FiU 1983/84:48

Finansutskottets betänkande
1983/84:48

om beräkning av inkomster på statsbudgeten för budgetåret 1984/85,
m. m. (prop. 1983/84:100 bil. 1 och 1983/84:150 bil. 1)

I bilaga 1 till proposition 1983184:100 (budgetpropositionen) har regeringen
föreslagit riksdagen att

3. för budgetåret 1984/85, i avvaktan på slutliga förslag i kompletteringspropositionen
och i enlighet med vad sorn har förordats i propositionen,

a) beräkna statsbudgetens inkomster.

I bilaga 1 till proposition 1983184:150 (kompletteringspropositionen) har
regeringen föreslagit riksdagen att

3. godkänna beräkning av statsbudgetens inkomster för budgetåret
1984/85 enligt vid propositionen fogad specifikation.

Utskottet behandlar i detta sammanhang motion 1983184:370 av Gunnar
Biörck i Värmdö (m) om översyn av skatte-, avgifts- och bidragssystemet
vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen låter verkställa en systematisk indelning av ”skatter”
resp. ”avgifter” efter en enhetlig princip och benämner vederbörliga poster
på rätt sätt,

2. att riksdagen tar upp frågan om specialdestinering av skatte- och
avgiftsmedel till förnyad, principiell prövning,

3. att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheten att till
följd av alltmera avancerad datorteknik individualisera socialförsäkringsförmåner
och dito avgifter,

4. att riksdagen låter utreda det som ”ingen myndighet har försökt”
(RRV), nämligen att kartlägga de samlade effekterna av skatte-, avgiftsoch
bidragssystemen för hushållens del och därefter prövar om den progressiva
inkomstskatten är ett lämpligt medel för en rättvis fördelningspolitik,
horisontellt och vertikalt.

Utskottet har inhämtat yttrande från riksrevisionsverket (RRV) över
motionen i vad avser yrkandena 1, 2 och 4.

Propositionen

I det reviderade budgetförslaget beräknas statsinkomsterna uppgå till
243,3 miljarder kronor under budgetåret 1984/85. Det innebär att inkomsterna
har justerats upp med 19,2 miljarder kronor i förhållande till vad som
angavs i budgetpropositionen.

1 Riksdagen 1983/84. 5 sami. Nr 48

FiU 1983/84:48

Av ökningen är 6,4 miljarder kronor en omfördelning från statsbudgetens
utgiftssida. Uppräkningen av inkomsterna har sin grund i att man på
budgetens inkomstsida nu redovisar den besparingseffekt som samordningen
av källskatt och socialavgifter väntas leda till. Tidigare hade denna
besparingseffekt beaktats på budgetens utgiftssida som en minuspost under
Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. Den nu aktuella justeringen
innebär därför att inte bara budgetens inkomstsida utan också dess
utgiftssida räknats upp med 6,4 miljarder kronor. Någon effekt på budgetsaldot
i förhållande till beräkningen i budgetpropositionen har således inte
åtgärden.

Bortsett från denna engångseffekt väntas under budgetåret 1984/85 inkomstskatten
för individer och företag nu ge ytterligare 3,3 resp. 2,7
miljarder kronor. Detta betingas av den ekonomiska återhämtningen och
därav föranledda ökade lönekostnader.

De ökade lönesummorna leder också till att statsbudgeten 1984/85 tillförs
2,0 miljarder kronor mer i form av lagstadgade socialavgifter.

Den ekonomiska återhämtningen återspeglar sig också i att mervärdeskatten
under 1984/85 nu beräknas ge ett 2,0 miljarder kronor högre tillskott.

I proposition 1983/84:110 om vissa oljefrågor föreslås ett ändrat oljelagringsprogram
som under 1984/85 temporärt ökar statsinkomsterna med 1,8
miljarder kronor.

Som ett led i finansieringen av den höjda utgiftsramen förförsvaret har i
proposition 1983/84: 163 föreslagits att bensinskatten höjs. Höjningen beräknas
öka inkomsterna under 1984/85 med 0,3 miljarder kronor.

De utökade försvarsramarna skall också finansieras genom att televerket
under 1984/85 levererar in ytterligare 0,1 miljard kronor av sitt överskott.

