JoU 1983/84:25

Jordbruksutskottets betänkande
1983/84:25

om statsbudgeten för budgetåret 1984/85 såvitt avser jordbruksdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1983/84:100 bilaga 11)

NIONDE HUVUDTITELN

I detta betänkande behandlas huvuddelen av förslagen under jordbruksdepartementets
huvudtitel i budgetpropositionen 1984 (prop. 1983/84:100
bilaga 11) med undantag för de anslag som är upptagna under avsnittet I
Idrott, rekreation och turism som behandlas av kulturutskottet. Utskottets
ställningstaganden till regeringens förslag rörande anslagen C 6. Prisstöd till
jordbruket i norra Sverige, F 5. Bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar,
m. m. och H 12. Åtgärder mot försurningen redovisas i senare
betänkanden.

Sammanfattning

Utskottet tar i förevarande betänkande - med de undantag som
inledningsvis angetts - upp de förslag som regeringen framlagt under
jordbruksdepartementets huvudtitel. Förslagen rör jordbruksdepartementet
m. m., jordbrukets rationalisering och jordbruksprisregleringen. Vidare
avser de skogsbruk .fiske, service och kontroll samt utbildning och forskning.
Huvuddelen av jordbruksdepartementets forskningsanslag och anslagen till
Sveriges lantbruksuniversitet tas dock upp i den forskningspolitiska propositionen
1983/84:107. Slutligen berör regeringens förslag miljövård och
diverse andra frågor.

I anslutning till budgetpropositionen behandlas ett 70-tal motionsyrkanden,
framställda under den allmänna motionstiden.

Utskottet tillstyrker att kreditgarantiramen för jordbrukets rationalisering
minskas från 452 till 400 milj. kr. En minskning bör också ske av
garantiramarna för trädgårdsnäringens rationalisering med 10 milj. kr. och
för rennäringens rationalisering med 0,5 milj. kr. Kreditgarantiramen för
inköp av avels- och ridhästar m. m. tas bort.

Ramarna för statsbidrag till jordbrukets rationalisering uppgår för
budgetåret 1983/84 till sammanlagt 50 milj. kr. Av samma skäl som
redovisats för kreditgarantiramen kan bidragsramen minskas. För budgetåret
1984/85 föreslås en total ram av 40 milj. kr. Motioner med yrkanden om
upphävande av det tillfälliga förbudet mot byggande av djurstallar
avstyrks.

Den rörliga kredit av 150 milj. kr. som lantbruksstyrelsen f. n. disponerar
för förvärv av mark från domänverket och skogsbolag föreslås minska till 75

1 Riksdagen 1983184. 16 sami. Nr 25

JoU 1983/84:25

milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Utskottet biträder regeringens förslag att huvudmannaskapet för hästavelsarbetet
fr. o. m. den 1 juli 1985 förs över på hästavelsföreningarna. I
sammanhanget framhåller utskottet att det finns anledning att väl förvalta
det kulturarv som hästen och kunskapen om hästen utgör.

På skogsbrukets område förordar utskottet att anslaget till översiktliga
skogsinventeringar räknas upp med 9 milj. kr. och att 3 milj. kr. avsätts för
bidrag till anläggning och skötsel av ädellövskogar. Bidraget till åtgärder i
lågproducerande skogar räknas ned med 23 milj. kr. För investeringar i
skogsplantskolor m. m. föreslås 55 milj. kr. vilket är en ökning med 10
milj. kr.

I fråga om fisket tillstyrker utskottet att medel avsätts för modern
utrustning till fiskeriundersökningsfartyget Argos. Vidare föreslås viss
ökning av anslaget till fiskevårdsbidrag. För budgetåret 1984/85 föreslås
också att 1 milj. kr. av statsmedel tillskjuts för att avlöna den personal som
sysslar med fiskeutredningar i vattenmål. För premier till skrotning av
fiskefartyg föreslås 1,6 milj. kr. vilket är en ökning med 0,6 milj. kr.

Under avsnittet service och kontroll ansluter sig utskottet till regeringens
förslag att statens lantbrukskemiska laboratorium upphör som självständig
myndighet den 1 juli 1984 och att lantbruksstyrelsen får ansvar för den
lantbrukskemiska laboratorieverksamheten.

I propositionen föreslås en minskning av bidragen till djurens hälso- och
sjukvård med 4 milj. kr. till 40,5 milj. kr. För att få balans krävs härvid att
uttaget av djursjukvårdsavgifter, som vid gällande avgiftsnivå kan beräknas
bli 15 milj. kr., uppgår till 30 milj. kr. Utskottet föreslår för sin del att
avgiften bibehålls på nuvarande nivå och att anslaget till djurens hälso- och
sjukvård i stället räknas upp med 15 milj. kr.

På miljövårdens område tillstyrker utskottet bl. a. förslag om en ny
nationalpark vid Stenshuvud i Skåne samt om viss utvidgning av Muddus
nationalpark.

Utskottets ställningstaganden till här ifrågavarande budgetförslag innebär
sammanfattningsvis att utskottet med ovan angivna undantag tillstyrker
regeringens förslag och avstyrker motionsyrkandena.

Till betänkandet är fogat 30 reservationer och 3 särskilda yttranden.

Jordbruksdepartementet m. m.

1. Jordbruksdepartementet m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna A 1-A 4 (s. 12-14) och hemställer

1. att riksdagen till Jordbruksdepartementet för budgetåret 1984/
85 anvisar ett förslagsanslag av 18 739 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksråd för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 3 922 000 kr.,

JoU 1983/84:25

3. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 8 500 000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 500 000 kr.

Jordbrukets rationalisering m. m.

2. Lantbruksstyrelsen. Regeringen har under punkt B 1 (s. 15-18) föreslagit
riksdagen att till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 43 962 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:2048 av Karin Andersson m. fl. (c) yrkas, med
hänvisning till vad som anförts i motion 1983/84:2045, att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen sagts om
lantbruksnämndernas och skogsvårdsstyrelsernas ansvar för kvinnosysselsättningen
i glesbygderna.

I motion 1983/84:2486 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 1), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av ökade insatser för
energirådgivning inom lantbruksnämnderna.

Utskottet

Regeringen föreslår att medel för lantbruksstyrelsens verksamhet för nästa
budgetår beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Därvid har beräknats
100 000 kr. för vissa uppgifter inom det ekonomiska försvaret. Vidare
har räknats medel för uppgifter i samband med att styrelsen fr. o. m. den 1
juli 1984 får ansvaret för den lantbrukskemiska verksamheten.

Riksdagen har nyligen fattat beslut om fortsatt stöd för åtgärder för att
ersätta olja, m. m. (prop. 1983/84:62, NU 1983/84:9, rskr 1983/84:124) för
perioden den 1 januari 1984 - den 30 juni 1987. Beslutet innebär bl. a. att
medel för stödet för oljeersättande åtgärder fr. o. m. den 1 januari 1984
anvisas under ett reservationsanslag på statsbudgeten. Medlen anvisas över
tolfte huvudtitelns anslag Stöd för oljeersättande åtgärder, m. m. När det
gäller energirådgivningen till jordbruks- och trädgårdsnäringarna föreslår
jordbruksministern i samråd med statsrådet Dahl att för budgetåret 1984/85
totalt 2,5 milj. kr. förs över från nyssnämnda anslag till anslagen B 1 och B 2
under jordbruksdepartementets huvudtitel. Därvid beräknas 200 000 kr.
under förevarande anslag.

Utskottet har inte något att erinra mot de förslag som framlagts under
förevarande punkt. Med hänsyn härtill och under förutsättning av bifall till

JoU 1983/84:25

regeringens förslag om överföring av medel från tolfte huvudtiteln tillstyrker
utskottet således att anslaget till lantbruksstyrelsen för nästa budgetår förs
upp med 43 962 000 kr.

Energirådgivningen till jordbruks- och trädgårdsnäringarna berörs i
motion 2486 av Börje Stensson och Lars Emestam (båda fp). Motionärerna
anser att ifrågavarande rådgivning är ett viktigt inslag för åtgärder ägnade att
effektivisera och förbättra lönsamheten utan produktionshöjning. I nuvarande
statsfinansiella läge är det dock inte rimligt att öka personalen vid
lantbruksnämnderna med nya befattningshavare. En ökning av verksamheten
med energirådgivning måste ske genom omprioriteringar inom nämnderna.
Det kan heller inte vara omöjligt att vidareutbilda personal till
energirådgivande funktioner i en näring som man från andra utgångspunkter
är väl insatt i. Motionen utmynnar i denna del i en hemställan att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet
av ökade insatser för energirådgivning inom lantbruksnämnderna.

Utskottet delar uppfattningen att lantbruksnämndernas insatser på
energirådgivningens område visat sig fylla en stor uppgift. Det är givetvis
angeläget att alla möjligheter tas till vara för att inom ramen för tillgängliga
resurser utforma rådgivningsverksamheten så ändamålsenligt som möjligt.
Utskottet vill emellertid erinra om att det i första hand åvilar lantbruksstyrelsen
att inom givna anslagsramar leda och övervaka verksamheten vid
lantbruksnämnderna och ta de initiativ som erfordras för att tillse attverksamheten
utformas så rationellt och effektivt som möjligt. Det
ankommer sålunda på styrelsen att ange hur de anvisade medlen till
energirådgivning skall användas för att tillgodose syftet med desamma.
Några närmare regler eller villkor härvidlag bör således inte fastställas av
riksdagen. Med hänsyn till vad här anförts anser utskottet att riksdagen inte
bör göra något sådant bindande uttalande som förordas i motion 2486
(yrkande 1). Motionen avstyrks därför i denna del.

Verksamheten inom lantbruksorganisationen berörs även i motion 2048 av
Karin Andersson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motion 2045 (c) anförts om lantbruksnämndernas
och skogsvårdsstyrelsernas ansvar för kvinnosysselsättning i glesbygderna.
Motionärerna åsyftar därvid ett av jämställdhetskommittén i betänkandet
Förvärvsarbete och föräldraskap (SOU 1982:18) framlagt förslag att
lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser bör åläggas att ägna ökad
uppmärksamhet åt arbetstillfällen för kvinnor inom resp. verksamhetsområden.

Utskottet hyser naturligtvis förståelse för motionens syfte att skapa ökad
jämställdhet i fråga om kvinnors och mäns rätt till eget förvärvsarbete. För
att uppnå detta krävs kraftfulla åtgärder för att stärka kvinnornas ställning på
arbetsmarknaden, bl. a. genom sysselsättningspolitiken. Vad gäller verksamheten
inom lantbruks- och skogsvårdsorganisationerna har speciella
beslut i hithörande frågor inte tagits men självfallet har ifrågavarande

JoU 1983/84:25

myndigheter att iaktta de rekommendationer som allmänt utfärdats beträffande
statlig verksamhet och myndighetsutövning i vad avser jämställdhet
mellan kvinnor och män. Utskottet vill emellertid fästa uppmärksamheten på
att regeringen efter föredragning av statsrådet Gradin, som i denna fråga
samrått med jordbruksministern, i årets budgetproposition (bilaga 12
arbetsmarknadsdepartementet, s. 65 f.) i anslutning till jämställdhetskommitténs
nyss behandlade synpunkter framhåller betydelsen av att lantbruksnämnder
och skogsvårdsstyrelser ägnar särskild uppmärksamhet åt möjligheterna
att skapa särskild sysselsättning för kvinnor.

Med hänsyn till vad här anförts finner utskottet att syftet med nu
behandlade yrkande i motion 2048 torde bli tillgodosett utan något särskilt
initiativ från riksdagens sida. Motionen bör därför kunna lämnas utan
ytterligare åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 43 962 000 kr.,

2. beträffande lantbruksnämndernas energirådgivning
att riksdagen avslår motion 1983/84:2486 yrkande 1,

3. beträffande kvinnosysselsättning i glesbygd

att riksdagen lämnar motion 1983/84:2048 utan ytterligare
åtgärd.

3. Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m. Regeringen har under punkt
B 3 (s. 18-20) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1984/85 statsbidrag beviljas till jordbrukets
rationalisering med sammanlagt högst 40 000 000 kr.,

2. till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m. förbudgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 50 000 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:1870 av Olle Östrand m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att investeringsstoppet inom animalieproduktionen upphävs i
Norrland.

I motion 1983/84:2486 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 2-3),

2. att riksdagen upphäver lagen om tillfälligt förbud mot byggande av
djurstallar,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om lantbruksstyrelsens möjligheter att jämka mellan de olika
ändamålen inom bidragsramen för yttre och inre rationalisering samt inom
ramen för lånegarantier vid nyinvesteringar.

JoU 1983/84:25

Utskottet

Det statliga finansiella stödet till jordbruket ges huvudsakligen i form av
lånegarantier. Vid sidan härav lämnas från detta anslag bidrag till yttre och
inre rationalisering.

I propositionen erinras under förevarande punkt om det av riksdagen förra
året fattade beslutet om lag om förbud under viss tid mot nybyggnad av
djurstallar. Enligt denna lag har från april 1983 gällt ett tillfälligt förbud mot
investeringar inom animalieproduktionen. Giltighetstiden för investeringsförbudet,
som ursprungligen avsåg tiden t. o. m. den 30 juni i år, har på
regeringens förslag nyligen förlängts av riksdagen så att förbudet numera
gäller intill utgången av juni 1985.

I motion 2486 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp) framhålls att
folkpartiet tidigare motsatt sig den nyss berörda regleringen av investeringsverksamheten
som man bedömer som onödig. Motionärerna vidhåller denna
uppfattning och föreslår att riksdagen upphäver lagen om tillfälligt förbud
mot nybyggnad av djurstallar (yrkande 2). Enligt motion 1870 av Olle
Östrand m. fl. (s) bör investeringsstoppet inom animalieproduktionen
upphävas i Norrland. I motionen framhålls att investeringsstoppet kommer
att få allvarliga regionalpolitiska och därmed sysselsättningspolitiska konsekvenser
inom framför allt svinproduktionen i de fem Norrlandslänen.

Utskottet finner ingen anledning för riksdagen att ändra ståndpunkt i
denna fråga där beslut fattats så sent som den 8 februari 1984. Utskottet vill
erinra om att förlängningen av giltighetstiden för det tillfälliga investeringsförbudet
skett på tillskyndan av 1983 års livsmedelskommitté, som ansett att
ytterligare erfarenheter av förbudets effekter och överskottssituationens
utveckling bör avvaktas innan statsmakterna tar ställning till kommitténs
samlade förslag.

Vad gäller de i motion 1870 uttryckta farhågorna för att investeringsstoppet
skall ha särskilt negativa konsekvenser för Norrlandslänen vill utskottet
erinra om att lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens bestämmande,
lantbruksnämnden har möjlighet att i enskilda fall medge undantag från
förbudet, om det finns särskilda skäl. Bl. a. kan regionalpolitiska skäl utgöra
motiv för dispensgivning i vissa fall (se prop. 1982/83:112, s. 5). Med hänsyn
till vad nu anförts föreslår utskottet att motionerna 2486 (fp) yrkande 2 och
1870 (s) lämnas utan riksdagens bifall.

Som framgår av lantbruksstyrelsens redovisning har rationaliseringsverksamheten
minskat i omfattning. På grund härav och till följd av nyssnämnda
investeringsförbud torde behovet av medel för rationaliseringsstöd minska
ytterligare. Mot bakgrund av det sagda bedömer jordbruksministern att
bidragsramen kan minskas till 40 milj. kr. Detta belopp bör enligt
propositionen möjliggöra de från regional- och jordbrukspolitisk synpunkt
motiverade investeringarna i norra Sverige.

För budgetåret 1984/85 föreslås att ramen för statsbidrag minskas från

JoU 1983/84:25

nuvarande 50 till 40 milj. kr., varav 9 milj. kr. till yttre och 31 milj. kr. till inre
rationalisering. Utgifterna från anslaget beräknas till 50 milj. kr.

De i propositionen gjorda beräkningarna av bidragsramar och anslag
under denna punkt föranleder ingen erinran från utskottets sida.

Enligt gällande ordning kan regeringen jämka mellan ändamålen. I de fall
jämkningar skett har jämkningsbeloppet varit begränsat. Lantbruksstyrelsen
anser därför att möjligheten till jämkning i fortsättningen bör ankomma på
styrelsen. Jordbruksministern anser dock att det liksom f. n. bör ankomma
på regeringen att besluta om jämkning mellan bidragsändamålen.

I motion 2486 (fp) föreslås att riksdagen uttalar sig för att lantbruksstyrelsen
får den begärda möjligheten att jämka mellan ändamålen inom
ifrågavarande bidragsram. Även när det gäller ramar för kreditgarantier för
lån till jordbrukets rationalisering m. m. bör det enligt motionen ankomma
på lantbruksstyrelsen att jämka mellan ändamålen.

Utskottet vill framhålla att statens medel och dess övriga tillgångar enligt
regeringsformen står till regeringens disposition. Riksdagen kan inte direkt
ställa medel till disposition åt en statlig myndighet som lyder under
regeringen. Att göra utfästelser på statens vägnar är i princip regeringens
sak. Underordnad myndighet kan göra detta endast efter direktiv utfärdade
av regeringen.

Mot bakgrund av vad här anförts finner utskottet ingen anledning till
erinran mot jordbruksministerns ställningstagande i nu berört avseende.
Motion 2486 (fp) yrkande 3 avstyrks således.

Utskottet hemställer

1. beträffande tillfälligt investeringsförbud inom animalieproduktionen att

riksdagen avslår motionerna 1983/84:1870 och 1983/84:2486
yrkande 2,

2. att riksdagen medger att under budgetåret 1984/85 statsbidrag
beviljas till jordbrukets rationalisering med sammanlagt högst
40 000 000 kr.,

3. beträffande jämkning mellan bidragsändamålen m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:2486 yrkande 3,

4. att riksdagen till Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. m.
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 50 000 000
kr.

4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering. Regeringen har under punkt
B 4 (s. 20-22) föreslagit riksdagen att

1. medge att lantbruksstyrelsen för förvärv av viss skogsmark under
budgetåret 1984/85 får disponera en rörlig kredit av 75 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,

2. till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 1 000 kr.

JoU 1983/84:25

Motioner

I motion 1983/84:681 av Börje Hörnlund m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att domänverket
bör åläggas att försälja skogsmark till lantbruksnämnderna i den omfattning
som efterfrågas för enskilt ägande,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lantbruksnämnderna
bör åläggas att aktivt arbeta för att kyrko- och bolagsskog
belägen inom privatdominerade områden genom försäljning eller bytesverksamhet
ställs till förfogande för enskilt ägande.

I motion 1983/84:2083 av Nils Åsling och andre vice talman Anders
Dahlgren (båda c) yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion
1983/84:2082, att riksdagen i avvaktan på att utredningen framlägger sina
förslag begär att regeringen ålägger domänverket att aktivt medverka i
arronderingsförbättringar och förstärkning av enskilda lantbruksföretag och
bildandet av speciella skogsbruksfastigheter genom utförsäljning av skogsmark
och arrendegårdar.

I motion 1983/84:2107 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att ålägga domänverket att aktivt medverka i
strukturrationaliseringen genom att avstå från mark som är lämplig som
komplettering till enskilda jord- och skogsbruksföretag,

2. att riksdagen beslutar att lantbruksnämndernas markinnehav i första
hand skall tillföras enskilda jord- och skogsbrukare,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i övrigt anförts i motionen.

I motion 1983/84:2342 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), att riksdagen beslutar att medge att lantbruksstyrelsen för
förvärv av viss skogsmark under år 1984 får disponera en rörlig kredit av
150 000 000 kr. i riksgäldskontoret.

Utskottet

Under detta anslag anvisas medel till jordfonden. Fonden används för att
finansiera lantbruksnämndernas köp av mark i samband med yttre rationalisering
inom jordbruk och skogsbruk. Nämndernas inköps- och försäljningsverksamhet
har stor betydelse för jordbrukets rationalisering. Fonden
uppgår f. n. till närmare 370 milj. kr. Lantbruksstyrelsen disponerar
dessutom en rörlig kredit i riksgäldskontoret intill 25 milj. kr. t. o. m. den 30
juni 1985 för jordfondsändamål.

Härutöver har till lantbruksstyrelsens förfogande ställts en särskild rörlig
kredit för större förvärv av mark som utbjudits till försäljning huvudsakligen
från olika skogsföretag (prop. 1978/79:101, JoU 1978/79:17, rskr 1978/
79:166). För år 1984 uppgår krediten till 150 milj. kr. och skall enligt

JoU 1983/84:25

riksdagens beslut successivt avvecklas (prop. 1982/83:100 bil. 11, JoU
1982/83:24, rskr 1982/83:204). Mark som därvid försäljs skall i första hand
erbjudas domänverket. I enlighet med vad som anförts i proposition
1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m. anser jordbruksministern
att krediten nu bör kunna minskas kraftigt. Vidare bör krediten
löpa på budgetår i stället som f. n. på kalenderår. Jordbruksministern
föreslår att en rörlig kredit på högst 75 milj. kr. får disponeras för budgetåret
1984/85. Anslaget bör för nästa budgetår enligt regeringens förslag föras upp
med 1 000 kr.

I sitt betänkande JoU 1983/84:15 över proposition 1983/84:40 jämte
motioner uttalade utskottet som sin åsikt att lantbruksstyrelsen borde kunna
påskynda vidareförsäljningen av nyss berörda skogsmark så att en rörlig
kredit på 75 milj. kr. bör vara tillräcklig för nästa budgetår. Utskottet har
alltjämt samma uppfattning och biträder sålunda regeringens förslag i nu
förevarande avseende. Inte heller i övrigt har utskottet något att erinra mot
propositionen i nu behandlad del. Vad här anförts innebär bl. a. att utskottet
inte delar den i centerpartiets kommittémotion 2342 av Einar Larsson m. fl.
uttryckta uppfattningen att den rörliga krediten för anskaffande av viss
skogsmark bör bibehållas på nuvarande nivå, 150 milj. kr. Motionen avstyrks
därför i denna del (yrkande 1).

I ett antal motioner framförs olika förslag rörande strukturrationaliseringen
inom jord- och skogsbruket. Enligt motionerna 681 av Börje Hörnlund
m. fl. (c) yrkande 1, 2083 av Nils Åsling och andre vice talman Anders
Dahlgren (båda c) samt 2107 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) bör domänverket
åläggas att aktivt medverka i strukturrationaliseringen genom att avstå
mark till enskilda jord- och skogsbruksföretag m. m. Vidare bör enligt
motion 681 (c) yrkande 2 lantbruksnämnderna åläggas att aktivt verka för att
kyrko- och bolagsskog inom vissa områden ställs till förfogande för enskilt
ägande. Enligt motion 2107 (c) bör riksdagen slutligen besluta att lantbruksnämndernas
markinnehav i första hand skall tillföras enskilda jord- och
skogsbrukare.

