FöU 1983/84:15

Försvarsutskottets betänkande
1983/84:15

om planering och anslag för delar av totalförsvaret (prop. 1983/
84:100 bil. 6)

I betänkandet behandlas förslag som regeringen — efter föredragning av
försvarsministern, statsrådet Anders Thunborg - har förelagt riksdagen i
proposition 1983/84:100 bilaga 6 (försvarsdepartementet), i det följande
kallad budgetpropositionen.

I betänkandet behandlas också 30 motionsyrkanden. Motionerna är
väckta under den allmänna motionstiden i januari 1984. En sammanställning
av motionsyrkandena finns i bilaga 1. Där framgår var i betänkandet
de olika yrkandena behandlas.

Sammanfattning

Betänkandet gäller i huvudsak planering och anslag för civilförsvaret,
det ekonomiska försvaret (utom energiområdet) och övrigt totalförsvar.
Beträffande det militära försvaret behandlas vissa organisations- och anslagsfrågor
samt vissa frågor om värnpliktsutbildning m. m. som inte har
omedelbart samband med de förslag som regeringen sedermera har lämnat
i proposition 1983/84:112. Dessa förslag kommer utskottet att behandla i
ett senare betänkande.

Utskottet tillstyrker att Allmänna bevakningsaktiebolaget (ABAB) får
behålla en viss särställning när det gäller bevakning av totalförsvarets
anläggningar. 1 enlighet med regeringens förslag skall detta gälla hela
landet men begränsas till högviktiga skyddsobjekt. Företrädarna för moderata
samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet reserverar sig för att
ABAB:s särställning skall slopas helt.

Beträffande värnpliktsutbildningen tillstyrker utskottet att tiden för
grundutbildning förlängs för vissa kategorier värnpliktiga vid kustartilleriet
samt att man nu permanentar ett nytt utbildningssystem för flottan. Systemet
innebär att de värnpliktiga rycker in direkt till fartygsförbanden för sin
grundutbildning. Det tillämpas sedan några år försöksvis och medför bl. a.
att försvarsmakten kan avstå etablissementet Sparre i Karlskrona till andra
statliga och kommunala ändamål.

Regeringens förslag om riktlinjer för det militära försvarets provningsverksamhet
och om förbättrade värnpliktsförmåner tillstyrks. Om riksdagen
följer utskottet får värnpliktiga under grundutbildning höjd dagersättning
med 1 kr. till lägst 23 kr. Lägsta dagpenning vid repetitionsutbildning
blir 55 kr.

1 Riksdagen 1983184. 10 sami. Nr 15

FöU 1983/84:15

I fråga om civilförsvaret föreslår regeringen att den besparing nästa
budgetår med 20 milj. kr. som riksdagen godtog hösten 1983 skall gälla
också återstående budgetår i den femåriga planeringsperioden. Mot den
bakgrunden räknar försvarsministern med att hela civilbefolkningens behov
av skyddsmasker och barnskydd inte kan vara tillgodosett vid utgången
av budgetåret 1992/93, som beslutades år 1982, utan först 3-4 år senare.
Utskottet — som har funnit flera faktorer som talar för att behoven kan
täckas tidigare än försvarsministern förutsätter — anser enhälligt att riksdagen
inte nu bör godkänna en sådan försening. Den bör i stället uppdra åt
regeringen att redovisa en plan för behovstäckningen. Utskottet föreslår
också ett uttalande att planeringen bör inriktas mot att snarast skapa
balans mellan skydd för vuxna och skydd för barn.

Enligt 1982 års försvarsbeslut bör det vara möjligt att hårdare styra
skyddsrumsbyggandet till riskområden. Detta går dock inte att genomföra
konsekvent förrän kommunerna har upprättat s. k. skyddsplaner. Utskottet
godtar regeringens förslag att man med hänsyn till den nuvarande
ekonomiska situationen inte beställer några nya skyddsrum i småhusområden
under budgetåret 1984/85.

Utskottet tillstyrker bifall till regeringens förslag om riktlinjer för det
ekonomiska försvarets utveckling och biträder likaså regeringens förslag i
alla anslagsfrågor som behandlas i betänkandet.

Under olika punkter i betänkandet förekommer beträffande vissa delfrågor
motionsyrkanden som utskottet föreslår riksdagen att avslå. Reservationer
och särskilda yttranden redovisas i innehållsförteckningen.

1 Försvarsdepartementet m. m.

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 7-10) föreslagit riksdagen att
för budgetåret 1984/85 anvisa medel för försvarsdepartementet m. m. enligt
följande sammanställning.

Anslag		Belopp (kr.)
A 1. Försvarsdepartementet (s. 7) A 2. Vissa nämnder m. m. inom	förslagsanslag	27300000
totalförsvaret (s. 8-9)	bemyndigande (garanti för bank-lån till Stiftelsen Gällöfsta kurs-
	centrum)	6500000
	förslagsanslag	6870000
A 3. Kommittéer m. m. (s. 9)	reservationsanslag	8600000
A 4. Extra utgifter (s. 10)	reservationsanslag	535000

FöU 1983/84:15

Utskottet

Enligt riksdagens beslut vid riksmötet 1981/82 räknas kostnaderna för
försvarsdepartementet m. m. fr. o. m. budgetåret 1983/84 inte in i utgiftsramen
för det militära försvaret. De anslag som behandlas under denna
punkt ligger alltså utanför utgiftsramarna för det militära försvaret och
civilförsvaret.

Utskottet har inte något att invända mot regeringens förslag och hemställer 1.

att riksdagen till Försvarsdepartementet för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 27300000 kr.,

2. beträffande Vissa nämnder m. m. inom totalförsvaret

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta att en statlig
garanti om 6500000 kr. får ställas som säkerhet för ett banklån
till Stiftelsen Gällöfsta kurscentrum,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 6870000 kr.,

3. att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 8600000 kr.,

4. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 535000 kr.

2 Strukturförändringar och samordning

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 15-17) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om arbetet med
strukturförändringar och samordning inom försvaret och mellan försvaret
och andra delar av den offentliga verksamheten.

Föredragande statsrådet

Föredragande statsrådet redovisar arbetsläget för kvarstående delar av
det översynsprojekt som har påbörjats i syfte att kartlägga besparingar
som är möjliga genom samverkan mellan försvaret och övriga samhällssektorer
(jfr prop. 1981/82:100 bil. 7). En motsvarande redogörelse lämnades i
1983 års budgetproposition (prop. 1983/84:100 bil. 6). Följande projekt
behandlas:

- Försvarsmaktens transportflyg

- Flygplan för havsövervakning

- Samordning mellan kommuner och fredsförband

- Totalförsvarets ledning

- Utredningen om försvarets gemensamma myndigheter (Hpg 5-kommittén) -

Försvarets datacentral.

FöU 1983/84:15

Utskottet

Försvarsministern tar i sin redogörelse bl. a. upp ett förslag av den s. k.
Hpg 5-kommittén att lägga ned försvarets datacentral. Han förklarar
sig inte vara beredd att nu förorda en sådan nedläggning utan anser
liksom praktiskt taget alla remissinstanser, som har yttrat sig över förslaget,
att det behövs ett vidgat beslutsunderlag. Arbetet med att ta fram ett
sådant underlag kommer, anför han, att genomföras främst som ett led i
utvecklingen av försvarets informationssystem.

Utskottet har ingen erinran mot vad försvarsministern anfört om arbetet
med strukturförändringar och samordning inom försvaret och mellan försvaret
och andra delar av den offentliga verksamheten. Utvecklingen av
informationssystem kommer utskottet att behandla under punkt 6 i det
följande.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört om strukturförändringar och samordning inom försvaret
och mellan försvaret och andra delar av den offentliga verksamheten.

3 Bevakningen av totalförsvarsobjekt

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 18-25) föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för bevakningen av totalförsvarsobjekt som föredragande
statsrådet har förordat.

Bakgrund

I syfte att effektivisera bevakningen av militära anläggningar och andra
objekt som är viktiga från totalförsvarssynpunkt inrättades år 1964 enligt
riksdagsbeslut samma år (prop. 1964:108, SU 121, rskr 261) ett särskilt
statligt bevakningsbolag, Allmänna bevakningsaktiebolaget (ABAB). Nu
gällande föreskrifter rörande utnyttjande av bolagets tjänster finns i förordningen
(1975:874) om anordnande av bevakning. Där föreskrivs att vissa
uppräknade statliga myndigheter skall anlita ABAB för bevakning av lokaler,
förvaringsutrymmen och andra anläggningar som är betydelsefulla
från totalförsvarssynpunkt, s. k. skyddsföremål. Föreskrifterna gäller
skyddsföremål som finns inom vissa i förordningen namngivna större
kommuner i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Malmöhus, Hallands,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Värmlands län. Av de viktiga totalförsvarsmyndigheterna
är det bara luftfartsverket som inte omfattas av
bestämmelserna. I förordningen föreskrivs vidare att berörda myndigheter
skall anlita televerket för installation och underhåll av bevakningsanord -

FöU 1983/84:15

ningar i angivna skyddsföremål. Dessa uppgifter fullgörs numera av det
statliga Tele Larm AB.

I betänkandet (SOU 1978:48) Konkurrens på lika villkor föreslog monopolutredningen
att ABAB:s och televerkets särställning borde upphävas.
Som främsta skäl för förslaget angav utredningen att myndigheternas eget
ansvar för bevakningens effektivitet hade ökat sedan ABAB:s särställning
infördes. Dessutom hade kontrollen över bevakningsföretagen skärpts genom
att krav på auktorisation införts genom lagen (1974:191) om bevakningsföretag.
Ett problem med en sådan ordning bedömdes ligga i de höga
lönekostnader som AB AB har jämfört med branschen i övrigt. ABAB:s
väktare har nämligen anställningsvillkor som tjänsteman medan villkoren
för väktare i övriga bevakningsföretag är reglerade av avtal inom LOområdet.
Om ABAB:s särställning skulle avskaffas bedömdes det därför
inte vara sannolikt att ABAB-gruppen skulle klara konkurrensen med den
marknadsdominerande Securitasgruppen. För att förhindra ett privat monopol
på bevakningsområdet föreslog utredningen att ABAB skulle tillföras
ett kapitaltillskott.

På grundval av monopolutredningens betänkande lämnades proposition
1978/79:134 om behandlingen av gällande särställningar för vissa företag
och myndigheter vid leveranser till staten m. m. I propositionen föreslogs
bl. a. att man skulle undersöka om det var möjligt att begränsa särställningen
för ABAB och televerket till att endast omfatta bevakningsobjekt med
hög prioritet från skyddssynpunkt.

Vid finansutskottets behandling av propositionen (FiU 1979/80:6) reserverade
sig de socialdemokratiska ledamöterna och uttalade att det inte
fanns något behov av den föreslagna översynen (s. 14). Ett av de utmärkande
dragen för bevakningsmarknaden var, enligt reservanterna, risken
för att den privata Securitasgruppen skulle få ett totalt monopol. Denna
risk måste bedömas som särskilt allvarlig med tanke på de känsliga uppgifter
som handhas av bevakningsföretagen. Det faktum att ABAB:s personal
har förmånligare anställningsvillkor än vad fallet är i de privata
bevakningsföretagen och att ABAB dessutom uppvisar en högre standard
än konkurrenterna i fråga om personalkontroll, utbildning och personalkvalitet
ansåg reservanterna inte böra få utgöra motiv för att privata
bevakningsföretag skall tillåtas konkurrera ut ABAB genom lägre priser.

Riksdagen beslöt i enlighet med förslaget i propositionen (FiU 1979/
80:6, rskr 45). Regeringen uppdrog därefter åt överbefälhavaren att i
samråd med rikspolisstyrelsen undersöka om det skulle vara möjligt att
från skyddssynpunkt gradera skyddsföremålen på ett sådant sätt att särställningen
för ABAB och televerket begränsades till vissa skyddsföremål.

Överbefälhavaren har numera för regeringen redovisat resultatet av sin
undersökning. Med utgångspunkt i gällande indelning av skyddsföremålen
i högviktiga (klass A), viktiga (klass B) och övriga (oklassificerade) förordar
han att endast ABAB skall anlitas om bevakningen avser högviktiga

FöU 1983/84:15

skyddsföremål. Denna särställning för AB AB bör enligt överbefälhavaren
gälla hela landet.

Överbefälhavarens förslag i övrigt och remissvaren över detta framgår
av redogörelsen i propositionen (s. 20—24).

Föredragande statsrådet

Föredragande statsrådet föreslår att särställningen för ABAB behålls
men begränsas till bevakning av högviktigä skyddsföremål. Han anser
vidare att nuvarande geografiska inskränkning inte är motiverad och att
särställningen bör, som överbefälhavaren förordar, omfatta hela landet
och alla statliga myndigheter. Försvarsministern uttalar förståelse för de
svårigheter som kan uppstå såväl för de företag som i dag svarar för
bevakningen av högviktiga skyddsföremål utanför monopolområdet som
för ABAB, som förlorar sin särställning när det gäller bevakningen av vissa
objekt. Han anser att det behövs en övergångstid av fyra år för att avveckla
de kontrakt som har tecknats med stöd av nu gällande regler. Han pekar
i sammanhanget också på att en myndighet, som finnér att det skulle vålla
väsentliga olägenheter att byta bevakningsföretag, alltid kan ansöka om
dispens hos regeringen.

Vidare föreslår försvarsministern att Tele Larm AB:s särställning skall
slopas.

Motionerna

1983/84:1087 av Björn Molin m.fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med
avslag på regeringens hemställan i proposition 1983/84: 100 under försvarsdepartementets
bilaga punkt 4.7 ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ABAB:s monopolställning.

1983/84:1566 av Per Petersson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett slopande av
ABAB:s särställning i fråga om bevakning av totalförsvarsobjekt.

Utskottet

Regeringens förslag innebär att ABAB:s särställning i framtiden begränsas
till att endast gälla bevakningen av högviktiga skyddsföremål. Samtidigt
föreslås dess särställning utvidgas till att gälla hela landet och alla
statliga myndigheter.

I motion 1087 (fp) anförs att det bör introduceras ett moment av konkurrens
inom bevakningsområdet, bl. a. för att minska statens kostnader för
bevakning. Motionärerna hänvisar till de förslag i samma riktning som
lades fram av monopolutredningen.

FöU 1983/84:15

Även enligt motion 1566 (m) bör ABAB:s särställning slopas. Om det
finns synnerliga skäl att behålla den för vissa få anläggningar, bör enligt
motionärerna detta kunna särskilt motiveras och kretsen av anbudsgivare
begränsas. Lagen om bevakningsföretag (1974:191) åberopas som stöd för
statlig insyn och kontroll. Skulle så anses nödvändigt kan lagen skärpas,
uttalar motionärerna.

Utskottet vill inledningsvis understryka vikten av att man effektivt kan
bevaka objekt som är särskilt viktiga från totalförsvarssynpunkt. Det är av
vitalt intresse att hindra att anläggningar av detta slag utsätts för spionage
eller blir föremål för sabotage. Detta gäller främst s. k. högviktiga skyddsobjekt.

Utskottet bedömer att de i propositionen angivna riktlinjerna bäst motsvarar
den betydelse som utskottet tillmäter bevakningen av de högviktiga
skyddsobjekten. Det är betydelsefullt att staten genom den föreslagna
ordningen garanteras en god insyn i hur denna känsliga och grannlaga
bevakningsverksamhet organiseras och bedrivs. Utskottet anser inte att —
som anförs i motion 1566 - den särskilda lagstiftningen för bevakningsföretag
ger lika god garanti i detta hänseende, även om icke-statliga bevakningsbolag
i och för sig kan göra ett mycket gott bevakningsarbete. Det bör
också framhållas att ett slopande av ABAB:s särställning inte heller torde
medföra den förbilligande konkurrenssituation på området som eftersträvas
i motion 1087. Skulle ABAB:s särställning slopas kan man i stället
befara en utveckling mot en monopolställning för något av de andra bevakningsföretagen.

Riksdagen bör enligt utskottets mening godkänna de riktlinjer för bevakning
av totalförsvarsobjekt som försvarsministern förordar och därmed
avslå motionerna 1087 och 1566.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84: 1087 och 1983/ res. 1 (m, c, fp)
84:1566 godkänner de riktlinjer för bevakningen av totalförsvarsobjekt
som föredragande statsrådet har förordat.

4 Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1982/83

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 30-33) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten
inom det militära försvaret under budgetåret 1982/83.

Utskottet

I propositionen lämnas en sammanfattande redogörelse för verksamheten
inom försvarsmakten. Redogörelsen grundas i huvudsak på preliminä -

FöU 1983/84:15

ra redovisningar i anslagsframställningarna för budgetåret 1984/85 från
myndigheter med produktionsansvar samt på överbefälhavarens redogörelse
för tillståndet inom försvarsmakten i programplanen för det militära
försvaret för perioden 1984/85-1988/89.

Beträffande det ekonomiska utfallet anges utgiftsramen till 19068,3 milj.
kr. i medelprisläget för budgetåret 1982/83. Efter korrigering av utgiftsramen
med vissa poster och en jämförelse med de faktiska utgifterna under
budgetåret konstateras i budgetpropositionen att utgifterna var 7 milj. kr.
större än utgiftsramen.

Utskottet har observerat att en av de redovisade korrigeringsposterna -avseende vissa kostnader för ubåtsbärgning, 1 414000 kr. - har avräknats
redan budgetåret 1981/82 och av misstag tagits upp även budgetåret 1982/
83. Med hänsyn till detta var utgifterna i stället 8,4 milj. kr. större än
utgiftsramen. Enligt vad utskottet har inhämtat kommer regeringen att
beakta detta överutnyttjande i samband med prisregleringen för budgetåret
1983/84.

Utskottet har i övrigt inte något att erinra med anledning av vad föredragande
statsrådet har anfört om verksamheten inom det militära försvaret
under budgetåret 1982/83 och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

5 Verksamheten inom det militära försvaret under budgetåret
1983/84

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 34-35) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten
inom det militära försvaret under budgetåret 1983/84.

Utskottet

Verksamheten under budgetåret 1983/84 bedrivs enligt de riktlinjer som
finns angivna i proposition 1982/83:100 bilaga 6 (FöU 9, rskr 271) samt i
regleringsbreven för budgetåret.

Föredragande statsrådet anmäler att den ekonomiska situationen gör det
nödvändigt att sänka ambitionerna i förhållande till föregående års plan
inom de flesta verksamhetsområdena för att givna ekonomiska ramar inte
skall överskridas.

Utskottet har inte något att erinra med anledning av vad föredragande
statsrådet har anfört om verksamheten inom det militära försvaret 1983/84
och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

FöU 1983/84:15

6 Vissa frågor rörande det militära försvaret m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 36-48)

1. föreslagit riksdagen att anta förslag till lag om ändring i värnpliktslagen
(1941:967),

2. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om det militära försvarets ekonomiska situation, besparingar i fredsorganisationen,
utveckling av informationssystem, värnpliktsutbildning
och frivilliga försvarsorganisationer.

Föredragande statsrådet

1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 2, FöU 18, rskr 374) med
den inriktning som statsmakterna gav beslutet under våren 1983 (prop.
1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271) ligger till grund för det militära
försvarets utveckling. Den programplan för perioden 1984/85-1988/89 som
överbefälhavaren har lämnat hösten 1983 är den första som baserar sig på
denna inriktning. På grund av problem för försvarets ekonomi har överbefälhavaren
sett sig nödsakad att anmäla ett betydande behov av omplanering
i förhållande till det underlag som låg till grund för 1982 års försvarsbeslut.

Föredragande statsrådet anmäler att försvarsmaktens ekonomiska
problem har ansetts vara av en sådan omfattning och konsekvenserna
av möjliga åtgärder så stora att regeringen bedömt det som
nödvändigt att grundligt utreda den uppkomna situationen och tänkbara
handlingsmöjligheter, innan beslut fattas om det militära försvarets fortsatta
utveckling. Enligt försvarsministern är det också önskvärt att dessa
beslut kan tas i största möjliga enighet mellan de politiska partierna i
riksdagen. Han har därför inbjudit företrädare för de partier som är representerade
i försvarsutskottet till överläggningar om den ekonomiska situationen
inom det militära försvaret.

Försvarsministern avser att tidigt under år 1984 föreslå regeringen att
tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté för att överväga och
lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta
utveckling m. m. efter år 1987.

Försvarsministern behandlar också vissa frågor med anknytning till
besparingar inom fredsorganisationen. Han gör inledningsvis
en analys av de mål för personalminskningarna inom huvudprogrammet
Gemensamma myndigheter m. m. som fastställdes i 1982 års totalförsvarsbeslut.
När det gäller utvecklingen av fredsorganisationen hänvisar han till
ett förslag till förändringar av värnpliktsutbildningen inom marinen som
utskottet behandlar i det följande. I samband med att det nya systemet
införs kan, anför han, etablissementet Sparre i Karlskrona överlämnas till
byggnadsstyrelsen under budgetåret 1984/85, eftersom det inte längre be -

FöU 1983/84:15

hövs för försvaret. Han redovisar också de åtgärder som vidtagits och
övervägs beträffande Rommehedslägret (jfr FöU 1974:27, rskr 308).

Beträffande utveckling av informationssystem redogör föredragande
statsrådet för beslutade åtgärder m.m. Enligt hans mening bör
det tas fram en plan för den administrativa databehandlingen inom försvaret.
Dessutom kan vissa myndigheters uppgifter inom ADB-området behöva
förändras. Försvarsministern räknar med att förslag skall kunna föreläggas
riksdagen senast i 1986 års budgetproposition.

När det gäller värnpliktsutbildningm. m. föreslår försvarsministern
bl. a. att ett ändrat system för värnpliktsutbildningen inom flottan
skall fastställas och grundutbildningstiden för vissa värnpliktiga inom kustartilleriet
förlängas. Sistnämnda åtgärd gör det nödvändigt att ändra värnpliktslagen
(1941:967). Regeringens förslag till en sådan ändring redovisas
i en bilaga till budgetpropositionen (bilaga 6.1). Försvarsministern upplyser
vidare om att försök med uppdelad krigsförbandsövning (prop. 1983/
84:59, FöU 10, rskr 119) har påböljats. Den av riksdagen beslutade utbildningen
av värnpliktiga i bevaknings- och depåtjänst (prop. 1981/82:100,
FöU 18, rskr 374) genomförs i full utsträckning fr. o. m. utbildningsåret
1984/85. Han tar också upp de värnpliktigas veckoutbildningstid och deras
möjlighet att påverka sin utbildningssituation. Vidare redogör han för
handläggningen av ärenden rörande vissa värnpliktiga som vägrar fullgöra
sin värnplikt och de ändrade föreskrifter på området som övervägs. Försöksverksamheten
med frivillig musikpluton berörs också liksom värnpliktsutbildningskommitténs
(Fö 1983:01) arbete.

Slutligen framhåller försvarsministern den stora betydelse som de frivilliga
försvarsorganisationerna har för vårt totalförsvar. Det är
därför, framhåller han, väsentligt att deras verksamhet stöds och underlättas.
Han anmäler att en särskild kommitté har tillkallats med uppgift att
utreda frågan om förmåner m. m. vid frivillig försvarsverksamhet (Fö
1982:08). Kommittén beräknas avsluta sitt arbete under år 1984.