För att finansiera ökade anslag till drift av vägar har i proposition 1983/
84:178 föreslagits att fordonsskatten skall höjas. Höjningen antas tillföra
statskassan ytterligare 0,6 miljarder kronor.

Utskottet

I proposition 150 bilagorna 1—7 föreslås dels en rad åtgärder för att
främja sysselsättningen, dels insatser för att förbättra barnfamiljernas ekonomiska
situation. Förslagen innefattar också lösningar på hur dessa åtgärder
skall finansieras.

1 det reviderade budgetförslag som redovisas i samma proposition har de
ökade utgifter och inkomster som dessa förslag för med sig beaktats endast
i form av en nettoeffekt under posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov,
netto. Med andra ord har på budgetens inkomstsida inte redovisats de
inkomstförstärkningar som blir en följd av de nya förslagen.

Eftersom dessa förslag numera har godtagits av riksdagen, bör deras

FiU 1983/84:48

effekter beaktas vid beräkningen av statsbudgetens inkomster. Följande
justeringar bör därvid göras.

De familjepolitiska reformerna skall finansieras bl. a. genom slopat förvärvsavdrag
och genom att uttaget av inkomstskatt höjs med en procentenhet
i det lägsta skatteskiktet. Till följd härav kan inkomstskatten väntas
öka med drygt 840 milj. kr. under budgetåret 1984/85. Ett ytterligare
tillskott på denna inkomsttitel uppkommer med anledning av att garantinivån
inom föräldraförsäkringen samtidigt höjs. Dessa bidrag är skattepliktiga,
och ca 17 milj. kr. av de ökade utbetalningarna kan väntas återgå i
form av skatt under 1984/85.

Höjningen av garantinivån i föräldraförsäkringen leder också till en ökad
belastning på inkomsttiteln Sjukförsäkringsavgift, netto, vars underskott
stiger med drygt 50 milj. kr. under 1984/85.

Höjd arbetslöshetsersättning och ökade utbildningsbidrag skall finansieras
genom att arbetsmarknadsavgiften höjs med 0,3 procentenheter. Såväl
merparten av de ökade utgifterna som inkomsten av den höjda arbetsmarknadsavgiften
påförs inkomsttiteln Övriga socialavgifter, netto, vars underskott
väntas öka med 50 milj. kr. under 1984/85.

Sammanlagt beräknas statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/
85 öka med 758 milj. kr. jämfört med beräkningen i kompletteringspropositionen.
En sammanställning av de förändringar utskottet beräknar redovisas
nedan.

Av utskottet föreslagna förändringar i specifikationen av statsbudgetens inkomster
budgetiret 1984/85

1000-tal kr.

Inkomsttitel	Beräknat i det rev. bud-getförslaget	Av utskottet föreslagen beräkning	Förändring
lill Fysiska personers
skatt på inkomst m. m.	46281000	47140000	+859000
1221 Sjukförsäkringsavgift,
netto	-735000	-786000	- 51000
1251 Övriga socialavgifter,
netto	-397000	-447000	- 50000 .
Summa inkomster	45149000	45907000	+758000

Statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85 kan därmed beräknas
till 244084,7 milj. kr. En specifikation av statsbudgetens inkomster och
utgifter återfinns i bilaga till betänkande FiU 1983/84:50.

Utskottet behandlar i detta sammanhang också motion 370 av Gunnar
Biörck i Värmdö (m). I den föreslås att riksdagen skall låta verkställa en
systematisk indelning av ”skatter” resp. ”avgifter” efter en enhetlig princip
och benämna vederbörliga poster på rätt sätt (yrkande 1). Utmärkande
för en avgift borde enligt motionären vara att den som erlägger en avgift
därigenom försäkrar sig om en identifierbar motprestation,
ti Riksdagen 1983184. 5 sami. Nr 48

Fil) 1983/84:48

Riksrevisionsverket framhåller i ett yttrande över motionen att gransen
mellan skatt och avgift inte är direkt urskiljbar, trots att det i förarbetena
till den nya regeringsformen finns uppställt skenbart entydiga kriterier för
dessa båda inkomstslag. Som exempel anför verket avgiftsbelagd tillsynsverksamhet
där motprestationsbegreppet i princip inte existerar. Det är det
kollektiv som är föremål för tillsynen, inte de enskilda tillsynsobjekten,
som uppehåller sambandet med motprestationer.

