Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Finansutskottets betänkande

1983/84:39

om   kommunalekonomiska  frågor  inför   år   1985,   m.m.   (prop. 1983/84:133 och 1983/84:150 bil. 1 mom. 8 och 17)

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposifion 1983/84: 133 om kommunalekonomiska frågor inför år 1985,

dels de med anledning av proposition 133 väckta mofionerna

1983/84:2685 av Rolf Rämgård (c) och Ingemar Hallenius (c),

1983/84:2686 av Lars Tobisson m. fl. (m),

1983/84:2687 av Lars Werner m. fl. (vpk),

1983/84:2688 av Kjell MaUsson (c) och Elving Andersson (c),

1983/84:2689 av Karin Söder m.fl. (c),

1983/84; 2690 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp),

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna

1983/84:589 av Anders Svärd (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) om förenklad statsbidragsgivning till kommuner och landsting,

1983/84:890 av Agne Hansson (c) och Sivert Carisson (c) om fördelning­en av statsbidrag till kommuner och landsting,

1983/84:1354 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) om generella statsbidrag till kommunerna,

1983/84:1425 av Lars-Erik Lövdén m. fl. (s) om ändrad skatteutjämning,

1983/84:1430 av Per Petersson m.fl. (m) om räu för vattenkraftskom­mun fill del i vaUenkraftsanläggnings vinst,

1983/84:2143 av Ivar Franzén (c) om ett generellt statsbidrag till kommu­nerna,

1983/84:2501 av Ingemar Eliasson m. fl. (fp) om förslaget om avskaffan­de av kommunalskauen för juridiska personer,

dels proposition 1983/84; 150 med förslag till slutlig reglering av stats­budgeten för budgetåret 1984/85, m.m. (kompleUeringspropositionen) i vad avser bilaga 1 momenten 8 och 17 i hemställan,

dels de med anledning av proposition 150 väckta motionerna 1983/84; 2933 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), i vad avser yrkande 4, 1983/84:2941 av Karin Söder m. fl. (c), i vad avser yrkande 19, 1983/84:2953 av Kenth Skårvik (fp),

1983/84:2956 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), i vad avser yrkande 4, 1983/84:2957 av Lars Werner m. fl. (vpk), i vad avser yrkande 3. 1    Riksdagen 1983/84. 5 saml. Nr 39

FiU 1983/84:39

 

FiU 1983/84:39                                                         2

De i proposition 133 framlagda lagförslagen återfinns i bilaga 1 och bilaga 2 till betänkandet.

Utskottet har inhämtat yttrande från kulturutskottet över proposition 133 bilaga 2 Kyrkliga ändamål och motion 2689 yrkande 5. Yttrandet (KrU 1983/84; 4 y) återfinns som bilaga 3 fill betänkandet.

Propositionerna

I proposition 100 bilaga 9 (finansdepartementet) har regeringen under punkt E2 föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Skalieutjämningsbidrag fill kommunerna m.m. för budgetåret 1984/85 beräkna eU förslsanslag av 10 811000000 kr.

I proposition 133 bilaga 1 (finansdepartementet) har regeringen efter föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt dels föreslagit riksdagen att

1.   anta vid propositionen fogade förslag till

a.     lag om ändring i lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser an­
gående det kommunala skatteunderlaget m. m.,

b.   lag om ändring i lagen (1979:362) om skalieutjämningsbidrag,

c.   lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

d.   lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

e.     lag om ändring i lagen (1982:1052) om församhngar och kyrkliga
samfälligheter,

2. till Skatteutjämningsbidrag fill kommunerna m. m. för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 11 121000000 kr.,

3.     till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommu­
nala företagsbeskattningen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 900000000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om

4.  den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn, m. m.,

5.  enhetliga redovisningsprinciper för kommuner och landstingskommu­ner,

6.  de kommunala taxorna.

I proposition 133 bilaga 2 (civildepartementet) har regeringen efter före­dragning av statsrådet Bo Holmberg föreslagit riksdagen att

1.   fill Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåre: 1984/85 under trettonde huvudtiteln utöver vad som föreslagits i proposition 1983/84:100 anvisa eU anslag av 42500000 kr.,'

2.   anta vid propositionen fogat förslag fill lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader.

 

FiU 1983/84:39                                                                         3

Därefter har regeringen i proposition 150 bilaga 1 (finansdepartementet) efter föredragning av statsrådet Kjell-Olof Feldt

dels föreslagit riksdagen att

8. till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1984/85 under sjunde buvudtiteln utöver i proposition 1983/84; 133 begärda medel anvisa ytterligare 45000000 kr.,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen om

17. kommunsektorn.

I proposition 133 framhålls inledningsvis att en låg pris- och kostnadsut­veckling framöver är av avgörande betydelse för att den nu inledda åter­hämtningen i ekonomin skall bli bestående. Det är viktigt att samtliga samhällssektorer tar ett ansvar för att kostnadsutvecklingen hålls nere. För kommunsektorn kommer den framtida löneutvecklingens effekter på de kommunala utgifterna att vara av största vikt för förutsättningarna att finansiera den kommunala verksamheten och därmed att upprätthålla och öka sysselsättningen.

För innevarande är förutses ett relativt gynnsamt finansiellt läge för kommunsektorn, förutsatt att pris- och kostnadsutvecklingen kan hållas nere på en nivå som är förenlig med regeringens inflafionsmål. Antalet sysselsatta i kommuner och landsfingskommuner väntas öka med ca 15000 personer, varav 10000 får sysselsättning genom arbetsmarknadspolitiska åtgärder som beredskapsarbeten och ungdomslag.

Den rapport som utarbetats av den särskilda arbetsgruppen om kommu­nernas ekonomi (KEA) redovisas i propositionen.

Totalbefolkningen kommer att vara i stort oförändrad under den period KEA:s kalkyler täcker dvs. åren 1983-1986. Utvecklingen varierar dock för olika åldersgrupper.

För kommunsektorn innebär de totala krav, under förutsättning av oför­ändrad standard på verksamheten, som befolkningsutvecklingen ställer en ökning av verksamhetsvolymen under åren 1985 och 1986 med 0,2% per

o

ar.

Den totala volymförändringen i den kommunala verksamheten framgår av följande tabell.

Total volymförändring i den kommunala verksamheten enl. KEA-kalkylen

Volymföränd-                                                    varav p.g.a.

ring                                                                   befolknings-

förändringar

1985                                                     1986     1985     1986

 

Kommuner Landstingskommuner

0,5 1,3

0,5 1,2

-0,1 0,8

-0,1 0,8

Totalt

0,8

0,8

0,2

0,2

 

FiU 1983/84:39                                                         4

För åren 1985 och 1986 bedöms sysselsättningen öka med O resp. 9000 personer per år.

KEA;s beräkningar vad gäller den finansiella utvecklingen för åren 1985 och 1986 illustrerar hur beroende den kommunala ekonomin är av hur priser och löner utvecklas.

Med en snabbare kostnadsutveckling (7 %) försämras de finansiella per­spektiven påtagligt. I förhållande till KEA;s lågkostnadsalternativ uppgår försämringen i finansiellt sparande fill 6 miljarder kronor är 1985 och till 10 miljarder kronor år 1986.

I propositionen understryks att utöver de ökningar i transfereringarna till kommunsektorn som följer av automafiken och volymförändringarna i verksamheten medger det statsfinansiella läget inte några nya beslut om ökade statliga transfereringar till kommunsektorn för år 1985. I stället är det nödvändigt att ytterligare åtgärder vidtas för att begränsa den automa­tiska utgiftsökning för staten som annars tenderar att uppkomma.

De i propositionen angivna förslagen innebär för år 1985 sammantaget att de finansiella resurserna för kommunsektorn som helhet blir i stort sett oförändrade i förhållande till KEA;s kalkyler.

Den kommunala beskattningen av juridiska personer medför problem i flera hänseenden. Den kommunala taxeringen av juridiska personer bör därför avskaffas och företagsbeskattningen göras helt statlig. För att sta­bilisera kommunernas ekonomiska situation och ge rimliga planeringsför­utsättningar bör slopandet av den kommunala företagsbeskattningen åtföl­jas av viss kompensation fill kommunerna och de kyrkliga kommunerna. Ingen kompensation bör emellertid lämnas till landstingskommunerna som under åren 1983 och 1984 inte har haft något skatteunderlag från juridiska personer.

Eftersom detta får automatisk verkan på utbetalningarna av kommunal-skatlemedel och skatteutjämningsbidrag först fr.o.m. år 1987 måste en särskild reglering ske rörande förskotten för åren 1985 och 1986 samt skatteuljämningsbidragen för dessa är. Syftet med att slopa den kommuna­la beskattningen av juridiska personer är inte att ge skattelättnader för företagen.

Ett avskaffande av den kommunala beskattningen utan åtföljande kom­pensation för kommunerna skulle innebära en ytterligare begränsning av inkomsterna år 1985 med ca 2 miljarder kronor motsvarande ca 0:50 kr./skr. Av bortfallet är ca 430 milj. kr. hänförbart till skatteutjämningsbi-draget till kommunerna. För de kyrkliga kommunerna kan det finansiella bortfallet för år 1985 beräknas till ca 170 milj. kr.

För år 1985 kan bidraget beräknas komma att uppgå till ca 1800 milj. kr. Därvid har även tagits hänsyn till den avräkning om 70 kr. per invånare som bör ske för kommuner som inte erhåller skatteutjämningsbidrag. Hälften av beloppet för kalenderåret 1985, dvs. 900 milj. kr., kommer att utbetalas under budgetåret 1984/85.

 

FiU 1983/84:39                                                         5

De kyrkliga kommunerna bör ges viss kompensation via tillskott av medel till kyrkofonden. Föredraganden föreslår att kompensation utgår med 85 milj. kr. för helt år.

Ett av de beloppsmässigt största statsbidragen till kommunsektorn -skatteutjåmningsbidraget — kännetecknas genom sin konstruktion fortfa­rande av en automatik som i vissa lägen kan leda till kraftiga ökningar av bidraget. I avvaktan på skatteutjämningskommitténs översyn av bidrags­systemet bör vissa åtgärder vidtas inom ramen för nuvarande system i syfte att minska skatteutjämningsbidragens ökningstakt till en nivå som bättre överensstämmer med målen för kostnadsutvecklingen i samhället.

Grundgarantin bör minskas med en procentenhet för både kommuner och landstingskommuner. Som en följd härav kan bidraget beräknas öka med inemot 300 milj. kr. i stället för med 1 miljard kronor för år 1985.

För kommunerna utom skatteutjämningen bör en motsvarande minsk­ning ske med 70 kr. per invånare. Detta belopp motsvarar den begränsning som sker för kommuner inom skatteutjämningen räknat i kronor per invå­nare. Genom denna åtgärd minskar det kompensationsbidrag för den slo­pade kommunala företagsbeskattningen som annars skulle ha lämnats med inemot 200 milj. kr. för helår.

Riksdagen har med anledning av en motion gett regeringen till känna (FiU 1982/83:45, rskr 397) aU den bör ta inifiafiv fill aU på lämpliga säu undersöka möjligheterna att införa enhetligare redovisningsregler för kom­munerna.

I avvaktan pä resultatet av Svenska kommunförbundets och Landsfings-förbundets gemensamma utvecklingsprojekt, som syftar till en enhetligare och enklare kommunal redovisning, bör enligt föredragandens mening ingen åtgärd vidtas frän statsmakternas sida.

Vad gäller utvecklingen inom taxe- och avgiftsområdet anförs följande i propositionen. Mot bakgrund av önskemålet att minska automatiken i kostnadsutvecklingen har statens pris- och kartellnämnd (SPK) på rege­ringens uppdrag nyligen gjort en undersökning av indexbindningar på olika områden i den privata och offentliga sektorn. Kartläggningen visar att konsumentprisindex ofta tillämpas för att reglera olika taxor och avgifter på det kommunala området.

Svenska kommunförbundet har inlett en diskussion med SPK om hur en alternafiv taxereglering kan se ut. Därvid har förbundet åtagit sig att verka för en icke slentrianmässig användning av konsumentprisindex vid taxe­reglering.

Ett utredningsarbete har påbörjats inom stat-kommunberedningen i syf­te att kartlägga och analysera de administrativa och institutionella hinder som finns för en mer akfiv kommunal avgiftspolifik.

 

FiU 1983/84:39                                                         6

RSV har i en skrivelse till regeringen den 7 februari 1984 påpekat att föreskrifterna om att den preliminära skatten skall beräknas med hänsyn till den skattesats som först bestämts — när två skattesatser fastställts — medför inte önskvärda konsekvenser.

Föredraganden framhåller att det är angeläget att bestämmelserna om tillämplig skattesats är utformade så att tabelluppgifterna på skattsedlarna och i skatteförfrågningsregistret så långt möjligt är gmndade pä de senast fastställda skattesatserna. En ändring i denna riktning av nuvarande be­stämmelser föresläs i propositionen.

I proposition 150 anförs följande om utveckUngen i kommunerna. Enligt proposifion 133 skall skatteuljämningsbidragen m.m. inte längre räknas upp i samma takt som tidigare. Därvid förutsätts att merparten av de medel som frigörs skall användas för att stimulera sysselsättningen i kommunsek­torn.

De nya insatser som föreslås i proposition 150 på familjepolitikens och arbetsmarknadspolitikens områden innebär betydande finansiella lättnader för kommunerna.

Mot denna bakgrund finner föredraganden att det inte är aktuellt, som fömtskickades i proposition 133, att i särskild ordning filiföra kommunsek­torn ytteriigare medel.

För att mildra effekten av den i proposition 1983/84:200 föreslagna likviditetsindragningen, som skall gälla även för kommunsektorn, föreslås att ramen för det extra skatteutjåmningsbidraget vidgas från 110 milj. kr. till200milj.kr. för 1985.

Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motionsyrkanden:

beträffande den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m.

2686 av Lars Tobisson m. fl. (m) vari hemställs

10. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till kännna vad som i mofionen anförts om den kommunala ekonomin,

2687 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs

3. att riksdagen beslutar alt med anledning av regeringens yttrande om den kommunal-ekonomiska utvecklingen uttala vad som därom anförs i motionen.

 

FiU 1983/84:39                                                                        7

2689  av Karin Söder m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i mofionen anförts om inriktningen av den kommunalekonomiska pohtiken,

2690  av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs
3. att riksdagen med anledning av propositionens hemställan under

punkterna 4, 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som i mofionen anförs,

2957 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

3.      att riksdagen beslutar att uttala sig för vad som i molionen anförs om
den kommunala ekonomin,

beträffande temporärt skatteslopp

2686  av Lars Tobisson m.fl. (m) vari hemställs

9. att riksdagen beslutar att anta i bilaga 1 till motionen intaget förslag till lag om begränsning i kommuns och landstingskommuns rätt att ta ut skatt för åren 1985 och 1986 m. m.,

beträffande den kommunala beskattningen av juridiska personer

2687  av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1.      att riksdagen beslutar att med avslag på vad som därom anförs och;
föreslås i propositionen godkänna vad som i motionen anförs om den
kommunala beskattningsrätten av juridiska personer och hos regeringen
hemställa om nytt förslag i enlighet därmed,

beträffande anslag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen

2686  av Lars Tobisson m. fl. (m) vari hemställs

2.      att riksdagen beslutar att avslå förslaget att till Bidrag till kommuner­
na med anledning av avskaffande av kommunala företagsbeskattningen för
budgetåret 1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 900000000 kr.,

2687  av Lars Werner m.fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

1. att riksdagen beslutar att med avslag pä vad som därom anförs och
föreslås i propositionen godkänna vad som i motionen anförs om den
kommunala beskattningsrätten av juridiska personer och hos regeringen
hemställa om nytt förslag i enlighet därmed,

2689  av Karin Söder m.fl. (c) vari hemställs

2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om Bidrag fill
kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbe­
skattningen,

2690  av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari hemställs

4.   att riksdagen avslår förslaget om förslagsanslag på 900000000 kr. fill

 

FiU 1983/84:39                                                                         8

Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1984/85,

beträffande vissa ersättningar till kyrkofonden 2689 av Karin Söder m.fl. (c) vari hemställs

5. att riksdagen beslutar att till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1984/85 anvisa eU anslag av 90051 000 kr.,

beträffande den kommunala garantibeskattningen av fastigheter 2688 av Kjell Mattsson (c) och Elving Andersson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att reformen om juridiska personers kommunala skatt­skyldighet utformas så att garantiskatten på taxeringsvärdet bibehålls som en kommunal skatt och att det blir en av kommunen verkställd debitering och uppbörd,

beträffande konsekvenserna för stockholmsregionens kommuner vid slo­pad kommunal företagsbeskattning

2501 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) vari - med hänvisning fill mofive­ringen i motion 1983/84:2500 - hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om de kommunal­ekonomiska fömtsättningarna för stockholmsregionens kommuner vid en eventuell omläggning av företagsbeskattningen,

belräffande konsekvenserna för Stenungsunds kommun vid slopad kom­munalföretagsbeskattning

2953 av Kenth Skärvik (fp) vari hemställs att riksdagen beslutar att Stenungsunds kommuns extraordinära beroende av skatteintäkter från juridiska personer beaktas vid regeringens fördelning av det extra skatteut­jåmningsbidraget,

beträffande begränsningar i statsbidragen till kommunerna 1354 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) vari - med hänvisning till mofive­ringen i mofion 1983/84: 1353 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen fill känna vad i motionen anförs rörande minskad stafiig styr­ning av kommunerna och behovet av mer generella statsbidragsformer,

2143 av Ivar Franzén (c) vari hemställs

1.  att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till generella statsbi­drag enligt de riktlinjer som angivits i motionen,

2.  att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om drasfiskt minskad statlig styrning av den kommunala verksamheten,

2686 av Lars Tobisson m. fl. (m) vari hemställs

3. atl riksdagen beslutar att avslå förslaget till lag om ändring i lagen
.(1979:362) om skatteutjämningsbidrag.

 

FiU 1983/84:39                                                         9

4.  att riksdagen beslutar att med ändring av tidigare beslut till Bidrag till driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett med 2 258 000 kr. reducerat förslagsanslag,

5.  att riksdagen beslutar att med ändring av tidigare beslut till Bidrag tiU driften av särskolor för budgetåret 1984/85 anvisa ett med 225000000 kr. reducerat förslagsanslag,

6.  att riksdagen beslutar att med ändring av tidigare beslut fill Ersättning av lokal och regional kollekfiv persontrafik för budgetåret 1984/85 anvisa ett med 126000000 kr. reducerat förslagsanslag,

7.  att riksdagen beslutar att med ändring av tidigare beslut till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1984/85 anvisa eU med 163000000 kr. reducerat förslagsanslag,

8.  att riksdagen beslutar att till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen och besparingarna i de specialdestinerade statsbidragen för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslags­anslag av 1000000000 kr.,

2687 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs

2.     att riksdagen beslutar att avslå förslaget i propositionen till ändring av
lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag,

2689 av Karin Söder m.fl. (c) vari hemställs

3.     att riksdagen beslutar att avslå förslaget till lag om ändring i lagen
(1979:362) om skatteutjämningsbidrag,

6. atl riksdagen beslutar begära att regeringen framlägger förslag i enlig­het med vad som i mofionen anförs om överföring av vissa delar av de specialdestinerade bidragen till ett generellt bidrag,

2690 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) vari hemställs

1.     att riksdagen avslår förslaget fill lag om ändring i lagen (1979; 362) om
skatteutjämningsbidrag,

2.     att riksdagen hos regeringen begär förslag till utformning av ett av­
giftssystem för finansiering av det kommunala skatteutjämningssystemet
enligt vad som anförs i mofionen,

beträffande anslag till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. 2686 av Lars Tobisson m. fl. (m) vari hemställs

I. att riksdagen beslutar att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 11471000000 kr.,

2689 av Karin Söder m. fl. (c) vari hemställs

4.     att riksdagen beslutar att till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett i förhållande till regeringens förslag
med 364000000 kr. förhöjt förslagsanslag av 11485000000 kr.,

 

FiU 1983/84:39                                                        10

2690 av Jan-Erik Wikslröm m. fl. (fp) vari hemställs 5. att riksdagen till Skatteutjämningsbidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 9871000000 kr.,

2933 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) vari hemställs

4. att riksdagen avslår propositionens förslag om 45000000 kr. till Skat­teutjämningsbidrag fill kommunerna m. m. för budgetåret 1984/85,

2941 av Karin Söder m.fl. (c) vari hemställs

19. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att anvisa ytterligare 45 milj. kr. till extra "Skatteutjämningsbidrag till kommunerna",

2956 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari hemställs 4. att riksdagen avslår förslaget att till Skatteutjämningsbidrag till kom­munerna m. m. anvisa ytterligare 45 milj. kr.,

beträffande utredning om översyn av bidrag till kommunerna

589 av Anders Svärd (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen utreder och på lämpligt sätt prövar former för förenkling av statsbidragsgivningen till kommuner och landsting,

890 av Agne Hansson (c) och Sivert Carlsson (c) vari - med hänvisning till mofiveringen i mofion 1983/84:889 - hemställs att riksdagen hos rege­ringen begär en särskild utredning öm en inordning av alla specialdesfine-rade statsbidrag i en skatteutjämningsreform byggd på den nuvarande kommunalskatteutjämningens principer, som innebär én rättvisare fördel­ning av de statliga resurserna fill Kalmar län och andra utsatta områden,

1425 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i mofionen anförts om tilläggs­direktiv till skatteutjämningskommitlén,

1430 av Per Petersson m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en utredning bör företas i syfte att ge vattenkraftskommuner skälig del av vattenkraftsanläggningarnas vinster,

beträffande enhetliga redovisningsprinciper för kommuner och lands­tingskommuner 2690 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

3. att riksdagen med anledning av propositionens hemställan under
punkterna 4, 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som i
mofionen anförs,

beträffande de kommunala taxorna

2687 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs

4. att riksdagen beslutar att med anledning av regeringens yttrande om
de kommunala taxorna uttala vad som därom sägs i motionen.

