FöU 1983/84:20

Försvarsutskottets betänkande
1983/84:20

om det militära försvarets fortsatta utveckling, m. m. (prop.
1983/84:100 bil. 6 och 1983/84:112)

I betänkandet behandlas förslag som regeringen (försvarsdepartementet)
— efter föredragning av försvarsministern, statsrådet Anders Thunborg
— har förelagt riksdagen i proposition 1983/84:100 bilaga 6, i det
följande kallad budgetpropositionen, samt i proposition 1983/84:112.

I betänkandet behandlas också 59 motionsyrkanden, varav några hänför
sig till motioner som väcktes under föregående riksmöte. Övriga motioner
är väckta antingen under den allmänna motionstiden i januari 1984
eller senast den 4 april med anledning av proposition 1983/84:112 om det
militära försvarets fortsatta utveckling, m. m. En sammanställning av alla
motionsyrkanden finns i bilaga 1. Där framgår var i betänkandet de olika
yrkandena behandlas.

Sammanfattning

Betänkandet gäller i huvudsak planering och anslag för det militära
försvaret.

Genom budgetpropositionen har riksdagen på vanligt sätt fått ta del av
en redogörelse och vissa synpunkter angående säkerhets- och försvarspolitiken.
Utskottet anser att riksdagen bör lämna utan erinran vad försvarsministern
har anfört.

Beträffande det militära försvarets fortsatta utveckling tillstyrker utskottet
enhälligt att planeringen för krigsorganisationen återförs till i huvudsak
den ambition som framgår av 1982 års försvarsbeslut med den inriktning
som riksdagen gav detta beslut år 1983. Ambitionen höjs alltså i förhållande
till överbefälhavarens programplan, som gjordes enligt de ekonomiska
förutsättningarna under hösten 1983. Detta förutsätter ett medelstillskott
för budgetåren 1984/85—1986/87 om I 800 milj. kr. (pris-, löne- och
växelkursläget februari 1983). I fråga om krigsorganisationens utveckling
och medelstillskott finns redan till grund för propositionen en överenskommelse
mellan de partier som är företrädda i försvarsutskottet. Utskottets
ställningstagande innebär bl. a. att tre jaktdivisioner J 35 Draken kan
behållas in på 1990-talet och att utbåtsskyddet förbättras.

När det gäller försvarsmaktens fredsorganisation tillstyrker utskottet att
utbildningen minskar vid Västkustens militärkommando med Älvsborgs
kustartilleriregemente (MKV/KA 4) i Göteborg och att Nya varvet avvecklas.

Utskottet anser dock enhälligt att verksamheten vid MKV/KA 4 bör
inriktas mot att de värnpliktiga som skall ingå i krigsförband på västkusten

1 Riksdagen 1983/84. 10 sami. Nr 20

FöU 1983/84:20

ubildas där. I fråga om arméflygskolan i Nyköping förordar utskottet en
flyttning till Malmen i Linköping.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad regeringen har
redovisat om JAS-projektet, vissa beredskapsfrågor och vissa frågor rörande
försvarsindustrin.

Beträffande ekonomiska resurser för det militära försvaret tillstyrker
utskottet att 600 milj. kr. tillförs varje budgetår under de tre budgetåren
1984/85—1986/87. Detta tillskott till den gällande ekonomiska planeringsramen
är beräknat i pris-, löne- och växelkursläget i februari 1983. För
samma period tillstyrker utskottet att priskompensationssystemet tar hänsyn
till växelkursförändringar efter februari 1983.1 denna del Finns följande
anmärkning i partiöverenskommelsen:

Denna kompletterande prisreglering beräknas, med hänsyn till hittills
gällande förutsättningar, till ca 400 milj. kr. under försvarsbeslutsperioden.
Det sammanlagda tillskottet motsvarar därför totalt ca 2 200 milj. kr.

Utskottet biträder regeringens förslag i alla anslagsfrågor som behandlas
i betänkandet.

Under olika punkter i betänkandet förekommer beträffande vissa delfrågor
motionsyrkanden som utskottet föreslår riksdagen att avslå. Reservationer
och särskilda yttranden redovisas i innehållsförteckningen.

1 Säkerhets- och försvarspolitiken

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 11 — 14) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om säkerhets- och
försvarspolitiken.

Föredragande statsrådet

Enligt föredragande statsrådet har tendensen till fördjupad spänning
mellan supermakterna fortsatt att prägla de säkerhetspolitiska perspektiven
under det gångna året. De smärre tecken på vilja till en återupptagen
dialog som tidvis kunna skönjas har ånyo ersatts av en stämning av akuta
politiska motsättningar. Utvecklingen visar hur lätt även isolerade händelser
kan utlösa en återgång till en skarp retorisk konfrontation grundad på
ömsesidig och djupt förankrad misstänksamhet.

Det försämrade förhållandet mellan supermakterna sätter enligt försvarsministern
sin prägel på hela det internationella klimatet. Eftersom
supermakterna uppfattar sina intressen vara direkt berörda i många av de
pågående regionala och lokala konflikterna i världen, kan även geografiskt
begränsade oroligheter få vittomfattande säkerhetspolitiska konsekvenser.
Tendensen att betrakta problem i Tredje världen främst i ljuset av
supermaktsrivaliteten är mycket farlig, uttalar han. Denna rivalitet — eller
öst-västperspektivet som sådant — kan varken erbjuda tillräckliga förklaringar
eller acceptabla lösningar på konflikter i Tredje världen.

FöU 1983/84:20

Föredragande statsrådet framhåller att den tilltagande användningen av
våld på olika håll i världen inger oro. Den minskande respekten för
folkrätten och FN-stadgans principer har åtföljts av ett alltmer öppet
åsidosättande av FN:s uttalade vilja. Organisationens generalsekreterare
har varnat för att medlemsländerna genom att avlägsna sig från stadgans
normer och förpliktelser närmar sig en ny internationell anarki. Ett stärkande
av FN:s roll som instrument för kollektiv säkerhet ter sig därför
enligt försvarsministern ytterst angeläget.

Kapprustningen har fortsatt i ett uppdrivet tempo, medan praktiskt
taget inga framsteg ännu gjorts i rustningskontroll- och nedrustningsfrågor
av central betydelse. Den växande fredsrörelsen betecknar försvarsministern
som en sund reaktion mot regeringarnas oförmåga att bryta de etablerade
rustningsmönstrens onda cirkel. Huvudansvaret för de uteblivna
resultaten i nedrustningsarbetet får enligt hans mening bäras av de båda
supermakterna.

Stockholms-konferensen är enligt försvarsministern ett viktigt forum för
en fortsatt dialog mellan öst och väst i syfte att minska misstron mellan
maktblocken, minska risken för en väpnad konflikt och på sikt ge bidrag
till en nedrustningsprocess. Värdskapet för Stockholms-konferensen lägger
enligt hans mening ett speciellt ansvar på Sverige att konstruktivt bidra
till förhandlingarna. Regeringen kommer att göra särskilda ansträngningar
för att konferensen skall leda till positiva resultat.

Som del av Europa kan de nordiska länderna inte undgå att beröras av
de stormaktsmotsättningar som präglar förhandlingarna om kontinentens
säkerhet. Härtill kommer dessutom att det nordiska området i sig under
avsevärd tid har vuxit i strategisk betydelse. Den ökning av den militära
aktiviteten i det nordiska området som har ägt rum på båda sidor bör enligt
försvarsministern ses som ett led i supermakternas bevakande av sin globala
intressen och som en del av den strategiska maktbalansen dem emellan.
Den bör enligt hans mening därför inte uppfattas som primärt riktad
mot Sverige. Utvecklingen kan dock inte undgå att på olika sätt få återverkningar
också för Nordens del. Vårt land befinner sig inte längre i
periferin av stormakternas militärstrategiska intressekonflikter. Ett tecken
härpå är att Sveriges territorium under senare år har utsatts för ett antal
grova kränkningar av främmande ubåtar.

Respekten för vår säkerhetspolitiska linje kräver att vi redan i fredstid
ingriper med största fasthet mot kränkningar av vårt territorium. Skärpta
regler för ingripande mot främmande ubåtar har införts den 1 juli 1983.
Betydande resurser har anslagits för att påskynda en förstärkning av
ubåtsskyddet. Därmed kommer vår förmåga att ingripa mot främmande
ubåtar stadigt att höjas. Det är vår skyldighet och vår bestämda föresats att
med alla till buds stående medel hävda Sveriges territoriella integritet,
uttalar försvarsministern.

Det är ett globalt intresse att reducera kärnvapnens roll i stormakternas

FöU 1983/84:20

relationer. I de nordiska länderna finns inte några kärnvapen. Försvarsministern
framhåller att det är viktigt att detta läge består. Regeringen
eftersträvar därför att få till stånd en överenskommelse som gör Norden till
en kärnvapenfri zon. Syftet med ett sådant zonarrangemang är att minska
kärnvapenhotet mot det nordiska området. Förslaget om korridor i Centraleuropa
fri från slagfältskärnvapen syftar till att minska risken för att en
väpnad konflikt snabbt trappas upp till ett kärnvapenkrig. Regeringen
avser att långsiktigt fortsätta arbetet med dessa förslag i förvissning att ett
genomförande av dem också verksamt skulle bidra till att lindra spänningen
mellan maktblocken.

De senaste årens allvarliga utveckling i världen förändrar enligt försvarsministern
inte de grundläggande slutsatser som drogs i 1982 års
försvarsbeslut. Trots skärpta stormaktsmotsättningar och de påfrestningar
som de senaste årens ubåtskränkningar har inneburit för svensk del kvarstår
förutsättningarna för de överväganden som redovisades i samband
med det senaste försvarsbeslutet oförändrade. Den svenska säkerhetspolitiken,
grundad på vår alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig och
stödd på ett för våra förhållanden starkt försvar, ligger fast. Regeringen
kommer konsekvent och bestämt att fullfölja denna politik. Förtroendet
för vår vilja och vår förmåga att i krig bevara neutraliteten måste vidmakthållas.
Det får varken skapas farhågor eller förväntningar om att Sverige
ens under starkt yttre tryck skulle överge sin neutralitetspolitik. Den svenska
nationen står enad kring de säkerhetspolitiska principerna. Det är en
ovärderlig tillgång som skall bevaras, avslutar försvarsministern.

Utskottet

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara landets
fred, frihet och oberoende. Enligt 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/
82:102, FöU 18, rskr 374) formas säkerhetspolitiken genom samverkan
mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken, vår politik i internationella
nedrustningsfrågor, handelspolitiken och biståndspolitiken. Utrikespolitiken
präglas av en alliansfrihet som syftar till neutralitet om det blir krig i
vår omvärld.

För att den svenska säkerhetspolitiken skall vara trovärdig och realistisk
måste den — vid sidan av andra säkerhetspolitiska medel — stödjas av ett
efter våra förhållanden starkt totalförsvar. Försvarspolitiken
syftar till att totalförsvaret vid kriser och konflikter i Europa mellan
stormaktsblocken skall ha en sådan styrka, sammansättning och beredskap
att hot, påtryckningar eller angrepp mot Sverige inte kan bedömas
vara lönsamt för någon. Totalförsvaret har i så fall den önskade fredsbevarande
förmågan.

Om Sverige trots alla ansträngningar att stå utanför ändå blir indraget
i ett krig skall alla tillgängliga resurser koncentreras på ett kraftfullt försvar
och på en politik som bevarar landets frihet.

FöU 1983/84:20

Liksom föredragande statsrådet anser utskottet att det är en ovärderlig
tillgång att den svenska nationen står enad kring de säkerhetspolitiska
principerna.

Flera av de motioner som väcktes under den allmänna motionstiden
innehåller bedömningar rörande säkerhetspolitiken som bakgrund till yrkanden
om totalförsvaret. 1 motion 971 (m) uttalas bl. a. att Sveriges
säkerhetspolitiska situation framstår som mer krävande än tidigare och att
de bägge maktblockens intresse för det nordeuropeiska och nordatlantiska
området har ökat. I motion 2209 (c) påtalas att Sveriges säkerhetspolitiska
situation i hög grad påverkas av att Nordeuropa inte längre är ett flankområde
utan ett strategiskt område av central betydelse. I motion 2216 (fp)
uttalas att rustningsutvecklingen i vår närhet gör att Norden mer än
tidigare kan hamna i skärningspunkten vid en eventuell konflikt i Europa.
Som framgår av vad försvarsministern har anfört och av dessa exempel på
uttalanden i motioner råder stor enighet också beträffande bedömningen
av landets säkerhetspolitiska situation.

Försvarsministern berör bl. a. konferensen i Stockholm om förtroendeoch
säkerhetsskapande åtgärder och nedrustning i Europa. Stockholmskonferensens
första session pågick den 17 januari — den 16 mars 1984 och
en ny session har inletts den 8 maj. Genom den första sessionen har lagts
en grund för konferensens fortsatta arbete. Bl. a. framlade åtta neutrala
och alliansfria stater, däribland Sverige och Finland, ett gemensamt förslag
om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. Åtgärderna gäller
olika slag av information stater emellan om militär verksamhet men också
begränsningar i fråga om sådan verksamhet. Utskottet anser det värdefullt
att regeringen gör särskilda ansträngningar för att konferensen skall leda
till positiva resultat.

Försvarsministern tar också upp det förhållandet att Sverige inte längre
befinner sig i periferin av stormakternas militärstrategiska intressekonflikter.
Ett tecken på detta är att Sveriges territorium under senare år har
utsatts för ett antal grova kränkningar av främmande ubåtar. I det föregående
har utskottet konstaterat att det råder stor enighet om vårt lands
säkerhetspolitiska situation. Liksom försvarsministern anser utskottet att
respekten för vår säkerhetspolitiska linje kräver att vi redan i fredstid
ingriper med största fasthet mot kränkningar av landets territorium.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet i
budgetpropositionen har anfört om säkerhets- och försvarspolitiken.

2 Det militära försvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i proposition 1983/84:112 (s. 4—26) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om krigsorganisationens
utveckling m. m., besparingsprogrammet, fredsorganisationens
utveckling samt personalfrågor.

FöU 1983/84:20

I proposition 1983/84:100 (bil. 6 s. 42—43) har regeringen berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om
besparingar i fredsorganisationen såvitt gäller Rommehedslägret.

Föredragande statsrådet

Föredragande statsrådet anförde inledningsvis (prop. 1983/84:112 s.
14—15) att till grund för det militära försvarets fortsatta
utveckling ligger 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102
bil. 2, FöU 18, rskr 374) med den inriktning som detta beslut gavs våren
1983 (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271), beslutet (prop. 1983/84:25
bil. 2, FöU 9, rskr 118) om särskilda åtgärder för att förbättra vår ubåtsskyddsförmåga
och vad som angetts i budgetpropositionen 1984 (prop.
1983/84:100 bil. 6). Han redovisar också att överbefälhavaren har tvingats
göra en betydande omplanering i förhållande till den planering som låg till
grund för förvarsbeslutet, till stor del på grund av den ogynnsamma
utvecklingen av växelkursen på dollar. Förändringarna skulle i många fall
få allvarliga konsekvenser för krigsorganisationens fortsatta utveckling.
Den uppkomna situationen har analyserats och överläggningar därom har
genomförts mellan regeringen och företrädare för de partier som är representerade
i försvarsutskottet.

Beträffande krigsorganisationens utveckling m.m.
anger föredragande statsrådet bl. a. att de omplaneringsåtgärder som ÖB
har föreslagit skulle medföra konsekvenser för krigsorganisationen som
inte kan anses godtagbara och att det — om inte särskilda åtgärder vidtas
— kommer att krävas avsevärda ingrepp i närtid för att reda upp den
besvärliga likviditetssituation som försvaret och särskilt flygvapnet befinner
sig i. Problemen är av sådan art och omfattning att de inte kan lösas
enbart genom omplanering inom befintliga resurser eller genom ökad
rationalisering inom fredsorganisationen. Hellre än att skjuta problemen
framför sig anser försvarsministern att det gäller att säkerställa en långsiktig
balans i planeringen på en ekonomisk nivå som är statsfinansiellt
försvarbar även i nästa försvarsbeslut. Det krävs därför enligt hans mening
ett omedelbart medelstillskott under den nu löpande försvarsbeslutsperioden.
Först därmed går det enligt hans mening att åstadkomma den stabilitet
som är en förutsättning för en på längre sikt tillfredsställande utveckling
av krigsorganisationen i stort med den inriktning av 1982 års försvarsbeslut
som gavs av riksdagen år 1983.

Överbefälhavarens programplan 84—89 är gjord enligt de ekonomiska
förutsättningar som gällde hösten 1983. I proposition 1983/84:112 (mars
1984) redovisas hur det medelstillskott som överenskommits mellan fyra
partier bör utnyttjas för att till stora delar återföra planeringen. Följande
tablå sammanfattar de i propositionen (s. 5—10 och 15—17) redovisade
åtgärderna enligt programplanen och enligt vad försvarsministern förordar.

FöU 1983/84:20

Vapensystem m. m. Programplan 84 — 89

(dec. 1983)

A rméstridskrafterna

O Pansarvärnsförmågan

O Lätt stridsfordon för
personaltransporter
och pansarvärnsuppgifter Marinstridskrafterna O

Repetitionsutbildningen O

Ubåtsskyddsförmågan -

O Min- och torpedmaterielen -

Flygstridskrafterna
O Flygbassystemet

O Stridslednings- och
luftbevakningssystemet O

Jaktrobotar till JA 37
O J 35-systemet

O Förbättring av beväpningen
för markmål
till JA 37

O Skolflygplan efter SK
60

O Beväpningen till JAS
39

O Radarkompanierna
för luftbevakning och
stridsledning på hög
höjd

O Flygburet radarsystem

O Förnödenheter till
flygvapnets beredskapslager O

Televapen och televapenförband -

Förbättras ej i planerad
utsträckning

Utvecklingen uppskjuts
och kostnadsramen
minskas

Förbättras

Reducerad förnyelse

Utbyggnad, utom i Övre
Norrland, uppskjuts och
reduceras

Moderniseras i långsammare
takt

Anskaffning uppskjuts
delvis

Snabbare avveckling (en
division 1985, en 1988
och en 1991)

Genomförs ej

Anskaffning uppskjuts

Omplanering av betalningsmedlen Den

fortifikatoriska utbyggnaden
skjuts upp

Anskaffning uppskjuts

Försvarsministern (mars
1984)

Prioriterad utbildning eftersätts
ej

Förbättras ytterligare genom
fler övervakningssystem
och tidigarelagd anskaffning
av kustkorvetter Minsystem

för ubåtsskydd
samt av mingördlar
för ubåtar anskaffas
enligt försvarsbeslutet

Utvecklas enligt försvarsbeslutet Beställs

snarast möjligt

Handlingsfrihet upprätthålls
för att kunna behålla
de tre divisionerna in
på 1990-talet

Återgång till tidigare planering Fortifikatorisk

utbyggnad
genomförs

Anskaffning enligt försvarsbeslutet Återanskaffas

före
1987/88

Resurser för inhemsk utveckling
och produktion
enligt inriktning i försvarsbeslutet -

FöU 1983/84:20

Beträffande besparingsprogrammet anmäler föredragande
statsrådet att besparingsmålet för budgetåret 1982/83 har nåtts. Eftersom
personalbesparingarna inte helt kunnat genomföras har motsvarande besparingar
tagits ut på andra områden. Detta har medför vissa brister i
utbildning, fastighetsunderhåll m. m. För perioden t. o. m. 1986/87 bedömer
föredragande statsrådet att besparingsmålet kommer att uppnås. Ytterligare
åtgärder, utöver de planerade, kommer att behöva vidtas inom
armén och flygvapnet för att besparingsinriktningen för perioden 1987/
88— 1991/92 skall uppnås.