Motioner

Beträffande det militära försvarets ekonomiska situation
m. m. behandlar utskottet följande motioner.

1983/84:576 av Lars Werner m.fl. (vpk) såvitt gäller yrkande 1 att
riksdagen beslutar

a) att uttala att en större vikt i fortsättningen skall ägnas åt sårbarhet i
samhället vid det svenska totalförsvarets planering,

b) att hos regeringen hemställa om att direktiven till nästa försvarsutredning
utformas i enlighet därmed.

1983/84:2209 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) såvitt gäller yrkande 1 att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts med anledning av direktiv till 1984 års försvarskommitté.

FöU 1983/84:15

Beträffande värnpliktsutbildning m. m. behandlar utskottet följande
motioner.

1983/84:489 av Oswald Söderqvist (vpk) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen hemställer om åtgärder för att motverka militaristiska tendenser,
som de i motionen angivna, vid svenska militära förband och
skolor.

1983/84:770 av Göthe Knutson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
angelägenheten av försvarsupplysning och att sådana åtgärder vidtas att
vaije värnpliktig under sin grundutbildning får en fullgod försvarsinformation
omfattande minst 15 timmar samt att rimlig tid för försvarsupplysning
anslås även under repetitionsövningar.

1983/84:1180 av Oswald Söderqvist m. fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om åtgärder för att lösa problemen med barnomsorg
vid inkallelse till militärtjänst.

1983/84:1559 av Karin Ahrland (fp) och Kerstin Ekman (fp) vari yrkas
att riksdagen i skrivelse till regeringen begär sådana regler i fråga om
övningar inom försvarsmakten och civilförsvaret att bättre hänsyn än i dag
kan tas till föräldrars barnomsorg.

1983/84:1560 av Jan Bergqvist m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder för att öka informationen om FN och FN-frågor
inom utbildningen i försvaret.

1983/84:2206 av Kerstin Ekman (fp) och Karin Ahrland (fp) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om civila kunskaper som grund till värnpliktsutbildningen.

Beträffande frivilliga försvarsorganisationer behandlar utskottet
motion 1983/84:971 av Per Petersson m.fl. (m) såvitt gäller yrkande
8 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om frivilliga försvarsorganisationer.

Utskottet

Det militära försvarets ekonomiska situation m.m.

Regeringen har numera i proposition 1983/84:112 lämnat förslag till
hantering av den uppkomna ekonomiska situationen och till planering för
det militära försvarets fortsatta utveckling. Utskottet kommer senare att ta
ställning till dessa förslag.

I budgetpropositionen (s. 40) aviseras att en ny försvarskommitté kommer
att tillkallas tidigt under år 1984. Med anknytning härtill behandlar
utskottet nu två motionsyrkanden som syftar till att riksdagen skall påverka
innehållet i kommitténs direktiv.

FöU 1983/84:15

Vänsterpartiet kommunisterna uttalar i motion 576 att den första försvarslinjen
för ett nationellt, självständigt neutralitetsförsvar måste skapas
ute i samhället. ”Den centralisering och utslagning av viktiga samhällsfunktioner,
som nu sker på marknadskrafternas villkor, måste motarbetas
genom aktiva åtgärder av statsmakterna, regering och riksdag.” Vpk upprepar
ett tidigare framfört förslag att en ny försvarskommitté bör fa direktiv
som på ett mycket mer bestämt sätt än tidigare riktar in verksamheten
inom totalförsvaret mot att minska sårbarheten, överföra resurser från
militär till civil sektor och därigenom stärka Sveriges motståndskraft vid
kriser och krig.

I motion 2209 från centerpartiet redogör motionärerna för viktiga delar
av den svenska säkerhetspolitiken. Beträffande direktiv till försvarskommittén
framhålls som angeläget att sårbarhetsaspekterna blir beaktade.

Regeringen har den 15 mars 1984 beslutat om direktiv till en ny försvarskommitté.
Direktiven fogas som bilaga 2 till detta betänkande.

Det militära försvaret skall vara krigsavhållande. Försvar mot invasion
är dess främsta uppgift. Liksom i samband med 1982 års försvarsbeslut
(FöU 1981/82:18 s. 13) anser utskottet att en inriktning av Sveriges försvar
enligt önskemålen från vänsterpartiet kommunisterna inte skulle stämma
överens med de krav som vår säkerhetspolitik ställer.

Beträffande samhällets sårbarhet och motståndskraften inom de civila
delarna av totalförsvaret konstaterar utskottet att regeringens direktiv
bl. a. behandlar totalförsvarets civila delar och särskilt tar upp olika slag av
sårbarhet i det svenska samhället. Enligt direktiven avses försvarskommittén
inom vissa angivna områden föreslå ambitionsnivåer beträffande den
säkerhet som bör eftersträvas för att verksamheten i erforderlig grad skall
kunna fullföljas under kriser och i krig. Kommittén kommer senare att
tillföras underlag för detta arbete, bl. a. resultat av nu pågående studier.

Enligt utskottets menmg är sårbarhetsfrågor väl beaktade i försvarskommitténs
direktiv. Kommittén torde också vara oförhindrad att i sitt arbete
ta upp andra former av sårbarhet i samhället. Mot denna bakgrund anser
utskottet att nu ifrågavarande motionsyrkanden är tillgodosedda och därför
inte bör bifallas.

Besparingar i fredsorganisationen

Försvarsministern erinrar om att de femåriga mål som sattes upp i 1982
års försvarsbeslut för huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m. m.
enligt budgetpropositionen 1983 borde ses som uttalanden om vilka faktiska
besparingar och personalminskningar som skulle genomföras under
innevarande försvarsbeslutsperiod. De tioåriga målen borde ses som uttalanden
om vilka planeringsförutsättningar som skulle användas vid den
årliga planeringen.

Dessa mål bör enligt försvarsministerns mening inte uttryckas i form av
personalminskningar utan som ett högsta antal personår som resp. myndig -

FöU 1983/84:15

het får utnyttja under angivet budgetår. I propositionen anger han de mål
för budgetåret 1986/87 och den inriktning för budgetåret 1991/92 som med
denna utgångpunkt bör ligga till grund för den fortsatta planeringen vid
myndigheter inom huvudprogrammet Gemensamma myndigheter m. m.

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern har
anfört om mål och inriktning för personalvolymens utveckling vid vissa
myndigheter. Utskottet kommer att behandla avvecklingen av etablissementet
Sparre i det följande och Rommehedslägret i ett senare betänkande.

Utvecklingen av informationssystem

Det finns f. n. ett stort antal administrativa informationssystem inom
försvarsmakten. Förbudgetåret 1984/85 har försvarsmaktens myndigheter
redovisat behov av sammanlagt ca 203 milj. kr. för ett femtiotal ADBsystem
i drift och ett trettiotal systemutvecklingsprojekt m. m.

I mars 1982 har regeringen beslutat att försvarets rationaliseringsinstituts
(FRI) rapport Struktur 90 skall» vara grund för utvecklingen av nya
informationssystem och modernisering av äldre system inom försvaret.
Rapporten, som innehåller förslag till den långsiktiga inriktningen av försvarets
administrativa databehandling, syftar bl. a. till en utveckling mot
lokala datorer och datasystem i såväl krig som fred.

I budgetpropositionen uppger försvarsministern att överbefälhavaren
har fått regeringens uppdrag att utreda och komma med förslag rörande en
rad frågor inom ADB-området. Resultatet av en del av dessa uppdrag har
redovisats för regeringen medan utredningsarbetet i övrigt ännu pågår.

Enligt försvarsministerns mening bör tas fram en plan för den administrativa
databehandlingen inom försvaret i sådan tid att ett förslag i ämnet
kan föreläggas riksdagen senast i 1986 års budgetproposition.

Utskottet anser att frågor som hänger samman med informationssystemen
inom försvaret är viktiga. Utvecklingen på området går snabbt och det
är nödvändigt att anpassa verksamheten så att nya tekniska möjligheter
kan utnyttjas så ändamålsenligt och ekonomiskt som möjligt. Utskottet har
inte något att invända mot vad föredragande statsrådet har anfört om en
plan för administrativ databehandling eller i övrigt rörande utvecklingen av
informationssystem.

Värnpliktsutbildning m.m.

Som framgår av redogörelsen i det föregående har försvarsministern
förordat viss ändring av värnpliktsutbildningssystemet inom flottan och en
förlängning av grundutbildningstiden för vissa värnpliktiga inom kustartilleriet.
Utskottet vill något uppehålla sig vid dessa båda frågor.

I samband med 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82: 102 bil. 2) uttalade
dåvarande försvarsministern sitt stöd för en permanentning av ett
nytt utbildningssystem för flottan, som försöksvis redan var i

FöU 1983/84:15

tillämpning. Systemet innebär att de värnpliktiga rycker in direkt till utbildning
vid fartygsförbanden i stället för att som tidigare få i huvudsak all
rekrytutbildning vid Karlskrona örlogsskolor. I propositionen gjordes bedömningen
att man genom en permanentning av detta försöksvis tillämpade
utbildningssystem skulle både höja beredskapen och minska behovet
av utbildningsanläggningar i land. Bl. a. ansågs det bli möjligt att avveckla
etablissementet Sparre i Karlskrona. Riksdagen (FöU 1981/82:18 s. 45,
rskr 374) var emellertid inte beredd att utan ytterligare underlag godta att
det nya utbildningssystemet infördes definitivt och förordade att försöken
skulle utvärderas ytterligare.

Med anledning av riksdagens ställningstagande har försvarets rationaliseringsinstitut
(FRI) på uppdrag av regeringen genomfört en utvärdering i
enlighet med riksdagsbeslutet. FRI konstaterar vissa nackdelar med det
nya systemet men finnér dessa vara av begränsad omfattning och i flertalet
fall av övergångskaraktär. FRI anser sammanfattningsvis att fördelarna
med det nya utbildningssystemet klart överväger nackdelarna och föreslår
att systemet med smärre ändringar blir permanent. Enligt FRI:s beräkningar
medför ändringen en minskning av utbildningskostnaderna med ca 12
milj. kr. per budgetår. Försvarsministern förordar att utbildningssystemet
tillämpas t. v.

Utskottet finnér mot bakgrund av resultatet av FRI:s översyn nu anledning
tillstyrka att det nya systemet för utbildningen vid flottan blir permanent.
Beredskapsskäl och de besparingar som den nya ordningen beräknas
medföra talar för detta. I likhet med försvarsministern förutsätter utskottet
att det vidtas fortlöpande åtgärder för att eliminera de nackdelar som FRI
har ansett vara förbundna med ändringen. En permanent tillämpning av
det nya utbildningssystemet medför enligt försvarsministern konsekvenser
för etablissementet Sparre i Karlskrona. Enligt vad utskottet har inhämtat
behöver byggnadsstyrelsen ungefär halva etablissementet för bl. a. polishus
medan kommunen önskar överta resterande del, främst för undervisningsändamål.
Simhallen avses upprustas av kommunen varvid även marinens
behov kan tillgodoses genom förhyrning. Något annat behov för
marinens del av etablissementet Sparre finns det enligt uppgift inte. Utskottet
har därför ingen erinran mot att etablissementet Sparre avvecklas
som ett led i strävan att avstå från mark, byggnader och anläggningar som
inte är oundgängligen nödvändiga för försvarsändamål.

I budgetpropositionen läggs också fram ett förslag till viss ändring i
värnplikt slagen (bilaga 6.1). Förslaget innebär att grundutbildningstiden
förlängs med minst 35 dagar för plutonsbefälsuttagna tekniker och
stabstjänstvärnpliktiga vid kustartilleriet. Denna ändring motiveras bl. a.
av de ökade krav som den tekniska utvecklingen har medfört. Värnpliktiga
i bevaknings- och depåtjänst (kategori H) vid kustartilleriet avses också få
förlängd tjänstgöring (minst 40 dagar). Bakom denna förlängning ligger
behovet att ge dessa värnpliktiga en utökad befattningsutbildning för att

FöU 1983/84:15

man i enlighet med 1982 års försvarsbeslut skall kunna krigsplacera dem i
bevakningsförband.

Utskottet har ingen erinran mot de föreslagna ändringarna av värnpliktslagen.
Den lag om ändring i värnpliktslagen som bör antas av riksdagen
framgår av bilaga 3 till detta betänkande.

Utskottet har heller inte något att invända mot vad försvarsministern i
övrigt har anfört om värnpliktsutbildning m. m.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också motionerna 489 (vpk),
770 (m), 1180 (vpk), 1559 (fp), 1560 (s) och 2206 (fp) som alla tar upp frågor
med anknytning till de värnpliktigas utbildning.

Motion 489 (vpk) har som bakgrund vissa uppgifter om utbildningen
vidjägarförband och andra förband av elitkaraktär som under hösten
1983 kom till allmänhetens kännedom. I de utbildningsmetoder som
uppges ha använts vid dessa förband ser motionärerna yttringar av militarism,
fascism och rasism. Om den elitbetonade utbildningen inte kan
bedrivas utan sådana inslag bör den enligt motionen avbrytas och förband
och skolor med sådan utbildning upplösas. Motionärerna anser det viktigt
att de värderingar som alla grupper i samhället säger sig slå vakt om
kommer till uttryck i den militära utbildningen. Regeringen bör enligt
motionärerna av riksdagen åläggas att noggrant följa och kontrollera den
fortsatta utvecklingen vid dessa förband.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är viktigt att sådana
värderingar som har en bred anslutning i vårt samhälle också präglar den
militära utbildningen. De i motionen åsyftade händelserna granskas av
såväl militära myndigheter som av justitieombudsmannen och riksåklagaren.
Vid svar på en fråga i riksdagen som rörde i motionen aktualiserade
förhållanden (fråga 1983/84:55) har försvarsministern uttalat att om utredningarna
bekräftar massmediernas beskrivning och visar att det har förekommit
inslag i den militära utbildningen som står i strid med vårt samhälles
grundläggande värderingar eller mot de internationella konventioner
som vi förbundit oss att tillämpa kommer han att ta initiativ till åtgärder
som behövs för att komma till rätta med detta. Mot denna bakgrund anser
utskottet att riksdagen inte bör göra något uttalande enligt motionsförslaget.

I motion 2206 (fp) framhålls värdet av att i större utsträckning än som nu
sker ta till vara den värnpliktiges civila utbildning och därigenom
förkorta utbildningstiden. Motionärerna påminner bl. a. om en tidigare
folkpartimotion angående förkortad utbildningstid för fiskare som
krigsplaceras med uppgifter som är jämförbara med deras civila verksamhet
(jfr FöU 1981/82:8). Det bör enligt motionärernas mening utredas i vad
mån civila kunskaper och civil utbildning bättre än i dag kan läggas till
grund vid uttagning för värnpliktsutbildning.

Utskottet uttalade vid behandlingen av den nämnda motionen om förkortad
utbildningstid för vissa värnpliktiga bl. a. (FöU 1981/82:8 s. 3):

FöU 1983/84:15

Motionärernas förslag synes innebära att de värnpliktigas yrkeserfarenhet
skulle vara styrande förgrundutbildningens längd. En sådan ordning är
främmande för vårt nuvarande värnpliktssystem. Utskottet kan dock konstatera
att de värnpliktigas utbildning och yrkeserfarenhet i viss utsträckning
på annat sätt beaktas i samband med inskrivningen av de värnpliktiga.
Strävan är att ta till vara den värnpliktiges förutsättningar i värnpliktsutbildningen.
Yrkesinriktningen är emellertid långt ifrån alltid bestämd och
definitiv redan före grundutbildningen.

Utskottet anförde vidare:

I och för sig kan man tänka sig ett system där man nära nog individuellt
prövar hur lång tid en värnpliktig med hänsyn till sin utbildning och
yrkesvana kan behöva för avsedd krigsuppgift. Utskottet bedömer att en
sådan ordning skulle bli svår att rättvist administrera och dessutom ha så
principiella aspekter att den måste behandlas i ett vidare sammanhang än
som nu är möjligt.

Utskottet finner inte skäl att frångå sin tidigare uppfattning i denna fråga.
De frågeställningar som tas upp i motionen avses bli behandlade av den nu
arbetande värnpliktsutbildningskommittén (Fö 1983:01) och torde därmed
få sådan belysning i ett större sammanhang som utskottet bedömde vara
nödvändig. Motionen bör inte bifallas.

Motionerna 770 (m) och 1560 (s) handlar båda om informationen
till de värnpliktiga under värnpliktsutbildningen.

I motion 770 (m) framhålls att den starka försvarsvilja som finns hos en
överväldigande del av såväl de värnpliktiga som den svenska allmänheten
måste befästas och om möjligt ytterligare förstärkas genom kontinuerlig
föfsvarsupplysning. Detta anser motionärerna inte var minst viktigt när det
gäller de värnpliktiga under utbildning. Motionärerna erinrar om att det i
försvarsmaktens utbildningsföreskrifter anges att varje värnpliktig under
sin grundutbildning skall få ca 15 timmars försvarsupplysning. Motionärerna
konstaterar vissa brister i fråga om försvarsupplysningen vid en del
förband. Detta anser de vara oacceptabelt. Den värnpliktige skall, menar
de, ha rätt till försvarsupplysning under minst 15 timmar under sin grundutbildning.
Denna upplysning bör ges innehåll och utformning som i stort
följer anvisningarna i den s.k. försvarshandboken. Även under repetitionsutbildning
måste, anser motionärerna, rimlig tid anslås till försvarsutbildning.

Motion 1560 (s) gäller förbättrad information om FN-frågor till de värnpliktiga
under deras militära utbildning. Motionärerna anser sig på grundval
av erfarenheter som Svenska FN-förbundet redovisat ha belägg för att
kunskaperna på området är ytterst bristfälliga även efter en genomgången
allmänmilitär utbildning. Det finns därför enligt motionärerna goda skäl att
medvetet förstärka informationen om FN under värnpliktsutbildningen.
En utökad FN-information kan, anser motionärerna, kombineras med

FöU 1983/84:15

undervisning och debatt om svenskt bistånd till uppbyggnadsarbetet i
tredje världens kris- och krigsdrabbade länder och direkt hjälpverksamhet
av den typ som Röda korset, Rädda barnen och andra folkrörelser bedriver.

Utskottet vill inledningsvis erinra om att statsmakterna behandlade informationen
om säkerhetspolitiken och totalförsvaret i samband med 1982
års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102 bil. 1 s. 42-44, FöU 18 s. 22-23,
rskr 374). Härvid uttalade dåvarande försvarsministern bl. a.:

I planerna för grundutbildningen och repetitionsutbildningen av värnpliktiga
har avsatts tid förförsvarsupplysning. Resultatet växlar emellertid
beroende på befälets förmåga att informera om och diskutera frågor rörande
säkerhetspolitik och totalförsvar. Detta ställer enligt försvarskommitténs
mening särskilda krav på utbildningen av det truppbefäl som har
daglig kontakt med de värnpliktiga. Den nya befälsordning (NBO) som nu
är under införande kommer enligt min bedömning att ge befälet bättre
kunskap och förmåga även inom de områden som berörs här. Jag kommer
vidare att vidta åtgärder beträffande utbildningen inom civilförsvaret och
av vapenfria tjänstepliktiga.

Gällande bestämmelser om försvarsupplysning (FFS 1983: 35) anger att
för teoretisk försvarsupplysning under grundutbildning avdelas mellan 12
och 35 timmar beroende på värnpliktskategori. Under repetitionsutbildning
skall anordnas försvarsupplysning under 2 timmar. Viktiga informationsbehov
anges även kunna tillgodoses vid diskussioner mellan befäl och
värnpliktiga under raster och under övningar samt i anslutning till annan
utbildning. Även kompanichefens och/eller plutonchefens timme avses
kunna utnyttjas för försvarsinformation. Föreskrifterna innehåller vidare
bl. a. anvisningar om utbildningens innehåll och lämpliga utbildningsmedel.
Som grundläggande ämnesområden anges säkerhetspolitiken och totalförsvaret.

Den kritik som framförs i motion 770 (m) innebär främst att långtifrån
alla förband följer givna anvisningar utan i viss mån försummar försvarsupplysningen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att försvarsupplysningen till
de värnpliktiga under utbildning är viktig och bör genomföras på det sätt
och i den omfattning som föreskrivs. Utskottet räknar med att utbildningsansvariga
chefer delar denna syn och i den mån brister föreligger vidtar de
förbättringar som behövs.

En väsentlig förutsättning för en effektiv försvarsupplysning är — som
också framhölls i samband med 1982 års försvarsbeslut - tillgång på
lämpliga informatörer, vilket i sin tur kräver en lämplig utbildning för
uppgiften. Utskottet ser därför den utbildning i försvarsupplysning som
har införts i utbildningen till yrkesofficer som viktig. De särskilda utbildningsinsatser
som enligt vad utskottet har inhämtat har genomförts eller
planeras för äldre yrkesofficerare är självfallet också betydelsefulla.

2 Riksdagen 1983184. 10 sami. Nr 15

FöU 1983/84:15

Den information om FN som tas upp i motion 1560 (s) anser utskottet
vara en viktig del av den försvarsupplysning som skall lämnas till tjänstgörande
värnpliktiga. Den hör enligt utskottets bedömning naturligt hemma i
det sammanhanget, eftersom Sveriges deltagande i FN:s arbete för ökad
internationell säkerhet är en betydelsefull del av vår säkerhetspolitik.

I anslutning till förslagen i motionerna 770 och 1560 vill utskottet framhålla
att ungdomsskolan har ett ansvar för grundläggande information om
FN liksom om vår säkerhetspolitik som helhet. Denna information är en
grund att bygga vidare på inom värnpliktsutbildningen och annan utbildning
inom totalförsvaret.

Utskottet konstaterar sammanfattningsvis att grunden för en effektiv
information under vämoliktsutbildningen om säkerhetspolitiken och totalförsvaret,
innefattande också information om FN, finns lagd och att brister
i genomförandet kan förväntas bli avhjälpta. Enligt utskottets mening finns
inte tillräcklig anledning att riksdagen nu uttalar sig i dessa frågor.

I motionerna 1180 (vpk) och 1559 (fp) behandlas frågan om barnomsorgen
vid inkallelser till utbildning och övningar inom försvaret.

I motion 1559 (fp) upprepas synpunkter och yrkanden från tidigare
folkpartimotioner i ämnet (jfr FöU 1981/82:18 s. 47 och FöU 1982/83:9 s.
10). Motionärerna framhåller de särskilda svårigheter som möter föräldrar
med hela eller huvuddelen av barnomsorgen. I sådana fall bör enligt deras
mening anstånd kunna beviljas vid upprepade tillfällen om inte alternativ
för barnomsorgen kan ordnas inför den aktuella utbildningen.

Motion 1180 (vpk) ansluter till de synpunkter och yrkanden som framförts
från folkpartiets sida. Motionärerna betonar särskilt jämställdhetsaspekten
på frågan. Samhället bör, framhåller de, leva upp till den uttalade
målsättningen att båda föräldrarna skall ha lika ansvar för barnen. Svårigheten
för ensamstående föräldrar att fullgöra en plikttjänstgöring berörs
också av motionärerna.

När utskottet senast behandlade frågan om omsorgen av barn till föräldrar
som kallas in till övningar inom försvaret (FöU 1982/83:9 s. 10) betecknades
frågan som viktig. Problemet hänger samman med männens ökade
ansvar för barnomsorgen.

