JoU 1983/84:27
Jordbruksutskottets betänkande
1983/84:27
om bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. (prop.
1983/84:100, bilaga 11)
Propositionen
I proposition 1983/84:100 bilaga 11 punkt F5 (s. 71-72) har regeringen
(jordbruksdepartementet) föreslagit riksdagen att till Bekämpande av
smittsamma husdjurssjukdomar, m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 5 000 000 kr.
Motioner
I motion 1983/84:506 av Rune Torwald och Elving Andersson (båda c)
yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändrade regler för att åstadkomma
en effektivare bekämpning av amerikansk yngelröta i bisamhällen.
I motion 1983/84:1302 av Einar Larsson m. fl. (c, fp) yrkas att riksdagen
beslutar att nuvarande statliga ersättningar vid åtgärder i salmonellasmittade
besättningar skall utgå även budgetåret 1984/85.
Hearing
Företrädare för lantbruksstyrelsen har inför utskottet lämnat upplysningar
om bl. a. statens kostnader för bekämpande av smittsamma djursjukdomar
och om möjligheterna att inordna vissa delar av animalieproduktionen i en
obligatorisk hälsokontroll och ett försäkringssystem.
Utskottet
Utskottet behandlar i detta betänkande den del av budgetpropositionen,
bilaga 11, som gäller anslaget till bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m., jämte två motioner.
I fråga om anslagsberäkningen erinrar jordbruksministern om att han i
proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m. förordat
åtgärder för att minska statens kostnader för bekämpande av salmonella
hos djur. Med hänvisning härtill beräknar han anslaget till 5 milj. kr. för
budgetåret 1984/85.
I motion 506 av Rune Torwald och Elving Andersson (båda c) hemställs
om ändrade regler för att möjliggöra en effektivare bekämpning av
amerikansk yngelröta i bisamhällen. Bl. a. föreslås att bestämmelserna om
fastighetsägares medverkan vid oskadliggörande av smittade bisamhällen
1 Riksdagen 1983184.16sami. Nr 27
JoU 1983/84:27
2
m. m. mjukas upp och att bitillsynsmännen i motsvarande mån får ett ökat
utrymme för att vidta åtgärder.
Utskottet erinrar om att bekämpningen av vissa bisjukdomar regleras i
bisjukdomslagen (1974:211) och bisjukdomskungörelsen (1974:212, ändrad
senast 1983:215). Det övergripande ansvaret för bestämmelsernas tillämpning
vilar på lantbruksstyrelsen. Inom styrelsen pågår f. n. en översyn av
bestämmelserna på hithörande område. Utskottet anser med hänsyn härtill
att motionen inte påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.
Enligt motion 1302 av Einar Larsson m. fl. (c,fp) har nuvarande salmonellakontroll
och ersättningsbestämmelser fungerat bra och till låg kostnad gett
konsumenterna garanti för att livsmedel är fria från smitta. De i proposition
1983/84:40 angivna förutsättningarna för ett nytt ersättningssystem m.m.,
omfattande en rikstäckande organiserad djurhälsokontroll och ett effektivt
försäkringsskydd, kommer inte att föreligga den 1 juli 1984, då de nya
reglerna avsetts träda i kraft. Risken är enligt motionen uppenbar att
producenterna vid misstanke om smitta väljer att avstå från kontrollåtgärder
som kan leda till stora driftsförluster och att därmed smittade produkter
sprids på marknaden. Nuvarande ersättningsregler bör därför fortsätta att
gälla även under budgetåret 1984/85 i avvaktan på resultatet av de
salmonellabekämpande åtgärder som pågår på skilda områden inom slaktdjursproduktionen.
Utskottet erinrar om att riksdagen under våren 1983 antog en ny lag om
bekämpande av salmonella hos djur (prop. 1982/83:172, JoU 1982/83:37).
Lagen trädde i kraft den 1 januari 1984 (SFS 1983:738). Den viktigaste
nyheten är att alla som yrkesmässigt driver verksamhet för uppfödning av
fjäderfä till slakt blir skyldiga att låta kontrollera djuren med avseende på
salmonella. Närmare bestämmelser om bekämpningen och om ersättning till
djurägare m. m. finns i förordningen (1983:936) om bekämpande av salmonella
hos djur. Vidare har lantbruksstyrelsen utfärdat vissa tillämpningsföreskrifter
(LSFS 1983:42).
Som framgår av nyss nämnda proposition med förslag till lag om
bekämpande av salmonella hos djur är staten inte lagligen skyldig att svara
för kostnader eller förluster som drabbar djurägare vid myndighetsingripande
med stöd av salmonellalagstiftningen. Ersättningsreglerna syftar i första
hand till att i skälig omfattning mildra de ekonomiska konsekvenserna som
en salmonellainfektion kan innebära för de enskilda djurägarna. I propositionen
anmälde jordbruksministern att han avsåg att låta se över ersättningsbestämmelserna.