Beträffande fredsorganisationens utveckling anför
föredragande statsrådet att vissa av riksdagen år 1982 beslutade fredsorganisatoriska
förändringar genomförs tidigare än vad som angavs i försvarsbeslutet.
Han förordar ytterligare förändringar i marinens organisation.
De berör främst Göteborgsområdet och innebär att grundutbildningsbataljonen
vid Västkustens militärkommando med Älvsborgs kustartilleriregemente
(MKV/KA 4) avvecklas, att viss grundutbildning av värnpliktiga
behålls där och att Nya varvet avvecklas.

Beträffande personalfrågor behandlar föredragande statsrådet
bl. a. frågor om:

O övergripande personalpolitik

O försvarsmaktens personal och ekonomiadministration
O förslag till personaladministrativa åtgärder från överbefälhavaren samt
O den civila personalens vidareutbildning.

Motioner

Beträffande krigsorganisationens utveckling m. m.
behandlar utskottet följande motioner, varav de två sista är väckta med
anledning av proposition 1983/84:112 och övriga under allmänna motionstiden
i januari.

1983/84:971 av Per Petersson m. fl. (m) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om bibehållande av den säkerhetspolitiska ambitionsnivå för det
militära försvaret som lades fast i 1982 års försvarsbeslut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om vikten av att minst den ambitionsnivå för luftförsvaret som
fastställdes i 1982 års försvarsbeslut ligger fast,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kvarvarande
tre jaktdivisioner med J 35 Draken skall bibehållas till mitten av
1990-talet enligt gällande planering,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att försvarets
förmåga att kunna möta invasion inte får tillåtas nedgå som en följd av
nödvändig och angelägen skärpt beredskap mot bl. a. ubåtskränkningar,

FöU 1983/84:20

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att möjligheterna
till ett snabbare uppsättande av en andra ubåtsskyddsstyrka bör
prövas enligt vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en förnyad
prövning av den långsiktiga uppbyggnaden av ubåtsskyddssystemet sker
inom ramen för den kommande försvarsutredningen.

1983/84:1563 av Gunnar Hökmark m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående inriktningen av Storstockholms försvar på
kort sikt (1980-talet),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående särskilda studier av behoven på lång sikt för
Storstockholms försvar inom ramen för perspektivplaneringen inför 1987
års försvarsbeslut.

1983/84:2210 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen
begär sådan omläggning av totalförsvarets personalförsörjning att 2 000
värnpliktiga per år förs direkt till civilförsvaret.

1983/84:2216 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) såvitt gäller yrkandena

5. att riksdagen beslutar att tre divisioner J 35 Draken behålls fram till
den tidpunkt de kan ersättas med JAS,

6. att riksdagen i skrivelse till regeringen ställer sig bakom vad som i
motionen anförts om behovet av radarövervakning för luftförsvarets, havsövervakningens
och befolkningsskyddets behov,

7. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att studier startas för att
till lägsta möjliga kostnad och med stor flexibilitet i fråga om personal och
materiel söka tillgodose mesta möjliga av intentionerna i det nya bassystemet
för flygstridskrafterna.

1983/84:2752 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen i skrivelse till regeringen understryker möjligheten att
genom förändringar i fredsorganisationen frigöra ytterligare medel till
modernisering av arméns pansarvärnssystem,

3. att riksdagen i skrivelse till regeringen uttalar att ett överförande av
fyra tunga helikoptrar från flygvapnet till ubåtsjaktuppgifter inom marinen
bör ske vid så tidig tidpunkt som möjligt.

1983/84:2757 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 1
att riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av försvarsforskningens
verksamhet vad gäller kartläggning av tekniska förändringar i vår
omvärld.

Beträffande besparingsprogrammet behandlar utskottet följande
motioner, varav den sista är väckt med anledning av proposition
1983/84:112 och övriga under allmänna motionstiden.

FöU 1983/84:20

1983/84:2209 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 2 att
riksdagen begär att regeringen redovisar konkreta förslag till besparingar
i försvarets centrala myndigheter, HPG 5.

1983/84:2216 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) såvitt gäller yrkandena

2. att riksdagen under innevarande riksmöte beslutar genomföra ytterligare
indragningar i försvarets fredsorganisation motsvarande de förslag
som stoppades i slutskedet inför 1982 års försvarsbeslut samt möjliga
närliggande ytterligare besparingar i försvarets centrala myndigheter,

3. att riksdagen med hänsyn till den statsfinansiella situationen i skrivelse
till regeringen begär förslag till 1987 om de ytterligare nedläggningar
av fredsförband som möjliggörs genom lägre födelsetal,

4. att riksdagen med hänsyn till den statsfinansiella situationen i skrivelse
till regeringen begär förslag till 1987 om ytterligare reduktioner i
försvarets centrala myndigheter.

1983/84:2757 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 4
att riksdagen begär att regeringen redovisar konkreta förslag till besparingar
i försvarets centrala myndigheter.

Beträffande fredsorganisationens utveckling behandlar
utskottet följande motioner varav motionerna 1983/84:2750—2756 är
väckta med anledning av proposition 1983/84:112 och de övriga under
allmänna motionstiden.

1983/84:576 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 3 att
riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till sammanslagningar av
militära staber och civila och militära myndigheter i enlighet med vad som
framförs i motionen.

1983/84:1179 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att personalneddragningarna i Blekinge
län inte bör bli större än vad som framgår av 1982 års försvarsbeslut.

1983/84:1561 av Lennart Brunander m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
uttalar sig för att de aktualiserade neddragningarna vid militärkommando
Väst och vid helikopterflottiljen i Säve inte genomförs, utan att de föreslagna
förändringarna bedöms i anslutning till den översyn som skall ske vad
gäller armé- och flygförband och att man då beaktar de synpunkter som
anförts i motionen.

1983/84:1567 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om att
upprustning av Rommehedslägret enligt tidigare riksdagsbeslut snarast
kommer till stånd.

1983/84:2027 av Mats Olsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin

FöU 1983/84:20

mening ger regeringen till känna att vid erforderlig omorganisation inom
försvaret särskild hänsyn tas till det svåra arbetsmarknadsläget i Blekinge.

1983/84:2207 av Kerstin Ekman (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om grundutbildningen vid KA 4.

1983/84:2209 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 3 att
riksdagen uttalar sig för att fredsorganisationen bör omfatta en försvarsmyndighet
per län/landskap.

1983/84:2213 av Tage Sundkvist (c) och Larz Johansson (c) vari yrkas
att riksdagen beslutar att arméflygskolan även fortsättningsvis skall vara
förlagd till Nyköping.

1983/84:2214 av Olle Svensson m. fl. (s, m, c, fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
möjligheter till samordning mellan fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen.

1983/84:2215 av Bengt Wiklund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna vad som i motionen anförts
för att välja Härnösand som stationeringsort för en av de helikoptrar som
nu tillförs marinen.

1983/84:2750 av Kerstin Ekman m. fl. (fp, c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts vad gäller
lokal utbildning av marinens krigsorganisation vid västkusten samt behov
av kontinuerlig incidentberedskap.

1983/84:2751 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen begär att
regeringen skyndsamt utreder möjligheterna till en sammanläggning av
fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen eller samordning av vissa
delar inom enheterna.

1983/84:2753 av Lars Tobisson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om nödvändigheten
av att i enlighet med 1982 års försvarsbeslut bibehålla en grundutbildningsbataljon
vid MKV/KA 4.

1983/84:2754 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 1 att
riksdagen med ändring av proposition 1983/84:112 beslutar att de i propositionen
föreslagna förändringarna av fredsorganisationen vid MKV/
KA 4 m. m. avslås.

1983/84:2756 av Kurt Hugosson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen vid sin
behandling av proposition 1983/84:112 beslutar att den grundutbildningsbataljon
som enligt 1982 års försvarsbeslut skall finnas vid MKV/KA 4
icke skall avvecklas.

FöU 1983/84:20

1983/84:2757 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) såvitt gäller yrkandena

3. att riksdagen uttalar sig för att fredsorganisationen bör omfatta minst
en försvarsmyndighet per län/landskap,

5. att riksdagen uttalar sig för att försvarsutredningen bör behandla
frågan om fördelning av medel för den civila pilotutbildningen.

Beträffande personalfrågor behandlar utskottet följande motioner,
varav den sista är väckt med anledning av proposition 1983/84:112
och övriga under allmänna motionstiden.

1983/84:1562 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär förslag om möjlighet för försvarets befäl att avgå ur aktiv
tjänst ”med årlig ersättning” från 55 års ålder.

1983/84:2209 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller yrkandena

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om personalorganisationen,

5. att riksdagen uttalar sig för att försök med delad krigsförbandsövning
bör genomföras med början 1984/85.

1983/84:2752 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) såvitt gäller yrkande 2 att
riksdagen i skrivelse till regeringen påtalar att övergripande personalpolitik
för försvaret även bör omfatta förändringar av vitsordssystemet och
ökade möjligheter till förtida avgång för militär personal.

Utskottet

Krigsorganisationens utveckling m. m.

I propositionen (s. 14—17) lämnar försvarsministern en redogörelse för
de mål som ligger till grund för det militära försvarets fortsatta utveckling
och för utvecklingen av krigsorganisationen m. m. Därav framgår att
överbefälhavaren har nödgats föreslå betydande ambitionssänkningar
inom flera områden. Genom det tillskott av medel som försvarsministern
föreslår reduceras de allvarliga konsekvenser för krigsorganisationen som
skulle uppstå om ambitionssänkningarna genomförs.

I motion 971 (m), yrkande 1, begärs att den säkerhetspolitiska ambitionsnivå
för det militära försvaret som lades fast i 1982
års försvarsbeslut skall bibehållas. Motionärerna anser att större delen av
det stora gap mellan resurser och planer som har uppkommit inte beror på
medvetna åtgärder. Eftersom avvikelserna från vad som avsågs i 1982 års
försvarsbeslut blir större än skillnaderna mellan partiernas uppfattningar
i frågan, förutsätter motionärerna att det är ett gemensamt intresse att nå
fram till lösningar som gör att det är politiska beslut snarare än försvarsekonomiska
tillfälligheter som avgör försvarets styrka och sammansättning.

FöU 1983/84:20

I budgetpropositionen anför försvarsministern i de säkerhetspolitiska
övervägandena bl. a. att de grundläggande slutsatserna i 1982 års försvarsbeslut
inte har förändrats av de senaste årens allvarliga utveckling i världen
och att den svenska säkerhetspolitiken ligger fast. Sedan dess, och efter
det motionen lämnats, har träffats en överenskommelse mellan de partier
som är företrädda i försvarsutskottet, om anslag för det militära försvaret
budgetåren 1984/85 — 1986/87. Därigenom har, enligt försvarsministern,
skapats en grund för att åstadkomma den stabilitet som är förutsättning för
en på längre sikt tillfredsställande utveckling av krigsorganisationen i stort
liksom för att fullfölja försvarspolitiken så som den lades fast i 1982 års
försvarsbeslut med den inriktning som riksdagen gav detta beslut år 1983.
Utskottet finner inte anledning att ifrågasätta försvarsministerns bedömning.
Riksdagen bör inte göra något uttalande med anledning av motion
971.

Ett antal motionsyrkanden rör luftförsvaret. I motion 971 (m)
begärs dels att minst den ambitionsnivå för luftförsvaret som fastställdes
i 1982 års försvarsbeslut skall ligga fast, dels att kvarvarande tre jaktdivisioner
med J 35 Draken skall behållas till mitten av 1990-talet. Krav på att
de tre J 35-divisionerna skall behållas framförs också i motion 2216 (fp).

1 samma motion begärs också en tillfällig minskning av skyddsrumsbyggandet
till förmån för en ökad utbyggnad av radarövervakningen för
luftförsvarets, havsövervakningens och befolkningsskyddets behov. Sådana
åtgärder för att undvika en icke önskvärd nedgång inom luftförsvaret
föreslås också av försvarsministern. Viggensystemet prioriteras på kort sikt
och JAS 39 Gripen på lång sikt. Bland föreslagna åtgärder är (jfr. s. 7) att
tre J 35-divisioner behålls, att stridslednings- och luftbevakningssystemet
moderniseras i tidigare planerad takt, att fortifikatorisk utbyggnad av
såväl låg- som höghöjdsspaningsradarstationer genomförs samt att ett
flygburet radarsystem anskaffas enligt intentionerna i försvarsbeslutet.
Enligt utskottets mening tillgodoser dessa förslag flera av yrkandena i
motionerna. Något uttalande av riksdagen i dessa frågor är därför inte
påkallat. Motionerna 971 och 2216 bör inte bifallas i här aktuella delar.
Även yrkandet om bibehållen ambitionsnivå för luftförsvaret i motion 971
anser utskottet i väsentliga delar tillgodosett genom propositionen. Genom
överenskommelsen mellan partierna om utökade resurser till försvaret har
de mest akuta bristerna inom luftförsvaret kunnat avhjälpas. Utskottet
anser inte att det finns anledning att nu göra en annorlunda prioritering av
hur medelstillskottet skall användas eller att föreslå ytterligare medel.
Vissa kvarstående brister i luftförsvaret, som t. ex. inom bassystemet, kommer
alltså att finnas. Utskottet kan därför inte tillstyrka bifall till yrkande

2 i motion 971. Inom ramen för tilldelade medel ankommer det på chefen
för flygvapnet att anpassa basorganisationen så att bästa effekt erhålls.
Enligt vad utskottet har erfarit planerar chefen för flygvapnet övningar för
att få erfarenheter inför fortsatta ändringar i flygbassystemet. Någon

FöU 1983/84:20

grund för att nu förorda ytterligare studier på området, så som föreslås i
motion 2216, ser utskottet inte.

Riksdagen tog hösten 1983 ställning för en skyndsam förstärkning av
ubåtsskyddet (proposition 1983/84:25, FöU 9, rskr 118). Bl. a. tillfördes
för detta ändamål 250 milj. kr. utöver den fastställda utgiftsramen
förbudgetåret 1983/84. Genom förslagen i proposition 1983/84:112 kommer
ubåtsskyddsförmågan att stärkas ytterligare. Försvarsministern förordar
en tilläggsanskaffning av fasta och rörliga övervakningssystem som
kan ge effekt på kort sikt samt att anskaffningen av kustkorvetter tidigareläggs.
Marinen skall inte heller behöva eftersätta prioriterad repetitionsutbildning
under budgetåret 1984/85.

Flera frågor om utbåtsskydd som tas upp i motion 971 (m) behandlades
under hösten 1983 (FöU 1983/84:9). I motionen föreslås att riksdagen skall
uttala att försvarets förmåga att möta invasion inte får minska som en följd
av nödvändig och angelägen beredskap mot bl. a. ubåtskränkningar samt
att möjligheterna till ett snabbare uppsättande av en andra ubåtsskyddsstyrka
bör prövas. Vid höstens behandling av dessa frågor gjorde riksdagen
inga uttalanden. Utskottet räknade med att en skyndsam behandling
av frågan om en andra ubåtsskyddsstyrka skulle komma att ske utan ett
sådant uttalande. Utskottet förutsatte att regeringen och överbefälhavaren
inte medverkar till någon betydande nedgång av den långsiktiga beredskapen
för invasionsförsvar. De borgerliga partiernas representanter reserverade
sig. Med hänvisning till överenskommelsen i försvarsfrågan och till
betydelsen för ubåtsskyddet av vad försvarsministern förordar finnér utskottet
inte anledning att nu tillstyrka något uttalande av riksdagen enligt
motion 971.1 samma motion begärs att den långsiktiga uppbyggnaden av
ubåtsskyddssystemet prövas inom ramen för 1984 års försvarskommitté.
Utskottet anser inte att ett sådant uttalande av riksdagen är nödvändigt
eftersom överbefälhavaren kommer att ges i uppdrag att upprätta en
systemplan för den fortsatta utbyggnaden av ubåtsskyddet. Utskottet förutsätter
att försvarskommittén får tillgång till detta underlag. Motionen
bör avslås i dessa delar.

Enligt överbefälhavarens programplan kan flygvapnets fyra tunga helikoptrar
överföras till marinen år 1989. Detta anser motionärerna bakom
motion 2752 (fp) vara orimligt senfärdigt. De begär därför att överförandet
skall ske tidigare. Enligt vad utskottet har inhämtat kommer marinens tio
och flygvapnets fyra tunga helikoptrar att vara ombyggda för ubåtsjaktuppgifter
till år 1986. Inom flygvapnet har dessa helikoptrar f. n. en flygräddningsfunktion.
Flygvapnet beräknas överlämna sitt ansvar för dem till
marinen år 1989. Detta bör dock inte hindra ett effektivt samutnyttjande
av helikoptrarna så snart som möjligt. F. n. undersöker överbefälhavaren
olika alternativ till sådant samutnyttjande. Utskottet anser inte att riksdagen
bör göra något uttalande i frågan. Motion 2752 bör avslås i denna del.

FöU 1983/84:20

I motion 2757 (c) begärs en översyn av försvarsforskningen
vad gäller kartläggning av tekniska förändringar i vår omvärld. Yrkandet
har sin bakgrund bl. a. i de brister i information och anpassning av vårt
försvar som utvecklingen av undervattensfarkoster påvisat. Av proposition
1983/84:107 bilaga 2 (s. 1) framgår att försvarets forskningsanstalt har
fått regeringens upprag att, som underlag inför kommande försvarsbeslut,
utarbeta en samlad syn på försvarsforskningens långsiktiga utveckling.
Utskottet förutsätter att den fråga motionärerna väckt kommer att behandlas
i detta sammanhang. Motionen bör avslås i här aktuell del, eftersom det
inte finns behov av någon ytterligare utredning i enlighet med motionärernas
yrkande.

Arméns pansarvärnsförmåga kommer inte att kunna utvecklas i den takt
som tidigare planerats. Detta har föranlett motionärerna bakom motion
2752 (fp) att begära att medel som kan frigöras genom beslut år 1985 om
förändringar i arméns fredsorganisation skall användas till modernisering
av arméns pansarvärnssystem. Av vad försvarsministern anför om arméns
fredsorganisation (s. 20) framgår att besparingsåtgärder om ca 400 milj. kr.
behövs utöver de planerade, för att armén skall kunna nå sina besparingsmål.
Det är mot denna bakgrund han avser att föreslå ytterligare fredsorganisatoriska
förändringar inom armén. Enligt utskottets uppfattning ingår
medel som kan frigöras på detta sätt i den långsiktiga planeringen. De
bör inte användas som motionärerna tänkt sig om det inte sker en omplanering
till förmån för pansarvärnssystemet. Utskottet är inte berett att nu
förorda en sådan omplanering. Motionen bör avslås i denna del.