F.n. tillämpas enligt vad utskottet har inhämtat följande. I första hand
försöker man erbjuda plats i den kommunala barnomsorgen till de barn för
vilka den värnpliktige har vårdnadsansvar. Om erbjudandet inte antas
förutsätts modern, om också hon är vårdnadshavare, ta ansvaret för barnomsorgen
under den tid fadern fullgör sin värnplikt. Om denna möjlighet
inte står till buds eller skulle medföra stora ekonomiska uppoffringar kan
den värnpliktige beviljas anstånd.

Överbefälhavaren har, enligt vad utskottet inhämtat, i skrivelse till regeringen
föreslagit att 4 kap. 8 § lagen om allmän försäkring - vari rätten till
föräldrapenning vid tillfällig vård av barn regleras — skall utvidgas så att
föräldrapenning också kan utgå vid ordinarie vårdares repetitionstjänstgö -

FöU 1983/84:15

ring. Motioner med samma syfte har hänvisats till socialförsäkringsutskottet.

Utskottet har i och för sig ingen erinran mot den praxis för beviljande av
anstånd som redovisats för utskottet. Det bör dock framhållas att många
fall inte får en långsiktig lösning genom anstånd. En utvidgad tillämpning
av sjukförsäkringslagen, på det sätt som överbefälhavaren har förordat,
vore i sig värdefull men skulle inte lösa alla problem. Den skulle t. ex.
sakna betydelse i de fall mannen ensam har vårdnaden. Utskottet utgår
från att regeringen uppmärksamt följer utvecklingen på området och söker
finna vägar för problemets lösning.

Av det anförda framgår att utskottet inte tillstyrker att riksdagen nu
uttalar sig i denna fråga.

Här bör erinras om att särskilda medel enligt budgetpropositionen (s. 56)
avses avsättas till civilförvaltningens disposition som komplement till det
generella dagpenningssystemet. Sådana medel kan bli av stor betydelse för
att komma till rätta med ekonomiskt betingade problem angående barnomsorgen
i samband med repetitionsutbildning för värnpliktiga.

Frivilliga försvarsorganisationer

Utskottet har i olika sammanhang framhållit att de frivilliga försvarsorganisationerna
har stor betydelse för totalförsvaret. Det kom bl. a. till
uttryck i 1982 års totalförsvarsbeslut (FöU 1981/82:18 s. 108). Denna
inställning präglade också utskottets behandling av det statliga stödet till
de frivilliga försvarsorganisationerna för innevarande budgetår (FöU 1982/
83:9 s. 46). Mot bakgrund av statsmakternas stora uppskattning av dessa
organisationers verksamhet framhöll utskottet att stödet till organisationerna
borde prioriteras högt och förordade att anslaget Frivilliga försvarsorganisationer
m. m. under fjärde huvudtiteln borde föras upp med ett
belopp som med 5 milj. kr. översteg regeringens förslag, dvs. med 69,3
milj. kr. 1 den mån anslaget trots ökningen visade sig vara otillräckligt
borde regeringen i samband med prisregleringen medge överskridande av
detta för angelägen verksamhet. Utskottet uttalade att dess uppfattning om
det statliga stödet till frivilligorganisationerna under fjärde huvudtiteln
också gällde statsbidrag som utgår från andra anslag, bl. a. från anslaget
Totalförsvarsverksamhet under tionde huvudtiteln. Vad utskottet hade
anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till känna (FöU 1982/83:9
s. 50, rskr 271).

I motion 971 (m) erinrar motionärerna om riksdagens positiva ställningstagande
under föregående riksmöte rörande medel för stöd till frivilligorganisationerna.
De anser sig kunna konstatera att de frivilliga försvarsorganisationerna
— särskilt de som får stöd från anslag under tionde huvudtiteln
- trots riksdagsbeslutet har otillräckliga medel för sin verksamhet.
Motionärerna anser att det från beredskapssynpunkt är mycket angeläget
att regeringen fullföljer riksdagsbeslutet.

FöU 1983/84:15

Riksdagens uttalande under föregående riksmöte om det statliga stödet
till frivilligorganisationer berörde uttryckligen flera departements verksamhetsområden.
Uttalandet har enligt uppgift påverkat regeringens förslag
till stöd för budgetåret 1984/85 under olika huvudtitlar. Stödet har
genomgående räknats upp med 5 %. Utskottet förutsätter att riksdagsbeslutet
även i fortsättningen får betydelse för stödet till den för totalförsvaret
betydelsefulla frivilligverksamheten. Något nytt uttalande av riksdagen
i enlighet med motion 971 bedömer utskottet inte vara erforderligt.

Utskottets hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande det militära försvarets ekonomiska situation m. m.

a. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört,

b. att riksdagen avslår motion 1983/84:576, yrkande 1, om direktiven
till en ny försvarskommitté, m. m.,

c. att riksdagen avslår motion 1983/84:2209, yrkande 1, om direktiven
till en ny försvarskommitté,

2. beträffande besparingar i fredsorganisationen att riksdagen lämnar
utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört om huvudprogrammet
Gemensamma myndigheter m. m. och etablissementet
Sparre,

3. beträffande utveckling av informationssystem att riksdagen lämnar
utan erinran vad föredragande statsrådet har anfört,

4. beträffande värnpliktsutbildning m. m.

a. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört,

b. att riksdagen antar det i bilaga 3 till detta betänkande redovisade
propositionsförslaget till lag om ändring i värnpliktslagen
(1941:967),

c. att riksdagen avslår motion 1983/84:489 om militaristiska tendenser,

d. att riksdagen avslår motion 1983/84:770 om försvarsupplysningen
under värnpliktsutbildning,

e. att riksdagen avslår motion 1983/84:1180 om problem med
barnomsorg i samband med militärtjänst,

f. att riksdagen avslår motion 1983/84:1559 om problem med
barnomsorg i samband med utbildning inom försvaret,

g. att riksdagen avslår motion 1983/84:1560 om ökad information
om FN,

h. att riksdagen avslår motion 1983/84:2206 om civila kunskaper
som grund till värnpliktsutbildningen,

5. beträffande frivilliga försvarsorganisationer

a. att riksdagen avslår motion 1983/84:971, yrkande 8,

b. att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet
har anfört.

res. 2 (fp)

FöU 1983/84:15

7 Riktlinjer för det militära försvarets provningsverksamhet

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 49-54) föreslagit riksdagen att
godkänna de riktlinjer för försvarets provningsverksamhet som föredragande
statsrådet har förordat.

Bakgrund

Inom försvarsmakten finns resurser för forskning, försök och prov med
materiel för militära ändamål vid försvarets materielverk (FMV), försvarets
forskningsanstalt (FOA), fortifikationsförvaltningen (FortF) samt i
mindre omfattning inom försvarsgrenarna. Resurserna är uppbyggda för
olika primära ändamål.

Huvuddelen av FMV:s provningsresurser är samlade i en för verket
gemensam provningsavdelning inom verkets huvudavdelning för flygmateriel.
Resurserna är i huvudsak lokaliserade till Malmslätt, Karlsborg och
Vidsel.

FOA bedriver forskning och provning vid försöksplatsen Grindsjön på
Södertörn medan huvuddelen av verksamheten för FortFis forskningsbyrå
utförs vid försöksstationen i Märsta.

Viss provning för försvarsmakten genomförs även på andra orter, bl. a.
vid skjutplatsen Torhamns udde utanför Karlskrona.

De totala kostnaderna för provningsverksamheten med angränsande
forskning utgör ca 315 milj. kr. per budgetår. Verksamheten sysselsätter
personal motsvarande ca 850 personår. Enligt nuvarande planering beräknas
de totala provningskostnaderna successivt minska under 1980-talet
och uppgå till knappt 300 milj. kr. under budgetåret 1991/92.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade dåvarande chefen för
försvarsdepartementet, statsrådet Gustafsson, i januari 1982 en särskild
utredare för att utreda försvarets samlade behov av provningsresurser.
Utredaren, som antog benämningen 1982 års militära provningsresursutredning
(MPU 82), överlämnade i februari 1983 sitt betänkande (Ds Fö
1983:3) Militära provningsresurser. En kortfattad redogörelse för utredningens
förslag och för remissyttranden över detta finns intagna i budgetpropositionen
(s. 50—51).

Föredragande statsrådet

Försvarsministern anser i likhet med MPU 82 att det är nödvändigt att i
största möjliga utsträckning ta till vara ytterligare möjligheter till besparingar
inom försvarsmaktens provningsverksamhet, framför allt genom att
så långt möjligt samordna provningsresurserna. Försvarsmakten bör inte
bygga upp eller vidmakthålla särskilda resurser om provning kan utföras
till lägre totalkostnad med utnyttjande av resurser utanför försvaret. Vid

FöU 1983/84:15

en sådan avvägning finns dock, anför försvarsministern, ett antal starka
förbehåll av politisk, militär och industriell karaktär.

Försvarsministern anser i likhet med MPU 82 att FMV:s provningsverksamhet
även i fortsättningen skall ingå i verkets huvudavdelning för flygmateriel.
Därigenom främjas samordningen av provningsresurserna mellan
FMV, FOA och FortF. En sådan organisation anser han också ge de bästa
förutsättningarna att förbättra den övergripande centrala samordningen av
provningsresurserna inom FMV.

Försvarsministern avböjer ett förslag av MPU 82 att till FMV föra över
den verksamhet som i dag bedrivs i Vidsel av Swedair AB. Han är i likhet
med flertalet remissinstanser tveksam om en sådan överföring skulle medföra
någon rationaliseringsvinst. Försvarsministern förordar att FMV får
ytterligare pröva förutsättningarna för en av MPU 82 föreslagen överföring
av delar av verksamheten vid FMV:s telelaboratorium i Malmslätt till
intressenter utanför försvarsmakten. Telelaboratoriets uppgifter har, framhåller
han, ändrats sedan utredningen lade fram sitt förslag.

Försvarsministern delar inte MPU 82:s uppfattning att FMV:s provningsverksamhet
bör intäktsfinansieras. Han bedömer att en sådan ordning
inte skulle ge några direkta kostnadsbesparingar. Enligt hans mening
bör provningsverksamheten i stället styras av försvarets materielverk genom
verkets programplan. Den externa uppdragsverksamheten bör dock
enligt försvarsministerns uppfattning vara intäktsfinansierad.

Försvarsministern betonar att det på grundval av de principer som han
har förordat bör ankomma på regeringen att besluta om organisation,
dimensionering m. m. av provningsverksamheten. Vidare bör regeringen
fastställa tidsplan för organisationsändringarna.

Försvarsministern bedömer att den av honom förordade inriktningen av
organisationen kommer att ge en sammanlagd besparing på ca 125 milj. kr.
under den närmaste tioårsperioden. Utredningen har räknat med en besparing
om sammanlagt 130 milj. kr. under samma period om dess förslag
skulle genomföras.

Motion

1983/84:2212 av Yvonne Sandberg-Fries (s) och Ralf Lindström (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande skjutplatsen vid Torhamns udde.

Utskottet

Utskottet bedömer att de riktlinjer för organiserandet av provningsresurserna
inom försvarsmakten som föreslås i propositionen innebär ett
rationellt utnyttjande av dessa resurser samtidigt som vissa besparingar
blir möjliga. Riksdagen bör därför godta de riktlinjer för försvarets provningsverksamhet
som förordas.

FöU 1983/84:15

I motion 1983/84:2212 (s) föreslås att man vid organisationens genomförande
gör avsteg från MPU:s förslag att föra över den provningsverksamhet
som FMV och marinen bedriver vid skjutplatsen Torhamns
udde till ämbetsverkets provningsavdelning. I samband därmed bör enligt
utredningen huvuddelen av den verksamhet som nu bedrivs vid
nämnda skjutplats förläggas till Karlsborg. Detta bedöms medföra att åtta
tjänster vid Sydkustens örlogsbas — dit verksamheten vid Torhamns udde

f. n. är organisatoriskt knuten — kan dras in. I motionen hävdar motionärerna
att den personal som tjänstgör vid skjutplatsen har full sysselsättning
hela året. Skjutplatsen används, framhåller de, inte endast av FMV utan
också av Blekinge kustartilleriförsvar. Motionärerna uttalar att, eftersom
provskjutningar (45% av nuvarande skjutningar) även i fortsättningen
avses äga rum vid Torhamns udde, måste 12-14 man jämte materiel flyttas
från Karlsborg till Torhamn vid vaije skjutövning. Enligt beräkningar som
gjorts av Statsanställdas förbund, avdelning 2136, kommer därigenom
vaije skjutvecka i Torhamn att bli 31700 kr. dyrare än f. n. Detta innebär
en fördyring med ca 475 000 kr. per år, dvs. med sammanlagt 3 328 500 kr.
fram till år 1992. Detta belopp bör, anför motionärerna, jämföras med den
av utredningen beräknade besparingen om 2-3 milj. kr. fram till nämnda
tidpunkt. Regeringens förslag ger enligt motionärerna så små besparingar,
eventuellt t. o. m. ökade kostnader, att det inte bör genomföras med hänsyn
till de regionalpolitiska nackdelar som uppstår om det genomförs.

Utskottet vill inledningsvis peka på att försvarsministern i likhet med
MPU 82 anser att det bör ankomma på FMV att inom ramen för verkets
personalminskningsmål väga behovet av personal för provning mot andra
personalbehov inom verket och föreslå vilka olika åtgärder som skall
vidtas för att skapa en så effektiv provningsorganisation som möjligt.
Enligt vad utskottet har inhämtat genomför FMV f. n. en utredning om
provningsbehoven m. m. som även inkluderar verksamheten vid Torhamns
skjutplats. Resultatet av utredningen beräknas föreligga tidigast i
slutet av år 1984. I avvaktan på detta avses den berörda personalen förbli
knuten till Sydkustens örlogsbas med placering vid Torhamn. Utskottet
räknar med att synpunkter av det slag som motionärerna framför kommer
att beaktas i det pågående utredningsarbetet. Riksdagen bör inte uttala sig i
denna fråga.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen avslår motion 1983/84:2212 om skjutplatsen Torhamns
udde,

2. att riksdagen godkänner de riktlinjer för det militära försvarets
provningsverksamhet som föredragande statsrådet har förordat.

FöU 1983/84:15

8 Värnpliktsförmåner

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 55-56) föreslagit riksdagen att

1. anta förslag till lag om ändring av familjebidragslagen (1978:520),

2. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat om förmåner åt
värnpliktiga.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern föreslår beträffande värnpliktiga under grundutbildning -

en höjning av dagersättningen från 22 kr. till 23 kr. per dag

- höjning av förplägnadsersättningen från 20 kr. till 25 kr. per dag

- höjning av det månatliga maximibeloppet för familjepenning från 1 500
kr. till 1 560 kr. för hustru och från 750 till 780 kr. för barn.
Familjebidragslagen (1978:520) berörs av den föreslagna förbättringen

av familjepenningen. Ett förslag till ändring av familjebidragslagen har
bifogats propositionen (bilaga 6.2).

Beträffande värnpliktiga under repetitionsutbildning förordar försvarsministern
att den lägsta dagpenningen höjs från 40 kr. till 55 kr.

Försvarsministern pekar i det sammanhanget på att det generella dagpenningssystemet
— även efter den förordade förbättringen - inte alltid
erbjuder rimliga ekonomiska förhållanden för värnpliktiga och deras anhöriga
i samband med en repetitionsutbildning. Han har därför avsatt medel
till försvarets civilförvaltnings disposition för att användas till särskilda
insatser för dessa värnpliktiga efter ansökan och prövning i varje särskilt
fall.

De föreslagna förbättringarna av de värnpliktigas förmåner avses genomföras
den 1 juli 1984. I tillämpliga delar gäller förändringarna av
förmånerna också andra som uppbär ersättning enligt samma grunder som
värnpliktiga.

Motion

1983/84:1178 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas att riksdagen hos regeringen
begär att en försöksverksamhet av i motionen angivet slag genomförs,
lämpligen vid K 4 i Arvidsjaur, som bör ta sikte på att reformen skall
kunna införas vid övriga förband och ge värnpliktiga möjlighet att överlåta
fri värnpliktsresa till närmaste anhöriga.

Utskottet

Utskottet anser i likhet med försvarsministern att det är av väsentlig
betydelse för såväl utbildningens resultat som för försvarsviljan i samhället

FöU 1983/84:15

att de värnpliktiga och deras anhöriga kan erbjudas rimliga ekonomiska
förhållanden under värnpliktstjänstgöringen. Mot denna bakgrund biträder
utskottet de förbättringar av värnpliktsförmånerna som föreslås
i budgetpropositionen. De föreslagna förbättringarna av familjepenningen
förutsätter som framgår av redogörelsen i det föregående en ändring
i familjebidragslagen (1978:520). Förslag till sådan ändring finns intaget
i bilaga 4 till detta betänkande.

Utskottet vill särskilt peka på att medel har avsatts till försvarets civilförvaltnings
disposition för särskilda insatser som komplement till det
generella dagpenningssystemet för värnpliktiga i samband med repetitionsutbildning.
Åtgärderna finansieras från försvarsgrenarnas anslag till ledning
och förbandsverksamhet. Medlens betydelse för att komma till rätta
med vissa problem kring barnomsorgen i samband med repetitionsutbildning
har utskottet behandlat tidigare i betänkandet.

De värnpliktigas reseförmåner är enligt utskottets uppfattning
av mycket stor betydelse. De behandlades ingående i riksdagens senaste
beslut rörande de värnpliktigas förmåner (prop. 1982/83:115, FöU 11, rskr
291). Bl. a. fördubblades i det sammanhanget antalet fria ledighetsresor till
en per vecka samtidigt som de s. k. vpl 10-resorna avskaffades. Slopandet
av de sistnämnda resorna medförde försämringar av reseförmånerna för
värnpliktiga under repetitionsutbildning och civilförsvarspliktiga under utbildning.
Enligt utskottet borde denna försämring rättas till. Berörda värnpliktiga
m.fl. borde för varje hel tjänstgöringsperiod om 14 dagar på
statens bekostnad få företa en resa i samband med tjänstefri dag till och
från hemorten. Därvid skulle allmänt kommunikationsmedel få utnyttjas,
dock inte flyg. Förbättringen borde enligt utskottets mening genomföras
samtidigt med de åtgärder som föreslogs i propositionen, dvs. den 1 juli
1983. Det borde ankomma på regeringen att fatta erforderliga beslut och i
efterhand redovisa dem för riksdagen. Försvarsministern upplyser att regeringen
har beslutat om reseförmåner till värnpliktiga under repetitionsutbildning
m. fl. i enlighet med riksdagens uttalande.

Utskottet vill i detta sammanhang behandla motion 1178 (fp) som också
den berör de värnpliktigas reseförmåner. Motionären önskar att värnpliktiga
vid Norrlands dragoner (K 4) i Arvidsjaur på försök får överlåta en
eller två av sina fria hemresor till de närmast anhöriga. Därigenom skulle
dessa kunna besöka den värnpliktige på förbandsorten och få en inblick i
hans utbildningsmiljö. Ett liknande motionsyrkande avslogs av riksdagen
under riksmötet 1979/80 (FöU 1979/80:13 s. 38).

1982 års värnpliktsförmånskommitté förde också fram ett förslag att en
eller två av den värnpliktiges ledighetsresor under tjänstgöringsperioden
skulle kunna överlåtas till anhörig. Regeringen biträdde inte förslaget i den
proposition 1982/83:115 om förbättrade förmåner för värnpliktiga m.fl.
som utarbetades på grundval av resultatet av värnpliktsförmånskommitténs
arbete. Förslaget återkom i en motion (vpk) som väcktes med anled -

Föll 1983/84:15

ning av propositionen. Riksdagen avslog motionsyrkandet och följde propositionen
i denna del (FöU 1982/83:11, rskr 291).

Utskottet anser att det kan medföra ökad förståelse för försvarsmaktens
verksamhet och eventuellt ha vissa värnpliktssociala fördelar om värnpliktiga
som fullgör grundutbildning långt från hemorten någon gång får besök i
förbandsorten av sina anhöriga. Ett statligt stöd till resor i detta syfte -även som försöksverksamhet — behöver dock övervägas ytterligare. Konsekvenser
av olika slag måste beaktas. Utskottet är inte berett att tillstyrka
en försöksverksamhet eller att i övrigt föreslå att riksdagen uttalar sig i
frågan.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat
om förmåner åt värnpliktiga m. fl.,

2. att riksdagen antar det i bilaga 4 till detta betänkande redovisade
propositionsförslaget till lag om ändring i familjebidragslagen
(1978:520),

3. att riksdagen avslår motion 1983/84:1178 om viss försöksverksamhet.

9 Anslagsfrågor för det militära försvaret

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 62-117) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1984/85 anvisa medel och lämna beställningsbemyndiganden
m. m. enligt följande sammanställning.

Anslag Belopp (kr.)

F	1.	Försvarets civilförvaltning
		(s. 62-65)	förslagsanslag	102870000
F	2.	Försvarets sjukvårdsstyrelse
		(s. 65-68)	förslagsanslag	26280000
F	3.	Fortifikationsförvaltningen
		(s. 68-73)	förslagsanslag	159850000
F	4.	Försvarets materielverk	bemyndigande	700000000
		(s. 73-78)	förslagsanslag	568 150000
F	5.	Gemensam försvarsforskning	bemyndigande	10000000
		(s. 78-82)	förslagsanslag	301950000
F	6.	Anskaffning av anläggningar för försvarets forskningsan-
		stalt (s. 82-84)	förslagsanslag	16600000
F	7.	Försvarets radioanstalt
		(s. 84-85)	förslagsanslag	182000 000
F	8.	Värnplikts verket (s. 86-89)	förslagsanslag	94 500000
F	9.	Försvarets rationaliserings-	bemyndigande1
		institut (s. 89-92)	förslagsanslag	21860000
F 10.	Försvarshögskolan (s. 92-94)	förslagsanslag	2895 000
F 11.	Militärhögskolan (s. 94-97)	förslagsanslag	34000000

1 Avser inrättande av en tjänst för generaldirektör.

res. 3 (fp)

FöU 1983/84:15

Anslag			Belopp (kr.)
F 12.	Försvarets förvaltningsskola (s. 98-100)	förslagsanslag	9760000
F 13.	Försvarets läromedelscentral (s. 100-103)	förslagsanslag	1001000
F 14.	Krigsarkivet (s. 103-106)	förslagsanslag	6105 000
F 15.	Statens försvarshistoriska museer (s. 106 — 109)	förslagsanslag	10420000
F 16.	Frivilliga försvarsorganisationer m.m. (s. 109-111)	förslagsanslag	72800000
F 17.	Försvarets datacentral (s. 111-115)	förslagsanslag	12151000
F 18.	Vissa nämnder m. m. inom det mili-tära försvaret (s. 115-117)	förslagsanslag	12500000

Utskottet

Utskottet kommer att ta ställning till de ekonomiska resurserna nästa
budgetår för det militära försvaret i ett senare betänkande. Beträffande de
medelsanvisningar m. m. som har föreslagits i budgetpropositionen tillstyrker
utskottet att riksdagen bifaller regeringens förslag och hemställer

1. att riksdagen till Försvarets civilförvaltning för budgetåret 1984/
85 anvisar ett förslagsanslag av 102870000 kr.,

2. att riksdagen till Försvarets sjukvårdsstyrelse för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 26280000 kr.,

3. att riksdagen till Fortifikationsförvaltningen för budgetåret 1984/
85 anvisar ett förslagsanslag av 159850000 kr.,

4. beträffande Försvarets materielverk

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1984/85
medge att förnödenheter för fredsutbildningen får beställas så att
vid vaije tillfälle uteliggande skuld inte överstiger 700000000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 568150000 kr.,

5. beträffande Gemensam försvarsforskning

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1984/85
medge att materiel för forskningsändamål beställs inom en kostnadsram
av 10000000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 301950000 kr.,

6. att riksdagen till Anskaffning av anläggningar för försvarets
forskningsanstalt för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 16600000 kr.,

7. att riksdagen till Försvarets radioanstalt för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 182000000 kr.,

8. att riksdagen till Värnpliktsverket för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 94 500000 kr.,

FöU 1983/84:15

9. beträffande Försvarets rationaliseringsinstitut

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att vid försvarets rationaliseringsinstitut
inrätta en ordinarie tjänst för generaldirektör
med beteckningen p,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 21 860000 kr.,

10. att riksdagen till Försvarshögskolan för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 2895000 kr.,

11. att riksdagen till Militärhögskolan för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 34000000 kr.,

12. att riksdagen till Försvarets förvaltningsskola för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 9760000 kr.,

13. att riksdagen till Försvarets läromedelscentral för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 001 000 kr.,

14. att riksdagen till Krigsarkivet för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 6105000 kr.,

15. att riksdagen till Statens försvarshistoriska museer för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 10420000 kr.,

16. att riksdagen till Frivilliga försvarsorganisationer m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 72800000 kr.,

17. att riksdagen till Försvarets datacentral för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 12151000 kr.,

18. att riksdagen till Vissa nämnder m.m. inom det militära försvaret
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 12 500000
kr„

10 Verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1982/83

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 119-120) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten
inom civilförsvaret under budgetåret 1982/83.

