Jordbruksutskottets betänkande
1983/84:30

om vattenbruk och forskning m.m. (prop. 1983/84:10 bil. 5 och
1983/84:107 bil. 6)

Sammanfattning

I detta betänkande behandlar utskottet dels proposition 1983/84:10,
bilaga 5, med redovisning av vissa överväganden angående odling av fisk och
skaldjur samt resurser för marin forskning, dels proposition 1983/84:107,
bilaga 6, med förslag om allmänna riktlinjer för forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde. I sistnämnda
proposition tas vidare upp vissa anslagsfrågor för budgetåret 1984/85
med anknytning till forskning och utbildning m. m.

I anslutning till de båda propositionsbilagorna behandlar utskottet helt
eller delvis ett fyrtiotal följdmotioner och fristående motioner.

Förslagen i forskningspropositionen innebär för budgetåret 1984/85 en
sammanlagd medelsförstärkning för forskning och forskarutbildning inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde med ca 17 milj. kr.

Ökade forskningsinsatser och andra resursförstärkningar föreslås inom en
rad aktuella ämnesområden, såsom alternativa produktionsformer, virkesproduktion,
odling av fisk och skaldjur samt alternativ till djurförsök. Ökade
medel föreslås anvisade i fråga om djurskyddsfrämjande åtgärder samt
forskning och utbildning, bl. a. för inrättande av nya professurer och
forskartjänster vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Vad beträffar miljövårdsforskningen förordas en prioritering av vissa
forskningsområden, såsom eutrofieringen, försurningsproblematiken och
den miljömedicinska forskningen m. m. I enlighet härmed föreslås en
höjning av anslaget till miljövårdsforskning.

I proposition 10 redovisas regeringens överväganden angående frågor
med anknytning till svensk havsresursverksamhet, bl. a. tillståndsprövning
av fisk- och musselodling, forskning och utbildning, fisksjukdomsbekämpning
och statligt stöd till odlingsföretag. Vidare görs uttalanden angående
fiskeristyrelsens laboratorieresurser m.m.

Utskottets ställningstagande till angivna propositioner och motioner
innebär sammanfattningsvis att utskottet ansluter sig till regeringens förslag
och överväganden samt avstyrker de aktuella motionerna.

Till betänkandet är fogat 17 reservationer.

1 Riksdagen 1983184. lösaml. Nr30

JoU 1983/84:30

2

Propositionerna

Proposition 1983/84:10

I proposition 1983/84:10 bilaga 5, jordbruksdepartementet, har regeringen
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i propositionen anförts om odling
av fisk och skaldjur samt om vissa resurser för marin forskning.

Proposition 1983184:107

I proposition 1983/84:107 bilaga 6, jordbruksdepartementet, har regeringen
dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om återbesättande av tjänst
som professor,

2. bemyndiga regeringen att på sätt i propositionen föreslagits temporärt
inrätta tjänst som professor (L 24/26),

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om de allmänna riktlinjerna för forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

Beträffande anslagsfrågor för budgetåret 1984/85 har regeringen vidare
föreslagit riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att ikläda sig de förpliktelser som följer av det
avtal angående stöd till forskning rörande alternativa metoder till djurförsök
som förordats i propositionen,

2. till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 2 066 000 kr.,

3. bemyndiga regeringen att vid Sveriges lantbruksuniversitet inrätta
tjänster som professor (L 24/26) i enlighet med vad som förordats i
propositionen,

4. till Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 360 996 000 kr. (nytt anslag),

5. till Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 191 436 000 kr. (nytt anslag),

6. till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret 1984/85 anvisa
ett reservationsanslag av 56 359 000 kr.,

7. till Miljövårdsforskning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 52 732 000 kr.

Motioner

Motioner väckta med anledning av proposition 1983184:10

I motion 1983/84:510 av Rune Torwald m. fl. (c, m) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen begär att regeringen tillser att utredningen
om behovet av laboratorier m. m. sker i intim kontakt mellan statskontoret,
DSH och berörda enheter.

Behandlas i utskotte
yttrande s. hemställa

26 13 a)

Joll 1983/84:30

3

I motion 1983/84:511 av Rune Torwald m.fl. (c, m, fp) yrkas

1. att riksdagen beslutar begära att regeringen inrättar ett vattenbruksråd
med en verksamhetstid på tre till fem år med huvudsaklig uppgift att
stimulera till ökat vattenbruk,

2. att riksdagen beslutar begära att regeringen koncentrerar tillståndsprövningen
för fisk- och musselodlingar till länsstyrelserna,

3. att riksdagen beslutar begära att regeringen tar initiativ för att bygga
upp ett tvärvetenskapligt kontaktnät mellan forskningsinstitutioner som
arbetar med frågor med anknytning till vattenbruk,

4. att riksdagen beslutar begära att regeringen tillser att en obligatorisk
fiskhälsokontroll för fiskodlingar anordnas,

5. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att vattenbrukslån ställs till
vattenbrukares förfogande på sätt som angetts i motionen.

I motion 1983/84:1029 av Christer Eirefelt m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prövningsförfarandet för tillstånd för vattenbruk.

I motion 1983/84:1034 av Kurt Hugosson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 2-5),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att laboratorieresurserna
för hydrografi bör bibehållas i Västsverige,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att länsstyrelserna
under 1984/85, i avvaktan på naturvårdsverkets utredning, ensamma bör
utgöra prövningsmyndighet för vattenbruk,

4. att riksdagen begär att regeringen snarast fattar principbeslut om en
samlokalisering i Lysekils kommun av Kristinebergs marinbiologiska station
och fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium,

5. att riksdagen begär att regeringen skyndsamt utreder frågan om en
speciell låneform för vattenbruk, så att förslag snarast kan föreläggas
riksdagen.

Motioner väckta med anledning av proposition 1983184:107

I motion 1983/84:2592 av Kerstin Anér (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 3), att riksdagen måtte besluta att ge regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande komplettering av SLU:s forskningsprogram
beträffande alternativa jordbruksmetoder.

I motion 1983/84:2599 av Elving Andersson och Kjell Mattsson (båda c)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fiskeristyrelsens
havsfiskelaboratorium i Lysekil skall bibehållas samt att regeringen tar
initiativ till samordning av fiskeristyrelsens och Vetenskapsakademiens
verksamheter när det gäller lokaler m.m. så att planerna på ny- och
ombyggnader av lokaler snarast möjligt kan påbörjas.

1 * Riksdagen 1983/84.16sami. Nr 30

JoU 1983/84:30

4

Behandlas i utskottets

I motion 1983/84:2613 av Lars Ernestam och Börje Stensson (båda fp) yttrande s. hemställan
yrkas

1. att riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om 18 4 c)

forskning kring modifierade brukningsmetoder beträffande lövskog,

2. att utöver i propositionen för miljövårdsforskning upptaget belopp 10 33 28

miljoner anslås för inventeringar i samband med skogsbruk och försurning.

I motion 1983/84:2614 av Arne Andersson i Ljung m.fl. (m) yrkas att 17, 4 d)

riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om 28 15 a)

inriktningen av forskningen inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde.

I motion 1983/84:2615 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 18), att riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen
anförs

a) rörande forskning om det kombinerade jord- och skogsbrukets utvecklingsmöjligheter,

b) rörande forskning om alternativa produktionsmetoder som direkt kan
användas i det konventionella jordbruket,

c) rörande professur i alternativa produktionsformer,

d) rörande organisation och inriktning av naturresurs- och miljöforskning.

I motion 1983/84:2616 av Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c) yrkas
att riksdagen som sin mening ge regeringen till känna att en regional
forskningsstation för vattenbruk bör lokaliseras till Värmland.

I motion 1983/84:2621 av Gunhild Bolander m.fl. (c, s, m) yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen i fråga om en gemensam fältstation på Gotland för Stockholms
universitet och lantbruksuniversitetet.

I motion 1983/84:2629 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar anvisa 10 000 000 kr. för särskilda åtgärder mot
försurningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen under anslaget H 6. Miljövårdsforskning beslutar anvisa
55 100 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om förslag till försöksverksamhet för alternativa brukningsmetoder.

I motion 1983/84:2635 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) yrkas, med hänvisning
till vad som anförts i motion 1983/84:2634, att riksdagen som sin mening ger 28

regeringen till känna vad som i motionen anförts om att den grundläggande
forskningen inom miljövården bör ges ökad prioritet.

17	4 e)
17	4 e)
17	4 f)
28	15 b)
25	10 b)
25	12
33	29
33	28
16	4 g)
17,	15 a)

JoU 1983/84:30

5

Motioner från allmänna motionstiden 1984

I motion 1983/84:290 av Kerstin Anér (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1-8),

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om omprioritering till förmån för alternativ forskning,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändring av de svenska och internationella reglerna för LD 50,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om nya regler för de etiska nämnderna,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om förbud mot import av apor för djurförsök,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stränga vetenskapliga krav på psykologiska djurexperiment,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ersätta onödiga djurlaborationer med andra undervisningsmetoder,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om framställning av översiktlig och användbar statistik över djurförsök,

8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att i Europarådet verka för att konventionen om djurförsök
totalförbjuder experiment som medför svår och långvarig smärta för
försöksdjuren.

I motion 1983/84:451 av Gunnar Olsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om motivet
för att en fältstation för vattenbruk förläggs till Värmland.

I motion 1983/84:840 av Eric Hägelmark (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
forskning vidtas beträffande orsakerna till den s. k. skogsdöden.

I motion 1983/84:842 av Bertil Måbrink och Jörn Svensson (båda vpk)
yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag syftande till
etablerandet av en forskningsstation i Ronneby för olika miljöskador på skog
och skogsmark.

I motion 1983/84:1020 av Kerstin Anér (fp) yrkas att riksdagen begär att
regeringen uppdrar åt lantbruksstyrelsen att utfärda föreskrifter för de
djurförsöksetiska nämnderna där i motionen framställda krav tillgodoses,
nämligen

a) att antalet ledamöter ej reduceras med mer än hälften från nuvarande
antal,

b) att ansökan, ej anmälan, av försöken skall vara normen,

c) att nämndens plenarsammanträden fastläggs till minst två per år,

JoU 1983/84:30

6

d) att plats bereds i nämnderna åt företrädare för djurskyddsorganisationer
enligt ovan som verkligen arbetar för försöksdjurens väl,

e) att plats bereds åt forskare med egen erfarenhet och intresse för
alternativa experimentmetoder.

I motion 1983/84:1021 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om regler som
innebär att djurförsök som är föremål för prövning i etisk nämnd inte får
påbörjas förrän nämndens slutliga beslut är fattat,

2. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att regeringen utfärdar
sådana bestämmelser att etiska nämnder i sin bedömning också tar hänsyn till
djurens behandling före och efter djurförsök,

3. att riksdagen beslutar hos regeringen begära att åtgärder vidtas för att få
till stånd en offentlig statistikföring av djurförsök i Sverige.

I motion 1983/84:1097 av Karin Ahrland och Hans Petersson i Röstånga
(båda fp) yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion 1983/84:1094,

1. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt länsstyrelsen i Malmöhus
län och berörda regionala organ att dels vidta snabba åtgärder för att rädda
Ringsjön, dels studera möjligheterna till ytterligare trädplantering längs
länets vägar,

2. att riksdagen hemställer att regeringen tar upp överläggningar med
danska staten angående föroreningar av Öresund,

3. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt naturvårdsverket att göra
en sammanställning av internationell forskning och forskningsresultat i fråga
om stranderosioner.

I motion 1983/84:1292 av Elving Andersson och Kjell Mattsson (båda c)
yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts angående inrättande av s. k. vattenbrukslån.

I motion 1983/84:1294 av Kerstin Anér (fp) yrkas att riksdagen begär att
regeringen uppdrar åt socialstyrelsen att låta även uppgifter om vilka ämnen
som testats på djur ingå i det nya produktregistret över kosmetika.

I motion 1983/84:1295 av Bertil Fiskesjö och andre vice talman Anders
Dahlgren (båda c) yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om begränsning av
djurförsöken och om behovet av ökad satsning på forskning för alternativa
metoder till djurförsök.

I motion 1983/84:1816 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, såvitt
nu är i fråga (yrkande 5), att riksdagen hos regeringen begär åtgärder som
syftar till att forskningskompetensen på området försurningsskador i skog
förstärks.

JoU 1983/84:30

Behandlas i utskottets
yttrande s. hemställan p.

I motion 1983/84:1837 av Pär Granstedt m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos n
regeringen hemställer om förslag om ny sammansättning av de djurförsöksetiska
nämnderna enligt vad som anförts i motionen.

I motion 1983/84:1839 av Stina Gustavsson och Rune Gustavsson (båda c) 30

yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 3), att riksdagen hos regeringen begär att
forskningsmedel anslås för att klarlägga försurningens inverkan på flora och
fauna.

I motion 1983/84:1841 av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (båda c) 17

yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag till professur vid lantbruksuniversitetet
med ämnesinriktning som passar organiska odlingsformer.

I motion 1983/84:1852 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga 18

(yrkande 2), att riksdagen begär att regeringen beaktar vad i motionen
anförts om behov av ökade forskningsinsatser inom i motionen beskrivna
områden.

I motion 1983/84:1862 av Jörn Svensson m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en förutsätt- 12

ningslös vetenskapsteoretisk utredning om djurförsökens relevans,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om sådana ändringar 11
i anvisningarna till lantbruksstyrelsen att de djurförsöksetiska nämnderna

inte urholkas med avseende på representation och inte använder handläggningsformer
som ej förutsatts i gällande riksdagsbeslut.

I motion 1983/84:2119 av Per Stenmarck m. fl. (m) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 2 och 3),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 31

motionen anförts om försurningsskador på skog och om lövträdens förhållande
till luftföroreningar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 31

motionen anförts om en satsning på förädling av lövträd.

I motion 1983/84:2336 av Anders Högmark och Birgitta Källman (båda m) 30

yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av forskning
kring försurningsfrågorna samt behovet av FoU-insatser vad avser rökgasreningstekniken.

I motion 1983/84:2349 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) yrkas att riksdagen 17

som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
behovet av ökad satsning på alternativa odlingsformer.

I motion 1983/84:2350 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i 32

fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs om behovet av samordnade insatser för att begränsa
närsaltutflödena till havs- och sjöområden.

3 b)
18

4 f)
4 h)

3 d)

3 b)

19

19

16 b)

4 i)

20 b)

JoU 1983/84:30

8

I motion 1983/84:2351 av Kenth Skårvik och Kerstin Ekman (båda fp)
yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala sig för att fiskeristyrelsens havsforskningslaboratorium
i Lysekil även i fortsättningen skall kvarligga i Lysekil,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att ett samarbete för framtiden med
Kristinebergs marinbiologiska station bör undersökas.

I motion 1983/84:2352 av Marianne Stålberg och Nils-Olof Gustafsson
(båda s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om Kälarne fiskeristation.

I motion 1983/84:2353 av Sture Thun och Torsten Karlsson (båda s) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om åtgärder mot närsaltsutflöde i vattendrag.

I motion 1983/84:2486 av Börje Stensson och Lars Emestam (båda fp)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 9 och 11),

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av forskning för utveckling av ett ekologiskt fungerande
växtodlingssy stern,

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vattenbruk.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlar utskottet dels proposition 1983/84:10 om
svensk havsresursverksamhet, dels proposition 1983/84:107 om forskning, i
de delar resp. propositioner remitterats till utskottet för beredning (bil. 5
resp. bil. 6). Vidare behandlas motioner väckta med anledning av ovannämnda
propositioner jämte ett antal under allmänna motionstiden 1984
väckta motioner.

I proposition 10 anges de allmänna utgångspunkterna och förutsättningarna
för den svenska havsresursverksamheten samt föreslås åtgärder för att
främja denna. Åtgärderna syftar i första hand till ett bättre nyttjande av
havsresursema i och utanför Sverige.