Utskottet har inte något att invända mot vad föredragande statsrådet har
anfört om krigsorganisationens utveckling m. m.

Motion 1563 (m) gäller inriktningen av Storstockholms
försvar. Motionärerna slår inledningsvis fast att försvaret av Storstockholm
är en riksangelägenhet. Vidare behandlar de möjliga hot mot
området och uttalar bl. a. att man måste räkna med att en angripare avdelar
resurser för att störa eller bekämpa rikets civila och militära ledning redan
innan ett militärt angrepp påbörjas mot Sverige. För att få ett tillräckligt
skydd mot diversionsförband (sabotageförband) krävs enligt deras mening
en intim och i fred övad samverkan mellan polis, tull och egna militära
specialförband. De anser att särskild uppmärksamhet bör ägnas åt skydd
i vid bemärkelse mot attackflyg och mot sabotageförband som kan nästla
sig in i skärgårdsterrängen för att slå ut våra fasta anläggningar där. Vidare
framhåller motionärerna betydelsen av att det finns en tung artillerikomponent
i Stockholms mellersta skärgård.

På kort sikt anser motionärerna att det i första hand gäller att rätta till
brister när det gäller skydd mot sabotageförband, försvar av mobilisering
och transporter samt i fråga om luftförsvaret. De framhåller bl. a. att
jaktflyg åtminstone tillfälligt bör kunna baseras på Tullinge även i fortsättningen.

FöU 1983/84:20

För behoven på lång sikt (1990-talet) anser motionärerna att överbefälhavaren
bör ges i uppdrag att inom ramen för perspektivplaneringen
särskilt studera försvaret av Stockholm i vid bemärkelse och mot bakgrund
av möjligheterna att ett angrepp inleds redan före mobiliseringen.

Utskottet delar uppfattningen att försvaret av Stockholm har särskild
betydelse. Risken för att ett angrepp mot Sverige inleds överraskande
motiverar åtgärder och resurser för att motverka att landets ledning hindras
att fungera.

Försvaret mot överraskande angrepp studeras inom ramen för perspektivplaneringen
inför 1987 års försvarsbeslut. Försvaret av Stockholm ingår
som en naturlig del av dessa studier. Frågan om skydd mot sabotagefqrband
är föremål för särskild utredning.

Utskottet har inhämtat att utrustning för krigsförband i vissa fall förrådsställs
även i tätorter samt att flygplatsen på Tullinge också i fortsättningen
kan utnyttjas som krigsflygfält.

I ett senare avsnitt av betänkandet behandlar utskottet vissa beredskapsfrågor
och konstaterar där, liksom försvarsministern, att det ställs ökande
krav på olika former av beredskap. Enligt utskottets mening finns — bl. a.
från beredskapssynpunkt — behov av förbättringar i fråga om försvaret av
Stockholm. Eftersom denna fråga bearbetas på såväl kort som lång sikt
anser utskottet inte att riksdagen nu bör uttala sig om den.

I motion 2210 (fp) förordas en sådan omläggning av totalförsvarets
personalförsörjning att 2 000 värnpliktiga per år förs
direkt till civilförsvaret. Motionärerna anför skäl för en föryngring av
civilförsvarets personal men åberopar också försvarsekonomiska och
värnpliktssociala motiv.

Rekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret behandlades både i 1977
års och 1982 års försvarsbeslut (FöU 1976/77:13 s. 83 och FöU 1981/82:18
s. 118). Även under föregående riksmöte behandlades ett motionsförslag i
ämnet (FöU 1982/83:9 s. 11).

Gällande principer för totalförsvarets personalförsörjning är fastlagda
genom 1982 års försvarsbeslut. Majoriteten i 1978 års försvarskommitté
delade inte de synpunkter på direktrekrytering av värnpliktiga till civilförsvaret
som i kommittén framfördes av företrädare för folkpartiet. Utskottet
vill inte tillstyrka en så stor förändring av gällande principer som ett
riksdagsbeslut enligt motion 2210 skulle innebära. Hithörande frågor kan
komma att bli behandlade även av 1984 års försvarskommitté.

Besparingsprogrammet

I propositionen (s. 17—19) lämnar försvarsministern en särskild redogörelse
angående besparingsprogrammet för det militära försvaret.

Riksdagen fastlade i försvarsbeslutet 1982 (prop. 1981/82:102 bil. 2,
FöU 18, rskr 374) mycket långtgående besparingsmål för det militära
försvaret. Besparingarna skulle uppnås dels genom strukturella föränd -

FöU 1983/84:20

ringar i fredsorganisationen, dels genom rationaliseringsåtgärder i övrigt.
De senare åtgärderna skulle svara för den största delen av besparingarna.

I försvarsbeslutet lades också fast ett antal förändringar i fredsorganisationen.
Någon motsvarande detaljerad inriktning av rationaliseringarna i
övrigt gav riksdagen inte utan överlät åt regeringen och myndigheterna att
successivt fatta beslut när beslutsunderlag arbetats fram. Riksdagen konstaterade
också att det kunde bli aktuellt med ytterligare besparingsåtgärder,
om vilka riksdagen i så fall hade att besluta senare.

Arbete pågår f. n. med att genomföra de fredsorganisatoriska förändringarna
enligt försvarsbeslutet liksom rationaliseringarna i övrigt. Ett
stort antal utredningar med syfte att finna lämpliga besparingar pågår eller
planeras. Såvitt försvarsministern kan bedöma är de besparingar som har
gjorts under budgetåret 1982/83 förenliga med de mål som angetts.

I propositionen förordas tidigareläggning av vissa beslutade organisationsförändringar,
ytterligare förändringar i fredsorganisationen samt aviseras
förslag till nästa år. Dessa frågor behandlar utskottet i det följande.

I samband därmed behandlas ett antal motioner angående organisationsförändringar
m. m. Tre motionsyrkanden med mer allmänna förslag till
besparingsåtgärder har utskottet dock valt att behandla i detta sammanhang.

I motionerna 2209 (c), yrkande 2, och 2757 (c), yrkande 4, begärs att
regeringen redovisar konkreta förslag till besparingar på central nivå.
Sådana besparingar som åsyftas i motionerna har utretts av den s. k. Hpg
5-kommittén, som lagt fram ett antal förslag till åtgärder. Regeringen
bereder f. n. dessa frågor och kommer att låta utreda vissa av dem ytterligare.
Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen att delge riksdagen
förslag till konkreta åtgärder på dessa områden successivt allteftersom de
olika förslagen blir färdigbehandlade i. regeringskansliet. Utskottet anser
inte att riksdagen bör göra något uttalande med anledning av motionerna
i denna del. Yrkandena bör avslås.

I motion 2216 (fp), yrkandena 2 — 4, begärs dels ytterligare besparingar
i försvarets centrala myndigheter och indragningar i fredsorganisationen
motsvarande de förslag som inte genomfördes i försvarsbeslutet 1982, dels
att regeringen till år 1987 redovisar förslag till nedläggningar av fredsförband
som möjliggörs genom lägre födelsetal samt förslag till ytterligare
reduktioner i försvarets centrala myndigheter. Utskottet har pekat på det
arbete som nu pågår i regeringskansliet med anledning av Hpg 5-kommitténs
förslag. Enligt utskottets mening bör resultat av arbetet avvaktas
innan riksdagen begär förslag till ytterligare besparingar på detta område.
Inte heller anser utskottet att försvarsbeslutet nu bör ändras vad gäller de
myndigheter som då var föreslagna till nedläggning men inte omfattades
av nedläggningsbeslut.

Överbefälhavaren arbetar f. n. med att ta fram underlag för beslut om
det militära försvarets ledningsstruktur, de centrala stabernas organisa -

2 Riksdagen 1983/84. 10 sami. Nr 20

FöU 1983/84:20

tion, militärområdenas antal m. m. samt om en långsiktig syn på fredsorganisationens
utveckling. Underlag för framtida beslut mot bakgrund av
en helhetssyn på försvarets fredsorganisation torde därför föreligga när
utredningsarbetet slutförts. Utskottet förutsätter att den nyligen tillsatta
försvarskommittén får tillgång till bl. a. detta underlag.

Av det anförda framgår att utskottet avstyrker bifall till ifrågavarande
motionsyrkanden. Utskottet har inte något att invända mot vad föredragande
statsrådet har anfört.

Beträffande besparingsprogrammet efterlyser försvarsministern bättre
metoder för analys och uppföljning. Utskottet vill instämma i detta. Det
måste bl. a. kunna klarläggas vad som är bestående besparingar, vad som
enbart är engångsbesparingar och vilka konsekvenser i övrigt som är
förenade med besparingsåtgärderna. Icke planerade ambitionsminskningar
bör kunna identifieras tidigt så att de vid behov kan mötas med
nödvändiga åtgärder. Analysarbetet utförs i huvudsak av myndigheterna.
Ett ansvar för metodutvecklingen för sådan analys vilar på överbefälhavaren
och regeringen.

Fredsorganisationens utveckling

I propositionen (s. 19 — 22) lämnar försvarsministern en redovisning av
fredsorganisationens utveckling.

Utskottet har valt att i detta sammanhang behandla motionerna 2209 (c)
och 2757 (c) i vilka begärs att riksdagen uttalar sig för att fredsorganisationen
bör omfatta minst en försvarsmyndighet per län/landskap, något som
1984 års försvarskommitté enligt motionärerna bör beakta. Enligt utskottets
mening torde sambandet mellan krigsförband och fredsförband samt
beredskapsaspekter komma att öka i betydelse vid bedömningen av hur
fredsorganisationen skall utformas på lång sikt. Sådana faktorer skall
vägas mot bl. a. ekonomiska möjligheter och regionalpolitiska krav när
inriktningen av den fortsatta utvecklingen av fredsorganisationen skall
anges. Underlag för dessa bedömningar tas nu fram av överbefälhavaren.
Långsiktiga överväganden skall göras av 1984 års försvarskommitté som
grund för beslut av statsmakterna. Utskottet kan inte nu bedöma vilket
värde olika faktorer kommer att tillmätas när övervägandena görs och inte
heller hur behovet av en militär myndighet i varje län/landskap kommer
att värderas. Utskottet anser inte att riksdagen nu bör uttala sig för någon
av de principer som kan tänkas ligga till grund för beslut om fredsorganisationens
utveckling på lång sikt. Ytterligare underlag bör inväntas. Motionerna
bör avslås i här aktuella delar.

Försvarsministern anför vad gäller kommande besparingar
att det är nödvändigt att före 1987 fatta beslut om ytterligare förändringar
i fredsorganisationen utöver vad som angetts i försvarsbeslutet för att
besparingsmålen för perioden 1987/88—1991/92 skall kunna nås.

FöU 1983/84:20

Försvarsministern redovisar (s. 20) behov av ytterligare besparingar och
fredsorganisatoriska förändringar inom armén. Förslag till riksdagen
om sådana åtgärder aviseras till år 1985. Han anmäler också att vissa
åtgärder som riksdagen fattade beslut om i 1982 års försvarsbeslut enligt
nuvarande planering kommer att tidigareläggas. Samlokaliseringen mellan
P 2 och T 4 genomförs år 1986, och K 3 flyttas från Skövde till Karlsborg
år 1984.

I 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:100 bil. 6 och prop.1981/
82:102, FöU 18 s. 69, rskr 374) anmäldes att överbefälhavaren planerade
att flytta armé flygskolan till Malmslätt senast år 1988 och att
skolan skall ingå i ett nyuppsatt helikopterförband. Riksdagen ansåg att ett
ställningstagande till arméflygskolans flyttning borde anstå. I motion 2213
(c) begärs att riksdagen beslutar att arméfiygskolan även fortsättningsvis
skall vara förlagd till Nyköping.

Enligt överbefälhavarens planeringsinriktning skall andra arméflygbataljonen
(AF 2) i vilken arméfiygskolan skall ingå, upprättas på Malmen
i Linköping den 1 juli 1985. Regeringen avser att fatta beslut därom så snart
riksdagen mer definitivt uttalat sig i frågan.

Nyköpings kommun avser att driva Skavsta flygfält (f. d. F 11) som civilt
flygfält. Regeringen har vidtagit vissa åtgärder för att hjälpa kommunen att
komma igång med denna verksamhet. Sålunda beslöt regeringen den 9
februari 1984

— att kommunen får nyttja fältet för civil trafik,

— att kasernområde med byggnader och viss mark överlåts till kommunen,

— att de byggnader rivs som kommunen inte önskar behålla,

— att huvuddelen av flygverksamheten med flygplan 61 förläggs till Skavsta
tiden augusti 1984 till juni 1989 samt

— att viss verksamhet vid arméfiygskolan förläggs till Skavsta fram till den
1 juli 1985.

Chefen för armén beräknade år 1982 i samråd med chefen för flygvapnet
merkostnaderna under perioden 1982—1992 dels för alternativet att arméflygskolan
skulle ligga kvar på Skavsta t. o. m. 1988/89, dels för alternativet
att både skolan och AF 2 skulle vara på Skavsta. Båda alternativen
jämfördes med en flyttning snarast till Malmen. Merkostnaderna för förstnämnda
alternativ beräknades då till 20 milj. kr. och för det andra alternativet
till 90 milj. kr.

Utskottet, som inte har något att erinra mot vad försvarsministern anfört
om arméns fredsorganisation, anser att det är tillfredsställande att staten
nu har träffat en överenskommelse med Nyköpings kommun om f. d.
F 11 :s etablissement. Med de besparingskrav som armén har att uppfylla
är utskottet inte berett att förorda att riksdagen tillmötesgår motionärernas
begäran om att arméfiygskolan skall ligga kvar i Nyköping. Motion 2213
bör därför avslås. Utskottet anser att regeringen snarast bör fatta beslut i

FöU 1983/84:20

enlighet med överbefälhavarens planeringsinriktning, dvs. att arméflygskolan
skall flytta till Malmen. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Försvarsministern anmäler om marinens fredsorganisat
i o n att vissa tidigare beslut om fredsorganisatoriska förändringar tidigareläggs.
Sålunda slås Sydkustens örlogsbas och Karlskrona örlogsskolor
samman till en myndighet år 1984 och sjökrigsskolan flyttas till Berga år
1987.

Försvarsministern förordar också vissa nya förändringar i marinens
organisation. De berör främst Göteborgsområdet. Han förordar
att verksamheten vid MKV/KA 4 reduceras. Viss grundutbildning av
värnpliktiga skall dock även i fortsättningen genomföras där. Förmågan
till ubåtsskydd på västkusten får enligt försvarsministern inte påverkas av
att man avvecklar viss utbildning. Nya varvet avvecklas.

Försvarsutskottet har uppvaktats av personalorganisationerna vid
MKV/KA 4 om förändringarna på västkusten. Ändringarna behandlas i
sex motioner. I första hand är det den kraftiga minskningen av antalet
värnpliktiga vid MKV/KA 4 som man motsätter sig. I motion 2754 (vpk)
motsätter sig motionärerna alla förändringsförslag beträffande Göteborg.
Utskottet anser i likhet med försvarsministern att de föreslagna förändringarna
är en utvidgning av de ändringar som riksdagen fattade beslut om år
1982. Riksdagen godkände då att neddragningar inom marinen i första
hand skulle beröra Göteborgsområdet i stället för Härnösand som överbefälhavaren
föreslagit. Utskottet anser mot denna bakgrund att huvudinriktningen
i försvarsministerns avvägning är riktig. Motion 2754 bör avslås.
Utskottet anser inte heller att man bör avvakta översyner av fredsorganisationerna
inom armén och flygvapnet innan de nu föreslagna åtgärderna
genomförs. Motion 1561 (c) i vilken begärs ett uttalande av riksdagen
med denna innebörd bör avslås.

Ett flertal motionärer anser att neddragningen av antalet värnpliktiga på
västkusten blir så stor att beredskapen kan bli lidande. De anser att
värnpliktiga bör utbildas där i ett sådant antal att kustartilleriets krigsorganisation
på västkusten kan omsättas med dem. Utskottet har närmare
undersökt dessa förhållanden och konstaterat att om den avsedda minskningen
genomförs så kommer inte en sådan omsättning att kunna ske med
personal från MKV/KA 4. Utskottet anser att den avsedda minskningen
av antalet värnpliktiga där vore olämplig med hänsyn bl. a. till beredskapen
på västkusten. Planeringen av antalet värnpliktiga vid MKV/KA 4
bör enligt utskottets mening inriktas mot att de värnpliktiga som skall ingå
i krigsförband på västkusten grundutbildas där, med undantag för specialutbildning
som kan behöva ges vid andra förband. En förutsättning är att
man inte måste göra några investeringar i Göteborg av detta skäl och att
beredskapen vid övriga kustartilleriförband inte blir lidande. Vad utskottet
nu har anfört med anledning av motionerna 2207 (fp), 2750 (fp, c), 2753

Föll 1983/84:20

(m) och 2756 (s) bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Mot vad försvarsministern i övrigt har anfört om avveckling av Nya varvet
och om förändringar i marinens fredsorganisation i Göteborgsområdet har
utskottet inget att invända.

Blekinge, och då främst Karlskrona, har genom att flottan varit
dominerande som arbetsgivare blivit förhållandevis hårt drabbat vad gäller
sysselsättning när marinens och försvarets ekonomi blivit alltmer ansträngd.
Vissa motåtgärder har vidtagits inom försvarets område. Så har
t. ex. marinens officershögskola flyttats till Karlskrona. Samtidigt pågår
dock rationaliseringsverksamhet inom alla försvarets myndigheter. Förändring
av utbildningssystemet m. m. kan på lång sikt medföra omfattande
reduceringar av antalet försvarsanställda i området. Som exempel på
detta kan nämnas den utflyttning av flottans utbildning från kasern till
fartyg som riksdagen har tagit ställning till (prop. 1983/84:100 bil. 6, FöU
15, rskr 219). Denna successiva reducering av antalet försvarsanställda har
motionären bakom motion 1179 (fp) tagit fasta på. Han begär ett uttalande
av riksdagen med innebörden att personalneddragningarna i Blekinge län
inte får bli större än vad som framgår av 1982 års försvarsbeslut. Utskottet
anser att ett uttalande av det slag som motionären förordar skulle störa
rationaliseringsarbetet inom försvarsmakten. Riksdagen har ställt upp
mycket stora besparingskrav som försvarets myndigheter skall uppnå genom
olika slag av rationaliseringar i verksamheten. Det vore olämpligt om
riksdagen också angav regioner där fortsatt rationaliseringsarbete inte får
bedrivas. Enligt utskottets mening blir resultatet för försvaret bäst om
myndigheterna utan regionala restriktioner får genomföra de rationaliseringsåtgärder
som för organisationen som helhet ger störst effekt. Av vad
här anförts om restriktioner i myndigheternas rationaliseringsarbete framgår
att utskottet inte tillstyrker något uttalande i enlighet med hemställan
i motion 1179.

