FöU 1983/84:9

Försvarsutskottets betänkande
1983/84:9

om tilläggsbudget I inom försvarsdepartementets verksamhetsområde
(prop. 1983/84:25)

I betänkandet behandlas proposition 1982/83:25 bilaga 2 samt motionerna
1983/84:166 och 200.

1 Grundläggande inriktning av ubåtsskyddet

I proposition 1983184:25 (bil. 2 s. 7-14) har regeringen - efter föredragning
av försvarsministern, statsrådet Anders Thunborg - föreslagit riksdagen att
godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om grundläggande
inriktning av ubåtsskyddet.

I motion 1983184:166 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att riksdagen med
ändring av propositionen beslutar att uttala att en levande skärgård, i
enlighet med vad som framförs i motionen, är den största resursen när det
gäller att skärpa övervakningen av de svenska farvattnen (yrkande 3).

I motion 1983184:200 av Per Petersson m. fl. (m) yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för vad som i motionen anförts rörande
betydelsen av en ombyggnad av utbåtsjakthelikoptrar före utgången av år
1985,

2. att riksdagen uttalar sig för vad som i motionen anförts om redovisning
av möjligheterna till ett snabbare uppställande av en andra ubåtsskyddsstyrka,

3. att riksdagen uttalar sig för vad som i motionen anförts om vikten av
upprätthållandet av den långsiktiga beredskapen för invasionsförsvar.

Propositionen

Föredragande statsrådet konstaterar att Sverige under de senaste åren har
varit utsatt för ubåtskränkningar och att regeringen ser med stort allvar på
dessa kränkningar. Det är regeringens bestämda föresats att med alla till
buds stående medel hävda Sveriges territoriella integritet.

Enligt försvarsministern måste ubåtsskyddet förstärkas med största skyndsamhet.
Regeringen har fastställt skärpta regler för ingripande mot främmande
ubåtar med tillämpning fr. o. m. den 1 juli 1983.

Regeringen har i kompletterande anvisningar för överbefälhavarens
programplan m. m. för perioden 1984/85-1988/89 ange» att ubåtsskyddskommissionens
förslag i april 1983 (SOU 1983:13) skall ligga till grund för
planeringen. Mot bakgrund bl. a. av dessa förslag föreslår regeringen att
åtgärder vidtas för att förbättra ubåtsskyddsfunktionen med utnyttjande av

1 Riksdagen 1983184.10sami. Nr9

FöU 1983/84:9

250 milj. kr. utöver den fastställda utgiftsramen för budgetåret 1983/84.

Överbefälhavaren har i en rapport till regeringen i september 1983
redogjort för och bedömt främmande ubåtsverksamhet på svenskt territorium
under sommaren 1983. Vidare har han redovisat de åtgärder som
planeras för att förstärka ubåtsskyddet. Försvarsministern anser att den
planmässiga uppbyggnaden av resurserna för ubåtsskydd är i huvudsak
lämplig. Han finner det dock nödvändigt att ytterligare åtgärder vidtas för att
på kort sikt nå största möjliga effekt.

I regleringsbrev för budgetåret 1983/84 meddelade regeringen att avkall
får göras avseende den långsiktiga beredskapen för invasionsförsvar för att
möjliggöra tidiga insatser för att förbättra utbåtsskyddsförmågan. Försvarsministern
avser att föreslå regeringen att motsvarande inriktning skall gälla
för budgetåret 1984/85.

Regeringen har uppdragit åt överbefälhavaren att redovisa de åtgärder
som behövs för att tidigarelägga planerad anskaffning av materiel för
ubåtsskydd m. m.

Motion 166 (vpk)

Motionärerna konstaterar att det internationella läget har skärpts och att
den militära uppladdningen på båda sidor om vårt land leder till ökade
aktiviteter, spaning, underrättelseverksamhet och därmed ökat tryck på
svenskt territorium i form av gränskränkningar och andra aktioner. Vidare
konstateras att de svenska farvattnen upprepade gånger har kränkts av
främmande ubåtar och att vänsterpartiet kommunisterna beträffande händelserna
i Gåsöfjärden och Hårsfjärden har ställt sig bakom den svenska
regeringens protester och slutsatser.

