FiU 1983/84:46

Finansutskottets betänkande
1983/84: 46

om anslag till räntor på statsskulden, m. m. (prop. 1983/84:100 bil.
17 och 1983/84:150 bil. 1)

FEMTONDE HUVUDTITELN

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 17 (finansdepartementet)
föreslagit riksdagen att

1. godkänna vid propositionen fogat förslag till räntor på statsskulden,
m. m. för budgetåret 1984/85,

2. till Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett
förslagsanslag av 65 000 000 000 kr.

Därefter har regeringen i proposition 1983/84:150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85, m.m. (kompletteringspropositionen)
bilaga 1 såvitt nu är i fråga föreslagit riksdagen att - med
ändring av förslag i proposition 1983/84:100 bilaga 17 — till Räntor på
statsskulden, m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
60500000000 kr.

Regeringens i proposition 150 framlagda förslag grundar sig på inom
riksgäldskontoret gjorda nya beräkningar över räntor på statsskulden,
m. m. för budgetåret 1984/85. Dessa beräkningar är redovisade i en till
utskottet överlämnad promemoria av den 9 maj 1984.

De i budgetpropositionen beräknade utgifterna för räntor på statsskulden,
m.m. på 65000000000 kr. för budgetåret 1984/85 föreslås sålunda
minskade med 4,5 miljarder kronor.

Skillnaden beror, uppger riksgäldskontoret, på en rad faktorer. Den nya
kalkylen baseras på väsentligt lägre budgetunderskott både för innevarande
och nästa budgetår jämfört med beräkningarna till budgetpropositionen.
Vidare har räntan på såväl prioriterade obligationer, riksobligationer som
statsskuldväxlar sänkts med 1 å 2 procentenheter sedan den förra beräkningen
gjordes. Det har också antagits att det inhemska upplåningsbehovet
i mindre utsträckning tillgodoses genom emission av statsskuldväxlar.
Detta har stor betydelse eftersom hela räntekostnaden vid denna upplåningsform
belastar statsbudgeten vid upplåningstillfället, medan vid upplåning
mot räntebärande obligationer räntebelastning sker först året efter
upplåningen. Slutligen har valts att inte innefatta i den nya beräkningen de
valutaförluster som en förtida inlösen av vissa utlandslån kan ge upphov
till. Dessa valutaförluster beräknas uppgå till 1 miljard kronor. Anledningen
till att dessa utgifter har exkluderats från anslagsberäkningen är den
1 Riksdagen 1983184. 5 sami. Nr 46

FiU 1983/84:46

osäkerhet som råder beträffande marknadsläge och därmed möjligheterna
att avlösa gamla, dyra lån med nya, billigare lån. Dessa valutaförluster har
i den reviderade finansplanen beaktats under posten Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto.

Utskottet

Riksgäldskontoret har vid sin reviderade beräkning av statsskuldräntorna
för budgetåret 1984/85 kommit fram till att räntorna på den inhemska
upplåningen kan förväntas bli 5 miljarder kronor lägre än vad man tidigare
hade anledning att förmoda. Förklaringen härtill är dels det lägre budgetunderskottet
och en lägre räntenivå, dels ett förväntat mindre utnyttjande
av statsskuldväxlar.

Räntorna på upplåningen utom landet har å andra sidan räknats upp med
drygt 0,3 miljarder kronor till 13 miljarder kronor. Det finns i detta sammanhang
anledning att uppmärksamma att i runt tal två tredjedelar av
utlandsskulden består av lån i amerikanska dollar. En varaktig förändring
av dollarkursen ger därför direkt utslag i räntekostnaderna för utlandslånen.
Dessa kostnader är i betydande utsträckning också avhängiga av
förändringar av de kortfristiga dollarmarknadsräntorna.

Enligt vad utskottet har inhämtat kan man överslagsmässigt räkna med
att vatje under budgetåret 1984/85 bestående förändring av dollarkursen
med 10 öre ökar eller minskar räntekostnaderna med 250 milj. kr. Hänsyn
har därvid också tagits till de kursförluster som uppkommer på lån vilka
förfaller till betalning under budgetåret. På motsvarande sätt kan man
räkna med att varje bestående förändring av de kortfristiga dollarmarknadsräntorna
med 1 procentenhet ökar eller minskar räntekostnaderna
med ca 700 milj. kr.

Ytterligare ett osäkerhetsmoment ligger i att det f. n. inte går att överblicka
i vilken utsträckning valutaförluster kan uppkomma till följd av att
vissa utlandslån löses in i förtid. Såsom framgår ovan har dylika förluster
tagits upp med 1 miljard kronor under posten Beräknat tillkommande
utgiftsbehov, netto.

Utskottet har med det anförda velat peka på den vid detta beräkningstillfälle
stora osäkerhet som vidlåder beräkningen av utgifterna för räntor på
statsskulden. Utskottet har inte underlag för någon annan beräkning än
den som riksgäldskontoret har redovisat.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner bilagda förslag till räntor på statsskulden,
m. m. för budgetåret 1984/85 (bilaga),

2. att riksdagen till Räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 60500000000 kr.

FiU 1983/84:46

Utskottet hemställer att ärendet avgörs efter endast en bordläggning.

Stockholm den 7 juni 1984

På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Paul
Jansson (s), Nils Åsling (c), Per-Axel Nilsson (s). Filip Fridolfsson (m),
Rolf Rämgård (c), Bo Södersten (s), Hugo Hegeland (m), Carl-Henrik
Hermansson (vpk), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Gerd Engman (s) och MajLis
Landberg (s).

