FiU 1983/84:29
Finansutskottets betänkande
1983/84:29
om betalningar till och från staten
I detta betänkande behandlar utskottet
dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1983/84:590 av Lars Tobisson m. fl. (m) om betalningar till och från staten,
1983/84:1434 av Knut Wachtmeister m. fl. (m, c, fp) om upphävande av
PK-bankens monopolställning,
1983/84:2141 av Rolf Andersson (c) och Rolf Rämgård (c) om förenklad
inbetalning av arbetsgivaravgifter och moms,
1983/84:2452 av Björn Molin m. fl. (fp) om avskaffande av PK-bankens
monopol på förvaltning av postgiromedel,
dels de med anledning av proposition 1983/84:98 om teckning av ytterligare
aktier i Post- och Kreditbanken, PK-banken, m. m. väckta motionerna
1983/84:2539 av Sten Svensson m. fl. (m), i vad avser yrkande 2,
1983/84:2540 av Christer Eirefelt m. fl. (fp), i vad avser yrkande 1.
Motionerna
Postgirots oell PK-bankens särställning
I motion 590 av Lars Tobisson m. fl. (m) hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att postgirots och
PK-bankens monopolställning vid statliga betalningar bör upphöra.
I motion 1434 av Knut Wachtmeister m.fl. (m, c. fp) hemställs att
riksdagen beslutar upphäva PK-bankens nuvarande monopolställning såvitt
gäller förvaltningen av postgiromedlen.
I motion 2452 av Björn Molin m. fl. (fp) hemställs - med hänvisning till
motiveringen i motion 1983/84:1086 - att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av PK-bankens
monopol på förvaltning av postgiromedel.
I motion 2539 av Sten Svensson m.fl. (m) hemställs
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om upphävande av PKbankens
särställning i förhållande till postverket och postgirot.
1 Riksdagen 1983184. 5 sami. Nr29
Fil) 1983/84:29
2
I motion 2540 av Christer Eirefelt m. fl. (fp) hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om avskaffande av PK-bankens monopol på förvaltningen av
postgiromedel.
Reglerna för olika statliga in- och utbetalningar
I motion 590 av Lars Tobisson m. fl. (m) hemställs
2. att riksdagen begär att regeringen ändrar bestämmelserna om inbetalning
av arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt så att inbetalning härav kan
ske via bank,
3. att riksdagen begär att regeringen framlägger förslag om utbetalning av
överskjutande skatt i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utbetalning av statliga bidrag och förmåner,
5. att riksdagen begär att regeringen uppdrar åt statens löne- och
pensionsverk att föranstalta om upphandling avseende förmedling av statliga
löner, pensioner och utfallande belopp på grupplivförsäkringen till kontohavare
i andra banker än PK-banken.
I motion 2141 av Rolf Andersson (c) och Rolf Rämgård (c) hemställs att
riksdagen beslutar begära att regeringen snarast genomför sådana ändringar i
bestämmelserna för betalning av moms och arbetsgivaravgifter att möjlighet
införs att verkställa betalningar även via bank/bankgiro på motsvarande sätt
som gäller för inkomst- och förmögenhetsskatter.
Den statliga kassahållningen och system S
I motion 590 av Lars Tobisson m. fl. (m) hemställs
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om snabbare överföring till och från riksbanken av statens betalningar.
Utskottet
Postgirots och PK-bankens särställning
I motion 590 yrkas att postgirots och PK-bankens monopolställning vid
statliga betalningar bör upphöra.
Beträffande postgirots speciella ställning vad gäller de statliga betalningarna
vill utskottet anföra följande. Det statliga redovisningssystemet, system S,
har utvecklats av riksrevisionsverket (RRV) och omfattar samtliga statliga
myndigheter utom affärsverken. Betalningsrutinerna i systemet har utvecklats
i samarbete med postgirot. De har som främsta syfte att utgöra
direktunderlag för löpande bokföring och avstämning av in- och utbetalning
-
FiU 1983/84:29
3
ar i statsförvaltningen. Normalt medför en utgiftsbokföring i system S
automatiskt en utbetalning från postgirot. Utbetalningarna överensstämmer
därmed automatiskt med myndigheternas bokföring i system S.
