JuU 1983/84:22

Justitieutskottets betänkande
1983/84:22

om anslag till polisväsendet, m. m. (prop. 1983/84:100 bil. 4, B,
jämte motioner)

ANDRA HUVUDTITELN
Polisväsendet

1. Rikspolisstyrelsen. Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 4
(justitiedepartementet) under punkt B 1 (s. 34—37) föreslagit riksdagen att
till rikspolisstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
541 430 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:1351 av Gunilla André m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen

— beslutar uttala sig för att 300 polisaspiranter skall antas under budgetåret
1984/85 (yrkande 2),

— beslutar hos regeringen begära en plan för polisutbildningens dimensionering
under resten av 1980-talet (yrkande 4).

I motion 1983/84:2185 av Rune Rydén m. fl. (m) hemställs att riksdagen

— som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
rätt för rikspolisstyrelsen att bedriva viss uppdragsverksamhet (yrkande 1),

— avslår regeringens hemställan till riksdagen vad avser rikspolisstyrelsen
i denna del (yrkande 2),

— av regeringen begär en särskild redogörelse i frågan om rätt för rikspolisstyrelsen
att bedriva viss uppdragsverksamhet (yrkande 3).

Utskottet

Inledning

År 1981 fattade riksdagen beslut om riktlinjer för en reform i fråga om
polisens uppgifter, utbildning och organisation m. m. (prop. 1980/81:13,
JuU 24, rskr 210). Uppgifter rörande det praktiska genomförandet av
reformen anförtroddes 1981 års polisberedning (Ju 1981:02). Regeringen
har i proposition 1983/84:89, som bygger på förslag av polisberedningen,
föreslagit riksdagen att godkänna de riktlinjer i fråga om polisens organisation
m. m. som har förordats i propositionen. De i propositionen före -

I Riksdagen 1983/84. 7 sami. Nr 22

JuU 1983/84:22

slagna åtgärderna avses i huvudsak bli genomförda fr. o. m. den 1 juli 1984.
Riksdagen har nyligen behandlat propositionen (JuU 1983/84:16, rskr
182).

Vissa frågor för polisreformens fulla genomförande återstår för riksdagen
att pröva. Regeringen har helt nyligen förelagt riksdagen en proposition
(1983/84:111) med förslag till polislag m. m. som avses träda i kraft
den 1 juli 1984; propositionen bereds f. n. av utskottet. Övriga frågor som
omfattas av polisreformen avser regeringen att redovisa för riksdagen i
sådan tid att det slutliga genomförandet kan ske den 1 juli 1985.

I budgetpropositionen (s. 35) säger departementschefen att vissa av de
i proposition 1983/84:89 föreslagna åtgärderna leder till ett minskat personalbehov
vid rikspolisstyrelsen och att anslagsberäkningen under den
nu aktuella punkten grundar sig på förslagen i den sist nämnda propositionen.
Regeringens förslag till medelsberäkning under denna punkt innebär
en ökning av anslaget med drygt 315 milj. kr. i förhållande till anslaget
för innevarande budgetår; totalt föreslås ett anslag av 541 430 000 kr.
Ökningen förklaras i huvudsak av att posten Löner och utrustning till extra
polismän m. fl. på drygt 312 milj. kr. har förts över från anslagen B 4 och
B 5. Enligt regeringens förslag sker också vissa andra förändringar av det
förevarande anslaget som betingas av förslagen i proposition 1983/84:89.

Antagning av polisaspiranter

Rikspolisstyrelsen har föreslagit att antalet elever i grundutbildningen
ökas från 200 till 300. Departementschefen säger i budgetpropositionen
(s. 35) att den successiva förbättringen av vakanssituationen inom polisväsendet
har medfört att det f. n. finns omkring 1 000 polismän som har
genomgått grundutbildning och fullgjort s. k. alterneringstjänstgöring men
som ännu inte har fått tjänst inom ett polisdistrikt. Dessa polismän tjänstgör
således i polisdistrikten utöver gällande personaltablå. Departementschefen
uttalar att han med hänsyn till bl. a. det gynnsamma personalläget
har bedömt att antagningen av aspiranter till polishögskolan kan begränsas
till 200 under nästa och de därpå följande två budgetåren.

Departementschefens ställningstagande kritiseras i motion 1351. Motionärerna
menar att de 1 000 färdigutbildade polismännen inte saknar arbetsuppgifter;
de torde tjänstgöra inom polisväsendet då ordinarie befattningshavare
av olika skäl är förhindrade. Motionärerna efterlyser en plan
för dimensioneringen av polisutbildningen under resten av 1980-talet.

Beträffande frågan om antalet aspiranter för nästkommande budgetår
vill utskottet peka på att departementschefens beräkning grundas på bl. a.
det gynnsamma personalläget. Mot denna bakgrund och med hänsyn till
det ansträngda statsfinansiella läget bör man enligt utskottets mening inte
frångå beräkningen i budgetpropositionen. Utskottet avstyrker därför bifall
till motion 1351 i nu behandlad del.

När det gäller önskemålet om en plan för den fortsatta dimensionering -

JuU 1983/84:22

en av polisutbildningen vill utskottet peka på att samma fråga behandlades
av utskottet under förra riksmötet. Utskottet uttalade då i sitt av riksdagen
godkända betänkande (JuU 1982/83:20 s. 3) att det var av stor betydelse
för organisationen av polishögskolans arbete och därmed också för kvaliteten
på den undervisning som där bedrivs att verksamheten kan planläggas
för längre tidsperioder än ett år och att elevantagningen sker någorlunda
jämnt över åren. Saken hade enligt utskottets mening så stor betydelse
för rekryteringsarbetet och polisverksamheten i stort att den borde studeras
närmare. Utskottet utgick från att så kom att ske inom ramen för
polisberedningens arbete.

Polisberedningen avlämnade under hösten 1983 betäkandet (Ds Ju
1983:15) Rekrytering och utbildning inom polisväsendet. I betänkandet
behandlar beredningen frågor om rekrytering och utbildning inom polisväsendet
med anledning av polisreformen. Beredningen föreslår förändringar
i utbildningsorganisationen i flera viktiga hänseenden. Bl. a. föreslår
beredningen att all central utbildning inom polisväsendet i princip
skulle ske vid polishögskolan Ulriksdal. Förslaget grundas på bl. a. en
prognos om grundutbildningens omfattning från år 1986 och de närmaste
åren därefter, som utgick från en årlig rekrytering av 500 polisaspiranter.
Polisberedningen uttalar därvid (s. 291) att antalet elever vid den nuvarande
grundkursen varierat från 800 per år ner till 200 elever för innevarande
budgetår. Under senare år har emellertid det genomsnittliga antalet elever
varit 400—500, vilket enligt beredningen även motsvarar det teoretiska
rekryteringsbehovet i en storleksmässigt oförändrad polisorganisation. —

I betänkandet överväger polisberedningen vidare förändringar i fråga om
polisutbildningens innehåll, omfattning och utformning.

Vissa av polisberedningens förslag av organisatorisk art, bl. a. om koncentrationen
av den centrala utbildningsverksamheten till polishögskolan
Ulriksdal i Solna, har behandlats i proposition 1983/84:89 medan övriga
frågor avses bli behandlade av regeringen i det senare steget av genomförandet
av reformen inom polisväsendet.

Utskottet vidhåller uppfattningen om betydelsen av att verksamheten
vid polishögskolan kan planläggas för längre tidsperioder än ett år och att
elevantagningen sker någorlunda jämnt över åren. Som framgår av det
förut anförda har polisberedningen vid sina överväganden angående den
framtida polisutbildningen beaktat behovet av polisaspiranter under de
närmaste åren. Utskottet, som noterar att departementschefen i budgetpropositionen
bedömer att antalet polisaspiranter kan begränsas till 200 även
under de två på nästa budgetår följande budgetåren, utgår från att regeringen
kommer att behandla den aktuella frågan — i den mån så ej redan
kan anses ha skett genom proposition 1983/84:89 — i samband med
redovisningen av de frågor som återstår för polisreformens fulla genomförande.
Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1351 i nu
behandlad del.

JuU 1983/84:22

Viss uppdragsverksamhet

Departementschefen nämner upplysningsvis i budgetpropositionen
(s. 36) att han avser att inom kort ta upp en fråga om rätt för rikspolisstyrelsen
att bedriva viss uppdragsverksamhet. Styrelsen bör enligt departementschefen
ges ett bemyndigande dels att bedriva konsultverksamhet
inom ADB-området med särskild inriktning på datasäkerhet, dels att sälja
sådan programvara som har utarbetats vid styrelsen. Verksamheten kommer
delvis att avse sådana kunskaper eller sådana program som finns inom
avdelning D (särskilda polisverksamheten). Departementschefen säger vidare
att han ämnar återkomma till regeringen med förslag till närmare
bestämmelser om verksamheten.

I motion 2185 riktas kritik mot departementschefens uttalanden. Motionärerna
säger att den statsrättsliga grunden för myndigheters kommersiella
verksamhet är oklar och att endast riksdagen kan tillåta sådan uppdragsfinansierad
verksamhet hos myndigheter. Vidare anser motionärerna det
vara betänkligt om rikspolisstyrelsen skulle tillföras resurser genom exportvinster
från uppdragsverksamhet vid sidan av vad riksdagen beslutat.

