Försvarsutskottets betänkande
1983/84:16

om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför civilförsvaret
m. m. (prop. 1983/84:114)

I proposition 1983/84:114 har regeringen (försvarsdepartementet) - efter
föredragning av försvarsministern, statsrådet Anders Thunborg - föreslagit
riksdagen att anta av lagrådet granskade förslag till

1. lag om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför
civilförsvaret,

2. lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

3. lag om ändring i lagen (1940:358) med vissa bestämmelser till skydd för
försvaret m. m.,

4. lag om ändring i brottsbalken,

5. lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

6. lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en lag genom vilken civilförsvarspliktiga kan
åläggas att tjänstgöra inom annan verksamhet inom totalförsvaret än
civilförsvaret. Härigenom underlättas rekryteringen till de ordnings- och
bevakningsuppgifter som enligt riksdagens beslut skall föras över från
civilförsvaret till polisväsendet och försvarsmakten. Den nya lagen skall
ersätta lagen (1952:269) om skyldighet för civilförsvarspliktig att tjänstgöra
vid krigsmakten.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1984.

De vid propositionen fogade lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1983184.10sami. Nr 16

FöU 1983/84:16

1 Förslag i proposition 1983/84:114 till

Lag om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra
utanför civilförsvaret

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En civilförsvarspliktig är under de förutsättningar och i den omfattning
som anges i 12§ 1 -3mom. civilförsvarslagen (1960: 74) skyldig att
tjänstgöra i annan verksamhet inom totalförsvaret än civilförsvarets verksamhet.
Uttagning för sådan tjänstgöring skall verkställas av myndigheter
som regeringen bestämmer. Skyldighet att tjänstgöra i verksamhet som är
förenad med egentliga stridsuppgifter har dock bara de civilförsvarspliktiga
som har uttagits till ordnings- eller bevakningsuppgifter. Uttagen är att
anse som inskriven enligt 17 § civilförsvarslagen.

Den civilförsvarspliktige skall under tjänstgöringen tillhöra den verksamhet
som han deltar i.

2$ Är tjänstgöring enligt denna lag förenad med bruk av vapen, får den
civilförsvarspliktige inte åläggas sådan tjänstgöring, om det kan antas att
bruk av vapen mot annan är så oförenligt med den civilförsvarspliktiges
allvarliga personliga övertygelse att han inte kommer att fullgöra tjänstgöringen.

3 § Bestämmelserna i 12 8 5 morn., 13, 15. 16. 18, 21. 77 och 7888, 798
1-3 morn.. 81 och 83 S§ civilförsvarslagen (1960: 74) skall tillämpas på den
som tjänstgör enligt denna lag. Vid tillämpningen av dessa bestämmelser
skall med civilförsvaret avses verksamhet enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. då lagen (1952: 269) om skyldighet
för civilförsvarspliktig att tjänstgöra vid krigsmakten skall upphöra att

gälla.

2 Förslag i proposition 1983/84:114 till

Lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

Härigenom föreskrivs att 1 och 68§, 128 5 morn.. 14. 19 och 65 8§
civilförsvarslagen (1960: 74)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Civilförsvaret har till uppgift att i de hänseenden regeringen bestämmer
utöva sådan verksamhet för rikets försvar, som avser att skydda och rädda
liv och egendom vid anfall mot riket och som icke åvilar försvarsmakten,
så ock annan likartad verksamhet.

För olika slag av civilförsvars verksamhet skola finnas särskilda tjänstegrenar.

1 Lagen omtryckt 1975: 712.

FöU 1983/84:16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Regeringen äger förordna, att
personal, sorn krigsplacerats för
tjänstgöring inom tjänstegrenen
ordnings- och bevakningstjänst,
skall, då riket är i krig, vara skyldig
att i anslutning till tjänstegrenen
åliggande uppgifter utöva jämväl
sådan försvarsverksamhet, som eljest
åvilar försvarsmakten. Sådan
personal tillhör under krig försvarsmakten.

6!r

Inom civilförsvarsområde utövas ledningen av civilförsvaret under civilförsvarsberedskap
samt, om regeringen i fråga om visst civilförsvarsområde
så förordnar, även eljest av en civilförsvarschef. För civilförsvarschef
skall finnas ställföreträdare.

Civilförsvarschef och ställföreträdare utses av länsstyrelsen, om ej regeringen
för visst civilförsvarsområde förordnar annorlunda.