Utskottet vill till en början erinra om att bakgrunden till nuvarande
ordning med överföring av viss skogsmark till domänverket är de problem
som sammanhänger med rådande ägosplittring inom skogsbruket. På grund
härav har det ansetts föreligga skäl att använda det utbud av skogsmark som
förekommer till att förbättra ägostrukturen. Detta har gällt såväl privatskogsbruket
som annat skogsbruk. För att detta syfte skall uppnås har det
befunnits angeläget att större och väl arronderade markinnehav som försäljs
inte bryts sönder. Det har mot angiven bakgrund framstått som naturligt att
staten, när det gäller större skogsförvärv, i första hand ger domänverket
möjlighet att bedöma sitt behov av bättre ägostruktur i förevarande
sammanhang. Riksdagen har i enlighet härmed uttalat sig för att ifrågavarande
skogsmark i första hand borde erbjudas domänverket. Avsikten har

JoU 1983/84:25

inte, som bl. a. också betonats av jordbruksministern i svar på fråga i
riksdagen, varit att hindra enskilda jord- och skogsbrukare, som var i behov
av kompletterande skogsmark, att köpa sådan. Rationaliseringsfastigheter
borde enligt de allmänna riktlinjerna för jordbrukets och skogsbrukets
strukturrationalisering och med hjälp av jordfonden användas till sådan
komplettering. Riksdagens uttalanden syftade liksom jordbruksministerns
på de samlade större utbud av fastigheter som kunde komma från
skogsbolag. I dessa fall borde domänverket i första hand ha möjlighet att
köpa. Om önskemål om köp från verkets sida i ett sådant fall inte förelåg,
borde givetvis enskilda jord- och skogsbrukare kunna förvärva mark.

Några skäl för riksdagen att nu ändra uppfattning i här berörda
hänseenden föreligger enligt utskottets mening ej.

I sammanhanget vill utskottet fästa uppmärksamheten på att den år 1981
tillkallade strukturutredningen för jord- och skogsbruk haft att utreda frågan
om en förbättrad fastighetsstruktur inom jordbruket och skogsbruket.
Utgångspunkten för utredningens arbete har varit att det finns brister i ägooch
ägarstrukturen i lantbruksföretagen, som motverkar ett ändamålsenligt
utnyttjande av jordbruks- och skogsmarken. Utredningen har sett som sin
uppgift att analysera dessa brister och föreslå erforderliga förändringar i
berörd lagstiftning. Kommittén har i november 1983 överlämnat sitt
slutbetänkande (SOU 1983:71) Bättre struktur i jord- och skogsbruk.
Betänkandet remissbehandlas f. n.

Under hänvisning till vad utskottet nyss anfört och i avvaktan på resultatet
av beredningen av strukturutredningens förslag förordar utskottet att
riksdagen lämnar motionerna 681 (c), 2083 (c) och 2107 (c) yrkandena 1 och 2
utan ytterligare åtgärd.

I motion 2107 (c) yrkande 3 begärs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vissa motionsuttalanden av mera allmän karaktär.
Motionärerna riktar sig mot att en prispress läggs på jordbrukets produkter. I
motionen görs vidare vissa uttalanden till förmån för utvecklandet av en
alternativ produktion, för främjande av familjejordbruken varjämte betonas
nödvändigheten av en regional anpassning av de jordbrukspolitiska målen
och medlen.

De i motionen angivna spörsmålen berör i och för sig viktiga avsnitt av
jordbrukspolitiken. Frågeställningarna är dock samtliga av den karaktären
att de ligger inom ramen för livsmedelskommitténs arbete. Kommittén skall
avlämna sina slutliga förslag i höst. Med anledning härav synes motion 2107 i
förevarande del inte påkalla någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:2342 yrkande 1 medger att lantbruksstyrelsen
för förvärv av viss skogsmark under budgetåret 1984/85 får
disponera en rörlig kredit av 75 000 000 kr. i riksgäldskontoret,

JoU 1983/84:25

2. beträffande domänverkets medverkan i strukturrationaliseringen,
m. m.

att riksdagen avslår motionerna

a) 1983/83:681,

b) 1983/84:2083,

c) 1983/84:2107 yrkandena 1 och 2,

3. att riksdagen till Markförvärv för jordbrukets rationalisering för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 000
kr.,

4. beträffande vissa jordbrukspolitiska frågor

att riksdagen lämnar motion 1983/84:2107 yrkande 3 utan
ytterligare åtgärd.

5. Lån med uppskjuten ränta. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 5 (s. 22) och hemställer

att riksdagen till Lån med uppskjuten ränta för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

6. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti. Regeringen har
under punkt B 6 (s. 23-25) föreslagit riksdagen att

1. medge att för budgetåret 1984/85 statlig kreditgaranti lämnas för lån till
jordbrukets rationalisering m. m., trädgårdsnäringens rationalisering m. m.
och rennäringens rationalisering m. m. med sammanlagt 457 000 000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti för
budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 20 000 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:1301 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 1 och 6),

1. att riksdagen beslutar att i motionen nämnd avgift på kreditgarantilånen
avvecklas,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lantbruksstyrelsens
tillämpning av personlig borgen för lån bör vara enhetlig med den
som tillämpas av övriga statliga organ.

I motion 1983/84:2342 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen beslutar att kreditgarantiavgift inte skall uttas
fr. o. m. budgetåret 1984/85 för kreditgarantier till jordbruk, trädgårdsnäring
och fiske.

JoU 1983/84:25

Utskottet

Från anslaget bestrids utgifter för att täcka förluster på grund av statlig
garanti för lån till jordbrukets yttre och inre rationalisering, förvärv och drift
av jordbruk, maskinhållning inom jordbruket, trädgårdsnäringens rationalisering
m. m., rennäringens rationalisering m. m. samt inköp av avelshästar
och ridhästar.

För budgetåret 1984/85 bör enligt propositionen statlig garanti beräknas
för lån till jordbrukets rationalisering m. m. med 400 milj. kr., för lån till
trädgårdsnäringens rationalisering m. m. med 55 milj. kr. och för lån till
rennäringens rationalisering m. m. med 2,0 milj. kr. eller sammanlagt 457
milj. kr. Förslaget innebär en minskning av ramen med tillhopa 63 milj. kr.
och är beräknat mot bakgrund av förväntad efterfrågan och gällande förbud
mot nybyggnad av djurstallar.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag i nu redovisat
avseende. I enlighet med vad som anförts i det föregående bör regeringen
liksom hittills kunna jämka mellan de olika ändamålen. Som föreslås i
propositionen bör anslaget för nästa budgetår tas upp med 20 milj. kr.

I motionerna 1301 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkande 1 och 2342 av Einar
Larsson m. fl. (c) yrkande 2 föreslås att den fr. o. m. innevarande budgetår
införda kreditgarantiavgiften av 1 % på utestående lånebelopp avvecklas.
Enligt motionärernas mening innebär avgiften en kostnad som hårt drabbar
de företag som redan förut har mycket stora kostnader för sina lån.

Enligt förra året gjorda uttalanden i 1983 års finansplan borde statliga
kreditramar i princip inte innehålla något subventionsmoment. På utestående
garantibelopp borde därför normalt tas ut en garantiavgift för att täcka
förlustrisken, kostnaderna för administration m. m. För statliga kreditgarantier
som framgent lämnades borde således i normalfallet utgå en
kreditgarantiavgift, som täckte dessa kostnader. För garantisystem som ännu
inte var avgiftsbelagda skulle en garantiavgift om normalt 1 % per år på
utestående garantibelopp tas ut för de garantier som fortsättningsvis
beviljades.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts förordade jordbruksministern
att en avgift av 1 % på utestående lånebelopp fr. o. m. innevarande
budgetår borde tas ut i fråga om lån till jordbrukets rationalisering m. m.
Utskottet (JoU 1982/83:24) delade uppfattningen att en kreditgaranti i
princip inte borde vara förknippad med någon subvention. Utskottet kunde
för sin del biträda förslaget att en avgift av 1 % i likhet med vad som gällde för
andra områden fortsättningsvis togs ut även på kreditgarantier för lån till
jordbrukets rationalisering m. m.

Några sådana skäl som skulle motivera att utskottet ändrade uppfattning
på nu ifrågavarande punkt har enligt utskottets mening inte förebragts.
Utskottet anser därför att motionerna 1301 (c) och 2342 (c) i här berörda
delar inte påkallar någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

JoU 1983/84:25

Enligt gällande förordningar om statligt stöd till jordbrukets och trädgårdsnäringens
rationalisering skall tillfredsställande säkerhet ställas för lån
för vilket garanti beviljas och för avskrivningslån. Ytterligare föreskrifter om
verkställigheten av nyssnämnda förordningar meddelas av lantbruksstyrelsen.

I motion 1301 (c) hemställs (yrkande 6) att riksdagen beslutar att
lantbruksstyrelsens tillämpning av personlig borgen för lån bör vara enhetlig
med den som tillämpas av övriga statliga organ. Motionärerna hänvisar till
vissa riktlinjer som tillämpas i fråga om begränsning i borgensansvaret för
avskrivnings- och lokaliseringslån (prop. 1981/82:113, s. 106 f.) samt till ett
allmänt uttalande av bankinspektionen om begränsat borgensåtagande i
vissa fall.

Utskottet vill framhålla att det ankommer på regeringen att närmare
utforma bestämmelserna om säkerhet för stöd till jordbrukets och trädgårdsnäringens
rationalisering. Stödet till exempelvis trädgårdsnäringens rationalisering,
som motionärerna närmast har i åtanke, är såväl till syfte som
innehåll av annan karaktär än lokaliseringsstödet.

Kravet på säkerhet måste givetvis avpassas efter den speciella företagstyp
och den verksamhet i övrigt som lånet avser. Mot bakgrund av vad nu anförts
finner utskottet sig inte kunna förorda att riksdagen vidtar någon särskild
åtgärd med anledning av nu ifrågavarande motionsyrkande.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att för budgetåret 1984/85 statlig kreditgaranti
lämnas för lån till jordbrukets rationalisering m. m.,
trädgårdsnäringens rationalisering m. m. och rennäringens
rationalisering m. m. med sammanlagt 457 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Täckande av förluster på grund av statlig
kreditgaranti för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 20 000 000 kr.,

3. beträffande kreditgarantiavgift

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1301 yrkande 1 och
1983/84:2342 yrkande 2,

4. beträffande borgensansvar för vissa lån

att riksdagen avslår motion 1983/84:1301 yrkande 6.

7. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. Regeringen har
under punkt B 7 (s. 25-26) föreslagit riksdagen att till Bidrag till trädgårdsnäringens
rationalisering, m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 7 000 000 kr.

JoU 1983/84:25

Motioner

I motion 1983/84:1301 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkandena 4 och 5),

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen
bör förelägga riksdagen förslag till marknadsfrämjande åtgärder för trädgårdsnäringen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att gränsskyddet
för trädgårdsnäringen bör justeras med hänsyn till penningvärdeförändringen.

I motion 1983/84:2486 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 4), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om medel från oljeersättningsfonden
till trädgårdsnäringens rationalisering.

Utskottet

Från anslaget utbetalas bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering och
till energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag enligt förordningen
(1979:427) om statligt stöd till trädgårdsnäringens rationalisering (ändrad
senast 1983:210). Därutöver används anslaget för bidrag till Svenska
fruktfrämjandet, Svenska grönsaksfrämjandet och Svenska blomsterfrämjandet.
Regeringen föreslår att en oförändrad bidragsram på sammanlagt 7
milj. kr. anvisas för nästa budgetår för ändamål rörande rationalisering och
energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Anslaget föreslås höjt
med 1 milj. kr. till 7 milj. kr.

I motion 2486 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp) hänvisas till
att lantbruksstyrelsen redan nu menar sig kunna förutse att anvisade
bidragsmedel för innevarande budgetår inte kommer att motsvara efterfrågan.
Motionärerna anser att utöver de 7 milj. kr. som anvisas i budgetförslaget
under B 7 riksdagen bör uttala att medel från oljeersättningsfonden i
ökad utsträckning bör tilldelas trädgårdsnäringen (yrkande 4).

Riksdagen har som tidigare nämnts (se p. 2 i det föregående) nyligen fattat
beslut om fortsatt stöd för att ersätta olja, m. m. för perioden den 1 januari
1984 - den 30 juni 1987. Beslutet innebär bl. a. att medel för stödet för
oljeersättande åtgärder fr. o. m. den 1 januari 1984 anvisas under ett
reservationsanslag på statsbudgeten under industridepartementets huvudtitel
(XII E 17). Som tidigare anförts har förutsatts att medel på nämnda anslag
bl. a. överförs till anslagen B 1. Lantbruksstyrelsen och B 2. Lantbruksnämnderna
under jordbruksdepartementets huvudtitel med totalt 2,5
milj. kr.

Utskottet finner ingen anledning till erinran mot resultatet av regeringens
budgetprövning under förevarande punkt och tillstyrker alltså bifall till

JoU 1983/84:25

propositionen i denna del. Motion 2486 (fp) avstyrks alltså i motsvarande
del.

I motion 1301 (c) anförs att centerpartiet förra året i en motion begärde att
en fond snarast möjligt skulle tillskapas för marknadsfrämjande åtgärder
inom trädgårdsnäringen. I en annan motion föreslogs ett bättre gränsskydd
för trädgårdsnäringen, bl. a. genom att vikttullarna för snittblommor
justerades med hänsyn till penningvärdeförändringen. Ifrågavarande
motionsyrkanden avvisades dock av riksdagen med hänvisning till pågående
beredning inom regeringskansliet av trädgårdsnäringsutredningens år 1982
framlagda förslag i bl. a. motsvarande ämnen. Enligt motion 1301 bör
riksdagen framhålla angelägenheten av att regeringsförslag om marknadsfrämjande
åtgärder och bättre gränsskydd för trädgårdsnäringen snarast
framläggs.

Utskottet vill framhålla att marknadsfrämjande åtgärder kan stödjas bl. a.
med handelsgödselavgiftsmedel som tillförs trädgårdsnäringen. Utskottet
vill vidare erinra om att förhållandena för trädgårdsnäringen förbättrats i
flera avseenden under senare tid. Bl. a. har den hösten 1982 genomförda
devalveringen inneburit en klar förbättring av den svenska trädgårdsnäringens
konkurrenskraft. Någon anledning för riksdagen att som motionärerna
föreslår gå närmare in på beredningsarbetets bedrivande inom regeringskansliet
i hithörande frågor finner utskottet inte föreligga. Motionsyrkandena
avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. beträffande medel från oljeersättningsfonden

att riksdagen avslår motion 1983/84:2486 yrkande 4,

2. att riksdagen till Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering,
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
7 000 000 kr.,

3. beträffande marknadsfrämjande åtgärder för trädgårdsnäringen
m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:1301 yrkandena 4 och 5.

8. Främjande av trädgårdsnäringen. Regeringen har under punkt B 8 (s. 26)
föreslagit riksdagen att till Främjande av trädgårdsnäringen för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 900 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:1301 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen till anslaget Främjande av trädgårdsnäringen
beslutar anslå 1 900 000 kr.

JoU 1983/84:25

Utskottet

Från detta anslag utbetalas bidrag till vissa för trädgårdsnäringen
allmännyttiga ändamål. Enligt propositionen bör anslaget i likhet med vad
lantbruksstyrelsen förordat föras upp med oförändrat belopp av 900 000
kr.

Utskottet finner ingen anledning till erinran mot regeringens förslag och
tillstyrker därför detsamma. Yrkande 2 i motion 1301 av Einar Larsson m. fl.
(c) om en uppräkning av anslaget med 1 milj. kr. avstyrks således.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att trädgårdsnäringen erhåller
kollektiv återbäring av sådana handelsgödselavgiftsmedel som enligt beslut
av riksdagen år 1982 (prop. 1981/82:209, JoU 1981/82:42) tas ut fr. o. m. den
1 juli sagda år. Av medel som återgick till näringen under budgetåret 1982/83
användes enligt vad utskottet inhämtat ca 2 milj. kr. till för trädgårdsnäringen
gemensamma projekt. Återstående återbäring har efter beslut av
lantbruksstyrelsen i huvudsak använts för olika av näringen föreslagna
ändamål.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:1301 yrkande 2 till Främjande av trädgårdsnäringen
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
900 000 kr.

9. Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 9 (s. 27) och hemställer

att riksdagen till Stöd till innehavare av fjällägenheter m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 300 000
kr.

10. Främjande av husdjursaveln m. m. Regeringen har under punkt B 10
(s. 28-33) föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad i propositionen förordats om huvudmannaskapet för
hästavelsarbetet,

2. till Främjande av hästaveln m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 1 020 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:1847 av John Johnsson m. fl. (s, c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
huvudmannaskap för hästaveln och i motionen påtalat finansieringsbehov.

JoU 1983/84:25

I motion 1983/84:1869 av Nils Åsling m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen gör ett principuttalande om att lagen om hingstbesiktningstvång
oförändrad alltjämt skall gälla,

2. att riksdagen uttalar sig för att lantbruksstyrelsen alltjämt skall vara
huvudman för hästaveln,

3. att riksdagen beslutar uppräkna anslaget Främjande av husdjursaveln
m. m. från nuvarande 810 000 kr. till 1 milj. kr., hingstuppfödningsanstalten
Wången bör av dessa medel erhålla 300 000 kr.,

4. att riksdagen begär att regeringen måtte uppdra åt domänverket att
företräda staten i den tillämnade stiftelsen för Wångens hingstuppfödningsanstalt
i enlighet med vad i motionen anförts.

I motion 1983/84:2333 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s, m, fp, vpk) yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regeringen bör
beakta de mindre avelsrasernas roll i den nya organisationen, stödja
hingstuppfödningsanstalten Wången, beakta förhandlingarna mellan staten
och ATG samt beakta de framförda minimikraven för hingstar.

Inkommen skrivelse

I en till utskottet riktad skrivelse har Svenska travsportens centralförbund
(STC) fäst uppmärksamheten på förbundets roll i hästavelsfrågor. Enligt
skrivelsen är det såväl önskvärt som nödvändigt att kontakter tas med STC i
samband med att den i propositionen föreslagna huvudorganisationen för
hästavelsfrågor bildas.

Utskottet

Från förevarande anslag utbetalas bidrag till avelsföreningar och liknande
organisationer. Vidare utgår från anslaget stöd åt hästaveln. Detta koncentreras
i huvudsak till hästpremiering, hingsthållning och bidrag till vissa
andra kvalitetsbefrämjande åtgärder enligt beslut av 1966 års riksdag.

Hästavelns nuvarande organisation och finansiering skiljer sig från
avelsarbetet för andra husdjur genom att lantbruksstyrelsen är huvudman för
avelsarbetet och via statsbidrag och tjänster finansierar verksamheten. Som
ett styrmedel i avelsarbetet finns också lagen (1914:451) om hingstbesiktningstvång.
Innebörden i lagen är i huvudsak att endast av staten godkända
hingstar får användas för avelsändamål. De beslut som fattats av lantbruksstyrelsen
rörande kassation (underkännande) av hingst kan i vissa fall
omprövas av regeringen.

Den avelsvärdering (premieringssystem) som tillämpas i dag sker i stort
sett efter samma bedömningsmetoder som när premieringssystemet infördes
i slutet av 1800-talet. Hästarna premieras, med undantag för sporthästar med
dokumenterade tävlingsmeriter, i huvudsak på en exteriörbedömning.

2 Riksdagen 1983184. 16 sami. Nr 25

JoU 1983/84:25

Riksdagen fastslog år 1967 att näringen i princip skall ansvara för
produktionskontrollen inom resp. djurslag. De enda undantagen under
senare år från den principen har varit fårkontrollen och hästpremieringen.
Den 1 januari 1983 överfördes huvudmannaskapet för fårkontrollen till
Svenska fåravelsförbundet. Enligt jordbruksministerns mening föreligger nu
förutsättningar att även överföra ansvaret för hästkontrollen till näringen.

Jordbruksministern förordar därför att huvudmannaskapet för hästavelsarbetet
överförs från lantbruksstyrelsen till en huvudorganisation bildad av
nuvarande hästavelsföreningar. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att
tillsammans med hästavelsföreningarna utforma en sådan ordning. Strävan
skall vara att i princip alla avelsföreningar blir anslutna till organisationen.
Arbetet bör bedrivas så att övertagandet kan ske senast den 1 juli 1985.

När det gäller lagregleringen av avelsverksamheten anser jordbruksministern
att det i princip inte bör finnas någon obligatorisk avelsvärdering där
staten skall fastställa minimikrav för kvaliteten på hingstar. Sådana krav
finns inte, annat än vad gäller galtbesiktningstvång, inom något annat
djurslag. När det gäller hästaveln anses det finnas skäl att under en
övergångsperiod bibehålla kravet på avelsvärdering av hingst, som skall
användas till andra ston än hingstägarens egna. Ett sådant skäl är den
splittrade organisation som f. n. råder inom hästaveln. Eventuella minimivillkor
för t. ex. stambokföring bör föreskrivas av den nya kontrollorganisationen.

Den statliga lånegaranti som f. n. kan lämnas för lån till förvärv av häst
som skall användas för avel eller ridhusändamål bör enligt regeringens
förslag tas bort fr. o. m. budgetåret 1984/85. Stödformen utnyttjas i
begränsad omfattning och anses ha ringa betydelse för hästavelsarbetet.

För produktion av hästar för skogen och det mindre jordbruket verkar
sedan år 1903 hingstuppfödningsanstalten Wången i Jämtland. Som huvudmän
för anstalten fungerade från verksamhetens början fram till år 1967
hushållningssällskapen i Västernorrlands, Gävleborgs, Kopparbergs och
Jämtlands län. Därefter har Jämtlands läns hushållningssällskap ensamt
fungerat som huvudman. Anstalten åtnjuter sedan år 1914 statsbidrag till
driftkostnaderna, vilket bestrids med medel ur förevarande anslag till
främjande av husdjursaveln m. m.

Verksamheten omfattar f. n. uppfödning av nordsvenska hästar, inackordering
av avelshingstar, inackordering av ston för betäckning, inackordering
av beteshästar samt kurser i skogskörning med häst, m. m.

Som redovisas i propositionen har hästutredningen föreslagit att verksamheten
vid hingstuppfödningsanstalten i Wången överlåts till en stiftelse med
ändamål att främst i norra Sverige främja hästaveln och hästens användning
inom olika områden. Bland föreslagna stiftare ingår domänverket. Jordbruksministern
har inget att invända mot kommitténs förslag att överlåta
verksamheten till en stiftelse men är däremot inte beredd att föreslå att staten
skall ingå som delägare i verksamheten.