Allmänt gäller att ramen för en statlig myndighets verksamhetsområde
ges genom direktiv av regeringen och riksdagen. Dessa direktiv för vad en
myndighet skall syssla med kan ha kommit till uttryck genom myndighetens
instruktion, i regleringsbrev eller på något annat sätt.

Något hinder i t. ex. regeringsformen mot att en myndighet bedriver
affärsverksamhet eller annan verksamhet av privaträttslig karaktär finns
inte. Inte heller krävs det att föreskrifter om verksamhet av detta slag hos
myndigheter skall meddelas i lag eller att regeringen, om den vill fatta
beslut om sådan verksamhet, måste ha bemyndigande i lag. Det är för
övrigt i praktiken inte ovanligt att myndigheter, utan att för den skull syssla
med affärsverksamhet i egentlig mening, uppträder som privaträttsliga
subjekt genom att t. ex. ingå avtal med enskilda. Och i vissa sammanhang,
nämligen vid upphandling, har en statlig myndighet en uttrycklig skyldighet
att ta affärsmässiga hänsyn (se 1 och 3 §§ upphandlingsförordningen
[1973:600]).

En myndighets verksamhet kan finansieras antingen genom anslag eller
genom avgiftsbeläggning. Bland myndigheter med avgiftsbelagd verksamhet
är det, vid sidan av affärsverken, de s. k. uppdragsmyndigheterna som
kan sägas syssla med affärsverksamhet genom att sälja varor eller tjänster
till utomstående. Som exempel på uppdragsmyndigheter kan nämnas datamaskincentralen
för administrativ databehandling och statistiska centralbyrån.

Frågan om myndigheters affärsverksamhet som riktar sig mot utlandet
behandlades av riksdagen år 1981 i samband med att regeringen (handelsdepartementet)
för riksdagen redovisade en rad åtgärder för att främja
export av tjänster från statliga myndigheter och bolag (prop. 1980/81:171).

JuU 1983/84:22

Vid remissbehandlingen av det utredningsförslag som låg till grund för
propositionen riktades från några håll kritik mot att myndigheter sysslar
med export av tjänster (se prop. s. 54). Riksrevisionsverket förordade att all
kommersiell tjänsteexport skulle ske i bolagsform. Verksamhet i myndighetsform
borde reserveras för samhällsfunktioner. Att låta myndigheter
bedriva kommersiell tjänsteexport ansåg verket inte vara förenligt med de
syften för vilka myndighetsformen var avsedd. Verket ansåg också att en
sammanblandning av renodlad myndighetsverksamhet och kommersiell
verksamhet inte var acceptabel från redovisnings- och revisionssynpunkt.

Departementschefen menade (prop. s. 8f) att en myndighet borde kunna
bedriva viss tjänsteexport i eget namn genom uppdragsverksamhet. Det
borde enligt departementschefen slås fast att uppdragsverksamhet är en
förutsättning för att myndigheter skall kunna bedriva tjänsteexport. Och
för att stimulera exportverksamheten borde enligt departementschefen fler
myndigheter få möjlighet att bedriva uppdragsverksamhet. Men departementschefen
betonade vikten av att en sådan exportverksamhet i viss
utsträckning bedrevs skild från myndighetens uppgifter enligt dess instruktion,
framför allt i fråga om redovisning av medel och personal.

När det gäller de ekonomiska frågorna pekade departementschefen
(prop. s. 9) på olika åtgärder som skulle kunna stimulera en ökad tjänsteexport.
En sådan åtgärd var att myndigheter som hade intäkter av tjänsteförsäljning
till utlandet i huvudsak fick disponera dem på egen hand för att
täcka kostnaderna inom exportverksamheten. En parallell kunde enligt
departemenschefen här dras till myndigheter som hade rätt att ta uppdrag;
ersättningen för sådana uppdrag disponerades av myndigheten i uppdragsverksamheten.

Riksdagen godtog vad som anförts i propositionen i de nu angivna
hänseendena (NU 1980/81:58, rskr 426).

Frågor av det slag som behandlades i det nyss berörda ärendet regleras
i förordningen (1981:673) med vissa bestämmelser för statlig myndighets
affärsdrivande verksamhet i utlandet. Förordningen är tillämplig på ett
drygt 20-tal affärsverk och andra statliga myndigheter, dock ej rikspolisstyrelsen.
I förordningen föreskrivs bl. a. att myndigheten inom sitt verksamhetsområde
bör ta initiativ till att för export marknadsföra sådana
tjänster som myndigheten inte är förhindrad att tillhandahålla. 1 övrigt
innehåller förordningen bestämmelser som syftar till att klarlägga myndigheternas
handlingsmöjligheter vid export av tjänster.

I sammanhanget kan nämnas att spörsmålet rörande rikspolisstyrelsens
uppdragsverksamhet av det slag som berörts i motionen nyligen föranlett
en fråga i kammaren. Frågan har ännu inte besvarats.

Som framgått av den redogörelse som här lämnats finns det inga formella
hinder för regeringen att ge rikspolisstyrelsen rätt att ägna sig åt
sådan uppdragsverksamhet som departementschefen nämner i budgetpropositionen.
Och riksdagen har tidigare ställt sig bakom åtgärder som syftar

JuU 1983/84:22

till att stimulera export av tjänster från statliga myndigheter. Mot denna
bakgrund finns det enligt utskottets mening inte skäl för riksdagen att vidta
någon åtgärd med anledning av motionen. 1 sammanhanget bör enligt
utskottets mening beaktas att man — när det gäller utformningen av de
närmare bestämmelserna för den ifrågavarande uppdragsverksamheten —
bör åstadkomma en tydlig gränsdragning mellan denna form av verksamhet
och rikspolisstyrelsens administrativa och polisiära myndighetsåligganden,
bl. a. i fråga om den brottsförebyggande verksamheten. Utskottet
avstyrker bifall till motion 2185.

Övrigt

Vad departementschefen anfört under detta anslag föranleder — utöver
vad som har sagts i det föregående — inget särskilt uttalande från utskottets
sida, och utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottets hemställan
Utskottet hemställer

1. beträffande aspirantantagningen 1984/85

att riksdagen avslår motion 1983/84:1351 i denna del (yrkande
2),

2. beträffande långtidsplanering av aspirantantagningen

att riksdagen avslår motion 1983/84:1351 i denna del (yrkande
4),

3. beträffande viss uppdragsverkamhet inom rikspolisstyrelsen
att riksdagen avslår motion 1983/84:2185,

4. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Rikspolisstyrelsen
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
541 430 000 kr.

2. Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot
rikets säkerhet m.m. Regeringen har under punkt B 2 (s. 37) föreslagit
riksdagen att till Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande
av brott mot rikets säkerhet m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 137 156 000 kr.

Motion

1 motion 1983/84:1525 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk utredning — i
vilken företrädare för alla fem riksdagspartierna skall ingå — vars uppdrag
skall vara att granska säkerhetspolisens organisation och verksamhet
bl. a. utifrån de synpunkter som anförts i motionen.

Utskottet

Regeringens anslagsframställning innebär en ökning av anslaget till den
Särskilda polisverksamheten från 127,7 milj. kr. för innevarande budgetår
till 137,1 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

JuU 1983/84:22

Utskottet har inte någon erinran mot regeringens medelsberäkning.

I motion 1525 begärs en parlamentarisk utredning, med alla fem riksdagspartierna
företrädda, för att granska säkerhetspolisens organisation
och verksamhet.

Yrkanden om översyn av säkerhetspolisens organisation och verksamhet
har under senare år vid flera tillfällen, senast förra året, prövats av
utskottet. Utskottet får härvidlag hänvisa till den utförliga behandlingen i
betänkandet JuU 1979/80:3 och till ställningstagandena till översynsyrkanden
i betänkandena JuU 1979/80:31, 1980/81:33, 1981/82:38 och
1982/83:33. Utskottet avstyrkte bifall till yrkandena, och riksdagen följde
utskottet.

De i utskottets tidigare betänkanden redovisade reformerna rörande
säkerhetstjänstens organisation har nyligen genomförts och börjat tillämpas.
Det i betänkandet JuU 1982/83:33 nämnda översynsarbetet i fråga om
personalkontrollkungörelsen (1969:446) har resulterat i en förordning
(1983:764) om ändring i personalkontrollkungörelsen som trätt i kraft den
1 oktober 1983. Till följd av ändringarna i kungörelsen pågår f. n. ett
omfattande praktiskt uppföljningsarbete.

När utskottet tidigare avstyrkt bifall till föreliggande översynsyrkanden
har det skett mot bakgrund av genomförda och förestående reformer av
den polisiära säkerhetstjänstens verksamhet. Därvid har också omnämnts
förslag av juristkommissionen i fallet Bergling (se Ds Ju 1980:2) om en
förutsättningslös utvärdering inom några år.

Enligt utskottets mening saknas uppenbarligen f. n. — innan den nya
ordningen för säkerhetstjänstens verksamhet hunnit vara i tillämpning
någon nämnvärd tid — skäl att föranstalta om en utredning för att granska
säkerhetstjänstens organisation och verksamhet. Utskottet avstyrker därför
bifall till motion 1983/84:1525.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Särskild polisverksamhet
för hindrande och uppdagande av brott mot rikets
säkerhet m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 137 156 000 kr.,

2. beträffande översyn av säkerhetspolisens verksamhet
att riksdagen avslår motion 1983/84:1525.