För ledningen under civilförsvarsberedskap av civilförsvaret inom civilförsvarsdistrikt,
där ledningsuppgifterna ej kunna fullgöras av civilförsvarschefen,
skall länsstyrelsen förordna en distriktschef. För distriktschef
skall finnas ställföreträdare.

Det åligger tjänsteman vid polisväsendet
och brandbefäl som är anställd
hos kommun att mottaga
uppdrag som avses i denna paragraf.

Det åligger brandbefäl som är anställda
hos kommunerna att ta
emot uppdrag som avses i denna
paragraf.

12 §'

5 morn. Om ej annat följer av tredje stycket, är civilförsvarspliktig vid
fullgörande av civilförsvarsplikt inom det allmänna civilförsvaret eller
verkskyddet berättigad till dagpenning, särskild ersättning för tjänstgöring
i viss befattning, reseförmåner. fri förplägnad. fri inkvartering och fri
sjukvård. När civilförsvarspliktig tjänstgör enligt 12 § 1 mom. är han dessutom
berättigad till fälttraktamente. Avlider civilförsvarspliktig under tid
då han är berättigad till fri sjukvård, utgår begravningshjälp till hans
dödsbo.

Under sådan föreskriven tjänstgöring
i det allmänna civilförsvaret
som full göres efter inskrivning i civilförsvaret
och under föreskriven
tjänstgöring vid försvarsmakten
meddelar staten grupplivförsäkring
för dödsfall åt civilförsvarspliktig.

Under sådan föreskriven tjänstgöring
i det allmänna civilförsvaret
som fullgörs efter inskrivning i civilförsvaret
meddelar staten grupplivförsäkring
för dödsfall åt civilförsvarspliktig.

2Senaste lydelse 1977: lil
'Senaste lydelse 1983: 331.

1 * Riksdagen 1983184.10sami. Nr 16

FöU 1983/84:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om ej regeringen föreskriver annat, utgår förmån enligt första stycket ej
för dygn, under vilket mindre än sju timmar tagas i anspråk för tjänstgöring
och färd till eller från tjänstgöringsplatsen.

Om civilförsvarspliktigs rätt till familjebidrag och ersättning för skada
eller sjukdom som han ådrager sig under tjänstgöring föreskrives i familjebidragslagen
(1978: 520), lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd
och lagen (1977: 266) om statlig ersättning vid ideell skada.

14 §4

Om befrielse för vissa befattningshavare eller yrkesgrupper från fullgörande
av civilförsvarsplikt äger regeringen meddela bestämmelser.

Förklarar civilförsvarspliktig att
bruk av vapen mot annan icke är
förenligt med hans allvarliga personliga
övertygelse och gör han genom
intyg av minst tvä trovärdiga
personer sannolikt, att hans inställning
till vapenbrak är allvarligt
grundad, får tjänstgöring inom
ordnings- och bevakningstjänsten
icke åläggas honom.

Dä civilförsvarspliktig första
gången gjort framställning, som
avses i andra stycket, skall han intill
dess ärendet slutligt avgjorts
vara fri från skyldighet att tjänstgöra
inom ordnings- och bevakningstjänsten.

Under högsta civilförsvarsberedskap
må ej den, som är inskriven
i civilförsvaret och krigsplacerad
för tjänstgöring i lokalt civilförsvar,
utan medgivande av civilförsvarschefen
eller den civilförsvarschefen
bestämmer lämna civilförsvarsområdet,
såvida ej tjänstgöring
utanför området ålagts honom
enligt lagen den 17 december
1943 om polisens ställning under
krig.

Särskilda bestämmelser om
tjänstgöringsskyldighet utanför civilförsvaret
jinns i lagen (1984: 000)
om skyldighet för civiljörsvarspliktiga
att tjänstgöra utanför civilförsvaret.

Under högsta civilförsvarsberedskap
får inte den som är inskriven
i civilförsvaret och krigsplacerad
för tjänstgöring i det lokala
civilförsvaret lämna civilförsvarsområdet
utan medgivande av civilförsvarschefen
eller den civilförsvarschefen
bestämmer.

Vad sålunda stadgats skall icke utgöra hinder för den som har sin
arbetsplats eller stadigvarande bostad utom civilförsvarsområdet att. då
hans tjänstgöring i civilförsvaret tillåter det. begiva sig till arbetsplatsen
eller bostaden.

