KrU 1983/84:8

Kulturutskottets betänkande
1983/84:8

om utgiftsbegränsningar på Sveriges Radios område (prop. 1983/
84:40 bil. 6 delvis)

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag om besparingar inom
Sveriges Radio-koncernen som lagts fram i proposition 1983/84:40 om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. samt i anslutning härtill väckta motioner.

Utskottet har berett utbildningsutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
såvitt avser utgiftsbegränsningar på utbildningsradions område jämte
motioner. Yttrandet (UbU 1983/84:2 y) bifogas (bilaga).

Företrädare för Sveriges Radio AB, Sveriges Utbildningsradio AB samt
SIF-klubben vid Sveriges Radio-koncernen har inför utskottet lämnat
upplysningar och synpunkter i ärendet.

Ett antal skrivelser har inkommit från organisationer, föreningar och
enskilda personer.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:40 bilaga 6 (utbildningsdepartementet)
under punkt 2 Radio och television (s. 2-6) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen förordats om inriktningen av de
framtida besparingsåtgärderna inom Sveriges Radio-koncernen och förberedelserna
härför,

2. godkänna vad som i propositionen förordats om att inga ytterligare
investeringar görs för Sveriges Utbildningsradios egen TV-produktion med
stöd av den för budgetåret 1982/83 beviljade engångsanvisningen,

3. bemyndiga regeringen att beräkna kompensation för kostnadsökningar
för den avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen
på det sätt som förordats i propositionen.

Under punkt 6 Sveriges Utbildningsradio Aktiebolag (s. 18) erinras om
vad som anförts under punkt 2.

Motionerna

I motion 1983/84:83 av Gunhild Bolander (c) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nödvändigheten
av att utbildningsradions verksamhet kan bedrivas i oförändrad omfattning.

I motion 1983/84:100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1 Riksdagen 1983184.13.laml. Nr8

KrU 1983/84:8

21. att riksdagen hos regeringen hemställer om nytt förslag rörande
utbildningsradions utformning i enlighet med vad som anförts i motionen,

22. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett besparingskrav motsvarande
50 milj. kr. läggs på hela Sveriges Radio-koncernen för budgetåret 1985/86.

I motion 1983/84:116 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att med avslag på hemställan 1 och 3 i berörd del i
proposition 1983/84:40, bilaga 6, godkänna vad som i motionen förordats om
utbildningsradions programverksamhet och om inriktningen av de framtida
besparingsåtgärderna inom Sveriges Radio-koncernen och förberedelserna
härför,

2. att riksdagen beslutar att bifalla hemställan 2 och 3 i berörd del.

I motion 1983/84:121 av Jan-Erik Wikström (fp) och Karl Boo (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att i första hand avslå förslaget om utbildningsradion
och hos regeringen begära ett nytt förslag om besparingar inom Sveriges
Radio-koncernen,

2. att riksdagen beslutar att i andra hand - om yrkandet under 1 inte vinner
riksdagens bifall - hos regeringen anhålla att Sveriges Radio ges i uppdrag att
i anslagsframställningen för 1985/86 redovisa en besparing på 50 milj. kr.
utöver de rationaliseringskrav som tidigare pålagts koncernen. Sveriges
Radio bör därvid utgå ifrån att utbildningsradion inte särbehandlas och
åläggs ett högre besparingskrav än Sveriges Radio-koncernen i övrigt,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla att Sveriges Radio ges i
uppdrag att inför avtalsperiodens slut framlägga förslag om utbildningsradions
verksamhetsformer,

4. att riksdagen beslutar att i avvaktan på ovan nämnda utredning inte dra
in de av riksdagen tidigare beviljade investeringsmedlen för utbildningsradions
TV-produktion utan endast att reservera dessa t. v., varvid delar av
medlen dock skall av regeringen utanordnas så att utbildningsradions
verksamhet kan bedrivas i nuvarande omfattning.

I motion 1983/84:134 av Tore Nilsson m. fl. (m) yrkas att riksdagen
beslutar uttala sig för en översyn av utbildningsradions framtida organisation,
innehåll och verksamhet.

I motion 1983/84:135 av Hans Nyhage (m) yrkas att riksdagen - om
regeringens förslag om licensfinansiering blir riksdagens beslut - beslutar att
den av regeringen föreslagna besparingen på 50 milj. kr. på Sveriges Radio
AB:s område skall åstadkommas i enlighet med vad som anges i motionen.

I motion 1983/84:146 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag beträffande omfattningen
och inriktningen av de framtida besparingsåtgärderna inom Sveriges
Radio-koncernen,

2. att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:40 i denna del uttalar

KrU 1983/84:8

att återstående del av beloppet för investeringar i TV-produktionslokalerna i
Stocksund bör utbetalas till utbildningsradion,

3. att riksdagen uttalar att utbildningsradion bör behandlas likvärdigt med
övriga programföretag inom Sveriges Radio-koncernen vad gäller medelstilldelningen,

4. att riksdagen hemställer hos regeringen om att undersöka möjligheterna
att undanta Sveriges Radio AB från ytterligare nedskärningar.

Utskottet

Inledning

Riksdagen beslöt år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr
1977/78:337) att radio- och TV-verksamheten i Sverige skall bedrivas av en
koncern bestående av ett moderbolag Sveriges Radio AB (SRAB) och fyra
dotterbolag: Sveriges Riksradio AB, Sveriges Television AB, Sveriges
Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB (UR). Sveriges Radiokoncernens
verksamhet regleras genom radiolagen (1966:755), radioansvarighetslagen
(1966:756) samt förordningen (1978:482) med instruktion för
radionämnden. Bolagens organisation och programverksamhet regleras
genom avtal som ingåtts för en sjuårsperiod mellan staten och moderbolaget,
samt mellan staten och resp. dotterbolag. Nuvarande avtal gäller t. o. m. den
30 juni 1986. UR och utlandsprogrammet inom Riksradion finansieras
genom skattemedel medan övriga bolags verksamhet finansieras genom
avgiftsmedel.

