Jordbruksutskottets betänkande
1983/84:35

om ändring i lagen (1980:894) om jaktvårdsområden, m. m. (prop.
1983/84:170)

Propositionen

I proposition 1983/84:170 har regeringen (jordbruksdepartementet) föreslagit
riksdagen att anta

1. förslag till lag om ändring i lagen (1980:894) om jaktvårdsområden,

2. förslag till lag om ändring i lagen (1938:274) om rätt till jakt.

Över förslaget under 1. ovan har yttrande avgetts av lagrådet.

I propositionen föreslås dels en ändring av 10 § lagen (1980:894) om
jaktvårdsområden beträffande jaktvårdsområdesföreningens prövning av
upplåtelse eller överlåtelse av jakträtt inom ett jaktvårdsområde, dels en ny
bestämmelse i paragrafen om befogenhet för föreningen att upplåta jakträtt
inom jaktvårdsområdet. Den ändrade bestämmelsen föreslås bli tillämplig
även på jaktvårdsområden bildade enligt äldre lag.

Lagförslagen

De till utskottet remitterade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1983/84.16 sami. Nr35

JoU 1983/84:35

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:894) om jaktvårdsområden

Härigenom föreskrivs att 10 § lagen (1980:894) om jaktvårdsområden skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §

För upplåtelse eller överlåtelse av
jakträtt inom ett jaktvårdsområde
får föreskrivas krav på tillstånd av
jaktvårdsområdesföreningen. Tillstånd
får vägras endast om upplåtelsen
eller överlåtelsen kan anses
olämplig med hänsyn till jaktvården
eller på annat sätt är till avsevärd
olägenhet för medlemmarna.

För upplåtelse eller överlåtelse av
jakträtt inom ett jaktvårdsområde
får föreskrivas krav på tillstånd av
jaktvårdsområdesföreningen.

Tillstånd får vägras endast

1. om den till vilken jakträtten
upplåts eller överlåts inte förfogar
över mark inom jaktvårdsområdet av
sådan storlek som föreskrivs i föreningens
stadgar,

2. om upplåtelsen eller överlåtelsen
annars kan anses olämplig med
hänsyn till jaktvården eller på annat
sätt är till avsevärd olägenhet för
medlemmarna.

Jaktvårdsområdesföreningen får
upplåta rätt till jakt som skall bedrivas
gemensamt inom jaktvårdsområdet,
om det finns föreskrifter om
sådan upplåtelse i stadgarna.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelsen i 10 §
andra stycket 1 gäller inte när upplåtelsen eller överlåtelsen av jakträtt har
skett genom ett avtal som har ingåtts senast den 1 april 1984 och ansökan om
tillstånd till den avtalade upplåtelsen eller överlåtelsen senast den dagen
inkommit till jaktvårdsområdesföreningen.

JoU 1983/84:35

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1938:274) om rätt till jakt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1938:274) om rätt till jakt, att
punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1980:895) om ändring i
nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

3. För ett jaktvårdsområde som
består vid ikraftträdandet skall äldre
bestämmelser fortfarande gälla.
Dock skall, i stället för 13 § 3 mom.
andra stycket lagen (1938:274) om
rätt till jakt, 10 § lagen (1980:894) om
jaktvårdsområden gälla även för
jaktvårdsområden bildade enligt äldre
lag, varvid med jaktvårdsområdesföreningen
skall avses förening som
förvaltar jaktvårdsomrädets angelägenheter.

Ett jaktvårdsområde som har bildats enligt äldre bestämmelser får
ombildas till ett jaktvårdsområde enligt lagen (1980:894) om jaktvårdsområden
vid sammanträde med fastighetsägarna.

