KrU 1983/84:14

Kulturutskottets betänkande
1983/84:14

om anslag till kyrkliga ändamål (prop. 1983/84:100 bil. 15 delvis)

TRETTONDE HUVUDTITELN
Kyrkliga ändamål

1. Domkapitlen och stiftsnämnderna m.m.: Förvaltningskostnader m.fl.
anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition 1983/84:100 bil. 15
(civildepartementet) under punkterna C 1-C 8 (s. 83-92) framlagda förslag
och hemställer

1.att riksdagen till Domkapitlen och stiftsnämnderna m.m.: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 11 728 000 kr.,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om ändring av
kyrkofondens bidrag enligt vad som anförts i proposition 1983/
84:100 under anslaget vid mom. 1,

3. att riksdagen till Ersättningar till kyrkor m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 240 000 kr.,

4. att riksdagen till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret
1984/85 anvisar ett anslag av 5 051 000 kr.,

5. att riksdagen till Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 208 000 kr.,

6. att riksdagen till Bidrag till restaurering av äldre domkyrkor för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 2 400 000 kr.,

7. att riksdagen medger att regeringen får disponera reservationer
under anslaget vid mom. 6 enligt vad som anförts i proposition
1983/84:100,

8. att riksdagen till Bidrag till ekumenisk verksamhet för budgetåret
1984/85 anvisar ett anslag av 440 000 kr.,

9. att riksdagen till Bidrag till de svenska utlandsförsamlingarna för
budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag av 625 000 kr.,

10. att riksdagen till Bidrag till reparationsarbeten på de svenska
utlandsförsamlingarnas kyrkobyggnader för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 305 000 kr.

2. Bidrag till trossamfund. Regeringen har under punkt C 9 (s. 93 och 94)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 33 850 000 kr.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har kommit in med en
skrivelse beträffande förslaget till medelsanvisning under anslaget.

1 Riksdagen 1983184.13 sami. Nr 14

KrU 1983/84:14

Utskottet

Medelsanvisningen under anslaget uppgår för innevarande budgetår till
32 850 000 kr. I propositionen föreslås en uppräkning med 1 milj. kr. med
hänsyn till de ökade kostnaderna. Inom den föreslagna anslagsramen bör
även rymmas kostnader för administration och bidrag till centrala stödinsatser
för invandrarnas trossamfund, anförs det.

I den skrivelse som kommit in från Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund framhålls att då det gäller anslagen till idrottsrörelsen, ungdomsorganisationerna
och bildningsförbunden kompensation har beräknats
för de ränteförluster som de ändrade utbetalningsrutinerna - utbetalning fyra
gånger om året - innebär. Däremot har, anförs det i skrivelsen, ingen
motsvarande kompensation beräknats för de fria trossamfunden och nykterhetsorganisationerna.

Utskottet har inhämtat att målsättningen inom regeringskansliet varit att
kompensation till folkrörelserna för ränteförluster till följd av omläggningen
av utbetalningsrutinerna skulle beräknas på ett likartat sätt men att vid den
prioritering som gjorts inom berörda departement utfallet blivit olika. Som
en följd härav har endast en begränsad uppräkning av förevarande anslag
kommit till stånd.

Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att inför budgetarbetet som
avser budgetåret 1985/86 samordna prövningen av frågan om förslag till
medelsanvisningar så att prövningen kommer att ske efter samma principer
för alla folkrörelser. Utskottet vill understryka vikten av att så sker.

Eftersom budgetsituationen f. n. inte ger utrymme för ytterligare medelstillskott
tillstyrker utskottet den av regeringen föreslagna medelsanvisningen
om 33 850 000 kr.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Bidrag till trossamfund för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 33 850 000 kr.

3. Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund. Regeringen har under
punkt C10 (s. 94 och 95) föreslagit riksdagen att till Bidrag till anskaffande av
lokaler för trossamfund för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 6 500 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:796 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas att till Bidrag
för anskaffande av lokaler för trossamfund för budgetåret 1984/85 anvisas ett
reservationsanslag av 13 milj. kr.

I motion 1983/84:1232 av Marianne Karlsson (c) och Rune Backlund (c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att anslaget till

KrU 1983/84:14

anskaffande av lokaler för trossamfund under budgetåret 1984/85 skall utgå
med 12 450 000 kr.

I motion 1983/84:1669 av Evert Svensson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
bemyndigar regeringen att få överskrida ramen för anslaget till Bidrag till
anskaffande av lokaler för trossamfund om det behövs av sysselsättningsskäl.

Samarbetsnämnden för statsbidrag till trossamfund har kommit in med en
skrivelse beträffande förslaget till medelsanvisning under anslaget.

Vissa bakgrundsuppgifter

Från anslaget utgår till trossamfund särskilt bidrag till lokaler för religiös
verksamhet (lokalbidrag). Lokalbidrag får utgå för anordnande av lokal
genom nybyggnad, ombyggnad eller köp, genomgripande upprustning av
befintlig lokal och anskaffande av inventarier i samband med anordnande av
lokal. Lokalbidrag utgår dock inte för lokaler eller inventarier för vilka
statligt stöd utgår enligt kungörelsen om statligt stöd till allmänna samlingslokaler.
Fråga om lokalbidrag prövas av en samarbetsnämnd, vari ingår
företrädare för alla samfund eller grupper av församlingar som är anslutna till
eller samverkar med Sveriges frikyrkoråd.