Utskottet har ingen erinran med anledning av vad försvarsministern har
anfört och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

11 Verksamheten inom civilförsvaret under budgetåret 1983/84

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 121) berett riksdagen tillfälle
att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om verksamheten inom
civilförsvaret under budgetåret 1983/84.

Utskottet har ingen erinran med anledning av vad försvarsministern har
anfört och hemställer

att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna.

FöU 1983/84:15

12 Civilförsvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 122-127) föreslagit riksdagen
att godkänna de riktlinjer för civilförsvarets fortsatta utveckling som föredragande
statsrådet har angett.

Föredragande statsrådet

1 1982 års försvarsbeslut anges bl. a. att huvudinriktningen av civilförsvarsverksamheten
skall vara att ge befolkningen skydd mot verkningarna
av konventionella stridsmedel. Ökad uppmärksamhet måste dock ägnas åt
skyddet mot kärnvapen och kemiska stridsmedel samt åt förmågan att
möta verkningarna av överraskande angrepp.

Civilförsvarsstyreisen föreslår i sin programplan för perioden 1984/85—
1988/89 en inriktning som stämmer överens med försvarsbeslutet. Föredragande
statsrådet ansluter sig i allt väsentligt till de överväganden och
förslag som finns i planen.

1982 års försvarsbeslut innebar vissa ambitionsökningar inom civilförsvaret.
Med hänsyn till det rådande samhällsekonomiska och statsfinansiella
läget kan — uttalar försvarsministern - inte ambitionsökningarna till
alla delar genomföras i den takt som tidigare har planerats. Försvarsministern
räknar med att det blir nödvändigt att något minska den planerade
takten i anskaffningen av skyddsmasker för vuxna och motsvarande skydd
för barn. Hittills har inriktningen varit att hela civilbefolkningens behov
skall vara tillgodosett vid utgången av budgetåret 1992/93. Anskaffningen
av skyddsmasker och motsvarande skydd för barn bör nu enligt försvarsministern
inriktas mot att behovet blir tillgodosett 3-4 år senare.
Försvarsministern berör vidare bl. a.

- en hårdare styrning av skyddsrumsbyggandet till riskområden

- kommittéförslag om civilförsvaret och kommunerna

— övningsverksamheten för vissa enheter i civilförsvarets krigsorganisation —

lokaler för en ny skol- och förrådsanläggning i Skövde.

Motioner

1983/84:617 av Olle Aulin m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om skyddsmaskproduktionen.

1983/84:972 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fulla
ersättningen till kommunerna för planläggning av civilförsvaret.

Föll 1983/84:15

1983/84:1176 av Gunhild Bolander (c) och Per-Axel Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medelstilldelning för skyddsrumsbyggandet inom Gotlands
län.

1983/84:1177 av Kerstin Ekman m. fl. (fp) såvitt gäller yrkandena

2. att riksdagen godtar den av regeringen föreslagna förseningen i fråga
om skyddsmasker och barnskydd för civilbefolkningen men med tillägg av
vad i motionen anförts om C-skydd inom militära försvaret, prioritering av
barnskydd samt principer för fördelning av skydd,

3. att riksdagen uttalar att planeringen för skyddsrumsbyggande bör utgå
från återhållsamhet med pengar till skyddsrum i sådana områden som vid
kommande kommunal skyddsplanering kan visa sig bli betraktade som
lågriskområden.

1983/84:1565 av Hagar Normark (s) och Anita Johansson (s) vari yrkas
att riksdagen beslutar att hos regeringen av beredskapsskäl begära en
inventering av bostäder som inte är beroende av elström för sin uppvärmning
och som kan utgöra en reserv för användning i händelse av krig, långa
elavbrott i fred och andra katastrofer.

1983/84:2209 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) såvitt gäller yrkande 7 att
riksdagen uttalar att den i 1982 års försvarsbeslut fastlagda tidpunkten för
anskaffning av skyddsmasker till hela befolkningen skall ligga fast.

Utskottet

Grunden för planeringen av civilförsvarets verksamhet de närmaste åren
utgörs av 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82: 102 bil. 2, FöU 18, rskr
374).

Mot bakgrund också av riksdagsbeslutet hösten 1983 (prop. 1983/84:40
bil. 2, FöU 7, rskr 88) om utgiftsbegränsande åtgärder inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde räknar försvarsministern med att det blir
nödvändigt att något minska den planerade takten i anskaffningen för
civilbefolkningens behov av skyddsmasker för vuxna och motsvarande
skydd för barn. Han föreslår att anskaffningen inriktas
mot att det totala behovet blir tillgodosett 3-4 år senare än den tidpunkt
som förutsattes i försvarsbeslutet, dvs. utgången av budgetåret 1992/93.

Anskaffningen av skyddsmasker och barnskydd för civilbefolkningen
tas upp i flera motioner. I centerpartiets motion 2209 yrkas att riksdagen
skall slå fast den tidpunkt för behovstäckning som enhälligt beslutades år
1982. Motionärerna uttalar att tyvärr ingenting har inträffat som skulle
göra anskaffningen mindre angelägen nu än då beslutet fattades. Också
enligt motion 617 (m) bör anskaffningen genomföras enligt försvarsbeslutet.
För nästa budgetår föreslår motionärerna en omfördelning av medel
från skyddsrumsbyggande till skyddsmasktillverkning. I motion 1177 (fp)

FöU 1983/84:15

accepteras den angivna senareläggningen av skyddsmasktill verkningen på
vissa villkor. Ett villkor är att det militära försvaret i enlighet med 1982 års
försvarsbeslut får bättre förmåga till skydd mot kemiska vapen. Härigenom
minskar enligt motionärerna sannolikt risken för att kemiska vapen
alls sätts in mot mål i vårt land. Nästa villkor är att produktionen av
barnskydd prioriteras i syfte att snarast skapa balans mellan skydd för
vuxna och skydd för barn. Som tredje villkor för en senareläggning anges
att skyddsrummen för huvuddelen av befolkningen betraktas som det
kanske viktigaste skyddet mot gas, även sedan skyddsmasker har delats
ut. Enligt motionärerna kan hela befolkningen sägas ha tillgång till skydd
mot kemiska stridsmedel i det ögonblick vi har tillräckligt med skyddsmasker
och barnskydd för att täcka behoven hos befolkningen i orter och
regioner där det inte finns tillräckligt med skyddsrum. En därefter fortsatt
produktion av skyddsmasker skulle syfta till att ge befolkningen i skyddsrumsorter
ett dubbelt skydd. Motionärerna understryker att planerna för
fördelning av skyddsmasker m. m. bör prioritera befolkningen i områden
som tidigt kan bli berörda av markstrider samt dem som bor vid flygbaser
och andra tänkbara mål för en angripare.

Av budgetpropositionen framgår (s. 124) att försvarsministern avser att i
nästa budgetproposition närmare ange när anskaffningen av skyddsmasker
och motsvarande skydd för barn kan vara genomförd. Utskottet har inhämtat
att flera faktorer påverkar denna fråga. En sådan faktor är livslängden
på de skyddsmasker som nu tillverkas och sedan hålls i förråd. Undersökningar
visar att maskerna kan förrådshållas längre än man tidigare har
bedömt vara möjligt. Vidare finns resultat som tyder på att skyddsmask
kan användas också av vissa barn som tidigare har ansetts behöva den
betydligt dyrare skyddsjackan. Med hänsyn härtill och till en ny syn på
lagringsdugligheten hos en äldre typ av skyddsmask (skyddsmask 32, som
hålls i förråd till ett antal av 900000) finns tankar på att prioritera tillverkningen
av barnskydd, dvs. av skyddsjackor och spädbarnsskydd. Serietillverkning
av spädbarnsskydd beräknas komma i gång budgetåret 1984/85.

Tillgängliga skyddsmasker och barnskydd fördelas av civilförsvarsstyrelsen
och länsstyrelserna med ledning av riskbedömningar.

Utskottet delar försvarsministerns uppfattning (s. 128) att den beslutade
besparingen inom civilförsvaret inte bör påverka planeringen för hemskyddsorganisationen,
skyddsplanerna och den kommunala ledningen eller
för de regelbundet återkommande övningarna med civilförsvarets krigsorganisation.
För nästa budgetår kan besparingen heller inte läggas på
skyddsrumsområdet. De medel som är beräknade för detta behövs nämligen
för att betala den anskaffning av skyddsrum som har beställts med stöd
av bemyndiganden som lämnats tidigare.

I det rådande planeringsläget bör riksdagen enligt utskottets mening inte
nu godkänna att behoven av skyddsmasker och barnskydd täcks senare än
som förutsattes i 1982 års försvarsbeslut. Riksdagen bör i stället uppdra åt

FöU 1983/84:15

regeringen att redovisa en plan för behovstäckningen, om möjligt i nästa
budgetproposition. Med hänsyn till vad utskottet har inhämtat och i det
föregående redovisat om delvis nya planeringsförutsättningar talar mycket
för att behoven kan täckas tidigare än försvarsministern förutsätter i budgetpropositionen
1984. Utskottet delar uppfattningen att planeringen bör
inriktas mot att snarast skapa balans mellan skydd för vuxna och skydd för
barn. Vad utskottet nu har anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

Enligt försvarsbeslutet skall ske en styrning av skyddsrumsbyggande
t till riskområden. Ett system med skyddsplaner skall införas.
Skyddsplanerna kommer att upprättas av kommunerna med början under
hösten 1984. Den riskanalys som ingår i skyddsplanearbetet kommer att
leda till en revidering av de skyddsrumsplaner som nu ligger till grund för
byggande av skyddsrum i skyddsrumsorterna. Undantag kommer enligt
försvarsministern (s. 125) att göras från kravet på skyddsrumsbyggande för
vissa lågriskområden.

En konskevent genomförd begränsning av skyddsrumsbyggandet med
hänsyn till en snävare riskbedömning går enligt försvarsministern inte att
genomföra förrän skyddsplanerna har upprättats. Med hänvisning också
till den nuvarande ekonomiska situationen bör enligt hans mening inte
under budgetåret 1984/85 beställas några nya skyddsrum i småhusområden.

Motion 1177 (fp) går längre när det gäller att begränsa skyddsrumsbyggandet
med hänsyn till att skyddsplanerna ännu inte är upprättade. Enligt
motionärerna finns det anledning att minska resurserna för skyddsrumsbyggande
de närmaste åren. De vill att riksdagen skall uttala sig för en
återhållsamhet vid planeringen för skyddsrumsbyggande och har därutöver
ett särskilt yrkande som utskottet behandlar i det följande under
anslaget Civilförsvar: Skyddsrum.

Utskottet vill inte tillstyrka en större återhållsamhet med skyddsrumsbyggande
än försvarsministern har räknat med (s. 147) och riksdagen
tidigare har godtagit som utgiftsbegränsande åtgärd (prop. 1983/84:40 bil.
2, FöU 7, rskr 88). Skyddsplaner kommer att tas fram med böljan redan i
år och det ter sig inte tillrådligt att minska bemyndigandena för anskaffning
av skyddsrum i förhållande till regeringens förslag. Föreslagna betalningsmedel
behövs - som tidigare har nämnts — för att täcka tidigare beställningar.

I motion 1176 (c, s) hävdas att Gotlands län bör särbehandlas när det
gäller tilldelning av resurser för skyddsrumsbyggande. Inskränkningar i
förhållande till nuläget bedöms få allvarliga konsekvenser från skyddssynpunkt
och vara negativa för arbetstillfällena inom den hårt trängda byggsektorn.
Utskottet räknar med att Gotlands speciella förhållanden beaktas
även i fortsättningen. Något uttalande härom av riksdagen vill utskottet
inte förorda.

FöU 1983/84:15

Enligt motion 972 (m) bör riksdagen uttala att staten skall ge kommunerna
full ersättning för de kostnader som är förbundna med ledningen
av civilförsvaret på den lokala nivån. Försvarsministern redogör i
budgetpropositionen (s. 125-126) för kommittéförslag (Ds Fö 1983:10)
som har samband med genomförande av den del av 1982 års försvarsbeslut
som gällde civilförsvaret och kommunerna. Bl. a. har föreslagits att kommunerna
skall upprätta en ledningsplan, en informationsplan, en plan för
personal och underhållstjänst, en skyddsplan, en undsättningsplan och en
mobiliseringsplan. Enligt kommittén bör kommunerna få full ersättning för
att upprätta civilförsvarsplanerna och anpassa de kommunala beredskapsplanerna
och för att fortlöpande hålla planerna aktuella. En proposition i
ämnet beräknas komma att lämnas till riksdagen under våren 1984. Mot
denna bakgrund bör riksdagen enligt utskottets mening nu inte uttala sig i
den fråga som tas upp i motion 972.

Utskottet har inte något att erinra mot vad föredragande statsrådet i
övrigt har förordat angående civilförsvarets fortsatta utveckling.

I detta sammanhang behandlar utskottet också motion 1565 (s). Motionärerna
önskar få till stånd en inventering av bostäder som inte är
beroende av elström för sin uppvärmning och som kan utgöra en reserv i
händelse av krig och katastrofer i fred. Motionärerna påpekar att underhåll
av reservbostäder skulle ge många arbetstillfällen.

En liknande motion om upprustning av ödegårdar behandlades av riksdagen
år 1972 (FöU 1972:17 s. 44). De utrymningsplanerande myndigheterna
hade då inte problem med tillgången på bostäder och motionen
avslogs. Beträffande motion 1565 har utskottet inhämtat att en inventering
av inkvarteringsmöjligheter kan bli ett naturligt inslag i den kommunala
civilförsvarsplaneringen. En kommun (Torsby) har gjort en inventering,
som bl. a. visar hur många äldre hus det ter sig möjligt att renovera. Några
resurser inom civilförsvaret för att underhålla ödegårdar finns f. n. inte
tillgängliga. Utskottet räknar med att det av ekonomiska skäl knappast kan
bli möjligt att som reservbostäder planera andra utrymmen än sådana som
också har en viss användning under normala förhållanden och underhålls
av detta skäl. Motionsyrkandet bör inte bifallas av riksdagen.

I detta sammanhang vill utskottet upplysa om att några motionsyrkanden
som berör civilförsvaret men också andra delar av totalförsvaret
kommer att behandlas i ett senare betänkande.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande behovet av skyddsmasker och motsvarande skydd
för barn att riksdagen med anledning av budgetpropositionen
och motionerna 1983/84:617, 1983/84:1177, yrkande 2, och 1983/
84:2209, yrkande 7, som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

2. beträffande skyddsrumsbyggandet

a. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med
3 Riksdagen 1983184. 10 sami. Nr 15

res. 4(fp)

FöU 1983/84:15

avslag på motion 1983/84:1177, yrkande 3, godkänner vad föredragande
statsrådet har angett,

b. att riksdagen avslår motion 1983/84:1176 om sådant byggande
på Gotland,

3. beträffande ersättning till kommunerna att riksdagen avslår motion
1983/84:972,

4. att riksdagen i övrigt godkänner de riktlinjer för civilförsvarets
fortsatta utveckling som föredragande statsrådet har angett,

5. beträffande inventering av ödegårdar att riksdagen avslår motion
1983/84:1565.

13 Ekonomiska resurser för civilförsvaret

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 128-131) föreslagit riksdagen
att

1. godkänna vad föredragande statsrådet har förordat i fråga om planeringsram
för civilförsvar utom skyddsrum under perioden 1984/85—1988/
89,

2. för budgetåret 1984/85 fastställa utgiftsramen för civilförsvar utom
skyddsrum till 403500000 kr. och utgiftsramen för skyddsrum till
579500000 kr., båda i prisläget februari 1983,

3. bemyndiga regeringen att för budgetåret 1984/85 justera utgiftsramen
för civilförsvar utom skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt
försvarsprisindex samt utgiftsramen för skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen
enligt nettoprisindex,

4. bemyndiga regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden
med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5. bemyndiga regeringen att justera utgiftsramen för civilförsvar utom
skyddsrum för budgetåret 1984/85 på grund av över- eller underutnyttjande
av utgiftsramen för budgetåret 1983/84,

6. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1984/85 medge överskridande
av utgiftsramarna för civilförsvaret samt av lämnade beställningsbemyndiganden,
om det behövs av konjunktur- eller beredskapsskäl.

Utskottet

Regeringen föreslår för budgetåret 1984/85 en utgiftsram för civilförsvar
utom skyddsrum som uppgår till 403,5 milj. kr. (prisläge februari 1983).
Ramen bygger på ett basbelopp om 395,7 milj. kr., som är beräknat med
hänsyn till en ramreducering med 20019000 kr. för att begränsa utgifterna
nästa budgetår. En sådan utgiftsbegränsning har riksdagen tidigare godtagit
(prop. 1983/84:40 bil. 2 s. 5, FöU 7 s. 4, rskr 88).

FöU 1983/84:15

Utgiftsbegränsningen fördelar sig på ändamål enligt följande (milj. kr.):

Anslaget G1. Civilförsvar

Övningsverksamheten för civilförsvarsstaberna 3

Kommunal planläggning m. m. 5

Materielanskaffning m. m. 5

Modernisering av ledningscentraler 4 17

Anslaget G2. Civilförsvar: Anskaffning av

anläggningar 3

Föredragande statsrådet förordar en planeringsram för civilförsvar utom
skyddsrum under perioden 1984/85-1988/89 som utgår från det föreslagna
basbeloppet för nästa budgetår och därefter ökar i två steg. Utgiftsbegränsningen
nästa budgetår behålls för vaije budgetår i perioden. Sammantaget
reduceras alltså de tillgängliga medlen med ca 100 milj. kr. För perioden
beräknas planeringsramen till 2089,2 milj. kr. (prisläget februari 1983).

Utskottet godtar regeringens förslag. Utskottet konstaterar emellertid
att reduceringen av den ekonomiska ramen innebär ett avsteg från 1982 års
försvarsbeslut. Avsteget är motiverat av det kärva ekonomiska läget. Det
är dock angeläget att, så snart de ekonomiska förhållandena medger,
återföra den ekonomiska ramen för civilförsvar utom skyddsrum till den
nivå som angavs i 1982 års försvarsbeslut.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet har förordat
i fråga om planeringsram för civilförsvar utom skyddsrum
under perioden 1984/85-1988/89,

2. att riksdagen för budgetåret 1984/85 fastställer utgiftsramen för
civilförsvar utom skyddsrum till 403 500000 kr. och utgiftsramen
för skyddsrum till 579500000 kr., båda i prisläget februari 1983,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att för budgetåret 1984/85
justera utgiftsramen för civilförsvar utom skyddsrum med hänsyn
till prisutvecklingen enligt försvarsprisindex samt utgiftsramen
för skyddsrum med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

4. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera lämnade beställningsbemyndiganden
med hänsyn till prisutvecklingen enligt nettoprisindex,

5. att riksdagen bemyndigar regeringen att justera utgiftsramen för
civilförsvar utom skyddsrum för budgetåret 1984/85 på grund av
över- eller underutnyttjande av utgiftsramen för budgetåret 1983/
84,

FöU 1983/84:15

6. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret 1984/
85 medge överskridande av utgiftsramarna för civilförsvaret
samt av lämnade beställningsbemyndiganden, om det behövs av
konjunktur- eller beredskapsskäl.

14 Anslagsfrågor för civilförsvaret

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 132-149) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1984/85 anvisa medel och lämna beställningsbemyndiganden
m. m. enligt följande sammanställning.

Anslag		Belopp (kr.)
G 1.	Civilförsvar (s. 132-142)	bemyndigande (materiel) bemyndigande (ersättning för anläggningar för krigsorg.) förslagsanslag	144 000000 46500000 372600000
G 2.	Civilförsvar: Anskaffning av
	anläggningar (s. 142-144)	förslagsanslag	30900000
G 3.	Civilförsvar: Skyddsrum
	(s. 144-147)	bemyndigande förslagsanslag	783000000 579500000
G 4.	Reglering av prisstegringar för civilförsvaret
	(s. 148-149)	förslagsanslag	100000000

Motioner

1983/84:576 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena 4b)—d)
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, bilaga 6, beslutar

b) att under punkt G 1. Civilförsvar, bevilja ett i förhållande till regeringens
förslag med 21 700000 kr. förhöjt belopp till 394309000 kr.,

c) att under punkt G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar, bevilja
ett i förhållande till regeringens förslag med 2700000 kr. förhöjt belopp
till 33600000 kr.,

d) att under punkt G 3. Civilförsvar: Skyddsrum, bevilja ett i förhållande
till regeringens förslag med 160000000 kr. förhöjt belopp till 739500000
kr.

1983/84:1177 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) såvitt gäller yrkande 4 att
riksdagen beslutar att anslaget till skyddsrum skall vara 100 milj. kr. lägre
än vad regeringen föreslagit.

FöU 1983/84:15

Utskottet

Utskottet har i det föregående tagit ställning till utgiftsramarna för verksamheten
inom civilförsvaret under budgetåret 1948/85. I detta avsnitt
behandlar utskottet regeringens förslag till anslag inom utgiftsramarna och
vissa motionsyrkanden.

1 motion 576 (vpk) föreslås att anslagen G 1-G 3 skall bestämmas till
högre belopp än regeringen har föreslagit. Motionärerna uttalar att det
måste ses som ett minimikrav att de uppställda målen, en skyddsrumsplats
och en skyddsmask till vaije medborgare, genomförs så snabbt som möjligt.