De statsrättsliga aspekterna på problematiken blev relativt utförligt belysta
i samband med tillkomsten av den nya regeringsformen, anser RRV,
vars uppfattning är att en ytterligare belysning inte skulle kunna tillföra
frågan något nytt.

Frågor som har samband med avgiftsmaktens tillämpning har dessutom
fått en inträngande prövning av konstitutionsutskottet i ett av riksdagen
nyligen godkänt betänkande (KU 1983/84:24).

Av RRV:s yttrande framgår också att sedan budgetåret 1980/81 bygger
indelningen av statsbudgetens inkomstsida bl.a. på principer som ställts
upp av Internationella valutafonden. Denna indelning innebär att den del
av statsinkomsterna som från principiell synpunkt är att betrakta som
skatter också redovisas under huvudgruppen Skatter, oavsett om ordet
skatt ingår i benämningen eller inte. Så t. ex. redovisas hyreshusavgiften
under rubriken Skatt på egendom. Vidare ingår allmän löneavgift, folkpensionsavgift
och barnomsorgsavgift i huvudgruppen Skatter. Benämningen
av olika inkomstposter är således inte avgörande för hur posterna redovisas
eller för analysen av deras effekter. Inkomsttitlarnas benämning bör
prövas från fall till fall i enlighet med regeringsformens principer.

Utskottet finner mot den angivna bakgrunden inte anledning att nu
pröva frågan om indelningen av skatter och avgifter. Motionens yrkande 1
bör därför inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Motionären begär också att riksdagen skall ta upp frågan om specialdestinering
av skatte- och avgiftsmedel till förnyad, principiell prövning (yrkande
2). Det är, sägs det, inte självklart att man skall sträva efter att
avskaffa specialdestinering, eftersom denna tydligare anger syftet med
utgiften för skatte- och avgiftsbetalaren. Alla avgifter och vissa skatter
borde därför kunna specialdestineras, anser motionären.

Utskottet har tidigare, t. ex. i samband med 1977 års budgetreform (FiU
1977/78:1), uttalat sig mot en specialdestinering av skatter. Utskottet
hyser alltjämt samma uppfattning. Yrkande 2 i motionen får därmed anses
besvarat.

I motionen föreslås vidare att regeringen skall ges i uppdrag att utreda
möjligheten att till följd av alltmera avancerad datorteknik individualisera
socialförsäkringsförmåner och dito avgifter (yrkande 3). Om avgifterna för
olika socialförsäkringar, däribland sjukförsäkringen, återfördes till den
enskildes skattsedel skulle man - förmodar motionären - kunna göra det
möjligt för medborgarna att välja ett förmåns- och avgiftsalternativ som är
anpassat till bl. a. den egna familjesituationen.

FiU 1983/84:48

Socialförsäkringssystemet bygger på principen att alla medborgare skall
vara tillförsäkrade en viss grundtrygghet. Systemet är till sin uppbyggnad
generellt verkande och finansieras med olika typer av arbetsgivaravgifter.
Under senare år har strävan varit att genom ändring av de materiella
reglerna för avgiftsberäkning fa till stånd ett enhetligare och därmed också
effektivare debiterings- och uppbördssystem.

På förslag av socialförsäkringsutskottet har riksdagen tidigare under
innevarande riksmöte avstyrkt ett motionsyrkande med samma syfte som
det nu aktuella. Socialförsäkringsutskottet framhöll i sitt betänkande (SfU
1983/84:10) att man så långt möjligt bör underlätta administrationen av
såväl avgifter som förmåner. Bl. a. mot denna bakgrund kunde socialförsäkringsutskottet
inte förorda ett system som på ett så genomgripande sätt
som skulle bli följden av motionsförslagets genomförande förändrar sjukförsäkringens
förmåner och finansiering.

Finansutskottet har utifrån sina utgångspunkter inte någon annan uppfattning
i frågan än den socialförsäkringsutskottet har givit uttryck åt.
Utskottet avstyrker bifall till motionens yrkande 3.

