FiU 1983/84:47

Finansutskottets betänkande
1983/84:47

om särskilda frågor rörande statsbudgetens utgifter för budgetåret
1984/85 (prop. 1983/84:100 bil. 1 och 1983/84:150 bil. 1)

I bilaga I till proposition 1983/84:100 (budgetpropositionen) har regeringen
föreslagit riksdagen att

3. för budgetåret 1984/85, i avvaktan på slutliga förslag i kompletteringspropositionen
och i enlighet med vad som förordats i propositionen,

b) beräkna förändringar i anslagsbehållningar,

c) beräkna förändringar i dispositionen av rörliga krediter,

d) beräkna beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

I bilaga I till proposition 1983/84:150 (kompletteringspropositionen) har
regeringen

dels föreslagit riksdagen att

4. godkänna i propositionen framlagd beräkning av förändringarna i
anslagsbehållningarna för budgetåret 1984/85,

5. godkänna i propositionen framlagd beräkning av förändringarna i
dispositionen av rörliga krediter för budgetåret 1984/85,

6. godkänna i propositionen framlagd beräkning av beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto för budgetåret 1984/85,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
om

19. statliga kreditgarantier.

Utskottet

Statsbudgetens utgifter budgetåret 1984/85

De samlade statsutgifterna ett visst budgetår utgör summan av

- alla utgiftsanslag fördelade på 16 huvudtitlar,

- förändringar i behållningar på reservationsanslag,

- förändringar i utnyttjandet av rörliga krediter,

- beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto.

Statsbudgetens utgiftsanslag

1 budgetpropositionen beräknades medelsbehovet på statsbudgetens utgiftsanslag
under budgetåret 1984/85 till 297,9 miljarder kronor. Regeringen
har därefter i särpropositioner t. o. m. utgången av mars föreslagit att
riksdagen skall anvisa ytterligare 3,0 miljarder kronor på utgiftsanslag.
1 Riksdagen 1983184. 5 sami. Nr 47

FiU 1983/84:47

Dessa förslag berör i första hand kommunalekonomiska frågor, det militära
försvaret, forskning samt industripolitik.

I kompletteringspropositionen har regeringen slutligen föreslagit att ytterligare
sammanlagt 2,3 miljarder kronor skall anvisas för familjepolitiska
och arbetsmarknadspolitiska insatser m. m.

Riksgäldsfullmäktige har i särskild framställning föreslagit riksdagen att
anvisa ytterligare 0,7 milj. kr. för riksgäldskontorets verksamhet under
1984/85.

Utskottet har i efterföljande tabell ställt samman förändringar riksdagen
har beslutat att göra i de förslag som regeringen, riksdagens förvaltningsstyrelse
och riksgäldsfullmäktige har lagt fram. En specifikation av anslagsförändringarna
lämnas i en bilaga.

Tabell. Sammanställning av riksdagens beslut med anledning av regeringens förslag till statsbudget för budgetåret
1984/85

1000-tal kr.

>	Av regeringen föreslaget belopp	Av riksdagen beslutat belopp	Förändring Ökning (+) Minskning (—)
Ulgiflsanslag:
Kungl, hov- och slottsstaterna	29185	29185	0
J ustitiedepartementet	8 564308	8564 308	0
Utrikesdepartementet	8593424	8593474	+ 50
Försvarsdepartementet	23025 868	23025868	0
Socialdepartementet	73048 104	73023104	- 25 000
Kommunikationsdepartementet	12098262	12098262	0
Finansdepartementet	14978007	14976507	1500
U tbildningsdepartementet	36204092	36210511	+ 6419
Jordbruksdepartementet	6164962	6204962	+ 40000
Arbetsmarknadsdepartementet	16613412	16613412	0
Bostadsdepartementet	20717481	20717481	0
Industridepartementet	12352856	12453981	+ 101 125
Civildepartementet	5447007	5448907	+ 1900
Riksdagen och dess verk	415820	421776	+ 5956
Räntor på statsskulden m. m.	60500000	60500000	0
Oförutsedda utgifter	1000	1000	0
Summa ulgiflsanslag	298753 788	298882738	+ 128950

Av specifikationen framgår att riksdagen beslutat öka 13 anslag med
157,2 milj. kr. och minska 3 anslag med tillsammans 26,7 milj. kr. Behandlingen
av ett anslag på 1,5 milj. kr. (prop. 1983/84: 196) har skjutits upp till
nästa riksmöte. I ytterligare två fall har föreslagna belopp omfördelats
mellan två anslag. Sammantaget kommer således statsutgifterna på riksdagens
initiativ att öka med 129,0 milj. kr.