1 motion 2027 (s) begärs att särskild hänsyn skall tas till det svåra
arbetsmarknadsläget i Blekinge vid omorganisationer inom försvaret. 1
samband med 1982 års försvarsbeslut erinrade arbetsmarknadsutskottet i
sitt yttrande (AU 1981/82:2 y) om att riksdagen tidigare uttalat sig för att
bl. a. sydöstra Sverige bör komma i fråga vid en decentralisering av statlig
verksamhet. Denna prioritering gäller fortfarande, och utskottet anser att
det uttalande från riksdagen som motionärerna efterfrågar redan finns.
Motion 2027 bör därför avslås. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om att en del av det tyngre fartygsunderhåll som tidigare utförts vid Nya
varvet kommer att överföras till Karlskrona.

I motion 2215 (s) begärs ett uttalande om att en av de helikoptrar som
tillförs marinen skall stationeras i Härnösand. Marinens nya helikopterorganisation
är ännu inte fastställd. Enligt vad utskottet erfarit torde en
stationering av en helikopter till Härnösand vara både dyr och orationell
och inte heller förenlig med det sjöoperativa behovet. Utskottet anser inte
att riksdagen skall uttala sig för en sådan lösning. Motionen bör avslås.

FöU 1983/84:20

Försvarsministern anmäler om flygvapnets fredsorganis
a t i o n att nedläggningen av F 18 i Tullinge tidigareläggs till år 1986.
Han aviserar också att ytterligare en flottiljadministration kan komma att
avvecklas.

Utskottet har inget att erinra mot vad försvarsministern anfört om flygvapnets
fredsorganisation.

Den 1 april 1984 inrättades en trafikflygarhögskola vid Ljungbyhed. I
motion 2757 (c) begärs att den nya försvarskommittén skall behandla
frågan om hur kostnaderna för den civila pilotutbildningen skall fördelas.

Den 23 mars 1983 ingicks ett samarbetsavtal som reglerar hur kostnaderna
för pilotutbildningen skall fördelas mellan staten och SAS. Någon
motsvarande fördelning av statens kostnader mellan olika statliga intressenter
finns inte. Utskottet konstaterar att det inte Finns något behov av att
försvarskommittén behandlar denna fråga. Fördelningen av kostnaderna
mellan statliga myndigheter bör enligt utskottets mening behandlas i budgetregleringen.
Något behov av ett riksdagsuttalande i denna fråga finns
inte. Motionen bör avslås i här aktuell del.

Utskottet tar i det följande upp ett antal motioner om bl. a. gemensamma
myndigheter och centrala staber.

I motionerna 576 (vpk), 2214 (s, m, c, fp) och 2751 (m) förs fram förslag
om besparingar genom sammanslagning eller samordning av verksamheten
vid försvarsmaktens myndigheter och andra statliga myndigheter.

Hpg 5-kommittén har konstaterat att besparingar skulle kunna uppnås
genom olika slag av åtgärder inom byggnads- och anläggningsverksamheten.
Mot den bakgrunden borde denna verksamhet
enligt kommittén bli föremål för en huvudstudie, som i första hand
skulle inriktas på att belysa de närmare konsekvenserna av en sammanslagning
av fortifikationsförvaltningen (FortF) och byggnadsstyrelsen
(BS). Härvid kunde enligt kommittén olika alternativ vad gäller ställningen
för FortF:s befästningsenhet och den centrala och regionala nivåns
utformning och lokalisering bli aktuella. Huvudstudien borde även belysa
möjligheterna till en ökad samordning mellan FortF och BS och statsförvaltningen
i övrigt.

I motion 2751 (m) pekar motionärerna bl. a. på att Hpg 5-kommittén har
visat att 53 % av FortFrs och 90 % av BS:s resurser går åt för uppgifter av
samma karaktär. Mot den bakgrunden förordar motionären en skyndsam
utredning av möjligheterna till en sammanläggning av dessa båda myndigheter
eller samordning av vissa delar inom dem.

I motion 2214 (s, m, c, fp) argumenterar motionärerna mot att den av
Hpg 5-kommittén föreslagna huvudstudien genomförs med inriktning på
en sammanslagning av FortF och BS. 1 stället bör enligt deras mening de
fortsatta studierna inriktas mot ökad samordning inom hela statsförvaltningen,
dvs. utöver FortF och BS och andra statliga myndigheter även avse
affärsdrivande verk och statliga bolag.

FöU 1983/84:20

Vänsterpartiet kommunisterna förordar i sin partimotion 576 att FortF
och BS i besparingssyfte förs samman till en myndighet. I motionen
föreslås också sammanslagning av försvarets sjukvårdsstyrelse
med socialstyrelsen samt av försvarets
rationaliseringsinstitut och statskontoret.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att riksdagen nyligen har lämnat
utan erinran vad föredragande statsrådet anförde i årets budgetproposition
rörande strukturförändringar och samordning mellan försvaret och
andra delar av den offentliga verksamheten (prop. 1983/84:100 bil. 6,
FöU 15, rskr 219). I redogörelsen angavs en rad pågående projekt i syfte
att genom sådan samordning uppnå besparingar. Ett väsentligt underlag
för besparingsåtgärder av detta slag har lämnats av Hpg 5-kommittén.

Kommitténs förslag har, som framgår av redogörelsen i det föregående,
remissbehandlats och bearbetas f. n. i regeringskansliet. Försvarsministern
uppger i proposition 112 (s. 20) att han i andra sammanhang kommer att
för regeringen redovisa sina ställningstaganden till de olika kommittéförslagen.
Beträffande byggnads- och anläggningsverksamheten har regeringen
enligt vad utskottet har inhämtat lämnat uppdrag till fortsatt utredning.

Här behandlade motionsyrkanden berör frågor som alla har övervägts
av Hpg 5-kommittén. Enligt utskottets mening bör riksdagen därför i
avvaktan på att kommitténs förslag utvärderas inte uttala sig angående
någon av de samordningsfrågor som motionerna berör. Lämpligheten av
en utvidgad samordning inom anläggnings- och byggnadsverksamheten
enligt förslag i motion 2214 torde enligt utskottets bedömning komma att
övervägas inom ramen för det fortsatta utredningsarbetet på detta område.

Med hänvisning till det anförda bör motion 576 (vpk) avslås såvitt nu är
i fråga. Detsamma gäller motionerna 2214 (s, m, c, fp) och 2751 (m).

Motion 576 aktualiserar även ett par frågor rörande försvarsmaktens
stabsorganisation som utskottet avser ta upp i detta sammanhang. Det
gäller av utskottet tidigare behandlade förslag om sammanslagning
av de centrala staberna och minskning av antalet
militärområdesstaber (jfr FöU 1982/83:9 s. 30 resp.
FöU 1981/82:18 s. 62).

Utskottet påminner om att föredragande statsrådet i proposition 112
(s. 21) uppgivit att regeringen i december 1983 har lämnat överbefälhavaren
i uppdrag att redovisa förslag till sådana förändringar i organisation
och arbetsformer inom och mellan de centrala staberna som bör vidtas för
att stärka överbefälhavarens programsamordnande roll. Enligt vad utskottet
har inhämtat har överbefälhavaren också fått regeringens uppdrag att
utreda och definiera de ändringar i den militära ledningsstrukturen som en
reducering av antalet militärområden kan medföra. Med hänsyn till att
frågan om antalet centrala och högre regionala staber berörs av pågående
utredningsarbete bör motion 576 avslås även såvitt nu är i fråga.

Utskottet har valt att i detta sammanhang behandla utnyttjandet av

FöU 1983/84:20

Rommehedslägret,en fråga som har anknytning till fredsorganisationen.

Riksdagen uttalade år 1974 att man borde söka bevara Rommehedslägret
för framtiden (FöU 1974:27, rskr 308). I budgetpropositionen 1984
(bil. 6 s. 42—43) uppger försvarsministern att länsstyrelsen i Kopparbergs
län föreslår att lägret efter en ombyggnad för ca 35 milj. kr. överlämnas till
en stiftelse som där anordnar kurs- och konferensverksamhet. Enligt försvarsministern
är investeringar av denna omfattning för stora. Han föreslår
att, i avvaktan på resultatet av en pågående inventering av försvarsmaktens
byggnadsminnesmärken, endast sådana underhållsåtgärder vidtas
på Rommehed som hindrar yttre förstörelse av de mest värdefulla
byggnaderna. Dessa bör, anser försvarsministern, efter hand undantas
från användning medan övriga rivs.

I motion 1567 (s) yrkas att man inom ramen för behövliga insatser mot
arbetslösheten inom byggnadssektorn i Kopparbergs län rustar upp Rommehedslägret.

Utskottet är inte berett att förorda en upprustning av Rommehedslägret
med medel från fjärde huvudtiteln i annan omfattning än försvarsministern
förordar. Utskottet anser därför att riksdagen bör godta vad försvarsministern
har anfört om lägret och avslå motion 1567.

Personalfrågor

Försvarsministern tar i propositionen (s. 22—26) upp vissa personalfrågor
för försvarsmakten. Han uppger bl. a. att han avser att
inom ramen för det personalpolitiska arbete som pågår i samhället i övrigt
låta utarbeta en övergripande personalpolitik inom främst områdena
personalutveckling, personalrörlighet, arbetsmiljö samt samverkansformer.
Han nämner vidare att han fått regeringens bemyndigande att
tillkalla en särskild utredare med uppdrag att se över försvarsmaktens
personal- och ekonomiadministration.

Han berör också ett förslag till personaladministrativa åtgärder från
överbefälhavaren som har lämnats till regeringen våren 1982. Enligt hans
uppfattning har de åtgärder överbefälhavaren förordar i allt väsentligt
reglerats i det preliminära trygghetsavtal som i anslutning till 1983 års
avtalsrörelse har slutits mellan statens arbetsgivarverk och de anställdas
organisationer. Han hänvisar också till nyssnämnda utredning rörande
personal- och ekonomiadministrationen.

Som övriga personalpolitiska frågor tar han bl. a. upp den civila personalens
vidareutbildning. Han uppger i det sammanhanget att han i tilläggsdirektiv
till den särskilda utredare som har till uppgift att se över försvarsmaktens
befälsbehov (befälsbehovsutredningen) har angivit att i samband
med att yrkesofficerarnas uppgifter definierats på olika nivåer i fredsorganisationen
också civila anspråk på utveckling inom vissa yrkesområden

FöU 1983/84:20

måste uppmärksammas. Beträffande den militära personalen pekar han på
att snäva personalramar har medfört problem i fråga om åldersstrukturen
såväl i krigs- som fredsorganisationen. Den ogynnsamma åldersstrukturen
inom befälskåren uppmärksammas också i motionerna 1562, (fp), 2209 (c)
och 2752 (fp).

I motion 1562, som väcktes under den allmänna motionstiden, pekar
man på att en stor del av den militära personalen f. n. är i åldern 45 — 60
år. Det blir mot den bakgrunden, anser motionärerna, svårt att inom
förutsatta personalramar täcka behovet av yngre personal både för den
fredstida trupputbildningen och för krigsorganisationen. En lösning vore
att medge militär personal att avgå vid 55 års ålder med s. k. årlig ersättning.

Över motionen har överbefälhavaren, Svenska Officersförbundet, Officerarnas
Riksförbund och befälsbehovsutredningen lämnat remissyttranden
till utskottet.

Överbefälhavaren hänvisar till sitt förslag om aktiva personaladministrativa
åtgärder inom försvarsmakten. Det ligger enligt hans uppfattning i
linje med motionen.

Svenska Officersförbundet stöder motionsförslaget men anser inte att
problemet kan lösas endast genom att det öppnas möjlighet för militär
personal att avgå med årlig ersättning. Det behövs, anser förbundet, vissa
andra åtgärder för att komma till rätta med obalansen i åldersstrukturen
bland den militära personalen, bl. a. underlättande av övergång till reservstat
samt möjlighet till omskolning och avgångsvederlag.

Även Officerarnas Riksförbund ställer sig bakom motionsförslaget. Men
även denna personalorganisation anser avgång med årlig ersättning vara
en otillräcklig åtgärd. Bl. a. måste enligt förbundet de förmåner som är
förknippade med en sådan avgång förbättras. En annan möjlighet som
enligt organisationen bör prövas är att omvandla vissa civila tjänster till
tjänster för militär personal.

Befälsbehovsutredningen ser som sin huvuduppgift att lämna förslag till
en balanserad befälsstruktur som såväl ekonomiskt som funktionsmässigt
är anpassad till de av statsmakterna bestämda ramarna för försvarsmakten.
Utredningen räknar med att under arbetet behandla problem som
hänger samman med ojämn åldersfördelning hos den militära personal
som f. n. är anställd.

Åldersfördelningen bland den militära personalen berörs också i motion
2752 (fp). Där anser motionärerna att en lösning av problemet bör ses
som ett led i den övergripande personalpolitik som motionärerna med
tillfredsställelse konstaterar är föremål för en betydande uppmärksamhet
i propositionen.

Även i motion 2209 (c) anser motionärerna att avgångar bland den äldre
militära personalen bör stimuleras. Vidare måste enligt motionärernas
mening äldre befäl och frivilligt tjänstgörande personal utnyttjas i utbildningssystemet
i större utsträckning än tidigare.

FöU 1983/84:20

Utskottet vill inledningsvis framhålla betydelsen av en väl avvägd åldersstruktur
hos den aktiva befälskåren för en lämplig bemanning av vissa
befattningar i krigsorganisationen. En lämplig ålderssammansättning av
utbildningsbefälet befrämjar också effektiviteten i den fredstida utbildningsorganisationen.
Detta gör det angeläget att komma till rätta med den
ojämna åldersstruktur inom befälskåren som kunnat konstateras särskilt
vad gäller armén.

De problem som följer med en ojämn åldersfördelning i befälskåren
uppmärksammades särskilt i samband med att den militära personalens
pensionsålder år 1972 höjdes till lägst 60 år. För att denna pensionsåldershöjning
inte skulle rubba åldersstrukturen i befälskåren upp till tidigare
gällande pensionsålder tillfördes organisationen ett antal tjänster avsedda
för arbetsuppgifter som var lämpade för äldre personal. De rationaliseringar
som senare genomförts har i hög grad berört sådana tjänster med
obalans i befälskårens åldersstruktur som följd. Utskottet framhöll redan
i samband med beslutet om den nya organisationen av den centrala ledningen
(prop. 1977/78:62, FöU 9, rskr 174) att möjligheterna att kunna
bereda den militära personalen lämpliga arbetsuppgifter åren närmast före
pensionsavgången var en av de faktorer som måste beaktas i det fortsatta
arbetet med att genomföra denna organisation (FöU 1977/78:9 s. 12). Den
s. k. Olli-organisationen och den ändrade organisationen av den högre
regionala ledningen har i än högre grad bidragit till att minska antalet
militära tjänster med arbetsuppgifter lämpade för befäl som är i slutskedet
av sin karriär.

Problemet med åldersstrukturen i befälskåren kommer, som framgår av
redogörelsen i det föregående, att behandlas av befälsbehovsutredningen.
Utskottet — som anser att frågan naturligen hör hemma i det sammanhanget
— anser att riksdagen i avvaktan på resultaten av detta utredningsarbete
och regeringens ställningstaganden inte har tillräckligt underlag att nu
förorda någon viss åtgärd.

I motion 2752 (fp) berörs också vitsordssystemet för militär personal.
Utskottet avser att behandla detta under hösten 1984 med anledning av en
motion i ämnet som samma motionärer har väckt under den allmänna
motionstiden.

Utskottet har inte något att erinra mot vad försvarsministern har anfört
om personalfrågor. Här behandlade motionsyrkanden bör avslås av riksdagen.

Utskottet har valt att i detta sammanhang också behandla ett förslag i
motion 2209 (c) som gäller försök med delad krigsförbandsövning.

Riksdagen har i december 1983 antagit en lag om försök med uppdelning
av krigsförbandsövningar inom armén (prop. 1983/84:59, FöU 10,
rskr 119). Försvarsministern upplyser i budgetproposition 1984 (s. 45) att
sådana försök numera har påbörjats med ett mindre antal värnpliktiga

FöU 1983/84:20

plutons- och kompanibefäl inom armén. Försöken avses bedrivas under
två budgetår t. o. m. budgetåret 1985/86. Motion 2209 bör därför avslås i
denna del.

Utskottets hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande krigsorganisationens utveckling m. m.

a. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:112
samt med avslag på motionerna 1983/84:971, yrkandena 1, 2
och 3, och 1983/84:2216, yrkandena 5 och 6, lämnar utan erinran
vad föredragande statsrådet har anfört om planeringsinriktning,

b. att riksdagen avslår motion 1983/84:2216, yrkande 7, om
studier angående flygbassystemet,

c. att riksdagen avslår motion 1983/84:971, yrkandena 4, 5 och
6, om ubåtsskyddet,

d. att riksdagen avslår motion 1983/84:2752, yrkande 3, om
överföring till marinen av vissa helikoptrar,

e. att riksdagen avslår motion 1983/84:2757, yrkande 1, om
översyn av försvarsforskningen,

f. att riksdagen avslår motion 1983/84:2752, yrkande 1, om
arméns pansarvärnssystem,

g. att riksdagen avslår motion 1983/84:1563, yrkandena 1 och
2, om Stockholms försvar,

h. att riksdagen avslår motion 1983/84:2210 om totalförsvarets res. 1 (fp)
personalförsörjning,

i. att riksdagen i övrigt lämnar utan erinran vad föredragande
statsrådet har anfört,

2. beträffande besparingsprogrammet

a. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:112
samt med avslag på motion 1983/84:2216, yrkande 2, lämnar
utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

b. att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2209, yrkande 2,
1983/84:2216, yrkande 4, och 1983/84:2757, yrkande 4, om
förslag till besparingar på central nivå,

c. att riksdagen avslår motion 1983/84:2216, yrkande 3, om
förslag till nedläggningar av fredsförband som möjliggörs genom
lägre födelsetal,

FöU 1983/84:20

3. beträffande fredsorganisationens utveckling

a. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 och
med avslag på motion 1983/84:1567 lämnar utan erinran vad
föredragande statsrådet har anfört om Rommehedslägret,

b. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:112 och
motionerna 1983/84:2207, 1983/84:2750, 1983/84:2753 och
1983/84:2756 samt med avslag på motionerna 1983/84:1561 och
2754, yrkande I, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om marinens fredsorganisation i Göteborg,

c. att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2209, yrkande 3,
och 1983/84:2757, yrkande 3, om en militär myndighet per
län/landskap,

d. att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2213 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
lokaliseringen av arméflygskolan,

e. att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1179 och 1983/
84:2027 om sysselsättningen i Blekinge,

f. att riksdagen avslår motion 1983/84:2215 om helikopter i
Härnösand,

g. att riksdagen avslår motion 1983/84:2757, yrkande 5, om
kostnadsfördelningen beträffande trafikflygarhögskolan,

h. att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2214 och 1983/
84:2751 om inriktning av utredningar angående fortifikationsförvaltningen
och byggnadsstyrelsen,

i. att riksdagen avslår motion 1983/84:576, yrkande 3, om sammanslagning
av vissa myndigheter,

j. att riksdagen i övrigt lämnar utan erinran vad föredragande
statsrådet har anfört i proposition 1983/84:112,

4. beträffande personalfrågor

a. att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1562, 1983/84:2209,
yrkande 4, och 1983/84:2752, yrkande 2, om befälskårens ålderssammansättning,

b. att riksdagen avslår motion 1983/84:2209, yrkande 5, om
försök med delad krigsförbandsövning,

c. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört.