Riksdagsbeslutet år 1978 innebar omfattande reformkrav för Sveriges
Radios räkning med en regional utbyggnad som det mest kostnadskrävande
inslaget. För att underlätta planeringen av reformkraven har koncernen
sedan budgetåret 1981/82 anvisats en reformram motsvarande 2,3 % av
medelstilldelningen. I budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81:100 bil. 12)
angavs som en målsättning att denna reformram skulle anvisas för tiden fram
till 1988/89 då reformprogrammet skall vara genomfört. Sedan budgetåret
1981/82 har koncernen även ålagts att genomföra årliga rationaliseringar
motsvarande 2 %. Kostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten
uppgår i dag till drygt 2 miljarder kronor. UR:s verksamhet kostar ca 120
milj. kr.

I propositionen föreslås med hänvisning till det mycket ansträngda
ekonomiska läget att Sveriges Radio-koncernen som helhet skall spara 50
milj. kr. för budgetåret 1985/86. Föredragande statsrådet bedömer att en
sådan besparing i förhållande till koncernens totala omslutning är förhållandevis
liten och bör kunna genomföras inom ramen för nuvarande ambitioner.
Han säger sig dock vara införstådd med att företaget kan se problem i att till
alla delar fullgöra sitt uppdrag enligt avtalen med staten och finna det
fördelaktigare att genomföra besparingarna i anslutning till en avtalsändring.

KrU 1983/84:8

Om Sveriges Radio finner det fördelaktigare att genomföra besparingarna i
anslutning till en avtalsändring bör regeringen vara beredd att ta upp
överläggningar med Sveriges Radio härom i den mån det behövs för
besparingens genomförande.

När det gäller besparingens inriktning aktualiseras i propositionen frågan
om en förändring av UR:s verksamhet och organisation genom att den totala
ambitionsnivån när det gäller utbildningsprogram och därmed jämförbara
program skall kunna omprövas. Enligt föredragande statsrådet kan UR:s
produktion delas upp i dels läromedelsproduktion på kassetter eller i tryckt
form, dels programproduktion för etersändning. Den senare programformen
bör enligt propositionen bli en naturlig del av koncernens ordinarie
programverksamhet och t. ex. omfatta nuvarande barnprogram och program
av allmänt folkbildande karaktär. Den etersända produktionen bör
således integreras med den avgiftsfinansierade verksamheten, sägs det.
Detta skulle innebära att medelsanvisningen över statsbudgeten till UR
skulle upphöra. Ekonomiskt kommer detta att innebära en viss ökning av
kostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten som beräknas medföra
att belastningen på rundradiofonden ökar med ca 70 milj. kr. I
propositionen anförs att den avsedda förändringen bör övervägas senast i
anslutning till en ny avtalsperiod men kan tidigareläggas med hänsyn till det
besparingskrav som ställs på Sveriges Radio-koncernen.

Föredragande statsrådet redovisar vidare att han efter samråd med
företrädare för koncernen avser att uppdra åt moderbolaget att senast den 1
september 1984 redovisa ett förslag till utformningen av verksamheten med
angivna ekonomiska förutsättningar. I förslaget bör även övervägas om den i
propositionen angivna förändringen av UR:s uppdrag och finansiering bör
tidigareläggas.

I propositionen anges även att några ytterligare investeringar för UR:s
egen TV-produktion inte bör ske. Vidare föreslås en begränsning av
kostnadsökningsautomatiken för koncernens utgifter samt en ändrad prisökningskompensation
fr. o. m. den 1 januari 1984.

Inriktningen av de framtida besparingsåtgärderna inom Sveriges Radiokoncernen Förslaget

i propositionen att Sveriges Radio-koncernen skall spara 50 milj.
kr. för budgetåret 1985/86 samt inriktningen av denna besparing har tagits
upp i flera motioner.

Besparingskravet godtas i motionerna 100 (c), 121 (fp,c) och 135 (m). I
motion 116 (m) uttalas att någon ökad belastning av rundradiofonden och
därav följande höjning av mottagaravgifterna inte bör komma till stånd. I
denna del innebär motionärernas förslag ett högre besparingskrav än det som
föreslås i propositionen. Ytterligare ett besparingsförslag går ut på att
koncernen bör åläggas att genomföra årliga rationaliseringar om 4 % i stället

KrU 1983/84:8

för nuvarande 2 %. Vidare menar motionärerna att om reklaminslag tillåts i
TV skulle intäkterna härifrån avsevärt minska behovet av mottagaravgiften.

Vänsterpartiet kommunisterna avvisar i motion 146 besparingskravet och
ifrågasätter om ytterligare besparingar på radio- och TV-området är möjliga.
Motionärerna yrkar avslag på propositionen i denna del.

Med hänsyn till det kärva samhällsekonomiska läget som gör det nödvändigt
att aktiva åtgärder för att stärka statsfinanserna vidtas godtar utskottet
den i propositionen aviserade besparingen för Sveriges Radio-koncernen på
50 milj. kr. för budgetåret 1985/86 och avstyrker motion 146 yrkandena 1 och

4. Detta innebär att motionerna 100 yrkande 22, 121 yrkande 2 och 135,
samtliga i motsvarande delar, blir tillgodosedda.

Utskottet har våren 1983 avvisat propåer om reklam i radio och TV (KrU
1982/83:21). Utskottet finner det inte rimligt att för ett budgetår ålägga
Sveriges Radio-koncernen ett så kraftigt besparingskrav som förslaget i
motion 116 innebär. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionen yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

Den i propositionen anvisade inriktningen av besparingsåtgärderna kritiseras
i flera motioner. Önskemål om att besparingen skall tas ut på hela
koncernen och att alltså UR inte skall särbehandlas i förhållande till övriga
bolag inom Sveriges Radio-koncernen förs fram i motionerna 100,121,135
och 146.

