KrU 1983/84:24

Kulturutskottets betänkande
1983/84:24

om forskning, såvitt avser Kulturverksamhet m. m. (prop. 1983/
84:107 bil. 5 delvis)

Propositionen

I proposition 1983/84:107 om forskning har regeringen (utbildningsdepartementet)
i bilaga 5, såvitt avser Kulturverksamhet m. m. (s. 156-161),
föreslagit riksdagen att

1. anta vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

2. till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet för
budgetåret 1984/85 under åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.

Lagförslaget, som avser avdrag för bidrag till viss museiverksamhet, fogas
vid betänkandet som bilaga 1.

Utskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
propositionen, såvitt avser lagförslaget. Yttrandet (SkU 1983/84:11) fogas
vid betänkandet som bilaga 2.

Motioner

I motion 1983/84:2617 av Gunnar Nilsson i Stockholm (s) och Bo Finnkvist
(s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av medelsanvisning till Arbetarrörelsens arkiv
och dess forskningsråd för folkrörelseforskning.

I motion 1983/84:2632 av Eva Hjelmström (vpk) yrkas att riksdagen
beslutar avslå proposition 1983/84:107 vad avser förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370).

I motion 1983/84:2634 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i fråga,
23. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna att
600 000 kr. av de under anslaget Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet föreslagna medlen skall fördelas av humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet på sätt som i motionen anges.

Utskottet

I överensstämmelse med vad som uttalades i proposition 1981/82:106 om
forskning m. m. tas i den nu aktuella propositionen upp även frågan om den
forskningsverksamhet som kulturinstitutionerna representerar.

1 Riksdagen 1983/84.13 sami. Nr24

KrU 1983/84:24

Det framhålls i propositionen att ett antal myndigheter och institutioner
inom kultursektorn traditionellt har en verksamhet som på olika sätt knyter
an till forskningsverksamhet. Denna anknytning har främst legat i att ett
antal institutioner har haft karaktären av ”lärda verk”, med hög vetenskaplig
kompetens hos de anställda och med en verksamhet som har utgjort en form
av basresurs för forskningen. De ”lärda verken” har efter hand kommit att
utvecklas i en riktning som gör det meningsfullt att också tala om
sektorsansvariga organ. Med sektorsansvaret följer att institutionerna också
har ett ansvar för det forskningsarbete som bör bedrivas för att en rationell
utveckling av resp. sektor skall komma till stånd.

Enligt föredragande statsrådet bör behovet av forsknings- och
utvecklingsarbete (FoU) i princip kunna tillgodoses genom en utvidgning av
kulturinstitutionernas samverkan med högskolan och genom samutnyttjande
av de resurser som andra sektorer disponerar och som på olika sätt knyter an
till behovet inom kultursektorn.

Utskottet kan ansluta sig till denna uppfattning. För att kulturinstitutionernas
berättigade önskemål på området skall kunna tillgodoses krävs dock
självfallet en positiv inställning från högskolans och andra sektorsorgans sida
till kulturinstitutionernas behov.

Då det gäller de behov av forskning från olika utgångspunkter som
kulturinstitutionerna redovisat finns skäl nämna följande.

Naturhistoriska riksmuseet intar en särställning, eftersom museet inte bara
har ett sektorsansvar utan även ett undervisnings- och informationsansvar.
Museets forskningsbehov är företrädesvis inomvetenskapligt motiverade,
dvs. avser grundforskning enligt gängse terminologi.

Utskottet tillstyrker förslag i propositionen om att riksmuseet får en viss
förstärkning av sina basresurser, nämligen såvitt avser sådana ämnesområden
som inte är företrädda vid högskolorna. I enlighet med propositionen bör
för nästa budgetår beräknas ett belopp om 400 000 kr. för ändamålet.

Behovet av långsiktig kunskapsuppbyggnad har betonats av samtliga
kulturinstitutioner. Inom museisektorn har man pekat på en rad preciserade
forskningsbehov exempelvis om teknikens påverkan på samhälle och individ.
Det framhålls i propositionen att ansvaret för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
inom de områden som nämnts i propositionen åvilar såväl
berörda myndigheter som högskolan. Det är angeläget att kulturinstitutionerna
tar initiativ till kontakter med högskolorna och försöker finna lämpliga
samverkansformer.