I bilaga 5 i nyssnämnda proposition bereds riksdagen tillfälle att ta del av
vad jordbruksministern anfört om odling av fisk och skaldjur samt om vissa
resurser för marin forskning. Även i proposition 107 bilaga 6 berörs
ämnesområdet odling av fisk och skaldjur. Bl. a. föreslås vissa förstärkningar
av basresurserna inom området. Förslagen redovisas närmare i det följande
under rubriken Odling av fisk och skaldjur m. m.

Proposition 107 inleds med ett anförande av statsrådet Ingvar Carlsson där

JoU 1983/84:30

9

propositionens huvudsakliga innehåll samt regeringens överväganden i vissa
grundläggande forskningspolitiska frågor redovisas. Regeringens förslag och
överväganden i övrigt redovisas departementsvis i sammanlagt tio bilagor. I
jordbruksdepartementets bilaga 6 anförs inledningsvis att de i denna del
framlagda förslagen innebär en sammanlagd medelsförstärkning för budgetåret
1984/85 med ca 17 milj. kr. för forskning och forskarutbildning inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Resursförstärkningar på vissa
områden bör vidare enligt propositionen kunna ske genom omfördelning
av befintliga resurser. Jordbruksministern kommer i annat sammanhang att
föreslå regeringen att uppdra åt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) att i
anslagsframställningarna för budgetåren 1985/86 och 1986/87 ge underlag för
sådana omfördelningar inom ramen för en summa som svarar mot sammanlagt
4 % av medel som anvisas för forskning och forskarutbildning för de
berörda budgetåren.

Vissa frågor om forskningens inriktning, m. m.

I ett avsnitt med rubriken Långsiktig kunskapsuppbyggnad anförs att allt
större krav måste ställas på kunskaperna om de grundläggande sambanden
mellan olika processer i de biologiska systemen och deras omgivning. En
förstärkning av den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden framhålls som
angelägen i fråga om växter, markens mikrobiologi och de kvävefixerande
mikroorganismernas förekomst m. m. Skyddet mot skadeorganismer i jordoch
skogsbruket är ytterligare ett område där forskning om grundläggande
förhållanden behövs, liksom produktionssjukdomar inom djurhållningen.
Ökade forskningsinsatser krävs rörande den moderna djurhållningens
påverkan på djurens beteende och välbefinnande. De fördjupade kunskaperna
bör bl. a. göra det möjligt att upprätthålla en effektiv produktion inom
de areella näringarna samtidigt som dessa kan bedrivas på ett sätt som tar
hänsyn till de krav som bör ställas från miljöskyddssynpunkt.

I syfte att effektivisera forskningen bör enligt propositionen fleråriga
medelsramar övervägas för Skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR)
och naturvårdsverkets forskningsnämnd. Ramarna bör omfatta treårsperioder,
dvs. samma tid som avses gälla för de forskningspolitiska propositionerna.
Jordbruksministern avser att senare föreslå regeringen att uppdra åt
SJFR och forskningsnämnden att i anslutning till sina anslagsframställningar
för budgetåret 1985/86 redovisa ett underlag härför i vad avser återstoden av
den för denna proposition gällande perioden.

Utvärdering är enligt propositionen ytterligare ett medel av betydelse för
att effektivt prioritera olika forskningsinsatser. Genom systematiska utvärderingar
av forskningen möjliggörs en bedömning av forskningens resultat
och effekter med hänsyn till behovet av kunskapsutveckling och andra
samhälleliga mål. Effektiviteten i resursutnyttjandet kan säkrare bedömas.
Det blir vidare lättare att avgöra var resurstillskott är mest motiverade och på

JoU 1983/84:30

10

vilka områden insatserna kan minskas. Sådana utvärderingar bör även kunna
utgöra underlag i arbetet med att ta fram förslag till de omfördelningar som
tidigare förordats.

Enligt gällande bestämmelser har SLU rätt att medge att ledigblivande
tjänst som professor återbesätts med oförändrad benämning och oförändrat
ämnesinnehåll. Med hänsyn till det statsfinansiella läget är det angeläget att
regeringen får möjlighet att pröva eventuella omprioriteringar inom ramen
för samtliga ledigblivande tjänster på denna nivå. På grund härav förordar
jordbruksministern - med ändring av gällande bestämmelser - att beslut om
återbesättande med oförändrad benämning och ämnesinnehåll av ordinarie
eller extra ordinarie tjänster som professor skall underställas regeringen för
godkännande.

Jordbruksministern finner det angeläget att regeringen får möjlighet att
inrätta tjänst som professor i de fall det anses önskvärt att få en genom
omprövning fastlagd ny inriktning etablerad så fort som möjligt eller när det
av t. ex. rekryteringsskäl bedöms som angeläget att tillsätta en ny innehavare
på en ledigblivande tjänst i förtid. Kostnaderna för en sådan åtgärd skall
rymmas inom ramen för anvisade medel. Den tid som parallella tjänster får
finnas inrättade bör anges särskilt i varje enskilt fall. Om regeringen inrättar
en ny tjänst skall samtidigt föreskrivas att den ledigblivande tjänsten skall
dras in vid innehavarens avgång.

Under rubriken Forskarrekrytering förordas insatser för att stimulera
forskarutbildning och -rekrytering, innebärande bl. a. att särskilda medel
anvisas för doktorandtjänster och s. k. mellantjänster.

Åtgärder förordas vidare för att underlätta för svenska forskare att delta i
det internationella kunskapsutbytet och forskarsamarbetet.

Utskottet har ingen erinran mot uttalandena i propositionens bil. 6 s. 1-9,
vilka här ovan kortfattat redovisats.

Försöksdjursfrågor m. m.

På många forskningsområden används försöksdjur. Detta förhållande har
gett upphov till en moralisk konflikt som har sin grund i människors önskan
att visa respekt för djuren å ena sidan och nödvändigheten av fortsatt
forskning å den andra. Vår strävan måste enligt propositionen vara att med
olika medel minska användningen av försöksdjur så långt som möjligt. Detta
kan ske bl. a. genom forskning som ger ökade kunskaper om alternativa och
kompletterande försöksmetoder.

Med hänvisning till det anförda föreslås under anslaget F 16. Bidrag till
djurskyddsfrämjande åtgärder vissa resursförstärkningar av forskningen
rörande alternativa metoder till djurförsök. På jordbruksministerns initiativ
har överläggningar förts med Läkemedelsindustriföreningen om gemensam
finansiering av sådan forskning. Enligt ett nyligen träffat avtal mellan

JoU 1983/84:30

11

företrädare för staten och föreningen om forskning för att främja alternativa
och kompletterande metoder till djurförsök kommer resurserna för sådan
forskning att förstärkas med sammanlagt 3 milj. kr. Avtalet, som slutits
under förbehåll av regeringens godkännande, gäller för tiden den 1 juli
1984—den 30 juni 1987. Enligt avtalet skall var och en av parterna bidra till
finansieringen med 300 000 kr. under budgetåret 1984/85 samt med 600 000
kr. vart och ett av budgetåren 1985/86 och 1986/87. För den forskning som
avses med avtalet skall centrala försöksdjursnämnden efter samråd med
medicinska forskningsrådet (MFR) fastställa ett program. För beredning av
frågor som gäller genomförande av ramprogrammet knyts en särskild
styrgrupp till nämnden.

Utskottet behandlar i detta sammanhang ett antal fristående motioner om
försöksdjursverksamheten m. m. Av skäl som närmare redovisas i det
följande har utskottet funnit att samtliga dessa motioner f. n. ej påkallar
någon särskild åtgärd eller initiativ från riksdagens sida.

De aktuella motionerna innehåller till en början yrkanden om prioriteringar
och forskningsinsatser till förmån för alternativa försöksmetoder. Sådana
yrkanden framförs i motionerna 290 av Kerstin Anér (fp), yrkande 1, och
1295 av Bertil Fiskesjö och Anders Dahlgren (båda c). Dessa motionsyrkanden
kan till stor del anses tillgodosedda genom regeringens förslag och
överväganden i förevarande avsnitt av propositionen, vilka även utskottet
ansluter sig till.

En stor del av motionerna tar vidare upp frågan om den etiska förprövningen
av djurförsök och innehåller i den delen delvis tämligen långtgående och
detaljerade förslag angående formerna för verksamheten och de djurförsöksetiska
nämndernas sammansättning, sammanträdesfrekvens m. m. Ett ofta
förekommande önskemål är att lekmannarepresentationen resp. djurskyddsintresset
i nämnderna bör stärkas. Sådana förslag framförs i motionerna
290 (yrkande 3), 1020 av Kerstin Anér (fp) och 1837 av Pär Granstedt
m. fl. (c). Enligt motion 1021 av Pär Granstedt m. fl. (c) bör djurförsök inte få
påbörjas förrän slutligt beslut har fattats i nämnden. Hänsyn bör tas till
djurets behandling både före och efter försöket (yrkandena 1 och 2). Enligt
motion 1862 av Jörn Svensson m. fl. (vpk) får de etiska nämnderna ej
urholkas med avseende på representationen av olika intressen och inte
använda handläggningsformer som ej förutsågs i gällande riksdagsbeslut. I
motion 290 (yrkande 5) framhålls att stränga vetenskapliga krav måste ställas
på psykologiska djurexperiment.

Utskottet vill i anslutning till dessa motionsyrkanden framhålla att det inte
är en uppgift för riksdagen att detalj reglera de etiska nämnderna i organisatoriskt
eller funktionellt hänseende. Enligt gällande lagstiftning skall närmare
föreskrifter om nämndernas organisation och handläggning av ärenden
meddelas av lantbruksstyrelsen. För samordning och planering av försöksdjursfrågor
svarar centrala försöksdjursnämnden. Lantbruksstyrelsen har

JoU 1983/84:30

12

nyligen gjort en utvärdering av nämndernas verksamhet och utarbetat förslag
till nya regler. Diskussionen om den slutgiltiga utformningen av dessa regler
har ännu ej avslutats.

Yrkandena i motionerna 290 (yrkande 7) och 1021 (yrkande 3) om
offentlig statistikföring av djurförsök i Sverige är tillgodosedda genom att
centrala försöksdjursnämnden tillsammans med lantbruksstyrelsen numera
börjat sammanställa uppgifter angående förbrukning och uppfödning av
försöksdjur.

Frågan om användning av LD 50-tester tas upp i motion 290, yrkande 2.
Denna fråga behandlades av utskottet så sent som i november 1983 i det av
riksdagen godkända betänkandet JoU 1983/84:12. Utskottet, som hänvisar
till vad som anfördes i detta betänkande, har ej funnit anledning att föreslå
något ändrat ställningstagande från riksdagens sida i förevarande hänseende.

I motion 1862, yrkande 1, upprepas ett tidigare framfört motionskrav om
en förutsättningslös utredning av djurförsökens relevans för humanbiologiska
förhållanden. Även detta spörsmål behandlades i betänkandet JoU
1983/84:12. Med hänvisning till nyssnämnda ställningstagande från riksdagens
sida avstyrker utskottet även det nu aktuella motionsyrkandet.

Återstående yrkanden i motion 290 (yrkandena 4, 6 och 8) gäller förbud
mot import av apor för djurförsök, undvikande av onödiga djurlaborationer i
undervisningen samt skärpning av en konvention om djurförsök som är
under utarbetande i Europarådet.

Huvuddelen av landets förbrukning av apor vid djurförsök sker inom
poliovaccinproduktionen vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL).
Moderna tillverkningsmetoder är emellertid under utveckling i bl. a. Holland
och Frankrike. Den nya metodiken utnyttjar s. k. cellinjer, dvs. celler som i
laboratorier kan föröka sig under obegränsad tid och i stor skala. I
proposition 1983/84:125 med förslag till tilläggsbudget III för budgetåret
1983/84 föreslås att SBL anvisas medel för inköp av utrustning m. m. för att så
snabbt som möjligt gå över till den nya framställningsmetoden. När så skett
bortfaller den största delen av importbehovet i fråga om apor för djurförsök.
Yrkande 4 i motion 290 kan därmed antas bli i väsentlig mån tillgodosett
inom en nära framtid.

Vad beträffar djurförsök i undervisningen har utskottet behandlat liknande
frågor i betänkandet JoU 1979/80:1. Såvitt avser undervisningen i
grundskolan och gymnasiet har påpekats att skolöverstyrelsens anvisningar
innebär att plågsamma djurförsök inte får förekomma i skolan. Det skall
tilläggas att lantbruksstyrelsen nyligen haft kontakter med skolöverstyrelsen
angående vissa förhållanden rörande försöksdjursanvändningen i skolorna.
Nya, detaljerade anvisningar för djurförsöken har därvid utarbetats och
genom skolöverstyrelsens försorg tillställts samtliga rektorsområden.

När det gäller djurförsök i högskoleundervisningen bör framhållas att
verksamheten omfattas av de allmänna bestämmelserna i djurskyddslagen -med undantag av bestämmelserna om tillståndsplikt i vissa fall - och
dithörande författningar, ävensom den centrala försöksdjursnämndens och

JoU 1983/84:30

13

de djurförsöksetiska nämndernas prövning. Av undervisningsplanerna framgår
om djurförsök ingår i undervisningen eller ej. De lokala utbildningsplanerna
och kursplanerna fastställs av resp. linjenämnd. Den som ej önskar
delta i djurförsök kan söka dispens hos linjenämnden (jfr UbU 1982/83:23).

Enligt yrkande 8 i motion 290 bör den svenska regeringen verka för vissa
skärpningar av den konvention om djurförsök som f. n. är under utarbetande
i Europarådet. Framför allt bör regeringen agera för att i konventionstexten
intas bestämmelser som helt förbjuder experiment som medför svår och
långvarig smärta hos djuren.

Utskottet har erfarit att ett förslag till konventionstext i ämnet nyligen
behandlats i Europarådets ministerkommitté. Sedan vissa medlemsländer
föreslagit ändringar i konventionstexten har förslaget bordlagts. Det får
enligt utskottets mening förutsättas att man från svensk sida fullföljer
strävandena att även i internationella sammanhang flytta fram positionerna
på djurskyddsområdet. Utskottet anser dock att man t. v. bör avvakta
resultatet av det internationella förhandlingsarbetet och är inte berett att
förorda någon framställning från riksdagen med den innebörd som anges i
motionen.

Utskottet finner vidare ej skäl att föreslå någon riksdagens åtgärd med
anledning av motion 1294 av Kerstin Anér (fp), vari yrkas att socialstyrelsen
ges i uppdrag att i ett produktregister över kosmetika införa uppgifter om
vilka ämnen som testats på djur. Enligt uppgift har socialstyrelsen i juli 1983
av regeringen erhållit uppdrag att utarbeta förslag om märkning av kosmetiska
preparat m. m. Ett sådant förslag bearbetas f. n. inom socialstyrelsens
läkemedelsavdelning och kommer inom kort att remissbehandlas. Utskottet
anser sig inte böra föregripa den fortsatta prövningen av socialstyrelsens
förslag genom att nu föreslå något riksdagsuttalande angående den närmare
inriktningen av verksamheten i fråga.

Forskning med anknytning till de areella näringarna, m. m.

I förevarande avsnitt i proposition 107 (s. 9 f.) framhålls att de nuvarande
produktionsformerna inom jordbruket och trädgårdsnäringen fått vissa
negativa effekter från samhällssynpunkt. Användningen av handelsgödsel
har medfört ökad förorening av grund- och ytvatten och bidrar till försurningen
av mark och vatten och till övergödning av vattendrag. Den omfattande
användningen av bekämpningsmedel innebär risker från hälso- och miljösynpunkt.
Den tillämpade brukningstekniken har ibland gått ut över naturvårdens
intressen. I fråga om växtodlingen har framförts farhågor om att dagens
odlingsformer på lång sikt kan försämra markens produktionsförmåga.