JoU 1983/84:25

För innevarande budgetår utgår från detta anslag 810 000 kr. till stöd åt
hästaveln. Härav erhåller Wången 225 000 kr. Det är enligt jordbruksministern
viktigt att tillgängliga resurser på bästa sätt utnyttjas för att klara
övergången till den nya huvudmannaorganisationen för hästavelsarbetet.
Några utökade resurser för ändamålet är han inte beredd att föreslå. För
nästa budgetår bör därför enligt jordbruksministerns mening ett oförändrat
belopp av 810 000 kr. anvisas för stöd åt hästaveln att användas för övergång
till ny organisation. Anslaget anses sedan successivt böra avvecklas. Denna
avveckling bör innefatta såväl det bidrag som lämnas till Wången som bidrag
till andra avelsföreningar och liknande organisationer.

I enlighet med det anförda bör anslaget enligt regeringens förslag föras upp
med oförändrat belopp.

I motion 1869 av Nils Åsling m. fl. (c) uttrycks stark oro för att ett
genomförande av det i propositionen framlagda förslaget till omläggning av
huvudmannaskapet för hästavelsarbetet skall leda till allvarligt avbräck för
verksamheten. Motionärerna påpekar att hästutredningen föreslagit ett
årligt bidrag om 1 milj. kr. till den nya huvudorganisationen. Därtill föreslås
ett extra engångsbidrag om 3 milj. kr. att utbetalas till organisationen under
en period av fem år. Därefter skall inga statliga medel utgå. Vidare föreslår
utredningen att 300 000 kr. årligen under minst fem år utgår till den
föreslagna Wångenstiftelsen och att staten medverkar till bildandet av
stiftelsen genom att bl. a. tillskjuta visst kapital. Motionärerna anser sig
kunna konstatera att, om riksdagen skulle besluta i enlighet med jordbruksministerns
förslag, detta skulle innebära ingenting mer eller mindre än en
katastrof för flera grenar av svensk hästavel, bl. a. för arbetshästaveln och
dess avelsföreningar, som inte kan jämföras med de ekonomiskt bättre
rustade organisationer som har anknytning till sporten och ATG (AB Trav
och Galopp) eller till riksidrottsförbundet. Vad gäller behovet av lagreglering
erinras i motionen om att vår häststock omfattar en mångfald raser, vars
företrädare har från varandra ofta starkt divergerande uppfattningar vad
avser avelsmålsättning och därmed avelsurval. Om lagen om hingstbesiktningstvång,
den statliga kontrollen, skulle upphävas, föreligger stor risk för
att enbart rena prestationsegenskaper - i synnerhet inom sporthästgrenarna
- kommer att bli avgörande, modenycker spela in och andra tillfälligheter
inverka på avelsurvalet. Eftersom intresseinriktningen är så olika hos de
många olika rasernas företrädare, är det enligt motionärernas mening av
yttersta vikt att ett överordnat, från avnämarna fristående organ, liksom
hittills svarar för kontrollen av avelsmaterialet inom hästsektorn. Motionärerna
anser därför att lagen om hingstbesiktningstvång måste bibehållas och
ligga kvar under lantbruksstyrelsens jurisdiktion. I fråga om huvudmannaskapet
för hästavelsarbetet synes det mot bakgrund av rådande ekonomiska
situation och stämningar inom hästuppfödarleden inte enligt motionärerna
meningsfullt att i nuläget överföra hästarna från lantbruksstyrelsen och
lantbruksnämnderna, som har den färdiga, väl fungerande organisationen

JoU 1983/84:25

för premieringarna och som också bör svara för övervakningen av lagen om
hingstbesiktning.

När det gäller verksamheten vid hingstuppfödningsanstalten Wången
finner motionärerna det vara en oacceptabel ståndpunkt att inte staten skall
ingå som delägare i verksamheten med hänsyn till att det bör vara ett
samhällsintresse att upprätthålla en brukshäststam. Domänverket är stor
markägare i Norrland och äger även mark i omedelbar närhet av
hingstuppfödningsanstalten. Det är i och för sig positivt, anför motionärerna,
att verket ställer denna mark till förfogande för körarutbildningen i Wången
men just detta markinnehav motiverar också att domänverket lämpligen är
den statliga part som skulle ingå i Wångenstiftelsen.

Även i motion 1847 av John Johnsson m. fl. (s, c) uttrycks farhågor för att
svårigheter uppstår vid det fortsatta avelsarbetet på hästområdet. Motionärerna
pekar bl. a. på att hästavelsorganisationerna i samband med övertagandet
av huvudmannaskapet skulle komma i en synnerligen prekär situation
om inte de statliga medlen då kan disponeras. Man bör enligt motionen
betänka att organisationerna på såväl ridhäst- som arbetshästområdet är helt
ideella och saknar kansliresurser eller andra ekonomiskt starkare organisationer
att falla tillbaka på, till skillnad från trav- och galoppsportens
avelsorganisationer. Motionärerna anser att det bör övervägas hur medel
kan omdisponeras inom hela hästavelns och hästsportens område för att ej
avelsarbetet skall komma i strykklass. Det råder annars en uppenbar risk att
generationers framgångsrika hästavelsarbete snabbt raseras då ett såväl
organisatoriskt som ekonomiskt stöd enligt motionärernas mening är
nödvändigt för att avelsorganisationerna över huvud taget skall ges en rimlig
chans att ta över ansvaret för hästaveln och med oförändrade kvalitetskrav
driva avelsarbetet vidare.

I motion 2333 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s, m, fp, vpk) tas upp vissa
frågor som regeringen enligt motionärernas mening särskilt bör beakta i
samband med överförandet av huvudmannaskapet för hästavelsarbetet från
lantbruksstyrelsen till hästavelsföreningarna. Det betonas sålunda att en
kommande proposition med förslag till lag om avel och kontroll bör innehålla
någon typ av minimikrav när det gäller hingstar. I kommande förhandlingar
om avtal rörande totalisatoromsättningen bör vidare beaktas möjligheterna
av insatser från sportens sida för att stödja avelsarbetet. Vidare anser
motionärerna det vara viktigt att riksdagen gör en särskild markering för att
stärka de kommersiellt mindre lönsamma hingstuppfödarnas roll i sammanhanget.
Vad gäller verksamheten vid Wången bör staten enligt motionärernas
mening garantera ett fortsatt driftbidrag till dess en omorganisation är
klar.

Utskottet vill för sin del anföra följande. Riksdagen har som huvudprincip
när det gäller produktionskontrollen inom husdjursaveln år 1967 fastlagt att
näringen skall svara för denna inom resp. djurslag. Som i det föregående
anförts utgör numera hästpremieringen det enda undantaget från denna

JoU 1983/84:25

princip. Utskottet delar jordbruksministerns uppfattning att det nu föreligger
förutsättningar att även överföra ansvaret för hästkontrollen till
näringen.

Utskottet förordar därför att huvudmannaskapet för hästavelsarbetet på
sätt anges i propositionen överförs från lantbruksstyrelsen till en huvudorganisation
bildad av nuvarande hästavelsföreningar samt att arbetet härmed
bedrivs så att övertagandet kan ske senast den 1 juli 1985.

Utskottet hyser sympati och förståelse för motionärernas ambition att
bibehålla den svenska hästaveln på en hög och konkurrenskraftig nivå och
vill påpeka att riksdagen i ett uttalande år 1975 betonade angelägenheten av
att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammades av berörda
myndigheter och organ. Önskemålet härom underströks av riksdagen i en
framställning till regeringen (NU 1975:30, rskr 1975:202). Enligt utskottets
mening har hästen fortfarande en betydelse inom skogsbruket. Vidare har
ridsporten och de aktiviteter som anordnas av ridklubbar och ridskolor en
stor betydelse. Hästutredningen anser att det är ett samhällsintresse att ett
lämpligt hästmaterial finns att tillgå inom landet. Utskottet delar denna
uppfattning.

Kommittén erinrar i sammanhanget om att det under åtskilliga århundraden
gjorts stora insatser för att få fram svenska häststammar av hög kvalitet.
Enligt kommitténs uppfattning finns det fortfarande anledning att väl
förvalta det kulturarv som hästen och kunskapen om hästen utgör. Utskottet,
som instämmer i kommitténs uttalande, anser att den kunskap och
erfarenhet rörande hästavelns villkor som är representerad inom våra
hästavelsorganisationer borgar för att nyssnämnda mål skall kunna uppfyllas.

Som föreslås i propositionen bör för nästa budgetår ett oförändrat belopp
av 810 000 kr. anvisas under förevarande anslag för stöd åt hästaveln att
användas för övergång till ny organisation. Anslaget bör därefter successivt
avvecklas. Enligt utskottets mening får det förutsättas att avvecklingen sker i
en takt som ej försvårar för organisationerna att vidmakthålla ett avelsarbete
av minst samma kvalitet som f. n. och på ett sätt som medger vederbörligt
hänsynstagande till samtliga deltagande avelsföreningars intressen, alltså
såväl varmblods- som kallblodsavelns. Självfallet krävs att verksamheten i
övergångsskedet inte ges alltför snäva ramar.

Vad gäller lagregleringen av avelsverksamheten är som anges i propositionen
ett av lantbruksstyrelsen utarbetat förslag f. n. föremål för remissbehandling.
Jordbruksministern avser att återkomma till denna fråga i ett
senare sammanhang. Utskottet finner i avvaktan på kommande proposition i
ämnet inte anledning att här gå in närmare på frågan om fortsatt
besiktningstvång m. m. som tas upp i ett par av motionerna.

I likhet med jordbruksministern har utskottet inget att invända mot att
verksamheten vid hingstuppfödningsanstalten Wången överlåts till en
stiftelse med ändamålet att främst i norra Sverige främja hästaveln och

JoU 1983/84:25

hästens användning. Liksom jordbruksministern är utskottet inte berett att
föreslå att staten skall ingå som delägare i verksamheten. Som redovisas i
propositionen är domänverket inte heller hågat att ingå som stiftare. Verket
är däremot positivt till att medverka till att ställa skogsmark och skog till
förfogande för körarutbildningen vid Wången.

Riksdagen har som nyss anförts tidigare understrukit angelägenheten av
att draghästarnas betydelse inom skogsbruket uppmärksammas av berörda
myndigheter och organ. Utskottet har också vid flera tillfällen framhållit att
hingstuppfödningsanstalten Wången därvidlag har en angelägen uppgift att
fylla. Utskottet har alltjämt samma uppfattning. Det är därför utskottets
starka förhoppning att anstalten även under den nya stiftelsens ledning skall
kunna fullgöra sin viktiga uppgift, inte minst till den norrländska glesbygdens
fromma. Enligt vad utskottet erfarit har staten och ATG träffat en
överenskommelse som innebär att ATG fr. o. m. den 1 juli 1985 går in som
en part i den nya stiftelsebildningen.

Mot bakgrund av detta och vad ovan anförts och med hänsyn jämväl till
den positiva inställning till verksamheten vid hingstuppfödningsanstalten
Wången som riksdagen tidigare gett uttryck åt förutsätter utskottet att
regeringen och berörda myndigheter följer utvecklingen med uppmärksamhet
och vidtar de åtgärder som kan visa sig behövas för att verksamheten vid
anstalten skall få den avsedda inriktningen. Utskottet hälsar i nämnda
sammanhang med tillfredsställelse att domänverket förklarat sig villigt att
medverka till att körarutbildningen ges erforderliga markresurser.

Propositionen föranleder under förevarande punkt i övrigt ingen erinran
från utskottets sida.

Vad utskottet i det föregående anfört innebär att utskottet avstyrker bifall
till de olika yrkandena i motion 1869 (c). De synpunkter som framförts i
motionerna 1847 (s, c) och 2333 (s, m, fp, vpk) synes i allt väsentligt ha
beaktats i det föregående.

Utskottet hemställer

1. beträffande huvudmannaskapet för hästavelsarbetet

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:1869 yrkandena 1 och 2 godkänner vad i
propositionen förordats samt med anledning av motionerna
1983/84:1847 och 1983/84:2333 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande statens medverkan i stiftelsen för Wången
att riksdagen avslår motion 1983/84:1869 yrkande 4,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:1869 yrkande 3 till Främjande av husdjursaveln
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 1 020 000 kr.

JoU 1983/84:25

11. Särskilt stöd åt biskötsel och växtodling och Främjande av rennäringen.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna B 11 och B 12
(s. 33-36) och hemställer

1. att riksdagen till Särskilt stöd ät biskötsel och växtodling för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 215 000
kr.,

2. att riksdagen till Främjande av rennäringen för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 2 690 000 kr.

Jordbruksprisreglering

12. Statens jordbruksnämnd och Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna C 1 och C 2 (s.
37-39) och hemställer

1. att riksdagen till Staten jordbruksnämnd för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 26 133 000 kr.,

2. att riksdagen till Lantbruksekonomiska samarbetsnämnden för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 2 399 000 kr.

13. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring. Regeringen har under
punkt C 4 (s. 40-42) föreslagit riksdagen att till Inköp av livsmedel m. m. för
beredskapslagring för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
44 670 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:1863 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att snarast
genomföra en minskad sårbarhet inom livsmedelsproduktionens område och
att direktiven till den kommande totalförsvarsutredningen utformas i
enlighet härmed,

2. att riksdagen med ändring i proposition 1983/84:100 bil. 11, C 4. Inköp
av livsmedel m. m. för beredskapslagring anvisar ett med 15 260 000 kr.
förhöjt belopp till 59 930 000 kr.

I motion 1983/84:2486 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 6), att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om skyndsamma åtgärder för att
finna inhemska råvarualternativ för kvävegödselproduktion.

Utskottet

Regeringens förslag innebär att 44 670 000 kr. anvisas för nästa budgetår
för inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring.

JoU 1983/84:25

I motion 1863 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) betonas att beroendet av
importerade insatser typ konstgödsel och bekämpningsmedel måste minskas
kraftigt om beredskapsläget skall bli acceptabelt. Motionärerna hemställer
att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att snarast
genomföra en minskad sårbarhet inom livsmedelsproduktionens område.
Vidare föreslår motionärerna bl. a. att förevarande anslag i nämnda syfte
räknas upp med 15 260 000 kr. utöver regeringens förslag.

Hithörande spörsmål berörs också i motion 2486 av Börje Stensson och
Lars Ernestam (båda fp) vari hemställs (yrkande 6) om skyndsamma
åtgärder för att finna inhemska råvarualternativ för kvävegödselproduktion.

Utskottet vill erinra om att 1983 års livsmedelskommitté bl. a. har till
uppgift att göra en samlad översyn av livsmedelsförsörjningens sårbarhet
från olika synpunkter. Kommitténs slutliga förslag skall enligt direktiven
föreligga senast den 1 oktober 1984. Enligt utskottets mening bör nyss
angivna motionsyrkanden i avvaktan härpå inte föranleda någon riksdagens
ytterligare åtgärd. Mot regeringens anslagsberäkning har utskottet inte något
att invända.

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder för att minska sårbarheten inom livsmedelsproduktionen
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1863 yrkande 1 och
1983/84:2486 yrkande 6,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:1863 yrkande 2 till Inköp av livsmedel m. m.
för beredskapslagring för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 44 670 000 kr.

14. Kostnader för beredskapslagring av livsmedel m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt C 5 (s. 42^14) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för beredskapslagring av livsmedel
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
181 987 000 kr.

Skogsbruk

15. Skogsstyrelsen. Regeringen har under punkt D 1 (s. 46-47) föreslagit
riksdagen att till Skogsstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 30 679 000 kr.

JoU 1983/84:25

Motioner

I motion 1983/84:378 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1, 3, 5 och 6),

1. att riksdagen beslutar att avveckla samtliga skogliga bidragsformer,
vilka finansierats med skogsvårdsavgiftsmedel, fr. o. m. den 1 juli 1984,

3. att riksdagen beslutar att begära hos regeringen att skogsstyrelsen får i
uppdrag att snarast göra en översyn av möjligheterna till personalminskning
vid styrelsen och skogsvårdsstyrelserna när det skogliga bidragssystemet tas
bort,

5. att riksdagen beslutar att begära att regeringen upptar förhandlingar
med representanter för skogsägarna och skogsindustrin hur för skogsbruket
gemensamma angelägenheter fortsättningsvis skall finansieras,

6. att riksdagen beslutar att i övrigt som sin mening ge regeringen till
känna vad som anförts i motionen.

I motion 1983/84:2096 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas, med
hänvisning till vad som anförts i motion 1983/84:2095, att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
nödvändigheten av att skogsbrukets företrädare får ökat inflytande på
skogsvårdsavgiftsmedlens användningsområde.

I motion 1983/84:2486 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 5), att riksdagen uttalar att ytterligare
beskattnings- och tvångsförslag för skogsavverkningen ej bör föreslås.

Utskottet

Medel för skogsstyrelsens verksamhet för nästa budgetår bör enligt
propositionen beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Med hänsyn till
vad styrelsen har redovisat i fråga om effekterna av en sådan tilldelning bör
emellertid, framhåller jordbruksministern, ytterligare medel tillföras detta
anslag i enlighet med styrelsens förslag genom omfördelning från anslaget
Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag under denna punkt
och föreslår således att det godkänns av riksdagen.

Frågan om finansieringen av de statliga utgifterna för skogsvården tas upp i
tre motioner. I partimotion 378 av Thorbjörn Fälldin m. fl. framhåller
centerpartiet att skogsvårdsavgiften alltmer fått karaktären av en punktskatt
på skogsbruket. Då avgiften senast höjdes (prop. 1983/84:40, SkU 1983/
84:12) släpptes enligt motionen principen om att skogsvårdsavgiften endast
får användas för bidrag som är tillgängliga för alla skogsägare. Skogsvårdsavgiften
har blivit en form för transferering av medel mellan olika skogsägare
och mellan olika regioner och används dessutom till att finansiera en
byråkrati som skogsbruket inte är betjänt av, anser motionärerna. Ses det

Joll 1983/84:25

senast beslutade uttaget i kombination med andra pålagor har uttaget nu
passerat det tolerablas gräns. Riksdagen bör därför besluta att avveckla
samtliga skogliga bidragsformer vilka finansierats med skogsvårdsavgiftsmedel
(yrkande 1). Skogsstyrelsen bör få i uppdrag att se över möjligheterna till
en personalminskning på olika nivåer när det skogliga bidragssystemet tas
bort (yrkande 3), och regeringen bör ta upp förhandlingar med skogsägarna
och skogsindustrin om finansieringen i fortsättningen av skogsbrukets
gemensamma angelägenheter (yrkande 5). Slutligen bör regeringen ges till
känna motionens innehåll i övrigt (yrkande 6).

I de moderata kommittémotionerna 2095 (vilken bereds av skatteutskottet)
och 2096 av Arne Andersson i Ljung m. fl. krävs att skogsvårdsavgiften
sänks och att medlen används endast till åtgärder som tjänar hela
skogsbrukets gemensamma och viktiga intressen. De senaste årens ökningar
har medfört att avgiften numera är att betrakta som en skatt på skogsbruket.
Enligt motion 2096 bör företrädare för svenskt skogsbruk av olika kategorier
få större inflytande då det gäller att ta fram objekt av gemensamt intresse för
skogsbruket.

Även från folkpartiets sida riktas kritik mot höjningen av skogsvårdsavgiften.
I motion 2486 av Börje Stensson och Lars Ernestam återges ett
uttalande av jordbruksministern i propositionen enligt vilket några ytterligare
statliga åtgärder av mera genomgripande slag inte nu behövs för ökade
avverkningar, mot bakgrund av bl. a. att avverkningen under innevarande
säsong kan beräknas bli ungefär 68 milj. m3 sk, vilket är en markant ökning i
förhållande till tidigare år. Enligt motionärerna bör riksdagen göra ett
uttalande om att dylika beskattnings- och tvångsförslag inte vidare bör
övervägas.

Utskottet får med anledning av motionerna erinra om att skogsvårdsavgiften,
när den ursprungligen infördes år 1905 (prop. 1903:47, särsk. utsk.
1903:5, 8:e sami. avd. 1) hade till syfte att bidra till finansieringen av de
samtidigt inrättade skogsvårdsstyrelsemas verksamhet. Därefter har reglerna
ändrats vid upprepade tillfällen. I samband med 1979 års skogspolitiska
beslut (prop. 1978/79:110, JoU 1978/79:30) beslöt riksdagen att medlen
huvudsakligen bör användas för sådana ändamål som är till nytta för
skogsbruket som sådant eller på sådant sätt att alla skogsägare kan få del av
dem, exempelvis till information, utredningar, översiktliga skogsinventeringar
(ÖSI), forskning och utvecklingsarbete samt till bidrag som är
tillgängliga för alla skogsägare. Någon exakt redovisning av hur medlen
används borde icke förutsättas.

Sedermera har olika beslut om skogsstöd fattats av riksdagen med
uttryckligt omnämnande att vederbörande stödform skulle finansieras med
medel som flöt in från skogsvårdsavgiften (särskilda skogsvårdsbidrag i
Norrlands inland, klenvirkesbidrag, bidrag till avveckling av glesa skogar
samt extra avdrag vid inkomsttaxeringen). Skogsvårdsavgiftsmedel har
således efter hand kommit att användas för att finansiera en rad insatser för

JoU 1983/84:25

skogsbruket. Riksdagen har också anslutit sig till den uppfattning som
jordbruksministern hävdat i proposition 1983/84:40, att avgiften bör
betraktas som skogsägarnas bidrag till de allmänna insatserna i vid mening
för det svenska skogsbruket (SkU 1983/84:12). Enligt utskottets uppfattning
är en sådan syn på avgiften motiverad.

Ett bifall till centerns motion 378 skulle innebära att man avvecklade ett av
de medel som under lång tid finansierat svensk skogsvård. En sådan åtgärd
skulle på sikt bli till skada för skogsproduktionen. Skogsvårdsavgiften bör
som tidigare framhållits ses som skogsägarnas bidrag till de allmänna
insatserna i vid mening för skogsbruket. Med hänsyn till skogens långa
omloppstid är det självfallet inte möjligt för alla skogsägare att varje år
tillgodogöra sig tjänster och bidrag som finansieras genom avgiften. Sett över
en längre tidsperiod torde dock flertalet skogsägare dra fördel av de åtgärder
som finansieras genom avgiften. Motionärernas förslag att avveckla samtliga
bidrag som finansieras med skogsvårdsavgiftsmedel (yrkande 1) avstyrks
sålunda, liksom även yrkande 3 om personalminskning och yrkande 6
beträffande motionens innehåll i övrigt.

