KrU 1983/84:18

Kulturutskottets betänkande
1983/84:18

om anslag till kulturverksamhet m. m. (prop. 1983/84:100 bil. 10
delvis)
Inledning

Utskottet behandlar i detta betänkande

dels de förslag m. m. i proposition 1983/84:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
som under huvudavsnittet F. Kulturverksamhet m. m. lagts
fram under följande rubriker, nämligen

Allmän kulturverksamhet m. m. (anslag F 1 —F 10),

Teater, dans och musik (anslag F 11 — F 21),

Bildkonst (anslag F 22— F 25),

Arkiv (anslag F 26—F 30),

Kulturminnesvård (anslag F 31 — F 33),

Museer och utställningar (anslag F 34—F 51),

dels motioner med anknytning till de angivna delarna av propositionen
och motioner som avser vissa övergripande kulturfrågor.

Av innehållsförteckningen sist i betänkandet framgår vilka anslag som
behandlas och deras plats i betänkandet, m. m.

Ett i propositionen framlagt lagförslag om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde fogas
vid betänkandet som bilaga 1.

I bilaga 2 lämnas en redovisning över motionerna innehållande dels en
sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer, dels en tabell som visar var i betänkandet de olika
motionerna behandlas.

Sammanfattning

1 betänkandet behandlas de förslag regeringen lagt fram i budgetpropositionen
om teater, dans, musik, bildkonst, arkiv, kulturminnesvård, museer
och utställningar. Ett stort antal motioner behandlas i sammanhanget.
I vissa av dessa tas upp övergripande kulturfrågor, som bl. a. avser eller har
nära samband med 1974 års kulturpolitiska beslut.

Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag i budgetpropositionen.
Då det gäller ersättningen till författare för utlåning på bibliotek
föreslår utskottet att ersättningen höjs med totalt 3 öre till 40 öre för
hemlån av originalverk. Regeringen hade föreslagit en höjning med 1 öre.
För att inte Drottningholmsteaterns föreställningsverksamhet skall behö -

1 Riksdagen 1983/84. 13 sami. Nr 18

KrU 1983/84:18

va skäras ner instundande sommar föreslår utskottet enhälligt en uppräkning
av anslaget till verksamheten. Utskottet föreslår ett tillkännagivande
om sponsorskap.

Flertalet motioner avstyrks. I anslagsfrågor sker detta i regel under
hänvisning till den rådande budgetsituationen. En motion om tillsättande
av en parlamentarisk utredning för utvärdering av 1974 års kulturbeslut
avstyrks under hänvisning till pågående eller planerad utredningsverksamhet
inom olika kultursektorer.

Vid betänkandet fogas ett stort antal reservationer. Beträffande dessa
kan, utan att fullständighet åsyftas, nämnas följande. Socialdemokraterna
reserverar sig till förmån för regeringens förslag då det gäller biblioteksersättningen.
De avger också en reservation om s. k. sponsring. Företrädarna
för moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet reserverar sig
i fråga om finansieringen av kulturverksamheten. Företrädarna för moderata
samlingspartiet reserverar sig till förmån för riktlinjer för kulturpolitiken,
vilka syftar till att främja frihet, mångsidighet och kvalitet, samt för
en rad yrkanden som framställts av bl. a. besparingsskäl. Centerpartiets
företrädare vill ha en parlamentarisk utredning som skulle utvärdera resultatet
av 1974 års kulturpolitiska beslut. Folkpartiets företrädare vill på en
rad områden öka medelsanvisningen utöver regeringens förslag eller införa
nya stödformer. Detta gäller bl. a. visningsersättningen, de regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutionerna, Dramaten och de regionala
museerna. Vänsterpartiet kommunisternas företrädare reserverar sig
till förmån för anslagshöjningar till bl. a. fria grupper, vissa centrumbildningar
och kulturverksamhet bland språkliga minoriteter. Han har vidare
avgivit bl. a. en reservation om försöksverksamhet med kommunal kulturskola.

Allmän kulturverksamhet m. m.

1. övergripande frågor

Motioner

I motion 1983/84:495 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

1. att riksdagen beslutar att de centrala teater-, musik-, musei- och
arkivinstitutionerna skall undantas från tillämpningen av det s. k. huvudförslaget
fr. o. m. budgetåret 1984/85.

1 motion 1983/84:638 av Eva Hjelmström (vpk) yrkas att riksdagen
uttalar att sponsring ej är förenlig med de av riksdagen uppsatta kulturpolitiska
målsättningarna.

KrU 1983/84:18

I motion 1983/84:788 av Ingegerd Elm m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att inom kulturbudgetens ram vad avser anslagen till teaterinstitutioner
(företrädesvis ur anslagen F 17 och F 12) omfördela medel så att
ytterligare grundbelopp tillförs Jönköpings länsteater.

I motion 1983/84:792 av Bertil Måbrink (vpk) och Eva Hjelmström
(vpk) yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen om att den snarast skall
lägga fram förslag om en försöksverksamhet med kommunal kulturskola
för barn och ungdom.

I motion 1983/84:1361 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för kulturpolitiken,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om statens kulturråd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna sin positiva
inställning till sponsorskap i kulturlivet.

I motion 1983/84:1654 av Margareta Hemmingsson (s) och Nils Svensson
(s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om behovet av ett mer riktat stöd till barnteatern.

I motion 1983/84:2266 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en allsidigt sammansatt
parlamentarisk utredning angående utvärdering av 1974 års kulturpolitiska
riksdagsbeslut och mål för framtida kulturpolitiska insatser,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att de i motionen
framförda tankegångarna beaktas i direktiven till utredningen.

1 motion 1983/84:2268 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

1. att riksdagen hos regeringen begär vidgad översyn av de centrala
kulturinstitutionerna i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen begär en översyn av arbetsgivarorganisationen
på kulturområdet i enlighet med vad som anges i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till en viss strukturrationalisering
av administrationen på det kulturella området i enlighet med
vad som anges i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen begär en utvärdering av det kulturpolitiska
stödets fördelningspolitiska effekter,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande sponsring,

7. att riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att ta fram ett vidgat
kunskapsunderlag i lokalfrågor i enlighet med de riktlinjer som anges i
motionen.

KrU 1983/84:18

1 motion 1983/84:2274 av Marie-Ann Johansson m. fl. (vpk) yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om hur stödet till den regionala
kulturverksamheten bör utformas med beaktande av vad som anförts i
motionen.

I motion 1983/84:2277 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående kulturrådet och RFSU:s verksamhet.

Utskottet

Inledning

Vissa övergripande kulturpolitiska frågor, som aktualiserats i ett antal
motioner, behandlas i detta avsnitt. Utskottet återkommer direkt eller
indirekt till vissa av frågorna i samband med behandlingen av olika anslagsposter,
nämligen i fall då krav också framställs om omedelbara resursförändringar.

Frågan om tillämpning av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner, m. m.

Trots den rådande budgetsituationen har regeringen funnit det möjligt
att föreslå riksdagen vissa satsningar på kulturområdet. Utskottet vill här
särskilt nämna betydligt ökade resurser för konstnärlig utsmyckning av
statliga byggnader.

Myndigheterna har sedan år 1978 ålagts att i sina anslagsframställningar
redovisa ett besparingsalternativ motsvarande en tvåprocentig real nedskärning
av anslaget från närmast föregående år, det s. k. huvudförslaget.
Utskottet framhöll år 1983 att det särskilt för små institutioner kan vara
mycket svårt eller omöjligt i fortsättningen att varje år åstadkomma en tvåprocentig
rationalisering. Institutionerna inom kultursektorn är i många
fall mycket små och har en anslagsstruktur som innebär att de fasta
kostnaderna relativt sett är stora medan de rörliga kostnaderna är små.
Detta innebär att verksamheten drabbas hårt då procentuella nedskärningar
av anslaget måste göras, eftersom besparingarna går ut över de rörliga
kostnaderna, anförde utskottet bl. a. (KrU 1982/83:24 s. 11).

I budgetpropositionen har tillämpningen av huvudförslaget av kulturpolitiska
skäl lindrats för en rad kulturinstitutioner, i vissa fall med betydande
belopp. En grov beräkning ger således vid handen att — om man
inte räknar med Operan — huvudförslaget för samtliga myndigheter, som
hör till utbildningsdepartementets kulturenhet, skulle innebära en nedskärning
med ca 13 milj. kr. men att det faktiska uttaget enligt regeringens
budgetförslag stannat vid något mer än 5 milj. kr.

Utskottet anser sig av budgetskäl inte kunna förorda ett generellt frångående
av huvudförslaget för institutioner inom kulturområdet eller för
viss grupp av dessa. Utskottet avstyrker därför motion 495 (fp), såvitt däri

KrU 1983/84:18

föreslås att de centrala teater-, musik-, musei- och arkivinstitutionerna
skall undantas från tillämpningen av huvudförslaget fr. o. m. nästa budgetår
(yrkande 1). Utskottet vill dock understryka att svårigheterna för
kulturinstitutionerna att göra årliga procentuella nedskärningar ökar successivt.
Regeringen måste därför även i fortsättningen för varje institution
noga överväga konsekvenserna för verksamheten av en tillämpning av
huvudförslaget.

1974 års kulturpolitiska beslut, m. m.

Som bakgrund till behandlingen av flera motionsyrkanden i det följande
vill utskottet här erinra om att i 1974 års kulturpolitiska beslut målet för
kulturpolitiken sammanfattades i åtta punkter (se bl. a. KrU 1974:15 s. 3).
Dessa är allmänt hållna. Yttrandefriheten skall garanteras. Människorna
skall ges möjligheter till eget skapande. Kommersialismens negativa verkningar
inom kulturområdet skall motverkas. Decentralisering av verksamhet
och beslutsfunktioner skall främjas. Eftersatta gruppers erfarenheter
och behov skall beaktas. Konstnärlig och kulturell förnyelse skall möjliggöras.
Äldre tiders kultur skall tas till vara och levandegöras. Internationellt
kulturutbyte skall stimuleras.

Innan utskottet tar upp motionsyrkandena till närmare prövning finns
det anledning att här hänvisa till vad som anförs i budgetpropositionen om
1974 års kulturpolitiska beslut (s. 9). Det erinras om att någon konkret och
heltäckande utbyggnadsplan inte antogs i samband med det kulturpolitiska
beslutet. Beslutet om mål och riktlinjer var avsett som ett startskott för
successiva statliga och kommunala insatser. Trots det reformarbete som
steg för steg har genomförts under de gångna tio åren återstår mycket att
göra. 1 några regioner är resurserna goda, i andra alltför begränsade. Inom
vissa sektorer av kulturlivet är förhållandena tillfredsställande, på andra
håll finns många återstående problem att lösa, uttalas det i propositionen.
Vidare anförs följande.

Den ekonomiska situation som landet befinner sig i ger dock inte utrymme
för en lika expansiv kulturpolitik som den som fördes under 1970-talet.
Den utveckling som kan ske måste i största utsträckning åstadkommas
genom omprioriteringar. Strävan måste dock vara att inom kulturområdet,
lika väl som inom utbildningen eller det sociala området, skapa sådana
basresurser att människor oberoende av bostadsort, uppväxtmiljö och
erfarenhetsbakgrund får goda möjligheter att ta del i kulturlivet.

Efter vissa synpunkter i fråga om sponsring — till vilka utskottet återkommer
i det följande — anför föredragande statsrådet följande.

Ibland påstås det att 1974 års kulturpolitiska riktlinjer har förlorat sin
giltighet i 1980-talets ekonomiska klimat. Jag delar inte denna uppfattning.
Strävandena att åstadkomma de förändringar som målformuleringarna

KrU 1983/84:18

ger uttryck för är lika angelägna i ekonomiskt kärva tider. Däremot kan det
vara motiverat att — inom den ram som de kulturpolitiska målen anger —
precisera vilka insatser som bör ges förtur i ett läge då resurserna är
begränsade. Under de närmaste åren bör strävandena framför allt inriktas
på att i den nya mediesituationen slå vakt om mediernas kulturpolitiska
roll, att stimulera kulturen i skolan, föreningslivet och på arbetsplatserna
samt att bygga ut kulturverksamheten i underförsörjda regioner.

Vissa frågor om de kulturpolitiska målen

Företrädare för moderata samlingspartiet utvecklar i motion 1361 (yrkandena
1 och 3) sina synpunkter i fråga om nyckelorden för moderat
kulturpolitik — frihet, mångsidighet och kvalitet. De anger vidare vissa
riktlinjer för kulturpolitiken, däribland i fråga om sponsring. Kulturlivet
skall i högre grad än nu styras av de enskilda människornas önskemål och
i mindre utsträckning av de offentliga organens ekonomiska prioriteringar.
Den enskildes betalning för att delta i kulturlivet måste vara kulturlivets
viktigaste finansieringskälla. Så långt det är möjligt bör kulturlivet göras
oberoende av offentligt stöd och mer beroende av sin publik. Kulturverksamhetens
bidrag bör minskas och utrymme bör skapas för bidragsgivare
som styrs av skilda bedömningar, ambitioner och värderingar. Genom
sponsorskap — av enskilda och företag — kan kulturlivets ensidiga ekonomiska
beroende av statliga och kommunala myndigheter minska, vilket
medverkar till att öka kulturlivets frihet, mångfald och oberoende. Kulturinstitutionerna
bör uppmuntras att ha en mer marknadsanpassad prissättning,
finna nya distributionskanaler, finna nya former för publikkontakt
och sträva efter en högre grad av avgiftsfinansiering.

Motionärerna framhåller vidare att stöd och bidrag kan vara nödvändiga
för att säkra utbudet inom smala sektorer och för att minska skillnader
mellan kulturfattiga och kulturrika miljöer. Stat och kommun bör
stödja kulturellt nyskapande. Det allmänna skall också bidra till att bevara
gemensamma kulturvärden. Slutligen framhåller motionärerna vikten av
att skolan låter eleverna komma i kontakt med olika typer av kulturverksamhet.

Även i motioner från företrädare för centerpartiet (motion 2268) och
vänsterpartiet kommunisterna (motion 638) framställs yrkanden som berör
frågan om sponsring.

1 centermotionen anförs mot bakgrund av det rådande statsfinansiella
läget att det är naturligt att kulturens företrädare ser sig om efter kompletterande
finansiärer och att det inte finns skäl motsätta sig sponsring.
Vidare anförs följande.

Det är emellertid viktigt att eventuell sponsoring får en sådan utformning
att den sponsorerade verksamheten är möjlig att identifiera i förhållande
till annan verksamhet. Utformningen måste vara sådan att den
sponsorerade verksamheten kan avbrytas när stödet upphör. Sponsoring
som innebär att exempelvis en kulturinstitution mottar medel på ett sådant

KrU 1983/84:18

sätt att det binder offentliga anslagsgivare vid högre bidrag om ett enskilt
företag drar sig ur ett åtagande bör inte accepteras. Det är ur samhällsekonomisk
synpunkt oacceptabelt samtidigt som det innebär en icke önskvärd
förskjutning i fråga om initiativ och ansvar från de samhällsorgan som har
kuiturpolitiska funktioner.

I motionen från företrädare för vänsterpartiet kommunisterna yrkas att
riksdagen skall uttala att sponsring inte är förenligt med de kulturpolitiska
målsättningarna.

Då det gäller frågor om finansieringen av kulturverksamheten vill utskottet
inledningsvis framhålla att enligt den enda mer övergripande kulturstatistik
som hitintills publicerats (Kulturstatistik, Verksamhet, ekonomi och
kulturvanor 1960—1979, publicerad år 1981 av kulturrådet och statistiska
centralbyrån) var de samlade kulturutgifterna år 1978 14,6 miljarder kronor
och av dessa utgjorde 77 % privata utgifter. Relationen mellan de
offentliga och de privata kulturutgifterna var mycket olika inom skilda
kulturområden. Kostnaderna för biblioteken, teater- och musikinstitutionerna
bärs till allra största delen av samhället. I fråga om böcker och
fonogram dominerade de privata utgifterna. Genom att TV- och radioverksamheten
finansierades via mottagaravgifter som tas ut för TV-innehav
redovisades utgifterna för dem som privata kulturutgifter. Under
perioden 1970—1978 ökade de offentliga kulturutgifterna procentuellt sett
mer än de privata.

Motionärerna bakom motion 1361 synes främst avse att aktualisera
finansieringen av den kulturverksamhet, där huvuddelen av kostnaderna
i dag bekostas av det allmänna. Utskottet vill med anledning härav anföra
följande synpunkter, som överensstämmer med vad utskottet anfört i
frågan vid flera tillfällen under de senaste åren (KrU 1982/83:10 och
1982/83:24 s. 4 och 5).

Avgifter för att finansiera kulturverksamhet förekommer på en rad
områden. För en rad statliga institutioner regleras inkomsterna i särskilda
inkomststater. För nästa budgetår beräknas enligt budgetpropositionen att
institutionerna måste öka sina inkomster relativt mycket. Sålunda beräknas
en tioprocentig ökning för bl. a. Dramaten och Nordiska museet. Även
för Riksteatern och Regionmusiken ställs krav på ökade inkomster. Utskottet
anser att höjda avgifter knappast torde medföra en väsentlig ökning
av kulturinstitutionernas inkomster. En ökad avgiftsfinansiering skulle
enligt utskottets mening kunna komma i konflikt med de kulturpolitiska
målen då främst de resurssvaga grupperna skulle komma att drabbas av en
avgiftshöjning. Vid överväganden om eventuella avgiftshöjningar är det
viktigt att man noga väger in de följdverkningar som dessa kan medföra.
I detta sammanhang är även en diskussion som förs om avgifter vid
folkbiblioteken värd att notera. Utskottet har vid flera tillfällen kraftigt
betonat betydelsen av att man slår vakt om principen att bibliotekens
samlingar skall vara fritt tillgängliga utan avgift. Utskottet vidhåller denna
uppfattning.

KrU 1983/84:18

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion 1361 yrkande 1,
såvitt avser finansieringen av kulturverksamheten.

Då det gäller sponsorverksamhet anför föredragande statsrådet i budgetpropositionen
följande (s. 9).

Det statsfinansiella läget har lett till att ett antal kulturinstitutioner har
blivit mer benägna att söka kompletterande medel hos näringslivet.

Inom vissa områden, exempelvis industriminnesvården och kultur i
arbetslivet, kan det vara motiverat att företagen stöder eller helt svarar för
kulturverksamheten. Inom andra delar av kulturområdet får vi inte underskatta
riskerna för att näringslivsbidrag kan snedvrida kulturinstitutionernas
verksamhet, t. ex. genom att tillfälliga evenemang gynnas på bekostnad
av basarbetet. Det får naturligtvis inte heller bli så att näringslivet av
kortsiktiga intressen engagerar sig i uppbyggnaden av verksamheter där
förutsättningen är att staten — om näringslivet drar sig ur sitt engagemang
— då skulle ta över ansvaret.

Det kan vara naturligt att näringslivet eller andra sponsorer går in i och
medverkar i olika projekt. Det är emellertid viktigt att staten och kommunerna
behåller ansvaret för kulturens ”basresurser” så att institutionerna
kan agera självständigt gentemot intressen utifrån.

Utskottet vill erinra om att sponsorverksamhet och annan bidragsgivning
från enskilda och företag till kulturverksamhet förekommer i betydande
omfattning i vissa länder. På åtskilliga håll stimuleras detta av att
viss avdragsrätt vid beskattning medgivits för gåvor och bidrag till kulturändamål.

Gåvor, donationer och depositioner vilka ej är förenade med belastande
villkor samt en riktigt utformad sponsorverksamhet som ej står i strid med
de kulturpolitiska målen bör enligt utskottets uppfattning välkomnas inom
kulturområdet. Sådant stöd kan ge ökat utrymme för exempelvis gästspel,
internationellt utbyte och inköp av eljest svåröverkomliga nyförvärv.

Viss försiktighet måste naturligtvis iakttas då det gäller stöd till basresurserna
för kulturinstitutioner. Stat eller kommun får nämligen inte bli
bundna av att fortsätta en verksamhet eller att hålla den på viss nivå som
en följd av att en sponsor drar tillbaka sitt stöd.

Det sagda hindrar naturligtvis inte att det finns fall där stöd till en
basresurs bör kunna accepteras. Om en huvudman bedömer att den aktuella
verksamheten är kulturpolitiskt motiverad och att det budgetmässigt
kommer att bli möjligt att efter en tid fortsätta verksamheten utan sådant
stöd utifrån, kan det enligt utskottets mening inte finnas några vägande
invändningar mot ett sponsorskap. I ett sådant fall leder sponsringen till
att utbyggnaden av basresursen tidigareläggs, vilket måste hälsas med
tillfredsställelse.

1 enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion 638. Vad utskottet
anfört om sponsring bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna
med anledning av motion 1361 yrkande 3 och motion 2268 yrkande 6.

Vad som anförs i motion 1361 om vikten av stöd och bidrag från det
allmänna för att säkra kulturutbudet inom smala sektorer och för att minska
skillnaden mellan kulturfattiga och kulturrika miljöer står helt i överens -

KrU 1983/84:18

stämmelse med de kulturpolitiska målen. Detta gäller också uttalandena i
motionen om att stat och kommun bör stödja kulturellt nyskapande och
bidra till att bevara gemensamma kulturvärden. Något särskilt riksdagens
uttalande i dessa avseenden erfordras enligt utskottets mening inte.

1 budgetpropositionen understryks utomordentligt starkt vikten av att
kulturen får en stark ställning i skolan. Kulturarbetet måste bli ett normalt
inslag i undervisningen (prop., särskilt s. 12 och 42). Utskottet — som med
anledning av motioner under förevarande avsnitt och under avsnitt F 1
återkommer till vissa frågor om kulturen i skolan — anser att något särskilt
riksdagsinitiativ inte heller i denna del är erforderligt.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motion 1361
i här aktuell del (yrkande 1 delvis).

Frågan om utvärdering av effekterna av 1974 års kulturpolitiska beslut, m. m.

I motion 2266 (c) begärs att riksdagen skall besluta att hos regeringen
hemställa om en allsidigt sammansatt parlamentarisk utredning för utvärdering
av 1974 års kulturpolitiska beslut och de då fastställda målen för
framtida kulturpolitiska insatser. 1 motionen anförs att det nu är tio år
sedan principerna och riktlinjerna för den statliga kulturpolitiken lades
fast. Mot bakgrund av delvis förändrade förutsättningar — ekonomiskt,
sysselsättningsmässigt, synen på individualismen m. m. — går motionärerna
genom de kulturpolitiska målen och ställer frågor om hur kulturpolitiken
har fungerat. I detta hänseende kan nämnas följande. Motionärerna
ställer upp frågor om hur de kulturpolitiska insatserna nått ut till olika
grupper, vilka avvägningar som behöver göras för att i ökad utsträckning
tillgodose de svaga gruppernas behov, och vilka prioriteringar som bör
göras på 1980- och 1990-talen då det gäller olika-kulturinsatser. Motionärerna
tar vidare upp bl. a. frågor om hållningen till sponsring, om kulturpolitiken
lyckas då det gäller att främja kulturell aktivering i stället för
kulturdistribution, om landstinget och kommunernas insatser, folkrörelsernas
roll, om hur kultur- och mediepolitiken skall förenas, om bokens
ställning, om kulturpolitikens betydelse för de professionella kulturarbetarnas
möjligheter till utveckling och trygga arbetsförhållanden, om amatörism
kontra professionalism, om hur decentralisering och regionalisering
lyckats, om avvägningen av resurser till folkbildningen, om kulturpolitikens
betydelse i samhällsplaneringen, bl. a. då det gäller samlingslokaler,
och om betydelsen och inriktningen av det nordiska kultursamarbetet.
Motionärerna vill att de i motionen framförda tankegångarna skall beaktas
i direktiven till den förordade parlamentariska utredningen.

Då utskottet skall ta ställning till frågan om riksdagen bör förorda en så
övergripande utredning som motionärerna bakom motion 2266 föreslår
vill utskottet peka på bl. a. följande utredningsverksamhet m. m. som
pågår eller planeras.

Enligt vad utskottet inhämtat kommer kulturrådet att i sin anslagsframställning
för budgetåret 1985/86 beröra frågan om utveckling av kultur -

KrU 1983/84:18

verksamheten, ändrade kulturvanor m. m. sedan 1974. Rådet kommer att
ge förslag om ökningar och prioriteringar av bidragen till kultur och i fråga
om andra utvecklingsinsatser utifrån denna översikt. Denna kommer till
vissa delar att grundas på den senaste och ännu inte publicerade undersökningen
av svenska folkets levnadsvanor (ULF) som innehåller siffror om
bl. a. kulturvanor för 1982. Frågan om sponsring av verksamhet vid de
stora kulturinstitutionerna kommer också att belysas i anslagsframställningen.

Inom kulturrådet pågår ett utredningsarbete i vilket under arbetsnamnet
KOSK — Kommunerna, staten och kulturen behandlas de kommunala
insatserna och samspelet mellan stat, landsting och primärkommun på
kulturområdet. KOSK:s arbete är i slutskedet. Enligt vad utskottet inhämtat
kommer KOSK:s slutrapport att innehålla ett avsnitt med en statistisk
redovisning för verksamhets- och kostnadsutveckling på kulturområdet,
ett avsnitt om den kommunala kulturverksamheten och ett avsnitt med en
beskrivning och diskussion rörande de statliga bidragen med tyngdpunkt
på bidragen till de regionala institutionerna.

Riksrevisionsverket (RRV) kommer inom kort att avge rapporten Utbud
av teater och dans — En granskning av statlig förvaltning av kultur.
Rapporten innehåller, enligt vad utskottet inhämtat, dels en riksstudie,
dels en specialstudie som avser Jämtland, där en fast teaterinstitution
saknas, och Östergötland. Riksteaterns roll kommer att belysas, liksom
Dramatens, Operans och stadsteatrarnas i de tre storstäderna. Kulturrådet
kommer att vidare analysera de frågor som RRV tar upp i rapporten.

Då det gäller museerna kommer regeringen, enligt vad utskottet inhämtat,
att ge kulturrådet ett uppdrag som innebär att kulturrådet skall överväga
bl. a. vilka krav det kan finnas anledning att ställa på de statliga
museerna i deras egenskap av centrala organ på museiområdet.

En proposition om den regionala musikpolitiken — inkl. Rikskonserters
och Regionmusikens framtid — är aviserad till innevarande riksmöte.

Under våren beräknas 1982 års bokutredning (U 1982:02) och folkbiblioteksutredningen
(U 1979:17) lägga fram sina huvudförslag. Enligt vad
utskottet inhämtat beräknar kulturrådet bl. a. att kunna belysa frågan om
litteraturförsörjningen för barn och ungdom ytterligare.

Frågan om invandrarnas kultursituation behandlas av invandrarpolitiska
kommittén (A 1980:04) som avger sitt slutbetänkande under sommaren
1984.

Kulturrådet håller fortlöpande kontakt med studieförbund, länsbildningsförbund
och kulturarbetarorganisationer i fråga om bidrag till kulturverksamhet
inom studieförbunden. Under hösten börjar rådet planeringen
av en utvärderande studie som kommer att genomföras verksamhetsåret
1985/86.

Även i övrigt avser kulturrådet enligt vad utskottet inhämtat att i ökad
utsträckning försöka göra utvärderande studier på olika delområden — i
den utsträckning det finns metoder som faktiskt mäter eller indikerar

KrU 1983/84:18

förändringar i kulturvanor — och i den takt rådets resurser medger.

Här bör också nämnas att statistikutredningen nyligen avgivit sitt slutbetänkande
(SOU 1983:74) Framtida statlig statistik i vilket bl. a. lagts
fram förslag om hur kulturstatistiken skall ordnas.