Inom animalieproduktionen har effektivitetssträvandena i stor utsträckning
inriktats på teknisk utveckling för att spara arbetskraft samt på att
genom avel och utfodring höja djurens avkastningsförmåga. Genom att inte i

JoU 1983/84:30

14

tillräcklig omfattning beakta djurens naturliga beteende vid produktionens
utformning har negativa effekter beträffande djurens hållbarhet och motståndskraft
mot sjukdomar uppkommit. För att motverka produktionssjukdomar
har vid utfodringen använts kemikalier som via livsmedlen kan
inverka på människors hälsa. Våra kunskaper om hur produktionen bör
utformas för att negativa effekter skall undvikas är otillräckliga.

Mot bl. a. nu angivna bakgrund framhålls att vi måste allvarligt överväga
möjligheterna till sådana produktionsformer som med bibehållande av hög
effektivitet motverkar dessa risker för hälsa och miljö. En samlad och
medveten satsning på FoU-arbete rörande alternativ till dagens produktionsformer
förordas.

Alternativen till dagens produktionsformer bör enligt jordbruksministern
kännetecknas av att de bevarar markens produktionsförmåga och att de
minimerar användningen av kemikalier. I sådana produktionssystem för
växtodling bör strävan vara att kontrollera sjukdomar, skadegörare och
ogräs med förebyggande åtgärder. Exempel på detta är att ta fram växtsorter
som är resistenta mot bl. a. skadegörare. Inom djurhållningen bör produktionstekniken
inriktas på att minska sjukdomsfrekvensen genom bättre
stallmiljöer. Därmed tillgodoses djurskyddet samtidigt som förutsättningar
för bättre livsmedelskvalitet skapas.

För att kunna bedöma värdet av olika produktionsformer är det angeläget
att utarbeta mätsystem som bättre än nu kan registrera långtidsförändringar i
markens produktionsförmåga och samtidigt studera de processer som
påverkar produktionsförmågan.

I dag råder stor osäkerhet om både de samhällsekonomiska och företagsekonomiska
konsekvenserna av olika alternativa produktionsformer. Det är
därför väsentligt att kartlägga konsekvenserna och effekterna för vår totala
produktion av exempelvis en minskad användning av handelsgödsel och
bekämpningsmedel i jordbruket. Därvid måste avkastningseffekterna och
omställningskostnaderna studeras för såväl enskilda företag och regioner
som jordbrukssektorn totalt.

Frågan om alternativa produktionsformer rymmer således inte endast
naturvetenskapliga frågor utan även frågor av samhällsvetenskaplig natur.
Det är viktigt att forskning rörande alternativa produktionsformer sker med
tillämpning av denna helhetssyn.

Denna satsning på en integrerad forsknings- och utvecklingsverksamhet
om alternativa produktionsmetoder på jordbrukets och trädgårdsnäringens
områden bör åstadkommas inom ett sammanhållet program. Huvudansvaret
för att upprätta ett sådant program och att stödja FoU-verksamheten inom
detta bör läggas på SJFR som bör samråda med bl. a. SLU och naturvårdsverket.
Jordbruksministern kommer senare att föreslå regeringen att lämna
SJFR ett sådant uppdrag.

I propositionen förutsätts att merparten av den FoU-verksamhet som ryms
inom ett sådant program kommer att bedrivas vid SLU. Behovet av ökade
kunskaper om alternativa produktionsformer kan dock inte tillgodoses

JoU 1983/84:30

15

enbart genom medelstillskott. Det är därför nödvändigt att också befintliga
resurser inom SLU i ökad utsträckning inriktas mot forskning rörande
alternativa produktionsformer.

I ett avsnitt rörande virkesproduktionen erinrar jordbruksministern om
skogens betydelse som råvarukälla i olika sammanhang och om dess funktion
som miljö för rekreation och friluftsliv m.m. Mot bakgrund härav understryks
skogsforskningens viktiga roll. Det är enligt propositionen bl. a. av
stort intresse att studera de biologiska möjligheterna att öka virkesproduktionen
dels genom att öka skogsmarkens långsiktiga produktionsförmåga,
dels genom att öka användningen av virkessnåla processer. Det finns också
skäl att pröva olika vägar att öka skogsmarksarealen. Stora insatser görs
inom föryngringsforskningen.

I sammanhanget hänvisar jordbruksministern till att det inom ramen för
energiforskningsprogrammet görs stora insatser på forskning om t. ex.
skogsbränsleutvinning och energiskog. FoU-verksamheten inom detta ämnesområde
behandlas ingående i bil. 9 till propositionen (industridepartementets
verksamhetsområde).

I övrigt innehåller propositionen i denna del en genomgång av olika
möjligheter att höja och förbättra skogsproduktionen. Genom bl. a. forskningsinsatser
kan vi enligt jordbruksministern få underlag för beslut om den
framtida utvecklingen. Varje ökning av kunskapen om skogen ökar sannolikheten
att vi väljer den rätta vägen. Kraftiga förstärkningar av den grundläggande
forskningen rörande skogsföryngring, skogsproduktion och markens
långsiktiga produktionsförmåga föreslås därför.

Det är väsentligt att i skogsforskningen beakta att skogen har en mångsidig
och vidsträckt betydelse vid sidan av funktionen som virkes- och energiråvaruproducent.
Skogsforskningen har hittills varit inriktad på de skogliga
åtgärdernas mest ändamålsenliga utformning från biologiska, tekniska och
ekonomiska utgångspunkter, tillväxtprocessen i skogen och de faktorer som
påverkar denna samt värdering av virkesproduktionen. Denna inriktning har
varit naturlig och värdefull. Enligt jordbruksministerns mening bör emellertid
ökade insatser inom skogsforskning göras för att finna produktionsformer
som förenar önskemålen om att öka tillgången på virkes- och energiråvara
och att förbättra möjligheterna att utnyttja skogen för andra väsentliga
ändamål såsom t. ex. rekreation och friluftsliv.

Jordbruksministern kommer senare att föreslå regeringen att uppdra åt
SJFR att upprätta ett långsiktigt program för skogsforskning med denna
tvärvetenskapliga inriktning. Programmet bör utarbetas i samarbete med
SLU, skogsstyrelsen och naturvårdsverket.

I ett avsnitt rörande livsmedelsforskning anförs bl. a. att det genom
utredningen om svensk livsmedelsforskning pågår en översyn av hithörande
frågor. Utredningen har lagt fram ett delbetänkande (SOU 1983:69), som
f. n. remissbehandlas. Jordbruksministern avser att i annat sammanhang
återkomma till regeringen i denna fråga.

JoU 1983/84:30

16

Forskningen inom jord- och skogsbruket berörs i några följdmotioner till
proposition 107, nämligen 2592 av Kerstin Anér (fp), 2613 av Lars Ernestam
och Börje Stensson (båda fp), 2614 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m),
2615 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) och 2629 av Lars Werner m. fl. (vpk).
Vidare behandlas framför allt de alternativa produktionsformerna i några
fristående motioner, som utskottet funnit lämpligt att ta upp i detta
sammanhang.

Enligt motion 2592 är det viktigt att ett forskningsprogram för alternativa
jordbruksmetoder omfattar de olika integrerade odlingsmetoder som kallas
biologiska, biodynamiska eller naturenliga. Dessa metoder karakteriseras av
att hela verksamheten inom en jordbruksenhet läggs om och inte bara av att
man t. ex. inför mera resistenta växtsorter eller förbättrar stallmiljöerna.

I motion 2614 anförs synpunkter till förmån för en mera nyanserad syn på
konsekvenserna av ett högeffektivt jordbruk och en rationell animalieproduktion
än den som kommit till uttryck i propositionen. Motionen synes dock
i denna del ej syfta till något från propositionens förslag avvikande, konkret
ställningstagande från riksdagens sida.

I motion 2615 understryks vikten av att det kombinerade jord- och
skogsbrukets utvecklingsmöjligheter och problem uppmärksammas i forskningen.
I det forskningsprogram som aviseras i propositionen bör särskilt
beaktas produktionsmetoder som direkt kan användas i det konventionella
jordbruket. Gällande effektivitetskrav i jordbrukspolitiken bör studeras i
vad avser dess betydelse för kemikaliehantering, djurskydd m. m. En
professur inom ämnesområdet alternativa produktionsformer bör vidare
övervägas.

I motion 2629 föreslås åtgärder för att främja praktiska försöksprojekt
inom alternativ odling. Intresset för sådana brukningsformer har bl. a. visat
sig genom att vissa kommuner uttryckt önskemål att få bli försökskommuner
där jord- och skogsbruk kan bedrivas utan kemiska medel. Regeringen bör
enligt motionen utarbeta och för riksdagen framlägga förslag om en sådan
försöksverksamhet.

Av vad som ovan redovisats rörande regeringens överväganden framgår
att frågan om alternativa odlingsmetoder ägnats ingående uppmärksamhet i
forskningspropositionen. Enligt vad jordbruksministern anfört kommer
SJFR att erhålla i uppdrag att utarbeta ett sammanhållet program för
forsknings- och utvecklingsverksamhet i ämnet i samråd med SLU och
naturvårdsverket. Under anslaget till SJFR har beräknats medel för detta
ändamål. Utskottet utgår från att de önskemål som framförts i de aktuella
motionerna till stor del kommer att tillgodoses efter hand som den åsyftade
FoU-verksamheten igångsätts och ger resultat som kan appliceras i praktisk
tillämpning. Enligt utskottets mening finns ej anledning för riksdagen att på
detta stadium göra något uttalande angående forskningsprogrammets uppläggning
eller den närmare inriktningen av verksamheten i övrigt. Utskottet

JoU 1983/84:30

17

föreslår att motionerna 2592 yrkande 3,2615 yrkande 18 a) och b) samt 2629
yrkande 3 lämnas utan vidare åtgärd.

I anslutning till motion 2615 yrkande 18 a) kan tilläggas att det vid SLU:s
lantbruksvetenskapliga fakultet pågår en icke obetydlig forskning rörande
det kombinerade jord- och skogsbrukets möjligheter och problem.

Beträffande yrkande 18 c) i motion 2615 om inrättande av en professur i
alternativa odlingsformer vill utskottet framhålla att regeringsförslaget
innebär en satsning på forskarrekryteringen och på de s. k. mellantjänsterna
inom angelägna ämnesområden. Härigenom skapas förutsättningar för en
långsiktig kunskapsuppbyggnad, vilken först på längre sikt möjligen kan ge
underlag för att inrätta t. ex. en professur inom ett visst ämnesområde. Med
det anförda avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkande. Likaså
avstyrker utskottet ett motsvarande yrkande i den fristående motionen 1841
av Birgitta Hambraeus och Pär Granstedt (båda c).

Den fristående motionen 2349 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) om ökad
satsning på alternativa odlingsformer får anses i huvudsak tillgodosedd
genom föreliggande förslag från regeringens sida. Även motion 2486
yrkande 9 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp) om ett ekologiskt
fungerande växtodlingssystem och satsning på resistensbiologisk forskning är
i stor utsträckning tillgodosedd genom vad i propositionen anförts om
alternativen till dagens produktionsformer. Motionerna påkallar ingen
vidare åtgärd från riksdagens sida i denna del.

I anslutning till propositionens uttalanden om virkesproduktionen understryks
i motion 2614 skogsnäringens stora betydelse för landets ekonomi och
handelsbalans. Vidare är det enligt motionen angeläget att forskningen
inriktas på sådana preparat som skyddar plantorna mot de insekter som finns
i stora mängder på kalhyggena. Sedan DDT förbjöds har skogsbruket inte
haft något verksamt preparat av detta slag. Skogsvårdsåtgärder för att få
fram högkvalitativt virke är angelägna, anför motionärerna vidare.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på att behovet av ökade kunskaper
om skyddet mot skadegörare och skadeorganismer i jord- och skogsbruket
beaktats i propositionens avsnitt rörande långsiktig kunskapsuppbyggnad
(bil. 6, s. 3-4). Beträffande skogsnäringens betydelse för landets ekonomi
torde knappast några delade meningar föreligga. I propositionen har bl. a.
understrukits värdet av att skogsforskningen kan ge ökade möjligheter att
höja och förbättra skogsproduktionen. Behovet av ökade kunskaper om
virkets kvalitet och vidareförädling har också framhållits. Det bör tilläggas
att hithörande frågor också beaktats i en av riksdagen nyligen behandlad
proposition om den högre skogliga utbildningen (prop. 1983/84:131, JoU
1983/84:33, rskr 1983/84:291). Att ytterligare understryka de frågor som
tagits upp i motionen kan mot angivna bakgrund inte anses nödvändigt.
Motionen avstyrks i motsvarande del.

Enligt motion 2613 måste frågan om försurningens negativa inverkan på

JoU 1983/84:30

18

skogen ägnas större uppmärksamhet inom skogsforskningen än vad som
föreslås i propositionen. Utskottet vill härvidlag påpeka att forskningen om
försurningen och dess effekter på skogen är ett högt prioriterat ämnesområde
i förevarande proposition (jfr nedan s. 29 f.). Enligt vad jordbruksministern
anfört kommer naturvårdsverket att få i uppdrag att i samarbete med SLU,
SJFR och SMHI m. fl. organ utarbeta ett samordnat program för försurningsforskningen.
I detta sammanhang vill utskottet också hänvisa till sitt
betänkande JoU 1983/84:29 om åtgärder mot försurningen, vari bl. a.
redovisas vilka åtgärder som vidtagits nationellt och internationellt för att
motverka de med försurningen sammanhängande skadorna på skogen.
Motionen kan enligt utskottets mening inte läggas till grund för någon
ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1852 av Einar Larsson m. fl. (c), yrkande 2, förordas ökade
forskningsinsatser inom vissa i motionen angivna ämnesområden. Härmed
avses bl. a. de areella näringarnas utvecklingsmöjligheter i vidsträckt bemärkelse,
jordbrukets miljöeffekter, alternativ odling m. m. Motionärerna
uppehåller sig särskilt vid jord- och skogsbrukets möjligheter som producent
av råvara för industrin som energiförbrukare m. m. En satsning på s. k.
fytokemisk produktion skulle enligt motionen få en rad positiva effekter för
miljö och naturresurshushållning, sysselsättning, energiförbrukning och
bytesbalans m. m. Vissa jordbruksgrödor (s. k. energigrödor) liksom energiskogsodlingen
är särskilt intressanta att studera. Möjligheterna att erhålla
biprodukter från skogen, t. ex. terpentin och talloljeprodukter, bör uppmärksammas.

Enligt utskottets bedömning måste motionärernas önskemål i stor utsträckning
anses tillgodosedda genom regeringens förslag rörande forsknings-
och utvecklingsarbetet inom de areella näringarna, vilka i det
föregående redovisats översiktligt. När det gäller jord- och skogsbrukets roll
som energiproducent vill utskottet erinra om att dessa frågor faller inom
ramen för energiforskningsprogrammet, såsom närmare framgår av bil. 9 i
forskningspropositionen (industridepartementets verksamhetsområde).
Energiforskningen och närliggande frågor behandlas ingående i nyssnämnda
bilaga på s. 31-85. Bl. a. framhålls att ansträngningar bör göras för att
fördjupa de biologiska kunskaperna om biobränslen inför produktion och
användning i stor skala av dessa. De inhemska bränslena och däribland
skogsbränslena tillhör de alternativ som snabbt kan ge värdefulla bidrag till
oljeersättningen. I fråga om energiodling i jordbruket m. m. anförs att denna
sannolikt kan få en relativt stor betydelse i det svenska energisystemet på
lång sikt. Enligt propositionen bör vidare forsknings- och utvecklingsinsatser
inom drivmedelsområdet stödjas. Utskottet föreslår med hänvisning till det
anförda att motionen i nu aktuell del lämnas utan vidare åtgärd.