De förändringar som gjorts i utgiftsanslagen för budgetåret 1984/85 sedan
budgetpropositionen lades fram kan sammanfattas på följande sätt
(milj. kr.).

FiU 1983/84:47

Utgiftsanslag enligt budgetpropositionen
Förslag lämnade i särpropositioner m. m.
Ändrad beräkning av statsskuldräntor
Förslag lämnade i kompletteringsprop.
Av riksdagen beslutade förändringar

297929
+3025
-4500
+2300
+ 129

Summa utgiftsanslag i statsbudgeten

298883

Förändring av anslagsbehållningar

För reservationsanslag kan utbetalningarna komma att avsevärt avvika
från det anslagna beloppet. Detta registreras som en förändring av anslagsbehållningar.

I det reviderade budgetförslaget beräknas förbrukningen av anslagsbehållningarna
uppgå till 2,5 miljarder kronor under 1984/85. Hänsyn har
därvid inte tagits till att regeringen den 12 april beslutat utnyttja finansfullmakten
för sysselsättningsskapande åtgärder. Dessa medel anvisas under
innevarande år och kan förmodas innebära att anslagsbehållningarna detta
budgetår blir i motsvarande mån högre än vad som beräknas i det reviderade
budgetförslaget. Beaktas även dessa insatser, kan behållningen på
reservationsanslagen väntas minska under budgetåret 1984/85 med ytterligare
0,5 miljarder kronor.

Förändringar i anslagsbehållningar väntas därmed leda till att utgifterna
på statsbudgeten ökar med 3 miljarder kronor under 1984/85.

Förändringar i dispositionen av rörliga krediter

Vissa myndigheter och bolag har enligt riksdagens beslut möjlighet att
utnyttja rörliga krediter hos riksgäldskontoret. Förändringar i den utestående
lånestocken, dvs. förändringar i nettoutlåningen, registreras på statsbudgeten
i form av förändringar i dispositionen av rörliga krediter. I det
reviderade budgetförslaget beräknas utnyttjandet av rörliga krediter komma
att minska med 0,5 miljarder kronor. Utskottet gör ingen annan bedömning
än föredraganden.

Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto

För att redan i statsbudgeten kunna redovisa en total budgetbelastning,
som så nära som möjligt ansluter sig till det väntade utfallet, används en
ospecificerad post kallad Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto. På
den förs sådana utgifter och inkomster upp, för vilka konkreta förslag ännu
inte föreligger eller där beloppen inte exakt kan beräknas.

I det reviderade budgetförslaget föreslås att posten Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto förs upp med ett belopp om 12 miljarder kronor
för budgetåret 1984/85.1 detta belopp ingår förutom medel på tilläggsbudget,
bl. a. medel för de familjepolitiska och arbetsmarknadspolitiska insat -

FiU 1983/84:47

serna samt deras finansiering. Föredraganden nämner dessutom att han
efter samråd med riksgäldskontoret överslagsmässigt har satt av 1,0 miljarder
kronor för valutaförluster som kan uppkomma när lån som staten
tagit i utlandet löses in i förtid.

Riksdagen har av de medel som avsattes i kompletteringspropositionen
under posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto för familjepolitiska
och arbetsmarknadspolitiska åtgärder m. m. nu anvisat 2274,6 milj.
kr. på olika anslag under social-, finans-, utbildnings-, bostads-, arbetsmarknads-,
industri- och civildepartementens huvudtitlar. Posten Beräknat
tillkommande utgiftsbehov, netto bör därför nu minskas med samma
belopp.

Finansieringen av de familjepolitiska och arbetsmarknadspolitiska insatserna
har också beaktats under denna post. Som framgår av utskottets
betänkande 1983/84:48 har denna finansiering numera inberäknats under
statsbudgetens inkomster, som därför har räknats upp med 758 milj. kr.
jämfört med det reviderade budgetförslaget. Posten Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto bör med hänsyn härtill räknas upp med samma
belopp.

Från posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto bör slutligen
också dras det belopp på 500 milj. kr. med vilket behållningarna på reservationsanslagen
väntas minska ytterligare till följd av att regeringen den 12
april beslutat utnyttja finansfullmakten.

