JuU 1983/84:21

Justitieutskottets betänkande
1983/84:21

om anslag till brottsförebyggande rådet (prop. 1983/84:100 bil. 4,

G 4 och G 5, jämte motion)

ANDRA HUVUDTITELN
övriga myndigheter

1. Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker
regeringens i proposition 1983/84:100 bilaga 4 (justitiedepartementet) under
punkt G 4 (s. 104 och 105) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader
förbudgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 6 049 000 kr.

2. Brottsförebyggande rådet: Utvecklingskostnader. Regeringen har under
punkt G 5 (s. 105) föreslagit riksdagen att till Brottsförebyggande rådet:
Utvecklingskostnader för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 3 803 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:1522 av Per-Olof Strindberg m. fl. (m) hemställs,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning
för att analysera den ekonomiska brottslighetens orsaker och omfattning
samt förslag för att motverka denna brottslighet, allt på sätt som anförts i
motionen (yrkande 4).

Utskottet

Medelsberäkningen

Regeringens medelsberäkning innebär att den besparing som skulle ha
följt av en tillämpning av huvudförslaget om besparing för anslaget G 4.
Brottsförebyggande rådet: Förvaltningskostnader tas ut under förevarande
anslag. Ett reservationsanslag av ca 3,8 milj. kr. föreslås, vilket innebär
en obetydlig ökning i förhållande till anslaget för innevarande budgetår.

Utskottet godtar regeringens medelsberäkning under förevarande
punkt.

Utredning om ekonomisk brottslighet

I motion 1522 begärs utredning om den ekonomiska brottslighetens
orsaker och omfattning samt förslag för att motverka denna brottslighet.
Enligt motionärerna har den av regeringen tillsatta kommissionen mot
ekonomisk brottslighet misslyckats i dessa avseenden.

1 Riksdagen 1983/84. 7 sami. Nr 21

JuU 1983/84:21

Som utskottet tidigare har understrukit (JuU 1982/83:20) utgör den
ekonomiska brottsligheten ett betydande samhällsproblem, kanske ett av
vår tids största kriminalpolitiska problem. Mot denna bakgrund är det
självfallet angeläget att samhället sätter in kraftfulla åtgärder på alla områden
för att motverka den ekonomiska brottsligheten. Så har också skett
både när det gäller mera direkta operativa åtgärder hos myndigheterna och
i fråga om utredningsåtgärder syftande till mera långsiktiga resultat såsom
ändrad lagstiftning.

Uppdrag som rör bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten har
tillagts olika statliga utredande organ och myndigheter. I detta sammanhang
bör kanske först nämnas det uppdrag att utarbeta ett samlat program
mot den ekonomiska brottsligheten som lämnats till den av regeringen
hösten 1982 tillkallade särskilda kommissionen mot ekonomisk brottslighet.
De åtgärder som har varit aktuella för kommissionen har varit av
många slag, och kommissionens arbete har också resulterat i ett stort antal
betänkanden, promemorior, rapporter och skrivelser innehållande förslag
bl. a. till lagstiftningsåtgärder, resursförstärkningar till vissa myndigheter,
informationsinsatser och forskningsverksamhet.

Forskningsverksamheten rörande ekonomisk brottslighet behandlas i en
rapport från kommissionen i september 1983.1 den lämnas en beskrivning
av den forskning som hittills bedrivits om ekonomisk brottslighet. Vidare
redovisar kommissionen sina överväganden om hur den framtida forsknings-
och utredningsverksamheten på detta område bör bedrivas. 1 detta
hänseende föreslås bl. a. forskning kring frågor om den ekonomiska
brottslighetens struktur och volym samt om effekterna av olika vidtagna
åtgärder på området. Även i sitt slutbetänkande (SOU 1984:15) Ekonomisk
brottslighet i Sverige tas upp frågor om den ekonomiska brottslighetens
omfattning. I ett särskilt avsnitt i betänkandet behandlas vidare frågor
om den ekonomiska brottslighetens orsaker, former och skadeverkningar.