Att samråd sker mellan regeringen och berörda myndigheter samt
skogsnäringen, vilket föreslås i motion 2096 (m) och motion 378 (c) yrkande 5
är enligt utskottets mening i och för sig önskvärt. Att börja ett samråd med
utgångspunkten att anspråken skall anpassas till ett avgiftsuttag om 3 %c eller
till en helt avskaffad avgift som föreslås i resp. motioner anser utskottet dock
oacceptabelt. Här berörda motionsyrkanden avstyrks.

Utskottet finner icke lämpligt att, som föreslås i motion 2486 (fp) yrkande
5, riksdagen genom ett uttalande skulle för framtiden frånhända sig rätten -och skyldigheten - att besluta om åtgärder som kan befinnas erforderliga
beträffande skogsbruket. Motionen avstyrks således såvitt nu är i fråga.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Skogsstyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 30 679 000 kr.,

2. beträffande avveckling av skogliga bidragsformer m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:378 yrkandena 1, 3 och
6,

3. beträffande förhandlingar med skogsbrukets representanter
att riksdagen avslår motion 1983/84:378 yrkande 5 och motion
1983/84:2096,

4. beträffande uttalande om beskattnings- och tvångsförslag
att riksdagen avslår motion 1983/84:2486 yrkande 5.

16. Skogs vårdsstyrelser na. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt D 2 (s. 47-49) och hemställer

1. att riksdagen medger att skogsstyrelsen under budgetåret
1984/85 får disponera en rörlig kredit av 40 000 000 kr. i
riksgäldskontoret,

JoU 1983/84:25

2. att riksdagen till Skogsvårdsstyrelserna för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

17. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter. Regeringen har under
punkt D 3 (s. 49) föreslagit riksdagen att till Skogsvårdsstyrelserna:
Myndighetsuppgifter för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
133 515 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:1865 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), att riksdagen under bil. 11 D 3. Skogsvårdsstyrelserna:
Myndighetsuppgifter beslutar anvisa ett med 10 000 000 kr. till 143 515 000
kr. förhöjt belopp.

Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget för nästa budgetår beräknas med
utgångspunkt i huvudförslaget. Som omnämnts under punkt 15 förutses även
att en viss omfördelning av medel sker från detta anslag.

Vänsterpartiet kommunisterna anför i sin partimotion 1865 av Lars
Werner m. fl. att tillsynsmyndigheten bör ges en större roll i skogspolitiken.
En förutsättning för att den skogspolitiska målsättningen skall uppnås är att
tillsynsmyndigheten får erforderliga resurser. Ett steg i rätt riktning vore
enligt motionärerna att höja anslaget till skogsvårdsstyrelserna med 10 milj.
kr.

Utskottet finner för sin del att regeringens förslag är väl avvägt. I sak torde
de krav som kan ställas på skogsvårdsstyrelserna kunna uppfyllas inom
ramen för det föreslagna anslaget. Utskottet tillstyrker således regeringens
förslag och avstyrker motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 1).

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:1865 yrkande 1 till Skogsvårdsstyrelserna:
Myndighetsuppgifter tor budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 133 515 000 kr.

18. Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet. Regeringen har under
punkt D 4 (s. 50) föreslagit riksdagen att till Skogsvårdsstyrelserna: Frö- och
plantverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.

JoU 1983/84:25

Motion

I motion 1983/84:361 av Kersti Johansson m. fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att skogsplantskolan i Furuby bibehålls.

Utskottet

Under anslaget tas upp ett formellt belopp av 1 000 kr. till skogsvårdsstyrelsernas
frö- och plantverksamhet. Utskottet har ingen erinran mot
förslaget och tillstyrker detta.

I propositionen lämnas en redogörelse för skogsstyrelsens skogsplantskolor.
Det framgår att av styrelsens sammanlagt 30 skogsplantskolor finns 24 i
södra och mellersta Sverige. Kvaliteten på producerade plantor varierar.
Åtskilliga problem finns med avseende på mark, byggnader, personalutrymmen
vartill kommer att avkastningskraven endast uppfyllts av ett fåtal
plantskolor. För att kunna genomföra nödvändiga investeringar har skogsstyrelsen
beslutat om en strukturrationalisering under 1980-talet som innebär
nedläggning av tre enheter i mellersta och sex enheter i södra Sverige. Enligt
styrelsens beräkningar kan härigenom behovet av investeringar minskas med
upp till 15 milj. kr. och driftkostnaderna begränsas. Styrelsen har även
redovisat en femårsplan för de samlade investeringarna. Plantskoleverksamheten
beräknas under det kommande budgetåret ha en omslutning av ca 178
milj. kr. Jordbruksministern ansluter sig till skogsstyrelsens planer så som de
har redovisats för den kommande femårsperioden.

En av de plantskolor som enligt skogsstyrelsens beslut skall läggas ned är
Furuby skogsplantskola i Jönköpings län. I beslut den 22 december 1983
avslog regeringen bl. a. en hemställan av länsstyrelsen i Jönköpings län om
omprövning av skogsstyrelsens beslut. Enligt motion 361 av Kersti Johansson
m. fl. (c) är detta beslut olyckligt och måste omprövas. En nedläggning av
Furuby plantskola medför på längre sikt en försämring av de skogliga
utvecklingsförutsättningarna, anför motionärerna. De anser att starka skäl
talar för ett bibehållande och t. o. m. för en utökning av verksamheten: den
goda plantkvaliteten, det stora behovet, den låga kapitalinsatsen, de
ekonomiska förutsättningarna.

Utskottet finner i likhet med jordbruksministern att skogsstyrelsens
samlade plan för frö- och plantproduktionen bör genomföras. Planen har
utformats efter en ingående och omfattande analys av förhållandena. Den
har remissbehandlats och varit föremål för förhandlingar med personalorganisationerna
före beslutet. Frågan om Furuby plantskola har dessutom
överprövats av regeringen. Riksdagen har enligt utskottets uppfattning icke
anledning att föranstalta om ändring av den samlade plan som antagits.
Motionen avstyrks således.

JoU 1983/84:25

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Skogsvärdsstyrelserna: Frö- och plantverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

2. beträffande Furuby plantskola

att riksdagen avslår motion 1983/84:361.

19. Skogsvärdsstyrelserna: Investeringar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 5 (s. 51-52) och hemställer

att riksdagen till Skogsvärdsstyrelserna: Investeringar för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 55 000 000 kr.

20. Bidrag till skogsvård m. m. Regeringen har under punkt D 6 (s. 52-54)
föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1984/85 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 350 000 000 kr. till skogsvård m. m.,

2. till Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 310 000 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:378 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 2 och 4),

2. att riksdagen beslutar att minska i proposition 1983/84:100 föreslaget
anslag till Bidrag till skogsvård m. m. med 200 milj. kr. och anvisa ett
förslagsanslag om 110 000 000 kr.,

4. att riksdagen beslutar att det regionalpolitiska stödet, liksom bidrag till
skogsbilvägar, skall utgå i enlighet med nuvarande ordning.

I motion 1983/84:1866 av Ivar Virgin m. fl. (m) yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen anhålla om förslag till ändrade bidragsvillkor för de s. k.
5:3-skogarna i enlighet med vad som i motionen anförts.

I motion 1983/84:2038 av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda
c) yrkas, med hänvisning till vad som anförts i motion 1983/84:2037, såvitt nu
är i fråga (yrkande 2), att riksdagen hos regeringen begär att det införs ett
klenvirkesstöd för utförande av förstagallring.

Utskottet

Från anslaget bekostas bidrag till särskilda skogsvårdsåtgärder inom det
skogliga stödområdet, skogsodling efter avverkning av lågproducerande
bestånd, dikning och åtgärder mot skadegörelse av skogsinsekter. Vidare
bekostas översiktliga skogsinventeringar från anslaget.

JoU 1983/84:25

Regeringen föreslår en sammanlagd ram för bidrag till skogsvård av 350
milj. kr. för nästa budgetår. För utbetalning under anslaget beräknas 310
milj. kr. Regeringen bör kunna jämka fördelningen mellan de olika
önskemålen. Jordbruksministern erinrar om att han redan i proposition
1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder förordade att rambeloppet
för skogsodling efter avverkning av lågproducerande bestånd räknas ned
med 10 milj. kr. mot bakgrund av bedömningar som skogsstyrelsen gjort om
programmets lämpliga omfattning. Denna nedräkning bör ske fr. o. m. nästa
budgetår. Då bör även en ytterligare nedräkning om 13 milj. kr. göras. Detta
motiveras delvis av att regeringens förslag till ädellövskogslag (prop.
1983/84:94) avses gälla för vissa skogsbestånd som hittills har betecknats som
lågproducerande, framhåller jordbruksministern. Under anslaget bör vidare
- med hänvisning till sistnämnda proposition - tas upp ett särskilt rambelopp
om 3 milj. kr. för bidrag till skötseln av ädellövskogslag. Rambeloppet för
översiktliga skogsinventeringar bör med hänsyn till bl. a. behovet av nya
skogsbruksplaner räknas upp med 9 milj. kr.

Huvuddragen i centerns partimotion 378 har redovisats i det föregående i
samband med behandlingen av anslaget Skogsstyrelsen. Motionärerna anser
att, så som det skogliga bidragssystemet nu visar sig fungera, det är till fördel
för skogsbruket att skogsvårdsavgiften och samtliga bidragsformer med
undantag av sådana som är av regionalpolitisk karaktär avvecklas. Stöd till
skogsvård som går till övre Norrlands inland av regionalpolitiska skäl bör
liksom annat regionalpolitisk! stöd finansieras med budgetmedel. Det bör
inte belasta skogsägarkollektivet i andra delar av landet. Partiet yrkar mot
bakgrund av det förda resonemanget att anslaget D 6. Bidrag till skogsvård
räknas ned med 200 milj. kr. till 110 milj. kr. (yrkande 2). Det regionalpolitiska
stödet, liksom bidragen till skogsvägar bör utgå i enlighet med
nuvarande ordning (yrkande 4).

Utskottet får med anledning av motionen erinra om vad som anförts i det
föregående beträffande anslaget till skogsstyrelsen. Ett tillgodoseende av
centerpartiets yrkanden skulle innebära att man avvecklade ett av de medel
som under lång tid finansierat svensk skogsvård vilket på sikt vore till skada
för skogsproduktionen. Riksdagen beslöt för ett år sedan att väsentligt
förenkla det statliga stödet till skogsvård genom en halvering av antalet
stödformer och en minskad differentiering mellan ägargrupper (prop.
1982/83:145, JoU 1982/83:34). Någon exakt redovisning av skogsvårdsmedlens
användning sker inte. Det är emellertid enligt utskottets förmenande
inte rimligt att, som föreslås i motionen, staten skall avstå från inkomsterna
från skogsvårdsavgifterna men ändå samtidigt låta det regionalpolitiska
stödet och stödet till byggande av skogsvägar utgå som förut. Utskottet
tillstyrker således regeringens förslag och avstyrker motion 378 såvitt nu är i
fråga (yrkandena 2 och 4).

Nödvändigheten av de bidrag som utgår för skogsodling efter avverkning
av lågproducerande bestånd ifrågasätts i motion 1866 av Ivar Virgin m. fl.

JoU 1983/84:25

(m). Enligt motionärerna ger det åtminstone på sikt god ekonomi att
plantera skog och att utveckla livskraftiga bestånd. De åtgärder den enskilde
skogsägaren bör vidta skall inte styras av statliga bidrag. Bidragen till
avveckling av lågproducerande bestånd, s. k. 5:3-skogar, bör därför utgå.
Förslaget innebär enligt motionen en statsfinansiell besparing på 172
milj. kr.

Utskottet får i detta sammanhang erinra om att redan regeringens förslag
innebär en besparing med 23 milj. kr. jämfört med de beräkningar
skogsstyrelsen utfört i enlighet med det 15-årsprogram för avvecklingen av de
lågproducerande bestånden vilket antogs av riksdagen hösten 1981 (prop.
1981/82:30, JoU 1981/82:8). Som jordbruksministern framhåller beror en del
av besparingen av att regler för vård av ädellövskog föreslagits varigenom en
del skog som hittills behandlats som lågproducerande bestånd kommer att
räknas som ädellövskog.

Utskottet kan emellertid icke biträda förslaget att man nu på skäl
motionärerna framfört skulle avstå från att genomföra det program för
effektiv skogsodling som riksdagen för drygt två år sedan beslutade om. Med
tanke på den framtida skogsproduktionen är det angeläget att programmet
fullföljs i huvudsak efter de planer som en gång fastlagts. Motionen avstyrks
således.

I motion 2038, av Gunnel Jonäng och Gunnar Björk i Gävle (båda c),
yrkande 2 erinras om att skogsbrukets utveckling är av central betydelse i
Gävleborgs län med tanke på skogsindustrins och energisektorns råvarubehov.
Motionärerna föreslår att röjning och gallring stimuleras genom
införande av ett klenvirkesstöd för förstagallring.

Utskottet får erinra om att riksdagen för ett år sedan beslutat att det
klenvirkesstöd som utgått enligt beslut hösten 1981 skulle upphöra med
utgången av budgetåret 1982/83 (prop. 1982/83:145, JoU 1982/83:34).
Sedermera har riksdagen på regeringens förslag anslagit vissa medel för
bidrag även under innevarande budgetår till skogsägare som enligt reglerna
ansökt om sådant före den 1 juli 1983 (prop. 1983/84:25, JoU 1983/84:17).
Utskottet finner icke de skäl för att återinföra klenvirkesstöd som
motionärerna anfört bärkraftiga. Motionen avstyrks alltså såvitt nu är i fråga
(yrkande 2).

Utskottet hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1984/85 statsbidrag
beviljas med sammanlagt högst 350 000 000 kr. till skogsvård
m. m.,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:378 yrkande 2 och motion 1983/84:1866 till
Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 310 000 000 kr.,

3. beträffande det regionalpolitiska stödet m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:378 yrkande 4,

JoU 1983/84:25

4. beträffande klenvirkesstöd

att riksdagen avslår motion 1983/84:2038 yrkande 2.

21. Stöd till byggande av skogsvägar. Regeringen har under punkt D 7
(s. 54-55) föreslagit riksdagen att

1. medge att under budgetåret 1984/85 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 55 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. medge att under budgetåret 1984/85 statlig garanti lämnas för lån till
byggande av skogsvägar med sammanlagt högst 11 000 000 kr.,

3. till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 50 000 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:505 av Sven Henricsson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
skogsbilvägarnas öppethållande under bär- och svampskörd.

I motion 1983/84:1865 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 2 och 3),

2. att riksdagen under bil. 11 D 7. Stöd till byggande av skogsvägar
beslutar

a) medge att under budgetåret 1984/85 statsbidrag beviljas med sammanlagt
högst 30 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

b) att till Stöd till byggande av skogsvägar för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 25 000 000 kr.,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om berättigande av bidrag till skogsvägar.

Utskottet

Verksamheten för byggande av skogsbilvägar bör enligt regeringens
förslag planeras för en omfattning motsvarande ett bidragsbelopp av ca 75
milj. kr. med hänsyn till skogsbilvägarnas betydelse för virkesförsörjningen.
Härav bör liksom under innevarande år projekt motsvarande ca 20 milj. kr.
hållas i reserv för eventuella sysselsättningsskapande åtgärder. Som sammanlagt
rambelopp föreslås 55 milj. kr. För utbetalning under anslaget
beräknas 50 milj. kr. Vidare föreslås att statlig garanti skall få lämnas för lån
till skogsvägbyggnadsföretag intill ett belopp av 11 milj. kr. Därvid kommer
en avgift att tas ut med 1 % av garanterat belopp, i enlighet med regeringens
beslut beträffande statliga kreditgarantier inom jordbruksdepartementets
område.

I partimotion 1865 av vänsterpartiet kommunisterna föreslås minskade
anslag till byggande av skogsvägar. Enligt motionärerna kan storskogsbruket

3 Riksdagen 1983/84. 16 sami. Nr 25

JoU 1983/84:25

självt bära kostnaderna för byggande av skogsvägar. Det är inte nödvändigt
att ge sagda skogsbruk bidrag för detta syfte. Fördelningen under gångna år
har enligt motionärerna varit sådan att privatskogsägama erhållit ungefär
hälften av bidragen. Anslaget resp. rambeloppet kan därför fastställas till
hälften av de belopp som föreslagits av regeringen (yrkande 2 a och b).
Bidraget bör endast utgå till det privata skogsbruket (yrkande 3).

Utskottet får erinra om att stöd till byggande av skogsvägar enligt
förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket i första hand får ges
till enskilda skogsägare. Endast om enskilda ägare av skogsmark har del i
vägföretaget eller om vägen har stor andel av främmande trafik utgår statligt
stöd till staten, förvaltare av kyrklig jord eller juridiska personer som driver
skogsindustriell verksamhet. Utskottet framhöll i samband med behandlingen
av en motion med besläktat innehåll för ett år sedan, att gällande system
innebär fördelar för de skogliga myndigheternas skogsvägsplanering så till
vida att storskogsbruket, i den mån stöd utgår, kan inordnas i denna
planering. Utskottet avstyrkte mot den bakgrunden motionen (JoU 1982/
83:34). Utskottet finner med hänvisning till vad som anförts ingen anledning
att nu inta en annorlunda hållning i frågan. Ett bifall till motionen skulle f. ö.
drabba även bidragen till privata skogsägares vägbyggen. Enligt vad
utskottet erfarit tillförs nämligen blott en tredjedel av anslaget storskogsbruket.
Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag och tillstyrker
således detta. Motionen avstyrks såvitt nu är i fråga (yrkandena 2 a och b,
3).

Erfarenheterna från det norrländska inlandet visar att skogsbilvägarna i
området hålls låsta för allmänheten, hävdas det i motion 505 av Sven
Henricsson m. fl. (vpk). Motionärerna medger att det säkert finns skäl att
under t. ex. tjällossningstider före midsommar avstänga vissa vägar. Dock
bör skogsbolagen under tiden därefter öppna skogsvägarna för trafik, särskilt
under tiden för svamp- och bärskörd. Rätten till statsbidrag borde förenas
med villkor i detta avseende.

Enligt förordningen om statligt stöd till skogsbruket skall den som söker
bidrag för att bygga en skogsväg förbinda sig att inte stänga av vägen för
allmän trafik utan länsstyrelsens tillstånd, om vägen är lämpad för allmän
trafik.

Utskottet finner i och för sig motionärernas önskemål värda beaktande.
Skogsvägar som byggts med bidrag får icke utan giltigt skäl stängas av för
allmänheten. Det synes även rimligt att andra skogsvägar skall kunna
utnyttjas av bär- och svampplockare, där trafikförhållandena så medger.
Någon tvångsregel i detta sammanhang är utskottet dock inte berett förorda.
Motionen bör således enligt utskottets mening icke föranleda någon
riksdagens ytterligare åtgärd.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:1865 yrkande 2 a medger att under

JoU 1983/84:25

budgetåret 1984/85 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst
55 000 000 kr. till byggande av skogsvägar,

2. att riksdagen medger att under budgetåret 1984/85 statlig
garanti lämnas för lån till byggande av skogsvägar med
sammanlagt högst 11 000 000 kr.,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:1865 yrkande 2 b till Stöd till byggande av
skogsvägar för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
50 000 000 kr.,

4. beträffande kretsen av bidragsberättigade

att riksdagen avslår motion 1983/84:1865 yrkande 3,

5. beträffande öppethållande av skogsbilvägar
att riksdagen avslår motion 1983/84:505.

22. Främjande av skogsvård m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 8 (s. 56) och hemställer

att riksdagen till Främjande av skogsvård m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 9 000 000 kr.

Fiske

23. Fiskeristyrelsen. Regeringen har under punkt E 1 (s. 57-58) föreslagit
riksdagen att till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 26 346 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:510 av Rune Torwald m. fl. (c, m) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen begär att regeringen bevakar att de resurser
som friställs i samband med försäljningen av fartyget Thetis tillgodogörs
havsforskningen.

I motion 1983/84:1029 av Christer Eirefelt m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen beslutar att försäljning av forskningsfartyget
Thetis ej får ske förrän konsekvenserna därav klarläggs.

I motion 1983/84:2486 av Börje Stensson och Lars Ernestam (båda fp)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkande 10), att riksdagen beslutar att
försäljningen av forskningsfartyget Thetis ej får ske förrän konsekvenserna
därav klarlagts.

JoU 1983/84:25

Inkommen skrivelse

Utskottet har mottagit en skrivelse från laborator Gunnar Otterlind,
fiskeristyrelsens havsfiskelaboratorium, beträffande försäljningen av Theris.

Utskottet

Regeringen föreslår att anslaget till fiskeristyrelsen för nästa budgetår
beräknas med utgångspunkt i huvudförslaget. Fiskeristyrelsen har anmält att
en sådan beräkning bl. a. får till följd att personalen måste minskas i viss
utsträckning och att uthyrning av lokaler måste ske. Med hänsyn till
fiskeristyrelsens redovisning bör enligt jordbruksministern ytterligare medel
tillföras detta anslag genom en omfördelning inom huvudtiteln. Hans förslag
under denna punkt bör sammanlagt innebära att styrelsen kan bedriva sin
verksamhet med oförändrad ambitionsnivå.

Jordbruksministern erinrar om att han i sin anmälan till proposition
1983/84:10 om svensk havsresursverksamhet förordat att fiskeristyrelsens
undersökningsfartyg Thetis säljs. Fiskeristyrelsen har i särskild skrivelse till
regeringen hemställt om ca4,l milj. kr. för komplettering av utrustningen till
fartyget Argos. Jordbruksministern anför att medel för upprustning av Argos
bör ställas till fiskeristyrelsens förfogande över detta anslag och av
reserverade medel under anslaget Främjande av fiskerinäringen.

Försäljningen av Thetis kommenteras i tre motioner. I motion 510 av Rune
Torwald m. fl. (c, m) understryks det angelägna i att de ekonomiska resurser
som kommer att frigöras genom Thetis försäljning verkligen kommer
havsforskningen till godo. De bör inte användas för att hålla den
administrativa kapaciteten inom fiskeristyrelsen uppe. I motion 1029 av
Christer Eirefelt m. fl. (fp) samt i motion 2486 av Börje Stensson och Lars
Emestam (båda fp) yrkas såvitt nu är i fråga att beslut om att sälja Thetis inte
bör fattas förrän konsekvenserna ytterligare belysts. Den föreslagna
försäljningen av fartyget får inte leda till en försämring av den naturvetenskapliga
havsforskningen, anför motionärerna.