Särskilt yttrande

Lars Tobisson, Filip Fridolfsson och Hugo Hegeland (alla m) anför:

Jämfört med budgetpropositionen i januari föreslås nu anslagsposten
Räntor på statsskulden m. m. för budgetåret 1984/85 revideras ned med 4,5
mrd kr. till 60,5 mrd kr. Den bakomliggande beräkningen baseras på
uppgifter om räntenivåer och valutakurser tidigare i vår. Således gjordes
valutaomvandlingen till de kurser som rådde den 2 mars 1984.

Utvecklingen av räntor och dollarkurs var under årets första månader
nedåtriktad. Sedan dess har emellertid dollarkursen återförts till det höga
läge där den befann sig i slutet av förra året. Räntorna för statens upplåning
har också stigit till ungefär samma nivå som gällde när kalkylen utfördes
för budgetförslaget i januari. Tendensen är fortfarande uppåtriktad.

Enligt vår mening hamnar en beräkning av ränteposten för 1984/85
utifrån dagens förhållanden närmare ursprungligen angivna 65 mrd kr. än
den siffra som utskottet nu föreslår, varför det egentligen saknas anledning
att frångå regeringens förslag i prop. 1983/84:100. Oavsett vilket belopp
man väljer är emellertid osäkerhetsfaktorerna mycket stora, vilket illustrerar
det obehagliga förhållandet att vi med statsskuldens nuvarande omfattning
inte längre själva bestämmer över budgetunderskottets storlek ens
med en marginal på flera miljarder.

FiU 1983/84:46

Bilaga

Förslag till räntor på statsskulden, m. m. för budgetåret 1984/85
Utgifter

A Räntor på statsskulden
a Räntor på upplåning inom landet

1 Ränta på räntelöpande obligationslån, förslagsvis

2 Ränta på riksobligationer,/ö«/agiv/'i

3 Vinster på premieobligationslån, förslagsvis

4 Ränta på statsskuldförbindelser, förslagsvis

5 Ränta på sparobligationer,/o/-.s7«gjW,v

6 Ränta på av staten övertagna lån, förslagsvis

7 Ränta på lån hos statsinstitutioner och
fonder m. m., förslagsvis

8 Ränta på allemanssparande!,/örs/flg.ms

9 Ränta på köpeskillingen för fastigheten
nr 1 i kv. Lejonet i Stockholm

10 Ränta på konung Carl XIILs hemgiftskapital

11 Ränta på kortfristig upplåning hos
banker m.flförslagsvis

12 Ränta på skattkammarväxlar,/ör,s/agjv/s

13 Ränta på stats skuld växlar,/örs/agsv/s

b Räntor på upplåning i utlandet

1 Ränta på upplåning i utlandet för statens

vattenfall sverk, förslagsvis 14 000 0001

2 Ränta på lån hos internationella

banker, förslagsvis 4I480000002

3 Ränta på lån på den internationella

kapitalmarknaden, förslagsvis 7 398 000 OOP3 11560000000

22297 000000
4464000000
2628000000
29660000
3200000000
40000

800000000

225000000

90000

8000

100000000

1500000000

6500000000 41743798000

c Ränta på beräknad ny upplåning inom

landet, förslagsvis 2 641 505 000

d Ränta på beräknad ny upplåning utom landet, förslagsvis 1 472000000

57417303000

B Kapitalrabatter, kursförluster m.m.

1 Kapitalrabatter, förslagsvis 200000000

2 Kursförluster, förslagsvis 1000

3 Valutaförluster, förslagsvis 2300000000 2500001000

Artin. Valutaomvandling har skett till kurser 1984-03-02.

1 Motsvarar USD 1,0 milj och BEC 42.4 milj.

- Motsvarar USD 430.9 milj. DEM 26.8 milj. CHF 5.8 milj. SDR 47.9 milj. GBP 19.8 milj och JPY 2363 milj.
' Motsvarar USD 622.5 milj. DEM 304,5 milj. CHF 145,2 milj. NLG 86.4 milj, JPY 14423 milj. FRF87.8 milj.
GBP 20,6 milj. BEC 643.6 milj.

FiU 1983/84:46

c	Diverse utgifter
1	Försäljningsprovisioner m. m., förslagsvis	715000000
2	Inlösningsprovisioner m. m.. förslagsvis	130000000
3	Kostnad för börsnotering av obligationslån.
	förslagsvis	7700000
4	Officiella dragningslistor för premielånen, förslagsvis	4 300 000
5	Särskilda dragningslistor för premielånens 100-brev.
	förslagsvis	600000
6	Övriga diverse utgifter, förslagsvis	100000

Summa kr.

Inkomster

A	Räntor
1	Ränta på uppköpta obligationer	35000000
2	Ränta på rörliga krediter	200000000
3	Ränta på checkräkningsmedel i riksbanken	1000
4	Ränta på övriga utlånade medel	100000
B	Uppgäld, kursvinster m. m.
1	Uppgäld	1000
2	Kursvinster	1000
3	Valutavinster	1000
C	Diverse inkomster
1	Preskriberade obligationer och kuponger m. m.	35000000
2	Officiella dragningslistor för premielånen	4800000
3	Övriga diverse inkomster	100000

Underskott att föras av på statsbudgeten

Summa kr.

857700000

60775004000

235101000

3000

39900000

275004000

60500000000

60775004000

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984