KrU 1983/84:17

Kulturutskottets betänkande
1983/84:17

om radio och television (prop. 1983/84:100 bil. 10 delvis)

I detta betänkande behandlar utskottet de förslag beträffande Sveriges
Radio och dess verksamhet som lagts fram i budgetpropositionen samt 21
motioner som väckts i anslutning härtill.

En redogörelse för propositionens huvudsakliga innehåll lämnas i det
följande (s. 5-8).

Ett i propositionen framlagt lagförslag om höjning av avgiften för innehav
av televisionsmottagare fogas vid betänkandet som bilaga 1.

En översikt över var i betänkandet de olika motionsyrkandena behandlas
lämnas i bilaga 3.

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker i betänkandet regeringens förslag i budgetpropositionen
rörande Sveriges Radio-koncernen. Detta innebär att medelstilldelningen
för den avgiftsfinansierade verksamheten budgetåret 1984/85 uppgår till
2 179,35 milj. kr. varav 1 705,3 milj. kr. beräknas för Sveriges Radiokoncernen
och att mottagaravgiften höjs med 28 kr.

I de motioner som anknyter till förslagen i budgetpropositionen tas
följande frågor upp: Sveriges Radios organisation, sammanslagning av
Riksradion och Lokalradion, formerna för förberedelsearbetet inför den nya
avtalsperioden, reklam i TV, skattefinansiering av Sveriges Radios verksamhet,
samarbete mellan Sveriges Radio och kulturinstitutioner, programfrågor
bl. a. nyhetssändningar på engelska, tyska och franska samt sändningar
på minoritetsspråk, förbättrade mottagningsförhållanden för vissa lokala och
regionala radio- och TV-sändningar, lokalsituationen för radio och TV i
Värmlandsdistriktet, inrättande av Radio Sjuhärad.

Utskottet avstyrker samtliga motioner. Moderata samlingspartiet reserverar
sig till förmån för förslag om reklamfinansiering. Särskilt yttrande lämnas
av moderaterna och centerpartiets företrädare om en internationell pressöversikt
i radion och om nyhetssändningar på engelska, tyska och franska i
radion. Folkpartiets ledamot reserverar sig beträffande olika finansieringsformer
i radio- och TV-verksamheten. Vänsterpartiet kommunisternas
företrädare reserverar sig på följande punkter: medelstilldelning till Sveriges
Radio, utredning om skattefinansiering samt om utbyggnaden av kabel-TV.
Särskilda yttranden lämnas av samma parti beträffande lokalsituationen för
radio och TV i Värmland och beträffande program för invandrarkvinnor i
Utbildningsradion.

1 Riksdagen 1983184.13 sami. Nr 17

KrU 1983/84:17

2

Propositionen
C. Vuxenutbildning

Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio AB.

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 10 (utbildningsdepartementet)
under punkt C1 (s. 163-165) föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att beräkna kompensation för kostnadsökningar
på det sätt som förordats i propositionen,

2. till Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges Utbildningsradio
AB för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 120 281 000 kr.

G. Massmedier m. m.

Radio och television. Regeringen har (s. 443-457) föreslagit riksdagen att

1. anta ett i propositionen framlagt förslag till lag om ändring i lagen
(1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare (bilaga 1),

2. godkänna förlängningen av televerkets investeringsplan med ett år,

3. godkänna den förändring av utbyggnadsplanen för bättre TV-täckning
som förordats i propositionen,

4. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
televerkets investeringar,

5. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen televerket, att
föra högst 5 000 000 kr. mellan budgetåren 1984/85 och 1985/86 som skuld
resp. tillgodohavande,

6. medge att regeringen lämnar televerket ett beställningsbemyndigande
om 30 000 000 kr. för budgetåret 1985/86 avseende investeringsändamål,

7. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
televerkets driftkostnader,

8. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten för radio- och
TV-verksamheten inom de kostnadsramar som förordats i propositionen,

9. bemyndiga regeringen att av konjunkturmässiga eller andra skäl anvisa
ytterligare högst 10 % av föreslagna totala investeringsmedel till televerket
och byggnadsstyrelsen,

10. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för den
avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen,

11. bemyndiga regeringen att beräkna kompensation för kostnadsökningar
för radio- och TV-verksamhet på det sätt som förordats i propositionen,

12. bemyndiga regeringen, eller efter beslut av regeringen Sveriges Radio
AB, att rekvirera högst 30 000 000 kr. från rundradiofonden i kostnadsutjämnande
syfte,

13. godkänna i propositionen framlagt förslag till medelsberäkning för
radionämndens verksamhet,

14. bemyndiga regeringen, eller myndighet som regeringen bestämmer,
att belasta rundradiofonden med ej kända kostnadsökningar för radionämndens
verksamhet till följd av löneavtal eller ökade lokalkostnader.

KrU 1983/84:17

3

Motioner

I motion 1983/84:354 av Marianne Karlsson (c) yrkas att riksdagen uttalar
sig för att nationalsången bör avsluta kvällsprogrammet i Sveriges Radio och
Sveriges Television.

I motion 1983/84:466 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas - med hänvisning
till vad som anförts i motion 1983/84:465 - att riksdagen hos regeringen
hemställer om förslag innebärande att särskilda medel ställs till utbildningsradions
förfogande för att insatserna för invandrarkvinnor skall kunna
utvidgas och rikta sig till kvinnor med olika social och kulturell bakgrund
samt att sändningarna sker på tider då kvinnorna har möjlighet att ta del av
dem.

I motion 1983/84:636 av Lars Hedfors m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen verkställer tidigare fattat beslut om
en FM-sändarstation i Halmstad som sänder Radio Kronoberg,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder som gör det möjligt
att se Smålandsnytt även i de västra delarna av Kronobergs län,

3. att riksdagen uttalar att medel för ovannämnda åtgärder skall tas ur
televerkets anslag för utbyggnad av sändarstationer för FM och TV.

I motion 1983/84:637 av Hugo Hegeland (m) yrkas att riksdagen av
regeringen begär förslag till ändring i 6§ radiolagen, så att kravet på att
villkor om "föreskrift om förbud mot kommersiell reklam eller mot program
som bekostas av annan än programföretag skall skrivas in i avtal mellan
regeringen och programföretag” slopas.

I motion 1983/84:790 av Filip Fridolfsson (m) yrkas att riksdagen beslutar
upphäva 10 § i närradiolagen.

I motion 1983/84:984 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c)
yrkas

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att Radio Sjuhärad skiljs från
Radio Göteborg och att en ministation upprättas i Borås med Sjuhäradsbygden
som bevakningsområde,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att Sveriges Radio-koncernen får i
uppdrag att se över sin distriktsorganisation på det sätt som föreslagits i
motionen.

I motion 1983/84:1227 av Elisabeth Fleetwood (m) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om värdet av en
internationell pressöversikt i riksradion.

I motion 1983/84:1229 av Lars Hjertén m. fl. (m) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att Sveriges Radio AB bör rationalisera
sin verksamhet på sätt som föreslagits i motionen.

KrU 1983/84:17

4

I motion 1983/84:1233 av Göthe Knutson m. fl. (m, s, c, fp, vpk) yrkas att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att kraftfulla
åtgärder snarast måste vidtas för att förbättra lokalsituationen för televisionen
i Värmlandsdistriktet genom omprioriteringar inom 90-miljonersramen.

I motion 1983/84:1361 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att reklamförbudet
för etermedia bör upphävas.

I motion 1983/84:1655 av Jan Hyttring (c) och Bertil Jonasson (c) yrkas att
riksdagen beslutar att inom anslaget för ljudradiosändningar till lyssnare i
utlandet även inrymma medel till nyhetssändningar på engelska, tyska och
franska i svensk radio.

I motion 1983/84:1658 av Paul Jansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om samordningsvinster
inom Sveriges Radio AB.

I motion 1983/84:1663 av Elvy Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samordning av
riks- och lokalradions verksamhet i Karlstad.

I motion 1983/84:1665 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ett självständigt lokalradioområde benämnt Radio Sjuhärad.

I motion 1983/84:2264 av Gunilla André m. fl. (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om riksradions
distriktsorganisation.

I motion 1983/84:2265 av Rune Backlund (c) yrkas att riksdagen beslutar
om byggandet av en mindre TV 2-sändare med placering på lämplig plats i
nordöstra delen av Jönköpings kommun.

I motion 1983/84:2268 av Karl Boo m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs rörande samarbete inför en ny mediasituation.

I motion 1983/84:2278 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) yrkas att riksdagen
beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
utredning beträffande Sveriges Radios framtida inriktning, organisation och
finansiering.

Den del av motionens yrkande som gäller finansiering kommer utskottet
att behandla i annat sammanhang.

I motion 1983/84:2280 av Olle Svensson m. fl. (s, m, c, fp) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
organisationen av den regionala televisionen i Södermanlands län.

KrU 1983/84:17

5

I motion 1983/84:2453 av Lars Werner m.fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen uttalar att försöken med kabel-TV bör ske i överensstämmelse
med de kulturpolitiska målen,

2. att riksdagen uttalar att Sveriges Television bör inrikta sin långtidsplanering
på att egenproduktionen skall höjas till minst 60 % av utbudet,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om att möjligheterna utreds att
med bibehållande av avgiftsfinansiering delvis finansiera Sveriges Radio över
statsskatten i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. a) att riksdagen beslutar att, i avvaktan på massmediekommitténs
förslag, medge Sveriges Radio ett extra anslag ur rundradiofonden om
45 000 000 kr.,

b) att om riksdagen avslår punkten 4 a) riksdagen medger en höjning av
mottagaravgiften med 20 kr. per år utöver regeringens förslag.

I motion 1983/84:2533 av Karin Andersson m. fl. (c) yrkas - med
hänvisning till vad som anförts i motion 1983/84:2531 - att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
programverksamheten på invandrar- och minoritetsspråk i Sveriges Radiokoncernen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I ett inledande avsnitt i budgetpropositionen som rubriceras Inför en ny
mediesituation (s. 48) erinras om att en genomgripande förändring av radiooch
TV-situationen sker när program kan tas emot inte bara över det
markbundna distributionsnätet utan också via videogram, satelliter och
kablar. Utbudet ökar, de utländska programinslagen blir fler och det finns
risk för att inhemska program som har betydelse för vårt kulturliv och vår
samhällsdebatt blir undanträngda. Det behövs målmedvetna insatser för att
bevara kvalitet och mångfald också i den nya mediesituationen. Massmediekommittén
(U 1982:07) har en viktig uppgift i detta sammanhang, sägs
det.

I propositionen aktualiseras också vissa frågor med anknytning till
Sveriges Radio-koncernens verksamhet. I detta sammanhang anförs bl. a.
följande.

Utbyggnaden av radio- och TV-verksamheten enligt riksdagens beslut år
1978 har nu pågått i sex budgetår. Hittills har utbyggnaden i första hand gällt
olika former av regionalisering, men fr. o. m. budgetåret 1984/85 kommer en
förskjutning att ske till förmån för kvalitetshöjande åtgärder.

Sveriges Radio-koncernens avtal med staten gäller t. o. m. den 30 juni
1986. I de tilläggsdirektiv som getts till massmediekommittén framhålls att
Sveriges Radio AB (SRAB) kan aktualisera och genomföra organisatoriska
förändringar inom koncernen. I den mån förändringarna är av sådan art att
de kräver avtalsändringar förutsätts att företaget kommer in till regeringen

1 * Riksdagen 1983/84.13 sami. Nr 17

KrU 1983/84:17

6

med förslag till sådana. I sin anslagsframställning för nästa budgetår har
företaget aviserat att man har för avsikt att återkomma till regeringen med
förslag till avtalsändringar så att åtgärderna kan genomföras senast i
samband med avtalets upphörande den 30 juni 1986.

I sin anslagsframställning uttalar SRAB vidare sin avsikt att återkomma till
regeringen när det gäller ett av Sveriges Television AB (SVT) aktualiserat
förslag till försöksverksamhet med betal-TV. I en särskild skrivelse till
regeringen har företaget senare redovisat sina ställningstaganden i frågan och
bl. a. framhållit att SVT:s förslag om provverksamhet med betal-TV bör ses
mot bakgrund av den utveckling som f. n. sker internationellt på olika
områden av mediefältet. SRAB avser därför att ytterligare studera de nya
distributionsformerna som yppas och de ekonomiska förutsättningarna i
syfte att kunna lägga fram de förslag som är befogade för att stärka radio och
TV i allmänhetens tjänst.

Vad beträffar medelstilldelningen för den avgiftsfinansierade verksamheten
beräknas i propositionen ett sammanlagt behov av 2 179,35 milj. kr. med
en närmare angiven fördelning mellan Sveriges Radio-koncernen, radionämnden,
televerket och byggnadsstyrelsen.

Medelsbehovet för televerkets investeringar beräknas till 86,8 milj. kr. och
dess driftkostnader - programdistribution och avgiftsinkassering - till 277,6
milj. kr.