Nära sammanhängande härmed är de olika förslag som rör förberedelserna
för hur besparingskravet skall genomföras. Olika önskemål förs fram
beträffande inriktningen av den översyn av verksamheten och av UR:s
uppdrag som Sveriges Radio-koncernen skall genomföra.

I motion 121 yrkas i första hand att förslaget om UR avslås. Riksdagen bör
begära ett nytt förslag om besparingar inom Sveriges Radio-koncernen. I
motion 100 hemställs om ett nytt förslag rörande UR:s organisation.
Motionärerna anser att förslaget i propositionen är så illa underbyggt att det
inte bör ligga till grund för ett riksdagsbeslut och att en allsidig beredning
med sikte på att beslut skall kunna tas i anslutning till avtalsrevisionen 1986
bör komma till stånd. Enligt ett andrahandsyrkande i motion 121 bör
Sveriges Radio ges i uppdrag att inför avtalsperiodens slut lägga fram förslag
om UR:s verksamhetsformer. Förslaget bör enligt motionärerna utgå från att
det är önskvärt att utbildningsverksamheten i radiosändningar bibehålls i en
samlad organisation och att denna organisation garanteras en egen sändningsrätt.
Möjligheterna att åstadkomma rationaliseringar genom ett fördjupat
samarbete inom koncernen i första hand beträffande TV-produktioner
bör undersökas. Ytterligare synpunkter på vad som bör behandlas är
programverksamhetens inriktning i stort, lämpliga distributionsformer för
olika målgrupper, beställningsproduktion samt reglerna för samfinansieringsprojekt.

I motion 116 anförs att Sveriges Radio-koncernen måste fortsätta att

KrU 1983/84:8

producera och sända utbildningsprogram men att detta inte innebär att UR
behöver bestå. Motionärerna anger en alternativ organisationsmodell som
innebär att en grupp inom koncernen skall ansvara för produktion av
utbildningsprogram. Programproduktion skulle kunna ske genom att beställningar
läggs ut inom eller utom Sveriges Radio-koncernen. Program av mer
allmänt informativ karaktär bör Sveriges Television, Riksradion och Lokalradion
ansvara för. Motionärerna anför att en översyn av UR:s organisation
och verksamhet med den ovan angivna inriktningen omedelbart bör påbörjas.

Riksdagen bör uttala sig för en översyn av UR:s framtida organisation,
innehåll och verksamhet, föreslås i motion 134 (m).

Utbildningsutskottet har i sitt yttrande (UbU 1983/84:2 y) tagit upp UR:s
roll inom utbildningsväsendet samt den i propositionen diskuterade förändringen
av UR:s verksamhet.

Utbildningsutskottet anför följande.

UR har ett eget avtal med staten, som gäller t. o. m. den 30 juni 1986.
Enligt avtalet skall UR under en sjuårig avtalsperiod - den 1 juli 1979-den 30
juni 1986 - förse det svenska utbildningsväsendet med etersända utbildningsprogram.
UR:s åtagande avser framför allt program för förskolan, ungdomsskolan,
högskolan och vuxenutbildningen. UR:s rättigheter och förpliktelser
enligt avtalet bygger på att det svenska utbildningsväsendet under avtalsperioden
garanteras en kontinuerlig försörjning av ljud- och bildprogram.

UR äger genom avtal med upphovsrättsorganisationerna rätt att för
utbildningsändamål låta avnämare inom Norden, själva eller genom annan
samhällelig institution, på ljud- eller videoband ta upp och för uppspelning
distribuera etersända UR-program. Genom detta avtal, som i upphovsrättsligt
hänseende är unikt, får bl. a. AV-centralerna fullständig tillgång till
UR:s program genom fri bandning.

Enligt läroplanen för grundskolan är läromedel sådant som lärare och
elever kommer överens om att använda för att nå uppställda mål. Utbildningsutskottet
kan inte se det som meningsfullt att man nu beträffande
utbildningsprogram gör en strikt uppdelning mellan produktion av ej
etersända läromedel och produktion av andra program av allmänt folkbildande
karaktär som etersänds.

Utbildningsutskottet menar att det även fortsättningsvis måste ges garantier
för att etersändning av utbildningsprogram för förskola, ungdomsskola,
högskola och vuxenutbildning sker i viss omfattning och att de kan

KrU 1983/84:8

distribueras på goda sändningstider och kopieras fritt. Däremot bör kassettdistribution
användas när detta är mer praktiskt. Utskottet vill också peka på
behovet av att i utbildningsprogram kunna integrera ljud, bild och text. Vid
en förändring av UR:s nuvarande verksamhet bör detta beaktas.

I en avvikande mening understryker företrädare för centerpartiet, folkpartiet
och vänsterpartiet kommunisterna att det även fortsättningsvis måste ges
garantier för att etersända utbildningsprogram för förskola, ungdomsskola,
högskola och vuxenutbildning framställs. De delar utskottsmajoritetens
mening i fråga om programmens distribution och kopieringsmöjligheter. De
utesluter inte kassettdistribution när detta är mer praktiskt (t. ex. vid
integration av ljud, bild och text).