Kulturinstitutionerna har även pekat på behovet av mer verksamhetsinriktad
utvecklingsforskning. För kulturminnesvårdens vidkommande finns
sålunda behov av metodforskning inom olika områden: byggnadsvård,
arkeologiska undersökningar, prospekteringsverksamhet m.m. Museerna
efterlyser utvecklingsarbete rörande metoder för konservering, dokumentation
och registrering. Arkiven önskar ett utvecklingsarbete inom det

KrU 1983/84:24

arkivteoretiska området, bl. a. med hänsyn till framväxten av nya tekniska
medier.

Föredragande statsrådet framhåller att även inom den verksamhetsinriktade
utvecklingsforskningen bör behoven i första hand kunna tillgodoses
genom ett ökat samutnyttjande av befintliga resurser. En viss ökning av
institutionernas egna resurser kan dock anses motiverad, uttalar han. Då det
gäller samverkansmöjligheterna uttalas i propositionen att de resurser som
högskolan representerar i ökad utsträckning bör kunna utnyttjas även för de
forskningsbehov som föreligger här. Samverkansformerna med högskolan
bör utvecklas även i detta sammanhang på initiativ av kulturinstitutionerna.
Vissa förstärkningar av humanistisk- samhällsvetenskapliga forskningsrådets
resurser har föreslagits i propositionen. I det här aktuella avsnittet i
propositionen erinras om de möjligheter som dessa resurser representerar
även för kulturinstitutionernas forskningsbehov. De egna forskningsresurserna
inom kulturfältet, anförs det i propositionen, bör ses som ett
komplement till de samverkansmöjligheter som redovisats i propositionen
(s. 158-159). De bör, anförs det, ge kulturinstitutionerna vissa möjligheter
att utifrån egna förutsättningar få till stånd forskningsverksamhet inom
viktiga sektorer.

Mot bakgrund av vad som anförts i det föregående föreslås att ett belopp
om tillhopa 600 000 kr. beräknas för FoU-arbete inom kultursektorn, främst
avseende verksamhetsinriktad utvecklingsforskning. I det föregående har
redovisats frågan om en förstärkning av naturhistoriska riksmuseets
basresurser för forskning av grundforskningskaraktär med ett belopp som
beräknats till 400 000 kr. En total ram av 1 000 000 kr. beräknas för angivna
ändamål. Det föreslås att medlen anvisas under ett nytt reservationsanslag
benämnt Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Vid
medelsberäkningen har man i propositionen utgått från en fördelning av
resurserna enligt följande.

Ändamål	Belopp
Statens kulturråd
för fördelning inom museisektorn	300 000
Riksantikvarieämbetet	200 000
Riksarkivet	100 000
Naturhistoriska riksmuseet	400 000
	1 000 000

I propositionen anförs att - med hänsyn till att det rör sig om ett nytt
ändamål inom kultursektorn - regeringen bör ha möjlighet att göra
omdispositioner mellan de olika deländamålen.

I moderata samlingspartiets partimotion 2634 biträds förslaget om att 1
milj. kr. skall anvisas till forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet
under ett nytt reservationsanslag. Motionärerna kan däremot inte

1* Riksdagen 1983184.13 sami. Nr24

KrU 1983/84:24

godta fördelningen av de föreslagna medlen i stort eller att statens kulturråd
skulle få ansvaret för fördelningen av vissa medel. Motionärerna - som inte
har något att erinra mot förstärkningen av Naturhistoriska riksmuseets
basresurser med 400 000 kr. - anser att 600 000 kr. skall fördelas av
humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för inomvetenskapligt
motiverade forskningsprojekt inom kultursektorn. Härvidlag bör enligt
motionärerna beaktas ansökningar och förslag från både de i propositionen
nämnda kulturinstitutionerna och kulturinstitutioner inom högskolan.