Mot bakgrund av den lämnade redovisningen anser utskottet att det inte
är motiverat att förorda en sådan parlamentarisk utredning som föreslås
i motion 2266. Den utredningsverksamhet som pågår eller planeras kommer,
såvitt utskottet nu kan bedöma, att i väsentliga avseenden belysa de
centrala frågeställningar som motionärerna tar upp. Det är också uppenbart
att en så omfattande utredning som förordas skulle bli inte bara
resurskrävande utan även ta relativt lång tid. Därigenom skulle otvivelaktigt
viss risk uppstå för att angelägna delreformer på kulturområdet i
praktiken skulle skjutas på framtiden i avvaktan på resultatet av den mer
övergripande utredningen. Erfarenheterna från andra samhällsområden
visar på faran i detta hänseende. Det kan också ifrågasättas om det är
lämpligt att med den nuvarande resursknappheten ta i anspråk utredningskapacitet
av den omfattning som skulle krävas. Vid sin bedömning beaktar
utskottet också att utredningen, såvitt framgår av motionen, inte skulle
syfta till en omprövning av 1974 års kulturpolitik utan närmast vara
avsedd för att ligga till grund för ställningstagande till fortsatta insatser på
kulturområdet i enlighet med de fastlagda målen. Som angetts i budgetpropositionen
och som redovisats i det föregående kan det vara motiverat att
— inom den ram som de kulturpolitiska målen anger — precisera vilka
insatser som bör ges förtur i ett läge då resurserna är begränsade.

Utskottet avstyrker således motion 2266.

Även motion 2268 (c) avstyrks av utskottet, såvitt däri yrkas att riksdagen
skall begära en utvärdering av det kulturpolitiska stödets fördelningspolitiska
effekter (yrkande 5). Utskottet hänvisar till att frågan om bl. a.
kulturkonsumtionen är föremål för överväganden i olika sammanhang. I
det föregående har nämnts förslag av statistikutredningen. Vidare har
utskottet inhämtat att överväganden pågår om publicering under nästa år
av en motsvarighet till den övergripande redovisning, Kulturstatistik,
Verksamhet, ekonomi, kulturvanor, som utgavs år 1981 av statistiska centralbyrån
(SCB) och kulturrådet. Vidare beräknar SCB under nästa år ge
ut en rapport om bl. a. kultur i serien om levnadsförhållanden, som grundar
sig på levnadsnivåundersökningar under åren 1982 och 1983 (ULF).
Den tidigare rapporten i serien, som avser bl. a. kultur, utgavs år 1981 och
avser förhållandena år 1976 (rapport nr 17: Fritidsaktiviteter).

Vissa frågor om regional kulturverksamhet

Mot bakgrund av en omfattande genomgång av det statliga stödet på
teater-, dans-, musik- och museiområdet vill företrädare för vänsterpartiet
kommunisterna i motion 2274 att regeringen skall lägga fram förslag om
hur stödet till den regionala kulturverksamheten bör utformas. De anser att

KrU 1983/84:18

om inte det statliga stödet till regionerna stärks det finns risk för en
kulturell utarmning. Motionärerna pekar på olika alternativ för att stärka
det regionala stödet; antalet grundbelopp för olika institutioner kan ökas,
bidragsprocenten kan höjas och man kan indela landet i ett antal kulturcentra
med en centralort där en mera heltäckande kulturverksamhet skulle
kunna erbjudas.

Ett av de mål som år 1974 ställdes upp för kulturpolitiken innebär att
denna skall främja en decentralisering av verksamhet och beslutsfunktioner
inom kulturområdet. Det är i enlighet med vad motionärerna anför av
vikt att statsmakterna strävar efter att leva upp till detta mål. Samtidigt
måste starkt framhållas att det primära ansvaret för den regionala kulturverksamheten
åvilar landstingen och kommunerna.

Det nuvarande statsbidragssystemet för sådana teater-, dans- och musikinstitutioner,
som upprättats efter lokala eller regionala initiativ, tillkom år
1974. Bidrag utgår på grundval av visst antal grundbelopp för institutionen
i fråga. Senare har motsvarande stödsystem inrättats på musei- och biblioteksområdena.
Statsbidragssystemet har inneburit en stimulans för landsting
och kommuner att starta regionala och lokala institutioner. I detta
hänseende kan som aktuella exempel nämnas att år 1983 bildades en
regional teater i Örebro, och vid halvårsskiftet i år bildas en regional teater
i Kronobergs län. Utvecklingen sedan 1974 visar att i den mån ytterligare
grundbelopp tillkommit dessa med ett fåtal undantag beräknats för institutioner
utanför storstadsområdena.

Med anledning av att det i den nu aktuella motionen hävdas att det
regionala stödet har förlorat i ”köpkraft” i jämförelse med anslagen till de
helt statligt finansierade institutionerna vill utskottet framhålla följande.
Det regionala kulturstödet räknas om med hänsyn till de statliga löneavtalen
och förändrade sociala avgifter. Det ger stödformen en värdebeständighet
som är bättre än den som gäller för statliga myndigheter, som
normalt helt eller delvis faller under tillämpningen av det s. k. huvudförslaget.

Som utskottet framhöll år 1983 råder det enighet inom utskottet om att
de ytterligare resurser som kan tillföras institutioner som omfattas av
grundbidragssystemet bör fördelas under stort hänsynstagande till decentraliseringsmålet
inom kulturpolitiken. Utskottet är däremot inte berett att
förorda att nuvarande resurser omfördelas från institutioner i storstadsområdena
för att tillgodose detta mål. 1 sammanhanget bör framhållas att när
det gäller de stora regionala teaterinstitutionerna huvudmännens åtagande
vida överstiger statens (se vidare härom KrU 1982/83:10 s. 20). Att i syfte
att tillgodose decentraliseringsmålet skära ned verksamheten vid centrala
institutioner, som står utanför grundbidragssystemet, bör inte heller komma
i fråga. Verksamheten vid de centrala institutionerna är av vital betydelse
för att stimulera utvecklingen inom kulturlivet. För undvikande av
missförstånd bör understrykas, att det inte heller är motionärernas syfte att
en omfördelning av resurser från Stockholm till andra orter skall göras. En

KrU 1983/84:18

konsekvens av den angivna ståndpunkten är emellertid i det nuvarande
budgetläget — där resurser ofta måste skapas genom omfördelningar — att
decentraliseringssträvandena måste ses i ett relativt långt tidsperspektiv.
Utskottet delar dock den uppfattning som framförs i budgetpropositionen,
nämligen att utbyggnad av kulturverksamheten i underförsörjda regioner
tillhör de uppgifter som måste prioriteras under de närmaste åren (prop.
s. 9, se även ovan s. 6).

Med anledning av motionen vill utskottet också hänvisa till den i ett
tidigare avsnitt lämnade utförliga redovisningen för pågående utredningsverksamhet
m. m. Utskottet vill särskilt nämna utredningsprojektet inom
kulturrådet KOSK — Kommunerna, staten och kulturen, riksrevisionsverkets
väntade rapport Utbud av teater och dans och den aviserade propositionen
om vissa musikfrågor, som bl. a. syftar till en väsentlig decentralisering
på området.

Utskottet anser mot bakgrund av det anförda att motion 2274 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I detta sammanhang behandlar utskottet även motion 788 (s). Motionärerna
vill att genom omfördelning inom kulturbudgetens ram av resurser
som går till teaterinstitutioner — företrädesvis Operan och teatrar som får
grundbidragsstöd — Jönköpings länsteater, som har endast 14 grundbelopp,
skall tillföras ytterligare grundbelopp.

Utskottet anser att det är viktigt att inte bara nyetablerade institutioner
får stöd utan att särskild vikt läggs vid att även institutioner som har endast
ett fåtal grundbelopp tillförs flera sådana. I enlighet med det tidigare sagda
kan utskottet emellertid inte förorda en omfördelning av resurser från
Stockholm till andra regioner. Med hänsyn i första hand härtill och till att
det ankommer på kulturrådet att fördela grundbelopp, för vilka medel
anvisas under anslaget F 17 Bidrag till regionala och lokala teater-, dansoch
musikinstitutioner, kan utskottet inte biträda motionsyrkandet.

Frågan om möjligheterna för kommunerna att bl. a. utnyttja redan befintliga
lokaler även för kulturändamål tas upp i motion 2268 (c). Många
anläggningar som byggs för idrottsändamål torde också kunna nyttjas för
turnéverksamhet, musik, teater och dans. Motionärerna framhåller att
kunskapsunderlaget är begränsat om vilka lokaltyper skilda verksamheter
erfordrar och hur de eventuellt kan samordnas. Regeringen bör enligt
motionärerna ge exempelvis byggforskningsrådet i uppdrag att i samarbete
med kulturrådet ta fram ett vidgat kunskapsunderlag som bör ställas till
kommunernas förfogande. Ett sådant underlag bör om möjligt också innehålla
ombyggnadsförslag för byggnader som redan existerar.

Utskottet kan helt ansluta sig till motionens syfte att man måste sträva
efter att få ett så mångsidigt och effektivt utnyttjande av lokaler i kommunerna
som är möjligt. Då det gäller att nå detta mål gör dock utskottet den
bedömningen att man i första hand genom exemplets makt kan åstadkomma
resultat inom rimlig tid. Utskottet vill erinra om att man i Junsele vid
byggandet av en sporthall utnyttjade möjligheterna att anpassa sporthallen

KrU 1983/84:18

för musikaliska ändamål. Detta skedde bl. a. genom komplettering av
sporthallens inredning och demonterbart orkesterpodium och gradiner,
högtalaranläggning och extra skyddsgolv. Hallen har använts vid olika
musikevenemang, bl. a. av Rikskonserter. Utskottet är inte berett att förorda
ett riksdagsinitiativ av så övergripande karaktär som motionärerna
förordar utan avstyrker motionsyrkandet (yrkande 7).

Den centrala kulturorganisationen m. m.

Företrädare för moderata samlingspartiet anser att statens kulturråd på
sikt bör kunna avskaffas (motion 1361 yrkande 2 delvis). Motionärerna
anser att myndighetens ställning som bidragsgivare hotar mångfalden
inom kulturlivet och att alternativa bidragsgivare vid sidan av kulturrådet
måste få förekomma. Så länge myndigheten finns kvar bör möjligheten att
utkräva politiskt ansvar av den ökas. Kulturrådets styrelse bör därför ges
parlamentarisk sammansättning (yrkande 2 delvis).

Förra året behandlade utskottet motionsyrkanden med i huvudsak samma
krav som de nu aktuella, dock att endast en partiell avveckling av
kulturrådet förordades.

I sitt av riksdagen godkända betänkande (KrU 1982/83:24 s. 5 —7)
framhöll utskottet behovet av administrativa förenklingar i syfte att skapa
utrymme för den rena kulturverksamheten. Utskottet tog vidare upp frågan
om begränsning av kulturrådets medverkan då det gällde att ta fram
beslutsunderlag till kulturbudgeten.

I årets budgetproposition erinras i ett särskilt övergripande avsnitt om
statens kulturråd (s. 46) om att då regeringen i juni 1983 utsåg ny styrelse
för myndigheten också vissa ändringar i rådets organisation med syfte att
uppnå förenklingar i arbetet genomfördes. Vidare redovisas utförligt på
vad sätt kulturrådets budgetarbete kommer att förenklas. Utskottet, som
också utgår från att fortsatta ansträngningar görs för att effektivisera
kulturrådets administration, kan inte biträda förslaget om avveckling av
myndigheten. Lika väl som på andra samhällsområden är det viktigt att det
på kulturområdet finns en central myndighet. En sådan behövs bl. a. för att
regeringen skall kunna avlastas ärenden av verkställighetsnatur, för att
statens åtgärder inom kulturområdet skall kunna samordnas, för att planer
för statliga insatser för att förverkliga de kulturpolitiska målen skall utarbetas
och för att utredningar skall genomföras som syftar till att kartlägga
behovet av reformer som kan utgöra underlag för beslut om nya samhälleliga
insatser på kulturområdet. Då det gäller kulturrådets uppgifter att
svara för fördelningen av olika bidrag vill utskottet erinra om att fördelningen
av medel i betydande utsträckning sker inom de olika nämnder som
är knutna till kulturrådet och att i nämnderna ingår företrädare för olika
intressegrupper för olika delar av de områden som nämnden täcker (jfr F 1
nedan om ökade delegationsmöjligheter till bl. a. direktören eller annan
tjänsteman).

Då utskottet förra året behandlade frågan om sammansättningen av

KrU 1983/84:18

kulturrådets styrelse anförde utskottet — efter att ha lämnat utan erinran
förslag av regeringen om minskning av antalet ledamöter i styrelsen —
bl. a. följande.

Utskottet anser för sin del att det under de gångna åren varit av mycket
stort värde att det, som utskottet förordade år 1974, funnits ett betydande
inslag i styrelsen av personer som på riks-, regional- eller lokalplanet varit
politiskt verksamma. Utskottet är emellertid inte berett förorda att till
ledamöter i styrelsen skulle utses endast personer som är partipolitiskt
verksamma. Det är däremot viktigt att antalet styrelseledamöter med en
sådan bakgrund inte minskar i samband med att antalet personer i styrelsen
skärs ned.

Utskottet, som vill erinra om att det nämnda önskemålet iakttagits av
regeringen vid utseendet av den nya styrelsen, vidhåller sin ståndpunkt att
riksdagen bör ställa sig avvisande till kravet på en parlamentarisk sammansättning
av kulturrådets styrelse.

1 enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion 1361 yrkande 2.

Även i motion 2268 (c) tas frågan upp om den centrala organisationen
på kulturområdet. Motionärerna uttalar sig för en övergripande översyn
av kulturrådet samt anför att en viss strukturrationalisering bör vara möjlig.
Således torde författarfondens och konstnärsnämndens kanslifunktioner
med fördel kunna inordnas i kulturrådets administration (yrkande 3).
Motionärerna anknyter vidare till den rapport som riksrevisionsverket
kommer att publicera inom någon vecka (se ovan) och som avser bl. a. de
regionala och lokala teater- och dansinstitutionerna. Det är angeläget att
rapporten snarast följs upp genom kulturpolitiska överväganden. Bl. a. bör
Dramaten, Riksteatern och Riksutställningar göras till föremål för översyn
enligt samma modell som den av kulturrådet gjorda översynen av Operan
(yrkande 1).

Som utskottet framhöll förra året utgår utskottet (KrU 1982/83:24 s. 7)
från att regeringen vid sina kommande överväganden om inriktningen av
de statliga insatserna på kulturområdet inte begränsar sig till att undersöka
verksamheten vid statens kulturråd utan också tar i beaktande möjligheterna
att åstadkomma administrativa rationaliseringar hos andra organ på
kulturområdet. Utskottet anser sig också kunna utgå från att regeringen
därvid överväger behovet och lämpligheten av att i fråga om andra institutioner
göra översyner motsvarande den som gjorts beträffande Operan.
I första hand kulturrådet har också möjlighet att ta initiativ i detta hänseende.
Med anledning av vad motionärerna bakom den nu aktuella motionen
anfört finns också skäl nämna att, enligt vad utskottet inhämtat och som
i det föregående redovisats, kulturrådet kommer att gå vidare i analysen av
de i riksrevisionsverkets rapport behandlade frågorna. Med hänsyn till det
anförda är någon riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena
inte erforderlig.

Kulturrådet har i en skrivelse till regeringen tagit upp frågan om en
översyn av ansvarsförhållandena på arbetsgivarsidan inom det statsunder -

KrU 1983/84:18

stödda kulturområdet (se närmare härom KrU 1982/83:6). Efter remissbehandling
av skrivelsen bereds ärendet f. n. inom regeringskansliet. Även
inom Teatrarnas riksförbund pågår ett arbete på området bl. a. med utgångspunkt
i att riksdagen uttalat sig för att statliga bolag inte bör vara
medlemmar i Svenska arbetsgivareföreningen (NU 1982/83:25). Med hänsyn
till det anförda påkallar motion 2268 inte någon riksdagens åtgärd i
den mån den nämnda frågan tas upp däri (yrkande 2).

Kultur för barn och ungdom

I flera motioner tas upp frågor med inriktning på kultur för barn och
ungdom.

Företrädare för folkpartiet framför i motion 495 (fp) en rad synpunkter
beträffande barnens kultur. De anför att det är glädjande att det råder bred
enighet om att en större del av insatserna för kultur av god kvalitet bör
komma barn och ungdomar till godo. Mot denna bakgrund anser de att
krav på omprioriteringar till förmån för barnkulturen måste kunna ställas
såväl på de fasta kulturinstitutionerna som har omfattande offentligt stöd
som på den övriga kulturverksamhet som får samhälleligt stöd i olika
former. Motionärerna noterar med tillfredsställelse de åtgärder som aviseras
i budgetpropositionen för att förbättra skolans möjligheter att göra
barnen bekanta med t. ex. god litteratur och musik. Enligt motionärernas
mening bör man i större utsträckning än hittills knyta samman kulturlivet
och skolan bl. a. genom att ge konstnärer, författare, musiker och andra
kulturarbetare möjlighet att delta i skolans vardagsverksamhet. Motionärerna
uttalar emellertid att de är medvetna om att många skolor upplever
resursknapphet. Mot denna bakgrund yrkar de att utöver vad som föreslås
i budgetpropositionen det under en treårsperiod årligen skall anvisas 5
milj. kr. för projekt av olika slag, i vilka enskilda kulturarbetare eller
grupper av sådana knyts till skolor och andra ungdomsmiljöer. Kulturarbetarna
skall tillsammans med lärare och annan fast personal stimulera
elevernas kulturintresse framför allt genom egna aktiviteter. Medlen bör
fördelas av kulturrådet i samarbete med skolöverstyrelsen. Ansvaret för
projekten bör dock i första hand och i största möjliga utsträckning ligga på
lokal nivå (yrkande 6).

Utskottet anser det med anledning av motionen motiverat att här återge
följande uttalande av föredragande statsrådet i ett avsnitt i budgetpropositionen
som avser kultur i skolan (s. 43).

De centrala resurser som ställs till förfogande för barnkultur skall i
första hand ge effekt i form av stimulans och idéspridning. En verksamhet
som ger genomslagseffekter kan bara åstadkommas genom ett utvecklingsarbete
på lång sikt som innebär att allt fler som arbetar med barn och
ungdomar ger kulturfrågorna särskild uppmärksamhet. För budgetåret
1984/85 bör arbetet framför allt inriktas på ökade insatser för konst, musik
och teater i skolorna. Extra resurser till Riksutställningar, Riksteatern och

KrU 1983/84:18

Rikskonserter — de tre R:en — ska stimulera skolarbetet på dessa områden.

R:en har redan en omfattande verksamhet som riktar sig till barn och
ungdomar. Riksutställningar bedriver ett konstpedagogiskt arbete genom
bildkonstutställningar i skolorna. Skolteaterverksamheten är etablerad
och uppskattad, skolkonserterna likaså. R:ens arbete i kontakt med skolorna
har på senare tid kompletterats med projektarbete i syfte att stimulera
skolorna själva att ge kulturaktiviteterna en mer framträdande plats i
undervisningen. Jag anser att detta projektarbete bör utvecklas ytterligare.
Det handlar framför allt om att vara idégivare och kunskapsbank för
skolorna. R:en bör fungera som samarbetspartners under en uppbyggnadsperiod
och utnyttjas av skolorna genom t. ex. temadagar för lärarna,
konkreta projekt och kontinuerligt rådgivningsarbete. Arbetet bör bedrivas
med sikte på att erfarenhet och kompetens skall kunna byggas upp
lokalt. De centrala resurserna kan då satsas på nya projekt.

Utskottet ansluter sig till de sålunda redovisade synpunkterna. Det finns
också skäl att, likaledes i överensstämmelse med vad som anförs i budgetpropositionen,
framhålla att satsningen på kulturen i skolan inte bara får
bli en fråga om att tillföra extra resurser. Risken finns då att kulturen ses
som en avgränsad verksamhet i skolan riktad till vissa elever med speciella
intressen. Kulturarbetet i skolan får inte enbart bli något vid sidan av den
vanliga verksamheten utan måste också bli ett normalt inslag i undervisningen.
Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionsyrkandet.
Av formella skäl redovisas detta under anslaget F 1.

Behovet av ett mera riktat stöd till barnteatern tas upp i motion 1654 (s).

Utskottet vill med anledning av motionen erinra om att regeringens
förslag till medelsanvisning innebär bl. a. att de fria teatergrupperna får
ökade resurser för teaterverksamhet för barn och ungdom. Förslaget innebär
också att Riksteatern får I milj. kr. för att öka sina insatser på barnteaterområdet.
Dessa satsningar på barnteatern är betydelsefulla. Utskottet
delar det synsätt som kommit till uttryck i motionen om vikten av att
barnen tidigt kommer i kontakt med teater. 1 likhet med motionärerna
anser utskottet det inte vara acceptabelt att, trots de satsningar som gjorts,
barnen i genomsnitt får möjlighet att se teater mindre än en gång om året.
Det är mot den angivna bakgrunden viktigt att skolorna gör fortsatta
insatser för att ge barnen tillfälle att se bra barnteater. Utskottet är f. n. inte
berett förorda några stödinsatser utöver de ovan redovisade. Utskottet vill
mot bakgrund av det ovan anförda erinra om att kulturrådet har en
skyldighet att bl. a. översiktligt belysa effekterna av de samhälleliga insatserna
inom kulturområdet. Utskottet anser således att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 792 (vpk) vill motionärerna att regeringen skall lägga fram
förslag om en försöksverksamhet med kommunal kulturskola för barn och
ungdom. De vill se en utvidgning av den nuvarande kommunala musikskolan
till en kulturskola där eleverna erbjuds möjligheter att utveckla sin

2 Riksdagen 1983/84. 13 sami. Nr 18

KrU 1983/84:18

skapande förmåga. Utbudet skulle anpassas efter lokala förutsättningar.
Det föreslås också att särskilda medel skall anvisas för försöksverksamheten.

Utskottet har i en rad olika sammanhang framhållit angelägenheten av
att man främjar barns kulturaktiviteter. Då det gäller bedömningen av
motionsyrkandet bör enligt utskottets mening följande beaktas. I de flesta
kommuner finns en kommunal musikskola som är ett frivilligt kommunalt
åtagande. 1 vissa kommuner omfattar musikskolan inte bara musik utan
även teater och dans. Inom ramen för gällande läroplan för grundskolan
ges bl. a. via fria aktiviteter utrymme för en närmare samverkan mellan
skolan och det lokala kulturlivet. Inom ramen för tillval kan eleverna mer
ingående få utveckla sina intressen inom olika kulturområden. Utskottet
anser det angeläget att kulturarbetet blir ett normalt inslag i skolan, något
som starkt understryks i årets budgetproposition. I rapporten Kultur på
skolans villkor som avgetts av kulturrådet redovisas en undersökning av
skolans samarbete med kulturlivet utanför skolan och förutsättningarna
för detta samarbete. Utskottet vill här också erinra om kulturrådets rapport
Kultur i förskolan. Utskottet anser på grund av det anförda att det nu finns
möjligheter att nå motionens syfte utan att någon särskild försöksverksamhet
sätts i gång. Utskottet vill i sammanhanget erinra om den satsning som
görs enligt förslaget i budgetpropositionen på de tre R:en — Riksutställningar,
Riksteatern och Rikskonserter — för att stimulera skolarbetet då
det gäller konst, musik och teater (prop. s. 43). Utskottet vill också peka på
att kulturrådet sedan år 1979 disponerar särskilda medel för barnkulturprojekt
som kan användas för att stärka kulturen i de miljöer där barn
vistas. Regeringen har vidare beslutat anslå 30 milj. kr. under en treårsperiod
för projektverksamhet med anledning av det internationella världsungdomsåret.
Medlen kan användas bl. a. för kulturprojekt. Utskottet som
anser att det är angeläget att värna om kommunernas självständighet på
området avstyrker med hänvisning till det anförda motionen.

Med utgångspunkt i en teaterföreställning som ges på ett antal skolor av
en fri teatergrupp, som erhållit stöd enligt beslut av kulturrådet, vill motionären
bakom motion 2277 (c) att riksdagen skall uttala sin otillfredsställelse
med grupper som med sina teaterframträdanden och information om
preventivmedel och sexualkunskap kränker åskådare. Motionären utvecklar
utförligt sin kritik och angriper bl. a. språkbruket hos skådespelarna.
Motionären kritiserar också Riksförbundet för sexuell upplysning
(RFSU), som samarbetat med teatergruppen, för att organisationen inte
arbetat seriöst i sammanhanget.

Som statsrådet Bengt Göransson framhållit i svar på en fråga (RD
1983/84:61) rörande statsbidraget till den i motionen åsyftade teatergruppen
bestämmer de fria teatergrupperna helt självständigt sin repertoar, och
det är viktigt att de behåller sin konstnärliga frihet.

KrU 1983/84:18

Med anledning av den problematik som tas upp av motionärerna finner
utskottet det angeläget framhålla att de enskilda skolorna som beställer
viss teaterföreställning har stort ansvar gentemot eleverna och att det
därför är nödvändigt att de skaffar sig en mer grundläggande information
om de aktuella teatrarnas föreställningar än vad som nu i vissa fall torde
ske. Det är bl. a. viktigt att föreställningar väljs som passar till elevernas
ålder och utveckling. Då det gäller RFSU:s verksamhet vill utskottet
endast konstatera att organisationen bedriver en allmänt erkänd upplysningsverksamhet
och att utskottet inte med anledning av motionen kan gå
in i någon bedömning av organisationens handlande i enskilt fall. Under
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande tillämpning av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner att

riksdagen avslår motion 1983/84:495 yrkande 1,

2. beträffande finansieringen av kulturverksamheten

att riksdagen avslår motion 1983/84:1361 yrkande 1 i motsvarande
del,

3. beträffande sponsring

att riksdagen dels avslår motion 1983/84:638, dels med anledning
av motionerna 1983/84:1361 yrkande3och 1983/84:2268
yrkande 6 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

4. beträffande riktlinjer för kulturpolitiken, i den mån frågan inte
behandlats under mom 2,

att riksdagen avslår motion 1983/84:1361 yrkande 1 i motsvarande
del,

5. beträffande en parlamentarisk kommitté för utvärdering av 1974
års kulturpolitiska beslut

att riksdagen avslår motion 1983/84:2266,

6. beträffande en utvärdering av det kulturpolitiska stödets fördelningspolitiska
effekter

att riksdagen avslår motion 1983/84:2268 yrkande 5,

7. beträffande regional kulturverksamhet

att riksdagen avslår motion 1983/84:2274,

8. beträffande ytterligare grundbelopp till Jönköpings läns tea t er
att riksdagen avslår motion 1983/84:788,

9. beträffande utnyttjande av lokaler för kulturändamål
att riksdagen avslår motion 1983/84:2268 yrkande 7,

10. beträffande avveckling av statens kulturråd

att riksdagen avslår motion 1983/84:1361 yrkande 2 i motsvarande
del,

11. beträffande sammansättningen av styrelsen för statens kulturråd
att riksdagen avslår motion 1983/84:1361 yrkande 2 i motsvarande
del,

KrU 1983/84:18

12. beträffande den centrala organisationen på kulturområdet samt
översyn av vissa centrala kulturinstitutioner

att riksdagen avslår motion 1983/84:2268 yrkandena 1 och 3,

13. beträffande ansvarsförhållandena på arbetsgivarsidan på kulturområdet att

riksdagen avslår motion 1983/84:2268 yrkande 2,

14. beträffande riktat stöd till barnteatern

att riksdagen avslår motion 1983/84:1654,

15. beträffande försöksverksamhet med kommunal kulturskola för
barn och ungdom

att riksdagen avslår motion 1983/84:792,

16. beträffande vissa skolteaterföreställningar
att riksdagen avslår motion 1983/84:2277.

2. Statens kulturråd. Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 10
(utbildningsdepartementet) under punkt F 1 (s. 285—287)

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
dels i fråga om handläggningen inom statens kulturråd av ärenden om
fördelning av medel, dels i fråga om vissa utredningsuppdrag,

2. föreslagit riksdagen att till Statens kulturråd för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 15 398 000 kr.