I fråga om kallelse till och omröstning vid sådant sammanträde skall 10 § 5
mom. lagen (1938:274) om rätt till jakt tillämpas. Ett beslut om sådan
ombildning skall fastställas av länsstyrelsen. För länsstyrelsens fastställelseprövning
gäller i övrigt vad i lagen (1980:894) om jaktvårdsområden
föreskrivs i fråga om beslut om bildande av jaktvårdsområde.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Bestämmelsen att
10 § lagen (1980:894) om jaktvårdsområden skall tillämpas gäller inte när en
upplåtelse eller överlåtelse av jakträtt har skett genom ett avtal som har
ingåtts senast den 1 april 1984 och ansökan om tillstånd till den avtalade
upplåtelsen eller överlåtelsen senast den dagen inkommit till den förening
som förvaltar jaktvårdsomrädets angelägenheter.

Nuvarande lydelse
3. För jaktvårdsområde som består
vid ikraftträdandet skall äldre
bestämmelser fortfarande gälla.

1* Riksdagen 1983184.16sami. Nr35

JoU 1983/84:35

Motioner

I motion 1983/84:2886 av Börje Stensson och Lars Emestam (båda fp)
yrkas att riksdagen beslutar att avslå proposition 1983/84:170 i den del som
ger jaktvårdsområdesförening rätt att upplåta jakt (10 § 3 st).

I motion 1983/84:2887 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas att
riksdagen beslutar att 10 § lagen (1980:894) om jaktvårdsområden skall ha
nedan angiven lydelse:

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 §

För upplåtelse eller överlåtelse av
jakträtt inom ett jaktvårdsområde
får föreskrivas krav på tillstånd av
jaktvårdsområdesföreningen.

Tillstånd får vägras endast

1. om den till vilken jakträtten
upplåts eller överläts inte förfogar
över mark inom jaktvårdsområdet av
sådan storlek som föreskrivs i föreningens
stadgar,

2. om upplåtelsen eller överlåtelsen
annars kan anses olämplig med
hänsyn till jaktvården eller på annat
sätt är till avsevärd olägenhet för
medlemmarna.

Jaktvårdsområdesföreningen får
upplåta rätt till jakt som skall bedrivas
gemensamt inom jaktvårdsområdet,
om det finns föreskrifter om
sådan upplåtelse i stadgarna, och om
enighet om upplåtelsen råder i föreningen.

I motion 1983/84:2888 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) yrkas att
riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:170.

Utskottet

I ett av riksdagen i januari 1984 godkänt betänkande behandlade utskottet
frågan om rätten för delägare i ett jaktvårdsområde att upplåta eller överlåta
jakträtt inom jaktvårdsområdet (JoU 1983/84:19, rskr 1983/84:134). Enligt
utskottets mening fanns det starka skäl som talade för att tillstånd till sådan

JoU 1983/84:35

upplåtelse skulle kunna göras beroende av att upplåtelsen omfattade viss
minimiareal. Det borde ankomma på regeringen att närmare överväga vilka
åtgärder som i nämnda syfte borde vidtas och för riksdagen framlägga förslag
till erforderliga lagändringar. Beträffande skälen för utskottets ställningstagande
hänvisas till betänkandet och till redovisningen i propositionen på s.
6 f.

I enlighet med riksdagens beslut framlägger regeringen nu förslag om
ändring i 10 § lagen om jaktvårdsområden som innebär att en jaktvårdsområdesförening
får vägra tillstånd till en upplåtelse eller överlåtelse när
sökanden inte förfogar över mark inom jaktvårdsområdet av sådan storlek
som föreskrivs i föreningens stadgar.

Förslaget avser stadgeföreskrifter om minimiareal som är så utformade att
kravet på viss minsta areal hänför sig till den mark som jakträttsarrendatorn
disponerar inom jaktvårdsområdet. En sådan stadgeföreskrift hindrar inte
upplåtelser av små markområden under förutsättning att flera områden
upplåts till en och samma jakträttsarrendator. Jaktvårdsområdesföreningen
bör enligt jordbruksministern verka för den samordning som krävs för
sådana upplåtelser från flera markägare.