 

FiU 1983/84:39                                                        11

2690 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs 3. att riksdagen med anledning av proposifionens hemställan under

punkterna 4, 5 och 6 som sin mening ger regeringen till känna vad som i

motionen anförs,

beträffande snabbare utbetalning av kommunernas skattemedel

2685 av Rolf Rämgård (c) och Ingemar Hallenius (c) vari hemställs att

riksdagen beslutar begära att regeringen låter utreda möjligheterna fill

snabbare utbetalning av kommunernas skattemedel.

I motion 2686 (m) framhälls att vår ekonomis inre och yttre balans inte kan återvinnas om den offenfiiga sektorn får fortsätta att växa på bekost­nad av den enskilda.

I mofion 1983/84:2031 (m) krävdes att kommunsektorn under år 1985 skall kännetecknas av nollfillväxt. Detta krav vidhålles. Vidare bör en mera permanent utformning av ett kommunalt skattetak utredas. Enligt motionärernas mening behövs emellertid åtgärder av detta slag redan 1985, varför en lagstiftning om temporärt skattestopp 1985 och 1986 är synnerli­gen angelägen.

Motionärerna vidhåller även förslagen i motion 2031 om indragning av specialdestinerade statsbidrag till kommunsektorn pä drygt 5,5 miljarder kronor för är 1985. Samtidigt måste den statliga detaljregleringen av kom­munerna minska radikalt. Härigenom ges kommunerna möjlighet att förfo­ga över sina resurser på ett mera rationellt sätt. En miljard kronor avsätts som riktat stöd till sådana kommuner, som drabbas speciellt hårt av indragningar under är 1985.

Indragningen av vissa bidrag är enbart att se som den tekniska konstruk­tion som varit mest närliggande att välja. Till ingen del innebär den någon anvisning till kommuner och landsting hur den kommunala verksamheten skall anpassas till en lägre total utgiftsnivå.

Det långsiktiga målet bör vara en successiv minskning av de specialdes­tinerade bidragen i syfte att öka kommunernas självständighet och minska den finansiella belastningen på statsbudgeten.

Nuvarande skatteutjämningssystem är föremål för översyn av en parla­mentarisk kommitté. Skatteutjämningssystemet är förknippat med vissa brister. Men motionärerna anser inte att det i nuläget är riktigt att förändra skatteutjämningssystemet utan finner att resultaten av den parlamentaris­ka kommitténs översynsarbete skall avvaktas.

Motionärerna stöder förslaget i proposifionen att avskaffa den kommu­nalaföretagsbeskattningen. De motsätter sig emellertid regeringens prin­cipförslag att indragningen av skatteunderlaget från de juridiska personer­na i huvudsak skall kompenseras med motiveringen att detta leder till alltför rymliga finansiella ramar för kommunsektorn år 1985.

 

FiU 1983/84:39                                                        12

I motion 2689 (c) framhålls att i det svåra arbetet att minska budgetun­derskottet måste självfallet också kommuner och landsting delta. Bespa­ringsutrymme måste skapas genom att kommunerna själva gör ompriori­teringar, effektiviseringar och strävar efter bättre hushållning med tillgäng­liga resurser. Besparingarna inom den kommunala sektorn får emellertid inte leda till en ökad regional obalans.

Den ryckighet som enligt motionärerna präglat den socialdemokratiska kommunalekonomiska politiken har allvarligt försvårat kommunernas och landstingens planeringsförutsättningar.

Centerpartiet har sedan länge av rättviseskäl föreslagit att all beskatt­ning av juridiska personer skall ske via statsskatten. Regeringens proposi­tion biträds i denna del. Däremot anser motionärerna att huvudsyftet med en sådan omläggning - ökad ekonomisk utjämning kommuner emellan -förfelas om kompensation utgår i relation till respektive kommuns och landstings nuvarande skatteinkomster från juridiska personer. Mofionärer-na medger dock att i vissa enstaka fall kan en indragning av den kommuna­la beskattningsrätten slå orimligt hårt. Detta problem bör dock enligt motionärernas mening lösas inom ramen för det förhöjda stödet till extra skatteutjämningsbidrag.

För vissa kyrkliga kommuner kan slopandet av den kommunala beskatt­ningen av juridiska personer bli särskilt besvärande, eftersom de kyrkliga kommunerna regelmässigt är betydligt mindre än primärkommunerna. Mo­tionärerna anser att hela beloppet 170 milj. kr. bör återgå till kyrkofonden.

Trots reformsträvanden inom den statliga skatteutjämningen, som var särskilt markerade under perioden 1976-1982, kvarstår fortfarande stora skillnader mellan kommunerna i fråga om skattekraft.

Centerpartiet avvisar regeringens förslag atl grundgarantin i skatteut­jämningssystemet generellt skall minskas med en procentenhet.

Strävan bör i stället vara att etappvis omfördela de specialdestinerade bidragen fill ett system med mer genereUt utgående statsbidrag, dvs. bidrag i förhållande fill t.ex. folkmängd, åldersfördelning, geografiska avstånd, klimat. I motionen föreslås att samtliga specialdestinerade stats­bidrag, utom dem som gäller utbildningssektorn, fr.o.m. den 1 januari 1985 minskas med 10% jämfört med statsbudgetens förslag. Detta innebär att ca 2 miljarder kronor frigörs. Därav bör hälften avsättas till ett nytt generellt statsbidragssystem med den inriktning som ovan skisserats.

Inledningsvis påpekas i motion 2690 (fp) att i proposifionen redovisas bedömningar av kommunernas ekonomi, vilka inte utgör ett fillfredsstäl-lande underlag för riksdagsbeslut. Det saknas en samhällsekonomisk total­bild för dessa år, i vilken den kommunalekonomiska analysen borde sättas in. Enligt motionärerna är en volymexpansion på ca 1 % under de närmaste åren för kraftig. I stället föreslås en indragning av kommunemas finansiella medel med 4,5  miljarder kronor,  som enligt folkpartiets beräkningar

 

FiU 1983/84:39                                                        13

medger just så stor volymexpansion som KEA;s beräkningar om befolk­ningsförändringamas effekter, vid oförändrad standard innebär — dvs. en kommunal volymökning på 0,2%.

Den metod som föreslås för att uppnå denna indragning är densamma som folkpartiet tidigare anvisat. Den innebär att en avgift på 0,45 % läggs på hela kommunsektorns skatteunderlag.

Avskaffandet av kommunernas beskattning av juridiska personer accep­teras. Eftersom den totala nödvändiga minskningen av statsbidragen till kommunsektorn enligt motionärernas uppfattning uppgår till ca 4,5 mil­jarder kronor, föresläs inte någon kompensafion för den slopade beskatt­ningsrätten av juridiska personer.

Därutöver föreslås en minskning av statsbidragen till kommunerna pä netto 2,5 miljarder kronor. Detta bör ske genom den tidigare nämnda avgiften på 0,45%, som läggs pä hela skatteunderlaget. En sådan avgift inbringar drygt 2,6 miljarder kronor, varav ca 100 milj. kr. bör återgå till speciellt utsatta kommuner och landsfing.

Regeringens förslag om minskning av grundgarantin inom skatteutjäm­ningssystemet i syfte att begränsa effekterna av automafiken i bidragssys­temet avvisas i motionen.

I motionen framhålls vidare att en enig riksdag förra året gav regeringen i uppdrag att undersöka möjligheterna att införa enhetligare redovisnings­regler för kommunerna. Regeringen har emellertid inte tagit något initiativ för att åstadkomma förändringar gentemot dagens situation. Motionärerna anser att regeringen i sina överläggningar med kommunförbunden måste påtala vikten av att det påbörjade utvecklingsarbetet snarast når resultat.

I motionen framhälls slutligen att kommunerna framöver måste använda taxor och avgifter mera aktivt som styrmedel i sin verksamhet. Det utred­ningsarbete inom detta område som genomförs av stat-kommunberedning­en måste bedrivas med skyndsamhet och utifrån ett klart ställningstagande från riksdagen att en vidare användning av taxor och avgifter inom fler områden än f. n. är önskvärt. Detta bör ges regeringen till känna.

I motion 2687 (vpk) anförs att de som är mest beroende av en fungerande kommunal verksamhet är de sämst avlönade och de mest utsatta gmpper-na. Överklassen har bättre råd och mera kontakter att utnyttja de "pri­vata" eller kommersiella alternativen.

I mofionen understryks att kommunal expansion måste ses som ett viktigt led i kampen mot arbetslösheten - och arbetslösheten är ett avgö­rande problem i den svenska ekonomin. Regeringens proposition om den kommunala ekonomin strider enligt motionärerna mot kampen mot arbets­löshet.

I motionen avvisas förslagel i propositionen att slopa den kommunala beskattningen av juridiska personer. I stället bör den beskattningen refor­meras. Själva uttaxeringen av den kommunala skatten på juridiska perso-

 

FiU 1983/84:39                                                        14

ner bör genomföras till en och samma skattesats, den för riket genomsnitt­liga kommunalskatten. Hela den summa som tas in i kommunal skatt från juridiska personer bör återföras till den kommunala sektorn.

En del - omkring hälften — bör gä till de kommuner i vilka beskattnings­objekten har sin verksamhet enär företagens verksamhet ofta åsamkar kommunerna infraslrukturella utgifter. En andra hälft bör föras över till de mest utsatta kommunerna för att bidra till en utjämning mellan kommuner­na. En särskild utredning bör snabbt tillsättas som ger ett konkret lagför­slag i denna riktning.

Regeringen vill också minska på gmndgarantin i skatteutjämningssyste­met. Detta ses av motionärerna som ett led i en nedskärningsfilosofi som inte kan accepteras.

När det gäller taxepolitiken är regeringens hållning mycket passiv. Ten­denserna i dag är att man i många kommuner alltmer uttalat bedriver en taxepolitik som skärper sociala skillnader eUer som försvårar t. ex. viktiga kulturpolitiska mål. Denna inkomstfördelningsmässigt regressivt verkande taxepolitik måste bekämpas, och om detta borde den centrala statsmakten ha en vägledande mening.

Förslagen i motionen innebär att den kommunala sektorn från årsskiftet 1984/85 förstärks med 7,2 miljarder kronor, vilket för budgetåret 1984/85 kommer att påverka statsbudgeten med 3,6 miljarder kronor. Motionärer­na avser att återkomma fill finansieringen av förslagen vid behandlingen av regeringens kompletteringsproposition.

Av motionerna 2933 (m), 2941 (c) och 2956 (fp) som väckts i anslutning till proposition 150 framgår att motionärerna i särskilda motioner yrkar avslag på förslaget i proposition 200 om fikviditetsindragning från kommu­nerna. Mot denna bakgrund yrkas i här nämnda motioner avslag pä propo­sitionens förslag att med 90 milj. kr. för år 1985 höja skatteutjåmningsbi­draget till kommunerna.

I motion 2957 (vpk), som väckts i anslutning till proposition 150, sam­manfattas vad som framförts i motion 2687. Särskilt understryks att be­skattningsrätten av juridiska personer bör återföras fill kommunerna.

Utskottet

Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m.m.

Den svenska ekonomin är inne i en äterhämtningsfas. Enligt utskottet måste den ekonomiska politiken i detta läge ha en sådan stramhet att budgetunderskottet förhindras att driva upp räntor och inflation och där­igenom förhindrar en ökning av fillväxten och sysselsättningen i ekono-

 

FiU 1983/84:39                                                        15

min. Utskottet vill understryka att en läg pris- och kostnadsutveckling är av avgörande betydelse om återhämtningen skall bli bestående.

För kommunemas del kommer den finansiella situationen att utvecklas gynnsamt, under fömtsättning av en låg pris- och kostnadsutveckling. Sysselsättningen i kommunsektorn väntas under innevarande år, bl. a. till följd av arbetsmarknadspolitiska insatser, öka med omkring 15000 perso­ner. För åren 1985 och 1986 visar KEA:s kalkyler en konsumfionsutveck-ling på strax under 1 % per år. I denna ökning av konsumtionen inryms de krav som ställs pä kommunerna främst genom befolkningsförändringar och tidigare fattade statliga beslut.

Utskottet måste emellertid konstalera att nu pågående avtalsrörelse kan göra det omöjligt att uppnå regeringens mål att nedbringa inflationen under år 1984 fill 4%. Om inga åtgärder vidtas är det stor risk att inflationen i Sverige kommer att ligga på en oacceptabeh hög nivå. I proposifion 133 visas att i ett högkostnadsaltemativ, som blir verklighet vid en alltför hög inflation, hamnar kommunerna i en mycket svår finansiell situation, som i sin tur kan tvinga fram betydande neddragningar av verksamheten. Kraf­tiga negativa effekter på sysselsättningen blir då oundvikliga.

Utskottet delar därför föredragandens uppfattning i proposifion 150 att det i den nu uppkomna situationen är nödvändigt att vidta ytterligare åtgärder för att dämpa pris- och kostnadsutvecklingen. Utskotlet behand­lar dessa förslag i betänkandena FiU 1983/84:40 och 45.

I motion 2686 (m) framhålls att ekonomins inre och yttre balans inte kan återvinnas om den offenfiiga sektorn får fortsätta att växa. Volymtillväx­ten pä grund av befolkningsförändringar är obetydlig. Motionärerna kräver därför nollfillväxt för kommunsektorn. I motionen föreslås indragningar som är nära 7500 milj. kr. större än som föreslås i proposition 133. Utöver dessa förslag föresläs i motionen ett temporärt skattestopp för åren 1985 och 1986 och att en utredning om en permanent utformning av ett kommu­nalt skattetak genomförs.

Enligt utskottets mening är kravet i motion 2686 på nolltillväxt i kom­munsektorn oacceptabelt. Utskottet har vid ett flertal tillfällen understru­kit att arbetet med att minska statens budgetunderskott inte får drivas så långt att det kväver tillväxten och ökar arbetslösheten. En neddragning av kommunernas inkomster med 7400 milj. kr., vilket blir följden om försla­gen i mofion 2686 genomförs, måste ofrånkomligen få negativa effekter på sysselsättningsutvecklingen och den kommunala servicen. De fördelnings­effekter som blir följden av en markant minskning av standarden på den kommunala verksamheten kan inle accepteras av utskottet.

Mol här angiven bakgrund avstyrker utskottet motion 2686 yrkande 10.

I motion 2690 (fp) föreslås indragningar från kommunerna som är mindre än vad som föreslås i motion 2686 (m). I jämförelse med proposition 133 innebär förslagen i motion 2690 en ytterligare neddragning med 4500 milj. kr.

 

FiU 1983/84:39                                                        16

Även i motion 2689 (c) föreslås begränsningar av kommunernas inkoms­ter. Totalt ger förslagen i motionen en indragning av kommunala medel som är 3000 milj. kr. större än vad som föreslås i proposition 133.

Som utskottet anförde inledningsvis förefaller kommunernas ekonomis­ka situation generellt sett bli relativt tillfredsställande under år 1984. Enligt KEA:s kalkyler för åren därefter blir den finansiella situationen under åren 1985 och 1986 också tämligen stabil vid låga pris- och löneökningar. Ut­skottet har i betänkandet FiU 1983/84:45 tillstyrkt vissa åtgärder för att dämpa pris- och kostnadsutvecklingen.

Det finns alltjämt stora behov av förbättringar i den kommunala ser­vicen, men det statsfinansiella läget medger inte någon generell ökning av de statliga transfereringarna till kommunsektorn. Tvärtom är det angeläget att den automatiska tillväxten i statens utgifter till kommunerna ytterligare begränsas. Mot bakgrund av de effekter på sysselsättningen som föränd­ringar i statsbidragssystemet kan få är det i nuvarande läge nödvändigt att de medel som kan frigöras för staten genom en minskad automatik i bidragen till kommunerna används för att främja sysselsättningen och underlätta verksamheten i den kommunala sektorn. Den sammantagna effekten av de åtgärder som bör vidtas, som utskottet återkommer till, får därför inte leda till alltför stora förändringar i det finansiella sparandet i förhållande till KEA-kalkylerna.

Utskottet har vidare uppmärksammat att regeringen i kompletterings­propositionen föreslagit avsevärt vidgade insatser pä det arbetsmarknads­politiska området, bl. a. insatser för att stimulera kommunala investering­ar. I särskilda propositioner har förslag lagts fram om ersättningar till landstingen för åren 1985 och 1986 för att stimulera en utbyggnad av hemsjukvård och öppen psykiatrisk värd. Kommunernas medverkan för att underlätta utsatta barnfamiljers ekonomiska situation påverkas även av de familjepolitiska åtgärder regeringen lägger fram i komplelteringspropo­sitionen. Sammantaget torde den finansiella situationen i kommunerna komma att stabiliseras ytterligare av de föreslagna åtgärderna. Därmed skulle ett visst utrymme kunna finnas för att begränsa den automatiska tillväxten i statsbidragen och därmed minska de statliga utgifterna. Åtgär­der av den storleksordning som föreslås i motion 2689 (c) och i än högre grad i motion 2690 (fp) torde emellertid få alltför stora negativa konsekven­ser för den kommunala verksamheten. Utskottet kan därför inte tillstyrka den inriktning av den kommunala ekonomiska verksamheten som föresläs i motion 2690 yrkande 3 i berörd del och 2689 yrkande 1.

Det bör i sammanhanget nämnas att de likviditetsindragningar som föreslås i proposition 200 för kommunsektorn beräknas uppgå till ca 2 miljarder kronor. De kommer under två år att vara deponerade i riksban­ken. Dessa åtgärder förväntas fä en tidsbegränsad effekt men får inte på längre sikl samma negativa effekt på den kommunala verksamheten som permanenta indragningar av samma storleksordning.

 

FiU 1983/84:39                                                        17

I motion 2687 (vpk) framhälls att man av fördelningspolitiska skäl inte kan dra ner bidragen till kommunerna. Enligt motionärema innebär försla­gen i propositionen även att skillnaderna mellan kommunerna skärps. Förslagen i motion 2687 innebär en förstärkning av den kommunala sek­torn med 7 200 milj. kr. I motion 2957 (vpk) upprepas i en kort sammanfatt­ning vad som anförts i motion 2687.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 2687 att nedskär­ningar av den kommunala sektorn kan medföra att svåra fördelningspolitis­ka problem uppstår. Utskottet vill emellertid erinra om att de bedömningar som nu kan göras för åren 1984 och 1985 innefattar en viss expansion av kommunernas verksamhet. En expansion av kommunemas verksamhet i den storleksordning som förslagen i motion 2687 skulle leda till kan emel­lertid inte tillstyrkas vare sig av stabiliseringspolitiska eller av statsfinan­siella skäl. Utskottet avstyrker sålunda motion 2687 yrkande 3 samt mo­tion 2957 yrkande 3.

Temporärt skattestopp

Vad gäller kravet på skattestopp för åren 1985 och 1986 för kommuner vill utskottet hänvisa till vad utskottet anförde i betänkandet FiU 1982/83:45. Utskottet avvisade vid detta fillfälle kravet på skattestopp och noterade att konsfitutionsutskottet i betänkande KU 1980/81:22 har klar­lagt att gmndlagsregleringen av den kommunala självbeskattningen inne­bär att kommunerna ges reell frihet att bestämma beskattningens storlek. Konsfitutionsutskottet drog därför slutsatsen att ingrepp i kommunernas beskattningsrätt bör undvikas. Finansutskottet har alltjämt samma upp­fattning och avstyrker mofion 2686 (m) yrkande 9.

Den kommunala beskattningen av juridiska personer

I proposition 133 föreslås att den kommunala laxeringen av juridiska personer avskaffas och att företagsbeskattningen görs helt statlig. Härige­nom kan stora administrativa vinster uppnås. För att stabihsera kommu­nernas ekonomiska situation och ge rimliga planeringsförutsättningar bör viss kompensation ges till primärkommuner och kyrkliga kommuner. Ing­en kompensation föreslås till landstingskommunerna som under åren 1983 och 1984 inte har haft något skatteunderlag från juridiska personer. Skatte­bortfallet för kommunerna innebär en begränsning av inkomsterna med ca 2000 milj. kr. och för de kyrkliga kommunema med 170 milj. kr. Vid utformningen av kompensafionsmetoden har inriktningen varit att finna en metod vars resultat väl ansluter sig fill vad den enskilda kommunen får i inkomster från juridiska personer i dagsläget. För kommuner utanför skat­teutjämningen bör en reduktion av kompensafionen ske med 70 kr. per invånare eller sammantaget 200 milj. kr. för år 1985. Kompensationen till kommunema för år 1985 kommer därmed att uppgå fill 1800 milj. kr. eller 900 milj. kr. för budgetåret 1984/85. 2    Riksdagen 1983/84. 5 saml. Nr 39

 

FiU 1983/84:39                                                        18

I motionerna 2686 (m), 2689 (c) och 2690 (fp) yrkas bifall till förslaget i propositionen att avskaffa den kommunala företagsbeskattningen. I mo­tion 2687 (vpk) avstyrks förslaget.

Förslaget till kompensation för inkomstbortfallet i kommunema av­styrks emellertid i de tre här först nämnda motionerna. I motionerna 2686 och 2690 anförs att förslaget till kompensation innebär att alltför rymliga ramar skapas för kommunsektorn år 1985.1 stället bör, hävdar motionärer­na, särskilda medel avsättas för bidrag till primärkommunér som drabbas hårt av indragningar av medel till staten.

I motion 2689 (c) anförs att huvudsyftet med omläggningen av den kommunala företagsbeskattningen går förlorat - dvs. ökad ekonomisk utjämning mellan kommuner — om kompensation sker i enlighet med propositionens förslag. Problemet att vissa kommuner drabbas hårt av indragning av medel till staten bör lösas inom ramen för det förhöjda stödet till extra skatteutjämningsbidrag.