Utskottet har noterat att jordbruksministern i propositionen aviserat en
genomgång av hela fiskeriadministrationen i syfte att anpassa den till
utvecklingen under de senaste åren. Utskottet har ingen erinran mot
regeringens förslag att styrelsen under nästa budgetår bör bedriva sin
verksamhet med oförändrad målsättning samt att ytterligare medel tillförs
anslaget genom en omfördelning inom huvudtiteln.

Utskottet har heller ingen erinran mot försäljningen av undersökningsfartyget
Thetis. Fiskeristyrelsen har i sin anslagsframställning framhållit att
avbemanning och försäljning av fartyget skulle vara tillräckligt för att uppnå
sparmålet. Styrelsen anser visserligen att en avyttring av Thetis skulle
medföra en oförsvarlig sänkning av ambitionsnivån när det gäller undersök -

JoU 1983/84:25

ningar till havs. Som jordbruksministern framhåller kan dock den för
fiskeristyrelsen nödvändiga undersökningsverksamheten utföras av fiskeristyrelsens
fartyg Argos och andra tillgängliga undersökningsfartyg eller
fiskefartyg. En förutsättning härför är att Argos utrustning kompletteras.
Utskottet tillstyrker således att Thetis säljs och att de medel som influtit från
försäljningen tillförs ifrågavarande anslag för att delvis täcka kostnaderna för
upprustningen av Argos. Syftet med motion 510 såvitt nu är i fråga (yrkande
2) torde därigenom i viss mån ha tillgodosetts. Däremot finner utskottet icke
anledning att, som föreslagits i motionerna 1029 yrkande 2 och 2486 yrkande
10, avvakta ytterligare utredning innan beslut fattas om Thetis försäljning.
Utskottet tillstyrker alltså regeringens förslag i nämnda avseende och
avstyrker motionerna.

I propositionen framförda förslag i övrigt under denna punkt föranleder
ingen erinran från utskottets sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Fiskeristyrelsen för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 26 346 000 kr.,

2. beträffande försäljningen av Thetis
att riksdagen

a) avslår motion 1983/84:510 yrkande 2,

b) avslår motionerna 1983/84:1029 yrkande 2 och 2486 yrkande
10.

24. Statens lokala fiskeriadministration m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna E 2-E 5 (s. 59-62) och hemställer

1. att riksdagen till Statens lokala fiskeriadministration för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 15 722 000 kr.,

2. att riksdagen till Främjande av fiskerinäringen för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 2 172 000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till fiskehamnar m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 10 130 000 kr.,

4. att riksdagen till Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

25. Bidrag till fiskets rationalisering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt E 6 (s. 63) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1984/85 statsbidrag
beviljas till fiskets rationalisering med sammanlagt högst
7 100 000 kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till fiskets rationalisering m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 7 600 000 kr.

JoU 1983/84:25

26. Lån till fiskerinäringen. Regeringen har under punkt E 7 (s. 64)
föreslagit riksdagen att till Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1984/85
anvisa att reservationsanslag av 35 000 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:574 av Jens Eriksson och Barbro Nilsson i Visby (båda m)
yrkas att riksdagen till lån till fiskerinäringen för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag på 50 milj. kr.

I motion 1983/84:1293 av Elving Andersson och Kjell Mattsson (båda c)
yrkas att riksdagen beslutar anslå 50 milj. kr. till fiskerilån för budgetåret
1984/85.

I motion 1983/84:1304 av Kenth Skårvik och Christer Eirefelt (båda fp)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att höja de s. k. fiskerilånen till yrkesfiskarna för att ge
dem möjlighet att investera i nytt tonnage.

Utskottet

Från anslaget beviljas fiskerilån och fiskberedningslån. Jordbruksministern
föreslår att anslagen Fiskberedningslån och Fiskerilån förs samman till
ett anslag benämnt Lån till fiskerinäringen. För fiskerilån beräknas 25 milj.
kr. och för fiskberedningslån 10 milj. kr. för nästa budgetår vilket innebär
oförändrade anslagsbelopp i förhållande till innevarande år. Regeringen bör
enligt förslaget kunna jämka mellan de båda ändamålen.

Höjda anslag till fiskerilånen yrkas i tre motioner. I motion 574 av Jens
Eriksson och Barbro Nilsson i Visby (båda m) erinras om att lånetaket för ett
fiskerilån genom ett riksdagsbeslut 1978 höjdes från 200 000 kr. till 1,5 milj.
kr. Samtidigt höjdes den lånesumma som ställdes till fiskeristyrelsens
förfogande från 9 till 25 milj. kr. Detta belopp har sedan dess legat stilla.
Emellertid har lånebehovet ökat beroende på kostnadsökningar och på
fiskets relativt goda lönsamhet vilket påverkat lust och möjligheter att
investera. Lönsamheten är å andra sidan inte så hög att det går att investera i
nya fartyg på den vanliga lånemarknaden. Med hänsyn till bl. a. att den
svenska fångstkapaciteten kan ökas, att fisket som näring gjort framsteg
under senare år, att det från folkförsörjnings- och beredskapssynpunkt är
nödvändigt att ha ett aktivt, utvecklat fiske samt att det i dag finns
beställningar av fiskebåtar vid svenska varv för 70 milj. kr. yrkar
motionärerna att anslaget för fiskerilån höjs med minst 15 milj. kr. Ett
motsvarande yrkande framställs i motion 1293 av Elving Andersson och Kjell
Mattsson (båda c). Enligt motion 1304 av Kenth Skårvik och Christer Eirefelt
(båda fp) bör fiskerilånen höjas för att ge yrkesfiskarna möjlighet att
investera i nytt tonnage.

JoU 1983/84:25

Utskottet konstaterar att fiskeristyrelsen för sin del förordat en höjning av
fiskberedningslånen men icke av fiskerilånen vilka är de som är föremål för
motionärernas yrkanden. Styrelsen har föreslagit att bidraget till skrotning
av fiskefartyg ökas. Detta förslag har beaktats av regeringen. Under anslaget
Bidrag till fiskets rationalisering föreslås således att ramen för premier vid
skrotning av fiskefartyg ökas med 0,6 milj. kr. till 1,6 milj. kr. Mot den
bakgrunden och med hänsyn till den möjlighet som anvisas i propositionen
för regeringen att jämka fördelningen mellan de båda ändamålen fiskerilån
och fiskberedningslån är utskottet icke berett att tillstyrka motionerna. Det
bör vidare uppmärksammas att en betydande reservation finns på anslaget.
Regeringen har nyligen medgivit fiskeristyrelsen att utnyttja 10 milj. kr. av
reserverade medel för beviljande av fiskerilån. Enligt vad utskottet erfarit
torde därefter ca 10 milj. kr. kvarstå outnyttjade av reservationen. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag och avstyrker motionerna.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1983/84:574, 1983/84:1293 och 1983/84:1304 till
Lån till fiskerinäringen för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 35 000 000 kr.

27. Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti till fiske. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt E 8 (s. 64-65) och hemställer

1. att riksdagen medger att under budgetåret 1984/85 statlig
garanti beviljas för lån till fisket och för främjande av
försöksfiske med sammanlagt högst 24 milj. kr.,

2. att riksdagen till Täckande av förluster vid statlig kreditgaranti
till fiske för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

28. Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt E 9 (s. 65-66) och hemställer

att riksdagen till Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.

29. Bidrag till fiskevård m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt Eli (s. 66) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till fiskevård m. m. för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 5 170 000 kr.

JoU 1983/84:25

Service och kontroll

30. Statens livsmedelsverk. Regeringen har under punkt F 1 (s. 67-68)
föreslagit riksdagen att till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 56 053 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:1301 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

trädgårdsnäringens handelsgödselmedel ej skall användas för att täcka

kostnader för livsmedelsverkets pesticidkontroll.

I motion 1983/84:1832 av Ingvar Eriksson och Bertil Danielsson (båda m)
yrkas, såvitt nu är i fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen avslår regeringens förslag att trädgårdsnäringens handelsgödselavgifter
skall tas i anspråk för livsmedelsverkets pesticidkontroll,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att kostnaderna för denna kontroll
skall täckas inom ramen för livsmedelsverkets anslag.

I motion 1983/84:1844 av Eric Hägelmark (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga

(yrkande 2), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att

trädgårdsnäringens handelsgödselmedel ej bör användas för livsmedelsverkets
kontrollverksamhet.

Utskottet

Enligt regeringens förslag bör medel för statens livsmedelsverk beräknas
med utgångspunkt i huvudförslaget. Vad beträffar kostnaderna för verkets
pesticidkontroll av inhemska trädgårdsprodukter anmäler jordbruksministern
att han senare kommer att föreslå regeringen att livsmedelsverket för
sådan kontroll under budgetåret 1984/85 skall få disponera 1 milj. kr. av de
medel som inflyter i form av handelsgödselavgifter. I motsvarande mån har
jordbruksministern räknat med ett minskat medelsbehov för utrednings- och
undersökningsverksamhet vid livsmedelsverket.

I motion 1301 av Einar Larsson m. fl. (c), motion 1832 av Ingvar Eriksson
och Bertil Danielsson (båda m) och i motion 1844 av Eric Hägelmark (fp)
hemställs att kostnaderna för pesticidkontroll av inhemska trädgårdsprodukter
även i fortsättningen bestrids av budgetmedel. Motionärerna åberopar
bl. a. det faktum att vi i Sverige har mycket restriktiva bestämmelser för
användning av bekämpningsmedel m. m. och att de kontroller som
genomförts har visat att de inhemska produkterna i ytterst få fall överskridit
fastställda gränsvärden. Med den betydligt generösare lagstiftning som
föreligger i konkurrerande länder rörande tillåtna bekämpningsmedel
kommer dessutom svenska odlare i ett sämre konkurrensläge.

JoU 1983/84:25

Utskottet anser i likhet med jordbruksministern att pesticidkontrollen av
inhemska vegetabilier bör bekostas av trädgårdsnäringen kollektivt, något
som f. ö. också föreslagits av livsmedelsverket, med hänvisning till att
motsvarande kontroll av importerade vegetabilier finansieras genom avgifter.
Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen anförts om att
livsmedelsverket för angivna ändamål tillförs 1 milj. kr. av de medel som
flyter in i form av handelsgödselavgifter. De aktuella motionsyrkandena
avstyrks således. Vidare tillstyrker utskottet regeringens förslag om medelsanvisning
till livsmedelsverket.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Statens livsmedelsverk för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 56 053 000 kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1983/84:1301 yrkande 3, motion
1983/84:1832 yrkandena 1 och 2 och motion 1983/84:1844
yrkande 2.

31. Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning vid kontrollslakterier
m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna
F2-F 4 (s. 68-71) och hemställer

1. att riksdagen till Täckande av vissa kostnader för köttbesiktning
vid kontrollslakterier för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.,

2. att riksdagen till Statens veterinärmedicinska anstalt: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
1000 kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till statens veterinärmedicinska anstalt
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
46 998 000 kr.

32. Bekämpande av växtsjukdomar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt F 8 (s. 72-73) och hemställer

att riksdagen till Bekämpande av växtsjukdomar för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 250 000 kr.

33. Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 9 (s. 73-77) och hemställer

1. att riksdagen godkänner att statens lantbrukskemiska laboratorium
upphör som självständig myndighet i enlighet med vad
som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Lantbrukskemisk laboratorieverksamhet för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 6 992 000
kr.

JoU 1983/84:25

34. Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna F 10-F 12 (s. 77-79) och
hemställer

1. att riksdagen till Statens maskinprovningar: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.,

2. att riksdagen till Bidrag till statens maskinprovningar för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 5 995 000
kr.,

3. att riksdagen till Statens växtsortnämnd för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 302 000 kr.

35. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet
och Bidrag till djurens hälso- och sjukvård. Regeringen har under punkterna
F 13-F 14 (s. 80-83) föreslagit riksdagen att till Lantbruksstyrelsen, djurens
hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 kr. och till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 40 470 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:453 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen under bil. 11, F 14. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård
beslutar anvisa ett med 15 000 000 kr. till 55 470 000 kr. förhöjt belopp,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om en kollektiv delfinansiering av djurens hälso- och
sjukvård.

I motion 1983/84:1817 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att distriktsveterinärorganisationen hålls intakt i hela
landet,

2. att riksdagen uttalar sig för att någon ytterligare omfördelning av
kostnadsansvaret mellan staten och djurägarna inte nu skall äga rum,

3. att riksdagen begär att regeringen inkommer med förslag om alternativ
för uttagandet av djurägarnas bidragstillskott till distriktsveterinärorganisationen.

I motion 1983/84:1851 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen beslutar att djursjukvårdsavgiften skall vara oförändrad,

2. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1984/85 under jordbruksdepartementet
F 14. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård anvisa ett förslagsanslag
av 59 144 000 kr.

JoU 1983/84:25

Utskottet

Under anslaget F 13 tas upp ett formellt belopp av 1000 kr. till
uppdragsverksamhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och sjukvård.
Under anslaget F 14 föreslås ett reservationsanslag av 40 470 000 kr. till
bidrag till djurens hälso- och sjukvård. Utskottet behandlar båda anslagen i
ett sammanhang.

Riksdagen har i mars 1982 (prop. 1981/82:122, JoU 1981/82:31, rskr
1981/82:261) beslutat om organisation och finansiering av djurens hälso- och
sjukvård, m. m. fr. o. m. den 1 januari 1983. Lantbruksstyrelsen är central
förvaltningsmyndighet för bl. a. ärenden om den allmänna hälso- och
sjukvården bland husdjuren, djurskyddet samt veterinärväsendet. Under
lantbruksstyrelsen ansvarar lantbruksnämnderna för distriktsveterinärorganisationen
i länen. Inom varje nämnd skall finnas en veterinärenhet. Chef för
den veterinära enheten är en länsveterinär som i övrigt är tjänsteman hos
länsstyrelsen. Antalet tjänster inom distriktsveterinärorganisationen får
uppgå till högst 390.

I veterinärtaxeförordningen (1975:539, ändrad 1983:216, 860) föreskrivs
att vid varje förrättning som utförs av en distriktsveterinär utgår en särskild
djursjukvårdsavgift, vars storlek bestäms av regeringen. Inom ramen för
tillgängliga medel genom inflytande djursjukvårdsavgifter och särskilt
anvisade medel under anslaget F 14 svarar lantbruksstyrelsen för kostnaderna
för distriktsveterinärernas löner m. m. Djursjukvårdsavgiften uppgår
f. n. till 25 kr. när förrättningen avser djur inom animalieproduktionen och
hästar som används i jord- och skogsbruket och 50 kr. när förrättningen avser
andra djur.

Jordbruksministern anför under punkt F 13 (s. 82) att viss erfarenhet av
systemet med djursjukvårdsavgifter nu har vunnits. Enligt lantbruksstyrelsen
fungerar uppbörden tillfredsställande. Det kan emellertid enligt jordbruksministern
finnas skäl att modifiera uttaget av avgifter så att dessa inte
som nu tas ut med fast belopp oberoende av förrättningens karaktär utan
varieras och tas ut i procent av förrättningsarvodet. Jordbruksministern avser
därför att föreslå regeringen att lantbruksstyrelsen får i uppdrag att se över
avgiftsfinansieringen. För budgetåret 1984/85 bör enligt propositionen
djursjukvårdsavgiften fastställas så att det sammanlagda uttaget uppgår till
30 milj. kr., vilket motsvarar en fördubbling av nuvarande intäktsnivå.

I motion 453 av Lars Werner m. fl. (vpk) och i motion 1851 av Einar
Larsson m. fl. (c) anförs att regeringens planer på en fördubbling av
djursjukvårdsavgiften kan få en rad negativa konsekvenser i form av bl. a. en
minskad benägenhet hos djurägare att tillkalla veterinär och risk för
privatisering resp. splittring av veterinärväsendet. I båda motionerna
föreslås en anslagshöjning av anslaget under F 14 som syftar till att
möjliggöra en oförändrad avgiftsnivå för djurägarna. Enligt motion 453 bör
riksdagen dessutom uttala sig till förmån för en kollektiv delfinansiering av

JoU 1983/84:25

djurens hälso- och sjukvård, i stället för avgifter som kan drabba den enskilde
mycket hårt.

I motion 1817 av Arne Andersson i Ljung m. fl. (m) anförs liknande
synpunkter på de negativa följderna av en avgiftshöjning. Enligt motionärerna
har regeringens förslag nu fått en klart omfördelningspolitisk karaktär,
innebärande en förskjutning av åtaganden från statens sida till djurägarna.
Detta är principiellt ett nytt inslag som inte är förenligt med riksdagsbeslutet
om distriktsveterinärorganisationen. Motionen utmynnar i yrkanden att
riksdagen gör uttalanden om vikten av att denna organisation hålls intakt i
hela landet och att någon ytterligare omfördelning av kostnadsansvaret
mellan staten och djurägarna inte får äga rum. Vidare föreslås att riksdagen
hos regeringen begär förslag om alternativ för djurägarnas finansieringsbidrag
till distriktsveterinärorganisationen inom ramen för oförändrad ekonomisk
ansvarsfördelning.

Utskottet erinrar om att det redan vid föregående års budgetbehandling
framfördes farhågor för att den då aktuella och i budgetpropositionen
aviserade höjningen av djursjukvårdsavgiften kunde få vissa negativa
konsekvenser i de hänseenden motionärerna angivit. Bl. a. påpekades (JoU
1982/83:24 s. 23) att ökad finansiering med avgifter kunde medföra risk för
att enskilda djurägare av kostnadsskäl drog sig för att tillkalla veterinär även i
fall där en insats av veterinär skulle erfordras. Enligt utskottet kunde också
risk föreligga att en höjd avgift främjade en privatisering av veterinärväsendet,
som på sikt kunde bryta sönder den nuvarande statliga organisationen på
området. Utskottet förutsatte emellertid att regeringen med uppmärksamhet
skulle följa hithörande frågor och vidta de åtgärder som kunde befinnas
påkallade.

Enligt utskottets mening innebär den nu aviserade höjningen av djursjukvårdsavgiften
en fortsatt övervältring av kostnadsansvaret på djurägarna
vilken - förutom att den ytterligare understryker de farhågor som nyss
redovisats - inte står i överensstämmelse med riksdagens tidigare ställningstaganden
i frågan. Utskottet anser således för sin del starka skäl tala för att
avgiften under nästkommande budgetår bör bibehållas på nuvarande nivå
och att intäkterna bör beräknas till 15 milj. kr. i enlighet med lantbruksstyrelsens
anslagsframställning. I överensstämmelse härmed bör anslaget till
djurens hälso- och sjukvård räknas upp med 15 milj. kr. Det anförda innebär
att utskottet i huvudsak tillstyrker anslagsyrkandena m. m. i motionerna 453
och 1851. Genom utskottets ställningstagande och uttalanden ovan tillgodoses
även yrkandena 1 och 2 i motion 1817.

Motionerna 453 och 1817 innehåller härutöver yrkanden som gäller
formerna för näringens kostnadsbidrag till veterinärverksamheten på något
längre sikt. Som inledningsvis anförts har i budgetpropositionen aviserats en
översyn av avgiftsfinansieringen genom lantbruksstyrelsens försorg. Utskottet
förutsätter att regeringen vid de överväganden som görs i anslutning till
bl. a. denna översyn beaktar även de synpunkter på finansieringen som

JoU 1983/84:25

framförs i motionerna 453 och 1817. Vad utskottet anfört med anledning av
motion 453 yrkande 2 och motion 1817 yrkande 3 bör ges regeringen till
känna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. beträffande djursjukvårdsavgiftens storlek m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1817 yrkandena
1 och 2 samt motion 1983/84:1851 yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1983/84:1851 yrkande 2 samt med bifall till motion 1983/84:453
yrkande 1 till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 55 470 000
kr.,

4. beträffande översyn av finansieringen m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:453 yrkande 2
och motion 1983/84:1817 yrkande 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

36. Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt F 15 (s. 83) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till avlägset boende djurägare för veterinärvård
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
1 740 000 kr.

Utbildning och forskning

37. Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt G 3 (s. 85-88) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
vid Sveriges lantbruksuniversitet m. m. inom de
kostnadsramar som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Byggnadsarbeten vid Sveriges lantbruksuniversitetm.
m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 13 500 000 kr.

38. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 4 (s. 88-93)
och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om anskaffning
av inredning och utrustning för lokaler vid Sveriges lantbruks -

JoU 1983/84:25

universitet m. m. inom de kostnadsramar som förordats i
propositionen,

2. att riksdagen till Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges
lantbruksuniversitet m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 18 300 000 kr.

39. Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt G 6 (s. 94-95) och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda sig de ekonomiska
förpliktelser som följer av det avtal angående stöd till
kollektiv jordbruksteknisk forskning som nämnts i propositionen,

2. att riksdagen till Stöd till kollektiv jordbruksteknisk forskning
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
2 500 000 kr.

40. Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling och skogsgödsling
m. m. m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkterna G 8-G 10 (s. 95-97) och hemställer

1. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning rörande skogsträdsförädling
och skogsgödsling m. m. för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 6 100 000 kr.,

2. att riksdagen till Stöd till kollektiv skogsteknisk forskning för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 11 300 000
kr.,

3. att riksdagen till Bidrag till Skogs- och lantbruksakademien för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 584 000 kr.

Miljövård

41. Statens naturvårdsverk och Koncessionsnämnden för miljöskydd.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 1-H 2
(s. 98-101) och hemställer

1. att riksdagen till Statens naturvårdsverk för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 98 081 000 kr.,

2. att riksdagen till Koncessionsnämnden för miljöskydd för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 7 954 000 kr.

42. Miljövårdsinformation. Regeringen har under punkt H 3 (s. 101-102)
föreslagit riksdagen att till Miljövårdsinformation för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 3 400 000 kr.

JoU 1983/84:25

Motioner

I motion 1983/84:841 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 2), att riksdagen till miljöorganisationernas informationsverksamhet
anvisar ett anslag av 150 000 kr.

I motion 1983/84:900 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 5), att riksdagen till Miljövårdsinformation för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 4 200 000 kr.

Utskottet

Från förevarande anslag ställs medel till förfogande för statens naturvårdsverk
för information inom miljövårdsområdet. Från anslaget utgår också av
regeringen bestämda bidrag till upplysningsverksamhet bedriven av Svenska
naturskyddsföreningen, Riksförbundet för hembygdsvård och Svenska
förbundet för koloniträdgårdar och fritidsbyar. Vidare kan från en särskild
anslagspost om 100 000 kr. för ”viss övrig information” utgå bidrag även till
andra miljöorganisationers informationsverksamhet. Sistnämnda medel
disponeras av naturvårdsverket efter beslut av regeringen i varje enskilt fall.
Under de senaste åren har anslag tilldelats bl. a. Jordens vänner, Miljöförbundet
och Miljöcentrum.