Motion 1177 (fp) innehåller förslag om att anslaget G 3 skall bestämmas
till ett belopp som understiger regeringens förslag med 100 milj. kr.

Regeringens förslag till anslagsbelopp har tagit hänsyn till de utgiftsbegränsningar
för civilförsvaret som riksdagen tidigare har godtagit (prop.

1983/84:40, FöU 7, rskr 88) och till att riksdagen under hösten 1983 (prop.

1983/84:25 bil. 2, FöU 9, rskr 118) under anslaget G 3 har anvisat 150 milj.
kr. på tilläggsbudget för innevarande budgetår.

Det väsentliga för nästa budgetårs beställningar av materiel och besked
om ersättning för anordnande av skyddsrum är de bemyndiganden som
föreslås. Betalningsmedlen för materiel och skyddsrum är i huvudsak
bundna av tidigare beställningar och besked.

Utskottet förordar att riksdagen under denna punkt bifaller regeringens
förslag och avslår motionsyrkandena.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande Civilförsvar

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att civilförsvarsmateriel
beställs inom en kostnadsram av 144000000 kr.,

b. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning
utgår för anskaffning av anläggningar för Civilförsvarets krigsorganisation
inom en kostnadsram av 46500000 kr.,

c. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med
avslag på motion 1983/84:576, yrkande 4 b), för budgetåret 1984/

85 anvisar ett förslagsanslag av 372600000 kr.,

2. beträffande Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar att riksdagen
med bifall till budgetpropositionen och med avslag på
motion 1983/84:576, yrkande 4 c) för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 30900000 kr.,

3. beträffande Civilförsvar: Skyddsrum

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att ersättning
utgår för anskaffning av skyddsrum för befolkningen inom en
kostnadsram av 783 000 000 kr.,

b. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med res. 5 (fp)
avslag på motionerna 1983/84:576, yrkande 4 d), och 1983/

84:1177, yrkande 4, för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 579500000 kr.,

FöU 1983/84:15

4. att riksdagen till Reglering av prisstegringar för civilförsvaret för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 100000000 kr.

15 Det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 154-163) föreslagit riksdagen
att godkänna de riktlinjer för det ekonomiska försvarets utveckling som
föredragande statsrådet har förordat.

Föredragande statsrådet

Försvarsministern konstaterar att överstyrelsen för ekonomiskt försvar
(ÖEF) i sin programplan för perioden 1984/85-1988/89 har redovisat en
inriktning i stort av beredskapsåtgärdema som överensstämmer med de
principer som fastslogs i 1982 års totalförsvarsbeslut. Han finnér inte
anledning att förorda någon ändring härvidlag. Den programvisa inriktningen
av det ekonomiska försvaret kommenteras, varvid följande program
och delprogram behandlas:

Livsmedel
Beklädnad m. m.

Energi

Bränslen och drivmedel m. m.

Elkraft

Övriga försöijningsviktiga varor
Kemiska produkter m. m.

Metaller m. m.

Transporter
T ransportsamordning
Järnvägstransporter
Landsvägstransporter
Vägar

Flygtransporter

Sjötransporter

Arbetskraft

Övriga försöijningsviktiga tjänster
Penningmedel och betalningsförmedling
Postal kommunikation
Socialförsäkring
Övrig försäkringsverksamhet
Ledning och samordning m. m.

Motion

1983/84:2358 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
anförts i motionen beträffande försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet.

FöU 1983/84:15

Utskottet

I anslutning till sina kommentarer till programmet Beklädnad m.m. tar
försvarsministern upp det s. k. försöijningsberedskapsstödet inom beklädnadsområdet
till behandling. ÖEF kan sedan 1975 (prop. 1975/76:57, NU
15, rskr 107) lämna sådant stöd vid statlig, kommunal och landstingskommunal
upphandling för att täcka vissa kostnader vid sådan upphandling.
Försöijningsberedskapsstödet har de senaste budgetåren utgått med 8 milj.
kr. för budgetår. I propositionen erinras om att beredskapslånen utgör ett
annat instrument att trygga försöijningsberedskapen på beklädnadsområdet.

På grundval av en utvärdering av försöijningsberedskapsstödet som
ÖEF genomfört på regeringens uppdrag föreslår försvarsministern att de
medel som beräknas för beredskapslån inom området också bör kunna få
användas för försöijningsberedskapsstöd.

Som motiv för förslaget anför försvarsministern att ÖEF enligt hans
mening bäst kan bedöma i vilken utsträckning den ena eller andra åtgärden
i det enskilda fallet ger den bästa effekten från försöijningsberedskapssynpunkt.
Sammanlagt bör dock för budgetåret 1984/85 få utgå högst 8 milj.
kr. för försöijningsberedskapsstöd.

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern anfört
rörande programmet Beklädnad.

Motion 2358 (c) tar upp en fråga med anknytning till beklädnadsprogrammet
som utskottet vill behandla i detta sammanhang. I motionen
riktas kritik mot ett förslag till krisgarderob som ÖEF nyligen har
överlämnat till regeringen. Motionärerna anser att förslaget inte tillgodoser
de behov som kan förväntas uppkomma i en avspärrningssituation. De
prutningar på produktionsbehoven som skulle bli följden om förslaget
godtas kommer, framhåller de, att rycka undan en del av marknaden för
den redan hårt drabbade tekobranschen. De vänder sig mot att ÖEF i sitt
förslag har räknat med att en del av behovet av beklädnadsvaror kan
tillgodoses med import. Ett land som Sverige måste, anser motionärerna, i
en krissituation självt kunna tillgodose de mest elementära beklädnadsbehoven.
Den nu gällande s. k. krisstandarden på beklädnadsområdet bör
enligt motionärernas mening ligga fast och ÖEF:s förslag inte föranleda
någon regeringens åtgärd.

Utskottet vill inledningsvis påminna om att riksdagen nyligen har tagit
ställning till vissa allmänna riktlinjer för försörjningsberedskapen på tekooch
läderskoområdet (prop. 1982/83:130, NU 42, rskr 321). Riksdagen
delade då den av regeringen framförda uppfattningen att riksdagens beslut
om krisgarderob innebar en alltför detaljerad styrning av beredskapsplaneringen.
Statmakternas ställningstagande på beklädnadsområdet bör formuleras
på ett mera övergripande sätt efter det ÖEF har preciserat vilken
försörjningsstandard som bör gälla. Den utredning som ÖEF gjort har
utförts i enlighet med ett sådant synsätt. I avvaktan på regeringens ställ -

FöU 1983/84:15

ningstagande till OEF:s förslag bör, anser utskottet, riksdagen inte nu göra
något uttalande i frågan. Motion 2358 bör avslås.

Beträffande delprogrammet Bränslen och drivmedel inom programmet
Energi uppger försvarsministern att statsrådet Dahl våren 1984 kommer att
i en särskild proposition lämna förslag till inriktning av försörjningsberedskapen
på energiområdet. Som grundval för förslagen kommer att ligga
slutbetänkandet (Ds I 1983:23) från den särskilda utredningen för översyn
av oljelagringsprogrammet.

Även den av riksdagen våren 1982 beslutade ökade beredskapslagringen
av nafta för fredskris- och avspärrningssituationer (prop. 1981/82:102 bil.
3, FöU 18, rskr 384) har - som anmäldes redan i propositionen om vissa
ekonomisk-politiska åtgärder m. m. (prop. 1983/84:40 bil. 2) - behandlats
av nämnda utredning. Mot den bakgrunden uttalar försvarsministern vid
anmälan av delprogrammet Kemiska produkter m. m. att förslag om ytterligare
medel för beredskapslagring av nafta inte nu föreläggs riksdagen.

Utskottet godtar vad föredragande statsrådet anför rörande delprogrammen
Bränslen och Drivmedel och Kemiska produkter m. m. Den av statsrådet
Dahl aviserade propositionen om vissa oljefrågor har numera lämnats
till riksdagen (prop. 1983/84:110) och kommer att behandlas av utskottet
i annat sammanhang. Utskottet har inte heller någon invändning
mot vad föredragande statsrådet i övrigt har anfört om det ekonomiska
försvarets fortsatta utveckling.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. beträffande riktlinjer för det ekonomiska försvarets fortsatta utveckling
att riksdagen godkänner vad föredragande statsrådet
har förordat,

2. beträffande förslag till krisgarderob att riksdagen avslår motion
1983/84:2358.

16 Ekonomiska resurser för det ekonomiska försvaret

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 164-166) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om ekonomiska
resurser för det ekonomiska försvaret.

Föredragande statsrådet redovisar ett totalt medelsbehov över statsbudgeten
för budgetåret 1983/84 om 2483 milj. kr. för verksamheten inom det
ekonomiska försvaret. I en sammanställning anges (s. 165) de anslag som
berörs under olika huvudtitlar.

Utskottet

Vissa av de anslag som försvarsministern redovisar i sammanställningen
bereds av andra utskott än försvarsutskottet. Regeringens förslag och i

FöU 1983/84:15

anslutning därtill väckta motioner rörande anslag inom försvarsutskottets
ansvarsområde behandlas i följande avsnitt.

Utskottet hemställer

att riksdagen lämnar redogörelsen om ekonomiska resurser för det
ekonomiska försvaret utan erinran.

17 Anslagsfrågor för det ekonomiska försvaret
FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 167—178) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1984/85 anvisa medel och lämna bernyndiganden enligt
följande sammanställning.

Anslag		Belopp (kr.)
H 1.	Överstyrelsen för ekonomiskt försvar:
	Förvaltningskostnader (s. 175)	förslagsanslag	34 865 000
H 2.	Drift av beredskapslager (s. 176)	förslagsanslag	225060000
H 3.	Beredskapslagring och indu-striella åtgärder (s. 176-177)	bemyndigande (avtal om nya beredskapslån) reservationsanslag	170000000 126200000
H 4.	Särskilda kostnader för
	lagring av nafta (s. 177)	förslagsanslag	1000
H 5.	Förluster på beredskapsgarantier m. m. (s. 178)	bemyndigande (beredskapsgarantier) förslagsanslag	125000000 1000

Motioner

1983/84:576 av Lars Werner m. fl. (vpk) såvitt gäller yrkandena 4 e) och
f) att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 bilaga 6 beslutar

e) att under punkt H 2. Drift av beredskapslager, bevilja ett i förhållande
till regeringens förslag med 6058000 kr. förhöjt belopp till 231 118000 kr.,

f) att under punkt H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder,
bevilja ett i förhållande till regeringens förslag med 350523000 kr. förhöjt
belopp till 470 665 000 kr.

1983/84:1896 av Sten Svensson m.fl. (m) såvitt gäller yrkande 7 att
riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om förslag till neddragning av
anslagen till beredskapslagring inom tekoområdet i enlighet med vad som
anförts i motionen.

FöU 1983/84:15

Utskottet

Utskottet tar i detta avsnitt ställning till de anslag under fjärde huvudtiteln
som avser det ekonomiska försvaret och vissa motionsyrkanden som
rör dessa anslag.

Motion 576 (vpk) innehåller förslag om en uppräkning av anslagen Drift
av beredskapslager och Beredskapslagring och industriella åtgärder till en
nivå som motsvarar samtliga av ÖEF framförda yrkanden i anslagsframställningen
för budgetåret 1984/85. Detta innebär en uppräkning av anslagen
med 6058000 kr. resp. 350523000 kr. i förhållande till regeringens
förslag. Enligt motionärerna bör medel för en sådan uppräkning kunna tas
från anslaget Reglering av prisstegringar för det militära försvaret.

Utskottet konstaterar att de resurser som i nuvarande statsfinansiella
läge kan avsättas för totalförsvarets verksamhet är begränsade och måste
fördelas efter en noggrann avvägning mellan olika angelägna behov. Utskottet
finner den avvägning som regeringen gjort i budgetpropositionen
vara lämplig och måste tillbakavisa motionärernas förslag även med hänvisning
till vad utskottet i det föregående har anfört om en inriktning av
Sveriges försvar enligt motionärernas önskemål.

Även motion 1896 (m) innehåller ett yrkande om anslaget till Beredskapslagring
och industriella åtgärder. I motionen föreslås att riksdagens
beslut om ett vidgat bemyndigande för regeringen att medge avtal om nya
beredskapslån för att säkra försörjningsberedskapen inom tekoområdet
bör upphävas. Inte heller bör enligt motionen ytterligare anslagsmedel
anvisas till beredskapslagring och industriella åtgärder inom beklädnadsområdet.
Behoven bör i första hand tillgodoses genom omdisposition av
det utrymme som står till buds. Detta bör, anser motionärerna, för nästa
budgetår innebära en besparing på upp till 150 milj. kr.

Utskottet har inhämtat att en stor del av det föreslagna anslaget för
budgetåret 1984/85 till Beredskapslagring och industriella åtgärder (ca 70
milj. kr.) är avsedd för avtal mellan ÖEF och olika företag om beredskapslån
som redan är ingångna. Ett slopande eller en begränsning av regeringens
bemyndigande att sluta avtal om nya beredskapslån kan medföra
besparingar först under senare budgetår. En sådan åtgärd skulle enligt
utskottets bedömning allvarligt försvåra möjligheterna att uppnå en tillfredsställande
försörjningsberedskap på tekoområdet. Inte heller räknar
utskottet med att det skulle vara möjligt att minska anslagsförbrukningen
under anslaget på det sätt motionärerna tydligen räknar med. Motionsyrkandet
bör avslås.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Överstyrelsen för ekonomiskt försvar: Förvaltningskostnader
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 34865 000 kr.,

FöU 1983/84:15

2. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med avslag
på motion 1983/84:576, yrkande 4 e), till Drift av beredskapslager
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
225060000 kr.,

3. beträffande Beredskapslagring och industriella åtgärder

a. att riksdagen avslår motion 1983/84:1896, yrkande 7, om minskad
medelsförbrukning under anslaget,

b. att riksdagen bemyndigar regeringen att inom en kostnadsram
av 170000000 kr. medge avtal om nya beredskapslån som medför
utbetalningar under senare budgetår,

c. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen och med
avslag på motion 1983/84:576, yrkande 4 f), för budgetåret 1984/
85 anvisar ett reservationsanslag av 126200000 kr.,

4. att riksdagen till Särskilda kostnader för lagring av nafta för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.,

5. beträffande Förluster på beredskapsgarantier m. m.

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att under budgetåret
medge att beredskapsgarantier får lämnas inom en ram av
125000000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 1000 kr.

18 Övrigt totalförsvar m. m.

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 179-182) berett riksdagen
tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har anfört om övrigt
totalförsvar m. m.

Föredragande statsrådet

Med övrigt totalförsvar avses den del av totalförsvaret som inte tillhör
det militära försvaret, civilförsvaret eller det ekonomiska försvaret. Verksamheten
bedrivs av olika myndigheter. Medel för verksamheten anvisas
under särskilda anslag eller delar av anslag under flera olika huvudtitlar. I
budgetpropositionen redovisas de berörda anslagen i en särskild tabell (s.
179). De under dessa anslag (delar av anslag) upptagna medlen för budgetåret
1984/85 uppgår sammanlagt till ca 500 milj. kr.

Försvarsministern - som i fred svarar för samordningen av totalförsvaret
- behandlar inriktningen av de olika programmen på området mot
bakgrund av de grundläggande principerna för den fortsatta utvecklingen
för övrigt totalförsvar enligt 1982 års försvarsbeslut (prop. 1981/82:102,
FöU 18, rskr 374).

res. 6 (m)

FöU 1983/84:15

Försvarsministern berör också de anslag under fjärde huvudtiteln som
varken hör till det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret,
räddningstjänsten eller övrigt totalförsvar. Även dessa anslag redovisas
i en tabell. Sammanlagt uppgår förslagen till medelsanvisning nästa
budgetår under anslagen till ca 150 milj. kr.

De anslag som berörs i detta avsnitt behandlar utskottet i det följande
under punkterna 19 och 20.

Utskottet

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern har
anfört i denna del och hemställer

att riksdagen lämnar utan erinran vad föredragande statsrådet har
anfört om övrigt totalförsvar m. m.

19 Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 183—203) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1984/85 beträffande till övrigt totalförsvar hänförda
anslag inom försvarsdepartementets verksamhetsområde anvisa medel
och lämna beställningsbemyndigande enligt följande sammanställning.

Anslag		Belopp (kr.)
I 1.	Beredskapsnämnden för psykolo-
	giskt försvar (s. 183-186)	förslagsanslag	3170000
I 2.	Civilbefålhavarna (s. 186-191)	förslagsanslag	13300000
I 3.	Signalskydd (s. 191-193)	bemyndigande	2 390000
		reservationsanslag	5940000
I 4.	Vissa teleanordningar
	(s. 193-194)	reservationsanslag	91 100000
I 5.	Identitetsbrickor (s. 195-1%)	förslagsanslag	910000
I 6.	Vissa skyddsrumsanläggningar
	(s. 196-198)	reservationsanslag	6535000
I 7.	Anläggningar m. m. för vissa
	militära ändamål (s. 198-201)	reservationsanslag	15 800000
I 8.	Bidrag till kostnader för kom-
	munal beredskap (s. 202-203)	reservationsanslag	40000

Motion

1983/84:1177 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) såvitt gäller yrkande 1 att
riksdagen begär förslag till nästa riksmöte om förstärkning av civilbefälhavarnas
kanslier genom omfördelning av tjänster från central och lägre
regional nivå inom de civila delarna av totalförsvaret, alternativt också
från myndigheter inom det militära försvaret.

FöU 1983/84:15

Utskottet

Utskottet behandlar under denna punkt de anslag under fjärde huvudtiteln
som är hänförda till övrigt totalförsvar. För olika ändamål tas upp
sammanlagt 136795000 kr. Anslagsbeloppen räknas inte in i någon av
ramarna för det militära försvaret eller civilförsvaret.

Vid behandlingen av anslaget Civilbefälhavarna i betänkande FöU 1981/
82:18 (s. 161) uppehöll sig utskottet vid behovet av personalförstärkningar
för civilbefälhavarkanslierna. Utskottet konstaterade att det sammanlagda
behovet av personalförstärkningar uppgick till 14 tjänster eller motsvarande
medel. Enligt regeringens förslag för budgetåret 1982/83 hade beräknats
medel för tre tjänster. Utskottet ansåg det önskvärt att ytterligare tjänster
kunde tillföras civilbefälhavarkanslierna.

För budgetåret 1983/84 begärde civilbefälhavarna en förstärkning av
organisationen med (14-3) 11 tjänster. Föredragande statsrådet ansåg i
linje med 1982 års försvarsbeslut att viss förstärkning kunde behövas. I
den mån medel kunde frigöras från andra anslag borde de få användas för
detta ändamål. Förstärkningen borde uppgå till minst lika många tjänster
som under budgetåret 1982/83. Fördelningen på kanslier avsåg han att
föreslå regeringen i samband med beslut om regleringsbrev för budgetåret
1983/84 (jfr FöU 1982/83:9 s. 63). Enligt vad utskottet inhämtat har också
tre nya tjänster tillförts kansliorganisationen även under innevarande budgetår
genom överföring av medel från andra anslag.

Med hänvisning till den statsfmansiella situationen anser sig försvarsministern
inte kunna förorda att civilbefalhavarna tillförs några nya tjänster
budgetåret 1984/85.

I motion 1177 (fp) återkommer ett förslag att tillgodose behovet av
aktuell förstärkning genom omfördelning av tjänster. Motionärerna anser
att regeringen bör uppmanas att lägga fram ett förslag till en sådan omfördelning
i nästa budgetproposition. Skulle det visa sig omöjligt att tillgodose
behovet genom en omfördelning mellan civila totalförsvarsmyndigheter
bör, anser motionärerna, överföring från militära myndigheter också kunna
komma i fråga. Även i motion 971 (m) förordas fortsatta personella
förstärkningar vid civilbefälhavarkanslierna.

Utskottet konstaterar att under de båda senaste budgetåren har civilbefälhavarkanslierna
tillförts sammanlagt 6 nya tjänster. Av det behov som
utskottet beräknade i samband med 1982 års försvarsbeslut återstår alltså
att tillföra (14-6) 8 tjänster.

Enligt vad utskottet inhämtat har försvarets rationaliseringsinstitut i
september 1983 fått regeringens uppdrag att se över ledningsstrukturen
inom totalförsvarets civila delar. I direktiven uttalas bl. a. att civilbefälhavarens
roll i fred i samhällsplaneringen skall stärkas. Uppdraget avser alla
ledningsnivåer och skall redovisas i en rapport under år 1984.

FöU 1983/84:15

Utskottet räknar med att personalresurserna vid civilbefälhavarkansliema
kommer att övervägas inom ramen för nämnda översyn eller som
ett resultat av denna. En fortsatt utbyggnad av civilbefalhavarkanslierna
kommer enligt vad utskottet har inhämtat att prövas inom ramen för
budgetarbetet inför budgetåret 1985/86. Mot denna bakgrund bör riksdagen
enligt utskottets mening inte nu göra något uttalande i frågan.

Med hänvisning till det anförda hemställer utskottet

1. att riksdagen till Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 3 170000 kr.,

2. beträffande Civilbefälhavarna

a. att riksdagen avslår motion 1983/84:1177, yrkande 1, om förstärkning
av civilbefalhavarkanslierna,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 13300000 kr.,

3. beträffande Signalskydd

a. att riksdagen bemyndigar regeringen att medge att beställningar
av signalskyddsmateriel får läggas ut inom en kostnadsram av
2390000 kr.,

b. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 5 940 000 ir.,

4. att riksdagen till Vissa teleanordningar för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 91 100000 kr.,

5. att riksdagen till Identitetsbrickor för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 910000 kr.,

6. att riksdagen till Vissa skyddsrumsanläggningar för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 6535000 kr.,

7. att riksdagen till Anläggningar m. m.för vissa militära ändamål
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
15800000 kr.,

8. att riksdagen till Bidrag till kostnader för kommunal beredskap
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 40000
kr.

FöU 1983/84:15

20 Övriga anslagsfrågor

FJÄRDE HUVUDTITELN

Regeringen har i budgetpropositionen (s. 215-221) föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1984/85 anvisa medel enligt följande sammanställning.

Anslag		Belopp (kr.)
K 1. Försvarets forskningsanstalt:
Intäktsfinansierad uppdrags-
verksamhet (s. 215-216)	förslagsanslag	1000
K 3. Beredskapsstyrka för
FN-tjänst (s. 217—219)	förslagsanslag	25 200000
K 4. FN-styrkors verksamhet
utomlands (s. 220)	förslagsanslag	120000000
K 5. Övervakningskontingenten
i Korea (s. 221)	förslagsanslag	3000000

Riksdagen beslöt vid riksmötet 1979/80 (FöU 12, rskr 189) att ett minnesmärke
över svenskar som har avlidit under tjänstgöring för Förenta nationerna
bör komma till stånd. Under anslaget Beredskapsstyrka för FNtjänst
förklarar sig försvarsministern (s. 219) i princip biträda ett förslag av
överbefälhavaren till utförande av en minnesvård över svensk personal
som omkommit i FN-tjänst. Den totala kostnaden har beräknats till 500000
kr. Med hänsyn till det statsfinansiella läget anser han dock att uppförandet
av minnesvården bör uppskjutas.

Utskottet godtar vad försvarsministern har anfört men räknar med att ett
uppskov inte bör gälla mer än högst ett par år.