Vidare föreslås att televerket i likhet med tidigare år får rätt att utnyttja
upp till 5 milj. kr. av nästa års medgivna förbrukning för att avbalansera det
löpande årets förbrukning samt får rätt att intill en summa av 5 milj. kr.
utnyttja medel som inte tagits i anspråk ett år det nästkommande budgetåret.

Därjämte föreslås att ett beställningsbemyndigande om 30 milj. kr. i likhet
med tidigare år lämnas till televerket för budgetåret 1985/86.

I propositionen erinras om att i 1981 års budgetproposition (prop.
1980/81:100 bil. 12 s. 92) angavs en plan för televerkets investeringar i
rundradioanläggningar fram till budgetåret 1985/86. Denna plan förlängdes
med anledning av förslag i 1983 års budgetproposition (prop. 1982/83:100
bil. 10 s. 151-152). Planen gjordes rullande och kom att omfatta de fem
närmast följande budgetåren. Det innebär att den nu bör förlängas med ett år
t. o.m. budgetåret 1988/89. För åren efter 1985/86 gäller besluten under
förutsättning att statens avtal med SRAB och dess programbolag förlängs
efter budgetåret 1985/86 då investeringsnivån bör vara densamma som för de
närmast föregående åren, dvs. 88,6 milj. kr. i 1984/85 års prisläge.

Televerket bör också fortlöpande pröva om det finns anledning att
revidera investeringsplanerna med hänsyn till utvecklingen, t. ex. vad gäller
satellit- och kabeltekniken.

Televerket har i sin anslagsframställning anfört att den lägre utbyggnadstakt
som beslöts med anledning av förslag i 1981 års budgetproposition (prop.
1980/81:100 s. 92) har orsakat svårigheter i vissa fall och att antalet klagomål
över dåliga mottagningsförhållanden ökat. Televerket föreslår därför en viss

KrU 1983/84:17

7

ökning av utbyggnaden av mindre TV-stationer genom en omprioritering
inom medelstilldelningen för investeringar. Föredragande statsrådet ansluter
sig till denna uppfattning och förordar en omprioritering av det slag
televerket redovisat i sin investeringsplan.

För byggnadsstyrelsen redovisas en investeringsplan där medelsförbrukningen
beräknas uppgå till 108 milj. kr. Huvuddelen av detta belopp, 98
milj. kr., avser de nya TV-lokalerna inom kvarteret Förrådsbacken i
Stockholm.

Beträffande planering för lokaler för radio- och TV-verksamheten anförs
bl. a. följande.

Den av riksdagen beslutade regionala utbyggnaden har förutsatt investeringar
främst för televisionens behov. På grundval av förslag i 1980 års
budgetproposition (prop. 1979/80:100 bil. 12 s. 83) har riksdagen fastställt en
planeringsram om 90 milj. kr. i prisläget den 1 april 1979 för investeringar i
byggnader och utrustning för TV i de åtta mindre distrikten. Planeringsramen
gäller för den förlängda reformperioden, dvs. t. o. m. budgetåret
1988/89 (prop. 1980/81:100 bil. 12 s. 84). Av dessa har planerade åtgärder för
fyra av distrikten - Norrbotten (Luleå), Västerbotten (Umeå), Nedre
Norrland (Sundsvall) och Småland (Växjö) - genomförts eller igångsatts.
Lokalförbättringar för Östra (Norrköping) och Mellansvenska distrikten
(Örebro) är under projektering resp. utredning och ryms enligt planerna
inom 90-miljonersramen. Större investeringar i Värmland (Karlstad) och
Gävle-Dala (Falun) planeras f. n. få anstå till budgetåret 1989/90 eller senare.
Eventuella omprioriteringar inom 90-miljonersramen kan dock ske.

Regeringen föreslås få bemyndigande att av konjunkturmässiga eller
andra skäl anvisa ytterligare högst 10 % av nu föreslagna totala investeringsmedel
till televerket och byggnadsstyrelsen.

För Sveriges Radio-koncernens drift- och investeringskostnader beräknas
sammanlagt 1 705,3 milj. kr. i 1982/83 års prisläge. I fråga om principerna för
medelstilldelningen för SRAB erinras i propositionen om att för kalenderåret
1984 införs en förändring av beräkningarna av kompensation för
kostnadsökningar. Denna kompensation, som tidigare beräknades enligt
basbeloppsindex, kommer att följa en justerad konsumentprisindex upp till
4 %, varefter medelstilldelningen låses på denna nivå för resten av budgetåret.
I det fall den faktiska kostnadsökningen överstiger 4 % skall ingen
ytterligare kompensation utgå. Om prisökningen för perioden understiger
4 % bör kompensationen för koncernens del motsvara den faktiska
ökningen.

Regeringen föreslås få bemyndigande att besluta om ny indexkonstruktion
för beräkning av kompensation för kostnadsökning för andra delen av
budgetåret 1984/85.

I övrigt bör, sägs det, samma förutsättningar som tidigare år gälla, dvs. ett
reformtillskott på 2,3% och ett rationaliseringskrav på 2%.

SRAB bör som nu ha möjlighet att i kostnadsutjämnande syfte från
rundradiofonden rekvirera högst 30 milj. kr. med skyldighet att under

KrU 1983/84:17

8

nästföljande budgetår återbetala motsvarande belopp. Denna dragningsrätt
skall avse kortare tidsperiod. De medel som erhålls genom utnyttjande av
dragningsrätten får ej behållas som ett permanent lån till koncernen.
Regeringen, eller efter beslut av regeringen SRAB, bör därför ges ett
bemyndigande att i kostnadsutjämnande syfte från rundradiofonden rekvirera
högst 30 milj. kr.

SRAB har, anförs i propositionen, på regeringens uppdrag redovisat en
verksamhetsplan för perioden 1984/85-1988/89 för SR-koncernens försvarsberedskap.
Planen följer de riktlinjer som angavs i den proposition om
säkerhetspolitiken och totalförsvaret (prop. 1981/82:102, FöU 1981/82:18,
rskr 1981/82:374) som, vad beträffar SR-koncernens verksamhet, antogs av
riksdagen våren 1982. I medelsberäkningarna för den avgiftsfinansierade
radio- och TV-verksamheten har hänsyn tagits till kostnader för beredskapsåtgärder.

I propositionen föreslås att mottagaravgiften för budgetåret 1984/85 skall
höjas med 28 kr. för att kompensera kostnadsökningarna. Höjningen
motsvarar 4% av den nuvarande totala avgiften. Med den föreslagna
höjningen beräknas behållningen i rundradiofonden vid budgetårets slut
uppgå till ca 60milj. kr.

Medelsberäkningen för radionämnden för budgetåret 1984/85 uppgår till
1,6 milj. kr. Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer,
föreslås få ett bemyndigande att överskrida medelsanvisningarna för radionämndens
verksamhet på grund av kostnadsökningar som följer av löneavtal
och högre lokalkostnader på grund av t. ex. hyreshöjningar.

Vissa utredningar på massmedieområdet

Kommittén (U 1982:07) för vissa massmediefrågor, massmediekommittén,
som tillkallades i juli 1982, erhöll i februari 1983 nya direktiv
(Dir 1983:19). Enligt dessa, som helt ersätter de tidigare direktiven, skall
kommittén lägga fram förslag om principer för utbyggnad och utnyttjande av
ny teknik för massmedieändamål. Förslagen skall utarbetas från såväl
massmediepolitiska som kulturpolitiska utgångspunkter.

Kommittén har till uppgift att föreslå hur den nya tekniken skall användas
för massmedieändamål. Uppgiften avser främst regler för kabeldistribution,
men även frågor om trådlös distribution kan beröras. Uppdraget omfattar
frågor om tillgång till kabelnät, befordran av program från Sveriges Radio,
regler för utländska program och specialproducerade kabel-TV-program
samt kostnadsfrågor och frågor om reklam. Beträffande reklam uttalas i
direktiven att kommittén bör utgå från att kommersiell reklam, som riktar sig
till allmänheten, inte skall förekomma i TV. En av kommitténs huvuduppgifter
är att lägga fram förslag om de krav som från massmediepolitiska och
kulturpolitiska utgångspunkter bör ställas vid utbyggnad av kabelsystem. I
direktiven framhålls att en utbyggnad redan från början bör ske planmässigt
så att lokala och regionala nät efter hand kan samordnas.

KrU 1983/84:17

9

I detta sammanhang anförs bl. a. följande.

Ett problem som har uppmärksammats i andra länder är att utbyggnad av
kabelsystem för massmedieändamål endast kommer till stånd i de områden
där det är ekonomiskt fördelaktigt att installera systemen, dvs. främst i
befolkningstäta orter, medan mer glesbebyggda områden blir utan. Kommittén
bör föreslå åtgärder för att en utbyggnad av kabelsystem skall kunna ske
med ett rimligt mått av geografisk rättvisa. Kommittén bör också överväga
hur områden som inte till godtagbara kostnader kan täckas av kabelsystem
skall kunna utnyttja sådana möjligheter som kabelverksamheten erbjuder.
En tänkbar möjlighet är att använda trådlös distribution i dessa fall.

Ett särskilt avsnitt i direktiven ägnas åt frågor rörande Sveriges Radio. Här
anförs bl. a. följande.

Nuvarande avtal mellan staten och företagen inom Sveriges Radiokoncernen
upphör att gälla den 30 juni 1986. Massmediekommitténs förslag
kan påverka ramarna för radio- och TV-verksamheten i framtiden och kan
därför ses som en förberedelse för tiden efter avtalsperiodens slut. Kommittén
bör emellertid inte f. n. behandla radio- och TV-verksamhetens organisation
med undantag av vad kommittén kan behöva föreslå beträffande
organisationen av text-TV efter utgången av nuvarande avtalsperiod. Efter
det att kommittén har lagt fram sitt förslag kan regeringen komma att
meddela de ytterligare uppdrag som kan behövas. SRAB bör vara oförhindrat
att aktualisera och genomföra organisatoriska förändringar inom koncernen.
I den mån förändringarna är av sådan art att de kräver avtalsändringar
förutsätts i direktiven att företaget kommer in till regeringen med förslag till
sådan.

När det gäller finansieringen av Sveriges Radios verksamhet uttalas att
reklam inte bör komma i fråga som finansieringskälla. Finansieringsfrågorna
har, sägs det, starkt samband med vilka ambitioner som skall prägla Sveriges
Radios verksamhet i framtiden. Därför kan det vara motiverat att diskutera
finansieringsalternativen samtidigt med frågan om Sveriges Radios uppgifter
under en ny avtalsperiod. Enligt direktiven bör kommittén ta hänsyn till
detta vid planeringen av arbetet.

Kommitténs arbete skall vara slutfört i sådan tid att proposition på
grundval av kommitténs förslag kan föreläggas riksdagen senast våren 1985.

Sveriges Radio har påbörjat ett arbete med att se över organisation,
regionalisering, betal-TV m. m. Detta arbete sker bl. a. med utgångspunkt i
det ovan återgivna uttalandet i massmediekommitténs direktiv om att
Sveriges Radio har rätt att ta initiativ till förändringar.

Inom de båda programföretagen Sveriges Riksradio AB och Sveriges
Lokalradio AB har utarbetats förslag till vissa organisatoriska förändringar
för att åstadkomma ett närmare samarbete mellan de båda radiobolagen.
Förslagen är i första hand avsedda att vara diskussionsunderlag för kommande
förhandlingar om ett samarbetsavtal mellan de båda bolagen. Förslagen är
ännu inte slutbehandlade av resp. bolags styrelse. Vidare har SRAB:s

KrU 1983/84:17

10

styrelse initierat en utredning om programverksamheten för språkliga och
etniska minoriteter. Resultatet har nyligen redovisats i skriften Minoritetsspråksverksamheten
inom Sveriges Radio.

Närradiokommittén (U 1978:11) ansvarar förden försöksverksamhet med
närradio som f. n. bedrivs. Kommittén skall sommaren 1984 lämna förslag
om vilka regler som skall gälla för en eventuell permanent närradioverksamhet.

På det nordiska planet pågår visst utredningsarbete som kan få betydelse i
den nya mediesituationen. Nordiska ministerrådet har med deltagande av de
finländska, isländska, norska och svenska regeringarna inlett en studiefas
som är ett led i utvecklingen av ett nordiskt radio- och TV- samt telesamarbete
baserat på överföring via ett satellitsystem. Studiefasen skall enligt
planerna vara avslutad våren 1984.

På uppdrag av de nordiska kultur- och undervisningsministrarna har en
särskild utredningsgrupp gjort en översyn av de regler som gäller för s. k.
grannlandstittande, dvs. vidarespridning inom Norden av i första hand
TV-program från nordiska programföretag. Gruppens rapport väntas föreligga
under första halvåret 1984.