Enligt vad RRV anförde till utskottet våren 1983, med anledning av ett
motionsyrkande identiskt med det nu framförda, underlättar integrationen
med postgirot som betalningssystem för system S i hög grad intern kontroll
och säkerhet för betalningarna samt revision. Integrationen med postgirot
innebär också att överblicken över den statliga kassahållningen förenklas.
Utskottet anser i likhet med vad ett enigt finansutskott anförde 1977 (FiU
1976/77:23) att myndigheternas skyldighet att anlita postgirot för utbetalningar
är en grundläggande förutsättning för att man skall kunna upprätthålla
rationella betalningsrutiner i statsförvaltningen.
Ett avskaffande av PK-bankens monopol på förvaltningen av postgiromedlen
har förutom i nu nämnda motion yrkats i motionerna 1434,2452,2539
och 2540. Utskottet vill anföra följande. Den nuvarande ordningen tillkom
1974 vid sammanslagningen av Postbanken och Kreditbanken. Den nya
PK-banken övertog då Postbankens tillgångar och skulder. Om PK-banken
inte längre skulle få förvalta postgiromedlen skulle det få stor betydelse för
PK-bankens balansomslutning. Postgiromedlen utgör en betydande del av
den totala omslutningen. Utskottet vill för sin del inte utesluta att formerna
för förvaltningen av postgiromedlen kan komma att behöva ses över. Frågan
har också betydelse för postgirot. Det finns därför skäl att se dessa frågor i ett
sammanhang.
I budgetpropositionen (bilaga 1) anmäler statsrådet Kjell-Olof Feldt att en
arbetsgrupp inom regeringskansliet f. n. ser över hanteringen av de statliga
betalningarna och den statliga uppbörden i postgirosystemet. Utskottet
förutsätter att frågan om postgiromedlens förvaltning kommer att tas upp i
denna arbetsgrupp inom regeringskansliet. Någon ytterligare åtgärd ser
utskottet inte påkallad f. n. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna
590 yrkande 1, 1434, 2452, 2539 och 2540.
Reglerna för olika statliga in- och utbetalningar
I motion 590 liksom i motion 2141 begärs ändringar i gällande bestämmelser
för betalning av moms och arbetsgivaravgifter så att inbetalning kan ske
via bank på motsvarande sätt som gäller för inkomst- och förmögenhetsskatt.
I motion 590 begärs även förändringar så att överskjutande skatt och bidrag
betalas ut direkt till konto i post eller bank. Löner och pensioner bör kunna
betalas ut även via andra banker än PK-banken, anför motionärerna.
Det är angeläget att staten medverkar till att skapa rationella och bekväma
betalningsrutiner i samhället. Genom att staten utnyttjar postgirot för sina
betalningar får man tillgång till ett rikstäckande nät som når alla företag och
privatpersoner varje dag. Det finns således starka samhällsekonomiska och
regionalpolitiska skäl för staten att utnyttja postgirot.
FiU 1983/84:29
4
En väsentlig del av postverkets rörelseintäkter kommer från betalningsförmedlingen.
Enligt postverket är den stora omfattningen av verkets betalningsförmedling
en förutsättning för att kunna upprätthålla dagens höga
servicenivå. Det skulle inte vara möjligt att bibehålla antalet postkontor och
lantbrevbärare enbart för postdistributionens behov med intäkter endast
från denna verksamhet. Utskottet anser att frågorna om ändring av
bestämmelserna om vissa statliga in- och utbetalningar måste ses i ett
sammanhang. Genom att vissa lönsamma delar av betalningssystemet tas om
hand av banksystemet förändras självfallet förutsättningarna för postverkets
övriga verksamhet.
