FiU 1983/84:30

Finansutskottets betänkande
1983/84: 30

om sparande

I detta betänkande behandlar utskottet motionerna

1983/84: 300 av Rune Torwald (c) om åtgärder för att stimulera banksparandet,

1983/84:343 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) om inrättande av privata
investeringskonton,

1983/84:588 av Nils Svensson m.fl. (s) om ett nytt sparsystem för
semester.

1983/84: 1066 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m. fl. (m) om
återinförande av aktiefondsparandet, i vad avser yrkande 1,

1983/84:1419 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) om åtgärder för att främja
boendesparandet,

1983/84: 1501 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) om skattepolitiken, i vad
avser yrkande 8.

1983/84:2073 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) om skattestimulerat bostadssparande.

1983/84: 2474 av Lars Tobisson m. fl. (m) om sparandets villkor.

Utskottet har inhämtat yttrande över motionerna från skatteutskottet
(SkU 1983/84: 9y). Yttrandet återfinns som bilaga till betänkandet.

Motionerna

Aktiv förmögenhetspolitik

1 motion 2474 av Lars Tobisson m. fl. (m) hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om vikten av att stimulera hushållssparande! genom en
aktiv förmögenhetspolitik.

Återinförande av skattefondsparande

1 motion 1066 av förste vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m)
hemställs - med hänvisning till motiveringen i motion 1983/84: 1065 -

1. att riksdagen beslutar återinföra aktiefondsparandet.

I motion 1501 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) hemställs
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om stimulanser till långsiktigt bundet aktiesparande.

I Riksdagen 1983184. 5 sunil. Nr 30

FiU 1983/84:30

1 motion 2474 av Lars Tobisson m.fl. (m) hemställs

2. att riksdagen beslutar återinföra skattefondsparandet.

Stimulanser för bosparande

I motion 1419 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) hemställs — med hänvisning till
motiveringen i motion 1983/84:923 — att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att bosparande bör främjas i enlighet med vad i
motionen anförts.

Privata investeringskonton

I motion 343 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om inrättande av privata investeringskonton.

1 motion 2073 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) hemställs — med hänvisning
till motiveringen i motion 1983/84:2072 - att riksdagen beslutar att hos
regeringen begära förslag om ett skattestimulerat privat sparande som en
del i bostadsfinansieringen.

Höjning av sparavdraget

I motion 300 av Rune Torwald (c) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande översyn
av nuvarande regler för stimulans åt småspararna.

Sparsystem för semester

I motion 588 av Nils Svensson m.fl. (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en studie som belyser budgetmässiga, samhällsekonomiska
och andra konsekvenser av införandet av ett system med s. k. semesterchecker.

Utskottet

Hushållssparandets utveckling. Sparandet i det svenska samhället har
sjunkit kraftigt det senaste decenniet. Bakom denna nedgång ligger främst
en markant minskning av den offentliga sektorns sparande, vilket i sin tur
har sin grund i det statliga budgetunderskottet.

Minskningen i det offentliga sparandet har inte kunnat uppvägas av en
ökning i den privata sektorn. Visserligen har det finansiella sparandet i
företagssektorn förbättrats under de senaste åren, men samtidigt har hushållens
sparande minskat mycket drastiskt. Hushållens sparkvot - dvs.
hushållssparande ställt i relation till hushållens disponibla inkomster -sjönk sålunda från 5,0% år 1980 till 0,0% år 1983. För år 1984 förutser
konjunkturinstitutet ett negativt hushållssparande med en sparkvot på
-0,3%. Enligt föreliggande prognoser väntas sålunda detta år hushållen
totalt sett komma att tära på sitt sparkapital. Det är som utskottet ser det
en synnerligen oroande utveckling.

FiU 1983/84:30

Förändringen av hushållens sparkvot sedan år 1970 framgår av följande
diagram.

Diagram. Hushållens sparande i procent av hushållens disponibla inkomster
1970-1984

Helårsdata

I I I I I I I I I I 1 I I 1 I 1

70 71 72 73 74 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

Källor: Statistiska centralbyrån och konjunkturinstitutet

Orsakerna till den kraftiga minskningen av hushållssparande! under
senare år är flera, men några av de främst bidragande faktorerna har
sannolikt varit den höga inflationen och de reallöneminskningar som löntagarna
fått vidkännas de senaste åren.

Sparandet i samhället måste enligt utskottets mening öka kraftigt under
återstoden av 1980-talet, om vi skall komma till rätta med obalansen i
ekonomin. Av särskild betydelse är därvid att det statliga budgetunderskottet
begränsas. Även hushållens sparande måste emellertid stimuleras.