Nettot av de av riksdagen beslutade förändringarna innebär således att
posten Beräknat tillkommande utgiftsbehov, netto med samma förutsättningar
som i övrigt angavs i kompletteringspropositionen nu bör beräknas
till avrundat 10000 milj. kr.

Utskottet beräknar statsutgifterna för budgetåret 1984/85 på följande
sätt.

Statsutgifter 1984/85	Det rev. budgetförsla-get (milj. kr.)	Utskottet
Utgiftsanslag	296 503	298883
Förändringar i anslagsbehållningar	2500	3 000
Ändring av disposition av rörliga
krediter	-500	-500
Beräknat tillkommande utgifts-
behov, netto	12000	10000
Summa statsutgifter	310503	311383

1 utskottets betänkande 1983/84:48 beräknas statsbudgetens inkomster
under budgetåret 1984/85 till 244085 milj. kr. Utskottet beräknar således
budgetunderskottet för samma budgetår till 67298 milj. kr. En specifikation
av statsbudgetens inkomster och utgifter budgetåret 1984/85 återfinns i
bilaga till betänkande FiU 1983/84:50.

FiU 1983/84:47

Statliga kreditgarantier

Statliga garantier har kommit till ökad användning under senare år.
Dessa garantiengagemang har numera en betydande omfattning. På mindre
tid än tre år har den samlade kapitalskuld för vilken staten iklätt sig
garantier ökat med mer än 50% för att vid utgången av år 1983 uppgå till
90.3 miljarder kronor. De ramar inom vilka kreditgarantier får beviljas är
dock betydligt större och uppgick vid samma tidpunkt till 132.4 miljarder
kronor.

De statliga garantierna består huvudsakligen av s.k. kreditgarantier,
vilka lämnas som säkerhet för lån som tas upp på den reguljära kreditmarknaden.
En annan typ av garantiförbindelse är de grundfonder eller garantifonder
som staten har tillskjutit vissa organ, som yttersta säkerhet för
deras upplåning. Statliga garantier används också som försäkringssystem
för att främja t. ex. export, vilket sker inom ramen för exportkreditgarantisystemet.

En statlig garanti kan ofta vara ett direkt alternativ till ett statligt lån.
Garantierna har den fördelen att de i sig inte innebär någon utgift för staten
och därför inte belastar statsbudgeten. Att låta garantier ersätta statliga lån
är således ett sätt att begränsa budgetunderskottet. En sådan omfördelning
är emellertid en ren budgetavlastning som inte leder till något ökat samhällsekonomiskt
sparande.

Det finns också skäl att uppmärksamma att varje garanti utgör en potentiell
skuld som utlöses så snart garantin måste infrias. Staten kommer då
att drabbas av en utgift som belastar statsbudgeten.

Eftersom garantier innebär åtaganden som har många likheter med vanliga
utgifter, framstår det enligt utskottets mening som mycket angeläget
att riksdagen får en bättre överblick och ett fastare grepp om den statliga
garantiverksamheten.

Ramarna för statliga garantiåtaganden ökar nästkommande budgetår
med 9.1 miljarder kronor enligt den sammanställning som redovisas i
kompletteringspropositionen.

Föredraganden påpekar att det är angeläget att så långt möjligt begränsa
omfattningen av det statliga garantiåtagandet och löptiden för de lån som
beviljas statliga garantier. Mot denna bakgrund förordas i propositionen att
de kreditgarantisystem som i dag baseras på s. k. årliga ramar skall ersättas
av fleråriga s. k. engagemangsramar. En engagemangsram innebär att den
kreditgarantigivande myndigheten beviljas en flerårig ram för garantigivningen
med möjlighet till ny kreditgarantigivning inom denna totalram i
mån av utrymme. Övergången till engagemangsramar är tänkt att genomföras
den I juli 1985.

Enligt utskottets mening kan en övergång till engagemangsramar leda till
att den samlade överblicken över det totala statliga garantiengagemanget
förbättras. Flerårsramar innebär emellertid samtidigt att den kontroll som

FiU 1983/84:47

riksdagen utövar genom sin återkommande prövning av garantiramarna
försvagas. Detta skärper kraven på den redovisning som lämnas till riksdagen
över garantiengagemangen.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av i proposition 1983/84: 150 bilaga 1
moment 4 framlagd beräkning av förändringarna i anslagsbehållningar
för budgetåret 1984/85 godkänner vad utskottet anfört,

2. att riksdagen godkänner i proposition 1983/84:150 bilaga 1 moment
5 framlagd beräkning av förändringar i dispositionen av
rörliga krediter för budgetåret 1984/85,

3. att riksdagen med anledning av i proposition 1983/84:150 bilaga 1
moment 6 framlagd beräkning av beräknat tillkommande utgiftsbehov.
netto för budgetåret 1984/85 godkänner vad utskottet
anfört,

4. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1983/84:150 bilaga I moment 19 om statliga kreditgarantier.

