FiU 1983/84:35
Finansutskottets betänkande
1983/84:35
om 1985 års folk- och bostadsräkning, m. m. (prop. 1983/84:100 bil.
15 punkt G 3 och 1983/84:85)
I detta betänkande behandlar utskottet
dels proposition 1983/84:100 bilaga 15 Civildepartementet, i vad avser
Litt. G Statistik m. m. punkt G3,
dels proposition 1983/84:85 om 1985 års folk- och bostadsräkning,
m. m.,
dels de med anledning av proposition 85 väckta motionerna
1983/84:2570 av Marie-Ann Johansson (vpk),
1983/84:2571 av Stig Josefson m. fl. (c),
1983/84:2572 av Elving Andersson (c),
1983/84:2573 av Allan Ekström (m),
1983/84:2574 av Kenth Skårvik (fp) och Kerstin Anér (fp),
1983/84:2575 av Pär Granstedt (c),
1983/84:2576 av Ove Karlsson (s),
1983/84:2577 av Kurt Hugosson m. fl. (s),
1983/84:2578 av Helge Hagberg (s),
1983/84:2579 av Ulf Adelsohn m.fl. (m).
Utskottet har inhämtat yttrande från konstitutionsutskottet över proposition
85 jämte motioner. Yttrandet (KU 1983/84:3 y) återfinns som bilaga
2 till detta betänkande.
Handelsanställdas förbund, Svenska kommunalarbetareförbundet och
Hotell- och restauranganställdas förbund har inkommit med gemensam
skrivelse i ärendet. Vidare har företrädare för Cancerkommittén framfört
synpunkter inför utskottet.
Propositionerna
Regeringen har i proposition 100 bilaga 15 under punkt G 3 (s. 161)
föreslagit riksdagen att till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 14000000 kr.
1 proposition 85 har regeringen (civildepartementet) — efter föredragning
av statsrådet Bo Holmberg - föreslagit riksdagen att anta av lagrådet
granskade förslag till (1) lag om 1985 års folk- och bostadsräkning och (2)
lag om arbetsställenummer, m. m., med vidtagna ändringar.
1 Riksdagen 1983/84. 5 sami. Nr 35
FiU 1983/84:35
De i proposition 85 framlagda lagförslagen återfinns som hilana I tili
detta betänkande.
Motionerna
I detta sammanhang behandlar utskottet följande motionsyrkanden
beträffande genomförande av en folk- oell bostadsräkning år 1985
2571 av Stig Josefson m. fl. (c) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar avslå hela proposition 1983/84:85 angående
folk- och bostadsräkning m. m.,
2574 av Kenth Skårvik (fp) och Kerstin Anér (fp) vari hemställs
1. att riksdagen avslår proposition 1983/84:85 angående 1985 års folkoch
bostadsräkning m. m.,
2579 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om 1985 års folk- och
bostadsräkning,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till urvalsundersökning i
enlighet med de riktlinjer som framförts i motionen,
beträffande framtida folk- och bostadsräkningar
2572 av Elving Andersson (c) vari hemställs
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om framtida folk- och bostadsräkningar,
beträffande personuppgift om personnummer
2572 av Elving Andersson (c) vari hemställs
2. att riksdagen beslutar att uppgift om personnummer ej skall redovisas
på FoB-blanketten,
beträffande personuppgift om utbildning
2578 av Helge Hagberg (s) vari hemställs
2. att riksdagen beslutar att uppgift om utbildning insamlas vid folk- och
bostadsräkningen 1985 på sådant sätt som anges i motionen,
beträffande uppgift om sysselsättning, arbetad tid m. m.
