FöU 1983/84:19

Försvarsutskottets betänkande
1983/84:19

om försvarsforskning (prop. 1983/84:107 bil. 2)

I proposition 1983/84:107 (bil. 2 s. 10) har regeringen - efter föredragning
av försvarsministern, statsrådet Anders Thunborg - dels föreslagit riksdagen
att godkänna de riktlinjer som föredragande statsrådet har förordat för
flygteknisk forskning, dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad
föredragande statsrådet har anfört om försvarsforskningen samt om samordning
mellan forskningen inom olika samhällssektorer.

Föredragande statsrådet

De riktlinjer för flygteknisk forskning som försvarsministern förordar
innebär bl. a.

o att han anser att den ekonomiska situationen inte medger en investering i
ny vindtunnel hos flygtekniska försöksanstalten (FFA) varför behovet av
vindtunnelprov i Sverige får tillgodoses genom att utländska vindtunnlar
anlitas när befintliga svenska inte räcker till,
o att verksamheten vid FFA även i fortsättningen bör inriktas mot kompetens
att bidra till svensk flygindustriell förmåga att utveckla och tillverka
flygplan, robotsystem, m. m. samt
o att ett flygtekniskt råd inrättas, som skall främja och samordna den
flygtekniska forskningen. I rådet skall ingå företrädare för civila och
militära flygtekniska sektororgan, högskolor, FFA och industrin.

Vad gäller frågan om försvarsforskningens omfattning och inriktning samt
samordning mellan forskning inom olika samhällssektorer anmäler försvarsministern
bl. a.

o att försvarets forskningsanstalt (FOA), som underlag inför 1987 års
försvarsbeslut, f. n. utarbetar en samlad syn på försvarsforskningens
långsiktiga inriktning,
o att huvuddelen av forskningen för totalförsvaret bör hållas samman i en
gemensam forskningsorganisation,
o att en omfattande vidgad samverkan med andra forskningsinstitutioner är
nödvändig, vilket kan bevara erforderlig kompetens inom landet och leda
till effektivare utnyttjande av de totala resurserna,
o att några av de för försvaret angelägna forskningsområdena bör väljas ut
för ökad samverkan mellan olika samhällssektorer, samt
o att samverkan bör ske vid forskningens genomförande men också i form av
gemensamt finansierade forskningsprogram.

1 Riksdagen 1983184.10sami. Nr 19

FöU 1983/84:19

2

Motioner

1983/84:2598 av Per Petersson m. fl. (m) såvitt gäller yrkande 2 att
riksdagen ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
transsonisk vindtunnel.

1983/84:2615 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) såvitt gäller yrkande 17 att
riksdagen ger regeringen till känna vad i motionen anförs rörande samverkan
mellan försvarets forskning och annan forskning.

Utskottet

Den flygtekniska forskningen

En viktig fråga för svensk flygteknisk forskning är hur de svenska behoven
av vindtunnelprov skall tillgodoses i fortsättningen. I samband med försvarsbeslutet
1982 behandlades denna fråga (FöU 1981/82:18 s. 84-85). Regeringen
förberedde samtidigt en översyn av den samlade flygtekniska forskningen
i Sverige varför riksdagen beslöt att avvakta kommande förslag.

Den av regeringen tillsatte utredaren konstaterade, i sitt betänkande
(Ds Fö 1983:1) Svensk flygteknisk forskning - långsiktig inriktning och
resursbehov, att den flygtekniska forskningen minskar av ekonomiska skäl
och att befintlig utrustning inte har tillräckliga prestanda, vilket medfört att
provverksamhet måste förläggas utomlands. Han föreslog åtgärder för att
säkerställa svensk kunskaps- och kompetensuppbyggnad, bl. a. anskaffande
av såväl en transsonisk vindtunnel och en låghastighetsvindtunnel som viss
annan tekniskt avancerad utrustning. (Betänkandet och remissvaren redovisas
i sammanfattning i prop. 1983/84:107 bil. 2 s. 7-8 och 11-20.)

Enligt vad utskottet har inhämtat utförs huvuddelen av de kvalificerade
vindtunnelproven i JAS-projektet, på grund av otillräckliga svenska resurser,
i utländska vindtunnlar. Härigenom förlorar svensk flygteknisk forskning
kompetens. Eftersom flygplan JAS 39 Gripen skall vara klar för första
provflygning år 1987 kommer huvudparten av de vindtunnelprov som ingår i
projektet att ha utförts innan en ny svensk tunnel skulle kunna utnyttjas.
Detta torde vara en bidragande orsak till att Saab-Scania AB numera, med
hänsyn till sitt civila utvecklingsprogram, prioriterar en ny låghastighetstunnel
före investering i en ny transsonisk vindtunnel.

Att JAS 39 Gripen skall flyga år 1987 innebär inte att behovet av prov i en
transsonisk vindtunnel upphör. Sådana prov behövs bl. a. vid ändringar av
flygplanet under provflygningsperioden, anpassningar till nya vapensystem
och laster samt inte minst vid utveckling av svenska robotsystem.