Motioner

1 motion 1983/84:462 av Kerstin Anér (fp) yrkas att arkitektkompetens
tillförs statens kulturråd.

I motion 1983/84:495 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

6. att riksdagen till kulturprojekt inom skolan för budgetåret 1984/85
under anslaget Statens kulturråd anvisar 5 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

Utskottet

Utskottet har under avsnittet Övergripande frågor behandlat vissa motionsyrkanden
om kulturrådet, nämligen om avskaffande av myndigheten
och om styrelsens sammansättning. Utskottet hänvisar till vad som anförts
i nämnda avsnitt (s. 14).

I propositionen anförs att kulturrådets styrelse bör ha möjlighet att
överlämna till ordföranden, direktören eller annan tjänsteman att avgöra
ärenden om fördelning av medel.

Föredragande statsrådet anför också att han anser att några särskilda
statliga utredningsinsatser f. n. inte är aktuella då det gäller vissa frågor om
folklig dans- och musikverksamhet vilka riksdagen begärt skall utredas.
Han anser inte heller att ett till kulturrådet år 1976 lämnat uppdrag att
utreda frågan om inrättandet av ett särskilt jakt- och fiskemuseum har
tillräcklig aktualitet för att genomföras.

KrU 1983/84:18

Utskottet anser att vad sålunda anförts i propositionen dels i fråga om
handläggningen inom statens kulturråd av ärenden om fördelningen av
medel, dels i fråga om vissa utredningsuppdrag inte bör föranleda något
riksdagens uttalande.

Under hänvisning till vad utskottet anfört under Övergripande frågor (s.
16) avstyrker utskottet yrkande 6 i motion 495 (fp). Yrkandet avser medelsanvisning
till kulturprojekt i skolan.

1 motion 462 (fp) tas upp en rad frågor som rör arkitektyrket. Motionärerna
utvecklar närmare den stora betydelse utövarna av arkitektyrket har
och kan ha för byggnadskulturen i vårt land. Motionärerna föreslår att
arkitektkompetens skall tillföras statens kulturråd. Utskottet har i sitt av
riksdagen godkända betänkande KrU 1983/84:7 för kort tid sedan utförligt
behandlat frågan om kompetenskrav för arkitekter inom byggnadsvården.
I betänkandet ges en utförlig beskrivning av den grundläggande
arkitektutbildningen och av vidareutbildningen för arkitekter. Vidare redovisas
bl. a. vissa synpunkter som Sveriges arkitekters riksförbund (SAR)
anför i skrivelse till utskottet om bl. a. arkitekternas betydelse för vår
byggnadskultur.

Utskottet anser att både det tidigare behandlade ärendet och den nu
aktuella motionen visar på behovet av väl utbildade arkitekter både för
vården av våra äldre byggnader och kvaliteten på nybyggnader och ombyggnader.
Riksdagen bör inte uttala sig om vilken formell kompetens
tjänstemännen vid kulturrådet skall ha. Utskottet avstyrker med hänvisning
till det anförda motionen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen beslutar att vad som anförts i proposition 1983/
84:100 dels i fråga om handläggningen inom statens kulturråd av
ärenden om fördelning av medel, dels i fråga om vissa utredningsuppdrag
inte skall föranleda något riksdagens uttalande,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget till kulturprojekt
inom skolan

att riksdagen avslår motion 1983/84:495 yrkande 6 i motsvarande
del,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:495 yrkande 6 i motsvarande del till
Statens kulturråd för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 15 398 000 kr.,

4. beträffande arkitektkompetens inom statens kulturråd
att riksdagen avslår motion 1983/84:462.

3. Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m. Regeringen har
under punkt F 2 (s. 288—290) föreslagit riksdagen att till Bidrag till

KrU 1983/84:18

kulturverksamhet inom organisationer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa
ett reservationsanslag av 13 325 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:732 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas — med hänvisning
till vad som anförts i motion 1983/84:730 — såvitt nu är i fråga

1. att riksdagen under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 3 000 000
kr. förhöjt belopp avseende kulturverksamhet bland språkliga minoriteter,

2. att riksdagen uttalar att medlen för kulturverksamhet bland språkliga
minoriteter bör fördelas av en särskild nämnd inom statens kulturråd där
invandrarorganisationerna bör vara företrädda.

I motion 1983/84:1656 av Per Olof Håkansson (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om dispositionen av anslaget Bidrag till kulturverksamhet
inom organisationer m. m.

I motion 1983/84:1675 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

1. att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:100 beslutar att
under anslaget Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m.
uppta ett i förhållande till regeringens förslag med 3 500 000 kr. förhöjt
belopp avseende centrumbildningar inom teaterns, dansens, musikens,
filmens, litteraturens och bildkonstens områden.

I motion 1983/84:2272 av Kerstin Göthberg (c) och Sivert Carlsson (c)
yrkas att riksdagen beslutar att medel till centrumbildningarna skall utgå
på sätt som anges i motionen.

Utskottet

Under anslaget utgår från ett antal anslagsposter bidrag dels direkt till
organisationer som bedriver en omfattande kulturverksamhet, dels till
statens kulturråd för fördelning till olika kulturprojekt inom organisationslivet
m. m.

I propositionen föreslås att kulturrådet i fortsättningen skall få ett större
ansvar i fråga om bidragsgivningen på kulturområdet. Bakgrunden härtill
är i korthet dels att kulturrådet nu har en stor erfarenhet av och god
kännedom om de olika kulturella behoven i landet, dels att det finns skäl
att avlasta regeringskansliet den relativt omfattande handläggningen av
enskilda bidragsärenden under löpande budgetår som är en följd av att
regeringen fortfarande fungerar som en central myndighet vid bidragsgivningen.
Regeringen föreslår att 1,5 milj. kr. förs över till en ny anslagspost
— Till kulturrådets disposition för kulturella ändamål — under förevaran -

KrU 1983/84:18

de anslag från anslagsposten Till regeringens disposition: Övriga kulturella
ändamål under det anslag som behandlas i nästa punkt i betänkandet (F
3). Även medel från vissa andra anslagsposter under detta och under annat
anslag (F 20) föreslås bli överförda till den nya anslagsposten. Sammantaget
föreslås att anslagsposten Till kulturrådets disposition beräknas till
2 795 000 kr.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att medel beräknas
under en ny anslagspost under anslaget och att kulturrådet får bestämma
användningen av medlen för kulturella ändamål. Frågan om storleken av
medlen berörs i det följande.

I flera motioner framställs yrkanden som avser förstärkning av anslagsposten
Centrumbildningar på teaterns, dansens, musikens, filmens, bildkonstens
och litteraturens områden. Anslagsposten räknas i propositionen
upp med 95 000 kr. till 3 185 000 kr. Motionärerna bakom motion 1675
(vpk) vill att det skall göras en uppräkning med ytterligare 3,5 milj. kr.
Motionärerna framhåller att centrumbildningarna under senare år drabbats
av kraftiga hyres- och andra kostnadshöjningar för sin verksamhet. I
motion 2272 (c) föreslås att vissa centrumbildningar skall tillföras ytterligare
medel i enlighet med vad kulturrådet föreslagit, nämligen Teatercentrum,
Författarcentrum och Konstnärscentrum med 100 000 kr. vardera
samt Danscentrum och Fotograficentrum med 50 000 kr. vardera. Motionärerna
vill att resurserna skall tas från den anslagspost, som enligt det
inledningsvis sagda skall ställas till kulturrådets disposition.

Utskottet vill erinra om att den av regeringen föreslagna uppräkningen
av anslagsposten för bidrag till vissa centrumbildningar är av samma
storleksordning som motsvarande uppräkning av andra likartade anslag
eller ca 3 %. Det finns också skäl erinra om att arbetsmarknadsstyrelsen
ställer särskilda arbetsförmedlare till centrumbildningarnas förfogande
för förmedling av arbete på området i fråga.

Utskottet är mot bakgrund av det anförda och med hänsyn till den
rådande budgetsituationen inte berett förorda en sådan höjning av anslagsposten
som föreslås i motion 1675 och som skulle innebära en motsvarande
höjning av medelsanvisningen under anslaget. Utskottet kan inte
heller tillstyrka att den nya anslagsposten Till kulturrådets disposition för
kulturella ändamål begränsas för att möjliggöra en uppräkning av anslagsposten
avseende centrumbildningar, eftersom förstnämnda post bör vara
av inte alltför obetydlig storlek om kulturrådet skall få en reell möjlighet
att stödja kulturella ändamål som är angelägna men som inte får stöd i
annan ordning. I enlighet med det anförda avstyrks motionsyrkandena.

Förra året behandlade utskottet — liksom föredragande statsrådet i
budgetpropositionen — ingående frågan om en särskild anslagspost under
anslaget för kulturverksamhet bland språkliga minoriteter (KrU 1982/
83:24 s. 19). Förslag härom som framställts av kulturrådet och i en
vpk-motion avvisades. Därvid erinrades om de betydande insatser som

KrU 1983/84:18

görs för invandrare och språkliga minoriteter, bl. a. genom hemspråksundervisning,
organisationsstöd, stöd till tidningar m. m. för att invandrarna
skall kunna bibehålla och utveckla sina språk och sitt kulturarv. Vidare
ställde sig utskottet bakom uttalanden i budgetpropositionen om att det är
självklart att de resurser som står till förfogande för kulturaktiviteter
disponeras så att de i rimlig omfattning kommer invandrare och språkliga
minoriteter i Sverige till del. Därvid erinrades särskilt om bidraget till
kulturverksamhet i folkbildningen vilket ger utrymme för kulturella aktiviteter
i former som kan anpassas till olika gruppers behov. Det gör det
möjligt att inrymma också kulturverksamhet med och för invandrare och
språkliga minoriteter. Vidare erinrades om att invandrarpolitiska kommittén
(A 1980:04) har i uppdrag att överväga frågor rörande bl. a. invandrares
och språkliga minoriteters kulturverksamhet.

Utskottet, som vill nämna att kommittén beräknas avge sitt huvudförslag
inom en nära framtid, vidhåller då det gäller nästa års budget sitt
tidigare ställningstagande till frågan om en särskild anslagspost för kulturverksamhet
bland språkliga minoriteter. Detta innebär att utskottet avstyrker
motion 732 (vpk), såvitt däri föreslås att för nästa budgetår ett belopp
om 3 milj. kr. skall anvisas för ändamålet (yrkande 1).

Motionärerna vill också att det för fördelning av det yrkade stödet skall
inrättas en särskild nämnd inom kulturrådet, vari invandrarorganisationer
skulle vara företrädda. Som en följd av det tidigare ställningstagandet
avstyrks motionen även i denna del (yrkande 2).

1 motion 1656 (s) tas upp vissa musikfrågor. Flertalet av dem kommer att
behandlas i samband med den av regeringen aviserade propositionen om
vissa musikfrågor. I detta sammanhang behandlar utskottet ett yrkande
som syftar till att det från förevarande anslag skall ges tillräckligt stöd till
olika organisationer som gör insatser för musiklivet, bl. a. viss verksamhet
för dirigentutbildning och aktiviteter för repertoarförnyelse, som genomförs
av Sveriges orkesterföreningars riksförbund (SOR).

Utskottet vill erinra om att det under anslaget finns en anslagspost för
bidrag till centrala amatörorganisationer, från vilken SOR erhåller stöd,
och att, som ovan angivits, fr. o. m. nästa budgetår en anslagspost tillkommer,
vilken skall stå till kulturrådets disposition för kulturella ändamål.
Till posten överförs från anslaget Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(F 20) medel som hitintills anvisats för Teater och musikorganisationer
m. m. Det ankommer på kulturrådet att disponera de angivna
anslagsposterna under förevarande anslag. Utskottet vill också här
nämna att det under anslaget F 20 utgår bidrag till arrangerande musikföreningar
från en särskild anslagspost. Under hänvisning till det anförda
avstyrker utskottet motionsyrkandet (yrkande 4).

Utskottet hemställer

I. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med

KrU 1983/84:18

avslag på motionerna 1983/84:732 yrkande 1 och 1983/84:1675
yrkande 1 till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
13 325 000 kr.,

2. beträffande inrättande av en särskild nämnd för fördelning av
stöd till kulturverksamhet bland språkliga minoriteter

att riksdagen avslår motion 1983/84:732 yrkande 2,

3. beträffande stöd till vissa centrumbildningar
att riksdagen avslår motion 1983/84:2272,

4. beträffande vissa insatser för musiklivet

att riksdagen avslår motion 1983/84:1656 yrkande 4.

4. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Regeringen har under punkt F
3 (s. 291—293) föreslagit riksdagen att till Bidrag till särskilda kulturella
ändamål för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
37 960 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:794 av Bengt Silfverstrand (s) och Axel Andersson (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående visst anslag till Immigrantinstitutet inom ramen
för bidrag till särskilda kulturella ändamål.

I motion 1983/84:985 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen
uttalar sig för att fortsatt statsbidrag bör utgå till försöksverksamhet med
teater i Jämtlands län.

I motion 1983/84:1226 av Karin Andersson (c) och Inger Josefsson (c)
yrkas att riksdagen uttalar sig för att av disponibla medel under anslaget
Bidrag till särskilda kulturella ändamål ett anslag bör utgå till Immigrantinstitutets
arkiv- och dokumentationsverksamhet.

I motion 1983/84:1361 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

5. att riksdagen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 36 960 000 kr.

Vissa uppgifter om anslaget

I följande tabell redovisas fördelningen av anslaget på olika anslagsposter
för innevarande budgetår.

KrU 1983/84:18

Ändamål	Belopp
1.	Stiftelsen Gerlesborgsskolan för verksamheten i Gerlesborg	460 000
2.	Riksförbundet Invandrarnas kulturcentrum för verksamheten	170 000
3.	Skolöverstyrelsen för utvecklingsarbete för handikappade	100 000
4.	Engångsanvisningar till arkiv, kulturminnesvård, museer och ut-
	ställningar	2 831 000
5.	Statens kulturråd för bidrag till film- och videogramproduktion
	inom museerna	750 000
6.	Till regeringens disposition
	a) bidrag till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar	685 000
	b) övriga kulturella ändamål	3 106 000
	8 102 000

Av budgetpropositionen och av uppgifter som utskottet inhämtat framgår
att beträffande de olika anslagsposternas storlek m. m. följande kommer
att gälla om riksdagen bifaller regeringens förslag att anvisa
37 960 000 kr. under anslaget.

Anslagsposterna 1 och 2 avses få mindre uppräkningar. Medel för
ändamål som avses under anslagsposten 3 finansieras ur anslaget Forskning
och centralt utvecklingsarbete inom skolväsendet. För engångsanvisningar
till arkiv, kulturminnesvård, museer och utställningar utgår tillhopa
3 621 000 kr., varav under posten 4 ett belopp om 3 010 000 kr. och under
posten 6 a 611 000 kr. Medel för bidrag till film- och videogramproduktion
inom museerna beräknas under anslaget Bidrag till vissa museer (F 48).
För tillgodoseende av tillfälliga bidragsbehov på kulturområdet (posten
6 b) kommer ett belopp av ca 1,6 milj. kr. att finnas tillgängligt. I anslutning
härtill bör erinras om att särskilda medel fr. o. m. nästa budgetår ställs till
kulturrådets disposition för olika kulturändamål (se F 2), vilket är motivet
till minskningen av förevarande anslagspost.

Utöver medel för de sålunda redovisade anslagsposterna beräknas ett
engångsbelopp om 32 milj. kr. Detta är avsett för att bl. a. de åtaganden
snabbare skall kunna fullgöras som har gjorts då det gäller bidrag till nyoch
ombyggnader av regionala teater-, konserthus- och museibyggnader.
Medel härför har hittills utgjorts av överskottet från ett årligt lotteri till
förmån för kulturella ändamål (se prop. s. 45 och 292).

Utskottet

Motionärerna bakom motion 1361 (m) vill att medelsanvisningen under
anslaget skall skäras ned med 1 milj. kr. i förhållande till det belopp som
regeringen föreslagit. Motionärerna vill härigenom begränsa det belopp
som ställs till regeringens disposition för icke specificerade ändamål.

Utskottet anser att det är av värde att regeringen har vissa medel till sin
disposition för tillgodoseende av tillfälliga bidragsbehov på kulturområdet,
bl. a. för att insatser skall kunna göras då ett angeläget bidragsbehov
uppstår och särskild medelsanvisning över statsbudgeten eller tilläggsbudget
inte kan avvaktas. En särskild anslagspost ställs visserligen till kultur -

KrU 1983/84:18

rådets förfogande för olika kulturändamål men, som anförs i propositionen,
kulturrådets myndighetsansvar omfattar inte hela kulturområdet.
Något hinder bör dock inte föreligga för regeringen att disponera de här
aktuella medlen även inom kulturrådets ansvarsområde. Utskottet anser
storleken av det belopp som kommer att stå till regeringens förfogande —
ca 1,6 milj. kr. eller, om man medräknar belopp som rör vissa engångsinsatser
för arkiv, kulturminnesvård m. m., ca 2,2 milj. kr. — vara lämpligt
avvägd. Motionsyrkandet avstyrks därför (yrkande 5).

Frågan om stöd till försök med regional teaterverksamhet tas upp i två
motioner, nämligen i motionerna 985 (vpk) och 495 (fp).

Regeringen har för regional försöksverksamhet med barn- och ungdomsteater
beviljat Jämtlands läns landsting bidrag dels med tillhopa
225 000 kr. som utgått under budgetåren 1981/82 och 1982/83, dels med
160 000 kr. som utgår för innevarande budgetår. En ansökan om fortsatt
bidrag har gjorts hos regeringen. Motionärerna bakom motion 985 vill att
riksdagen skall uttala sig förbidrag i enlighet med den nämnda ansökningen.
1 den andra motionen, 495, som i formellt hänseende tas upp vid
anslaget F 20, yrkas att riksdagen för nästa budgetår skall anvisa 500 000
kr. för försök med regional teaterverksamhet för bl. a. barn och ungdom i
län som f. n. saknar fast teaterensemble.

Utskottet vill här nämna att regeringen även har beviljat bidrag till
Hallands läns teaterförening för försök med regional teaterverksamhet för
barn och ungdom i Hallands län.

Utskottet anser sig inte böra föregripa prövningen av den hos regeringen
anhängiggjorda ansökningen från Jämtlands läns landsting. Motion 985
avstyrks därför. Vidare är utskottet inte berett att förorda en särskild
anslagspost för den här aktuella försöksverksamheten (se F 20). Utskottet
erinrar i sammanhanget om att frågan om stöd till regional teaterverksamhet
även berörs av utskottet under avsnittet Övergripande kulturfrågor
(s. 11).

I två motioner, 794 (s) och 1226 (c), framställs yrkanden om att bidrag
från anslaget skall utgå till Immigrantinstitutet.

Immigrantinstitutet har sin huvudort i Borås. I huvudsak arbetar institutet
med informationsverksamhet i invandrarfrågor. Institutet bedriver
bl. a. en omfattande dokumentationsverksamhet rörande sådana frågor.

Immigrantinstitutet erhåller visst bidrag från invandrarverket. Som utskottet
framhållit tidigare har regeringen år 1982 prövat frågan om bidrag
till institutet för dess dokumentationsverksamhet men avslagit en bidragsframställning
under hänvisning till de uppgifter riksarkivet har och till att
riksarkivet var villigt att ge service på detta område. Utskottet, som också
vill erinra om att invandrarpolitiska kommittén kommer att framlägga sitt
huvudbetänkande inom kort, är mot bakgrund av det anförda inte berett
förorda att bidrag lämnas till institutet från förevarande anslag och avstyrkes
således motionerna.

KrU 1983/84:18

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:1361 yrkande 5 till Bidrag lill särskilda
kulturella ändamål för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 37 960 000 kr.,

2. beträffande regional teaterverksamhet i Jämtlands län
att riksdagen avslår motion 1983/84:985,

3. beträffande bidrag till Immigrantinstitutet i Borås

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:794 och 1983/84:1226.

5. Bidrag till samisk kultur. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt F 4 (s. 293) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till samisk kultur för budgetåret 1984/85
anvisar ett anslag av 1 960 000 kr.

6. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer. Regeringen har under
punkt F 5 (s. 294 och 295) föreslagit riksdagen att till Visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer för budgetåret 1984/85 anvisa ett anslag av
20 928 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:495 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

10. att riksdagen under anslaget Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer
för budgetåret 1984/85 anvisar 3,5 milj. kr. utöver vad regeringen
föreslagit.

Utskottet

Från anslaget utgår ersättning åt bild- och formkonstnärer för att deras
verk i offentliga institutioners ägo visas för allmänheten eller används på
annat allmännyttigt sätt (visningsersättning).

I propositionen förordas en uppräkning av anslagsbeloppet med hänsyn
till prisutvecklingen. I enlighet härmed föreslås en medelsanvisning av
20 928 000 kr.

Med hänsyn till det rådande budgetläget kan utskottet inte ställa sig
bakom ett förslag i motion 495 (fp) om en uppräkning av anslaget med
ytterligare 3,5 milj. kr. (yrkande 10). Motionsyrkandet avstyrks därför och
propositionen tillstyrks.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att, i enlighet med vad som
anges i propositionen, föredragande statsrådet avser att föreslå regeringen
att styrelsen för Sveriges bildkonstnärsfond ges i uppdrag att i anslutning
till anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 redovisa sin erfarenhet

KrU 1983/84:18

av den pågående försöksverksamheten med s. k. grundersättning. Här
finns också skäl nämna att utskottet avser att behandla en motion (1983/
84:1649) om visningsersättningen i samband med en av regeringen aviserad
proposition om beskattningen av kulturarbetare.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med avslag
på motion 1983/84:495 yrkande 10 till Visningsersättning åt
bild- och formkonstnärer för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag
av 20 928 000 kr.

7. Bidrag till konstnärer. Regeringen har under punkt F6 (s. 295 — 298)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna i propositionen framlagt förslag till höjning av konstnärsbidragets
maximibelopp,

2. till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 14 180 000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår bl. a. bidrag till konstnärer i form av konstnärsbidrag
och projektbidrag.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner att maximibeloppet för
konstnärsbidrag höjs från 43 000 kr. till 53 000 kr. per år och mottagare.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag
till medelsberäkning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner i proposition 1983/84:100 framlagt
förslag till höjning av konstnärsbidragets maximibelopp,

2. att riksdagen till Bidrag till konstnärer för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 14 180 000 kr.

8. Inkomstgarantier för konstnärer. Regeringen har under punkt F 7
(s. 298 — 300) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om förslagsrätten i fråga
om fördelning av inkomstgarantier för konstnärer,

2. till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 5 949 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:2281 av Erkki Tammenoksa (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av bestämmelserna om inkomstgaranti
för innehavare av professurer vid konsthögskolan och musikhögskolan
samt huvudlärare vid konstfackskolan i enlighet med vad som anförts i
motionen.

KrU 1983/84:18

Utskottet

Enligt gällande bestämmelser för inkomstgarantierna kan alla konstnärsgrupper
komma i fråga för sådan garanti. Med hänsyn till att de
litterära upphovsmännen inte är representerade i konstnärsnämnden anser
föredragande statsrådet det rimligt att också styrelsen för Sveriges
författarfond ges möjlighet att direkt till regeringen inge förslag eller
yttrande över förslag till innehavare av inkomstgaranti. Det är emellertid
angeläget med ett nära samråd mellan konstnärsnämnden och fondstyrelsen
i syfte att komma fram till gemensamma ställningstaganden i dessa
ärenden, anför han.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som sålunda anförs om
förslagsrätten i fråga om fördelning av inkomstgarantier för konstnärer.

Vid konsthögskolan och vid musikhögskolan i Stockholm finns tjänster
som professor, vilkas innehavare förordnas på högst tio år. Förlängda
förordnanden får ej meddelas. Även i fråga om huvudlärare vid konstfackskolan
skall i regel förordnanden meddelas för högst tio år. Med hänsyn
till den utredningsverksamhet rörande skolan som pågått under lång tid
har emellertid — med stöd av 80 § provisoriska stadgan för konstfackskolan
— de nuvarande innehavarna av angivna tjänster fått förlängda förordnanden
för en tid av högst 15 år.

1 propositionen anför föredragande statsrådet att han finner det angeläget
att de personer som innehaft tjänst av berört slag som professor eller
huvudlärare sedan deras förordnanden löpt ut skall kunna återuppta sin
konstnärliga verksamhet utan oro för ekonomin. Under budgetåret 1984/
85 kommer förordnandetiden att löpa ut för innehavarna av två tjänster.
I propositionen förordas därför att två nya garantirum — det nuvarande
antalet är 120 — beräknas för dessa personer. För ifrågavarande inkomstgarantier
beräknas ytterligare 200 000 kr. under anslaget.

Vidare beräknas ett ökat medelsbehov av 181 000 kr. till följd av basbeloppets
höjning och ett ökat ianspråktagande av befintliga garantier. I
anslutning härtill bör nämnas att garantins maximibelopp för år 1984
uppgår till 101 500 kr. Detta maximibelopp minskas med innehavarens
årsinkomst upp till ett basbelopp — för år 1984 20 300 kr. — och med 75 %
av årsinkomsten därutöver.

1 motion 2281 (s) framställs ett yrkande som kan sägas ha till syfte att
regler skall utfärdas av innehåll att lärare tillhörande någon av de tre ovan
angivna grupperna skall tillförsäkras inkomstgaranti då förordnandetiden
löper ut.

Utskottet vill framhålla att det redovisade förslaget till medelsberäkning
för nästa budgetår inte har ett vidare syfte än att de två lärare vilkas
förordnandetid löper ut under budgetåret 1984/85 skall få inkomstgaranti.
Utskottet tillstyrker medelsberäkningen med den angivna utgångspunkten.
Den mera övergripande frågan om inkomst av lönegaranti för inne -

KrU 1983/84:18

havare av lärartjänster inom konstnärliga utbildningar får prövas i samband
med den fortsatta beredningen av lärartjänstutredningens betänkande
(SOU 1980:3) Lärare i högskolan (se betänkandet s. 93). Motionen
avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:100
anförts om förslagsrätten i fråga om fördelning av inkomstgarantier
för konstnärer,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Inkomstgarantier för konstnärer för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 5 949 000 kr.,

3. beträffande utredning om reglerna för inkomstgarantier till innehavare
av vissa lärartjänster

att riksdagen avslår motion 1983/84:2281.

9. Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m. Regeringen har under punkt F 8 (s. 300—302) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om biblioteksersättningens
grundbelopp,

2. till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom
bibliotek m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
42 525 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:495 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

9. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1984/85 höja biblioteksersättningens
grundbelopp med 3 öre/hemlån utöver vad regeringen föreslagit 1

motion 1983/84:1361 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

6. att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 43 525 000 kr.

I motion 1983/84:1673 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen — i avvaktan på upphovsrättsutredningens ståndpunktstaganden
—uttalar att biblioteksersättningen ej ytterligare får urholkas
utan i stället bör följa den allmänna löneutvecklingen,

2. att riksdagen beslutar att ersättningen åt författare m. fl. för utlåningen
av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1984/85 skall utgå
med 41 öre,

3. att riksdagen beslutar att med ändring av proposition 1983/84:100

KrU 1983/84:18

under anslaget Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk
genom bibliotek m. m. upptar ett i förhållande till regeringens förslag med
6 000 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1983/84:2268 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

8. att riksdagen fastställer grundmultipeln i författarersättningen till 41
öre,

9. att riksdagen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras
verk genom bibliotek m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett i förhållande
till regeringens förslag med 3 475 000 kr. förhöjt anslag om 46 000 000
kr.

Gällande bestämmelser

Gällande bestämmelser om biblioteksersättning finns i förordningen
(1962:652) om Sveriges författarfond (omtryckt 1979:394, ändrad senast
1983:613). Ersättning utgår för utlåning genom folkbibliotek och skolbibliotek
av litterärt verk i original av svensk eller i Sverige bosatt upphovsman
och litterärt verk i svensk översättning. Ersättning utgår även för
böcker som ingår i folk- och skolbibliotekens referenssamlingar.