Han framhöll därvid att det är rimligt att bestämmelserna
ändras så att staten får bära en mindre andel av kostnaderna för salmonellabekämpningen
än f. n. Denna uppfattning delades av riksdagen.
I proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder m. m.
(bil. 7s. 5 f.) påpekades att de produktionsinriktningar som relativt sett
förorsakar staten de största kostnaderna är uppfödning av slaktkyckling och
specialiserad slaktnötsproduktion.
JoU 1983/84:27
3
För slaktkycklings- och specialiserad slaktnötsproduktion fanns enligt
propositionen möjligheter att erbjuda tillräckligt försäkringsskydd för de
kostnader och förluster som nu ersätts av staten. Det krävs dock att de
besättningar som skall försäkras ansluts till en hälsokontroll. Vad gäller
slaktkycklingsbesättningar finns en hälsokontroll redan anordnad i lantbruksstyrelsens
regi. I fråga om slaktnötsbesättningar finns långt framskridna
planer på att införa en organiserad hälsokontroll för vilken Sveriges
slakteriförbund avser att stå som huvudman. Därigenom kommer landets ca
600 besättningar för specialiserad nötköttsproduktion att kunna anslutas till
en hälsokontroll.
Det aktuella försäkringsskyddet förutsattes från teknisk utgångspunkt
kunna genomföras fr. o. m. den 1 juli 1984.
I nämnda sammanhang anförde jordbruksministern vidare.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört bör ersättning av statliga medel
för nedslaktade djur, andra kostnader och driftsförluster framdeles inte utgå
till djurägare för vars produktion det finns möjligheter att ordna ett
tillräckligt försäkringsskydd till rimliga kostnader. Jag anser att den förutsättningen
föreligger fr. o. m. den 1 juli 1984 i fråga om slaktkycklings- och
slaktnötsproduktionen. Undantag bör göras för de minsta besättningarna.
För övrig djurhållning beträffande vilka krav på försäkring f. n. inte kan
ställas bör ersättning från staten lämnas också i fortsättningen. Den
nuvarande ersättningsnivån bör emellertid sänkas så att högst 70 % av de
aktuella kostnaderna och förlusterna täcks med statsmedel. För riksdagens
information vill jag nämna att jag senare ämnar föreslå regeringen att
meddela föreskrifter med i huvudsak det innehåll för vilket jag nu redogjort.
Föreskrifterna bör träda i kraft den 1 juli 1984. För ersättning med anledning
av bekämpningsåtgärder som vidtas dessförinnan bör nuvarande regler gälla.
Med de nu förordade ersättningsprinciperna bör statens kostnader för
ersättning till djurägare minska med 2/3 jämfört med nuvarande ordning.
Besparingseffekten kan beräknas uppgå till 5-10 milj. kr. per år.
Statligt bidrag utgår f. n. till veterinärmedicinska laboratorier för den
sjukdomsövervakning - främst vad gäller salmonellainfektion - som normalobduktionerna
utgör vid dessa laboratorier. Storleken av bidragen framgår
av tidigare redovisad sammanställning. Salmonellaundersökningar av slaktkycklingar
i samband med den frivilliga salmonellakontrollen svarar för över
90% av bidragsbeloppen.
Genom den nya lagen om bekämpande av salmonella hos djur blir
salmonellakontroll obligatorisk i slaktkycklingsbesättningar. I samband
härmed bör djurägama i fortsättningen få stå för kostnaderna för laboratorieundersökningarna
i samband med denna obligatoriska kontroll.
För riksdagens information vill jag nämna att jag ämnar föreslå regeringen
att besluta om ändrade regler för bidrag till veterinärmedicinska laboratorier
med denna inriktning. De nya reglerna bör träda i kraft den 1 juli 1984.
Statens kostnader för bidrag till veterinärmedicinska laboratorier bör
härigenom kunna minskas med 5 milj. kr. per år.
Sammantaget bör de åtgärder som jag nu har redovisat innebära minskade
kostnader med ca 15 milj. kr. i förhållande till de senaste årens anslagsbelastningar.
Jag har för avsikt att återkomma till anslagsfrågan i min anmälan till
budgetpropositionen 1984.