Enligt motion 841 av Einar Larsson m. fl. (c) har de ideella miljöorganisationerna
stor betydelse för opinionsbildningen på miljövårdsområdet.
Motionärerna anser att dessa organisationers verksamhet inte skall behöva
prövas av naturvårdsverket i konkurrens med verkets egna informationsinsatser.
Stödet bör därför utgå direkt till miljöorganisationerna över ett
särskilt anslag, som bör föras upp med 150 000 kr.

I motion 900 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, med hänvisning till
värdet av miljöorganisationernas informationsinsatser m. m., att anslaget
höjs med 800 000 kr. till 4,2 milj. kr.

Regeringens förslag innebär att anslaget höjs med 500 000 kr. till 3,4
milj. kr. för nästa budgetår. Med hänsyn till vikten av en restriktiv
budgetprövning är utskottet inte berett att föreslå någon ytterligare
uppräkning av anslaget utöver den regeringen förordat. Motion 900 yrkande
5 avstyrks således.

Av vad utskottet inledningsvis anfört framgår att under detta anslag dels
särskilt fastställda bidrag, dels en särskild anslagspost står till förfogande för
miljöorganisationernas informationsverksamhet. Det ankommer på regeringen
att besluta om anslagets fördelning på olika ändamål. Med regeringens
förslag får yrkande 2 i motion 841 anses delvis tillgodosett. Även detta
motionsyrkande avstyrks därför.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:900 yrkande 5 till Miljövårdsinformation för

JoU 1983/84:25

budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 3 400 000
kr.,

2. att riksdagen avslår motion 1983/84:841 yrkande 2.

43. Mark för naturvård. Regeringen har under punkt H 4 (s. 102-108)
föreslagit riksdagen att

1. i enlighet med vad som anförts i propositionen medge att den mark
staten äger eller framdeles förvärvar inom angivna områden av Stenshuvud
får avsättas till nationalpark,

2. i enlighet med vad som anförts i propositionen medge att Muddus
nationalpark utvidgas,

3. till Mark för naturvård för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:900 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 4 och 6),

4. att riksdagen beslutar att mark motsvarande ett värde av 15 milj. kr.
årligen skall överföras från domänfonden till naturvårdsfonden i syfte att
underlätta bildandet av naturreservat,

6. att riksdagen till Mark för naturvård för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 40 000 000 kr.

I motion 1983/84:1825 av John Andersson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
med ändring i proposition 1983/84:100 under bil. 11, H 4. Mark för naturvård
beslutar anvisa ett med 20 000 000 kr. till 40 000 000 kr. förhöjt belopp.

I motion 1983/84:2341 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen vid
behandling av proposition 1983/84:100 bil. 11 H 4. Mark för naturvård som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
inlösen av fjällnära urskogar.

I motion 1983/84:2342 av Einar Larsson m. fl. (c) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 4), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående mark för naturvård.

Utskottet

I förevarande avsnitt tar jordbruksministern först upp frågan om
inrättande av en ny nationalpark vid Stenshuvud och om utvidgning av
Muddus nationalpark.

Beträffande Stenshuvud förordas, i huvudsaklig överensstämmelse med
ett förslag från naturvårdsverket, att den nya nationalparken bör omfatta
dels ett område om ca 225 ha som är i statens ägo, dels några enskilt ägda

JoU 1983/84:25

områden om ca 75 ha. Jordbruksministern framhåller dock att det kan bli
nödvändigt med gränsjusteringar för den händelse det inte skulle visa sig
möjligt eller lämpligt att förvärva alla områden. Det förutsätts att regeringen
i detalj får fastställa de slutliga gränserna för den föreslagna nationalparken.

Vidare hemställs i propositionen om riksdagens medgivande till en
utvidgning av Muddus nationalpark med ett område i parkens norra del om
ca 863 ha, som staten förvärvat, och till en mindre gränsändring i den södra
delen. Den föreslagna gränsjusteringen i söder innebär bl. a. att gränslinjen
får en mera ändamålsenlig sträckning och att strandområdet till Stora Lule
älv införlivas med nationalparken. Härigenom skulle - utöver vattenområdet
- ett landområde av ca 150 ha tilläggas parken. Av praktiska skäl föreslås att
gränsen följer fastighetsgränsen i vattenområdet. Härigenom kan bl. a.
kostnader för fastläggandet av en ny fastighetsgräns vid älvstranden
undvikas. Statens vattenfallsverk har emellertid i ett remissyttrande påpekat
att verket utreder frågan om höjning av dämningsgränsen vid Messaure
kraftstation. En sådan dämningshöjning skulle orsaka intrång i nationalparken
inom parkens hela blivande strandområde vid Stora Lule älv. Jordbruksministern
framhåller för sin del att den omständigheten att nationalparksgränsen
på anförda skäl blir densamma som fastighetsgränsen i Stora Lule älv
i och för sig inte bör utgöra något hinder mot en sådan framtida
dämningshöjning som vattenfallsverket avser. Den föreslagna gränsändringen
avses inte heller hindra att fritidsfiske i framtiden kan bedrivas inom den
del av älven som kommer att ligga inom den utvidgade nationalparken. De
föreslagna utvidgningarna framgår av en till propositionen fogad kartbilaga
(bil. 11 s. 132).

Beträffande medelsanvisningen under anslaget föreslås ett oförändrat
belopp om 20 milj. kr. Jordbruksministern erinrar härvidlag om möjligheten
att säkerställa omfattande och för rekreation och friluftsliv viktiga områden
som naturvårdsområden, i vilka fall ingen ersättning utgår.

I motionerna 900 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) och 1825 av John
Andersson m. fl. (vpk) yrkas en anslagshöjning med 20 milj. kr. till 40 milj.
kr. Yrkandena motiveras bl. a. med att medelsbehovet är mycket stort och
att snabba åtgärder måste vidtas för att skydda de återstående urskogarna
m. m. I motion 900 yrkas dessutom att ett belopp av 15 milj. kr. överförs från
domänfonden till naturvårdsfonden för att underlätta bildande av naturreservat.

Även i motion 2342 av Einar Larsson m. fl. (c) förordas ett avräkningsförfarande
mellan domänfonden och naturvårdsfonden för att ge ökade
möjligheter att skydda värdefulla naturområden. Detta system bör enligt
motionen återinföras och gälla mark för högst 10 milj. kr. under budgetåret
1984/85. I motionen förutsätts vidare att den av domänverket ägda marken
som berörs av förslagen om inrättande av nationalpark vid Stenshuvud och

4 Riksdagen 1983184. 16 sami. Nr 25

JoU 1983/84:25

utvidgning av Muddus nationalpark utan vederlag överförs till naturvårdsfonden.

I motion 2341 av Einar Larsson m. fl. (c) om inlösen av fjällnära urskogar
anförs mera allmänna synpunkter på bevarandearbetet och möjligheten att
skydda de stora arealer fjällnära skogar som bl. a. har högt vetenskapligt
värde och dessutom är viktiga för rennäringen. Ett beslut om de skogar som
skall skyddas bör om möjligt tas i ett sammanhang. En objektiv värdering bör
snarast komma till stånd, varvid de gynnsamma bidragsmöjligheterna för
skogsbruket inte bör gottskrivas markägaren. Eftersom staten äger huvuddelen
av de skyddsvärda markerna bör enligt motionen ersättningsfrågan
lösas så att domänverkets stamkapital skrivs ned med värdet av de skogar
som avsätts till naturreservat. I den mån enskilt markägande förekommer
bör domänverket tillhandahålla ersättningsmark.

Utskottet ansluter sig till vad naturvårdsverket och jordbruksministern
föreslagit i fråga om inrättande av en ny nationalpark vid Stenshuvud. Som i
propositionen anförts bör det ankomma på regeringen att fastställa de
slutliga gränserna för den föreslagna nationalparken. Likaså tillstyrker
utskottet att Muddus nationalpark utvidgas på sätt som föreslagits i
propositionen. Beträffande eventualiteten av ett framtida intrång i södra
delen av Muddus nationalpark har utskottet inhämtat att höjningen av
dämningsgränsen vid Messaure numera avförts från vattenfallsverkets
projekteringsplaner på grund av bl. a. bristande lönsamhet. F. n. bedömer
verket det som mycket osannolikt att detta projekt kan komma att
aktualiseras på nytt. Utskottet har i andra sammanhang gjort principiella
uttalanden av innebörd att den största restriktivitet bör iakttas när ingrepp i
nationalparker aktualiseras (bl. a. JoU 1979/80:39). Med hänsyn till vad
utskottet nyss anfört finns det dock inte anledning att nu gå närmare in på
frågan om ett framtida intrång i nationalparken kan anses förenligt med
angivna principer eller ej.

De områden som avses ingå i Muddus nationalpark ägs av staten och är
upptagna på domänfonden. I propositionen framhålls att det ankommer på
statens naturvårdsverk och domänverket att besluta i fråga om överföring av
den aktuella marken från domänfonden till naturvårdsfonden. De kostnader
som kan uppkomma i samband med bildandet av en nationalpark vid
Stenshuvud och utvidgningen av Muddus nationalpark bör enligt propositionen
bestridas inom ramen för förevarande anslag. Utskottet är av samma
uppfattning och avstyrker därmed motion 2342 i den del motionärerna berör
frågan om ersättning till domänverket för överförd mark.

Vidare avstyrker utskottet motionerna 900 och 2342 i de delar motionerna
tar upp frågan om överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden
i samband med reservatsbildning m. m. Som utskottet anförde vid
föregående års budgetbehandling bör - då produktiv skogsmark tas i anspråk
för naturvårdsändamål - utgångspunkten vara att ersättningsfrågor bedöms

JoU 1983/84:25

på samma sätt när det gäller domänverkets mark som i fråga om annan mark
(JoU 1982/83:24 s. 36).

Vad särskilt gäller frågan om bevarande av fjällnära urskogar, vilken
berörs bl. a. i motion 2341, vill utskottet framhålla att naturvårdsverket
nyligen avslutat sin inventering av de fjällnära skogarna. På grundval av
denna inventering kommer diskussioner att äga rum mellan bl. a. domänverket
och naturvårdsverket angående skyddet av urskogar på statens mark.
Vidare kan nämnas att lantbruksstyrelsen i samråd med bl. a. representanter
för samerna genomför en hänglavsinventering i de fjällnära skogarna. Den
verksamhet som pågår kommer enligt vad utskottet erfarit att läggas till
grund för övergripande bedömningar i jordbruksdepartementet i hithörande
frågor. I avbidan på resultatet av dessa överväganden bör motion 2341 enligt
utskottets mening inte föranleda någon särskild riksdagens åtgärd.

Med hänsyn till det nyss sagda och till det budgetekonomiska läget är
utskottet inte heller berett att förorda någon ändring av regeringens förslag i
fråga om medelsanvisningen. Utskottet avstyrker följaktligen motion 1825
och motion 900 yrkande 6.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen, i enlighet med vad som anförts i propositionen,
medger att den mark staten äger eller framdeles förvärvar inom
angivna områden av Stenshuvud får avsättas till nationalpark,

2. att riksdagen medger att Muddus nationalpark utvidgas i
enlighet med vad som anförts i propositionen,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:900 yrkande 6 och motion 1983/84:1825 till
Mark för naturvärd för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.,

4. beträffande ersättningsfrågor vid bildande av nationalpark vid
Stenshuvud och utvidgning av Muddus nationalpark

att riksdagen avslår motion 1983/84:2342 yrkande 4 i motsvarande
del,

5. beträffande överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden
m. m.

a) att riksdagen avslår motion 1983/84:900 yrkande 4 och
motion 1983/84:2342 yrkande 4 i motsvarande del,

b) att riksdagen avslår motion 1983/84:2341.

44. Vård av naturreservat m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt H5 (s. 109-110) och hemställer

att riksdagen till Vård av naturreservat m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 26 900 000 kr.

JoU 1983/84:25

45. Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet och Undersökningar
av hälso- och miljöfarliga varor. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkterna H 7-H 8 (s. 110-111) och hemställer

1. att riksdagen till Stöd till kollektiv forskning inom miljövårdsområdet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 9 000 000 kr.,

2. att riksdagen till Undersökningar av hälso- och miljöfarliga
varor för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
4 500 000 kr.

46. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. Regeringen
har under punkt H9 (s. 112-113) föreslagit riksdagen att till Särskilda
undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1984/85
anvisa ett reservationsanslag av 14 000 000 kr.

Motion

I motion 1983/84:900 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 7), att riksdagen till Särskilda undersökningar inom
miljövårdsområdet för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
15 000 000 kr.

Utskottet

Detta anslag används för att bekosta utredningar och undersökningar
inom miljövårdsområdet, i första hand rörande miljöskydd inom industrin
och inom kommunerna, samt naturvårdsutredningar.

Enligt jordbruksministern är det angeläget att ytterligare insatser kan
göras bl. a. för att förbättra tillsynen enligt miljöskyddslagen. Anslaget
föreslås därför uppräknat med 1,2 milj. kr. till 14 milj. kr.

Utskottet är, med hänsyn till den resursförstärkning som regeringens
förslag innefattar, inte berett att förorda någon ytterligare höjning av
anslaget. Yrkandet i motion 900 om en anslagshöjning till 15 milj. kr.
(yrkande 7) avstyrks således.

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:900 yrkande 7 till Särskilda undersökningar
inom miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 14 000 000 kr.

47. Program för övervakning av miljökvalitet. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt H 10 (s. 113-114) och hemställer

JoU 1983/84:25

att riksdagen till Program för övervakning av miljökvalitet för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 12 200 000
kr.

48. Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. Regeringen har under punkt H 11 (s.
114-115) föreslagit riksdagen att till Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:834 av John Andersson m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
intensifierad verksamhet för ny och bättre miljöskyddsteknik.

I motion 1983/84:1867 av Jan-Eric Virgin och Arne Svensson (båda m)
yrkas att riksdagen under anslag H 11. Stöd till miljöskyddsteknik m. m.
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag sänkt anslag med 5 milj. kr.
till 15 milj. kr.

I motion 1983/84:2350 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 2), att riksdagen hos regeringen begär att medel ur anslaget
Ny teknik ställs till förfogande för algodlingsprojektet vid Ringsjön.

Utskottet

I proposition 1983/84:40 om vissa ekonomisk-politiska åtgärder anförde
jordbruksministern att efterfrågan på bidrag under förevarande anslag inte
varit av den omfattning som tidigare antagits och att anslaget därför kunde
minskas med 23 milj. kr. Förslaget godkändes av riksdagen (JoU 1983/
84:15). Jordbruksministern föreslår nu att anslaget minskas med ytterligare
20 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Enligt motion 834 av John Andersson m. fl. (vpk) måste den begränsade
efterfrågan på anslaget tolkas som att det brustit i information och saknats
initiativ på detta område. Motionärerna anser därför att åtgärder måste
vidtas för att intensifiera verksamheten för en ny och bättre miljöskyddsteknik.
Det bör i första hand åligga naturvårdsverket och regeringen att vidta
sådana åtgärder.

I motion 1867 av Jan-Eric Virgin och Arne Svensson (båda m) föreslås,
med hänvisning till den stora reservation som finns under anslaget, att detta
minskas till 15 milj. kr.

I motion 2350 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s) behandlas problemen med
eutrofiering av sjöar och vattendrag till följd av bl. a. utlakningen av
växtnäring i vissa jordbruksområden. Bl. a. Ringsjön i Skåne har drabbats av
betydande miljöstörningar främst på grund av tillförseln av kväve och fosfor
från jordbruket. Sedan några år pågår försök i Ringsjöområdet med

JoU 1983/84:25

inplantering av alger och växter som anses kunna absorbera kväve och fosfor.
Motionen utmynnar i nu aktuell del i ett yrkande att algodlingsprojektet
erhåller stöd från anslaget Ny teknik (yrkande 2). Utskottet utgår från att
motionärerna härmed åsyftar anslaget Stöd till miljöskyddsteknik, m. m.

Utskottet delar jordbruksministerns bedömning att anslaget nu kan
minskas med ytterligare 20 milj. kr., varigenom anslaget för nästa budgetår
skulle uppgå till 20 milj. kr. Yrkandet i motion 1867 om ytterligare
reducering av anslaget avstyrks således.

Vad beträffar kraven i motion 834 på informationsinsatser m. m. får
utskottet framhålla att det i första hand ankommer på naturvårdsverket att
vidta de åtgärder som kan anses erforderliga. Det bör f. ö. påpekas att
naturvårdsverket i sin anslagsframställning anmält en ökad efterfrågan på
bidrag under det senaste halvåret. Särskilt starkt intresse har visats för
återvinningsfrågor. Utskottet finner med hänsyn till det anförda att
motionen inte påkallar någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I anslutning till motion 2350 får utskottet anföra följande. Som framgår av
utskottets betänkande 1982/83:13 har vattenförhållandena i Ringsjön följts
ganska väl sedan lång tid tillbaka. En särskild Ringsjökommitté har bildats,
som bl. a. föreslagit ett åtgärdsprogram som omfattar kartläggning av
gödselvårdsanläggningar, information till jordbrukarna - i samråd med LRF
- och inventering av glesbebyggelse runt sjön. Som utskottet anförde i
nyssnämnda sammanhang är det angeläget att ytterligare ansträngningar
görs för att klarlägga orsakssammanhangen bakom eutrofieringen och att
åtgärder vidtas för att i möjlig mån motverka föroreningen.

Det kan i sammanhanget nämnas att samspelet mellan de areella
näringarna och miljön enligt förslag i den nyligen framlagda propositionen
om forskning (prop. 1983/84:107) kommer att bli föremål för ytterligare
forskningsinsatser. Vad beträffar möjligheten att erhålla statligt stöd till
algodlingsprojekt m. m. har utskottet erfarit att naturvårdsverket f. n.
prövar ansökningar om bidrag till fyra olika projekt som gäller Ringsjön och
övergödningsproblematiken. Mot bakgrund av riksdagens tidigare uttalanden
i frågan får det förutsättas att ansökningarna prövas i positiv anda och att
syftet med motion 2350 yrkande 2 kan komma att tillgodoses utan någon
särskild åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1983/84:1867 till Stöd till miljöskyddsteknik, m. m.
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
20 000 000 kr.,

2. beträffande informationsinsatser m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:834,

3. beträffande stöd till algodlingsprojekt vid Ringsjön

att riksdagen lämnar motion 1983/84:2350 yrkande 2 utan
vidare åtgärd.

JoU 1983/84:25

49. Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond m. fl. anslag. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkterna H 13-H 19 (s. 117-123) och
hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till Förenta Nationernas miljöfond för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 17 660 000
kr.,

2. att riksdagen till Restaurering av Hornborgasjön för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 4 500 000 kr.,

3. att riksdagen till Toxikologisk informationsservice, m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 5 650 000
kr.,

4. att riksdagen till Statens strålskyddsinstitut för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 15 619 000 kr.,

5. att riksdagen till Strålskyddstillsyn på kärnenergiområdet för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 000
kr.,

6. att riksdagen till Strålskyddsforskning för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.,

7. att riksdagen till Beredskap mot kärnkraftsolyckor för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Diverse

50. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m. och Ersättningar för
vissa besiktningar och syneförrättningar. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna J 1-J 2 (s. 127-128) och hemställer

1. att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
32 919 000 kr.,

2. att riksdagen till Ersättningar för vissa besiktningar och
syneförrättningar för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 5 000 kr.

51. Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m. Regeringen har
under punkt J 3 (s. 129-130) föreslagit riksdagen att till Ersättning för vissa
skador förorsakade av vilt, m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 6 220 000 kr.

Motioner

I motion 1983/84:900 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 8), att riksdagen till Flora- och faunavård för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 000 000 kr.

JoU 1983/84:25

I motion 1983/84:902 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 8), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförts om ökade insatser för flora och fauna.

Utskottet

Från anslaget utbetalas ersättning för förluster som uppkommer till följd
av angrepp av vissa rovdjur på renar, får och andra tamdjur. Bestämmelser
om ersättning finns i 16 § jaktstadgan (1938:279, omtryckt 1981:678) och
förordningen (1976:430) om ersättning vid vissa skador av rovdjur (ändrad
1980:374). Från anslaget utgår vidare viss ersättning enligt förordningen
(1980:400) om ersättning vid vissa viltskador, m. m. (ändrad senast
1982:980). Dessutom bekostas från anslaget vissa åtgärder för att förebygga
skador av vilt m. m.

I motionerna 900 resp. 902 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) föreslås ökade
insatser för skyddet av flora och fauna. Enligt den sistnämnda motionen bör
arbetet bedrivas längs flera linjer. Motionärerna anför härvidlag en råd
önskemål om åtgärder som bör vidtas i form av reservatsbildning, ökad
hänsyn till naturvården i de areella näringarna, fridlysning av djur och växter
m. m. samt frivilliga insatser. I motion 900 framförs krav på ett särskilt anslag
till flora- och faunavård om 1 milj. kr.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag rörande medelsanvisning
och tillstyrker således att anslaget förs upp med 6 220 000 kr.

Av propositionen framgår att naturvårdsverket i sin anslagsframställning
föreslagit att särskilda medel anvisas för olika projekt inom fauna vården.
Jordbruksministern har härvidlag anfört att han i avvaktan på slutbehandling
av jakt- och viltvårdsberedningens huvudbetänkande inte f. n. är beredd att
biträda förslaget om medel till ett fauna vårdsprogram.

Med hänsyn bl. a. till den verksamhet som jordbruksministern hänvisar till
är utskottet för sin del inte berett att föreslå att särskilda medel anvisas till
flora- och faunavården i enlighet med motion 900, yrkande 8. Nämnda
motionsyrkande avstyrks således. När det gäller önskemålen i motion 902
rörande insatser inom flora- och faunavården i allmänhet torde det knappast
råda delade meningar om det angelägna i att sådana åtgärder som
motionärerna angett kommer till stånd. Utskottet har relativt nyligen
behandlat ett liknande motionsyrkande och därvid bl. a. gett exempel på
åtgärder som kan anses ägnade att åtminstone delvis tillgodose motionärernas
syften (JoU 1983/84:18). På utskottets förslag har ifrågavarande
motionsyrkande avslagits av riksdagen, och utskottet finner inte anledning
att förorda något ändrat ställningstagande till det nu behandlade yrkandet.
Utskottet avstyrker därför även yrkande 8 i motion 902.

JoU 1983/84:25

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt,
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
6 220 000 kr.,

2. beträffande särskilda medel till flora- och faunavård m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:900 yrkande 8 och motion
1983/84:902 yrkande 8.