Från detta anslag överförs årligen till Sveriges författarfond medel
motsvarande vissa grundbelopp för biblioteksersättningen. Innevarande
budgetår uppgår grundbeloppen i fråga om originalverk till 37 öre för
hemlån och till 148 öre för referensexemplar samt i fråga om översatt verk
till 18,5 öre för hemlån och till 74 öre för referensexemplar. Av fondens
medel utbetalas individuell författarpenning till författare av originalverk
med 22 öre för hemlån och med 88 öre för referensexemplar. För författare
med höga utlåningssiffror gäller vissa begränsningar. Styrelsen för Sveriges
författarfond kan bestämma att författarpenning till viss upphovsman
skall utgå med högre belopp än det statistiskt beräknade. Denna möjlighet
används för att ge f. n. ca 190 upphovsmän, s. k. garanterad författarpenning,
vilken för innevarande budgetår av styrelsen har fastställts till 48 000
kr. Återstoden av fondens medel, den s. k. fria delen, används efter styrelsens
bestämmande till pensioner, understöd, stipendier och andra för
författare, översättare m. fl. gemensamma ändamål.

En försöksverksamhet med översättarpenning bedrivs f. n. (KRFS
1981:31 och 1983:22).

Ersättning åt författare och översättare för utnyttjande av deras verk i
form av talböcker och taltidningar fördelas av Sveriges författarförbund
enligt regler som förbundet fastställer.

Biblioteksersättningen har för innevarande budgetår beräknats till
38 671 000 kr. Förtalboks-och taltidningsersättning har anvisats 1 697 000
kr.

KrU 1983/84:18

Utskottet

Regeringens förslag i fråga om biblioteksersättningens grundbelopp
innebär att grundbeloppet för hemlån av svenskt originalverk höjs med 1
öre och övriga grundbelopp i motsvarande mån. Detta innebär att grundbeloppen
föreslås bli i fråga om originalverk 38 öre för hemlån och 152 öre
för referensexemplar samt i fråga om översatta verk 19 öre för hemlån och
76 öre för referensexemplar. Medelsbehovet för biblioteksersättningen
beräknas till 42 784 000 kr. för nästa budgetår. För ersättning åt författare
och översättare för utnyttjande av deras verk i form av talböcker och
taltidningar beräknas 1 748 000 kr., vilket innebär en ökning av anslaget
med 51 000 kr.

I flera motioner föreslås en större uppräkning av biblioteksersättningen
än vad regeringen föreslagit. Sålunda föreslås att — utöver vad som förordas
i propositionen — grundbeloppen för hemlån av svenskt originalverk
höjs med följande belopp, nämligen i motionerna 2268 (c), 495 (fp)
och 1673 (vpk) 3 öre och i motion 1361 (m) 1 öre. Med utgångspunkt i att
samtliga motioner syftar till en motsvarande höjning av övriga grundbelopp
kan kostnaderna för motionsförslagen beräknas på grundval av att
kostnaden för en höjning av grundmultipeln för hemlån av originalverk
med 1 öre utgör 1 073 000 kr.

I propositionen anför föredragande statsrådet att han funnit det rimligt
att ta samma hänsyn till prisutvecklingen som han gjort i fråga om flertalet
bidragsanslag på kulturområdet. Uppräkningen av bidragsanslagen är i
allmänhet omkring 3 %.

Enligt utskottets mening är det viktigt att man strävar efter att — i
avvaktan på resultatet av upphovsrättsutredningens arbete — räkna upp
biblioteksersättningens grundbelopp med beaktande av löneutvecklingen
för andra grupper. Samtidigt måste beaktas att det med hänsyn till budgetläget
måste iakttas stor återhållsamhet med ökade statsutgifter. Vid sina
överväganden mot bakgrund av det anförda har utskottet funnit att grundmultipeln
för biblioteksersättningen bör höjas med 2 öre utöver vad regeringen
föreslagit. Anslaget bör med hänsyn härtill räknas upp med

2 150 000 kr. Utskottets förslag innebär således att biblioteksersättningen
höjs med totalt 3 öre.

Utskottet anser att riksdagen inte bör binda sig i fråga om fortsatta
uppräkningar av biblioteksersättningen på annat sätt än att riksdagen
liksom föredragande statsrådet Finnér det rimligt att hänsyn till prisutvecklingen
tas i samma utsträckning som gäller för flertalet bidragsanslag på
kulturområdet. Utskottet avstyrker därmed motion 1673, såvitt däri förordas
att riksdagen — i avvaktan på upphovsrättsutredningens ståndpunktstagande
— skall uttala att biblioteksersättningen ej ytterligare får urholkas
utan i stället bör följa den allmänna löneutvecklingen (yrkande 1).

Utskottet hemställer

1. beträffande biblioteksersättningens grundbelopp

3 Riksdagen 1983/84. 13 sami. Nr 18

Rättelse: S. 48, rad 15 Står: känna vad i motionen om Svensk Rättat till: känna att
byggnadsstyrelsen omgående bör

KrU 1983/84:18

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och
motionerna 1983/84:495 yrkande 9 i motsvarande del, 1983/
84:1361 yrkande 6 i motsvarande del, 1983/84:1673 yrkande 2
och 1983/84:2268 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 samt
motionerna 1983/84:495 yrkande 9 i motsvarande del, 1983/
84:1361 yrkande 6 i motsvarande del, 1983/84:1673 yrkande 3
och 1983/84:2268 yrkande 9 till Ersättning åt författare m. fl. för
utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 44 675 000 kr.,

3. beträffande uttalande om framtida höjningar av biblioteksersättningen att

riksdagen avslår motion 1983/84:1673 yrkande 1.

10. Ersättning till rättighetshavare på musikområdet. Lotterinämnden. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 9 och F 10 (s. 303
och 304) och hemställer

1. att riksdagen till Ersättning åt rättighetshavare på musikområdet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag av 5 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Lotterinämnden för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 1 176 000 kr.

Teater, dans och musik

11. Bidrag till Svenska riksteatern m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna F 11 — F 13 (s. 305 — 312) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Svenska riksteatern för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 104 976 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till Operan för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 78 957 000 kr.,

3. att riksdagen till Täckning av merkostnader för löner m. m. vid
Operan för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

12. Bidrag till Dramatiska teatern. Regeringen har under punkt F 14 (s.
312 — 314) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Dramatiska teatern för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 70 359 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:495 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

2. att riksdagen till Dramatiska teatern för budgetåret 1984/85 anvisar
1 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit.

KrU 1983/84:18

Utskottet

I propositionen föreslås att bidraget till Dramatiska teatern ökas med
3 533 000 kr.

Vid beräkningen av medelsbehovet har föredragande statsrådet utgått
från att behovet av ökade resurser till en del kommer att kunna täckas
genom en ökning av teaterns intäkter, nämligen med 780 000 kr., vilket
motsvarar en tioprocentig ökning.

I motion 495 (fp) föreslås att 1 milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit
skall anvisas under anslaget.

Som anges i propositionen skulle en tillämpning av huvudförslaget
innebära en anslagsminskning med ca 1,4 milj. kr. Detta skulle få betydande
negativa konsekvenser bl. a. i fråga om antalet produktioner. Utskottet
ansluter sig mot denna bakgrund till regeringens förslag som innebär att
uttaget av huvudförslaget begränsas till 690 000 kr. Detta ställningstagande
innebär samtidigt att motionsyrkandet avstyrks.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med avslag
på motion 1983/84:495 yrkande 2 till Bidrag till Dramatiska
teatern för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
70 359 000 kr.

13. Rikskonsertverksamhet. Regeringen har under punkt F 15 (s. 314—
316) föreslagit riksdagen att till Rikskonsertverksamhet för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 46 538 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:1361 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

7. att riksdagen till Rikskonsertverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 41 538 000 kr.

I motion 1983/84:1672 av Sten Svensson (m) yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om förslag till ändrad inriktning av statens
stöd till fonogramproduktion i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Utskottet vill inledningsvis erinra om att regeringen avser att under
våren 1984 lägga fram en proposition om vissa musikpolitiska frågor, vilka
kommer att behandla bl. a. Rikskonserters roll i den regionala musikverksamheten.

Rikskonserter erhåller fr. o. m. innevarande budgetår medel till en basorganisation
för sin fonogramverksamhet. För själva produktionen har
Rikskonserter däremot att ansöka om medel hos kulturrådet från ett nytt

KrU 1983/84:18

anslag hos kulturrådet — en anslagspost under anslaget F21 Stöd till
fonogramverksamhet — på i princip samma sätt som andra fonogramproducenter.
För innevarande budgetår uppgår basresursen för vilken medel
anvisas under förevarande anslag till 4 950 000 kr. I produktionsstöd har
Rikskonserter tilldelats 1 750 000 kr. — av totalt tillgängliga 6,7 milj. kr. —
för 29 fonogram. Försäljningsintäkterna kan beräknas till ca 1,6 milj. kr.

I motion 1361 (m) framställs ett yrkande som syftar till att stödet till den
fonogramutgivning som Rikskonserter nu svarar för skall upphöra. Anslaget
föreslås med hänsyn härtill bli bestämt till ett belopp som med 5 milj.
kr. understiger det av regeringen föreslagna. Under anslaget F21 yrkar
motionärerna viss uppräkning av medelsanvisningen för att, om Rikskonserters
fonogramutgivning upphör, det även i fortsättningen skall Finnas
en utgivning som tillgodoser en smal och begränsad marknad. Motion
1672 (m) innehåller ett likartat yrkande som det här aktuella i motion 1361.
Motionären vill att regeringen skall lägga fram förslag om att den fonogramutgivning
som Rikskonserter bedriver på märket Caprice skall brytas
ut och i fortsättningen bedrivas av ett självständigt statligt fonogrambolag
som har att konkurrera med övriga bolag på marknaden.

I budgetpropositionen föreslås endast den förändring i fråga om Rikskonserters
fonogramverksamhet att stödet till produktioner som avses ingå
i fonogramantologin Musica Sveciae fr. o. m. nästa budgetår fördelas av
Musikaliska akademien; för innevarande budgetår har kulturrådet beviljat
Rikskonserter produktionsstöd även för skivor som ingår i denna antologi.

Enligt vad utskottet inhämtat avser regeringen att i den aviserade propositionen
om vissa musikpolitiska frågor behandla bl. a. frågor om Rikskonserters
fonogramverksamhet. Med beaktande härav är utskottet inte
berett att nu förorda en omprövning av Rikskonserters fonogramutgivning.
Utskottet tillstyrker därför att medel i enlighet med regeringens
förslag beräknas under anslaget. Motionerna avstyrks således (1361 yrkande
7 och 1672).

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:1361 yrkande 7 till Rikskonsertverksamhetför
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
46 538 000 kr.,

2. beträffande viss utredning om Rikskonserters fonogramproduktion att

riksdagen avslår motion 1983/84:1672.

14. Regionmusiken. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
F 16 (s. 316—318) och hemställer

att riksdagen till Regionmusiken för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 96 322 000 kr.

KrU 1983/84:18

13. Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner.

Regeringen har under punkt F 17 (s. 318—320) föreslagit riksdagen att till
Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 199 685 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:495 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

3. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1984/85 inrätta 40 grundbelopp
till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner utöver
vad regeringen föreslagit.

I motion 1983/84:1361 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

9. att riksdagen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 196 595 000 kr.

Gällande bestämmelser

Enligt förordningen (1974:451) om statsbidrag till teater-, dans- och
musikinstitutioner samt regionala skådebanor (ändrad senast 1982:387)
får institution, som bedriver yrkesmässig teater-, dans- eller musikverksamhet
och som uppbär bidrag från kommun eller landstingskommun,
statsbidrag till kostnader för verksamheten, om regeringen förklarat institutionen
berättigad till sådant.

Statsbidraget utgår i form av grundbidrag och för teater-, dans- och
musikinstitutioner även i form av tilläggsbidrag. Underlaget för beräkningen
av grundbidraget utgörs av det antal grundbelopp som varje år fastställs
för institutionen eller den regionala skådebanan. Enligt beslut av
regeringen är f. n. 23 teater- och dansinstitutioner, 10 musikinstitutioner
och 7 regionala skådebanor berättigade till bidrag. Grundbeloppet för
teater- och dansinstitutioner samt för regionala skådebanor är innevarande
budgetår 129 700 kr. och för musikinstitutioner 158 900 kr., varav 9 700
kr. resp. 11 900 kr. avser kostnader för lönekostnadspålägg. För institutioner
där lönekostnadspålägg ej skall beräknas är grundbeloppet 120 000 kr.
resp. 147 000 kr. Regeringen har bemyndigat statens kulturråd att besluta
om fördelningen av grundbeloppen på de enskilda statsbidragsberättigade
institutionerna och skådebanorna. Fördelningen skall redovisas för påföljande
års riksmöte.

Bidragsunderlaget för varje institution motsvaras i första hand av de
tilldelade grundbeloppen.

Statsbidrag utgår med 55 % av bidragsunderlaget. Till nyinrättade institutioner
kan efter regeringens prövning statsbidrag utgå med 60 % av
bidragsunderlaget under högst tre år.

KrU 1983/84:18

Teater-, dans- eller musikinstitution med regional verksamhet av väsentlig
omfattning kan efter prövning av statens kulturråd få tilläggsbidrag
inom ramen för tillgängliga medel.

Under anslaget utgår vidare bidrag till nothyra och bidrag till tonsättare
m. m.

Utskottet

Riksteaterns Växjö-ensemble kommer att omvandlas till en regional
teater i Kronobergs län. För denna teater beräknas 25 grundbelopp. Medel
motsvarande dessa grundbelopp överförs från anslaget till Riksteatern
(F 13). I övrigt föreslås inte någon ändring av antalet grundbelopp. Detta
innebär att regeringen beräknar medel för följande antal grundbelopp,
nämligen för teater- och dansinstitutioner 1 920,5, för musikinstitutioner
629 och för regionala skådebanor 62.

1 motion 1361 (m) föreslås bl. a. i besparingssyfte att medel för grundbelopp
till regionala skådebanor inte skall beräknas för nästa budgetår,
vilket skulle innebära en besparing om 4 092 000 kr. Som kompensation
för det bortfall i marknadsföring av teaterverksamhet som ett genomförande
av förslaget kan medföra föreslås i motionen att 1 milj. kr. skall anvisas
för att fördelas av statens kulturråd till regionala och lokala teaterinstitutioner
för marknadsföringsåtgärder. Motionärernas förslag skulle således
innebära en nettobesparing av 3 092 000 kr.

Det nuvarande statliga stödet till Skådebanan — Stiftelsen Riksskådebanan
och sju regionala skådebanor — infördes fr. o. m. budgetåret 1978/
79 efter ett utredningsarbete av kulturrådet (prop. 1977/78:100 bil. 12 s. 41,
KrU 1977/78:18, rskr 1977/78:153). Därvid framhölls bl. a. att Skådebanans
möjligheter att samordna publikarbetet i regionerna och att göra
särskilda insatser för att intressera nya grupper att delta i kulturlivet
motiverar ett stöd från samhället. Mot nu angivna bakgrund och med
hänsyn till den värdefulla insats som görs av bl. a. de regionala skådebanorna
kan utskottet inte biträda kravet på att dessa inte skulle få stöd i form
av grundbidrag under nästa budgetår. Som en följd härav avstyrks också
att medel till en särskild anslagspost för marknadsföringsåtgärder anvisas.

Med hänsyn till den rådande budgetsituationen avstyrker utskottet att
medel beräknas för fler grundbelopp än vad regeringen föreslagit. Ett
yrkande i motion 495 (fp) om att 40 grundbelopp utöver vad regeringen
föreslagit skall inrättas avstyrks därför (yrkande 3); kostnaden för motionsförslaget
kan beräknas till ca 3,2 milj. kr. med utgångspunkt i att de
nya grundbeloppen skulle jämnt fördelas mellan teater- och dansinstitutioner
och musikinstitutioner.

Under avsnittet övergripande frågor har utskottet behandlat motion 788
(s). Motionen syftar till att ytterligare grundbelopp skall tillföras Jönköpings
länsteater. Som utskottet anför i angivna avsnitt ankommer det på

KrU 1983/84:18

kulturrådet att fördela grundbeloppen inom ramen för resurser som anvisats
för ändamålet.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för regionala
skådebanor

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:1361 yrkande 9 i motsvarande del
beslutar att regionala skådebanor skall kunna få grundbidrag
även budgetåret 1984/85,

2. beträffande antalet grundbelopp

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 samt med
avslag på motionerna 1983/84:495 yrkande 3 och 1983/84:1361
yrkande 9, båda motionerna i motsvarande del, beslutar att
medelsberäkningen skall ske med utgångspunkt i det antal
grundbelopp som anges i propositionen,

3. beträffande beräknande av medel under anslaget för vissa marknadsföringsåtgärder att

riksdagen avslår motion 1983/84:1361 yrkande 9 i motsvarande
del,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 samt med
avslag på motionerna 1983/84:495 yrkande 3, 1983/84:1361
yrkande 9, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till
regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 199 685 000 kr.

16. Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper. Regeringen har under
punkt F 18 (s. 321 och 322) föreslagit riksdagen att till Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 27 500 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:1361 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

10. att riksdagen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 24 900 000 kr.

I motion 1983/84:1675 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

2. att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:100 beslutar att
under anslaget Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper uppta ett
i förhållande till regeringens förslag med 20 000 000 kr. förhöjt belopp,

3. att riksdagen uttalar sig för att reglerna för utbetalning av statsbidraget
till de fria grupperna bör ändras i enlighet med vad som anges i
motionen.

KrU 1983/84:18

Utskottet

För innevarande budgetår uppgår statsbidraget till teater-, dans- och
musikverksamhet i mindre ensembler och fria grupper till 24 900 000 kr.
Regeringen föreslår en ökning av anslaget med 2,6 milj. kr. I motion 1361
(m) föreslås av allmänna besparingsskäl att anslaget inte skall räknas upp
för nästa budgetår (yrkande 10). I motion 1675 (vpk) föreslås däremot en
betydande ökning av anslaget, nämligen med 20 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit (yrkande 2).

Utskottet anser i likhet med regeringen att det trots det ekonomiska läget
är angeläget att öka stödet till de fria grupperna och att höjningen av anslaget
bör bestämmas till 2,6 milj. kr. Likaledes i enlighet med regeringens förslag
bör anslagsberäkning i första hand avse behovet att öka teaterverksamheten
för barn och ungdom. Som en följd av det anförda avstyrks motionsyrkandena.
Utskottet har inte något att erinra mot att reglerna för utbetalning
av statsbidraget till de fria grupperna förblir oförändrade. Detta
innebär att bidrag även i fortsättningen kommer att utbetalas endast en
gång per år, nämligen i början av budgetåret.

1 motion 1675 (vpk) framställs också ett yrkande som syftar till att
åstadkomma förnyelse av de fria gruppernas verksamhet och förutsättningar
även för nya grupper att växa fram också utanför storstadsområdena.
Motionärerna uttalar i sammanhanget att elitiskt tänkande måste
motarbetas då det gäller fördelningen av bidraget.

Utskottet vill erinra om att kulturrådet enligt de regler som gäller för
bidragsfördelningen särskilt skall inrikta stödet mot grupper vilkas verksamhet
kan bedömas vara av stort konstnärligt eller kulturpolitiskt värde
så att dessa kan få bättre ekonomiska villkor för sin verksamhet. Det
kvalitetskrav som innefattas i dessa fördelningsregler bör enligt utskottets
mening bibehållas även i fortsättningen. Kravet står enligt utskottets mening
inte i motsättning till intresset av en förnyelse av gruppernas verksamhet
eller att nya grupper utanför storstadsområdena får stöd. I enlighet
med det anförda avstyrks motion 1675 även i denna del (yrkande 3).

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:1361 yrkande 10 och 1983/
84:1675 yrkande 2 till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
27 500 000 kr.,

2. beträffande kriterierna för bidragsfördelningen

att riksdagen avslår motion 1983/84:1675 yrkande 3.

17. Bidrag till Musikaliska akademien. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 19 (s. 322) och hemställer

KrU 1983/84:18

att riksdagen till Bidrag till Musikaliska akademien för budgetåret
1984/85 anvisar ett anslag av 1 589 000 kr.

18. Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet. Regeringen har
under punkt F 20 (s. 323—325) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till
teater-, dans- och musikverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 9 568 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:494 av Jan-Erik Wikström (fp) och Karin Söder (c)
yrkas att riksdagen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar, utöver vad som föreslås i budgetpropositionen,
ett avseende föreställningsverksamheten vid Drottningholmsteatern
med 325 000 kr. förhöjt reservationsanslag.

I motion 1983/84:495 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

4. att riksdagen till försök med regional teaterverksamhet för bl. a. barn
och ungdom för budgetåret 1984/85 under anslaget Vissa bidrag till teater-,
dans- och musikverksamhet anvisar 500 000 kr.

1 motion 1983/84:1361 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

11. att riksdagen till Bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 8 524 000 kr.

Utskottet

Under anslaget finns f. n nio anslagsposter. Två av dem — dels Teateroch
musikorganisationer m. m. samt sommarspel, dels Daglig träning för
frilansdansare — föreslås utgå samtidigt som ett belopp om 625 000 kr. förs
över till en särskild anslagspost Till kulturrådets disposition under anslaget
F 2. Utskottet har inte något att erinra häremot.

Under anslaget finns vidare bl. a. anslagsposten Stiftelsen Drottningholms
teatermuseum för föreställningsverksamheten. Posten föreslås i propositionen
bli uppräknad med 56 000 kr. till 1 944 000 kr. I slutet av förra
året beslutade Stockholms kommun att bidrag för 1984 inte skall utgå till
föreställningsverksamheten på Drottningholmsteatern. Utskottet anser
med hänsyn till verksamhetens betydelse ur kulturell och turistmässig
synpunkt att riksdagen bör räkna upp anslaget utöver vad regeringen
föreslagit så att det blir möjligt för stiftelsen att fullfölja 1984 års sommarsäsong
på teatern i planerad omfattning. Anslagsposten bör med bifall till
motion 494 (fp, c) och med anledning av motion 1361 (m) yrkande 11 i
motsvarande del räknas upp med 325 000 kr. utöver regeringens förslag.

KrU 1983/84:18

Utskottet vill tillägga följande. Den omständigheten att utskottet i detta
fall — för att inte Drottningholmsteaterns föreställningsverksamhet skall
behöva skäras ned drastiskt under den instundande sommaren — ansett att
staten för nästa budgetår bör öka sin medelsanvisning för ändamålet bör
inte tas till intäkt för att staten är beredd att öka sitt ansvarstagande i
förhållande till Stockholms kommun. Utskottet utgår från att förhandlingar
tas upp mellan staten och Stockholms kommun om föreställningsverksamheten
på Drottningholmsteatern.

Utskottet avstyrker motion 1361 (m) såvitt där föreslås att bidrag inte
skall utgå till Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten (yrkande 11
delvis). I propositionen har föreslagits att anslagsposten för detta ändamål
skall beräknas till 1 188 000 kr. Utskottet hänvisar till vad som anförts vid
anslaget F 17 om Skådebanan.

Utskottet avstyrker även ett yrkande i motion 495 (fp) om att riksdagen
till försöksverksamhet med regional teaterverksamhet för bl. a. barn och
ungdom i län som f. n. saknar fast ensemble skall beräkna 500 000 kr.
under förevarande anslag (yrkande 4). Som angivits vid anslaget F 3 anser
utskottet att det inte bör anvisas medel under en särskild anslagspost för
sådan försöksverksamhet.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Stiftelsen Drottningholms teatermuseum för föreställningsverksamheten att

riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, med
bifall till motion 1983/84:494 och med anledning av motion
1983/84:1361 yrkande 11, båda motionerna i motsvarande del,
för angivna ändamål beräknar ett belopp av 2 269 000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:1361 yrkande 11 i motsvarande del
för angivna ändamål beräknar ett belopp av 1 188 000 kr.,

3. beträffande beräknande av medel under anslaget för viss regional
teaterverksamhet

att riksdagen avslår motion 1983/84:495 yrkande 4 i motsvarande
del,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och
motion 1983/84:1361 yrkande 11 samt med bifall till motion
1983/84:494 och med avslag på motion 1983/84:495 yrkande 4,
samtliga motioner i motsvarande del, till Vissa bidrag till teater-,
dans- och musikverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 9 893 000 kr.

KrU 1983/84:18

19. Stöd till fonogramverksamhet. Regeringen har under punkt F21 (s.
325 — 328) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts om behovet att få disponera
en samlad medelsram för stöd till produktion och distribution av
fonogram,

2. till Stöd till fonogramverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 7 600 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:1361 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

8. att riksdagen till Stöd för fonogramverksamhet för budgetåret 1984/
85 anvisar ett reservationsanslag av 8 600 000 kr.

Utskottet

I propositionen redovisas att det inom regeringen pågår ett beredningsarbete
beträffande fonogramdistribution m. m. Föredragande statsrådet
räknar med att behov av vissa resurser för åtgärder på distributionsområdet
kommer att uppstå innan riksdagen hunnit ta ställning till regeringens
förslag i dessa frågor. Det föreslås därför att regeringen under nästa
budgetår får disponera en samlad medelsram för stöd till produktion och
distribution av fonogram. Ramen beräknas till 6 285 000 kr.

För stöd till utgivning av musikhistorisk fonogramantologi beräknas
1 315 000 kr.

Utskottet har inte något att erinra mot att regeringen får disponera en
samlad medelsram för stöd till produktion och distribution av fonogram.

I motion 1361 (m) framställs ett yrkande om uppräkning av fonogramstödet
med 1 milj. kr. Yrkandet har framställts som ett följdyrkande till
krav om att Rikskonserters basresurser för fonogramutgivning skall upphöra.
Eftersom utskottet avstyrkt nämnda yrkande (se F 15) bör inte heller
det nu aktuella yrkandet bifallas. Utskottet har inte heller i övrigt något att
erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:100
anförts om behovet att få disponera en samlad medelsram för
stöd till produktion och distribution av fonogram,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:1361 yrkande 8 till Stöd till fonogramverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 7 600 000 kr.

Bildkonst

20. Statens konstråd. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
F 22 (s. 329 och 330) och hemställer

KrU 1983/84:18

att riksdagen till Statens konstråd för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 2 210 000 kr.

21. Förvärv av konst för statens byggnader m. m. Regeringen har under
punkt F 23 (s. 330—332) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts angående beställningar av
konst som föranleder utgifter under senare år än budgetåret 1984/85,

2. till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 26 000 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:495 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

8. att riksdagen uttalar att statens förvärv av konst för utsmyckning av
offentliga lokaler fortsättningsvis skall uppgå till 1 % av den statliga byggnadsverksamheten.

I motion 1983/84:1361 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

12. att riksdagen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 22 950 000 kr.

Den s. k. enprocentsregeln, m. m.

Sedan slutet av 1930-talet har riksdagen — med undantag för åren under
och närmast efter andra världskriget — årligen anvisat medel för konstnärlig
utsmyckning av statliga byggnader. Medlen budgeterades till att
börja med i direkt anslutning till de statliga byggnadsanslagen under resp.
huvudtitel, varvid 1 % av byggnadskostnaden utgjorde ett allmänt riktmärke
för beräkningen av utsmyckningsbeloppet, den s. k. enprocentsregeln.
Sedan slutet av 1940-talet har emellertid ett samlat belopp utan anknytning
till några investeringsanslag anvisats för ändamålet. Beloppet uppgår innevarande
budgetår till drygt 13 milj. kr. Med anlitande av dessa medel har
statens konstråd under årens lopp kunnat tillföra den offentliga miljön
betydande konstnärliga värden.

