FiU 1983/84:9

Finansutskottets betänkande
1983/84:9

om utveckling för livskvalitet
Motionen

I motion 1982/83:1708 av Karin Söder m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar att hos regeringen hemställa om tillsättandet av en parlamentarisk
långtidsutredning med uppgift att arbeta med en ökad livskvalitet som
målsättning och utifrån de i motionen angivna utgångspunkterna.

Enligt motionärerna är det nödvändigt att lyfta fram livskvalitetsbegreppet
som en övergripande målsättning för samhällsutvecklingen. De mål som
bl. a. hittills präglat långtidsutredningarna - full sysselsättning, snabb
ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning, prisstabilitet och balans i
utlandsbetalningarna - är i och för sig viktiga men ändå otillräckliga. Man vill
därför binda ihop de ekonomiska förutsättningarna med en vidare syn på
samhällsutvecklingen.

Utskottet

Utskottet delar såtillvida den uppfattning som framförs i motionen att det
är viktigt att man i långtidsutredningarna successivt breddar välfärdsbegreppet.
Den utvidgning av välfärdsbegreppet som skett under de senaste
decennierna har emellertid också inneburit att man velat se till utvecklingen
av olika sociala indikatorer såsom hälsa, miljö, utbildning och medborgerliga
rättigheter m. m. Fortsatt forskning inom detta område pågår bl. a. vid
statistiska centralbyrån (SCB) och socialforskningsinstitutet. Som exempel
kan här nämnas att SCB löpande publicerar levnadsförhållandeundersökningar
och presenterar fakta och analyser om välfärden och dess fördelning i
den s. k. Välfärdsbulletinen. Utskottet vill även nämna att i anslutning till
1984 års långtidsutredning kommer den tidigare studien av välfärdens
fördelning vid slutet av 1970-talet (Inkomst- och välfärdsfördelning, bilaga 5
till LU 80) att följas upp och fördjupas.

Det är enligt utskottets mening utomordentligt viktigt att olika sociala
förhållanden kartläggs och beskrivs. Därigenom skapas ett underlag för
politiska ställningstaganden. Eftersom ett utrednings- och utvecklingsarbete
alltså pågår inom dessa områden, är det enligt utskottets mening inte påkallat
att riksdagen tar något initiativ för ytterligare åtgärder. Utskottet vill till
detta också foga synpunkten att begreppet livskvalitet aldrig kan ges en för
alla entydig definition.

1 Riksdagen 1983/84. 5 sami. Nr 9

FiU 1983/84:9

Med det anförda hemställer utskottet

att riksdagen avslår motion 1982/83:1708.

Stockholm den 27 oktober 1983

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s). Paul Jansson (s), Per-Axel Nilsson (s). Lennart
Blom (m), Roland Sundgren (s). Christer Nilsson (s). Filip Fridolfsson (m).
Rolf Rämgård (c). Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s). Hugo Hegelund
(m), Rolf Andersson (c). Anders Andersson (m). Hans Petersson i
Hallstahammar (vpk) och Keuth Skårvik (fp).

Reservation

Rolf Rämgård (c) och Rolf Andersson (c) anser att utskottets yttrande och
hemställan bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionen att en ny
långtidsutredning, som är parlamentariskt sammansatt, tillsätts. Den utvidgning
av välfärdsbegreppet som skett under de senaste decennierna har
visserligen inneburit att man också velat se till utvecklingen av olika sociala
indikatorer såsom hälsa, miljö, utbildning m. m. Ett exempel på en sådan
studie är bilaga 5 till 1980 års långtidsutredning ”Inkomst- och välfärdsfördelning”.
Denna studie kommer nu att följas upp i 1984 års långtidsutredning
(LU 84).

Enligt utskottets mening är emellertid denna breddning av välfärdsbegreppet
endast marginell. Den traditionella uppläggningen av långtidsutredningarna
kommer också att prägla LU 84. Livskvalitetsfrågorna bör enligt
utskottets uppfattning utgöra en angelägen del i en övergripande målsättning
för samhällsutvecklingen. De mål som bl. a. hittills präglat långtidsutredningarna:
full sysselsättning, snabb ekonomisk tillväxt, jämnare inkomstfördelning,
rimlig prisstabilitet och balans i utrikesbetalningarna, är i och för sig
viktiga men ändå otillräckliga. För att möta 1980-talets utmaning mot
politiken, att skapa bättre levnadsvillkor för människorna, krävs ett bredare
angreppssätt.

Den nya långtidsutredningen bör därför i sitt arbete utgå från de
perspektiv som anges i motionen. Sålunda bör strukturella förändringar, som
kan leda till förbättrad livskvalitet för människorna utan ekonomiska
kostnader, skjutas i förgrunden. Exempel på sådana förändringar är:
förändringar i medinflytande, ansvar, den sociala omvårdnaden och hushållningen
med naturresurser.

FiU 1983/84:9

Utskottet vill vidare understryka att det är viktigt att utredningen i
diskussionen om de medel för samhällsförändring som blir nödvändiga
undviker styrmedel som leder till ökad byråkrati och dirigering. En
decentralisering av beslutsfattandet och ökade möjligheter för människor
lokalt att ta ansvar och initiativ måste i stället vara ledstjärnan.

Mot bakgrund av vad som här anförts tillstyrks motion 1708. Utskottet
hemställer

att riksdagen med bifall till motion 1982/83:1708 hos regeringen
hemställer om tillsättandet av en parlamentarisk långtidsutredning
med uppgift att arbeta med en ökad livskvalitet som
målsättning i enlighet med vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anför:

I betänkandet avslås en motion där centerpartiet redovisar en stor del av
sin grundläggande samhällssyn. Där beskrivs på ett sätt som jag tycker är
riktigt många av de problem som följer av en allt aggressivare kapitalism.
Centerns slutsatser om bl. a. medel för samhällsförändring är dock sådana
att jag måste ansluta mig till utskottsmajoritetens avslagsyrkande. Jag vill
trots detta redovisa att jag inte kan instämma i formuleringen om att
livskvalitet aldrig kan ges en för alla entydig formulering. De framtidsfrågor
som samhällsutvecklingen ställer i förgrunden är av sådan art att de flesta
människor oavsett grundsyn torde kunna sluta upp bakom ett begrepp som
livskvalitet i den mening som här avses.

minab/gotab Stockholm 1983 77046