Den främsta drivkraften bakom hushållssparande! är, som utskottet ser
det, medborgarnas behov av att skapa en ekonomisk trygghet och ett
skydd för framtida ekonomiska påfrestningar. För att ett sådant sparande
skall uppfattas som meningsfullt är det nödvändigt att det ger en positiv
real avkastning.

tl Riksdagen 1983184. 5 sami. Nr 30

FiU 1983/84:30

Regeringen har vidtagit kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med
inflationen i svensk ekonomi. Målet är att prisstegringarna under loppet av
år 1984 skall begränsas till 4 9f. Genom allemanssparande! - som helt
nyligen trätt i kraft - har en ny sparform tillskapats som gör det möjligt för
hushållen att erhålla en skattebefriad avkastning utan krav på vare sig
långa bindningstider eller regelbundenhet i sparandet. Därigenom har enligt
utskottets mening grunden lagts för att sparandet skall kunna ge en
positiv real avkastning samtidigt som möjlighet öppnats för nya grupper att
delta i det av statsmakterna premierade sparandet.

I motion 2474 av Lars Tobisson m.fl. (m) betonas vikten av att staten
stimulerar hushållssparande genom en aktiv förmögenhetspolitik. Därigenom
blir det möjligt för de enskilda medborgarna att bygga upp ett eget
sparkapital som kan fungera som ett slags privat skyddsnät. Detta ger ökad
trygghet vid oförutsedda utgifter och i krissituationer. Enligt motionärerna
minskas därigenom också behovet av kollektiva försäkringssystem och av
socialpolitiskt motiverade utgifter. En stimulans av enskild förmögenhetsbildning
kan, påpekar motionärerna, ses som ett led i en politik som syftar
till att flytta en del av ansvaret för den framtida tryggheten från det
allmänna till de enskilda hushållen.

Som utskottet nyss framhållit måste ansträngningar nu inriktas på att
öka det totala sparandet i samhället. En politik som syftar till att omfördela
sparandet från den offentliga sektorn till den privata ger ingen ökning av
sparandet. En dylik ”privatisering-’ av sparandet framstår som fördelningspolitiskt
tvivelaktig, eftersom den i första hand skulle drabba de
svaga grupper i samhället som inte av egen kraft förmår att spara till sin
grundtrygghet. Utskottet avvisar bestämt förslag av denna innebörd. Motion
2474 avstyrks i denna del.

I motion 2474 yrkande 2 begärs att ska t tefond sparandet skall återinföras.
Ett liknande krav återfinns även i motion 1066 yrkande 1 av förste
vice talman Ingegerd Troedsson m.fl. (m). Även i motion 1501 yrkande 8
av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) förordas att stimulanser till ett långsiktigt
bundet aktiesparande utformas med skattesparandet och aktiefondsparandet
som förebild.

Skatteutskottet erinrar i sitt yttrande (SkU 1983/84:9 y) om att skatteutskottet
så sent som i november förra året i ett yttrande till finansutskottet
godtog regeringens förslag att ersätta skattesparsystemet med ett allemanssparande.
Någon anledning att redan nu upphäva eller göra ändringar
i den nya lagstiftningen föreligger enligt skatteutskottets mening inte.

Finansutskottet är av samma uppfattning som skatteutskottet. När finansutskottet
i slutet av förra året förordade att skattesparandet skulle
ersättas av allemanssparande! var det flera skäl som låg bakom detta
ställningstagande. Bl. a. hade de statsfinansiella kostnaderna för skattesparande
blivit alltför höga i förhållande till det nysparande som systemet

FiU 1983/84:30

stimulerade till. Kostnaden för varje nysparad skattefondkrona uppgick till
närmare en krona för staten. En annan nackdel med skattesparandet var
att det hade blivit mycket kostsamt att fortsätta med denna sparform i ett
längre tidsperspektiv. Medel som fri&jordes efter den första femårsperioden
hade nämligen kunnat sättas in i systemet igen och då ge rätt till ny
skattereduktion. Detta trots att samma medel endast flyttades mellan två
konton. Härtill kommer att skattesparandet riktade sig till endast dem som
kunde avvara sparmedel i minst fem år.

Allemanssparandet har i dagarna börjat tillämpas. Anslutningen har
blivit mycket god redan från starten. Att nu återinföra skattesparandet
finnér utskottet inte vara försvarligt med hänsyn till de svagheter som var
förknippade med denna sparform.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1066 yrkande 1, 1501
yrkande 8 och 2474.

Vad beträffar det i motion 1419 (m) framförda kravet på stimulanser för
bosparandet vill utskottet erinra om att man inom regeringskansliet f. n.
undersöker möjligheterna att knyta ett bosparande för ungdomar till allemanssparandet.
Ett förslag i frågan väntas bli framlagt under sommaren
1984. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motionen är
därför enligt utskottets mening inte påkallat. Med det anförda avstyrker
utskottet motion 1419.