Kulturutskottet lämnade i sitt betänkande KrU 1983/84:24 (s. 43) en
utförlig redogörelse för den s. k. enprocentsregeln med anledning av att det
i en motion yrkades att riksdagen borde lägga fast en regel som innebär att
för statens förvärv av konst till utsmyckning av offentliga lokaler årligen
bör avsättas ett belopp som motsvarar 1 % av den statliga byggnadsverksamheten.
Utskottet, som hänvisade till redogörelsen, anförde bl. a. följande
med anledning av motionen.

Utskottet framhöll i betänkandet KrU 1975/76:35 att det fanns underlag
för bedömningen att regelns största betydelse legat däri att den medverkat
till att principen att samhällsmiljön skall inrymma konstnärliga inslag

KrU 1983/84:18

numera kommit att allmänt accepteras. Som en av invändningarna mot
enprocentsregeln anförde utskottet att man genom införande av en sådan
regel riskerar att ställa de konstnärliga och miljöskapande aspekterna i
bakgrunden till förmån för ett schablonmässigt betraktelsesätt. Vidare
invändes bl. a. att procentregeln inte är tillämplig på redan existerande
byggnader, vilka ofta är underförsörjda i konstnärligt avseende.

De angivna synpunkterna har enligt utskottets mening fortfarande giltighet.
Detta hindrar emellertid inte att man som ett lämpligt mål för
konstnärlig utsmyckning av nya statliga byggnader kan ställa upp att en
medelsanvisning som motsvarar en procent av byggnadskostnaderna skall
uppnås. En procentregel av angivet innehåll skulle enligt utskottets mening
främst ha karaktär av beräkningsnorm för bestämmandet av det
totala anslagsbeloppet i denna del. Då det gäller den enskilda byggnaden
måste en individuell prövning ske, eftersom behoven i här aktuellt avseende
är starkt skiftande. Både en byggnads användningsområde och andra
omständigheter måste beaktas. En beräkningsnorm av angivet slag får
emellertid inte leda till att de miljöskapande aspekterna trängs tillbaka.
Dessa måste i regel beaktas på ett mycket tidigt stadium av planeringsprocessen.

Här finns också skäl framhålla att vid medelsanvisning till konstnärlig
utsmyckning av statliga lokaler hänsyn även måste tas till behovet av att
komplettera utsmyckningen av byggnader som är underförsörjda i detta
hänseende. Vidare måste beaktas att staten i viss utsträckning förhyr lokaler.
Slutligen bör här erinras om att statsmyndigheterna i viss utsträckning
lånar in konst från utomstående. Riksdagen kommer senare att behandla
en proposition som avser sådan inlåning (prop. 1982/83:98).

På hemställan av utskottet gav riksdagen som sin mening till känna vad
utskottet anfört.

Utskottet

I propositionen föreslås att den del av anslaget som avser förvärv av
konst till statens byggnader och andra lokaler för statliga myndigheter för
nästa budgetår höjs med 9 190 000 kr. till totalt 22 950 000 kr. Vid beräkningen
av anslagsposten har föredragande statsrådet utgått från att den
konstnärliga utsmyckningen av lokaler för de affärsdrivande verken —
liksom hittills — delvis skall bekostas av verken själva.

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att regeringen i överensstämmelse
med de synpunkter utskottet framförde förra året ansett det vara möjligt
att genom omprioriteringar inom kulturområdet åstadkomma en så kraftig
ökning av de statliga resurserna för konstnärlig utsmyckning och gestaltning.
Utskottet tillstyrker förslaget, vilket innebär att insatserna för utsmyckning
av nya statliga byggnader vid nästa budgetår kommer att uppgå
till 1 % av de totala statliga byggnadsinvesteringarna. I överensstämmelse
med vad riksdagen på hemställan av utskottet uttalade förra året bör även
i fortsättningen gälla att det som ett lämpligt mål för omfattningen av
konstnärlig utsmyckning av nya statliga byggnader ställs upp att en me -

KrU 1983/84:18

delsanvisning som motsvarar minst 1 % av byggnadskostnaderna skall
uppnås. Utskottet kan emellertid inte biträda ett yrkande i motion 495 (fp)
som innebär att riksdagen skall slå fast att statens förvärv av konst för
utsmyckning av offentliga lokaler fortsättningsvis skall uppgå till 1 % av
den statliga byggnadsverksamheten. Yrkandet avstyrks (yrkande 8).

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner vad som i propositionen
anförs om beställningar av konst som föranleder utgifter under senare år
än budgetåret 1984/85.

Under anslaget finns en anslagspost för konstförvärv till samlingslokaler
och folkparker. Posten föreslås bli uppräknad med ca 100 000 kr. till
3 050 000 kr.

I motion 1361 (m) framställs ett yrkande som innebär att medel inte skall
beräknas för denna anslagspost.

Den bidragsdel som är avsedd för folkparkerna disponeras av Folkparkernas
centralorganisation. Samlingslokalorganisationernas samarbetskommitté
får bidrag som används för allmänna samlingslokaler anslutna
till Folkets husföreningarnas riksorganisation (FHR), Bygdegårdarnas
riksförbund och Riksföreningen Våra gårdar.

Utskottet, som inhämtat uppgifter om dispositionen av den här aktuella
anslagsposten, anser att bidragen till folkparker och samlingslokaler är
viktiga för att stimulera det lokala konstlivet. Utskottet vill i sammanhanget
framhålla att FHR, Bygdegårdarnas Riksförbund och Riksföreningen
Våra gårdar ordnar gemensamma inköpsutställningar på olika håll i
landet. Utställningarna — KONST ÅT ALLA — har förutom att vara
organisationernas huvudsakliga inköpskälla för konst, en viktig funktion
bl. a. som konstorientering för en stor publik. Utskottet avstyrker motionsyrkandet
och tillstyrker regeringens förslag även i denna del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner vad som i proposition 1983/84:100
anförts angående beställningar av konst som föranleder utgifter
under senare år än budgetåret 1984/85,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
samlingslokaler och folkparker

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:1361 yrkande 12 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål under anslaget skall beräknas
3 050 000 kr.,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:1361 yrkande 12 i motsvarande del till
Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 26 000 000 kr.,

4. beträffande den s. k. enprocentsregeln för statens förvärv av konst
att riksdagen avslår motion 1983/84:495 yrkande 8.

KrU 1983/84:18

22. Bidrag till Akademien för de fria konsterna. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 24 (s. 332) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Akademien för de fria konsterna för
budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag av 1 138 000 kr.

23. Vissa bidrag till bildkonst. Regeringen har under punkt F 25 (s. 333 och
334) föreslagit riksdagen att till Vissa bidrag till bildkonst för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 7 423 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:1670 av Olle Svensson (s) och Lars Andersson (s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om behovet av statliga insatser för att garantera Svenskt
barnbildarkivs framtid.

Utskottet

Från anslaget utgår verksamhetsbidrag till vissa organisationer med
uppgifter inom konstbildning och konstförmedling samt formgivning. Bidrag
utgår bl. a. till Eskilstuna kommun för Svenskt barnbildarkiv. För
innevarande budgetår uppgår bidraget till 75 000 kr. Kulturrådet har föreslagit
en uppräkning av bidraget med 185 000 kr. men regeringen har inte
ansett det möjligt räkna upp bidraget med mer än 5 000 kr. I motion 1670
(s) framställs ett yrkande som syftar till att frågan om bidrag till Svenskt
barnbildarkiv i fortsättningen skall ges en sådan prioritet vid regeringens
budgetprövning att arkivets framtid blir garanterad.

En utförlig beskrivning av barnbildarkivet lämnas i motionen. Arkivet
samlar in bl. a. teckningar och målningar utförda av barn och ungdom i
Sverige och utomlands. Bilderna katalogiseras och arkiveras. Arkivet utnyttjas
för olika forskningsuppgifter som syftar till att öka kunskapen om
barns bildskapande och om barns beteende.

Utskottet anser att den dokumentationsuppgift som Svenskt barnbildarkiv
fullgör tjänar ett viktigt syfte. Genom att barnbildarkivet också
påtagit sig andra uppgifter av rikskaraktär — bl. a. att öka intresset för
barns skapande verksamhet — är det enligt utskottets mening motiverat att
regeringen redan vid budgetprövningen för budgetåret 1985/86 överväger
möjligheterna att ge arkivet ökat stöd. Utskottet anser emellertid inte att
det är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 till Vissa

KrU 1983/84:18

bidrag till bildkonst för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 7 423 000 kr.,

2. beträffande Svenskt barnbildarkiv

att riksdagen avslår motion 1983/84:1670.

Arkiv

24. Riksarkivet och landsarkiven. Regeringen har under punkt F 26 (s.
335 — 339) föreslagit riksdagen att till Riksarkivet och landsarkiven för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 63 187 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:445 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Svensk
arkivinformation i Ramsele.

1 motion 1983/84:640 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att byggnadsstyrelsen omgående bör
få i uppdrag att projektera utbyggnaden av mellanvallen vid Vadstena
slott.

1 motion 1983/84:1235 av Tore Nilsson (m) yrkas att riksdagen beslutar
begära att regeringen utreder om en förenkling och besparing av statens
heraldiska verksamhet kan ske i enlighet med motionens syfte.

I motion 1983/84:1664 av Sven-Erik Nordin (c) och Martin Olsson (c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ytterligare medelstilldelning för verksamheten vid Svensk
arkivinformation i Ramsele.

I motion 1983/84:1666 av Erik Olsson (m) och Tore Nilsson (m) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om registreringsbasen och Svensk arkivinformation i Ramsele.

I motion 1983/84:2270 av Ingemar Eliasson (fp) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
Svensk arkivinformation i Ramsele.

Registreringsbasen samt Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR)

Sedan årsskiftet 1977-1978 finns i Ramsele i Sollefteå kommun en registreringsbas
som för landsarkivets i Härnösand räkning upprättar register
över skilda typer av handlingar ur bl. a. länsstyrelse- och kyrkoarkiv.
Basen tillkom av arbetsmarknadsskäl och som ett samarbetsprojekt mellan
landsarkivet, länsarbetsnämnden i Västernorrlands län och Sollefteå kommun.
Landsarkivet tillför basen arbetsuppgifter samt svarar för administrationen
medan länsarbetsnämnden står för drift- och lönekostnader och

KrU 1983/84:18

kommunen för lokaler samt inventarier. Basen bedrivs som en beredskapsarbetsplats
och har f. n. en fast anställd föreståndare och fyra lönebidragsanställda.
Den övriga personalen utgörs av ett 20-tal beredskapsarbetare.

Projektet Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR) har vuxit fram ur
ett utvecklingsarbete vid demografiska databasen vid universitetet i Umeå
och ur det arbete som länsstyrelsen i Västernorrlands län genomfört för att
utveckla verksamheten i Ramsele till att bilda ett rikstäckande genealogisk
centrum. SVAR har till uppgift att tillhandahålla registerförsedda
kopior av arkivmaterial på mikrofilmkort, maskinläsbara och andra medier
för forskning, utbildning och informationsverksamhet. Projektet har
sedan september 1982 bedrivits som en försöksverksamhet med universitetet
i Umeå som huvudman. En mindre ledningsenhet är förlagd till
Härnösand medan produktionen sker i Ramsele. SVAR leds av en styrelse
med representanter från universitetet, riksarkivet, landsarkivet i Härnösand,
statens kulturråd, länsstyrelsen och länsarbetsnämnden i Västernorrlands
län, Sollefteå kommun och SVAR:s ledningsenhet. Sollefteå kommun
tillhandahåller lokaler och verksamheten finansieras med beredskapsmedel.
Länsstyrelsen har finansierat vissa investeringar i arkivmateriel
m. m. med regionalpolitiska projektmedel. Genom försäljning av mikrofilmkort
ger verksamheten intäkter, vilka för perioden september
1982—juni 1983 uppgick till drygt 300 000 kr.

En arbetsgrupp inom regeringskansliet har haft i uppdrag att finna en
organisatorisk och finansiell lösning för en permanentning av bl. a. verksamheterna
i Ramsele. Av ett antal alternativa lösningar har arbetsgruppen
därvid funnit att en anknytning till riksarkivet är lämpligast.

Utskottet

Registreringsbasen och SVAR-projektet i Ramsele

I propositionen framhålls att verksamheten vid registreringsbasen samt
vid SVAR-projektet i Ramsele bidrar till att tillgängliggöra arkivmaterial
för forskning och undervisning, underlätta arkivens och bibliotekens service
samt medverka till att säkerställa förstörelsehotat arkivmaterial av
vitalt intresse. Föredragande statsrådet finner det därför angeläget att de
båda verksamheterna permanentas fr. o. m. den 1 juli 1984 och att de ges
en samordnad organisation under riksarkivets förvaltningsansvar. Han
anför vidare att den nya organisationen dock inte kan bli av samma
omfattning som de båda verksamheternas samlade resurser i dag. För den
permanenta verksamheten i Ramsele beräknas under förevarande anslag
ett belopp av 700 000 kr. Propositionen utgår från att de personer som i dag
innehar arvodestjänster med lönebidrag från arbetsmarknadsverket och
som är stationerade i Ramsele och administrativt lyder under landsarkivet
i Härnösand fr. o. m. den 1 juli 1984 knyts till riksarkivet, men fortfarande
stationeras i Ramsele. Vidare kan arbetsmarknadsstyrelsen, om den finner

4 Riksdagen 1983/84. 13 sami. Nr 18

KrU 1983/84:18

det lämpligt, avdela ytterligare platser med lönebidrag för den nya organisationen
i Ramsele.

I fyra motioner — 445 (vpk), 1664 (c), 1666 (m) och 2270 (fp) —
framställs yrkanden som sammanfattningsvis kan sägas ha till syfte att ge
verksamheten i Ramsele en fast organisation som ger större sysselsättning
än vad den i propositionen förutskickade organisationen kan bedömas
leda till. I en av motionerna förordas att verksamheten skall kompletteras
med andra närliggande arbetsuppgifter än dem som nu är aktuella.

Regeringen har tidigare i år gett riksarkivet i uppdrag att redovisa
förslag om hur verksamheten i Ramsele skall utformas. Hänsyn skall tas till
såväl möjligheten att främja samarbete med forskningen som att utveckla
den kommersiella delen av verksamheten. Riksarkivet skall också beskriva
möjligheterna till och formerna för samverkan med berörda lokala och
regionala myndigheter och intressenter, bl. a. Sollefteå kommun, länsarbetsnämnden
och länsstyrelsen i Västernorrlands län samt universitetet i
Umeå och därvid i förekommande fall redovisa de förslag till avtal och
överenskommelser som kan vara av betydelse för verksamheten. Riksarkivet
bör vidare i samråd med berörda myndigheter redovisa de sysselsättningsmässiga
effekterna av förslagen.

Utskottet anser det vara av värde att frågan om en permanentning av
verksamheten i Ramsele nu synes närma sig sin lösning. Som framgår av
uppdraget till riksarkivet skall myndigheten redovisa de sysselsättningsmässiga
effekterna av de förslag som läggs fram. Förslagen bör inte föregripas.
Utskottet vill med anledning av innehållet i motionerna också
tillägga att frågan om verksamhetens omfattning i ett längre perspektiv
naturligtvis i hög grad blir beroende av vilken efterfrågan som kommer att
finnas på de tjänster som kan erbjudas. Utskottet, som inhämtat att riksarkivet
kommer att redovisa sitt uppdrag i dagarna, anser att någon riksdagens
åtgärd med anledning av motionerna inte är påkallad.

Statens heraldiska verksamhet

Utskottet behandlar här också motion 1235 (m) som avser den statliga
heraldiska verksamheten. Motionären vill få till stånd en förenkling av
verksamheten, liksom en besparing på området.

Då det gäller den heraldiska verksamheten vid riksarkivet hänvisar
utskottet i första hand till den utförliga redovisning som finns i tidigare
betänkanden av utskottet (KrU 1982/83:3 och 1982/83:24 s. 52). Härutöver
finns skäl nämna följande. I enlighet med förslag av riksarkivet
omorganiserades vid halvårsskiftet förra året den heraldiska verksamheten
inom myndigheten. Den heraldiska sektionen avskaffades som självständig
enhet och verksamheten överfördes till riksarkivets medeltidssektion.
Statens heraldiska nämnd omvandlades samtidigt till en rådgivande
nämnd inom riksarkivet. Som utskottet framhöll förra året får det förutsät -

KrU 1983/84:18

tas att det med hänsyn till kostnadsutvecklingen görs successiva anpassningar
av taxan för heraldiska uppdrag.

Då det gäller patent- och registreringsverkets befattning med heraldiska
ärenden vill utskottet med anledning av motionen nämna följande.

Enligt lagen (1970:498) om skydd för vapen och vissa andra officiella
beteckningar får registrering av svenskt kommunalt vapen ske efter skriftlig
anmälan i register som förs för hela riket av patent- och registreringsverket.
Registrering får ske endast om statens heraldiska nämnd (numera
riksarkivets heraldiska nämnd) har avgivit yttrande i ärendet om antagande
av vapnet. De flesta kommunvapen är numera registrerade. Endast ett
fåtal ärenden förekommer varje år. Förra året var antalet ansökningar
fyra. Patent- och registreringsverket yttrar sig vidare till kommerskollegium
i ärenden om användande i näringsverksamhet av bl. a. statsvapen.
Enligt vad utskottet inhämtat är tidsåtgången inom patent- och registreringsverket
för de arbetsuppgifter som i enlighet med det sagda ankommer
på myndigheten obetydlig.

Under hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1235.

Frågan om utbyggnad av Vadstena slott

I slutet av år 1983 avslog riksdagen på hemställan av utskottet (KrU
1983/84:4) en motion om vidareutbyggnad av slottet i Vadstena för landsarkivets
räkning. Utskottet, som redovisade utbyggnadsläget, utgick från
att berörda myndigheter kommer att uppmärksamma frågan om en fortsatt
återuppbyggnad av vallarna vid Vadstena slott. Under hänvisning till vad
utskottet sålunda anförde avstyrker utskottet en av samma motionär under
den allmänna motionstiden väckt motion, 640 (c), om utbyggnaden av
mellanvallen vid slottet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 63 187 000 kr.,

2. beträffande registreringsbasen och Svensk arkivinformation i
Ramsele

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:445, 1983/84:1664,
1983/84:1666 och 1983/84:2270,

3. beträffande statens heraldiska verksamhet
att riksdagen avslår motion 1983/84:1235,

4. beträffande Vadstena slott

att riksdagen avslår motion 1983/84:640.

25. Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv. Regeringen har
under punkt F27 (s. 339—342) föreslagit riksdagen att till Dialekt- och

KrU 1983/84:18

ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 13 056 000 kr.

Ordbok över Sveriges dialekter

På initiativ av Kungl. Gustav Adolfs Akademien påbörjades år 1954
arbetet med att skapa en ordbok över Sveriges dialekter (OSD). Verksamheten
har till allra största delen bekostats av anslag från staten, f. n. genom
Humanistiskt-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet (HSFR).

HSFR:s uppgift är att initiera och finansiera mera kortsiktiga forskningsprojekt.
Forskningsrådet tillsatte därför år 1978 en arbetsgrupp som
fick i uppgift att bl. a. överväga frågan om OSD:s finansiering. År 1979
hemställde Gustav Adolfs Akademien att redaktionen för OSD så snart
som möjligt skulle inordnas under DOV A-nämnden.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1983/84 föreslog HSFR att en
utredning borde göras med sikte på att överföra kostnaderna för OSD till
annan myndighet.

Mot bakgrund av detta förslag har inom utbildningsdepartementet utarbetats
en promemoria om OSD:s framtida verksamhet, Ordbok över
Sveriges dialekter (OSD); ambitionsnivå, organisation och finansiering.

Sammanfattningsvis innebär utredningsförslaget att ordboksprojektet
förs över från HSFR till DOVA som ett självständigt projekt under
DOV A-nämnden. En rådgivande expertnämnd bör knytas till ordboksprojektet.
Dialekt- och folkminnesarkivet i Uppsala (ULMA) bör, liksom
f. n., svara för vissa administrativa frågor. Projektet bör leda till att en
ordbok över Sveriges dialekter ges ut. Ordboken bör omfatta högst 6 000
sidor. Utgivningen bör påbörjas budgetåret 1985/86. Medel för verksamheten
bör föras över från HSFR till DOVA. Promemorian har remissbehandlats.
Därvid har yttrande avgivits av Gustav Adolfs Akademien,
HSFR, DOVA samt universiteten i Lund och Stockholm. Till utskottet har
inkommit en skrivelse från professor Bo Ralph, som jämte professor
Ingemar Olsson utarbetat yttrandet från Stockholms universitet.

Utskottet

I propositionen föreslås att medel för projektet Ordbok över Sveriges
dialekter (OSD), som nu stöds av HSFR, beräknas. För ändamålet beräknas
under förevarande anslag 710 000 kr. samt under anslaget Statliga
arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel m. m. 140 000 kr.

Det förutsätts i propositionen att ordboksarbetet bedrivs i huvudsak i
enlighet med de förslag som förs fram i den ovan redovisade promemorian
som utarbetats inom utbildningsdepartementet. Ordboksprojektet bör således
innebära att en ordbok över Sveriges dialekter ges ut. Utgivningen
bör påbörjas snarast. Ordboken bör utgöra ett självständigt projekt inom
DOVA.

KrU 1983/84:18

Vidare förutsätts i propositionen att de kostnader, som kan komma att
uppstå till följd av det ändrade ansvaret för projektet, skall täckas inom
ramen för de medel som beräknats. Det ankommer på regeringen att
meddela erforderliga bestämmelser och träffa erforderliga avtal.

Utskottet har bl. a. mot bakgrund av vad som anförs i den i ärendet
inkomna skrivelsen närmare informerat sig om ordboksprojektet. Vid sina
överväganden har utskottet härefter stannat för att biträda regeringens
förslag om medelsberäkning för projektet.

Utskottet anser att det ur allmänkulturell synpunkt är värdefullt att
resultatet av ordboksarbetet publiceras i form av en tryckt ordbok så att
allmänheten får tillgång till resultatet i lättillgänglig form. Att det är fråga
om ett mycket långsiktigt arbete — enligt de till grund för medelsberäkningen
liggande uppgifterna kommer ordboken att vara färdig först omkring
år 2030 — förändrar inte denna inställning. Vad som anförts i den
ovan nämnda skrivelsen liksom innehållet i bl. a. remissyttrandet från
Stockholms universitet visar emellertid enligt utskottets mening att det är
nödvändigt att det i ett fortsatt utredningsarbete klarläggs om en datorisering
av ordboksarbetet lämpligen bör genomföras. Utskottet utgår därför
från — i likhet med vad som föreslås i den inom utbildningsdepartementet
utarbetade promemorian — att regeringen ger DOVA i uppdrag att i
samråd med datateknisk expertis låta utreda datoriseringsfrågan. Vid utredningsarbetet
bör särskilt klarläggas i vad mån datoriseringen kan bli av
betydelse för att forskarna skall kunna utnyttja resultatet av ordboksarbetet.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag
till medelsberäkning.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Dialekt- och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 13 056 000
kr.

26. Svenskt biografiskt lexikon. Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar
och materiel m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
F 28 och F 29 (s. 342 — 345) och hemställer

1. att riksdagen till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 913 000 kr.,

2. att riksdagen till Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och
materiel m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 2 741 000 kr.

27. Bidrag till vissa arkiv. Regeringen har under punkt F 30 (s. 346 och 347)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret 1984/85
anvisa ett anslag av 2 141 000 kr.

KrU 1983/84:18

Motioner

I motion 1983/84:639 av Jan Hyttring (c) yrkas att riksdagen beslutar att
i statligt bidrag till Emigrantregistret i Karlstad utge 270 000 kr., vilket
innebär en uppräkning av anslaget med 190 000 kr. i förhållande till
regeringens förslag.

I motion 1983/84:2271 av Stina Gustavsson (c) och Martin Olsson (c)
yrkas att riksdagen till centerrörelsens arkiv anslår 100 000 kr.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till bl. a. Emigrantregistret i Karlstad. Bidraget
uppgår innevarande budgetår till 78 000 kr. Regeringen har föreslagit
en uppräkning med 2 000 kr.

I motion 639 (c) föreslås en uppräkning med ytterligare 190 000 kr. så att
det skall bli möjligt att anställa en föreståndare på heltid för arkivet.
Motionsyrkandet överensstämmer i princip med Emigrantregistrets anslagsframställning.

Utskottet anser liksom regeringen att det inte är möjligt att göra en
uppräkning av bidraget till Emigrantregistret i vidare mån än vad som
motsvarar uppräkningarna av andra likartade anslagsposter. Utskottet
ansluter sig därför till regeringens förslag och avstyrker motionen.

1 motion 2271 (c) föreslås att riksdagen skall anslå 100 000 kr. till
centerrörelsens arkiv.

Med hänsyn till budgetsituationen kan utskottet inte tillstyrka motionen.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Emigrantregistret i Karlstad

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:639 i motsvarande del beslutar att för
angivna ändamål skall beräknas 80 000 kr.,

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
centerrörelsens arkiv

att riksdagen avslår motion 1983/84:2271 i motsvarande del,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:639 och 1983/84:2271, båda motionerna
i motsvarande del, till Bidrag till vissa arkiv för budgetåret
1984/85 anvisar ett anslag av 2 141 000 kr.

KrU 1983/84:18

Kulturminnesvård

28. Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 31 (s. 348 och 349) och hemställer

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 38 872 000 kr.

29. Kulturminnesvård. Regeringen har under punkt F 32 (s. 350—352)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts angående beslut om bidrag
som föranleder utgifter under senare år än budgetåret 1984/85,

2. till Kulturminnesvård för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 23 468 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:795 av Sten Svensson (m) och Barbro Nilsson i Visby
(m) yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om tilläggsdirektiv till utredaren om formerna för
statens stöd till arkeologiska utgrävningar,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till nya riktlinjer för
arkeologiska utgrävningar i enlighet med vad som anförts i motionen.

I motion 1983/84:1678 av Nils Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att riksantikvarieämbetet i sin bidragsgivning
prioriterar timmerhusbebyggelse,

2. att riksdagen uttalar sig för att utvecklingsarbetet i byggnadsvården
i ökad utsträckning ägnas timmerhusen.

I motion 1983/84:1679 av Rosa Östh (c) och förste vice talman Ingegerd
Troedsson (m) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om begränsning av kostnaderna
vid arkeologiska utgrävningar.

Arkeologiutredningen (U 1982:04)

Dåvarande utbildningsministern tillkallade efter regeringens bemyndigande
år 1982 en särskild utredare med uppdrag att utreda formerna för
statens stöd till arkeologiska undersökningar m. m., arkeologiutredningen.

Om det med anledning av ett allmänt eller större enskilt arbetsföretag
som berör en fast fornlämning erfordras, att en särskild undersökning av
fornlämningen företas eller att särskilda åtgärder vidtas för att bevara den,
skall enligt 9 § fornminneslagen kostnaden för detta åvila företaget, om det
inte på grund av särskilda förhållanden är obilligt. I utredningens direktiv
(Dir 1982:42) ges en utförlig bakgrund till utredningsuppdraget innehållande
en redovisning för bl. a. denna och andra bestämmelser i lagen och

KrU 1983/84:18

för den arkeologiska utredningsverksamhetens utveckling. I direktiven
anförs beträffande utredningsuppdraget bl. a. följande.

Synen på de fasta fornlämningarna som en gemensam tillgång har lång
hävd i vårt land. Fornlämningarna är en viktig och för alla tillgänglig del
av kulturarvet. Det är därför angeläget att de bevaras i den utsträckning
som det är möjligt. Samtidigt finns det angelägna allmänna och enskilda
intressen som kan motivera att fornlämningar tas bort. För att den information
som fornlämningarna kan ge i största möjliga utsträckning skall
kunna tas till vara, är det ett allmänt intresse att erfordeliga arkeologiska
undersökningar föregår borttagandet. En allmän uppslutning kring ett
sådant synsätt synes föreligga.