3. Statens kriminaltekniska laboratorium. Regeringen har under punkt B 3
(s. 37—39) föreslagit riksdagen att till Statens kriminaltekniska laboratorium
för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 18 490 000 kr.

Regeringens förslag under denna punkt innebär en ökning av anslaget
med 318 000 kr. i förhållande till anslaget för innevarande budgetår.

I budgetpropositionen erinras om att personalläget vid laboratoriet,
liksom tidigare, är bekymmersamt. Mot denna bakgrund har anslagsförslaget
inte beräknats med utgångspunkt i huvudförslaget om besparing.

JuU 1983/84:22

Den besparing som skulle ha följt vid en tillämpning av huvudförslaget har
i stället tagits ut under anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen. Vid medelsberäkningen
har hänsyn också tagits till att laboratoriet från riksskatteverket
skall ta över uppgiften att undersöka kilometerräknarapparater som misstänks
ha blivit utsatta för manipulation. — Några nya tjänster föreslås inte
för laboratoriet.

Utskottet godtar regeringens förslag till medelsberäkning.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Statens kriminaltekniska laboratorium för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 18 490 000 kr.

4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader. Regeringen har under
punkt B 4 (s. 39—42) föreslagit riksdagen att till Lokala polisorganisationen:
Förvaltningskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 3 767 834 000 kr.

Motioner

1 motion 1983/84:599 av Inge Carlsson (c) hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av en ekonomisk rotel i Norrköpings polisdistrikt.

1 motion 1983/84:893 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) hemställs med
hänvisning till vad som anförts i motion 1983/84:891, såvitt nu är i fråga,

— att riksdagen hos regeringen begär förslag om inrättande av narkotikarotlar
i större polisdistrikt (yrkande 3),

— att riksdagen beslutar anvisa medel för ytterligare 20 tjänster till narkotikapolisen
(yrkande 4).

I motion 1983/84:1149 av Marianne Karlsson (c) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det bör
införas en möjlighet att mot prisförhöjning få i pass infört titel eller
yrkesbeteckning jämte utländsk översättning därav,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer att expeditionskungörelsens
avgiftslista kompletteras med uppgift på särskild taxa/stämpelavgift för
införande av titel eller yrkesbeteckning i pass samt för dess översättning.

I motion 1983/84:1351 av Gunilla André m. fl. (c) hemställs, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen beslutar att till Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1984/85 anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 10 milj. kr. förhöjt förslagsanslag av 3 777 834 000 kr.
för att möjliggöra antagning av ytterligare 100 polisaspiranter (yrkande 3).

I motion 1983/84:1522 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) hemställs,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna

JuU 1983/84:22

att den i proposition 1983/84:100, bilaga 4, aviserade omfördelningen av
50 polismän ej skall äga rum (yrkande 8).

I motion 1983/84:2101 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) hemställs, med
hänvisning till vad som anförts i motion 1983/84:2100, såvitt nu är i fråga,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande straffsanktioner mot langning (yrkande 1).

1 motion 1983/84:2181 av Ulf Lönnqvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är
i fråga,

— att riksdagen hos regeringen begär en översyn av polisdistriktsindelningen
i Stockholms län (yrkande 1),

— att riksdagen hos regeringen begär att ökade resurser tillförs Handens
polisdistrikt (yrkande 2).

Utskottet

Inledning

Regeringens anslagsförslag under denna punkt är beräknat med utgångspunkt
i huvudförslaget om besparing. Totalt föreslås ett anslag av
drygt 3 767 milj. kr., vilket innebär en minskning med ca 57,4 milj. kr. i
förhållande till anslaget för innevarande budgetår. Minskningen beror på
att anslagsposten Lönekostnader till extra polismän (polisaspiranter) m. fl.
uppgående till drygt 308 milj. kr. har förts över till anslaget B 1. Rikspolisstyrelsen.
Från detta anslag har f. ö. anslagsposten Passformulär m. m.
uppgående till ca 7,6 milj. kr. förts över till förevarande anslag. Vid
beräkningen av anslaget har beaktats de effekter på medelsbehovet som
riksdagens nyligen fattade beslut om polisens organisation m. m. kan ha
(prop. 1983/84:89, JuU 16, rskr 182).

För innevarande budgetår tillfördes inte polisväsendet några nya tjänster.
I stället skedde en omfördelning av tjänster till vissa angelägna verksamhetsområden.
Även för nästa budgetår föreslås att viss polisverksamhet
prioriteras bl. a. genom omfördelningar. Detta gäller enligt vad departementschefen
anför bl. a. kampen mot narkotikabrottsligheten och den
ekonomiska brottsligheten.

Departementschefen uppger i sammanhanget att regeringen har för
avsikt att under hösten 1984 lägga fram ett samlat program med förslag till
inriktning av bekämpningen av narkotika och narkotikabrottslighet samt
ekonomisk kriminalitet och till resursanvändningen på dessa områden.
Departementschefen aviserar emellertid redan nu att han kommer att i
samband med utfärdande av regleringsbrev för polisväsendet föreslå regeringen
att resurserna inom polisväsendet omfördelas så att 50 polismän
avdelas för bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten. Omfördelningen
avses ske genom att tjänster för övervakningspersonal dras in.

JuU 1983/84:22

I fråga om polisens insatser mot narkotikabrottsligheten föreslås däremot
inga särskilda åtgärder under förevarande anslag. Departementschefen
hänvisar i stället till att — i likhet med vad som har skett för innevarande
budgetår — medel för olika narkotikabekämpande projekt beräknas
under anslaget A 2. Justitiedepartementet.

Medel för polisaspiranter

I motion 1351 begärs att 300 polisaspiranter skall antas under nästa
budgetår. Det är 100 fler än vad regeringen föreslår. Denna sak behandlas
av utskottet under punkt 1 i detta betänkande. Utskottet har avstyrkt bifall
till motionen i detta hänseende.

I anslutning till förevarande anslag begärs i motion 1351 en ökad medelsanvisning
på 10 milj. kr. för att möjliggöra den ytterligare aspirantantagning
som motionärerna förespråkar. I konsekvens med utskottets nyss
nämnda ställningstagande till önskemålet om ökad aspirantantagning avstyrker
utskottet bifall till motionen i här aktuell del. Tilläggas bör kanske
f. ö. att, såsom inledningsvis sagts, den anslagspost som upptar lönekostnader
till polisaspiranter i årets budgetproposition har förts över till anslaget
B 1. Rikspolisstyrelsen.

Ekonomisk brottslighet

Omfördelning av polismän

1 motion 1522 begärs att den aviserade omfördelningen av 50 polismän
inte skall ske. Motionärerna erinrar om att det är nödvändigt att göra
förstärkningar inom flera områden, men att medel för sådana förstärkningar
saknas. Enligt motionärerna finns det inte godtagbara skäl till
varför den aktuella omfördelningen skall göras.

Såsom utskottet anförde förra året (Ju 1982/83:20 s. 12) utgör den ekonomiska
brottsligheten ett stort samhällsproblem, kanske ett av vår tids
största kriminalpolitiska problem. Det är därför nödvändigt att samhället
sätter in kraftfulla åtgärder på alla områden för att motverka denna brottslighet.

1 kampen mot den ekonomiska brottsligheten spelar naturligtvis polisens
arbete en central roll. Ett uttryck för denna uppfattning är de betydande
resursförstärkningar som för detta ändamål har tillförts polisen
under en följd av år. Under innevarande budgetår har genom omfördelnigar
ett 50-tal polismän satts in i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.
Departementschefen anger att det bör ske en fortsatt prioritering av
polisverksamheten till förmån för bl. a. bekämpande av den ekonomiska
brottsligheten.

Den av regeringen hösten 1982 tillkallade kommissionen mot ekonomisk
brottslighet har i en skrivelse till regeringen i augusti 1983 föreslagit
vissa åtgärder för en förstärkning av polisens resurser på området. Kom -

JuU 1983/84:22

missionen har sålunda föreslagit att de enheter inom polisen som sysslar
med denna brottsbekämpning förstärks med 150 polismanstjänster och ett
20-tal administrativa tjänster. Departementschefen förklarar i budgetpropositionen
att han i allt väsentligt ansluter sig till de förslag om resursförstärkningar
som kommissionen har lagt fram. Med hänsyn till de kvalificerade
arbetsuppgifter som det är fråga om måste enligt vad departementschefen
framhåller utredningspersonalen vid de ekonomiska rotlarna genomgå
en omfattande ekonomisk utbildning. Det är därför enligt departementschefens
bedömning inte möjligt att genomföra den önskvärda
resursförstärkningen på en gång. — Departementschefens överväganden
mynnar ut i ett förslag om att 50 polismän genom omfördelning avdelas för
att bekämpa den ekonomiska brottsligheten; omfördelningen föreslås bli
genomförd genom att tjänster för övervakningspersonal dras in.