De maximala beloppen för anordnande eller upprustning är 30 % av
skäliga kostnader, dock högst 600 000 kr. för varje församling. Under
budgetåret 1982/83 har endast kunnat beviljas 70 % av maximala bidrag. Inga
bidrag till inventarier har utgått.

För innevarande budgetår uppgår det ordinarie anslaget till 12 450 000 kr.,
varav 1 milj. kr. är avsett som bidrag till handikappanpassning av lokaler.
Hösten 1983 anvisade riksdagen efter förslag av regeringen ytterligare 11
milj. kr. för anskaffande av lokaler för trossamfund i de av arbetslöshet
hårdast drabbade länen och ytterligare 2 milj. kr. för bidrag till handikappanpassning
av lokaler för trossamfund i dessa län (prop. 1983/84:26 bil. 4, KrU
1983/84:6, rskr 1983/84:58).

Skrivelsen från Samarbetsnämnden för bidrag till trossamfund

Skrivelsen innehåller i huvudsak följande:

Inledningsvis lämnas följande redovisning för lokalbidragets och ansökningsvolymens
utveckling under de senaste fem åren.

KrU 1983/84:14

	Antal ansökningar	Produktionskostnad, kr.	Anslagets storlek, kr.
1979/80	87	92 000 000	10 800 000
1980/81	97	119 000 000	10 800 000
1981/82	85	114 000 000	10 800 000
1982/83	88	141 000 000	11 150 000
1983/84	1261	225 000 0002	22 450 0003

1 Varav 19 i en extra ansökningsomgång hösten 1983, riktad till de prioriterade länen.

2 Varav 21 000 000 kr. i den extra ansökningsomgången.

3 Varav 11 000 000 kr. som extra anslag av sysselsättningsskäl.

Bidragsberättigade församlingar har i genomsnitt erhållit anslag om ca
10-21 % - vid två tillfällen 27 % - av bidragsgrundande kostnader (ovan har
angetts att högst 30% får utgå).

Det extra anslag som av sysselsättningsskäl beviljades hösten 1983 har
använts för att möjliggöra igångsättning av projekt som anmälts i den
ordinarie ansökningsomgången inom de ur sysselsättningssynpunkt prioriterade
länen. Dessa projekt skulle annars inte ha fått stöd för igångsättning. Ett
20-tal projekt har tillkommit genom en extra ansökningsomgång under
hösten 1983, riktad till de prioriterade länen.

Samarbetsnämnden anför att nämnden mot den redovisade bakgrunden
haft skäl att anta att behovet av lokalbidrag inför 1984/85 skulle vara
oförändrat högt. Det 20-tal projekt som tillkommit i samband med det extra
anslaget har visserligen lättat något på trycket men den lättnaden uppvägs
helt av de ökade behoven enligt den trend som framgår av tabellen och som
gradvis urholkat det ordinarie anslaget.

Detta antagande bekräftas av en nyligen gjord enkät till samtliga berörda
samfund, som lagts till grund för en prognos om anslagsbehovet 1984/85. I
denna enkät har ca 110 projekt aviserats för nämnda budgetår med en total
produktionskostnad på drygt 200 milj. kr. I denna summa har inräknats två
projekt inom katolska kyrkan i icke-prioriterade län med en sammanlagd
produktionskostnad på ca 22 milj. kr. för vilka medel saknades under
föregående år.

Då det gäller den geografiska fördelningen har 1983/84 års ansökningar
varit i stort sett jämt fördelade mellan de ur sysselsättningssynpunkt
prioriterade och icke-prioriterade länen. Av de projekt som aviserats för
1984/85 ligger mindre än en tredjedel (vad beträffar produktionskostnaderna
ca en femtedel) inom de prioriterade länen. Detta är givetvis en effekt av att
ett antal projekt i dessa län kunnat tidigareläggas.

I de övriga länen har projekt för ca 160 milj. kr. aviserats.

Beträffande invandrarnas trossamfund anförs följande.

Till samarbetsnämndens delegation för vissa trossamfund är ett 25-tal
invandrarsamfund knutna direkt eller indirekt. Dessa samfund har under de
senaste åren ökat sin andel av lokalbidragsprojekten, och enligt tidigare
gjorda prognoser kommer åren 1984/85-1986/87 att utgöra något av en
brytpunkt, där många av dessa samfund efter stora initialsvårigheter kommit

KrU 1983/84:14

så långt med planeringen av nya lokalprojekt att ett förverkligande legat
inom räckhåll. Flertalet av dessa samfund har haft att starta från nolläge
under de senaste decennierna, många under 1970-talet, med åtföljande
personella, utbildningsmässiga och organisatoriska problem. Nu har många
av dessa initialsvårigheter övervunnits med resultatet att konkret projektering
för egna lokaler nu inletts på allvar. Sålunda har för en treårsperiod
lokalbyggnadsprojekt för över 150 milj. kr. aviserats enbart inom dessa
trossamfund, som tidigare bara svarat för enstaka projekt varje år.

Dessa samfund skulle drabbas utomordentligt hårt av den av regeringen
föreslagna nedskärningen. Eftersom invandrarsamfundens verksamhet i
huvudsak är koncentrerad till storstadsregionerna har dessa samfund inte
heller kunnat komma i åtnjutande av tilläggsanslaget 1983/84.