I fråga om den i propositionen förordade översynen av verksamheten inom
Sveriges Radio-koncernen anför utbildningsutskottet att översynen av
utbildningsprogramverksamheten bör ske i nära kontakt med avnämarna,
t. ex. skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, folkbildningsorganisationer
och Svenska kommunförbundet. Innan ändring av nuvarande
organisatoriska förutsättningar beslutas, bör enligt utbildningsutskottets
mening redovisas vilka de upphovsrättsliga och distributionstekniska effekterna
blir. Aven konsekvenserna för resurssvaga kommuner och glesbygd
bör belysas.

Utbildningsutskottet framhåller att UR har inrättats av riksdagen. En
förändring av dess ställning bör underställas riksdagen.

Minoriteten i utskottet kritiserar den snäva inriktningen på den aviserade
översynen. Aven andra alternativ än den i propositionen anvisade måste
övervägas. Verksamheten bör inte organisatoriskt splittras upp och fördelas
på de övriga programbolagen inom Sveriges Radio-koncernen. Hur den
föreslagna förändringen av verksamheten skall utformas bör utredas, sägs
det, men någon förändring av verksamheten bör med hänsyn till avtalet med
staten och till behovet av mera långsiktig omställning inte ske före
avtalsperiodens utgång.

Utbildningsutskottet framhåller i sitt yttrande UR:s betydelse för det
svenska utbildningsväsendet. Kulturutskottet vill för sin del erinra om att UR
enligt avtalet med staten även har särskilda uppgifter i fråga om olika grupper
av handikappade samt språkliga och etniska minoriteter. Det är enligt
utskottets mening angeläget att dessa gruppers behov och intressen även
framgent beaktas i programverksamheten.

I propositionen begärs att riksdagen skall godkänna att moderbolaget
Sveriges Radio AB ges i uppdrag att utarbeta ett förslag om hur besparingen
om 50 milj. kr. skall utformas. Därvid anges endast en väg, nämligen en som
innebär att verksamheten med utbildningsprogram på ett genomgripande
sätt skulle förändras. Kulturutskottet anser att Sveriges Radio bör undersöka
även andra lösningar för hur verksamheten med utbildningsprogram lämpligen
bör organiseras inför statsmakternas ställningstagande till denna verksamhets
omfattning och inriktning. Det är, som utbildningsutskottet anfört,

KrU 1983/84:8

viktigt att denna översyn inte sker isolerat utan i nära kontakt med
avnämarna. Kulturutskottet vill för sin del understryka att man härvid bör
beakta synpunkter från de speciella målgrupper som UR skall uppmärksamma.

Effekterna av olika organisatoriska lösningar bör belysas i enlighet med
vad utbildningsutskottet anfört.

Den fortsatta prövningen av frågan om koncernens utbildningsprogram
kan lämpligen ske i samband med de överväganden som kommer att äga rum
inför den nya avtalsperioden. Att göra en genomgripande förändring av
UR:s verksamhet då det endast återstår drygt ett år till dess att avtalen mellan
staten och Sveriges Radio-koncernen löper ut är enligt kulturutskottets
mening inte lämpligt.

Vad utskottet anfört med anledning av hemställan 1 i proposition 40 och
motionerna 100 yrkande 21, 116 yrkande 1 (delvis), 121 yrkande 3 och 134
om en översyn av verksamheten med utbildningsprogram bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Motion 121 yrkande 1 avstyrks.

Enligt utskottets mening bör besparingen på 50 milj. kr. tas ut på hela
Sveriges Radio-koncernen. Denna besparing är, som framhålls i propositionen,
i förhållande till koncernens totala omslutning relativt liten och bör
kunna genomföras inom ramen för nuvarande ambitioner. Härvid bör UR
inte belastas med ett högre besparingskrav än koncernen i övrigt. Detta bör
ges regeringen till känna. Önskemålen i motionerna 100 yrkande 22, 121
yrkande 2, 135 och 146 yrkande 3 blir härmed tillgodosedda. En given
utgångspunkt för arbetet inom koncernen för att genomföra besparingen bör
vara att söka få till stånd rationella lösningar och samarbete mellan de olika
bolagen t. ex. beträffande utnyttjande av tekniska resurser.

I motion 83 (c) yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad som i motionen anförts om nödvändigheten av att UR:s
verksamhet kan bedrivas i oförändrad omfattning. Utskottet avstyrker
motionen med hänvisning till vad som anförts i det föregående.

När det gäller utbildningsradions finansiering innebär förslaget i propositionen
att finansieringsformen bör förändras så att utbildningsprogramverksamheten
framöver avgiftsfinansieras och att alltså medelsanvisningen över
statsbudgeten för UR:s del skall upphöra. Utskottet tillstyrker förslaget i
propositionen.

Utbildningsradions in v es tering ar

UR beviljades år 1982 (prop. 1981/82:100 bil. 12, KrU 1981/82:18, rskr
1981/82:201) en engångsanvisning av 35 milj. kr. för utrustning av nya lokaler
för bl. a. radio- och TV-produktion. Beloppet skulle få användas efter
medgivande av regeringen. Av engångsanslaget har 10,8 milj. kr. anvisats.
UR har nyligen anhållit om att få använda återstående del, 24,2 milj. kr., för

KrU 1983/84:8

investeringar i TV-produktionslokalerna i Stocksund. Föredragande statsrådet
uttalar att några ytterligare investeringar för UR:s egen TV-produktion
inte bör göras med stöd av den för budgetåret 1982/83 beviljade engångsanvisningen.
Riksdagen föreslås godkänna detta uttalande.

I motion 116 yrkas bifall till propositionen i denna del. Enligt motion 146
bör riksdagen med avslag på propositionen i denna del uttala att återstående
del av beloppet för investeringar i TV-lokaler i Stocksund bör utbetalas till
UR. I motion 121 föreslås att riksdagen skall besluta att i avvaktan på den av
motionärerna begärda översynen av UR:s verksamhet inte dra in de av
riksdagen tidigare beviljade investeringsmedlen för UR:s TV-produktion.
Dessa medel bör t. v. reserveras, varvid dock regeringen skall kunna
utanordna viss del av medlen så att UR:s verksamhet kan bedrivas i
nuvarande omfattning.