Utskottet vill för sin del till att börja med ansluta sig till den i budgetpropositionen
redovisade uppfattningen att den ekonomiska brottsligheten
hör till de områden som även i fortsättningen bör prioriteras vad gäller
brottsbekämpning. Även på andra områden finns det i linje med vad som
sägs i motion 1522 skäl att göra prioriteringar. Hit hör enligt utskottets
uppfattning framför allt bekämpandet av narkotikabrottsligheten och
våldsbrottsligheten. I det ansträngda statsfinansiella läget är det inte möjligt
att tillföra de brottsbekämpande myndigheterna några nya tjänster om
inte alldeles särskilda skäl talar härför; så är fallet beträffande åklagarväsendet,
där utskottet nyligen tillstyrkt att medel för sammanlagt 17 nya
åklagartjänster för bl. a. bekämpande av ekonomisk brottslighet anvisas
för nästa budgetår (JuU 1983/84:17). För olika narkotikabekämpande
projekt har under anslaget A 2. Justitiedepartementet i budgetpropositionen
beräknats 15 milj. kr., medel som bör komma också de brottsbekämpande
myndigheterna till del.

När det gäller verksamheten inom polisväsendet anser utskottet att man
av resursskäl inte bör avstå från att göra nödvändiga prioriteringar. Dessa
får i stället — i likhet med vad som skett andra budgetår — i den utsträckning
det är möjligt och lämpligt göras genom omfördelningar av tillgängliga
resurser. Härvidlag måste givetvis behovet av förstärkningar vägas inte
bara mot andra angelägna sådana behov utan också mot de praktiska
möjligheterna att genomföra omfördelningarna. Självfallet måste man
också ta hänsyn till vilka konsekvenser som en tilltänkt omfördelning kan
få inom den del av polisverksamheten där tjänster dras in.

Såsom utskottet nyss sagt bör de brottsbekämpande insatserna mot den
ekonomiska brottsligheten prioriteras. Den förstärkning av polisens resurser
som denna prioritering nu påkallar bör enligt utskottets mening ske
genom omfördelningar. Utskottet tar därmed avstånd från det i motion
1522 framförda yrkandet att någon omfördelning inte bör äga rum.

Utskottet har inte någon erinran mot vad departementschefen anfört om
det sätt på vilket omfördelningarna bör genomföras.

JuU 1983/84:22

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1522 i här behandlad
del.

Ekonomiska rotlar

I motion 599 begärs att en ekonomisk rotel inrättas i Norrköpings
polisdistrikt. Enligt motionärens mening kan den rotel som finns i Linköpings
polisdistrikt inte tillgodose det behov av resurser på området som
finns i Norrköpingsregionen.

För att bekämpa bl. a. den ekonomiska brottsligheten har inom polisväsendet
tillskapats en särskild organisation i form av ekonomiska rotlar. De
ekonomiska rotlarna har länen som primärt verksamhetsområde. Sådana
rotlar finns — förutom vid rikspolisstyrelsen — i 22 polisdistrikt; endast
i Jämtlands och Gotlands län saknas ekonomisk rotel. För Östergötlands
län finns en ekonomisk rotel i Linköpings polisdistrikt.

För nästa budgetår föreslås, som tidigare behandlats, att ytterligare
polismän sätts in i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. I budgetpropositionen
säger departementschefen inte något om hur förstärkningarna
organisatoriskt skall genomföras.

Vid ställningstagande till motionsyrkandet vill utskottet först framhålla
att det ankommer på regeringen att avgöra hur de ytterligare polismän som
skall avdelas för kampen mot den ekonomiska brottsligheten skall fördelas
organisatoriskt inom polisväsendet. Vägledande för ett ställningstagande
i frågan måste, i linje med vad utskottet uttalade förra året, självfallet vara
att resurserna tillförs de polisdistrikt där behovet av förstärkningar är
störst, och i detta hänseende bör riksdagen inte göra något särskilt uttalande.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 599.

Resurser för nark o t i k a bekämpning

I motion 893 begärs dels att narkotikarotlar inrättas i alla större polisdistrikt,
dels att medel anvisas för ytterligare 20 tjänster för bekämpande
av narkotikabrottsligheten. Enligt motionärernas förslag bör de aktuella
tjänsterna tillskapas genom omfördelningar av befintliga tjänster och finansieras
genom de medel för narkotikabekämpning som i budgetpropositionen
tagits upp under anslaget A 2. Justitiedepartementet.

Det råder knappast någon tvekan om att narkotikamissbruket har kommit
att bli ett av vår tids största sociala problem. Det mesta talar för att man
har att räkna med en i stort sett oförändrat hög missbruksnivå med däremot
svarande narkotikabrottslighet. Såsom riksdagen tidigare har lagt
fast måste kampen mot narkotikamissbruket föras inom alla samhällsområden.
Bekämpandet av nakotikabrottsligheten utgör ett viktigt led i dessa
ansträngningar.

JuU 1983/84:22

Med hänvisning till det anförda hör, såsom utskottet redan i föregående
avsnitt uttalat, bekämpandet av narkotikabrottsligheten till de uppgifter
som bör prioriteras inom polisens verksamhet. Så har f. ö. skett under en
följd av år. Polisen har sålunda efter hand kommit att förfoga över allt
större resurser för att bekämpa nakotikabrottsligheten (se närmare härom
JuU 1981/82:38 och 1982/83:20).

Även på det organisatoriska området har det inom polisen vidtagits
åtgärder för att förbättra möjligheterna att komma till rätta med narkotikabrottsligheten.
Bl. a. har särskilda narkotikarotlar inrättats i hela landet.
Dessa rotlar finns i 24 polidistrikt och har länen som primärt verksamhetsområde.
Därutöver finns också lokala narkotikarotlar i sex polisdistrikt.
Även vid rikspolisstyrelsen finns en särskild narkotikarotel.

I sammanhanget bör också nämnas att regeringen hösten 1982 tillkallade
en särskild kommission mot narkotikamissbruket. Enligt sina direktiv
(Dir. 1982:100) har kommissionen haft till uppgift att bl. a. lägga fram
förslag om insatser genom polisväsendet som syftar till att den illegala
narkotikahanteringen i landet uppdagas och beivras. Kommissionen har
också haft till uppgift att lägga fram förslag om omprioriteringar av resurserna
på området. Kommissionen har lagt fram flera promemorior i ämnet.
I en promemoria i maj 1983 (PM nr 3) föreslogs vissa resursförstärkningar
bl. a. för polisen för budgetåret 1983/84.1 en senare promemoria (PM nr 5)
togs upp bl. a. olika frågor om polisens arbetsmetoder vid kampen mot
narkotikan samt vissa organisatoriska och andra frågor rörande polisens
arbetsuppgifter och resurser på området.

Med anledning av de förslag om resursförstärkningar för polisen som
narkotikakommissionen tog upp i PM nr 3 beslutade regeringen i juni 1983
att genom omvandling av tjänster tillföra de regionala narkotikarotlarna
och de lokala rotlarna i storstäderna sammanlagt 100 tjänster. Den kostnadsökning
som detta förde med sig täcktes genom överföringar av ca 1,5
milj. kr. till anslaget B 4. Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader
från anslaget A 2. Justitiedepartementet, under vilket anslag riksdagen
anvisat medel för kamp mot narkotikan.

När det gäller polisens resurser för narkotikabekämpning för nästa
budgetår är läget följande.

Departementschefen uppger i budgetpropositionen att regeringen har
för avsikt att under hösten 1984 lägga fram ett program med förslag till
inriktning av bekämpningen av narkotika och narkotikabrottslighet och
till resursanvändningen på området. Till följd härav föreslår departementschefen
nu inga särskilda åtgärder i saken under förevarande anslagspunkt.
Medel för olika narkotikabekämpande projekt beräknas i stället —
i likhet med vad som skett för innevarande budgetår — under anslaget A 2.
Justitiedepartementet. Den närmare fördelningen av det föreslagna beloppet
på 15 milj. kr. avses ske senare genom beslut i regleringsbrev. — I
sammanhanget kan tilläggas att narkotikakommissionen i PM nr 5 föreslå -

Juli 1983/84:22

git att de regionala narkotikarotlarna för nästa budgetår tillförs ytterligare
25 tjänster.

Vid ställningstagande till önskemålen i motion 893 vill utskottet för sin
del först uttala att det är angeläget att polisen för nästa budgetår tillförs
resurser som möjliggör en effektiv medverkan i kampen mot narkotikan i
samhället. Som nyss nämnts läggs något förslag härom inte fram av regeringen
under förevarande anslagspunkt; medel för olika projekt mot narkotikan
beräknas i stället under ett annat anslag. Mot denna bakgrund och
med tanke på att resurser för narkotikabekämpning kan behöva tillföras
också andra myndigheter än polisen — bl. a. inom kriminalvården och
åklagarväsendet för vilka inte heller beräknats medel för ändamålet under
resp. anslag — anser sig utskottet nu inte böra ta ställning till frågan vilka
resurser för narkotikabekämpning som bör anvisas under förevarande
anslag. Frågan får prövas i anslutning till utskottets beredning av anslagsförslaget
under A 2. — Vid utskottets behandling nyligen av anslagen till
kriminalvården har utskottet intagit liknande ståndpunkt vid ställningstagande
till motionsönskemål om förstärkning av kriminalvårdens resurser
för narkotikabekämpning (JuU 1983/84:20).

Den i motion 893 berörda frågan om att genom omfördelningar av
befintliga resurser förstärka polisens möjligheter att bekämpa narkotikakriminaliteten
har ett sådant samband med den nyss behandlade frågan
om resursförstärkningar att utskottet inte heller anser sig böra i förevarande
sammanhang ta närmare ställning till omfördelningsfrågan.