Stockholm den 13 mars 1984

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Grethe Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m),
Gunnar Olsson (s), Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin
Andersson (c), Margareta Winberg (s), Jens Eriksson (m), Börje Stensson
(fp), John Andersson (vpk) och Åke Selberg (s).

dock att vid punkterna 7-8 Bo Arvidson (m) deltagit i stället för Sven Eric
Lorentzon (m),

fr. o. m. punkt 23 Ulf Lönnqvist (s) deltagit i stället för Grethe Lundblad
(s), Bengt Kronblad (s) i stället för Margareta Winberg (s), och Paul
Lestander (vpk) i stället för John Andersson (vpk),

fr. o. m. punkt 30 Lennart Brunander (c) deltagit i stället för Kerstin
Andersson (c),

fr. o. m. punkt 41 Lars Emestam (fp) deltagit i stället för Börje Stensson
(fp),

vid punkt 43 Bo Arvidson (m) deltagit i stället för Hans Wachtmeister
(m).

JoU 1983/84:25

Reservationer

1. Bidrag till jordbrukets rationalisering (punkt 3 mom. 1)

Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m), Sven Eric
Lorentzon (m), Jens Eriksson (m) och Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”riksdagens bifall” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i de i motion 2486 (fp) framförda principiella
invändningarna mot angivna investeringsförbud. I och för sig har utskottet
förståelse för den oro som framförts beträffande överskott inom animalieproduktionen.
Utskottet kan dock inte ställa sig bakom den metod för
produktionsdämpande åtgärder som f. n. anlitas. Det förra året införda
investeringsförbudet synes ha haft ringa verkan i det korta perspektivet. Den
rådande regleringen är avsedd att gälla under ytterligare ett år.

Utskottet menar att initiativ för mera rationell produktion till såväl
producenternas som konsumenternas bästa hålls tillbaka om förbudet mot
nybyggnad av djurstallar bibehålls. Framtidstron inom jordbruket riskerar
att minska ytterligare.

Enligt utskottets mening är det angeläget att jordbruket i stället kan möta
överskottsproduktionen med åtgärder av annan typ, såsom ökad odling av
proteinrika grödor och grödor för energiändamål samt exportsatsningar på
högförädlade livsmedel.

Med stöd av den inställning som utskottet här redovisat förordar utskottet
att riksdagen i enlighet med motionärernas förslag beslutar upphäva lagen
om tillfälligt förbud mot nybyggnad av djurstallar fr. o. m. den 1 juli 1984.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande tillfälligt investeringsförbud inom animalieproduktionen att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:2486 yrkande 2 och med
anledning av motion 1983/84:1870 antar nedanstående lag om
upphävande av lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot
nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä:

Lag om upphävande av lagen (1983:147) om förbud under viss tid mot
nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fäderfä

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1983:147) om förbud under
viss tid mot nybyggnad av djurstallar för nötkreatur, svin och fjäderfä skall
upphöra att gälla vid utgången av juni månad 1984.

JoU 1983/84:25

2. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 4 moni. 1)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”1 sitt” och slutar
med ”del (yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner för sin del inte att regeringen presenterat tillräckligt
underlag för bedömningen att den rörliga kredit som ställs till lantbruksstyrelsens
förfogande för vissa större förvärv av mark från skogsföretag skall
kunna halveras under nästa budgetår. Tvärtom talar enligt utskottets mening
starka skäl för att den rörliga krediten t. v. hålls kvar på nuvarande nivå, eller
150 milj. kr. Utskottet hemställer att riksdagen ger regeringen detta till
känna. Detta innebär att utskottet ställer sig bakom det i centerpartiets
kommittémotion 2342 framförda yrkandet härom (yrkande 1).

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1983/84:2342 yrkande 1 medger att lantbruksstyrelsen
för förvärv av viss skogsmark under budgetåret 1984/85 får
disponera en rörlig kredit av 150 000 000 kr. i riksgäldskontoret.

3. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 4 mom. 2)

Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m),
Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Jens Eriksson (m) och
Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med ”Utskottet vill”
och på s. 10 slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att den rörliga kredit som lantbruksstyrelsen under
senare år disponerat för större förvärv av mark från domänverket och
skogsbolag haft stor betydelse när det gällt att lösa likviditetsproblem för
vissa skogsbolag. Samtidigt har krediten varit ett värdefullt medel i ansträngningen
att förstärka de aktiva jord- och skogsbrukarnas brukningsenheter
och deras utkomstmöjligheter. Genom komplettering med skog till lantbruksfastigheter
förbättras lantbrukarnas möjligheter till sysselsättning och
säkrare försörjningsunderlag. Detta framstår som särskilt angeläget när
arbetsmarknaden är svag och möjligheter till alternativ sysselsättning i stor
utsträckning saknas. Med anledning av vad nu anförts anser utskottet skäl
tala för att man återgår till målsättningen att den mark som förvärvas med nu
ifrågavarande kredit i första hand bör tillföras bestående lantbruk, eller
användas för byte med andra skogsägare. Enligt utskottets mening bör
utvecklingen samtidigt gå i riktning mot att domänverkets skogsmarksinnehav
i ökad utsträckning tas i anspråk för strukturrationaliseringsändamål
inom jordbruket. Utskottet delar således den allmänna uppfattning i
hithörande frågor som kommer till uttryck i motionerna 681 (c), 2083 (c) och

JoU 1983/84:25

2107 (c) yrkandena 1 och 2. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande domänverkets medverkan i strukturrationaliseringen,
m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1983/84:681, 1983/
84:2083 och 1983/84:2107 yrkandena 1 och 2,

4. Markförvärv för jordbrukets rationalisering (punkt 4 mom. 4)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”De i” och
slutar med ”riksdagens ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

De i motionen angivna spörsmålen berör väsentliga delar av jordbrukspolitiken.
Enligt utskottets mening måste motionärernas synpunkter ägnas stor
vikt vid statsmakternas kommande överväganden rörande livsmedelspolitikens
inriktning. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande vissa jordbrukspolitiska frågor
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:2107 yrkande 3,

5. Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti (punkt 6 mom. 3)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Några sådana”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är olyckligt att en
särskild kreditgarantiavgift läggs till de kostnader som redan mycket hårt
drabbar framför allt dem som nyligen startat företag eller som avser att
nyetablera sig inom jordbruket. På skäl som motionärerna anför bör
riksdagen bestämt uttala sig för att den enprocentiga avgift för utestående
lånebelopp för lån till jordbrukets, trädgårdsnäringens och fiskets rationalisering
som förra året infördes snarast möjligt avvecklas.

Vad utskottet nu anfört med anledning av motionerna 1301 (c) och 2342 (c)
i förevarande delar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande kreditgarantiavgift

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1983/84:1301 yrkande
1 och 1983/84:2342 yrkande 2,

JoU 1983/84:25

6. Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, m. m. (punkt 7 morn. 3)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Utskottet vill”
och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening riktar motionärerna uppmärksamheten på viktiga
problem som det är angeläget att snarast komma till rätta med.
Jordbruksministern förutskickade förra året vid en frågestund i riksdagen att
regeringen då skulle framlägga en proposition grundad på trädgårdsnäringens
förslag och olika framställningar från Trädgårdsnäringens riksförbund.
Några förslag i ämnet har heller inte redovisats i budgetpropositionen till
riksdagen innevarande år. Av en nyligen hållen frågedebatt i riksdagen synes
också framgå att regeringen inte heller har för avsikt att inom den närmaste
tiden förelägga riksdagen några förslag. Utskottet finner detta mycket
beklagligt. Enligt utskottets mening bör riksdagen för regeringen framhålla
angelägenheten av att förslag om marknadsfrämjande åtgärder snarast
föreläggs riksdagen och att regeringen i övrigt vidtar åtgärder av det slag som
aktualiserats i motion 1301 (c) yrkandena 4 och 5.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande marknadsfrämjande åtgärder för trädgårdsnäringen
m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:1301 yrkandena
4 och 5.

7. Främjande av trädgårdsnäringen (punkt 8)

Einar Larsson (c), Kerstin Andersson (c) och Börje Stensson (fp) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 16 börjar med ”Utskottet finner” och
utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

I propositionen redovisas att efterfrågan på bidrag under budgetåret
1982/83 var dubbelt så stor som tillgången på medel. Lantbruksstyrelsen var
därför tvungen att kraftigt prioritera bland projekten. Trots detta föreslår
regeringen inte någon ökning av anslaget. Enligt utskottets mening är det av
stort värde att medel finns till projekt som varken kan tas upp av
försöksverksamheten eller rådgivningen. Utskottet föreslår att riksdagen till
anslaget Främjande av trädgårdsnäringen anslår 1,9 milj. kr. eller 1 milj. kr
mer än vad regeringen föreslagit. Utskottet tillstyrker alltså motion 1301 (c)
yrkande 2 på denna punkt.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1983/84:1301 yrkande 2 till Främjande av trädgårdsnäringen
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
1 900 000 kr.

JoU 1983/84:25

8. Inköp av livsmedel m. m. för beredskapslagring (punkt 13 mom. 1 och 2)

John Andersson (vpk) anser att den del av utskottets yttrande på s. 24 som
börjar med ”Utskottet vill” och utskottets hemställan bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening kommer de mål som uppställdes i 1982 års
försvarsbeslut inte att kunna genomföras inom jordbruksdepartementets
område om förslaget i förevarande del av budgetpropositionen går igenom.
Statens jordbruksnämnd som är samordnare och programmyndighet påpekar
att framför allt målet för försörjningen med gödsel- och bekämpningsmedel
inte kan genomföras inom utsatt tid. Dessutom medför nedskärningen av
ramen att kraven på säkerhet, enligt jordbruksministerns bedömning, måste
begränsas till 75 % i stället för 90 % av en tillfredsställande försörjning.
Utskottet finner för sin del starka skäl att förevarande anslag på sätt anges i
motion 1863 (yrkande 2) räknas upp med i runt tal 15,3 milj. kr. till ca 60 milj.
kr. för nästa budgetår.

Utskottet vill i sammanhanget vidare framhålla att konstgödsel och
bekämpningsmedel i den omfattning som nu förekommer inom den svenska
livsmedelsproduktionen inte är acceptabelt. I en akut avspärrningssituation,
som det är mera realistiskt att föreställa sig än ett önsketänkande om treåriga
omställningsperioder, måste det dock finnas större beredskap än vad som nu
föreslås i budgetpropositionen. På sikt måste importberoendet minska.
Inhemsk konstgödselproduktion är däremot en viktig åtgärd. Minskning av
gifterna i odlingen är en annan. Framför allt måste dock beslut fattas redan
nu och åtgärder sättas in för att snarast genomföra den omställning av den
svenska livsmedelsförsörjningen som nu bara är ett mål i beredskapsåtgärderna,
och ett mål som inte ens är möjligt att genomföra. Som i andra
totalförsvarssammanhang bör en omfördelning av medel från militär till civil
sektor underlätta en sådan omställning. Med hänvisning till det anförda
föreslår utskottet att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
åtgärder vidtas för att snarast genomföra en minskad sårbarhet inom
livsmedelsproduktionens område och att direktiven till den kommande
totalförsvarsutredningen utformas i enlighet härmed. Vad nu anförts innebär
att utskottet ansluter sig till den uppfattning som redovisas i motion 1863 i vad
avser yrkande 1.

Utskottet hemställer

1. beträffande åtgärder för att minska sårbarheten inom livsmedelsproduktionen
m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:1863 yrkande 1
och 1983/84:2486 yrkande 6,

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1983/84:1863 yrkande 2 till Inköp av livsmedel m. m. för
beredskapslagring för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 59 930 000 kr.

JoU 1983/84:25

9. Skogsstyrelsen (punkt 15 moni. 2)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar med ”Sedermera
har” och på s. 27 slutar med ”i övrigt” bort ha följande lydelse:

Som centerpartiet framhåller i sin motion 378 har uttaget av skogsvårdsavgift
trettiodubblats under en tioårsperiod, mellan inkomståren 1974 och
1984. Från att ha varit en förhållandevis betydelselös avgift har skogsvårdsavgiften
därmed blivit en betungande pålaga för skogsägaren som individ och
för skogsbruket som näring. Genom riksdagens beslut med anledning av
proposition 1983/84:40 har skogsvårdsavgiften också alltmer fått karaktären
av en punktskatt på skogsbruket. Enligt detta riksdagsbeslut kommer
skogsvårdsavgiftsmedel att användas för att finansiera alla åtgärder för
skogsbruket i det inre stödområdet. Därigenom har principen släppts att
skogsvårdsavgiften endast får användas för bidrag som är tillgängliga för alla
skogsägare. Som motionärerna visar har skogsvårdsavgiften i huvudsak blivit
en form för transferering av medel mellan skogsägare och även kommit att
finansiera den omfattande byråkrati som är nödvändig för medlens fördelning.
Från skogsbrukets totala synpunkt är man inte betjänt av denna
transfereringsekonomi.

Utskottet tillstyrker mot den angivna bakgrunden de förslag som framställs
i motionen. Riksdagen bör sålunda enligt utskottets mening besluta att
avveckla samtliga bidragsformer, vilka finansierats med skogsvårdsavgiftsmedel,
fr. o. m. den 1 juli 1984. Skogsstyrelsen bör få i uppdrag att snarast
göra en översyn av möjligheterna till personalminskning vid styrelsen och vid
skogsvårdsstyrelserna när det skogliga bidragssystemet tas bort. Utskottet
ansluter sig även till vad som i övrigt anförts i motionen.

Vad utskottet sålunda uttalat med anledning av motionen såvitt nu är i
fråga (yrkandena 1, 3 och 6) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande avveckling av skogliga bidragsformer m.m.
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:378 yrkandena
1, 3 och 6.

10. Skogsstyrelsen (punkt 15 mom. 3)

Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m),
Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Jens Eriksson (m) och
Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Att samråd”
och slutar med ”motionsyrkanden avstyrks” bort ha följande lydelse:

JoU 1983/84:25

Utskottet tillstyrker de förslag till samråd mellan regeringen och berörda
myndigheter samt skogsnäringen vilka framläggs i motion 2096 (m) och i
motion 378 (c) yrkande 5. Enligt utskottets mening kan näringen själv svara
för finansieringen av vissa för skogsbruket gemensamma angelägenheter
genom avtal med staten. Det är angeläget att företrädare för svenskt
skogsbruk av olika kategorier nu får större inflytande då det gäller
framtagning av objekt av gemensamt intresse för skogsbruket genom ett
partssammansatt samråd. Riksdagen bör som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet sålunda uttalat med anledning av motionerna såvitt nu är
i fråga.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande förhandlingar med skogsbrukets representanter

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:378 yrkande 5
och motion 1983/84:2096.

11. Skogsstyrelsen (punkt 15 mom. 4)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”i fråga” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 2486 (fp) visar jordbruksministerns uttalande i
propositionen om att några ytterligare statliga åtgärder för ökade avverkningar
inte nu behövs, att regeringen inte för gott har avskrivit planerna på
sådana åtgärder. Med hänsyn till den massiva kritik som tidigare beskattnings-
och tvångsförslag i detta sammanhang har mött bör riksdagen enligt
utskottets mening uttala att dylika beskattnings- och tvångsförslag inte vidare
bör övervägas. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motionen
såvitt nu är i fråga (yrkande 5) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande uttalande om beskattnings- och tvångsförslag

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:2486 yrkande 5.

12. Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter (punkt 17)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”(yrkande 1)” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motionen skulle en ökning av skogsvårdsstyrelsernas
resurser resultera i bättre skötsel av våra skogstillgångar. En resursförstärk -

JoU 1983/84:25

ning skulle även ge positiva effekter till sysselsättningsmöjligheterna i
skogsbygderna samt inom skogsnäringen i stort. Utskottet tillstyrker mot den
bakgrunden motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 1).

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1983/84:1865 yrkande 1 till Skogsvårdsstyrelserna: Myndighetsuppgifter
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
143 515 000 kr.

13. Bidrag till skogsvård m. m. (punkt 20 mom. 2 och 3)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”(yrkandena 2 och 4)” bort ha följande lydelse:

Utskottet får med anledning av motionen erinra om vad som anförts i det
föregående (reservation 9 och 10) beträffande anslaget till skogsstyrelsen.
Som motionärerna framhåller innebär bidragssystemet en överföring från
skötsamma till icke skötsamma skogsägare, om man ser till samma geografiska
område. Det innebär vidare en väsentlig omfördelning av pengar från
södra och mellersta Sverige till övre Norrlands inland. Så som det skogliga
bidragssystemet nu visar sig fungera är det för skogsbruket bättre att
skogsvårdsavgiften och samtliga bidragsformer med undantag av sådana som
är av regionalpolitisk karaktär avvecklas. Utskottet tillstyrker således den
minskning av medelstilldelningen som förordas i motionen (yrkande 2).

De regionalpolitisk! motiverade bidragen bör emellertid, liksom bidragen
till byggande av skogsvägar, utgå i enlighet med regeringens förslag och
finansieras med budgetmedel. Utskottet biträder motionärernas yrkande om
fortsatt regionalpolitisk! stöd och stöd till byggande av skogsvägar. Vad
utskottet sålunda anfört med anledning av motionen såvitt nu är i fråga
(yrkande 4) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 och 3 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1983/84:378 yrkande 2 samt med avslag på motion
1983/84:1866 till Bidrag till skogsvård m. m. förbudgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.,

3. beträffande det regionalpolitiska stödet m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:378 yrkande 4.

5 Riksdagen 1983184. lösaml. Nr25

JoU 1983/84:25

14. Bidrag till skogsvård m. m. (punkt 20 mom. 2)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon och
Jens Eriksson (samtliga m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med ”Utskottet kan”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1866 framstår det ofta som ekonomiskt gynnsamt
att överföra den begynnande lövskogen på förslyade betesmarker till en mera
ekonomiskt avkastande granskog. Utskottet instämmer med motionärerna i
att skogsplanteringen icke bör styras genom statliga bidrag. I stora delar av
landet är dock bidrag en förutsättning för att det av riksdagen beslutade
programmet för avveckling av glesa skogar skall kunna genomföras. En
besparing bör enligt utskottets mening kunna göras på ifrågavarande anslag
genom att bidragen till avveckling av lågproducerande bestånd minskas med
22 milj. kr. utöver den neddragning som anmälts av regeringen.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1983/84:1866 samt med avslag på motion 1983/84:378 yrkande 2 till
Bidrag till skogsvård m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 288 000 000 kr.

15. Stöd till byggande av skogsvägar (punkt 21 mom. 1, 3 och 4)

John Andersson (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet får”
och slutar med ”yrkandena 2 a och b, 3” bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer med motionärerna, att bidrag till byggande av
skogsvägar för privatskogsbruket kan ha en positiv verkan på avverkningsbenägenheten
genom att avverkningarna kan samordnas på splittrade ägor.
Däremot är det enligt utskottets mening inte nödvändigt att storskogsbruket
erhåller detta stöd. Utskottet tillstyrker mot den bakgrunden förslagen i
motionen att minska ifrågavarande bidragsram och anslag (yrkandena 2 a
och b). Bidrag till byggande av skogsbilvägar bör således endast utgå till det
privata skogsbruket. Förordningen (1979:792) om statligt stöd till skogsbruket
bör ändras i enlighet härmed. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionen såvitt nu är i fråga (yrkande 3) bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1, 3 och 4 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1983/84:1865 yrkande 2 a medger att under budgetåret
1984/85 statsbidrag beviljas med sammanlagt högst 30 000 000 kr.
till byggande av skogsvägar,

JoU 1983/84:25

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1983/84:1865 yrkande 2 b till Stöd till byggande av
skogsvägar för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
25 000 000 kr.,

4. beträffande kretsen av bidragsberättigade

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motion 1983/84:1865 yrkande 3,

16. Stöd till byggande av skogsvägar (punkt 21 mom. 5)

Einar Larsson (c). Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m),
Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c) och Jens Eriksson (m) anser
att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet finner”
och slutar med ”ytterligare åtgärd” bort ha följande lydelse:

Av förordningen om statligt stöd till skogsbruket framgår således att
motionärernas önskemål redan uppfyllts. Skogsvägar som byggts med statligt
stöd skall hållas öppna för trafik om de är lämpade härför och om
länsstyrelsen inte lämnat tillstånd att de stängs av. Motionens syfte torde
således i huvudsak vara tillfredsställt. Motionen avstyrks med hänsyn härtill.

17. Fiskeristyrelsen (punkt 23)

Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 36 börjar med ”Utskottet har”
och på s. 37 slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill beträffande den aviserade försäljningen av undersökningsfartyget
Thetis erinra om att fiskeristyrelsen i sin anslagsframställning
visserligen framkastat tanken på avbemanning och försäljning av Thetis som
en möjlig väg att uppnå det av regeringen uppställda sparmålet. Samtidigt
har emellertid styrelsen hävdat att en avyttring av Thetis skulle medföra en
oförsvarlig sänkning av ambitionsnivån när det gäller undersökningar till
havs. Jordbruksministern framhåller i propositionen att den för fiskeristyrelsen
nödvändiga undersökningsverksamheten kan utföras av fiskeristyrelsens
fartyg Argos och andra tillgängliga undersökningsfartyg eller fiskefartyg
under förutsättning att Argos utrustning kompletteras.

Utskottet har för sin del ingen erinran mot den aviserade upprustningen av
Argos. När det gäller försäljningen av Thetis vill utskottet dock anmäla viss
tveksamhet. En försäljning av fartyget bör icke få leda till en försämring av
den naturvetenskapliga havsforskningen. Utskottet tillstyrker därför förslaget
i motionerna 1029 yrkande 2 och 2486 yrkande 10 att försäljning av Thetis
ej bör få ske förrän konsekvenserna därav klarlagts. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motionerna bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna. Av det anförda framgår att utskottet icke biträder
förslaget i motion 510 yrkande 2. Detta yrkande avstyrks således.

JoU 1983/84:25

dels utskottets hemställan under 2b bort ha följande lydelse:

2 b) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1983/84:1029 yrkande
2 och 1983/84:2486 yrkande 10.

18. Lån till fiskerinäringen (punkt 26)

Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m),
Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Jens Eriksson (m) och
Börje Stensson (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar med ”Utskottet
konstaterar” och slutar med ”avstyrker motionerna” bort ha följande
lydelse:

Utskottet får erinra om att anslaget till fiskerilån liksom taket för varje
enskilt lån legat stilla sedan 1978. Med hänsyn till den prishöjning som ägt
rum under tiden och med beaktande av det lånebehov som uppenbarligen
finns, anser utskottet rimligt att nu öka anslaget med det belopp som föreslås
i motionerna 574 och 1293. Det av regeringen föreslagna anslaget bör alltså
ökas med 15 milj. kr. Därigenom tillgodoses även motion 1304.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motionerna 1983/84:574,1983/84:1293 och 1983/84:1304 till Lån till
fiskerinäringen för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.