Utskottet har i det föregående uttalat sig för en översyn av utbildningsprogramverksamheten
inom Sveriges Radio-koncernen. Resultatet av denna
översyn bör redovisas till den 1 september 1984.1 avvaktan härpå bör större
investeringar för UR:s TV-produktion inte komma till stånd. Detta bör dock
inte hindra att åtgärder som är motiverade av t. ex. hänsyn till arbetsmiljön
kan göras inom ramen för det investeringsanslag som normalt anvisas.
Utskottet tillstyrker alltså propositionen i denna del och avstyrker motionerna
121 yrkande 4 och 146 yrkande 2.

Begränsningar av automatiska kostnadsökningar inom Sveriges Radiokoncernen I

propositionen redovisas förslag till begränsning av kostnadsökningsautomatiken
för koncernens utgifter samt vissa förslag om ändrad prisökningskompensation
fr. o. m. den 1 januari 1984.

I motion 116 yrkas bifall till förslagen. I övrigt har propositionen i denna
del inte föranlett några kommentarer. Utskottet tillstyrker propositionen i
denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande besparingskrav på Sveriges Radio-koncernen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 bil. 6
hemställan 1 i motsvarande del, med anledning av motionerna
1983/84:100 yrkande 22, 1983/84:121 yrkande 2 och 1983/
84:135, samtliga motioner i motsvarande del, samt med avslag
på motionerna 1983/84:116 yrkande 1 i motsvarande del och
1983/84:146 yrkandena 1 och 4 godkänner vad som förordats i
propositionen,

2. beträffande översyn av utbildningsprogramverksamheten vid
Sveriges Radio-koncernen m. m.

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:40 bil. 6
hemställan 1 i motsvarande del och motionerna 1983/84:100

KrU 1983/84:8

yrkande 21, 1983/84:116 yrkande 1 i motsvarande del, 1983/
84:121 yrkande 3 och 1983/84:134 samt med avslag på motion
1983/84:121 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. beträffande uttaget av besparingen inom Sveriges Radio-koncernen att

riksdagen med anledning av proposition 1983/84:40 bil. 6
hemställan 1 i motsvarande del och motionerna 1983/84:100
yrkande 22, 1983/84:121 yrkande 2, 1983/84:135, samtliga
motioner i motsvarande del, motion 1983/84:146 yrkande 3
samt med avslag på motion 1983/84:83 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. beträffande avgiftsfinansiering av utbildningsradion

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 bil. 6
hemställan 1 i motsvarande del godkänner vad som anförts i
propositionen,

5. beträffande investeringar för utbildningsradions egen TV-produktion a)

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 bil. 6
hemställan 2 samt med avslag på motionerna 1983/84:121
yrkande 4 och 1983/84:146 yrkande 2 godkänner vad som
anförts i propositionen,

b) att riksdagen lämnar motion 1983/84:116 yrkande 2 i
motsvarande del utan vidare åtgärd,

6. beträffande kompensation för kostnadsökningar

a) att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:40 bil. 6
hemställan 3 bemyndigar regeringen att beräkna kompensation
för kostnadsökningar för den avgiftsfinansierade verksamheten
inom Sveriges Radio-koncernen på det sätt som förordats
i propositionen,

b) att riksdagen lämnar motion 1983/84:116 yrkande 2 i
motsvarande del utan vidare åtgärd.

Stockholm den 6 december 1983

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Karl Boo (c),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Berit
Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik
Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk), Mona Sahlin (s), Anders Nilsson (s),
Jan Hyttring (c) och Lars Hjertén (m).

KrU 1983/84:8

Reservationer

1. Besparingskrav på Sveriges Radio-koncernen (moni. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Det kärva samhällsekonomiska läget gör det nödvändigt att aktiva
åtgärder för att stärka statsfinanserna vidtas. Den besparing om 50 milj. kr.
som läggs på Sveriges Radio-koncernen ingår som en del av ett större
åtgärdspaket och kan accepteras av utskottet. I propositionen anges en väg
för hur koncernen skall kunna genomföra besparingskravet - nämligen
genom att radikalt förändra UR:s verksamhet. I samband härmed förordas
att UR framöver i likhet med koncernens övriga bolag skall finansieras
genom mottagaravgifter. Medelsanvisningen över statsbudgeten för UR:s
del skall alltså upphöra. UR har för innevarande budgetår anvisats 120
milj. kr. Enligt propositionen skulle denna omläggning, om den samordnas
med besparingskravet på 50 milj. kr., innebära att belastningen på rundradiofonden
ökar med 70 milj. kr. Utskottet som godtar att medelsanvisningen
över statsbudgeten för UR:s del upphör är däremot inte berett att förorda en
ökad belastning på rundradiofonden med ca 70 milj. kr. Enligt utskottets
mening bör koncernen kunna kompensera detta bortfall genom att vidta
ytterligare rationaliseringar i enlighet med vad som föreslås i motion 116.
Vidare bör frågan om intäkter genom en försöksverksamhet med reklaminslag
i televisionssändningarna aktualiseras. Med hänvisning till det anförda
tillstyrker utskottet motion 116 yrkande 1 såvitt nu är i fråga. Detta innebär
att motionerna 100 yrkande 22,121 yrkande 2 och 135, samtliga i motsvarande
del, i viss utsträckning blir tillgodosedda. Motion 146 yrkandena 1 och 4
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande besparingskrav på Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:40 bil. 6
hemställan 1 i motsvarande del och motionerna 1983/84:100
yrkande 22, 1983/84:121 yrkande 2, 1983/84:135, samtliga
motioner i motsvarande del, med avslag på motion 1983/84:146
yrkandena 1 och 4 samt med bifall till motion 1983/84:116
yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