Det nu sagda har giltighet också beträffande motionsönskemålet om att
fler narkotikarotlar inrättas. I den saken vill utskottet dock påpeka att
sådana rotlar redan i dag finns i praktiskt taget alla större orter. Det kan
naturligtvis inte uteslutas att man i ytterligare polisdistrikt kan behöva
inrätta narkotikarotlar eller på annat sätt göra organisatoriska förbättringar.
Förslag i den senare riktningen har f. ö. lagts fram av narkotikakommissionen
i PM nr 5. Hithörande frågor ankommer det emellertid på
regeringen att avgöra. Utskottet bör därför inte göra något särskilt uttalande
i saken.

Vad utskottet nu anfört innebär att utskottet avstyrker bifall till motion
893 i här behandlade delar.

Medelsberäkningen

Utskottets ställningstagande i det föregående till frågor rörande polisens
bekämpande av den ekonomiska brottsligheten och narkotikabrottsligheten
innebär att utskottet godtar regeringens förslag till vilka resurser som
bör anslås för dessa ändamål.

Utskottet godtar även i övrigt regeringens förslag till medelsberäkning
under förevarande punkt.

JuU 1983/84:22

Titel eller y r k e s b e t e c k n i n g i pass

I motion 1149 kritiseras det förhållandet att titel eller yrkesbeteckning
inte antecknas i pass. Motionären anför att en titel i ett pass många gånger
innebär ett bättre bemötande vid inresa till andra länder.

De grundläggande reglerna om pass finns i passlagen (1978:302). Där
föreskrivs att pass utfärdas av passmyndighet. Polisstyrelse är passmyndighet
inom riket. Även utrikesdepartementet får utfärda pass i vissa fall.
Utom riket är bl. a. beskickning passmyndighet. Den som ansöker om pass
skall ge in fotografier samt styrka sina personuppgifter, sitt svenska medborgarskap
och sin identitet. I passförordningen (1979:664), som bl. a.
innehåller verkställighetsföreskrifter till passlagen, föreskrivs att pass utfärdas
enligt särskilt formulär. Där föreskrivs vidare att för passmyndigheter
inom riket meddelas ytterligare föreskrifter för verkställighet av
passlagen och passförordningen av rikspolisstyrelsen.

Rikspolisstyrelsens föreskrifter är utfärdade i rikspolisstyrelsens författningssamling
(RPS FS 1979:14). När de ändrades senast trycktes de om i
RPS FS 1982:3. Föreskrifterna innehåller detaljregler i fråga om bl. a. vilka
uppgifter som sökanden skall lämna, förfarandet hos passmyndigheten
och tillvägagångssättet vid utfärdande av pass.

De gällande reglerna om pass ger inte något utrymme för uppgift i passet
om titel eller yrkesbeteckning. Utskottet, som utgår från att regeringen och
i förekommande fall rikspolisstyrelsen genom sina föreskrifter ger passen
en lämplig och ändamålsenlig utformning, anser inte att det är någon
riksdagens uppgift att göra något särskilt uttaiande i den av motionären
väckta frågan. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 1149.

Po 1 i s d i s t r i k t s i n d e 1 n i n g e n i Stockholms län, m. m.

I motion 2181 anförs att det råder en kraftig obalans mellan polisdistrikten
i Stockholms län och att det med anledning därav bör genomföras en
översyn av distriktsindelningen inom länet.

De allmänna riktlinjerna för polisväsendet beslutas av riksdagen, liksom
även vissa riktlinjer för bl. a. polisdistriktens storlek och antal (se
prop. 1971:173, JuU 1972:1, rskr 1972:19); i fråga om indelningen i polisdistrikt
beslutar däremot regeringen (bestämmelser i detta ämne finns i
kungörelsen [1973:874] om indelningen i polisdistrikt). I samband med
1972 års reform rörande indelningen i polis- och åklagardistrikt tog riksdagen
ställning till ett motionsvägen framfört förslag om att ändringar i
polidistriktsindelningen alltid borde underställas riksdagen innan slutligt
beslut fattades. Justitieutskottet uttalade därvid (JuU 1972:1 s. 45 0 bl. a.
att ett sådant förfarande stred mot den praxis som dittills tillämpats vid
ändringar i den polisiära eller judiciella indelningen och även innebar en
från administrativa utgångspunkter omständlig ordning. 1 enlighet här -

JuU 1983/84:22

med avstyrkte utskottet motionen men underströk samtidigt att riksdagen
skulle höras om i visst fall någon avvikelse befanns erforderlig från de av
riksdagen uppdragna riktlinjerna för distriktsindelningen. Utskottet förutsatte
också att frågan skulle underställas riksdagen om i visst fall tvekan
skulle uppstå huruvida en indelningsändring stod i överensstämmelse med
de uppdragna riktlinjerna eller eljest särskilda skäl talade härför. Riksdagen
godkände betänkandet.

Med anledning av ett motionsyrkande, likalydande som det nu aktuella,
uttalade utskottet i mars 1983 i sitt av riksdagen godkända betänkande
(JuU 1982/83:20 s. 21) bl. a. att polisdistrikten i Stockholms län skiljer sig
från varandra i många hänseenden — t. ex. i fråga om areal, folkmängd
och befolkningsstruktur — och att indelningen i polisdistrikt är beroende
av en mängd skilda faktorer som i varje enskilt fall måste samverka på
lämpligt sätt för att den lokala polisorganisationen skall kunna uppfylla
kravet att bilda kärnan i ett effektivt och rationellt polisväsende. Utskottet
förklarade sig utgå ifrån att regeringen när så påkallas på ett ändamålsenligt
sätt prövar frågan huruvida förändringar bör göras i distriktsindelningen,
och utskottet uttalade som sin mening att det inte är någon riksdagens
uppgift att ta ställning i dessa hänseenden. Motionsyrkandet avstyrktes.

När frågan om polisdistriktsindelningen i Stockholms län nu åter aktualiseras
vill utskottet framhålla att skillnaderna mellan de tretton polisdistrikten
i länet onekligen är stora och att förhållandena i distrikten varierar
avsevärt. Såsom utskottet tidigare har uttalat utgår emellertid utskottet
ifrån att regeringen har uppmärksamheten riktad på dessa frågor och när
så behövs prövar huruvida förändringar bör göras i distriktsindelningen;
någon riksdagens uppgift är detta inte enligt utskottets mening. Åtgärder
från riksdagens sida bör därför inte vidtas med anledning av motionsyrkandet.
Utskottet avstyrker således bifall till motion 2181 i denna del.

I motion 2181 begärs vidare att ökade resurser tillförs Handens polisdistrikt,
vilket enligt motionärerna bör kunna ske genom omdisponering
av personal från andra polisdistrikt.

Handens polisdistrikt omfattar Haninge, Nynäshamns och Tyresö kommuner.
Folkmängden i distriktet uppgick vid årsskiftet 1983-1984 till drygt
drygt 112 000 personer. I distriktet finns 161 polismanstjänster.

Handens polisdistrikt hade den 1 januari 1984 5 687 brottsanmälningar
i balans, varav 4 670 avsåg vålds-, tillgrepps-, bedrägeri- och andra s. k.
kriminalbrott. Av dessa brottskategorier var 1 883 brottsanmälningar mer
än sex månader gamla. (Motsvarande uppgifter den 1 oktober 1982 var
7 747, drygt 6 500 resp. 2 457.) Om man bortser från Stockholms polisdistrikt,
vars speciella förhållanden inte gör en jämförelse meningsfull, hade
övriga distrikt lägre balanser.

Under en del av år 1983 har en av länsstyrelsen i Stockholms län särskilt
inrättad balanskommission verkat i Handens polisdistrikt för att nedbringa
utredningsbalansen.

Juli 1983/84:22

Regeringen har fr. o. m. den 1 juli 1983 inrättat en ny tjänst som kriminalinspektör
vid våldsroteln i polisdistriktet. Regeringen har vidare den 8
mars 1984 inrättat en ny tjänst som kriminalinspektör i utbyte mot en tjänst
som polisman i befordringsgång. Avsikten är att innehavaren av den nya
tjänsten skall utreda militära mål.

Sedan den 1 januari 1984 tjänstgör i polisdistriktet enligt beslut av
länsstyrelsen 16 polismän utöver personalstaten. Dessutom har ett drygt
20-tal polisaspiranter, som fullgör praktiktjänstgöring, av rikspolisstyrelsen
placerats i polisdistriktet under utbildningstiden.

Av den redogörelse som nu lämnats framgår att situationen i Handens
polisdistrikt är bekymmersam men att förstärkningsåtgärder har satts in
och att förhållandena har förbättrats märkbart. Utskottet, som även i fjol
behandlade en motion om förstärkning till Handens polisdistrikt (JuU
1982/83:20 s. 21 0 och då inte fann några uttalanden från riksdagens sida
påkallade gör samma bedömning i förevarande ärende. Utskottet avstyrker
därför bifall till motion 2181 i här berörd del.

Langning

I motion 2101 tas upp frågor om langning av alkohol till ungdomar.
Motionärerna anför i motion 2100 att sådan handel inte betraktas som en
för alla inblandade kriminell verksamhet, något som enligt motionärerna
torde vara en viktig förklaring till att langningen alltjämt har betydande
omfattning. Motionärerna förespråkar en kriminalisering av all överlåtelse
av alkohol till ungdom, såväl vad gäller överlåtaren som mottagaren.