I motion 343 lägger centerpartiet fram förslag om ett sparsystem som
bygger på utgiftsskattens principer. Enligt detta skulle medborgarna erbjudas
att göra insättningar på privata investerinpskonton. Insättningarna
skulle berättiga till en skattereduktion med 50% av insatt belopp. När
medlen lyfts skall emellertid skattereduktionen betalas in till statsverket.

Enligt motionärerna bör det föreslagna systemet kunna omfatta även
sparande i aktiesparfonder. På sikt bör det också, anser motionärerna,
kunna utvecklas därhän att sparade medel kan föras över till andra sparformer
utan att detta ger några skattekonsekvenser. Insättningar bör också
kunna bromsas och uttag stimuleras vid lågkonjunkturer.

I motion 2073 föreslår centerpartiet att systemet med investeringskonton
utnyttjas också för att främja bostadsfinansieringen.

Skatteutskottet påpekar i sitt yttrande att systemet med privata investeringskonton
kan väntas medföra ett betydande skattebortfall, i vart fall på
kortare sikt. Systemet förutsätter också, framhåller skatteutskottet, en
generell rätt till kontoavsättning i inkomstslaget tjänst, vilket skulle medföra
kontrollproblem och andra administrativa svårigheter.

Finansutskottet har tidigare under detta riksmöte behandlat ett motionsyrkande
av liknande innebörd (FiU 1983/84:13). Utskottet framhöll då att
ett system med privata investeringskonton skulle få till omedelbar effekt
att statsbudgeten försvagades med flera miljarder kronor. Även om det
innebar att en skatteskuld skulle skjutas på framtiden, ansåg utskottet det

FiU 1983/84:30

inte möjligt att i rådande ekonomiska läge införa ett system med sådana
statsfinansiella effekter. Utskottet avstyrkte därför motionärernas yrkande.

Något nytt har inte tillkommit sedan utskottet behandlade denna fråga.
Utskottet avstyrker med hänsyn härtill motionerna 343 och 2073.

1 motion 300 av Rune Torwald (c) föreslås att en höjning; av sparavdraget
vid taxeringen görs så att det motsvarar avkastningen på ett basbelopp.
Förslaget innebär att nuvarande avdrag skulle fördubblas.

Skatteutskottet konstaterar i sitt yttrande att den föreslagna ändringen
av sparavdraget leder till ett administrativt komplicerat förfarande, som
strider mot den önskvärda förenklingen av löntagardeklarationerna. Förslaget
skulle dessutom medföra ett skattebortfall, som skatteutskottet beräknar
till 1,5-1,6 miljarder kronor.

Finansutskottet får för sin del anföra följande. Vill man främja sparandet
genom att göra avkastningen helt eller delvis skattefri, finns det i princip
två vägar att välja. Man kan — såsom förordas i motion 300 - höja
sparavdraget. Men man kan också införa en sparform som geren skattebefriad
avkastning.

Motionärens förslag om ett indexanknutet sparavdrag innebär, som
skatteutskottet påpekar, ett administrativt komplicerat förfarande. Med
den föreslagna lösningen skulle avdragets storlek dessutom kunna fastställas
först mot slutet av beskattningsåret. Mot detta förslag kan ställas
allemanssparande!, som ger den skattskyldige en skattefri avkastning.
Sparandet styrs genom detta i för samhället lämpliga former. Systemet
fordrar inte några särskilda kontrollinsatser från skattemyndigheternas
sida. Att främja sparandet på det sätt motionären förordar finner utskottet
inte påkallat.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 300.

I motion 588 av Nils Svensson m. fl. (s) föreslås att en studie skall göras
för att belysa budgetmässiga, samhällsekonomiska och andra konsekvenser
av ett skattesubventionerat sparsystem för semester och rekreation.
Förslaget har hämtat sina grunddrag från systemet med skattesubventionerade
lunchkuponger. Vid semesterresor skall sålunda särskilda semesterchecker
kunna användas. Dessa är tänkta att få utnyttjas endast vid
semester i Sverige. Checkerna skall bekostas till hälften av arbetstagaren
och till hälften av arbetsgivaren. Den senare förutsätts få göra avdrag för
sin del av kostnaderna men inte för kostnader överstigande en viss nivå. I
motionen diskuteras ett avdrag för arbetsgivaren på högst 3 000 kr. per år.
Om arbetstagaren själv skulle tillskjuta ett belopp av denna storlek, kan
han sålunda erhålla semesterchecker för nominellt högst 6000 kr. per år.
Arbetsgivaren får därvid göra ett avdrag som reducerar företagets skatt
med ca 1 500 kr.

FiU 1983/84:30

Skatteutskottet framhåller i sitt yttrande att det föreslagna systemet med
semesterchecker kan väntas medföra ett mycket betydande skattebortfall.
Skatteutskottet påpekar också att frågan om semesterchecker torde komma
att uppmärksammas av förmånsskattekommittén.