KrU 1983/84:8

2. Besparingskrav på Sveriges Radio-koncernen (moni. 1)

Eva Hjelmström (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att vidmakthålla principen om en radio och TV i
allmänhetens tjänst, det s. k. public service-begreppet. Detta har alltmer
kommit att urholkas under senare år genom den omorganisation riksdagen
beslöt 1978 samt de ekonomiska nedskärningar som ålagts Sveriges Radiokoncernen.
Uppmärksamheten har mer kommit att inriktas på lättköpt
popularitet och på en valfrihet i kommersiell mening än på koncernens
kulturansvar. Det samhällsekonomiska läget gör det nödvändigt att möjligheter
till besparingar tas till vara. Det finns emellertid påtagliga risker för
att den kommersiella masskulturen inte minst på medieområdet får spela en
allt större roll. Utskottet finner att folkbildningsidealet bör upprätthållas.
Därför bör ytterligare besparingar ej åläggas Sveriges Radio-koncernen.
Med anledning av önskemålet i motion 116 om en försöksverksamhet med
reklam i radio och TV vill utskottet erinra om att enligt massmedieutredningens
(U 1982:07) direktiv skall kommittén utgå från att kommersiell reklam,
som riktar sig till allmänheten, inte skall förekomma i program producerade
för kabeldistribution. Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.
Utskottet tillstyrker alltså motion 146 yrkandena 1 och 4 samt avstyrker
propositionen i motsvarande del och motionerna 100 yrkande 22, 116
yrkande 1, 121 yrkande 2 och 135, samtliga motioner i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande besparingskrav på Sveriges Radio-koncernen
att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:40 bil. 6
hemställan 1 i motsvarande del och motionerna 1983/84:100
yrkande 22, 1983/84:116 yrkande 1, 1983/84:121 yrkande 2,
1983/84:135, samtliga motioner i motsvarande del, samt med
bifall till motion 1983/84:146 yrkandena 1 och 4 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Översyn av utbildningsprogramverksamheten vid Sveriges Radio-koncernen
m. m. (mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”1 propositionen”
och på s. 8 slutar ”tekniska resurser” bort ha följande lydelse:

Vad gäller formerna för den fortsatta prövningen av frågan om koncernens
utbildningsprogram delar kulturutskottet den av utbildningsutskottet framförda
uppfattningen att innan en ändring av nuvarande organisatoriska

KrU 1983/84:8

förutsättningar beslutas bör de upphovsrättsliga och distributionstekniska
effekterna redovisas och konsekvenserna för resurssvaga kommuner och
glesbygd belysas. En förändring av UR:s ställning bör underställas riksdagen.

Enligt kulturutskottets mening bör erforderliga besparingar tas ut på hela
Sveriges Radio-koncernen, varvid särskilt bör beaktas att verksamheten med
UR:s etersända program som vänder sig till ungdomsskolans elever inte får
gå förlorad. Detta bör ges regeringen till känna.

En given utgångspunkt för arbetet inom koncernen för att genomföra
besparingen bör vara att söka få till stånd rationella lösningar och samarbete
mellan de olika bolagen t. ex. beträffande utnyttjande av tekniska resurser.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande översyn av utbildningsprogramverksamheten vid
Sveriges Radio-koncernen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:40 bil. 6
hemställan 1 i motsvarande del och motionerna 1983/84:100
yrkande 21,1983/84:121 yrkande 3,1983/84:134, med avslag på
motion 1983/84:121 yrkande 1 samt med bifall till motion
1983/84:116 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Investeringar för utbildningsradions egen TV-produktion (moni. 5)

Karl Boo (c), Jan-Erik Wikström (fp), Eva Hjelmström (vpk) och Jan
Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

I det föregående har utskottet uttalat sig för att verksamheten med
utbildningsprogram vid Sveriges Radio-koncemen bör ses över. Enligt
utskottets mening bör UR i avvaktan på resultatet av denna översyn ha
möjlighet att göra sådana investeringar som är nödvändiga för att verksamheten
skall kunna bedrivas rationellt och sådana som är motiverade med
hänsyn till arbetsmiljön. Den återstående delen av engångsanvisningen bör
alltså inte hållas inne - så som förordas i propositionen - utan i mån av behov
kunna användas av UR. Vad utskottet här har anfört med anledning av
motionerna 121 och 146 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande investeringar för utbildningsradions egen TV-produktion a)

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:40 bil. 6
hemställan 2 samt motionerna 1983/84:121 yrkande 4 och

KrU 1983/84:8

1983/84:146 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

b) (=utskottet).

Särskilt yttrande

Översyn av utbildningsprogramverksamheten vid Sveriges Radio-koncernen
m. m. (mom. 2)

Karl Boo och Jan Hyttring (båda c) anför:

Enligt vår mening borde utskottet tydligare än vad som nu sker uttryckt
värdet av att även vid organisatoriska förändringar behålla en sammanhållen
utbildningsradio med egen sändningsrätt. Detta har påtagligt kommit till
uttryck såväl vid uppvaktningar som i skrivelser till utskottet.

KrU 1983/84:8

Bilaga

Utbildningsutskottets yttrande
1983/84:2 y

över utgiftsbegränsningar på Sveriges Radios område

Till kulturutskottet

Genom beslut den 10 november 1983 har kulturutskottet berett utbildningsutskottet
tillfälle att yttra sig över proposition 1983/84:40 bilaga 6,
punkt 2 såvitt avser utgiftsbegränsningar på utbildningsradions område
jämte motioner.