Slutligen föreslår motionären att riksdagen skall låta utreda det som
”ingen myndighet har försökt” (RRV), nämligen att kartlägga de samlade
effekterna av skatte-, avgifts- och bidragssystemen för hushållens del.
Enligt samma yrkande bör riksdagen därefter pröva om den progressiva
inkomstskatten är ett lämpligt medel för en rättvis fördelningspolitik, horisontellt
och vertikalt (yrkande 4). I motionen påpekas att eftersom det är
riksdagen som beslutar om skatter samt avdrag, bidrag och avgifter borde
det ha varit - och är det - en uppgift för riksdagen att se till att den själv i
första hand tar reda på konsekvenserna av fattade beslut.

1 likhet med motionären anser utskottet att det är angeläget att riksdag
och regering har tillgång till beslutsunderlag, som belyser de samlade
effekter som skatter, avdrag, bidrag och avgifter har på hushållens ekonomi.

Som anges i motionen har RRV nyligen genomfört en förvaltningsrevision
rörande de samlade effekterna av de offentliga överföringarna. Verket
har i sin rapport efterlyst ett bättre beslutsunderlag i frågor om överföringarnas
samlade effekter. Berörda myndigheter bör enligt RRV lämna sådant
beslutsunderlag till statsmakterna. Verket har också inventerat möjligheterna
att åstadkomma sådant analysarbete.

RRV uppger i sitt yttrande över motionen att sedan revisionsrapporten
lagts fram har verket kunnat notera att vissa initiativ tagits på myndighetsnivå
för att påbörja det analysarbete RRV skisserat.

Utskottet vill också peka på de undersökningar som statistiska centralbyrån
gjort för att belysa olika aspekter på levnadsförhållandena i samhället.
SCB har sedan år 1974 lagt fram ett fyrtiotal rapporter i denna serie.

Den till finansdepartementet knutna expertgruppen för studier i offentlig
ekonomi (ESO) har till uppgift att bredda och fördjupa underlaget för

FiU 1983/84:48

framtida budgetpolitiska och samhällsekonomiska avgöranden. 1 de rapporter
som lagts fram av gruppen har man bl.a. tagit upp inkomstfördelningseffekter
av livsmedelssubventioner, fördelningseffekter av budgetunderskott
samt fördelningseffekter av kommunal barnomsorg.

Institutet för social forskning vid universitetet i Stockholm bedriver
också forskning inom detta område.

Utskottet vill också erinra om att riksdagens revisorer i en skrivelse till
riksdagen (förs. 1983/84:24) har lagt fram förslag till vissa åtgärder på
beskattnings- och indrivningsområdet. Skrivelsen kommer att behandlas
av riksdagen under nästa riksmöte.

Revisorerna föreslår i sin framställning till riksdagen att man skyndsamt
utreder frågan om hur en forskningsdatabas bör vara utformad för att
belysa beskattningssystemets samlade effekter. Det bör också enligt revisorerna
utredas om uppbyggnaden av en sådan databas skall ske genom
komplettering av redan befintliga register.

Med hänvisning till det arbete som pågår på skilda håll ser inte utskottet
något skäl till att riksdagen vidtar någon åtgärd med anledning av motion
370 yrkande 4.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av proposition 1983/84: 150 bilaga 1
moment 3 godkänner vad utskottet anfört och beräknar statsbudgetens
inkomster för budgetåret 1984/85 enligt bifogad specifikation
(bilaga),

2. att riksdagen avslår motion 1983/84:370 yrkandena I -4.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 7 juni 1984
På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Paul
Jansson (s), Nils Åsling (c), Per-Axel Nilsson (s), Filip Fridolfsson (m),
Rolf Rämgård (c), Bo Södersten (s), Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik
Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Gerd Engman (s) och MajLis
Landberg (s).

FiU 1983/84:48

Särskilt yttrande

av Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anför:

Motion 1983/84: 370 yrkande 1 avser gränsdragningen mellan skatter och
avgifter. Denna fråga har nyligen behandlats av konstitutionsutskottet
(KU 1983/84:24). Därvid reserverade sig utskottets borgerliga ledamöter
till förmån för en utvärdering av praxis på detta område, som skulle läggas
till grund för förslag i syfte att tillgodose regeringsformens föreskrifter och
ge existerande pålagor rätt beteckning. Reservationen har sedermera avslagits
av kammaren. Vi hyser emellertid fortfarande den åsikt som där
kom till uttryck. Särskilt vill vi understryka vikten av att benämningarna
”skatt” och ”avgift” används på rätt sätt.