Utskottet tillstyrker att riksdagen bifaller regeringens förslag och hemställer 1.

att riksdagen till Försvarets forskningsanstalt: Intäktsfinansierad
uppdragsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 1000 kr.,

2. att riksdagen till Beredskapsstyrka för FN-tjänst för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 25 200000 kr.,

3. att riksdagen till FN-styrkors verksamhet utomlands för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 120000000 kr.,

4. att riksdagen till Övervakningskontingenten i Korea för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 3000000 kr.

Stockholm den 22 mars 1984

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Olle Göransson (s), Roland Brännström
(s), Gunnar Björk i Gävle (c), Åke Gustavsson (s), Göthe Knutson (m),
Evert Hedberg (s), Karl-Erik Svartberg (s), Olle Aulin (m), Ulla Ekelund
(c), Holger Bergman (s), Mats Olsson (s), Anita Bråkenhielm (m), Eric
Hägelmark (fp) och Inge Carlsson (s).

FöU 1983/84:15

Reservationer

1 Bevakningen av totalförsvarsobjekt (punkt 3) — särställningen för ABAB

Per Petersson (m). Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle
Aulin (m), Ulla Ekelund (c), Anita Bråkenhielm (m) och Eric Hägelmark
(fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 7 böljar ”Utskottet
bedömer” och slutar ”hemställer utskottet” bort ha följande lydelse:

Med en sådan utgångspunkt finns ändå utrymme för skilda bedömningar
av hur bevakningsverksamheten bör organiseras och bedrivas. Försvarsministern
anser att ABAB bör behålla en viss särställning.

Utskottet anser liksom motionärerna att ABAB:s särställning nu bör
slopas helt. Någon kvalitetsskillnad av betydelse mellan ABAB och de
större privata vaktbolagen föreligger inte. Dessutom finns lagstöd för
statlig insyn och kontroll. En konkurrens på lika villkor skulle enligt
utskottets mening medföra ökad självkontroll och strävan efter effektivitet
hos berörda företag. Detta bör innebära kostnadsminskningar för myndigheterna.
Det har självfallet stor betydelse för upphandlingarna och för
samarbetet med de bevakningsföretag som anlitas att huvudmännen för
bevakningsobjekten noga preciserar vilka krav som ställs.

Vid riksdagens behandling av proposition 1978/79:134 uttalade reservanter
i finansutskottet att ett av de utmärkande dragen för bevakningsmarknaden
var risken för att den privata Securitasgruppen skulle få ett
totalt monopol. Enligt försvarsutskottets mening innebär ett sådant synsätt
att man indirekt misstror ABAB:s förmåga att hävda sig i en fri konkurrens.

Utskottet har inte något att invända mot vad försvarsministern har
förordat om övergångstid eller om att slopa särställningen för Tele Larm
AB. Ett fullständigt slopande av ABAB:s särställning kan medföra behov
av något längre övergångstid än försvarsministern har räknat med.

dels att utskottets hemställan (s. 7) bort ha följande lydelse:

att riksdagen med anledning av budgetpropositionen samt med bifall
till motionerna 1983/84: 1087 och 1983/84:1566 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om riktlinjer för
bevakningen av totalförsvarsobjekt.

FöU 1983/84:15

2 Vissa frågor rörande det militära försvaret m. m. (punkt 6) — barnomsorgen
i samband med utbildning inom försvaret

Eric Hägelmark (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 19 börjar "Utskottet
har” och slutar ”denna fråga” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det vara viktigt att ansvaret för vårdnaden av små barn
beaktas när personal kallas in till försvarsmakten eller till övningar inom
civilförsvaret. Detta gäller både vid grundutbildning och repetitionsutbildning.
Några egentliga bestämmelser för hur barnomsorgen skall ordnas vid
sådana tillfällen finns inte. En viss praxis har utvecklats för att bevilja
anstånd. Denna praxis löser inte alla problem utan många personer kommer
i kläm. Oftast är det kvinnor som ensamma får ansvaret för hela
barnomsorgen. För att klara detta måste de i de flesta fall begära tjänstledighet
från sitt arbete. Vid sådan tjänstledighet utgår ingen ersättning. En
sådan situation borde ge rätt till ersättning enligt de regler som gäller för
vård av sjukt barn. Utskottet anser att det bör utformas föreskrifter som
tar större hänsyn till föräldrarnas problem för att lösa barnomsorgen vid
inkallelse till militärtjänstgöring m. m. Detta bör riksdagen som sin mening
ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 20) i moment 4 f bort ha följande
lydelse:

4. beträffande värnpliktsutbildning m. m.

f. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1559 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om barnomsorg
i samband med utbildning inom försvaret.

3 Värnpliktsförmåner (punkt 8) — överlåtelse av fri värnpliktsresa till anhörig Eric

Hägelmark (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 26 böljar "Utskottet
anser” och slutar ”i frågan” bort ha följande lydelse:

Många värnpliktiga tvingas fullgöra sin grundutbildning långt från hemorten.
Det har visat sig oftare uppstå problem att anpassa sig till tjänstgöringsförhållandena
för värnpliktiga vid fjärrekryterade utbildningsförband
än för värnpliktiga som tjänstgör nära hemorten. En bidragande orsak till
detta kan vara svårigheter att upprätthålla en god kontakt med de anhöriga.
Det kan också vara svårt för de anhöriga att förstå den värnpliktiges

4 Riksdagen 1983184. 10 sami. Nr 15

FöU 1983/84:15

situation eftersom de alltför ofta saknar kunskaper om de värnpliktigas
utbildningsförhållanden m. m. och i regel inte känner till den ort där utbildningsförbandet
ligger. Mot den bakgrunden anser utskottet i likhet med
motionärerna att det vore lämpligt att försöksvis medge värnpliktiga vid
Norrlands dragoner (K 4) att överlåta en eller två av sina fria resor till en
nära anhörig, som på det sättet skulle få fri resa till Arvidsjaur. En sådan
försöksverksamhet skulle inte behöva innebära några ökade kostnader för
statsverket.

Vad utskottet nu har anfört om en försöksverksamhet bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 26) i moment 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1178 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om viss försöksverksamhet
vid Norrlands dragoner.

4 Civilförsvarets fortsatta utveckling (punkt 12) — skyddsrumsbyggandet

Eric Hägelmark (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 32 böljar "Utskottet
vill” och slutar ”tidigare beställningar” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det f.n. saknas rationella instrument för att fördela
resurserna för skyddsrumsbyggande. Fortfarande blir detta ofta på ett
slumpmässigt sätt beroende av bostadsbyggandet. Det medför att ett stort
antal skyddsrum byggs i områden som måste bedömas vara ytterst osannolika
mål för dyrbar flygbekämpning.

En kommitté har haft till uppgift att behandla frågor som har samband
med genomförande av 1982 års försvarsbeslut om civilförsvaret och kommunerna.
Det är angeläget att snarast få till stånd den kommunala planering
som skall ge besked om var skyddsrum i första hand bör tillkomma i
en skyddsrumsort. Innan den planeringen är utförd kan befaras att medel
till skyddsrumsbyggande i vissa fall går till projekt som inte skulle ha
kommit till utförande om planerna varit färdiga och riskbedömningarna
gjorda. Mot denna bakgrund finns det enligt utskottets mening anledning
att de närmaste åren vara mer återhållsam med skyddsrumsbyggandet än
försvarsministern har angett.

dels att utskottets hemställan (s. 33) i moment 2 a bort ha följande
lydelse:

2. beträffande skyddsrumsbyggandet

a. att riksdagen med anledning av budgetpropositionen och med
bifall till motion 1983/84:1177, yrkande 3, som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet har anfört.

FöU 1983/84:15

5 Anslagsfrågor för civilförsvaret (punkt 14) — anslaget Civilförsvar:
Skyddsrum

Eric Hägelmark (fp) anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 37 börjar ”Det
väsentliga” och slutar ”avslår motionsyrkandena” bort ha följande lydelse: Det

väsentliga för nästa budgetårs beställningar av materiel och besked
om ersättning för anordnande av skyddsrum är de bemyndiganden som
föreslås. Även om betalningsmedlen för materiel och skyddsrum i huvudsak
är bundna av tidigare beställningar och besked bör det finnas utrymme
för en minskning av anslaget Civilförsvar: Skyddsrum, som är ett förslagsanslag,
i enlighet med motion 1177 (fp). Utgiftsramen för skyddsrum bör
underutnyttjas i motsvarande mån.

dels att utskottets hemställan (s. 37) i moment 3 b bort ha följande
lydelse:

3. beträffande Civilförsvar: Skyddsrum

b. att riksdagen med anledning av budgetpropositionen, med
bifall till motion 1983/84:1177, yrkande 4, och med avslag på
motion 1983/84:576, yrkande 4 d), för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 479500000 kr.

6 Anslagsfrågor för det ekonomiska försvaret (punkt 17) — omfördelning av
vissa medel

Per Petersson, Göthe Knutson, Olle Aulin och Anita Bråkenhielm (alla
m)anser

dels att den del av utskottets anförande som på s. 42 börjar "Utskottet
har” och slutar ”bör avslås” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i motion 1896 (m) att de
behov av medel som regeringen anmäler under anslaget Beredskapslagring
och industriella åtgärder så långt möjligt bör tillgodoses genom utnyttjande
av andra medel än anslagsmedel. I första hand bör utnyttjas medel som
frigörs genom försäljning av beredskapslagrade produkter. Härigenom
torde bli möjligt att minska förbrukningen av anslagsmedel med betydande
belopp. På liknande sätt bör regeringen kunna minska medelsförbrukningen
under kommande budgetår. Möjligheterna att omfördela medel på det
sätt som utskottet förordar och den minskning av förbrukningen av anslagsmedel
som ter sig möjlig under budgetåret 1984/85 bör regeringen
redovisa för riksdagen i budgetpropositionen 1985. Vad utskottet nu har
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan (s. 43) i moment 3 a bort ha följande
lydelse:

a. att riksdagen med anledning av motion 1896, yrkande 7, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört om
minskad medelsförbrukning under anslaget.

FöU 1983/84:15

Särskilda yttranden

1 Vissa frågor rörande det militära försvaret m. m. (punkt 6) — den värnpliktiges
civila utbildning som grund för värnpliktsutbildning

av Eric Hägelmark (fp).

Värnpliktsutbildningen skall ge kunskaper och färdigheter för en krigsplacering.
Den värnpliktige bör därför inte utbildas längre tid än som
behövs för att han skall klara sina krigsuppgifter. Det skulle enligt min
mening vara möjligt att förkorta utbildningstiden för vissa värnpliktiga om
man i större utsträckning än som nu sker tog till vara civil utbildning och
civila färdigheter i utbildningen till den värnpliktiges krigsuppgift. Med
hänsyn härtill anser jag det vara angeläget att värnpliktsutbildningskommittén
ingående behandlar denna fråga.

2 Vissa frågor rörande det militära försvaret m. m. (punkt 6) — försvarsinformation
till tjänstgörande värnpliktiga

av Göthe Knutson (m).

I motion 1983/84:770 framhålls betydelsen av försvarsupplysning till de
värnpliktiga under såväl grundutbildning som repetitionsövningar. Utskottet
delar denna uppfattning och skriver att försvarsupplysningen bör genomföras
på det sätt och i den omfattning som föreskrivs i försvarshandboken
(FFS 1983:35). Där anges att ”för teoretisk försvarsupplysning under
grundutbildningen avdelas mellan 12 och 35 timmar beroende på värnpliktskategori.
Under repetitionsutbildningen skall anordnas försvarsupplysning
under 2 timmar.”

I motionen konstateras emellertid att brister föreligger i genomförandet
av försvarsupplysningen vid en del förband. Sannolikt beror det på att en
del förbandschefer faster mindre vikt vid försvarsupplysningen. Detta är
enligt min mening oacceptabelt. Den värnpliktige skall ha rätt till försvarsupplysning
i åtminstone den omfattning som anges i försvarshandboken.

Förutsättningen

En grundförutsättning för en nations förmåga att försvara sig mot en
angripare är dels ett starkt försvar, dels en stark försvarsvilja hos medborgarna.
Försvarsviljan kan även vara avgörande för uppbyggnaden av ett
starkt försvar med tanke på politikernas känslighet för opinioner i en eller
annan riktning.

I ett land som vårt där försvaret bygger på allmän värnplikt är det
naturligtvis särskilt angeläget att det finns en stark och utbredd försvarsvilja
hos de värnpliktiga. F. n. kan vi glädja oss åt att så är fallet.

Den f. n. starka försvarsviljan måste emellertid befästas och om möjligt

FöU 1983/84:15

ytterligare stärkas genom kontinuerlig försvarsupplysning, inte minst
bland de värnpliktiga. Det är av största betydelse att vaije värnpliktig får
en klar bakgrund till sin militära utbildning, dvs. den säkerhetspolitiska
situationen för vårt lands vidkommande samt kännedom om de mål som
riksdagen i enighet satt upp för att vidmakthålla vårt lands nationella
oberoende och handlingsfrihet.

Fred, frihet och försvar

Den försvarsupplysning som skall ges måste klargöra det givna sambandet
mellan fred, frihet och försvar. Utan försvar kan vårt land inte trygga
vår frihet. Samtidigt är friheten en förutsättning för fred. Vårt försvar har i
första hand en fredsbevarande uppgift.

Den värnpliktige skall, med andra ord, fa ingående och heltäckande svar
på frågan varför han gör sin värnplikt, varför vi har den allmänna värnplikten
och varför den är så viktig att fullgöra.

För den värnpliktige är det också av största betydelse att få kännedom
om den miljö som kommer att omge honom i en krigssituation och vilka
krav som kommer att ställas på honom i ett sådant läge.

Med tanke på allt detta är det naturligtvis mycket beklagligt att brister
föreligger i fråga om genomförandet av försvarsupplysningen till de värnpliktiga.
Detta har klart och tydligt framkommit - bl. a. vid föredragningar
i försvarsutskottet med anledning av motionen. Långt ifrån alla förband
följer givna anvisningar, och försummar således de direktiv som ges i
försvarshandboken.

Hopp om förbättring

Utskottet nöjer sig dock med att förutsätta att utbildningsansvariga
chefer delar den uppfattning som såväl motionärerna som utskottet ger till
känna om de värnpliktigas behov och rätt till försvarsupplysning. Och med
den utgångspunkten räknar utskottet med att förbättringar sker där brister
föreligger.

Utskottet räknar också med att särskilda utbildningsinsatser kommer till
stånd för att ge befälet tillräckliga kunskaper för att kunna ge den information
som krävs. Mot den bakgrunden anser utskottet att det inte finns
tillräcklig anledning att riksdagen nu uttalar sig i dessa frågor.

Med hänsyn härtill beklagar jag att utskottet inte kunnat enas om att
föreslå riksdagen ett tillkännagivande om angelägenheten av försvarsupplysning
och att sådana åtgärder vidtas att varje värnpliktig får den försvarsupplysning
som han har rätt till enligt givna direktiv, dvs. om ett uttalande i
enlighet med motionens hemställan.

Inte tillräckligt

Jag anser nämligen att försvarsutskottet inte fått garantier för att förbättringar
sker på de förband där brister föreligger i försvarsupplysningen. Det
5 Riksdagen 1983/84. 10 sami. Nr 15

FöU 1983/84:15

synes mig heller inte föreligga tillräckliga planer på den nämnda utbildningen
för befäl. Det är gott och väl att de som nu utbildas till officerare får
nödvändig utbildning för att kunna genomföra försvarsupplysningen. Även
de som redan är i aktiv tjänst måste emellertid tillförsäkras motsvarande
utbildning. Och i det avseendet har utskottet, enligt min mening, inte fatt
tillfredsställande besked från vare sig försvarsdepartementet eller militärledningen.

Ingen möda bör lämnas ospard för att ge vaije värnpliktig klarläggande
information om betydelsen av värnplikten och det givna sambandet mellan
fred, frihet och försvar.

3 Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar (punkt 19) — personalförstärkningar
vid civilbefälhavarkanslierna (m, c, fp)

av Per Petersson (m), Gunnar Björk i Gävle (c), Göthe Knutson (m), Olle
Aulin (m), Ulla Ekelund (c), Anita Bråkenhielm (m) och Eric Hägelmark
(fp).

I samband med 1982 års försvarsbeslut underströk utskottet värdet av en
betydande utbyggnad av personalresurserna vid civilbefälhavarkanslierna
(FöU 1981/82:18 s. 161-168). Under budgetåret 1982/83 tillfördes ifrågavarande
kanslier tre tjänster. I budgetpropositionen 1983 ansåg föredragande
statsrådet att en viss förstärkning av civilbefälhavarkanslierna behövdes
även under budgetåret 1983/84. I den mån medel kunde frigöras
från andra anslag borde de få användas för detta ändamål. Vid behandlingen
i försvarsutskottet reserverade sig de borgerliga partiernas företrädare i
utskottet. De ansåg att den förstärkning för budgetåret 1983/84 som föredragande
statsrådet uttalade sig om borde som slutligt riktmärke ha det
totala behov som utskottet hade konstaterat och innefatta minst lika många
nya tjänster som hade tillförts kanslierna budgetåret 1982/83. Vi kan nu
konstatera att en sådan förstärkning också har kommit till stånd.

Civilbefälhavama har mycket betydelsefulla uppgifter i krig. I fred krävs
att de svarar för en omfattande planering och stora utbildningsinsatser. Vi
anser det därför angeläget att det av utskottet angivna målet får vara
riktmärke även vid prövningen av den fortsatta utbyggnaden av personalresurserna
vid civilbefälhavarkanslierna. Enligt vår mening är personalförstärkningar
av minst denna omfattning nödvändiga för att göra det möjligt
för civilbefälhavarna att fullgöra sina viktiga uppgifter.

FöU 1983/84:15

Bilaga 1

Behandlas

utsk.

Sammanställning av motionsyrkanden hemst.

1983/84:489 av Oswald Söderqvist (vpk) vari yrkas att riksdagen hos 6:4 c
regeringen hemställer om åtgärder för att motverka militaristiska tendenser,
som de i motionen angivna, vid svenska militära förband och
skolor.

1983/84:576 av Lars Werner m. fl. (vpk)

1. att riksdagen beslutar

a) att uttala att en större vikt i fortsättningen skall ägnas åt sårbarhet i 6: 1 b
samhället vid det svenska totalförsvarets planering,

b) att hos regeringen hemställa om att direktiven till nästa försvarsut- 6:1 b
redning utformas i enlighet därmed,

4. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100, bilaga 6,
beslutar

b) att under punkt G 1. Civilförsvar, bevilja ett i förhållande till rege- 14:1 c
ringens förslag med 21 700000 kr. förhöjt belopp till 394309000 kr.,

c) att under punkt G 2. Civilförsvar: Anskaffning av anläggningar, be- 14:2

vilja ett i förhållande till regeringens förslag med 2700000 kr. förhöjt

belopp till 33600000 kr.,

d) att under punkt G 3. Civilförsvar: Skyddsrum, bevilja ett i förhållan- 14:3 b
de till regeringens förslag med 160000000 kr. förhöjt belopp till 739500000

kr.,

e) att under punkt H 2. Drift av beredskapslager, bevilja ett i förhållan- 17:2

de till regeringens förslag med 6058000 kr. förhöjt belopp till 231 118000

kr.,

f) att under punkt H 3. Beredskapslagring och industriella åtgärder, 17:3 c
bevilja ett i förhållande till regeringens förslag med 350523000 kr. förhöjt
belopp till 470665000 kr.

1983/84:617 av Olle Aulin m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin 12:1
mening ger regeringen till känna vad i motionen framförts om skyddsmaskproduktionen.

1983/84:770 av Göthe Knutson m. fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin 6:4 d
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om angelägenheten
av försvarsupplysning och att sådana åtgärder vidtas att varje värnpliktig
under sin grundutbildning får en fullgod försvarsinformation omfattande
minst 15 timmar samt att rimlig tid för försvarsupplysning anslås
även under repetitionsövningar.

i betänkan reserv.

FöU 1983/84:15

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

1983/84:971 av Per Petersson m.fl. (m) såvitt gäller yrkande
8. att riksdagen sorn sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 6:5 a
anförts om frivilliga försvarsorganisationer.

1983/84:972 av Mona Saint Cyr (m) vari yrkas att riksdagen som sin 12:3
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den fulla
ersättningen till kommunerna för planläggning av civilförsvaret.

1983/84:1087 av Björn Molin m. fl. (fp) vari yrkas att riksdagen med avslag 3
på regeringens hemställan i proposition 1983/84:100 under försvarsdepartementets
bilaga punkt 4.7 ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om ABAB:s monopolställning.

1983/84:1176 av Gunhild Bolander (c) och Per-Axel Nilsson (s) vari yrkas 12:2 b
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om medelstilldelning för skyddsrumsbyggandet inom Gotlands län.

1983/84:1177 av Kerstin Ekman m.fl. (fp) vari yrkas

1. att riksdagen begär förslag till nästa riksmöte om förstärkning av 19:2 a
civilbefälhavarnas kanslier genom omfördelning av tjänster från central

och lägre regional nivå inom de civila delarna av totalförsvaret, alternativt
också från myndigheter inom det militära försvaret,

2. att riksdagen godtar den av regeringen föreslagna förseningen i fråga 12:1
om skyddsmasker och barnskydd för civilbefolkningen men med tillägg av

vad i motionen anförts om C-skydd inom militära försvaret, prioritering av
barnskydd samt principer för fördelning av skydd,

3. att riksdagen uttalar att planeringen för skyddsrumsbyggande bör 12:2 a
utgå från återhållsamhet med pengar till skyddsrum i sådana områden som

vid kommande kommunal skyddsplanering kan visa sig bli betraktade som
lågriskområden,

4. att riksdagen beslutar att anslaget till skyddsrum skall vara 100 milj. 14:3 b
kr. lägre än vad regeringen föreslagit.

1983/84:1178 av Eric Hägelmark (fp) vari yrkas att riksdagen hos regering- 8: 3
en begär att en försöksverksamhet av i motionen angivet slag genomförs,
lämpligen vid K 4 Arvidsjaur, som bör ta sikte på att reformen skall kunna
införas vid övriga förband och ge värnpliktiga möjlighet att överlåta fri
värnpliktsresa till närmaste anhöriga.

1983/84: 1180 av Oswald Söderqvist m.fl. (vpk) vari yrkas att riksdagen 6:4e
hos regeringen hemställer om åtgärder för att lösa problemen med barnomsorg
vid inkallelse till militärtjänst.

FöU 1983/84:15

Behandlas i betänkande
utsk. reserv,

hemst. nr

p.:mom.

1983/84:1559 av Karin Ahrland (fp) och Kerstin Ekman (fp) vari yrkas att 6:4 f
riksdagen i skrivelse till regeringen begär sådana regler i fråga om övningar
inom försvarsmakten och civilförsvaret att bättre hänsyn än i dag kan tas
till föräldrars barnomsorg.

1983/84:1560 av Jan Bergqvist m. fl. (s) vari yrkas att riksdagen hos rege- 6:4 g
ringen begär åtgärder för att öka informationen om FN och FN-frågor
inom utbildningen i försvaret.