Då det gäller bidraget till handikappanpassning av lokaler framhålls bl. a.
att det ännu återstår en kö på ca 40 projekt inom icke-prioriterade län.

Samarbetsnämnden pekar i tre punkter på negativa följder av regeringens
förslag.

1. Planeringsförutsättningarna för både Samarbetsnämnden, de enskilda
samfunden och de lokala förutsättningarna blir utomordentligt nyckfulla, om
extra sysselsättningsinsatser av det slag som beviljades vintern 1983/84 tas till
intäkt för kraftiga reduceringar av det ordinarie anslaget.

2. Om sysselsättningspolitiska skäl skall få en avgörande inverkan på
lokalbidragsanslagets storlek, uppstår stora orättvisor i förutsättningarna
mellan olika församlingar, beroende på i vilket län församlingen arbetar.

3. Skillnaderna i bidragsvillkoren jämfört med allmänna samlingslokaler
ökar.

Samarbetsnämnden utvecklar närmare vad nämnden anför i de tre
punkterna.

Nämnden anför slutligen att det för att skapa rimliga planeringsförutsättningar
enligt Samarbetsnämndens mening är önskvärt att riksdagen redan
under våren 1984 fattar beslut om en höjning av anslaget.

Utskottet

För nästa budgetår föreslår regeringen en väsentlig nedskärning av
medelsanvisningen under anslaget, nämligen från 12 450 000 kr. till
6 500 000 kr. Detta sker under hänvisning till att det genom det extra
statsbidraget på sammanlagt 13 milj. kr. som av sysselsättningsskäl beviljades
under hösten 1983 blir möjligt att tidigarelägga många av de för nästa
budgetår planerade byggnadsarbetena.

I flera motioner föreslås en avsevärt större medelsanvisning än vad
regeringen föreslagit. I motion 1232 (c) förordas således samma medelsanvisning
som den ordinarie medelsanvisningen förra året, 12 450 000 kr., och i
motion 796 (fp) föreslås en uppräkning av anslaget till 13 milj. kr.
Motionärerna bakom motion 1669 (s) vill att anslaget skall få överskridas om
det behövs av sysselsättningsskäl.

KrU 1983/84:14

Utskottet vill i likhet med regeringen peka på att det genom det
sysselsättningsmedel som anvisats under anslaget blivit möjligt att tidigarelägga
projekt, något som kan utgöra skäl för att begränsa medelsanvisningen
för nästa budgetår. Utskottet ansluter sig därför till regeringens förslag, då
det gäller medelsanvisningens storlek. Motionerna 496 och 1232 avstyrks.
Utskottets förslag innebär att det för budgetåren 1983/84 och 1984/85 totalt
kommer att anvisas ca 32 milj. kr. för bidrag till lokaler för trossamfund
medan, om de särskilda sysselsättningsmedlen inte anvisats, man kan räkna
med att medelsanvisningen skulle ha blivit ca 25 milj. kr.

Utskottet vill här tillägga att vad Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund anfört i skrivelse till utskottet, vilken redovisats ovan, visar
främst att en stark nedskärning av det ordinarie anslaget kan medföra
nackdelar för finansieringen av projekt som är belägna i icke-prioriterade län
och som därför inte kan erhålla del av sysselsättningsmedel. Utskottet utgår
därför från att regeringen vid sina överväganden rörande statsbudgeten för
budgetåret 1985/86 prövar de synpunkter Samarbetsnämnden framfört.

Regeringen framhåller i budgetpropositionen att om det även nästa
budgetår blir aktuellt med åtgärder för att stimulera sysselsättningen extra
bidrag till lokaler för trossamfund bör kunna övervägas. Med hänsyn härtill
anser utskottet att det inte är erforderligt med någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion 1669.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med avslag
på motionerna 1983/84:796 och 1983/84:1232 till Bidrag till anskaffande
av lokaler för trossamfund för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 6 500 000 kr.,

2. beträffande överskridande av anslaget av sysselsättningsskäl
att riksdagen avslår motion 1983/84:1669.

4. Bidrag till kyrkofonden på grund av indragna skatteutjämningsmedel.

Regeringen har under punkt C11 (s. 96) föreslagit riksdagen att till Bidrag till
kyrkofonden på grund av indragna skatteutjämningsmedel för budgetåret
1984/85 anvisa ett anslag av 44 000 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:1651 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas att riksdagen
till kyrkofonden anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 44 milj.
kr. förhöjt anslag om 88 milj. kr.

KrU 1983/84:14

Utskottet

Fr. o. m. den 1 januari 1983 har dels de statliga skatteutjämningsbidragen
till de kyrkliga kommunerna, dels tidigare system för utjämning av vissa
avlöningskostnader mellan pastoraten via kyrkofonden upphört. I stället har
införts ett nytt system för ekonomisk utjämning mellan de kyrkliga kommunerna
via kyrkofonden. Som ersättning för det statliga skatteutjämningsbidraget
utgår ett statligt bidrag till kyrkofonden som för år 1983 beräknats till
88 milj. kr. Med hänsyn till att kyrkofonden under åren 1983 och 1984
övergångsvis får inkomster från det tidigare avräkningssystemet utgår inte
något statsbidrag för första halvåret 1984.

Ur anslaget utgår innevarande budgetår statsbidrag till kyrkofonden med
44 milj. kr. som ersättning för indragna skatteutjämningsmedel för andra
halvåret 1983.1 propositionen föreslås att för andra halvåret i år bidrag skall
utgå med samma belopp eller således med 44 milj. kr. Avsikten är att
bidraget därefter skall upphöra.