I motion 2687 (vpk) framhålls att den kommunala beskattningsrätten av företag bör behållas. Men uttaxeringen av den kommunala skatten frän juridiska personer bör gmndas på en för riket genomsnittlig kommunal­skatt. Hela den summa som tas in i kommunal skatt bör sedan återföras till den kommunala sektorn.

Förslaget i motionen innebär atl kommunerna återfår de skattemedel från juridiska personer som under senare är i olika etapper har överförts frän kommunerna till staten. Förändringarna har motiverats av statsfinan­siella skäl. Den kommunala beskattningen av juridiska personer har vidare medfört problem i flera hänseenden. Inkomsterna från juridiska personer har varierat kraftigt frän kommun till kommun. För företagen har skillna­derna i utdebitering påverkal valet av lokaliseringsort, vilket medfört olämpliga effekter ur regionalpolitisk synpunkt. Den kommunala beskatt­ningen av företagen har verkat betungande för beskattningsmyndighe­terna, framför allt när det gäller företag med verksamhet i flera kommuner.

I proposifion 133 gör föredraganden bedömningen att möjligheterna att förenkla regelsystemet inom ramen för en fortsatt kommunal taxering är mycket små. Utskottet delar denna uppfattning och tillstyrker därför att den kommunala taxeringen av juridiska personer avskaffas. Förslaget in­nebär emellertid inte att omfattningen av företagens totala beskattning skall påverkas. Företagens stafiiga skatt fömtsätts bh höjd i motsvarande grad. Regeringen avser att återkomma med förslag härom till hösten 1984. Utskottet avstyrker med det anförda motion 2687 yrkande 1 i berörd del.

Anslag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommuna­la företagsbeskattningen

Utskottet övergår nu till att diskutera behovet av att kompensera kom­munerna för det skattebortfall som ett slopande av den kommunala före­tagsbeskattningen innebär. Utskotlet har tidigare i avsnittet om den ekono-

 

FiU 1983/84:39                                                        19

miska utvecklingen i kommunerna redovisat sitt ställningstagande till ni­vån på de totala indragningarna av medelfrån kommunerna.

I motionerna 2686 (m), 2989 (c) och 2690 (fp) anförs att någon kompensa­tion inte bör utgå. Utskottet delar den uppfattning som framförs i proposi­tionen att kommunema måste ges rimliga planeringsförutsättningar. Enligt utskottets mening är det därför lämpligt att en kompensation ges som sä nära som möjligt ansluter till vad resp. kommun erhåller med nu gällande regler. Det bör dock uppmärksammas, vilket också framhålls i motion 2689, att en permanentning av kompensationen enligt den i propositionen beskrivna modellen pä längre sikt kan leda till orättvisor eftersom företa­gens lokalisering inte är statisk utan ändras över tiden.

Utskottet tillstyrker med hänvisning till vad som här anförts förslaget i propositionen att dels avskaffa kommunernas beskattning av juridiska personer, dels anslå 900 milj. kr. fill kompensation för kommuner för det därvid uppkomna inkomstbortfallet. Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker yrkande 2 i mofion 2686, yrkande 1 i berörd del i motion 2687, yrkande 2 i motion 2689 och yrkande 4 i mofion 2690.

Vissa ersättningar till kyrkofonden

För de kyrkliga kommunerna innebär förslagel i proposifionen ett in­komstbortfall på 170 milj. kr. för är 1985. I propositionen föreslås att de kyrkliga kommunerna kompenseras för hälften av detta belopp dvs. med 85 milj. kr.

I motion 2689 (c) anförs att denna indragning i vissa fall kan bli särskilt besvärande för de kyrkliga kommunerna eftersom dessa regelmässigt är betydligt mindre än primärkommunerna. Motionärerna anser därför alt hela beloppet bör återgå till kyrkofonden.

I ett yttrande till finansutskottet framhåller kulturutskottet (KrU 1983/84:4 y) att de kyrkliga kommunerna bör ges viss kompensation för det inkomstbortfall som uppkommer genom atl den kommunala beskattningen av juridiska personer avskaffas. Kulturutskottet kan dock inte tillstyrka att kompensationen blir större än den av regeringen föreslagna. Kulturutskot­tet erinrar i sammanhanget om att, som fömtskickas i propositionen, 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05) fält i uppdrag att i sina överväganden också ta hänsyn till den nya situafion som uppstår när den kommunala beskattningen av juridiska personer avskaffas.

Utskottet har inget att erinra mot kulturutskottets ställningstagande och avstyrker sålunda motion 2689 yrkande 5 och fillstyrker bifall till det föreslagna anslaget i propositionen och den föreslagna ändringen i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader.

Den kommunala garantibeskattningen av fastigheter

I motion 2688 av Kjell Mattsson (c) och Elving Andersson (c) begärs att garantiskatten på taxeringsvärdet bibehålls som en kommunalskatt vid

 

FiU 1983/84:39                                                                       20

slopandet av den kommunala beskattningen av företag och att det blir en av kommunen verkställd debitering och uppbörd.

Utskottet vill med anledning av motionen anföra följande. Den kompen­sationsmetod som valts kommer alt ge kommunerna belopp under över­gångsåret som överensstämmer väl med vad kommunerna erhåller med nuvarande regler. Pä längre sikt kan den använda metoden naturligtvis leda till orättvisor, eftersom företagens lokalisering kan förändras över fiden. Motionärernas förslag att låta kommunerna debitera och svara för uppbörden av den kommunala garantibeskattningen vid sidan av den stat­liga uppbörden förefaller emellertid vara en onödig och för kommunerna alltför betungande administrafiv uppgift. Motion 2688 avstyrks därför.

Konsekvenserna för stockholmsregionens kommuner vid slopad kommu­nalföretagsbeskattning

I motion 2501 av Ingemar Eliasson m.fl. (fp) framhålls att beslutet att avskaffa den kommunala företagsbeskattningen måste åtföljas av en refor­mering av nu gällande skatteutjämningssystem. Förslaget drabbar stock­holmsregionen särskilt hårt. Motionärerna fömtsätter att detta beslut åt­följs av studier som visar hur en förändring av kommunalskattereglerna påverkar olika regioner och typer av kommuner.

Som utskottet anfört kan den kompensationsmetod för kommunernas skattebortfall som föreslås i propositionen komma atl medföra snedvrid­ningar pä sikt. Inom ramen för skatteutjämningskommitténs arbete skall särskilt beaktas vilka förändringar som kan bli nödvändiga att vidta i skatteutjämningssystemet på grund av att den kommunala företagsbeskatt­ningen slopas. Mot bakgmnd av det anförda avstyrks motion 2501.

Konsekvenserna för Stenungsunds kommun vid slopad kommunal före­tagsbeskattning

I motion 2953 av Kenth Skårvik (fp), som väckts i anslutning till proposi­fion 150, anförs att Stenungsunds kommun kommer att drabbas särskilt hårt av överföringen till staten av hela skatteunderlaget från juridiska personer. Motionären framhåller att kompletteringspropositionen inte ger besked om hur stor den i proposition 133 föreslagna kompensationen blir för Stenungsunds del. En utebliven kompensation kommer att leda fill en kraftig skattehöjning för kommunens del. Motionären vill att riksdagen beslutar att Stenungsunds kommuns extraordinära beroende av skattein­täkter från juridiska personer beaktas vid regeringens fördelning av det extra skatteutjämningsbidraget.

Med anledning av motion 2953 vill utskottet anföra följande. Stenung­sunds kommun ingår i skatteutjämningen. Regeringens förslag till kompen­sation innebär att inkomstbortfallet vid slopandet av den kommunala före­tagsbeskattningen ersätts på sä sätt alt resultatet av kompensafionen väl ansluter sig till vad den enskilda kommunen erhåller i inkomster från

 

FiU 1983/84:39                                                        21

juridiska personer i dagsläget. Detta gäller även för Stenungsunds kom­mun. Det extra skatteutjämningsbidrag som föreslås i proposifion 150 är motiverat av förslaget om likviditetsindragningar för kommunema. Fördel­ningen av detta bidrag ankommer på regeringen. Med det anförda av­styrker utskottet motion 2953.

Begränsningar i statsbidragen till kommunerna

Som tidigare redovisats i betänkandet finner utskottet det nödvändigt att som ett led i regeringens antiinflationspolitik för år 1985 begränsa den automafiska ökningen i statsbidragen till kommunerna. I proposifionen föreslås en neddragning av skatteutjämningsbidragen för år 1985. Den fömtses ske genom att grundgarantin minskas med en procentenhet för kommuner och landsting. Spärreglerna anknutna fill systemet bör därvid ocksä minskas med en procentenhet.

I motion 2686 (m) framhålls att skatteutjämningssystemet är förknippat med vissa brister. Motionärema hävdar att systemets konstmktion har innebörden att samtidigt som det lockar till skattehöjning medverkar det även till att hindra skattesänkningar i kommuner som får skatteutjämnings­bidrag. Men även om systemet har dessa brister vill mofionärerna att den parlamentariska kommitté som utför en översyn av skatteutjämningssyste­met (Dir. 1983:46) bör avvaktas. Som alternativ fill den föreslagna indrag­ningen av medel anvisar mofionärerna kraftiga nedskärningar av vissa specialdestinerade bidrag. Reduktionen av medelsöverföringen till den kommunala sektorn skall enligt motionen ske främst genom ett bortta­gande av statsbidragen fill driften av kliniker för psykiskt sjuka, driften av särskolor, ersättning för lokal och regional kollektiv persontrafik och till färdtjänst. Sammantaget innebär dessa förslag en neddragning av angivna specialdestinerade bidrag med mer än 5,5 miljarder kronor.

Utskottet har tidigare i betänkandet avvisat en neddragning av denna storleksordning med hänvisning till de starka negativa effekterna pä den kommunala verksamheten och sysselsättningen. Utskottet vill här göra del tillägget att, även om det nuvarande stalsfinansiella läget kräver en nog­grann prövning av alla utgifter över statsbudgeten, de besparingsområden som utpekas i motion 2686 frän fördelningssynpunkt är synnerligen illa valda. Utskottet avstyrker följaktligen motion 2686 yrkandena 3-8.

Även i motion 2690 (fp) avvisas förslaget i propositionen att dra ner ökningen i skatteutjämningsbidraget. Mofionärerna föreslår som alternafiv en indragning av medel från kommunsektorn genom att en avgift på 0,45 % läggs på hela det kommunala skatteunderlaget.

Förslaget att införa en sådan avgift har utskottet tidigare tillbakavisat (FiU 1982/83:45 s. 24). Utskottet framhöll vid deUa tillfälle atl flera betänk­ligheter kan anföras mot ett sådant förfarande. Förslaget har samma inne­börd som en begränsning av skatteunderlaget för fysiska personer. Utskol-

 

FiU 1983/84:39                                                        22

tet ser ingen anledning att nu ändra sitt ställningstagande. Utskottet av­styrker motion 2690 yrkandena 1 och 2.

Liksom i motionerna 2686 och 2690 avvisas i motion 2689 (c) förslaget om nedskärning av skatteutjämningsbidraget. I motionen föresläs att samt­liga specialdestinerade bidrag med undantag för dem som används inom utbildningssektorn fr.o.m. den 1 januari 1985 skall minskas med 10% jämfört med statsbudgetens förslag. Enligt mofionen innebär detta att ca 2 miljarder kronor frigörs. Hälften av detta belopp vill motionärerna avsätta till ett nytt genereUt statsbidragssystem. Mofiven till att införa ett sådant system utvecklas närmare i motion 2143 av Ivar Franzén (c) samt i mofion 1353 med hemställan i motion 1354 (c).

Genom att avveckla de specialdestinerade bidragen och övergå till ett generellt bidragssystem stärks, menar molionärerna, den kommunala självstyrelsen, samtidigt som det bidrar till att den kommunala verksamhe­ten effektiviseras. I motion 2143 anges riktlinjer för hur ett sådant system kan utformas. Utgångspunkten skall vara de allmänna principer som gäller för den kommunala skatteutjämningen.

Utskottet delar den uppfattningen som uttalas i mofion 2689 att av fördelningspolitiska skäl måste skattefinansieringen framgent vara den helt dominerande finansieringskällan för kommunala tjänster.

Utskottet har heller inget att erinra mot målsättningen att minska detalj­regleringen i det nuvarande statsbidragssystemet. Utskottet vill understry­ka att förslagen i propositionen att begränsa automatiken i skatteutjäm­ningsbidraget inte innebär ett ställningstagande mot en generalisering i statsbidragsgivningen. Det kan nämnas att målet alt öka schabloniseringen inte enbart uppnås genom allmänna bidrag som skatteutjämningsbidraget. Av avgörande betydelse är även det fortsatta arbetet med att förändra de specialdestinerade bidragen.

Del bör också påpekas att flera av de specialdestinerade bidrag som motionärerna föreslår skall reduceras med 10% är reglerade genom avtal för kortare eller längre tid, vilka inte ensidigt kan brytas av den statliga parten.

I skatteutjämningskommitténs uppdrag ingår att undersöka möjligheter­na och konsekvenserna av att överföra vissa specialdestinerade statsbi­drag till skatteutjämningssystemet. Med hänvisning till vad som här an­förts och till det pågående arbetet med att reformera nuvarande statsbi­dragssystem avstyrker utskottet motionerna 1354, 2143 och 2689 yrkan­dena 3 och 6.

Vänsterpartiet kommunisterna motsätter sig i motion 2687 nedskärning­en i skatteutjämningssystemet av fördelningspolitiska skäl.

Utskottet vill emellertid här hänvisa till de insatser som föreslås i propo­sition 150. I kompletteringspropositionen föreslås sålunda en betydande ökning av insatser på det arbelsmarknadspolitiska området. Vidare före­slås i denna proposition vissa familjepolitiska åtgärder, som innebär att

 

FiU 1983/84:39                                                                       23

barnfamiljema får en kraftig ökning av sin köpkraft. De medel som frigjorts genom sänkningen av gmndgarantin i skatteutjämningen har använts till att finansiera dessa åtgärder. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motion 2687 yrkande 2.

Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna

Medelsbehovet för anslaget till skatteutjämningssystemet under budget­året 1984/85 avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1984 och första hälften av är 1985. Storleken av de skatteutjämningsbidrag, som föreslås i propositionerna 133 och 150 för är 1984 och de beräknade bidragen för år 1985 framgår av följande sammanställning.

Skatteutjämningsbidrag åren 1984 och 1985

Milj. kr.

1984                                                                              1985

6259

5986

4691

4811

85

200

300

-

Kommuner Landstingskommuner Extra skatteutjämningsbidrag Särskilt riklat stöd

11335                                                                           10997

Sammantaget beräknas bidragen för år 1984 uppgå till 11335 milj. kr. och 10997 milj. kr. för år 1985.

Mot bakgrund av att såväl moderata samlingspartiet som folkpartiet och centerpartiet avvisar förslaget i proposition 200 att genomföra en temporär likviditetsindragning från kommunerna avstyrks i motion 2933 (m), motion 2956 (fp) och motion 2941 (c) förslaget i proposition 150 att ytterligare förstärka anslaget till skatteutjämningsbidraget.

Utskottet har i belänkande FiU 1983/84:45 tillstyrkt denna likviditetsin­dragning. Enligt utskottets mening är det därför rimfigt att skatteutjäm­ningsbidraget tillförs ytterligare 90 milj. kr. år 1985 för att mildra pro­blemen i de kommuner som drabbas hårdast av denna indragning. Mot bakgrund av vad utskottet anfört om skatteutjämningsbidragen yrkar ut­skottet bifall till förslagen i propositionerna 133 och 150 och avstyrker motionerna 2686 yrkande 1, 2689 yrkande 4 och 2690 yrkande 5 samt motionerna 2933 yrkande 4, 2941 yrkande 19 och 2956 yrkande 4.

Utredning om översyn av bidrag till kommunerna

I motion 589 av Anders Svärd (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) och i motion 890 av Agne Hansson (c) och Sivert Carlsson (c) begärs en utred­ning om översyn av bidrag till kommunerna.

I motion 589 framhålls att det nuvarande systemet i många fall är onödigt detaljstyrande. En utredning om ett förenklat system bör enligt mofionä­rerna som utgångspunkt ha gällande principer för den allmänna skatteut­jämningen.

 

FiU 1983/84:39                                                        24

Motiveringen fill yrkandet i motion 890 återfinns i motion 889. Motionä­rerna anför att den fördelning av statsmedel som sker genom de olika transfereringssystemen missgynnar de svaga regionerna i landet - där­ibland Kalmar län - och gynnar de ekonomiskt starka. I Ukhet med yrkandet i motion 589 begärs en utredning om en skatteutjämningsreform byggd på den nuvarande skatteutjämningens principer.

Utskottet har tidigare i betänkandet framhållit att en översyn av det nuvarande statsbidragssystemet med utgångspunkt från de principer som nämns i motionerna pågår. Utskottet avstyrker motionerna 589 och 890.

I motion 1425 av Lars-Erik Lövdén m.fl. (s) anförs att ökningen av socialbidragskostnadema låser allt större ekonomiska och personella re­surser i kommunerna till utbetalning av individuell behovsprövad ekono­misk hjälp. Motionärema vill att skatteutjämningskommittén genom till-läggsdirektiv åläggs att pröva om inte ett socialförsäkringstillägg kan finan­sieras genom en samtidig förändring av nuvarande skatteutjämningssys­tem.

Utskottet vill med anledning av molionen anföra följande. I skatteutjäm­ningskommitténs uppdrag ingår att pröva om faktorer - såsom kostnader fill följd av invandring och arbetslöshet - bör beaktas i skatteutjämnings­systemet. Frågan om att ersätta individuellt behovsprövad ekonomisk hjälp med generella socialförsäkringstillägg är emellertid inte i första hand en fråga om att utjämna kostnader mellan olika kommuner utan en social­politisk fråga. Den bör därför inte utredas av skatteutjämningskommittén. Mot denna bakgmnd avstyrker utskottet motion 1425.

I motion 1430 av Per Petersson m.fl. (m) anförs att riksdagen bör ge regeringen till känna att en utredning i syfte att ge vattenkraftskommuner skälig del av vattenkraftsanläggningarnas vinster bör genomföras.

Yrkandet i motion 1430 innebär enligt utskottets mening att en utredning bör undersöka möjligheterna att skapa en särskild lagstiftning för skatteut­jämning till vattenkraftskommuner. Utskottet har tidigare (FiU 1981/82:21) behandlat en motion med liknande innehåll. Vid detta tillfälle motsatte sig utskottet att en särskild skattelagstiftning skulle tillämpas för enskilda kommuner.

Kommuner som drabbas särskilt hårt av förslag om indragning av kom­munalskattemedel och som bedöms ha en särskilt ekonomiskt svag situa­fion kan erhålla kompensafion för detta inom den utvidgade ram för det extra skatteutjämningsbidraget som föreslås i propositionerna 133 och 150. Del får ankomma på regeringen att göra den nödvändiga prövningen. Det bör också nämnas att Jokkmokks kommun liksom andra kommuner genom skatteutjämningsgarantin fillförsäkras viss skattekraft.

Med det anförda avstyrker utskottet mofion 1430.

 

FiU 1983/84:39                                                        25

Övriga frågor

Riksdagen har med anledning av motion 1982/83:1155 gett regeringen till känna (FiU 1982/83:45) aU den bör ta initiativ till atl undersöka möjlighe­terna att införa enhetligare redovisningsregler för kommunerna. Avsakna­den av enhetliga redovisningsregler försvårar jämförelser mellan olika kommuner. I proposifion 133 framhålls att i ett läge då den statliga detalj­regleringen avtrappas är det angeläget att redovisningen mellan olika kom­muner blir jämförbar. Enligt propositionen har Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet startat ett utvecklingsprojekt som syftar till en enhetligare och enklare kommunal redovisning.

I motion 2690 (fp) begärs att regeringen i sina överläggningar med kommunförbunden påtalar vikten av att det påbörjade utvecklingsarbetet snarast när resultat.

Med hänvisning till att resultatet av översynen torde föreligga under är 1985 finns det enligt utskottets mening inget motiv för riksdagen att, som föreslås i mofionen, göra ett fillkännagivande i denna fråga. Utskottet avstyrker följaktligen motion 2690 yrkande 3 i berörd del.

Mol bakgmnd av målet att dämpa kostnadsökningen i ekonomin har frågan uppstått om bl.a. vilka höjningar av de kommunala taxorna som är förenliga med denna övergripande målsättning. Statens pris- och kartell­nämnd (SPK) har nyligen undersökt indexbindningen på olika områden i den privata och offenfiiga sektorn. Undersökningen visar att konsu­mentprisindex ofta tillämpas för att reglera olika taxor och avgifter på det kommunala området. Mot denna bakgmnd har Svenska kommunförbundet inlett en diskussion om hur en alternativ taxereglering kan se ut. I proposi­tionen understryks emellertid att det ankommer på resp. kommun att själv avgöra hur mycket av en viss verksamhet som skall finansieras via kom-munalskaUen och hur mycket som skall finansieras via avgifter. Avgifterna får dock inte vara högre än självkostnadema.

Det bör i detta sammanhang även erinras om att ett utredningsarbete har påbörjats inom stat-kommunberedningen i syfte att kartlägga och analyse­ra de administrativa och institufionella hinder som finns för en mer aktiv kommunal avgiftspolitik.

I motion 2690 (fp) framhålls att kommunerna framöver måste använda taxor och avgifter mer aktivt som styrmedel i sin verksamhet. Mofionärer­na vill att riksdagen ger regeringen till känna att stat-kommunberedningens arbete skall bedrivas skyndsamt.

Utskottet har erfarit att den ovan nämnda utredningen enligt föreliggan­de planer kommer att redovisa sina förslag vid årsskiftet 1984-1985. Mot denna bakgmnd avstyrker utskottet motion 2690 yrkande 3 i berörd del.