Finansutskottet vill för sin del anföra följande. Det finns uppenbara,
goda skäl för att stimulera turismen i Sverige. Semesterchecksystemet kan
ge vidgade möjligheter till rekreation för dem som annars inte skulle ha råd
med traditionella semesterutbud. I nuvarande ekonomiska läge kan emellertid
insatser av detta slag inte ses isolerat. De får inte motverka strävandena
att bygga upp ett långsiktigt hushållssparande. Då förmånsbeskattningskommittén
torde komma att uppmärksamma motionärernas förslag,
finner utskottet det inte nu påkallat med någon särskild åtgärd från riksdagens
sida. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill motion 588.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande en aktiv förmögenhetspolitik

att riksdagen avslår motion 1983/84: 2474 yrkande I,

2. beträffande återinförande av skattefondsparande

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2474 yrkande 2,
1983/84: 1066 yrkande I och 1983/84: 1501 yrkande 8,

3. beträffande stimulanser för bosparande
att riksdagen avslår motion 1983/84: 1419.

4. beträffande privata investering skonton

att riksdagen avslår motionerna 1983/84: 343 och 1983/84: 2073,

5. beträffande höjning av sparavdraget

att riksdagen avslår motion 1983/84: 300,

6. beträffande sparsystem för semester

att riksdagen avslår motion 1983/84: 588.

Stockholm den 10 april 1984
På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s). Paul Jansson (s). Lennart Blom (m). Roland
Sundgren (s). Christer Nilsson (s). Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s),
Hugo Hegeland (m). Gunnar Nilsson i Eslöv (s). Margit Gennser (m).
Britta Hammarbacken (c), Maj-Lis Landberg (s). Anders Andersson (m),
Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) och Kenth Skårvik (fp).

FiU 1983/84:30

Reservationer

1. Aktiv förmögenhetspolitik

Lennart Blom, Hugo Hegeland, Margit Gennser och Anders Andersson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Regeringen
har" och slutar med "denna del” bort ha följande lydelse:

Helt avgörande för att det stora sparandeunderskottet i samhällsekonomin
skall kunna minskas är att det statliga utgiftsöverskottet skärs ned.
Det räcker således inte att stimulera hushållssparande! för att uppväga
sparandeunderskottet i den offentliga sektorn. Det är emellertid av flera
skäl mycket angeläget att fa till stånd en ökning av denna del av det privata
sparandet. Studier av länderna inom OECD-gruppen visar nämligen att
länder med ett litet hushållssparande också har lågt totalt sparande. Närmare
analyser av förutsättningarna för de olika samhällssektorerna att öka
sitt sparande visar vidare att hushållssparande! intar en strategisk ställning
i saneringen av ett lands ekonomi.

I motion 2474 av Lars Tobisson m.fl. (m) betonas vikten av att staten
stimulerar hushållssparande! genom en aktiv förmögenhetspolitik. Därigenom
blir det möjligt för de enskilda medborgarna att bygga upp ett eget
sparkapital som kan fungera som ett slags privat skyddsnät. Detta ger ökad
trygghet vid oförutsedda utgifter och i krissituationer. Enligt motionärerna
minskas därigenom också behovet av kollektiva försäkringssystem och av
socialpolitiskt motiverade utgifter. En stimulans av enskild förmögenhetsbildning
kan, påpekar motionärerna, ses som ett led i en politik som syftar
till att flytta en del av ansvaret för den framtida tryggheten från det
allmänna till de enskilda hushållen.

För att öka banksparandet är det enligt utskottet viktigt dels att inflationstakten
bringas ned, dels att marginalskatterna och förmögenhetsskatten
sänks. Även andra åtgärder bör vidtas som främjar nysparande och
engagerar nya grupper i ett regelbundet sparande. Utskottet delar den
uppfattning som framförs i motion 2474 att skattesparandet som infördes
under den borgerliga regeringstiden utgjorde en viktig stimulans för hushållssparande!.

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är av stor betydelse att
staten stimulerar enskild förmögenhetsbildning. De enskilda medborgarnas
förmåga att utstå påfrestningar och att begagna uppdykande tillfällen
förstärks avsevärt om de har ett eget sparkapital. Det fungerar som ett
slags privat skyddsnät, vilket ger ökad trygghet vid oförutsedda utgifter
och i krissituationer. Därigenom minskar, såsom påpekas i motion 2474,
behovet av kollektiva försäkringssystem och socialpolitiskt motiverade
utgifter.

FiU 1983/84:30

På grund av den kraftiga utbyggnaden av de kollektiva skyddsnäten i
Sverige har hushållen dragit slutsatsen att de inte behöver spara för framtida
behov. Motiven att spara blir färre, när det offentliga tar över en allt
större del av ansvaret för den enskildes försörjning. Enligt utskottets
uppfattning är det viktigt att staten stimulerar till en enskild förmögenhetsbildning.
Det kan även ses som ett led i en politik som syftar till att flytta en
del av ansvaret för den framtida tryggheten från det allmänna till de
enskilda hushållen, varvid möjligheterna till självrisk också utnyttjas i
större utsträckning.