1983/84:1565 av Hagar Normark (s) och Anita Johansson (s) vari yrkas att 12:5
riksdagen beslutar att hos regeringen av beredskapsskäl begära en inventering
av bostäder som inte är beroende av elström för sin uppvärmning och
som kan utgöra en reserv för användning i händelse av krig, långa elavbrott
i fred och andra katastrofer.

1983/84:1566 av Per Petersson m.fl. (m) vari yrkas att riksdagen som sin 3
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett slopande av
ABAB:s särställning i fråga om bevakning av totalförsvarsobjekt.

1983/84:1896 av Sten Svensson m. fl. (m) såvitt gäller yrkande
7. att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om förslag till ned- 17: 3 a
dragning av anslagen till beredskapslagring inom tekoområdet i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1983/84: 2206 av Kerstin Ekman (fp) och Karin Ahrland (fp) vari yrkas att 6:4 h
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om civila kunskaper som grund till värnpliktsutbildningen.

1983/84:2209 av Thorbjörn Fälldin m. fl (c) såvitt gäller yrkandena

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i 6:1 c
motionen anförts med anledning av direktiv till 1984 års försvarskommitté,

7. att riksdagen uttalar att den i 1982 års försvarsbeslut fastlagda tid- 12:1
punkten för anskaffning av skyddsmasker till hela befolkningen skall ligga
fast.

1983/84:2212 av Yvonne Sandberg-Fries (s) och Ralf Lindström (s) vari 7: 1
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande skjutplatsen vid Torhamns udde.

1983/84:2358 av Lennart Brunander (c) och Inger Josefsson (c) vari yrkas 15:2
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen beträffande försörjningsberedskapen på beklädnadsområdet.

FöU 1983/84:15

Bilaga 2

Kommittédirektiv

Totalförsvarets utveckling efter budgetåret 1986/87

Dir. 1984:14

Beslut vid regeringssammanträde 1984-03-15

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Thunborg, anför

0 Sammanfattning

För att bereda underlag inför 1987 års försvarsbeslut föreslås att en
parlamentariskt sammansatt kommitté nu tillkallas.

Kommitténs arbete bör bl. a. inriktas på att

- analysera den internationella och den inhemska utvecklingen,

- överväga försvarspolitikens roll inom säkerhetspolitiken,

- överväga de olika totalförsvarsgrenarnas roll inom försvarspolitiken,

- överväga och lämna förslag om totalförsvarets och de olika totalförsvarsgrenarnas
inriktning efter budgetåret 1986/87.

Vidare föreslås att kommittén skall överväga och lämna förslag om vissa
frågor rörande priskompensationssystem, statsmakternas sätt att behandla
svårigheter att genomföra den beslutade inriktningen under en försvarsbeslutsperiod
samt om riksdagens inflytande på utvecklingen inom totalförsvarssektorn.

Regeringen kommer senare att ge kompletterande direktiv för kommitténs
arbete.

Kommitténs förslag som är av betydelse för regeringens anvisningar för
programplanering skall lämnas senast vid årsskiftet 1985-1986.

1 Gällande inriktning

Inriktningen av Sveriges säkerhets- och försvarspolitik och totalförsvarets
utveckling efter budgetåret 1981/82 behandlades ingående i prop. 1981/
82:102, FöU 18 och 20, rskr 374 och 403 på grundval av förslag från 1978
års försvarskommitté i betänkandena (SOU 1979:42) Vår säkerhetspolitik,
(Ds Fö 1980:2) Vidgad säkerhetspolitisk debatt, (Ds Fö 1981:1) Säkerhetspolitiken
och totalförsvaret och (Ds Fö 1981:14) Totalförsvaret 1982/1987.
Genom 1982 års försvarsbeslut och den inriktning beslutet gavs av riksdagen
under våren 1983 (prop. 1982/83:100 bil. 6, FöU 9, rskr 271) fastställdes
bl. a. en långsiktig inriktning av säkerhets- och försvarspolitiken
och planeringsramar för perioden 1982/83 — 1986/87.

Beslutet innebar för det militära försvaret bl. a. att det skulle skapas

FöU 1983/84:15

bättre möjligheter till materielomsättning och teknisk förnyelse, främst för
de mest kvalificerade förbanden i krigsorganisationen, genom reduceringar
och omstruktureringar i fredsorganisationen, personalminskningar och
omfattande rationaliseringar i övrigt. Riksdagen har därefter (prop. 1983/
84:25 bil. 2, FöU 9, rskr 118) beslutat tillföra marinen 250 milj. kr. utöver
tidigare tilldelade medel för förstärkningar av vårt skydd mot ubåtar.

Betydande ekonomiska svårigheter har uppstått för det militära försvaret.
Prisutvecklingen för flera av de materielprojekt som ingick i försvarsbeslutet
har, bl. a. som en följd av dollarkursens uppgång, avvikit kraftigt
från nettoprisindex. Regeringen har därför (prop. 1983/84:112) beslutat
föreslå riksdagen en ökning, för vissa angivna ändamål, av de medel som
bör anvisas för budgetåret 1984/85 och den planeringsram som bör gälla för
resterande del av nuvarande försvarsbeslutsperiod, dvs. åren 1985/86 och
1986/87.

För totalförsvarets civila delar innebar 1982 års försvarsbeslut väsentliga
förändringar av den inriktning som dittills gällt. Bl. a. skall kommunerna
ta över ansvaret för ledningen av civilförsvarsverksamheten på lokal
nivå i krig och för planeringen härför i fred. För det ekonomiska försvaret
bestämdes att individens överlevnad och samhällets funktion borde säkerställas
om vi helt eller delvis blir hänvisade till egna försöijningsresurser.
Vidare bestämdes vissa uppgifter i s. k. fredskriser. Även hälso- och sjukvården
samt socialtjänsten i krig fick en delvis ny inriktning. Riksdagen har
hösten 1983 (prop. 1983/84:40, FöU 7, rskr 88) beslutat om en viss minskning
under budgetåret 1984/85 av skyddsrumsbyggandet jämfört med 1982
års försvarsbeslut.

Såväl inom det militära försvaret som inom totalförsvarets civila delar
pågår nu genomförandet av 1982 års försvarsbeslut. Många av de beslutade
åtgärderna kommer att ta lång tid att genomföra. Som exempel kan nämnas
utveckling och anskaffning av flera materielobjekt inom försvarsmakten
samt strukturförändringar och rationaliseringar i det militära försvarets
fredsorganisation, vilka planerats för att genomföras under en tioårsperiod.
Omstruktureringen inom de civila delarna av totalförsvaret kommer
inte heller att vara helt genomförd förrän flera år in på nästa försvarsbeslutsperiod.

2 Pågående studier och utredningar

Perspektivplanering

Arbetet med att ta fram underlag för nästa försvarsbeslut har pågått i
regeringskansliet och vid myndigheterna sedan sommaren 1982. En betydelsefull
del av detta underlag är perspektivplanerna, vilka utarbetas vid
myndigheterna efter anvisningar från regeringen enligt följande tidsplan i
stort.

FöU 1983/84:15

juni	1982	regeringens anvisningar för vissa analyser och övriga förberedelser.
april	1983	myndigheternas rapport av problemområden m. m. inför försvarsbeslutet 1987.
juni	1983	regeringens anvisningar för perspektivpla-neringens fas A.
juni	1984	myndigheternas rapport efter fas A.
sommaren 1984	regeringens anvisningar för perspektivpla-
		neringens fas B.
andra kvartalet	myndigheternas rapport efter fas B
1985 (prelimi-	(perspektivplaner för perioden efter
närt)		budgetåret 1986/87).

Därutöver har regeringen uppdragit åt försvarets forskningsanstalt att
utarbeta underlag för beslut om försvarsforskningens långsiktiga inriktning.
Detta arbete ansluter till de olika stegen i perspektivplaneringen.

Enligt regeringens anvisningar skall myndigheterna i sitt arbete utgå från
att nästa försvarsbeslut kommer att fattas under våren 1987.

Regeringen har i anvisningarna för perspektivplaneringens fas A lagt fast
vissa säkerhetspolitiska utgångspunkter och gjort en bedömning av utvecklingen
i omvärlden och av framtida konfliktrisker. Dessutom har
angetts vilka uppgifter i stort totalförsvaret skall kunna lösa i olika tänkta
situationer, s.k. konfliktkategorier. Genom försvarsdepartementets försorg
ställs vissa exempel i form av angreppsfall och krisfall till myndigheternas
förfogande i böljan av år 1984.

Grundläggande för anvisningarna är att huvuddelen av värderingarna
och målen för vårt totalförsvar bedöms bli oförändrade även efter budgetåret
1986/87. Regeringen har därför inriktat arbetet under fas A på att i
första hand ta fram ett fördjupat underlag inom ett antal områden som
behöver uppmärksammas särskilt i 1987 års totalförsvarsbeslut.

Överbefälhavaren studerar i perspektivplaneringens fas A de påfrestningar
som vårt land framdeles kan tänkas ställas inför i fred och under
neutralitet och vilka krav dessa kan ställa på det militära försvaret. Dessutom
utreder överbefälhavaren frågor både rörande försvarsmaktens krigsorganisation,
bl. a. system för bekämpning av sjömål, pansarvärnssystem
och luftförsvar, och rörande fredsorganisationen, bl. a. ett långsiktigt,
principiellt mål för fredsorganisationens utveckling. Vidare utarbetar överbefälhavaren
under fas A underlag avseende den svenska försvarsindustrins
långsiktiga utveckling.

För de civila delarna av totalförsvaret utreds på motsvarande sätt bl. a.
frågor om civilförsvarsverksamhetens knytning till samhället och medborgarna,
materiel för civilförsvarets krigsorganisation, befolkningens och
krigs viktiga samhällsfunktioners skydd, hälso- och sjukvården samt socialtjänsten
i krig samt ledningen och försöijningen på lokal nivå. Dessutom
utreds bl. a. näringslivets utveckling såvitt avser områden som kan

FöU 1983/84:15

bedömas vara eller bli särskilt kritiska från försörjningsberedskapssynpunkt,
elförsöijningen samt behovet av krigsskydds- och beredskapsåtgärder
i telesystemet.

Översyn av värnpliktsutbildningen

Vissa frågor om värnpliktsutbildningens utformning övervägs av en särskild
kommitté som regeringen tillkallade i juni 1983. Kommittén har i
uppdrag att våren 1984 lämna förslag till utgångspunkter för de fortsatta
studierna av värnpliktsutbildningens utformning inför 1987 års försvarsbeslut.
Kommittén har getts stor frihet att inom ramen för nuvarande
principer föreslå ändringar i grund- och repetitionsutbildningen. I direktiven
för kommitténs arbete har som angelägna frågor angetts bl. a. hur de
ökade kraven att med fredsorganisationens resurser göra snabba insatser
skall tillgodoses året runt. Vidare har angetts att kommitténs förslag bör
medföra lägre sammanlagda kostnader för värnpliktsutbildningen. Kommittén
skall bl. a. studera möjligheterna att ge de värnpliktiga ett ökat
ansvar för sin utbildning, att ytterligare differentiera utbildningstiderna
samt att samordna utbildningsresurserna mellan försvarsgrenarna.

Befälsbehovsutredningen

Regeringen tillkallade i september 1982 en särskild utredare med uppdrag
att göra en översyn av kraven på utbildning och kvalitet hos militära
chefer m.m. Översynen som ursprungligen främst inriktades mot de befattningsskikt
som är styrande för rekrytering och utbildning har genom
tilläggsdirektiv i december 1983 vidgats till att omfatta beräkningar av
minimibehovet av yrkesofficerare på alla nivåer i krigsorganisationen.
Utredningen som har antagit namnet befälsbehovsutredningen kommer att
senast under fjärde kvartalet 1984 lämna förslag till en balanserad befalsstruktur.

Överväganden om totalförsvarets ledningsstruktur

Av stor betydelse för effektiviteten inom totalförsvaret är hur dess
enheter för ledning organiseras och dimensioneras. Ett omfattande underlag
har tidigare tagits fram rörande olika delområden av ledningsstrukturen.
Vissa beslut har fattats, men inom flera områden pågår fortfarande
utredningar och försök. Tillgängligt underlag sammanställs nu inom regeringskansliet.

I anvisningarna för perjpektivplaneringens fas A har överbefälhavaren
fått i uppdrag att utreda och definiera de ändringar i den militära ledningsstrukturen,
främst i krig, som en reducering av antalet militärområden till
fyra eller tre skulle medföra. Regeringen har vidare i september 1983 gett
försvarets rationaliseringsinstitut i uppdrag att till den 1 oktober 1984
utarbeta minst ett sammanhängande alternativt förslag till ledningsstruktur
för de civila delarna av totalförsvaret i fred och krig. Regeringen har
6 Riksdagen 1983184. 10 sami. Nr 15

FöU 1983/84:15

dessutom i december 1983 uppdragit åt överbefälhavaren att under senare
delen av 1984 redovisa sådana förändringar i organisation och arbetsformer
inom och mellan de centrala staberna som bör vidtas för att stärka
överbefälhavarens programsamordnande roll.

Ekonomiska utgångspunkter

Som ekonomisk utgångspunkt för delstudierna under perspektivplaneringen
har regeringen angett följande:

”Studierna av angivna områden under fas A skall bedrivas med utgångspunkt
i att försvarsmaktens ram efter budgetåret 1986/87 är i huvudsak
oförändrad (prop. 1982/83:100 bil. 6). Härvid skall planeringen genomföras
i fast pris. Reserver skall inte avdelas.

För arbetet under fas B kommer regeringen att lämna anvisningar som
innebär att handlingsvägar på olika ekonomiska nivåer skall studeras.
Under fas B skall vidare särskilt studeras de ramminskningar som möjliggörs
av den minskande årliga värnpliktskontingenten från mitten av 1990-talet.”

3 En ny försvarskommitté bör tillkallas

Riksdagen (FöU 1981/82:18) har uttalat att den förutsätter att erfarenheterna
av myndigheternas och försvarskommitténs arbete inför 1982 års
försvarsbeslut tas till vara och blir vägledande för kommande arbete av
detta slag. Riksdagen har vidare (FöU 1983/84:6, rskr 72) med anledning
av förslag från riksdagens revisorer bl. a. uttalat att det är önskvärt att
riksdagen får ett ökat inflytande på utvecklingen inom totalförsvaret. I
samband härmed konstaterade riksdagen att eftersom flertalet av ledamöterna
i en försvarskommitté utgörs av riksdagsledamöter innebär en sådan
kommittés arbete parlamentarisk insyn och medverkan i försvarsplaneringen.

Vid planeringen av förberedelsearbetet inför 1987 års försvarsbeslut har
regeringen beaktat erfarenheterna från tidigare arbeten av detta slag. Detta
har bl. a. lett fram till en något ändrad inriktning av perspektivplaneringens
inledande fas. Orientering om arbetets uppläggning har lämnats till riksdagens
utrikes- och försvarsutskott.

Mot bakgrund av vad jag har anfört förordar jag att en parlamentariskt
sammansatt kommitté nu tillkallas för att överväga och lämna förslag om
säkerhetspolitikens inriktning och totalförsvarets fortsatta utveckling
m. m. efter budgetåret 1986/87.

FöU 1983/84:15

4 Inriktningen av kommitténs arbete

Säkerhetspolitiken

Sveriges säkerhetspolitik syftar till att bevara landets fred och frihet.
Den formas genom en samverkan mellan utrikespolitiken, försvarspolitiken,
vår politik i internationella nedrustningsfrågor, handelspolitiken och
biståndspolitiken. Vår säkerhetspolitik kommer till uttryck i den alliansfria
politiken i fred syftande till neutralitet i krig, stödd på ett efter våra
förhållanden starkt försvar. Den kommer också till uttryck i strävandena
att minska riskerna för krig och konflikter i världen.

Som grund för sina överväganden om totalförsvarets inriktning, uppgifter
och sammansättning bör kommittén i en första etapp av sitt arbete
analysera utvecklingen i omvärlden och de hot mot vår fred och vår frihet
som kan uppkomma samt bedöma hur dessa hot kan förebyggas och
mötas. Kommittén bör också analysera den svenska samhällsutvecklingen
från sårbarhets- och resurssynpunkt och därvid särskilt uppmärksamma
sådana delar av samhället där funktionssäkerhet och motståndskraft kan
vara av väsentlig säkerhetspolitisk betydelse. Kommittén bör som bakgrund
till sina överväganden ta del av de bedömningar som gjorts rörande
den långsiktiga ekonomiska utvecklingen i Sverige.

Kommittén bör studera samspelet mellan olika säkerhetspolitiska medel
och särskilt överväga försvarspolitikens roll inom säkerhetspolitiken.

De internationella nedrustningsförhandlingarna i vilka Sverige under
lång tid spelat en aktiv roll har på senare år kommit att beröra frågor, som
också direkt angår förhållanden i vårt närområde och vår försvarspolitik.
Kommittén bör mot denna bakgrund studera hur vår politik i internationella
nedrustningsfrågor och andra förhandlingar om internationell säkerhet
kan samordnas med och förstärka övriga delar av säkerhetspolitiken.
Därvid bör kommittén bl. a. överväga vilka tänkbara rustningskontrolloch
nedrustningsåtgärder, som är särskilt betydelsefulla för Sveriges säkerhet
och hur dessa påverkar Sveriges totalförsvar.

Totalförsvaret

Inom försvarspolitiken förutsätts ett samspel och en samverkan mellan
totalförsvarets olika grenar: militärt försvar, civilförsvar, ekonomiskt försvar,
psykologiskt försvar och övrigt totalförsvar. Kommittén bör mot
bakgrund av sina överväganden om försvarspolitikens roll inom säkerhetspolitiken
och sina analyser av den internationella och den inhemska utvecklingen
överväga de olika totalförsvarsgrenarnas roll inom försvarspolitiken.

Det nordiska områdets betydelse för stormaktsblocken bedöms ha ökat.
Denna utveckling har bl. a. gjort det mera troligt att Sverige kan beröras
redan i ett tidigt skede av en stormaktskonflikt. Särskild vikt måste därför
läggas vid totalförsvarets roll att under perioder av skärpta motsättningar

FöU 1983/84:15

mellan stormaktsblocken bidra till stabiliteten i det nordiska området och
till respekten för det svenska territoriets integritet. Krav understödda av
hot måste kunna avvisas. De mest resurskrävande uppgifterna för totalförsvaret
är att avhålla andra makter från att angripa vårt land, att begränsa
konsekvenserna för vår del av kriser och krig i omvärlden och att, om vi
ändå angrips, med all kraft försvara vårt land och bevara vår nationella
frihet. Kommittén bör granska dessa utgångspunkter och överväga vilka
krav som mot denna bakgrund bör ställas på totalförsvarets skilda delar.

Jag har tidigare beskrivit de studier inom olika delområden som genomförs
under perspektivplaneringens fas A. Med bl. a. resultaten av dessa
som grund avser regeringen att under sommaren 1984 ge direktiv för
myndigheternas arbete med sammanvägda förslag till planering (handlingsvägar)
för perioden efter budgetåret 1986/87. Kommittén bör under en
andra etapp av sitt arbete överväga och lämna förslag om totalförsvarets
och de olika totalförsvarsgrenarnas inriktning efter budgetåret 1986/87.
Härvid bör myndigheternas rapporter efter perspektivplaneringens fas B
utgöra ett viktigt underlag. Det bör stå kommittén fritt att ta upp även
andra frågor som kommittén finnér bör undersökas särskilt under det
fortsatta studie- och planeringsarbetet.

Kommittén bör överväga och lämna förslag om totalförsvarets ledningsstruktur
i fred och krig. Härvid bör förslagen beträffande det militära
försvaret och beträffande de civila delarna av totalförsvaret vara samordnade.
Jag avser senare föreslå att regeringen, bl. a. på grundval av de
utredningar som nu genomförs av överbefälhavaren och av försvarets
rationaliseringsinstitut, ger underlag för kommitténs arbete i dessa delar.

Det militära försvaret

Säkerhetspolitiska, strategiska och militärtekniska förändringar medför
kontinuerliga behov av anpassning och förbättringar inom stora delar av
det militära försvaret. Samtidigt måste materiel ersättas när den inte längre
är funktionsduglig. I några fall kan den tekniska utvecklingen göra det
möjligt att uppnå erforderliga prestanda till lägre kostnader än tidigare.
Som regel innebär dock de högre krav som efterhand måste ställas på ett
flertal funktioner att kostnaderna för vaije enhet kommer att öka. Som
exempel på förändringar av ovan angivet slag kan nämnas utvecklingen
inom elektronikområdet vilken medför krav på såväl skydd som aktiv
förmåga hos flera av våra system samt den fortsatta utvecklingen av
fjärrverkande vapensystems räckvidd och precision som innebär ökande
krav på skydd och rörlighet hos våra förband och vapensystem.

Det är således nödvändigt med ökade satsningar inom vissa delar av
krigsorganisationen. Sådana ökningar måste, i en begränsad ekonomi,
mötas genom rationaliseringar och genom att målen ställs lägre inom andra
områden. Tidigare beslut i sådana avvägningsfrågor har huvudsakligen
inneburit en prioritering av de mest kvalificerade förbanden i krigsorgani -

FöU 1983/84:15

sationen. För detta har erfordrats omfattande rationaliseringar och reduceringar
av fredsorganisationen och vissa antalsminskningar av de kvalificerade
förbanden. Strävan har härvid varit att kompensera dessa antalsminskningar
genom att säkerställa de återstående kvalificerade förbandens
förmåga.

Jag har tidigare redovisat huvuddragen i 1982 års försvarsbeslut. De
omfattande rationaliseringar och fredsorganisationsförändringar som där
beslutades håller nu på att genomföras. Vissa möjligheter att ytterligare
minska kostnaderna för fredsverksamheten, bl. a. som en följd av de
minskande värnpliktskontingenterna, undersöks nu av 1983 års värnpliktsutbildningskommitté.
Det är dock nödvändigt att utnyttja även andra fortsatta
rationaliseringsmöjligheter. Kommittén bör studera möjligheterna att
minska kostnaderna för fredsverksamheten och särskilt ange inriktningen
av den fortsatta utvecklingen av fredsorganisationen. Dessa studier bör
vara så långsiktiga att minskningen av värnpliktskontingentens storlek
under de närmaste 15 å 20 åren kan beaktas. De kostnadsminskningar som
kan uppnås på detta sätt i framtiden är emellertid knappast tillräckliga för
att ge möjligheter till sådana ökade satsningar inom vissa områden som
belysts ovan. Därför måste också förändrade prioriteringar inom krigsorganisationen
övervägas.

Som tidigare nämnts har under de senaste årtiondena antalet kvalificerade
förband minskat, i vissa fall avsevärt. Samtidigt har emellertid antalet
typer av förband och funktioner varit i huvudsak oförändrat. Det militära
försvaret har många olika uppgifter som i sig kräver tillgång till skilda typer
av förband. Det ligger också ett mycket stort värde i att vid ett anfall mot
oss ha tillgång till flera slag av förband som i samverkan och på stort djup
kan utveckla en avsevärt större försvarseffekt än vad ett mera ensidigt
uppbyggt försvar skulle kunna. Till följd av utvecklingen under lång tid kan
dock det enskilda systemets betydelse i detta sammanhang komma att
förändras.