Under huvudrubriken Forskning med anknytning till de areella näringarna
redovisas i propositionen även vissa överväganden rörande ämnesområdena

JoU 1983/84:30

19

bioteknik, mät- och reglerteknik samt livsmedelsforskning (bil. 6 s. 16 ff.).
Utskottet har ingen erinran mot vad som i dessa sammanhang anförts. Vad
beträffar livsmedelsforskningen förutsätter utskottet att anslagsbeviljande
myndigheter, t. ex. Styrelsen för teknisk utveckling (STU), i avvaktan på den
utredning om svensk livsmedelsforskning som pågår (se prop. s. 19), liksom
hittills satsar bl. a. på livsmedelsforskningen.

Odling av fisk och skaldjur m. m.

Som inledningsvis anförts lämnas i proposition 10 om svensk havsresursverksamhet
(bil. 5 jordbruksdepartementet) för riksdagens kännedom en
redogörelse för överväganden om odling av fisk och skaldjur samt om vissa
resurser för marin forskning. I proposition 1983/84:107 om forskning
redovisas regeringens överväganden om forskning och utvecklingsverksamhet
beträffande fisk- och skaldjursodling. I propositionen föreslås att anslag
till denna FoU-verksamhet utgår under anslagstitlarna G 1. Sveriges lantbruksuniversitet
och G 6. Skogs- och jordbrukets forskningsråd. En personlig
professur i vattenbruk föreslås inrättad vid lantbruksuniversitetet för
Hans Ackefors.

Bakgrund

Forskningsrådsnämnden (FRN) och delegationen för samordning av
havsresursverksamheten (DSH) tillsatte hösten 1980 en särskild styrgrupp
för vattenbruk för att närmare precisera problemen och utreda förutsättningarna
för en positiv utveckling av ett svenskt vattenbruk. FRN och DSH
överlämnade den 26 november 1982 rapporten (82:14) Vattenbruk för
Sverige. Förslagen i båda propositionerna grundar sig i betydande utsträckning
på FRN:s och DSH:s utredning.

Odling av fisk för utplantering sker sedan länge för att tillgodose såväl
yrkesfiske som fritidsfiske. Syftet med odling av denna s. k. sättfisk är att
genom utplanteringar förstärka befintliga fiskbestånd, att kompensera för
skador på fiskbestånd som uppstått till följd av olika slag av ingrepp i miljön
samt att öka produktionen av fisk genom att sätta ut arter som tidigare inte
har förekommit i ett visst vatten. Utsättning och inplantering av odlad fisk i
olika vattenområden har under decennier varit den helt dominerande
fiske vårdsmetoden i vårt land.

Under senare år har intresset ökat väsentligt för konsumtionsodling,
framför allt för kassodling av regnbåge och repodling av musslor.

Odling i vatten av organismer avsedda för andra ändamål än de nu nämnda
sker i ökande utsträckning utomlands. Ett exempel är odling av alger för
framställning av kemikalier till bl. a. livsmedelsindustrin. Intresset härför
ökar även i vårt land.

I proposition 10 erinras om att odlingen av fisk genomgått en snabb

JoU 1983/84:30

20

utveckling under senare år. Den samlade världsproduktionen kommer enligt
vad FAO förutspår att uppgå till 12 miljoner ton år 1985 och 30 miljoner ton
vid sekelskiftet. I Norden odlades år 1981 ca 50 000 ton fisk och musslor. Den
svenska produktionen år 1983 beräknades enligt propositionen uppgå till ca
3 000 ton regnbåge och ca 3 000 ton musslor.

Konsumtionsodling av fisk och skaldjur kan bedrivas i både stora och små
anläggningar. Odlingarna kan ha stor betydelse för sysselsättningen i
glesbygd, inte minst i bygder med traditionell fiskarbefolkning.

I proposition 10 framhålls att en ökad konsumtionsodling kommer att
innebära ökade krav på rationell och sammanhållen marknadsföring. Den
bör även inordnas planmässigt t. ex. inom ramen för den fysiska planeringen.
Forskning och utvecklingsarbete på området bör samordnas med den
FoU-verksamhet som bedrivs för yrkesfiskets behov.

Jordbruksministern anser att det inte är vare sig lämpligt eller möjligt att
göra en åtskillnad mellan statsmakternas riktlinjer och övergripande insatser
för traditionellt yrkesfiske å ena sidan och fisk- och skaldjursodling för
konsumtion å den andra. Enligt hans mening bör sambandet mellan
verksamheterna och det sätt på vilket de kompletterar varandra komma till
uttryck även i förordningen (1976:286) med instruktion för fiskeristyrelsen
och statens lokala fiskeriadministration. Dessa myndigheter bör sålunda ha
det övergripande ansvaret för verksamheten på området.

Utskottet vill för sin del betona värdet av att samlade insatser nu görs för
att främja odling av fisk och skaldjur för konsumtion i Sverige. Vårt land har
varit föregångsland när det gällt odling av bl. a. vandringsfisk för utsättning,
medan konsumtionsfiskodlingen hittills varit av relativt liten omfattning.
Den svenska fisk- och skaldjursmarknaden torde ha utrymme för en
betydande produktionsökning inom landet. F. n. orsakar importen av fisk
och skaldjur ett stort handelsunderskott. Fiskexporten utgörs nästan helt av
oförädlad sill, strömming och torsk och sker till låga priser. Som jordbruksministern
anför finns det gynnsamma förutsättningar för en ökad fisk- och
skaldjursodling i Sverige. Erfarenheterna utomlands visar att det är möjligt
att erhålla en snabb utveckling på detta område. I vårt land är tillgången på
vatten för odling förhållandevis god. Vi har erfarenheter av fisk och
fiskhantering genom det yrkesfiske som bedrivs, det finns goda kunskaper
om vilka miljöskyddshänsyn som bör tas och inte minst ett starkt intresse
bland befolkningen för verksamheten.

Utskottet ansluter sig även i övrigt till de allmänna överväganden som
redovisas beträffande odling av fisk och skaldjur i proposition 10.

I FRN/DSH:s vattenbruksrapport föreslås att ett särskilt vattenbruksråd
organiseras för att säkerställa en framgångsrik utveckling av näringen under
en övergångstid. När vattenbruket etablerats som en ny näring borde enligt
förslaget ansvaret för näringens fortsatta utveckling läggas på en förvaltningsmyndighet
resp. på en central forskningsenhet.

Rune Torwald m. fl. (c, m, fp) yrkar i motion 511 att regeringen inrättar ett

JoU 1983/84:30

21

vattenbruksråd under en övergångstid med uppgift att stimulera till ökat
vattenbruk.

Jordbruksministern uttalar emellertid i propositionen att han, i likhet med
de flesta remissinstanser, anser att något vattenbruksråd enligt förslaget inte
behövs.

Utskottet ansluter sig till jordbruksministerns uppfattning att fiskeristyrelsen
och den lokala fiskeriadministrationen bör ha det övergripande ansvaret
för verksamheten på området. Ansvaret för samordning av forskningen och
utvecklingsverksamheten på området bör, som närmare redovisas på s. 24,
läggas på skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR). Motionen avstyrks
sålunda såvitt nu är i fråga (yrkande 1).

Tillståndsprövning

Enligt gällande rätt krävs tillstånd för odling av fisk och skaldjur enligt
flera olika lagar. Vattenlagen, VL (1983:291), är tillämplig på uppförandet
av en anläggning i vatten, medan användningen av anläggningen kan falla
under miljöskyddslagen, ML (1969:387). Tillstånd krävs vidare enligt 35 §
fiskeriförordningen (1982:126) och strandskyddsbestämmelserna i 16 § naturvårdslagen
(1964:822).

I olika sammanhang har påpekats att den omfattande tillståndsprövningen
utgör en börda såväl ekonomiskt som administrativt för den som vill starta en
fisk- eller musselodling.

Frågan har uppmärksammats av riksdagen vid olika tillfällen. Utskottet
framhöll sålunda vid behandlingen av proposition 1981/82:130 om ny
vattenlag (JoU 1982/83:30) att det är angeläget att fiskodling och liknande
verksamhet inte hindras genom ett administrativt regelsystem som är onödigt
komplicerat. Utskottet förutsatte att regeringen skulle återkomma med
förslag till åtgärder som befinns nödvändiga för att bl. a. åstadkomma ett
enhetligt och rationellt prövningssystern. Hösten 1983 bemyndigade riksdagen
regeringen att besluta om föreskrifter om avgift för kostnader i samband
med tillståndsprövning och tillsyn enligt ML. I samband därmed framhöll
utskottet att det bör vara möjligt att utforma de närmare avgiftsbestämmelserna
så att avgifterna inte lägger orimliga bördor på och därigenom
förhindrar uppkomsten av exempelvis sådan verksamhet som vattenbruk
(prop. 1983/84:40 bil. 7, JoU 1983/84:15).

I proposition 10 anför jordbruksministern att strävan bör vara att förenkla
tillståndsprövningen i anslutning till fisk- och skaldjursodling. I en lagrådsremiss
har regeringen sedermera föreslagit lagändring varigenom prövning av
fisk- och skaldjursodlingar enligt VL icke längre blir obligatorisk. Samtidigt
förordas att prövningen enligt ML beträffande musselodlingar inskränks till
anmälningsplikt när det gäller mindre anläggningar. För större musselodlingar
bör tillståndsplikten kvarstå. Enligt lagrådsremissen avser regeringen
också att se över frågan om prövningen enligt ML av fisk- och kräftdjursod -

JoU 1983/84:30

22

lingar. Därvid kommer även att redovisas om det går att bättre samordna
prövningen av musselodlingar enligt ML med tillståndsprövningen av
fiskeristyrelsen enligt 35 § fiskeriförordningen.

I flera motioner yrkas att regeringen koncentrerar tillståndsprövningen för
fisk- och musselodlingar till länsstyrelserna. Yrkanden härom framställs i
motionerna 511 av Rune Torwald (c, m, fp) yrkande 2, 1029 av Christer
Eirefelt m.fl. (fp) yrkande 1, 1034 av Kurt Hugosson m.fl. (s) yrkande 3
samt 2486 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp) yrkande 11.

Utskottet vidhåller sin tidigare redovisade uppfattning, att tillståndsprövningen
för odlingar av fisk och skaldjur bör förenklas. Utskottet vill samtidigt
understryka nödvändigheten av att garantier så långt möjligt ges, att
förorening av vatten från dylika odlingar begränsas genom lämplig lokalisering
av verksamheten och en förbättrad odlingsteknik. Som jordbruksministern
framhåller är det vidare nödvändigt att lokaliseringen av odlingar
noggrant avvägs mot anspråk från andra intressen. Endast härigenom kan
odlingsverksamheten ges den stabila struktur som är nödvändig för en positiv
och långsiktig utveckling.

Som framgår av den lämnade redovisningen har regeringen för avsikt att
föreslå ändringar beträffande prövningen enligt VL och ML av fisk- och
skaldjursodlingar. Syftet med motionerna synes därigenom i väsentlig
utsträckning komma att tillgodoses inom en nära framtid. Utskottet avstyrker
mot den bakgrunden här berörda motionsyrkanden.

Fisksjukdomsbekämpning

I proposition 10 betonas att fisksjukdomsbekämpning har grundläggande
betydelse för odling av fisk. Lantbruksstyrelsen har ansvaret för skyddet mot
smittsamma djursjukdomar. Den fiskhälsokontroll som bedrivs är frivillig
och sköts av statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) som enligt sin
instruktion bl. a. skall medverka i förebyggande och bekämpning av djursjukdomar.
Jordbruksministern framhåller att skyddet mot fisksjukdomar
bör förbättras och vidgas till att omfatta även skaldjur. Det kan ske inom
ramen för den verksamhet som bedrivs av befintliga organ och finansieras av
odlarna själva.

I motion 511 (c, m, fp) framhålls, med hänvisning till ett yttrande av
fiskeristyrelsen, att samtliga fiskodlingar där fisk för utsättning eller vidare
uppfödning produceras i landet bör vara anslutna till en obligatorisk
fiskhälsokontroll. Regeringen bör enligt motionen tillse att en sådan
fiskhälsokontroll anordnas.

Utskottet vill för sin del framhålla det angelägna i att en effektiv
fiskhälsokontroll upprätthålls. Med tanke på risken för spridning av smittsamma
fisksjukdomar genom leveranser av levande fisk från sättfiskodlingar
bör dessa anläggningar underkastas en fortsatt noggrann övervakning.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens ställningstagande i nu berört

JoU 1983/84:30

23

avsnitt. En sådan organiserad kontrollverksamhet som föreslås av fiskeristyrelsen
är angelägen. Det bör dock, som jordbruksministern framhåller,
ankomma på odlarna själva att ta initiativ till detta. Motion 511 avstyrks
såvitt nu är i fråga (yrkande 4).

Statligt stöd till odlingsföretag

F. n. lämnas glesbygdsstöd och stöd från de regionala utvecklingsfonderna
till verksamhet med fisk- och skaldjursodling. I viss utsträckning kan också
fiskeristyrelsen bevilja statligt stöd. Det krävs enligt jordbruksministern
ytterligare underlag för bedömning av om det finns behov av en förändring
och samordning av de statliga stöden till fisk- och skaldjursodling.

I utredningsrapporten föreslogs att särskilda vattenbrukslån ställs till
förfogande, konstruerade på samma sätt som fiskerilånen. Förslag om
inrättande av dylika lån framförs i tre motioner. Enligt motion 511 (c, m, fp)
bör avskrivningslån till hyggliga villkor ställas till vattenbrukares förfogande
(yrkande 5). Ett liknande yrkande framställs i motion 1292 av Elving
Andersson och Kjell Mattsson (båda c). Kurt Hugosson m. fl. (s) framhåller i
motion 1034 att ett ytterligare fördröjande av frågan om speciell låneform för
odlare kommer att fördröja hela utvecklingen i branschen med minst två
odlingssäsonger. De föreslår därför en skyndsam utredning om formerna för
speciella vattenbrukslån med speciellt härför avdelade medel (yrkande 5).

Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att det ännu är för tidigt
att ta ställning till hur ett eventuellt stöd av det slag utredningsförslaget
innebär bör vara utformat. Ett ställningstagande bör bygga på en utvärdering
av de övriga insatser som har gjorts och görs i dag. Utskottet finner mot den
bakgrunden motiverat att, som jordbruksministern anfört, fiskeristyrelsen
ges i uppdrag att närmare utreda dessa frågor. De motionsyrkanden som nu
är i fråga avstyrks med hänvisning till vad utskottet anfört.

Forskning

I proposition 10 om svensk havsresursverksamhet betonar jordbruksministern
att en samordnad ökad satsning på forskning och utveckling i fråga om
odling av fisk, skaldjur och andra organismer bör ske inom ramen för
befintliga institutioner. I proposition 107 om forskning framhåller han att
utvecklingen på detta område måste ske i kontrollerade former och bygga på
ett breddat och fördjupat kunskapsunderlag. Forskning och utveckling inom
flera områden kommer under de närmaste åren att vara av avgörande
betydelse för odlingens framtida resultat. Jordbruksministern förordar mot
bakgrund härav att ytterligare statliga insatser görs på FoU främst rörande
fisk- och skaldjursodling.

FoU-verksamheten på odlingsområdet bör syfta till en uppbyggnad av en
biologiskt grundad helhetskunskap om skilda produktionsåtgärders effekter

JoU 1983/84:30

24

i syfte att förena kraven på hög produktivitet och god resurshushållning. Den
bör också utveckla kunskaper så att näringen skall kunna bedrivas på ett från
miljösynpunkt riktigt sätt. För att höja avkastningen behövs ökade kunskaper.
Likaså krävs ökade kunskaper om odlingens ekonomiska förutsättningar
och om marknadsföring.