3 JAS-projektet

Regeringen har i proposition 1983/84:112 (s. 27—30) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om JAS-projektet.

res. 2 (c)

FöU 1983/84:20

Föredragande statsrådet

Regeringen skall årligen i anslutning till budgetpropositionen orientera
riksdagen om 'äget inom JAS-projektet.

1 sin redovisning i propositionen anmäler försvarsministern, vad gäller
JAS-projektets ekonomi, att de förutsättningar som anmäldes
i propositionen (prop. 1982/83:119, FöU 9, rskr 271) om riktlinjer för
JAS-projektet fortfarande gäller. Han redovisar också ett antal härtill
hörande frågor såsom

O att kostnaderna för JAS-projektet enligt innehållet i systemplan 2 fram
till år 2000 har beräknats till 34 miljarder kronor i prisläge februari 1983,
O att denna planeringsram är 800 milj. kr. större, i prisläget februari 1981,
än den ram som riksdagen fastställt men att exempel på åtgärder för att
anpassa projektet till den fastställda ramen Finns. Val av sådan åtgärd
bör dock anstå till senare tidpunkt,

O att en större andel europeiska leverantörer har valts än vad som tidigare
förutsågs, vilket på sikt kan komma att minska dollarkursens påverkan
på projektet,

O att det finns en skillnad mellan den fastställda planeringsramen och
kostnadsramen fram till år 2000 på ca 1,8 miljarder kronor, som i
huvudsak beror på nuvarande valutaläge. Beslut behöver inte fattas nu,
för att åstadkomma överensstämmelse mellan dessa ramar.

Vad gäller den tekniska värderingen av projektet har
försvarsministern konstaterat att projektet i stort sett följer den uppgjorda
tidsplanen, om än med vissa förseningar, som beräknas vara återhämtade
under år 1985.

Försvarsministern redovisar också vissa industripolitiska aspe
k t e r på projektet, nämligen

O att beslut har fattats som på sikt innebär 855 nya arbetstillfällen, varav
107 i Norrbotten,

O att det har tillkommit 325 nya arbetstillfällen på grund av JAS-projektet
under år 1983,

O att ett industrikontor JAS har skapats för att underlätta att de löften om
affärer för svensk industri som utlovats av underleverantörerna verkligen
kommer till stånd samt
O att ett antal sådana kontrakt har tecknats.

Försvarsministern betonar i detta sammanhang den vikt som regeringen
lägger vid att utfästelserna från såväl utländsk som svensk industri infrias.

Motioner

1983/84:576 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 2 att
riksdagen beslutar att JAS-projektet snarast avbryts och hos regeringen
hemställer om initiativ i enlighet härmed.

FöU 1983/84:20

1983/84:2754 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 2 att
riksdagen med ändring av proposition 1983/84:112 beslutar att uttala sig
för att JAS-projektet avbryts.

1983/84:2755 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att industrigruppen JAS åtaganden i
Norrbotten skall gälla nettotillskott av sysselsättning,

2. att riksdagen uttalar sig för att utöver tidigare åtaganden ansträngningarna
ökas att skapa ytterligare sysselsättning i Norrbotten genom
JAS-gruppen.

Utskottet

Riksdagen behandlade våren 1983 riktlinjerna för JAS-projektet (prop.
1982/83:119, FöU 9, rskr 271). I det sammanhanget begärdes i ett antal
motioner, varav tre från vänsterpartiet kommunisterna, att projektet skulle
avbrytas. Utskottet ansåg dock att JAS-projektet borde fortsätta. Riksdagen
godkände också regeringens förslag därom. Vänsterpartiet kommunisterna
har i år — dels under allmänna motionstiden, dels med anledning av
proposition 112 — återkommit med denna begäran i motionerna 576 och
2754.

Försvarsministern har bedömt att de förutsättningar som låg till grund
för beslut 1983 fortfarande gäller. Utskottet har inte något att invända mot
vad försvarsministern anfört om JAS-projektet och anser att projektet
skall fortsätta. Motionerna bör avslås.

I samband med försvarsbeslutet 1982, när riksdagen första gången tog
ställning till JAS (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374), åtog sig de
i Industrigruppen JAS (IG JAS) engagerade företagen att under en femårsperiod
ta fram 800 nya arbetstillfällen, varav ca 100 i Norrbotten. Av
försvarsministerns anförande framgår att det f. n. Finns beslut om 850
sådana arbetstillfällen, varav 107 i Norrbotten.

Med anledning av att en av intressenterna i IG JAS planerat att lägga
ned verksamheten vid ett dotterbolag i Norrbotten har den motionär som
väckt motion 2755 (c) begärt att riksdagen skall uttala sig för att industrigruppens
åtaganden i Norrbotten skall gälla nettotillskott av sysselsättning.
Motionären vill också ha ett uttalande om ökade ansträngningar för
att skapa ytterligare sysselsättning i Norrbotten genom JAS-gruppen.

Industriminister Thage Peterson har, med anledning av en fråga i riksdagen
våren 1984 (fråga 1983/84:356), gjort en tolkning av IG JAS åtaganden
på detta område. Flan ansåg därvid att det gäller ett nettotillskott av
sysselsättningstillfällen och att dessa åtaganden gäller gruppen som helhet.
Enligt utskottets mening har frågan härigenom getts en sådan tolkning som
motionären eftersträvat varför något uttalande av riksdagen inte är påkal -

FöU 1983/84:20

lat. I sitt svar nämnde industriministern också att industrigruppens delägare
förklarat sig beredda att fortsätta sina ansträngningar i syfte att skapa
nya arbetstillfällen i sysselsättningssvaga regioner. Mot denna bakgrund
anser utskottet att något uttalande av riksdagen inte heller är aktuellt i
denna fråga. Motionen bör avslås. Utskottet förutsätter att industrin infriar
gjorda utfästelser, vilket också försvarsministern understryker (s. 30)
att regeringen lägger stor vikt vid.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:112 i denna
del och med avslag på motionerna 1983/84:576, yrkande 2,
och 1983/84:2754, yrkande 2, lämnar utan erinran vad föredragande
statsrådet anfört om JAS-projektet,

2. att riksdagen avslår motion 1983/84:2755 om arbetstillfällen i
Norrbotten.

4 Vissa beredskapsfrågor

Regeringen har i proposition 1983/84:112 (s. 31—35) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om vissa
beredskapsfrågor.

Föredragande statsrådet

Enligt försvarsministern måste det först inträffa någon allvarlig politisk
förändring i Europa innan en konflikt övergår till ett militärt angrepp på
Sverige. Vi kan enligt hans mening räkna med en politisk förvarning innan
ett angrepp kan riktas mot vårt land. Detta motsäger inte att särskild
hänsyn bör tas till det faktum att den tekniska utvecklingen har medfört att
angrepp kan sättas in mot oss med kortare varsel än tidigare. Sålunda ökar
enligt försvarsministerns mening kraven på en väl fungerande underrättelsetjänst,
på att det militära försvaret kan mobiliseras snabbt och säkert
samt på att det är i stridsdugligt skick direkt efter mobilisering. Det krävs
också en ökad förmåga till stridsinsatser med fredsorganisationens resurser
för att vår beredskap skall inge respekt och förtroende i omvärlden
samt för att vår förmåga att genomföra en mobilisering med tillräcklig
snabbhet även då stridshandlingar riktas mot oss skall vara trovärdig.

Överbefälhavaren har i sin programplan redovisat riktlinjer enligt vilka
det militära försvarets beredskap stärks inom fredsorganisationens ram
och inom ramen för överbefälhavarens nuvarande befogenheter. Försvarsministern
konstaterar att överbefälhavarens planering (jämför prop. s.
31—32) väl stämmer överens med intentionerna i det senaste försvarsbeslutet.

FöU 1983/84:20

Överbefälhavaren har också pekat på vissa svagheter i det nuvarande
beredskapssystemet och hemställt om ökade befogenheter i vissa avseenden.
Han har bl. a. föreslagit att regeringen skall delegera rätten att under
högst tre dygn utnyttja förband ur det allmänna hemvärnet för försvars-,
skydds- och bevakningsuppgifter samt, efter frivilligt åtagande, för ingripande
i samband med incidenter. I denna fråga finns också förslag av
utredningen om tillträdesskydd (Ds Fö 1983:11). Beredning av ärendet
pågår inom regeringskansliet. Försvarsministern är därför inte beredd att
slutgiltigt ange vilka förändringar i fråga om hemvärnspersonalens utnyttjande
som han kommer att föreslå regeringen.

Överbefälhavaren har också föreslagit regeringen att införa sådana ändringar
i förordningen (FFS 1978:44) om frivillig tjänstgöring vid försvarsmakten
att han får rätt att teckna beredskapskontrakt med frivilliga. Totalt
omfattar förslaget 4 000—7 000 kontrakt. Försvarsministern anmäler att
han kommer att föreslå regeringen sådana författningsändringar att förslaget
om beredskapskontrakt kan genomföras.

Försvarsministern är däremot inte beredd att tillstyrka förslag att till
överbefälhavaren delegera rätten att inkalla repetitionsutbildningsförband
i juli månad eller att inkalla värnpliktiga till beredskapsövning.

Motioner

1983/84:971 av Per Petersson m. fl. (m) såvitt gäller yrkande 7 att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av en förbättrad beredskap inom såväl det militära försvaret som
olika civila totalförsvarsmyndigheter.

1983/84:2754 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 3 att
riksdagen med ändring av proposition 1983/84:112 beslutar att uttala sig
för att förslaget om att ge överbefälhavaren befogenhet att teckna kontrakt
med frivilliga för viss tjänstgöring avslås.

Utskottet

Frågor om totalförsvarets beredskap behandlades i samband med försvarsbesluten
1977 (FöU 1976/77:13 s. 21) och 1982 (prop. 1981/82:102
bil. 2, FöU 18 s. 42).

Genom riksdagsbeslutet 1982 fastställdes inriktningen mot en högre
beredskap, inte minst för det militära försvaret. Försvarsministern konstaterar
i den nu aktuella propositionen att överbefälhavarens planering
stämmer väl överens med denna inriktning.

Av propositionen framgår vilka typer av beredskapshöjande åtgärder
som överbefälhavaren genomför inom ramen för sina befogenheter. Försvarsministern
anmäler att det pågår beredning i regeringskansliet av
förslag från överbefälhavaren och från en särskild utredning om tillträdes -

FöU 1983/84:20

skydd angående hemvärnspersonalens utnyttjande i vissa situationer. Det
ankommer på regeringen att besluta i denna fråga.

Vidare informerar försvarsministern om att han avser att föreslå regeringen
sådana författningsändringar att överbefälhavarens förslag om beredskapskontrakt
kan genomföras. Han anmäler också att han inte är
beredd att tillstyrka ett förslag att regeringen till överbefälhavaren skulle
delegera rätten att av beredskapsskäl inkalla repetitionsutbildningsförband
i juli månad eller att inkalla värnpliktiga till beredskapsövning.

Motion 971 (m), som väcktes under den allmänna motionstiden, framhåller
vikten av en bättre beredskap och innehåller synpunkter angående
bl. a. repetitionsutbildningen och möjligheterna att snabbt flygtransportera
förband till olika delar av landet.

Liksom försvarsministern anser utskottet att kraven ökar på en väl
fungerande underrättelsetjänst och på olika former av beredskap. Enligt
utskottets mening har beredskapsaspekter fått större tyngd såväl hos myndigheterna
som i regeringens arbete.

Som framgår av försvarsministerns redogörelse bearbetas frågor om
beredskap både på kort och lång sikt. Det sker både som ett genomförande
av det senaste försvarsbeslutet och som förberedelser för 1987 års försvarsbeslut.
Beredskapshänsyn ingår i direktiven för bl. a. 1983 års värnpliktsutbildningskommitté.
En prövning enligt motion 971 av olika möjligheter
till beredskapsförbättrande åtgärder måste därför anses pågå hos regeringen,
myndigheter och kommittéer. Utskottet förutsätter att beslut fattas och
åtgärder vidtas utan onödig fördröjning. Mer långsiktiga förändringar, för
att t. ex. höja beredskapen inom ramen för arméns fredstida utbildning,
bör kunna beslutas senast i samband med nästa långsiktiga försvarsbeslut.

I detta sammanhang kan nämnas att statens arbetsgivarverk och vederbörande
personalorganisationer nyligen har slutit ett avtal för vissa militära
beredskaps- och insatssituationer. Avtalet gäller fr. o. m. den 1 april
1984 och reglerar bl. a. alla militära och civila arbetstagares skyldighet att
fullgöra övertid i olika situationer.

I motion 2754 (vpk) vänder sig motionärerna mot att försvarsministern
avser att föreslå regeringen sådana författningsändringar att överbefälhavarens
förslag om beredskapskontrakt kan genomföras. Vänsterpartiet
kommunisterna motsätter sig bestämt att någon militär myndighet får
ökade befogenheter när det gäller att vidta beredskapshöjande åtgärder.

Utskottet ser däremot liksom försvarsministern positivt på förslaget om
beredskapskontrakt och har heller inte något att invända beträffande
förändringar i fråga om hemvärnspersonalens utnyttjande. Motion 2754
bör avslås i denna del.

Av det anförda framgår att utskottet delar försvarsministerns uppfattning
att det inom försvarsmakten krävs en ökad förmåga till stridsinsatser
med fredsorganisationens resurser för att vår beredskap skall inge respekt
och förtroende i omvärlden. Beredskapsfrågorna bör enligt utskottets me -

3 Riksdagen 1983/84. 10 sami. Nr 20

FöU 1983/84:20

ning behandlas med hög prioritet. Handlingsberedskapen inom totalförsvaret
och hos den högsta ledningen har stor betydelse i sammanhanget.
En motion om försvaret av Storstockholm har utskottet behandlat i det
föregående. Proposition 1983/84:166 om totalförsvarets ledning och samordning
i regeringskansliet samt informationsberedskapen m. m. har beredskapsanknytning
och behandlas denna dag i ett särskilt betänkande.
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:112 i denna
del och med avslag på motion 1983/84:2754, yrkande 3,
lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört om
vissa beredskapsfrågor,

2. att riksdagen avslår motion 1983/84:971, yrkande 7, om ett
uttalande av riksdagen om vikten av en bättre beredskap.

5 Vissa frågor rörande försvarsindustrin

Regeringen har i proposition 1983/84:112 (s. 36 — 40) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om försvarsindustrin.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern anför inledningsvis att det är väsentligt för Sveriges
säkerhetspolitiska trovärdighet och för försvarsmaktens utformning att vi
kan bedriva forskning samt ha industriell kapacitet för att inom landet
utveckla, tillverka och underhålla försvarsmateriel. Svensk försvarsindustri
har alltså, enligt försvarsministern, betydelse för våra strävanden att
värna om neutralitet och territoriell integritet. Den ger oss vidare möjligheter
att välja en svensk försvarsprofil och, inom vissa områden, att
utveckla och tillverka försvarsmateriel under beredskap och krig.

Försvarsministern anför vidare bl. a.

O att han i huvudsak delar överbefälhavarens syn på försvarsindustrins
fortsatta utveckling, som bl. a. innebär minskande beställningar och
ökade svårigheter att hålla en jämn beläggning,

O att det är nödvändigt att svensk elektronikindustri också i framtiden har
kompetens för att utveckla och tillverka viktigare försvarsmateriel och
kan göra det i konkurrens med utlandet. Enligt försvarsministern bör
möjligheterna för svensk industri att delta i större upphandlingar på
detta område noga övervägas,

O att det är viktigt att inom landet behålla förmågan att utveckla kvalificerade
robotar eller delsystem till robotar som är anpassade till våra
speciella förhållanden,

O att det är viktigt med samordning av den offentliga upphandlingen av
ny teknik, vilket totalt sett och på lång sikt borde leda till minskade
kostnader för samhället,

FöU 1983/84:20

O att regeringen har gett ut föreskrifter angående industriell samverkan
vid upphandling av försvarsmateriel från utlandet,

O att de ändrade ekonomiska förutsättningarna för försvaret får stora
konsekvenser för bl. a. sysselsättningen inom försvarsindustrin, vilket
dock till del dämpas av det medelstillskott som föreslås i propositionen
samt

O att konsekvenserna på vissa orter, där industrierna är särskilt beroende
av beställningar från försvaret, kan bli sådana att särskilda industrieller
arbetsmarknadspolitiska åtgärder kan komma att krävas.

Motioner

1983/84:1181 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om att ett program utarbetas för civilt utnyttjande av
resurser som kan frigöras genom nedskärningar av den militära produktionen
och för att trygga sysselsättningen för de anställda.

1983/84:2757 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 2
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande svensk försvarsindustri.

Utskottet

Enligt överbefälhavarens bedömning i programplan 84—89 kommer
försvarets ekonomiska utrymme för materielbeställningar att minska kraftigt
samtidigt som materielens livslängd ökar. Detta påverkar förnyelsen.
För svensk industri kommer det därför att bli svårt att behålla bredden i
produktionen av försvarsmateriel. Tillverkningsserierna blir kortare och
längre tid förflyter mellan anskaffningstillfällena. Den minskade beställningsvolymen
och brist på kontinuitet i beläggningen skapar också problem
från kompetens- och effektivitetssynpunkt. Konkurrenssituationen
för svensk försvarsindustri försämras. Enligt en studie som försvarsministern
redovisar (s. 39) kommer antalet sysselsatta inom försvarsindustrin att
reduceras högst avsevärt.

Ett led i att minska företagens beroende av försvarsbeställningarna är att
försöka öka andelen civil produktion. Sådana strävanden har pågått under
flera år. Särskilda lån (prop. 1979/80:115, NU 63, rskr 396) har bl. a. utgått
till SAAB-Scania AB och Volvo flygmotor AB för att skapa möjligheter till
en ökad andel civil produktion inom företagen. I budgetpropositionen år
1983 (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271) behandlades frågan om en
större andel civil produktion i försvarsindustrin. Därvid anfördes bl. a. att
det ankom på företagen själva att utveckla en sådan verksamhet och att
försvarsutgifterna inte är beräknade att inrymma de merkostnader som
någon form av bidrag till försvarsindustrierna skulle innebära. Riksdagen
hade inget att erinra däremot.