En övergångsbestämmelse föreslås som innebär att den nya regeln inte blir
tillämplig när avtal om upplåtelse eller överlåtelse av jakträtt har skett genom
ett avtal som har ingåtts senast den 1 april 1984 och ansökan om tillstånd till
den avtalade upplåtelsen m. m. senast den dagen inkommit till jaktvårdsområdesföreningen.

Vidare föreslås i propositionen ett tillägg till 10 § lagen om jaktvårdsområden
som ger jaktvårdsområdesföreningen möjlighet att upplåta rätt till jakt
som skall bedrivas gemensamt inom jaktvårdsområdet, om det finns
föreskrifter om sådan upplåtelse i stadgarna.

Sistnämnda förslag motiveras i propositionen med att det, om jaktmöjligheterna
inom ett jaktvårdsområde inte utnyttjas i full utsträckning, är
angeläget att jakttillfällena erbjuds jägare som saknar jaktmark. Mot den
bakgrunden har jakt- och viltvårdsberedningen föreslagit att jaktvårdsområdesföreningen
under vissa förutsättningar skall få besluta om upplåtelse av
jakt inom jaktvårdsområdet. Det kan nämnas att de nuvarande reglerna,
som inte tillerkänner föreningen en sådan rätt, innebär att jaktvårdsområdena
i det här hänseendet skiljer sig från fiskevårdsområdena (jfr 8§ lagen
(1981:533) om fiskevårdsområden). Beredningens förslag har mött vissa
invändningar vid remissbehandlingen. Jordbruksministern anför för sin del,
efter en redovisning av remissyttrandena, att dessa invändningar åtminstone
i några fall synes ha sin grund i att beredningen inte uttryckligen har
avgränsat sitt förslag till att gälla upplåtelse av sådan jakt som innebär ett
gemensamt utnyttjande av jaktvårdsområdet eller sektioner av detta. Enligt
jordbruksministerns mening bör det inte komma i fråga att låta föreningen
upplåta jakten på endast vissa fastigheter inom området. En första förutsättning
bör därför vara att det i stadgarna har bestämts att åtminstone viss jakt

JoU 1983/84:35

skall bedrivas såsom ett gemensamt utnyttjande av jaktvårdsområdet
oberoende av fastighetsgränserna. Om föreningens upplåtelser endast får
avse sådan jakt, kommer de inte att inverka på medlemmarnas intressen på
något annat sätt än andra upplåtelser som fastighetsägarna själva träffar avtal
om. Det är givet att föreningen måste låta sina egna upplåtelser föregås av
samma prövning som företas innan föreningen godkänner fastighetsägarnas
jakträttsupplåtelser. Föreningen har följaktligen att bedöma om det, med
hänsyn till medlemmarnas jaktutövning och de upplåtelser fastighetsägarna
har avtalat om, är förenligt med jaktvårdens och medlemmarnas gemensamma
intressen att ytterligare jägare bereds möjlighet att jaga inom jaktvårdsområdet.

Enligt den föreslagna lagbestämmelsen får en jaktvårdsområdesförening
befogenhet att upplåta jakt om en kvalificerad majoritet av fastighetsägarna
vill ge föreningen den rätten. En sådan majoritet krävs nämligen för att
bestämma stadgarnas innehåll både vid bildandet av nya jaktvårdsområden
och ändring av stadgarna för bestående områden. Beslut härom skall biträdas
av minst två tredjedelar av antalet fastighetsägare som tillika representerar
minst hälften av den mark som ingår (skall ingå) i jaktvårdsområdet. För
jaktvårdsområden enligt äldre lag får bestämmelserna betydelse först på
längre sikt. I sådana områden kan nämligen en stadgeändring av det här
slaget i regel ske endast vid förlängning av områdets giltighet. I stadgeföreskrifter
som ger föreningen upplåtelserätt kan det enligt propositionen finnas
anledning att precisera i vilken omfattning och i vilka former upplåtelse skall
få ske.