Med anledning av motionens yrkande 4 vill vi framhålla, att vi delar
uppfattningen att den progressiva inkomstskatten inte är något ändamålsenligt
fördelningspolitiskt instrument. Frågan om skattepolitikens utformning
torde dock få avgöras i annat sammanhang.

FiU 1983/84:48

Specifikation av statsbudgetens inkomster under budgetåret 1984/85
1000 Skatter:

1100 Skatt på inkomst, realisationsvinst och
rörelse:

1110 Fysiska personers skall på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:
lill Fysiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse -

47140000000 47140000000

1120 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:

1121 Juridiska personers skatt på inkomst,
realisationsvinst och rörelse 1130

Ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse:

1131 Ofördelbara skatter på inkomst,
realisationsvinst och rörelse

1140 Övriga inkomstskatter:

1141 Kupongskatt

1142 Utskiftningsskatt och ersättningsskatt 1143

Bevillningsskatt

1144 Lotteri vinstskatt

1200 Lagstadgade socialavgifter:

1211 Folkpensionsavgift
1221 Sjukförsäkringsavgift, netto
1231 Barnomsorgsa vgift
1241 Vuxenutbildningsavgift
1251 Övriga socialavgifter, netto
1261 Bidrag till förvaltningskostnader
för arbetsskadeförsäkringen
1271 Inkomster av arbetsgivaravgifter
till arbetarskyddsstyrelsens
och yrkesinspektionens verksamhet1281

Allmän löneavgift

1300 Skatt på egendom:

1310 Skatt på fast egendom:

1311 Skogsvårdsavgifter

1312 Hyreshusavgift

1320 Förmögenhetsskatt:

1321 Fysiska personers förmögenhetsskatt 1322

Juridiska personers förmögenhetsskatt -

13010000000 13010000000

1100000000 1100000000

95000000

10000000
3000000
1065000000 1173000000

30538000000

-786000000

7089000000

780000000

-447000000

61700000

83 100000
6592000000 43910800000

315000000

720000000 1 035000000

2071000000

23000000 2 094000000

Bilaga

62423000000

43910800000

FiU 1983/84:48

1330 Arvsskatt och gåvoskatt:
1331 Arvsskatt	780000000
1332 Gåvoskatt	150000000	930000000
1340 Övrig skatt på egendom:
1341 Stämpelskatt	1990000000
1342 Skatt på värdepapper	540000000	2530000000
1400 Skatt på varor och tjänster: 1410 Allmänna försäljningsskatter: 1411 Mervärdeskatt	55 100000000	55 100000000
1420, 1430 Skatt på specifika varor:
1421 Bensinskatt	6860000000
1422 Särskilda varuskatter	822000000
1423 Försäljningsskatt på motorfor-don	935000000
1424 Tobaksskatt	3925000000
1425 Skatt på spritdrycker	5 100000000
1426 Skatt på vin	1590000000
1427 Skatt på malt- och läskedrycker	1 268000000
1428 Energiskatt	9980000000
1429 Särskild avgift på svavelhaltigt bränsle	2000000
1431 Särskild avgift för oljeprodukter m.m.	1276000000
1432 Kassettskatt	55000000
1433 Skatt på videobandspelare	105000000
1434 Skatt på viss elektrisk kraft	925000000
1435 Särskild avgift mot försurning	97000000	32940000000
1440 Överskott vid försäljning av varor med statsmonopol: 1441 AB Vin-& Spritcentralens inle-vererade överskott .	120000000
1442 Systembolaget ABs inlevere-rade överskott	100000000	220000000
1450 Skatt på tjänster:
1451 Reseskatt	152000000
1452 Skatt på annonser och reklam	409000000
1453 Totalisatormedel	345000000
1454 Skatt på spel	100000000	1006000000
1460 Skatt på vägtrafik:
1461 Fordonsskatt	2938000000
1462 Kilometerskatt	1780000000	4 718000000
1470 Skatt på import:
1471 Tullmedel	1800000000	1800000000
1480 Övriga skatter på varor och tjänster: 1481 Övriga skatter på varor och tjänster	1000	1000