Föredragande statsrådet delar utredarens uppfattning om behovet av nya
vindtunnelresurser och då närmast av en transsonisk vindtunnel. Enligt hans
mening ger emellertid försvarsmaktens ekonomiska situation inte utrymme
för någon sådan investering. För en sådan skulle krävas ett väsentligt

Föll 1983/84:19

3

ekonomiskt stöd från intressenter utanför försvarsmakten. Försvarsministern
har dock kunnat konstatera att ett sådant ekonomiskt stöd inte kan
påräknas. Med hänvisning till den statsfinansiella situationen finner han att
det inte är möjligt att förorda anskaffning av vare sig en ny transsonisk
vindtunnel eller en ny låghastighetsvindtunnel. Han anser att behovet av
vindtunnelprov i första hand bör tillgodoses genom anlitande av utländska
vindtunnlar och genom ett ökat samarbete i de industriella samarbetsorganisationerna
för flygteknisk forskning. De befintliga inhemska vindtunnelresurserna
bör utnyttjas så länge det är tekniskt och ekonomiskt motiverat,
uttalar försvarsministern.

Frågan om att investera eller inte investera i en ny transsonisk vindtunnel
har under utskottets beredning fått ett ytterligare alternativ. Regeringen har
nämligen den 29 mars 1984 uppdragit åt flygtekniska försöksanstalten (FFA)
att före den 1 september 1984 i samråd med försvarets materielverk (FMV)
klarlägga kostnader, tidsplan m. m. för en ombyggnad av FFA:s befintliga
vakuumvindtunnelsystem. En sådan ombyggnad ökar inte tunnelns prestanda
men ger enligt uppgift möjlighet att genomföra en del av de framtida
vindtunnelproven för JAS-systemet vid FFA i stället för i utlandet.

I motion 2598 (m) yrkas att frågan om en ny vindtunnel i Sverige hänvisas
till 1984 års försvarskommitté samt att nya förhandlingar om gemensam
anskaffning tas upp med bl. a. FMV, tekniska högskolan, Saab-Scania AB,
Linjeflyg AB m. fl. intressenter. Motionärerna pekar på vikten för den
flygtekniska forskningen av en ny tunnel men också på att export av
vindtunneltjänster i övrigt gagnar svenskt flygtekniskt kunnande samt svensk
handelsbalans och sysselsättning.

Utskottet anser att övervägande skäl talar för att riksdagen bör godkänna
vad försvarsministern har anfört om resurser för vindtunnelprov. Som
framkommit kan en ombyggnad av befintlig vindtunnel vid FFA bli aktuell.
Någon investering i en ny transsonisk vindtunnel för enbart försvarets behov
är av ekonomiska skäl ej möjlig. Det är lämpligt att låta det flygtekniska
rådet göra en samlad bedömning av bl. a. de resurser som behövs för den av
regeringen förordade inriktningen av den flygtekniska forskningen i landet.
Enligt utskottets mening bör därför riksdagen inte uttala sig för att 1984 års
försvarskommitté skall överväga behovet av vindtunnelresurser. Motion
2598 bör avslås i denna del.

Mot vad försvarsministern i övrigt har anfört om riktlinjer för flygteknisk
forskning och om inrättande av ett flygtekniskt råd har utskottet inte något
att invända.

Försvarsforskningen

De svenska insatserna för försvarsforskning och investeringarna i utrustning
har minskat sedan slutet av 1960-talet. Denna tendens synes fortsätta.
Minskningen är ekonomiskt betingad och har skett trots att forskningsbeho -

FöU 1983/84:19

4

ven inom flertalet forskningsområden har ökat. Försvarsministern anser mot
denna bakgrund att en vidgad forskningssamverkan med andra samhällssektorer
är alltmer angelägen. Han anför vidare att flera forskningsbehov för
totalförsvaret sammanfaller med andra samhällssektorers behov samt att en
utvecklad forskningssamverkan dels kan underlätta att upprätthålla den för
försvaret erforderliga kompetensen inom landet, dels leda till effektivare
utnyttjande av de totala resurserna och därmed vara till ökad ömsesidig
nytta. Slutligen pekar han på ett antal forskningsområden som kan väljas ut
för ökad samverkan.

Motion 2615 (c) behandlar frågan om ökad forskningssamverkan mellan
försvarets forskning och annan forskning. Bl. a. föreslås en effektivare
överföring av teknisk-vetenskaplig kompetens från forskningsorgan till
industrin, klarare definierat ansvar för myndigheters teknikutveckling och
teknikupphandling samt klarare definierade behov av forskning som grund
för myndigheters beslut om utveckling och anskaffning. Vidare uttalas att
försvarsmedicin är ett lämpligt område för samordnad forskning samt att det
vid kommande forskningssamordning är viktigt med anknytning till gjorda
lokaliseringar i Umeå och Linköping och att regeringen därför såväl av
regionalpolitiska som forskningspolitiska skäl bör redovisa hur de nationella
satsningarna kan stödja utvecklingen av forskningskompetens på dessa orter.

Utskottet anser i likhet med försvarsministern att samverkan mellan
försvarets forskning och annan forskning i samhället bör utvecklas. Härigenom
skulle forskningskompetensen såväl på försvarets som på andra
områden kunna bibehållas eller ökas samt de totala kostnaderna för
nödvändig forskning begränsas.