Genom den föreslagna ändringen i lagen (1938:274) om rätt till jakt blir de
nya bestämmelserna tillämpliga även på jaktvårdsområden som bildats enligt
äldre lag. En övergångsbestämmelse har föreslagits med motsvarande
innehåll som den som enligt propositionen bör gälla beträffande ändringen
av lagen om jaktvårdsområden.

I motion 2886 av Börje Stensson och Lars Emestam (båda fp) yrkas avslag
på den del av förslaget som gäller jaktvårdsområdesföreningens rätt att
upplåta jakt inom jaktvårdsområdet. I motion 2887 av Arne Andersson i
Ljung m. fl. (m) föreslås att ifrågavarande upplåtelserätt endast skall kunna
komma i fråga då föreningen är helt enig härom. Ett tillägg med denna
innebörd föreslås i lagtexten. Båda motionerna grundas huvudsakligen på
samma principiella inställning, nämligen att den föreslagna upplåtelserätten
utgör en alltför långtgående inskränkning i den enskildes förfoganderätt över
sin fastighet. Man erinrar bl. a. om att en fastighetsägare kan tvingas in i ett
jaktvårdsområde mot sin vilja. Enligt motion 2887 är det därvid nödvändigt
att upplåtelserätten kombineras med ett förstärkt skydd för den minoritet
som enligt förslaget kan tvingas acceptera en upplåtelse, till men för sin egen
jakt.

I motion 2888 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) yrkas avslag på

JoU 1983/84:35

propositionen i dess helhet med motiveringen att förslaget bl. a. missgynnar
marklösa jägare, utom den begränsade grupp som har goda ekonomiska
förutsättningar att arrendera stora jaktområden. Den föreslagna upplåtelserätten
för jaktvårdsområdesföreningen kan vidare, enligt motionen, aldrig
ersätta de enskilda delägarnas rätt och möjlighet att upplåta sin jakträtt till
t. ex. marklösa jägare. I stället för att främja bildandet av nya jaktvårdsområden
riskerar man med de nya reglerna att intresset för att bilda nya föreningar
blir ännu mindre än hittills, framhåller motionärerna.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget i den del som gäller möjlighet för
jaktvårdsområdesföreningen att i vissa fall vägra tillstånd till upplåtelse eller
överlåtelse av jakträtt inom jaktvårdsområdet. Förslaget har utformats i
enlighet med utskottets intentioner i det inledningsvis omnämnda betänkandet
JoU 1983/84:19. Utskottet vill understryka jordbruksministerns uttalande
att jaktvårdsområdesföreningen bör verka för den samordning som krävs
för att underlätta upplåtelser från flera markägare av mindre markområden
som var för sig ej uppfyller eventuella krav på viss minsta areal enligt resp.
förenings stadgar (prop. s. 7). I detta sammanhang vill utskottet vidare
framhålla det angelägna i att arealgränsen i förekommande fall inte sätts
alltför högt. Föreskrifter härom bör givetvis utformas med hänsynstagande
till samtliga berörda intressen inom jaktvårdsområdet.

Utskottet tillstyrker likaledes förslaget om rätt för jaktvårdsområdesföreningen
att under angivna förutsättningar upplåta jakträtt inom jaktvårdsområdet.
Det är dock angeläget att denna bestämmelse ej tillämpas på ett sätt
som motverkar syftet med den av utskottet nyss förordade lagändringen eller
med lagstiftningen om jaktvårdsområden över huvud taget. Den omständigheten
att föreningen ges befogenhet att upplåta jakträtt inom jaktvårdsområdet
får givetvis ej innebära att föreningen underlåter att medverka till den
samordning som krävs för att enskilda markägare skall kunna upplåta
jakträtten på sina fastigheter, även mindre sådana. I den mån en sådan
samordning av upplåtelser av mindre arealer inte är möjlig men förutsättningar
för föreningsupplåtelse ändå föreligger synes det lämpligt att tillämpa
någon form av förtur för den som på grund av stadgeföreskrift om
minimiareal ej kunnat godkännas som jakträttsarrendator. Föreskrifter
härom kan intas i stadgarna. Det är också enligt utskottets mening viktigt att
upplåtelserätten för föreningen inte tillämpas på ett sätt som ytterligare ökar
priskonkurrensen om jakttillfällena eller utestänger t. ex. jägare med
anknytning till den ort där jaktvårdsområdet är beläget. Det syftet torde
likaledes kunna uppnås genom stadgeföreskrifter om förtur för jägare med
sådan anknytning. Utskottet utgår från att jägarnas organisationer kan
utarbeta förslag till s. k. normalstadgar med föreskrifter om bl. a. sådana
förtursregler, grundade på exempelvis boende inom orten, släktskap med
delägare, m. m.