2575 av Pär Granstedt (c) vari hemställs att uppgift om arbetad tid skall
insamlas inom ramen för FoB 85 i enlighet med vad som anförs i motionen,
2576 av Ove Karlsson (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att en årlig
sysselsättningsstatistik skall genomföras i enlighet med vad som förordas i
motionen,
FiU 1983/84:35
3
2577 av Kurt Hugosson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen beslutar att
variabeln veckoarbetstidens längd medtas i folk- och bostadsräkningen
1985,
2578 av Helge Hagberg (s) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar att uppgift om arbetad tid insamlas vid folk- och
bostadsräkningen 1985,
beträffande fastighetsuppgifter om lägenhetsnummer
2572 av Elving Andersson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
1. att riksdagen beslutar att införande av nya register för arbetsställenummer
och lägenhetsnummer ej skall genomföras,
beträffande utdömande av förelagt vite
2573 av Allan Ekström (m) vari hemställs
2. att riksdagen - med motsvarande ändring av 20 § - beslutar att
utdömande av vite skall ankomma på allmän domstol,
beträffande samkörningar och integritets- och sekretessfrågor
2570 av Marie-Ann Johansson (vpk) vari hemställs att riksdagen med
godkännande av förslaget till lag om 1985 års folk- och bostadsräkning i
övrigt beslutar att §22 skall utgå ur lagförslaget,
2571 av Stig Josefson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
2. att riksdagen, i händelse av att yrkande 1 i motionen ej vinner bifall, i
vart fall beslutar avslå FoB 85-lagens §22,
2573 av Allan Ekström (m) vari hemställs
1. att riksdagen beslutar om sådan ändring av 21 och 22 §§ i lagen om
1985 års folk- och bostadsräkning att det av lagen tydligt framgår vilka
konkreta uppgifter som får ingå i det föreslagna personregistret,
3. att riksdagen beslutar förse 24 § andra stycket med det tillägget att
dispensrätten i 14 kap. 8§ sekretesslagen icke skall få tillämpas med
avseende på det föreslagna personregistret,
beträffande lag om arbetsställenummer
2571 av Stig Josefson m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
2. att riksdagen, i händelse av att yrkande 1 i motionen ej vinner bifall, i
vart fall beslutar avslå propositionens förslag till lag om arbetsställenummer,
2572 av Elving Andersson (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs
1. att riksdagen beslutar att införande av nya register för arbetsställenummer
och lägenhetsnummer ej skall genomföras,
FiU 1983/84:35
4
2574 av Kenth Skårvik (fp) och Kerstin Anér (fp) vari hemställs
2. att riksdagen, om yrkande I ej bifalls, i vart fall avslår propositionens
förslag till lag om arbetsställenummer m. m.,
2579 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari hemställs
2. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om arbetsställenummer
m. m.
Proposition 85
I proposition 85 föreslås att en allmän folk- och bostadsräkning (FoB85)
genomförs under år 1985. Regler härom ges i en särskild lag.
Folk- och bostadsräkningar har i Sverige sedan lång tid tillbaka genomförts
vart femte år. Behovet av dessa undersökningar är enligt föredraganden
väldokumenterat. I takt med att kommunerna och landstingskommunerna
har fått ett större ansvar för samhällsplaneringen och för genomförandet
av en rad samhällspolitiska åtgärder har folk- och bostadsräkningarna
också kommit att spela en allt väsentligare roll som beslutsunderlag.
Det är därför angeläget att skapa ett enhetligt underlag för den regionala
och lokala samhällsplaneringen. Detta förutsätter en tillgång på uppgifter
om hela befolkningen avseende förutom ålder, kön och civilstånd jämväl
sysselsättning, arbetspendling, hushållssammansättning, bostäder och
yrke. Genom att göra en totalundersökning undviks att kommunerna behöver
göra egna kostsamma undersökningar och underlättas möjligheterna
till jämförelse kommunerna emellan. Materialet kan också utnyttjas för
forskning och samhällsdebatt.
Om man skulle avstå från en räkning år 1985 skulle det innebära att
beslutsfattare och planeringsorgan under 1980-talet som underlag för sina
beslut skulle ha ett upp till tio år gammalt material. Det skulle medföra
stora svårigheter inom samhällsplaneringens område.
Uppgifterna till FoB 85 skall enligt den föreslagna lagen samlas in dels
genom en enkät till allmänheten och till husägare, dels genom utnyttjande
av uppgifter som finns tillgängliga i register.
Enligt föredraganden bör 1985 års folk- och bostadsräkning läggas upp
på ett något annorlunda sätt än det förslag till nya metoder för folk- och
bostadsräkningar (FOBALT) som SCB redovisat i en särskild rapport.