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 7 juni 1984

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp). Lars Tobisson (m). Paul
Jansson (s), Nils Åsling (c), Per-Axel Nilsson (s). Filip Fridolfsson (m),
Rolf Rämgård (c), Bo Södersten (s). Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik
Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i Eslöv (s). Gerd Engman (s) och MajLis
Landberg (s).

FiU 1983/84:47 7

Bilaga

Specifikation av anslagsförändringar i förhållande till regeringens förslag budgetåret 1984/85

Bet. nr	Prop. nr	Huvudtitel Anslag	Av regeringen föreslaget belopp	Av riksdagen beslutat belopp	Förändring Ökning (+) Minskning (-)
		III. Utrikesdepartementet
NU 32	100	B 6	Byråer för handels- och
	bil. 5		och råvarufrågor m. m.	7794000	7844000	+	50 000
UU 15	154	C 2	Utvecklingssamarbete
			genom SIDA	3969860000	3967660000	—	2200000
UU 15	100	C 4	Styrelsen för interna-
	bil. 5		tionell utveckling (SIDA)	162275000	164475000	+	2200000
						+	50000
		V. Socialdepartementet
SoU 35	150	C 4	Bidragsförskott	1335000000	1310000000	—	25000000
	bil. 2
		VII. Finansdepartementet
SkU 53	196		Kompensation för
			förluster i Vänerskogs
			konkurs	1500000	Uppskov	—	1500000
		VIII. Utbildningsdepartementet
UbU 20	100	D 8	Utbildning för tekniska
	bil. 10		yrken	605 296000	605 521000	+	225000
UbU 28	107	D 15	Forskningsanknytning av
			grundläggande högskoleut-
			bildning samt konstnär-
			ligt utvecklingsarbete	15236000	15286000	+	50000
UbU 28	107	D 20	Medicinska fakulteterna	425423000	425 100000	—	323000
	150
	bil. 3
UbU 28	107	D 21	Odontologiska fakulte-
	150		terna	48807000	48899000	+	92000
	bil. 3
KrU 18	100	F 8	Ersättning åt författare
	bil. 10		m.fl. för utlåning av
			deras verk genom biblio-
			tek m. m.	42525000	44675 000	+	2150000
KrU 18	100	F 20	Vissa bidrag till teater-,
	bil. 10		dans- och musikverksamhet	9568000	9893000	+	325000
KU 17	100	G 6	Stöd till dagspressen	444000000	447900000	+	3900000
	bil. 10
KrU 21	100		Talboks- och punktskrifts-
	bil. 10		biblioteket:
		G 19	Förvaltningskostnader	14581000	11581000	-	3000000
		G 20	Produktionskostnader	16955000	19955000	+	3000000
						+	6419000
		IX. Jordbruksdepartementet
JoU 26	100	C 6	Prisstöd till jordbruket
	bil. 11		i norra Sverige	290000000	330000000	+	40000000
		XII. Industridepartementet
AU 23	100	C 4	Regionalpolitisk! stöd:
	bil. 14		Regionala utvecklingsin-
			satser	298250000	398250000	+ 100000000
NU 30	100	E 3	Statens elektriska in-
	bil. 14		spektion	7706000	8831000	+	1 125000
						+ 101125000
		XIII. Civildepartementet
FiU 33	100	G 1	Statistiska centralbyrån:
	bil. 15		Statistik, register och
			prognoser	270461000	272361000	+	1900000

FiU 1983/84:47

Bet. Prop. Huvudtitel Av regeringen Av riksdagen Förändring

nr nr Anslag föreslaget beslutat Ökning (+)

belopp belopp Minskning (-)

XIV. RiksJcifien oc h Jess verk
KU 27 100 A 5 Bidrag till partigrupper 6110000 11948000 + 5838000

bil. 16

KU 27 100 A 6 Förvaltningskostnader 126411000 127911000 + 1500000

bil. 16

FiU 32 Förs. 17 B I Riksgäldskontoret:

Förvaltningskostnader 44915000 43533000 - 1382000

+ 5 956000

8142 673 000 8 271623000 +128950 000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984