Utskottet anser i överensstämmelse med vad som förordats i propositionen
att de särskilda resurser om 600 000 kr. som föreslås bli anvisade för
forsknings- och utvecklingsinsatser skall användas för främst verksamhetsinriktad
utvecklingsforskning. Genom de föreslagna resurserna får kulturinstitutionerna
vissa möjligheter att utifrån egna förutsättningar och villkor få till
stånd forskningsverksamhet inom viktiga sektorer. Den omständigheten att
en särskild resurstilldelning föreslås för kulturinstitutionerna skall inte
uppfattas som att sektorn skall överta den forskningsverksamhet som kan
åstadkommas genom högskolan och forskningsråden. Detta framgår med
tydlighet av vad som anförs i propositionen. Det ligger helt i linje med
förslagen i denna att kulturinstitutionernas behov av forskning i väsentlig
mån bör tillgodoses genom ett förbättrat samarbete med bl. a. högskolan.
Utskottet vill här också starkt understryka värdet för kulturinstitutionerna av
att kunna utnyttja de möjligheter som bl. a. humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådets resurser erbjuder. Genom propositionsförslaget tillförs
detta forskningsråd ökade resurser.

Med hänvisning till det anförda och då utskottet inte heller i övrigt har
något att erinra mot regeringens förslag tillstyrker utskottet detta i här
aktuell del. Motion 2634 yrkande 23 avstyrks.

I propositionen tas upp en fråga rörande näringslivets medverkan till
finansieringen av Tekniska museets verksamhet.

Kostnader för FoU som har eller kan antas få betydelse för den
skattskyldiges rörelse är enligt gällande lagstiftning att anse som avdragsgilla
driftkostnader i rörelsen (p. 18 första stycket anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen). Detsamma gäller kostnader för erhållande av
information om sådan FoU. Regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer kan förordna att bidrag som en skattskyldig lämnar till viss
forskning eller visst utvecklingsarbete skall under den tid som anges i
förordnandet helt eller delvis anses som driftkostnad i rörelsen (andra stycket
samma anvisningspunkt). Med stöd av detta bemyndigande har i en särskild
förordning (1975:127) räknats upp ett antal institutioner till vilka bidrag kan
lämnas med avdragsrätt vid taxeringen.

KrU 1983/84:24

sammanhanget på museets anknytning till och betydelse för industriföretagen
och menar att en sådan avdragsrätt i hög grad skulle förbättra museets
möjligheter att få bidrag från näringslivet.

I motion 2632 (vpk) yrkas avslag på propositionen i denna del.
Motionärerna anför att ett bifall till regeringsförslaget skulle medföra att
näringslivets möjligheter till sponsring skulle öka markant.

Skatteutskottet har i ett enhälligt yttrande anfört följande.

Skatteutskottet har vid sin under många år återkommande prövning av
frågor om avdrag för bidrag till kulturella och andra allmännyttiga ändamål
alltid intagit den ståndpunkten att ändamål av den här arten bör främjas
genom direkta bidrag av allmänna medel och inte genom en svårbedömd
avdragsrätt vid taxeringen.

Syftet med propositionen är emellertid framför allt att skapa möjligheter
för att till viss del finansiera en statlig verksamhet på annat sätt än genom
anslag. Med hänsyn härtill och till den betydelse Tekniska museet numera
har fått för industriföretagen och när det gäller att hos en bred allmänhet
sprida förståelse för och kännedom om den tekniska och industriella
utvecklingen i Sverige har utskottet från de synpunkter utskottet har att
företräda ingen erinran mot att bidrag till Tekniska museet jämställs med
sådana kostnader för bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete som skall
anses avdragsgilla i rörelse.

Skatteutskottet anser således att kulturutskottet bör tillstyrka förslaget i
propositionen och avstyrka motionen.

Kulturutskottet ansluter sig till skatteutskottets slutsatser i denna fråga.
Enligt utskottets mening kan stöd från näringslivet till Tekniska museet inte
anses stå i strid med de principer som bör gälla i fråga om sponsring.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att Tekniska museet inte utgör en
statlig institution utan är en stiftelse - där grundarna utgörs av
Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska teknologföreningen (numera
Sveriges civilingenjörsförbund), Sveriges industriförbund och Svenska
uppfinnareföreningen - och att stiftelsens verksamhet finansieras främst
genom ett statligt driftbidrag och genom bidrag från näringslivet och museets
vänförening.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring av kommunalskattelagen (1928:370)
och avstyrker således motion 2632.

Utskottet behandlar slutligen motion 2617 (s), som avser resurserna till
Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och dess forskningsråd för folkrörelseforskning.