4 Senaste lydelse 1978: 526.

FöU 1983/84:16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

65!

För utrönande av vilka åtgärder
som vidtagits eller böra vidtagas
inom eller vid anläggning eller
byggnad för bevakning, som ankommer
på civilförsvaret, eller eljest
till skydd mot skada av fientlig
verksamhet, som ock i vad mån anläggningen
eller byggnaden lämpligen
kan användas för civilförsvaret
äger civilförsvarsmyndighet besiktiga
anläggningen eller byggnaden.

För utrönande om och i vad mån skyddsrum bör anordnas eller förberedas
inom anläggning eller byggnad äger kommunen besiktiga anläggningen
eller byggnaden.

Civilförsvars myndigheten får besikta
en anläggning eller byggnad
för att ta reda på vilka åtgärder
som har vidtagits eller bör vidtas
där till skydd mot skada av fientlig
verksamhet eller för att se om anläggningen
eller byggnaden lämpligen
kan användas för civilförsvaret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande för dem som efter lagens ikraftträdande alltjämt är krigsplacerade
för tjänstgöring inom tjänstegrenen ordnings- och bevakningstjänst
samt för den verksamhet som har samband med deras tjänstgöring.

3 Förslag i proposition 1983/84:114 till

Lag om ändring i lagen (1940: 358) med vissa bestämmelser till skydd
för försvaret m.m.

Härigenom föreskrivs att 5 $ lagen (1940: 358)' med vissa bestämmelser
till skydd för försvaret m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

Ägare eller innehavare av anläggning,
som avses i4§, är skyldig
att tillåta besiktning av anläggningen
genom länsstyrelsens försorg för
utrönande av vilka åtgärder enligt
4 § som kunna erfordras ävensom
att tåla sådan åtgärd, om han icke
själv är skyldig att vidtaga den.
Medför åtgärden kostnad eller skada
för honom är han berättigad till
ersättning enligt vad som stadgas i
4§.

Ägaren eller innehavaren av en
anläggning som avses i 4 § är skyldig
att tillåta att länsstyrelsen besiktar
den för att ta reda på vilka
åtgärder enligt 4 § som kan behövas.
Ägaren eller innehavaren är
också skyldig att tåla att sådana
åtgärder vidtas i de fall han inte
själv skall vidta dem. Medför åtgärden
kostnad eller skada för honom
har han rätt till ersättning enligt
vad som föreskrivs i 4 §.

' Lagen omtryckt 1960: 75.

FöU 1983/84:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Då bevakningen av en anläggning
eller en byggnad ankommer
på försvarsmakten, får en militär
myndighet besikta den för att ta
reda på vilka åtgärder som har vidtagits
eller bör vidtas för bevakningen.

Denna lag träder i kraft den juli 1984.

4 Förslag i proposition 1983/84:114 till

Lag om ändring i brottsbalken

Härigenom föreskrivs att 22 kap. 14 § brottsbalken skall ha nedan angivna
lydelse.

Föreslagen lydelse
22 kap.

14 §2

Nuvarande lydelse

Under beredskapstillstånd och
då riket är i krig skall såsom krigsman
anses, förutom den som på
grund av 21 kap. 20 § eller med stöd
därav givna bestämmelser är krigsman.
jämväl envar annan som är
tjänstgöringsskyldig vid försvarsmakten,
i den mån ej regeringen annorlunda
förordnar. Vad som sägs
om krigsman skall, då riket är i
krig, äga motsvarande tillämpning å
polisman vilken, utan att vara
tjänstgöringsskyldig vid försvarsmakten.
är skyldig att deltaga i rikets
försvar, å skyddsvakt som har
förordnats med stöd av 10 § lagen
(1940: 358) med vissa bestämmelser
till skydd för försvaret m. m.
samt å den som tillhör sådan tjänstegren
inom civilförsvaret, vars
personal jämlikt regeringens förordnande
är skyldig att utöva verksamhet
som åvilar försvarsmakten.