19. Statens livsmedelsverk (punkt 30 mom. 2)

Einar Larsson (c), Arne Andersson i Ljung (m), Hans Wachtmeister (m),
Sven Eric Lorentzon (m), Jens Eriksson (m), Börje Stensson (fp) och
Lennart Brunander (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”till livsmedelsverket” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att det vid införandet av handelsgödselavgiften
förutsattes att återbäring av avgiftsmedel skulle ske till de näringar som låg
utanför jordbruksprisregleringen, bl. a. trädgårdsnäringen (prop. 1981/
82:209, JoU 1982/83:42). Vidare instämmer utskottet i motionärernas
synpunkter rörande den svenska trädgårdsnäringens konkurrensläge gentemot
utländska produkter och kvaliteten på inhemska vegetabilier. Som i
samtliga tre motioner anförts gäller strängare bestämmelser i fråga om
användningen av bekämpningsmedel för den svenska produktionen, som till
yttermera visso svarar för en mycket liten andel av antalet registrerade
överskridanden av tillåtna gränsvärden. Utskottet anser mot angivna bak -

JoU 1983/84:25

grund att det vore oskäligt att låta trädgårdsnäringen kollektivt belastas av
kostnaderna för livsmedelsverkets pesticidkontroll. Dessa kostnader bör
därför även i fortsättningen bestridas inom ramen för livsmedelsverkets
anslag. Utskottet är f. n. inte berett att förorda någon höjning av anslaget i
motsvarande mån utan utgår t. v. från att det föreslagna förslagsanslaget om
drygt 56 milj. kr. kan täcka även den nu åsyftade verksamheten. Vad
utskottet anfört med anledning av motionerna 1301 yrkande 3, 1832
yrkandena 1 och 2 och 1844 yrkande 2 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1301 yrkande 3,
motion 1983/84:1832 yrkandena 1 och 2 och motion 1983/84:1844
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om kostnaderna för livsmedelsverkets pesticidkontroll av
inhemska vegetabilier.

20. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård m. m. (punkt 35 mom. 2-4)

Håkan Strömberg, Ove Karlsson, Gunnar Olsson, Martin Segerstedt, Åke
Selberg, Bengt Kronblad och Ulf Lönnqvist (alla s) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 44 börjar med ”Utskottet
erinrar” och på s. 45 slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att 1982 års riksdagsbeslut om organisation och
finansiering av djurens hälso- och sjukvård m. m. innebar att finansieringen
av djurens hälso- och sjukvård i ökad utsträckning avsågs bli en angelägenhet
för djurägarna. Detta är bl. a. ett led i strävandena att noggrant pröva statens
utgifter i ett kärvt ekonomiskt klimat. Lantbruksstyrelsens kostnader för
djurens hälso- och sjukvård beräknas för budgetåret 1984/85 till ca 70 milj.
kr., varav huvudparten avser kostnader för distriktsveterinärorganisationen.
Regeringens förslag i årets budgetproposition innebär att dessa kostnader
skall till 40,5 milj. kr. täckas med budgetmedel och till 30 milj. kr. med
djursjukvårdsavgifter. Under innevarande budgetår beräknas djursjukvårdsavgifterna
uppgå till 15 milj. kr., och det saknas därför lika mycket för
att lantbruksstyrelsens beräknade kostnader skall vara täckta. Utskottet
delar därför jordbruksministerns bedömning att en avgiftshöjning blir
nödvändig.

I en medelstor djurbesättning kan en sådan avgiftshöjning beräknas
medföra att kostnaderna för veterinärvård i genomsnitt ökar med 200-250
kr. per år. En kostnadsökning av denna storleksordning, sedd i relation till
produktionsvärdet i en sådan besättning, bör enligt utskottets mening inte få
några allvarligare följder för djurskyddet. Inte heller bör den få sådana
konsekvenser i övrigt som anges i de aktuella motionerna. Utskottet
avstyrker därför anslagsyrkandena i motionerna 433 och 1851 samt yrkandena
1 och 2 i motion 1817. Motionerna 433 och 1817 avstyrks även i de delar de

JoU 1983/84:25

innehåller synpunkter på näringens kostnadsbidrag till veterinärverksamheten
på längre sikt.

dels utskottets hemställan under 2-4 bort ha följande lydelse:

2. beträffande djursjukvårdsavgiftens storlek m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:1817 yrkandena 1 och 2 samt
motion 1983/84:1851 yrkande 1,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:1851 yrkande 2 och motion 1983/84:453 yrkande 1
till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 40 470 000 kr.,

4. beträffande översyn av finansieringen m. m.

att riksdagen avslår motion 1983/84:453 yrkande 2 och motion
1983/84:1817 yrkande 3.

21. Miljövårdsinformation (punkt 42 mom. 1)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 47 som börjar med ”Regeringens
förslag” och slutar med ”avstyrks därför” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 900 framförda uppfattningen att miljöorganisationernas
informationsverksamhet har ett stort värde. De insatser som kan
göras med dessa medel har stor genomslagskraft. I likhet med naturvårdsverket
anser utskottet att anslaget bör höjas med 800 000 kr. till 4,2 milj. kr.
Utskottet tillstyrker således motion 900 yrkande 5. Att härutöver, som
föreslås i motion 841, anvisa medel över ett särskilt anslag till miljöorganisationerna,
synes ej nödvändigt. Genom den av utskottet föreslagna uppräkningen
får syftet med motion 841 i förevarande del anses tillgodosett.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1983/84:900 yrkande 5 till Miljövårdsinformation för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 4 200 000 kr.

22. Mark för naturvård (punkt 43 mom. 3)

Lars Ernestam (fp) och Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”yrkande 6” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den bedömning som görs i motionerna 900 och 1825 att
regeringens förslag om medelsanvisning är helt otillräckligt för att möta de
omfattande säkerställandebehov som föreligger. Ett säkerställande av t. ex.
urskogarna, de fjällnära skogarna och andra naturvårdsobjekt, liksom stödet
till kommunerna kommer att ställa stora anspråk på anslaget. Av naturvårds -

Joll 1983/84:25

verkets anslagsframställning framgår att en höjning av anslaget med 20 milj.
kr. är oundgängligen nödvändig, även med en noggrann prioritering av
skyddsobjekten. Utskottet tillstyrker förslagen i motionerna 900 och 1825
om en anslagshöjning i enlighet med naturvårdsverkets äskande.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1983/84:900 yrkande 6 och motion 1983/84:1825 till
Mark för naturvård för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 40 000 000 kr.

23. Mark för naturvård (punkt 43 mom. 4)

Einar Larsson (c), Lennart Brunander (c) och Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar med ”De områden”
och slutar med ”överförd mark” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser, i likhet med vad som anförs i motion 2342, att den mark
som berörs av förslagen om utvidgning av Muddus nationalpark och
inrättande av ny nationalpark vid Stenshuvud utan vederlag bör överföras till
naturvårdsfonden i de fall marken redan ägs av staten genom domänverket.
Genom en sådan överföring mellan domänfonden och naturvårdsfonden blir
belastningen på förevarande anslag betydligt mindre. Med hänsyn till de
stora anspråk som finns på anslaget är det angeläget att detta inte belastas
med onödiga kostnader. Vad utskottet anfört med anledning av motion 2342
i förevarande del bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande ersättningsfrågor vid bildande av nationalpark vid
Stenshuvud och utvidgning av Muddus nationalpark

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2342 yrkande 4 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

24. Mark för naturvård (punkt 43 mom. 5 a)

Einar Larsson och Lennart Brunander (båda c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ”Vidare
avstyrker” och på s. 51 slutar med ”s. 36)” bort ha följande lydelse:

JoU 1983/84:25

reellt en ytterligare minskning av resurserna. En så kraftig neddragning av
ambitionsnivån för naturvårdens del kan utskottet inte acceptera. Utskottet
anser därför, i likhet med vad som yrkats i motionerna 900 och 2342, att
systemet med överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden
bör återinföras. Ramen för marköverföring bör för budgetåret 1984/85 vara
10 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 5 a bort ha följande lydelse:

5 a) beträffande överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden
m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:900 yrkande 4 och
med bifall till motion 1983/84:2342 yrkande 4 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. Mark för naturvård (punkt 43 mom. 5 a)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 50 börjar med ”Vidare
avstyrker” och på s. 51 slutar med ”s. 36)” bort ha följande lydelse:

Utskottet erinrar om att riksdagen under riksmötet 1981/82 beslöt om ett
särskilt förfarande för överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden,
bl. a. i syfte att varaktigt skydda vissa arealer av främst urskog och
urskogsliknande områden. När denna möjlighet avskaffades innebar det en
kraftig minskning av resurserna för reservatsbildning. Genom att medelsanvisningen
för nästa budgetår föreslås ligga på oförändrad nivå innebär
detta reellt en ytterligare minskning av resurserna. En så kraftig neddragning
av ambitionsnivån för naturvårdens del kan utskottet inte acceptera.
Utskottet anser därför, i likhet med vad som yrkats i motionerna 900 och
2342, att systemet med överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden
bör återinföras. Ramen för marköverföring bör för budgetåret
1984/85 vara 15 milj. kr.

dels utskottets hemställan under 5 a bort ha följande lydelse:

5 a) beträffande överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:900 yrkande 4 och med
anledning av motion 1983/84:2342 yrkande 4 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. Mark för naturvård (punkt 43 mom. 5 b)

Einar Larsson (c), Lennart Brunander (c) och Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar med ”Vad särskilt”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

JoU 1983/84:25

I motion 2341 framhålls att stora arealer fjällnära urskog placerats i högsta
värdeklass från naturvårdssynpunkt i naturvårdsverkets fjällskogsinventering.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att bevarandeintresset
måste tillgodoses på bästa möjliga sätt. En objektiv värdering av de skogar
som placerats i högsta värdeklass måste snarast komma till stånd. Vid denna
värdering bör bl. a. beaktas att de gynnsamma bidragsmöjligheterna inte
gottskrivs markägaren. Huvuddelen av de skyddsvärda markerna ägs redan
av staten genom domänverket. I dessa fall måste det enklaste och naturligaste
systemet vara att domänverkets stamkapital nedskrivs med värdet av de
skogar som avsätts till naturreservat. I den mån enskilt ägda skogar berörs
bör ersättningsmark tillhandahållas av domänverket. Vad utskottet anfört
med anledning av motion 2341 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 5 b bort ha följande lydelse:

5 b) beträffande överföring av mark från domänfonden till naturvårdsfonden
m. m.

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2341 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

27. Särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m. (punkt 46)

Lars Ernestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 52 som börjar med ”Utskottet är”
och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Som i motion 900 anförts utnyttjas detta anslag bl. a. för naturvårdsutredningar.
I övrigt används anslaget för att bekosta utredningar rörande bl. a.
miljöskydd inom industrin och kommunerna. Enligt utskottets mening är det
angeläget att ge ökade resurser för verksamheten på naturvårdens område.
Utskottet tillstyrker därför motionärernas förslag att anslaget räknas upp
med ytterligare 1 milj. kr. till 15 milj. kr.

dels utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till
motion 1983/84:900 yrkande 7 till Särskilda undersökningar inom
miljövårdsområdet, m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 15 000 000 kr.

28. Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. (punkt 48 mom. 1)

Arne Andersson i Ljung, Hans Wachtmeister, Sven Eric Lorentzon och
Jens Eriksson (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”avstyrks således” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser för sin del, bl. a. med hänsyn till den betydande reserva -

JoU 1983/84:25

tion på ca 132 milj. kr. som redovisas under anslaget, att detta kan minskas
med ytterligare 5 milj. kr., utöver den reduktion som regeringen föreslagit.
Utskottet tillstyrker således yrkandet i motion 1867.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1983/84:1867 till Stöd till miljöskyddsteknik, m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000
kr.,

29. Stöd till miljöskyddsteknik, tn. m. (punkt 48 mom. 2)

Paul Lestander (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 54 som börjar med ”Vad beträffar”
och slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Som i motion 834 anförts finns det en mängd problem på miljöområdet
som kräver en lösning. Den periodvis bristande efterfrågan på medel under
anslaget kan tolkas som att det brustit i informationen och saknats initiativ på
detta område. Utskottet delar motionärernas uppfattning att åtgärder måste
vidtas för att intensifiera den verksamhet som kan erhålla stöd från
förevarande anslag. Det bör främst ankomma på regeringen och naturvårdsverket
att vidta erforderliga åtgärder. Med hänsyn till den stora anslagsreservation
som redovisats av naturvårdsverket anser utskottet det dock f. n.
inte nödvändigt att föreslå någon anslagshöjning. Vad utskottet anfört med
anledning av motion 834 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande informationsinsatser m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:834 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

30. Ersättning för vissa skador förorsakade av vilt, m. m. (punkt 51 mont. 2)

Lars Emestam (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 56 som börjar med ”Med hänsyn”
och slutar med ”motion 902” bort ha följande lydelse:

I motion 902 anförs en rad exempel på angelägna insatser inom flora- och
faunavård. Utskottet kan i allt väsentligt ansluta sig till vad motionärerna
anfört i detta hänseende. Som motionärerna anfört bör åtgärder vidtas både
inom ramen för de bevarandemöjligheter som naturvårdslagen inrymmer
och i andra sammanhang. Utskottet vill understryka värdet av de insatser
som görs på ideell väg, av naturskyddare, ornitologer, jägare m. fl. Däremot
är samhällets engagemang otillräckligt. Arbetet hämmas i hög grad av brist
på medel. Enligt utskottets mening är tiden nu mogen att inrätta ett särskilt

JoU 1983/84:25

anslag för flora- och faunavård som kan utnyttjas för såväl myndigheternas
verksamhet som de ideella organisationernas arbete. För budgetåret 1984/85
bör anslås 1 milj. kr. för detta ändamål. Det får ankomma på regeringen att
ge närmare föreskrifter om anslagets fördelning. Utskottet föreslår således
att riksdagen med anledning av de nu behandlade motionsyrkandena dels
anvisar ett reservationsanslag om 1 milj. kr. för flora- och faunavård, dels
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ökade
insatser på detta område.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande insatser inom flora- och faunavård m. m.

a) att riksdagen med anledning av motion 1983/84:900 yrkande 8 till
Flora- och faunavård för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 1 000 000 kr.,

b) att riksdagen med anledning av motion 1983/84:902 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Vissa jordbruksfrågor (punkt 2 mom. 2, punkt 3 mom. 3, punkt 7 mom. 1
och punkt 13 mom. 1)

Börje Stensson (fp) anför:

I föreliggande yttrande vill jag i korthet kommentera mina ställningstaganden
till några i folkpartimotionen 2486 framförda förslag på jordbrukets
området, vilka behandlas i detta betänkande.

Lantbruksnämndernas energirådgivning (punkt 2 mom. 2)

På dåvarande center-folkpartiregeringens förslag beslöt riksdagen våren
1981 i sitt energipolitiska beslut att tilldela lantbruksstyrelsen 9 milj. kr. för
energirådgivning till jordbruks- och trädgårdsnäringarna under perioden den
1 juli 1981-den 30 juni 1984. Denna rådgivning har visat sig fylla en stor
uppgift. Lantbruksstyrelsen anser att en utbyggnad vore angelägen så att
samtliga lantbruksnämnder finge en heltidstjänst för energirådgivning. Jag
anser att denna rådgivning är ett viktigt inslag för åtgärder ägnade att
effektivisera och förbättra lönsamheten utan produktionshöjning. I nuvarande
statsfinansiella läge är det dock inte rimligt att öka personalen vid
lantbruksnämnderna med nya befattningshavare. En ökning av verksamheten
med energirådgivning måste ske genom omprioriteringar inom nämnderna.
Som anförs i utskottets yttrande ankommer det i första hand på
lantbruksstyrelsen att ange hur de anvisade medlen till energirådgivning skall
användas för att tillgodose syftet med desamma. Även om några närmare
regler eller villkor härvidlag således inte bör fastställas av riksdagen vill jag

JoU 1983/84:25

betona angelägenheten att styrelsen tar till vara alla möjligheter att göra
energirådgivningen så effektiv som möjligt.

Decentraliseringen av vissa riksdagsbeslut m. m. (punkt 3 mom. 3)

Inom bidragsramen för yttre och inre rationaliseringar på jordbrukets
område kan regeringen enligt gällande ordning jämka mellan ändamålen.
Lantbruksstyrelsen anför att jämkningsbeloppen i de få fall de förekommit
varit begränsade och anser därför att möjligheten till jämkning i fortsättningen
bör ankomma på styrelsen. Jordbruksministern anser dock att nuvarande
ordning skall gälla även fortsättningsvis.

Folkpartiet är anhängare av en så långt möjligt decentraliserad handläggning,
och för min del anser jag att lantbruksstyrelsen bör få möjlighet jämka
mellan ändamålen inom nämnda bidragsram.

Behovet av lånegarantier vid nyinvesteringar inom jordbruks- och trädgårdsnäringarna
har minskat till 400-500 milj. kr. mot nära det dubbla i slutet
på 1970-talet. Inom kreditgarantiramen ges lån till jordbrukets rationalisering,
till trädgårdsnäringens rationalisering liksom lån till rennäringen.
Enligt gällande ordning kan regeringen jämka mellan ändamålen. Även i
detta fall borde det kunna åvila lantbruksstyrelsen att jämka mellan
ändamål.

Det ankommer på regeringen att besluta i hithörande frågor. Jag
förutsätter att regeringen i det arbete som pågår för att genom ökad
decentralisering så långt möjligt frigöra regeringsarbetet från detaljfrågor
även beaktar möjligheterna att förlägga beslutsfattandet i nu berörda
hänseenden till lantbruksstyrelsen.

Energibesparande åtgärder inom trädgårdsföretag (punkt 7 mom. 1)

Kostnaden för energi utgör i många företag inom trädgårdsnäringen runt
en tredjedel av den totala kostnaden. Alla åtgärder att spara energi blir
därför betydelsefulla. På området finns många effektiva åtgärder att vidta,
och intresset är också stort hos företagare inom näringen. Lantbruksstyrelsen
menar sig redan nu kunna förutse att anvisade bidragsmedel för innevarande
budgetår inte kommer att motsvara efterfrågan. Det kan enligt min mening
ifrågasättas om den bidragsram av 7 milj. kr. som i propositionen beräknas
för nästa budgetår blir tillräcklig. Då oljeersättningsfonden inte längre står
till förfogande på samma sätt som tidigare avstår jag från att yrka bifall till
motion 2486 yrkande 4. Jag förutsätter dock att regeringen, med tanke på att
behovet av energibesparande åtgärder inom trädgårdsnäringen alltjämt är
mycket stort, har sin uppmärksamhet riktad på frågan och vidtar erforderliga
åtgärder för att, om så befinns nödvändigt, vidga bidragsutrymmet.

JoU 1983/84:25

Beredskapslagring (punkt 13 mom. 1)

I budgetpropositionen redovisar jordbruksministern under punkten C4
statens jordbruksnämnds förslag till åtgärder i anledning av 1982 års
försvarsbeslut. Bl. a. nämns om lagringsmålen för kvävegödselmedel och
ammoniak. Jordbruksnämnden betonar i anslutning härtill att den anvisade
medelsramen enligt nämndens uppfattning endast medger en rimlig försörjningsförmåga
under ett års avspärrning. Sedan underlaget för 1982 års
försvarsbeslut togs fram av nämnden har dessutom försörjningsläget försämrats
genom att ammoniakproduktionen vid Kvarntorp upphört. Inhemsk
råvara för kvävegödselproduktion vid avspärrning har därvid delvis bortfallit.
I likhet med jordbruksnämnden anser jag det vara ytterst angeläget för
vår livsmedelsberedskap att åtgärder snarast vidtas av regeringen för att
finna andra råvarualternativ inom landet.

1983 års livsmedelskommitté har bl. a. till uppgift att göra en samlad
översyn av livsmedelsförsörjningens sårbarhet från olika synpunkter. Kommitténs
förslag kan, som utskottet anför, väntas föreligga inom en förhållandevis
nära framtid. Med anledning härav har jag avstått att nu förorda några
särskilda åtgärder med anledning av motion 2486 yrkande 6, vari begärs vissa
åtgärder för att finna inhemska råvarualternativ för kvävegödselproduktion.

2. Borgensansvar för vissa lån (punkt 6 mom. 4)

Einar Larsson och Kerstin Andersson (båda c) anför:

Trädgårdsodlama har många gånger svårt att inom företagets ram
uppbringa tillräckliga säkerheter för sina lån. Ofta måste denna företagargrupp
gå in med både personlig borgen och hustruborgen och även lämna
bostad och personliga tillhörigheter i pant. Detta är en högst otillfredsställande
ordning.

I flera propositioner och riksdagsuttalanden har uttalanden gjorts om
begränsad och försiktig användning av personlig borgen. Under år 1982
gjorde bankinspektionen också ett uttalande som tillställts samtliga banker.
Även i detta uttalande framhölls att ”en möjlighet som kan visa sig lämplig är
att begränsa borgensåtagandet till visst belopp”.

Med de uttalanden som i olika sammanhang gjorts, är det förvånande att
lantbruksstyrelsen fortfarande kräver personlig borgen för hela lånebeloppet.
Enligt vår mening är detta otidsenligt. Vi anser att tillämpningen inom
lantbruksstyrelsens verksamhetsområde borde ändras så att den blir likvärdig
med den som gäller för exempelvis avskrivnings- och lokaliseringslån
inom industridepartementets område.

Det ankommer på regeringen att närmare utforma bestämmelserna om
säkerhet för stöd till jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering.
Med hänsyn härtill har vi avstått från att framlägga förslag om bifall till
motion 1301 (c) yrkande 6. Vi vill dock uttrycka förhoppningen att

JoU 1983/84:25

regeringen har sin uppmärksamhet riktad på problemet och vidtar erforderliga
åtgärder för att borgensåtaganden i fortsättningen skall komma till mera
begränsad användning på nu ifrågavarande låneområde.

3. Stöd till byggande av skogsvägar (punkt 21 mom. 5)

John Andersson (vpk) anför:

Som framgår av utskottets skrivning får skogsvägar som byggts med bidrag
icke utan giltigt skäl stängas av för allmänheten. Jag utgår därför ifrån att
detta blir allmänt känt så att de problem som påtalats i motion 505 inte bör
uppstå. Jag vill också notera att utskottsmajoriteten anser det rimligt att även
andra skogsvägar skall kunna utnyttjas av bär- och svampplockare.

minatxgotab 78025 Stockholm 1984