JoU 1983/84:27
4
I betänkandet JoU 1983/84:15 (s. 9) fann utskottet ingen anledning till
erinran mot vad jordbruksministern anfört under förevarande punkt. I en
reservation (c) framhölls att en övervältring av kostnaderna på djurägarna
enligt propositionen skulle kunna äventyra salmonellakontrollen. Vidare
påpekades att den av regeringen förutsatta organiserade hälsokontrollen för
slaktnötsbesättningar, som var en förutsättning för försäkring, ännu inte
fanns och såvitt reservanterna kunnat finna inte var tekniskt möjlig att införa
till den 1 juli 1984.
Riksdagen följde utskottet (rskr 1983/84:93).
I anslutning till behandlingen av 1984 års budgetproposition i förevarande
del och motion 1302 har utskottet av representanter för lantbruksstyrelsen
inhämtat upplysningar om vissa praktiska frågor i samband med införandet
av nya ersättningsregler fr. o. m. den 1 juli 1984. I fråga om slaktkycklingsproduktionen
gör utskottet den bedömningen att det nu endast återstår att
lösa vissa försäkringstekniska frågor, hänförliga bl. a. till problemen med
merkostnader i slakterierna och driftsförluster i samband med avlivning av en
hel avelsgrupp. Ett grundläggande försäkringsskydd finns emellertid redan i
dag, vilket innebär att företagaren vid driftsavbrott och andra förluster i
samband med avlivning av djur m. m. kan täcka den del av kostnaderna som
ej ersätts av staten enligt förordningen om bekämpande av salmonella hos
djur. Ytterligare en viktig förutsättning är uppfylld så till vida att lantbruksstyrelsen
med verkan fr. o. m. den 1 januari 1984 gett föreskrifter om
obligatorisk salmonellakontroll för den som årligen uppföder mer än 5 000
slaktkycklingar och den som i olika led bedriver avel för denna uppfödning.
(LSFS 1983:42). Utskottet finner mot angivna bakgrund inte anledning att
motsätta sig att nya ersättningsregler för salmonellabekämpningen införs
fr. o. m. nästa budgetår, såvitt avser slaktkycklingsproduktionen.
Vad beträffar slaktnötsproduktionen gäller de pågående diskussionerna,
enligt vad utskottet erfarit, ca 600 besättningar för specialiserad nötköttsproduktion
som inte avses hänföras till det i proposition 1983/84:40 använda
begreppet ”de minsta besättningarna” och där verksamheten bl. a. bygger på
inköp av ett större antal kalvar från olika håll för uppfödning. Enligt
lantbruksstyrelsen är det tveksamt om planerna på en organiserad hälsokontroll
m. m. för denna produktionsform kan förverkligas till instundande
halvårsskifte. Flera grundläggande frågor angående huvudmannaskap och
organisation liksom formerna för försäkringsskyddet och dess finansiering
återstår fortfarande att lösa. Enligt utskottets mening finns det starka skäl
som talar för att ikraftträdandet av ett nytt ersättningssystem för den nu
åsyftade produktionen skjuts upp. När det gäller ersättningsnivån får det
dock förutsättas att den i proposition 1983/84:40 aviserade sänkningen till
högst 70 % genomförs redan under budgetåret 1984/85. Utskottet utgår från
att det fortsatta planeringsarbetet inriktas på ett genomförande av försäkringsskyddet
för den specialiserade slaktnötsproduktionen vid ingången av
budgetåret 1985/86.
JoU 1983/84:27
5
Bekämpningen av salmonella i slaktnötsproduktionen svarar för en
relativt liten del av statens totala kostnader för bekämpande av smittsamma
djursjukdomar. Utskottet anser det f. n. inte nödvändigt att föreslå någon
formell uppräkning av förevarande anslag, som är ett förslagsanslag.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker motion 1302 i den del som
avser slaktkycklingsproduktionen. Till den del motionen åsyftar slaktnötsproduktionen
föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motionen
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. att riksdagen till Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
5 000 000 kr.,
2. beträffande åtgärder mot bisjukdomar
att riksdagen avslår motion 1983/84:506,
3. beträffande nya ersättningsregler för bekämpande av salmonella i
slaktkycklingsproduktionen
att riksdagen avslår motion 1983/84:1302 i motsvarande del,
4. beträffande nya ersättningsregler för bekämpande av salmonella i
slaktnötsproduktionen
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1302 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 12 april 1984
På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON
Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Grethe Lundblad (s), Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson
(s), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Jan Fransson (s), Jens
Eriksson (m), Börje Stensson (fp), Lennart Brunander (c), Inga-Britt
Johansson (s), Wivi-Anne Radesjö (s) och Paul Lestander (vpk).