Den huvudsakliga lagregleringen av de förhållanden som motionen går
in på ges i lagen (1977:293) om handel med drycker (LHD). En utförlig
redogörelse för lagstiftningen finns i utskottets betänkande JuU 1983/
84:3. Här ges en kort orientering med tyngdpunkten lagd på de regler som
är särskilt inriktade på ungdomar.

Det är förbjudet att sälja alkoholdrycker (spritdrycker, vin, starköl och
annat öl med högre alkoholhalt än 1,8 viktprocent) om rätt därtill inte
föreligger enligt LHD (3 §). Vid detaljhandel med spritdrycker, vin och
starköl får varor inte säljas eller lämnas ut till den som kan antas ej ha fyllt
20 år. Motsvarande gäller vid detaljhandel med öl och vid servering av
alkoholdrycker i fråga om den som kan antas ej ha fyllt 18 år. Spritdrycker,
vin eller starköl får heller inte överlämnas som gåva eller lån till den som
kan antas inte ha fyllt 20 år. Detsamma gäller i fråga om öl beträffande den
som kan antas inte ha fyllt 18 år. Från det sagda om gåvor eller lån är
undantaget det fall att någon bjuder av en alkoholdryck för förtäring på
stället (12 §).

Det centrala brottet i LHD är olovlig försäljning av alkoholdrycker.
Straffet är böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt,
fängelse i högst fyra år (72 §). Det är detta brott som vanligen kallas för

1 * Riksdagen 1983/84. 7 sami. Nr 22

JuU 1983/84:22

langning. Även brottet olovligt anskaffande av alkoholdrycker (74 §), med
samma straffskala som det nyss nämnda brottet, kallas ofta för langning.

I ringa fall skall straff inte dömas ut för gärningar enligt bl. a. 72 och
74 §§ LHD. Ringa fall av langning är således straffritt.

Den person, till vilken alkoholdrycker har sålts eller annars har anskaffats
för personligt bruk, är fri från medverkansansvar (78 § tredje stycket
sista meningen). Det vanligaste slaget av medverkan vid langningsbrott
torde bestå i att anstifta det brott som begås av langaren, dvs. den som
olovligen säljer eller på annat sätt tillhandahåller alkoholdrycken. Anstiftan
till langning av alkoholdrycker för personligt bruk är alltså straffritt.

Utskottet har nyligen — i oktober 1983 — med anledning av motioner
och efter remissbehandling av dem behandlat frågor om langning i sitt av
riksdagen godkända betänkande JuU 1983/84:3. Önskemålen i den nu
aktuella motionen berör två av frågorna i det nämnda betänkandet; det
gäller dels straffrihet för ringa langningsbrott, dels straffrihet för anstiftan
till langning av alkoholdrycker som är avsedda för eget bruk.

Bestämmelsen om att ringa fall av bl. a. langning inte skall medföra
straff infördes år 1954 när rusdrycksförsäljningslagen (1954:521) kom till.
Den överfördes år 1977 till dess efterföljare, LHD. Som motiv för att skapa
detta undantag från kriminaliseringen av olovlig försäljning av rusdrycker
framhöll departementschefen i propositionen till rusdrycksförsäljningslagen
att många fall av överlåtelser inte står nämnvärt i strid med de intressen
som uppbärs av försäljningslagstiftningen och att en ovillkorlig bestämmelse
om straff i sådana fall skulle kunna te sig stötande (prop.
1954:151 s. 613). Någon gensaga häremot förekom ej vid riksdagsbehandlingen
(SäU 1954:1 s. 195, rskr 310).

Vid utskottets nyligen företagna remissbehandling av frågan om strafffrihet
för ringa langning avstyrkte de flesta remissinstanserna en ändring
av bestämmelsen. I åtskilliga remissyttranden, bl. a. av riksåklagaren och
rikspolisstyrelsen, påpekades att redan enligt nuvarande lagstiftning ingripande
kan ske mot langning även vid små mängder alkoholdrycker; mängden
är endast ett av flera kriterier som vägs in vid bedömningen av om
fallet är ringa eller inte.

Utskottet anförde i sitt betänkande (JuU 1983/84:3 s. 18) att straffbestämmelserna
mot langning har som sitt viktigaste syfte att möjliggöra
ingripanden mot yrkesmässiga langare och mot dem som säljer alkoholdrycker
till ungdom. Utskottet framhöll att utskottet ser allvarligt på
brottsligheten, framför allt när den riktar sig mot unga människor.

Vad gäller bestämmelsen i LHD om straffrihet för ringa langningsbrott
uttalade utskottet i betänkandet (s. 18) att utskottet fann det påkallat med
en sådan regel i fråga om överträdelser som inte ter sig straffvärda; därvid
betonades att inte bara uppsåtliga handlingar utan även oaktsamma överträdelser
omfattas av LHD. Även vissa gränsdragningssvårigheter borde,
påpekade utskottet, kunna undvikas genom tillämpning av en straffrihets -

JuU 1983/84:22

regel (se även prop. 1980/81:179 s. 40). Utskottet uttalade dessutom att
straffrihetsregeln föreföll att användas med den försiktighet som var avsedd
vid dess tillkomst.

Vad härefter gäller spörsmålet om ansvar för anstiftan till langning kan
följande sägas. Lagregleringen av denna fråga har skiftat. I förordningen
(1937:436) angående försäljning av rusdrycker föreskrevs straffrihet för
den som för sitt eget bruk köpt sprit av en langare. När denna förordning
år 1954 ersattes av rusdrycksförsäljningslagen avskaffades emellertid
straffriheten och det föreskrevs i stället att den till vilken rusdrycker sålts
eller eljest anskaffats var förfallen till ansvar för medverkan i form av
anstiftan (89 § 2 morn.). Vid tillkomsten av den nuvarande lagen uttalade
departementschefen att bestämmelsen i 89 § 2 mom. rusdrycksförsäljningslagen
hade visat sig svårtillämplig, varför den borde tas bort (prop.
1976/77:108 s. 93). Något uttalande från riksdagens sida gjordes ej i saken
(SkU 1976/77:40, rskr 231). Gällande ordning innebär sålunda frihet från
anstiftansansvar för den som för sitt personliga bruk köpt sprit av en
langare (78 § tredje stycket sista meningen LHD).

Vid remissbehandlingen år 1983 av frågan om införande av straffansvar
för anstiftan till langning var remissopinionen negativ till återinförande av
ett sådant ansvar. Det underströks i remissvaren att den tidigare regleringen
varit svårtillämpad och haft ringa praktisk betydelse, och det betonades
av riksåklagaren att avsevärda bevissvårigheter för åklagaren torde vara
förenade med ett straffansvar. Vidare framhölls att köparens benägenhet
att avslöja langaren skulle kunna minska om köparen själv riskerade
ansvar för anstiftan.

I sitt betänkande uttalade utskottet (s. 20) sin principiella förståelse för
önskemålet om straffansvar för den som anstiftar langningsbrott. Med
hänsyn till de svårigheter som är förenade med en sådan regel ansåg dock
utskottet inte skäl föreligga för en ändring i LHD. Utskottet uttalade
därvid också att en bestämmelse om ansvar för köparen skulle kunna
inrymma negativa alkoholpolitiska effekter.

Utskottet, som efter endast kort tid har att ånyo behandla frågor om
langning av alkoholdrycker, vill inledningsvis upprepa att utskottet betraktar
den ifrågavarande brottsligheten som allvarlig, särskilt när den
riktar sig mot ungdomar. Det är, såsom utskottet tidigare framhållit, en
mycket angelägen uppgift att bekämpa den olovliga hanteringen av alkoholdrycker
och skapa en alkohollagstiftning som effektivt verkar i denna
riktning. Här vill utskottet erinra om att LHD år 1981 skärptes i flera
avseenden, bl. a. i fråga om överlåtelser till ungdomar (prop. 1980/81:179,
SkU 54, rskr 330). När det gäller de frågor som berörs i motionen har en
grundlig genomlysning av fördelarna och nackdelarna med en ändrad
reglering nyligen företagits, och riksdagen har därvid funnit gällande
bestämmelser och tillämpningen av dem tillfredsställande. Utskottet anser
inte att det nu föreligger skäl till annat ställningstagande. Bifall till motion
2101, såvitt nu är i fråga, avstyrks därför.

JuU 1983/84:22

Utskottets hem. ställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkningen

a. att riksdagen i fråga om medel för polisaspiranter avslår
motion 1983/84:1351 i denna del (yrkande 3),

b. att riksdagen i fråga om medel för ytterligare tjänster till
narkotikapolisen avslår motion 1983/84:893 i denna del (yrkande
4),

c. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 3 767 834 000 kr.,

2. beträffande omfördelning av polismän

att riksdagen avslår motion 1983/84:1522 i denna del (yrkande
8),

3. beträffande ekonomisk rotel i Norrköping
att riksdagen avslår motion 1983/84:599,

4. beträffande inrättande av fler narkotikarotlar

att riksdagen avslår motion 1983/84:893 i denna del (yrkande
3),

5. beträffande yrkesbeteckning i pass

att riksdagen avslår motion 1983/84:1149,

6. beträffande polisdistriktsindelningen i Stockholms län

att riksdagen avslår motion 1983/84:2181 i denna del (yrkande
1),

7. beträffande ökade resurser till Handens polisdistrikt

att riksdagen avslår motion 1983/84:2181 i denna del (yrkande
2),

8. beträffande langning

att riksdagen avslår motion 1983/84:2101 i denna del (yrkande
1).