I motion 2687 (vpk) anförs att regeringens hållning när det gäller taxepo­litiken är mycket passiv. Enligt motionärerna bör riksdagen uttala att tendenserna att i allt större utsträckning bedriva en inkomstfördelnings­mässigt regressivt verkande taxepolitik måste bekämpas.

 

FiU 1983/84:39                                                        26

Utskottet delar uppfattningen att taxepolitiken måste utformas på ett fördelningspoliliskt acceptabelt sätt. Inom ramen för stat-kommunbered­ningens utredning rörande den kommunala avgiftspolitiken skall också fördelningspolifiska aspekter beaktas. Det bör emellertid påpekas i detla sammanhang att en övergäng frän skattefinansiering till avgiftsfinansiering för vissa kommunala tjänster inte generellt innebär att effekten blir in­komstfördelningsmässigt regressiv. Någol initiativ frän riksdagens sida med anledning av motionen anser inte utskottet påkallat.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört avstyrker utskottet motion 2687 yrkande 4.

I proposifion 133 föresläs en ändring av nuvarande bestämmelser om tillämplig kommunal skattesats vid beräkning av preliminär skatt. Änd­ringen innebär att tabelluppgifterna på skattsedlarna och i skatteförfråg­ningsregistret så långt möjligt skall utgå från de senast fastställda skattesat­serna. Detta kräver vissa lagändringar som redovisas i propositionen. Utskottet har inget att erinra mot förslagen i propositionen.

I motion 2685 av Rolf Rämgård (c) och Ingemar Hallenius (c) begärs en utredning om möjligheterna till snabbare utbetalning av kommunernas 'skattemedel. Motionärerna framhåller att systemet med eftersläpande 'skatteutbetalningar försvårar en vettig planering och resurshållning för kommunerna. Även stabiliseringspolitiska skäl talar för att nuvarande system ändras.

Utskottet delar inte motionäremas uppfattning. Genom nuvarande ord­ning för utbetalning av kommunalskattemedel kan inkomsterna för det kommande kalenderåret beräknas med god säkerhet redan tidigt under hösten året före verksamhetsåret. Beräkningen baseras på taxeringsutfal­let. Denna beräkning ligger till grund för beslutet om utdebitering av skatt.

Med den ordning mofionärerna föreslår skulle beräkningen av inkoms­terna innehålla samma osäkerhet som exempelvis beräkningen av statsin­komsterna. Den skulle vara avhängig av exempelvis avtalsutfall, löneglid­ning och sysselsättningsförändringar. Dessa faktorer är mycket svära att fömtse. Det slutliga utfallet av dessa föreligger först i samband med att taxeringsutfallet blir känt. Det är uppenbart att den kommunala planering­en skulle avsevärt försvåras med en sådan ordning som motionärerna föreslår. Utskottet ser därför inte skäl att tillstyrka motionärernas förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande   den  ekonomiska  utvecklingen  i kommunsektorn m.m.

att riksdagen med anledning av proposifionerna 1983/84:133 bi­laga 1 moment 4 och 1983/84:150 bilaga 1 moment 17 samt med

 

FiU 1983/84:39                                                                      27

avslag på motionerna 1983/84:2686 yrkande 10, 1983/84:2687 yr­kande 3, 1983/84:2689 yrkande 1, 1983/84:2690 yrkande 3 såviu nu är i fråga och 1983/84:2957 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2.         beträffande temporärt skattestopp

att riksdagen avslår motion 1983/84:2686 yrkande 9,

3.  beträffande den kommunala beskattningen av juridiska personer att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2687 yrkande 1 såvitt nu är i fråga antar i proposition 1983/84:133 bilaga 1 moment 1 a framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1982:221) med särskil­da bestämmelser angående det kommunala skatteunderlaget m. m.,

4.  beträffande anslag till kommunerna med anledning av avskaffan­det av den kommunala företagsbeskattningen

att riksdagen med bifall fill proposition 1983/84:133 bilaga 1 mo­ment 3 samt med avslag pä motionerna 1983/84:2686 yrkande 2, 1983/84:2687 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 1983/84:2689 yrkande 2 och 1983/84:2690 yrkande 4 till Bidrag till kommunerna med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen för budgetåret 1984/85 under sjunde huvudtiteln anvisar etl för­slagsanslag av 900000000 kr.,

5.         beträffande vissa ersättningar till kyrkofonden

att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:133 bilaga 2 mo­ment 1 och med avslag på motion 1983/84:2689 yrkande 5 lill Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1984/85 under trettonde huvudtiteln - utöver av riksdagen tidigare anvisat be­lopp' - anvisar ett anslag av 42500000 kr.,

6.         beträffande lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kost­
nader

atl riksdagen antar i proposition 1983/84:133 bilaga 2 moment 2 framlagt förslag,

7.  beträffande den kommunala garantibeskattningen av fastigheter au riksdagen avslår motion 1983/84:2688,

8.  beträffande konsekvenserna för stockholmsregionens kommuner vid slopad kommunal företagsbeskattning

att riksdagen avslår motion 1983/84:2501,

9.         beträffande konsekvenserna för Stenungsunds kommun vid slo­
pad kommunal företagsbeskattning

att riksdagen avslår motion 1983/84:2953, 10. beträffande begränsningar i statsbidragen till kommunerna att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:1354, 1983/84:2143, 1983/84:2686 yrkandena 3-8, 1983/84:2687 yr­kande 2, 1983/84:2689 yrkandena 3 och 6 och 1983/84:2690 yrkan­dena 1 och 2 antar i proposition 1983/84:133 bilaga 1 moment 1 b ' Prop. 1983/84:100 bil. 15 p. C 3, KrU 14, rskr 225.

 

FiU 1983/84:39                                                                       28

framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1979:362) om skatteut­jämningsbidrag,

11.  beträffande anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna att riksdagen med bifall till propositionerna 1983/84:133 bilaga 1 moment 2 och 1983/84:150 bilaga 1 moment 8 samt med avslag på motionerna 1983/84:2686 yrkande 1, 1983/84:2689 yrkande 4, 1983/84:2690 yrkande 5, 1983/84:2933 yrkande 4, 1983/84:2941 yrkande 19 och 1983/84:2956 yrkande 4 till Skatteutjämningsbi­drag till kommunerna m. m för budgetåret 1984/85 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 11166000000 kr.,

12.  belräffande utredning om översyn av bidrag till kommunerna

a.              att riksdagen avslår motion 1983/84:589,

b.              aU riksdagen avslår motion 1983/84:890,

c.               att riksdagen avslår motion 1983/84:1425,

d.              att riksdagen avslår motion 1983/84:1430,

13.          beträffande enhetliga redovisningsprinciper för kommuner och
landstingskommuner

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2690 yrkande 3 såvitt nu är i fråga ulan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i proposition 1983/84:133 bilaga 1 moment 5,

14.         beträffande de kommunala taxorna

att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:2687 yrkande 4 och 1983/84:2690 yrkande 3 såvitt nu är i fråga utan erinran lägger till handlingarna vad som anförts i proposition 1983/84; 133 bilaga 1 moment 6,

15.         beträffande kommunal skattesats vid beräkning av preliminär
skatt

att riksdagen antar i proposition 1983/84:133 bilaga 1 momenten 1 c, d och e framlagda

a.              förslag till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

b.              förslag till lag om ändring i kommunallagen (1977:179),

c.               förslag till lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar
och kyrkliga samfälligheter,

16.         beträffande snabbare utbetalning av kommunernas skattemedel
att riksdagen avslår motion 1983/84:2685.

Stockholm den 22 maj 1984

På finansutskottets vägnar

ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Paul Jansson (s), Nils Åsling (c), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), (Thrister Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Hugo Hege­land (m), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Margit Gennser (m), Gerd Engman (s) och Hans Petersson i Hallstahammar (vpk).

 

FiU 1983/84:39                                                                  29

Reservationer

1. Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m.m.

Lars Tobisson, Lennart Blom, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Den svenska" och på s. 17 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Underskott i bytesbalans och statsbudget påverkar inriktningen även av den kommunala ekonomin. I dagsläget kan visserligen en konjunkturåter­hämtning skönjas, men de underliggande ekonomiska problemen finns kvar och förvärras. Redan i dag verkar den offentliga sektorn hämmande på vår ekonomi. Om detta vittnar både ett budgetunderskott på 11 — 12% av BNP och ett alldeles för högt skattetryck. Vår ekonomis inre och yttre balans kan inte återvinnas om den offentliga sektorn får fortsätta att växa pä bekostnad av den enskilda.

En låg pris- och kostnadsutveckhng i framtiden är av avgörande betydel­se för att vår ekonomi skall bringas i balans. Det förefaller som om hittills träffade löneavtal knappast är förenliga med denna fömtsättning.

Den kommunala sektorns avtal, på en väl hög nivå och med skilda garantiklausuler inbyggda, framstår som svårförenliga med regeringens inflationsmål.

I motion 2686 (m) framhålls att en fömtsättning för att den svenska ekonomin åter skall komma i balans är att den offentliga sektorn inte fortsätter att växa. Volymtillväxten på gmnd av befolkningsförändringar är obetydlig. Mofionärerna kräver därför nollfillväxt för kommunsektorn. I motionen föresläs indragningar av de specialdestinerade bidragen till kom­munema på drygt 5,5 miljarder kronor och att den kommunala beskatt­ningen av juridiska personer avskaffas. För de kommuner som drabbas särskilt hart av dessa åtgärder bör ett bidrag om en miljard kronor avsättas. Nettoeffekten blir en samlad neddragning av kommunernas inkomster med ca 7400 milj. kr. Utöver dessa förslag föreslås i motionen ett temporärt skattestopp för åren 1985 och 1986.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Befolkningsutveck-hngen totalt och i olika åldersklasser är av central betydelse för den kommunala ekonomin. Den senare delen av 1980-talet kommer att - till skillnad från förhållandena under 1960- och 1970-talen - kännetecknas av att totalbefolkningen är oförändrad. De totala kraven på volymtillväxt enligt propositionen på gmnd av befolkningsförändringar beräknas lill + 0,2%.

Mot denna bakgmnd anser utskottet i likhet med vad som anförs i motionen att det inte finns några skäl för en fortsatt kommunal expansion. Antalet skolelever kommer att minska dramatiskt de närmaste 15 åren.

 

FiU 1983/84:39                     '                                  30

Även om antalet äldre pensionärer ökar, kommer servicebehovet sannolikt inte att öka. Hälsotillståndet hos varje åldersklass jämfört med tidigare åldersklasser förbättras fortlöpande.

Det finns därför skäl att kraftigt minska de statliga transfereringarna till kommunsektorn. Behovet att sanera statsfinanserna talar ocksä för detta. I likhet med motionärerna anser utskottet att minskningen bör avse de specialdestinerade bidragen och inte - som regeringen föreslagit — de generella bidragen. De specialdestinerade bidragen syftar ofta till att sti­mulera utbyggnaden av den offentliga sektorn och en likformig standard oberoende av lokala förhållanden.

För att inte kommunerna skall kompensera bortfallet av bidrag med skattehöjningar bör som föresläs i motionen ett temporärt skattestopp införas för åren 1985 och 1986.

Utskottet tillstyrker med det anförda vad som anförs i motion 2686 yrkande 10.

I motion 2690 (fp) föreslås indragningar från kommunerna i storleksord­ningen 4500 milj. kr. Även i motion 2689 (c) föreslås begränsningar av kommunernas inkomster. Totalt uppgår dessa till ca 3 miljarder kronor.

Enligt utskottets mening är dessa indragningar otillräckliga. De har inte heller en utformning som ligger i linje med målet att radikalt nedbringa det statliga budgetunderskottet. Utskottet noterar emellertid att inriktningen av indragningarna i motion 2689 - att begränsa de specialdestinerade kommunbidragens storlek - överensstämmer med vad utskotlet anser vara lämpligt.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2689 yrkande 1 och 2690 yrkande 3.

I motion 2687 (vpk) framhälls att man av fördelningspolitiska skäl inte kan dra ner bidragen till kommunema. Enligt motionärema innebär försla­gen i propositionen även att skillnaderna mellan kommunerna skärps. Förslagen i motion 2687 innebär en förstärkning av den kommunala sek­torn med 7200 milj. kr. I motion 2957 (vpk) upprepas i en kort sammanfatt­ning vad som anförts i motion 2687.

Enligt utskottets mening kan en expansion av kommunernas verksamhet i den storleksordning som förordas i motionerna inte tillstyrkas vare sig av stabiliseringspolitiska eller statsfinansiella skäl. Utskottet avstyrker därför motionerna 2687 yrkande 3 och 2957 yrkande 3.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande  den  ekonomiska  utvecklingen  i kommunsektorn m. m.

att riksdagen med anledning av proposifionerna 1983/84:133 bi­laga 1 moment 4 och 1983/84:150 bilaga 1 moment 17 samt med avslag på motionerna 1983/84:2687 yrkande 3, 1983/84:2689 yr-

 

FiU 1983/84:39                                                        31

kände 1, 1983/84:2690 yrkande 3 såviU nu är i fråga och 1983/ 84:2957 yrkande 3 samt med bifall till motion 1983/84:2686 yr­kande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m.

Nils Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Den svenska" och pä s. 17 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en avgörande orsak till Sveriges ekonomiska pro­blem är den internationellt sett unikt stora ökning som sedan 1960-talet skett av de offentliga utgiftema och skatterna. Syftet har varit att lösa olika samhällsproblem och åstadkomma en rättvis fördelning av välståndet. Men en offentlig sektor som blir så stor att medborgarna inte längre är beredda att betala dess kostnader riskerar istället att bli ett hot mol just dessa ambifioner.

Det stora statliga budgetunderskottet, som direkt är orsakat av den offentliga - statliga såväl som kommunala — utgiftsexpansionen, ulgör enligt utskottet det allvarligaste hotet mot den svenska ekonomin. Budget­underskottet ökar inflationsrisken, driver upp räntenivån och minskar utrymmet på kapitalmarknaden för industrins investeringar.

I del svära arbetet att minska budgetunderskottet måsle självfallet också kommuner och landsting delta. Besparingsutrymme måste skapas genom omprioriteringar, effektiviseringar och bättre hushållning med tillgängliga resurser. Med hänsyn till den kraftiga expansionen under 1970-talet bör det rimligen finnas etl gott utrymme för sådana åtgärder. För övrigt är likvidi­tetssituationen för den totala kommunala sektorn för närvarande mycket god. Kommunernas och landstingens samlade likvida medel uppgick 1983 fill 30 miljarder kronor.

Ansvaret för den nödvändiga omprövningen bör i första hand ligga på kommunerna och landstingen själva. Ett sådant ansvar måste förenas med större frihet att använda resurserna på mest effektiva sätl. Därför måste den avveckling av statliga detaljregleringar som inleddes under mittenre­geringens fid fullföljas. Den bör också kompletteras av en successiv över­föring av de specialdestinerade statsbidragen till ett mer generellt statsbi­drag. Genom en sädan bidragskonstmktion skulle staten, förutom minskad detaljstyrning, skapa större rättvisa mellan olika kommuner och landsting när det gäller fördelningen av statsbidrag.

Inom den offenfiiga sektorn finns inte bara underskottsproblem utan även behov av ökad effektivitet och valfrihet. Därför är det viktigt att etl visst mätt av konkurrens införs inom den offentliga sektorns verksamhets­områden. Inom den kommunala sektorn bör effektiviteten kunna ökas

 

FiU 1983/84:39                                                        32

genom bl. a. större inslag av anbudsförfarande och privata entreprenader. Detta har ocksä betydelse för den mindre företagsamheten. Utskottet anser därför att det är väsentligt att privata inifiativ uppmuntras inom områden som hittills huvudsakligen förbehållits den kommunala sektom.

Besparingarna inom den kommunala sektom får inte leda till en ökad regional obalans.

Den direkta inkomstbeskattningen för fysiska personer har sin helt do­minerande tyngdpunkt i kommunalskatten. Kommunerna och landstingen utdebiterar 1984 sammanlagt över 110 miljarder kronor. Det skall jämföras med den statliga inkomstskatten som uppgår till bara drygt 30 miljarder kronor för fysiska personer (dämtöver ca 10 mdr. kr. för juridiska perso­ner). Kommunalskatten är därför den verkhgt tunga skatten för alla låg-och medelinkomsttagare. Mot den bakgmnden anser utskottet att ytterli­gare kommunalskattehöjningar inte är någon framkomlig väg att möta den nödvändiga minskningen av statens finansiella överföring till kommunsek-tom.

Avgiftsfinansiering kan i vissa fall innebära större rättvisa och högre effektivitet i den kommunala verksamheten. I många fall är det annars svårt aU veta om medborgarna verkligen värderar tjänsten lika högt som den resursförbmkning som krävs för att producera den. Detta blir sanno­likt än viktigare i framtiden, eftersom utvecklingen av konsumtionsmönst­ret troligen innebär en förskjutning mot ett ökat inslag av tjänster. Den helt dominerande delen av kommunala tjänster måste dock av sociala skäl även framgent finansieras skattevägen.

Regeringen har i proposition 133 föreslagil vissa omfördelningar inom den kommunalekonomiska sektorn. Utskottet kommer nedan alt behandla dem närmare. Som förslagen var utformade i proposifion 133 innebar de ingen nettoförändring av statens finansiella överföringar till kommunsek­torn. I proposition 150 har emellertid regeringen ändrat sig och föreslår att de 900 milj. kr., som främst skatteutjämningen minskas med, skall använ­das för delfinansiering av den föreslagna barnbidragshöjningen med 1 500 kr. från 1 januari 1985.

I motion 2686 (m) föresläs indragningar från den kommunala sektorn till staten med 7500 milj. kr.

I motion 2690 (fp) föreslås indragningar med 4500 milj. kr.

I motion 2689 (c) biträds regeringens förslag om slopande av beskatt­ningen av juridiska personer, men avvisas att kompensation skall utgå annat än i särskilda fall och då inom ramen för den extra skatteutjämning­en. Motionens förslag innebär i denna del en statsfinansiell förstärkning pä 2 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag. I samma motion före­slås en omfördelning av statens bidrag lill kommunsektorn från specialdes­tinerade bidrag till ett generellt bidrag. Netto innebär förslaget såsom det är utformat en ylterligare förstärkning av statskassan med ca 1 miljard kronor.

 

FiU 1983/84:39                                                       33

I motion 2687 (vpk) och 2957 (vpk) föreslås en förstärkning av den kommunala sektorn med 7200 milj. kr.

Utskottet anser mot bakgmnd av å ena sidan kommunemas goda Hkvidi-tet och ä andra sidan statens behov av budgetförstärkningar att statens finansiella överföring fill kommunerna bör minskas med ca 3 miljarder kronor. Utskottet tillstyrker motion 2689 yrkande 1 vad gäller inriktningen av den kommunalekonomiska politiken och avstyrker mofionerna 2686 yrkande 10, 2690 yrkande 3, 2687 yrkande 3 och 2957 yrkande 3.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

I. beträffande  den  ekonomiska  utvecklingen  i kommunsektorn m.m.

att riksdagen med anledning av propositionerna 1983/84:133 bi­laga 1 moment 4 och 1983/84:150 bilaga 1 moment 17 samt med avslag på motionerna 1983/84:2686 yrkande 10, 1983/84:2687 yrkande 3, 1983/84:2690 yrkande 3 såvitt nu är i fråga och 1983/ 84:2957 yrkande 3 samt med bifall till mofion 1983/84:2689 yr­kande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m.

Björn Molin (fp) anser att           '      .

dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 böljar med "Den svenska" och pä s. 17 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Den snabba kommunala volymexpansionen under 1960- och 70-talen var en bidragande orsak till nuvarande samhällsekonomiska obalans. Det är därför nödvändigt att nu och fortsättningsvis begränsa kommunsektoms tillväxt. Detta är också möjligt genom att den tidigare expansionen skapat utrymme för och möjligheter till rationaliseringar och besparingar inom den kommunala organisationen.

En minskning av statsbidragen till kommunerna är nödvändig både för att åstadkomma den nödvändiga begränsningen av kommunernas expan­sion och besparingar i statens utgifter.

I motion 2690 (fp) föresläs en minskning av kommunsektorns inkomster med totalt 4,5 miljarder kronor från den 1 januari 1985. Slopandet av beskattningen av juridiska personer innebär en indragning på ca 2 miljarder kronor. Dämtöver föresläs att en avgift pä 0,45 % läggs pä hela skatteun­derlaget, vilket innebär en indragning av medel från kommunerna på ca 2,6 miljarder kronor. Av dessa föreslås att ca 100 milj. kr. återgår fill särskilt utsatta kommuner och landsfing.

Utskottet vill med anledning härav anföra följande. Befolkningsutveck-3   Riksdagen 1983/84. 5 samt. Nr 39

 

FiU 1983/84:39                                                        34

lingen totalt och i olika åldersklasser är av central betydelse för den kommunala ekonomin. Den senare delen av 1980-talet kommer att - till skillnad från förhållandena under 1960- och 1970-talen - kännetecknas av att totalbefolkningen är oförändrad. De totala kraven på volymtillväxt enligt proposifionen pä gmnd av befolkningsförändringar beräknas till -I-0,2%.

Den volymexpansion i kommunema pä ca 1 %, som föreslås i propositio­nen är ur samhällsekonomisk synpunkt alltför kraftig. Enligt utskottet är en begränsad volymexpansion av ungefär den omfattningen som ger oför­ändrad standard, om hänsyn tas till befolkningsändringar, godtagbar.

En sädan volymökning på ca 0,2 % är utifrån de bedömningar, som nu kan göras av kommunernas finansiella situafion förenlig med en minskning av statsbidragen i den storieksordning som anges i motion 2690 dvs. med ca 4,5 miljarder. Dessa beräkningar bygger på det faktum att kommunsek­torn fömtses få ett relativt gynnsamt finansiellt läge under de närmaste åren. Med den ekonomiska polifik som förordas i mofion 2690 kan infla-fionstakten väntas bli lägre än vad regeringens politik innebär, vilket ytteriigare förbättrar kommunernas situation.