Yttrandefrihetsutredningen

I betänkandet (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten har yttrandefrihetsutredningen
lagt fram förslag som går ut på att i grundlag förstärka och
befästa skyddet för yttrandefriheten. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Utredningen föreslår bl. a. att rätten att framföra yttranden med hjälp av
medier där yttrandefriheten hittills har saknat ett detaljerat grundlagsskydd
blir säkerställd genom ett regelverk med tryckfrihetsförordningen (TF) som
mönster. Det utformas som en särskild fristående yttrandefrihetsgrundlag
som skall gälla vid sidan av TF och i allt väsentligt själv ange vad som gäller
utan att hänvisa till TF. Det tryckta ordet behåller sin ställning enligt TF med
förstärkningar i några betydelsefulla avseenden.

Ett allmänt förbud mot censur och en bestämmelse om att det allmänna
skall iaktta neutralitet gentemot olika åsiktsriktningar när stöd ges till
offentliga framställningar föreslås bli införda i regeringsformen (RF). I RF
införs också bestämmelser till skydd för rätten att inneha föremål som bär
eller förmedlar yttranden och regler till skydd för demonstrationer och
allmänna sammankomster.

Den föreslagna yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) avser yttranden som
görs offentliga i vissa av grundlagen angivna uttrycksformer, nämligen
program i eter- eller trådsändningar, ljudupptagningar, upptagningar av
rörliga bilder samt sådana sceniska framställningar och utställningar som har
en utgivare.

YGL bygger på de bärande principerna i TF.

KrU 1983/84:17

11

I betänkandet behandlas bl. a. frågan om etableringsfrihet. Utredningen
föreslår här bl. a. att rätten att framställa, importera och sprida ljudupptagningar
och upptagningar av rörliga bilder grundlagsfästs. Detsamma sker i
fråga om trådsändare, mottagare för eter- eller trådsändning och apparatur
för inspelning eller återgivning av ljudupptagningar eller upptagningar av
rörliga bilder. Likaså föreslås att verksamhet för offentligt framförande av
yttranden i olika former skall förses med grundlagsskydd. Det gäller sceniska
framställningar, sändningar av ljud, bilder eller text till allmänheten genom
tråd, offentlig visning av filmer eller andra upptagningar av rörliga bilder,
offentligt uppspelande av ljudupptagningar samt utställningar. Beträffande
rätten att etablera verksamhet för sändning av radio- eller TV-program i
etern föreslås dock inte någon ändring av vad som gäller nu.

Rätten att bedriva verksamhet för trådsändning till allmänheten av ljud,
bilder eller text skrivs in i grundlagen. Det innebär att en principiell
sändningsfrihet slås fast. Sändningsfriheten kan dock begränsas i vissa syften.

I betänkandet föreslås att förhållandet mellan reklam och yttrandefrihet
regleras. Utredningen menar att reklam kan innehålla både ett opinionsbildande
och ett avsättningsfrämjande moment. All reklam skall därför falla
under grundlagens skydd. Men grundlagen skall inte hindra att det genom
vanlig lag meddelas föreskrifter för näringsidkare om innehållet i och
utformningen av yttranden i näringsverksamhet.

YGL innehåller en regel som medger att de nu gällande restriktionerna för
reklam i program i eter- eller trådsändningar kan upprätthållas med stöd av
vanlig lag.

Frågesvar

Finansieringen av Sveriges Radios framtida verksamhet behandlades i
riksdagen (RD 1983/84:88) den 23 februari 1984 då statsrådet Göransson
svarade på en fråga från Karin Ahrland (fp). Frågan gällde om statsrådet var
beredd att ge tilläggsdirektiv till massmediekommittén av innebörd att
kommittén skulle överväga reklamfinansiering för att Sveriges Radio skall
kunna tillhandahålla ett brett utbud av program.

I sitt svar erinrade statsrådet om att Sveriges Radios verksamhet finansieras
i dag med TV-avgifter. Han menade att det är ett för verksamheten
fördelaktigt finansieringssätt. Det ger en stabil inkomst, goda planeringsförutsättningar
och möjlighet till en oberoende ställning. Det finns ingen
anledning, sade statsrådet, att ändra en finansieringsform som fungerar bra.
Eftersom flertalet svenska hushåll har TV-mottagare, ger även relativt
blygsamma höjningar av avgiften goda inkomstökningar för Sveriges Radiokoncernen.

I samband med förberedelserna för ett nytt radioavtal bör naturligtvis
finansieringsfrågorna belysas ingående. Statsrådet sade sig ha för avsikt att i
god tid före nästa avtalsperiod lämna ett förslag till regeringen om hur

KrU 1983/84:17

12

förberedelserna bör ske.

Den 8 mars 1984 svarade statsrådet Bengt Göransson (RD 1983/84:94) på
frågor från John Andersson, Lars-Ove Hagberg, Per Israelsson, Bertil
Måbrink och Björn Samuelson (alla vpk) om vilka åtgärder regeringen
kommer att vidta för att förhindra den planerade indragningen av Riksradions
distriktskontor på fem orter.

I sitt svar anförde statsrådet följande:

Riksdagsbeslutet år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr 1977/
78:337) ger Sveriges Radio-koncernen relativt fria händer när det gäller
planeringen av distriktsverksamheten. I den proposition som föregick
beslutet anges endast tre riksradioredaktioner utanför Stockholm nämligen
Malmö, Göteborg och ”minst en redaktion till en ort i Norrland”. Det anges
också att det är angeläget att Riksradion får möjlighet att också på andra
orter bygga upp egna redaktioner som blir mer jämbördiga med Malmö och
Göteborg då det gäller att bidra med en bred och varierad programproduktion.
Vidare betonas vikten av ett samarbete med Lokalradion och att
Lokalradion genom sin uppbyggnad delvis kan tjäna som Riksradions
distriktsorganisation.

De fem frågorna om Riksradions distriktskontor föranleds av en utredning
inom Riksradion som mynnar ut i vissa förslag till organisatoriska förändringar.
Riksradions styrelse har inte fattat något beslut i frågan.

Den förändrade distriktsindelning som nu övervägs faller inom ramen för
Sveriges Radio-koncernens interna arbete och föranleder ingen åtgärd från
regeringens sida.

Vid samma tillfälle (RD 1983/84:94) behandlades en fråga om den framtida
organisationen av Sveriges Radio AB. Rune Gustavsson (c) hade frågat
statsrådet Göransson om han avsåg att ge massmediekommittén tilläggsdirektiv
i syfte att utreda denna fråga.

Statsrådet erinrade i sitt svar bl. a. om att massmediekommitténs uppdrag
är koncentrerat till frågor rörande satellitmottagning och kabeldistribution. I
tilläggsdirektiven till kommittén (Dir 1983:19) sägs bl. a. att kommitténs
uppgift bör vara att lägga fram förslag till beslut om principer för utbyggnad
och utnyttjande av ny teknik för massmedieändamål. Kommittén skall belysa
hur användningen av ny teknik påverkar radio- och TV-verksamhet av
nuvarande slag. Massmediekommittén kommer att presentera sina förslag i
augusti i år.

Han påpekade vidare att enligt tilläggsdirektiven till massmediekommittén
SRAB bör vara oförhindrat att aktualisera och genomföra organisatoriska
förändringar inom koncernen. I den mån förändringarna är av en sådan
art att de kräver avtalsförändringar förutsätts att företaget kommer in till
regeringen med förslag till sådana. Sveriges Radio utreder nu med stöd av
denna initiativrätt en rad frågor som rör koncernens organisation, regionalisering,
betal-TV m. m. I samband med årets anslagsframställning kommer
Sveriges Radio-koncernen att redovisa förslag i dessa frågor.

Förberedelserna för ett nytt avtal bör, menade statsrådet, ske i form av en
parlamentarisk beredning. När massmediekommittén och SRAB lagt fram

KrU 1983/84:17

13

sina förslag kommer statsmakterna att ha ett bra underlag för utformningen
av direktiv till en sådan beredning, sade han.

Frågan om andelen av i distrikten producerade program i Riksradions
sändningar togs upp i riksdagen den 23 mars 1984 (RD 1983/84:107).
Statsrådet Göransson svarade då på en interpellation av Gunnar Olsson (s)
och en fråga av Tore Nilsson (m). I sitt svar anförde statsrådet bl. a. följande.

Genom riksdagens beslut år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU 1977/78:24, rskr
1977/78:337) antogs ett reformprogram för radio- och TV-verksamheten för
avtalsperioden fram till den 1 juli 1986. Genom riksdagsbeslut år 1981 (prop.
1980/81:100 bil. 12, KrU 1980/81:22, rskr 1980/81:175) förlängdes reformperioden
t. o. m. budgetåret 1988/89. När det gäller andelen distriktsproducerade
program angavs i det förstnämnda beslutet att den bör ökas så att den
uppgår till 40 % av den produktion i TV och ljudradio som rimligtvis kan
utlokaliseras. I och med beslutet om en förlängning av reformperioden gäller
att detta skall vara genomfört vid utgången av juni 1989.

Frågan och interpellationen föranleds av en rapport som utarbetats inom
Riksradion och som nu remissbehandlas inom företaget. I den rapporten
anges distriktens bidrag med originalproduktioner i rikssändningarna till
32%. Därtill kommer de program som köps in från Lokalradion för
rikssändning. Den totala andelen program i rikssändningarna som producerats
utanför Stockholmsområdet kan enligt uppgift från Riksradion för
innevarande år uppskattas till drygt 39 % eller möjligen något mer, beroende
på hur omfattande samarbetet med Lokalradion kommer att bli. Om
siffrorna är korrekta skulle andelen distriktsproducerade program i Riksradion
alltså redan nu ligga mycket nära riktmärket för utgången av juni 1989.

Det är självklart att Riksradion, liksom de övriga programbolagen, skall
följa de beslut som riksdagen fattat om programverksamheten. Regeringen
bör dock inte vidta några åtgärder på grundval av programföretagets interna
utredningsarbete.

Att pröva huruvida Riksradion följt de regler och riktlinjer som gäller för
verksamheten är i första hand en uppgift för radionämnden. Sedan bör
givetvis såväl riktlinjerna som efterlevnaden av dem ses över i samband med
att avtalet förnyas.

Statsrådet Göransson svarade den 17 januari 1984 (RD 1983/84:61) på en
fråga från Alexander Chrisopoulos (vpk) om Sveriges Radios sändningar pä
invandrarspråk och om regeringen vore beredd att vidta åtgärder som
garanterar minst nuvarande nivå på Sveriges Radios sändningar på invandrarspråk.

Frågan skulle enligt svaret vara föranledd av att Sveriges Radios koncerndirektion
i höstas beslutade tillsätta en utredning som skall undersöka
programverksamheten för språkliga och etniska minoriteter.

Statsrådet anförde vidare följande.

I gällande avtal mellan staten och programföretagen inom Sveriges
Radio-koncernen fastställs att programföretagen har skyldighet att ta
särskild hänsyn till språkliga och etniska minoriteter. I samband med att de
nya avtalen ingicks betonades denna verksamhets betydelse av såväl regering
som riksdag. Under de fem år som gått sedan avtalen trädde i kraft har en
avsevärd utbyggnad skett.

1 * * Riksdagen 1983/84.13sami Nr 17

KrU 1983/84:17

14

Avvägningar som gäller sändningarnas omfattning och val av språk svarar
Sveriges Radio-koncernen för. Radionämnden prövar om programföretagen
fullgör sina förpliktelser när det gäller hur olika gruppers behov tillgodoses.

Enligt uppgifter från Sveriges Radio gäller utredningen en översyn av hur
den nuvarande verksamheten bedrivs, om det finns möjligheter till ökad
flexibilitet och samverkan mellan programföretagen och hur verksamheten
bäst skall bedrivas med de medel som står till buds. Några nedskärningar av
den omfattning som frågeställaren befarar planeras alltså inte enligt Sveriges
Radio, sade statsrådet.

Televerkets distributionsnät för regionala TV-sändningar debatterades i
riksdagen den 18 oktober 1983 (RD 1983/84:8) med anledning av en fråga
från Rune Backlund (c). Denne hade frågat om statsrådet Göransson var
beredd att vidta åtgärder så att televerkets distributionsnät anpassas till
distriktsindelningen för de regionala TV-sändningarna.

Frågan gällde särskilt mottagningsförhållandena i nordöstra delen av
Jönköpings kommun, där det inte går att ta emot Smålandsnytts sändningar,
men däremot Västnytts.

I sitt svar anförde statsrådet bl. a. följande.

Problemet är inte unikt. Liknande svårigheter finns i andra delar av landet.
Bakgrunden är att landets distributionsnät byggdes ut när regionala program
inte fanns och då ambitionen var att ge bästa möjliga rikstäckning. För att
åstadkomma en täckning som helt följer regionindelningen krävs omfattande
investeringar i kompletterande sändare. För hela landet torde det röra sig om
bortåt 50 milj. kr.

I den investeringsplan för sändarnätet som fastställdes av riksdagen våren
1981 anges att ”utbyggnaden av särskilda sändare för regional-TV under
femårsperioden slopas utöver nödvändiga kompletteringar i förbindelser
som kan föranledas av tillkomsten av nya regioner”.