Utgångspunkten för detta förslag var att ersätta de traditionella räkningarna
med samutnyttjande och sambearbetning av administrativa register.
Beträffande de uppgifter som skall insamlas anför föredraganden följande.
En årlig sysselsättningsstatistik bör komma till stånd. Arbetspendlingen
bör belysas vart tredje år.
Detta görs möjligt genom att de kontrolluppgifter som arbetsgivarna
vaije år skall lämna till skattemyndigheterna i fortsättningen kompletteras
FiU 1983/84:35
5
med en uppgift om arbetsställe för de arbetsgivare som har flera arbetsställen.
Allmänheten behöver sålunda i denna del inte besväras med någon
enkät.
FoB 85 bör inte omfatta uppgifter om arbetad tid.
För år 1985 samlas enligt propositionen uppgifterna om hushåll och
lägenheter in genom en enkät till allmänheten och husägarna inom ramen
för FoB 85.
Uppgifter om yrke bör inom FoB 85 hämtas in genom en enkät för år
1985. Frågan om uppbyggnaden av ett samlat utbildningsregister bör lösas
i anknytning till den ordinarie utbildningsstatistikcns ram.
Arbetet med FoB 85 skall enligt förslaget ledas av statistiska centralbyrån.
Kommunerna skall också medverka.
Många medborgare har känt sin integritet hotad av den nya datatekniken
med dess möjligheter till bearbetningar av skilda dataregister. Riksdagen
och regeringen har mot denna bakgrund satt in en rad åtgärder för att
stärka den enskildes skydd.
Det finns emellertid enligt föredragandens mening skäl för att på nytt
överväga hur man skall skydda den enskildes personliga integritet i samband
med statistiska undersökningar. Sådana överväganden kan lämpligen
göras när statistikutredningens betänkande Framtida statlig statistik (SOU
1983:74) behandlas. Utredningen lägger fram förslag i syfte att ytterligare
stärka integritetsskyddet. Förslaget om FoB 85 skiljer sig i integritets- och
sekretessavseende inte från de senaste folk- och bostadsräkningarna, FoB
75 och FoB 80.
Med den uppläggning av FoB 85 som föredraganden förordar kan totalkostnaden
för staten och kommunerna preliminärt beräknas till ca 105 milj.
kr., varav för kommunerna ca 30 milj. kr. För budgetåret 1984/85 beräknas
medelsbehovet till 14 milj. kr.
Utskottet
Genomförande av en folk- och bostadsräkning år 1985
Folk- och bostadsräkningar (FoB) har sedan lång tid tillbaka genomförts
vart femte år i vårt land. Genom en förändrad insamlings- och bearbetningsteknik
har allmänhetens uppgiftslämnande successivt kunnat begränsas
i förhållande till 1970 års FoB som varit den hittills mest omfattande
undersökningen.
Inför beslutet om den senaste folk- och bostadsräkningen (FoB 80)
anförde ett enigt finansutskott år 1979 att behovet av detaljerad statistik för
exempelvis befolkningsprognoser och bostadsbyggnadsprogram var av sådan
art att en totalundersökning 1980 var motiverad. Då något annat sätt
att samla in vissa av de erforderliga uppgifterna än genom att uppgifter
inhämtas via blankett till allmänheten ännu inte fanns, ansåg utskottet att
en folk- och bostadsräkning borde genomföras 1980. Utskottet ansåg det
FiU 1983/84:35
6
lämpligt att samtidigt inhämta vissa uppgifter om sysselsättning på blanketten.
I den då aktuella propositionen (1978/79:128) aviserades att SCB
skulle ges ett utredningsuppdrag med utgångspunkten att insamlandet av
de uppgifter som hittills ingått i folk- och bostadsräkningarna i framtiden
skulle kunna insamlas helt utan att hushållen skall behöva lämna uppgifter.
Utskottet uttalade att det var angeläget att detta arbete fullföljdes så att de
nya insamlingsmetoderna skulle kunna användas fullt ut redan år 1985 och
att det då skulle vara möjligt att via registerbearbetningar få fram uppgifter
även om yrke och utbildning. Riksdagen beslutade på utskottets förslag
med anledning av ett motionsyrkande att uppgiften om yrke skulle insamlas
via blanketten vid 1980 års folk- och bostadsräkning.