Försäkringssparande syftar särskilt till att skapa trygghet och oberoende.
Privata pensionsförsäkringar och andra enskilda försäkringar innebär
följaktligen att det privata skyddsnätet stärks och att behovet av kollektiva
försäkringar minskar. Det finns därför enligt utskottet anledning för samhället
att uppmuntra försäkringssparandet.

Vad utskottet anfört om en aktiv förmögenhetspolitik med anledning av
motion 2474 bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. beträffande en aktiv förmögenhetspolitik

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2474 yrkande I som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Aktiv förmögenhetspolitik

Rolf Rämgård (c) och Britta Hammarbacken (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Regeringen
har" och slutar med "premierade sparandet" bort utgå,

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med "Som
utskottet" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Som också framhålls i motionen är det angeläget att staten genom olika
åtgärder stimulerar hushållens sparande, insatser av detta slag är viktiga
om man skall kunna öka det totala sparandet i samhället. Ansträngningarna
bör i första hand inriktas på att öka vårt sparande, inte på att omfördela
sparandet från det allmänna till de enskilda hushållen. Motion 2474 avstyrks
därför i denna del.

FiU 1983/84:30

3. Återinförande av skattefondsparande

Lennart Blom (m), Rolf Rämgård (c), Hugo Hegeland (m), Margit
Gennser (m), Britta Hammarbacken (c), Anders Andersson (m) och Kenth
Skårvik (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Skatteutskottet
erinrar” och på s. 5 slutar med ”och 2474” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att skattefondsparandet varit
utomordentligt framgångsrikt när det gäller att öka det frivilliga sparandet,
bredda aktieägandet och tillföra näringslivet det nödvändiga riskvilliga
kapitalet. För att stimulera enskilda människor till sparande i aktier är det
nödvändigt att sådant risksparande premieras mer än vanligt banksparande.
Utskottet anser att ett system för långsiktigt aktiesparande, vilket i
likhet med skattefondsparandet bygger på en bindning av sparmedlen, åter
bör införas snarast möjligt. Detta bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande återinförande av skattefondsparande

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2474 yrkande
2, 1983/84: 1066 yrkande I och 1983/84:1501 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Stimulanser för bosparande

Lennart Blom, Hugo Hegeland, Margit Gennser och Anders Andersson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med "Vad beträffar”
och slutar med ”motion 1419” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar det i motion 1419 framförda kravet på stimulanser för
bosparandet vill utskottet anföra följande. Ett ökat bostadsägande är angeläget
för att sprida ägandet. Det är därför viktigt att sparande till egen
bostad stimuleras. Ett ökat sparande är också positivt ur samhällsekonomisk
synvinkel. Utskottet tillstyrker därför förslaget i motion 1419 att de
regler om skattefrihet för sparande som infördes 1978 återinförs och vidgas
till att omfatta också sparande för egen bostad. Under förutsättning att
sparmedlen används till inköp av bostad bör sparmedlen få lyftas när som
helst — även före femårsperiodens utgång - utan att sparpremien går
förlorad. Utskottet tillstyrker med det anförda motion 1419.

FiU 1983/84:30

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande stimulanser för bosparande

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1419 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Stimulanser för bosparande

Rolf Rämgård (c) och Britta Hammarbacken (c) anser att den del av
utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Vad beträffar” och slutar med
”motion 1419” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar det i motion 1419 framförda kravet på stimulanser för
bosparandet vill utskottet erinra om det förslag av snarlik innebörd som
läggs fram i motion 2073.1 den förespråkas ett system med privata investeringskonton
som ett sätt att främja boendesparandet. Eftersom denna
sparform är förenad med många fördelar, anser utskottet att den på sikt
bör införas. Något initiativ från riksdagens sida med anledning av motion
1419 är därför enligt utskottets mening inte påkallat. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1419.

6. Privata investeringskonton

Rolf Rämgård (c) och Britta Hammarbacken (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Skatteutskottet
påpekar” och på s. 6 slutar med ”och 2073” bort ha följande
lydelse:

Det skattepremierade sparsystem som aktualiseras i dessa båda motioner
finner utskottet vara förenat med uppenbara fördelar. Genom detta
system torde skapas stora möjligheter att öka investeringar och produktion.
Därmed torde också intäkterna för statskassan öka samtidigt som den
statliga upplåningen till budgetunderskottet underlättas med minskade påfrestningar
på betalningsbalansen som följd. Såsom framhålls i motion
2073 kan systemet också utvecklas därhän att det används för att främja
bostadsfinansieringen.