Under beredskapstillstånd och
då riket är i krig skall såsom krigsman
anses, förutom den som på
grund av 21 kap. 20 § eller med stöd
därav givna bestämmelser är krigsman,
jämväl envar annan som är
tjänstgöringsskyldig vid försvarsmakten,
i den mån ej regeringen annorlunda
förordnar. Vad som sägs
om krigsman skall, då riket är i
krig, äga motsvarande tillämpning å
polisman vilken, utan att vara
tjänstgöringsskyldig vid försvarsmakten,
är skyldig att deltaga i rikets
försvar samt å skyddsvakt som
har förordnats med stöd av 10 § lagen
(1940: 358) med vissa bestämmelser
till skydd för försvaret m. m.

2 Senaste lydelse 1980: 579.

FöU 1983/84:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Den som eljest under beredskapstillstånd eller då riket är i krig vistas vid
avdelning av försvarsmakten, som är i fält eller tjänstgör under liknande
förhållanden, skall ock anses såsom krigsman.

Beträffande krigsfånge, krigsdeltagare som internerats vid krig under
vilket riket är neutralt och utländsk man som vistas bland krigsfångar eller
internerade krigsdeltagare för att utöva sjukvård eller andlig vård skall i
tillämpliga delar gälla vad för krigsman är stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. För dem som efter lagens
ikraftträdande alltjämt är krigsplacerade för tjänstgöring inom tjänstegrenen
ordnings- och bevakningstjänst gäller äldre bestämmelser fortfarande.

5 Förslag i proposition 1983/84:114 till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978: 520)

Härigenom föreskrivs att 3§ familjebidragslagen (1978:520) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §1

Med tjänstepliktig avses den som har inkallats för att

1. enligt värnpliktslagen (1941: 967) eller lagen (1966:413) om vapenfri
tjänst fullgöra grundutbildning eller repetitionsutbildning i omedelbar anslutning
till grundutbildningen,

2. fullgöra sådan föreskriven utbildning till befattning för kompanibefäl
eller motsvarande utbildning som icke fullgörs enligt värnpliktslagen,

3. tjänstgöra vid hemvärnet eller frivilligt utbilda sig för eller tjänstgöra i
befattning inom totalförsvaret, om utbildningen eller tjänstgöringen skall
pågå minst fem dagar i följd och icke ger rätt till dagpenning som motsvarar
vad värnpliktig erhåller under repetitionsutbildning eller rätt till lön enligt
de grunder som gäller för anställd personal.

Vid tillämpning av bestämmel- Vid tillämpning av bestämmelserna
om näringsbidrag avses med serna om näringsbidrag avses med

tjänstepliktig även den som inkal- tjänstepliktig även den som har inläts
för att fullgöra tjänstgöring en- kallats för att fullgöra tjänstgöring

ligt civilförsvarslagen (1960: 74) enligt civilförsvarslagen (1960: 74)

och den som har inkallats till annan eller lagen (1984: 000) om skyldig utbildning

eller tjänstgöring enligt het för civilförsvarspliktiga att

värnpliktslagen eller lagen om va- tjänstgöra utanför civilförsvaret

penfri tjänst än sorn anges första och den som har inkallats till annan

stycket. utbildning eller tjänstgöring enligt

värnpliktslagen eller lagen om vapenfri
tjänst än som anges i första
stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

1 Senaste lydelse 1981: 417.

FöU 1983/84:16

6 Förslag i proposition 1983/84:114 till

Lag om ändring i lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1977: 265) om statligt personskadeskydd
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §'

Denna lag gäller ersättning av staten vid personskada och tillämpas på

1. den som fullgör tjänstgöring el- 1. den som fullgör tjänstgöring eller
genomgår utbildning eller in- ler genomgår utbildning eller in skrivningsprövning

enligt värn- skrivningsprövning enligt värnpliktslagen
(1941: 967), lagen pliktslagen (1941: 967), lagen

(1966: 413) om vapenfri tjänst, ci- (1966: 413) om vapenfri tjänst, civilförsvarslagen
(1960: 74) eller 6§ vilförsvarslagen (1960:74), 6§ la lagen(1981:

292) om tjänsteplikt för gen (1981: 292) om tjänsteplikt för

hälso- och sjukvårdspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonal samt

veterinärpersonal m. m., veterinärpersonal m. m. eller lagen

(1984: 000) om skyldighet för civilförsvarspliktiga
att tjänstgöra
utanför civilförsvaret,

2. den som deltager i räddningstjänst eller övning med brandstyrka enligt
brandlagen (1974: 80), skyddsarbete enligt lagen (1960: 331) om skyddsåtgärder
vid olyckor i atomanläggningar m. m. eller flygräddningstjänst enligt
luftfartslagen (1957: 297),

3. den som är intagen för vård i kriminalvårdsanstalt, i ett hem som
avses i 12 § lagen (1980:621) med särskilda bestämmelser om vård av
unga, i ett hem som avses i 11 § lagen (1981: 1243) om vård av missbrukare
i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annat fall intagen
eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest.