Utvecklingen av forskningen och undersökningsmetoderna har medfört
att de kulturminnesvårdande myndigheterna har kunnat medverka till ett
bättre underlag för bedömning av vad som bör bevaras för framtiden och
vilka utgångspunkter som bör gälla för undersökningsverksamheten.

Både undersökningsmetodiken och kunskapen om olika fornlämningsformer
har sålunda förändrats sedan den nuvarande fornminneslagen
trädde i kraft. Genom att förekomsten av fornlämningar och behovet av
undersökningar har kunnat beaktas på ett tidigt stadium i olika planeringssituationer
har en rimlig avvägning mellan intresset att bevara fornlämningar
och andra allmänna och enskilda intressen kunnat göras. Enligt
riksantikvarieämbetets bedömning har kostnaderna för de arkeologiska
undersökningarna också i allmänhet kunnat inrymmas i arbetsföretagens
totalkostnad utan att detta inneburit någon allvarligare belastning eller
gett några negativa konsekvenser för planering och byggande. En fortlöpande
rationalisering av undersökningsverksamheten har också bidragit
till att ökningen av undersökningskostnaderna har kunnat hållas tillbaka.

Förhållandena är emellertid mycket olikartade. Vissa arbetsföretag har
fått vidkännas kostnader som både i absoluta tal och i relation till den
totala kostnaden för arbetsföretaget framstår som höga. Detta har lett till
att rådande fördelning av kostnadsansvaret har satts i fråga. Ibland är det
nästan omöjligt att undvika att fornlämningar berörs i samband med
förnyelse av befintlig bebyggelse eller vid nyexploatering. Detta gäller
t. ex. inom delar av äldre städer och inom andra sedan gammalt exploaterade
fornlämningsområden. Det kan också vara svårt att före en undersökning
bedöma vissa fornlämningars omfattning och art, vilket skapar osäkerhet
vid planering och ekonomiska ställningstaganden. Undersökningskraven
kan därtill vara olika höga med hänsyn till bedömningen av det
vetenskapliga värdet.

Av dessa skäl är det motiverat att se över möjligheterna att underlätta för
arbetsföretagen att finansiera arkeologiska undersökningar. En särskild
utredare bör därför tillkallas med uppgift att överväga frågan om undersökningarnas
Finansiering. Utgångspunkten för utredningsarbetet skall
enligt min mening vara att fornminneslagens huvudprincip för kostnadsansvar
för arkeologiska undersökningar bibehålls. Huvudregeln bör alltså
vara att exploatören skall stå för kostnaden. Genom att exploatören ges ett
kostnadsansvar skapas förutsättningar för att exploateringen av mark med
fornlämningar begränsas. Denna huvudprincip kan dock inte tillämpas
undantagslöst. Särskilda hänsyn kan t. ex. behöva tas när fast fornlämning
påträffas i jordbruket eller vid smärre tillbyggnader av bostadshus. Därför
innehåller fornminneslagen bestämmelser som gör det möjligt för staten
att i vissa fall överta undersökningskostnaden. Utredaren bör redovisa hur

KrU 1983/84:18

lagens bestämmelser vid beslut om bidragsgivning i praktiken har tillämpats
i vad avser gränsdragningen mellan å ena sidan allmänt eller större
enskilt arbetsföretag och å andra sidan övriga arbetsföretag. Utredaren bör
vidare lämna förslag till riktlinjer för billighetsprövning enligt fornminneslagen
samt föreslå de ändringar av lagen som kan följa härav.

Vid bedömning av effekterna av arbetsföretagens kostnadsansvar och
behovet av stöd från samhällets sida måste också frågan om markvärdet
för fastigheter med fornlämningar beaktas. Det har gjorts gällande (3 LU
1964:38) att förekomsten av en fast fornlämning bör verka sänkande på
markpriset. Om en sådan sänkning kan utverkas vid markförvärv kan den
inskränkning i förfoganderätten som lagskyddet innebär eller den ekonomiska
belastning, som en eventuell framtida undersökning ger, kompenseras.
Sambandet markvärde-taxeringsvärde är således av intresse och bör
belysas av utredaren. I denna fråga bör utredaren samråda med riksskatteverket.

Det är viktigt att bearbetningen av undersökningsresultaten organiseras
så att resultaten kan utnyttjas effektivt inom hela undersökningsverksamheten.
Utredaren bör lägga fram erforderliga förslag härom. I detta sammanhang
bör utredaren också beakta förutsättningarna för en fortlöpande
utveckling och effektivisering av undersökningsmetoderna. Utredaren bör
vidare bedöma hur statens och arbetsföretagens insatser skall vägas mot
varandra när det gäller planeringen av undersökningarna och bearbetningen
av resultaten samt kunskapsåterföringen.

Mot bakgrund av de ställningstaganden och övriga överväganden som
nyssnämnda frågeställningar kan föranleda bör utredaren närmare klarlägga
behovet av och formerna för statligt stöd till arkeologiska undersökningar.
Om utredarens förslag kan föranleda merkostnader för staten
ankommer det på utredaren att lämna förslag till finansiering.

I direktiven tas vidare upp vissa informationsfrågor då det gäller fornlämningsförekomster.

I mars 1983 fick utredningen i tilläggsdirektiv (Dir 1983:26) i uppdrag
att också se över vissa frågor om användningen av metalldetektorer vid
s. k. skattletning. Detta tilläggsuppdrag har redovisats i betänkandet (Ds U
1983:3) Metallsökare — bruk och missbruk. Som en följd av tilläggsuppdraget
försköts tidpunkten för redovisningen av huvuduppdraget på så sätt
att det skall redovisas före utgången av oktober 1984. Utskottet har inhämtat
att redovisningen kommer att kunna ske senast under första kvartalet
1985.

Tidigare behandling av frågan om timmerhusbebyggelse och byggnadsvård

Hösten 1982 behandlade utskottet en motion (1982/83:1317) med yrkanden
av samma innehåll som i motion 1983/84:1678. Utskottet avstyrkte
motionen med följande motivering i sitt av riksdagen godkända betänkande
KrU 1982/83:13.

Utskottet har inhämtat uppgifter från riksantikvarieämbetet beträffande
de i motionen upptagna frågorna.

KrU 1983/84:18

Det har därvid framhållits att myndighetens bidragsgivning baseras på
länens planering och prioriteringar och att man f. n. kan utläsa en trend
mot att satsa på framför allt de kulturhistoriskt värdefulla ”överloppshusen”,
dvs. hus som saknar eller har ytterst ringa funktion. Dessa är ofta
starkt hotade. I Jämtland har länsstyrelsen i sin planering formulerat just
en sådan prioriteringsprofil för bidragsgivningen. Vidare har framhållits
att vissa medel, som av arbetsmarknadsskäl beviljats de två senaste åren,
till stor del använts för projekt i skogslänen i mellersta och norra Sverige
och att timmerbyggnaderna därigenom blivit en tung bidragskategori.

Utskottet anser mot bakgrund av den information som inhämtats rörande
bidragsgivningen till timmerhus och till andra projekt att det inte är
motiverat att riksdagen tar något initiativ med anledning av motion 1317
i denna del (yrkande 1).

Beträffande det utvecklingsarbete som riksantikvarieämbetet bedriver
innehåller de inhämtade upplysningarna bl. a. följande.

Myndigheten har begränsade resurser för utredningsarbete och forskning.
Man har inom ramen för resurserna tvingats prioritera de mest akuta
problemområdena. Problem som är förknippade med puts och avfärgning
av puts har därvid ägnats särskild uppmärksamhet liksom målningsfrågor
generellt. Vård och bevarande av timmerbyggnader har emellertid ofta
anknytning till dessa frågor eftersom många äldre timmerhus är reveterade
eller panelade och målade.

Riksantikvarieämbetet har också hänvisat till vissa projekt och rapporter
på området, bl. a. ett projekt — Den nordiska trästaden — som utgjorde
underlagsmaterial för insatserna under byggnadsvårdsåret 1975 och som
kommer att följas upp vid riksantikvarieämbetets höstmöte. Vidare har
riktlinjerna för ett nytt tvåårigt projekt lagts upp, Trä i äldre byggnader —
anvisningar för underhåll och reparation.

Myndigheten har slutligen pekat på några initiativ som tagits på regional
nivå när det gäller timmerbyggnadstraditionen. År 1981 hölls ett symposium
i ämnet i Lillhärdal arrangerat av länsstyrelsen och länsmuseet i
Jämtlands län. Delvis som en följd av detta symposium har Dalarnas
länsmuseums forskningsråd tagit upp frågan om att inrätta ett institut för
timmerbyggnadskonst, knutet till museet. I de överläggningar som förs har
ämbetet därvid förutsatt att en sådan verksamhet skulle koncentreras kring
den egna regionens byggnadstradition och därigenom ge möjlighet till
breddad och fördjupad kunskap.

Den lämnade redovisningen visar att riksantikvarieämbetet — inom
ramen för resurser som kunnat ställas till myndighetens förfogande för
utvecklingsarbetet — ägnar timmerhusbyggnader en betydande uppmärksamhet.
Med hänsyn härtill och med beaktande av att prioriteringar av det
slag som här är i fråga i första hand bör ankomma på myndigheten anser
utskottet att motion 1317 i här aktuell del (yrkande 2) inte bör föranleda
någon riksdagens åtgärd.

Utskottet

Medelsanvisningen samt visst bemyndigande

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har i sin anslagsframställning hemställt
att då det gäller anslagsposten Vård av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse
— för nästa år beräknas för posten ett belopp av 13 815 000 kr. —

KrU 1983/84:18

myndigheten skall medges att besluta om bidrag för utbetalning under
följande budgetår intill hälften av det belopp som anvisas för ändamålet.

Under hänvisning till att den av RAÄ föreslagna ordningen skulle
undanröja de svårigheter som nu föreligger för myndigheten att genomföra
bidragsberättigade projekt under loppet av det budgetår då bidragsbeslut
fattas, anförs i propositionen att det kan finnas anledning att överväga
om RAÄ skall bemyndigas att besluta om bidrag för utbetalning under
nästföljande budgetår.

Utskottet tillstyrker att regeringen får ge RAÄ ett sådant medgivande. I
enlighet med myndighetens förslag bör den begränsningen göras att beslut
om bidrag för utbetalning under följande budgetår får fattas såvitt avser
belopp intill hälften av anslagspostens belopp.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Statens stöd till arkeologiska undersökningar m. m.

I två motioner 795 (m) och 1679 (c, m) framställs yrkanden som har
samband med den pågående arkeologiutredningen. Direktiven för utredningen
har redovisats i det föregående.

Motionärerna bakom motion 795 vill att förslag till nya riktlinjer för
arkeologiska utgrävningar som syftar till att begränsa verksamhetens totala
omfattning skall utarbetas och föreläggas riksdagen; det bör överlåtas
åt kommande generationer att svara för de utgrävningar som med hänsyn
till de samhällsekonomiska kostnaderna inte kan komma till stånd under
de närmaste åren. Motionärerna anknyter i sin motivering till en utredning
som gjorts av riksrevisionsverket. Motionärerna vill också att det för
arkeologiutredningen skall utfärdas tilläggsdirektiv som innebär att utredningsmannen
skall ha som målsättning att precisera vad som i framtiden
skall anses som riksintresse samt att staten ensam skall svara för kostnaderna
när detta riksintresse skall hävdas för att en utgrävning skall komma
till stånd. Utredningsarbetet bör påskyndas.

Det i motion 1679 framställda yrkandet syftar till att samhället skall
överta kostnadsansvaret för arkeologiska undersökningar i den mån kostnaderna
överstiger belopp, som skäligen bör belasta byggherren eller
annan exploatör.

Utskottet är för sin del inte berett att förorda att tilläggsdirektiv utfärdas
för arkeologiutredningen eller att annan åtgärd vidtas med anledning av
motionerna. Utskottet anser att de nuvarande direktiven står i god överensstämmelse
med de överväganden som redovisats då riksdagen tidigare
uttalat sig för den här aktuella översynen (KrU 1979/80:12, rskr 1979/
80:51, KrU 1981/82:21, rskr 1981/82:230). Då det gäller det närmare
innehållet i direktiven hänvisar utskottet i första hand till den redovisning
som lämnats i det föregående. Utskottet vill särskilt peka på att utredaren
skall lämna förslag till riktlinjer för billighetsprövning enligt fornminnes -

KrU 1983/84:18

lagen samt föreslå de ändringar av lagen som kan följa härav. Utredaren
skall också närmare kartlägga behovet av och formerna för statligt stöd till
arkeologiska undersökningar.

Eftersom utredningsresultatet kommer att redovisas i början av nästa år
finns det inte skäl att genom en särskild framställning till regeringen söka
påskynda utredningsarbetet. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet
motionerna.

Timmerhusbebyggelse och byggnadsvård

Motion 1678 (c) syftar till ökade insatser för att bevara timmerhusbebyggelse.
Motionärerna vill dels att riksantikvarieämbetet i sin bidragsgivning
skall prioritera timmerhusbebyggelse, dels att utvecklingsarbetet i byggnadsvården
i ökad utsträckning skall ägnas timmerhusen.

Utskottet behandlade hösten 1982 en motion med samma yrkanden som
den nu aktuella i sitt av riksdagen godkända betänkande KrU 1982/83:13,
för vilket redogjorts i ett tidigare avsnitt.

Då det gäller bidragsgivningen från riksantikvarieämbetet har utskottet
inhämtat kompletterande uppgifter från myndigheten, nämligen såvitt
avser bidragsgivningen under tiden efter den tidigare riksdagsbehandlingen.
Utskottet anser mot bakgrund av den information som sålunda inhämtats
rörande bidragsgivningen till timmerhus och till andra projekt att det
inte är motiverat att riksdagen tar något initiativ med anledning av motion
1678 i denna del (yrkande 1).

Då det gäller utvecklingsarbetet beträffande timmerhus inom byggnadsvården
har utskottet inhämtat följande kompletterande upplysningar från
riksantikvarieämbetet.

Under 1983 hölls en konferens i Dalarna kring timmerbyggnadskonsten.
Konferensen var direkt kopplad till diskussionen om bildandet av ett
timmerbyggnadsinstitut i Dalarna, en fråga som berörts i det nämnda
utskottsbetänkandet. Konferensrapport är under utarbetande. Ämbetet
har i ett remissvar rörande ett sådant institut framhållit att timmerbyggnadsfrågorna
är av vitalt intresse för kulturminnesvården samt att arbetsfältet
Dalarna är viktigt. Myndigheten anser därvid att en satsning på en
verksamhet med förankring i länsmuseet och i första hand inriktad på den
egna regionen är naturlig samt att en väsentlig del av arbetet bör vara
upplysning och utbildning kring vård- och underhållsfrågor. 1 anslutning
till en sådan verksamhet bör fortsatta diskussioner föras om ansvarsfördelningen
inom ett vidare ansvarsområde än länet, anför riksantikvarieämbetet.
Vidare har upplysts att forskningsrådet efter remissomgången
och den nämnda konferensen har beslutat att avvakta något innan ett
slutligt förslag till lämpliga former för forskning kring timmerbyggnadskonsten
läggs fram. Utskottet vill här tillägga att även andra länsmuseer än
Dalarnas museum visat intresse för vård av timmerhus och bedriver ett
arbete av betydelse för sådan vård.

KrU 1983/84:18

Utskottet vill här också nämna att det i Norge förbereds en satsning som
innebär att en träbyggnadsundervisning skall etableras i Trondheim i
samarbete med bl. a. ICCROM (det internationella centret för studium av
skydd och restaurering av egendom med kulturvärde) i Rom. I Trondheim
hålls i sommar en omfattande kurs i träkonservering.

Den lämnade redovisningen visar enligt utskottets mening att det inte
heller då det gäller utvecklingsarbete rörande timmerhus är påkallat med
något riksdagens initiativ med anledning av motionen (yrkande 2).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande bidrag som föranleder utgifter under senare år än
budgetåret 1984/85

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Kulturminnesvård för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 23 468 000 kr.,

3. beträffande statens stöd till arkeologiska undersökningar m. m.
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:795 och 1983/84:1679,

4. beträffande timmerhusbebyggelse

att riksdagen avslår motion 1983/84:1678.

30. Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 33 (s. 352) och hemställer

att riksdagen till Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Museer och utställningar

31. Statens historiska museer m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker propositionen
under punkterna F 34—F 47 (s. 353 — 378) och hemställer

1. att riksdagen till Statens historiska museer för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 29 005 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens konstmuseer för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 33 978 000 kr.,

3. att riksdagen till Utställningar av svensk konst i utlandet för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 060 000
kr.,

4. att riksdagen till Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska
museet för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 13 281 000 kr.,

KrU 1983/84:18

5. att riksdagen antar vid proposition 1983/84:100 fogat förslag
till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
(bil. 1 till betänkandet),

6. att riksdagen till Naturhistoriska riksmuseet för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 33 242 000 kr.,

7. att vad i proposition 1983/84:100 anförs om statens sjöhistoriska
museums organisation inte skall föranleda något riksdagens
uttalande,

8. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
14 398 000 kr.,

9. att riksdagen till Statens sjöhistoriska museum: Underhållskostnader
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 kr.,

10. att riksdagen till Etnografiska museet för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 13 097 000 kr.,

11. att riksdagen till Arkitekturmuseet för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 1 443 000 kr.,

12. att riksdagen till Statens musiksamlingar för budgetåret 1984/
85 anvisar ett förslagsanslag av 10 490 000 kr.,

13. att riksdagen till Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar
och samlingar m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 5 344 000 kr.,

14. att riksdagen till Bidrag till Nordiska museet för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 35 384 000 kr.,

15. att riksdagen till Bidrag till Tekniska museet för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 7 853 000 kr.,

16. att riksdagen till Bidrag till Skansen för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 8 410 000 kr.

32. Bidrag till vissa museer. Regeringen har under punkt F 48 (s. 378—385)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen anförts i fråga om bidrag till
lokala arbetslivsmuseer,

2. att till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1984/85 anvisa ett
anslag av 9 014 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:791 av Paul Lestander m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
med ändring av proposition 1983/84:100 under anslaget Bidrag till vissa
museer, upptar ett i förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr.
förhöjt belopp.

KrU 1983/84:18

I motion 1983/84:1361 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är
i fråga,

13. att riksdagen till Bidrag till vissa museer för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 6 514 000 kr.

Utskottet

Ur anslaget utgår innevarande budgetår bidrag till sju olika museer med
tillhopa ca 5 milj. kr. I propositionen föreslås bl. a. att det i fortsättningen
skall utgå bidrag även till Stiftelsen Arbetets museum, som bildades år
1983. Stiftelsen, som bildats av LO, TCO, KF och ABF, skall inrätta ett
museum i fastigheten Strykjärnet i Norrköping. Arbetets museum skall
dokumentera arbetets och arbetarrörelsens historia och klargöra hur arbetets
innehåll har förändrats och hur det påverkar våra levnadsvillkor.
Statsbidraget föreslås bli 2,5 milj. kr.

I motion 1361 (m) yrkas avslag på regeringens förslag såvitt avser
medelsanvisningen till Arbetets museum (yrkande 13). Motionärerna menar
att det i första hand måste vara en uppgift för stiftelsens styrelse och
arbetsmarknadens parter att skaffa medel till museets drift och att bidrag
i övrigt för ändamålet bör kunna sökas inom ramen för bidraget till
regionala museer.

Utskottet delar den uppfattning som föredragande statsrådet ger uttryck
åt i propositionen (s. 385), nämligen att Arbetets museum kan få en viktig
roll när det gäller dokumentation, insamling, presentation, forskning och
studieverksamhet kring arbetets, arbetarnas och deras organisationers historia.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag i denna del och avstyrker
motionsyrkandet.

Under anslaget beräknas fr. o. m. nästa budgetår medel — 750 000 kr. —
för bidrag för film- och videoprogramproduktion inom museerna. Medel
för detta ändamål har hitintills utgått från anslaget Bidrag till särskilda
kulturella ändamål (se F 3). Utskottet tillstyrker regeringsförslaget.

I propositionen tas även upp frågan om bidrag till lokala arbetslivsmuseer.
Det framhålls att det på flera platser i landet under senare år har vuxit
upp en rad museer som har till syfte att genom en viss produktion bevara
försvinnande yrkeskunskaper i en autentisk miljö. Investeringsstöd har
utgått till museijärnvägar sedan budgetåret 1980/81 ur behållningen från
de särskilda lotterier som årligen anordnats till förmån för konst, teater
och andra kulturella ändamål. För innevarande budgetår utgår enligt vad
utskottet inhämtat 225 000 kr. för ändamålet. I propositionen föreslås att
stödet skall utvidgas till att omfatta även lokala arbetslivsmuseer, att det
bör få ankomma på regeringen att bestämma vilken myndighet som skall
pröva frågor om bidrag och att det även bör ankomma på regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer att besluta om vilka villkor som
skall gälla för rätten att erhålla bidrag.

KrU 1983/84:18

I motion 791 (vpk) yrkas att medelsanvisningen under anslaget skall
bestämmas till ett belopp som med 1 milj. kr. överstiger det av regeringen
föreslagna. Motionärerna vill genom uppräkningen av anslaget öka utrymmet
för stöd åt lokala arbetslivsmuseer. I motionen nämns en rad
museer i Norrbotten och Västerbotten som enligt motionärerna är i behov
av stöd.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner förslaget i propositionen i
denna del men anser sig i rådande budgetsituation inte kunna förorda en
särskild medelsanvisning till lokala arbetslivsmuseer. I överensstämmelse
med regeringens förslag får medel tas ur behållningen från de angivna
lotterierna. Utskottet avstyrker således motionen.

Utskottet utgår från att den nya bidragsformen inte leder till ett minskat
bidrag till museijärnvägar.

Utskottet hemställer

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Stiftelsen Arbetets museum

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:1361 yrkande 13 i motsvarande del,
beslutar att för angivna ändamål skall beräknas 2 500 000 kr.,

2. beträffande bidrag till lokala arbetslivsmuseer

att riksdagen dels med bifall till proposition 1983/84:100 och
med avslag på motion 1983/84:791 i motsvarande del beslutar
att medel till sådana bidrag inte skall beräknas under anslaget,
dels godkänner vad i propositionen förordats,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:1361 yrkande 13 och motion 1983/
84:791, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till vissa
museer för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag av 9 014 000 kr.

33. Bidrag till regionala museer. Regeringen har under punkt F 49 (s.
386—388) föreslagit riksdagen att till Bidrag till regionala museer för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 28 780 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:495 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu
är i fråga,

5. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1984/85 inrätta 30 grundbelopp
till regionala museer utöver vad regeringen föreslagit.

Utskottet

Under anslaget anvisas medel till statsbidrag till f. n. 26 regionala museer.
Bidrag utgår i form av grundbidrag. Underlaget för beräkningen av

KrU 1983/84:18

statsbidraget är det antal grundbelopp som för varje år fastställs för museerna.
Antalet grundbelopp för innevarande budgetår är 457. Bidragsunderlaget
för varje museum motsvaras i första hand av summan av de
tilldelade grundbeloppen. Statsbidragen utgår med 55 % av bidragsunderlaget.

För nästa budgetår föreslås i propositionen ett oförändrat antal grundbelopp.
Vid beräkningen av medelsbehovet har föredragande statsrådet
utgått från ett preliminärt beräknat grundbelopp av 114 500 kr.

I motion 495 (fp) föreslås att riksdagen skall inrätta 30 grundbelopp
utöver vad regeringen föreslagit.

Kostnaderna för motionsförslaget kan beräknas till ca 1,9 milj. kr.
Utskottet anser sig i rådande budgetsituation inte kunna förorda en utökning
av antalet grundbelopp. Medelsberäkningen bör därför, som regeringen
föreslagit, grundas på medelsbehovet för 457 grundbelopp. Motionen
avstyrks således i aktuell del (yrkande 5).

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med avslag
på motion 1983/84:495 yrkande 5 till Bidrag till regionala
museer för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
28 780 000 kr.

34. Riksutställningar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
F 50 (s. 388 och 389) och hemställer

att riksdagen till Riksutställningar för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 18 411 000 kr.

35. Inköp av vissa kulturföremål. Regeringen har under punkt F 51 (s. 389
och 390) föreslagit riksdagen att till Inköp av vissa kulturföremål för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 100 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:1644 av Karin Ahrland (fp) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
förvärv av Carl Larssons målning Midvinterblot.

Utskottet

Ur anslaget utgår medel till inköp av kulturföremål för vilka risk föreligger
att de kommer att föras ut ur landet och som har sådant konstnärligt,
historiskt eller vetenskapligt värde att det är av synnerlig vikt att de behålls
inom landet. Anslaget kan belastas med högre belopp än det som beräknats
i statsbudgeten under förutsättning att regeringen i efterhand anmäler

5 Riksdagen 1983/84. 13 sami. Nr 18

KrU 1983/84:18

medelsförbrukningen för riksdagen (prop. 1965:58, SU 1965:76, rskr
1965:204).

Utskottet tillstyrker att det under anslaget anvisas ett oförändrat belopp
av 100 000 kr.

I motion 1644 (fp) förordas att staten skall förvärva Carl Larssons
målning Midvinterblot och därigenom garantera att målningen stannar i
Sverige och kan visas på en plats, till vilken alla har tillgång.

Midvinterblot var, då den målades, avsedd för utsmyckning av ett av
fälten i övre trapphallen i Nationalmuseum. Tavlan har dock endast provhängts
i museet. Midvinterblot deponerades år 1942 av dödsboet efter Carl
Larsson hos arkiv för dekorativ konst i Lund. Sedan i slutet av förra året
ingår målningen i utställningen Myter på historiska museet. Utförliga
uppgifter om målningen och dess tillkomst m. m. finns i utskottets betänkande
KrU 1982/83:9. I nämnda av riksdagen godkända betänkande —
som avsåg frågan om en utredning om möjligheterna för Nationalmuseum
eller arkiv för dekorativ konst att förvärva målningen — erinrade utskottet
om förevarande anslag samt anförde att man inom Nationalmuseum övervägt
frågan om förvärv av målningen. Utskottet var inte berett att förorda
någon riksdagens åtgärd med anledning av det då behandlade motionsyrkandet.

Utskottet har nu inhämtat att det för någon vecka sedan träffats ett avtal
mellan historiska museet och Carl Larssons släktförening om att Midvinterblot
även efter det att utställningen Myter avslutats skall få ställas ut på
historiska museet t. v. dock med rätt för släktföreningen att med omedelbar
verkan säga upp avtalet. Utskottet anser under hänvisning till det
träffade avtalet och till riksdagens ställningstagande vid den tidigare behandlingen
av frågan om förvärv av Midvinterblot att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motion 1983/84:1644 till Inköp av vissa kulturföremål
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 100 000 kr.,

2. beträffande frågan om förvärv av Carl Larssons målning Midvinterblot att

riksdagen avslår motion 1983/84:1644.

Stockholm den 10 april 1984

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

KrU 1983/84:18

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Tore Nilsson (m), Catarina
Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson (c),
Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s), Gunnel Liljegren (m), JanErik
Wikström (fp) och Carl-Henrik Hermansson (vpk).

Vid punkterna 13 — 35 ersattes Karl Boo (c) av Jan Hyttring (c).

Vid punkterna 18—35 ersattes Tore Nilsson (m) av Lars Hjertén (m).