Med dessa uttalanden föreslår utskottet att riksdagen bifaller propositio -

JoU 1983/84:35

nen och avslår motionerna 2886, 2887 och 2888. Med anledning av de
principiella betänkligheter som anförts mot förslaget om föreningsupplåtelser
vill utskottet framhålla att lagändringen inte syftar till någon inskränkning
i de enskilda delägarnas personliga jakträtt. Som i propositionen anförts
inverkar en upplåtelse av gemensam jakt inte på medlemmarnas intressen på
något annat sätt än andra upplåtelser som fastighetsägarna själva träffar avtal
om. Enligt vad som ovan redovisats ger vidare bestämmelserna om kvalificerad
majoritet vid föreningsbildning och stadgeändring ett skydd för den
enskilde. I sista hand kan en fastighetsägare av ideella skäl utverka att hans
fastighet undantas från jakt som skall bedrivas gemensamt inom jaktvårdsområdet
(11 § lagen om jaktvårdsområden).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande jakträttsinnehavares upplåtelse eller överlåtelse av jakträtt att

riksdagen med avslag på motion 1983/84:2888 i motsvarande del
antar förslaget till lag om ändring i lagen (1980:894) om jaktvårdsområden
såvitt avser 10 § andra stycket 1,

2. beträffande jaktvårdsområdesförenings rätt att upplåta jakträtt
att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:2886 och 1983/
84:2887 samt 1983/84:2888 i motsvarande del

antar förslaget till lag om ändring i lagen (1980:894) om jaktvårdsområden
såvitt avser 10 § tredje stycket,

3. att riksdagen antar det i mom. 1 angivna lagförslaget i de delar som
ej omfattas av utskottets hemställan ovan,

4. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2888 i motsvarande del
antar förslaget till lag om ändring i lagen (1983:274) om rätt till
jakt.

Stockholm den 17 maj 1984

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Grethe Lundblad (s),
Hans Wachtmeister (m), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m),
Jan Fransson (s), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m), John Andersson
(vpk), Åke Selberg (s), Bengt Kronblad (s), Lennart Brunander (c), Bo
Arvidson (m) och Lars Ernestam (fp).

JoU 1983/84:35

Reservationer

Jaktvårdsområdesförenings rätt att upplåta jakträtt (mom. 2)

1. Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
tillstyrker likaledes” och på s. 8 slutar med ”om jaktvårdsområden)” bort ha
följande lydelse:

Vad däremot beträffar förslaget om föreningsupplåtelse delar utskottet
den i motion 2886 framförda uppfattningen att det innebär en alltför
långtgående inskränkning i den enskilde fastighetsägarens rättigheter. Ett
minimikrav vad gäller den enskildes rätt att förfoga över sin jakträtt måste
vara att han självständigt får bestämma huruvida denna rätt skall utnyttjas
eller ej. Utskottet kan således inte acceptera principen att områdesföreningen
ges rätt att i strid med markägares vilja förfoga över jakträtten på deras
fastigheter och tillgodogöra sig intäkterna härav. Det bör påpekas att flera
remissinstanser, däribland naturvårdsverket, ställt sig avvisande till förslaget.
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet regeringsförslaget i
nu aktuell del samt tillstyrker motion 2886 jämte motion 2888 i motsvarande
del. I enlighet härmed avstyrks motion 2887, som innehåller förslag om krav
på enhällighet vid föreningsbeslut i aktuella frågor. Motionen kan dock i viss
mån anses tillgodosedd genom utskottets ställningstagande.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande jaktvårdsområdesförenings rätt att upplåta jakträtt
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2886 och motion
1983/84:2888 i motsvarande del samt med avslag på motion
1983/84:2887 avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1980:894)
om jaktvårdsområden såvitt avser 10 § tredje stycket,

2. Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Sven Eric Lorentzon (m),
Jens Eriksson (m), Lennart Brunander (c) och Bo Arvidson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med ”Utskottet
tillstyrker likaledes” och på s. 8 slutar med ”om jaktvårdsområden)” bort ha
följande lydelse:

Av propositionen framgår att av de remissinstanser som yttrat sig över
förslaget om föreningsupplåtelse endast ett fåtal anslutit sig till jakt- och
viltvårdsberedningens förslag. Sålunda har kammarrätten i Göteborg anfört
att föreningens upplåtelserätt bör kombineras med ett förstärkt skydd för
den minoritet som mot sin vilja kan tvingas acceptera sådan upplåtelse till
men för sin egen jakt. Härutöver vill utskottet erinra om att sådan medlem i
jaktvårdsområde som här åsyftas mycket väl på grund av majoritetsbestämmelser
vid bildandet av jaktvårdsområdet kan tvingas in i detsamma. Detta i
förening med den föreslagna upplåtelseformen innebär enligt utskottets

JoU 1983/84:35

mening en oacceptabelt långtgående inskränkning i markägarens jaktutövningsrätt.
Utskottet anser, i likhet med vad som anförts i motion 2887, att
hänsynen till den enskilde kräver att föreningsupplåtelse av jakträtt skall
kunna förekomma endast då jaktvårdsområdesföreningen är helt enig
härom. Utskottet föreslår att riksdagen med bifall till motion 2887 antar
lagförslaget med den ändring i lagtexten som föreslås i motionen. I enlighet
härmed avstyrks motionerna 2886 och 2888 i motsvarande del. Motionerna
kan dock i viss mån anses tillgodosedda genom utskottets ställningstagande.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande jaktvårdsområdesförenings rätt att upplåta jakträtt
att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1983/84:2887 samt med avslag på motion 1983/84:2886
och motion 1983/84:2888 i motsvarande del antar förslaget till lag
om ändring i lagen (1980:894) om jaktvårdsområden med den
ändringen att 10 § tredje stycket erhåller följande som Reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

10 §

För upplåtelse eller överlåtelse av
jakträtt inom ett jaktvårdsområde
får föreskrivas krav på tillstånd av
jaktvårdsområdesföreningen.
Tillstånd får vägras endast

1. om den till vilken jakträtten
upplåts eller överlåts inte förfogar
över mark inom jaktvårdsområdet
av sådan storlek som föreskrivs i
föreningens stadgar,

2. om upplåtelsen eller överlåtelsen
annars kan anses olämplig med
hänsyn till jaktvården eller på annat
sätt är till avsevärd olägenhet för
medlemmarna.

För upplåtelse eller överlåtelse av
jakträtt inom ett jaktvårdsområde
får föreskrivas krav på tillstånd av
jaktvårdsområdesföreningen.

Tillstånd får vägras endast

1. om den till vilken jakträtten
upplåts eller överlåts inte förfogar
över mark inom jaktvårdsområdet
av sådan storlek som föreskrivs i
föreningens stadgar,

2. om upplåtelsen eller överlåtelsen
annars kan anses olämplig med
hänsyn till jaktvården eller på annat
sätt är till avsevärd olägenhet för
medlemmarna.

Jaktvårdsområdesföreningen får
upplåta rätt till jakt som skall bedrivas
gemensamt inom jaktvårdsområdet,
om det finns föreskrifter om
sådan upplåtelse i stadgarna.

minab/gotab 78583 Stockholm 1984