I forskningspropositionen betonas det angelägna i att FoU-verksamheten i
fråga om odling av fisk och skaldjur samordnas. Ansvaret för denna uppgift
bör lämpligen läggas på skogs- och jordbrukets forskningsråd, SJFR, som
således bör tilldelas huvuddelen av de medel som nu anvisas för ökade
insatser. Till forskningsrådet bör knytas en särskild ledningsgrupp med
sakkunskap på området. Ledningsgruppen bör bestå av företrädare för
SJFR, lantbruksuniversitetet, fiskeristyrelsen och naturvårdsverket. En viss
del av de nya resurserna bör anvisas direkt till lantbruksuniversitetet där
forskning redan bedrivs på förevarande område. En tjänst som professor i
ekologisk zoologi med särskild inriktning på vattenbruk föreslås inrättad vid
lantbruksuniversitetet den 1 januari 1985. Tjänsten bör vara personlig för
Hans Ackefors, professor i ekologisk zoologi vid Stockholms universitet.
Jordbruksministern framhåller i sammanhanget att han anser styrgruppens
arbete, som letts av Ackefors, vara mycket värdefullt. Förslag om medelsanvisning
för nu nämnda uppgifter framläggs under resp. anslagsrubriker - G 1.
Sveriges lantbruksuniversitet och G 6. Skogs- och jordbrukets forskningsråd.

I motion 511 av Rune Torwald m. fl. (c, m, fp) yrkas såvitt nu är i fråga
(yrkande 3) att riksdagen begär att regeringen tar initiativ för att bygga upp
ett tvärvetenskapligt kontaktnät mellan forskningsinstitutioner som arbetar
med frågor med anknytning till vattenbruk.

Utskottet har ingen erinran mot de överväganden som redovisas i
propositionen beträffande utvecklingen av FoU-verksamheten kring vattenbruk.
Genom att lämpliga befintliga resurser - vid lantbruksuniversitetet,
statens veterinärmedicinska anstalt, fiskeristyrelsens laboratorier och försöksanstalter
samt vid andra institutioner och inom den privata industrin - i
första hand utnyttjas behöver nya ekonomiska resurser inte i onödan tas i
anspråk för administration, utrustning etc. Utrymme ges därmed bl. a. för
inrättande av en personlig professur för Hans Ackefors. Förslaget i motion
511 om ett tvärvetenskapligt kontaktnät kommer enligt utskottets mening i
allt väsentligt att kunna tillgodoses inom den organisation av FoU-verksamheten
som redovisats ovan. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med
anledning av motionsyrkandet påkallas således icke.

Fältstationer

Utredningen har föreslagit inrättande av tre avelsstationer: en i anslutning
till den befintliga anläggningen i Kälame i västra Jämtland, en i östra Sverige
för söt- och bräckvatten och en i västra Sverige med inriktning på avel av
marina arter.

JoU 1983/84:30

25

I olika motioner framställs förslag om anläggande av regionala fält- och
forskningsstationer resp. förstärkning av finansieringen av fiskeristyrelsens
fiskeristation i Kälarne. Gunnar Olsson m. fl. (s) yrkar i motion 451 att en
fältstation för vattenbruk förläggs till Värmland. Enligt motionärerna finns
där de bästa förutsättningarna för att pröva nya metoder för vattenbruk i
sötvatten. Bl. a. finns i Värmland flera tiotal stammar av storöring som är
mer eller mindre hotade, men som kan ha stort potentiellt värde för ett
utvecklat vattenbruk. Ett närbesläktat yrkande framställs i motion 2616 av
Jan Hyttring och Bertil Jonasson (båda c). Motionärerna framhåller bl. a. att
Västeuropas största sötvattensmagasin, Vänern, är värdefullt både genom
sin naturliga produktionsförmåga, genom att fungera som genbank och
livsmiljö för främst lax och öring, och genom att användas för exklusivt
sportfiske. - Marianne Stålberg och Nils-Olof Gustafsson (båda s) hävdar i
motion 2352 att de medel som står till förfogande för fiskeristyrelsens
fiskeristation i Kälarne inte förslår att täcka den nyttiga och kvalificerade
forskning kring fiskodling och fiskvård som stationen i och för sig har
kapacitet att utföra och som borde ges hög prioritet. Motionärerna anser att
fiskeristyrelsens vattenavgiftsmedel bör utnyttjas för finansiering av denna
forskning. -1 motion 2621 av Gunhild Bolander m. fl. (c, s, m) anförs att en
fältstation på Gotland för experimentellt vattenbruk, speciellt odling av
kräftdjur, har tagits i bruk redan år 1981. Arbetena drivs av forskare från
Stockholms universitet. Motionärerna föreslår att en planerad utbyggnad av
ett vattenbrukslaboratorium på Gotland blir en gemensam fältstation för
Stockholms universitet och lantbruksuniversitetet.

Utskottet får erinra om att, som framhållits i det föregående, skogs- och
jordbrukets forskningsråd avses fastställa ett program för forskningen inom
vattenbruksområdet. Verksamheten bör i enlighet med jordbruksministerns
förslag organiseras huvudsakligen inom områdena avelsmetodik, näringsfysiologi
och utfodring, fisksjukdomar, odlingsteknik, miljöeffekter, beredning
samt distribution och marknadsföring. Enligt utskottets mening är det,
när det särskilt gäller avel för konsumtionsodling av laxartad fisk, angeläget
att ett ökat arbete läggs ned på fiskslag av god kvalitet som av ålder utvecklats
i inhemska vatten och som smak- och kvalitetsmässigt har bättre förutsättningar
i vårt land än importerade fiskarter. Som framhållits i det föregående
bör i första hand befintliga forskningsresurser utnyttjas för vattenbruksforskningen.
Utskottet utgår därvid från att fiskeristyrelsens fiskeristation utnyttjas
till full kapacitet. I den mån nya fältstationer kommer att erfordras torde
det ankomma på SJFR och dess styrgrupp att ta initiativ till sådana.
Riksdagen har enligt utskottets mening icke anledning att f. n. närmare ange
prioriteringsgraden av olika forskningsstationer. Utskottet avstyrker således
motionerna 451, 2352, 2616 och 2621.

JoU 1983/84:30

26

Fiskeristyrelsens laboratorier

Fiskeristyrelsen är central förvaltningsmyndighet för ärenden angående
fiskerinäringen, fritidsfisket och fiskevården. Till den centrala förvaltningsmyndigheten
hör bl. a. ett havsfiskelaboratorium i Lysekil och ett hydrografiskt
laboratorium i Göteborg. Havsfiskelaboratoriet skall utföra praktiska
och vetenskapliga undersökningar och försök på havs- och kustfiskets
områden såsom fiskeribiologiska, produktionsbiologiska och andra undersökningar
som främjar ett rationellt nyttjande och vård av vattnens levande
tillgångar. Hydrografiska laboratoriet skall svara för praktiska och vetenskapliga
undersökningar av vattnens fysikaliska och kemiska egenskaper i
havs- och kustområden av intresse för svenskt fiske.

I proposition 10 om havsresursverksamheten lämnas en redogörelse för
olika utredningsförslag som rör fiskeristyrelsens laboratorier. Därav framgår
bl. a. att statskontoret i en rapport (1982:34) Havsforskningens resurser och
organisation har föreslagit att havsfiskelaboratoriet i Lysekil samlokaliseras
med den av Vetenskapsakademien ledda Kristinebergs marinbiologiska
station utanför Lysekil. I rapporten föreslås även att merparten av fiskeristyrelsens
hydrografiska laboratorium sammanförs med den hydrologiska och
oceanografiska avdelningen inom Sveriges meteorologiska och hydrografiska
institut, SMHI, under SMHI:s huvudmannaskap. Jordbruksministern
framhåller i propositionen att det fortfarande råder osäkerhet om hur den
framtida utformningen av fiskeristyrelsens laboratorieverksamhet bör vara.
Numera har regeringen tillkallat en särskild utredare för att utreda frågan om
fiskeristyrelsens framtida organisation (Dir. 1984:13). Uppdraget innefattar
såväl styrelsens centrala ledningsfunktion och laboratorierna som den lokala
fiskeriadministrationen.

Synpunkter på fiskeristyrelsens laboratorier, deras lokalisering och vikten
av att de frågor som nu belysts i flera utredningar snarast får en lösning,
lämnas i ett antal motioner. Rune Torwald m. fl. (c, m) framhåller i motion
510 att utredningen om behovet av laboratorier m. m. bör ske i intim kontakt
mellan statskontoret, DSH och berörda enheter. Kurt Hugosson m.fl. (s)
yrkar i motion 1034 att laboratorieresurserna för hydrografi bör bibehållas i
Västsverige oberoende av vem som slutligen blir huvudman för hydrografiverksamheten
(yrkande 2). Regeringen bör enligt motionen vidare uppmanas
att snarast fatta principbeslut om en samlokalisering i Lysekils kommun
av Kristinebergs marinbiologiska station och fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium
(yrkande 4). Enligt motion 2351 av Kenth Skårvik och Kerstin
Ekman (båda fp) bör riksdagen uttala sig för att fiskeristyrelsens havsforskningslaboratorium
i Lysekil även i fortsättningen skall kvarligga i Lysekil
(yrkande 1). Motionärerna anser även att ett samarbete för framtiden med
Kristinebergs marinbiologiska station bör undersökas (yrkande 2). Slutligen
begär Elving Andersson och Kjell Mattsson (båda c) i motion 2599 att
fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium i Lysekil skall bibehållas samt att

JoU 1983/84:30

27

regeringen tar initiativ till samordning av fiskeristyrelsens och Vetenskapsakademiens
verksamheter när det gäller lokaler m. m. så att planerna på nyoch
ombyggnader av lokaler snarast kan påbörjas. Enligt sistnämnda motion
finns det f. n. inga skäl som talar för en flyttning av resurser från västkusten
medan många skäl talar för ett bibehållande av resurserna där de redan finns.

Utskottet erinrar om att frågan om laboratoriernas förläggning nu är
föremål för överväganden inom ramen för den utredning av fiskeristyrelsens
verksamhet som redovisats i det föregående. Utredningen skall enligt sina
direktiv arbeta snabbt och redovisa uppdraget senast den 1 augusti 1984.
Utskottet utgår från att den fortsatta beredningen av frågan därefter sker
med all möjlig skyndsamhet. I övrigt finner utskottet icke skäl föreligga för
riksdagen att under pågående utredning göra något uttalande om de frågor
som tas upp i motionerna. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet
motionsyrkandena i fråga.

Anslagsfrågor

I anslutning till behandlingen av forskningspropositionens allmänna
överväganden i det föregående har utskottet delvis berört även regeringens
förslag om medelsanvisningar under nionde huvudtiteln. Utskottet tillstyrker
förslagen, såvitt avser följande punkter:

F 16. Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder,

G 1. Sveriges lantbruksuniversitet (nytt anslag), G 2. Lokalkostnader vid
Sveriges lantbruksuniversitet (nytt anslag),

G 6. Skogs- och jordbrukets forskningsråd.

Beträffande anslaget H 6. Miljövårdsforskning hänvisas till utskottets överväganden
i det följande under rubriken Anslag till miljövårdsforskning,
m. m.

Miljövårdsforskning

Iden allmänna delen av forskningspropositionen (bil. 6s. 18 ff.) redogörs
för vissa överväganden angående miljövårdsforskningens organisation och
inriktning. Dessa överväganden redovisas närmare i det följande i anslutning
till motionsbehandlingen.

Under punkt H 6. Miljövårdsforskning (s. 32-34) har regeringen vidare
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsforskning för budgetåret 1984/85 anvisa
ett reservationsanslag av 52 732 000 kr. Anslagsfrågan behandlas i det
följande under rubriken Anslag till miljövårdsforskning m. m.

Forskningens organisation och inriktning

Miljövårdsforskningens organisation och inriktning berörs i några följdmotioner
till forskningspropositionen. Enligt motion 2514 av Arne Anders -

JoU 1983/84:30

28

son i Ljung m. fl. (m) bör försurningsforskningen ges hög prioritet, bl. a. med
hänsyn till den stora betydelse som skogsbruket har för svensk ekonomi.
Vidare föreslår motionärerna att naturvårdsverkets omedelbara ansvar för
miljövårdsforskningen överförs på andra organ, i första hand högskolorna
och naturvetenskapliga forskningsrådet m. fl. Den grundläggande forskningen
inom miljövården bör ges ökad prioritet i förhållande till regeringens
förslag. Liknande synpunkter framförs i motion 2635 av Ulf Adelsohn m. fl.
(m).

Utskottet vill till en början fästa uppmärksamheten på att forskningspropositionens
förslag innebär en förstärkning av den grundläggande och
långsiktiga forskningen i relation till den mer kortsiktigt inriktade sektorsforskningen.
För att de akuta miljöproblemen skall kunna lösas är det
emellertid, som jordbruksministern anfört, nödvändigt att ge ökade medel
till en målinriktad forskningsverksamhet rörande olika miljöfrågor. Utskottet
delar jordbruksministerns uppfattning att huvudansvaret för att initiera,
prioritera och samordna den målinriktade forskningen om de centrala
miljöfrågorna också i fortsättningen bör ligga på naturvårdsverkets forskningsnämnd.
Närheten till den centrala miljövårdsadministrationen bör
underlätta såväl prioritering av insatser till angelägna områden som förmedlingen
av forskningsresultaten till beslutsfattare och andra avnämare.
Genom den vetenskapliga granskningen av projekten och genom att
forskningen till huvudsaklig del utförs vid universitet och högskolor i nära
anslutning till grundforskningen bör också forskningens kvalitet kunna
säkerställas. Som framgår av jordbruksministerns uttalanden innebär den
förordade ordningen inte att man utesluter en nödvändig anpassning av
organisationsstrukturen till nya situationer. En fortlöpande utvärdering av
forskningens kvalitet avses vidare äga rum, varvid ett fortsatt samarbete
förordas med bl. a. naturvetenskapliga forskningsrådet. Utskottet instämmer
i regeringens överväganden angående miljövårdsforskningens organisation
och avstyrker motionerna 2635 och 2614 i motsvarande del. Beträffande
önskemålen i sistnämnda motion om prioritering av försurningsforskningen
hänvisas till utskottets redovisning och överväganden i det följande
(s. 29 f.).

Enligt motion 2615 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkande 18 d) är det
angeläget att en översyn av forskningen på miljö- och naturresursområdet
snarast kommer till stånd. Forskningens starka bundenhet till naturvårdsverket
bör enligt motionen omprövas. Ett huvudalternativ bör vara att inrätta
ett från verket fristående forskningsråd enligt samma mönster som gäller för
bl. a. jord- och skogsbruket. Med hänvisning till vad utskottet nyss anfört om
forskningens organisation avstyrker utskottet motionen i den delen. I övrigt
innehåller motionen i denna del synpunkter på miljöforskningens inriktning
och på de internationella miljöproblemen. Motionen kan i detta hänseende
anses delvis tillgodosedd genom bl. a. propositionens förslag om förstärkning

JoU 1983/84:30

29

av den grundläggande forskningen och uttalandena om det internationella
forskningssamarbetet.

Försurning och skogsskador

I sex motioner väcks frågor som hänger samman med forskning om
försurningen och dess samband med bl. a. skador på skogen.

I motion 840 framhåller Eric Hägelmark (fp) att påtagliga bevis har
konstaterats på att den s. k. skogsdöden börjat slå till mot skogarna i
Blekinge. Skadorna uppkommer snabbt. Avverkning av skogen måste ske i
förtid, vilket innebär produktionsbortfall. Det gäller att så snart som möjligt
kartlägga och försöka få klarhet i orsakerna, så att man får ordentliga
möjligheter att möta den hotande faran beträffande orsakerna. Bertil
Måbrink och Jörn Svensson (båda vpk) anför i motion 842 att försurningen
med skrämmande fart har förorsakat skador på skogen i södra Sverige, inte
minst i Blekinge. Där är också behovet av forskarinsatser som störst.
Motionärerna anser därför att en forskningsstation skall etableras i Ronneby
för olika miljöskador på skog och skogsmark.