6589000000

95784001000

Summa skatter

208706801000

FiU 1983/84:48

2000 Inkomster av statens verksamhet:
2100 Rörelseöverskott:
2110 Affärsverkens inlevererade överskott:
2111 Postverkets inlevererade över-
skott	55000000
2112 Televerkets inlevererade över-
skott	345000000
2113 Statens järnvägars inlevererade
överskott	30000000
2114 Luftfartsverkets inlevererade
överskott	112400000
2115 Förenade fabriksverkens inle-
vererade överskott	65300000
2116 Statens vattenfallsverks inleve-
rerade överskott	2397000000
2117 Domänverkets inlevererade
överskott	73000000
2120 Övriga myndigheters inlevererade
överskott:
2121 Statens vägverks inlevererade
överskott	34800000
2122 Sjöfartsverkets inlevererade
överskott	68000000
2123 Inlevererat överskott av uthyr-
ning av ADB-utrustning	54000000
2130 Riksbankens inlevererade överskott:
2131 Riksbankens inlevererade över-
skott	4000000000
2140 Myntverkets inlevererade överskott:
2141 Myntverkets inlevererade över-
skott	40000000
2150 Överskott från spelverksamhet:
2151 Tipsmedel	1036900000
2152 Lotterimedel	436230000

2200 Överskott av statens fastighetsförvaltning: 2210

Överskott av civil fastighetsförvaltnitig: 2211

Överskott av kriminalvårdsstyrelsens
fastighetsförvaltning

2214 Överskott av byggnadsstyrelsens
fastighetsförvaltning

2215 Överskott av generaltullstyrelsens
fastighetsförvaltning

520000
295225000
3782000 299527000

8747630000

299527000

FiU 1983/84:48

2300 Ränteinkomster:

2310, 2320 Räntor på näringslån:
2311 Räntor på lokaliseringslån	295000000
2313 Ränteinkomster på statens av-
dikningslån	330000
2314 Ränteinkomster på fiskerilån	4500000
2315 Ränteinkomster på fiskbered-
ningslån	1366000
2316 Ränteinkomster på vattenkrafts-
lån	209000
2317 Ränteinkomster på luftfartslån	1889000
2318 Ränteinkomster på statens lån
till den mindre skeppsfarten	20787000
2319 Ränteinkomster på kraftled-
ningslån	1000
2321 Ränteinkomster på skogsväglån	52000
2322 Räntor på övriga näringslån,
Kammarkollegiet	281637000
2323 Räntor på övriga näringslån,
Lantbruksstyrelsen	3800000
2324 Räntor på televerkets statslån	290000000
2330 Räntor på bostadslån:
2331 Ränteinkomster på egnahems-
lån	1000
2332 Ränteinkomster på lån för bo-
stadsbyggande	8100000000
2333 Ränteinkomster på lån för bo-
stadsförsörjning för mindre be-
medlade barnrika familjer	290000
2334 Räntor på övriga bostadslån,
Bostadsstyrelsen	300000
2340 Räntor på studielån:
2341 Ränteinkomster på statens lån
för universitetsstudier	10000
2342 Ränteinkomster på allmänna
studielån	24000000
2350 Räntor på energisparlån:
2351 Räntor på energisparlån	447000000
2360 Räntor på medel avsatta till pen-
sioner:
2361 Ränteinkomster på medel avsat-
ta till folkpensionering	6000000
2370 Räntor på beredskapslagring:
2371 Räntor på beredskapslagring
och förrådsanläggningar	1 151768000

899571000

8100591000

24010000

447000000

6000000
1151 768000

FiU 1983/84:48

2380, 2390 Övriga ränteinkomster:

2381 Ränteinkomster på lån till personal
inom utrikesförvaltningen
m.m.

2382 Ränteinkomster på lån till personal
inom biståndsförvaltningen
m.m.

2383 Ränteinkomster på statens bosättningslån 2384

Ränteinkomster på lån för kommunala
markförvärv

2385 Ränteinkomster på lån för studentkårlokaler 2386

Ränteinkomster på lån för allmänna
samlingslokaler

2389 Ränteinkomster på lån för inventarier
i vissa specialbostäder

2391 Ränteinkomster på markförvärv
för jordbrukets rationalisering

2392 Räntor på intressemedel

2394 Övriga ränteinkomster

2396 Ränteinkomster på det av byggnadsstyrelsen
förvaltade kapitalet 2400

Aktieutdelning:

2410 Inkomster av statens aktier:

2411 Inkomster av statens aktier

2500 Offentligrättsliga avgifter:

2511 Expeditionsavgifter

2512 Vattendomstolsavgifter

2513 Avgift för statlig kontroll av läkemedel 2514

Elevavgifter vid styrelsen för
vårdartjänst

2517 Registerhållningsavgift

2518 Fyravgifter, farledsvaruavgifter

2519 Skeppsmätningsavgifter

2521 Fartygsinspektionsavgifter

2522 Avgifter för granskning av biograffilm 2523

Avgifter för särskild prövning
och fyllnadsprövning inom skolväsendet 2524

Avgifter vid statens jordbruksnämnd 2525

Avgifter för växtskyddsinspektion 2527

Avgifter för statskontroll av
krigsmaterieltillverkning

2528 Avgifter vid bergsstaten

1000000

525000

9000000

62950000

175000

10412000

375000

5 300000
30800000
133061000

1353 500000 1 607098000

181494000 181494000

389300000

150000

47782000

32000
43000000
304000000
2445000
7 100000

2656000

900000

2000000

8600000

560000

5400000

12236038000

181494000

FiU 1983/84:48

2529 Avgifter vid patent- och regis-treringsväsendet	119401000
2531 Avgifter för registrering i för-enings m.fl. register	23000000
2532 Utsökningsavgifter	90500000
2533 Avgifter vid statens planverk	700000
2534 Vissa avgifter för registrering av körkort och motorfordon	105000000
2535 Avgifter för statliga garantier	130000000
2536 Lotteriavgifter	3200000
2537 Miljöskyddsavgift	30000000
2538 Miljöavgift på bekämpningsme-del och handelsgödsel	120000000
2539 Täktavgift	16000000
2541 Avgifter vid tullverket	16000000
2542 Patientavgifter vid tandläkarut-bildningen	28000000	1495 726000
2600 Försäljningsinkomster: 2611 Inkomster vid kriminalvården	125000000
2612 Inkomster vid statens rättske-miska laboratorium	9030000
2615 Inkomster vid arbetarskydds-styrelsen	13 500000
2616 Försäljning av sjökort	8000000
2617 Lotsavgifter	60000000
2619 Inkomster vid riksantikvarieäm-betet	300000
2622 Inkomster vid statens livsme-delsverk	1500000
2624 Inkomster av uppbörd av felpar-keringsavgifter	46400000
2625 Utförsäljning av beredskaps-lager	-	263730000
2700 Böter m.m.: 2711 Restavgifter	209000000
2712 Bötesmedel	176000000
2713 Vattenföroreningsavgift	1000	385001000
2800 Övriga inkomster av statens verk-samhet: 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet	400000000	400000000

1495726000

263730000

385001000

400000000

Summa inkomster av statens verksamhet 24 009146 000

FiU 1983/84:48

3000 Inkomster av försåld egendom:

3100 Inkomster av försålda byggnader och

maskiner m.m.:

3110 Affärsverkens inkomster av försålda

fastigheter och maskiner:

3111 Postverkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

3112 Televerkets inkomster av försålda
fastigheter och maskiner

3113 Statens järnvägars inkomster av
försålda fastigheter och maskiner 3114

Luftfartsverkets inkomster av
försålda fastigheter och maskiner 3115

Förenade fabriksverkens inkomster
av försålda fastigheter
och maskiner

3116 Statens vattenfallsverks inkomster
av försålda fastigheter
och maskiner

3117 Domänverkets inkomster av
försålda fastigheter och maskiner 3120

Civila myndigheters inkomster av försålda
byggnader och maskiner:

3121 Kriminalvårdsstyrelsens inkomster
av försålda byggnader
och maskiner

3122 Statens vägverks inkomster av
försålda byggnader och maskiner 3123

Sjöfartsverkets inkomster av
försålda byggnader och maskiner 3124

Statskontorets inkomster av försålda
datorer m.m.