Syftet med arbetet i den tidigare nämnda arbetsgruppen inom regeringskansliet
är att minska kostnaderna för de statliga betalningarna och skapa
bättre ekonomiska förutsättningar för att kunna upprätthålla en rikstäckande
postservice- och betalningsförmedling. En avgörande förutsättning för
detta, sägs det i budgetpropositionen, är att staten utnyttjar sitt eget
betalningsförmedlande institut.
Utskottet har samma grundinställning som uttrycks i budgetpropositionen.
Det finns enligt utskottets mening inte skäl att vidta någon åtgärd med
anledning av motionerna innan arbetsgruppen avslutat sitt arbete. Med det
anförda avstyrker utskottet motion 590 yrkandena 2, 3, 4 och 5 samt motion
2141.
Den statliga kassahållningen och system S
I motion 590 yrkas också att överföringen till och från riksbanken av
statens betalningar bör ske snabbare för att minska räntekostnaderna på
statsskulden.
Vad först gäller utbetalningar från statsverkets checkräkning i riksbanken
över postgirokonton synes det inte vara möjligt att göra någon tidsvinst
genom en snabbare överföring. Enligt vad RRV uppger sker redan dessa
utbetalningar utan någon fördröjning.
Vad gäller överföringar till statsverkets checkräkning synes det finnas
möjligheter till betydande räntevinster genom en snabbare hantering. Två
tredjedelar av inbetalningarna till staten utgörs av källskatter, arbetsgivaravgifter
och mervärdeskatt. Dessa inbetalningar handhas av postverket under
två bokföringsdagar (bankdagar). Övriga inbetalningar, utgörande en tredjedel,
hanteras under tre bokföringsdagar i postgirot. Den längre hanteringstiden
för dessa uppbördsmedel förklaras av att dessa omfattar ett mycket
stort antal postgirokonton med många berörda bokföringsenheter.
Som utskottet konstaterade redan förra året finns det tekniska möjligheter
att minska genomloppstiden för inbetalningarna i det statliga redovisningssystemet.
Om genomloppstiden minskas, uppkommer emellertid frågan om
postgirots ersättning för sin förmedling av in- och utbetalningar för statsverket
bör ske på annat sätt än via räntegottgörelse för behållningarna på
FiU 1983/84:29
5
inbetalningspostgirokonton.
Som framgått av vad utskottet anfört kommer frågan om hanteringen av de
statliga betalningarna och den statliga uppbörden att ses över av den nämnda
arbetsgruppen. Utgångspunkten för gruppens arbete är att minska kostnaderna
för de statliga betalningarna och skapa bättre ekonomiska förutsättningar
för att kunna upprätthålla en rikstäckande postservice- och betalningsförmedling.
Utskottet förutsätter att arbetsgruppen undersöker möjligheterna
att genomföra en snabbare hantering av de statliga betalningarna och
att detta arbete bedrivs skyndsamt. Utskottet ser därför inte anledning att nu
företa några åtgärder med anledning av motion 590 yrkande 6. Den avstyrks
därför av utskottet.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande postgirots och PK-bankens särställning
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:590 yrkande 1, 1983/
84:1434, 1983/84:2452, 1983/84:2539 yrkande 2 och 1983/84:2540
yrkande 1,
2. beträffande reglerna för olika statliga in- och utbetalningar
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:590 yrkandena 2-5 och
1983/84:2141,
3. beträffande den statliga kassahållningen och system S
att riksdagen avslår motion 1983/84:590 yrkande 6.
Stockholm den 29 mars 1984
På finansutskottets vägnar
ARNE GADD
Närvarande: Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Lennart Blom (m),
Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m), Torsten
Karlsson (s), Hugo Hegeland (m), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Gerd Engman
(s), Britta Hammarbacken (c), Anders Andersson (m), Hans Petersson i
Hallstahammar (vpk), Ella Johnsson (c) och Kenth Skårvik (fp).