FöU 1983/84:20

Enligt vad utskottet inhämtat har försvarsmaterielindustrierna tagit sitt
ansvar i denna fråga och strävar mot en större andel civil produktion.
Utvecklingen går åt detta håll även om det tar tid att finna nya produkter,
nya marknader, lägga om produktionen, m. m.

I motionerna 1181 (vpk) och 2757 (c) finns yrkanden som behandlar
övergången till civil produktion inom försvarsindustrin. I motion 1181
begärs att ett program utarbetas för civilt utnyttjande av resurser som kan
frigöras genom nedskärning av den militära produktionen och för att
trygga sysselsättningen för de anställda. Utskottet anser, i likhet med vad
försvarsministern anfört, att det är av stort värde att Sverige har en egen
försvarsindustri. En ökande andel civil produktion hos varje företag kan
vara ett skäl att minska beroendet av försvarets beställningar men ändå
behålla kunnande och produktionsmöjligheter inom dessa industrier. Detta
kan försvaret dra nytta av. Något statligt program för att reglera denna
övergång vill utskottet inte förorda. Industrierna bör själva få göra de
dispositioner som deras egen verksamhet skapar förutsättningarna för och
behov av. Motion 1181 bör därför avslås. Utskottet vill inte heller förorda
ökade statliga insatser för att påskynda denna omställning, som föreslås i
motion 2757, eftersom utvecklingen går i den riktningen av egen kraft.
Motionsyrkandet bör inte bifallas i denna del.

Motionärerna bakom motion 2757 begär även dels att staten bättre än
hittills skall planera beställningarna till försvarsindustrin så att en jämnare
beläggning erhålls, dels olika åtgärder för att behålla en kontinuerlig
svensk utvecklings- och produktionskapacitet i fråga om robotar. Bland de
åtgärder som föreslås är ökad samordning och ökat ansvar för industrierna
som risktagare och finansiärer i långsiktiga projekt. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om att 1984 års försvarskommitté bl. a. har till uppgift
att överväga ambitionsnivån vad avser framtida tillgång till inhemsk kapacitet
för forskning, utveckling och produktion för totalförsvarets räkning.
Som underlag för kommitténs arbete skall överbefälhavaren bl. a.
dels ge sin syn på fortsatt robotanskaffning, dels ta fram underlag för hur
konsekvenserna för försvarsindustrin skall beaktas i planeringen. Utskottet
anser att de frågor som motionärerna har tagit upp är viktiga för
framtida svensk försvarsindustri och förutsätter att regeringen beaktar de
fördelar som det innebär att behålla en inhemsk utveckling och produktion
av robotar. Genom de utredningar som överbefälhavaren f. n. genomför
och de överväganden som försvarskommittén kommer att göra tillförs
successivt allt bättre underlag för beslut om åtgärder. F. n. bör riksdagen
enligt utskottets mening inte uttala sig om robotindustrin.

Utskottet har inte något att erinra mot vad försvarsministern har anfört
om försvarsindustrin.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1983/84:1181 och 1983/84:2757,
yrkande 2 i denna del, om civil produktion inom försvarsindustrin,

FöU 1983/84:20

2. att riksdagen avslår motion 1983/84:2757, yrkande 2 i denna
del, om svensk robotindustri samt jämnare beläggning i svensk
försvarsindustri,

3. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört om försvarsindustrin.

6 Rörlig kredit för driften vid försvarsmaktens verkstäder, m. m.

Regeringen har i proposition 1983/84:112 (s. 41)

1. föreslagit riksdagen att godkänna att en rörlig kredit i riksgäldskontoret
om 20 000 000 kr. ställs till försvarets materielverks förfogande,

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om nya redovisningsregler för anskaffning av vissa förnödenheter
och för driften vid försvarsmaktens verkstäder.

Föredragande statsrådet

Vid ersättningsanskaffning och försörjning med övningsammunition,
speciallivsmedel, drivmedel och bränsle samt reservmateriel inom försvarsmakten
redovisas enligt nu gällande föreskrifter inkomster och utgifter
vid sidan av statsbudgeten över särskilda konton i försvarets kontoplan,
s. k. avräkningskonton. På motsvarande sätt redovisas driften av
försvarets verkstäder. De nuvarande bestämmelserna har setts över och
försvarsministern avser föreslå regeringen att meddela nya redovisningsföreskrifter.

Genom de nya reglerna avses bl. a. regeringen och de programansvariga
myndigheternas överblick och insyn i verksamheten förbättras och en
ökad affärsmässighet och en bättre kapitalanvändning främjas. Verkstädernas
rörelsekapital förutsätts enligt de nya redovisningsreglerna till en
del bestå av rörlig kredit i riksgäldskontoret. Denna bör t. v. vara 20 milj.
kr., vilket motsvarar 2,5 % av verkstädernas omslutning under budgetåret
1982/83.

Utskottet

Utskottet har ingen erinran mot vad föredragande statsrådet har anfört
om nya redovisningsregler och föreslår att riksdagen godkänner att den
föreslagna rörliga krediten i riksgäldskontoret ställs till försvarets materielverks
förfogande.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner att en rörlig kredit i riksgäldskontoret
om 20 000 000 kr. ställs till försvarets materielverks förfogande,

2. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet

FöU 1983/84:20

har anfört om nya redovisningsregler för anskaffning av vissa
förnödenheter och för driften vid försvarsmaktens verkstäder.

7 Ekonomiska resurser för det militära försvaret

Regeringen har i proposition 1983/84:112 (s. 42 — 50) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat i fråga om planeringsram
för det militära försvaret under perioden 1984/85—1988/89,

2. för budgetåret 1984/85 fastställa utgiftsramen för det militära försvaret
till 19 535 720 000 kr. i prisläget februari 1983,

3. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1984/85 med hänsyn till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex
med beaktande av tidigare riksdagsbeslut (prop. 1983/
84:40, FöU 7, rskr 88) och av växelkursförändringar m. m. efter februari
1983,

4. bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden
med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för det militära försvaret
för budgetåret 1984/85 på grund av över- eller underutnyttjande av
utgiftsramen förbudgetåret 1983/84,

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1984/85 medge överskridande
av utgiftsramen för det militära försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden,
om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Föredragande statsrådet

Planeringsram för perioden 1984/85—1988/89

Det militära försvarets köpkraft har minskat kraftigt till följd av växelkursförändringar
efter februari 1981, som var det prisläge 1982 års försvarsbeslut
angavs i. Bl. a. har den priskompensation som utgår i enlighet
med försvarsprisindex inte varit tillräcklig för att kompensera för den
köpkraftsförlust som försvaret åsamkats på grund av dollarkursens kraftiga
uppgång.

Det beslut som riksdagen fattade år 1983 beträffande det militära försvarets
fortsatta utveckling (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271) avsåg
dels verksamhetens innehåll, dels den ekonomiska ram inom vilken detta
innehåll skulle förverkligas. Enligt försvarsministerns mening kan det inte
vara rimligt att stora förändringar på den internationella valutamarknaden
skall få betydande konsekvenser för försvarets faktiska utveckling.
Han anser det inte heller vara rimligt att man i försvarets planering skall
förutse och avdela reserver för minskande köpkraft till följd av sådana
exceptionella växelkursförändringar.

FöU 1983/84:20

Försvarsministern understryker att försvaret givetvis, liksom andra köpare,
bör anpassa sina inköp med hänsyn till förändringar i priser och
växelkurser.

Växelkursförändringarnas inverkan på det militära försvarets köpkraft
har beräknats av flera av varandra oberoende bedömare. En särskild
utredningsman har utifrån vissa antaganden uppskattat den långsiktiga
effekten av växelkursförändringar mellan februari 1981 och februari 1983
till något över 400 milj. kr. per budgetår. Försvarets forskningsanstalt har
som ett troligt alternativ angett en minskning av köpkraften om ca 500 milj.
kr. per budgetår. Beräkningar inom regeringskansliet ger vid handen att
det militära försvaret till följd av växelkursförändringar och utländsk
prisutveckling har förlorat ungefär 500 milj. kr. i köpkraft per budgetår vid
en omräkning av försvarets utgiftsram från prisläget februari 1981 till
prisläget februari 1983. Beräkningarna bygger på en jämförelse mellan
gällande försvarsprisindex och en index i vilken hänsyn har tagits såväl till
utvecklingen av växelkurserna för flera av de valutor som är viktiga för
försvaret som till prisutvecklingen i flera av de länder som försvaret köper
materiel från. Dessutom har den internationella utvecklingen av oljepriserna
samt devalveringens genomslag i den svenska prisutvecklingen beaktats.

Försvarsministern förordar att försvarsprisindex under återstoden av
innevarande försvarsbeslutsperiod kompletteras med hänsyn till de faktorer
som han har nämnt för att kompensera det militära försvaret för löne-,
pris- och växelkursförändringar fr. o. m. februari 1983. Detta — uttalar
han — bör gälla både för omräkningen av basbeloppet från ett februariprisläge
till nästa och vid beräkningen av de prisregleringsmedel som
fördelas under löpande budgetår.

Priskompensationssystemet efter innevarande försvarsbeslutsperiod
kommer att ses över av 1984 års försvarskommitté.

Den förlust av köpkraft som försvaret drabbats av har resulterat i omfattande
begränsningar av verksamhet och materielanskaffning i förhållande
till tidigare planering. Mot bakgrund av sina prioriteringar i fråga
om krigsorganisationens utveckling och de begränsningar som han i detta
avseende inte anser sig kunna förorda krävs det i nuvarande situation
enligt försvarsministerns mening ett medelstillskott till försvaret för att
undvika att vitala delar av vår försvarsförmåga skall gå förlorade. Detta
tillskott har han bl. a. med hänsyn till den för försvaret ogynnsamma
växelkursutvecklingen beräknat till 600 milj. kr., att ingå i det basbelopp
som han förordar för budgetåret 1984/85. Vid sin beräkning av den särskilda
kompensationen har försvarsministern tagit hänsyn till de besparingar
som efter hand kan vara möjliga att erhålla genom en lämplig omfördelning
av importen. Den årsvisa planeringsramen för överbefälhavarens
programplanering för perioden 1985/86—1989/90 blir därmed 19 530
milj. kr.

Med basbeloppet och utgiftsramen som grund beräknar försvarsminis -

FöU 1983/84:20

tern planeringsramen för perioden 1984/85—1988/89 enligt vad som
framgår av följande tabell (pris-, löne- och växelkursläge februari 1983;
milj. kr.):

	Budgetår
1984/85	1985/86	1986/87	1987/88	1988/89	1984/85- 1988/89
Basbelopp	19 530	19 530	19 530	19 530	19 530	97 650
Justering	6	—	—	—	—	6
Planeringsram	19 536	19 530	19 530	19 530	19 530	97 656

Försvarsministern anmäler att han avser att föreslå regeringen att ge
överbefälhavaren i uppdrag att jämsides med den programplan som lämnas
in hösten 1984 redovisa en särskild och detaljerad analys av flygvapnets
ekonomi fram till sekelskiftet. Innan analysen föreligger är det enligt
hans mening nödvändigt med återhållsamhet vad gäller nya utgiftsåtaganden
inom flygvapnet.

Ramberäkning för budgetåret 1984/85 m. m.

I enlighet med gällande metod för ramberäkningarna och med hänvisning
till vad han har anfört om ett medelstillskott till det militära försvaret
beräknar försvarsministern utgiftsramen för det militära försvaret för budgetåret
1984/85 till 19 535 720 000 kr. i prisläget februari 1983. Till detta
kommer beräknad kompensation för pris- och löneökningar enligt försvarsprisindex
med de begränsningar i detta avseende som riksdagen har
beslutat om hösten 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 2, FöU 7, rskr 88) samt med
beaktande av växelkursförändringar m. m. efter februari 1983 enligt vad
försvarsministern har förordat.

Motioner

1983/84:2216 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) såvitt gäller yrkande 1 att
riksdagen uttalar sig för att gällande försvarsram skall ligga kvar men att
kompensation — i efterskott för varje budgetår — ges för sådana valutakursförändringar
som inte kan täckas in genom nuvarande priskompensationssystem,
varigenom den i 1982 års försvarsbeslut avsedda försvarseffekten
i allt väsentligt bör kunna bibehållas.

1983/84:2754 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 4 att
riksdagen med ändring av proposition 1983/84:112 beslutar att anslaget till
det militära försvaret för budgetåret 1984/85 fastställs till 18 935 692 000 kr.

1983/84:2757 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 6
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande utnyttjande av medel för byggnadsobjekt inom försvarets
område.

FöU 1983/84:20

Utskottet

Med utgångspunkt i en analys av det militära försvarets ekonomiska
situation och på grundval av resultaten av överläggningar mellan företrädare
för de partier som är representerade i försvarsutskottet föreslår regeringen
att utgiftsramen för budgetåret 1984/85 bestäms till 19 535 720 000
kr. Detta är 600 milj. kr. mer än vad som följer av en tillämpning av 1982
års försvarsbeslut med den inriktning som riksdagen beslutade år 1983.
Samma nivå för varje budgetår förordar försvarsministern som planeringsram
för 5-årsperioden.

Beträffande ekonomiska resurser föreslår regeringen vidare att försvarsprisindex
(FPI) under återstoden av innevarande försvarsbeslutsperiod
kompletteras så att prisregleringen medför kompensation för löne-, prisoch
växelkursförändringar fr. o. m. februari 1983. Detta avses gälla både
för omräkningen av basbeloppet från ett februariprisläge till nästa och vid
beräkningen av de prisregleringsmedel som fördelas under löpande budgetår.

För budgetåret 1984/85 kan riksdagens beslut (prop. 1983/84:40 bil. 2,
FöU 7, rskr 88) om automatikbegränsning av försvarsutgifterna under år
1984 komma att minska de ekonomiska resurserna (priskompensationen).
Detta blir fallet om FPI under år 1984 ökar mer än 4 % (jfr FöU 1983/84:7
s. 1-2).

Det av regeringen föreslagna tillskottet av ekonomiska resurser riktas
mot åtgärder för krigsorganisationens fortsatta utveckling som utskottet
har behandlat i det föregående. Utskottet tillstyrker att riksdagen beslutar
om utgiftsram för nästa budgetår och om planeringsram för femårsperioden
i enlighet med regeringens förslag. För återstoden av den period som
omfattas av 1982 års försvarsbeslut, dvs. budgetåren 1984/85—1986/87,
innebär detta att resurserna ökar med (3 x 600) 1 800 milj. kr. i pris-, löneoch
växelkursläge februari 1983.

Utskottet tillstyrker också att FPI under återstoden av försvarsbeslutsperioden
kompletteras i enlighet med vad försvarsministern har uttalat. I
denna del finns följande anmärkning i partiöverenskommelsen:

Av utskottets ställningstaganden beträffande basbeloppen och priskompensationssystemet
framgår att utskottet avstyrker att riksdagen bifaller
motion 2216 (fp) i denna del. Motionens syfte torde bli tillgodosett om
riksdagen bifaller regeringens förslag. Motion 2754 (vpk) bör avslås i
denna del, eftersom motionärerna förordar en lägre ekonomisk nivå än
den som utskottet här tillstyrker.

För priskompensation under budgetåret 1984/85 har försvarsministern
beräknat 1 650 000 000 kr., vilket bland anslagsfrågorna i ett senare avsnitt

FöU 1983/84:20

föreslås som prisregleringsanslag för det militära försvaret. Beloppet är
mindre än det belopp — 1 800 000 000 kr. — som preliminärt angavs i
budgetpropositionen och motsvarar en prisutveckling enligt FPI från februari
1983 till medelprisläget för 1984/85 om ca 8,45 %. Även med beaktande
av automatikbegränsningen för år 1984 framstår detta som ett mycket
försiktigt antagande om prisutvecklingen (jfr FöU 1980/81:19 s. 36 —
37). Eftersom prisregleringsanslaget är ett förslagsvis betecknat täckningsanslag
uppstår emellertid inga budgettekniska komplikationer om FPI
ökar med mer än 8,45 % under den ifrågavarande perioden om inemot två
år. Någon minskning av anslaget i förhållande till regeringens förslag kan
dock inte tillstyrkas. Utskottet behandlar ett motionsyrkande härom bland
anslagsfrågorna.

I motion 2757 (c) förordas att medel till sysselsättningsskapande
åtgärder utöver utgiftsramen används till byggnadsobjekt som finns
redovisade i budgetpropositionen 1983.

Inom det militära försvaret upprättar berörda myndigheter förutom en
ordinarie byggnadsplan även en s. k. AMS-plan. En AMS-plan upptar
projekt ur den ordinarie byggnadsplanen som kan tidigareläggas om man
får disponera andra än ordinarie medel. För nästa budgetår föreslår regeringen
att medel sammanlagt får disponeras för sysselsättningsskapande
åtgärder i form av byggnadsarbeten utöver utgiftsramen till ett belopp av
50 milj. kr. Förslaget innebär en ökning med 10 milj. kr. jämfört med
innevarande budgetår.

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag i denna del.
Motionärernas önskemål tillgodoses med gällande regler och motion 2757
bör därför inte bifallas i denna del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:112 i denna del
och med avslag på motion 1983/84:2216, yrkande 1, godkänner
vad föredragande statsrådet har förordat i fråga om planeringsram
för det militära försvaret under perioden 1984/85—1988/
89,

2. att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:112 i denna del
och med avslag på motion 1983/84:2754, yrkande 4, för budgetåret
1984/85 fastställer utgiftsramen för det militära försvaret till
19 535 720 000 kr. i prisläget februari 1983,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för
det militära försvaret för budgetåret 1984/85 med hänsyn till
prisutvecklingen enligt försvarsprisindex med beaktande av tidigare
riksdagsbeslut (prop. 1983/84:40, FöU 7, rskr 88) och av
växelkursförändringar m. m. efter februari 1983,

4. att riksdagen avslår motion 1983/84:2757, yrkande 6, om utnyttjande
av medel för sysselsättningsskapande åtgärder,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera lämnade beställ -

FöU 1983/84:20

ningsbemyndiganden med hänsyn till prisutvecklingen enligt
nettoprisindex,

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för
det militära försvaret för budgetåret 1984/85 på grund av övereller
underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1983/84,

7. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
1984/85 medge överskridande av utgiftsramen för det militära
försvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det
behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

8 Anslagsfrågor för det militära försvaret

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1983/84:112 (s. 51 — 115) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1984/85 anvisa medel, lämna beställningsbemyndiganden
m. m. enligt följande sammanställning.