Kommittén skall mot denna bakgrund analysera och lämna förslag om
inriktningen av det militära försvarets olika delar under perioden efter
budgetåret 1986/87. Härvid bör kommittén analysera dels inom vilka områden
ökade satsningar är nödvändiga, dels möjligheterna att inom en begränsad
ekonomi bereda plats för sådana satsningar. Utöver analyser av
hur verksamheten kan rationaliseras bör kommittén härvid överväga om
något eller några av de större systemen i krigsorganisationen eller delsystem
inom dessa på sikt bör utgå. Jag avser senare föreslå att regeringen,
bl. a. på grundval av överbefälhavarens rapporter efter perspektivplaneringen,
ger underlag för kommitténs arbete i dessa delar.

Kommittén bör tidigt överväga på vilket sätt frågorna om fredsorganisationen
bör behandlas. Härvid bör prövas om en särskild kommitté (motsvarande)
bör tillkallas för att ta fram underlag för försvarskommitténs
slutliga överväganden och förslag.

FöU 1983/84:15

Totalförsvarets civila delar

För totalförsvarets civila delar innebar 1982 års försvarsbeslut väsentliga
förändringar av inriktningen som kommer att ta lång tid att genomföra.
Under perioden efter budgetåret 1986/87 bör verksamheten i första hand
inriktas på att fullföja dessa förändringar. Kommittén bör analysera i
vilken utsträckning inriktningen enligt 1982 års försvarsbeslut har kunnat
förverkligas och om särskilda åtgärder behövs för att underlätta genomförandet.

Den säkerhetspolitiska utvecklingen, samhällsutvecklingen och den tekniska
utvecklingen kan dock leda till behov av att i vissa avseenden ändra
den enligt 1982 års försvarsbeslut gällande inriktningen. Kommittén skall
mot bakgrund av sin analys av utvecklingen överväga och lämna förslag till
en sådan ev. ändrad inriktning för totalförsvarets civila delar.

Härutöver bör följande delområden studeras närmare.

Enligt målsättningen för totalförsvaret är uppgifterna i krig för totalförsvarets
civila delar dels att stödja de samlade försvarsansträngningarna,
dels att säkerställa befolkningens och samhällsverksamhetens överlevnad.
För att nå det senare målet vidtas inom det civila totalförsvaret en rad
skilda beredskapsåtgärder avseende fysiskt skydd, försörjning, information,
hälso- och sjukvård m.m. Kommittén bör med utgångspunkt i en
samlad syn på dessa frågor lämna förslag till ambitionsnivå för sådana
åtgärder.

Totalförsvaret under kriser och i krig är det svenska samhället omställt
till kris- och krigsförhållanden. Den svenska samhällsutvecklingen styrs
framför allt av fredstida önskemål och behov. En sådan utveckling kan
emellertid, beroende på hur den sker, göra samhället sårbart under kriser
och i krig. Utvecklingen kan också leda till en stor sårbarhet för olyckor
som inträffar i fred.

Samhällsutvecklingen har således stor betydelse för totalförsvarets
samtliga delar. Totalförsvarets chefsnämnd har i september 1983 fått i
uppdrag att utreda hur totalförsvarets intressen skall kunna tillgodoses i
den fredstida samhällsplaneringen. I perspektivplaneringen studeras elförsörjningens
och telekommunikationernas sårbarhet. Inom dataområdet har
sårbarhetsberedningen (Fö 1981:02) studerat säkerhets- och sårbarhetsfrågor.
Livsmedelsförsörjningens sårbarhet utreds f. n. av 1983 års livsmedelskommitté
(Dir. 1982:103). Jag avser senare föreslå att regeringen,
bl. a. grundat på de studier som genomförs, ger underlag för kommitténs
arbete i dessa delar. Mot bakgrund av de förhållanden som gäller i fred bör
kommittén bl. a. inom de angivna områdena föreslå ambitionsnivåer beträffande
den säkerhet som bör eftersträvas för att verksamheten i erforderlig
grad skall kunna fullföljas under kriser och i krig. Kommittén skall
lämna förslag till finansiering av de beredskapsåtgärder som behöver vidtas
i fred.

För energiförsöijningen har tidigare särskilda oljelagringsprogram beslu -

FöU 1983/84:15

tats. Regeringen kommer i proposition om vissa oljefrågor att lämna förslag
till riksdagen om revidering av det t. o. m. budgetåret 1986/87 gällande
oljelagringsprogrammet.

För det ekonomiska försvaret har antaganden om försörjningsuthållighet,
försörjningsstandard och kristida utrikeshandel stor betydelse för
utformning och dimensionering av beredskapsåtgärderna. Jag räknar med
att regeringen, med ledning av bl. a. underlag från överstyrelsen för ekonomiskt
försvar, senare kommer att fastställa riktlinjer som skall gälla under
resterande del av den nuvarande försvarsbeslutsperioden. Kommittén bör
mot bakgrund bl. a. av de antaganden som görs om säkerhetspolitiken
föreslå riktlinjer för det ekonomiska försvarets olika program för perioden
efter budgetåret 1986/87. Kommittén bör härvid bedöma myndigheternas
planeringsantaganden om krisers längd och karaktär samt om möjligheterna
att upprätthålla försörjningen med inhemska resurser mot bakgrund av
målet om hög säkerhet i kriser och krig. I det sammanhanget bör möjligheterna
till och värdet, bl. a. när det gäller påverkan på behovet av beredskapslagring,
av s. k. krishandelsavtal med andra länder övervägas.

Det ekonomiska försvaret har enligt 1982 års försvarsbeslut vissa uppgifter
inför s. k. fredskriser. Bl. a. skall fredskrislagring genomföras i den
omfattning som anges av statsmakterna. Kommittén bör, mot bakgrund av
överväganden om konsekvenser för samhället av importstörningar i fråga
om f. n. fredskrislagrade varor, våra åtaganden som medlemmar i det
internationella energiorganet (IEA) samt de statsfinansiella restriktionerna,
pröva omfattningen av denna fredskrislagring. Härvid bör uppmärksammas
de möjligheter som kan finnas till ytterligare lagring i näringslivets
regi. Denna fråga utreds f. n. av beredskapslagringskommittén (H
1982:05). Vid prövningen av dessa frågor bör kommittén beakta de konsekvenser
en förändrad fredskrislagring kan få för vår försörjningsberedskap
under neutralitet och i krig.

Hälso- och sjukvården samt socialtjänsten i krig gavs en delvis ny
inriktning i 1982 års försvarsbeslut. För vissa områden fanns emellertid
inte tillräckligt underlag för att då besluta om en långsiktig inriktning. Det
gäller främst sjukvårdens skydd och sjuktransporter. Kommittén bör studera
dessa områden och föreslå en inriktning och finansiering. I samband
med överväganden om planeringsriktlinjerna för det ekonomiska försvaret
bör motsvarande överväganden göras för försörjningsberedskapen för
hälso- och sjukvården. Det bör också ankomma på kommittén att pröva
formerna för sjukvårdshuvudmännens medverkan i totalförsvaret.

Försvarsforskning och försvarsindustri

Den svenska alliansfria utrikespolitiken förutsätter att vi har egna resurser
att successivt utveckla och förändra försvaret så att det kan anpassas
till ändrade tekniska och politiska villkor i omvärlden. Försvarsforskning
och industriell kapacitet är viktiga instrument för detta. På grund av

FöU 1983/84:15

kostnadsutvecklingen är det emellertid av stor vikt att noggrant prioritera
de kompetenser och produktionsresurser som på sikt skall upprätthållas
inom landet. Kommittén bör därför överväga ambitionsnivån vad avser
framtida tillgång till inhemsk kapacitet för forskning, utveckling och produktion
för totalförsvarets räkning. Jag avser senare föreslå att regeringen,
bl. a. på grundval av de studier som genomförs av överbefälhavaren och av
försvarets forskningsanstalt, ger underlag för kommitténs arbete i dessa
delar.

Priskompensationssystem

Sedan lång tid har riksdagen i sina fleråriga försvarsbeslut beträffande
det militära försvaret och civilförsvaret dels anvisat ekonomiska ramar för
hela försvarsbeslutsperioden, vilka angetts i ett fast prisläge, dels bestämt
det system enligt vilket dessa ekonomiska ramar skall räknas upp för att
kompensera dessa för inträffade pris- och lönestegringar. Från och med
budgetåret 1969/70 beräknades kompensationen med hjälp av nettoprisindex
(NPI). I 1982 års försvarsbeslut bestämde riksdagen att det militära
försvaret och civilförsvaret (utom skyddsrum) skall kompenseras för prisoch
lönestegringar under perioden 1982/83—1986/87 enligt ett nytt priskompensationssystem
baserat på en särskilt beräknad försvarsprisindex
(FPI). Priskompensationen för civilförsvarets utgiftsram för skyddsrum
baseras även i fortsättningen på NPI.

Det kan redan nu konstateras att den priskompensation som utgår enligt
FPI inte i den omfattning som avsågs vid övergången till det nya systemet
täckt de fördyringar som inträffat hittills under försvarsbeslutsperioden.
Den största orsaken till detta är den ofördelaktiga kursutvecklingen för
vissa valutor, särskilt den stora dollarkursstegringen.

Kommittén bör överväga i vilka former och i vilken utsträckning sådana
fördyringar som inte täcks av det nu gällande priskompensationssystemet
lämpligen skall ersättas. Ett sätt är att det nuvarande systemet modifieras
så att även växelkursförändringar och andra väsentliga faktorer beaktas.
Försvarets långsiktiga planering underlättas av givna reala resursramar.
En utökad indexering av anslagen strider emellertid mot de budgetpolitiska
ambitionerna och motverkar dessutom strävandena att vid ändrade växelkurser
omdisponera försvarets inköp. Kommittén bör väga dessa fördelar
och nackdelar mot varandra och lämna förslag i dessa frågor.

Kommittén bör vidare utreda formerna för styrning av utgifterna för
totalförsvarets civila delar. För- och nackdelar med olika former skall
belysas. Härvid skall såväl behovet av långsiktig stabilitet i planeringen
som behovet av handlingsfrihet på kortare sikt beaktas.

Statsmakternas åtgärder under en försvars beslutsperiod

Statsmakternas inriktning och fleråriga planeringsramar för det militära
försvaret och civilförsvaret med bl. a. ett prisregleringssystem och årsvisa

FöU 1983/84:15

budgetbeslut skapar förutsättningar för en långsiktig och förutseende planering
och en rationell verksamhet. Periodens längd innebär emellertid att
det successivt uppstår allt större osäkerheter. Dessa har sin grund i svårigheterna
att beräkna kostnaderna på lång sikt.

Vidare bygger planeringen på prognoser bl. a. av den framtida säkerhetspolitiska
och tekniska utvecklingen. Under den senare delen av försvarsbeslutsperioden
kan det därför uppstå behov av att i vissa delar ändra
planeringen. Till följd av osäkerheter om den framtida inriktningen kan det
då också uppstå svårigheter att rationellt utnyttja vissa produktionsresurser,
främst de för materielanskaffning och anskaffning av anläggningar.
Försvarskommittén bör överväga på vilket sätt statsmakterna bör behandla
de svårigheter som kan uppstå av angivna skäl.

Riksdagens inflytande
I enlighet med vad riksdagen (förs. 1982/83:22, FöU 1983/84:6, rskr 72)
har anfört angående riksdagens inflytande på utvecklingen inom totalförsvarssektorn
bör försvarskommittén pröva i vilken utsträckning och på
vad sätt de framförda förslagen kan tillämpas före, i samband med och
efter nästa långsiktiga försvarsbeslut.

Tidpunkt för kommitténs rapporter
De av kommitténs förslag som är av betydelse för myndigheternas
programplanering av perioden efter budgetåret 1986/87 bör redovisas i
sådan tid att de kan beaktas i regeringens anvisningar våren 1986 för denna
planering, dvs. senast vid årsskiftet 1985-1986.

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
bemyndigar chefen för försvarsdepartementet

att tillkalla en kommitté med högst sju ledamöter med uppdrag att
överväga och lämna förslag om säkerhetspolitikens inriktning och
totalförsvarets fortsatta utveckling m.m. efter budgetåret 1986/
87,

att utse en av ledamöterna att vara ordförande,
att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare och annat biträde
åt kommittén.

Vidare hemställer jag att regeringen beslutar

att kostnaderna skall belasta fjärde huvudtitelns kommittéanslag.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
hans hemställan.

(Försvarsdepartementet)

FöU 1983/84:15

Bilaga 3

Förslag i proposition 1983/84:100 till
Lag om ändring i värnpliktslagen (1941:967)

Härigenom föreskrivs att 27 § 1 mom. vämpliktslagen (1941:967) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

27 §

l.1 De värnpliktigas utbildningstid
Värnpliktsutbildningen utgöres av grundutbildning och repetitionsutbildning.
Repetitionsutbildningen kan utgöras av krigsförbandsövningar,
särskilda övningar, fackövningar, särskilda fackövningar och mobiliseringsövningar.

A. Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid armén, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 220 och högst 245 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar eller, i särskilt
kvalificerad befattning, minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 325 och högst 360 dagar eller, i särskilt kvalificerad
befattning, minst 395 och högst 450 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flottan, skall fullgöra grundutbildning
som omfattar för

1. menig kategori G minst 285 och högst 310 dagar,

2. menig kategori F minst 325 och högst 350 dagar,

3. menig kategori E minst 415 och högst 440 dagar,

4. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar,

5. plutonsbefäl minst 380 och högst 440 dagar eller, om den värnpliktige
har avlagt sjökaptens- eller sjöingenjörsexamen, minst 325 och högst 350
dagar,

6. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid kustartilleriet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 290 och högst 315 dagar,

3. gruppbefäl minst 290 och högst 315 dagar,

4. plutonsbefäl minst 380 och 4. plutonsbefäl minst 380 och
högst 405 dagar eller, i stabstjänst- högst 405 dagar,

befattning, minst 320 och högst 345
dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

1 Senaste lydelse 1983: 278.

FöU 1983/84:15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Värnpliktig, som uttagits för utbildning vid flygvapnet, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar för

1. menig kategori G eller F minst 225 och högst 250 dagar,

2. menig kategori E minst 325 och högst 350 dagar,

3. gruppbefäl minst 325 och högst 350 dagar eller, i särskild befattning i
underhålls- eller underrättelsetjänst, minst 260 och högst 300 dagar,

4. plutonsbefäl minst 335 och högst 360 dagar,

5. kompanibefäl samma tid som för plutonsbefäl samt ytterligare 90
dagar.

Värnpliktig, som uttagits för utbildning till någon av följande särskilda
befattningar, skall fullgöra grundutbildning som omfattar för

1. apotekare minst 200 och högst 225 dagar,

2. läkare minst 200 och högst 225 dagar,

3. läkarassistent minst 230 och högst 255 dagar,

4. personalvårdsassistent minst 320 och högst 345 dagar,

5. tekniker vid armén och kust- 5. tekniker, vid armén minst 320

artilleriet minst 320 och högst 345 och högst 345 dagar och vid kustar dagar,

tilleriet minst 380 och högst 405 da gar,

6. systemtekniker vid flygvapnet minst 340 och högst 365 dagar,

7. meteorolog minst 340 och högst 365 dagar.

Värnpliktig, som uttagits till bevaknings- eller depåtjänst, skall fullgöra
grundutbildning som omfattar vid

1. armén minst 220 och högst 245 dagar,

2. flottan minst 285 och högst 310 dagar,

3. kustartilleriet minst 220 och 3. kustartilleriet minst 285 och
högst 245 dagar, högst 310 dagar,

4. flygvapnet minst 310 och högst 335 dagar.

B. Värnpliktig skall fullgöra högst fem krigsförbandsövningar.

Krigsförbandsövning skall vid armén och marinen omfatta för värnpliktig
i befattning för

1. menig högst 21 eller, i befattning för menig på stamstridsfartyg vid
flottan eller i särskilt kvalificerad befattning för menig, högst 25 dagar,

2. gruppbefäl högst 25 eller, i befattning för gruppbefäl på stamstridsfartyg
vid flottan, högst 32 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 32 dagar.

Krigsförbandsövning skall vid flygvapnet omfatta för värnpliktig i befattning
för

1. menig högst 15 dagar,

2. gruppbefäl högst 15 eller, i särskilt kvalificerad befattning för gruppbefäl,
högst 22 dagar,

3. plutons- eller kompanibefäl högst 22 dagar.

För värnpliktig vid flottan i befattning för menig på sådant hjälpfartyg
som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen
utsträckas att omfatta högst 25 dagar. För värnpliktig vid flottan i befattning
som menig radiosignalist eller, på stamstridsfartyg, i annan kvalificerad
befattning, liksom för värnpliktig i befattning för menig på sådant
stamstridsfartyg som det krävs speciella åtgärder för att rusta får krigsförbandsövningen
utsträckas till att omfatta högst 32 dagar.

FöU 1983/84:15

För värnpliktig i befattning som kompanichef eller kompanikvartermästare
eller i motsvarande befattning eller med uppgift som materielredogörare
kan tiden för krigsförbandsövningen utsträckas till att omfatta högst två
dagar utöver den tid den värnpliktige eljest skall tjänstgöra.

Tiden för en krigsförbandsövning får tagas i anspråk för en fackövning.
En krigsförbandsövning för värnpliktig i befattning på stamstridsfartyg vid
flottan får uppdelas i högst fyra delövningar.

C. Värnpliktig i befattning för plutons- eller kompanibefäl samt värnpliktig
i särskilt kvalificerad befattning för menig eller gruppbefäl kan
åläggas att fullgöra högst fem särskilda övningar.

Särskild övning skall omfatta högst elva dagar vid armén och marinen
samt högst fyra dagar vid flygvapnet.

Värnpliktig, som vid förband skall fullgöra uppgift av särskild betydelse
för genomförande av förbandets mobilisering eller som är krigsplacerad
vid förband, vars mobilisering är avsedd att kunna genomföras på avsevärt
kortare tid än som gäller för huvuddelen av försvarsmaktens förband, kan
åläggas att fullgöra högst fem mobiliseringsövningar om sammanlagt högst
åtta dagar.

Tiden för särskild övning får tagas i anspråk för särskild fackövning.

Vid flygvapnet får särskild övning uppdelas i två delövningar, om den
värnpliktige medger det.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. För värnpliktig, som har påböijat
grundutbildningen före lagens ikraftträdande, gäller äldre bestämmelser.

FöU 1983/84:15

Bilaga 4

Förslag i proposition 1983/84:100 till

Lag om ändring i familjebidragslagen (1978:520)

Härigenom föreskrivs att 9§ familjebidragslagen (1978:520) skall ha
nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
9 §*

Nuvarande lydelse

Familjepenning beräknas för månad
till högst 750 kronor för barn
och till högst 1500 kronor för annan
person. Familjepenning för den
som uppbär ersättning för vård som
avses i 7 § 7 eller för den som har
rätt till underhållsbidrag, som tjänstepliktig
är skyldig att utge, får
dock inte överstiga ersättningens
eller bidragets belopp för månad.

Familjepenning beräknas för månad
till högst 780 kronor för barn
och till högst 1560 kronor för annan
person. Familjepenning för den
som uppbär ersättning för vård som
avses i 7 § 7 eller för den som har
rätt till underhållsbidrag, som tjänstepliktig
är skyldig att utge, får
dock inte överstiga ersättningens
eller bidragets belopp för månad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

1 Senaste lydelse 1983:329.

FöU 1983/84:15

Innehållsförteckning

SAMMANFATTNING 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET M.M 2

Utskottet 3

STRUKTURFÖRÄNDRINGAR OCH SAMORDNING 3

Föredragande statsrådet 3

Utskottet 4

BEVAKNINGEN AV TOTALFÖRSVARSOBJEKT 4

Bakgrund 4

Föredragande statsrådet 6

Motioner 6

Utskottet 6

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET UNDER
BUDGETÅRET 1982/83 7

Utskottet 7

VERKSAMHETEN INOM DET MILITÄRA FÖRSVARET UNDER
BUDGETÅRET 1983/84 8

Utskottet 8

VISSA FRÅGOR RÖRANDE DET MILITÄRA FÖRSVARET

M.M 9

Föredragande statsrådet 9

Motioner 10

Utskottet 11

Det militära försvarets ekonomiska situation m. m 11

Besparingar i fredsorganisationen 12

Utvecklingen av informationssystem 13

Värnpliktsutbildning m.m 13

Frivilliga försvarsorganisationer 19

Hemställan 20

RIKTLINJER FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARETS PROVNINGSVERKSAMHET
21

Bakgrund 21

Föredragande statsrådet 21

Motion 22

Utskottet 22

VÄRNPLIKTSFÖRMÅNER 24

Föredragande statsrådet 24

Motion 24

Utskottet 24

ANSLAGSFRÅGOR FÖR DET MILITÄRA FÖRSVARET 26

Utskottet 27

VERKSAMHETEN INOM CIVILFÖRSVARET UNDER BUDGETÅRET
1982/83 28

VERKSAMHETEN INOM CIVILFÖRSVARET UNDER BUDGETÅRET
1983/84 28

CIVILFÖRSVARETS FORTSATTA UTVECKLING 29

Föredragande statsrådet 29

Motioner 29

Utskottet 30

EKONOMISKA RESURSER FÖR CIVILFÖRSVARET 34

Utskottet 34

ANSLAGSFRÅGOR FÖR CIVILFÖRSVARET 36

FöU 1983/84:15 75

Motioner 36

Utskottet 37

DET EKONOMISKA FÖRSVARETS FORTSATTTA UTVECKLING
38

Föredragande statsrådet 38

Motion 38

Utskottet 39

EKONOMISKA RESURSER FÖR DET EKONOMISKA FÖRSVARET
40

Utskottet 40

ANSLAGSFRÅGOR FÖR DET EKONOMISKA FÖRSVARET ... 41

Motioner 41

Utskottet 42

ÖVRIGT TOTALFÖRSVAR M.M 43

Föredragande statsrådet 43

Utskottet 44

ANSLAGSFRÅGOR FÖR ÖVRIGT TOTALFÖRSVAR 44

Motion 44

Utskottet 45

ÖVRIGA ANSLAGSFRÅGOR 47

RESERVATIONER

1 Bevakningen av totalförsvarsobjekt (punkt 3) - särställningen för
ABAB (m, c, fp) 48

2 Vissa frågor rörande det militära försvaret m. m. (punkt 6) - barnomsorgen
i samband med utbildning inom försvaret (fp) 49

3 Värnpliktsförmåner (punkt 8) - överlåtelse av fri värnpliktsresa till
anhörig (fp) 49

4 Civilförsvarets fortsatta utveckling (punkt 12) - skyddsrumsbyggandet
(fp) 50

5 Anslagsfrågor för civilförsvaret (punkt 14) - anslaget Civilförsvar:
Skyddsrum (fp) 51

6 Anslagsfrågor för det ekonomiska försvaret (punkt 17) - omfördelning
av vissa medel (m) 51

SÄRSKILDA YTTRANDEN

1 Vissa frågor rörande det militära försvaret m. m. (punkt 6) — den
värnpliktiges civila utbildning som grund för värnpliktsutbildningen
(fp) 52

2 Vissa frågor rörande det militära försvaret m.m. (punkt 6) — försvarsinformationen
till tjänstgörande värnpliktiga (m) 52

3 Anslagsfrågor för övrigt totalförsvar (punkt 19) - personalförstärkningar
vid civilbefälhavarkanslierna (m, c, fp) 54

BILAGOR 55

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984