Utskottet har mot här angiven bakgmnd inga invändningar mot de överväganden och förslag till åtgärder som framförs i motion 2690. Utskot­tet fillstyrker yrkande 3 i mofionen.

I motion 2686 (m) föresläs indragningar från kommunerna som är 3 miljarder kronor högre än de som föreslås i motion 2690. Enligt utskottets mening medför förslagen i motion 2686 en alltför kraftig begränsning av kommunernas verksamhet. Utskottet avstyrker därför motion 2686 yr­kande 10.

I motion 2689 (c) föreslås begränsningar av komnriunernas inkomster med i storleksordningen 3 miljarder kronor. Begränsningarna innebär en minskning av de specialdestinerade kommunbidragens storlek. Utskottet anser emellertid aU indragningarna bör göras lika för alla kommuner och landsfing genom att en avgift läggs på hela skatteunderlaget. Enligt utskot­tets mening är dessutom inte indragningen som föreslås i motion 2689 tilh-äckligt stor med hänsyn till det statsfinansiella läget. Av denna anled­ning avstyrker utskottet motion 2689 yrkande 1.

I motion 2687 (vpk) föreslås en förstärkning av den kommunala sektorn med 7,2 miljarder kronor. I motion 2957 (vpk) upprepas i en kort samman­fattning vad som anförts i motion 2687.

Enligt utskottets mening kan en expansion av kommunemas verksamhet i den storieksordning som förordas i motionema inte fillstyrkas vare sig av stabiliseringspolifiska eller statsfinansiella skäl. Utskottet avstyrker därför motionerna 2687 yrkande 3 och 2957 yrkande 3.

 

FiU 1983/84:39                                                        35

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande  den  ekonomiska  utvecklingen  i kommunsektorn m.m.

att riksdagen med anledning av proposifionerna 1983/84; 133 bi­laga 1 moment 4 och 1983/84:150 bilaga 1 moment 17 samt med avslag på motionerna 1983/84:2686 yrkande 10, 1983/84:2687 yrkande 3, 1983/84:2689 yrkande 1 och 1983/84:2957 yrkande 3 samt med bifall till mofion 1983/84:2690 yrkande 3 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen fill känna vad utskottet anfört.

4. Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m.

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Den svenska" och på s. 17 slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Förslagen i proposition 150 angående kommunernas ekonomi har en negativ verkan för kommunernas möjligheter att fylla sina uppgifter vad gäller rättvis fördelningspolitik och en politik för full sysselsättning. Ge­nom indragningen av den kommunala beskattningsrätten av juridiska per­soner fullföljs en politik som av socialdemokraterna i opposition kritise­rades hårt. Tillsammans med likviditetsindragningar frän kommunema som föreslås i proposition 200 försämras kommunernas läge väsentligt. De förslag som i kompletteringspropositionen läggs för att stimulera kommu­nala investeringar och den förbättring som sker för barnfamiljerna är inte tillräckliga för att på något avgörande sätt förbättra kommunernas ekono­miska situation.

Utskottet anser att inriktningen av den ekonomiska politiken som nu föresläs av regeringen vad gäller kommunema, är en eftergift gentemot en borgerlig politik som ser det som en utväg ur den ekonomiska "krisen" att bekämpa den offentliga sektoms tillväxt. Utskottet förordar i stället en poUtik i enlighet med vad som anförs i mofion 2687 (vpk) och 2957 (vpk).

Den kommunala sektorn har ansvaret för mänga viktiga uppgifter som griper direkt in i människornas liv. Barnomsorg, skola, äldreomsorg, fri-tidsakfiviteter och sjukvård, vatten, avlopp, kultur, social trygghet och bostadsförsörjning är alla viktiga uppgifter för den kommunala sektorn. Mest beroende av en fungerande kommunal verksamhet är de sämst avlö­nade och de mest utsatta gmpperna. Överklassen har bättre råd och mera kontakter att utnyttja de "privata" eller kommersiella alternafiven. Ned­skärningar eller dämpad utveckling av den kommunala sektorn slår därför klassmässigt mot de svagare i samhället. De ekonomiskt starka har intres­se av ökad privatisering både som spekulafionsobjekt, som ideologisk

 

FiU 1983/84:39                                                        36

vägröjare för deras borgerliga ideal och för att deras kontakter och ekono­miska överlägsenhet också där kan ge ökade förturer och privilegier.

Den offentliga sektorn kan genom en långsiktig och väl övervägd utbygg­nad bli ett aktivt arbetsskapande element. Dels genom att skapa en förbätt­rad infrastmktur som ger framtida sysselsättning, dels genom direkt ar­betsskapande verksamhet som fyller viktiga behov i samhället samfidigt som kostnaderna för arbetslösheten minskar.

Utskottet delar uppfattningen som förs fram i motion 2687 (vpk) att en kommunal expansion måste ses som ett viktigt led i kampen mot arbetslös­heten — och arbetslösheten är ett avgörande problem i den svenska ekono­min. Att som regeringen föreslå att kommunernas utveckling skall fortsätta att strypas åt för att skapa utrymme för ökad sysselsättning inom den "konkurrensutsatta sektorn" är därför direkt självmotsägande. Regering­ens proposition om den kommunala ekonomin strider mot kampen mot arbetslösheten.

Saken har också en djupgående ideologisk sida med allvarliga följder för folkets levnadsförhållande. Kommunernas ekonomi ser ut att vara relativt god - men detta är främst ett resultat av ofta hårdhänta nedskärningar. Detta leder till försämrad service, längre köer, sänkt standard för folket och många gånger försämrad eff"ektivitet. Detta skapar utrymme för krav om privatkapitcdistiska lösningar, vilka i sin tur - såsom visats - leder tiU ökade sociala skillnader.

I motion 2686 (m) framhålls att ekonomins inre och yttre balans inte kan återvinnas om den offentliga sektorn får fortsätta att växa. Volymtillväx­ten på grund av befolkningsförändringar är obetydliga. Motionärerna krä­ver därför nolltillväxt för kommunsektorn. I mofionen föreslås indragning­ar som är nära 7500 milj. kr. större än som föresläs i proposition 133. Utöver dessa förslag föreslås i motionen ett temporärt skattestopp för åren 1985 och 1986 och att en utredning av en permanent utformning av ett kommunalt skattetak genomförs.

Enligt utskottets mening är kravet i mofion 2686 på nolltillväxt i kom­munsektorn än mer oacceptabelt än regeringsförslagen. En ännu större neddragning av kommunernas inkomster med 7400 milj. kr. som föresläs i motion 2686 skulle bädda för en direkt reaktionär politik som obönhörligen slår mot de som mest behöver stöd och service via den offentliga sektom. Vidare skulle sysselsättningen inom kommunsektorn drastiskt försämras vilket är katastrofalt i rådande arbetsmarknadsläge. Mot här angiven bak­grund avstyrker utskottet mofion 2686 yrkande 10.

I motion 2690 (fp) föresläs indragningar från kommunerna som är mindre än vad som föresläs i motion 2686 (m). I jämföi-else med proposition 133 innebär förslagen i mofion 2690 en ytterligare neddragning med 4500 milj. kr.

 

FiU 1983/84:39                                                        37

Även i motion 2689 (c) föreslås begränsningar av kommunernas inkoms­ter. Totalt ger förslagen i mofionen en indragning av kommunala medel som är 3000 milj. kr. större än vad söm föreslås i proposifion 133.

Åtgärder av den storleksordning som föreslås i mofion 2689 (c) och i motion 2690 (fp) torde emellertid i likhet med de moderata förslagen fä ännu större negativa konsekvenser för den kommunala verksamheten än regeringspolitikens förslag innebär. Utskottet kan därför inte heller tillstyr­ka den inriktning av den kommunala ekonomiska verksamheten som före­slås i motion 2690 yrkande 3 såvitt nu är i fråga och 2689 yrkande 1.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande  den  ekonomiska  utvecklingen  i kommunsektorn
m. m.

att riksdagen med anledning av propositionerna 1983/84:133 bi­laga 1 moment 4 och 1983/84:150 bilaga 1 moment 17 samt med avslag på motionema 1983/84:2686 yrkande 10, 1983/84:2689 yrkande 1, 1983/84:2690 yrkande 3 såvitt nu är i fråga och med bifall till motionerna 1983/84:2687 yrkande 3 och 1983/84:2957 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Temporärt skattestopp

Lars Tobisson, Lennart Blom, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med "Vad gäller" och slutar med "yrkande 9" bort ha följande lydelse:

I motion 2686 (m) begärs skattestopp för åren 1985 och 1986. Ett dylikt skattestopp är ett nödvändigt komplement till den av utskottet förordade politiken i syfte att begränsa den kommunala sektoms expansion.

Utskottet noterar att konstitutionsutskottet i betänkande 1980/81:22 har Idarlagt att gmndlagsregleringen av den kommunala självbeskattningen innebär att kommunema ges en reell frihet att bestämma beskattningens storlek. Konstitutionsutskottet drog därför slutsatsen att ingrepp i kommu­nernas beskattningsrätt i och för sig bör undvikas men att något direkt hinder mot lagstiftning om skattetak icke föreligger.

Mot bakgmnd av vad konstitutionsutskottet anfört och utskottets ställ­ningstagande i övrigt finner utskottet att förslaget i mofion 2686 yrkande 9 till lag om begränsning i kommuns och landstingskommuns räU att ta ut skatt för åren 1985 och 1986, m. m., bör kunna tillstyrkas.

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2.        beträffande temporärt skatte stopp

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2686 yrkande 9 antar följande

FiU 1983/84:39                                                                   38

Förslag till

Lag om begränsning i kommuns och landstingskommuns rätt att ta ut skatt

för åren 1985 och 1986, ni. m.

Härigenom föreskrivs följande:

1   § Vid fastställande av skattesats för åren 1985 och 1986 får kommun eller landstingskommun ej överskrida den skattesats som kommunen eller landsfingskommunen har bestämt för år 1984.

2   § Om särskilda förhållanden i kommun eller landstingskommun påkallar det, får regeringen efter ansökan bevilja undantag frän 1 §. Ansökan inges till länsstyrelsen senast den 15 september året före det år ansökan avser.

3   § Högre skattesats än vad som är medgivet enligt 1 § får ej tillämpas vid debitering av kommunalskatt eller landstingsskatt för åren 1985 och 1986 enligt uppbördslagen (1953:272) eller vid utbetalning av sådan skatt för något av dessa år enligt lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m., om ej rege­ringen har beviljat undantag enligt 2 §.

6. Den kommunala beskattningen av juridiska persöner

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande pä s. 18 som börjar med "Förslaget i" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening innebär, som ocksä framhälls i motion 2687, regeringens förslag en slutlig konfiskering av den kommunala beskatt­ningsrätten av juridiska personer. Denna gäng skall kommunema i huvud­sak kompenseras — men likväl är förslaget i denna del en fortsatt strypning av den kommunala sektoms expansiva möjligheter.

Det finns naturligtvis vissa problem med den kommunala beskattningen av juridiska personer därför att den betyder mycket för vissa kommuner -i synnerhet kommuner där många företag har sina huvudkontor. Men det betyder ju också att dessa kommuner drabbas särskilt hårt av slopandet. Problem finns också av en annan natur: företagen kan välja att lokalisera sin verksamhet av skatteskäl - vilket särskilt missgynnar kommuner som tvingas ta ut förhållandevis höga skattesatser. Detta motiverar att själva uttaxeringen av den kommunala skatten på juridiska personer bör genom­föras fill en och samma skattesats, den för riket genomsnittliga kommunal­skatten. Därigenom verkar skatten "konkurrensneutralt". Emellertid bör hela den summa som tas in i kommunal skatt från juridiska personer återföras till den kommunala sektorn. Man kan diskutera hur detta återfö­rande skall ske.

 

FiU 1983/84:39                                                        39

En del — omkring hälften — bör gä till de kommuner i vilka beskattnings­objekten har sin verksamhet enär företagens verksamhet ofta åsamkar kommunerna infrastmkturella utgifter. Det handlar ju också om inkomster som huvudsakligen,skapats på orten. En andra hälft bör föras över till de mest utsatta kommunema för att bidra tUl en utjämning mellan kommuner­na. En särskild utredning bör snabbt tillsättas som ger ett konkret lagför­slag i denna riktning.

Vad utskottet här anfört bör ges regeringen till känna.

Med det sagda tillstyrker utskottet yrkande 1 i motion 2687.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande den kommunala beskattningen av juridiska personer att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2687 yrkande 1 såvitt nu är i fråga avslår i proposition 1983/84:133 bilaga 1 moment 1 a framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1982:221) med särskil­da bestämmelser angående det kommunala skatteunderlaget m. m..

7. Den kommunala beskattningen av juridiska personer

Lars Tobisson, Lennart Blom, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 18 som börjar med "Förslaget i" och slutar med "berörd del" bort ha följande lydelse:

Den kommunala beskattningen av juridiska personer har medfört pro­blem i flera hänseenden.

Inkomsterna från juridiska personer har varierat kraftigt från kommun till kommun. För företagen har skillnadema i utdebitering påverkat valet av lokaliseringsort, vilket medfört olämpliga effekter uc regionalpolifisk, synpunkt. Den kommunala beskattningen av företagen har verkat betung­ande för beskattningsmyndighetema, framför allt när det gäller företag med verksamhet i flera kommuner.

Mot bakgmnd härav och att utskottet anser att den kommunala utgifts­volymen inte bör öka ytterligare tillstyrker utskottet att den kommunala företagsbeskattningen avskaffas. Utskottet avstyrker med det anförda mo­tion 2687 yrkande 1 i berörd del.

8. Anslag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommu­nala företagsbeskattningen

Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Nils Åsling (c), Lennart Blom (m), Rolf Rämgård (c), Hugo Hegeland (m) och Margit Gennser (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "I mofioner­na" och slutar med "mofion 2690" bort ha följande lydelse:

 

FiU 1983/84:39                                                        40

I motionema 2686 (m), 2689 (c) och 2690 (fp) anförs att någon kompensa­fion inte bör utgå. Utskottet delar denna uppfattning. För att bl. a. begrän­sa tillväxten av den kommunala verksamheten samt för att stärka statsfi-nansema bör någon kompensafion inte utgå för den slopade kommunala företagsbeskattningen. Utskottet fillstyrker således motionerna 2686 yr­kande 2, 2689 yrkande 2, 2690 yrkande 4 samt hemställan i motion 2687 yrkande 1 såvitt nu är i fråga.

Utskottet kan emellertid inte ställa sig bakom motivet i mofion 2687 för att avslå anslaget, nämligen att den kommunala företagsbeskattningen skall bibehållas. Utskottet avstyrker med det anförda förslaget i proposi­fionen om bidrag fill kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslag till kommunerna med anledning av avskaf­fandet av den kommunala företagsbeskattningen att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2686 yrkande 2, 1983/84:2687 yrkande 1 såviu nu är i fråga, 1983/84:2689 yr­kande 2 och 1983/84:2690 yrkande 4 avslår i proposifion 133 bilaga 1 moment 3 framlagt förslag om anslag till Bidrag till kommunema med anledning av avskaffandet av kommunala' företagsbeskattningen,

9. Anslag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommu­nala företagsbeskattningen

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservation 6 — att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar med "Utskottet övergår" och på s. 19 slutar med "motion 2690" bort ha följande lydelse:

Då utskottet anser att kommunernas beskattningsrätt av företag bör behållas avstyrker utskottet det i propositionen begärda anslaget för kom­pensation till kommunena på 900 milj. kr.

Åven i motionerna 2686 yrkande 2, 2689 yrkande 2 och 2690 yrkande 4 yrkas avslag på detta anslag. Utskottet kan emellertid inte ställa sig bakom de i dessa motioner angivna motiveringarna till avslagsyrkandena.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande anslag till kommunerna med anledning av avskaf­fandet av den kommunala företagsbeskattningen att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2686 yrkande 2, 1983/84; 2687 yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 1983/84:2689 yr­kande 2 och 1983/84:2690 yrkande 4 avslår i proposifion 133

 

FiU 1983/84:39                                                       41

I

bilaga 1 moment 3 framlagt förslag om anslag till Bidrag till kommunema med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen,

10. Vissa ersättningar till kyrkofonden

Nils Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med "I ett" och slutar med "kyrkliga kostnader" bort ha följande lydelse:

Riksdagen har nyligen beslutat att kyrkofonden för nästa budgetår skall erhålla bidrag på gmnd av indragna skatteutjämningsmedel med endast 44 milj. kr. Bidraget skall därefter upphöra. Då beslut fattades om det nya skatteutjämningssystemet var avsikten atl det årligen skulle utgå ett bidrag med 88 milj. kr. till kyrkofonden. Såväl 1983 års som 1984 års kyrkomöte har ansett att statsbidraget borde utgå med detta belopp tills vidare.

Mot denna bakgmnd innebär ett genomförande av det nu aktuella rege­ringsförslaget ytterligare ett hårt slag för de små församlingarna. Som ovan redovisats föreslås att kompensation till församlingarna - via kyrkofonden

-  skall utgå med endast 85 milj. kr. under år 1985, vilket är 50% av det
beräknade årliga inkomstbortfallet. Det är emellertid att märka att in­
komstbortfallet beräknats enligt 1984 års taxering och det kan därför med
fog antas att förlusten för församlingarna kommer att bli större än de 85
milj. ler. som regeringens förslag innebär. Det totala inkomstbortfallet för
kyrkofonden och församlingama som i .enlighet med det sagda kan uppstå
kan enligt utskottets mening äventyra fömtsättningama för den skatteut­
jämning till förmån för smä och ofta inkomstsvaga församlingar som sker
över kyrkofonden. Utskottet kan på gmnd av det anförda inte godta
regeringens förslag. Detta bör ändras i enlighet med vad som föreslås i
motion 2689 (c) yrkande 5. Till kyrkofonden bör därför för nästa budgetår

— utöver vad riksdagen redan har anvisat, 5051000 kr. — 85 milj. kr.
anvisas.

Utskottet biträder den föreslagna ändringen i lagen (1970:940) om kyrk­liga kostnader.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande vissa ersättningar till kyrkofonden

att riksdagen med anledning av proposifion 1983/84:133 bilaga 2 moment 1 samt med bifall till motion 1983/84:2689 yrkande 5 till Vissa ersättningar till kyrkofonden för budgetåret 1984/85 under trettonde huvudtiteln - utöver av riksdagen tidigare anvisat belopp' - anvisar ett anslag av 90051000 kr.,

' Prop. 1983/84:100 bil. 15 p. C 3, KrU 14, rskr 225.

 

FiU 1983/84:39                                                                   42

11. Den kommunala garantibeskattningen av fastigheter

Nils Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande pä s. 20 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "avstyrks därför" bort ha följande lydelse:

För taxerad fastighet erlägger ägaren idag kommunal skatt på ett intäkts­belopp av 2% på taxeringsvärdet. Även om det inte klart utsäges i proposi­tion 133 blir resultatet av att den kommunala beskattningen av juridiska personer slopas, att även garantiskatten från fastigheter ägda av juridiska personer försvinner. Utskottet anser att den kommunala garanlibeskatt-ningen av fastigheter ägda av juridiska personer bör finnas kvar, eftersom kommunema ofta måste göra stora åtaganden för samhällsutbyggnaden i samband med industrilokaliseringar. Debitering och uppbörd bör kunna administreras av respektive kommun. Utskottet tillstyrker således motion 2688.

dels utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande den kommunala garantibeskattningen av fastigheter att riksdagen med bifall till mofion 1983/84:2688 hos regeringen begär förslag om att juridiska personers garantiskatt på taxe­ringsvärdet bibehålls som en kommunal skatt och att det blir en av kommunen verkställd debitering och uppbörd,

12. Konsekvenserna för stockholmsregionens kommuner vid slopad kom­munal företagsbeskattning

Lars Tobisson, Lennart Blom, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "motion 2501" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att av den budgetmässiga förstärkning som indragning­arna av de specialdestinerade bidragen till kommunerna och den slopade kommunala företagsbeskattningen innebär och som utskottet förordar, bör 1 miljard kronor återföras till de kommuner som drabbas särskilt hårt. Utskottet vill också peka på att inom ramen för skatteutjämningskommit­téns arbete skall särskilt beaktas vilka förändringar som kan bli nödvän­diga att vidta i skatteutjämningssystemet på grund av att den kommunala företagsbeskattningen slopas. Mot bakgmnd härav avstyrker utskottet motion 2501.

 

FiU 1983/84:39                                                                   43

13. Konsekvenserna för stockholmsregionens kommuner vid slopad kom­munal företagsbeskattning

Nils Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) anser att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Som utskottet" och slutar med "motion 2501" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den kommunala garanfibeskattningen bibe­hållas för fastigheter ägda av juridiska personer. Det innebär alt motionens syfte fill viss del blir tillgodosett, varför motion 2501 avstyrks.

14. Konsekvenserna för Stenungsunds kommun vid slopad kommunal före­tagsbeskattning

Lars Tobisson, Lennart Blom, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla m) anser att den del av utskottels yttrande som på s. 20 börjar med "Med anledning" och pä s. 21 slutarmed "motion 2953" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att av den budgetmässiga förstärkning som indragning­arna av de specialdestinerade bidragen till kommunerna och den slopade kommunala företagsbeskattningen innebär och som utskottet förordar, bör 1 miljard kronor återföras till de kommuner som drabbas särskilt hårt. Utskottet vill också peka på att inom ramen för skatteutjämningskommit­téns arbete skall särskilt beaktas vilka förändringar som kan bli nödvän­diga att vidta i skatteutjämningssystemet på grund av att den kommunala företagsbeskattningen slopas. Mot bakgmnd härav avstyrker utskottet mofion 2953.