Anslag		Belopp (kr.)
B 1.	Arméförband: Ledning och för-bandsverksamhet (prop. 1983/ 84:112 s. 53-57)	förslagsanslag	5 200 000 000
B 2.	Arméförband: Materielanskaffning (prop. 1983/84:112 s. 58-61)	bemyndigande förslagsanslag	1 332 500 000 1 310 000 000
B 3.	Arméförband: Anskaffning av an-läggningar (prop. 1983/84:112 s. 61-67)	godkännande förslagsanslag	ii 415 000 000
B 4.	Arméförband: Forskning och ut-veckling (prop. 1983/84:112 s. 67 — 69)	bemyndigande förslagsanslag	647 500 000 300 000 000
C 1.	Marinförband: Ledning och för-bandsverksamhet (prop. 1983/ 84:112 s. 70-75)	förslagsanslag	1 645 000 000
C 2.	Marinförband: Materielanskaffning (prop. 1983/84:112 s. 75-78)	bemyndigande förslagsanslag	1 026 000 000 1 140 000 000
C 3.	Marinförband: Anskaffning av an-läggningar (prop. 1983/84:112 s. 78-82)	förslagsanslag	136 000 000
C 4.	Marinförband: Forskning och ut-veckling (prop. 1983/84:112 s. 83 — 84)	bemyndigande förslagsanslag	269 000 000 110 000 000
D 1.	Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet (prop. 1983/ 84:112 s. 85-91)	förslagsanslag	2 775 900 000

11 Avser upphörande av skyldighet att lösa in fastigheter på Revingehed

FöU 1983/84:20

Anslag		Belopp (kr.)
D 2.	Flygvapenförband: Materielan-skaffning (prop. 1983/84:112 s. 91-95)	bemyndigande förslagsanslag	1 540 400 000 2 521 528 000
D 3.	Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar (prop. 1983/84:112 s. 95-100)	förslagsanslag	220 000 000
D 4. Flygvapenförband: Forskning och utveckling (prop. 1983/84:112 s. 100— 102)	bemyndigande förslagsanslag	1 184 100 000 1 308 000 000
E 1.	Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet (prop. 1983/84:112 s. 105-107)	förslagsanslag	588 600 000
E 2.	Operativ ledning m. m.: Materielan-skaffning (prop. 1983/84:112 s. 108-109)	bemyndigande förslagsanslag	214 400 000 122 000 000
E 3.	Operativ ledning m. m.: Anskaff-ning av anläggningar (prop. 1983/ 84:112 s. 110-113)	förslagsanslag	108 000 000
F 19. Reglering av prisstegringar för det militära försvaret (prop. 1983/ 84:112 s. 114-115)	förslagsanslag	1 650 000 000

Motioner

1982/83:727 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om behovet av
ändamålsenliga utbildningsanordningar för hemvärnets strid i tät bebyggelse.

1982/83:1242 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om behovet
av ändamålsenliga utbildningsanordningar för hemvärnets strid i tät bebyggelse.

1982/83:1795 av Thure Jadestig (s) och Maj-Lis Landberg (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av ändamålsenliga utbildningsanordningar för hemvärnet.

1983/84:576 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandet 4 a) att
riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, bilaga 6, beslutar
att under punkten F 19. Regleringar av prisstegringar för det militära
försvaret avslå anslag om 1 800 000 000 kr.

1983/84:1564 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en
snabbare modernisering av hemvärnets beväpning.

FöU 1983/84:20

1983/84:1568 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär förslag om ett system för tilldelning av terrängfordon till hemvärnet.

1983/84:2209 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 6 att
riksdagen begär att regeringen ser över principerna för markanskaffning
i enlighet med motionen.

Utskottet

Utskottet har i det föregående tagit ställning till verksamheten inom det
militära försvarets utgiftsram under budgetåret 1984/85. I detta avsnitt
behandlar utskottet anslag för denna verksamhet på grundval av propositionen
och de till avsnittet hänförda motionerna. Utskottet kommer i det
följande att uppehålla sig vid dessa motionsyrkanden. I övrigt framgår
utskottets ställningstaganden av utskottets hemställan.

Hemvärnets verksamhet finansieras från anslag inom huvudprogrammet
Arméförband. Utskottet vill därför här behandla några motioner
rörande hemvärnet i anslutning till dessa anslag.

Motionerna 727 (c), 1242 (fp) och 1795 (c) från föregående riksmöte
gäller hemvärnets behov av utbildningsanordningar för att kunna
öva strid i tät bebyggelse. Regeringen bör enligt motionärerna vidta
åtgärder så att hemvärnets stridsskola kan förses med sådana anordningar.

På uppdrag av chefen för armén har rikshemvärnschefen yttrat sig över
motionerna. Han framhåller att behovet av anläggningar för utbildning i
strid i tät bebyggelse är stort vid hemvärnets stridsskola liksom vid övriga
stridsskolor och förband.

Utskottet delar motionärernas av rikshemvärnschefen stödda uppfattning
att det okulle vara önskvärt att vid hemvärnets stridsskola ha tillgång
till anläggningar som gör det möjligt att öva strid i tät bebyggelse.

Som rikshemvärnschefen framhåller finns emellertid liknande behov
även vid andra skolor och förband. Därtill måste inom ramen för tillgängliga
medel också andra angelägna behov tillgodoses. Detta gör avvägningar
för fördelning av resurser nödvändiga. Sådana avvägningar bör enligt
utskottets mening i första hand ankomma på berörda myndigheter.

Utskottet har genom studiebesök informerat sig om utbildningen inom
armén för strid i tät bebyggelse. Det är utskottets uppfattning att nuvarande
brister kommer att undanröjas utan att riksdagen nu gör ett särskilt
uttalande. Ifrågavarande motioner bör därför inte bifallas.

Motionerna 1564 (c) och 1568 (m) gäller också förbättrade betingelser
för hemvärnets verksamhet. I motion 1564 föreslås att ytterligare 40 milj.
kr. avsätts för hemvärnets materielbehov för att göra en snabbare modernisering
av hemvärnets beväpning möjlig. Motion 1568 tar sikte på en
förbättrad tilldelning till hemvärnet av terrängfordon. Motionären anser
att övertaliga fordon, som eljest säljs, bör kunna användas för ändamålet.

FöU 1983/84:20

Överbefälhavaren, vars synpunkter utskottet inhämtat, har uppgivit att
chefen för armén saknar resurser för de föreslagna åtgärderna. Äldre
terrängfordon, bl. a. sådana som avses i motion 1568, avses bli placerade
i olika bristområden, främst Övre Norrland och Gotland.

Utskottet anser att de förordade förbättringarna i och för sig är önskvärda
men kan av samma skäl som överbefälhavaren anfört inte biträda
förslagen. Motionerna 1564 och 1568 bör inte bifallas.

I motion 2209 (c) föreslås en översyn av principerna för anskaffning
av övningsmark. Motionärerna anser att en sådan översyn behövs,
eftersom fortifikationsförvaltningen på sina håll bedriver en aktiv
upphandling av mark.

Medel för anskaffning av mark är i proposition 112 beräknade under
följande anslag:

Arméförband: Anskaffning av anläggningar 6,25 milj. kr.

Marinförband: ” 1,5 ” ”

Flygvapenförband: ” 1,0 ” ”

Operativ ledning: ” 0,6 ” ”

Summa 9,35 milj. kr.

Av nämnda medel avses ca 4 milj. kr. för att fullfölja anskaffning av
övnings- och skjutfält i enlighet med tidigare riksdagsbeslut. Återstoden
avses för diverse mindre markförvärv och oförutsedda utgifter. Dessa
medel används för smärre kompletteringsköp för fredsorganisatoriska
ändamål, bl. a. för s. k. läglighetsköp i anslutning till redan förvärvad mark
för att åstadkomma rationella ägogränser. De flesta sådana förvärv görs av
fortifikationsförvaltningen utan stöd av särskilda regeringsbeslut. Regler
för sådana förvärv finns intagna i gällande regleringsbrev från regeringen.
I annat fall än när regeringen har fattat särskilt beslut om markanskaffning
får mark för försvarsmakten förvärvas endast under förutsättning att den
ligger i omedelbar anslutning till fastighet som ägs av staten eller om den
behövs för uppförande av byggnad eller anläggning för försvaret och
kostnaden för varje särskilt förvärv inte överstiger 1 milj. kr.

Utskottet utgår från att den översyn som förordas i propositionen avser
markförvärv som fortifikationsförvaltningen gör med tillämpning av nyssnämnda
föreskrifter. Av föreskrifterna framgår de principer som skall
gälla för sådana förvärv. Dessa behöver enligt utskottets mening inte göras
till föremål för översyn. Motionsyrkandet bör avslås.

Utskottet vill i detta sammanhang påminna om sitt uttalande i annat
sammanhang (FöU 1983/84:12) att jordbruks- och skogsmark som ägs av
staten för försvarsmaktens räkning och inte längre behövs för försvarsmaktens
verksamhet bör avyttras för att tillgodose jord- och skogsnäringarnas
behov av mark. Utskottet räknar med att markförvärv för försvarsmaktens
räkning görs utifrån grundprincipen att det skall föreligga ett

FöU 1983/84:20

dokumenterat behov av den aktuella marken för försvarsmaktens verksamhet.
De föreskrifter som gäller förvärv varom här är fråga präglas
också av en sådan grundsyn.

Ett av yrkandena i motion 576 (vpk) gäller anslaget Reglering av
prisstegringar för det militära försvaret. Motionen väcktes redan
under den allmänna motionstiden. Budgetpropositionen innehöll i den
delen endast förslag att riksdagen i avbidan på särskilt förslag skulle
beräkna 1 800 milj. kr. för ändamålet. Motionsyrkandet behandlas här som
riktat mot det förslag till anslagsbelopp som regeringen sedermera har
lämnat i proposition 112. Enligt motionärerna bör riksdagen inte anvisa
några medel till prisreglering.

Utskottet har i det föregående behandlat de ekonomiska resurserna för
det militära försvaret, bl. a. för nästa budgetår. I det sammanhanget har
utskottet berört prisregleringsanslagets storlek. Motion 576 bör avslås i
denna del.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande Arméförband: Ledning och förbandsverksamhet

a. att riksdagen avslår motionerna 1982/83:727, 1982/83:1242
och 1982/83:1795 om utbildningsanordningar för hemvärnet,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 5 200 000 000 kr.,

2. beträffande Arméförband: Materielanskaffning

a. att riksdagen avslår motion 1983/84:1564 om hemvärnets
beväpning,

b. att riksdagen avslår motion 1983/84:1568 om tilldelning av
terrängfordon till hemvärnet,

c. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för arméförband får läggas ut inom en
kostnadsram av 1 332 500 000 kr.,

d. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 1 310 000 000 kr.,

3. beträffande Arméförband: Anskaffning av anläggningar

a. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har
förordat om upphävande av statens skyldighet att lösa in fastigheter
inom pansarövningsfältet i Revingehed,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 415 000 000 kr.,

4. beträffande Arméförband: Forskning och utveckling

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
för arméförband får beställas inom en kostnadsram
av 647 500 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 300 000 000 kr.,

5. att riksdagen till Marinförband: Ledning och förbandsverksam -

FöU 1983/84:20

het för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
1 645 000 000 kr.,

6. beträffande Marinförband: Materielanskaffning

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av

1 026 000 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 1 140 000 000 kr.,

7. att riksdagen till Marinförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
136 000 000 kr.,

8. beträffande Marinförband: Forskning och utveckling

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
för marinförband får beställas inom en kostnadsram
av 269 000 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 110 000 000 kr.,

9. att riksdagen till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av

2 775 900 000 kr.,

10. beträffande Flygvapenförband: Materielanskaffning

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för flygvapenförband får läggas ut
inom en kostnadsram av 1 540 900 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 2 521 528 000 kr.,

11. att riksdagen till Flygvapenförband: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
220 000 000 kr.,

12. beträffande Flygvapenförband: Forskning och utveckling

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att utvecklingsarbete
för flygvapenförband får beställas inom en kostnadsram
av 1 184 100 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 1 308 000 000 kr.,

13. att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Ledning och förbandsverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
588 600 000 kr.,

14. beträffande Operativ ledning m. m.: Materielanskaffning

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av materiel m. m. för operativ ledning m. m. får läggas
ut inom en kostnadsram av 214 400 000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 122 000 000 kr.,

FöU 1983/84:20

15. att riksdagen till Operativ ledning m. m.: Anskaffning av anläggningar
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
108 000 000 kr.,

16. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1983/84:576, yrkande 4 a, till Reglering av prisstegringar
för det militära försvaret för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 1 650 000 000 kr.,

17. att riksdagen avslår motion 1983/84:2209, yrkande 6, om översyn
av principer för markanskaffning.

9 Anslag till flygtekniska försöksanstalten

Regeringen har i proposition 1983/84:112 (s. 116—122) föreslagit riksdagen
att till Flygtekniska försöksanstalten för budgetåret 1984/85 anvisa
ett förslagsanslag av 9 400 000 kr.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern redovisar bl. a. att flygtekniska försöksanstaltens
(FFA) uppdragsvolym inom området vindtunnelprov beräknas minska på
grund av att FFA:s vindtunnlar är omoderna. Intäkterna inom detta område,
som Finansieras genom uppdragen, sjunker vilket ger underskott i
verksamheten. FFA kommer som en följd därav att tvingas minska sin
personal.

Försvarsministern anger att han har beräknat ökade medel till primäruppdraget
Tillämpad forskning för att behålla kontinuiteten och kompetensen
hos FFA. Han har också beräknat ett engångsbelopp om 2,7 milj.
kr. för ett förbättrat säkerhetsskydd. En fråga om ny telefonväxel håller
han öppen i avvaktan på utredning av statskontoret.

Utskottet

Utskottet erinrar om att inriktningen av den flygtekniska forskningen
behandlas utförligare av utskottet i betänkande FöU 1983/84:19 med
anledning av årets forskningsproposition (prop. 1983/84:107). I det betänkandet
behandlas frågor om inriktningen av FFA:s fortsatta verksamhet
samt om dess vindtunnelresurser och tekniska utrustning i övrigt. Ett
flygtekniskt råd skall inrättas för att främja och samordna den flygtekniska
forskningen. I rådet skall ingå företrädare för civila och militära flygtekniska
sektororgan, högskolor, FFA och industrin.

4 Riksdagen 1983/84. 10 sami. Nr 20

FöU 1983/84:20

Anslag till flygtekniska försöksanstalten inräknas inte i någon utgiftsram.

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och hemställer att

riksdagen under fjärde huvudtiteln till Flygtekniska försöksanstalten
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
9 400 000 kr.

Stockholm den 10 maj 1984

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström
(s), Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson (s), Göthe Knutson (m),
Evert Hedberg (s), Karl-Erik Svartberg (s), Olle Aulin (m), Ulla Ekelund
(c), Mats Olsson (s), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp), Inge
Carlsson (s) och Iréne Vestlund (s).

FöU 1983/84:20

Reservationer

1 Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 2)

Eric Hägelmark (fp) anser beträffande krigsorganisationens utveckling
m. m.

dels att den del av utskottets anförande sorn på s. 16 börjar ”Gällande
principer” och slutar ”års försvarskommitté” bort ha följande lydelse:

Det militära försvaret kallar f. n. in ca 2 000 ”extra” värnpliktiga per år
för att reducera de köer som uppstått på grund av tidigare stora årskullar.
Dessa ”extra” värnpliktiga behövs inte för omsättningen av krigsorganisationen
utan motivet för utbildningen är värnpliktssocialt.

Det militära försvaret har stora krav på rationaliseringar och besparingar.
Utskottet anser därför att den värnpliktssociala åtgärden att kalla in

2 000 ”extra” värnpliktiga till militär utbildning skulle kunna göras på ett
billigare sätt genom direkt överföring till civilförsvaret. Utöver avsevärt
lägre utbildningskostnader skulle åtgärden medföra en föryngring av civilförsvarets
personal samt möjligheter till ytterligare reducering av arméns
fredsorganisation. Regeringen bör därför i enlighet med yrkandet i
motion 2210 snarast vidta en sådan omläggning av totalförsvarets personalförsörjning.
Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 27) i moment 1 h bort ha följande
lydelse:

1. beträffande krigsorganisationens utveckling m. m.

h. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2210 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
totalförsvarets personalförsörjning.

2 Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 2)

Gunnar Björk (c) och Ulla Ekelund (c) anser beträffande fredsorganisationens
utveckling

dels att den del av utskottets anförande som på s. 18 börjar ”Utskottet
har” och slutar ”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Med hänsyn till behovet av fortsatta rationaliseringar inom det militära
försvaret och till det faktum att värnpliktskullarna minskar är risken
överhängande att ytterligare försvarsmyndigheter måste avvecklas. Den
inriktning som denna avveckling bör ha på lång sikt skall övervägas av

FöU 1983/84:20

1984 års försvarskommitté. Underlag för sådana bedömningar tas nu fram
av överbefälhavaren.

Utan en genomtänkt grundsyn på fredsorganisationsutvecklingen kan
vissa ytterligare regioner med tiden komma att bli helt utan militär myndighet
i fred. Utskottet anser att en sådan utveckling medför brister bl. a.
för beredskapen i regionen och när det gäller samarbetet mellan civila och
militära myndigheter. Mot denna bakgrund anser utskottet att försvarskommittén
bör utreda förutsättningarna för en inriktning i fortsättningen
att ha kvar minst en militär myndighet per län/landskap i enlighet med vad
som framförts i motionerna 2209 och 2757. Vad utskottet nu har anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 28) i moment 3 c bort ha följande
lydelse:

3. beträffande fredsorganisationens utveckling

c. att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2209,
yrkande 3, och 1983/84:2757, yrkande 3, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om en militär
myndighet per län/landskap.

Särskilda yttranden

1 Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 2) —
krigsorganisationens utveckling m. m.

av Per Petersson, Göthe Knutson, Olle Aulin och Anita Bråkenhielm (alla
m).

I motion 1983/84:971 redovisas moderata samlingspartiets principiella
syn på vissa frågor inom säkerhets- och försvarspolitiken. Utskottet konstaterar
i betänkandet att den svenska nationen står enad kring de säkerhetspolitiska
principerna och att detta är en ovärderlig tillgång. Mot bakgrund
av uttalanden i bl. a. motion 971 konstateras också att det råder stor
enighet om bedömningen av landets säkerhetspolitiska situation.

Det svenska militära försvarets styrka har under det senaste decenniet
försvagats jämfört med omvärlden. Detta har skett samtidigt som det
nordiska området har vuxit i strategisk betydelse och den militära aktiviteten
runt vårt land ökat. Vi finner detta allvarligt och anser liksom
motionärerna bakom motion 971 att de försvarspolitiska ambitionerna bör
återföras till vad 1982 års försvarsbeslut innebar.

Den partiöverenskommelse som ligger till grund för proposition 1983/
84:112 är glädjande. Den är ett tecken på att de partier som är representerade
i försvarsutskottet inser vilka krav den säkerhetspolitiska utvecklingen
ställer på försvarsmaktens krigsorganisation. Man måste dock beklaga
att det ekonomiska tillskott som överenskommelsen innebär inte medger

FöU 1983/84:20

en återgång till planeringen enligt försvarsbeslutet. Vi räknar med att den
säkerhetspolitiska utvecklingen i vår omvärld — om den inte förändras till
det bättre — senare kommer att leda till ytterligare beslut om medelstillskott
när det gäller försvarsmakten och totalförsvaret i övrigt.