1 motion 1651 (c) yrkas att anslaget för nästa budgetår skall höjas med 44
milj. kr. i förhållande till regeringens förslag. Motionärerna uttalar att
väsentliga förutsättningar för det solidariska inomkyrkliga fördelningssystemet
tycks vara hotade. Det skatteutjämningssystem som riksdagen beslutade
om har på väsentliga avsnitt förändrats på initiativ av den nuvarande
regeringen. En av de viktigaste beståndsdelarna i det inomkyrkliga skatteutjämningssystemet
via kyrkofonden var att staten skulle tillskjuta ett årligt
bidrag om 88 milj. kr., anför motionärerna. Regeringen föreslår emellertid
att endast hälften av detta belopp tillförs systemet för nästa budgetår. Det är
angeläget att intentionerna med systemet fullföljs. Önskvärdheten av detta
har också framhållits av Svenska kyrkans centralstyrelse, anför motionärerna.

I anslutning till sistnämnda uppgift vill utskottet nämna att 1983 års
kyrkomöte uttalat bl. a. att statsbidraget till kyrkofonden bör utgå med
oförändrat belopp t. v. och att frågan om minskning eller slopande av
anslaget bör tas upp på nytt först när strukturutredningens arbete slutförts
(kyrkolagsutskottets betänkande LU 1983:12, kyrkomötets skrivelse
1983:24). Vid innevarande års kyrkomöte har en motion om höjning av det
statliga bidraget till kyrkofonden från 44 till 88 milj. kr. ansetts besvarad med
hänvisning bl. a. till att Svenska kyrkans centralstyrelse vid uppvaktning
under hösten 1983 gett regeringen till känna vad som yrkats i motionen
(kyrkolagsutskottets betänkande LU 1984:6).

Utskottet biträder regeringens förslag. Detta överensstämmer med vad
som förutskickades i förra årets budgetproposition och som då inte föranledde
någon erinran från riksdagens sida (KrU 1982/83:23). I enlighet med det
sagda avstyrks motionen.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 och med avslag

KrU 1983/84:14

på motion 1983/84:1651 till Bidrag till kyrkofonden på grund av
indragna skatteutjämningsmedel för budgetåret 1984/85 anvisar ett
anslag av 44 000 000 kr.

5. Bidrag till kyrkomötet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt C12 (s.97) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till kyrkomötet för budgetåret 1984/85 anvisar
ett anslag av 1 750 000 kr.

6. Motion om bibelkommissionen

I motion 1983/84:1676 av Jan-Erik Wikström (fp) och Karl Boo (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kostnaderna
för den pågående bibelöversättningen som hittills bör bestridas direkt av
statsmedel,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att bibelkommissionen
med beaktande av att dess arbete är av stor betydelse rent
allmänkulturellt bör kvarstanna inom utbildningsdepartementet.

Bibelkommissionen

Frågan om en ny svensk översättning av bibeln - den senast stadfästa
översättningen är från år 1917 - har varit aktuell länge och sedan början av
1960-talet blivit föremål för ett omfattande utredningsarbete (se närmare
härom bl. a. nedan angivna direktiv för bibelkommissionen). Efter förberedande
utredningsarbete av bl. a. 1971 års bibelkommitté (U 1971:5) för
översättning av Gamla testamentet (dir 1972 års riksdagsberättelse U 53) och
1971 års sakkunniga (U 1971:6) för översättning av Nya testamentet (dir 1972
års riksdagsberättelse U 54) tillkallade statsrådet Alva Myrdal, som var
föredragande i kyrkofrågor i utbildningsdepartementet, i december år 1972
en kommitté, bibelkommissionen (U 1972:7) med uppgift att nyöversätta
Nya testamentet (dir 1974 års riksdagsberättelse U46). I direktiven till
bibelkommissionen uttalades att det måste anses rimligt att staten tar
ansvaret för att vi på svenska äger en tillförlitlig, tidsenlig version av bibeln. I
direktiven erinrades bl. a. om att 1968 års beredning om stat och kyrka i sitt
slutbetänkande (SOU 1972:36) Samhälle och trossamfund framhållit att
spörsmålet om en bibelöversättning inte enbart kan anses vara en inomkyrklig
angelägenhet och att staten har - från allmänkulturella utgångspunkter -ett intresse av att tillse att en användbar bibelöversättning finns tillgänglig.
Föredragande statsrådet uttalade att hon delade den uppfattning som
sålunda uttalats av beredningen och förordade att en nyöversättning av Nya
testamentet skulle komma till stånd. I enlighet med direktiven fick kommissionen
en särskild styrelse med företrädare för politiska partier, kristna
trossamfund och kultursektorn, inkl. skolan.

KrU 1983/84:14

I juni 1975 fick bibelkommissionen genom tilläggsdirektiv (1976 års
kommittéberättelse U 25) i uppdrag att nyöversätta även Gamla testamentet.

I direktiven anslöt sig föredraganden, statsrådet Gustafsson, till det i de
ursprungliga direktiven gjorda uttalandet om att staten - från allmänkulturella
utgångspunkter - har ett intresse av att tillse att en användbar
bibelöversättning finns tillgänglig. I september 1977 fick bibelkommissionen
genom ytterligare tilläggsdirektiv i uppdrag att - när översättningen av Nya
testamentet avslutats - inleda arbetet med nyöversättning av Gamla testamentets
apokryfer (1978 års kommittéberättelse del II U 11).