SCB har i januari 1983 i en rapport. Nya metoder för folk- och bostadsräkningar
(FOBALT), redovisat resultatet av sitt utredningsarbete. Rapporten
innehåller ett förslag till registerlösning för framtida folk- och bostadsräkningar.
För att utgångsmaterialet för registerlösningarna vad gäller
hushåll och lägenheter skall kunna bli så aktuellt som möjligt föreslår SCB
i FOBALT att en begränsad folk- och bostadsräkning genomförs år 1985.
I proposition 85 föreslås som framgått att 1985 års folk- och bostadsräkning
bör genomföras och att den läggs upp på ett något annorlunda sätt än
det förslag som FOBALT innehåller.
1 flera motioner, 2571, 2574 och 2579, yrkas avslag på propositionens
förslag att genomföra en folk- och bostadsräkning år 1985.
Liksom tidigare anser utskottet att starka skäl talar för att genomföra
folk- och bostadsräkningar vart femte år. Materialet från folk- och bostadsräkningarna
utgör ett viktigt underlag för samhällsplaneringen framför allt
på regional och kommunal nivå. Det gäller främst för planering av sysselsättning,
arbetspendling, utbildning, barnomsorg, äldreomsorg, boende,
energi och försvar.
Kommunerna har ålagts allt större ansvar för den regionala planeringen
och för olika samhällspolitiska åtgärder. Behovet av ett på regional nivå
tillförlitligt statistiskt material har därmed ökat. Folk- och bostadsräkningen
är den enda undersökning av detta slag som omfattar hela befolkningen.
Genom denna totalundersökning erhålls en avstämning av förhållandena
vart femte år. Den ger dessutom ett basregister som kan utgöra urvalsram
för andra undersökningar. Av detta följer att man inte som föreslås i
motion 2579 kan göra folk- och bostadsräkningar i form av urvalsundersökningar.
Däremot kan olika typer av urvals- och specialundersökningar
genomföras under den mellanliggande perioden för att få en uppfattning
om vissa utvecklingstendenser.
I flera motioner har anförts att totalundersökningar behöver genomföras
endast vart tionde år. Med beaktande av den tid bearbetning av materialet
tar skulle det innebära att planeringsorganen skulle få arbeta med ett upp
till tio-tolv år gammalt material. Samhället tenderar att förändras i allt
FiU 1983/84:35
7
snabbare takt. Ett tidsintervall på tio år mellan folk- och bostadsräkningarna
skulle leda till en kraftig försämring av den kommunala handlingsberedskapen.
Det finns risk för att man skulle tvingas att genomföra andra
typer av undersökningar i stället, som i så fall skulle öka de totala samhällskostnaderna.
I flera motioner anförs vidare som skäl för att inte genomföra någon folkoch
bostadsräkning år 1985 att integritets- och sekretessfrågorna inte blivit
tillfredsställande lösta i det föreliggande lagförslaget.
De förslag till reglering av integritets- och sekretessfrågorna som föreslås
i FoB 85 är desamma som i de närmast föregående undersökningarna.
Statistikutredningen har i sitt betänkande Framtida statlig statistik (SOU
1983:74) föreslagit vissa ändringar av nu gällande sekretess- och datalagstiftning.
Ett genomförande av statistikutredningens förslag skulle komma
att omfatta även de uppgifter som avses med förevarande lagförslag.
Utskottet anser emellertid i likhet med lagrådet att det förhållandet att
sekretessfrågan inte fått sin slutgiltiga lösning utgör inte skäl att nu motsätta
sig att lagförslagen antas. Så länge ändamålet för folk- och bostadsräkningen
inskränker sig till statistikproduktion och för kontroll av folkbokföringen
samt garantier skapas för att annan användning inte kommer i fråga
finns enligt utskottets mening ingen anledning att från integritetssynpunkt
rikta någon kritik mot uppgiftsinsamlingen.