Reservationer
1. Postgirots och PK-bankens särställning
Lennart Blom (m), Filip Fridolfsson (m), Hugo Hegeland (m), Britta
Hammarbacken (c), Anders Andersson (m), Ella Johnsson (c) och Kenth
Skårvik (fp) anser att
FiU 1983/84:29
6
dels den del av utskottets yttrande som på s. 2 börjar med ”Beträffande
postgirots" och på s. 3 slutar med ”2539 och 2540" bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att staten måste medverka till att skapa rationella och
bekväma betalningsrutiner i samhället. En väsentlig förutsättning härför är
att fri konkurrens skapas mellan olika institutioner och betalningsformer.
Det är därför nödvändigt att såväl formella som praktiska hinder för en sådan
konkurrens snarast möjligt undanröjs. Genom att staten för sina betalningar
endast anlitar postgirot saknas en av förutsättningarna för att låta olika
betalningsrutiner konkurrera på lika villkor med varandra. Enligt utskottets
mening borde denna typ av banktjänster upphandlas på samma villkor som
övriga tjänster och varor i statsförvaltningen, dvs. i enlighet med upphandlingsförordningens
krav på affärsmässighet. Genom ett sådant förfarande
skulle olika betalningsförmedlare kunna jämställas i konkurrenshänseende.
Ett avskaffande av PK-bankens monopol på förvaltningen av postgiromedlen
har förutom i nu nämnda motion yrkats i motionerna 1434, 2452,
2539 och 2540. Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Vid
PK-bankens tillkomst år 1974 uttalade regeringen att syftet med den nya
banken var att den skulle konkurrera med övriga banker på effektivast
möjliga sätt.
I den proposition (prop. 1983/84:70) där PK-bankens aktiekapital föreslås
ökas och aktierna försäljas på Stockholms fondbörs anförs att PK-banken
konkurrerar med övriga banker i fråga om kreditgivning och andra banktjänster
på näringslivets område.
Utskottet vill i sammanhanget framhålla att en betydande del av PKbankens
inlåning härstammar från postverket, som PK-banken förvaltar med
ensamrätt. Enligt utskottets mening finns det inte anledning att skydda
denna del av PK-bankens verksamhet genom ett sådant monopol. I och med
att PK-banken börsintroduceras skärps också kravet på likställighet med
övriga affärsbanker. För att förverkliga banklagstiftningens grundläggande
princip om konkurrensneutralitet mellan de olika bankerna bör enligt
utskottets mening PK-bankens monopolställning såvitt avser förvaltningen
av postgiromedlen avskaffas. Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna
590 yrkande 1, 1434, 2452, 2539 yrkande 2 samt 2540 yrkande 1.
dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande postgirots och PK-bankens särställning
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:590 yrkande 1,
1983/84:1434, 1983/84:2452, 1983/84:2539 yrkande 2 och 1983/
84:2540 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
FiU 1983/84:29
7
2. Reglerna för olika statliga in- och utbetalningar
Lennart Blom (m), Filip Fridolfsson (m). Hugo Hegeland (nr), Britta
Hammarbacken (c), Anders Andersson (m), Ella Johnsson (c) och Kenth
Skårvik (fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Det är” och på
s.4 slutar med ”motion 2141” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att i begreppet rationell betalningsförmedling måste
inbegripas att rutinerna utformas på ett för enskilda personer och företag
smidigt sätt. Därvid bör beaktas möjligheterna för betalningsmottagare eller
inbetalare att fritt kunna välja betalningsform. Eftersom huvuddelen av de
anställda, över 80%, erhåller lön via kontoinsättning i bank och praktiskt
taget hela den vuxna befolkningen i vårt land har bankkonton från vilka
betalningar kan utföras smidigt och enkelt framstår det som närmast
självklart att också betalningar till staten borde kunna få göras från dessa
konton. Om denna möjlighet öppnades skulle det underlätta för många
företag. Onödiga inbetalningar till postgirot med ränteförluster som följd
skulle kunna undvikas. Medlen skulle inte behöva flyttas flera gånger mellan
olika konton. Utskottet tillstyrker därför förslagen i motionerna 590 yrkande
2 och 2141 om att möjliggöra inbetalningar av mervärdeskatt och arbetsgivaravgifter
även via bankgiro på motsvarande sätt som för direkta skatter.