15. Konsekvenserna för Stenungsunds kommun vid slopad kommunal före­tagsbeskattning

Nils Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Med anledning" och på s. 21 slutar med "motion 2953" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening bör den kommunala garantibeskattningen bibe­hållas för fastigheter ägda av juridiska personer. Det innebär att motionens syfte till viss del blir tillgodosett. För övrigt anser utskottet att i de fall en kommun drabbas speciellt hårt av slopandet av den kommunala beskatt­ningen av juridiska personer, bör detta problem lösas inom ramen för det förhöjda stödet till extra skatteutjämningsbidrag. Med det anförda av­styrker utskottet motion 2953.

 

FiU 1983/84:39                                                                   44

16. Konsekvenserna för Stenungsunds kommun vid slopad kommunal före­tagsbeskattning

Björn Molin (fp) anser alt den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med "Med anledning" och på s. 21 slutar med "motion 2953" bort ha följande lydelse;

Utskottet anser att den av samhällsekonomiska orsaker nödvändiga minskningen av statsbidragen till kommunerna bör uppgå till totalt 4,5 miljarder kronor. Kommunernas inkomstbortfall till följd av den slopade kommunala företagsbeskattningen uppgår till 2 miljarder kronor. Den yt­terligare nödvändiga minskningen av bidragen bör enligt utskottets mening ske genom att en avgift pä 0,45% läggs pä hela skatteunderlaget. Denna avgift inbringar 2,6 miljarder kronor varav 100 milj. kr. bör återgå till kommuner som drabbas särskilt hårt av här föreslagna minskningar i statsbidragen.

Vad gäller konsekvenserna för Stenungsunds kommun vill utskottet emellertid framhålla, att det åligger regeringen att bedöma vilka kommuner som skall få del av det extra bidraget på 100 milj. kr. Denna bedömning skall ske med hänsyn fill hur stort inkomstbortfall de föreslagna åtgärderna medför för olika kommuner.

Med det anförda avstyrker utskottet motion 2953.

17. Begränsningar i statsbidragen till kommunerna

Lars Tobisson, Lennart Blom, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som pä s. 21 börjar med "Som fidigare" och på s. 23 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås en neddragning av skatteutjämningsbidragen för år 1985. Den fömtses ske genom att grundgarantin minskas med en procentenhet för kommuner och landsfing. Spärreglerna anknutna till sys­temet minskar också med en procentenhet.

I motion 2686 (m) framhålls att skatteutjämningssystemet är förknippat med vissa brister. Motionärema hävdar att systemets konstmktion har innebörden att samtidigt som det lockar till skattehöjning medverkar det även till att hindra skattesänkningar i kommuner som får skatteutjämnings­bidrag. Men även om systemet har dessa brister vill motionärema att den parlamentariska kommitté som utför en översyn av skatteutjämningssyste­met (Dir. 1983:46) bör avvaktas. Som alternafiv till den föreslagna indrag­ningen av medel nämner motionärerna förslag om indragning av special­destinerade statsbidrag till kommunerna på drygt 5,5 miljarder kronor för år 1985.

 

FiU 1983/84:39                                                       45

Redukfionen av medelsöverföringen till den kommunala sektorn föreslås fä formen av ett borttagande av statsbidragen till driften av kliniker för psykiskt sjuka (4516 miljoner), till driften för särskolor (449 miljoner), fill ersättning av lokal och regional kollektiv persontrafik (252 miljoner) och till färdtjänst (325 miljoner), tillsammans ca 5,5 miljarder kronor. Dämt­över föreslås i olika separata motioner minskningar av statsbidrag i stor­leksordningen 0,9 miljarder kronor.

Indragningen av nämnda bidrag är enbart att se som den tekniska kon­stmktion som varit mest närliggande att välja. Till ingen del innebär den någon anvisning fill kommuner och landsting hur den kommunala verk­samheten skall anpassas till en lägre total utgiftsnivå. Inom den kommuna­la självstyrelsens ram ankommer det på kommuner och landsfing att förde­la tillgängliga medel på olika ändamål.

Det långsiktiga målet bör vara en successiv minskning av de specialdes­tinerade bidragen i syfte att öka kommunemas självständighet och minska den finansiella belastningen på statsbudgeten, anför motionärerna.

Liksom i motion 2686 avvisas i motionema 2689 (c) och 2690 (fp) förslaget i propositionen att dra ned ökningen i skatteutjämningsbidraget.

Utskottet anser i likhet med motionärema att minskningarna av statsbi­dragen till kommuner bör ske bland de specialdestinerade och inte, som regeringen föreslår, genom förändringar i skatteutjämningssystemet. De specialdestinerade bidragen medför en omfattande statlig styrning av kom­muner och landsting. Bidragen har därför ofta varit förbundna med villkor om enhetlig standard. I många fall är de statliga föreskrifterna mycket detaljerade. Utskottet anser därför att den statliga detaljregleringen av kommunema måste minska radikalt. Härigenom ges kommunerna möjlig­het att förfoga över sina resurser på ett mera rationellt sätt, vilket underlät­tar en eftersträvansvärd produktivitetshöjning.

Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna 2686 yrkande 3, 2689 yrkande 3 och 2690 yrkande 1. Utskottet tillstyrker dessutom det formella yrkandet i motion 2687 om avslag på propositionens förslag att förändra skatteutjämningssystemet.

Kommunernas och landstingskommunernas finansiella ställning och lik­viditet är genomsnittligen god. Det finns dock ett mindre antal kommuner och landsting, som befinner sig i ett finansiellt utsatt läge. Det finns därför skäl att som föreslås i motion 2686 anvisa en miljard kronor som riktat stöd till sådana kommuner som drabbas speciellt hårt av indragningar av de specialdestinerade statsbidragen, liksom till kommuner som drabbas hårt, när skatteunderlaget från de juridiska personerna dras in.

Utskottet avstyrker med det anförda regeringens förslag till förändringar av skatteutjämningsbidragen och tillstyrker förslagen i motion 2686 yrkan­dena 4-8.

I motion 2690 (fp) föresläs som alternativ till förslaget i proposilionen att

 

FiU 1983/84:39                                                        46

dra ner ökningen i skatteutjämningsbidraget, en indragning av medel från kommunsektorn genom att en avgift på 0,45 % läggs på hela det kommuna­la skatteunderlaget.

Förslaget att införa en sådan avgift har utskottet tidigare tillbakavisat (FiU 1982/83:45 s. 24). Utskottet framhöll vid detta fillfälle att flera be­tänkligheter kan anföras mot ett sådant förfarande. Förslaget har samma innebörd som en begränsning av skatteunderlaget för fysiska personer. Utskottet ser ingen anledning att nu ändra sitt ställningstagande. Utskottet avstyrker motion 2690 yrkande 2.

I motion 2689 (c) föreslås att samtliga specialdestinerade bidrag med undantag för dem som används inom utbildningssektom fr. o. m. den 1 januari 1985 skall minskas med 10% jämfört med statsbudgetens förslag. Enligt motionen innebär detta att ca 2 miljarder kronor frigörs. Hälften av detta belopp vill motionärerna avsätta till ett nytt generellt statsbidragssys­tem. Motiven till att införa ett sådant system utvecklas närmare i motion 2143 av Ivar Franzén (c) samt i motion 1353 med hemställan i motion 1354 (c).

Genom att avveckla de specialdestinerade bidragen och övergå till ett generellt bidragssystem stärks, menar motionärema, den kommunala självstyrelsen, samtidigt som det bidrar till att den kommunala verksamhe­ten effektiviseras. I motion 2143 anges rikfiinjer för hur ett sådant system kan utformas. Utgångspunkten skall vara de allmänna principer som gäller för den kommunala skatteutjämningen.

I skatteutjämningskommitténs uppdrag ingår att undersöka möjligheter­na och konsekvenserna av att överföra vissa specialdestinerade statsbi­drag till skatteutjämningssystemet. Med hänvisning till vad som här anförs och till det pågående arbetet med att reformera nuvarande statsbidragssys­tem avstyrker utskottet motionema 1354, 2143 och 2689 yrkande 6.

dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande begränsningar i statsbidragen till kommunerna

a.           att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2686 yrkande
3, 1983/84:2687 yrkande 2, 1983/84:2689 yrkande 3 och 1983/
84:2690 yrkande 1 avslår i proposition 1983/84:133 bilaga 1 mo­
ment 1 b framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1979:362) om
skatteutjämningsbidrag,

b.           aU riksdagen avslår mofionerna 1983/84:1354, 1983/84:2143,
1983/84:2689 yrkande 6 och 1983/84; 2690 yrkande 2,

c.           att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2686 yrkandena
4-8

dels beslutar att med ändring av tidigare beslut till Bidrag till driften av kUniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1984/ 85 anvisa ett med 2258000 kr. reducerat förslagsanslag,

 

FiU 1983/84:39                                                       47

dels beslutar att med ändring av tidigare beslut till Bidrag till driften av särskolor för budgetåret 1984/85 anvisa ett med 225000000 kr. reducerat förslagsanslag,

dels beslutar att med ändring av tidigare beslut till Ersättning av lokal och regional kollektiv persontrafik för budgetåret 1984/85 anvisa ett med 126000000 kr. reducerat förslagsanslag, dels beslutar att med ändring av tidigare beslut till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1984/85 anvisa eU med 163000000 kr. reducerat förslagsanslag,

dels beslutar att till Bidrag till kommunema med anledning av avskaffandet av kommunala företagsbeskattningen och bespa­ringarna i de specialdestinerade statsbidragen för budgetåret 1984/85 anvisa eU förslagsanslag av 1000000000 kr.

18. Begränsningar i statsbidragen till kommunerna

Nils Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 21 börjar med "Som fidi­gare" och på s. 23 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

I proposition 133 föresläs en neddragning av skatteutjämningsbidragen för år 1985 genom att gmndgarantin minskas med en procentenhet för kommuner och landsting. Spärreglerna anknutna fill systemet föreslås därvid också minskas med en procentenhet.

Regeringens förslag avvisas i motion 2686 (m), motion 2689 (c), motion 2690 (fp) och motion 2687 (vpk).

Utskottet anser att kommunema bör ges likvärdiga ekonomiska arbets-fömtsättningar. Detta arbete bedrivs inom ramen för skattekraftsutjäm­ningen.

Åtskilligt har under de tvä senaste årtiondena gjorts för alt ge kommu­nerna mer jämlika ekonomiska arbetsfömtsättningar. Det har skett genom etapp visa förbättringar av skattekraftsutjämningen.

Reformsträvandena inom den statliga skattekraftsutjämningen var sär­skilt markerade under perioden 1976-1982. Skatteutjämningsbidragen ökade från drygt 2,5 miljarder kronor år 1976 till ca 10 miljarder kronor är 1982. ,

Trots dessa förstärkningar av den stafiiga skatteutjämningen kvarstår fortfarande stora skillnader mellan kommunerna ifråga om skattekraft.

Utskottet avvisar därför i enlighet med motionerna 2686 yrkande 3, 2689 yrkande 3, 2690 yrkande 1 och 2687 yrkande 2 regeringens förslag att grundgarantin i skatteutjämningssystemet generellt skall minskas med en procentenhet. I analogi härmed avvisar utskottet ocksä indragningen av 70 kr. per invånare för kommunema utanför skatteutjämningssystemet.

 

FiU 1983/84:39                                                        48

Statsbidragen i övrigt till kommunerna

I motion 2686 (m) föreslås kraftiga nedskärningar av vissa specialdesti­nerade bidrag. Reduktionen av medelsöverföringen till den kommunala sektorn skall enligt motionen ske främst genom ett borttagande av statsbi­dragen till driften av kliniker för psykiskt sjuka, driften av särskolor, ersättning för lokal och regional kollektiv persontrafik och till färdtjänst. Sammantaget innebär dessa förslag en neddragning av angivna specialdes­tinerade bidrag med mer än 5,5 miljarder kronor.

UtskoUet avvisar en neddragning av denna storleksordning och vill här göra det tillägget att, även om det nuvarande stalsfinansiella läget kräver en noggrann prövning av alla utgifter över statsbudgeten, är de besparings­områden som utpekas i mofion 2686 frän fördelningssynpunkt illa valda. Utskottet avstyrker följaktligen motion 2686 yrkandena 4-8.

I motion 2690 (fp) föreslås indragning av medel från kommunsektorn genom att en avgift pä 0,45 % läggs på hela det kommunala skatteunderla­get. Utskottet förespråkar en annan metod för minskad finansiell överfö­ring från staten till kommunsektorn nämligen aU begränsa de specialdesfi-nerade bidragen. Utskottet avstyrker därför motion 2690 yrkande 2.

I motion 2689 (c) föresläs att samtliga specialdeslinerade bidrag med undantag för dem som används inom utbildningssektorn fr.o.m. den 1 januari 1985 skall minskas med 10% jämfört med statsbudgetens förslag. Enligt motionen innebär detta att ca 2 miljarder kronor frigörs. Hälften av detta belopp vill motionärerna avsätta till ett nytt generellt statsbidragssys­tem. Motiven till att införa ett sådant system utvecklas närmare i motion 2143 av Ivar Franzén (c) samt i motion 1353 med hemställan i motion 1354 (c).

I motion 2143 skisseras eU förslag till utformning av ett mer generellt system.

Ett avgörande inslag i strävandena att stärka den kommunala självstyrel­sen och att effektivisera den kommunala verksamheten måste enhgt ut­skottet bli en begränsning av kostnadsdrivande statlig reglering. De spe-cialdesfinerade statsbidragen som idag utgår till ca 90 olika kommunala och landstingskommunala verksamheter, belöper sig sammantaget fill över 40 miljarder kronor. Strävan bör vara att etappvis omfördela dessa re­surser till ett system med mer generellt utgående statsbidrag, dvs. i förhål­lande fill tex folkmängd, åldersfördelning, geografiska avstånd, klimat. Med eU sådant system skulle lokala och regionala anpassningar underiät-tas och därigenom statsbidragspengarna bli "drygare". Samhällsekono­miskt orationella beslut på gmnd av bidragstänkande skulle undvikas.

Utskottet anser att det nu är dags att ta första steget i denna reformering av statsbidragssystemet. Utskottet föreslår därför att regeringen får i upp­drag att framlägga förslag om alt samtliga specialdestinerade statsbidrag, utom dem som gäller utbildningssektorn, fr.o.m. 1 januari 1985 minskas med 10% jämfört med statsbudgetens förslag. Inom utbildningsområdet

 

FiU 1983/84:39                                                                       49

sker fördelningen redan idag relativt jämnt varför detla område åtminstone tillsvidare kan undantas. Detta skulle innebära att ca 2 miljarder kronor frigörs. Därav bör hälften avsättas till ett nytl generellt statsbidragssystem med den inriktning som ovan skisserats. Utskotlels förslag har samma motiv men annan teknik jämfört med förslagel i molion 2143. Utskottet lillslyrker således mofion 1354 och motion 2689 yrkande 6 men avstyrker molion 2143.

dels utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse;

10. beträffande begränsningar i statsbidragen till kommunerna

a.              att riksdagen med bifall fill mofionerna 1983/84:2686 yrkande
3, 1983/84:2687 yrkande 2, 1983/84:2689 yrkande 3 och 1983/
84:2690 yrkande 1 avslår i proposition 1983/84:133 bilaga 1 mo­
ment 1 b framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1979: 362) om
skatteutjämningsbidrag,

b.              att riksdagen avslår motionema 1983/84:2143, 1983/84:2687
yrkandena 4-8 och 1983/84: 2690 yrkande 2,

c.               att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1354 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört rörande
minskad statlig styrning av kommunema och behovet av mer
generella statsbidragsformer,

d.              att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2689 yrkande 6
hos regeringen begär förslag i enlighet med vad utskottet anfört
om överföring av vissa delar av de specialdestinerade bidragen
till ett generellt bidrag.

19. Begränsningar i statsbidragen till kommunerna

Björn Molin (fp) anser att

dels den del av utskottets yttrande som pä s. 21 börjar med "Som tidigare" och på s. 23 slutar med "yrkande 2" bort ha följande lydelse:

I propositionen föreslås en neddragning av skatteutjämningsbidragen för år 1985. Den fömtses ske genom att grundgarantin minskas med en pro­centenhet för kommuner och landsting. Spärreglerna anknutna till syste­met minskar också med en procentenhet.

I motion 2690 (fp) avvisas förslaget i proposilionen att dra ner ökningen i skatteutjämningsbidraget. Molionärerna föreslår som alternativ en indrag­ning av medel från kommunsektorn genom att en avgift på 0,45% läggs på hela det kotnmunala skatteunderlaget.

Liksom i molion 2690 avvisas i motionerna 2686 (m) och 2689 (c) förslaget att dra ner ökningen i skatteutjämningsbidraget. 4    Riksdagen 1983/84. 5 saml. Nr 39

 

FiU 1983/84:39                                                                       50

Ulskottel delar den uppfattning som framförs i mofionerna 2686. 2689 och 2690 atl regeringens förslag till förändringar i skalleutjämningssyste-met bör avvisas. Utskottet tillstyrker därför motionerna 2686 yrkande 3. 2689 yrkande 3 och 2690 yrkande I. Utskollel tillstyrker dessuton det formella yrkandet i motion 2687 om avslag på propositionens förslag att förändra skatteutjämningssystemet.

Med anledning av motionerna 2686, 2689 och 2690 vill utskottet därut­över anföra följande.

1 stället för att, som föreslås i propositionen, dra in medel från kommu­nerna genom en provisorisk förändring av skatleutjämningssyslemel, före­slås i motion 2690 följande metod.

En avgift läggs på hela kommunsektorns skatteunderlag. Indragningen slår därmed lika för alla kommuner och landsting, vilket utskollel anser vara en stor fördel. Med denna metod kan pä sikl del kommunala skatleut­jämningssyslemel göras om lill ell inomkommunalt uljämningssyslem, efter modell från systemet för de kyrkliga kommunerna. Inkomsterna från avgiften bör således gä till staten och användas för de skatteutjämningsbi­drag som utbetalas på grundval av skillnader i skattekraft på grund av olika befolkningsstruktur m. m.

Enligt utskottets mening är i jämförelse med förslaget i proposilionen detta tillvägagångssätt att föredra. Utskottet föreslär därför att en avgift på 0,45% läggs på hela skatteunderlaget. En sådan avgift inbringar något mer än 2,6 miljarder kronor varav ca 100 milj. kr. bör återgå till kommuner som i särskilt hög grad drabbas av de föreslagna förändringarna i statsbidrags­systemet och av den slopade kommunala beskattningen av juridiska perso­ner.

Mot bakgrund av vad utskottet här anfört tillstyrker utskottet yrkande 2 i motion 2690.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motionerna 1354 (c), 2143 av Ivar Franzén (c) och 2689 (c) atl genom att avveckla de specialdes­tinerade bidragen och övergå till etl generellt bidragssystem stärks den kommunala självstyrelsen, samtidigt som del bidrar till alt den kommunala verksamheten effektiviseras.

1 skatteutjämningskommitténs uppdrag ingår emellertid atl undersöka möjlighelerna och konsekvenserna av att överföra vissa specialdestinerade statsbidrag till skalteutjämningssystemet. Med hänvisning till del på­gående arbetet med att reformera nuvarande statsbidragssystem avstyrker utskotlet motionerna 1354, 2143 och 2689 yrkande 6.

1 motion 2686 (m) framhålls atl skatleuljämningssystemet är förknippat med vissa brister. Men enligt motionärerna bör den pariamentariska kom­mitté avvaktas som utför en översyn av skalteutjämningssystemet (Dir. 1983:46). Som alternativ till den föreslagna indragningen av medel anvisar molionärerna kraftiga nedskärningar av vissa specialdestinerade bidrag.

 

FiU 1983/84:39                                                                      51

Sammanlaget innebär dessa förslag en neddragning av angivna specialdes­tinerade bidrag med 5.5 miljarder kronor.

Utskotlet delar den uppfattning som framförs i mofion 2686 atl statsbi­dragen till kommunerna måste minska av främst budgetpoliliska skäl. Enligt utskottets mening är emellertid omfattningen av neddragningen som föreslås alltför hög. Utskottet anser också alt flera av de områden som skulle drabbas av denna minskning i statsbidraget är mindre väl valda. Utskottet avstyrker därför motion 2686 yrkandena 4-8.

dels utskottets hemstiillan under 10 bort ha följande lydelse;

10. belräffande begränsningar i statsbidragen till kommunerna

a.              atl riksdagen med bifall lill motionerna 1983/84:2686 yrkande
3, 198.3/84:2687 yrkande 2. 1983/84:2689 yrkande 3 och 198.3/
84:2690 yrkande I avslår i proposition 1983/84; 133 bilaga I mo­
ment I b framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1979; 362) om
skatteutjämningsbidrag.

b.              atl riksdagen avslår motionerna 198.3/84: 1354, 1983/84:2143,
I98.V84: 2686 yrkandena 4-8 och 198.3/84; 2689 yrkande 6,

c.              att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2690 yrkande 2
hos regeringen begär förslag lill utformning av ell avgiftssystem
för finansiering av del kommunala skalleutjämningssystemet en­
ligt vad utskollel anfört.

20. Anslag till skatteutjämningsbidrag lill kommunerna

Lars Tobisson, Lennart Blom, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla m) anser - under föruisällning av bifall lill reservation 17 — all

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Medelsbe­hovet för" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Medelsbehovet för anslaget till skalteutjämningssystemet under budget­året 1984/85 avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1984 och första hälften av år 1985. Storleken av de skatteutjämningsbidrag, som ulskottel föreslår för år 1984 och de beräknade bidragen för år 1985 framgår av följande sammanställning. Någon sänkning av gmndgarantin, som regeringen föreslagit men utskottet avstyrkt, finns alltså ej inräknad i beloppen. Å andra sidan finns ej heller inlagt någon höjning av den extra skatleiiljämningen på grund av den av regeringen föreslagna likviditetsin­dragningen från kommuner och landsting.

 

FiU 1983/84:39                                                        52

Skatteutjämningsbidrag åren 1984 ocli 1985

Milj, kr.