Flertalet av kommissionens förslag är eller har varit föremål för remissbehandling.
I budgetpropositionen uppger departementschefen att regeringen
avser att, på grund av bl. a. kommissionens arbete, under hösten
1984 lägga fram ett program med förslag till inriktning av bekämpningen
av den ekonomiska kriminaliteten och till resursanvändningen på området.

När det gäller utredning av och forskning kring frågor som rör ekonomisk
brottslighet har den verksamhet som bedrivits inom brottsförebyggande
rådet haft en betydelsefull funktion. Vid rådet bedrivs alltjämt
viktigt arbete med hithörande frågor framför allt inom rådets forskningsenhet;
aktuella forskningsprojekt där gäller bl. a. ekonomisk brottslighet
i samband med import och export, tillämpningen av konkurslagstiftningen
och ekonomisk brottslighet inom finansieringsområdet. Brottsförebyggande
rådet beviljar också forskningsbidrag till fristående forskare bl. a. vid
universiteten, och ekonomisk brottslighet är ett av de ämnen som under

JuU 1983/84:21

senare år har prioriterats särskilt. — Som ett led i översynen av lagstiftning
mot organiserad och ekonomisk brottslighet har brottsförebyggande rådet
nyligen lagt fram promemorian (PM 1983:6) Uppbördsbrott. Åtgärder mot
det likvida fusket.

Även vid andra statliga såväl utredande organ som myndigheter bedrivs
verksamhet som rör bekämpande av den ekonomiska brottsligheten. Sålunda
tillkommer inom kommittéväsendet sådana uppgifter bl. a. fängelsestraffkommittén
(Ju 1979:04) och näringsförbudskommittén (Ju
1981:03).

Enligt utskottets uppfattning är det, i linje med vad som sägs i motionen,
angeläget att samhället får ökade kunskaper om den ekonomiska brottsligheten.
Den forskning som har bedrivits när det gäller att t. ex. kartlägga
den ekonomiska brottslighetens omfattning har, som utskottet redan förra
året konstaterade (JuU 1982/83:30 s. 5), hittills inte gett någon samlad och
fullständig bild, och ytterligare forskningsinsatser behövs otvivelaktigt.
Ökade forskningsinsatser behövs också i andra avseenden; inte minst
viktigt är att få vidgade kunskaper om effekterna av de lagstiftningsåtgärder
och andra insatser som gjorts för att söka bemästra den ekonomiska
kriminaliteten.

Som framgår av det anförda är den ekonomiska brottsligheten och
därmed sammanhängande spörsmål föremål för ett intensivt utredningsoch
forskningsarbete i samhällets regi. De frågor som tas upp i motionen
omfattas i allt väsentligt av detta arbete. Mot den nu angivna bakgrunden
och med tanke på att många av de förslag som kommissionen mot ekonomisk
brottslighet har lagt fram f. n. är föremål för beredning inom regeringskansliet
anser utskottet det föga ändamålsenligt att såsom föreslås i
motionen påbörja en ny utredningsverksamhet på området. Utskottet avstyrker
därför bifall till motion 1522 i denna del.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsberäkningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Brottsförebyggande
rådet: Utvecklingskostnader för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 3 803 000 kr.,

2. beträffande utredning om ekonomisk brottslighet

att riksdagen avslår motion 1983/84:1522 i denna del (yrkande
4).

Stockholm den 27 mars 1984

På justitieutskottets vägnar
BERTIL LIDGÅRD

JuU 1983/84:21

Närvarande: Bertil Lidgård (m), Lisa Mattson (s), Eric Jönsson (s), Karin
Söder (c), Björn Körlof (m), Hans Pettersson i Helsingborg (s), Helge
Klöver (s), Arne Svensson (m), Gunilla André (c), Ulla-Britt Åbark (s),
Sven Munke (m), Hans Petersson i Röstånga (fp), Lars-Erik Lövdén (s),
Hans Göran Franck (s) och Birthe Sörestedt (s).