Förslaget i motion 590 yrkande 3 och 4 om att göra det möjligt för staten att
utbetala överskjutande skatt samt statliga bidrag och förmåner direkt till
konto i bank eller postgiro ligger väl i linje med vad utskottet anfört om att
skapa en för allmänheten smidig betalningsförmedling och ge utrymme för
frihet att välja betalningsform. Genom ett sådant förfarande minskas
mottagarnas hantering av medlen påtagligt. Mottagarna slipper att lösa in
utbetalningsavin i post eller bank och att därmed göra ränteförluster. Sedan
några år tillbaka gäller att t. ex. barnbidrag kan sättas in direkt på konto i
bank om mottagaren begär det. Fr. o. m. 1984 gäller detta också studiemedlen.
Detta bör enligt utskottet vara möjligt med alla statliga bidrag.
Regeringen bör ges i uppdrag att utarbeta förslag härom. De invändningar
som giroutredningen på sin tid anförde angående den överskjutande skatten
och som postverket i yttrande till utskottet upprepar synes enligt utskottet
inte längre ha samma bärkraft i och med att taxeringsarbetet datoriserats i
stor utsträckning. Utskottet vill också understryka vad som anförs i motion
590 om ökad användning av kontantlösa betalningsrutiner i samband med
återbetalningen av den överskjutande skatten. Vad utskottet anfört med
anledning av motion 590 yrkandena 3 och 4 om utbetalning av överskjutande
skatt och statliga bidrag och förmåner direkt till konto i bank eller post bör
ges regeringen till känna.
När det gäller utbetalningen av löner och pensioner är det på samma sätt
som för statliga bidrag önskvärt att mottagaren själv får bestämma till vilket
FiU 1983/84:29
8
konto han eller hon vill ha pengarna utbetalade. Här finns det också, som
anförs i motion 590 (yrkande 5), besparingsmöjligheter för statsverket
genom att låta olika betalningsförmedlare konkurrera om betalningsuppdraget.
Statens löne- och pensionsverk har anfört att nuvarande ordning
fungerat tillfredsställande. Detta är emellertid inte tillräckligt skäl för att
avstå från att upphandla tjänster på sedvanligt sätt, anser utskottet.
Regeringen bör uppdra åt statens löne- och pensionsverk att föranstalta om
upphandling avseende förmedling av statliga löner, pensioner och utfallande
belopp på grupplivförsäkringen till kontohavare i andra banker än PKbanken.
Vad utskottet nu anfört bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:
2. beträffande reglerna för olika statliga in- och utbetalningar
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:590 yrkandena 2-5
och 1983/84:2141 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,
3. Den statliga kassahållningen och system S
Lennart Blom, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Anders Andersson
(alla m) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med "Som utskottet"
och på s. 5 slutar med "av utskottet" bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening är det angeläget att alla möjligheter att minska
statens upplåningsbehov och därmed minska räntekostnaderna prövas. Det
arbete som har inletts för att förbättra den statliga kassahållningen är ett
väsentligt led i denna strävan. Eftersom det tycks finnas tekniska möjligheter
att minska postgirots handhavandetid för inbetalningarna och därmed
minska statens räntekostnader bör denna möjlighet prövas. Vad utskottet
anfört med anledning av motion 590 yrkande 6 bör ges regeringen till känna.
dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:
3. beträffande den statliga kassahållningen och system S
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:590 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
minab/gotab 78312 Stockholm 1984