1984                                                                      1985

6259

6389

4691

5 136

85

85

300

-

Kommuner Landstingskommuner Extra skatteutjämningsbidrag Särskilt riktat stöd

11335                                                                   11610

Sammantaget beräknas bidragen för år 1984 uppgå till 11 335 milj. kr. och 11 610 milj. kr. för år 1985. För budgetåret 1984/85 föreslår utskottet att 11 473 milj. kr. anvisas till skatleutjämningssyslemel.

Mot bakgrund av att såväl moderata samlingspartiet som folkpartiet och centerpartiet avvisar förslagel i proposition 200 att genomföra en temporär likvidiletsindragning frän kommunerna avstyrks i motion 2933 (m), motion 2956 (fp) och motion 2941 (c) förslaget i proposition 150 alt ytteriigare förstärka anslaget lill skatteutjämningsbidraget. Utskottet delar motionä­rernas uppfattning att likviditetsindragningen bör avvisas och anser därför att någon ytteriigare förstärkning av skatteutjämningsbidragen med 90 milj. kr. för 1985 ej behövs.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört om skatteutjämningsbidragen yrkar utskottet bifall lill motionerna 2686 yrkande I, 2933 yrkande 4, 2941 yrkande 19 och 2956 yrkande 4. Utskottet avstyrker således förslaget i proposition 150 samt i motionerna 2689 yrkande 4 och 2690 yrkande 5.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna alt riksdagen med anledning av proposition 1983/84: 133 bilaga I moment 2 och med bifall till motionerna 1983/84:2686 yrkande 1, 1983/84:2933 yrkande 4, 1983/84:2941 yrkande 19 och 1983/ 84: 2956 yrkande 4 samt med avslag på proposition 1983/84; 150 bilaga I moment 8 och motionerna 1983/84:2689 yrkande 4 och 1983/84:2690 yrkande 5 till Skatteutjämningsbidrag till kommu­nerna m.m. för budgetåret 1984/85 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 11 471 000000 kr..

21. Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna

Nils Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) anser - under förutsättning av bifall till reservation 18 - att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Medelsbe­hovel för" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

 

FiU 1983/84:39                                                                      53

Medelsbehovet för anslaget fill skatleutjämningssyslemel under budget­året 1984/85 avser bidrag som utbetalas under andra hälften av är 1984 och första hälften av år 1985. Storleken av de skatteutjämningsbidrag, som utskottet föreslår för år 1984 och de beräknade bidragen för år 1985 framgår av följande sammanställning. Någon sänkning av gmndgarantin, som regeringen föreslagit men utskottet avstyrkt, finns alltså ej inräknad i beloppen. Å andra sidan finns ej heller inlagt någon höjning av den extra skatteutjämningen på grund av den av regeringen föreslagna likviditelsin-dragningen från kommuner och landsling.

Skatteutjämningsbidrag åren 1984 och 1985

Milj. kr.

1984                                                                     1985

62.59

6 389

4691

5 136

85

110

300

-

Kommuner Landstingskommuner Extra skatteutjämningsbidrag Särskilt riklat stöd

11335                                                                   11635

Sammantaget beräknas bidragen för år 1984 uppgå lill 11335 milj. kr. och 11 635 milj. kr. för år 1985. För budgetårel 1984/85 föreslår ulskoltet atl 11 485 milj. kr. anvisas till skalteutjämningssystemet.

Mot bakgrund av att såväl moderala samlingspartiet som folkpartiet och centerpartiet avvisar förslaget i proposition 200 atl genomföra en temporär likvidiletsindragning från kommunerna avstyrks i motion 2933 (m), molion 2956 (fp) och motion 2941 (c) förslagel i proposition 150 atl ylterligare förslärka anslaget till skatteutjämningsbidraget. Utskollel delar motionä­rernas uppfallning att likvidiletsindragningen bör avvisas och anser därför alt någon ylterligare förstärkning av skatteutjämningsbidragen med 90 milj. kr. för 1985 ej behövs.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört om skatteutjämningsbidragen yrkar utskollel bifall till motionerna 2689 yrkande 4, 2933 yrkande 4, 2941 yrkande 19 och 2956 yrkande 4. Ulskoltet avslyrker således förslagel i proposition 150 samt i motionerna 2686 yrkande I och 2690 yrkande 5.

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande anslag till skatteutjämningsbidrag titt koinmiineriia atl riksdagen med anledning av proposition 1983/84; 133 bilaga 1 moment 2 och med bifall lill motionerna 1983/84; 2689 yrkande 4, 1983/84:2933 yrkande 4, 1983/84:2941 yrkande 19 och 1983/ 84: 2956 yrkande 4 samt med avslag på proposition 1983/84: 150 bilaga I moment 8 och motionerna 1983/84: 2686 yrkande 1 och 1983/84:2690 yrkande 5 till Skatteutjämningsbidrag till kommu­nerna m.m. för budgetårel 1984/85 under sjunde huvudtiteln anvisar etl förslagsanslag av 11 485000000 kr., 5    Riksdagen 1983/84. 5 saml. Nr 39

 

FiU 1983/84:39                                                        54

22. Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna

Björn Molin (fp) anser — under förutsättning av bifall till reservation 19 - att

dels den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med "Medelsbe­hovel för" och slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Medelsbehovel för anslaget lill skalteutjämningssystemet under budget­året 1984/85 avser bidrag som utbetalas under andra hälften av år 1984 och första hälften av är 1985. Storleken av de skatteutjämningsbidrag, som ulskoltet föreslår för är 1984 och de beräknade bidragen för år 1985 framgår av följande sammanställning. Någon sänkning av gmndgarantin, som regeringen föreslagit men utskottet avstyrkt, finns alltså ej inräknad i beloppen. Å andra sidan finns ej heller inlagt någon höjning av den extra skalteutjämningen pä grund av den av regeringen föreslagna likvidiletsin­dragningen från kommuner och landsling.

Skatteutjämningsbidrag åren 1984 och 1985

Milj, kr.

 

 

1984

1985

Kommuner Landstingskommuner Extra skatteutjämningsbidrag Särskilt riktat stöd

62.59

4691

85

300

6 389

5 136

110

 

11335

11635

Avgår inkomster

-

2500

 

11335

9135

Sammantaget beräknas bidragen för år 1984 uppgå lill 11335 milj. kr. och 9 135 milj. kr. för år 1985. För budgelårel 1984/85 föreslär ulskouet all 10236 milj. kr. anvisas till skatleutjämningssyslemel.

Mol bakgrund av all såväl moderala samlingspartiet som folkpartiet och centerpartiet avvisar förslagel i proposition 200 att genomföra en temporär likviditetsindragning från kommunerna avstyrks i motion 2933 (m), motion 2956 (fp) och' motion 2941 (c) förslaget i proposition 150 atl ytteriigare förstärka anslaget lill skatteutjämningsbidraget. Utskottet delar motionä­rernas Uppfattning alt likvidiletsindragningen bör avvisas och anser därför all någon ytteriigare förstärkning av skatteutjämningsbidragen med 90 milj. kr. för 1985 ej behövs.

Mot bakgrund av vad utskottet anfört om skatteutjämningsbidragen yrkar utskottet bifall lill motionerna 2690 yrkande 5, 2933 yrkande 4, 2941 yrkande 19 och 2956 yrkande 4. Utskottet avstyrker således förslaget i proposition 150 samt i motionerna 2686 yrkande 1 och 2689 yrkande 4.

 

FiU 1983/84:39                                                                      55

dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:

11. beträffande anslag till skatteutjämningsbidrag till kommuner­na

att riksdagen med anledning av proposition 1983/84; 133 bilaga 1 moment 2 och med bifall till motionerna 1983/84:2690 yr­kande 5, 1983/84:2933 yrkande 4, 1983/84:2941 yrkande 19 och 1983/84:2956 yrkande 4 samt med avslag pä proposition 1983/84:150 bilaga 1 moment 8 och motionerna 1983/84:2686 yrkande 1, och 1983/84:2689 yrkande 4 till Skatteutjämnings­bidrag till kommunerna m.m. för budgetåret 1984/85 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 10236000000 kr..

23. Utredning om översyn av bidrag till kommunerna

Nils Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) anser atl

dels den del av utskottets yttrande pä s. 24 som börjar med "Utskottet har" och slutar med "och 890" bort ha följande lydelse:

En översyn pågår av det nuvarande statsbidragssystemet med utgångs­punkt från de principer som nämns i motionerna. Enligt utskottet bör ett första steg nu las för att överföra en del medel från de specialdeslinerade bidragen till ett mer generellt syslem. Utskottet anser därmed motionärer­nas syften i stort sett tillgodosedda och avstyrker därför motionerna 589 och 890.

dels den del av ulskotlels yttrande på s. 24 som börjar med "Kommuner som" och slutar med "motion 1430" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den kommunala garanfibeskattningen bör bibehållas för fastigheter ägda av juridiska personer. Därmed torde fill viss del motio­nens syfte vara tillgodosett.

Kommuner som drabbas särskilt hårt av förslag om indragning av kom­munalskattemedel och som bedöms ha en särskilt ekonomiskt svag situa­tion kan för övrigt erhålla kompensation för detta inom den utvidgade ramen för det extra skatteutjämningsbidraget. Det bör också nämnas att Jokkmokks kommun liksom andra kommuner genom skatteutjämningsga­rantin tillförsäkras viss skattekraft.

Med det anförda avstyrker utskottet molion 1430.

 

FiU 1983/84:39                                                                       56

24. Utredning om översyn av bidrag till kommunerna

Lars Tobisson. Lennart Blom, Hugo Hegeland och Margit Gennser (alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 24 som börjar med "Kommuner som" och slutar med "viss skattekraft" bort ha följande lydelse:

Kommuner som drabbas särskilt hårt av förslag om indragning av kom-munalskatlemedel och som bedöms ha en särskilt ekonomiskt svag situa­tion kan erhålla kompensation för della genom det kompensationsbidrag om I miljard kronor som utskottet anser bör utgå lill följd av de indragning­ar om totalt 7,5 miljarder kronor som utskottet anser bör göras. Det får ankomma på regeringen atl göra den nödvändiga prövningen. Det bör också nämnas atl Jokkmokks kommun liksom andra kommuner genom skallekraftsgarantin tillförsäkras viss skattekraft.

25. Enhetliga redovisningsprinciper för kommuner och landstingskommuner

Björn Molin (fp), Lars Tobisson (m), Lennart Blom (m), Hugo Hegeland (m) och Margit Gennser (m) anser all

dels den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med "Med hänvisning" och slutar med "följaktligen motion 2690 yrkande 3 i berörd del" bort ha följande lydelse;

Med anledning av molionen vill utskotlet anföra följande.

En enig riksdag gav förra året regeringen i uppdrag att pä lämpliga sätl undersöka möjlighelerna att införa enhetligare redovisningsregler för kom­munerna.

Regeringen har emellertid inte behandlat frågan tillräckligt skyndsamt. Finansministern nöjer sig med att hänvisa lill ett utvecklingsprojekt som Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet nyligen gemensamt påbörjat.

Utskollel vill för sin del underslryka behovel av atl så snabbt som möjligl åstadkomma mera enhetliga redovisningsprinciper inom kommun­sektorn. Detla skulle göra det avsevärt mycket lättare atl göra användbara jämförelser mellan de olika kommunerna och landstingen och kraftigt underiätta för kommirnerna alt via jämförelser kommunerna emellan finna de områden inom sin verksamhet där rationaliseringsmöjligheter kan före­ligga.

Utskottet anser all regeringen i sina överläggningar med kommunför­bunden måsle påtala viklen av att det påbörjade utvecklingsarbetet snarast når resultat.

Vad utskottet anfört med anledning av motion 2690 yrkande 3 i berörd del bör ges regeringen lill känna.

 

FiU 1983/84:39                                                                       57

dels utskotlels hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13.  beträffande enhetliga redovisningsprinciper för kommuner och tand sting skoinmuner

att riksdagen med anledning av vad som anförls i proposition 198.3/84; 133 bilaga I moment 5 och med bifall till motion 1983/ 84; 2690 yrkande 3 såvitt nu är i fråga som sin mening ger rege­ringen lill känna vad utskotlet anfört.

26. De kommunala taxorna

Björn Molin (fp) anser att

dels den del av utskotlels yttrande som på s. 25 börjar med "Utskottet har" och på s. 26 slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning måste kommunerna framöver använda taxor och avgifter mera aktivt som styrmedel i sin verksamhel. Regering­ens inställning förefaller vara mera ambivalent, sä lill vida att man i proposifionen dels talar om en mera akfiv kommunal avgiftspolifik, dels talar om statsmakternas intentioner och "strikt tillämpning av en centralt fastställd princip".

Utskottet anser, i likhel med vad som anförs i mofion 2690, atl stat-kommunberedningens i propositionen nämnda utredning måste bedrivas ulifrån ell klart slällningstagande från riksdagen atl en vidare användning av taxor och avgifter inom flera områden än f. n. är önskvärt. Utredning­ens resultat bör föreligga vid årsskiftet 1984/85.

Utskottet tillstyrker molion 2690 yrkande 3 i berörd del.

I motion 2687 (vpk) anförs alt regeringens hållning när det gäller taxepo­litiken är myckel passiv. Enligl molionärerna bör riksdagen uttala alt tendenserna atl i alll slörre ulsiräckning bedriva en inkomstfördelnings­mässigt regressivt verkande taxepolitik måste bekämpas.

Yrkandel i molion 2687 synes utgå från den felaktiga föreställningen att en ökad användning av taxor och avgifter är liktydigt med en regressiv inkomstpolitik. UtskoUet kan givetvis inte dela denna uppfattning och avstyrker yrkande 4 i molion 2687.

dels utskotlels hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14, belräffande de kommunala ta.xorna

alt riksdagen med anledning av vad som anförls i proposition 1983/84; 133 bilaga I moment 6 samt med avslag pä motion 1983/ 84:2687 yrkande 4 och med bifall till mofion 1983/84:2690 yr­kande 3 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad ulskoltet anfört.

 

FiU 1983/84:39                                                                   58

27. De kommunala taxorna

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 25 börjar med "I motion 2690 (fp) framhålls" och på s. 26 slutar med "yrkande 4" bort ha följande lydelse;

I motion 2687 (vpk) anförs att regeringens hållning när det gäller taxepo­litiken är mycket passiv. Enligt motionärerna bör riksdagen uttala att tendenserna all i allt större utsträckning bedriva en inkomstfördelnings­mässigt regressivt verkande laxepoiifik måste bekämpas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning all laxepolitiken måsle utfor­mas på ett fördelningspoliliskt acceptabelt sätt.

Regeringen har i denna fråga förhållit sig myckel passiv. Den konstate­rar bara att den s. k. självkostnadsprincipen bör gälla. Men tendenserna nu är alt man i många kommuner alltmer uttalat bedriver en taxepolitik som skärper sociala skillnader eller som försvårar t.ex. viktiga kullurpoliliska mål. Denna inkomstfördelningsmässigt regressivt verkande taxepolitik måste enligl ulskoltet förändras.

Del utredningsarbete som pågår inom stal-kommunberedningen bör där­för åläggas atl belysa omfattningen av förekomsten av regressivt verkande taxor och föreslå åtgärder som hindrar atl en sådan taxepolitik bedrivs av kommunerna.

Utskottet lillslyrker mofion 2684 yrkande 4 och föreslär all riksdagen som sin mening uttalar vad utskotlet anfört.

I motion 2690 (fp) framhålls atl taxor och avgifter skall utnyttjas i större utsträckning av kommunerna. Mot bakgrund av vad utskottet här anfört om taxepolitiken avstyrks yrkande 3 i motion 2690.

dels utskotlels hemställan under 14 bort ha följande lydelse:

14. beträffande de kommunala ta.xorna

att riksdagen med anledning av vad som anförts i proposition 1983/84; 133 bilaga I moment 6 samt med avslag på motion 1983/ 84; 2690 yrkande 3 såvitt nu är i fråga och med bifall till motion 1983/84; 2687 yrkande 4 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

28. Snabbare utbetalning av kommunernas skattemedel

Nils Åsling (c) och Rolf Rämgård (c) anser atl den del av utskottets yttrande pä s. 26 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motionärernas förslag" bort ha följande lydelse:

Den tvååriga eftersläpningen i utbetalningen av kommunala skatter.

 

FiU 1983/84:39                                                       59

tidigare ansedd som en garanti för kommunal konjunkturstabilisering, torde med de mer ojämna konjunkturcykler Sverige hafl på senare år numera främst medverka till tröghet i långsiktig anpassning. Kommunerna blir extremt inflationskänsliga och hamnar omväxlande i situationer med kostnadskris eller överlikviditet. Detla minskar kommunernas anpass­ningsförmåga och försvårar framför allt en dämpning av den kommunala expansionstakten i situationer där en sådan varit önskvärd av slabiliseringspolitiska skäl. Som redan den kommunalekonomiska utred­ningen betonade, kan nämligen skatteeftersläpningen antas pressa upp såväl utdebiteringar som utgifter. Under år med hög infiationslakt fram­tvingar likviditelsålstramningen behov av utdebiteringshöjningar för att kunna betala de ökade kostnaderna. Tidigare höjd utdebitering plus ytterli­gare likviditetspåspädning genom skatteeftersläpningen skapar å andra sidan en överlikviditet vid minskande inflationstakt. Detla kan framkalla en expansion av den kommunala verksamheten som annars inte skulle ha kommit till stånd. Dessa nackdelar av skatleeflersläpningen tenderar att kraftigt öka med en hög och samtidigt varierande infiationslakt som under 1970-talet.

En omläggning av statens utbetalning av skattemedel till kommunerna får emellertid sådana omedelbara konsekvenser för statens kassahällning atl utskottet för närvarande inte är berett tillstyrka motion 2685.

 

FiU 1983/84:39                                                                       60

Bdaga 1

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser

angående det kommunala skatteunderlaget m.m.

Härigenom föreskrivs titt i lagen (1982: 221) med särskilda bestämmelser angående del kommunala skalieunderiaget m. m. skall införas tvä nya paragrafer, 1 b och 5 §§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                         Förestagen lydelse

1 b

Vid bestäininandet av del för­skott på kommunalskatt, lands­tingsskatt och försaiiilingsskatt en­ligt 4 och 4 a H tagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets ut­debitering av skall m. in. som skatt utbetalas under år 1985 och föl­jande år samt av skatteunderlag för bidragsåret 1985 och följande år enligt lagen (1979:362) om skai-teiitjämniiigsbidrag skatt antalet skattekronor och skalleören enligt taxeringsnämndens beslut vid när­mast föregående års taxering mins­kas med del antal skattekronor och skatleören som liar påförts andra skattskyldiga än sådana som avses i 10 ,<■■ / mom. lagen (1947:576) om statlig iiikomstskaii.

Vid heslämmandel av skattesats för år 1985 och följande år skatt bestäininelseriia i denna paragraf beaktas.

5 §

1 fråga om stuiavräkniiig under år 1987 och följande år skatt antalet skattekronor och skatteören jus­teras på sätt anges il b S.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

 

FiU 1983/84:39

61

2   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:362) om skatteutjämningsbidrag

Härigenom föreskrivs att 5, 6 och 8 §§ lagen (1979: 362) om skatteutjäm­ningsbidrag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 §

För landstingskommun gäller nedan angiven skattekraft i procent av medelskattekraften som gmndgaranfi, nämligen

136 %: Norrbottens läns landstings-     135 %: Norrbottens läns landsfings-

103 %: Övriga landstingskommuner     102 %>: Övriga landstingskommuner

kommun

127%: Västerbottens läns lands­tingskommun

124%: Jämtlands läns landstings­kommun

115%: Västemorrlands läns lands­tingskommun

106%: Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns lands­tingskommuner

kommun

126 %>: Västerbottens läns lands-fingskommun

123 %>: Jämfiands läns landstings­kommun

114%: Västernorrlands läns lands­tingskommun

105%: Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns lands­tingskommuner

Nuvarande lydelse 6§' För kommun gäller nedan angiven skattekraft i procent av medelskatte­kraften som gmndgaranfi.

 

Län

Grundgaranti: skattekraft i proceni av medel­skattekraften

Kommuner

Stockholms

106

Samtliga

Uppsala

103

Enköping och Uppsala

 

106

Håbq, Tierp, Älvkarieby och Östhammar

Södermanlands

103

Samtliga

Östergötlands

103

• Finspång, Linköping, Mjölby, Mo­tala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög

 

106

Boxholm, Kinda och Valdemarsvik

 

109

Ydre

Jönköpings

103

Jönköping, Nässjö, Tranås, Vet­landa och Värnamo

 

106

Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Sävsjö och Vaggeryd

Kronobergs

103

Alvesta, Ljungby, Växjö och Älm-hult

 

106

Markaryd

 

109

Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge

Kalmar

103

Samtliga utom Högsby

 

106

Högsby

' Senaste lydelse 1982:631.