Regeringen får föreskriva att lagen skall tillämpas även på den som
frivilligt deltager i verksamhet inom totalförsvaret eller i annat fall än som
avses i första stycket deltager i verksamhet för att avvärja eller begränsa
skada på människor eller egendom eller i miljön.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

1 Senaste lydelse 1981: 1250.

FöU 1983/84:16

Motion

1983/84:2583 av Eric Hägelmark (fp) och Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att
riksdagen hos regeringen begär sådan ändring av åldersgränserna för
vämpliktslagen att individer längre än i dag kan ianspråktas i militära enheter
i de fall där ett längre utnyttjande är till fördel för beredskap och rationellt
användande av totalförsvarets personal.

Bakgrund

Det har länge varit en aktuell fråga att föra över civilförsvarets ordningsoch
bevakningstjänst till någon annan huvudman. Under årens lopp har flera
utredningar förordat detta. Det främsta skälet har varit att genom att
avväpna civilförsvaret förbättra det folkrättsliga skyddet och säkerheten för
civilförsvarets personal i krig. Ett annat skäl har varit att man velat göra
civilförsvaret till en rent humanitär organisation.

I proposition 1979/80:100 (bil. 7) föreslog regeringen att civilförsvarets
bevakningsuppgifter skulle föras till försvarsmakten och ordningsuppgifterna
till polisväsendet. Detta godtogs av riksdagen (FöU 1979/80:13, rskr 316).

Utskottet

Försvarsministern konstaterar att det behövs någon form av pliktlag för att
lösa frågan om rekrytering av personal till de ordningsuppgifter som förs över
till polisväsendet. För bevakningsuppgiftema kan det enligt hans mening inte
uteslutas att det i framtiden kan komma att behövas en särskild plikt vid sidan
av värnplikten som en kompletterande möjlighet att rekrytera personal. Han
pekar också på att personalförsörjningen är aktuell även inom andra
verksamhetsfält inom totalförsvaret.

Sammanfattningsvis uttalar försvarsministern att någon form av tjänsteplikt
behövs för att kunna rekrytera personal till sådana områden inom
totalförsvaret som inte omfattas av civilförsvarsplikten eller värnplikten samt
för att kunna öva denna personal i fredstid. Lagstiftning är därför nödvändig,
uttalar han.

Till grund för regeringens förslag att genom en särskild lag ålägga de
civilförsvarspliktiga en skyldighet att tjänstgöra utanför civilförsvaret ligger
en departementspromemoria (Ds Fö 1983:4) och remissyttranden över
denna. Flera remissinstanser är kritiska och menar att man inte når målet att
helt avväpna civilförsvaret så länge vissa civilförsvarspliktiga kommer att
vara beväpnade. Försvarsministern uttalar i sin allmänna motivering till
lagförslagen att han inte kan dela den uppfattning som ligger bakom kritiken.
Farhågorna att civilförsvaret och dess personal skulle kunna komma att
betraktas på ett felaktigt sätt bara därför att civilförsvarspliktiga tjänstgör
inom andra verksamhetsområden är enligt hans mening överdrivna. Det i

FöU 1983/84:16

sammanhanget väsentliga måste vara - anför han - att det inte finns
beväpnad personal i civilförsvarets verksamhet. Han anser att det är en
lämplig lösning att genom en särskild lag ålägga civilförsvarspliktiga att
tjänstgöra utanför civilförsvaret.

I motion 2583 (fp) uttalar motionärerna att det inte är en tilltalande lösning
att använda civilförsvarsplikten för att placera personer i beväpnade enheter.
De anser att detta kan bidra till missförstånd rörande civilförsvarets
verksamhet. Motionärerna förordar att man i stället använder värnplikten
för de enheter som är beväpnade. För att göra detta möjligt föreslår de att
värnpliktens övre åldersgräns höjs från 47 till minst 55 år.