JoU 1983/84:27
6
Reservation
Nya ersättningsregler vid salmoneliabekämpning (mom. 3 och 4)
Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m),
Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp) och
Lennart Brunander (c) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”1 anslutning”
och på s. 5 slutar med ”utskottet anfört” bort ha följande lydelse:
I anslutning (lika med utskottet) juli 1984. De uppgifter som
framkommit stödjer påståendena i motion 1302 att de förutsättningar som
enligt proposition 1983/84:40 skulle vara uppfyllda vid ikraftträdandet av nya
ersättningsregler inte kommer att föreligga den 1 juli 1984. I fråga om
slaktkycklingsproduktionen återstår fortfarande viktiga problem att lösa på
bl. a. det försäkringsrättsliga området. I sammanhanget bör påpekas att ett
av villkoren för ett nytt ersättningssystem skulle vara att det fanns ett
tillräckligt försäkringsskydd till rimliga kostnader. De uppgifter som utskottet
inhämtat tyder inte på att försäkringsfrågan skulle kunna lösas i enlighet
med dessa intentioner till instundande halvårsskifte. Vad beträffar slaktnötsproduktionen
återstår att klara ut flera grundläggande frågor angående
huvudmannaskap och organisation liksom formerna för försäkringsskyddet
och dess finansiering. Gemensamt för båda de nu nämnda produktionsinriktningarna
synes vara att det ifrågavarande nya ersättningssystemet leder till en
övervältring av kostnader på djurägarna, vilken framstår som betänklig från
både privatekonomiska och mera allmänna synpunkter. Utöver kostnaderna
för försäkringspremier och hälsokontroll m. m. kommer således näringen att
i ökad utsträckning belastas av kostnader för åtgärder i samband med ett
salmonellautbrott. Det finns därmed, som i motionen påpekats, en uppenbar
risk att producenter vid misstanke om smitta och inför hotet om stora
ekonomiska förluster väljer att försöka placera sina produkter på marknaden
utan att närmare kontrollera om sjukdomen utbrutit. Vad detta kan innebära
för samhället och konsumentskyddet är lätt att inse. Utskottet vill i
sammanhanget understryka att lagstiftningen om åtgärder mot salmonella i
första hand syftar till att hindra att smitta överförs till människor. Mot den
bakgrunden förefaller det principiellt betänkligt att staten frånträder sitt
ansvar för hälsoskydd och konsumentskydd genom att i allt större utsträckning
övervältra kostnadsansvaret på animalieproduktionen.
Som framgår av den föregående redogörelsen har motivet från regeringens
sida för att införa ett nytt ersättningssystem varit att minska statens utgifter.
Det finns anledning att påpeka att en besparing i storleksordningen 7 milj.
kr., vad gäller ersättning till djurägare, redan åstadkommits under de senaste
budgetåren som ett resultat av ändrade bekämpningsmetoder och insatser i
produktionsledet (se prop. 1983/84:40 bil. 7 s. 6).
Med hänsyn till det anförda anser utskottet för sin del att nuvarande
JoU 1983/84:27
7
ersättningsprinciper i fråga om salmonellabekämpningen bör gälla även
under budgetåret 1984/85. Härmed avser utskottet givetvis även att nuvarande
statliga ersättningsnivåer bör bibehållas under samma tid. Genom ett
uppskov med ikraftträdandet i enlighet med vad utskottet anfört ges ett
nödvändigt rådrum för att lösa de praktiska problemen, varjämte ett säkrare
underlag ges för en bedömning av de salmonellaförebyggande åtgärder som
pågår i olika sammanhang, bl. a. genom näringens försorg. Vad utskottet
anfört med anledning av motion 1302 bör ges regeringen till känna.
dels utskottet hemställan under 3 och 4 bort ha följande lydelse:
3. beträffande nya ersättningsregler för bekämpande av salmonella i
slaktkycklingsproduktionen
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1302 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om oförändrade ersättningsprinciper m.m.,
4. beträffande nya ersättningsregler för bekämpande av salmonella i
slaktnötsproduktionen
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1302 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om oförändrade ersättningsprinciper m.m.,
Särskilt yttrande
Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anför:
Oaktat vårt ställningstagande enligt reservationen står vi fast vid vår
principiella uppfattning att staten enligt nuvarande ersättningsregler bör
svara för de kostnader som producenterna åsamkas på grund av statliga
beslut och åtgärder. Detta är samtidigt den för samhället minst kostsamma
metoden. Majoritetens i utskottet ställningstagande kommer enbart vad
avser slaktkycklingen att medföra en mångdubbelt ökad kostnad för
konsumeterna - 26 milj. kr. per år - jämfört med nuvarande system. Härtill
kommer att smittoriskerna för allmänheten ökar.
,
■' ••
i
-
*
.
.
minab/gotab 78388 Stockholm 1984