Beträffande åtgärder mot ubåtskränkningarna ger motionärerna den
svenska marinen ett klart underbetyg, som de anser inte enbart kan förklaras
med att anslagen inte har varit tillräckliga. Det är partiets uppfattning att det
behövs en skärpning och en förbättring av de resurser och den organisation
som skall svara för övervakning och kontroll av våra skärgårdar så att
främmande makters marina enheter inte kan uppträda på det sätt som nu har
varit fallet. Det är också partiets uppfattning att detta väl låter sig göra inom
den vida ram som de stora militära anslagen ger. Motionärerna går därför
emot de extra anslag till marinen som ubåtsskyddskommissionen har
föreslagit och regeringen godkänt.

Motionärerna betonar vikten av att behålla levande skärgårdar i Sverige.
En bofast skärgårdsbefolkning, en upprustning av tullens, lotsväsendets och
sjöfartsverkets resurser skulle enligt deras mening på ett avgörande sätt
förbättra övervakningen och förkorta insatstiden för militära förband.
Motionärerna anser att riksdagen i detta sammanhang bör uttala sig för en
översyn av bevakningen i skärgårdarna.

Föll 1983/84:9

Motion 200 (m)

I ett inledande avsnitt av motionen behandlas ubåtskränkningar före
tillkomsten av ubåtsskyddskommissionen, vissa av kommissionens resultat
och överbefälhavarens rapport i september 1983.

Mot bakgrund av utvecklingen sedan år 1980 finns det enligt motionärerna
all anledning att utgå från att det hot mot vårt försvar och den utmaning mot
vår säkerhetspolitik som ubåtskränkningarna representerar är ett långsiktigt
fenomen. De anser att vi också bör utgå från att kränkningarna styrs av
bestämda säkerhetspolitiska avsikter som är riktade mot hela eller delar av
det nordiska området.

Motionärerna konstaterar att Sverige genom sin neutralitetspolitik har en
skyldighet att värna sitt territorium. Därtill kommer att ubåtskränkningarna
enligt deras uppfattning representerar ett hot mot försvarets fredsbevarande
förmåga genom att de tyder på långt gångna förberedelser för typer av
militära operationer mot Sverige som dagens försvar har stora svårigheter att
möta.

Motionärerna framhåller att ubåtskränkningarna måste bringas att upphöra
och att detta kräver en kombination av militära och politiska insatser.
Enkla och snabba åtgärder väntas inte räcka. Uppbyggnaden av ett
trovärdigt ubåtsskydd runt Sveriges kuster spelar enligt motionärerna en
avgörande roll för bevarandet av vår säkerhetspolitiks långsiktiga trovärdighet.

I ett avsnitt om krav på ubåtsskyddssystemeti fred och i krig konstateras att
ubåtskränkningarna sedan år 1980 har visat att det nu ställs krav på en annan
form av ubåtsskyddsförband än de mycket begränsade förband som planerades
och sattes upp på 1970-talet. Enligt motionärerna behöver landet ett
ubåtsskyddssystem som kan avvärja försök till ubåtsinträngningar i viktiga
bas-, skärgårds- och hamnområden i ett läge då man kan befara militära
operationer mot Sverige. Det framtida systemet måste ha en förmåga att
samtidigt täcka ett flertal för landets totalförsvar operativt viktiga områden.
Detta måste - uttalar motionärerna - dessutom kunna ske med utnyttjande
av enheter som inte samtidigt skall fullgöra andra uppgifter som är avgörande
för totalförsvaret. Enligt deras uppfattning har de krav som måste ställas på
ubåtsskyddet som ett led i invasionsförsvaret ännu inte kunnat belysas på ett
fullt tillfredsställande sätt. De anser angeläget att ett sådant arbete sker med
inriktning främst på 1987 års försvarsbeslut.