Utskottet ser därför inte skäl att av integritetsskäl avstå från att genomföra
en folk- och bostadsräkning år 1985. Utskottet återkommer i det
följande till dessa frågor och till de särskilda yrkanden som väckts i detta
avseende.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2571 yrkande I, 2574
yrkande I och 2579 yrkandena I och 3.
Framlida folk- och bostadsräkningar
I motion 2572 anförs att om det allmänna talet om att slå vakt om den
personliga integriteten skall ges sakligt innehåll bör planerna på att genomföra
framtida folk- och bostadsräkningar genom samkörningar mellan olika
befintliga register bestämt tillbakavisas. I stället bör en kritisk bedömning
ske av värdet av det omfattande uppgiftsinsamlandet. Underlag för samhällsplaneringen
bör i stället kunna sammanställas genom stickprovsvisa
undersökningar och enkäter.
Som framgått uttalade utskottet 1979 att det var angeläget att arbetet
med att utveckla nya insamlingsmetoder genom att utnyttja befintliga
register fullföljdes. Därigenom skulle hushållens uppgiftslämnande kunna
minska ytterligare eller upphöra helt.
Utskottet anser alltjämt att detta arbete bör fullföljas. Samtidigt bör
arbetet fortsätta med att stärka den enskildes skydd mot risker för kränkning
av den personliga integriteten. Utskottet vill också framhålla vikten
av att allmänheten informeras om statistiksekretessen och de säkerhetsåtgärder
som vidtas för att skydda statistiska uppgifter.
FiU 1983/84:35
8
Det finns, som statistikutredningen särskilt framhåller, skäl att särskilt
klarlägga skillnaderna i sättet att använda uppgifter för å ena sidan statistik
och forskning och å andra sidan administrativa ändamål. För att relevant
statistik skall kunna framställas måste medborgarna med förtroende kunna
lämna uppgifter till statistiken. Den oro och osäkerhet som uppstår genom
en systematisk sammanblandning i debatten av vad statistiska och administrativa
uppgifter egentligen innebär måste enligt statistikutredningen elimineras.
Utskottet vill också peka på möjligheten för den enskilde att med stöd av
10 § i datalagen erhålla information om vad som registrerats om honom/
henne i skilda register.
Utskottet avstyrker med det anförda motion 2572 yrkande 3.
Personuppgift om personnummer
I motion 2572 anförs att det inte är nödvändigt att kunna identifiera den
enskilde individen i det statistiska materialet. Det är därför helt onödigt att
personnummer lämnas på FoB-blanketterna. Riksdagen bör därför enligt
motionären besluta att personnummer ej skall redovisas.
Eftersom uppgifterna på personblanketten (person- och bostadsuppgifter)
skall kompletteras med uppgifter från vissa i lagförslaget angivna
register måste personnumret användas vid identifieringen. Personnumret
på personblanketten är således en nödvändig förutsättning för att kunna
bygga upp det föreslagna folk- och bostadsräkningsregistret. Dessutom
innehåller personnumret de för statistiken grundläggande uppgifterna om
kön och ålder. Utskottet avstyrker därför yrkande 2 i motion 2572.
Personuppgift om utbildning
I motion 2578 anförs att mycket har hänt på utbildningsområdet sedan
utbildningsuppgifterna senast insamlades i samband med folkräkningen
1970. Motionären föreslår därför att envar som har att lämna uppgift om
arbete och bostad erhåller information om utbildningsuppgift från det
befintliga registret. Alla ges på så vis möjlighet att kontrollera uppgiftens
riktighet och korrigera eventuella felaktigheter i samband med folkräkningen
1985.
Utskottet delar motionärens uppfattning att det är angeläget att utbildningsregistret
blir tillförlitligt. Erfarenheterna från 1960 och 1970 års räkningar,
då utbildningsuppgifter ingick, är emellertid att det är mycket svårt
att få utbildningsuppgifter av god kvalitet från en enkät. 1 propositionen
görs bedömningen att utbildningsregistren är förhållandevis väl utbyggda
och att det därför inte är motiverat att i framtiden genomföra kartläggningen
av utbildningen i samband med folk- och bostadsräkningar. Mot bakgrund
härav anser utskottet att utbildningsuppgiften inte bör ingå i personuppgiften
i FoB 85. Motion 2578 yrkande 2 avstyrks därmed.