6   Riksdagen 1983184. 5 saml. Nr 39

 

FiU 1983/84:39

 

62

Län

Grundgaranti: skattekraft i procent av medel-skattekraften

Kommuner

Gotlands

115

Gotland

Blekinge

103

Samtliga

Kristianstads

103

Samdiga

Malmöhus

103

Samtliga

Hallands

103

Samdiga utom Hylte

 

106

Hylle

Göteborgs och Bohus

103

Samtliga utom Öckerö

 

112

Öckerö

Älvsborgs

103

Samtliga utom Bengtsfors, Dals-Ed och Färgelanda

 

106

Bengtsfors, Dals-Ed och Färgelanda

Skaraborgs

103

Essunga, Falköping, Grästorp, Gö-tene, Hjo, Lidköping, Mariestad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara

 

106

Gullspång, Habo, Karlsborg och Mullsjö

Värmlands

103

Hammarö, Karlstad och Kristine­hamn

 

106

Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Kil, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Åijäng

 

112

Torsby

Örebro

103

Askersund, Degerfors, Hallsberg, Karlskoga, Kumla, Laxå och Öre­bro

 

106

Hällefors, Lindesberg, Ljunars-berg och Nora

Västmanlands

103

Samtliga utom Norberg och Skinn-skatteberg

 

106

Norberg

 

109

Skinnskatteberg

Kopparbergs

103

Boriänge och Falun

 

106

Avesta, Hedemora, Ludvika, Smed­jebacken och Säter

 

109

Gagnef, Leksand, Mora, Orsa, Rätt­vik och Vansbro

 

115

Malung

 

127

Älvdalen

Gävleborgs

103

Gävle och Sandviken

 

106

Hofors och Ockelbo

 

109

Bollnäs, Hudiksvall, Nordanstig, Ovanåker och Söderhamn

 

112

Ljusdal

Västemorrlands

109

Härnösand, Sundsvall och Timrå

 

112

Kramfors och Örnsköldsvik

 

115

Ange

 

118

Sollefteå

Jämtlands

112

Östersund

 

118

Bräcke

 

121

Berg, Krokom, Ragunda och Åre

 

124

Härjedalen och Strömsund

Västerbottens

112

Umeå

 

115

Nordmaling, Roberlsfors och Skel­lefteå

 

118

Bjurholm, Vindeln och Vännäs

 

124

Mala och Norsjö

 

127

Dorotea och Åsele

 

130

Lycksele, Sorsele, Stomman och Vilhelmina

 

FiU 1983/84:39

 

63

Län

Grundgaranti: skattekraft i proceni av medel­skattekraften

Kommuner

Norrbottens

121

Luleå och Piteå

 

127

Boden, Haparanda, Kalix och Alvs-byn

 

130

Gällivare och Kiruna

 

133

Overkalix

 

136

Arieplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala och Övertomeå

Föreslagen lydelse 6 § För kommun gäller nedan angiven skattekraft i procent av medelskatte­kraften som gmndgaranfi.

 

Län

Grundgaranti: skattekraft i procent av medel-skattekraften

Kommuner

Stockholms

105

Samtliga

Uppsala

102

Enköping och Uppsala

 

105

Håbo, Tierp, Älvkarleby och Öst­hammar

Södermanlands

102

Samtliga

Östergötlands

102

Finspång, Linköping, Mjölby, Mo­tala, Norrköping, Söderköping, Vadstena, Åtvidaberg och Ödeshög

 

105

Boxholm, Kinda och Valdemars vik

 

108

Ydre

Jönköpings

102

Jönköping, Nässjö, Tranås, Vet­landa och Värnamo

 

105

Aneby, Eksjö, Gislaved, Gnosjö, Sävsjö och Vaggeryd

Kronobergs

102

Alvesta, Ljungby, Växjö och Älm-hult

 

105

Markaryd

 

108

Lessebo, Tingsryd och Uppvidinge

Kalmar

102

Samdiga utom Högsby

 

105

Högsby

Gotlands

114

GoOand

Blekinge

102

Samtliga

Kristianstads

102

Samdiga

Malmöhus

102

Samtliga

Hallands

102

Samtliga utom Hylle

 

105

Hylte

Göteborgs och Bohus

102

Samtliga utom Öckerö

 

111

Öckerö

Älvsborgs

102

Samtliga utom Bengtsfors, Dals-Ed och Färgelanda

 

105

Bengtsfors, Dals-Ed och Färgelanda

Skaraborgs

102

Essunga, Falköping, Grästorp, Gö-tene, Hjo, Lidköping, Marieslad, Skara, Skövde, Tibro, Tidaholm, Töreboda och Vara

 

105

Gullspång, Habo, Karlsborg och Mullsjö

 

FiU 1983/84:39

64

 

Län

Grundgaranti: skattekraft i proceni av medel­skattekraften

Kommuner

 

Värmlands

102

Hammarö, Karislad och Kristine­hamn

 

105

Arvika, Eda, Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Kil, Munkfors, Storfors, Sunne, Säffle och Åijäng

 

111

Torsby

Örebro

102

Askersund, Degerfors, Hallsberg, Kariskoga, Kumla, Laxå och Öre­bro

 

105

Hällefors, Lindesberg, Ljusnars-berg och Nora

Västmanlands

102

Samtliga utom Norberg och Skinn­skatteberg

 

105

Norberg

 

108

Skinnskatteberg

Kopparbergs

102

Borlänge och Falun

 

105

Avesta, Hedemora, Ludvika, Smed­jebacken och Säter

 

108

Gagnef, Leksand, Mora, Orsa, Rätt­vik och Vansbro

 

114

Malung

 

126

Älvdalen

Gävleborgs

102

Gävle och Sandviken            /

 

105

Hofors och Ockelbo

 

108

Bollnäs, Hudiksvall, Nordanstig, Ovanåker och Söderhamn

 

111

Ljusdal

Västernorrlands

108

Härnösand, Sundsvall och Timrå

 

111

Kramfors och Örnsköldsvik

 

114

Ange

 

117

Sollefteå

Jämtlands

111

Östersund

 

117

Bräcke

 

120

Berg, Krokom, Ragunda och Åre

 

123

Häijedalen och Strömsund

Västerbottens

111

Umeå

 

114

Nordmaling, Robertsfors och Skel­lefteå

 

117

Bjurholm, Vindeln och Vännäs

 

123

Mala och Norsjö

 

126

Dorotea och Åsele

 

129

Lycksele, Sorsele, Storuman och Vilhelmina

Norrbollens

120

Luleå och Piteå

 

126

Boden, Haparanda, Kalix och Älvs byn

 

129

Gällivare och Kiruna

 

132

Overkalix

 

135

Aijeplog, Arvidsjaur, Jokkmokk, Pajala och Övertomeå

 

FiU 1983/84:39

65

 

Nuvarande lydelse

Oaktat vad som följer av 7 § skall den tillförsäkrade skattekraften inte i något fall understiga 100% av me­delskattekraften.

Den tillförsäkrade skattekraften enligt 7 § får inte heller understiga vad som motsvarar den tillförsäk­rade procent av medelskattekraf­ten, avmndad till närmast hela tal, som gäller för bidragsåret 1979, ökad med tre procentenheter.

8 §

Föreslagen lydelse

Oaktat vad som följer av 7 § skall den tillförsäkrade skattekraften inte i något fall understiga 99%> av me­delskattekraften.

Den tillförsäkrade skattekraften enligt 7 § får inte heller understiga vad som motsvarar den tillförsäk­rade procent av medelskattekraf­ten, avmndad till närmast hela tal, som gäller för bidragsåret 1979, ökad med två procentenheter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas frän och med bidragsåret 1985.

3   Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 24 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §

1 mom. I fråga om preliminär A-skatt skall bestämmas den skat­tetabell och kolumn / tabellen, som jämlikt 4 § 2 mom. och 5 § skola tillämpas, eller, i förekommande fall, den särskilda beräkningsgmnd efter vilken skatten skall utgå enligt den lokala skattemyndighetens be­slut.

1 mom. För varje skattskyldig, som skall betala preliminär A-skatt, skall bestämmas tillämplig skattetabell och kolumn i enlighet med bestämmelserna / 4 § 2 mom. och 5 § eller, i förekommande fall, den särskilda beräkningsgmnd efter vilken skatten skall utgå.

Har för kommunal inkomstskatt fastställd skattesats ändrats genom beslut som meddelats så sent under december månad året före inkomst­året att ändringen inte kan beaktas vid beräkningen av den preliminära skatten, skall den först fastställda skattesatsen tillämpas.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

 

FiU 1983/84:39                                                                   66

4   Förslag till

Lag om ändring i kommunallagen (1977:179)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 2 § kommunallagen (1977:179) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

. 6 kap. 2§' Skattesatsen för kommunalskatt och landstingsskatt bestäms enligt de grunder som anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Den skattesats som har bestämts för visst år skall tillämpas vid fast­ställandet av dels sådan kommu­nalskatt och landstingsskatt som ingår i preliminär skatt för inkomst under detta år, dels sådan kom­munalskatt och landstingsskatt som ingår i slutlig skatt på grund av det följande årets taxering.

Om enligt 4 kap. 4 § andra stycket annan skattesats slutligt har fastställts än den som har be­stämts tidigare, skall den kommu­nalskatt eller landstingsskatt, som ingår i den preliminära skatten för inkomst under det följande året, utgå efter den tidigare bestämda skattesatsen. Den kommunalskatt och landstingsskatt, som ingår i slutlig skatt på grund av det där­näst följande årets taxering, skall utgå efter den skattesats som har bestämts i samband med att budge­ten fastställdes.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligt uppgift på den har kommit ut frän trycket i Svensk författningssamling.

' Senaste lydelse 1980:85.

 

FiU 1983/84:39                                                                   67

5    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 2 § lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

8 kap.

2 § Skattesatsen för församlingsskatt bestäms enligt de gmnder som anges i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m. m.

Den skattesats som har bestämts för ett visst år skall tillämpas vid fastställandet av dels sådan för­samlingsskatt som ingår i prelimi­när skatt för inkomst under detta år, dels sådan församlingsskatt som ingår i slutlig skatt på grund av det följande årets taxering.

Om enligt 6 kap. 4 § tredje stycket annan skattesats slutligt har fastställts än den som har be­stämts tidigare, skall den försam­lingsskatt som ingår i den prelimi­nära skatten för inkomst under det följande året utgå efter den tidigare bestämda skattesatsen. Den för­samlingsskatt som ingår i slutlig skatt på grund av det därnäst föl­jande årets taxering skall utgå efter den skattesats som har bestämts i samband med att budgeten fast­ställdes.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag dä lagen enligt uppgift pä den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

 

FiU 1983/84:39                                                        68

Bilaga 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader

Härigenom föreskrivs att 4§ lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse

4 § Med bidragsår förstås det år under vilket utjämningsbidrag utgår enligt 15-21 §§.

Med skatteunderlag förstås anta- Med skatteunderlag förstås anta­
let skattekronor enligt taxerings- let skattekronor enligt taxerings­
nämnds beslut rörande taxeringen nämnds beslut rörande taxeringen
fill kommunal inkomstskatt året till kommunal inkomstskatt året
före bidragsåret, minskat med 20 före bidragsåret, minskal med det
procent av det antal skattekronor antal skattekronor som har påförts
som har påförts andra skattskyldiga andra skattskyldiga än sådana som
än sådana som avses i 10 § 1 mom. avses i 10 § 1 mom. lagen
lagen (1947:576) om statlig in- (1947:576) om statlig inkomstskatt,
komstskatt.

Med skattekraft förstås kvoten mellan den kyrkliga kommunens skat­teunderlag och antalet i samma kommun kyrkobokförda invånare vid ingången av året före bidragsåret.

Med medelskattekraft förstås kvoten mellan skatteunderlaget för riket och antalet i riket kyrkobokförda invånare vid ingången av året före bidragsäret.

Stafisfiska centralbyrån fastställer medelskattekraften senast den 31 de­cember året före bidragsäret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas från och med bidragsäret 1985.

' Lagen omtryckt 1'982: 379.

 

FiU 1983/84:39                                                        69

Bilaga 3

Kulturutskottets yttrande 1983/84:4y

om vissa ersättningar till kyrkofonden, m. m. (prop. 1983/84:133 bil.

2)

Till finansutskottet

Genom beslut den 29 mars 1984 har finansutskottet berett kultumtskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1983/84:133 om kommunalekono­miska frågor inför 1985 i vad avser bilaga 2 Kyrkliga ändamål och motion 1983/84:2689 yrkande 5.

Kulturutskottet

Under år 1984 uppbär de kyrkliga kommunerna bl. a. inkomster motsva­rande 80 % av skatteunderlaget från juridiska personer. Lagreglerna härom är tidsbegränsade till år 1984. I propositionen föreslås att den kommunala beskattningen av juridiska personer skall avskaffas fr. o. m. år 1985. Försla­get beräknas medföra ett årligt inkomstbortfall för de kyrkliga kommunerna av ca 170 milj. kr. beräknat enligt 1984 års taxering.

I propositionen framhålls att, för en del kyrkliga kommuner där skatteun­derlaget från juridiska personer utgör en stor andel av det totala skatteunder­laget, en sådan inkomstminskning skulle bli mycket kännbar.

Föredragande statsrådet finner det rimligt att de kyrkliga kommunerna totalt sett ges viss kompensation för det inkomstbortfall som uppkommer genom att den kommunala beskattningen av juridiska personer avskaffas. Komf)ensationen bör tillföras kyrkofonden. Ur fonden kan sedan utgå extra utjämningsbidrag till vissa kyrkliga kommuner efter beslut av kyrkofondens styrelse. Som riktlinjer för bedömningen av sådant bidrag bör främst gälla behovet av bidrag men övergångsvis ocksä bortfallet av skatteinkomster från juridiska personer i resp. kyrkliga kommun.

I propositionen föreslås att kompensation utgår med 85 milj. kr. för helt år. För första halvåret 1985 bör anvisas hälften av detta belopp. Det i proposition 1983/84:100 bilaga 15 under anslaget C 3 Vissa ersättningar till kyrkofonden begärda beloppet bör därför räknas upp till 47 551000 (5 051 OCX) -I- 42 500 000) kr. I anslutning härtill vill utskottet erinra om att riksdagen numera anvisat beloppet 5 051 000 kr. (KrU 1983/84:14, rskr 1983/84:225).

I motion 2689 (c) anförs att för vissa kyrkliga kommuner kan slopandet av den kommunala beskattningen av juridiska piersoner bli särskilt besvärande eftersom de kyrkliga kommunerna regelmässigt är betydligt mindre än primärkommunema.  Motionärerna anser därför att hela beloppet 170

 

FiU 1983/84:39                                                        70

milj. kr. bör återgå till kyrkofonden att användas dels fill en ordinarie kyrkliga skatteutjämningen, dels till den extra skatteutjämning i de fall borttagande av den kommunala beskattningen av juridiska personer slår särskilt hårt. I motionen yrkas att det till kyrkofonden för nästa budgetär skall anvisas 90 051 (XX) kr. eller således 42,5 milj. kr. mer än vad regeringen föreslagit.

Även kultumtskottet anser att de kyrkliga kommunerna bör ges viss kompensation för det inkomstbortfall som uppkommer genom att den kommunala beskattningen av juridiska personer avskaffas. Utskottet kan dock inte tillstyrka att kompensationen blir större än den av regeringen föreslagna. Utskottet tillstyrker propositionen i denna del och avstyrker motionsyrkandet. Utskottet erinrar i sammanhanget om att, som fömtskick-ats i proposifionen, 1982 års kyrkokommitté (Kn 1982:05) fått i uppdrag att i sina överväganden också ta hänsyn till den nya situation som uppstår när den kommunala beskattningen av juridiska personer avskaffas. Kommittén har att utarbeta förslag om användningen av det kompensationsbelopp' som förordats i proposifionen (Dir 1984:11).

Utskottet tillstyrker det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostnader. Förslaget till lagändring är en konsekvens av att skatteunderlaget från juridiska personer helt bortfaller.

Stockholm den 10 april 1984

På kulturutskottets vägnar INGRID SUNDBERG

Närvarande: Ingrid Sundberg (m), Ing-Marie Hansson (s), Tyra Johansson (s), Karl Boo (c), Lars-Ingvar Sörenson (s), Tore Nilsson (m), Catarina Rönnung (s), Maja Bäckström (s), Lars Ahlmark (m), Sfina Gustavsson (c), Berit Oscarsson (s), Gunnar Thollander (s), Gunnel Liljegren (m), Jan-Erik Wikström (fp) och Carl-Henrik Hermansson (vpk).

Avvikande mening

Karl Boo och Stina Gustavsson (båda c) anser att den del av utskottets yttrande som på denna sida börjar "Även kultumtskottet" och slutar "propositionen (Dir 1984:11)" bort ha följande lydelse:

Riksdagen har nyligen beslutat att kyrkofonden för nästa budgetår skall erhålla bidrag på gmnd av indragna skatteutjämningsmedel med endast 44 milj. kr. Bidraget skall därefter upphöra. Då beslut fattades om det nya skatteutjämningssystemet var avsikten att det årligen skulle utgå ett bidrag med 88 milj. kr. till kyrkofonden. Såväl 1983 års som 1984 års kyrkomöte har

 

FiU 1983/84:39                                                        71

ansett att statsbidraget borde utgå med detta belopp t. v. (se bl. a. KrU 1983/84:14).

Mot denna bakgmnd innebär ett genomförande av det nu aktuella regeringsförslaget ytterligare ett hårt slag för de små församlingarna. Som ovan redovisats föreslås att kompensation till församlingarna - via kyrkofon­den - skall utgå med endast 85 milj. kr. under år 1985, vilket är 50 % av det beräknade årliga inkomstbortfallet. Det är emellertid att märka att inkomst­bortfallet beräknats enligt 1984 års taxering, och det kan därför med fog antas att förlusten för församlingama kommer att bli större än de 85 milj. kr. som regeringens förslag innebär. Det totala inkomstbortfallet för kyrkofonden och församlingama som i enlighet med det sagda kan uppstå kan enligt utskottets mening äventyra fömtsättningarna för den skatteutjämning till förmån för små och ofta inkomstsvaga församlingar som sker över kyrkofon­den. Utskottet kan på gmnd av det anförda inte godta regeringens förslag i oförändrat skick. Detta bör ändras i enlighet med vad som föreslås i motion 2689 (c) i här aktuell del (yrkande 5). Till kyrkofonden bör därför för nästa budgetår-utöver vad riksdagen redan har anvisat, 5 051 (XX) kr.-85 milj. kr. anvisas.

 

FiU 1983/84:39                                                                  72
Innehåll

Inledning ...........................................................     1

Propositionerna  ..................................................     2

Motionerna ........................................................     6

2686  (m) ..........................................................................     11

2689(c) ..............................................................................     12

2690(fp) ............................................................................ ... 12

2687  (vpk) .......................................................................     13

2933 (m), 2941 (c), 2956 (fp) och 2957 (vpk)   ........    14

Utskottet ..........................................................    14

Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m.m. .. .. 14

Temporärt skattestopp.........................................    17

Den kommunala beskattningen av juridiska personer   .    17

Anslag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den

kommunala företagsbeskattningen  .........................    18

Vissa ersättningar till kyrkofonden   ........................ .. 19

Den kommunala garantibeskattningen av fastigheter      19

Konsekvenserna för stockholmsregionens kommuner vid slopad

kommunal företagsbeskattning  .............................. .. 20

Konsekvenserna för Stenungsunds kommun vid slopad kommunal

företagsbeskattning ............................................ .. 20

Begränsningar i statsbidragen till kommunerna .......... .. 21

Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna  .... .. 23

Utredning om översyn av bidrag till kommunerna   ..... .. 23

Övriga frågor   .................................................... .. 25

Hemställan   .......................................................    26

Reservationer

1.      Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m. (m)  .... 29

2.      Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m.m. (c)         31

3.      Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektorn m. m. (fp)                33

4.      Den ekonomiska utvecklingen i kommunsektom m. m. (vpk)   ..         35

5.      Temporärt skattestopp (m)   .............................    37

6.      Den kommunala beskattningen av juridiska personer (vpk)   ....         38

7.      Den kommunala beskattningen av juridiska personer (m) (moti­veringsreservation)              39

8.      Anslag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen (m, c, fp)                                                                     39

9.      Anslag till kommunerna med anledning av avskaffandet av den kommunala företagsbeskattningen (vpk) (under fömtsättning av bifall fill res. 6).................    40

10. Vissa ersättningar till kyrkofonden (c)   ..............    41

11. Den kommunala garantibeskattningen av fastigheter (c)                 42

12.     Konsekvenserna för stockholmsregionens kommuner vid slopad kommunal företagsbeskattning (m) (motiveringsreservation) ...                                   42

13.     Konsekvenserna för stockholmsregionens kommuner vid slopad         , kommunal företagsbeskattning (c) (motiveringsreservation) ....                                  43

14.     Konsekvenserna för Stenungsunds kommun vid slopad kommu­nal företagsbeskattning (m) (motiveringsreservation)...................................    43

15.     Konsekvenserna för Stenungsunds kommun vid slopad kommu­nal företagsbeskattning (c) (mofiveringsreservafion)   ................................    43

 

FiU 1983/84:39                                                       73

16.     Konsekvenserna för Stenungsunds kommun vid slopad kommu­nal företagsbeskattning (fp) (motiveringsreservation)   ................................   44

17.     Begränsningar i statsbidragen till kommunerna (m)     44

18.     Begränsningar i statsbidragen till kommunerna (c)   47

19.     Begränsningar i statsbidragen till kommunerna (fp)      49

20.     Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna (m)                    51

21.     Anslag fill skatteutjämningsbidrag till kommunerna (c)           52

22.     Anslag till skatteutjämningsbidrag till kommunerna (fp)                    54

23.     Utredning om översyn av bidrag till kommunerna (c) (molive­ringsreservation)                   55

24.     Utredning om översyn av bidrag till kommunerna (m) (molive-ringsreservafion)                 56

25.     Enhetliga redovisningsprinciper för kommuner och landstings­kommuner (m, fp)                  56

26.     De kommunala taxorna (fp)............................... . 57

27.     De kommunala taxorna (vpk)  ...........................   58

28.     Snabbare utbetalning av kommunernas skattemedel (c) (molive­ringsreservation)              58

Bilaga 1

1.         Förslag till lag om ändring i lagen (1982:221) med särskilda bestämmelser angående det kommunala skatteunderlaget m. m.      60

2.         Förslag till lag om ändring i lagen (1979:362) om skatteutjäm­ningsbidrag         61

3.         Förslag lill lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)               65

4.         Förslag till lag om ändring i kommunallagen (1977; 179)            66

5.         Förslag till lag om ändring i lagen (1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter              67

Bilaga 2

Förslag till lag om ändring i lagen (1970:940) om kyrkliga kostna­
der  ..................................................................     68

Bilaga 3

Yttrande från kultumtskottet (KrU 1983/84:4 y)   .....     69

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984