5. Lokala polisorganisationen: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 5 (s. 43 och 44) och hemställer

att riksdagen till Lokala polisorganisationen: Utrustning för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 27 350 000 kr.

6. Inköp av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt B 6 (s. 44—46) och hemställer

att riksdagen till Inköp av motorfordon m. m. för budgetåret 1984/
85 anvisar ett reservationsanslag av 55 107 000 kr.

7. Underhåll och drift av motorfordon m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 7 (s. 46 och 47) och hemställer

att riksdagen till Underhåll och drift av motorfordon m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 201 903 000 kr.

JulJ 1983/84:22

8. Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 8 (s. 47—49) och hemställer

att riksdagen till Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg
för budgetåret 1984/85 anvisare» förslagsanslag av 1 000
kr.

9. Diverse utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B
9 (s. 49) och hemställer

att riksdagen till Diverse utgifter för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 3 321 000 kr.

10. Byggnadsarbeten för polisväsendet. Regeringen har under punkt B 10
(s. 49 — 53) föreslagit riksdagen att dels bemyndiga regeringen att besluta
om byggnadsarbeten för polisväsendet inom de kostnadsramar som förordats
i propositionen, dels till Byggnadsarbeten för polisväsendet för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:955 av Kjell Johansson (fp) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
behovet av ny förvaltningsbyggnad i Nyköping för polisen och åklagarmyndigheten.

I motion 1983/84:956 av Sture Palm m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
beträffande ombyggnaden av Solna polishus.

I motion 1983/84:1144 av Elving Andersson (c) och Kjell Mattsson (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen om angelägenheten av att ett nytt polishus i Uddevalla
projekteras och genomförs snarast möjligt.

I motion 1983/84:1145 av Holger Bergman (s) och Anita Persson (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts om behov av förvaltningslokaler för tingsrätt och polis
i Nyköping.

I motion 1983/84:1516 av Lars-Åke Larsson m. fl. (s) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av en snar utbyggnad av ett nytt polishus i Vänersborg.

I motion 1983/84:1518 av Sören Lekberg (s) och Lennart Andersson (s)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande byggande av nytt polishus i Södertälje.

I motion 1983/84:2175 av Claes Elmstedt (c) och Ralf Lindström (c)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som

JuU 1983/84:22

i motionen anförts om snar start för ombyggnad av kasern Sparre till nytt
polishus för polismyndigheten i Karlskrona.

1 motion 1983/84:2181 av Ulf Lönnqvist m. fl. (s) hemställs, såvitt nu är
i fråga, att riksdagen hos regeringen begär åtgärder så att byggnadsarbetena
för nytt polishus i Handen kan påbörjas snarast (yrkande 3).

Utskottet

Regeringens förslag under förevarande punkt innebär bl. a. att 10 milj.
kr. får disponeras under budgetåret 1984/85 för inlösen av polishus som
har uppförts efter kommunala och enskilda åtaganden, att kostnadsramarna
för pågående byggnadsprojekt ändras på grund av den allmänna stegringen
av byggnadskostnaderna samt att kostnadsramar förs upp i investeringsplanen
och medel beräknas bl. a. för förvaltningsbyggnader i
Eskilstuna (om- och tillbyggnad), Nässjö (nybyggnad), Växjö (ombyggnad),
Västervik (om- och tillbyggnad), Filipstad (nybyggnad), Bräcke (nybyggnad)
och Bollnäs (nybyggnad).

Enligt anslagsberäkningen i propositionen uppgår den beräknade medelsförbrukningen
under anslaget till 125 milj. kr. för budgetåret 1983/84
och till 92 milj. kr. förbudgetåret 1984/85, eller för tvåårsperioden tillhopa
217 milj. kr.

Motionsvägen förs fram önskemål om ny- eller ombyggnad av polishus
i Nyköping (motionerna 955 och 1145), Solna (motion 956, ombyggnad),
Uddevalla (motion 1144), Vänersborg (motion 1516), Södertälje (motion
1518), Karlskrona (motion 2175) och Handen (motion 2181). Yrkandena
motiveras framför allt med att nuvarande lokaler är otillfredsställande
både från personalens synpunkt och för den allmänhet som kommer i
kontakt med dem. I flera motioner framhålls den besvärande bristen på
häktes- och arrestplatser. Allmänt åberopas också sysselsättningspolitiska
skäl för yrkandena.

Utskottet vill instämma i motionärernas uppfattning att det beträffande
de berörda orterna föreligger behov av nya eller renoverade lokaler för
polisen. Detsamma gäller emellertid också beträffande ett antal andra
orter i landet, och det är inte möjligt för utskottet att prioritera ett eller flera
projekt framför andra angelägna sådana. I linje med vad som förts fram av
några motionärer vill utskottet notera att frågan om takten i byggnadsverksamheten
för polisväsendet sammanhänger med problemet med överbeläggningen
inom häktesorganisationen i vissa regioner. Utskottet har tidigare
uppmärksammat denna sak (JuU 1982/83:25 p. 7, jfr JuU 1982/83:20
p. 9) och även hos riksdagens revisorer för granskning anmält spörsmålet
om de kostnader och olägenheter för samhället och enskilda som orsakas
av det stora antalet transporter av bl. a. anhållna och häktade till följd av
platsbristen. Utskottet utgår från att regeringen i planerandet av byggnadsverksamheten
för både polisväsendet och kriminalvården skänker syn -

JuU 1983/84:22

punkter av denna natur erforderligt beaktande. Med dessa uttalanden
avstyrker utskottet bifall till de här behandlade motionsyrkandena och
tillstyrker regeringens förslag om bemyndigande och medelsanvisning.
Utskottet hemställer

1. beträffande nybyggnad av polishus i Nyköping

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:955 och 1983/84:1145,

2. beträffande ombyggnad av polishus i Solna
att riksdagen avslår motion 1983/84:956,

3. beträffande nybyggnad av polishus i Uddevalla
att riksdagen avslår motion 1983/84:1144,

4. beträffande nybyggnad av polishus i Vänersborg
att riksdagen avslår motion 1983/84:1516,

5. beträffande nybyggnad av polishus i Södertälje
att riksdagen avslår motion 1983/84:1518,

6. beträffande nybyggnad av polishus i Karlskrona
att riksdagen avslår motion 1983/84:2175,

7. beträffande nybyggnad av polishus i Handen

att riksdagen avslår motion 1983/84:2181 i denna del (yrkande
3),

8. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
för polisväsendet inom de kostnadsramar som har förordats
i propositionen,

9. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen till Byggnadsarbeten för polisväsendet för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 27 mars 1984

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Karin
Söder (c), Björn Körlof (m), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Helge
Klöver (s), Arne Svensson (m), Gunilla André (c), Ulla-Britt Åbark (s),
Sven Munke (m), Hans Petersson i Röstånga (fp), Lars-Erik Lövdén (s),
Hans Göran Franck (s) och Birthe Sörestedt (s).

Reservationer

1. Aspirantantagningen 1984/85 (punkt 1, mom. 1)

Karin Söder (c) och Gunilla André (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Beträffande
frågan” och slutar med ”behandlad del” bort ha följande lydelse:

JuU 1983/84:22

Beträffande frågan om antalet aspiranter för nästkommande budgetår
vill utskottet peka på att regeringen under tidigare budgetår har vidtagit
kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med den besvärliga vakanssituationen
inom polisväsendet, vilken varit särskilt bekymmersam för Stockholm.
Under slutet av 1970-talet ökades sålunda intagningen till polisutbildningen,
och för budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80 uppgick
rekryteringstalen till 760, 800 resp. 800. Under perioden 1977/78—1980/
81 ökade antalet polismän med nästan 750. Bl. a. tack vare dessa åtgärder
har man nu i stort sett kommit till rätta med vakanssituationen inom
polisen.

Personalläget är emellertid enligt utskottets uppfattning sådant att det
inte är välbetänkt att som departementschefen föreslår begränsa antagningen
av antalet aspiranter till 200 under nästa budgetår. Bl. a. torde, som
sägs i motion 1351, de redan färdigutbildade polismännen förvisso inte
sakna arbetsuppgifter utan tjänstgör inom polisväsendet då ordinarie befattningshavare
av olika skäl är förhindrade. Utskottet anser att antalet
polisaspiranter för budgetåret 1984/85 lämpligen bör bestämmas till 300.

Vad utskottet sålunda med anledning av motion 1351 i denna del anfört
bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande aspirantantagningen 1984/85

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1351 i denna
del (yrkande 2) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i detta hänseende.

2. Långtidsplanering av aspirantantagningen (punkt 1, mom. 2)

Karin Söder (c) och Gunilla André (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Utskottet
vidhåller” och slutar med ”behandlad del" bort ha följande lydelse:

Utskottet vidhåller uppfattningen om betydelsen av att verksamheten
vid polishögskolan kan planläggas för längre tidsperioder än ett år och att
elevantagningen sker någorlunda jämnt över åren. Saken har enligt utskottets
mening så stor betydelse för rekryteringsarbetet och polisverksamheten
i stort att regeringen i linje med vad som förordas i motion 1351 bör
upprätta en plan för polisutbildningens dimensionering under resten av
1980-talet. Planen bör underställas riksdagens prövning i lämpligt sammanhang.