Beträffande ubåtsskyddssystemets uppbyggnad uttalas i motionen bl. a. att
det är viktigt att systemet kännetecknas av såväl snabbhet i reaktionen som
uthållighet i möjligheten till aktiv insats mot en kränkande ubåt. Enligt
motionärerna kommer därtill att systemet i så stor utsträckning som möjligt
bör byggas upp kring rörliga eller halvrörliga enheter dels för att möjliggöra
insats i olika områden, dels för att reducera riskerna för att de kränkande
ubåtarna genom olika former av underrättelseinhämtning skapar sig möj -

1* Riksdagen 1983/84. 10sami. Nr 9

FöU 1983/84:9

ligheter att kringgå delar av ubåtsskyddsinstallationerna.

Motionärerna understryker det angelägna i att den av regeringen avsedda
ökningen av antalet kvalificerade ubåtsjakthelikoptrar från 7 till 14 sker så
snabbt som möjligt. De anser att ombyggnaden av helikoptrar bör vara
avslutad under loppet av år 1985.

När det gäller ytfartyg med kvalificerad ubåts jaktutrustning anser motionärerna
att gällande planering är uppenbart otillfredsställande. De hävdar
att regeringen redan i samband med förslag om anslag för budgetåret 1984/85
bör för riksdagen redovisa vilka möjligheter det finns att snabbare få fram ett
större antal fartyg som med uthållighet kan bedriva kvalificerad ubåtsjakt i
kustnära områden eller i delar av skärgårdsområdena.

Beträffande ubåtsskyddssystemets uppbyggnad diskuteras också flygsystem
och sensorsystem.

Avslutningsvis tar motionärerna upp invasionsförsvaret. De återger där
regeringens beslut att under innevarande budgetår får göras avkall beträffande
den långsiktiga beredskapen för invasionsförsvar för att möjliggöra tidiga
insatser för att förbättra ubåtsskyddsförmågan. Motiven härför, liksom för
försvarsministerns avsikt att föreslå motsvarande inriktning för budgetåret
1984/85, ifrågasätts inte av motionärerna. Trots detta finner de anledning att
uttala oro för konsekvenserna av en situation där invasionsförsvarets krav
eftersätts under en alltför lång tidsperiod. De anser att ubåtskränkningarna
utgör ett motiv för förstärkning av försvaret i dess helhet.

Utskottet

Regeringen anser att ubåtsskyddet måste förstärkas med största skyndsamhet.
Utskottet delar denna uppfattning och har heller inte något att
invända mot de åtgärder för att förstärka ubåtsskyddet som redovisas i
propositionen. Åtgärderna bygger på förslag av ubåtsskyddskommissionen,
överbefälhavaren och chefen för marinen. Åtgärderna finansieras av medel
som har avsatts till marinen enligt 1982 års försvarsbeslut samt genom
omplanering inom det militära försvarets budgetram och utnyttjande av 250
milj. kr. utöver den fastställda utgiftsramen för budgetåret 1983/84.

Anvisning av medel utöver det militära försvarets ekonomiska ram
föreslås under två anslag till marinen. Till anslagsfrågorna återkommer
utskottet i det följande.

I de motionsyrkanden som utskottet behandlar under denna punkt föreslås
att riksdagen skall göra vissa särskilda uttalanden.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 166 att riksdagen skall
uttala sig om värdet av en levande skärgård som största resurs när det gäller
att skärpa övervakningen av de svenska farvattnen. Motionärerna framhåller
värdet av en bofast skärgårdsbefolkning och av att man rustar upp tullens,
lotsväsendets och sjöfartsverkets resurser.

Utskottet delar uppfattningen att det är av stor vikt för landets försvar att

FöU 1983/84:9

skärgårdarna inte avfolkas. Frågan om vår fredstida förmåga att övervaka
landets kust- och havsområden behandlades ingående av utskottet i samband
med 1982 års försvarsbeslut (FöU 1981/82:18 s. 39-42). På förslag av
utskottet gav riksdagen som sin mening regeringen till känna vad utskottet
hade anfört om bl. a. en effektivare sjöövervakning genom bättre utnyttjande
av resurserna hos berörda myndigheter. F. n. pågår utrednings- och
försöksverksamhet på området. Regeringen uppdrog den 1 december 1983 åt
överbefälhavaren att utarbeta ett preciserat förslag till samordning av
marinens och kustbevakningens övervakning av sjöterritoriet med hjälp av
flygplan.