Den kortsiktiga nominella ökning av budgetunderskottet som en partiell

skattefrihet för avsättningar till privata investeringskonton kan väntas
medföra motsvaras av en lika stor fordran på skatt. Risk för något påtagligt
skattebortfall på sikt till följd av ett sparsystem enligt kontomodellen
föreligger alltså inte. Mot bakgrund härav biträder utskottet yrkandena i
motionerna 343 och 2073.

FiU 1983/84:30

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande privata investeringskonton

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:343 och 1983/
84:2073 hos regeringen begär förslag om inrättande av privata
investeringskonton,

7. Privata investeringskonton

Lennart Blom, Hugo Hegeland, Margit Gennser och Anders Andersson
(alla m) anser att utskottets yttrande som på s. 5 börjar med "Skatteutskottet
påpekar” och på s. 6 slutar med ”och 2073” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att det i motionerna 343 och 2073 föreslagna
systemet med privata investeringskonton kraftigt skulle kunna öka
sparandet. Skatteutskottet anför emellertid att systemet skulle komma att
innebära kontrollproblem och andra administrativa svårigheter genom att
man inför ett kontosystem i inkomstkällan tjänst. Finansutskottet är därför
inte utan ytterligare övervägande berett medverka till en lagstiftning av
den innebörd motionärerna avser. Utskottet avstyrker därför motionerna
343 och 2073.

8. Sparsystem för semester

Lennart Blom, Hugo Hegeland, Margit Gennser och Anders Andersson
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med
”Skatteutskottet framhåller” och slutar med ”motion 588” bort ha följande
lydelse:

Finansutskottet vill för sin del anföra följande. Det föreslagna systemet
med semesterchecker kan enligt vad skatteutskottet uppger väntas medföra
ett mycket betydande skattebortfall. Då denna fråga för övrigt kommer
att uppmärksammas av förmånsbeskattningskommittén ser inte utskottet
det påkallat med någon åtgärd från riksdagens sida med anledning av
motionen. Motion 588 avstyrks av utskottet.

FiU 1983/84:30

Bilaga

Skatteutskottets yttrande
1983/84:9 y

över motioner om sparandet

Till Finansutskottet

Finansutskottet har vid sammanträde den 7 februari 1984 beslutat bereda
skatteutskottet tillfälle att - senast den 27 mars 1984 - avge yttrande över
vissa motioner angående skattestimulanser för olika former av sparande.
Skatteutskottet får med anledning härav anföra följande.

Rune Torwald (c) begär i motion 300 en översyn av nuvarande regler om
stimulans för småspararna. Vad motionären avser är en utbyggnad av det
s. k. sparavdraget i inkomstslaget kapital (800 kr. för ogifta och 1 600 kr. för
gifta). Motionären anser att årsavkastningen på en förmögenhet motsvarande
ett basbelopp för ogift och två basbelopp för samtaxerade makar bör
undantas från skatt förutsatt att den inte överstiger vad medeldiskontot
skulle ge under årets första tio månader.

1 centerns partimotion 343 begär motionärerna att regeringen skall lägga
fram förslag om privata investeringskonton. Insättningar på sådana konton
skall få göras av alla medborgare och berättiga till skattereduktion med 50 %
av insatt belopp. Motionärerna i partimotionerna 1419 (hänv. 923) från
moderaterna och 2073 från centern vill gynna bostadssparandet. centern
genom ett utvecklat system med privata investeringskonton och moderaterna
inom ramen för ett aktiefondsparande. Moderaterna yrkar därför att
skattefondkonton återinförs och ges vidgad tillämpning. Lars Tobisson anser
det viktigt att hushållssparande! stimuleras och begär i motion 2474 att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
vikten av att stimulera hushållssparande! genom en aktiv förmögenhetspolitik.
I samma motion liksom i motion 1066 av förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson yrkas också återinförande av aktiefondsparandet. Nils Svensson
m. fl. (s) slutligen tar i motion 588 upp frågan om ett nytt skattepremierat
sparsystem för semester och begär en studie som belyser budgetmässiga,
samhällsekonomiska och andra konsekvenser av ett system med s. k.
semestercheckar.

Utskottet anser det i likhet med motionärerna angeläget att sparandet och i
synnerhet hushållssparande! stimuleras. Utrymmet för skattesänkningar är
emellertid i nuvarande statsfinansiella läge mycket begränsat och även om
flera av de i motionerna framlagda förslagen är ägnade att stimulera till ett
ökat sparande måste samtidigt konstateras att de är mycket kostnadskrävande.

Ett bifall till yrkandet i motion 300 skulle sålunda innebära att man införde
ett skattefritt grundavdrag i inkomstslaget kapital om ca 1 800 kr. för ogift

FiU 1983/84:30

och det dubbla för samtaxerade makar. Med hänsyn till att ett sådant avdrag
skulle kunna utnyttjas fullt ut av närmare 2,2 miljoner skattskyldiga och till
viss del av ytterligare 700 000 kan skattebortfallet beräknas till 1,5-1,6
miljarder kr. Dessutom kan konstateras att förslaget innebär ett administrativt
komplicerat förfarande som strider mot den önskvärda förenklingen av
löntagardeklarationerna.