Motionärerna framhåller att stiftelsen är centralt arkiv för arbetarrörelsen
och specialvetenskapligt bibliotek samt att institutionen dessutom har till
uppgift att främja forskning om arbetarrörelsen och andra folkrörelser.
Institutionen har under senare år alltmer försökt inrikta sin verksamhet på att
initiera och underlätta forskning om folkrörelserna. Det framhålls att
verksamheten i sistnämnda hänseende ytterligare har betonats genom att ett

KrU 1983/84:24

forskningsråd knutits till institutionen. Den del av verksamheten som har
forskningsanknytning har hitintills finansierats genom tillfälliga anslag men
det är enligt motionärernas mening nödvändigt med en mer permanent
lösning av anslagsfrågan. Ett första tillskott bör vara av storleksordningen
100 000 kr.

Utskottet anser i överensstämmelse med det synsätt som kommer till
uttryck i forskningspropositionen att inte minst den forskningsinitierande
verksamhet som Arbetarrörelsens arkiv bedriver är av betydelse. Med
hänsyn härtill och till vad som anförs i motionen om behovet av stöd till denna
verksamhet förutsätter utskottet att stiftelsens behov av resurser för den
verksamhet som har forskningsanknytning särskilt uppmärksammas vid
regeringens budgetberedning inför budgetåret 1985/86. Syftet med motionen
kan därför bedömas bli tillgodosett. Den påkallar inte någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande avdrag för bidrag till viss museiverksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107 och med avslag
på motion 1983/84:2632 antar i propositionen framlagt förslag till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), bil. 1 till
betänkandet,

2. beträffande fördelningen av vissa medel för FoU-insatser inom
kulturområdet

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:107 och med avslag
på motion 1983/84:2634 yrkande 23 godkänner vad som anförts i
propositionen,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Forsknings- och utvecklingsinsatser inom
kulturområdet för budgetåret 1984/85 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.,

4. beträffande Stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv
att riksdagen avslår motion 1983/84:2617.

Stockholm den 17 maj 1984

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Karl Boo (c),
Lars-Ingvar Sörenson (s), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars
Ahlmark (m). Stina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s), Gunnel Liljegren
(m), Jan-Erik Wikström (fp), Anders Nilsson (s), Iréne Vestlund (s), Håkan
Stjernlöf (m) och Ingela Andersson (vpk).

KrU 1983/84:24

Reservationer

1. Avdrag för bidrag till viss museiverksamhet (mom. 1)

Ingela Andersson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Kulturutskottet
ansluter” och slutar ”motion 2632” bort ha följande lydelse:

Kulturutskottet befarar att den föreslagna utvidgningen av kommunalskattelagen,
dvs. att Tekniska museet förs in i katalogen över verksamheter
där avdragsrätt kan vara giltigt, öppnar möjligheterna för att andra museer
senare kan föras in i katalogen. Detta skulle innebära att näringslivets
möjligheter till sponsring markant ökar. Utskottet anser att detta skulle stå i
strid med de principer som bör gälla för finansieringen av museiverksamhet
och avstyrker därför propositionen i denna del och tillstyrker således motion
2632.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande avdrag för bidrag till viss museiverksamhet

att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:107 och med bifall
till motion 1983/84:2632 avslår i propositionen framlagt förslag till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. Fördelningen av vissa medel för FoU-insatser inom kulturområdet
(mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Håkan Stjernlöf
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet anser”
och slutar ”23 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Detta innebär dels att
utskottet tillstyrker att 1 milj. kr. anvisas till forsknings- och utvecklingsinsatser
inom kulturområdet, dels att fördelningen av den del av beloppet som
inte skall gå till Naturhistoriska riksmuseet bör fördelas av humanistisksamhällsvetenskapliga
forskningsrådet för inomvetenskapligt motiverade
forskningsprojekt inom kultursektorn. Vid fördelningen av medlen bör
beaktas ansökningar och förslag både från de i propositionen nämnda
kulturinstitutionerna och kulturinstitutioner inom högskolan.