En ökad uppmärksamhet hos allmänheten och civila myndigheter minskar
inte behovet av militära resurser för ubåtsskyddsåtgärder. Av detta skäl och
med hänvisning till riksdagens uttalande i samband med 1982 års försvarsbeslut
om övervakningen av landets kust- och havsområden anser utskottet att
riksdagen inte nu bör göra något ytterligare uttalande härom.

I motion 200 (m) föreslås att riksdagen skall göra tre särskilda uttalanden.
Två av dem gäller vikten av att ubåtsskyddet förbättras snabbt.

Regeringens förslag innebär att helikopterfunktionen skall förstärkas så
att marinen, i enlighet med ubåtsskyddskommissionens förslag, senast år
1987 kommer att förfoga över 14 kvalificerade ubåtsjakthelikoptrar. Förslagen
innebär vidare att det, i enlighet med överbefälhavarens planering, blir
möjligt att organisera en insatsstyrka för ubåtsskydd. Vissa viktiga komponenter
i denna jaktstyrka finns ännu inte. Enligt överbefälhavaren kan en
fullständig jaktstyrka organiseras först år 1987. Tidigast år 1992 kan
ytterligare en jaktstyrka formas.

Beträffande tidsfaktorn uttalar försvarsministern (s. 13) att ubåtsskyddet
måste förstärkas med största skyndsamhet. Regeringen har för innevarande
budgetår beslutat att avkall får göras avseende den långsiktiga beredskapen
för invasionsförsvar för att möjliggöra tidiga insatser för att förbättra
ubåtsskyddsförmågan. Regeringen har vidare uppdragit åt överbefälhavaren
att redovisa de åtgärder som behövs för att tidigarelägga planerad anskaffning
av materiel för ubåtsskydd m. m. Under anslaget till materielanskaffning
för marinförband uttalar försvarsministern (s. 16) att det enligt hans
mening är ytterst angeläget att sådana åtgärder vidtas att förstärkningen av
helikopterfunktionen sker med största skyndsamhet. För alla berörda
beställningar och tidigareläggningar finner han det angeläget att de genomförs
så att ubåtsskyddsförmågan snabbt förbättras.

Motionärerna understryker starkt hur angeläget det är att antalet kvalificerade
ubåtsjakthelikoptrar ökas till 14. Avgörande vid upphandlingen av
ombyggnadsåtgärder bör enligt deras mening framför allt vara tidsfaktorn.
De anser att ombyggnaden bör vara avslutad under loppet av år 1985 så att
helikoptrarna kan vara operativt användbara under år 1986. Motionärerna
anser vidare att möjligheterna att organisera en andra insatsstyrka för

FöU 1983/84:9

ubåtsjakt bör redovisas för riksdagen redan i samband med förslag om anslag
för nästa budgetår.

Utskottet konstaterar att regeringen eftersträvar en betydande förbättring
av ubåtsskyddet och vill att åtgärder i detta syfte skall ske snabbt.
Överbefälhavaren, som utskottet har hört i denna fråga, har samma
inriktning. Det är f. n. inte uteslutet att ombyggnaden av helikoptrar kan
slutföras under år 1985.

Enligt utskottets mening innebär den inriktning av ubåtsskyddet som
riksdagen föreslås godkänna att ifrågavarande förbättringar skall ske så
snabbt som gällande bestämmelser och en ändamålsenlig handläggning
medger. Utskottet finner det därför inte befogat att riksdagen därutöver gör
ett särskilt uttalande om skyndsamhet i fråga om helikoptrar. Detsamma
gäller frågan om att snabbare än överbefälhavaren räknar med organisera en
andra insatsstyrka för ubåtsjakt.