Liksom utskottet tillstyrker vi alltså att riksdagen nu fattar sådana beslut
om krigsorganisation och ekonomiska resurser att utvecklingen mera styrs
av en ansvarsfull planering än av inflation och växelkursförändringar.
Planeringen kommer därmed att delvis återgå till försvarsbeslutets ambition.
Som framgår av betänkandet kan alla brister inom luftförsvaret
tyvärr inte avhjälpas. Detsamma gäller bl. a. pansarvärnsförmågan hos
arméstridskrafterna.

Det är väsentligt att tillgängliga resurser kommer till användning om det
skulle behövas. Underrättelse- och beredskapsfrågor har därför mycket
stor betydelse. Vissa beredskapsfrågor behandlar utskottet under punkt 4.
Vi vill understryka vikten av att en ökad handlingsberedskap kommer att
genomsyra hela vårt totalförsvar och dess ledning.

2 Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 2) — ubåtsskyddet

av Per Petersson (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle
Aulin (m), Ulla Ekelund (c), Anita Bråkenhielm (m) och Eric Hägelmark
(fp)-

Ubåtsskyddet ställer numera stora krav. Medel ställs också till förfogande
för en rad åtgärder. Det är angeläget att uppbyggnaden av ubåtsskyddet
sker enligt en långsiktig plan. En sådan plan — en systemplan — kommer
att upprättas. Vi vill understryka betydelsen av att minsta möjliga nackdelar
uppkommer för invasionsförsvaret när man med begränsade resurser
skall planera för åtgärder som närmast gäller gränskränkningar i fred.

En särskild insatsstyrka för ubåtsjakt kommer att organiseras. Partiöverenskommelsen
och proposition 1983/84:112 har så stor positiv betydelse
för skyddet mot ubåtar att vi inte har funnit tillräckliga skäl att i utskottet
nu föra fram förslag att riksdagen skall uttala sig om tidsfaktorn för en
andra insatsstyrka.

3 Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 2) — översyn av
försvarsforskningen

av Gunnar Björk i Gävle (c) och Ulla Ekelund (c).

För att kunna fylla sina uppgifter måste totalförsvaret ständigt anpassas
till utvecklingen i omvärlden. Den snabba militärtekniska utvecklingen
har därvid en särskild betydelse. Detta förhållande och den relativt långsamma
omsättningstakten i den militära organisationen gör det nödvän -

FöU 1983/84:20

digt med en långsiktig planering av försvarets förnyelse. Planeringen måste
bygga på en omfattande uppföljning av utvecklingen i omvärlden och
på Sveriges egen forskningsverksamhet.

Vi anser att denna uppföljning har brustit bl. a. vad gäller stormakternas
utveckling av undervattensverksamhet. De upprepade ubåtsincidenterna
visar att Sverige inte har haft förmågan att i tid upptäcka och dra slutsatser
av den snabba teknologiska utvecklingen på detta område.

I betänkandet redovisas att försvarets forskningsanstalt, som underlag
inför kommande försvarsbeslut, skall utarbeta en samlad syn på försvarsforskningens
långsiktiga utveckling. Vi förutsätter att man härvid noga
överväger hur även svårgripbara tekniska förändringar i framtiden skall
kartläggas, följas och presenteras. Vi anser nämligen att en av förutsättningarna
för att de säkerhetspolitiska målen skall kunna nås är att beslutsfattarna
i tid får tillgång till information om betydelsefulla tekniska förändringar
i vår omvärld.

4 Vissa frågor rörande försvarsindustrin (punkt 5) — robotindustrin

av Gunnar Björk i Gävle (c) och Ulla Ekelund (c).

Utskottet redovisar att överbefälhavaren skall ge sin syn på fortsatt
robotanskaffning, som underlag för 1984 års försvarskommittés arbete.
Genom de utredningar och överväganden som görs i denna process tillförs,
enligt utskottet, allt bättre underlag för beslut om åtgärder.

Vi anser att det är viktigt att robotanskaffningen och robotindustrin ges
en långsiktig inriktning. Det finns dock en risk att när man har gjort alla
långsiktiga överväganden så har en betydande del av vår robotindustri
försvunnit i brist på order. Samtidigt kan kompetensen att utveckla robotar
ha minskat kraftigt. Vi anser därför att regeringen och industrin redan nu
måste vidta åtgärder för att behålla Sveriges kapacitet att utveckla och
tillverka robotar som är anpassade till våra speciella förhållanden. Vi anser
att staten genom en bättre planering av beställningar kan bidra till en
jämnare beläggning i robotindustrin. Från industrins sida krävs också
åtgärder, inte minst i fråga om ökad samordning av resurserna. Det är
också värdefullt om den svenska robotindustrin i vissa fall satsar egna
medel för att utveckla svenska alternativ till utländska robotar för försvarsändamål.

5 Ekonomiska resurser för det militära försvaret (punkt 7) —
automatikbegränsningen för år 1984

av Per Petersson (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle
Aulin (m), Ulla Ekelund (c), Anita Bråkenhielm (m) och Eric Hägelmark
(fp).

FöU 1983/84:20

Hösten 1983 behandlade riksdagen frågan om utgiftsbegränsande åtgärder
inom försvarsdepartementets verksamhetsområde (prop. 1983/84:40
bil. 2, FöU 7, rskr 88). De borgerliga partiernas representanter reserverade
sig när utskottet tillstyrkte bifall till regeringens förslag om en begränsning
året 1984 av priskompensationen för det militära försvaret och civilförsvaret.
Med hänsyn till partiöverenskommelsen om bl. a. ekonomiska resurser
för det militära försvaret har vi inte funnit tillräcklig anledning att i detta
sammanhang gå emot att den beslutade begränsningen kan få betydelse för
det militära försvarets utgiftsram under nästa budgetår.

FöU 1983/84:20

Bilaga

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

Sammanställning av motionsyrkanden

Väckta under den allmänna motionstiden 1983

1982/83:727 av Anders Svärd (c) vari yrkas att riksdagen som sin 8:1

mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om
behovet av ändamålsenliga utbildningsanordningar för hemvärnets
strid i tät bebyggelse.

1982/83:1242 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas att riksdagen som 8:1
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen har anförts om
behovet av ändamålsenliga utbildningsanordningar för hemvärnets
strid i tät bebyggelse.

1982/83:1795 av Thure Jadestig (s) och Maj-Lis Landberg (s) vari 8:1

yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av ändamålsenliga utbildningsanordningar
för hemvärnet.

Väckta under den allmänna motionstiden 1984

1983/84:576 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena

2. att riksdagen beslutar att JAS-projektet snarast avbryts och hos 3:1
regeringen hemställer om initiativ i enlighet härmed,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till sam- 2:3i
manslagningar av militära staber och civila och militära myndigheter
i enlighet med vad som framförs i motionen,

4. att riksdagen beslutar

a) att under punkten F 19. Reglering av prisstegringar för det 8:16
militära försvaret avslå anslag om 1 800 000 000 kr.

1983/84:971 av Per Petersson m. fl. (m) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i 2:1a
motionen anförts om bibehållande av den säkerhetspolitiska ambitionsnivå
för det militära försvaret som lades fast i 1982 års försvarsbeslut,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i 2:1a
motionen anförts om vikten av att minst den ambitionsnivå för
luftförsvaret som fastställdes i 1982 års försvarsbeslut ligger fast,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 2:1a
kvarvarande tre jaktdivisioner med J 35 Draken skall bibehållas till
mitten av 1990-talet enligt gällande planering,

FöU 1983/84:20

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 2:1c
försvarets förmåga att kunna möta invasion inte får tillåtas nedgå

som en följd av nödvändig och angelägen skärpt beredskap mot
bl. a. utbåtskränkningar,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att 2:1c
möjligheterna till ett snabbare uppsättande av en andra ubåtsskyddsstyrka
bör prövas enligt vad som i motionen anförts,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en 2:1c
förnyad prövning av den långsiktiga uppbyggnaden av ubåtsskyddssystemet
sker inom ramen för den kommande försvarsutredningen,

7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i 4:2
motionen anförts om vikten av en förbättrad beredskap inom såväl

det militära försvaret som olika civila totalförsvarsmyndigheter.

1983/84:1179 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas att riksdagen som 2:3e
sin mening ger regeringen till känna att personalneddragningarna i
Blekinge län inte bör bli större än vad som framgår av 1982 års
försvarsbeslut.

1983/84:1181 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen 5:1

hos regeringen hemställer om att ett program utarbetas för civilt
utnyttjande av resurser som kan frigöras genom nedskärning av den
militära produktionen och för att trygga sysselsättningen för de
anställda.

1983/84:1561 av Lennart Brunander m. fl. (c) vari yrkas att riksda- 2:3b
gen uttalar sig för att de aktualiserade neddragningarna vid militärkommando
Väst och vid helikopterflottiljen i Säve inte genomförs,
utan att de föreslagna förändringarna bedöms i anslutning till den
översyn som skall ske vad gäller armé- och flygförband och att man
då beaktar de synpunkter som anförts i motionen.

1983/84:1562 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen 2:4a

hos regeringen begär förslag om möjlighet för försvarets befäl att
avgå ur aktiv tjänst ”med årlig ersättning” från 55 års ålder.

1983/84:1563 av Gunnar Hökmark m. fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 2:1g
i motionen anförts angående inriktningen av Storstockholms försvar
på kort sikt (1980-talet),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 2:1g
i motionen anförts angående särskilda studier av behoven på lång

FöU 1983/84:20

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

sikt för Storstockholms försvar inom ramen för perspektivplaneringen
inför 1987 års försvarsbeslut.

1983/84:1564 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c) vari yrkas att riksdagen 8:2a
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
en snabbare modernisering av hemvärnets beväpning.

1983/84:1567 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen 2:3a
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs
om att upprustning av Rommehedslägret enligt tidigare riksdagsbeslut
snarast kommer till stånd.

1983/84:1568 av Ivar Virgin (m) vari yrkas att riksdagen hos rege- 8:2b
ringen begär förslag om ett system för tilldelning av terrängfordon
till hemvärnet.

1983/84:2027 av Mats Olsson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen som 2:3e
sin mening ger regeringen till känna att vid erforderlig omorganisation
inom försvaret särskild hänsyn tas till det svåra arbetsmarknadsläget
i Blekinge.

1983/84:2207 av Kerstin Ekman (fp) och Kenth Skårvik (fp) vari 2:3b
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om grundutbildningen vid KA 4.

1983/84:2209 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller yrkandena

2. att riksdagen begär att regeringen redovisar konkreta förslag 2:2b
till besparingar i försvarets centrala myndigheter, HPG5,

3. att riksdagen uttalar sig för att fredsorganisationen bör omfatta 2:3c
en försvarsmyndighet på län/landskap,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som 2:4a

1 motionen anförts om personalorganisationen,

5. att riksdagen uttalar sig för att försök med delad krigsför- 2:4b
bandsövning bör genomföras med början 1984/85,

6. att riksdagen begär att regeringen ser över principerna för 8:17
markanskaffning i enlighet med motionen.

1983/84:2210 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen 2:1 h
begär sådan omläggning av totalförsvarets personalförsörjning att

2 000 värnpliktiga per år förs direkt till civilförsvaret.

1983/84:2213 av Tage Sundkvist (c) och Larz Johansson (c) vari 2:3d
yrkas att riksdagen beslutar att arméflygskolan även fortsättningsvis
skall vara förlagd till Nyköping.

Föll 1983/84:20

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

1983/84:2214 av Olle Svensson m. fl. (s, m, c, fp) vari yrkas att 2:3h

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om möjligheter till samordning mellan fortifikationsförvaltningen
och byggnadsstyrelsen.

1983/84:2215 av Bengt Wiklund m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen 2:3f

beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts för att välja Härnösand som stationeringsort för
en av de helikoptrar som nu tillförs marinen.

1983/84:2216 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att gällande försvarsram skall ligga 7:1
kvar men att kompensation — i efterskott för varje budgetår — ges

för sådana valutakursförändringar som inte kan täckas in genom
nuvarande priskompensationssystem, varigenom den i 1982 års försvarsbeslut
avsedda försvarseffekten i allt väsentligt bör kunna bibehållas,

2. att riksdagen under innevarande riksmöte beslutar genomföra 2:2a
ytterligare indragningar i försvarets fredsorganisation motsvarande

de förslag som stoppades i slutskedet inför 1982 års försvarsbeslut
samt möjliga närliggande ytterligare besparingar i försvarets centrala
myndigheter,

3. att riksdagen med hänsyn till den statsfinansiella situationen i 2:2c
skrivelse till regeringen begär förslag till 1987 om de ytterligare
nedläggningar av fredsförband som möjliggörs genom lägre födelsetal,

4. att riksdagen med hänsyn till den statsfinansiella situationen i 2:2b
skrivelse till regeringen begär förslag till 1987 om ytterligare reduktioner
i försvarets centrala myndigheter,

5. att riksdagen beslutar att tre divisioner J 35 Draken behålls 2:1a
fram till den tidpunkt de kan ersättas med JAS,

6. att riksdagen i skrivelse till regeringen ställer sig bakom vad 2:1a
som i motionen anförts om behovet av radarövervakning för luftförsvarets,
havsövervakningens och befolkningsskyddets behov,

7. att riksdagen i skrivelse till regeringen begär att studier startas 2:1b
för att till lägsta möjliga kostnad och med stor flexibilitet i fråga om
personal och materiel söka tillgodose mesta möjliga av intentionerna
i det nya bassystemet för flygstridskrafterna.

Väckta med anledning av proposition 1983/84:112

1983/84:2750 av Kerstin Ekman m. fl. (fp, c) vari yrkas att riksda- 2:3b

FöU 1983/84:20

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

gen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
vad gäller lokal utbildning av marinens krigsorganisation vid västkusten
samt behov av kontinuerlig incidentberedskap.

1983/84:2751 av Margareta Gard (m) vari yrkas att riksdagen begär 2:3h
att regeringen skyndsamt utreder möjligheterna till en sammanläggning
av fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen eller
samordning av vissa delar inom enheterna.

1983/84:2752 av Eric Hägelmark m. fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen i skrivelse till regeringen understryker möjlighe- 2:1 f
ten att genom förändringar i fredsorganisationen frigöra ytterligare
medel till modernisering av arméns pansarvärnssystem,

2. att riksdagen i skrivelse till regeringen påtalar att övergripande 2:4a
personalpolitik för försvaret även bör omfatta förändringar av vitsordssystemet
och ökade möjligheter till förtida avgång för militär
personal,

3. att riksdagen i skrivelse till regeringen uttalar att ett överföran- 2:1 d
de av fyra tunga helikoptrar från flygvapnet till ubåtsjaktuppgifter
inom marinen bör ske vid så tidig tidpunkt som möjligt.

1983/84:2753 av Lars Tobisson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen 2:3b
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
nödvändigheten av att i enlighet med 1982 års försvarsbeslut bibehålla
en grundutbildningsbataljon vid MKV/KA 4.

1983/84:2754 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:112 beslu- 2:3b
tar att de i propositionen föreslagna förändringarna av fredsorganisationen
vid MKV/KA 4 m. m. avslås,

2. att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:112 beslu- 3:1
tar att uttala sig för att JAS-projektet avbryts,

3. att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:112 beslu- 4:1
tar att uttala sig för att förslaget om att ge överbefälhavaren befogenhet
att teckna kontrakt med frivilliga för viss tjänstgöring avslås,

4. att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:112 beslu- 7:2
tar att anslaget till det militära försvaret för budgetåret 1984/85
fastställs till 18 935 692 000 kr.

1983/84:2755 av Per-Ola Eriksson (c) vari yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att industrigruppen JAS åtaganden 3:2
i Norrbotten skall gälla nettotillskott av sysselsättning,

2. att riksdagen uttalar sig för att utöver tidigare åtaganden an- 3:2

FöU 1983/84:20

strängningarna ökas att skapa ytterligare sysselsättning i Norrbotten
genom JAS-gruppen.

1983/84:2756 av Kurt Hugosson m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen
vid sin behandling av proposition 1983/84:112 beslutar att den
grundutbildningsbataljon som enligt 1982 års försvarsbeslut skall
finnas vid MKV/KA 4 icke skall avvecklas.

1983/84:2757 av Gunnar Björk i Gävle m. fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen låter göra en översyn av
försvarsforskningens verksamhet vad gäller kartläggning av tekniska
förändringar i vår omvärld,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande svensk försvarsindustri,

3. att riksdagen uttalar sig för att fredsorganisationen bör omfatta
minst en försvarsmyndighet per län/landskap,

4. att riksdagen begär att regeringen redovisar konkreta förslag
till besparingar i försvarets centrala myndigheter,

5. att riksdagen uttalar sig för att försvarsutredningen bör behandla
frågan om fördelning av medel för den civila pilotutbildningen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts beträffande utnyttjande av medel för byggnadsobjekt
inom försvarets område.

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

2:3b

2:le

5:1, 2

2:3c

2:2b

2:3g

7:4

FöU 1983/84:20 62

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 1

SÄKERHETS- OCH FÖRSVARSPOLITIKEN

Föredragande statsrådet 2

Utskottet 4

DET MILITÄRA FÖRSVARETS FORTSATTA UTVECKLING

Föredragande statsrådet 6

Motioner 8

Utskottet 12

Krigsorganisationens utveckling m. m 12

Besparingsprogrammet 16

Fredsorganisationens utveckling 18

Personalfrågor 24

Hemställan 27

JAS-PROJEKTET

Föredragande statsrådet 29

Motioner 29

Utskottet 30

VISSA BEREDSKAPSFRÅGOR

Föredragande statsrådet 31

Motioner 32

Utskottet 32

VISSA FRÅGOR RÖRANDE FÖRSVARSINDUSTRIN

Föredragande statsrådet 34

Motioner 35

Utskottet 35

RÖRLIG KREDIT FÖR DRIFTEN VID FÖRSVARSMAKTENS
VERKSTÄDER, M. M.

Föredragande statsrådet 37

Utskottet 37

EKONOMISKA RESURSER FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET Föredragande

statsrådet 38

Motioner 40

Utskottet 41

ANSLAGSFRÅGOR FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET

Motioner 44

Utskottet 45

ANSLAG TILL FLYGTEKNISKA FÖRSÖKSANSTALTEN

Föredragande statsrådet 49

Utskottet 49

FöU 1983/84:20

RESERVATIONER

1	Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 2) (fp)	51
2 Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 2) (c)	51
SÄRSKILDA YTTRANDEN
1	Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 2) — krigsor-
	ganisationens utveckling m. m. (m)	52
2	Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 2) — ubåts-
	skyddet (m, c, fp)	53
3	Det militära försvarets fortsatta utveckling (punkt 2) — översyn
	av försvarsforskningen (c)	53
4	Vissa frågor rörande försvarsindustrin (punkt 5) — robotindu-
	strin (c)	54
5	Ekonomiska resurser för det militära försvaret (punkt 7) — au-
	tomatikbegränsningen för år 1984 (m, c, fp)	54
BILAGA	56

Liber Tryck Stockholm 1984