För att tillgodose behoven av ljud- och bildprogram för olika delar av
utbildningsväsendet beslöt riksdagen år 1976 att ett särskilt utbildningsprogramorgan
skulle bildas - Sveriges Utbildningsradio Aktiebolag (prop.
1975/76:110, UbU 1976/77:8, rskr 1976/77:46). Det skulle ha till uppgift att
framställa ljud- och bildprogram för i första hand etersändning. Utbildningsprogrammen
skulle avse förskolan, skolområdet och vuxenutbildningsområdet
samt distansundervisning inom högskolan. Programmen skulle svara mot
utbildningsanordnarnas behov av program och läromedel på områden, där
behoven av pedagogisk kvalitetsförstärkning genom ljud- och bildprogram är
påtagliga eller där målgrupperna är små (t. ex. invandrarbarn och handikappade).
För att skapa garantier för att ljud- och bildprogramverksamheten
skulle kunna bedrivas och utvecklas inom en av statsmakterna angiven ram
beslöt riksdagen att utbildningsradions verksamhet skulle finansieras över
statsbudgeten och inte med avgifter.

Sveriges Radio består sedan den 1 juli 1978 av ett moderbolag Sveriges
Radio AB (SRAB) och fyra dotterbolag: Sveriges Riksradio AB, Sveriges
Television AB, Sveriges Lokalradio AB och Sveriges Utbildningsradio AB
(UR). Kostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten uppgår i dag
till drygt 2 miljarder kronor. Den skattefinansierade utbildningsradions
verksamhet kostar ca 120 milj. kr.

I proposition 1983/84:40 föreslås att Sveriges Radio-koncernen som helhet
skall spara 50 milj. kr. för budgetåret 1985/86. När det gäller besparingens
inriktning vill föredragande statsrådet aktualisera frågan om en förändring av
UR:s verksamhet och finansiering. En sådan kan enligt föredragande
statsrådet göras genom att sammanföra den skattefinansierade utbildningsradioverksamheten
med den avgiftsfinansierade i syfte att medge rationaliseringar
och besparingar. Även den totala ambitionsnivån när det gäller
utbildningsprogram och därmed jämförbara program bör enligt föredragande
statsrådet kunna omprövas. UR:s produktion bör, heter det, kunna delas
upp i två olika typer av produktion, dels läromedelsproduktion på kassett

KrU 1983/84:8 Bilaga

eller i tryckt form, dels programproduktion för etersändning. Den senare
programformen (t. ex. barnprogram och program av allmänt folkbildande
karaktär) anses kunna bli en naturlig del av koncernens ordinarie programverksamhet.
Hur läromedelsproduktionen skall ske berörs inte i propositionen.

Ekonomiskt kommer förslaget enligt föredragande statsrådet att innebära
en viss ökning av kostnaderna för den avgiftsfinansierade verksamheten,
samtidigt som medelsanvisningen över statsbudgeten för UR:s del - budgetåret
1983/84 ca 120 milj. kr. - upphör. Om förslaget samordnas med
besparingskravet på 50 milj. kr. innebär det att belastningen på rundradiofonden
ökar med ca 70 milj. kr. Den avsedda förändringen av programverksamheten
bör enligt föredragande statsrådet övervägas senast i anslutning till
en ny avtalsperiod men sägs kunna tidigareläggas med hänsyn till det
besparingskrav som nu ställs på SRAB-koncernen. Vidare redovisas att efter
samråd med företrädare för koncernen SRAB skall ges i uppdrag att senast
den 1 september 1984 redovisa ett förslag till utformningen av verksamheten
med angivna ekonomiska förutsättningar. I förslaget bör övervägas om den
här diskuterade förändringen av UR:s uppdrag och finansiering bör tidigareläggas
med hänsyn till det besparingskrav som nu ställs på koncernen.

I motionerna 1983/84:100 yrkande 21,1983/84:116 yrkande 1 i denna del,
1983/84:121 yrkande 3 och 1983/84:134 behandlas bl. a. frågor om inriktningen
av den översyn av utbildningsprogramverksamheten som aviseras i
propositionen.

Utbildningsutskottet vill först konstatera följande.

UR har ett eget avtal med staten, som gäller t. o. m. den 30 juni 1986.
Enligt avtalet skall UR under en sjuårig avtalsperiod - den 1 juli 1979-den 30
juni 1986- förse det svenska utbildningsväsendet med etersända utbildningsprogram.
UR:s åtagande avser framför allt program för förskolan, ungdomsskolan,
högskolan och vuxenutbildningen. UR:s rättigheter och förpliktelser
enligt avtalet bygger på att det svenska utbildningsväsendet under avtalsperioden
garanteras en kontinuerlig försörjning av ljud- och bildprogram.

Landets kommuner har tagit fasta på denna garanti och byggt upp ett
system av audiovisuella centraler (AV-centraler). Totalt finns i dag omkring
120 sådana AV-centraler. Av dessa är 14 läns-AV-centraler med uppgift att
betjäna de kommuner som inte har egen AV-central. Bandning, kopiering
och distribution av UR:s program är en integrerad del av centralernas övriga
läromedelsverksamhet. På AV-centralerna finns enligt Svenska kommunförbundet
ett förhållandevis stort antal arbetshandikappade samt omplacerad
skolpersonal. UR:s program för skolan sänds i princip under kontorstid.

Försörjningen med ljud- och bildprogram är ojämnt fördelad över landet.
Vissa kommuner har en sämre service till skolor och andra utbildningsanordnare
än andra kommuner. Vid sidan av systemet med AV-centraler svarar
flera skolor själva för inspelning och kopiering av utbildningsprogram.