I kommittémotion 1816 framhåller Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) att
Sveriges forskningskompetens på området försurningsskador i skog bör
förstärkas. Forskningsinsatserna här bör prioriteras. Samverkan med andra
länder med forskningstradition på området bör etableras. Riksdagen bör hos
regeringen begära åtgärder i detta syfte. Enligt motion 2336 av Anders
Högmark och Birgitta Källman (båda m) bör forskningen kring försurningsfrågorna
ges hög prioritet. Likaså bör FoU-insatser göras för att få fram
bättre rökgasreningsteknik.

I motion 1839 yrkar Stina Gustavsson och Rune Gustavsson (båda c) att
forskningsmedel anslås för att klarlägga försurningens inverkan på flora och
fauna.

Frågan huruvida lövskogen har större motståndskraft mot luftföroreningar
och försurning än granen bör enligt motion 2119 av Per Stenmarck m. fl. (m),
yrkande 1, bli föremål för närmare utredning. Lövträden kan bli räddningen
till dess luftföroreningarna bringats under kontroll, anser motionärerna. De
anser även att staten bör satsa på forskning om lövträdsvirket och på
skogsträdsförädling för att man skall kunna finna nya användningsområden
för virket och därigenom förbättra lövskogsbrukets ekonomi (yrkande 2).

Utskottet har under innevarande riksmöte ägnat försurningsfrågorna
ingående uppmärksamhet. Under höstsessionen behandlades ämnet med
anledning av motioner i frågan (JoU 1983/84:2). Under vårsessionen har
försurningsfrågorna tagits upp i två andra sammanhang, nämligen dels i
samband med budgetbehandlingen av anslaget Åtgärder mot försurningen
(prop. 1983/84:100 bil. 11 H 12, JoU 1983/84:29, rskr 1983/84:273) dels med
anledning av proposition 1983/84:158 om vissa kolfrågor (JoU 1983/84:28).
Under budgetbehandlingen anordnade utskottet en hearing varvid represen -

JoU 1983/84:30

30

tanter för flera berörda verk och forskningsinstitutioner redovisade sin syn på
försurningen, dess orsaker och verkningar samt även forskningssituationen.
Därvid uppmärksammades särskilt de skador som under den senaste tiden
konstaterats på skogen i främst södra och sydvästra Sverige. Utskottet
framhöll i betänkandet (JoU 29) att det ser allvarligt på de skador som
konstaterats på skogen. I det sammanhanget gav riksdagen regeringen till
känna vad utskottet anfört om vikten av att inventeringar så snart som
möjligt genomförs för att lägga en grund för framtida bedömningar av
utvecklingen av skogens tillstånd. Genom omdispositioner inom oförändrad
medelsram borde det således vara möjligt att genomföra en planerad
genomgång av fasta ytor över hela riket som påbörjats i anslutning till
riksskogstaxeringen.

Regeringen lämnar en ingående redogörelse för forskningsläget kring
försurningsskador och skogsskador i forskningspropositionen. Som jordbruksministern
framhåller har forskningen kring försurningen pågått sedan
1960-talet. Medan intresset ursprungligen knöts till svavlets transport över
gränserna och därav föranledda effekter på vegetation, mark och vatten
betonas nu alltmer behovet av kännedom om skogstillstånd och skogsskador.
En betydande forskning om luftföroreningarnas effekter på skog och mark
har bedrivits under de senaste åren. Orsakssambanden är dock mycket
komplicerade. Svaveldioxid, kväveoxider, ozon och andra föroreningar har
en rad både direkta och framför allt indirekta effekter. Utskottet finner
liksom jordbruksministern att det är angeläget att forskningen rörande dels
luftföroreningarnas direkta effekter, dels deras effekter genom markförsämring
intensifieras. Självfallet måste också försurningens effekter i övrigt på
människorna, i miljön och på olika material uppmärksammas. De åtgärder
för en intensifiering av forskningen som sålunda redovisats är enligt utskottet
ägnade att i allt väsentligt tillgodose syftet med motionerna 840 såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), 1816 (yrkande 5) och 2336 (yrkande 2). Kravet i sistnämnda
motion på FoU-insatser för bättre rökgasreningsteknik kan besvaras
genom en hänvisning till vad statsrådet Dahl i forskningspropositionen
(bilaga 9) anger som målet för delprogrammet om förbränningsanläggningar
inom energiforskningsprogrammet, nämligen att åstadkomma en effektiv
förbränning av fasta bränslen under iakttagande av höga miljökrav. Någon
ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av de här aktuella motionsyrkandena
påkallas alltså inte.

Genom att regeringen som förutses i propositionen ger naturvårdsverket i
uppdrag att i samarbete med övriga berörda forskningsinstitutioner och
organ utarbeta ett samordnat program för försurningsforskningen säkras
förutsättningarna för att forskningen samordnas även regionalt. Enligt
utskottets mening bör riksdagen icke i detta sammanhang uttala sig
beträffande eventuellt inrättande av nya forskningscentra. Mot den bakgrunden
avstyrks motion 842.

När det gäller yrkandet i motion 1839 om försurningens inverkan på flora

JoU 1983/84:30

31

och fauna får utskottet framhålla att sådan forskning torde komma att
prioriteras inom en av naturvårdsverket planerad satsning på forskning
rörande restbiotopers betydelse för fauna och flora. Därigenom bedöms
motionens syfte såvitt nu är i fråga (yrkande 3) vara tillgodosett och någon
ytterligare riksdagens åtgärd således ej påkallad.

Även den fråga som väckts i motion 2119 (m) om lövträdens förmåga att
bättre än granen stå emot luftföroreningar och försurning har varit föremål
för forskning under flera år. Utskottet har även vid olika tillfällen haft
anledning överväga den. Forskningsresultaten är enligt uppgift icke helt
samstämmiga och forskningen fortsätter. Vid den hearing som utskottet höll i
mars månad framhölls att en aktiv forskning i detta avseende bedrivs,
framför allt i Skåne, vilket är den provins motionärerna i första hand åsyftar.

Yrkandet i samma motion om satsning på lövträdsförädling kan enligt
utskottets mening besvaras genom en hänvisning till vad jordbruksministern
anfört i propositionen om virkesproduktionen. Som framgår därav bör
lövträdens produktionsbetingelser studeras mer ingående än hittills. Val av
rätt genetiskt material är också ett sätt att förbättra skogsproduktionen.
Utskottet utgår från att därvid även det aktiva lövskogsbrukets behov
beaktas. Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionen
såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 3) påkallas därför icke.

Eutrofiering m. m.

Ett annat viktigt område som kräver omfattande forskningsinsatser under
de närmaste åren är övergödningen eller eutrofieringen av sötvatten och
marin miljö och därmed sammanhängande frågor. Problemen med eutrofiering
har som jordbruksministern framhåller blivit avsevärt större än vad
man räknat med tidigare. Svåra miljöstörningar har inträffat i samband med
förhöjda näringsnivåer i sjöar, t. ex. Ringsjön, och i kustvatten, t. ex.
Laholmsbukten och Skälderviken.

I tre motioner tas frågan om eutrofiering upp. Enligt motion 1097 av Karin
Ahrland och Hans Petterson i Röstånga (båda fp) bör länsstyrelsen i
Malmöhus län och berörda regionala organ få i uppdrag att dels vidta snabba
åtgärder för att rädda Ringsjön, dels studera möjligheterna till ytterligare
trädplantering längs länets vägar. Enligt motion 2350 av Bengt Silfverstrand
m. fl. (s) behövs samordnade insatser för att begränsa närsaltutflödena till
havs- och sjöområden. I motion 2353 erinrar Sture Thun och Torsten
Karlsson (båda s) om att utredningen om användning av kemiska medel i
jord- och skogsbruket i betänkandet Användning av växtnäring (SOU
1983:10) förordat insatser för tillsyn och ökad rådgivning till jordbrukare
beträffande närsaltläckage. Sådana åtgärder är lika nödvändiga i Östergötlands
län som i de av utredningen utpekade sydsvenska länen, framhåller
motionärerna.

Utskottet finner i likhet med jordbruksministern att ytterligare forsknings -

JoU 1983/84:30

32

insatser bör göras inom förevarande område. Det bör ankomma på
naturvårdsverkets forskningsnämnd att i samarbete med berörda organ svara
för den nödvändiga samordningen av forskningen. Regeringen har nyligen i
en lagrådsremiss lämnat förslag till ändringar i ML för att komma till rätta
med akuta problem med övergödning av föroreningskänsliga vattenområden,
bl. a. Ringsjön i Skåne. Förslaget innebär att regeringen skall kunna
förklara ett vattenområde och angränsande marker som ett särskilt föroreningskänsligt
område. Länsstyrelsen skall sedan få rätt att ge generella
föreskrifter om skyddsåtgärder m.m. Enligt utskottets mening kan motionerna
anses besvarade genom en hänvisning till vad utskottet sålunda anfört.
Någon ytterligare riksdagens åtgärd med anledning av motionerna 1097
(yrkande 1), 2350 (yrkande 1) och 2353 påkallas således icke.

I motion 1097 framställs även yrkande om att regeringen bör ta upp
förhandlingar med danska staten angående föroreningar av Öresund.
Utskottet vill härvidlag erinra om att riksdagen nyligen avslagit en likalydande
motion med motiveringen att yrkandet är tillgodosett sedan åtskilliga år,
genom det samarbete som äger rum i Öresundskommissionen (JoU 1983/
84:10).

I samma motion yrkas att naturvårdsverket skall få i uppdrag att göra en
sammanställning av internationell forskning och forskningsresultat i fråga
om stranderosioner. Även denna fråga har nyligen behandlats av riksdagen
(JoU 1983/84:11). Ett liknande yrkande avslogs då med hänsyn till att det
ankommer på anslagsbeviljande myndighet att inom anvisade medelsramar
pröva vilka forskningsprojekt eller uppdrag som kan finansieras. Utskottet
finner inte skäl att ändra sin ståndpunkt. Motionen avstyrks således såvitt nu
är i fråga (yrkandena 2 och 3).

Anslag till miljövårdsforskning m. m.

Från anslaget bestrids utgifter för forskning m.m. inom miljövårdsområdet.
En särskild forskningsnämnd med företrädare för såväl forskare som
avnämare beslutar om anslagens närmare användning. Jordbruksministern
erinrar i propositionen om att kärnan i den forskningsverksamhet som stöds
av naturvårdsverkets forskningsnämnd utgörs av forskning inom främst
naturvetenskapliga och medicinska områden. Hög prioritet har länge givits
försurnings- och metallföroreningsproblemen. Nya prioriteringar under
senare år är bl. a. forskning kring luftföroreningar i tätortsmiljön, miljöproblem
i kustområdena, miljökonsekvenser av växtnäringsläckage och miljöeffekter
av skogsindustriella utsläpp.

När det gäller inriktningen av de fortsatta insatserna för miljövårdsforskning
har naturvårdsverkets forskningsnämnd tagit upp områden som berör
flera av de miljöproblem som i dag framstår som de allvarligaste och där
ökade kunskaper behövs om hur vi skall kunna angripa problemen,
framhåller jordbruksministern. Det gäller såväl de kemiska hälsoriskerna

JoU 1983/84:30

33

och bilavgasproblemen som försurningen och eutrofieringen av våra vattenområden.
I medelsberäkningen har hänsyn därför tagits till behovet av ökade
resurser för fortsatt forskning inom dessa områden (+ 3 000 000kr.).

I två motioner framställs yrkanden om ökade anslag. Börje Stensson och
Lars Ernestam (båda fp) erinrar i motion 2613 om att folkpartiet i motion i
samband med årets budgetproposition föreslagit att 10milj. kr. bör anvisas
för inventeringar i samband med forskning om försurning och skogsdöd.
Folkpartiet återkommer nu till detta yrkande. Det innebär att anslaget till
miljövårdsforskning bör höjas med 10 milj. kr. (yrkande 2). I partimotion
2629 av Lars Werner m.fl. (vpk) framhålls att mycket är okänt om
orsakssammanhangen på försumingsområdet. Därför måste skyndsamma
forskningsinsatser sättas in. De åtgärder som föreslås i propositionen anser
motionärerna vara otillräckliga. Ett särskilt anslag bör därför inrättas där
medel ställs till förfogande för projekt vilka inte kan finansieras genom de i
propositionen upptagna anslagen. Vpk föreslår ett sådant anslag för budgetåret
1984/85 på 10 milj. kr. (yrkande 1). Dessutom bör anslaget till
miljövårdsforskning uppräknas, enligt naturvårdsverkets framställning, till
55,1 milj. kr. (yrkande2).

Utskottet finne liksom joraoi uksmimstern att det är nödvändigt med
ökade medel till en målinriktad forskningsverksamhet rörande olika miljöfrågor.
Ett tillgodoseende av de ospecificerade yrkanden om anslagsökning
resp. inrättande av ett nytt anslag om 10 milj. kr. som framställs i motionerna
skulle emellertid enligt utskottets uppfattning innebära att de stränga krav
som bör ställas på forskningens kvalitet och prioritering skulle riskera att bli
eftersatta. Utskottet kan icke på de grunder som åberopas ansluta sig till
förslagen. Regeringen har i propositionen tillmötesgått naturvårdsverkets
anslagsäskanden i betydande omfattning. Att som föreslås i motion 2629 helt
tillgodose dessa torde dock under nuvarande budgetförhållanden inte vara
möjligt. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet således regeringens
förslag. Motionerna avstyrks såvitt nu är i fråga.

Hemställan

Utskottet hemställer
Forskning rörande jord- och skogsbruk m. m.

Latt riksdagen godkänner vad i proposition 1983/84:107 förordats
om återbesättande av tjänst som professor,

2. att riksdagen bemyndigar regeringen att på sätt som föreslagits i
proposition 1983/84:107 temporärt inrätta tjänst som professor
(L 24/26),

3. beträffande vissa försöksdjursfrågor m. m.

a) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1983/84:290

JoU 1983/84:30

34

yrkandena 1 och 2 och 1983/84:1295 om alternativa försöksmetoder
och LD 50-metoden m. m.,

b) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1983/84:290
yrkandena 3 och 5,1983/84:1020,1983/84:1021 yrkandena 1 och 2,
1983/84:1837 och 1983/84:1862 yrkande 2 om de djurförsöksetiska
nämndernas sammansättning och arbetsformer m.m.,

c) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1983/84:290
yrkande 7 och 1983/84:1021 yrkande 3 om offentlig statistikföring
av djurförsök,

d) att riksdagen avslår motion 1983/84:1862 yrkande 1 om utredning
av djurförsökens relevans,

e) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:290
yrkande 4 om import av apor för djurförsök,

f) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:290
yrkande 6 om djurförsök i undervisningen,

g) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:290
yrkande 8 om en Europarådskonvention om djurförsök,

h) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:1294
om ett produktregister för kosmetika,

4. beträffande forskning med anknytning till jord- och skogsbruket

a) att riksdagen lämnar utan erinran vad i proposition 1983/84:107
anförts om de allmänna riktlinjerna för forsknings- och utvecklingsverksamheten
inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde,

b) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:2592
yrkande 3 om forskningsprogrammet för alternativa jordbruksmetoder,

c) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:2613
yrkande 1 om modifierade brukningsmetoder beträffande lövskog,

d) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:2614
såvitt avser åtgärder inom skogsbruket,

e) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:2615
yrkandena 18 a) och b) om det kombinerade jord- och skogsbruket

m. m.,

f) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motionerna 1983/
84:2615 yrkande 18c) och 1983/84:1841 om en professur i ämnesområdet
alternativa odlingsformer m.m.,

g) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:2629
yrkande 3 om försöksverksamhet med alternativa brukningsmetoder,

h) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:1852
yrkande 2 om forskningsinsatser rörande jord- och skogsbrukets
möjligheter som energiproducent m.m.,

JoU 1983/84:30

35

i) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:2349 om
ökad satsning på alternativa odlingsmetoder,
j) att riksdagen lämnar utan vidare åtgärd motion 1983/84:2486
yrkande 9 om ett ekologiskt fungerande växtodlingssystem,

Odling av fisk och skaldjur m. m.