Även förslaget i motion 588 om semestercheckar - som går ut på att avdrag
skall kunna medges för belopp som avsätts för semester - kan väntas medföra
ett mycket betydande skattebortfall. Detsamma gäller - i vart fall på kortare
sikt - det av centern föreslagna systemet med privata investeringskonton.
Detta system, som förutsätter en generell rätt till kontoavsättning i inkomstslaget
tjänst, skulle också medföra kontrollproblem och andra administrativa
svårigheter. Vad särskilt angår frågan om semestercheckar torde f. ö. den
komma att uppmärksammas av förmånsbeskattningsutredningen.

Många av de förslag till åtgärder i syfte att öka sparandet som aktualiseras i
motion 2474 - det gäller bl. a. sänkt inkomstskatt samt beskattningen av
aktieutdelningar, aktievinster och kapital - har tagits upp också i andra till
skatteutskottet hänvisade motioner och kommer att behandlas i annat
sammanhang. Vad särskilt angår det i samma motion liksom i motionerna
1066 och 1419 framställda yrkandet om ett återinförande av aktiefondsparandet
kan endast erinras om att skatteutskottet så sent som i november förra
året i yttrande till finansutskottet godtog regeringens förslag att ersätta
skattesparsystemet med ett allemanssparande. Någon anledning att redan nu
upphäva eller göra ändringar i den nya lagstiftningen, som ännu inte hunnit
träda i kraft, föreligger inte.

Utskottet anser således att finansutskottet bör avstyrka de aktuella
motionsyrkandena.

I motion 1501 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) - motionen har hänvisats
till skatteutskottet - återfinns ett yrkande (nr 8) att riksdagen skall som sin
mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulanser till
långsiktigt bundet aktiesparande. Vad motionärerna avser är ett skattestimulerat
risksparande utformat med aktiefondsystemet som förebild. Då detta
yrkande enligt utskottet lämpligen bör behandlas samtidigt med övriga
motionsyrkanden i detta yttrande beslutar utskottet - under förutsättning av
finansutskottets godkännande - överlämna motionen i denna del till
finansutskottet. Av vad tidigare anförts framgår att även detta yrkande enligt
skatteutskottets mening bör avstyrkas av finansutskottet.

Stockholm den 13 mars 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

FiU 1983/84:30

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m). Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s).
Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m). Kjell Johansson (fp). Anita Johansson
(s), Lars Hedfors (s) och Anna Lindh (s).

Avvikande meningar

1. Knut Wachtmeister, förste vice talmannen Ingegerd Troedsson, Bo
Lundgren och Karl Björzén (alla m) samt Kjell Johansson (fp) anser att det
avsnitt av utskottets yttrande som börjar med "Utskottet anser det” och
slutar med ”av finansutskottet” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att det är mycket angeläget att
sparandet stimuleras, i synnerhet då hushållssparande!. En del av motionsförslagen
är emellertid mycket kostnadskrävande vilket med nuvarande
statsfinansiella läge gör att utskottet, trots den väntade sparstimulansen inte
kan bifalla motionerna. Ett bifall till yrkandet i motion 300 skulle sålunda
innebära att man införde ett skattefritt grundavdrag i inkomstslaget kapital
om ca 1 800 kr. för ogift och 3 600 kr. för samtaxerade makar. Med hänsyn
till att ett sådant avdrag skulle kunna utnyttjas fullt ut av närmare 2,2
miljoner skattskyldiga och till viss del av ytterligare 700 000 kan skattebortfallet
beräknas till 1,5 - 1,6 miljarder kr.

Utskottet vill inte bestrida att det i motionerna 343 och 2072 föreslagna
systemet med privata investeringskonton kraftigt skulle kunna öka sparandet.
Utskottet är emellertid bl. a. med hänsyn till de kontrollproblem och
andra administrativa svårigheter som ett kontosystem i inkomstkällan tjänst
skulle komma att innebära inte utan ytterligare överväganden berett
medverka till en lagstiftning av den innebörd motionärerna avser. Utskottet
föreslår därför att finansutskottet avstyrker motionerna 300. 343, 588 och
2073.

1 samma motion liksom i motionerna 1066 och 1419 framställs yrkanden
om ett återinförande av aktiefondsparandet. I motion 1419 föreslås därjämte
åtgärder för att främja boendesparandet inom ramen för det värdesäkra
lönesparandet.