Enligt statistiska uppgifter från Svenska kommunförbundet lånade de 14

KrU 1983/84:8 Bilaga

läns-AV-centralerna år 1982 ut 501 028 ljudband (utbildningsprogram) och
48 711 videogram. Dessa centraler betjänar ungefär hälften av landets
kommuner.

Enligt uppgifter från UR (Rapport 1982:2 Radio och TV i skolan)
användes hösten 1981 skoltelevision av var tredje elev i årskurs 3 på
lågstadiet. Av dessa tittade ca 70 % direkt vid sändningstillfället. På
mellanstadiet såg var femte elev på television i skolan. Av dessa tittade ca
60 % direkt.

För egen del vill utbildningsutskottet anföra följande.

Upphör eterdistributionen av utbildningsprogram av nuvarande typ,
kommer den allmänhet, de skolor och de övriga institutioner, som tar emot
programmen direkt vid sändningstillfället eller som själva svarar för inspelningen,
att bli berövade denna möjlighet. Enligt utskottets mening måste det
även fortsättningsvis ges garantier för att etersändning av utbildningsprogram
för förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning sker i viss
omfattning och att de kan distribueras på goda sändningstider och kopieras
fritt. Däremot bör kassettdistribution användas när detta är mer praktiskt.
Utskottet vill också peka på behovet av att i utbildningsprogram kunna
integrera ljud, bild och text. Vid en förändring av UR:s nuvarande
verksamhet bör detta beaktas.

I propositionen har föreslagits en översyn av verksamheten inom Sveriges
Radio-koncernen. Utbildningsutskottet anser att översynen av utbildningsprogramverksamheten
bör ske i nära kontakt med avnämarna, t. ex.
skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet, folkbildningsorganisationer
och Svenska kommunförbundet. Innan ändring av nuvarande
organisatoriska förutsättningar beslutas, bör enligt utbildningsutskottets
mening redovisas vilka de upphovsrättsliga och distributionstekniska effekterna
blir. Aven konsekvenserna för resurssvaga kommuner och glesbygd
bör belysas.

Utbildningsradion har inrättats av riksdagen. En förändring av dess
ställning bör underställas riksdagen.

Utbildningsutskottet förutsätter att kulturutskottet i sina beslut beträffan -

KrU 1983/84:8 Bilaga

de den framtida utbildningsprogramverksamheten beaktar vad utbildningsutskottet
här anfört med anledning av proposition 1983/84:40 och motionerna
1983/84:100 yrkande 21, 1983/84:116 yrkande 1, 1983/84:121 yrkande 3
och 1983/84:134 i motsvarande delar.

Stockholm den 29 november 1983

På utbildningsutskottets vägnar
GEORG ANDERSSON

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Georg Andersson (s), Kerstin
Göthberg (c), Bengt Wiklund (s), Lars Gustafsson (s), Rune Rydén (m),
Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s), Birgitta Rydle (m), Iris Mårtensson
(s), Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Jörgen Ullenhag (fp), Björn
Samuelson (vpk), Gunnar Hökmark (m) och Larz Johansson (c).

Avvikande mening

Kerstin Göthberg (c), Jörgen Ullenhag (fp), Björn Samuelson (vpk) och
Larz Johansson (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar
”Upphör eterdistributionen” och på s. 4 slutar ”motsvarande delar” bort ha
följande lydelse:

Upphör eterdistributionen av utbildningsprogram av nuvarande typ,
kommer den allmänhet, de skolor och de övriga institutioner, som tar emot
programmen direkt vid sändningstillfället eller som själva svarar för inspelningen,
att bli berövade denna möjlighet. Enligt utskottets mening måste det
även fortsättningsvis ges garantier för att etersända utbildningsprogram för
förskola, ungdomsskola, högskola och vuxenutbildning framställs och att de
kan distribueras på goda sändningstider och kopieras fritt. Utskottet vill
därmed inte utesluta kassettdistribution när detta är mer praktiskt (t. ex. vid
integration av ljud, bild och text).

I propositionen har föreslagits en översyn av verksamheten inom Sveriges
Radio-koncernen. Utbildningsutskottet kan för sin del inte acceptera den
snäva inriktningen på den aviserade översynen. Även andra alternativ än den
i propositionen anvisade måste övervägas. För att utbildningsprogrammen
skall kunna fortsätta att fungera som en utbildningsresurs i samhällets tjänst
krävs att verksamheten inte organisatoriskt splittras upp och fördelas på de
övriga programbolagen inom Sveriges Radio-koncernen. Hur den föreslagna
förändringen av verksamheten skall utformas bör utredas men någon
förändring av verksamheten bör med hänsyn till avtalet med staten och till
behovet av mera långsiktig omställning inte ske före avtalsperiodens utgång.

Det är viktigt att översynen av utbildningsprogramverksamheten inte sker
isolerat utan i nära kontakt med avnämarna, t. ex. skolöverstyrelsen,

KrU 1983/84:8 Bilaga

universitets- och högskoleämbetet och Svenska kommunförbundet. Innan
ändring av nuvarande organisatoriska förutsättningar övervägs, bör enligt
utbildningsutskottets mening redovisas vilka de upphovsrättsliga, distributionstekniska
och samhällsekonomiska effekterna blir. Även konsekvenserna
för resurssvaga kommuner och glesbygd bör belysas.

Utbildningsradion har inrättats av riksdagen. En förändring av dess
ställning bör underställas riksdagen.

Utbildningsutskottet anser att kulturutskottet bör föreslå riksdagen att
beträffande den framtida utbildningsprogramverksamheten som sin mening
ge regeringen till känna vad utbildningsutskottet här anfört med anledning av
proposition 1983/84:40 och motionerna 1983/84:100 yrkande 21,1983/84:116
yrkande 1, 1983/84:121 yrkande 3 och 1983/84:134 i motsvarande delar.

minab/gotab Stockholm 1983 77303