1984 års försvarskommitté skall överväga ambitionsnivån vad avser
framtida tillgång till inhemsk kapacitet för forskning, utveckling och
produktion för totalförsvarets räkning. Riksdagen kommer följaktligen att i
1987 års försvarsbeslut kunna ta ställning till den långsiktiga inriktningen av
försvarsforskningen, prioriteringar av olika forskningsområden, lämpliga
större samverkansområden m. m.

De allmänna krav på utökad samordning av forskning som finns i motion
2615 anser utskottet vara tillgodosedda med vad försvarsministern anfört. Av
propositionen framgår att försvarets forskningsanstalt har fått regeringens
uppdrag att som underlag för 1987 års försvarsbeslut utarbeta en samlad syn
på försvarsforskningens långsiktiga utveckling. Frågan kommer därmed upp
till bedömning av 1984 års försvarskommitté. Något uttalande av riksdagen i
detta sammanhang om vissa forskningsområden eller om utvecklingen av
forskningskompetens på vissa orter vill utskottet inte tillstyrka.

FöU 1983/84:19

5

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande riktlinjer för flygteknisk forskning

a. att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motion 1983/84:2598, yrkande 2, godkänner vad föredragande
statsrådet har förordat om resurser för vindtunnelprov,

b. att riksdagen i övrigt godkänner vad föredragande statsrådet har
förordat,

2. beträffande försvarsforskningen och dess samordning med forskningen
inom andra samhällssektorer

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2615, yrkande 17,
lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört.

Stockholm den 26 april 1984

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström (s),
Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson (s), Göthe Knutson (m), Evert
Hedberg (s), Karl-Erik Svartberg (s), Olle Aulin (m), Mats Olsson (s), Anita
Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp), Inge Carlsson (s), Ingvar Björk (s)
och Anders Svärd (c).

Reservationer

1 Den flygtekniska forskningen

Per Petersson (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle
Aulin (m), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp) och Anders Svärd
(c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 3 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Sverige har en mycket kvalificerad flygteknisk forskning. En del av den
forsknings- och försökstekniska materielen börjar dock bli föråldrad - bl. a.
vindtunnelresurserna. Detta medför att prov som kräver kvalificerad sådan
utrustning måste förläggas utomlands, vilket medför att antalet svenska
forskare på området minskar och kompetensen sjunker.

Enligt utskottets mening bör frågan om investeringar i nya svenska
vindtunnlar kopplas till frågan huruvida svensk flygteknisk forskning på lång
sikt skall bibehållas på den höga nivå som den f. n. har. Genom att hålla uppe
nivån på sådan forskning skulle bl. a. behållas vissa möjligheter att exportera
vindtunneltjänster. 1984 års försvarskommitté (FK 84) skall bl. a. överväga

FöU 1983/84:19

6

framtida tillgång till inhemsk kapacitet för forskning, utveckling och
produktion för totalförsvarets räkning och torde därför även ta ställning till
ambitionsnivån för den framtida flygtekniska forskningen.

Utskottet delar mot denna bakgrund motionärernas mening att frågan om
svenska vindtunnelresurser bör hänvisas till FK 84 för att därmed få en
långsiktig bedömning samt att i det sammanhanget nya förhandlingar bör tas
upp med de olika intressenterna för att utreda möjligheterna till gemensam
anskaffning. En eventuell ombyggnad av FFA:s befintliga vindtunnelsystem
är en fråga på kortare sikt. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 1 a bort ha följande lydelse:

1. beträffande riktlinjer för flygteknisk forskning

a. att riksdagen med avslag på propositionen i denna del och med
bifall till motion 1983/84:2598, yrkande 2, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört om resurser för
vindtunnelprov.

2 Försvarsforskningen

Gunnar Björk i Gävle (c), Eric Hägelmark (fp) och Anders Svärd (c) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 4 börjar ”De allmänna”
och slutar ”inte tillstyrka” bort ha följande lydelse:

De allmänna krav på utökad samordning av forskning som finns i motion
2615 anser utskottet vara tillgodosedda med vad försvarsministern anfört.
Utskottet delar dock motionärernas mening att försvarsmedicin är ett
lämpligt område för samordnad forskning liksom att det är viktigt att man vid
kommande forskningssamordning anknyter till gjorda lokaliseringar i Umeå
och Linköping vad gäller biomedicin/bioteknik resp. informationsteknologi.
Regeringen bör senast i samband med nästa långsiktiga försvarsbeslut
redovisa hur utvecklingen av forskningskompetensen på dessa orter kan
stödjas. Vad utskottet här anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan i moment 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande försvarsforskningen och dess samordning med forskningen
inom andra samhällssektorer

a. att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
med bifall till motion 1983/84:2615, yrkande 17, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört om försvarsmedicin och
utvecklingen av forskningskompetensen i Umeå och Linköping,

b. att riksdagen i övrigt lämnar utan erinran vad föredragande
statsrådet har anfört.

minab/gotab 78499 Stockholm 1984