3125 Byggnadsstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och maskiner 3126

Generaltullstyrelsens inkomster
av försålda byggnader och maskiner 3200

Övriga inkomster av markförsäljning:

3211 Övriga inkomster av markförsäljning 3300

Övriga inkomster av försåld egendom:

3311 Inkomster av statens gruvegendom 3362

Inkomster av försålda lager

1000

1000000

20000000

1000000

10000000

1 100000

32001000

1200000

4152000

50000

100000

2000000

300000 7802000

1100000

15000000
1760000000 / 775000000

Summa inkomster av försåld egendom

39803000

1100000

1775000000

1815903000

FiU 1983/84:48

4000 Återbetalning av lån:

4100 Återbetalning av näringslån:

4110 Återbetalning av industrilån:

4111 Återbetalning av lokaliseringslån 4120

Återbetalning av jordbrukslån:

4122 Återbetalning av statens avdikningslån 4123

Återbetalning av fiskerilån

4124 Återbetalning av fiskberedningslån 4130

Återbetalning av övriga näringslån:

4131 Återbetalning av vattenkraftslån

4132 Återbetalning av luftfartslån

4133 Återbetalning av statens lån till
den mindre skeppsfarten'

4134 Återbetalning av kraftledningslån 4135

Återbetalning av skogsväglån

4136 Återbetalning av övriga näringslån,
Kammarkollegiet

4137 Återbetalning av övriga näringslån,
Lantbruksstyrelsen

4138 Återbetalning av tidigare infriade
statliga garantier

4200 Återbetalning av bostadslån m.m.:

4211 Återbetalning av lån till egnahem 4212

Återbetalning av lån för bostadsbyggande 4213

Återbetalning av lån för bostadsförsörjningen
för mindre
bemedlade barnrika familjer

4214 Återbetalning av övriga bostadslån,
Bostadsstyrelsen

4300 Återbetalning av studielån:

4311 Återbetalning av statens lån för
universitetsstudier

4312 Återbetalning av allmänna studielån 4313

Återbetalning av studiemedel

4400 Återbetalning av energisparlån:

4411 Återbetalning av energisparlån

235000000 235000000

1000000

11000000

3123000 15123 000

226000

2129000

24703000

11000

93000

25931000

1500000

28050000	82643000	332766000
8000
2 100000000
800000
—	2100808000	2100808000

60000
21000000
887000000	908060000	908060000
215000000	215000000	215000000

FiU 1983/84:48

4500 Återbetalning av övriga lån:

4511 Återbetalning av lån till personal
inom utrikesförvaltningen

m.m. 6000000

4512 Återbetalning av lån till personal
inom biståndsförvaltningen

m.m. 4400000

4513 Återbetalning av lån för kommunala
markförvärv 170000000

4514 Återbetalning av lån för studentkårlokaler
160000

4515 Återbetalning av lån för allmänna
samlingslokaler 6 500 000

4516 Återbetalning av utgivna startlån
och bidrag 13000000

4517 Återbetalning av u-landslån 7069000

4519 Återbetalning av statens bosättningslån
40000000

4521 Återbetalning av lån för inventarier
i vissa specialbostäder 1700000

4525 Återbetalning av lån för svenska
FN-styrkor 30000000

4526 Återbetalning av övriga lån 26521000

305350000

Summa återbetalning av lån

5000 Kalkylmässiga inkomster:

5100 Avskrivningar:

5110 Affärsverkens avskrivningar:

5111 Postverkets avskrivningar

5113 Statens järnvägars avskrivningar

5114 Luftfartsverkets avskrivningar

5115 Förenade fabriksverkens avskrivningar 5116

Statens vattenfallsverks avskrivningar -

415000000

960000000

122000000

62100000

1955500000 3514600000

5120 Avskrivningar på civila fastigheter:

5121 Avskrivningar på civila fastigheter
235100000

5130 Uppdragsmyndigheters komplementkostnader: 5131

komplementkostnader 78886000

235100000

78886000

305350000

3861984000

FiU 1983/84:48 17

5140 Övriga avskrivningar:

5141 Statens vägverks avskrivningar

5142 Sjöfartsverkets avskrivningar

5143 Avskrivningar på ADB-utrustning 5144

Avskrivningar på förrådsanläggningar
för ekonomiskt försvar

5200 Statliga pensionsavgifter, netto:

5211 Statliga pensionsavgifter, netto 1 460000000 / 460000000 1 460000000

Summa kalkylmässiga inkomster 5690903000
STATSBUDGETENS TOTALA INKOMSTER 244084737000

141700000

97000000

127000000

36617000 402317000 4 230903000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984