Det tredje yrkandet i motion 200 (m) gäller vikten av att försvarsmakten
upprätthåller den långsiktiga beredskapen för invasionsförsvar. I regleringsbrev
för innevarande budgetår meddelade regeringen att avkall får göras
avseende denna beredskap för att möjliggöra tidiga insatser för att förbättra
ubåtsskyddsförmågan. Försvarsministern anmäler i propositionen att han
avser att föreslå regeringen att samma inriktning skall gälla för nästa
budgetår. Motionärerna ifrågasätter inte motivet eller behovet av sådana
åtgärder men uttalar oro för konsekvenserna om invasionsförsvarets krav
eftersättes under alltför lång tid. De anser det inte vara acceptabelt att
försvarsmakten under en serie av år skall tvingas att eftersätta vad som även
fortsättningsvis måste vara dess huvuduppgift.

Utskottet godtar regeringens bedömning att en snabb förbättring av
resurserna för ubåtsskydd är så viktig att den långsiktiga beredskapen för
invasionsförsvar kan eftersättas något. Utskottet förutsätter att regeringen
och överbefälhavaren inte medverkar till någon betydande nedgång av
beredskapen eller till att ifrågavarande nackdelar består längre än nödvändigt.
Mot denna bakgrund anser utskottet att riksdagen inte bör uttala sig om
den långsiktiga beredskapen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1983/84:166, yrkande 3,

2. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har
förordat om grundläggande inriktning av ubåtsskyddet,

3. att riksdagen avslår motion 1983/84:200.

2 Marinförband: Ledning och för bands verksamhet

För budgetåret 1983/84 har riksdagen till ledning och förbandsverksamhet
för marinförband anvisat ett förslagsanslag av 1 565 000 000 kr. i prisläget
februari 1982 (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271).

FöU 1983/84:9

I proposition 1983/84:25 (bil. 2 s. 14) föreslår regeringen att riksdagen
under anslaget skall anvisa 20 milj. kr. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för innevarande budgetår i syfte att förstärka ubåtsskyddet.

I motion 1983/84:166 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på
regeringens förslag om medel på tilläggsbudget (yrkande 1).

Med hänvisning till vad utskottet har anfört under föregående punkt
tillstyrker utskottet regeringens förslag och hemställer

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1983/84:166, yrkande 1, under fjärde huvudtiteln till
Marinförband: Ledning och förbandsverksamhet på tilläggsbudget
I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisar ett
förslagsanslag av 20 000 000 kr.

3 Marinförband: Materielanskaffning

För budgetåret 1983/84 har riksdagen bemyndigat regeringen att medge att
beställningar av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 1 305 400 000 kr. i prisläget februari 1982 och anvisat ett
förslagsanslag av 1 050 694 000 kr. i samma prisläge till materielanskaffning
för marinförband.

I proposition 1983/84:25 (bil. 2 s. 14-16) föreslår regeringen för samma
ändamål ett beställningsbemyndigande om 451 900 000 kr. samt ett anslag på
tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande budgetår om 230 milj. kr.

I motion 1983/84:166 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på
regeringens förslag om medel på tilläggsbudget (yrkande 2).

Regeringens förslag syftar i första hand till att med största skyndsamhet
förstärka helikopterfunktionen inom ubåtskyddet och att vid Karlskronavarvet
AB låta beställa fyra minröjningsfartyg med ubåtsjaktkapacitet. Föredragande
statsrådet finner det angeläget att berörda beställningar och tidigareläggningar
kan genomföras så att ubåtsskyddsförmågan snabbt förbättras.

Med hänvisning till vad utskottet har anfört under punkt 1 tillstyrker
utskottet regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar

av materiel m. m. för marinförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 451 900 000 kr.

2. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på

motion 1983/84:166, yrkande 2, under fjärde huvudtiteln till
Marinförband: Materielanskaffning på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag
av 230 000 000 kr.

FöU 1983/84:9

4 Civilförsvar: Skyddsrum

För budgetåret 1983/84 har riksdagen till Civilförsvar: Skyddsrum anvisat
ett förslagsanslag av 363 800 000 kr. (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr
271). Därav har 300 milj. kr. beräknats för ersättning för skyddsrumsbyggande
i samband med nybyggnad av anläggningar och byggnader.