F. n. torde detta vara en ordning som vi får acceptera. Med hänsyn till den
allmänna återhållsamhet som krävs på alla samhällsområden är det knappast
försvarbart att satsa stora belopp på detta ändamål.

Vissa uppgifter om Radio Sjuhärad

Våren 1979 utarbetades en utvecklingsplan för Lokalradion för åren
1980-1985. Planen presenterades i skriften Lokalradion och framtiden. I ett
särskilt avsnitt om stationsindelningen i Västsverige erinrades bl. a. om att
riksdagens beslut om Lokalradion år 1975 innebar att Västsverige kom att ges
en indelning i lokalradioområden som hade andra grunder än indelningen i
övriga Sverige, där länsgränserna följs helt. Det var huvudsakligen näringsoch
kulturgeografiska hänsyn som föranledde den indelning som fastställdes
och som innebar att de län som drabbades var Älvsborgs län som blev delat
mellan två lokalradioområden och Göteborgs och Bohus län som likaså
delades med södra Bohuslän fört till Radio Göteborg och resten till Radio
Trestad.

Denna uppdelning kom, sägs det, att accentueras ytterligare av det faktum

KrU 1983/84:17

15

att ett av de två försöksområdena som riksdagen anvisade för prövning av
Lokalradion var Sjuhäradsbygden i södra Älvsborg. Radio Sjuhärad, som
omfattar fem kommuner, har ända från start haft egna sändningar och
självständigt skött bevakningen av Sjuhäradsområdet.

I ett särskilt avsnitt i utvecklingsplanen behandlades Radio Sjuhärad. Där
lämnades bl. a. följande upplysningar:

I riksdagsbeslutet om Radio Sjuhärad liksom om Radio Södertälje angavs
att man skulle pröva lokalradions möjligheter i ett mindre bevakningsområde
än ett helt län. För båda försöksområdena gäller dock som tidigare nämnts
att lokalradion hittills på grund av otillräckliga resurser inte haft möjlighet att
bedriva vad som skulle kunna kallas ”särskild försöksverksamhet”.

Radio Sjuhärad har fungerat som lokalredaktion till Göteborg, framför
allt på nyhetsområdet. Därutöver har stationen sänt egna dagliga nyhetssändningar
över Sjuhäradsområdet.

Tanken att Radio Sjuhärad skall utvecklas till en egen station har
utomordentligt stöd av alla som berörs, liksom av den erfarenhet man hittills
samlat om lokalradioverksamhet i området. Området är dessutom så stort att
det väl försvarar sig som självständig station. Det omfattar fem kommuner
och har ca 177 000 invånare. Det som skiljer Radio Sjuhärad som egen
station från andra mindre lokalradiostationer är att det blir den enda station
som inte har länsstyrelse och landsting inom det egna området. Detta
problem löses med hjälp av Radio Trestads lokalredaktion i Vänersborg.
Den kan fungera som egen station fr. o. m. den tidpunkt då stationen har ca
20 medarbetare.

Radio Sjuhärad hade 7,5 tjänster budgetåret 1982/83 och sänder 158
timmar om året, vilket innebär en sändningstid av i genomsnitt tre timmar i
veckan.

Sveriges Lokalradio AB (LRAB) skriver i sin anslagsframställning för
budgetåret 1984/85 att i Lokalradions långsiktiga planering har ingått att
Radio Sjuhärad skulle bli en självständig lokalradiostation vid slutet av
1980-talet. Vidare anförs.

I riksdagen har det under 1983 motionerats i frågan om man har hänvisat
till Lokalradions egen planering och poängterat vikten av att Radio Sjuhärad
på sikt blir en egen station. Detta skulle innebära bl. a. en förstärkning på
mer än 10 tjänster.

LRAB har i och för sig inte ändrat sin inställning till att Radio Sjuhärad på
sikt blir en självständig station. Däremot är det inte möjligt att nu göra
utfästelser vid vilken tidpunkt detta kan ske. Det blir helt beroende av
medelstilldelningen i framtiden. Det bör dock vara möjligt att åstadkomma
en successiv men begränsad ökning av Sjuhärads egna sändningar och för
detta krävs ett visst resurstillskott under planeringsperioden.

Förslag om att Radio Sjuhärad skall byggas ut och utgöra ett eget
lokalradioområde har vid flera tillfällen avstyrkts av utskottet och avslagits
av riksdagen (KrU 1975:6, KrU 1976/77:7, KrU 1977/78:1, KrU 1979/80:13,
KrU 1982/83:21).

KrU 1983/84:17

16

Utskottet

Inledning

Rundradion i Sverige har sedan 1950-talet utvecklats snabbt. Reguljära
ljudradiosändningar påbörjades redan år 1923. Det dröjde dock till år 1955
innan det andra ljudradioprogrammet tillkom. Tre samtidiga rikstäckande
ljudradioprogram infördes permanent i mitten av 1960-talet. År 1956
startade televisionens reguljära sändningar. Genom riksdagsbeslut år 1966
infördes två på likvärdiga villkor arbetande kanaler i televisionen.

De båda programkanalerna - TV1 och TV2 - blev resursmässigt likställda
fr. o. m. verksamhetsåret 1972/73. 1966 års riksdagsbeslut innebar också att
den regionala produktionen skulle utvecklas. Som rimlig målsättning angavs
att omkring en fjärdedel av programproduktionen skulle ske regionalt.
Under 1970-talet tillkom två radiobolag: Sveriges Lokalradio AB år 1975 och
Sveriges Utbildningsradio AB år 1976. Båda dessa bolag var dotterbolag till
Sveriges Radio med egen sändningsrätt.

Utvecklingen under 1970-talet kännetecknas av en väsentlig utbyggnad av
den regionala och lokala verksamheten.

Riksdagsbeslutet år 1978 om en ny organisation för radion och televisionen
innebar att den allmänna riksprogramproduktionen som handhades av
Sveriges Radio fördes över till två nya programföretag, ett för TV och ett för
riksradio. Sveriges Radio bibehöll sin tidigare funktion som moderbolag i
koncernen med dotterföretagen, Lokalradion och Utbildningsradion och de
två nybildade programföretagen Sveriges Riksradio AB och Sveriges Television
AB (SVT). Moderbolagets uppgifter inskränktes kraftigt i förhållande
till vad som tidigare gällt. I 1978 års riksdagsbeslut angavs som mål för
verksamheten under avtalsperioden t. o. m. 1985/86 att riksprogramproduktion
i radio och TV utanför Stockholm skall öka så att den uppgår till 40 % av
egenproduktionen vid periodens slut. Vidare skall regional-TV-verksamheten
permanentas och byggas ut till att omfatta elva distrikt. Omfattningen av
distriktsutbyggnaden är dock endast en rekommendation från statsmakternas
sida. Distrikten fick väsentligt ökade resurser och Lokalradion förstärktes
och byggdes ut till 24 lokalradiostationer. De regionala nyhetssändningarna
i TV har byggts ut och förekommer nu i åtta distrikt. År 1978 inleddes
också försöksverksamhet med närradio.

Utbyggnaden av radio- och TV-verksamheten innebär att koncernen
ökade kraftigt bl. a. personalmässigt. Budgetåret 1966/67 hade Sveriges
Radio ca 2 500 anställda. Tio år senare var antalet ca 4 500. År 1983 uppgår
antalet tjänster inom koncernen till 6 020, varav Lokalradion har 684 och
Utbildningsradion 378. Kostnaderna för radio- och TV-verksamheten steg
under de sistnämnda tio åren från 184 milj. kr. till 732 milj. kr. I fast
penningvärde ökade resurserna mellan dessa år med drygt 90%. För
budgetåret 1983/84 uppgår koncernens kostnader till 1 817,5 milj. kr. Från
budgetåret 1981/82 gäller för Sveriges Radios verksamhet att koncernen får

KrU 1983/84:17

17

ett reformpåslag om 2,3 % och är ålagd ett rationaliseringskrav på 2 %. Med
anledning av förslaget i proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska
åtgärder beslöt riksdagen hösten 1983 att ålägga Sveriges Radio-koncernen
för budgetåret 1985/86 ett ytterligare besparingskrav om 50 milj. kr.

De nu gällande avtalen mellan staten och bolagen i Sveriges Radiokoncernen
upphör att gälla vid utgången av juni 1986.

Inför den nya avtalsperioden står statsmakterna inför en ny situation på
massmedieområdet. Denna kännetecknas av att program kommer att kunna
tas emot inte bara över det markbundna distributionsnätet utan också via
satellit, kabel och videogram.

Radiokoncernens organisation m.m.

Med sikte på kommande omförhandlingar av nu gällande avtal mellan
staten och Sveriges Radio-koncernen lägger flera motionärer fram synpunkter
på och förslag till förändringar av den nuvarande organisationen.

I motion 2278 (c) erinras om att företagen inom Sveriges Radio-koncernen
har börjat se över sin organisation. Motionärerna uttalar sin tillfredsställelse
härmed bl. a. med hänsyn till att situationen på massmedieområdet inför den
nya avtalsperioden är betydligt mer komplicerad än vad som var fallet år
1978. Det är därför viktigt, sägs det, att regeringen har god framförhållning i
sina förberedelser. Motionärerna anser att vissa hittills gällande riktlinjer bör
gälla även för nästa avtalsperiod. De föreslår att riksdagen i en framställning
till regeringen uttalar att den svenska rundradion skall verka i allmänhetens
tjänst och stå fri i förhållande till såväl politiska som kommersiella intressen.
Denna frihet måste, sägs det, vara förenad med en medveten strävan till
objektivitet och saklighet i det samlade programutbudet och ge möjligheter
för olika åsikter och meningsriktningar att komma till tals. Vidare bör
Sveriges Radios nuvarande ägarstruktur med företrädare för folkrörelser,
dagspress och näringsliv bibehållas.

Motionärerna menar att aktieägargruppen på ett tidigt stadium bör få delta
i förberedelsearbetet inför den nya avtalsperioden. Även i denna fråga bör
riksdagen göra en särskild framställning till regeringen.

De allmänna riktlinjer för Sveriges Radios verksamhet som motionärerna
anger överensstämmer med de grundläggande principer som hittills gällt och
fortfarande gäller för rundradioverksamheten i Sverige. Om dessa råder
allmän enighet. De ligger väl i linje med de förslag som yttrandefrihetsutredningen
har lagt fram i betänkandet (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten.
Ett särskilt uttalande enligt motionen finner utskottet alltså inte påkallat.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det krävs noggranna
förberedelser inför den nya avtalsperioden. Som framgår av redovisningen i
det föregående utreds f. n. en rad frågor som rör Sveriges Radio-koncernens
organisation, regionalisering, finansiering m. m. I sitt svar på en fråga om den
framtida organisationen av Sveriges Radio för kort tid sedan aviserade

KrU 1983/84:17

18

statsrådet Göransson att en parlamentarisk beredning kommer att tillkallas
för att förbereda ett nytt avtal. Med hänsyn härtill finner utskottet att
motionärernas önskemål beträffande förberedelserna inför ett nytt avtal i allt
väsentligt kommer att bli tillgodosedda. Även i denna del anser utskottet inte
att ett uttalande enligt motionen är påkallat.

I motion 2278 föreslås även att riksdagen skall ställa sig bakom motionärernas
synpunkter i fråga om en förändring av Sveriges Radios organisation.
Den nuvarande organisationen med två ljudradiobolag kritiseras och motionärerna
förordar att Sveriges Radio-koncernen delas upp på två producerande
och sändande företag - ett ljudradio- och ett TV-bolag. Detta innebär,
sägs det, att Riksradion och Lokalradion slås samman. Detta nya företag
skulle få ansvaret för Utbildningsradions verksamhet i fråga om radioprogram
medan produktionen av utbildningsprogram för TV och video övertas
av TV-bolaget. Motionärerna ifrågasätter om moderbolaget, SRAB, fyller
någon funktion. Liknande synpunkter och förslag i fråga om ljudradions
nuvarande organisation förs fram i tre motioner. Enligt motion 984 (c) bör
Riksradions organisation och då i första hand dess regionala organisation ses
över.

Motionärerna anser att ett samarbete med Lokalradion bör komma till
stånd i regionerna. Såväl i denna motion som i motionerna 1229 (m), 1658 (s)
och 2264 (c) hävdas att det vore möjligt att effektivisera och rationalisera
ljudradioverksamheten genom ett närmare samarbete mellan Riksradions
regionala verksamhet och Lokalradions verksamhet. I motionerna 1229 och
2264 förespråkas att Riksradions regionala verksamhet förs över till Lokalradions
medan enligt motion 984 Lokalradion skulle kunna utgöra Riksradions
lokala förankring. Utbildningsradions distriktsverksamhet bör, anförs det i
motion 1229, tas med i detta rationaliseringsarbete.