FiU 1983/84:30

Det riskvilliga sparandets villkor har genom flera riksdagsbeslut under
senare år allvarligt försämrats. Sålunda har skattereduktionen för aktiesparandet
avskaffats. Den 30-procentiga skattereduktionen på aktieutdelningar
har slopats, en tillfällig 20-procentig skatt på aktieutdelningar och en särskild
omsättningsskatt på aktier har införts, samtidigt som realisationsvinstskatten
vid aktieförsäljning har skärpts. Även vinstdelningsskatten torde på sikt
komma att minska intresset för riskvilligt sparande i aktier.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att skattefondsparandet varit
utomordentligt framgångsrikt när det gäller att öka det frivilliga sparandet,
bredda aktieägandet och tillföra näringslivet det nödvändiga riskvilliga
kapitalet. Inte minst bindningen av sparmedlen och den premie härför och
för risktagandet som skattereduktionen inneburit har otvivelaktigt bidragit
till att förbättra det långsiktiga hushållssparande!. Utskottet anser således att
systemet med skattefondsparandet bör återinföras så snart som möjligt. Det
nya allemanssparande! innebär däremot att man prioriterar statsupplåning
framför kapitalförsörjning till näringslivet. Då allemanssparande! också
beloppsmässigt medför sämre villkor än skattefondsparandet föreslår utskottet
att finansutskottet tillstyrker de aktuella motionsyrkandena innebärande
ett återinförande av skattefondsparandet.

I motion 1501 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) - motionen har hänvisats
till skatteutskottet - återfinns ett yrkande (nr. 8) att riksdagen skall som sin
mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulanser till
långsiktigt bundet aktiesparande. Vad motionärerna avser är ett skattestimulerat
risksparande utformat med aktiefondsystemet som förebild. Då detta
yrkande enligt utskottet lämpligen bör behandlas samtidigt med övriga
motionsyrkanden i detta yttrande beslutar utskottet - under förutsättning av
finansutskottets godkännande - överlämna motionen i denna del till
finansutskottet. Av vad tidigare anförts framgår att även detta yrkande enligt
skatteutskottets mening bör tillstyrkas av finansutskottet.

2. Stig Josefson och Ingemar Hallenius (båda c) anser att det avsnitt av
utskottets yttrande som börjar med ”Utskottet anser det" och slutar med ”av
finansutskottet” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet det mycket angeläget att
sparandet och i synnerhet hushållssparande! stimuleras. Utrymmet för
skattesänkningar är emellertid i nuvarande ansträngda statsfinansiella läge
begränsat och även om flera av de framlagda förslagen kan vara ägnade att
stimulera till ett ökat sparande måste utskottet samtidigt konstatera att de
även på längre sikt är mycket kostnadskrävande. Det gäller främst yrkandena
i motion 300 om en utbyggnad av sparavdraget i inkomstslaget kapital och
motion 588 om avdrag för belopp som avsätts för semester. Utskottet
avstyrker följaktligen dessa båda motioner.

Det skattepremierade sparsystem som aktualiserats i centerns båda

FiU 1983/84:30

partimotioner 343 och 2073 finner utskottet däremot vara förenat med
uppenbara fördelar. Motionärernas förslag innebär att alla skattskyldiga får
rätt till skattereduktion med 50 % av vad de i form av ett nysparande sätter in
på privata investeringskonton. Därigenom torde skapas stora möjligheter att
öka investeringar och produktion och därmed också intäkterna för statskassan,
samtidigt som den statliga upplåningen till budgetunderskottet underlättas
med minskade påfrestningar på betalningsbalansen som följd.

Den kortsiktiga nominella ökning av budgetunderskottet som en partiell
skattefrihet för avsättningar till privata investeringskonton kan väntas
medföra motsvaras av en lika stor fordran på skatt. Risk för något påtagligt
skattebortfall på sikt till följd av ett sparsystem enligt kontomodellen
föreligger alltså inte. Mot bakgrund härav anser utskottet sig böra biträda
yrkandena i motionerna 343 och 2073.

Det i motionerna föreslagna sparsystemet bör som motionärerna påpekar
kunna omfatta också sparande i aktiesparfonder.

Mot bakgrund av det anförda anser skatteutskottet att finansutskottet bör
tillstyrka bifall till motionerna 343 och 2073. Yrkandena om återinförande av
ett sparsystem enligt skattefondmodellen får enligt utskottets mening anses
tillgodosedda genom vad utskottet anfört.

1 motion 1501 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) - motionen har hänvisats
till skatteutskottet - återfinns ett yrkande (nr 8) att riksdagen skall som sin
mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om stimulanser till
långsiktigt bundet aktiesparande. Vad motionärerna avser är ett skattestimulerat
risksparande utformat med aktiefondsystemet som förebild. Då detta
yrkande enligt utskottet lämpligen bör behandlas samtidigt med övriga
motionsyrkanden i detta yttrande beslutar utskottet - under förutsättning av
finansutskottets godkännande - överlämna motionen i denna del till
finansutskottet. Aven detta yrkande får anses besvarat genom vad utskottet
anfört.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984 '