Bibelkommissionen har hitintills avgett två betänkanden, nämligen (DsU
1977:3) Att översätta apokryferna och (SOU 1981:56) Bibeln. Nya testamentet.

Utredningsarbetet beräknas pågå i ytterligare minst åtta år.

Kostnaderna för nyöversättningen av bibeln m. m.

Efter förslag av regeringen beslöt riksdagen våren 1976 att dels kostnaderna
för 1971 års bibelkommitté (U 1971:5) för Gamla testamentet och för 1971
års sakkunniga (U 1971:6) för översättning av Nya testamentet, dels kostnaderna
för bibelkommissionen för tiden t. o. m. den 30 juni 1976 skulle slutligt
stanna på kyrkofonden (prop. 1975/76:80, KrU 1975/76:38, rskr 1975/
76:356). De angivna kostnaderna - som förskotterats av kyrkofonden - kom
att uppgå till 4,0 milj. kr., varav 3,2 milj. kr. för bibelkommissionen.
Kostnaderna för denna kommitté har hitintills uppgått till totalt 16,8 milj. kr.
De kostnader som uppstått efter den 30 juni 1976 - 13,6 milj. kr. - har
utgjorts av medel som anvisats över statsbudgeten under utbildningsdepartementets
kommittéanslag. Enligt vad utskottet inhämtat kommer kostnaderna
för kommittén att bli ytterligare minst 15 milj. kr.

Efter förslag av regeringen godkände riksdagen hösten 1978 att staten till
Svenska bibelsällskapet överlät sin rätt till anspråk på upphovsrättslig
ersättning för bibelkommissionens översättning av bibeln (prop. 1978/79:21,
LU 1978/79:7, rskr 1978/79:85). Vid propositionen fogades ett ramavtal om
utgivningen av översättningarna, som utöver en bestämmelse om angivna
överlåtelse innebar bl. a. följande.

De förlag som ger ut de nya bibelöversättningarna skall erlägga viss
ersättning för varje utgivet exemplar till Svenska bibelsällskapet. Ersättningen
skall i fråga om Nya testamentet i dess helhet utgöra 1 krona 50öre. De
ersättningar som tillförs Svenska bibelsällskapet skall förvaltas i en särskild
fond, kallad Svenska bibelsällskapets bibelfond. Fondens uppgift skall vara
att möjliggöra ett fortlöpande arbete med bibelöversättningsfrågor samt att
stimulera intresset för bibeln. Vid behandlingen av frågor som rör fonden
skall i Svenska bibelsällskapets styrelse också ingå företrädare för Svenska
bokförläggareföreningen och Kristna bokförläggareföreningen.

Ramavtalet gällde till en början under tre år t. o. m. utgången av juni 1982.

KrU 1983/84:14

Det förlängs automatiskt med tre år för varje gång, såvida uppsägning ej sker
i viss ordning. På grund av förlängning gäller avtalet nu t. o. m. juni nästa år.
Avtalet kan justeras om väsentligt ändrade förhållanden inträder. Om
parterna inte skulle kunna enas om nytt avtal skall bibelfonden likväl bestå. I
protokollsanteckningar till ramavtalet anges bl. a. att parterna är införstådda
med att ersättningsbeloppet för Nya testamentet kan behöva omprövas
redan efter den första avtalsperioden på grund av förändringar i penningvärdet
samt att parterna i fråga om Gamla testamentet skall bestämma
ersättningsbelopp senast vid den tidpunkt då de slutliga översättningarna kan
tillhandahållas för utgivning.

Riksdagen har även beviljat bibelfonden befrielse från skyldighet att
erlägga vissa skatter (angivna prop., SkU 1978/79:15, rskr 1978/79:84).

Föredragande departementschefen anförde i propositionen att det enligt
hans mening är lika mycket ett allmänt kulturintresse som ett kyrkligt
intresse att de nya bibelöversättningarna får en bred spridning. Med den
snabba språkutveckling vi nu har är det också viktigt att arbetet med
översättningsfrågor kan bedrivas fortlöpande, något som möjliggörs genom
inrättande av en särskild fond.

Bibelkommissionens departementstillhörighet

Inom regeringskansliet finns en kyrkoenhet. Då bibelkommissionen
tillsattes tillhörde enheten utbildningsdepartementet. Enheten flyttades den
1 juni 1977 till kommundepartementet. Bibelkommissionen kom dock även
efter överflyttningen att höra tilli utbildningsdepartementet, till en början till
kulturenheten och från halvårsskiftet 1981 till den nyinrättade medieenheten,
som handlägger bl. a. litteraturfrågor. Efter departementsreformen i
slutet av år 1982 ingår kyrkoenheten i civildepartementet.

Budgetpropositionen

Av budgetpropositionen (bil. 10 s. 59 och bil. 15 s. 23) framgår att regeringen
har för avsikt att flytta bibelkommissionen från utbildningsdepartementet
till civildepartementet. Vidare framgår att regeringens avsikt är att hälften av
kostnaderna för bibelkommissionen skall bestridas av kyrkofonden. Det
anförs i propositionen att kyrkofonden senare bör kompenseras härför och
att hänsyn till kyrkofondens kostnader för översättningsarbetet bör tas då
nuvarande ramavtal om utgivningen av bibelkommissionens översättningar
av bibeln kompletteras med beslut om ersättning för översättningen av
Gamla testamentet.