Riksradion och Lokalradion har år 1983 ingått ett samarbetsavtal enligt
vilket bl. a. tekniska resurser skall utnyttjas gemensamt. Detta avtal löper ut
under hösten 1984. Inom de båda företagen har man genomfört vissa
utredningar för att dels bygga ut detta samarbete, dels genomföra de
besparingar som statsmakterna ålagt Sveriges Radio-koncernen. Styrelsen
för de olika radiobolagen liksom moderbolagets styrelse kommer under
våren att få ta ställning till förslag från dessa utredningar.

I detta sammanhang vill utskottet erinra om att 1978 års riksdagsbeslut om
radions och televisionens fortsatta verksamhet i fråga om Riksradions
distriktsorganisation innebär att det är företagets egen sak att inrätta
redaktioner utanför Stockholm till det antal och av den storlek som avgörs av
radions egna behov. Redaktionerna i Malmö och Göteborg förutsattes bli
kvar. Vidare uttalades i samband med beslutet att en utgångspunkt borde
vara att minst en av redaktionerna förläggs till en ort i Norrland. Ett
samarbete mellan Riksradions distriktsredaktioner och Lokalradion borde
komma till stånd och det angavs som en möjlighet att Lokalradion delvis
skulle kunna fungera som Riksradions distriktsorganisation. I fråga om

KrU 1983/84:17

19

programproduktionen innebär 1978 års radiobeslut att distriktens andel av
riksprogramproduktionen för radio och TV skulle öka från 30 % till ca 40 %
av sändningstiden.

Som framgår av redovisningen i det föregående har det förslag som
utarbetats inom Riksradion enligt vilket fem av Riksradions distriktskontor
skulle dras in föranlett frågor i riksdagen. I sitt svar anförde statsrådet
Göransson bl. a. att den förändrade distriktsindelningen som nu övervägs
faller inom ramen för Sveriges Radio-koncernens interna arbete och inte
föranleder någon åtgärd från regeringens sida. Utskottet vill även erinra om
att statsrådet uttalat att ett underlag för utformningen av direktiv till den
parlamentariska beredningen kommer att finnas när massmediekommittén
och Sveriges Radio har lagt fram sina förslag.

Utskottet konstaterar att de synpunkter och förslag på Sveriges Radios
organisation som motionärerna fört fram är föremål för utredningar inom
bolagen. Efter det att Riksradion och Lokalradions styrelse tagit ställning till
resp. utredningsförslag kommer moderbolagets - SRAB - styrelse att
behandla förslagen. Utskottet förutsätter att utredningarna kommer att ingå
i underlaget för den ovan nämnda parlamentariska beredningens arbete.
Med hänsyn till gällande avtal och till att arbetet i den parlamentariska
beredningen inte bör föregripas anser utskottet inte att riksdagen bör göra en
framställning till regeringen enligt här aktuella motionsyrkanden. Dessa
avstyrks alltså.

Utskottet utgår dock från att tidigare uppställda mål för den andel av
utbudet i riksprogrammen som produceras utanför Stockholmsområdet
upprätthålls.

I motion 2453 (vpk) yrkas att riksdagen uttalar att SVT bör inrikta sin
långtidsplanering på att andelen egenproduktion skall höjas till minst 60 % av
utbudet. Motionärerna uttrycker sin oro för utvecklingen på massmedieområdet
och effekterna av kommande sändningar av TV-program från den
europeiska kommunikationssatelliten. De menar att Sveriges Radio måste
stärkas och att den inhemska programproduktionen måste rustas upp.

Med egenproduktion avser motionärerna såväl program producerade av
Sveriges Radio som program producerade av fria producenter i Sverige. Den
senare typen av program hänförs av Sveriges Radio till främmande produktion,
vari även ingår program som köpts in från utlandet. Av SVT:s totala
utbud utgörs ca 57 % av program producerade i Sverige. Om Utbildningsradions
program och reprissändningar medräknas utgör svenskproducerade
program ca 61 % av sändningarna. Mot denna bakgrund finner utskottet att
motionärernas önskemål i allt väsentligt är uppfyllt och att någon åtgärd från
riksdagens sida i denna fråga inte är påkallad.

Utskottet vill dock framhålla att det är viktigt att den svenska produktionens
andel av det totala utbudet upprätthålls på nuvarande nivå.

KrU 1983/84:17

20

Kostnadskompensation och medelsberäkningar

Som redovisats i det föregående innebär medelsberäkningarna i propositionen
att ett belopp av 1 705,3 milj. kr. bör ställas till förfogande för den
avgiftsfinansierade verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen. Televerkets
kostnader för rundradioverksamheten beräknas till 364,4 milj. kr. och
byggnadsstyrelsens till 108 milj. kr. De samlade kostnaderna för rundradiofonden
för rundradioverksamheten uppgår till 2 179,35 milj. kr. I propositionen
föreslås en förändring beträffande principerna för beräkning av kompensation
för kostnadsökningar. Enligt statsmakternas beslut hösten 1983
(prop. 1983/84:40 bil. 6, KrU 1983/84:8, rskr 1983/84:90) skall för kalenderåret
1984 den kompensation för kostnadsökningar som tidigare beräknades
enligt basbeloppsindex komma att följa en justerad konsumentprisindex upp
till 4%, varefter medelstilldelningen låses på denna nivå för resten av
budgetåret. Om den faktiska kostnadsökningen överstiger 4% skall ingen
ytterligare kompensation utgå. Skulle prisökningen understiga 4% för
perioden skall koncernen kompenseras för den faktiska ökningen.

Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ny
indexkonstruktion för beräkning av kompensation för kostnadsökningar för
andra delen av budgetåret 1984/85.

I övrigt gäller samma principer för medelsberäkningen som tidigare år,
dvs. ett reformtillskott på 2,3% och ett rationaliseringskrav på 2%.

En höjning av mottagaravgiften för budgetåret 1984/85 med 28 kr. föreslås
för att kompensera kostnadsökningar. Den föreslagna höjningen motsvarar
4 % av den nuvarande totala avgiften.

I motion 2453 (vpk) yrkas att riksdagen skall besluta att, i avvaktan på
massmediekommitténs förslag, medge Sveriges Radio ett extra anslag ur
rundradiofonden om 45 milj. kr. Ett alternativ härtill för att stärka Sveriges
Radio-koncernens ställning som föreslås i motionen är att riksdagen skall
besluta om en höjning av mottagaravgiften med totalt 48 kr. dvs. 20 kr.
utöver regeringens förslag. Som skäl för sina förslag anför motionärerna att
Sveriges Radio-koncernen inte får ytterligare försvagas utan måste bibehålla
och successivt förstärka sin uppgift som public service-företag. De menar att
nuvarande hårda rationaliseringskrav driver fram en kommersiell inställning
som strider mot målsättningen för Sveriges Radio-koncernen som företag i
allmänhetens tjänst.

Med anledning av det först nämnda yrkandet vill utskottet påpeka att
behållningen i rundradiofonden med den i propositionen föreslagna höjningen
av mottagaravgiften vid budgetårets slut beräknas uppgå till ca 60 milj. kr.
Ett genomförande av motionärernas förslag skulle medföra en kraftig
urholkning av fonden vilket utskottet inte anser lämpligt. Motionen i denna
del (yrkande 4 a) avstyrks alltså. En höjning av mottagaravgiften enligt det
alternativa förslaget i motion 2453 skulle innebära att rundradiofonden
skulle tillföras ca 153 milj. kr. Motionärerna synes avse att Sveriges
Radio-koncernen skulle tilldelas hela detta tillskott. En sådan kraftig ökning

KrU 1983/84:17

21

av medelstilldelningen skulle medföra en radikal förändring av de principer i
fråga om reformtillskott och rationaliseringskrav som statsmakterna fastlagt
för koncernens verksamhet. Med hänsyn härtill avstyrker utskottet motion
2453 yrkande 4b.

Utskottet tillstyrker alltså den höjning av mottagaravgiften som föreslås i
propositionen liksom förslagen till medelsberäkningar för den avgiftsfinansierade
verksamheten inom Sveriges Radio-koncernen.

Utskottet har i det föregående redovisat de förslag i övrigt som lagts fram i
propositionen under rubriken Radio och television. Utskottet tillstyrker
dessa förslag.

Reklamfinansiering

Förslag som syftar till att införa reklamfinansiering av rundradioverksamheten
läggs fram i två motioner, 637 (m) och 1361 (m).

Enligt den sistnämnda motionen bör riksdagen uttala sig för att reklamförbudet
i etermedierna upphävs. Motionärerna anser att såväl Sveriges
Radio-koncernen som från koncernen fristående radio- och TV-företag bör
kunna finansieras genom reklaminslag. De anför att reklamen bör skyddas av
tryckfrihetsförordningen och av en ny yttrandefrihetsgrundlag.

Frågan om reklam i TV har utskottet behandlat varje år sedan år 1980
(KrU 1979/80:24,1980/81:22,1981/82:18,1982/83:21). Förslag om införande
av reklam i TV har utskottet avstyrkt med hänvisning bl. a. till att riksdagen
år 1975 beslöt att kommersiell reklam mot vederlag i TV- och radioprogram
inte skulle få förekomma (prop. 1975:13, KrU 1975:6, rskr 1975:82).
Utskottet vill även erinra om att det i massmediekommitténs direktiv
framhålls att kommersiell reklam som riktar sig till allmänheten inte skall
förekomma vare sig i radio och TV eller i program som förmedlas genom nya
distributionsformer. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
motionerna 637 och 1361 yrkande 4.

Finansieringsformerna

I motion 2453 (vpk) begärs en utredning om en alternativ finansieringsform
nämligen att skattevägen finansiera Sveriges Radio-koncernen. Motionärerna
vill behålla den nuvarande finansieringsformen med mottagaravgift
men anser att vissa delar av koncernens verksamhet t. ex. radionämnden
borde skattefinansieras liksom även televerkets kostnader för rundradioverksamheten.

Vid sin behandling förra året av motionsyrkanden med i huvudsak samma
syfte erinrade utskottet om massmedieutredningens direktiv enligt vilka
finansieringsfrågorna har starkt samband med vilka ambitioner som skall
prägla Sveriges Radios verksamhet i framtiden. Det kan därför vara
motiverat, sägs det, att diskutera finansieringsalternativen samtidigt med

KrU 1983/84:17

22

Sveriges Radios uppgifter under en ny avtalsperiod.

I detta sammanhang bör nämnas att formerna för att finansiera Sveriges
Radios verksamhet nyligen debatterats i riksdagen. Statsrådet Göransson
uttalade då (RD 1983/84:88) bl. a. att det nuvarande systemet med TVavgifter
var ett för verksamheten fördelaktigt finansieringssätt. Han sade
vidare att i samband med förberedelserna för ett nytt radioavtal bör
naturligtvis finansieringsfrågorna belysas ingående. Statsrådet har sedermera
aviserat att förberedelserna för ett nytt avtal kommer att ske i en
parlamentarisk beredning. Finansieringsfrågorna behandlas även i Sveriges
Radios interna arbete inför den nya avtalsperioden.

Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att finansieringsformerna
för Sveriges Radios verksamhet kommer att övervägas inför den nya
avtalsperioden.

Med hänsyn till vad som anförts avstyrker utskottet yrkande 3 i motion
2453.

Programfrågor

Förslag som rör utformning och inriktning av program i radio och TV läggs
fram i fyra motioner. När det gäller programfrågor har utskottet sedan 1978
års riksdagsbeslut om radio och television vid upprepade tillfällen erinrat om
att detta beslut byggde på grundprincipen att radio- och TV-verksamheten i
Sverige i fortsättningen liksom dittills skulle vara anförtrodd åt ett företag i
allmänhetens tjänst som inom ramen för allmänna riktlinjer arbetade fritt
och självständigt. Vidare har utskottet framhållit att detta system med en fri
och i publicistiskt avseende oberoende radio och television innebär att det
ankommer på programföretagen ensamma att utforma programverksamheten
inom de gränser som följer av radiolagen och avtalen med staten. En följd
härav är att regering och riksdag inte bör kunna anlägga synpunkter på t. ex.
enskildheter i programutbudet. Som kontrollinstans i systemet finns radionämnden
vars uppgift är att övervaka att rätten till radio- och TV-sändningar
utövas enligt bestämmelserna i 6§ radiolagen och i gällande avtal.

Vad utskottet anfört äger alltjämt giltighet.

I motion 2533 (c) påpekas att Sveriges Radios sändningar pä minoritetsspråk
har utökats väsentligt under de senaste fem åren. I stort sett har det
dock inte skett någon utökning av antalet språk som sändningarna omfattar.
Med hänsyn bl. a. till det besparingskrav som ålagts Sveriges Radio anser
motionärerna att det finns risk att programverksamheten på minoritetsspråk
kommer att dras ned. De menar att en sådan utveckling vore olycklig då
etermedierna har stor betydelse för den sociala och kulturella kontakten
inom minoritetsgrupperna. Hemställan i motionen syftar till att riksdagen i
en framställning till regeringen skall ställa sig bakom vad som där anförts om
programverksamheten på minoritetsspråk i Sveriges Radio-koncernen.