KrU 1983/84:18

Reservationer

1. Tillämpning av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner (punkt 1,
mom. 1)

Jan-Erik Wikström (fp) och Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 5 slutar ”av huvudförslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående redovisat att regeringens förslag innebär
att huvudförslaget av kulturpolitiska skäl inte tillämpas fullt ut för vissa
kulturinstitutioner. Detta är i och för sig glädjande. Genom att huvudförslaget
under flera år tillämpats för en rad centrala kulturinstitutioner
befinner sig dessa emellertid nu i den situationen att några nedskärningar
inte är möjliga utan att verksamhetsgrenar måste skäras bort eller ambitionsnivån
väsentligt sänkas. Detta kan enligt utskottets mening inte
accepteras. Fortsatta besparingar hos de centrala institutionerna skulle
leda till att de stora resurser som satsas på institutionerna inte kan utnyttjas
effektivt. Utskottet anser därför att, som föreslås i motion 495 (fp), de
centrala teater-, musik-, musei- och arkivinstitutionerna skall undantas
från tillämpningen av huvudförslaget fr. o. m. nästa budgetår (yrkande 1).
Kostnaderna för ett genomförande av förslaget kan beräknas till drygt 4
milj. kr. Regeringen bör i tilläggsbudget lägga fram förslag i enlighet med
det anförda men bör vara oförhindrad att beakta ställningstagandet redan
i regleringsbreven rörande institutionerna.

Utskottet vill i sammanhanget understryka att även andra kulturinstitutioner
drabbas hårt av de tvåprocentiga årliga nedskärningarna. Svårigheterna
att göra årliga nedskärningar ökas successivt för institutionerna.
Regeringen måste därför även i fortsättningen för varje institution noga
överväga konsekvenserna för verksamheten av ett uttag av huvudförslaget.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande tillämpningen av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:495 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Finansieringen av kulturverksamheten (punkt 1, mom. 2)

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Tore Nilsson (m), Lars Ahlmark (m),
Stina Gustavsson (c), Gunnel Liljegren (m) och Jan-Erik Wikström (fp)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Motionärerna
bakom” och på s. 8 slutar ”av kulturverksamheten” bort ha följande lydelse: -

KrU 1983/84:18

Beträffande finansieringen av kulturverksamheten finns skäl anföra följande.

Utskottet vill för sin del konstatera att höjda avgifter knappast kan
medföra någon mera väsentlig ökning av kulturinstitutionernas inkomster.
Däremot torde marginella men viktiga förstärkningar kunna uppnås. I det
nuvarande ekonomiska läget torde en viss ökning av avgiftsfinansieringen
inte kunna undvikas. Samtidigt är det angeläget att bevaka att intäkterna
från avgifter inte äts upp av tillhörande administrationskostnader och att
negativa kulturpolitiska effekter inte uppstår. Även genom effektiv marknadsföring
av den egna verksamheten liksom försäljning av trycksaker och
souvenirer av god kvalitet kan inkomstförstärkningar uppnås.

I det följande ställer sig utskottet positivt till sponsorverksamhet under
vissa villkor.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att det är rimligt att — så som
redan sker — kulturinstitutionerna prövar nya vägar att ekonomiskt förstärka
sin verksamhet. Därvid är en självklar förutsättning att de kulturpolitiska
målen städse beaktas och att effekterna på kulturlivet noga uppmärksammas.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 1361 yrkande 1,
såvitt avser finansiering av kulturverksamheten, bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande finansieringen av kulturverksamheten

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1361 yrkande 1
i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Sponsring (punkt 1, morn. 3)

Ing-Marie Hansson, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Catarina
Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson och Gunnar Thollander (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet, som inte har något att erinra mot de synpunkter som framförts
av statsrådet Göransson i budgetpropositionen, vill betona vikten av att
olika former av stöd till kulturverksamhet från enskilda och från näringslivet
inte leder till att verksamheten påverkas. Som utskottet tidigare framhållit
(se bl a. KrU 1983/84:24 s. 5) visar erfarenheterna från andra länder
att det främst är kulturinstitutionerna och den etablerade konsten som får
sponsorstöd. Om så skulle bli fallet även i Sverige skulle ytterligare ekonomisk
obalans kunna uppstå till nackdel för konst som söker nya vägar.

KrU 1983/84:18

Utskottet vill i detta sammanhang nämna att det i den nyligen framlagda
forskningspropositionen lagts fram förslag som syftar till att förbättra
Tekniska museets möjligheter att få bidrag av näringslivet (prop. 1983/
84:107, bil. 5, s. 161).

Som kulturrådet tidigare framhållit kan bidragsgivningen i form av
sponsring sannolikt inte på ett väsentligt sätt bidra till ändrade ekonomiska
förutsättningar för kulturverksamheten. Enligt vad utskottet tidigare
uttalat anser utskottet att regeringen noga bör följa utvecklingen beträffande
sponsorverksamhet. Det är härvidlag viktigt att de kulturpolitiska målen
beaktas och att man uppmärksammar effekterna på kulturlivet.

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet motion 638, motion 1361
yrkande 3 och motion 2268 yrkande 6.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande sponsring

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:638, 1983/84:1361 yrkande
3 och 1983/84:2268 yrkande 6,

4. Sponsring (punkt 1, mom. 3)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Då det gäller s. k. sponsorverksamhet vill utskottet anföra följande.

Näringslivet visar ett allt större intresse av att avsätta kapital för kulturändamål.
Motiven för detta är att skaffa en kulturprofil, som kan ge ett
bättre anseende hemma och utomlands. Vidare kan näringslivet genom
sponsring öka kontrollen över kulturlivet genom att olika kultursatsningar
görs beroende av företagens tycke och smak.

Uppkäftiga experiment, politiska manifestationer, kollektiva arbetarspel
med stark dagsaktualitet skulle knappast få bidrag från näringslivet.
Snarare ligger den trendmässiga och spektakulära kulturen i företagens
intresse.

Företagens bidrag genom sponsring skall inte förväxlas med den konstälskande
mecenatens personliga engagemang i kulturlivet. Alla eldsjälar är
välkomna att bidra till kulturlivets utveckling. Däremot verkar stöd från
enskilda företag med nödvändighet på ett nyckfullt sätt. Huruvida konsten
skall kunna överleva ett ekonomiskt kärvt klimat kan inte få göras till en
privatangelägenhet, vare sig det är företagen som skall stå för fiolerna eller
enskilda med sitt privata engagemang.

S. k. sponsring är ett led i den marknadsföring som spelar en allt större
roll i de transnationella företagens verksamhet. Denna avser bl. a. att
påverka hela kulturmönstret och därmed företagens avsättningsmöjligheter.
Att inbilla sig själv och andra att de stora företagens sponsring av

KrU 1983/84:18

kulturlivet inte skulle påverka detta förefaller alltför ljusblått.

Utskottet avvisar därför bestämt förslaget i motion 1361 att riksdagen
skulle uttrycka en positiv inställning till sponsorskap i kulturlivet och
ansluter sig till kravet i motion 638 att riksdagen bör uttala att sponsring
ej är förenligt med de antagna kulturpolitiska målsättningarna. Utskottets
ställningstagande innebär att även motion 2268 yrkande 6 avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande sponsring

att riksdagen dels avslår motionerna 1983/84:1361 yrkande 3
och 1983/84:2268 yrkande 6, dels med bifall till motion 1983/
84:638 som sin mening ger regeringen till känna att sponsring
inte är förenligt med de av riksdagen antagna kulturpolitiska
målsättningarna,

5. Riktlinjer för kulturpolitiken, i den mån frågan inte behandlas under
mom. 2 (punkt 1, mom. 4)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Vad som” och
på s. 9 slutar ”(yrkande 1 delvis)” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (s. 6) redovisat de riktlinjer i övrigt för
kulturpolitiken vilka förordas i motion 1361. Utskottet kan för sin del
ansluta sig till det synsätt som där kommer till uttryck. Vad som i motionen
anförts om riktlinjer för kulturpolitiken bör, med bifall till motion 1361
(yrkande 1 delvis), ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande riktlinjer för kulturpolitiken, i den mån frågan inte
behandlats under mom. 2

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. En parlamentarisk kommitté för utvärdering av 1974 års kulturpolitiska
beslut (punkt 1, mom. 5)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Mot bakgrund”
och slutar ”motion 2266” bort ha följande lydelse:

Mot bakgrund av den omfattande utredningsverksamhet m. m. som i
enlighet med den i det föregående lämnade redovisningen pågår eller

KrU 1983/84:18

planeras, anser utskottet att det är nödvändigt att det tillsätts en parlamentarisk
kommitté för utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut. Det är
nämligen enligt utskottets mening viktigt att vi får en samlad översikt av
effekterna av beslutet så att det blir möjligt bl. a. att göra jämförelser
mellan olika kultursektorer. Eftersom insatserna inom olika sektorer skilt
sig från varandra både till omfattning och inriktning bör vi genom en
övergripande utredning av det slag som föreslås av motionärerna kunna
skaffa oss en god bild av bl. a. lämpliga metoder för att främja en utveckling
av kulturpolitiken. De delutredningar som nu pågår är enligt utskottets
mening inte ägnade att läggas till grund för jämförelser mellan
insatsernas effektivitet inom olika sektorer. Det utredningsarbete m. m.
som redovisas i det föregående bör kunna bli av stort värde för den av
utskottet sålunda förordade parlamentariska utredningen. Den parlamentariska
utredningens arbete — både resurs- och tidsmässigt — torde därför
kunna begränsas avsevärt, eftersom materialinsamlingen i väsentliga avseenden
redan har gjorts. I motion 2266 framförda tankegångar bör beaktas
i direktiven till den förordade utredningen. Resultatet av utredningsarbetet
bör kunna ge en god grund för fortsatta insatser på kulturområdet.

Utskottet tillstyrker således motion 2266.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande en parlamentarisk kommitté för utvärdering av 1974
års kulturpolitiska beslut

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2266 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. En utvärdering av det kulturpoiitiska stödets fördelningspolitiska
effekter (motiveringen till punkt 1, mom. 6)

Under förutsättning av bifall till reservation 6

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anser att den del av utskottets
yttrande som på s. 11 börjar ”Även motion” och slutar ”17: Fritidsaktiviteter”
bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående (reservation nr 6) uttalat sig för en parlamentarisk
utredning för utvärdering av 1974 års kulturpolitiska beslut.
Eftersom det måste ingå i utredningens uppgifter att göra en utvärdering
av det kulturpolitiska stödets fördelningspolitiska effekter, påkallar motion
2268 inte någon riksdagens åtgärd, såvitt avser ett yrkande om en
sådan utredning (yrkande 5).

KrU 1983/84:18

8. Regional kulturverksamhet (punkt 1, moni. 7)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar ”Med anledning”
och på s. 13 slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser mot bakgrund härav att riksdagen i enlighet med vad
som föreslås i motion 2274 bör begära förslag av regeringen till hur stödet
till den regionala kulturverksamheten bör utformas med beaktande av vad
som föreslås i motionen.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande regional kulturverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2274 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Avveckling av statens kulturråd och sammansättningen av styrelsen för
statens kulturråd (punkt 1, mom. 10 och 11)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Förra året”
och på s. 15 slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att mångfalden inom kulturlivet
skall främjas och att förutsättningarna för detta bl. a. är beroende av
formerna för statens bidragsgivning. Statens kulturråds dominerande ställning
är i detta sammanhang en fara. Flera — av varandra oberoende —
bidragsgivare kan på ett bättre sätt garantera mångfalden. I ett längre
perspektiv bör kulturrådet kunna avskaffas. Utskottet biträder även motionärernas
önskemål om att rådet, så länge det finns kvar, bör ha en parlamentarisk
sammansättning. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet
motion 1361 yrkande 2.

dels att utskottets hemställan under 10 och 11 bort ha följande lydelse:

10. beträffande avveckling av statens kulturråd

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 2 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

KrU 1983/84:18

11. beträffande sammansättningen av styrelsen för statens kulturråd
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 2 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10. Försöksverksamhet med kommunal kulturskola för barn och ungdom
(punkt 1, mom. 15)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar ”Utskottet har”
och slutar ”anförda motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det mycket angeläget att alla barn ges en verklig möjlighet
att utveckla sin skapande förmåga och vill här hänvisa till de riktlinjer
för insatser på barnkulturområdet som riksdagen antog våren 1979:

— strävan att ge barn tillgång till all kultur — inte bara till en särskild
barnkultur

— insatserna skall i största möjliga utsträckning sättas in i de miljöer där
barn redan vistas

— barns egen skapande verksamhet måste främjas

— de eftersatta grupperna bland barn måste uppmärksammas särskilt.
En försöksverksamhet med en utvidgning av den kommunala musikskolan
till en s. k. kulturskola skulle vara ett steg i riktning mot att uppfylla en
del av ovanstående riktlinjer.

En kommunal kulturskola skulle kunna omfatta de mest skilda skapande
verksamheter, som t. ex. dramatik, dans och rytmik, bild och ordskapande,
keramik, målning, batik, textilkonst, smide osv.

En försöksverksamhet av liknande slag har föreslagits i Olofströms
kommun och för att underlätta en dylik försöksverksamhet — av värde
inte minst inför världsungdomsfestivalen 1985 — föreslår utskottet att ett
särskilt anslag bör utgå för denna typ av verksamhet under en 10-årsperiod,
varvid Olofströms kommun särskilt bör beaktas.

Utskottet tillstyrker i enlighet med det anförda motion 792.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande försöksverksamhet med kommunal kulturskola
för barn och ungdom

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:792 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. Medelsberäkning för kulturprojekt inom skolan (punkt 2, mom. 2)

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c) och Jan-Erik Wikström (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar ”Utskottet

KrU 1983/84:18

anser" och på s. 17 slutar "anslaget F 1” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen måste en större del av kulturinsatserna komma
barn och ungdomar till godo. Detta kan i viss utsträckning ske genom
omprioriteringar hos de institutioner som får statligt stöd. Därutöver är det
emellertid nödvändigt att ytterligare resurser avsätts som kan bidra till att
ge barn och ungdom värdefulla kulturupplevelser. Skolans insatser på
området är viktiga. Enligt utskottets mening bör man i större utsträckning
än hittills knyta samman kulturlivet och skolan, bl. a. genom att ge konstnärer,
författare, musiker och andra kulturarbetare möjlighet att delta i
skolans vardagsverksamhet. Framför allt i grundskolan Finns resurser som
kan användas på ett friare sätt och som skulle kunna utnyttjas till bl. a.
detta. Eftersom resurserna i många skolor är knappa, anser utskottet
emellertid att riksdagen — utöver vad som föreslås i budgetpropositionen
— under en treårsperiod årligen skall anslå 5 milj. kr. för projekt av olika
slag, i vilka enskilda kulturarbetare eller grupper av sådana knyts till
skolor och andra ungdomsmiljöer. Deras uppgift skall vara att, som förordas
i motionen, tillsammans med lärare och annan fast personal stimulera
elevernas kulturintresse, framför allt genom egna aktiviteter av olika
slag. Medlen bör fördelas av kulturrådet i samarbete med skolöverstyrelsen.
Ansvaret för projekten bör dock i största möjliga utsträckning ligga på
lokal nivå. I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 495 i här
aktuell del (yrkande 6). Av formella skäl redovisas motionen under anslaget
F 1.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar "Under
hänvisning” och slutar "i skolan” bort ha följande lydelse:

Under hänvisning till vad utskottet tidigare anfört tillstyrker utskottet
yrkande 6 i motion 495. Yrkandet avser medelsanvisning till kulturprojekt
i skolan.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget till kulturprojekt
inom skolan

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:495 yrkande 6 i
motsvarande del beräknar 5 000 000 kr. under anslaget för angivna
ändamål,

12. Medelsanvisningen till statens kulturråd (punkt 2, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation II
Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c) och Jan-Erik Wikström (fp) anser att
utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och

KrU 1983/84:18

med bifall till motion 1983/84:495 yrkande 6 i motsvarande del
till Statens kulturråd för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 20 398 000 kr.,

13. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
såvitt avser dels vissa centrumbildningar, dels kulturverksamhet bland
språkliga minoriteter samt inrättande av en särskild nämnd för fördelning av
stöd till sådan kulturverksamhet (punkt 3, mom. 1 och 2)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 24 slutar ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att centrumbildningarna utgör en positiv motvikt mot
bl. a. kommersialiseringen av arbetsförmedlande verksamhet inom kulturlivet.
Arbetslösheten bland kulturarbetare är stor. Utskottet menar mot
bakgrund av detta att en ökad satsning på centrumbildningarna är angelägen
för att möjliggöra en utökad verksamhet och anser det därför befogat
med en ytterligare höjning av anslagsposten med 3,5 milj. kr. Utskottet
tillstyrker således motion 1675 i detta avseende (yrkande 1).

I vänsterpartiet kommunisternas motion 732 föreslås att en särskild
anslagspost avseende kulturverksamhet bland språkliga minoriteter införs
under anslaget för kulturverksamhet inom organisationer. Utskottet vill i
denna fråga erinra om att statens kulturråd under en följd av år begärt
detta. Rådet har funnit detta angeläget eftersom man vet att inom de
generella bidragen har invandrarändamålen haft svårt att hävda sig i
konkurrensen.

Utskottet menar att ökade möjligheter för invandrare att ta del av och
utveckla sin kultur är nödvändiga för att stärka framför allt invandrarbarnens
och invandrarungdomens identitet och självkänsla. I den processen
måste naturligtvis invandrarnas egna organisationer inta en central roll. I
dessa organisationer har invandrarna en möjlighet att känna sin nationella
grupptillhörighet och organisationerna kan också fungera som en länk
mellan invandrarna som grupp och det svenska samhället.

Ett särskilt bidrag för kulturverksamhet bland språkliga minoriteter
skulle kunna innebära möjligheter för kulturrådet att stödja viktiga projekt
bland invandrarorganisationerna som i dag inte är möjliga.

Utskottet biträder på grund av det anförda förslaget i motion 732 om att
en speciell anslagspost inrättas för kulturell verksamhet bland språkliga
minoriteter (yrkande 1). I motionen framförs också att det är önskvärt att
medlen fördelas av en speciell nämnd inom statens kulturråd, där invandrarnas
egna organisationer är företrädda. Utskottet menar att det är av vikt
att invandrarorganisationerna får ett avgörande inflytande över medlens
användning och tillstyrker därför även motionen i denna del (yrkande 2).

KrU 1983/84:18

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och
med bifall till motionerna 1983/84:732 yrkande 1 och 1983/
84:1675 yrkande 1 till Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 19 825 000 kr.,

2. beträffande inrättande aven särskild nämndförfördelning a v stöd
till kulturverksamhet bland språkliga minoriteter

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:732 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål, såvitt
avser anslagsposten Till regeringens disposition (punkt 4, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 27 slutar ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det anmärkningsvärt att ett belopp på ca 1,6 milj. kr.
ställs till regeringens disposition för icke specificerade ändamål, trots att
en särskild anslagspost ställs till kulturrådets förfogande i samma syfte.
Även om kulturrådets myndighetsansvar inte omfattar hela kulturområdet
synes avsikten vara att även regeringens medel skall kunna utnyttjas inom
den sektor för vilken kulturrådet svarar. Ett dubbelarbete kan därmed lätt
uppstå. Motionsyrkandet om en nedskärning av anslaget med 1 milj. kr.
tillstyrks därför (yrkande 5).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och med
bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 5 till Bidrag till särskilda
kulturella ändamål för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 36 960 000 kr.,

15. Särskild anslagspost för viss regional teaterverksamhet (motiveringen
till punkt 4, mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp) anser att den del av utskottets yttrande som på
s. 27 börjar ”Utskottet anser” och slutar ”kulturfrågor (s. 11)” bort ha
följande lydelse:

Försök med regional teaterverksamhet med huvudsaklig inriktning på
barn och ungdom pågår i flera län, som f. n. inte är beredda att upprätta
fasta regionala ensembler. Försöken är intressanta och av värde bl. a. för
kommande överväganden rörande stöd till den regionala teaterverksam -

KrU 1983/84:18

heten. Utskottet tillstyrker mot den redovisade bakgrunden motion 495,
såvitt däri föreslås att riksdagen för nästa budgetår skall anvisa 500 000 kr.
för försök av angivet slag (yrkande 4). Av formella skäl redovisas motionsyrkandet
vid anslaget F 20 (se reservation 31).

Utskottet anser sig inte böra föregripa prövningen av den hos regeringen
gjorda ansökningen från Jämtlands läns landsting om fortsatt stöd för
försöksverksamhet med barn- och ungdomsteater. Motion 985 avstyrks
därför. Genom utskottets ställningstagande i det föregående bör önskemålet
i motionen i vart fall kunna bli tillgodosett genom bidrag från den
förordade nya anslagsposten under F 20.

16. Regional teaterverksamhet i Jämtlands län (punkt 4, mom. 2)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”kulturfrågor (s. 11)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det viktigt att den inledda försöksverksamheten med
barn- och ungdomsteater utan avbrott kan fortsätta i Jämtlands län. I
enlighet med vad som föreslås i motion 985 bör fortsatt statsbidrag utgå till
denna verksamhet från förevarande anslag. Detta ställningstagande innebär
att det inte krävs någon särskild anslagspost under anslaget F 20 för
sådan försöksverksamhet.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande regional teaterverksamhet i Jämtlands län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:985 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17. Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer (punkt 6)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”propositionen tillstyrks” bort ha följande lydelse:

Beslut om införande av visningsersättning, som fattades våren 1982 efter
förslag av dåvarande regeringen, innebar att ett viktigt steg togs då det
gäller att förbättra villkoren för bild- och formkonstnärerna. 1 avvaktan på
resultatet av upphovsrättsutredningens arbete är det enligt utskottets mening
angeläget att visningsersättningen i vart fall behåller sitt realvärde sett
i relation till löneutvecklingen för andra grupper. Utskottet tillstyrker
därför motion 495 i här aktuell del (yrkande 10).

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och med
bifall till motion 1983/84:495 yrkande 10 till Visningsersättning
åt bild- och formkonstnärer för budgetåret 1984/85 anvisar ett
anslag av 24 428 000 kr.,

KrU 1983/84:18

18. Biblioteksersättningens grundbelopp (punkt 9, morn. 1)

Ing-Marie Hansson, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Catarina
Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson och Gunnar Thollander (alla
s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”3 öre” bort ha följande lydelse:

Årets budget medger resursförstärkningar för kulturen trots en i övrigt
mycket sträng budgetbehandling. När de nya resurserna har fördelats har
prioritet getts åt ett fåtal områden som sedan länge varit eftersatta. Högsta
prioritet har bildkonsten som i mycket begränsad omfattning har uppmärksammats
i reformarbetet under den gångna tioårsperioden.

Som tidigare redovisats föreslås en viss uppräkning av biblioteksersättningen,
nämligen med 1 öre till 38 öre för hemlån av svenskt originalverk
och motsvarande höjning av övriga grundbelopp. Utskottet anser sig mot
bakgrund av det inledningsvis anförda inte kunna förorda en högre — och
i och för sig önskvärd — uppräkning av biblioteksersättningen än vad
regeringen föreslagit. Utskottet avstyrker därför de aktuella motionsyrkandena
och tillstyrker regeringens förslag.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande biblioteksersättningens grundbelopp

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med
avslag på motionerna 1983/84:495 yrkande 9 i motsvarande del,
1983/84:1361 yrkande 6 i motsvarande del, 1983/84:1673 yrkande
2 och 1983/84:2268 yrkande 8 godkänner vad som anförts
i propositionen,

19. Medelsanvisningen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av
deras verk genom bibliotek m. m. (punkt 9, mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Ing-Marie Hansson, Tyra Johansson, Lars-Ingvar Sörenson, Catarina
Rönnung, Maja Bäckström, Berit Oscarsson och Gunnar Thollander (alla
s) anser att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 samt med
avslag på motionerna 1983/84:495 yrkande 9 i motsvarande del,
1983/84:1361 yrkande 6 i motsvarande del, 1983/84:1673 yrkande
3 och 1983/84:2268 yrkande 9 till Ersättning åt författare
m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 42 525 000 kr.,

KrU 1983/84:18

20. Uttalande om framtida höjningar av biblioteksersättningen (punkt 9,
mom. 3)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1673 framförda uppfattningen att upphovsmännens
krav på någon form av värdesäkring av utgående ersättning är
välgrundat. Genom att anknyta den till utvecklingen av arbetskostnadsindex
har upphovsmännen visat sig beredda att ta ett ansvar av samma slag
som löntagarna. Urholkningen av biblioteksersättningen får inte fortsätta.
Med hänsyn härtill är det betydelsefullt att riksdagen — i avvaktan på
upphovsrättsutredningens ståndpunktstaganden — med bifall till motion
1673 yrkande 1 uttalar att biblioteksersättningen ej ytterligare får urholkas
utan bör följa den allmänna löneutvecklingen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande uttalande om framtida höjningar av biblioteksersättningen att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:1673 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

21. Medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska teatern (punkt 12)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels ätt den del av utskottets yttrande som på s. 35 börjar ”Sorn anges”
och slutar ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande lydelse:

Dramatiska teatern befinner sig i en svår ekonomisk situation. Om
teatern inte får en resursförstärkning kan det ifrågasättas om den har
möjlighet att leva upp till de krav man med fog kan ställa på en nationalteater.
Att en sådan situation uppstått är en följd av de besparingar som
varit nödvändiga under senare år, av de ökade intäktskraven och av att
utbetalningsreglerna för det statliga bidraget skärpts. Utskottet anser det
nödvändigt dels att Dramaten helt undantas från den tvåprocentiga resursnedskärning
som huvudförslaget innebär (se reservation 1), dels att teatern
tillförs 1 000 000 kr. utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker
därför motion 495 i aktuell del (yrkande 2).

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och med
bifall till motion 1983/84:495 yrkande 2 till Bidrag till Dramatiska
teatern för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 71 359 000 kr.,

KrU 1983/84:18

22. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet, såvitt avser fonogramproduktion,
samt viss utredning om Rikskonserters fonogramproduktion
(punkt 13, mom. 1 och 2)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar ”1 budgetpropositionen
och slutar ”och 1672)” bort ha följande lydelse:

Det statliga stödet till Rikskonserters fonogramutgivning har enligt utskottets
uppfattning visat sig vara ett dyrbart och föga verksamt sätt att
främja utgivning av fonogram som tillgodoser en smal och begränsad
marknad. Anslaget till Rikskonserter bör därför minskas med 5 milj. kr.
Yrkande 7 i motion 1361 tillstyrks således. Det bör ankomma på Rikskonserter
att utveckla former för fortsatt fonogramutgivning i ovannämnda
syfte. Medel kan därvid sökas ur anslaget F 21. Vad utskottet anfört om
Rikskonserters fonogramutgivning bör med anledning av motion 1672 ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och
med bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 7 till Rikskonsertverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 41 538 000 kr.,

2. beträffande viss utredning om Rikskonserters fonogramproduktion att

riksdagen med anledning av motion 1983/84:1672 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23. Bidrag till skådebanor, m. m. (punkt 15, mom. 1, 2 och 3)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Det nuvarande”
och slutar ”marknadsföringsåtgärder anvisas” bort ha följande lydelse: Utskottet

delar motionärernas uppfattning att bidraget i form av 62
basbelopp till regionala skådebanor bör upphöra. Marknadsföringsinsatser
i institutionernas egen regi torde på ett effektivare sätt kunna bidra till
utvidgade publikkontakter. Utskottet biträder därför även förslaget i motionen
att statens kulturråd tillförs 1 milj. kr. att fördelas till regionala och
lokala teaterinstitutioner för marknadsföringsåtgärder.

dels att utskottets hemställan under 1 —3 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för regionala
skådebanor

6 Riksdagen 1983/84. 13 sami. Nr 18

KrU 1983/84:18

att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:100 och med
bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 9 i motsvarande del
beslutar att regionala skådebanor inte skall kunna få grundbidrag
budgetåret 1984/85,

2. beträffande antalet grundbelopp

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, med
bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 9 och med avslag på motion
1983/84:495 yrkande 3, båda motionerna i motsvarande del,
beslutar att medelsberäkningen skall ske med utgångspunkt i det
antal grundbelopp som framgår av motion 1983/84:1361,

3. beträffande beräknande av medel under anslaget för vissa marknadsföringsåtgärder att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 9 i
motsvarande del beslutar att för angivna ändamål skall beräknas
1 000 000 kr.,

24. Grundbelopp för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(punkt 15, mom. 2)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar ”Med hänsyn”
och slutar ”och musikinstitutioner” bort ha följande lydelse:

Som framhållits i motion 495 av företrädare för folkpartiet behövs ett
nätverk av fasta teater-, musik-, dans- och museiinstitutioner för att människor
i alla delar av landet skall ha möjlighet till kulturella upplevelser
och aktiviteter. Sådana institutioner är viktiga inte bara genom sin föreställningsverksamhet
utan också genom att de kulturarbetare som verkar
på institutionerna kan berika och stimulera det lokala kulturlivet. Utbyggnaden
av det regionala kulturstödet är långtifrån avslutad. De regionala
institutionerna är fortfarande på många håll alltför små för att kunna
bedriva en verksamhet med tillräcklig bredd och stadga, och i vissa län
saknas fortfarande t. ex. en fast regional teaterensemble. Utskottet har i
avsnittet om övergripande frågor (s. 12) framhållit vikten av stort hänsynstagande
till decentraliseringsmålet inom kulturpolitiken. Eftersom utskottet
samtidigt tagit avstånd från tanken att överföra resurser från centrala
institutioner till institutioner utanför storstadsområdena, är det enligt utskottets
mening nödvändigt att anvisa medel för ett ökat antal grundbelopp.
I detta sammanhang behandlas teater-, dans- och musikinstitutionerna.