KrU 1983/84:14

Utskottet

Av den i det föregående lämnade redovisningen framgår att regeringen har
för avsikt att flytta bibelkommissionen från utbildningsdepartementet till
civildepartementet, att hälften av kostnaderna för kommissionen skall
bestridas av kyrkofonden, att kyrkofonden senare skall få kompensation
härför. I budgetpropositionen anförs vidare att hänsyn till kyrkofondens
kostnader för översättningsarbetet bör tas då nuvarande ramavtal om
utgivningen av bibelkommissionens översättningar av bibeln kompletteras
med beslut om ersättning för översättningen av Gamla testamentet.

I motion 1676 (fp, c) framställs allvarliga erinringar mot de redovisade
uttalandena. Motionärerna vill att riksdagen skall uttala att liksom hittills
varit fallet kostnaderna för den pågående bibelöversättningen bör bestridas
direkt av statsmedel samt att bibelkommissionen - med beaktande av att dess
arbete är av stor betydelse rent allmänkulturellt - även i fortsättningen bör
höra till utbildningsdepartementet.

Som skäl för yrkandena anförs i huvudsak följande. I ett internationellt
perspektiv är det unikt att staten har huvudansvaret för nyöversättning av
bibeln. I andra länder är kyrkor och samfund och/eller bibelsällskap inom ett
visst språkområde ansvariga. De principer för arbetet med bibelöversättningen,
som hitintills gällt och som formulerats bl. a. i 1972 års direktiv för
bibelkommissionen, får inte rubbas. Hitintills har den vetenskapliga integriteten
i översättningsarbetet och den allmänkulturella målsättningen klart
kunnat hävdas. Det har härvidlag varit av betydelse att kulturenheten
(numera medieenheten) inom utbildningsdepartementet varit bibelkommissionens
kontaktpunkt inom regeringskansliet. Det har varit en styrka att
staten är huvudman för översättningsarbetet och att detta inte i ekonomiskt
avseende varit beroende av trossamfunden i all synnerhet som den svenska
ekumeniska situationen är den att det råder stark organisatorisk splittring på
trossamfundssektorn. Mot denna bakgrund är det oroande att tanken på en
överflyttning av bibelkommissionen till civildepartementet framförts. Detta
gäller så mycket mer som vissa formuleringar i propositionen tyder på att
kyrkofonden, som är reserverad för inomkyrkliga ändamål, skall medverka
vid bestridandet av kostnaderna för bibelkommissionen. Vidare framhåller
motionärerna att Svenska bibelsällskapet i sin planering utgått från det år
1978 slutna ramavtalet om utgivningen av bibelöversättningarna och att
riksdagen inte bör komma i det läget att principerna för royaltyersättning för
den kommande översättningen av Gamla testamentet indirekt fastställs på
ett annat sätt än det riksdagen fastslagit i nu gällande avtal.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att det ankommer på regeringen att
avgöra till viken organisatorisk enhet en kommitté skall höra. Det kan likväl
med anledning av motionen finnas skäl erinra om följande. Direktiven för
bibelkommissionen utfärdades år 1972 efter föredragning av det statsråd -Alva Myrdal - som hade ansvaret för kyrkliga frågor i regeringen, och
kommissionen tillhörde kyrkoenheten inom utbildningsdepartementet tills

KrU 1983/84:14

enheten år 1977 flyttades till kommundepartementet. Utskottet finner det
mot denna bakgrund naturligt att bibelkommissionen nu förs tillbaka till
kyrkoenheten, som numera finns inom civildepartementet. Departementschefen
är föredragande i regeringen i bl. a. kyrkliga frågor. Det finns i
sammanhanget anledning erinra om att det inom kyrkoenheten handläggs
inte endast ärenden rörande svenska kyrkan utan även ärenden exempelvis
om bidrag som avser de fria trossamfunden. En överflyttning av bibelkommissionen
till civildepartementet innebär således inte att bibelöversättningen
skall betraktas som en angelägenhet endast för svenska kyrkan. Någon
ändring av de direktiv som gäller för bibelkommissionens arbete har inte
ifrågasatts. Det finns därför enligt utskottets mening inte fog för farhågor av
de slag som framförts i motionen om att de hittillsvarande principerna för
arbetet med bibelöversättningen skulle komma att rubbas genom en
överflyttning av bibelkommissionen till civildepartementet. Det bör också
framhållas att det från allmänkulturella utgångspunkter finns ett lika starkt
intresse för staten som tidigare att en användbar bibelöversättning finns
tillgänglig.

Inte heller då det gäller den fortsatta finansieringen av bibelkommissionen
framläggs något förslag i budgetpropositionen. Med anledning av motionen
vill dock utskottet hänvisa till den i det föregående lämnade redovisningen
för 1978 års ramavtal om utgivningen av bibelkommissionens översättningar
av bibeln. Avtalet löper i treårsperioder, och det finns därutöver, om part
inte vill utnyttja möjligheten att säga upp avtalet till utgången av en
avtalsperiod, en möjlighet för part att påkalla jämkningar i avtalet om
väsentligt ändrade förhållanden inträder. Utskottet vill också, såvitt avser
frågan om bidrag från kyrkofonden till bibelkommissionen, framhålla att
svenska kyrkan lika väl som de fria trossamfunden har ett betydande intresse
av att en ny översättning av bibeln tas fram.