5. beträffande ett vattenbruksråd

att riksdagen avslår motion 1983/84:511 yrkande 1,

6. beträffande tillståndsprövning

a) att riksdagen avslår motionerna 1983/84:511 yrkande 2, 1983/
84:1029 yrkande 1 och 1983/84:2486 yrkande 11,

b) att riksdagen avslår motion 1983/84:1034 yrkande 3,

7. beträffande fisksjukdomsbekämpning

att riksdagen avslår motion 1983/84:511 yrkande 4,

8. beträffande statligt stöd till odlingsföretag

a) att riksdagen avslår motion 1983/84:511 yrkande5,

b) att riksdagen avslår motion 1983/84:1292,

c) att riksdagen avslår motion 1983/84:1034 yrkande 5,

9. beträffande ett tvärvetenskapligt kontaktnät

att riksdagen lämnar motion 1983/84:511 yrkande 3 utan vidare
åtgärd,

10. beträffande en fältstation i Värmland

a) att riksdagen avslår motion 1983/84:451,

b) att riksdagen avslår motion 1983/84:2616,

11. beträffande fiskeristationen i Kälarne

att riksdagen avslår motion 1983/84:2352,

12. beträffande en fältstation på Gotland

att riksdagen avslår motion 1983/84:2621,

13. beträffande fiskeristyrelsens laboratorier

a) att riksdagen avslår motion 1983/84:510 yrkande 1,

b) att riksdagen avslår motion 1983/84:1034 yrkande 2,

c) att riksdagen avslår motion 1983/84:1034 yrkande 4,

d) att riksdagen avslår motion 1983/84:2351 yrkande 1,

e) att riksdagen avslår motion 1983/84:2351 yrkande 2,

f) att riksdagen avslår motion 1983/84:2599,

14. beträffande allmänna riktlinjer för vattenbruk

att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionerna 1983/84:10
och 1983/84:107 anförts om odling av fisk och skaldjur m. m. samt
om vissa resurser för marin forskning,

JoU 1983/84:30

36

Miljövårdsforskning

15. beträffande miljövårdsforskningens organisation och inriktning
m. m.

a) att riksdagen avslår motion 1983/84:2614 i motsvarande del och
motion 1983/84:2635,

b) att riksdagen avslår motion 1983/84:2615 yrkande 18d),

c) att riksdagen lämnar utan erinran vad i proposition 1983/84:107
anförts om allmänna riktlinjer för miljövårdsforskning m. m.,

16. beträffande försurningsforskningen

a) att riksdagen lämnar motion 1983/84:840 yrkande 2 utan vidare
åtgärd,

b) att riksdagen lämnar motion 1983/84:1816 yrkande 5 och motion
1983/84:2336 yrkande 2 utan vidare åtgärd,

17. beträffande en forskningsstation i Ronneby
att riksdagen avslår motion 1983/84:842,

18. beträffande försurningens inverkan på flora och fauna

att riksdagen lämnar motion 1983/84:1839 yrkande 3 utan vidare
åtgärd,

19. beträffande lövskogens motståndskraft m. m.

att riksdagen lämnar motion 1983/84:2119 yrkandena 2 och 3 utan
vidare åtgärd,

20. beträffande eutrofiering

a) att riksdagen lämnar motion 1983/84:1097 yrkande 1 utan vidare
åtgärd,

b) att riksdagen lämnar motion 1983/84:2350 yrkande 1 utan vidare
åtgärd,

c) att riksdagen lämnar motion 1983/84:2353 utan vidare åtgärd,

21. beträffande förorening av Öresund och erosionsforskning
att riksdagen avslår motion 1983/84:1097 yrkandena 2 och 3,

Anslagsfrågor m.m.

22. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig de förpliktelser
som följer av det avtal angående stöd till forskning rörande
alternativa metoder till djurförsök som förordats i proposition
1983/84:107,

23. att riksdagen till Bidrag till djurskyddsfrämjande åtgärder för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 2 066 000 kr.,

24. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid Sveriges lantbruksuniversitet
inrätta tjänster som professor (L 24/26) i enlighet med vad
som förordats i proposition 1983/84:107,

25. att riksdagen till Sveriges lantbruksuniversitetet för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 360 996 000 kr.,

JoU 1983/84:30

37

26. att riksdagen till Lokalkostnader m. m. vid Sveriges lantbruksuniversitet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
191 436 000 kr.,

27. att riksdagen till Skogs- och jordbrukets forskningsråd för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 56 359 000 kr.,

28. att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1983/84:107 samt med avslag på motion 1983/84:2613 yrkande 2
och motion 1983/84:2629 yrkande 2 till Miljövärdsforskning för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 52 732 000
kr.,

29. beträffande ett särskilt projektanslag att riksdagen avslår motion
1983/84:2629 yrkande 1,

30. att riksdagen lämnar utan erinran vad i propositionerna 1983/84:10
och 1983/84:107 anförts om forsknings- och utvecklingsverksamhet
inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde m.m., i de
delar som ej omfattas av utskottets hemställan ovan.

Stockholm den 17 maj 1984

På jordbruksutskottets vägnar

EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Hans Wachtmeister
(m), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s),
Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m), John Andersson (vpk), Åke
Selberg (s), Bengt Kronblad (s), Lennart Brunander (c), Ulf Lönnqvist (s),
Bo Arvidson (m) och Lars Ernestam (fp).

Reservationer

1. Vissa försöksdjursfrågor (mom. 3 a) och b))

Einar Larsson (c), John Andersson (vpk), Lennart Brunander (c) och Lars
Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med ”De aktuella”
och på s. 12 slutar med ”förevarande hänseende” bort ha följande lydelse:

De aktuella (lika med utskottet) (båda c). De förstärkningar av

forskningen rörande alternativa försöksmetoder som föreslås i propositionen
är enligt utskottets mening inte tillräckliga. Som i motionerna 290 och 1295
anförs krävs målmedvetna satsningar för att starkt begränsa djurförsöken
och utveckla alternativa metoder av olika slag. Exempel på sådana metoder
anges i motion 1295. Det rör sig om bl. a. datateknik, användning av humant

JoU 1983/84:30

38

cellmaterial och av växtmaterial m. m. Det som krävs är en helhetssyn på
djurförsöksproblematiken som bl. a. innebär att man inte okritiskt accepterar
vare sig vedertagna testmetoder eller värdet av de produkter som - ofta
utan några som helst medicinska krav - i ständigt ökande mängd förs ut på
marknaden. Det är vidare angeläget att man försöker påverka det internationella
regelsystemet och skapa en opinion emot plågsamma och onödiga
djurförsök. Ett problem med internationell räckvidd är den utbredda
användningen av LD 50-tester, något som utförligt redovisas i motion 290.
Utskottet ansluter sig till motionärernas kritiska synpunkter på användningen
av denna testmetod. Som framgår av motionen har metoden på senare tid
ifrågasatts i olika sammanhang av representanter för såväl forskare som
industrin. Det är enligt utskottets mening viktigt att Sverige, som redan tagit
initiativ till diskussioner på internationell basis rörande LD 50-metoden,
fortsätter med dessa ansträngningar. Med förenade krafter bör forskning och
industri kunna få fram bättre metoder att mäta olika ämnens toxicitet. Det
måste vidare vara en angelägen uppgift för politiker och forskare att i
lämpliga internationella fora arbeta för att ersätta LD 50-metoden med andra
testmetoder som medför minskat lidande eller helst inget lidande alls för
försöksdjuren. Regeringen har härvid ett särskilt ansvar för den övergripande
bevakningen av att svenska initiativ fullföljs.

Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 290 i berörda delar
och motion 1295 bör av riksdagen ges regeringen till känna.

En stor del (lika med utskottet, s. 11) psykologiska djurexperiment.

Utskottet instämmer i allt väsentligt i de önskemål som framförs i berörda
motioner. Det innebär sammanfattningsvis att utskottet ställer sig bakom
önskemålen om ökad lekmannarepresentation i de etiska nämnderna och om
handläggningsformer som bl. a. ger garantier för att samtliga djurförsök
prövas av nämnden vid plenarsammanträde innan försöket påbörjas. Djurets
behandling före och efter försöket måste omfattas av nämndens bedömning.
Särskilt stränga krav måste ställas på psykologiska djurexperiment. För att
tillgodose kraven på en allsidig representation i nämnderna får antalet
ledamöter ej reduceras med mer än hälften av nuvarande antal. Nämndens
plenarsammanträden bör fastställas till minst två per år. Plats i nämnderna
bör beredas såväl djurskyddsorganisationer som verkligen arbetar för
försöksdjurens väl som forskare med egen erfarenhet av och intresse för
alternativa metoder. Även den politiska representationen bör stärkas.

Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 290, 1020,1021, 1837
och 1862 i aktuella delar bör ges regeringen till känna.

Yrkandena i (lika med utskottet, s. 12) av försöksdjur.

dels utskottets hemställan under 3 a) och b) bort ha följande lydelse:

3. beträffande vissa försöks djursfrågor m. m.

a) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad

JoU 1983/84:30

39

utskottet med anledning av motionerna 1983/84:290 yrkandena 1
och 2 och 1983/84:1295 anfört om alternativa försöksmetoder och
LD 50-tester m. m.,

b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1983/84:290 yrkandena 3
och 5,1983/84:1020,1983/84:1021 yrkandena 1 och2,1983/84:1837
och 1983/84:1862 yrkande 2 anfört om de djurförsöksetiska
nämndernas sammansättning och arbetsformer m.m.,

2. Vissa försöksdjursfrågor m. m. (mom. 3 d)

John Andersson (vpk) och Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”1 motion” och
slutar med ”aktuella motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:

I anslutning till motion 1862 yrkande 1 vill utskottet framhålla att
djurförsöken bygger på ett allmänt antagande om att det existerar en
parallellitet mellan biokemiska och fysiologiska reaktioner hos djur och
människor. Utskottet delar motionärernas uppfattning att man allvarligt kan
ifrågasätta detta antagande från vetenskapsteoretisk synpunkt. Det är som
motionärerna anfört hög tid att man vetenskapsteoretiskt och systematiskt
undersöker huruvida försök med djur har den relevans och pålitlighet som
måste krävas av såväl etiska som medicinska skäl. Utskottet tillstyrker därför
yrkandet om en utredning i angivna hänseende.

dels utskottets hemställan under 3 d) bort ha följande lydelse:

3 d) att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1862 yrkande 1 hos
regeringen hemställer om en utredning av djurförsökens relevans
för humanbiologiska förhållanden m. m.,

3. Forskning med anknytning till jord- och skogsbruket (mom. 4 c)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 17 börjar med ” Enligt
motion” och på s. 18 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Enligt motion (lika med utskottet) i propositionen. Utskottet

delar motionärernas uppfattning att särskilt beaktande måste ägnas frågan
om vad skogsbruket självt kan göra för att genom modifierade brukningsmetoder
motverka hotet mot skogen på grund av ökad försurning m.m. Denna
fråga måste ägnas större uppmärksamhet i skogsproduktionsforskningen. I
enlighet härmed bör ytterligare resurser tilldelas försurningsforskningen (se
reservation 16). Ett uttalande med denna innebörd bör av riksdagen ges
regeringen till känna.

JoU 1983/84:30

40

dels utskottets hemställan under 4 c) bort ha följande lydelse:

4 c) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:2613 yrkande 1,

4. Forskning med anknytning till jord- och skogsbruket (mom. 4 d)

Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Bo Arvidson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet vill’
och slutar med ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna vill utskottet understryka skogsnäringens stora
betydelse för landets ekonomi. Vid överväganden om forskningsinriktningen
för svenskt skogsbruk måste man givetvis fästa stor vikt vid det förhållandet
att denna näringsgren står för det största nettotillskottet till vår handelsbalans.
Enligt utskottets uppfattning är det vidare angeläget att forskningen
inriktas på sådana preparat som skyddar plantmaterialet från de insekter som
finns i stor mängd i restmaterialet på kalhyggen. Sedan DDT förbjöds som
preparat för plantmaterialet under första hälften av 1970-talet har skogsbruket
saknat verksamma medel att skydda plantorna mot insektsangrepp.
Detta har medfört att föryngringar numera regelmässigt inte utförs förrän tre
år efter avverkningen. Utskottet instämmer vidare i motionärernas uppfattning
att skogsvårdsåtgärder med inriktning på bättre förutsättningar att odla
kvalitetsvirke är angelägna, liksom forskning kring skogsföryngring. Förutsättningarna
att odla kvalitetsvirke fick ej tillräckligt stöd i 1979 års
skogsvårdslag. Detta kom att visa sig allvarligt, särskilt som utvecklingen gått
mot en hög andel sågtimmer i skogsuf tagen.

Utskottet föreslår att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört med anledning av motion 2614 i förevarande del.

dels utskottets hemställan under 4 d) bort ha följande lydelse:

4d) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:2614, såvitt
avser åtgärder inom skogsbruket,

5. Forskning med anknytning till jord- och skogsbruket (mom. 4 e), f) och h))

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Av vad” och
på s. 17 slutar med ”(båda c)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det framför allt i motion 2615 tas upp viktiga frågor som
bör uppmärksammas i samband med den i propositionen förordade FoUverksamheten
i fråga om alternativa odlingsmetoder m. m. När det gäller
forskning inom jord- och skogsbruket är det viktigt att det kombinerade jord -

JoU 1983/84:30

41

och skogsbrukets utvecklingsmöjligheter och problem särskilt beaktas. Det
aviserade forskningsprogrammet genom SJFR:s försorg bör vidare bl. a.
inriktas på produktionsmetoder som direkt kan användas i det konventionella
jordbruket. SJFR bör också i sitt program beakta betydelsen av jordbrukspolitikens
effektivitetskrav för kemikaliehantering, djurskydd m.m.
Utskottet anser det angeläget att arbetet med att finna nya produktionsformer
i jordbruk och trädgårdsnäring intensifieras över hela fältet. För att
underlätta och stimulera kunskapsuppbyggandet bör en professur övervägas
inom ämnesområdet alternativa produktionsformer. Genom detta ställningstagande
tillgodoses även den fristående motionen 1841 av Birgitta
Hambraeus och Pär Granstedt (båda c). Utskottet föreslår att det anförda
ges regeringen till känna.

dels den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig i allt väsentligt till de synpunkter på jord- och
skogsbrukets utvecklingsmöjligheter som framförs i motion 1852. Motionärerna
har utförligt och övertygande redovisat de areella näringarnas möjligheter
som energiproducent m. m. och vilka fördelar det skulle innebära för
bl. a. landets ekonomi, miljö och naturresurshushållning om dessa möjligheter
tillvaratogs i större utsträckning än f. n. Utskottet vill för sin del förorda
att de av motionärerna berörda frågorna om jord- och skogsbrukets roll som
energiproducent m. m. blir föremål för ökade forskningsinsatser. Utskottet
utgår från att motionen läggs till grund för utformningen av de forskningsprogram
som aviseras i propositionen. Självfallet bör samråd ske mellan bl. a.
jordbruksdepartementet och industridepartementet. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motion 1852 yrkande 2 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under mom. 4 e), f) och h) bort ha följande
lydelse:

4 e) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1983/84:2615 yrkandena a) och

b) anfört om forskning rörande det kombinerade jord- och
skogsbrukets utvecklingsmöjligheter m.m.,

f) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motionerna 1983/84:1841 och 1983/
84:2615 yrkande 18 c) anfört om en professur i ämnesområdet
alternativa odlingsformer m. m.,

h) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1983/84:1852 yrkande 2 anfört
om forskningsinsatser rörande jord- och skogsbrukets möjligheter
som energiproducent m. m.,

Joli 1983/84:30

42

6. Forskning med anknytning till jord- och skogsbruket (mom. 4 g)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Av vad” och
på s. 17 slutar med ”vidare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Av vad (lika med utskottet) detta ändamål. Utskottet utgår från

att de önskemål som framförts i motionerna 2592 och 2615 till stor del
kommer att tillgodoses efter hand som den åsyftade FoU-verksamheten
igångsätts och ger resultat som kan appliceras i praktisk tillämpning. Som i
motion 2629 anförts är det viktig att forskning och praktisk tillämpning sker
jämsides i vissa bestämda projekt. Det är främst genom enskilda och privata
initiativ som alternativa produktionsformer hittills har prövats, och de har i
de flesta fall fått avbrytas på grund av ekonomiska problem. Det finns också
ett intresse hos vissa jordbrukare att övergå till andra brukningsmetoder,
men detta har hindrats genom ovisshet för framtiden och de kostnader som
en sådan förändring medför. Det här intresset för alternativa brukningsformer
har visat sig genom ett flertal framställningar från kommuner i landet,
vilka vill bli försökskommuner där jord- och skogsbruk skall bedrivas utan
kemiska medel.