Vad utskottet nu med anledning av motion 1351 i här behandlad del
anfört bör ges regeringen till känna.

JuU 1983/84:22

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande långtidsplanering av aspirantantagningen

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1351 i denna
del (yrkande 4) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i detta hänseende.

3. Medelsberäkningen; polisaspiranter (punkt 4, mom. I)

Karin Söder (c) och Gunilla André (c) anser — under förutsättning av
bifall till reservation nr 1 —

dels ali. den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”1 motion”
och slutar med ”B 1. Rikspolisstyrelsen” bort ha följande lydelse:

Under punkt 1 i detta betänkande har utskottet i enlighet med vad som
förespråkas i motion 1351 förordat att 300 polisaspiranter skall antas
under nästa budgetår. Det är 100 fler än vad regeringen föreslår. I följd av
utskottets ställningstagande bör också, såsom föreslagits i motion 1351, ske
en ökad medelsanvisning. Det ökade medelsbehovet kan såsom motionärerna
gjort beräknas till 10 milj. kr. Utskottet tillstyrker således bifall till
motionen i berörd del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
godtar” och slutar med ”förevarande punkt” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar även i övrigt regeringens förslag till medelsberäkning
under förevarande punkt, dock med den ändring därav som betingas av
utskottets ställningstagande beträffande den ökade aspirantantagningen.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkningen

a) att riksdagen i fråga om medel för ytterligare tjänster till
narkotikapolisen avslår motion 1983/84:893 i denna del (yrkande
4),

b) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
bifall till motion 1983/84:1351 i denna del (yrkande 3) till Lokala
polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 3 lil 834 000 kr.

4. Medelsberäkningen; tjänster till narkotikapolisen (punkt 4, mom. 1)

Hans Petersson i Röstånga (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Vid
ställningstagande” och slutar med ”behandlade delar” bort ha följande
lydelse:

JuU 1983/84:22

Enligt utskottets mening är det, i linje med vad som sägs i motion 893,
angeläget att kampen mot narkotikan ges en fortsatt hög prioritet inom
polisen. Under senare år har polisen också tillförts ökade resurser för detta
ändamål. Utskottet anser att uppbyggnaden av polisens resurser på området
måste fortsätta under nästa budgetår. Som nyss nämnts läggs inte något
förslag härom fram av regeringen under förevarande anslag; medel för
olika projekt mot narkotikan beräknas i stället under ett annat anslag. Vid
sådant förhållande är det inte givet att de medel som ställs till förfogande
för åtgärder mot narkotikan kommer polisen till del i den omfattning som
är påkallat. I enlighet med principerna för riksdagens budgetreglering bör
erforderlig medelsanvisning för ändamålet ske under förevarande anslag.

De förstärkningar för ändamålet som utskottet förordar bör komma till
stånd först och främst genom att polisen tillförs nya tjänster för narkotikabekämpningen;
såsom anges i motion 893 bör antalet sådana tjänster
uppgå till 20. Vidare bör i enlighet med önskemålen i motion 893 ske en
utbyggnad av narkotikarotlarna.

De nu angivna förstärkningarna bör ske genom omvandlingar av tjänster
från den arbetskraftsreserv som polisen har. Detta bör gälla 20 av de
extra polismän som ännu inte har fått tjänst på tablå, och omvandlingen
börske till kriminalinspektörstjänster. Kostnaden härför kan beräknas till
omkring 400 000 kr. Anslaget till polisens förvaltningskostnader bör alltså
höjas med detta belopp. I enlighet med det nyss sagda bör en motsvarande
minskning ske av den föreslagna medelsanvisningen under A 2. Justitiedepartementet.

Vad utskottet anfört om en utbyggnad av narkotikarotlarna bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

delsMX den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottets
ställningstagande” och slutar med ”förevarande punkt” bort ha följande
lydelse:

Utskottets ställningstagande i det föregående innebär att utskottet förordar
att medel anvisas som gör det möjligt att förstärka polisens insatser
mot narkotikan med 20 tjänster. I övrigt godtar utskottet regeringens
förslag till medelsberäkning under förevarande punkt.

dels att utskottets hemställan under moment 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande medelsberäkningen

a) att riksdagen i fråga om medel för polisaspiranter avslår
motion 1983/84:1351 i denna del (yrkande 3),

b) att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
anledning av motion 1983/84:893 i denna del (yrkande 4) till
Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 3 768 234 000 kr.

JuU 1983/84:22

5. Omfördelning av polismän (punkt 4, mom. 2)

Bertil Lidgård (m), Björn Körlof (m), Arne Svensson (m) och Sven
Munke (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 11 med ”När det
gäller” och som slutar på s. 12 med ”behandlad del” bort ha följande
lydelse:

1 ett läge där det av statsfinansiella skäl inte är möjligt att tillföra polisen
några nya resurser innebär varje prioritering av polisens insatser på ett
område en motsvarande försvagning av någon annan del av polisverksamheten.
Det sagda manar enligt utskottets mening till en viss försiktighet när
det gäller att förespråka prioriteringar av polisverksamheten. I synnerhet
om prioriteringarna kommer att ta sig uttryck i stora omfördelningar av
polistjänster måste intresset av prioriteringarna noga vägas mot de konsekvenser
en tilltänkt omfördelning kan få inom den eller de delar av
polisverksamheten där tjänster dras in. Och härvidlag kan det bli nödvändigt
att avstå från att göra till synes berättigade prioriteringar.

Som utskottet nyss sagt hör den ekonomiska brottsligheten till de områden
som jämte andra bör prioriteras vad gäller brottsbekämpning. Den
förstärkning av polisens resurser som dessa prioriteringar föranleder kan
inte tillgodoses genom att polisen under förevarande anslag tillförs några
nya resurser. Utskottet ställer sig tveksamt till huruvida prioriteringar nu
bör göras genom omfördelningar och således på bekostnad av andra i och
för sig angelägna polisiära uppgifter.

När det gäller bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten är som
tidigare sagts att märka att polisen under en följd av år har tillförts
betydande resursförstärkningar. Även om dessa förstärkningar må ha varit
berättigade kan man nu emellertid ifrågasätta nyttan och behovet av
ytterligare förstärkningar på området. Utskottet är härvidlag inte övertygat
om att intresset av prioritering gör sig gällande med sådan styrka att den
bör genomföras genom omfördelningar. Utskottet tar därmed i likhet med
den uppfattning som förs fram i motion 1522 avstånd från tanken på att
genomföra de omfördelningar som anges i budgetpropositionen. Yrkandet
i motionen bör alltså bifallas.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottets
ställningstagande” och slutar med ”förevarande punkt” bort ha följande
lydelse:

Utskottets ställningstagande i det föregående till frågor rörande polisens
bekämpande av narkotikabrottsligheten innebär att utskottet godtar regeringens
förslag till vilka resurser som bör anslås för detta ändamål.

JuU 1983/84:22

Utskottet godtar även i övrigt regeringens förslag till medelsberäkning
under förevarande punkt.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande omfördelning av polismän

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1522 i denna del
(yrkande 8) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta hänseende.

6. Inrättande av fler narkotikarotlar (punkt 4, mom. 4)

Hans Petersson i Röstånga (fp) anser — under förutsättning av bifall till
reservation 4 — att utskottets hemställan under moment 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande inrättande av fler narkotikarotlar

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:893 i denna del
(yrkande 3) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört i detta hänseende.

JuU 1983/84:22 29

Innehållsförteckning

Rikspolisstyrelsen 1

Motioner 1

Utskottet 1

Inledning 1

Antagning av polisaspiranter 2

Viss uppdragsverksamhet 4

Övrigt 6

Utskottets hemställan 6

Särskild polisverksamhet för hindrande och uppdagande av brott mot

rikets säkerhet m. m 6

Motion 6

Utskottet 6

Statens kriminaltekniska laboratorium 7

Lokala polisorganisationen: Förvaltningskostnader 8

Motioner 8

Utskottet 9

Inledning 9

Medel för polisaspiranter 10

Ekonomisk brottslighet 10

Omfördelning av polismän 10

Ekonomiska rotlar 12

Resurser för narkotikabekämpning 12

Medelsberäkningen 14

Titel eller yrkesbeteckning i pass 15

Polisdistriktsindelningen i Stockholms län, m. m 15

Langning 17

Utskottets hemställan 20

Lokala polisorganisationen: Utrustning 20

Inköp av motorfordon m. m 20

Underhåll och drift av motorfordon m. m 20

Gemensam kontorsdrift m. m. inom kvarteret Kronoberg 21

Diverse utgifter 21

Byggnadsarbeten för polisväsendet 21

Motioner 21

Utskottet 22

Reservationer 23

1. Aspirantantagningen 1984/85 (pkt. l,mom. 1) (c) 23

2. Långtidsplanering av aspirantantagningen (pkt. 1, mom. 2) (c) . 24

3. Medelsberäkningen; polisaspiranter (pkt. 4, mom. 1) (c) 25

4. Medelsberäkningen; tjänster till narkotikapolisen

(pkt. 4, mom. 1) (fp) 25

5. Omfördelning av polismän (pkt. 4, mom. 2) (m) 27

6. Inrättande av fler narkotikarotlar (pkt. 4, mom. 4) (fp) 28

Liber Tryck Stockholm 1984