I proposition 1983/84:25 (bil. 2 s. 16-17) föreslår regeringen att riksdagen
under anslaget skall på tilläggsbudget I till statsbudgeten för innevarande
budgetår anvisa 150 milj. kr. Medlen avses för ersättningar för skyddsrum i
småhus som har beställts under budgetåret 1982/83 inom ramen för lämnade
bemyndiganden. Besked om byggande av sådana skyddsrum har lämnats i
stön-e omfattning än som förutsattes vid beräkningen av anslaget för
budgetåret 1983/84. Eftersom skyddsrum i småhus i regel färdigställs
snabbare än skyddsrum i andra byggnader beräknas redan innevarande
budgetår uppstå ett icke tidigare förutsett behov av ytterligare 150 milj. kr. i
prisläget februari 1982 för utbetalning av statliga ersättningar.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag. Den nya medelsanvisningen
innebär sett över flera budgetår inga ökade utgifter. Medlen avses användas
för att tidigarelägga utbetalningar av ersättningar för redan gjorda beställningar.
Därmed minskar medelsbehovet i motsvarande mån under kommande
budgetår.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att rikdagen under fjärde huvudtiteln till Civilförsvar: Skyddsrum
på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1983/84
anvisar ett förslagsanslag av 150 000 000 kr.

5 FN-styrkors verksamhet utomlands

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 1983/84:25 bilaga 2
under K 4 (s. 18-19) och hemställer

att riksdagen under fjärde huvudtiteln till FN-styrkors verksamhet
utomlands på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 122 000 000 kr.

6 Övervakningskontingenten i Korea

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 1983/84:25 bilaga 2
under K 5 (s. 19-20) och hemställer

att riksdagen under fjärde huvudtiteln till Övervakttings kontingenten
i Korea på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret
1983/84 anvisar ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

Stockholm den 8 december 1983

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

FöU 1983/84:9

Närvarande: Per Petersson (m), Roland Brännström (s), Åke Gustavsson
(s), Göthe Knutson (m), Evert Hedberg (s), Karl-Erik Svartberg (s), Olle
Aulin (m), Ulla Ekelund (c), Holger Bergman (s), Mats Olsson (s), Anita
Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp), Inge Carlsson (s), Ingvar Björk (s)
och Anders Svärd (c).

Reservation

Grundläggande inriktning av ubåtsskyddet

Per Petersson (m), Göthe Knutson (m), Olle Aulin (m), Ulla Ekelund (c),
Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp) och Anders Svärd (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 6 börjar ”Enligt
utskottets mening” och slutar ”för ubåtsjakt” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör ombyggnaden av helikoptrar ske med mycket
hög prioritet. Vid upphandlingen är tidsfaktorn av mycket stor betydelse.
Upphandlingen kan därför i något avseende behöva ske med avsteg från
ordinarie rutiner. För att ytterligare påskynda handläggningen och ta
ansvaret för detta bör riksdagen göra ett särskilt uttalande.

Även beträffande yrkande 2 i motion 200 (m) anser utskottet att det finns
fog för motionärernas förslag. Det är rimligt att regeringen redovisar för
riksdagen vilka möjligheter det finns att snabbare organisera en andra
insatsstyrka för ubåtsjakt. En sådan redovisning bör kunna lämnas i samband
med förslag till anslag för nästa budgetår.

dels att den del av utskottets anförande som på s. 6 börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”långsiktiga beredskapen” bort ha följande lydelse:

Utskottet godtar regeringens bedömning att en snabb förbättring av
resurserna för ubåtsskydd är så viktig att den långsiktiga beredskapen för
invasionsförsvar tillfälligt kan eftersättas något. Det är dock inte acceptabelt,
att försvarsmakten under en serie av år skall tvingas eftersätta vad som även i
fortsättningen måste vara dess huvuduppgift. Det är mycket viktigt att
omvärlden inte drar felaktiga slutsatser av våra åtgärder. Därför bör
riksdagen uttala att den långsiktiga beredskapen för invasionsförsvar skall
återställas snarast.

dels att utskottets hemställan (s. 6) i moment 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1983/84:200 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om tidsförhållandena för ombyggnad av
helikoptrar och för organiserande av en andra ubåtsskyddsstyrka
samt om den långsiktiga beredskapen för invasionsförsvar.