Utskottet anser därför att vissa försöksprojekt måste startas där praktisk
tillämpning jämsides med forskning bedrivs. Regeringen bör utarbeta och
lägga fram ett sådant förslag om försöksverksamhet till riksdagen. Vad
utskottet anfört med anledning av motion 2629 yrkande 3 bör ges regeringen
till känna. Härigenom tillgodoses i viss mån även önskemålen i motion 2349
om försöksverksamheten med alternativ odling.

dels utskottets hemställan under 4 g) bort ha följande lydelse:

4 g) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet med anledning av motion 1983/84:2629 yrkande 3 anfört
om försöksverksamhet med alternativa brukningsmetoder,

7. Tillståndsprövning för odling av fisk och skaldjur (morn. 6 c)

Einar Larsson (c), Lennart Brunander (c) och Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Sorn framgår”
och slutar med ”berörda motionsyrkanden” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner det angeläget att frågorna om tillståndsprövning snarast
löses. Vid sidan av de frågor som rör tillstånd enligt miljöskydds- och
vattenlagarna och som behandlas i den av regeringen framlagda lagrådsremissen
finns det även andra frågor att ta ställning till, frågor som inte direkt
faller inom miljöområdet. Den som vill ägna sig åt vattenbruk bör enligt
utskottets mening kunna ställa sin ansökan till länsstyrelsen som får göra en
samlad bedömning av alla de faktorer som kan påverka lokaliseringen.

Utskottet anser även att generell eftergift från avgift för prövning och

JoU 1983/84:30

43

tillsyn enligt ML bör medges i fråga om musselodling.

Vad utskottet här anfört med anledning av motionerna 511 (yrkande 2),
1029 (yrkande 1) och 2486 (yrkande 11) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Därigenom kommer även motion 1034 (yrkande 3) att i
väsentlig utsträckning tillgodoses.

dels utskottets hemställan under 6 a) bort ha följande lydelse:

6 a) beträffande tillståndsprövning
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1983/84:511 yrkande
2, 1983/84:1029 yrkande 1 och 1983/84:2486 yrkande 11,

8. Statligt stöd till odlingsföretag (mom. 8 a)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:
Utskottet delar den uppfattning som framförts i motionerna att vattenbruksutövarna
bör ges ökade kreditmöjligheter på fördelaktiga villkor.
Detta kan ske antingen genom att särskilda vattenbrukslån ställs till
förfogande eller genom att någon av de stödformer som redan existerar ges
ökade resurser för att kunna tillgodose fisk- och skaldjursodlingarnas behov.
Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion 511 såvitt nu är i fråga
(yrkande 5) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Därigenom kommer även övriga motionsyrkanden under detta avsnitt att
tillgodoses.

dels utskottets hemställan under 8 a) bort ha följande lydelse:

8 a) beträffande statligt stöd till odlingsföretag
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:511 yrkande 5,

9. Miljövårdsforskningens organisation och inriktning m. m. (mom. 15 a)
och c)

Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Bo Arvidson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”(s. 29 f.)” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som i motion 2614 anförts om miljövårdsforskningens
organisation och inriktning. Med hänsyn till den utomordentligt
stora betydelse som skogsbruket har för svensk ekonomi är det viktigt att
forskningen kring försurningen och dess effekter på skogen ges hög prioritet.
Vidare ansluter sig utskottet till motionärernas förslag att naturvårdsverkets

JoU 1983/84:30

44

omedelbara ansvar för miljövårdsforskningen bör överföras på andra organ.
I första hand bör högskolorna och naturvetenskapliga forskningsrådet men
också vissa fristående forskningsinstitut kunna komma i fråga. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag om hur en sådan omorganisation
bäst skall kunna genomföras. I avvaktan på en sådan organisationsförändring
bör den grundläggande forskningen inom miljövården ges ökad prioritet i
förhållande till regeringens förslag. Vad utskottet anfört med anledning av
motion 2614 i nu aktuella delar bör ges regeringen till känna. Härigenom
tillgodoses även motion 2335.

dels utskottets hemställan under 15 a) och c) bort ha följande lydelse:

15 a) beträffande miljövårdsforskningens organisation och inriktning
m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:2614 i motsvarande
del och motion 1983/84:2635,

c) att riksdagen lämnar utan erinran vad i proposition 1983/84:107
anförts om allmänna riktlinjer för miljövårdsforskning m. m. i de
delar som ej omfattas av utskottets hemställan under 15 a) och b),

10. Miljövårdsforskningens organisation och inriktning m. m. (mom. 15 b)

och c))

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Enligt
motion” och på s. 29 slutar med ”internationella forskningssamarbetet” bort
ha följande lydelse:

Enligt motion (lika med utskottet) jord- och skogsbruket.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är synnerligen angeläget att
en översyn av forskningen på miljö- och naturresursområdet snarast kommer
till stånd. Denna forskning är av grundläggande betydelse för naturresursoch
miljöpolitiken och för exempelvis de normer som skall gälla och tekniken
för tillsynen. Mycket stora resurser läggs varje år ned på detta forskningsområde,
och det är angeläget för regering och riksdag att få en objektiv
bedömning av hur dessa medel används.

Miljövårdsforskningen är i dag mycket starkt bunden till naturvårdsverket,
som också självt har en mycket stor forskningsenhet. Detta organisationsmönster
avviker starkt från vad som gäller för annan forskning. Enbart
detta faktum är ett viktigt skäl för en utvärdering och översyn. Det är viktigt
att naturresurs- och miljöaspekter tas in i bilden i allt forsknings- och
utvecklingsarbete som berör dessa frågor. På lång sikt bör därför en total
integrering ske. Då bör också forskningsorganisationerna samordnas. På
medellång sikt, fem å tio år, torde det dock finnas skäl att ha kvar en särskild

JoU 1983/84:30

45

organisation för den forskning som är särskilt inriktad på naturresurs- och
miljöfrågor.

Ett huvudalternativ bör vara tillskapandet av ett från naturvårdsverket
helt fristående forskningsråd enligt samma mönster som gäller för bl. a. jordoch
skogsbruket.

Den nuvarande miljövårdsforskningen är i övervägande grad inriktad på
att identifiera och följa olika utsläpps komponenter i miljön samt hur dessa
föreningar omvandlas och ger upphov till akuta eller kroniska effekter i
miljön eller på människor. Därvid studeras och övervägs i första hand
åtgärder för att bestämma enskilda föreningars effekter och sätta gränsvärden
för tillåtet utsläpp till miljön.

Miljövårdsarbetet inriktas på att begränsa skadeverkningar av användningen
av existerande teknik. Mera sällan förekommer att man försöker
finna långsiktiga möjliga utvecklingstrender och klarlägger de valmöjligheter
som står till buds. Genom att på ett tidigt stadium identifiera olika tänkbara
utvecklingar kan man nå betydligt längre. Detta erbjuder också en grund för
överväganden om styrmedel.

De internationella miljöproblemen bör särskilt bli föremål för ökade
forskningsinsatser. Det gäller inte minst koldioxidproblemet, uttunnandet av
ozonskiktet och försurningsproblemet.

De möjligheter som finns för tvärvetenskaplig forskning bör särskilt
beaktas. Många av de framtida miljöproblemen som vi i dag kan ana vidden
av rör olika forskningsfält. En samordning är nödvändig för att i tid se och
inse problemen.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 2615 yrkande 18 d) bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 15 b) och c) bort ha följande lydelse:
15 b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:2615 yrkande
18 d),

c) att riksdagen lämnar utan erinran vad i proposition 1983/84:107
anförts om allmänna riktlinjer för miljövårdsforskning m. m. i de
delar som ej omfattas av utskottets hemställan under 15 a) och b),

11. Försurningsforskning (mom. 16 a)

Lars Emestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Regeringen
lämnar” och slutar med ”alltså inte” bort ha följande lydelse:

Regeringen lämnar (lika med utskottet) material uppmärksammas.
Regeringen följer emellertid inte upp sina välmenande deklarationer
med konkreta åtaganden. Utskottet anser att försumingsforskningen och
forskningen rörande skogsskadorna bör ges ökade resurser. Som framhålls i

JoU 1983/84:30

46

motion 840 gäller det att så snart som möjligt kartlägga och försöka få klarhet
i orsakerna till skogsskadorna så att man får förbättrade möjligheter att möta
den hotande faran mot skogen. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motion 840 såvitt nu är i fråga (yrkande 2) bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Genom utskottets ställningstagande kommer även
motionerna 1816 (yrkande 5) och 2336 (yrkande 2) att i allt väsentligt
tillgodoses.

dels utskottets hemställan under 16 a) bort ha följande lydelse:

16 a) beträffande försurningsforskningen

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:840 yrkande 2,

12. Försurningsforskningen (mom. 16 b)

Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon, Jens Eriksson och Bo Arvidsson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 30 börjar med ”Regeringen
lämnar” och slutar med ”alltså inte” bort ha följande lydelse:

Regeringen lämnar (lika med utskottet) material uppmärksammas.
Enligt utskottets uppfattning bör dock forskningen kring försurningsfrågorna
ges högre prioritet än vad som anges i propositionen. Särskild vikt
bör läggas vid FoU-insatser vad avser ny och förbättrad teknik för att rena
rökgasutsläpp till rimliga kostnader. Likaså bör forskningsinsatserna på
området försurningsskador i skog prioriteras. Forskningskompetensen på
detta område behöver förstärkas. Vad utskottet sålunda anfört med anledning
av motionerna 1816 (yrkande 5) och 2336 (yrkande 2) bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna. Något särskilt riksdagens uttalande med
anledning av motion 840 (yrkande 2) påkallas icke.

dels utskottets hemställan under 16 b) bort ha följande lydelse:

16 b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1983/84:1816 yrkande
5 och 1983/84:2336 yrkande 2,

13. Forskningsstation i Ronneby (mom. 17)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar med ”Genom att”
och slutar med ”motion 842” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till det förslag som framförs i motion 842 om att en
forskningsstation bör inrättas i Ronneby för olika miljöskador på skog och
skogsmark. För detta ställningstagande finns det många argument: Behovet
av forskningsinsatser är störst i södra Sverige som haft de största skogsska -

JoU 1983/84:30

47

dorna. Här samlas en stor del av nedfallet av försurande ämnen från
kontinenten. Närheten till andra länder underlättar dessutom utbytet av
forskarresultatet och annat samarbete på området. Även de övriga faktorer
som åberopas i motionen talar för att den tillstyrks. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande en forskningsstation i Ronneby

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:842,

14. Eutrofiering (mom. 20 a)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 31 börjar med ”Utskottet
finner” och på s. 32 slutar med ”således icke” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är de insatser som planeras enligt propositionen
icke tillräckliga för att snabbt komma till rätta med Ringsjöproblemen. Som
påpekas i motion 1094 bör ett långsiktigt handlingsprogram snarast upprättas.
Ett första led i detta blir åtgärder för att drastiskt minska tillförseln av
växtnäring från jordbruksmarken kring sjön och dess tillflöden. Inslaget av
försök motiverar enligt utskottets menig ett kraftfullt statligt stöd. Utskottet
biträder även motionärernas förslag om ytterligare trädplantering. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionen bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Däremot synes de förslag som framlagts i
motionerna 2350 (yrkande 1) och 2353 i stort bli tillgodosedda genom de
insatser som förutses av regeringen.

dels utskottets hemställan under 20 a) bort ha följande lydelse:

20 a) beträffande eutrofiering

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:1097 yrkande 1,

15. Förorening av Öresund, erosionsforskning (mom. 21)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”1 motion” och
slutar med ”2 och 3)” bort ha följande lydelse:

Utskottet biträder yrkandet i motion 1097 om att regeringen bör ta upp
förhandlingar med danska staten om föroreningarna i Öresund. Hur stora
insatser vi än gör på den svenska sidan av Öresund hjälper det inte om inte
motsvarande ambition finns på den danska sidan. Yrkandet i samma motion
om sammanställning av tillgänglig forskning kring erosion vid havsstränder -

JoU 1983/84:30

48

na tillstyrks likaså. Som motionärerna påpekar försvinner strandmark
årligen längs den skånska sydkusten. Utskottet förordar att naturvårdsverket
får i uppdrag att göra en sammanställning av den forskning som finns på
området för att kommunerna därigenom skall få uppslag till hur de skall
kunna skydda sina stränder. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av
motionen såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 och 3) bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande förorening av Öresund och erosionsforskning

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:1097 yrkandena
2 och 3,

16. Anslaget till miljövårdsforskning (mom. 28)

Lars Emestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag att de resurser som
anvisas för den målinriktade forskningen rörande olika miljöfrågor inte blir
tillräckliga. Särskilt viktigt är det att forskning och inventeringar beträffande
försurning och skogsdöd kan genomföras. Anslaget bör därför räknas upp
med 10 milj. kr. i enlighet med vad som förordas i motionen. Därigenom
tillgodoses även syftet med yrkandet i motion 2629 om ett särskilt projektanslag
för inventeringar i samband med skogsbruk och försurning. Utskottet är
emellertid icke berett att, som föreslås i motion 2629, därutöver öka anslaget
enligt förslaget i sistnämnda motion.

dels utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med bifall
till motion 1983/84:2613 yrkande 2 och med avslag på motion
1983/84:2629 yrkande 2 till Miljövårdsforskning för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 62 732 000 kr.,

17. Anslagsfrågor (mom. 28 och 29)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag att de resurser som
anvisas för den målinriktade forskningen rörande olika miljöfrågor inte blir
tillräckliga. Anslaget till miljövårdsforskning bör därför uppräknas, enligt
naturvårdsverkets framställning, till 55,1 milj. kr.

JoU 1983/84:30

49

De åtgärder sorn föreslås i propositionen om försurningsforskning är enligt
utskottets mening otillräckliga mot bakgrund av problemens vidd. Som
framhålls i motion 2629 händer det ofta att angelägna förundersökningar och
andra nödvändiga åtgärder faller utom ramen för ekonomiska medel för
forskning. Utskottet biträder mot den bakgrunden motionärernas förslag att
ett särskilt anslag bör intas där medel ställs till förfogande för projekt vilka
inte kan finansieras genom de i propositionen föreslagna anslagen. Ett sådant
anslag bör inrättas för budgetåret 1984/85 på 10 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 28 och 29 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt med bifall
till motion 1983/84:2629 yrkande 2 och med avslag på motion
1983/84:2613 yrkande 2 till Miljövårdsforskning för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 55 100 000 kr.,

29. beträffande ett särskilt projektanslag

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2629 yrkande 1 till
Särskilda åtgärder mot försurningen för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

ÉPÄ«li

mmBBå