Utskottet har under de senaste fem åren uttalat att en förstärkning i frågor

KrU 1983/84:17

23

om program för invandrare och andra minoritetsgrupper i samhället är
angelägen. Med anledning av motionsyrkandet vill utskottet påpeka att
frågan om minoritetsspråkens ställning har utretts inom Sveriges Radiokoncernen.
Resultatet av denna utredning har nyligen presenterats i skriften
Minoritetsspråksverksamheten i Sveriges Radio. Där föreslås bl. a. att denna
verksamhet ytterligare byggs ut. Utredningsförslaget behandlas f. n. inom
koncernen.

Med hänsyn till att frågan behandlas inom Sveriges Radio och till vad
utskottet i övrigt anfört i det föregående anser utskottet att motionen inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

En internationell pressöversikt skulle enligt motion 1227 (m) vara mycket
intresseväckande och ha ett stort nyhetsvärde. Motionären förespråkar att en
sådan pressöversikt med ett urval från de ledande tidningarna i världen skulle
ingå som ett regelbundet program i Riksradion. Hon yrkar att riksdagen skall
göra en framställning till regeringen av denna innebörd.

Enligt vad utskottet under hand har inhämtat har man inom Riksradion
haft planer på att införa ett program av det slag som motionären efterlyser.
På grund av de krav på besparingar som ålagts Riksradion har dessa planer
inte kunnat förverkligas. Utskottet avstyrker motionen.

I motion 354 (c) hemställs att riksdagen skall uttala sig för att nationalsången
bör avsluta kvällsprogrammet i radio och TV. Som skäl för sitt förslag
anför motionären att ”om vi finge höra nationalsången litet oftare skulle det
skapa den känsla av fosterlandskärlek, som så väl behövs, men som vi har så
litet av i dagens samhälle.”

Radion upphörde under år 1962 att spela nationalsången som avslutning på
dagssändningarna. Eftersom det ankommer på resp. bolag att utforma
programverksamheten anser utskottet inte att riksdagen bör göra den av
motionären önskade framställningen till regeringen.

Enligt hemställan i motion 1655 (c) skall riksdagen besluta att inom
anslaget för ljudradiosändningar till lyssnare i utlandet även inrymma medel
till nyhetssändningar på engelska, tyska och franska i svensk radio. Motionärena
påpekar att det finns ett stort antal utländska besökare i Sverige hela
året om. Inte minst den säkerhetspolitiska konferens som pågår i Stockholm
ökar enligt motionärerna behovet av flerspråkiga nyhetsprogram.

Riksradions programverksamhet för utlandet finansieras via ett särskilt
anslag på utrikesdepartementets huvudtitel. Programmen skall främst ge i
utlandet bosatta svenskar möjlighet att få information om och upprätthålla
kontakt med hemlandet. Vidare skall programmen sprida kunskap om
Sverige hos utländsk publik. Sändningarna sker på sju olika språk och riktar
sig till alla världsdelar.

Utlandsradion har under en period svarat för sändningar i riksprogrammet
på engelska och tyska avsedda för turister i Sverige. För dessa s. k.
turistprogram som endast förekom under turistsäsongen erhöll utlandsprogrammet
ett bidrag från Riksradion. Sändningarna upphörde för ca fyra år

KrU 1983/84:17

24

sedan. Enligt vad utskottet inhämtat har det förekommit diskussioner inom
koncernen om att dessa turistprogram åter skulle upptas. Dessa planer har
dock inte kunnat förverkligas bl. a. på grund av brist på medel.

Med hänsyn till vad som anförts avstyrker utskottet motionen.

I detta sammanhang tar utskottet även upp önskemålet i motion 2453 att
riksdagen skall uttala att försöken med kabel-TV bör ske i enlighet med de
kulturpolitiska målen. Som utskottet har redovisat i det föregående anges
uttryckligen i direktiven till massmedieutredningen att en av kommitténs
huvuduppgifter är att lägga fram förslag om de krav som från massmediepolitiska
och kulturpolitiska utgångspunkter bör ställas vid utbyggnad av
kabelsystem. Vid den kulturpolitiska prövningen bör, sägs det, olika
användningar av ny teknik relateras till de mål som gäller för den statliga
kulturpolitiken. Det försök med kabel-TV som pågår i Lund syftar bl. a. till
att ge massmediekommittén ett mera realistiskt underlag för kommande
bedömningar. Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet
yrkande 1 i motion 2453.

Samarbete med kulturinstitutioner

Enligt motion 2268 (c) bör ett närmare samarbete mellan kulturinstitutioner
och massmedierna komma till stånd. Motionärerna anför att det borde
föreligga större möjligheter att låta svenska folket få del av det redan kraftigt
statsunderstödda kulturutbudet vid våra stora kulturinstitutioner via sändningar
i radio och TV. Inför en ny mediesituation är det ytterst angeläget att
eventuella hinder härför kan undanröjas säger de. Härmed synes de avse
bl. a. frågor rörande upphovsrätt.

Det önskvärda i att en stor publik runt om i landet får möjlighet att genom
TV ta del av de statliga teatrarnas verksamhet har vid flera tillfällen
framhållits av regering och riksdag (KrU 1977/78:24,1979/80:24,1980/81:22,
1981/82:18). 11978 års radioproposition (1977/78:91) framhölls att scenframställningar
på teatrarna i ökad utsträckning bör sändas i TV, s. k. transmissioner.
Departementschefen betecknade det som naturligt att transmissioner i
första hand sker från Operan och Dramaten. Samtidigt betonades att
samarbete också bör kunna ske med regionala teatrar, riksteaterensemblen
och fria teatergrupper. Samarbetet mellan TV-företaget och teatrarna
regleras bäst genom avtal, anfördes det vidare. Det angavs som en möjlighet
att om det visar sig finnas behov härav initiativ till överläggningar tas från
regeringshåll. Utskottet menade att det är värdefullt att transmissioner
ordnas i ökad omfattning. Utskottet framhöll dock att transmissionerna kan
vara förknippade med problem av främst konstnärlig art.

Hittills har TV-överföring av scenteater kommit längst när det gäller lyrisk
teater, där samarbetet underlättas av det avtal för TV-överföring av lyrisk
teater som slöts år 1980 mellan Teatrarnas riksförbund och Svenska
teaterförbundet.

KrU 1983/84:17

25

Utnyttjande av teaterföreställningar för TV-utsändningar hänger nära
samman med det upphovsrättsliga regelsystemet. Detta har bl. a. till syfte att
stärka konstnärernas och kulturarbetarnas ställning. Enligt lagen (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk har den som skapat ett
sådant verk både en rätt att utnyttja det ekonomiskt och ett ideellt betonat
inflytande över hur och i vilket sammanhang det används. Också vissa andra
grupper än upphovsmän skyddas enligt lagen, bl. a. skådespelare. En
översyn av den upphovsrättsliga lagstiftningen sker f. n. inom upphovsrättsutredningen
(Ju 1976:02).

Utskottet vill ånyo understryka att det är viktigt att en stor publik ute i
landet får tillfälle att via TV ta del av de statliga teatrarnas föreställningar.
Med hänsyn till vad här anförts anser utskottet att någon särskild hänvändelse
från riksdagen till regeringen inte är erforderlig i denna fråga.

Regionala och lokala radio- och TV-sändningar m. m.

Synpunkter på SVT:s distriktsorganisation förs fram i motion 2280 (s, m, c,
fp). Motionärerna önskar att riksdagen skall uttala sig för att ett regional-TVområde
inte skall omfatta delar av län. De åberopar en arbetspromemoria
som utarbetats inom SVT enligt vilken Sörmlands län skulle komma att delas
mellan det mellansvenska distriktet (Örebro) och det östra distriktet
(Norrköping). Motionärerna erinrar om att det i 1978 års radioproposition
beträffande distriktsindelningen uttalades att det borde undvikas att län

delades. Enligt statsmakternas beslut år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU

1977/78:24, rskr 1977/78:337) skall SVT:s distriktsorganisation bestå av elva
distrikt. Det senast inrättade distriktet är det mellansvenska där sändningarna
från Örebro skall börja under år 1986. Distriktet omfattar Uppsala,
Södermanlands, Örebro och Västmanlands län.

I den nuvarande organisationen för TV-sändaranläggningar svarar sändaren
Norrköping för södra kommunerna i Södermanlands län medan de norra
kommunerna täcks av Örebrosändaren. Enligt vad utskottet under hand har
inhämtat utreds f. n. inom SVT om distriktsgränsen mellan östra och
mellersta distrikten skall ändras när sändningarna från Örebro startar.
Resultatet av denna utredning kommer att redovisas i SVT:s anslagsframställning
för budgetåret 1985/86. Med hänsyn härtill anser utskottet inte att
det finns anledning för riksdagen att göra en framställning till regeringen
enligt motion 2280.

Med anledning av motionen vill utskottet dock understryka föredragande
statsrådets uttalande i 1978 års radioproposition att med hänsyn till
regional-TV:s inriktning och syfte - särskilda regionala nyhetsprogram - ett
regional-TV-område i princip bör bestå av ett eller flera hela län. Gränserna
mellan regionala TV-områden bör således endast undantagsvis bryta någon
länsgräns.

Förslagen i motionerna 1233 (m, s, c, fp, vpk) och 1663 (s) syftar till att

KrU 1983/84:17

26

åstadkomma bättre arbetslokaler i Karlstad för televisionen och lokalradion.
Enligt den först nämnda motionen bör riksdagen uttala sig för att kraftfulla
åtgärder snarast måste vidtas för att förbättra lokalsituationen för televisionen
i Värmlandsdistriktet genom omprioriteringar inom 90-miljonersramen.
Motionärerna hävdar att TV-lokalerna i Karlstad utgör en dålig arbetsmiljö
och kritiserar ställningstagandet i budgetpropositionen att större investeringar
i Värmland (Karlstad) och Gävle-Dala (Falun) f. n. bör få anstå till
budgetåret 1989/90 eller senare. Värmlandsdistriktet bör, sägs det, tillförsäkras
rimliga förutsättningar för sin verksamhet.

Liknande synpunkter förs fram i motion 1663. Motionärerna anför att
såväl TV-Karlstad som Riksradion och Lokalradion i Värmland är synnerligen
trångbodda. De anser att lokalfrågan skulle kunna lösas genom att
Riksradion och Lokalradion i Värmland fick gemensamma nya lokaler.
Härigenom skulle visst lokalutrymme kunna ställas till TV:s förfogande.

Inom SVT utreds f. n., enligt vad utskottet inhämtat, olika möjligheter för
att åstadkomma bättre arbetslokaler i Karlstad såväl för TV som för de båda
radiobolagens distriktskontor.

Med anledning av förslaget i motion 1233 om omprioriteringar vill
utskottet påpeka att riksdagen år 1980 fastställde en planeringsram om 90
milj. kr. för investeringar i byggnader och utrustning för TV i de åtta mindre
distrikten. Denna planeringsram gäller t.o.m. budgetåret 1988/89. Med
hänsyn till redan genomförda åtgärder och sådana som nu genomförs finns
det enligt vad utskottet inhämtat inte utrymme för så stora omprioriteringar
som motionärernas förslag skulle innebära.

Utskottet förutsätter att man inom TV- och radiobolagen söker komma till
rätta med de problem som tagits upp i motionerna. Med hänsyn härtill och till
vad som anförts i övrigt avstyrker utskottet motionerna.

Frågan om investeringar i Gävle-Dala-distriktet kan mot bakgrund av de
diskussioner som förs om en vinterolympiad i Sverige år 1992 komma i ett
nytt läge.

I två motioner önskas en utbyggnad av televerkets distributionsnät för
regionala TV-sändningar och lokalradiosändningar. Enligt motion 636 (s)
bör riksdagen begära att regeringen verkställer tidigare fattat beslut om en
FM-sändarstation i Halmstad som sänder Radio Kronoberg. I samma motion
hemställs om åtgärder som gör det möjligt att se Smålandsnytt även i de
västra delarna av Kronobergs län. Motionärerna förordar att medel för dessa
åtgärder skall tas ur televerkets anslag för utbyggnad av sändarstationer för
FM och TV.

I motion 2265 (c) hemställs att riksdagen skall besluta att en mindre TV
2-sändare skall byggas och placeras på lämplig plats i nordöstra delen av
Jönköpings kommun.

Som skäl för förslagen anges i de båda motionerna dåliga mottagningsförhållanden.

Frågan om en utbyggnad av televerkets distributionsnät i Kronobergs län

KrU 1983/84:17

27

har, som framgår av redovisningen i det föregående, debatterats i riksdagen
under hösten 1983. Statsrådet Göransson påpekade bl. a. att riksdagen våren
1981 fastställde en investeringsplan för sändarnätet enligt vilken utbyggnaden
av särskilda sändare för regional-TV under femårsperioden slopas
utöver nödvändiga kompletteringar i förbindelsen som kan föranledas av
tillkomsten av nya regioner. Han ansåg att det f. n. torde vara en ordning som
måste accepteras. Med hänsyn till den allmänna återhållsamhet som krävs på
alla samhällsområden är det, menade statsrådet, knappast försvarbart att
satsa stora belopp på detta ändamål.

Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motionerna 636
och 2265.

I motion 984 (c) föreslås att Radio Sjuhärad skiljs från Radio Göteborg och
att en ministation upprättas i Borås med Sjuhäradsbygden som bevakningsområde.
Enligt hemställan i motion 1665 (m) bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna vad i motionen anförts om Sjuhäradsbygden som ett
självständigt lokalradioområde. Motionärerna anser det uppenbart att de
uppgifter som Lokalradion har enligt avtalet med staten inte kan utföras på
ett tillfredsställande sätt inom ett så stort område som Radio Göteborg/
Sjuhärad. De anger en rad skäl för att Radio Sjuhärad bör få bli en
självständig lokalradiostation. Uppbyggnaden bör ske successivt och bör,
sägs det, kunna ske utan ökade ekonomiska åtaganden totalt sett.

Utskottet har i det föregående lämnat en ingående redovisning för
Lokalradions utbyggnadsplaner i vilka inrättandet av Radio Sjuhärad som
självständig lokalradiostation vid slutet av 1980-talet ingått. Härav framgår
också att Lokalradion inte ändrat sin inställning i denna fråga men anser att
det inte är möjligt att nu göra utfästelser vid vilken tidpunkt detta kan ske.
Det blir helt beroende av medelstilldelningen i framtiden. LRAB anser dock
att det bör vara möjligt att åstadkomma en mer begränsad ökning av Radio
Sjuhärads egna sändningar och för detta behövs ett visst resurstillskott under
planeringsperioden. Av redovisningen framgår även att riksdagen på förslag
av utskottet vid flera tillfällen avvisat motsvarande yrkanden. Vid behandlingen
våren 1983 av förslag om Radio Sjuhärad erinrade utskottet bl. a. om
tidigare uttalanden om att lokalradiosituationen i Västsverige är komplicerad
och att en helhetssyn borde läggas på lokalradions utveckling i Göteborgs
och Bohus län samt Alvsborgs län. I detta sammanhang vill utskottet också
erinra om pågående planering för ett ökat samarbete mellan Riksradion och
Lokalradion.

Med hänsyn till vad som anförts anser utskottet att motionerna 984
(yrkande 1) och 1665 inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Sveriges Utbildningsradio AB

För Utbildningsradions verksamhet föreslås i propositionen ett anslag av
120 281 000 kr., och när det gäller kompensation för prisökningar förordas

KrU 1983/84:17

28

att samma regler som föreslagits gälla för Sveriges Radio även skall tillämpas
på Utbildningsradion. Vidare förutsätts att Utbildningsradion genom rationaliseringar
skall åstadkomma en besparing motsvarande 2 % av medlen till
programverksamhet eller 1 822 000 kr. Utskottet tillstyrker förslagen i
propositionen.

I motion 466 (vpk) hemställs om att särskilda medel skall ställas till
Utbildningsradions förfogande för att insatserna för invandrarkvinnor skall
kunna utvidgas och rikta sig till kvinnor med olika social och kulturell
bakgrund. Dessa sändningar bör enligt motionärerna ske på tider då kvinnor
har möjlighet att ta del av dem.

Utbildningsradion startade hösten 1983 ett projekt med samhällsinformation
på lätt svenska för invandrare. Programmen i TV och radio tar upp
aktuella samhälls- och kulturfrågor. Syftet är att ge invandrarna en aktuell
informationskanal samt en möjlighet till träning i svenska språket. Projektet
vänder sig inte explicit till invandrarkvinnorna men enligt vad utskottet
inhämtat innehåller programmen inslag som är speciellt utformade för denna
grupp.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionen.

Närradio

Enligt 10 § närradiolagen får kommersiell reklam inte sändas i närradio.
Det är inte heller tillåtet att sända ett visst program eller programinslag som
bekostas av medel som har ställts till den sändande sammanslutningens
förfogande under förutsättning att programmet eller inslaget sänds.

I motion 790 (m) yrkas att riksdagen skall besluta upphäva denna paragraf.
Motionären hävdar att många organisationer inte kan anordna närradiosändningar
då denna verksamhet är kostsam. Om man tillät reklam i närradion
skulle många nya föreningar kunna delta i denna verksamhet. Reklam i
närradion skulle innebära ökad konkurrens och därmed bättre program,
säger han. Ytterligare ett skäl som anförs är att de föreningar som är
engagerade i närradioverksamheten inte skulle vara beroende av statsbidrag.

Då utskottet våren 1983 behandlade ett motionsförslag med samma syfte
och motivering som det nu aktuella erinrade utskottet om att det i
närradiopropositionen (prop. 1981/82:127 s. 18-21) har lämnats en utförlig
motivering till denna bestämmelse. Utskottet erinrade även om att närradions
verksamhet skall bekostas av de lokala föreningar som ansöker om och
får sändningstillstånd. Utskottet avstyrkte därmed motionen som avslogs av
riksdagen.

Utskottet finner inte anledning att ändra sin tidigare inställning. Motionen
avstyrks alltså.

KrU 1983/84:17

29

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande riktlinjer för Sveriges Radios framtida verksamhet
att riksdagen avslår motion 1983/84:2278 i ifrågavarande del,

2. beträffande förberedelsearbetet inför nytt avtal

att riksdagen avslår motion 1983/84:2278 i ifrågavarande del,

3. beträffande Sveriges Radios framtida organisation

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:984 yrkande 2, 1983/
84:1229, 1983/84:1658, 1983/84:2264 och 1983/84:2278 i ifrågavarande
del,

4. beträffande andelen egenproduktion i TV

att riksdagen avslår motion 1983/84:2453 yrkande 2,

5. beträffande medelsberäkningen för Sveriges Radio-koncernen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med avslag
på motion 1983/84:2453 yrkande 4 a godkänner i propositionen
framlagt förslag till medelsberäkning för den avgiftsfinansierade
delen av Sveriges Radio-koncernen,

6. beträffande höjning av mottagaravgiften

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med avslag
på motion 1983/84:2453 yrkande 4b antar i propositionen framlagt
förslag till lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav
av televisionsmottagare (bil. 1 till betänkandet),

7. beträffande bemyndigande om kompensation för kostnadsökningar
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 bemyndigar
regeringen att beräkna kompensation för kostnadsökningar för
radio- och TV-verksamhet på det sätt som förordats i propositionen,

8. beträffande televerkets investeringsplan

att riksdagen godkänner den i proposition 1983/84:100 förordade
ettåriga förlängningen av televerkets investeringsplan,

9. beträffande utbyggnadsplan för bättre TV-täckning

att riksdagen godkänner den i proposition 1983/84:100 förordade
förändringen av utbyggnadsplanen för bättre TV-täckning,

10. beträffande medelsberäkning för televerkets investeringar

att riksdagen godkänner i proposition 1983/84:100 framlagt förslag,

11. beträffande överföring av medel mellan olika budgetår

att riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
televerket, att föra högst 5 000 000 kr. mellan budgetåren
1984/85 och 1985/86 som skuld resp. tillgodohavande,

12. beträffande visst beställningsbemyndigande

att riksdagen medger att regeringen lämnar televerket ett beställningsbemyndigande
om 30 000 000 kr. för budgetåret 1985/86
avseende investeringsändamål,

KrU 1983/84:17

30

13. beträffande medelsberäkning för televerket

att riksdagen godkänner i proposition 1983/84:100 framlagt förslag
till medelsberäkning för televerkets driftkostnader,

14. beträffande byggnadsarbeten för radio- och TV-verksamheten
att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
för radio- och TV-verksamheten inom de kostnadsramar som
förordats i proposition 1983/84:100,

15. beträffande ytterligare investeringsmedel

att riksdagen bemyndigar regeringen att av konjunkturmässiga
eller andra skäl anvisa ytterligare högst 10 % av föreslagna totala
investeringsmedel till televerket och byggnadsstyrelsen,

16. beträffande bemyndigande att rekvirera medel från rundradiofonden att

riksdagen bemyndigar regeringen att beräkna kompensation för
kostnadsökningar för radio- och TV-verksamhet på det sätt som
förordats i proposition 1983/84:100,

17. beträffande viss belastning av rundradiofonden

att riksdagen bemyndigar regeringen, eller efter beslut av regeringen
Sveriges Radio AB, att rekvirera högst 30 000 000 kr. från
rundradiofonden i kostnadsutjämnande syfte,

18. beträffande medelsberäkning för radionämnden

att riksdagen godkänner i proposition 1983/84:100 framlagt förslag
till medelsberäkning för radionämndens verksamhet,

19. beträffande bemyndigande att belasta rundradiofonden

att riksdagen bemyndigar regeringen, eller myndighet som regeringen
bestämmer, att belasta rundradiofonden med ej kända
kostnadsökningar för radionämndens verksamhet till följd av
löneavtal eller ökade lokalkostnader,

20. beträffande reklam i etermedierna

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:637 och 1983/84:1361
yrkande 4,

21. beträffande finansieringsformerna

att riksdagen avslår motion 1983/84:2453 yrkande 3,

22. beträffande program på minoritetsspråk
att riksdagen avslår motion 1983/84:2533,

23. beträffande en internationell pressöversikt i radio
att riksdagen avslår motion 1983/84:1227,

24. beträffande nyhetssändningar på främmande språk
att riksdagen avslår motion 1983/84:1655,

25. beträffande nationalsången i radio och TV
att riksdagen avslår motion 1983/84:354,

26. beträffande försök med kabel-TV

att riksdagen avslår motion 1983/84:2453 yrkande 1,

KrU 1983/84:17

31

27. beträffande samarbete mellan Sveriges Radio och kulturinstitutioner att

riksdagen avslår motion 1983/84:2268 yrkande 4,

28. beträffande TV:s distriktsorganisation

att riksdagen avslår motion 1983/84:2280,

29. beträffande lokalsituationen för radio och TV i Värmland

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1233 och 1983/84:1663,

30. beträffande utbyggnad av televerkets distributionsnät

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:636 och 1983/84:2265,

31. beträffande Radio Sjuhärad

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:984 yrkande 1 och 1983/
84:1665,

32. beträffande program för invandrarkvinnor i Utbildningsradion
att riksdagen avslår motion 1983/84:466,

33. beträffande bemyndigande om kompensation för kostnadsökningar
inom Utbildningsradion

att riksdagen bemyndigar regeringen att beräkna kompensation för
kostnadsökningar på det sätt som förordats i proposition 1983/
84:100,

34. beträffande medelsanvisning till Utbildningsradion

att riksdagen till Sveriges Radio AB för verksamheten vid Sveriges
Utbildningsradio AB för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 120 281 000 kr.,

35. beträffande reklamförbud i närradio

att riksdagen avslår motion 1983/84:790.

Stockholm den 29 mars 1984

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson
(s), Karl Boo (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Catarina Rönnung (s), Maja
Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander
(s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Jan Hyttring (c), Lars
Hjertén (m) och Carl-Henrik Hermansson (vpk).

KrU 1983/84:17

32

Reservationer

1. Medelsberäkningen för Sveriges Radio-koncernen (mom. 5)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”Med anledning
av” och slutar ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker i första hand förslaget att Sveriges Radio medges ett
extra anslag ur rundradiofonden om 45 milj. kr. En sådan ökning av
medelstilldelningen är nödvändig om nuvarande programproduktion skall
kunna bibehållas och förbättras. Särskilt nödvändig är en ökning av medlen
för att den inhemska programproduktionen skall kunna hållas på en
kvantitativt och kvalitativt tillräcklig nivå.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande medelsberäkningen för Sveriges Radio-koncernen

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och med
bifall till motion 1983/84:2453 yrkande 4 a som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Höjning av mottagaravgiften (mom. 6)

Vid avslag på reservation 1

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar ”En höjning” och
på s. 21 slutar ”Sveriges Radio-koncernen” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser liksom motionärerna att Sveriges Radio måste bibehålla
och successivt förstärka sin roll och ställning som ett företag i allmänhetens
tjänst. Detta är viktigt inte minst mot bakgrund av den snabba utvecklingen
på etermedieområdet. Det är då nödvändigt med en viss ökning av de medel
som ställs till Sveriges Radios förfogande. Utskottet tillstyrker därför - under
förutsättning att förslaget i motion 2453 om ett extra anslag ur rundradiofonden
avslås - att den allmänna mottagaravgiften höjs med totalt 48 kr. för
budgetåret 1984/85.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande höjning av mottagaravgiften

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och med
bifall till motion 1983/84:2453 yrkande 4 b antar vid betänkandet
som bilaga 2 fogat förslag till lag om ändring i lagen (1978:478) om
avgift för innehav av televisionsmottagare,

KrU 1983/84:17

33

3. Finansieringsformer (mom. 20 och 21)

Ingrid Sundberg, Lars Ahlmark, Gunnel Liljegren och Lars Hjertén (alla
m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ”Reklamfinansiering
Förslag” och på s. 22 slutar ”motion 2453” bort ha följande lydelse:

Finansieringsformer

Förslag som syftar till att införa reklamfinansiering av rundradioverksamheten
läggs fram i två motioner, 637 (m) och 1361 (m).