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 2634 yrkande 23.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande fördelningen av vissa medel för FoU-insatser inom
kulturområdet

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:107 och med
bifall till motion 1983/84:2634 yrkande 23 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1983/84:24 Bilagal

Förslag till lagändring sorn framlagts av regeringen och som tillstyrkts av
utskottet

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 18 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen
(1928: 370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 29 §

18.' Avdrag må ske för kostnad
för sådan forskning och sådant utvecklingsarbete
som har eller kan
antagas få betydelse för den skattskyldiges
rörelse. Avdrag medges
även för kostnad för erhållande av
information om sådan forskning
och sådant utvecklingsarbete.
Avser kostnaden anskaffning av sådana
tillgångar, för vilka anskaffningskostnaden
enligt bestämmelser
i denna lag får avdragas endast
genom årlig avskrivning på grund
av värdeminskning, gäller dock bestämmelserna
om sådan avskrivning
även beträffande den kostnaden.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer kan förordna
att bidrag, som den skattskyldige
lämnar till vissa forskning eller
visst utvecklingsarbete, skall för tid
som anges i förordnandet helt eller
delvis anses såsom driftkostnad i
den skattskyldiges rörelse.

18. Avdrag må ske för kostnad
för sådan forskning och sådant utvecklingsarbete
som har eller kan
antagas få betydelse för den skattskyldiges
rörelse. Avdrag medges
även för kostnad för erhållande av
information om sådan forskning
och sådant utvecklingsarbete.
Avser kostnaden anskaffning av sådana
tillgångar, för vilka anskaffningskostnaden
enligt bestämmelser
i denna lag får avdragas endast
genom årlig avskrivning på grund
av värdeminskning, gäller dock bestämmelserna
om sådan avskrivning
även beträffande den kostnaden.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer kan förordna
att bidrag, som den skattskyldige
lämnar till viss forskning, visst utvecklingsarbete
eller viss museiverksamhet,
skall för tid som anges
i förordnandet helt eller delvis
anses såsom driftkostnad i den
skattskyldiges rörelse.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. De nya
bestämmelserna tillämpas första gången vid 1984 års taxering.

' Senaste lydelse 1974:769.

KrU 1983/84:24 Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande
1983/84:11 y

om avdrag för bidrag till viss museiverksamhet (prop. 1983/84:107)

Till kulturutskottet

Kulturutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1983/84:107 om forskning, bilaga 5, avsnitt Kulturverksamhet
m. m. såvitt avser förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370) - KL - jämte eventuella motioner.

I det berörda avsnittet av propositionen föreslås att regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer får möjlighet förordna att bidrag som
en skattskyldig lämnar till viss museiverksamhet skall vara helt eller delvis
avdragsgill i den skattskyldiges rörelse. I motion 1983/84:2632 av Eva
Hjelmström (vpk) yrkas avslag på propositionen i denna del.

Enligt punkt 18 första stycket anvisningarna till 29 § KL är kostnader för
sådant forsknings- och utvecklingsarbete som har eller kan antas få betydelse
för den skattskyldiges rörelse att anse som avdragsgilla driftkostnader i
rörelsen. Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan enligt
andra stycket av samma anvisningspunkt förordna att bidrag som en
skattskyldig lämnar till viss forskning eller visst utvecklingsarbete skall under
den tid som anges i förordnandet helt eller delvis anses som driftkostnad i
rörelsen. Med stöd av detta bemyndigande har i en särskild förordning
(1975:127) räknats upp ett antal institutioner till vilka bidrag kan lämnas med
avdragsrätt vid taxeringen.

Förslaget i propositionen innebär att regeringsbemyndigandet utvidgas till
att avse även bidrag till viss museiverksamhet. Finansministern ämnar med
stöd av denna utvidgning föreslå regeringen att Tekniska museet skall ingå
bland de institutioner till vilka avdragsgilla bidrag kan lämnas. Han pekar i
sammanhanget på museets anknytning till och betydelse för industriföretagen
och menar att en sådan avdragsrätt i hög grad skulle förbättra museets
möjligheter att få bidrag från näringslivet.

KrU 1983/84:24 Bilaga 2

utvecklingen i Sverige har utskottet från de synpunkter utskottet har att
företräda ingen erinran mot att bidrag till Tekniska museet jämställs med
sådana kostnader för bidrag till forsknings- och utvecklingsarbete som skall
anses avdragsgilla i rörelse.

Skatteutskottet anser således att kulturutskottet bör tillstyrka förslaget i
propositionen och avstyrka motionen.

Stockholm den 12 april 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Valter Kristenson
(s)‘, Stig Josefson (c), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)*, Olle
Westberg (s)*, Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius
(c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson
(fp), Lars Hedfors (s)* och Erkki Tammenoksa (s).

* Ej närvarande vid justeringen.

■