Utskottet hemställer

1. beträffande finansieringen av bibelkommissionen
att riksdagen avslår motion 1983/84:1676 yrkande 1,

2. beträffande bibelkommissionens departementstillhörighet
att riksdagen avslår motion 1983/84:1676 yrkande 2.

Stockholm den 27 mars 1984

På kulturutskottets vägnar
INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Karl Boo (c),
Lars-Ingvar Sörenson (s). Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Stina
Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s), Gunnel
Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp), Mona Sahlin (s), Anders Nilsson (s),
Lars Hjertén (m) och Carl-Henrik Hermansson (vpk).

KrU 1983/84:14

Reservationer

1. Bidrag till trossamfund (punkt 2)

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c) och Jan-Erik Wikström (fp) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar ”Eftersom budgetsituationen”
och slutar ”om 33 850 000 kr.” bort ha följande lydelse:

Då det gäller medelsanvisningen för nästa budgetår anser utskottet att
regeringsförslaget nu bör godtas. Utskottet förutsätter emellertid att regeringen
lägger fram förslag om anslag på tilläggsbudget som tillgodoser
önskemålet att även de fria trossamfunden får kompensation för ränteförlusterna
till följd av de ändrade utbetalningsreglerna.

2. Medelsanvisningen till Bidrag till anskaffande av lokaler för trossamfund

(punkt 3, mom. 1)

Karl Boo (c), Stina Gustavsson (c) och Jan-Erik Wikström (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar ”Utskottet vill i
likhet” och slutar ”Samarbetsnämnden framfört” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening har Samarbetsnämnden för statsbidrag till
trossamfund i den skrivelse som refererats i det föregående utomordentligt
tydligt visat att en rad nackdelar uppstår om regeringens förslag till
nedskärning av anslaget bifalls. Sålunda rubbas planeringsförutsättningarna
både för trossamfunden och för Samarbetsnämnden, stora orättvisor uppstår
mellan församlingar som är belägna i olika regioner och skillnaderna i
bidragsvillkor jämfört med allmänna samlingslokaler ökar. Utskottet vill
särskilt peka på konsekvenserna för invandrarnas trossamfund, vilka ofta
arbetar i områden, som inte är prioriterade ur sysselsättningssynpunkt.
Utskottet motsätter sig med det anförda att anslaget skärs ned. Utskottet
anser att det ordinarie anslaget för innevarande budgetår, 12 450 000 kr., bör
höjas med 3 %, vilket är den procentsats med vilken bidragsanslag i
allmänhet räknats upp i budgetpropositionen. Anslaget bör med denna
utgångspunkt bestämmas till 12 825 000 kr. Härigenom tillgodoses motion
1232 fullt ut och motion 796 i allt väsentligt.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsanvisningen
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 samt
motionerna 1983/84:796 och 1983/84:1232 till Bidrag till anskaffande
av lokaler för trossamfund för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 12 825 000 kr.,

KrU 1983/84:14

3. Bidrag till kyrkofonden på grund av indragna skatteutjämningsmedel

(punkt 4)

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”1 anslutning” och
slutar ”avstyrks motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att det nya inomkyrkliga skatteutjämningssystemet
är så konstruerat att dess förutsättningar rubbas om en nedskärning eller
ett avskaffande av förevarande anslag genomförs. Det mest naturliga enligt
utskottets mening är därför att, i likhet med vad som yrkas i motion 1651,
medel anvisas i den utsträckning som riksdagen förutsatte vid sitt beslut i
frågan då systemet infördes. Den meningsyttring som 1983 års kyrkomöte
enhälligt gjort i frågan understryker ytterligare det angelägna i en sådan
åtgärd. Även årets kyrkomöte har intagit samma ståndpunkt. Ett ytterligare
skäl för att bidrag till kyrkofonden skall utgå i enlighet med förslaget i
motionen är att regeringen nyligen lagt fram ett förslag om att den
kommunala beskattningen av juridiska personer skall upphöra fr. o. m.
inkomståret 1985 och att de kyrkliga kommunerna som en följd härav kan
beräknas få ca 170 milj. kr. i årligt inkomstbortfall medan kompensationen - i
form av bidrag till kyrkofonden-blir endast 85 milj. kr. (prop. 1983/84:133).

I enlighet med det anförda tillstyrker utskottet motion 1651.

dels att utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1651 och med anledning
av proposition 1983/84:100 till Bidrag till kyrkofonden på grund av
indragna skatteutjämningsmedel för budgetåret 1984/85 anvisar ett
anslag av 88 000 000 kr.