Det är enligt utskottets mening viktigt att ytterligare ett antal grundbelopp
tillkommer, bl. a. för att göra det möjligt att bygga ut de mindre
institutionerna. Utskottet förordar därför att antalet grundbelopp för regionala
och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner ökar med 40

KrU 1983/84:18

utöver vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker således motion 495 i
aktuell del (yrkande 3).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande antalet grundbelopp

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, med
bifall till motion 1983/84:495 yrkande 3 och med avslag på
motion 1983/84:1361 yrkande 9, båda motionerna i motsvarande
del, beslutar att medelsberäkningen skall ske med utgångspunkt
i ett antal grundbelopp som med 40 överstiger det i propositionen
angivna,

25. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (punkt 15, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 23

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:
4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, med
bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 9 och med avslag på
motion 1983/84:495 yrkande 3, båda motionerna i motsvarande
del, till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
196 595 000 kr.,

26. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner (punkt 15, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 24

Jan-Erik Wikström (fp) anser att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, med
bifall till motion 1983/84:495 yrkande 3 och med avslag på
motion 1983/84:1361 yrkande 9, båda motionerna i motsvarande
del, till Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och
musikinstitutioner för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 202 885 000 kr.,

27. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(punkt 16, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Tore Nilsson, Lars Ahlmark och Gunnel Liljegren
(alla m) anser

KrU 1983/84:18

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”av budgetåret” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i propositionen framförda uppfattningen att teaterverksamheten
för barn och ungdom bör öka. Detta skall dock, enligt
utskottets uppfattning, ske inom ramen för nuvarande anslag. Mot denna
bakgrund tillstyrks motion 1361 yrkande 10 medan motion 1675 yrkande
2 avstyrks. Utskottet har (= utskottet) av budgetåret.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, med
bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 10 och med avslag på
motion 1983/84:1675 yrkande 2 till Bidrag till fria teater-, dansoch
musikgrupper för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 24 900 000 kr.,

28. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(punkt 16, mom. 1)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 40 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”av budgetåret” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett kraftigt ökat stöd till de fria grupperna är angeläget.
Fria teater-, dans- och musikgrupper är ett mycket viktigt inslag i
svenskt kulturliv, speciellt för barn och ungdom. Regeringen instämmer i
detta i budgetpropositionen och föreslår därvid ett förhöjt anslag med 2,6
milj. kr. Enligt utskottets mening är denna ökning långt ifrån tillräcklig för
att de grupper som i dag finns skall kunna fortsätta sin verksamhet. Förslaget
kan t. o. m. innebära att ett antal grupper tvingas minska eller lägga ned
sin verksamhet. Utskottet vill också i detta sammanhang peka på de
orättvisor som finns i bidragsgivningen mellan de fria grupperna och den
mer institutionella verksamheten.

Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion
1675 (yrkande 2) om en höjning av anslaget med 20 milj. kr. utöver vad
regeringen föreslagit. Detta innebär att motion 1361 i denna del avstyrks
(yrkande 10).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, med
bifall till motion 1983/84:1675 yrkande 2 och med avslag på
motion 1983/84:1361 yrkande 10 till Bidrag till fria teater-, dansoch
musikgrupper för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 47 500 000 kr.,

KrU 1983/84:18

29. Kriterierna för bidragsfördelningen under anslaget Bidrag till fria teater-,
dans- och musikgrupper (punkt 16, mom. 2)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets ytrande som på s. 40 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”(yrkande 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte instämma i regeringens förslag angående inriktningen
på stödet till de fria grupperna, dvs. att bidragen skall koncentreras till ett
mindre antal grupper med ”föreställningar av hög konstnärlig kvalitet”.
Utskottet menar att det är av synnerlig vikt att bidragen fördelas så att en
utveckling mot en ökad spridning av grupper utanför storstadsområdena
och en ökad bredd stimuleras.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till det anförda motion 1675 yrkande
3.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande kriterierna för bidragsfördelningen

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1675 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

30. Medelsberäkning för bidrag till Stiftelsen Riksskådebanan (punkt 18,
mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar ”Utskottet
avstyrker motion” och slutar ”om Skådebanan” bort ha följande lydelse:
Utskottet tillstyrker motion 1361 (m) såvitt där föreslås att bidrag inte
skall utgå till Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten (yrkande 11
delvis). Utskottet hänvisar till vad som anförts vid anslaget F 17 om
Skådebanan (reservation 23).

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Stiftelsen Riksskådebanan för verksamheten
att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:100 och med
bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 11 i motsvarande del
beslutar att medel för angivna ändamål inte skall beräknas under
anslaget,

31. Medelsberäkning för viss regional teaterverksamhet (punkt 18, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 15
Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 42 börjar ”Utskottet

7 Riksdagen 1983/84. 13 sami. Nr 18

KrU 1983/84:18

avstyrker även” och slutar ”sådan försöksverksamhet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet har vid anslaget F 3 (reservation 15) — med tillstyrkande av
motion 495 (fp) yrkande 4 — förordat att 500 000 kr. anvisas under en
särskild anslagspost för försöksverksamhet med regional teaterverksamhet
för bl. a. barn och ungdom i län som f. n. saknar fast teaterensemble. Medel
för anslagsposten bör, som också där angivits, anvisas under förevarande
anslag.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande beräknande av medel under anslaget för viss regional
teaterverksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:495 yrkande 4 i
motsvarande del beslutar att för angivna ändamål under anslaget
skall beräknas 500 000 kr.,

32. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(punkt 18, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservation 30

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

33. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(punkt 18, mom. 4)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 15 och 31

Jan-Erik Wikström (fp) anser att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och
motion 1983/84:1361 yrkande 11, med bifall till motionerna
1983/84:494 och 1983/84:495 yrkande 4, samtliga motioner i
motsvarande del, till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 10 393 000 kr.,

KrU 1983/84:18

34. Medelsanvisningen till Stöd till fonogramverksamhet (punkt 19, mom.
2)

Under förutsättning av bifall till reservation 22

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 43 börjar ”1 motion 1361”
och slutar ”till medelsanvisning” bort ha följande lydelse:

I motion 1361 (m) framställs ett yrkande om uppräkning av fonogramstödet
med 1 milj. kr. (yrkande 8). Yrkandet har framställts som ett följdyrkande
till krav om att Rikskonserters basresurser för fonogramutgivning
skall upphöra. Eftersom utskottet tillstyrkt nämnda yrkande (se reservation
22) bör även det nu aktuella yrkandet bifallas. Utskottet har i övrigt
inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och
med bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 8 till Stöd till fonogramverksamhet
förbudgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 8 600 000 kr.

35. Medelsberäkning för bidrag till samlingslokaler och folkparker (punkt
21, mom. 2)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 45 börjar ”Utskottet
hälsar” och på s. 46 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet hälsar med tillfredsställelse att regeringen i överensstämmelse
med de synpunkter utskottet framförde förra året ansett det vara möjligt
att genom omprioriteringar inom kulturområdet åstadkomma en kraftig
ökning av de statliga resurserna för konstnärlig utsmyckning och gestaltning.
Utskottet tillstyrker i huvudsak regeringens förslag under anslaget,
vilket bl. a. innebär att insatserna för utsmyckning av nya statliga byggnader
under nästa budgetår kommer att uppgå till 1 % av de totala statliga
byggnadsinvesteringarna. I överensstämmelse med vad riksdagen på hemställan
av utskottet uttalade förra året bör även i fortsättningen gälla att det
som ett lämpligt mål för omfattningen av konstnärlig utsmyckning av nya
statliga byggnader ställs upp att en medelsanvisning som motsvarar ca 1 %
av byggnadskostnaderna skall uppnås. Utskottet kan (= utskottet) budgetåret
1984/85.

Under anslaget finns en anslagspost för konstförvärv till samlingslokaler
och folkparker. Posten föreslås bli uppräknad med ca 100 000 kr. till
3 050 000 kr.

KrU 1983/84:18

I motion 1361 (m) framställs ett yrkande som innebär att medel inte skall
beräknas för denna anslagspost.

Utskottet finnér det naturligt att de berörda organisationerna själva
finansierar sina konstinköp. Motion 1361 yrkande 12 tillstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
samlingslokaler och folkparker

att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:100 och med
bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 12 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål medel inte skall beräknas under
anslaget,

36. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens byggnader m. m.
(punkt 21, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 35

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och
med bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 12 i motsvarande
del till Förvärv av konst för statens byggnader m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 22 950 000 kr.,

37. Medelsberäkning för bidrag till Emigrantregistret i Karlstad (punkt 27,
mom. 1)

Stina Gustavsson (c) och Jan Hyttring (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 54 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”avstyrker motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att ett ökat statligt stöd till Emigrantregistret i Karlstad
är välmotiverat. Intresset för emigrantforskningen ökar, vilket är positivt,
och Emigrantregistret har som en följd därav fått en mycket pressad
arbetssituation. Det är enligt utskottets mening nu nödvändigt att en föreståndare
anställs på heltid.

Utskottet tillstyrker i enlighet med det anförda motion 639.

KrU 1983/84:18

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Emigrantregistret i Karlstad

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och
med bifall till motion 1983/84:639 i motsvarande del beslutar att
för angivna ändamål skall beräknas 270 000 kr.,

38. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa arkiv (punkt 27, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 37

Stina Gustavsson (c) och Jan Hyttring (c) anser att utskottets hemställan
under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, med
bifall till motion 1983/84:639 och med avslag på motion 1983/
84:2271, båda motionerna i motsvarande del, till Bidrag till vissa
arkiv för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag av 2 331 000 kr.,

39. Medelsberäkning för Stiftelsen Arbetets museum (punkt 32, mom. 1)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 63 börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utskottet noterar att Arbetets museum i såväl statens kulturråd sorn
regeringskansliet blivit föremål för en för museet gynnsam särbehandling
i förhållande till andra, likartade institutioner. Detta är, enligt utskottets
uppfattning, inte motiverat. Fråga om bidrag till denna verksamhet bör
beredas i sedvanlig ordning och bidrag ges inom ramen för stödet till
regionala museer. 1 propositionen föreslaget anslag på 2,5 milj. kr. bör ej
utgå, varför motion 1361 i här aktuell del tillstyrks (yrkande 13).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande beräknande av medel under anslaget för bidrag till
Stiftelsen Arbetets museum

att riksdagen med avslag på proposition 1983/84:100 och med
bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 13 i motsvarande del
beslutar att för angivna ändamål medel inte skall beräknas under
anslaget,

40. Bidrag till lokala arbetslivsmuseer (punkt 32, mom. 2)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 64 börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”således motionen” bort ha följande lydelse:

KrU 1983/84:18

Utskottet menar att särskilda insatser är nödvändiga för att kunna
dokumentera och åskådliggöra arbetets och arbetarrörelsens historia. Utskottet
är också av den meningen att en särskild medelsanvisning är
nödvändig för att möjliggöra för t. ex. de i motion 791 nämnda museerna
i Väster- och Norrbotten att utveckla sin verksamhet.

Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner förslaget i propositionen
men tillstyrker också att en särskild medelsanvisning till lokala arbetslivsmuseer
görs. Utskottet tillstyrker således motion 791.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande bidrag till lokala arbetslivsmuseer

att riksdagen dels med anledning av proposition 1983/84:100
och med bifall till motion 1983/84:791 i motsvarande del beslutar
att till angivna ändamål 1 000 000 kr. skall beräknas under
anslaget, dels godkänner vad i propositionen förordats,

41. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (punkt 32, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 39

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén
(alla m) anser att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, med
bifall till motion 1983/84:1361 yrkande 13 och med avslag på
motion 1983/84:791, båda motionerna i motsvarande del, till
Bidrag till vissa museer för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag
av 6 514 000 kr.,

42. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (punkt 32, mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 40

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser att utskottets hemställan under 3
bort ha följande lydelse:

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, med
bifall till motion 1983/84:791 och med avslag på motion 1983/
84:1361 yrkande 13, båda motionerna i motsvarande del, till
Bidrag till vissa museer för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag
av 10 014 000 kr.,

43. Bidrag till regionala museer (punkt 33)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 65 börjar ”Kostnaderna
för” och slutar ”(yrkande 5)” bort ha följande lydelse:

KrU 1983/84:18

Utskottet har i ett tidigare avsnitt (se res. 24) framhållit betydelsen av en
fortsatt utbyggnad av de regionala kulturinstitutionerna. Vad utskottet där
anfört gäller även de regionala museerna. Under hänvisning till de argument
som sålunda framförts av utskottet tillstyrker utskottet motion 495 i
aktuell del (yrkande 5). Medel bör således anvisas för 30 grundbelopp
utöver vad som innefattas i regeringens förslag. Kostnaden kan beräknas
till 1 889 000 kr.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och med
bifall till motion 1983/84:495 yrkande 5 till Bidrag till regionala
museer för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
30 669 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Tillämpning av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner (punkt 1,
mom. 1)

Karl Boo (c) och Stina Gustavsson (c) anför:

Utskottet har i betänkandet (s. 5) understrukit att svårigheterna för
kulturinstitutionerna att göra årliga procentuella nedskärningar successivt
ökar och att regeringen därför även i fortsättningen för varje institution
noga måste överväga konsekvenserna för verksamheten av ett uttag av
huvudförslaget. Vi vill för vår del särskilt understryka att det sagda gäller
med särskild styrka för små institutioner, exempelvis vissa regionteatrar
och länsmuseer.

2. Arkitektkompetens inom statens kulturråd (punkt 2, mom. 4)

Jan-Erik Wikström (fp) anför:

1 betänkandet understryker utskottet med rätta behovet av väl utbildade
arkitekter både för vården av våra äldre byggnader och kvaliteten på
nybyggnader och ombyggnader (s. 21). Jag förutsätter mot denna bakgrund
att regeringen i lämpligt sammanhang överväger om det är motiverat
att arkitekturen som konstart bör bli företrädd i statens kulturråd.

KrU 1983/84:18

Bilaga 1

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av
utskottet (vid F 38. Naturhistoriska riksmuseet).

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande av
förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde

Härigenom föreskrivs att i lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter
inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
skall införas en ny paragraf, 10 c §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 c §

Svenska gruvföreningen utser och
entledigar en ledamot i nämnden för
isotopgeologi vid naturhistoriska
riksmuseet.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

KrU 1983/84:18

Bilaga 2

Sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn och resp.
motionsnummer

Namn Motion nr

Ahrland, Karin (fp)	1644
Andersson, Axel (s)	794
Andersson, Karin (c)	1226
Andersson, Lars (s)	1670
Anér, Kerstin (fp)	462
Boo, Karl (c)	2266, 2268
Carlsson, Sivert (c)	2272
Eliasson, Ingemar (fp)	2270
Elm, Ingegerd (s)	788
Gustavsson, Stina (c)	2271
Göthberg, Kerstin (c)	2272
Hemmingsson, Margareta (s)	1654
Henricsson, Sven (vpk)	445,985
Hjelmström, Eva (vpk)	638, 792
Hyttring, Jan (c)	639
Håkansson, Per Olof (s)	1656
Johansson, Marie-Ann (vpk)	2274
Josefsson, Inger (c)	1226
Karlsson, Marianne (c)	640, 2277
Lestander, Paul (vpk)	791
Måbrink, Bertil (vpk)	792
Nilsson, Barbro, i Visby (m)	795
Nilsson, Tore (m)	1235, 1666
Nordin, Sven-Erik (c)	1664
Olsson, Erik (m)	1666
Olsson, Martin (c)	1664, 2271
Rämgård, Rolf (c)	1678
Silfverstrand, Bengt (s)	794
Sundberg, Ingrid (m)	1361
Svensson, Nils (s)	1654
Svensson, Olle (s)	1670
Svensson, Sten (m)	795, 1672
Söder, Karin (c)	494
Tammenoksa, Erkki (s)	2281
Troedsson, Ingegerd (m)	1679
Werner, Lars (vpk)	732, 1673, 1675
Wikström, Jan-Erik (fp)	494, 495
Åsling, Nils (c)	1678
Östh, Rosa (c)	1679

KrU 1983/84:18

översikt över motionernas behandling

Bilaga 2

Motion nr

Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

		utskottets yttrande s.	utskottets hemställan punkt och moment	reserva- särskilt tion yttrande nr nr
445		50	24 mom. 2
462		21	2 mom. 4	2
494		41	18 mom. 1, 4	32, 33
495	yrk. 1	4-5	1 mom. 1	1 1
	yrk. 2	35	12	21
	yrk. 3	38	15 mom. 2, 4	23, 24, 25, 26
	yrk. 4	27, 42	18 mom. 3, 4	31,32, 33
	yrk. 5	65	33	43
	yrk. 6	16,21	2 mom. 2, 3	11, 12
	yrk. 8	46	21 mom. 4
	yrk. 9	33	9 mom. 1, 2	18, 19
	yrk. 10	28	6	17
638		6-8	1 mom. 3	3,4
639		54	27 mom. 1, 3	37, 38
640		51	24 mom. 4
732	yrk. 1	24	3 mom. 1	13
	yrk. 2	24	3 mom. 2	13
788		13, 38	1 mom. 8
791		64	32 mom. 2, 3	40, 41, 42
792		17-18	1 mom. 15	10
794		27	4 mom. 3
795		59-60	29 mom. 3
985		27	4 mom. 2	15, 16
1226		27	4 mom. 3
1235		50-51	24 mom. 3
1361	yrk. 1	6-9	1 mom. 2, 4	2, 5
	yrk. 2	14-15	1 mom. 10, 11	9
	yrk. 3	6-8	1 mom. 3	3,4
	yrk. 5	26-27	4 mom. 1	14
	yrk. 6	33	9 mom. 1, 2	18, 19
	yrk. 7	36	13 mom. 1	22
	yrk. 8	43	19 mom. 2	34
	yrk. 9	38	15 mom. 1, 2, 3, 4	23, 24, 25, 26
	yrk. 10	40	16 mom. 1	27, 28
	yrk. 11	41-42	18 mom. 1, 2, 4	30, 32, 33
	yrk. 12	46	21 mom. 2, 3	35, 36
	yrk. 13	63	32 mom. 1, 3	39,41,42
1644		66	35 mom. 1, 2
1654		17	1 mom. 14
1656	yrk. 4	24	3 mom. 4
1664		50	24 mom. 2
1666		50	24 mom. 2
1670		47	23 mom. 2
1672		36	13 mom. 2	22
1673	yrk. 1	33	9 mom. 3	20
	yrk. 2	33	9 mom. 1	18
	yrk. 3	33	9 mom. 2	19
1675	yrk. 1	23	3 mom. 1	13
	yrk. 2	40	16 mom. 1	27, 28
	yrk. 3	40	16 mom. 2	29
1678		60-61	29 mom. 4
1679		59-60	29 mom. 3
2266		9-11	1 mom. 5	6

KrU 1983/84:18

Motion nr Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

utskottets utskottets reserva- särskilt

yttrande hemställan tion yttrande

s. punkt och moment nr nr

2268	yrk. 1	15	1 mom. 12
	yrk. 2	16	1 mom. 13
	yrk. 3	15	1 mom. 12
	yrk. 5	11	1 mom. 6	7
	yrk. 6	6-8	1 mom. 3	3,4
	yrk. 7	13-14	1 mom. 9
	yrk. 8	33	9 mom. 1	18
	yrk. 9	33	9 mom. 2	19
2270		50	24 mom. 2
2271		54	27 mom. 2, 3	38
2272		23	3 mom. 3
2274		11-13	1 mom. 7	8
2277		18-19	1 mom. 16
2281		30-31	8 mom. 3

KrU 1983/84:18

Innehål]

Inledning 1

Sammanfattning 1

Allmän kulturverksamhet m. m.

Övergripande frågor 2

Motioner 2

Utskottet 4

Inledning 4

Frågan om tillämpning av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner,
m. m 4

1974 års kulturpolitiska beslut, m. m 5

Vissa frågor om de kulturpolitiska målen 6

Frågan om utvärdering av effekerna av 1974 års kulturpolitiska

beslut, m. m 9

Vissa frågor om regional kulturverksamhet 11

Den centrala kulturorganisationen, m. m 14

Kultur för barn och ungdom 16

Hemställan 19

Statens kulturråd 20

Bidrag till kulturverksamhet inom organisationer m. m 21

Bidrag till särskilda kulturella ändamål 25

Bidrag till samisk kultur 28

Visningsersättning åt bild- och formkonstnärer 28

Bidrag till konstnärer 29

Inkomstgarantier för konstnärer 29

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom

bibliotek m. m 31

Ersättning till rättighetshavare på musikområdet 34

Lotterinämnden 34

Teater, dans och musik

Bidrag till Svenska riksteatern 34

Bidrag till Operan 34

Täckning av merkostnader för löner m. m. vid Operan 34

Bidrag till Dramatiska teatern 34

Rikskonsertverksamhet 35

Regionmusiken 36

Bidrag till regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
37

Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper 39

KrU 1983/84:18 97

Bidrag till Musikaliska akademien 40

Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet 41

Stöd till fonogramverksamhet 43

Bildkonst

Statens konstråd 43

Förvärv av konst för statens byggnader m. m 44

Bidrag till Akademien för de fria konsterna 47

Vissa bidrag till bildkonst 47

Arkiv

Riksarkivet och landsarkiven 48

Dialekt-och ortnamnsarkiven samt svenskt visarkiv 51

Svenskt biografiskt lexikon 53

Statliga arkiv: Vissa kostnader för samlingar och materiel 53

Bidrag till vissa arkiv 53

Kulturminnesvård

Riksantikvarieämbetet: Förvaltningskostnader 55

Kulturminnesvård 55

Riksantikvarieämbetet: Uppdragsverksamhet 61

Museer och utställningar

Statens historiska museer 61

Statens konstmuseer 61

Utställningar av svensk konst i utlandet 61

Livrustkammaren, Skoklosters slott och Hallwylska museet 61

Naturhistoriska riksmuseet 62

Statens sjöhistoriska museum:

Förvaltningskostnader 62

Underhållskostnader 62

Etnografiska museet 62

Arkitekturmuseet 62

Statens musiksamlingar 62

Statliga museer: Vissa kostnader för utställningar och

samlingar m. m 62

Bidrag till Nordiska museet 62

Bidrag till Tekniska museet 62

Bidrag till Skansen 62

Bidrag till vissa museer 62

KrU 1983/84:18 98

Bidrag till regionala museer 64

Riksutställningar 65

Inköp av vissa kulturföremål 65

Reservationer

1. Tillämpning av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner

(fp, vpk) 68

2. Finansieringen av kulturverksamheten (m, c, fp) 68

3. Sponsring (s) 69

4. Sponsring (vpk) 70

5. Riktlinjer för kulturpolitiken i den mån frågan inte behandlats

under mom. 2 (m) 71

6. En parlamentarisk kommitté för utvärdering av 1974 års kulturpolitiska
beslut (c) 71

7. En utvärdering av det kulturpolitiska stödets fördelningspoli tiska

effekter (c) 72

8. Regional kulturverksamhet (vpk) 73

9. Avveckling av statens kulturråd och sammansättningen av

styrelsen för statens kulturråd (m) 73

10. Försöksverksamhet med kommunal kulturskola för barn och

ungdom (vpk) 74

11. Medelsberäkning för kulturprojekt inom skolan (c, fp) 74

12. Medelsanvisningen till statens kulturråd (c, fp) 75

13. Medelsanvisningen till Bidrag till kulturverksamhet inom orga nisationer

såvitt avser dels vissa centrumbildningar, dels kulturverksamhet
bland språkliga minoriteter samt inrättande av en
särskild nämnd för fördelning av stöd till sådan kulturverksamhet
(vpk) 76

14. Medelsanvisningen till Bidrag till särskilda kulturella ändamål,

såvitt avser anslagsposten Till regeringens disposition (m) 77

15. Särskild anslagspost för viss regional teaterverksamhet (fp) ... 77

16. Regional teaterverksamhet i Jämtlands län (vpk) 78

17. Visningsersättning åt bild-och formkonstnärer (fp) 78

18. Biblioteksersättningens grundbelopp (s) 79

19. Medelsanvisningen till Ersättning åt författare m. fl. för utlåning

av deras verk genom bibliotek m. m. (s) 79

20. Uttalande om framtida höjningar av biblioteksersättningen

(vpk) 80

21. Medelsanvisningen till Bidrag till Dramatiska teatern (fp) .... 80

22. Medelsanvisningen till Rikskonsertverksamhet, såvitt avser

fonogramproduktion, samt viss utredning om Rikskonserters
fonogramproduktion (m) 81

23. Bidrag till skådebanor, m. m. (m) 81

KrU 1983/84:18

24. Grundbelopp för regionala och lokala teater-, dans- och musikinstitutioner
(fp) 82

25. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,
dans- och musikinstitutioner (m) 83

26. Medelsanvisningen till Bidrag till regionala och lokala teater-,

dans- och musikinstitutioner (fp) 83

27. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(m) 83

28. Medelsanvisningen till Bidrag till fria teater-, dans- och musikgrupper
(vpk) 84

29. Kriterierna för bidragsfördelningen under anslaget Bidrag till

fria teater-, dans- och musikgrupper (vpk) 85

30. Medelsberäkning för bidrag till Stiftelsen Riksskådebanan (m) 85

31. Medelsberäkning för viss regional teaterverksamhet (fp) 85

32. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(m) 86

33. Medelsanvisningen till Vissa bidrag till teater-, dans- och musikverksamhet
(fp) 86

34. Medelsanvisningen till Stöd till fonogramverksamhet (m) .... 87

35. Medelsberäkning för bidrag till samlingslokaler och folkparker

(m) 87

36. Medelsanvisningen till Förvärv av konst för statens byggnader

m. m. (m) 88

37. Medelsberäkning för bidrag till Emigrantregistret i Karlstad (c). 88

38. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa arkiv (c) 89

39. Medelsberäkning för Stiftelsen Arbetets museum (m) 89

40. Bidrag till lokala arbetslivsmuseer (vpk) 89

41. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (m) 90

42. Medelsanvisningen till Bidrag till vissa museer (vpk) 90

43. Bidrag till regionala museer (fp) 90

Särskilda yttranden

1. Tillämpning av huvudförslaget för vissa kulturinstitutioner (c) . 91

2. Arkitektkompetens inom statens kulturråd (fp) 91

Bilagor

1. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:1046) om överlämnande
av förvaltningsuppgifter inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde
som framlagts av regeringen och som tillstyrkts

av utskottet (vid F 38. Naturhistoriska riksmuseet) 92

2. Sammanställning av motionärernas/huvudmotionärernas namn

och resp. motionsnummer samt översikt över motionernas behandling
93

Liber Tryck Stockholm 1984