Reservation

Utredning om ekonomisk brottslighet (punkt 2, mom. 2)

Bertil Lidgård (m), Björn Körlof (m), Arne Svensson (m), Sven Munke
(m) och Hans Petersson i Röstånga (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 3 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det, såsom påpekas i motionen, angeläget att
samhället får ökade kunskaper om den ekonomiska brottsligheten. Endast
med tillförlitliga kunskaper på området kan man riktigt bedöma vilka
åtgärder som erfordras för att komma till rätta med den ekonomiska
brottsligheten. Med de bristfälliga kunskaper som f. n. föreligger finns risk
för att de lagstiftningsåtgärder och andra insatser som aktualiseras inte
bara förfelar sitt syfte utan även leder till allvarliga störningar av det
ekonomiska livet, om de genomförs.

Den forskning som hittills har bedrivits när det gäller att t. ex. kartlägga
den ekonomiska brottslighetens utbredning och omfattning har, i linje
med vad utskottet förra året framhöll (JuU 1982/83:30 s. 5), inte gett någon
samlad och fullständig bild. I detta avseende anser utskottet att det otvivelaktigt
behövs ytterligare forskningsinsatser. Ökad forskning behövs
också i andra avseenden. Särskilt viktigt är enligt utskottets uppfattning att
undersöka den ekonomiska brottslighetens orsaker. Från bl. a. kriminologisk
och rättspolitisk synpunkt är det i hög grad otillfredsställande att det
saknas närmare analyser av orsakerna till den aktuella brottsligheten,
exempelvis saknas en vetenskaplig bedömning av det eventuella sambandet
mellan högt skattetryck och ekonomisk brottslighet. Med en kvalificerad
forskning på området som grund bör det vara möjligt att med verksamma
medel begränsa den ekonomiska brottsligheten högst påtagligt. Ett
annat område som bör göras till föremål för mer omfattande forskning
gäller vilka effekter de lagstiftningsåtgärder och andra insatser som gjorts
har haft både vad gäller den ekonomiska kriminaliteten och i fråga om det
ekonomiska livet i övrigt.

Som har beskrivits i det föregående är den ekonomiska brottsligheten
och vissa därmed sammanhängande spörsmål föremål för utrednings- och
forskningsarbete i samhällets regi. Utskottet kan emellertid konstatera att
de frågor som tas upp i motionen och som utskottet nyss bedömt som
angelägna inte i tillräcklig grad omfattas av detta arbete. I sammanhanget
nödgas utskottet också konstatera att många av de förslag som kommissio -

JuU 1983/84:21

nen mot ekonomisk brottslighet har lagt fram inte bara grundas på ett
bristfälligt underlag vad gäller grundmaterial och sådan forskning som
nyss berörts utan också är tillkomna under sådana omständigheter att
närmare överväganden rörande förslagens konsekvenser och ändamålsenlighet
inte har varit möjliga. Bl. a. är vissa av kommissionens förslag så
långtgående att rättssäkerheten i väsentliga hänseenden åsidosätts om de
genomförs. Enligt utskottets mening bör därför stor försiktighet iakttas
i den mån kommissionens förslag läggs till grund för fortsatta överväganden.
I stället bör såsom förespråkas i motionen en utredningsverksamhet
igångsättas som siktar till att på grundval av vunna forskningsresultat
framför allt på de områden som utskottet bedömt angelägna lägga fram
förslag till lämpliga åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Det bör
ankomma på regeringen att föranstalta om denna utredningsverksamhet.

Vad utskottet nu med anledning av motion 1522 anfört bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande utredning om ekonomisk brottslighet

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1522 i denna
del (yrkande 4) som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört i detta hänseende.

Liber Tryck Stockholm 1984