Utskottet vill till en början slå fast att den som blir skyldig att tjänstgöra
enligt den föreslagna nya lagen inte i något avseende tillhör civilförsvaret
utan i stället den verksamhet som han eller hon deltar i. De som tas ut till
ordnings- eller bevakningsuppgifter tillhör alltså polisväsendet resp. försvarsmakten.
Mot denna bakgrund delar utskottet försvarsministerns uppfattning
att den rekrytering med hjälp av pliktlag som är nödvändig för bl. a.
dessa uppgifter lagtekniskt bör regleras på föreslaget sätt. Utskottet delar
alltså inte de farhågor om missförstånd beträffande civilförsvarets verksamhet
som har uttryckts av remissinstanser och i motion 2583. Inte heller i övrigt
har utskottet funnit anledning till erinran mot lagförslagen.

I motion 2583 förs ett vidare resonemang som bygger på uppfattningen att
rekryteringen till ordnings- och bevakningsuppgifter hellre borde grundas på
värnplikten. Motionsyrkandet innebär förslag om en höjning av värnpliktens
övre gräns. Konsekvenserna av en sådan åtgärd kan enligt utskottets mening
knappast överblickas utan att man ser över hela systemet av pliktlagar. En
sådan översyn ärf. n. inte aktuell. På kortare sikt kan konstateras att 1983 års
vämpliktsutbildningskommitté enligt sina direktiv (Dir. 1983:51) skall lämna
förslag om utgångspunkter för de fortsatta övervägandena avseende värnpliktsutbildningens
utformning inför 1987 års försvarsbeslut. Kommittén har
att utgå från att principen om allmän värnplikt för män skall ligga fast.
Arbetet bör i huvudsak vara slutfört under våren 1984.

Utskottet kan inte tillstyrka att riksdagen bifaller motionen.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om skyldighet för civilförsvarspliktiga att tjänstgöra utanför
civilförsvaret,

2. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74),

3. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1940:358) med vissa bestämmelser till
skydd för försvaret m. m.,

4. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i brottsbalken,

FöU 1983/84:16

5. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520),

6. att riksdagen antar det genom propositionen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd,

7. att riksdagen avslår motion 1983/84:2583 om ändring av värnplikten.

Stockholm den 12 april 1984

På försvarsutskottets vägnar

PER PETERSSON

Närvarande:?er Petersson (m), Olle Göransson (s), Gunnar Björk i Gävle
(c), Göthe Knutson (m), Evert Hedberg (s), Karl-Erik Svartberg (s), Ulla
Ekelund (c), Mats Olsson (s), Anita Bråkenhielm (m), Eric Hägelmark (fp),
Inge Carlsson (s), Iréne Vestlund (s), Erik Olsson (m), Barbro Evermo (s)
och Marita Bengtsson (s).

Reservation

Eric Hägelmark (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 10 börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”bifaller motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att den som blir skyldig att tjänstgöra enligt den
föreslagna nya lagen inte i något avseende tillhör civilförsvaret utan i stället
den verksamhet som han eller hon deltar i. De som tas ut till ordnings- eller
bevakningsuppgifter tillhör alltså polisväsendet resp. försvarsmakten. Utskottet
delar emellertid motionärernas uppfattning att den rekrytering med
hjälp av pliktlag som är nödvändig för bl. a. dessa uppgifter lagtekniskt hellre
hade bort grundas på värnplikten.

Motionsyrkandet innebär förslag om en höjning av värnpliktens övre
gräns. Härigenom skulle det bl. a. bli möjligt att utnyttja värnplikten för
ordnings- och bevakningsuppgiftema. Självfallet skulle långt ifrån alla
värnpliktiga som är äldre än 47 år tas i anspråk för plikttjänstgöring med stöd
av vämpliktslagen.

Utskottet anser att regeringen efter nödvändig beredning bör lämna
förslag till riksdagen om en sådan ändring av värnplikten som åsyftas i
motionen och om en annorlunda lagteknisk reglering av rekryteringen till
ordnings- och bevakningsuppgiftema. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

I avvaktan på de lagförslag som utskottet förutsätter att regeringen senare
kommer att lämna bör riksdagen godta nu ifrågavarande lagförslag.

FöU 1983/84:16

dels att utskottets hemställan i moment 7 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen med anledning av propositionen och med bifall till
motion 1983/84:2583 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört om en ändring av värnplikten.

minab/gotab 78424 Stockholm 1984