4. Finansieringen av bibelkommissionen (punkt 6, mom. 1)

Ingrid Sundberg (m), Karl Boo (c), Lars Ahlmark (m), Stina Gustavsson
(c), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp) och Lars Hjertén (m)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”tas fram” bort ha följande lydelse:

Utskottet är medvetet om att det ankommer på regeringen att avgöra till
vilken organisatorisk enhet en kommitté skall tillhöra. Den aviserade
flyttningen av bibelkommissionen från utbildningsdepartementet till civildepartementet
har inte motiverats i budgetpropositionen och har väckt
uppmärksamhet på skilda håll. I detta hänseende kan nämnas att Sveriges
Frikyrkoråd i skrivelse till statsministern hemställt att kommission får ligga
kvar under utbildningsdepartmentet och betonat att det förhållandet att
översättningsarbetet varit placerat inom ramen för utbildningsdepartementets
kulturansvar på ett positivt sätt markerat att bibelkommissionens

KrU 1983/84:14

verksamhet inte är ett avgränsat kyrkligt intresse utan en hela folkets
kulturuppgift, som finansieras genom allmänna medel och inte genom medel
för särskilda kyrkliga ändamål. Denna aktion liksom andra inslag i den
debatt som förts med anledning av förslaget om överflyttningen till annat
departement visar att det finns fog för farhågor av de slag om framförts i
motionen. Uttalanden av företrädare för regeringskansliet av innehåll att det
är mest praktiskt att bibelkommissionens arbete tillhör civildepartmentets
ansvarsområde har inte gett önskad klarhet vare sig i principfrågan eller när
det gäller finansieringen. Regeringens avsikt att flytta över bibelkommissionen
till civildepartementet har skapat oro och oklarhet i frågan om hur
bibelöversättningsarbetet principiellt skall betraktas och finansieras.

Budgetpropositionen har inget klart förslag om den fortsatta finansieringen
av bibelkommissionen. Den ur allmänkulturell och ekumenisk synvinkel
minst stötande tolkningen av budgetpropositionens skrivning (prop. 1983/
84:100, bil 15 Civildepartementet, s.23) innebär att kyrkofonden endast
momentant skall stå för ”hälften av kostnaderna” för att ”senare kompenseras
härför”. Utskottet anser det motiverat att riksdagen med anledning av
vad som anförts i motion 1676 - utan att avvakta förslag av regeringen i frågan
- slår fast att kyrkofonden inte bör medverka då det gäller att bestrida
kostnaderna för bibelkommissionen. Det finns en rad skäl för detta
ställningstagande. I detta hänseende vill utskottet anföra följande.

Om finansieringen av bibelkommissionen även i fortsättningen får ske
över statsbudgeten - genom att medel tas från kommittéanslaget i det
departement till vilket bibelkommissionen hör - markeras enligt utskottets
mening att bibelkommissionens arbete är av allmänkulturellt intresse, något
som understrukits såväl i bibelkommissionens ursprungliga direktiv som i
flera andra sammanhang. Denna markering är mot bakgrund av den aktuella
debatten angelägen. Det sagda står inte i motsättning till det förhållandet att
trossamfunden har stort intresse av att en ny bibelöversättning arbetas fram.
Å andra sidan skulle en finansiering - helt eller delvis - genom kyrkofonden
kunna ge en felaktig uppfattning om möjligheterna att hävda den vetenskapliga
integriteten i översättningsarbetet liksom den allmänkulturella målsättningen.
Erfarenheterna från andra länder liksom inslag i den aktuella
svenska debatten om bibelöversättningsproblemen visar värdet av att
översättningsarbetet även rent formellt, ekonomiskt och administrativt står
oberoende av varje partsintresse. De ursprungliga regeringsdirektiven från
1972 trycker starkt på uppgiften att åstadkomma en översättning som
verkligen kan bli huvudtext inom hela det svenska språkområdet.

Ett tungt skäl för att inte belasta kyrkofonden med fiansiering av
bibelkommissionen är innehållet i det avtal, som träffats om utgivning av
bibelkommissionens översättning av bibeln. Som framgår av den tidigare
framställningen skall de förslag, som ger ut den nya bibelöversättningen
erlägga viss ersättning för varje exemplar till Svenska bibelsällskapet, vilken
ersättning skall förvaltas i Svenska bibelsällskapets bibelfond. Fonden skall

KrU 1983/84:14

enligt 18 § i angivna avtal i första hand tas i anspråk för att bestrida kostnader
förlöpande bevakning av och arbete med bibelöversättningsfrågor. För detta
ändamål skall medel bland annat kunna utgå till anslag för forskning. Ur
fonden skall medel dessutom utgå för information om bibelkommissionens
översättningar och för andra liknande åtgärder som har till syfte att stimulera
intresset för Bibeln. Bibelsällskapet är ett ekumeniskt organ. Om avtalet
måste rivas upp för att kyrkofonden - som är avsedd för Svenska kyrkans
inomkyrkliga angelägenheter skulle få kompensation för sina bibelkommissionskostnader
genom royalties på den nya bibelutgåvan, finns risk för att
man onödigtvis skapar oro och spänningar på det ekumeniska fältet. Därtill
kommer att fonden skulle få minskade inkomster. Detta skulle särskilt på
längre sikt få olyckliga konsekvenser för den forskning som är påbörjad och
som Svenska bibelsällskapets bibelfond finansierar. Bibelsällskapet och alla
andra, som ställer stora förväntningar på resultat från detta forskningsrbete,
känner oro inför det perspektiv som avtecknar sig om det av en enhällig
riksdag godkända avtalet skulle rivas upp och den ekonomiska basen för
bibelfonden undermineras.

I enlighet med det inledningsvis anförda och på nu angivna skäl anser
utskottet att riksdagen bör bifalla motion 1676 i den del vari framställs
yrkande av innehåll att kostnader för den pågående bibelöversättningen även
fortsättningsvis bör bestridas helt av statsmedel (yrkande 1).

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande finansieringen av bibelkommissionen att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:1676 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

minab/gotab 78278 Stockholm 1984