Enligt motionerna bör riksdagen uttala sig för att reklamförbudet i
etermedierna upphävs. Motionärerna anser att såväl Sveriges Radiokoncernen
som från koncernen fristående radio- och TV-företag bör kunna
finansieras genom reklaminslag. De anför även att reklamen bör skyddas av
tryckfrihetsförordningen och av en ny yttrandefrihetsgrundlag.

Frågan om reklam i TV har utskottet behandlat varje år sedan år 1980
(KrU 1979/80:24,1980/81:22,1981/82:18,1982/83:21). Förslag om införande
av reklam i TV har utskottet avstyrkt med hänvisning bl. a. till att riksdagen
år 1975 beslöt att kommersiell reklam mot vederlag i TV- och radioprogram
inte skulle få förekomma (prop. 1975:13, KrU 1975:6, rskr 1975:82).

I direktiven till massmediekommittén saknas uppdraget att utreda frågan
om reklamfinansiering av rundradioverksamhet. Tvärtom framhålls att
kommersiell reklam som riktar sig till allmänheten inte skall förekomma vare
sig i radio eller TV eller i program som förmedlas genom nya
distributionsformer.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att reklamförbudet i
etermedierna bör upphävas. Reklam i TV kommer i en nära framtid att nå
den svenska allmänheten genom utländska satellitsändningar som kan tas
emot i vårt land. Ytterligare skäl talar för en skyndsam utredning av
reklamfrågan: tillkomsten av reklam i TV skulle kunna leda till förbättrad
programkvalitet och möjliggöra återhållsamhet med höjningar av
mottagaravgiften. Med reklam i TV hade den typ av avgiftshöjning som nu
krävs - såsom kompensation för penningvärdeförsämringen - kunnat
undvikas.

Finansieringen av Sveriges Radios framtida verksamhet har, såsom
framgår av redovisningen i det föregående, nyligen debatterats i riksdagen.
Statsrådet Göransson förutskickade i debatten att Sveriges Radios
finansieringsfrågor skulle belysas ingående inför ett nytt avtal mellan staten
och Sveriges Radio. Statsrådet har sedermera aviserat att förberedelserna för
ett nytt avtal kommer att ske i en parlamentarisk beredning. Utskottet anser
att reklamintäkter som en finansieringsform skall ingå i uppdraget. Detta bör
ges regeringen till känna.

Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker utskottet motionerna 637
och 1361 yrkande 4.

KrU 1983/84:17

34

I motion 2453 (vpk) begärs en utredning om en alternativ finansieringsform,
nämligen att skattevägen finansiera Sveriges Radio-koncernen.

Motionärerna vill behålla den nuvarande finansieringsformen med mottagaravgift
men anser att vissa delar av koncernens verksamhet, t. ex.
radionämnden, borde skattefinansieras liksom även televerkets kostnader
för rundradioverksamheten.

Utskottet förutsätter att även detta finansieringsalternativ kommer att
prövas inom den ovannämnda parlamentariska beredningen. Med hänsyn till
vad som anförts avstyrker utskottet yrkande 3 i motion 2453.

dels att utskottets hemställan under 20 och 21 bort ha följande lydelse:

20. beträffande reklam i etermedierna

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:637 och 1983/
84:1361 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

21. beträffande finansieringsformerna

att riksdagen avslår motion 1983/84:2453 yrkande 3,

4. Finansieringsformer (mom. 20 och 21)

Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar ''Reklamfinansiering
Förslag” och på s. 22 slutar ”motion 2453” bort ha följande lydelse:

Finansieringsformer

Förslag som syftar till att införa reklamfinansiering av rundradioverksamheten
läggs fram i två motioner, 637 (m) och 1361 (m).

I motion 2453 (vpk) begärs en utredning om en alternativ finansieringsform,
nämligen att skattevägen finansiera Sveriges Radio-koncernen.

Inför den nya avtalsperiod, som börjar den 1 juli 1986, måste statsmakterna
ta ställning till ett stort antal principiella frågor. Den viktigaste är om
Sveriges Radios faktiska monopol skall brytas och en vid etableringsfrihet
fastställas. Enligt utskottets mening finns inte längre tekniska hinder som kan
motivera den ensamrätt till rikssändningar som Sveriges Radio i dag har. En
vid etableringsfrihet bör då vara utgångspunkten för lagstiftningen på
etermedieområdet.

Finansieringen av ljudradio och TV, förmedlad genom Sveriges Radio,
måste prövas i ljuset av denna vida etableringsfrihet och av kravet på att
kunna göra konkurrenskraftiga och kvalitetspräglade program. Avgiftsfinansieringen
måste därvid kompletteras med andra finansieringsformer,
exempelvis betal-TV och reklamfinansiering.

Den parlamentariska beredning som regeringen aviserat skall tillsättas i
höst bör få som en av sina huvuduppgifter att pröva olika finansieringsformer
för Sveriges Radios verksamhet i framtiden.

KrU 1983/84:17

35

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna 637,1361 och 2453
yrkande 3 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 20 och 21 bort ha följande lydelse:
20. och 21.

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:637, 1983/
84:1361 yrkande 4 och 1983/84:2453 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Finansieringsformerna (mom. 20 och 21)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 22 börjar med ”1 detta” och
slutar ”motion 2453” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill starkt understryka denna synpunkt. Skattefinansiering av
vissa delar av Sveriges Radios verksamhet och särskilt av televerkets
kostnader härför framstår alltmera som en nödvändighet för att bevara
Sveriges Radios integritet. Utskottet tillstyrker därför bifall till motion 2453
yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 20 och 21 bort ha följande lydelse:

20. beträffande reklam i etermedierna

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:637 och 1983/84:1361
yrkande 4,

21. beträffande finansieringsformerna

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2453 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Försök med kabel-TV (mom. 26)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”1 detta” och
slutar ”motion 2453” bort ha följande lydelse:

I detta sammanhang tar utskottet även upp önskemålet i motion 2453 att
riksdagen skall uttala att försöken med kabel-TV bör ske i enlighet med de
kulturpolitiska målen. Utskottet vill starkt understryka denna synpunkt och
anser i likhet med motionärerna att riksdagen bör göra ett särskilt uttalande i
denna riktning. Utskottet tillstyrker alltså kravet i motion 2453 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande försök med kabel-TV

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2453 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

KrU 1983/84:17

36

Särskilda yttranden

1. Internationell pressöversikt i radio och nyhetssändningar på främmande
språk (mom. 23 och 24)

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Gunnel Liljegren
(m), Jan Hyttring (c) och Lars Hjertén (m) anför:

I motion 1227 hemställs att en internationell pressöversikt sänds i radion,
och i motion 1655 hemställs att riksdagen skall besluta att inom anslaget för
ljudradiosändningar till lyssnare i utlandet även inrymma medel till nyhetssändningar
på engelska, tyska och franska i svensk radio.

I motionerna berörs ett programutbud som skulle öka servicen för
radiolyssnarna. Resursanspråken för sådana program är blygsamma och bör
kunna inrymmas i Sveriges Radios budget.

2. Lokalsituationen för radio och TV i Värmland (mom. 29)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anför:

Inom SVT utreds f. n. olika möjligheter för att åstadkomma bättre
arbetslokaler i Karlstad såväl för TV som för Riksradions distriktskontor och
för Radio Värmland. Jag anser att det är nödvändigt att lokalsituationen och
därmed arbetsmiljön för TV i Karlstad snarast förbättras.

3. Program för invandrarkvinnor i Utbildningsradion (mom 32)

Carl-Henrik Hermansson (vpk) anför:

Utbildningsradion har tagit initiativ när det gäller att ta fram studiematerial
och sända utbildningsprogram speciellt för invandrarkvinnor. Denna
verksamhet är mycket viktig. Radio- och TV-program med svenskundervisning
och samhällsorientering bör produceras för kvinnor med olika språklig
och kulturell bakgrund.

KrU 1983/84:17

37

Bilaga 1

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av
utskottet (vid mom. 6 i hemställan)

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare Härigenom

föreskrivs att I § lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Den som innehar mottagare som Den som innehar mottagare som
är avsedd för mottagning av bild- är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televi- sändning med eller utan ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga all- sionsmottagare) skall erlägga allmän
mottagaravgift med 137 kronor män mottagaravgift med 144 kronor

per kalenderkvartal. Är mottagaren per kalenderkvartal. Är mottagaren

avsedd för fargmottagning av bild- avsedd för fargmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall sändning med eller utan ljud skall

innehavaren dessutom erlägga till- innehavaren dessutom erlägga till läggsavgifl

med 40 kronor per ka- läggsavgift med 40 kronor per kalenderkvartal.
lenderkvartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall
avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande
dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

1 Senaste lydelse 1983:270.

KrU 1983/84:17

38

Bilaga 2

Förslag till lagändring som framlagts i reservation 2 (vid mom. 6 i hemställan)
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:478) om avgift för innehav av televisionsmottagare Härigenom

föreskrivs att 1 § lagen (1978:478) om avgift för innehav av
televisionsmottagare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Den som innehar mottagare som Den som innehar mottagare som
är avsedd för mottagning av bild- är avsedd för mottagning av bildsändning
med eller utan ljud (televi- sändning med eller utan ljud (televisionsmottagare)
skall erlägga ali- sionsmottagare) skall erlägga allmän
mottagaravgift med 137 kronor män mottagaravgift med 168 kronor

per kalenderkvartal. Är mottagaren per kalenderkvartal. Är mottagaren

avsedd för fargmottagning av bild- avsedd för färgmottagning av bildsändning
med eller utan ljud skall sändning med eller utan ljud skall

innehavaren dessutom erlägga till- innehavaren dessutom erlägga till läggsavgift

med 40 kronor per ka- läggsavgift med 40 kronor per kalenderkvartal.
lenderk vartal.

Skall avgift första gången erläggas under löpande avgiftsperiod, skall
avgiften sättas ned till det belopp som svarar mot antalet kvarvarande
dagar av perioden.

Avgift erläggs till myndighet som regeringen bestämmer.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

1 Senaste lydelse 1983: 270.

KrU 1983/84:17

Översikt över motionernas behandling

39

Bilaga 3

Motion Motionsyrkandena behandlas på nedan angivna ställen i

nr

utskottets utskottets hemställan reservation särskilt

yttrande nr yttrande

s. s. mom. nr

354	23	30	25
466	28	31	32		3
636	26-27	31	30
637	21	30	20	3, 4, 5
790	28	31	35
984 yrk. 1	27	31	31
2	18-19	29	3
1227	23	30	23		1
1229	18-19	29	3
1233	25-26	31	29		2
1361 yrk. 4	21	30	20	3, 4, 5
1655	23-24	30	24		1
1658	18-19	29	3
1663	25-26	31	29		2
1665	27	31	31
2264	18-19	29	3
2265	26-27	31	30
2268 yrk. 4	24-25	31	27
2278	17-19	29	1, 2, 3
2280	25	31	28
2453 yrk. 1	24	30	26	6
2	19	29	4
3	21-22	30	21	3, 4, 5
4 a	20	29	5	1
4 b 20-21	29	6	2
2533	22-23	30	22

KrU 1983/84:17 40

Innehåll

Sammanfattning 1

Propositionen
Sveriges Radio AB för verksamheten vid

Sveriges Utbildningsradio AB 2

Radio och television 2

Motioner 3

Propositionens huvudsakliga innehåll 5

Vissa utredningar på massmedieområdet 8

Yttrandefrihetsutredningen 10

Frågesvar 11

Vissa uppgifter om Radio Sjuhärad 14

Utskottet

Inledning 16

Radiokoncernens organisation 17

Kostnadskompensation och medelsberäkningar 20

Reklamfinansiering 21

Finansieringsformerna 21

Programfrågor 22

Samarbete med kulturinstitutioner 24

Regionala och lokala radio- och TV-sändningar m. m 25

Sveriges Utbildningsradio AB 27

Närradio 28

Hemställan 29

Reservationer

1. Medelsberäkningen för Sveriges Radio-koncernen (vpk) 32

2. Höjning av mottagaravgiften (vpk) 32

3. Finansieringsformer (m) 33

4. Finansieringsformer (fp) 34

5. Finansieringsformerna (vpk) 35

6. Försök med kabel-TV (vpk) 35

Särskilda yttranden

1. Internationell pressöversikt i radio och nyhetssändningar på
främmande språk (m, c) 36

2. Lokalsituationen för radio och TV i Värmland (vpk) 36

3. Program för invandrarkvinnor i Utbildningsradion (vpk) 36

Bilagor

1. Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som
tillstyrkts av utskottet (vid mom. 6 i hemställan) 37

2. Förslag till lagändring som framlagts i reservation 2 (vid mom. 6 i
hemställan) 38

3. Översikt över motionernas behandling 39

mlnab/gotab 78282 Stockholm 1984