FiU 1983/84:35
9
Uppgifter om sysselsättning, arbetad tid m.m.
I motionerna 2575, 2576, 2577 och 2578 anförs att uppgifter om sysselsättning
är av central betydelse inom flera planeringsområden. Motionärerna
uttrycker sin tveksamhet inför de skattningar av sysselsättningen
som i propositionen föreslås ske utifrån inkomstuppgifterna. I stället bör
räkningstillfället FoB 85 tas till vara för att få uppgifter om arbetad tid som
hållpunkt för den löpande sysselsättningsstatistiken. Kostnaden härför
bedöms som marginell. I motionerna 2575 och 2577 föreslås därför att
uppgifter om arbetad tid insamlas via personblanketten och i motion 2576
föreslås att uppgiften insamlas via kontrolluppgiften.
Handelsanställdas förbund, Svenska kommunalarbetareförbundet och
Hotell- och restauranganställdas förbund har i skrivelse till utskottet framhållit
att uppgifter om arbetstider är angelägna ur deras synpunkt. Urvalsundersökningar
kan inte ersätta den detaljerade kunskap om arbetstider
som tidigare framkommit genom folkräkningarna. Det är angeläget att
kunna följa arbetstidens förändringar över tiden för att kunna påverka
arbetstidens längd för de anställda, anför förbunden. För avtalspolitiken
inom förbunden centralt, lokala uppföljningar och anpassningsförhandlingar
finns behov av uppgifter om veckoarbetstiderna. Det är bl. a. på underlag
av folkräkningarnas uppgifter om arbetstidens längd för medlemmarna
som förbunden krävt minimiarbetstid i avtalen. Förbunden vill därför att
man inhämtar uppgifter om arbetad tid, i första hand via kontrolluppgifter,
i andra hand via folkräkningen.
Utskottet delar den framförda uppfattningen att uppgifter om arbetad tid
är värdefulla. De utgör ett väsentligt underlag för sysselsättningsplanering,
barnomsorgsplanering och pendlingsstudier. De har som framgått stor
betydelse för de fackliga organisationerna som underlag för avtalsförhandlingar.
Det är i det sammanhanget viktigt att uppmärksamma att lika
tillgång på statistik är en viktig förutsättning för att skapa jämbördiga
förhandlingsparter. Som framgår av motionerna och förbundens skrivelse
blir de differentierade arbetstiderna allt vanligare. Det finns starka skäl att
följa denna utveckling. Detta gör att det finns ett behov av en årlig sysselsättningsstatistik.
Folk- och bostadsräkningen kan inte tillgodose dessa
krav.
1 propositionen föreslås i stället som underlag för en årlig sysselsättningsstatistik
att kontrolluppgifterna förses med arbetsställenummer. Detta
skulle beröra ca 15000 företag som har flera arbetsställen. Genom att
utveckla tekniken att utifrån inkomststatistiken skatta omfattningen av
sysselsättningsgraden undviks att företagen eller enskilda uppgiftslämnare
belastas med dessa uppgifter. Därigenom skulle det vara möjligt att åstadkomma
en årlig sysselsättningsstatistik. Utskottet anser att denna möjlighet
i första hand bör prövas och avstyrker därmed yrkandena om arbetad
tid i motionerna 2575, 2576, 2577 och 2578 yrkande 1.
tl Riksdagen 1983/84. 5 sami. Nr 35
FiU 1983/84:35
10
Uppgifter om tobaksbruk
Professor Sune Bergström och professor Lurs Friberg, chef för statens
miljömedicinska laboratorium, har som företrädare för Cancerkommittén
inför utskottet uttryckt önskemål om att uppgifter om tobaksbruk skulle
ingå i 1985 års folk- och bostadsräkning. Enligt vad som anfördes för
utskottet skulle dessa uppgifter, om de tillfördes cancerregistret, kunna
bidra till att vidga kunskaperna om tobaksbrukets betydelse för utbredning
av cancer och för hjärt- och kärlsjukdomar och möjliggöra andra specialundersökningar
med samma syfte. Erfarenheterna av liknande undersökningar
i andra länder har visat sig vara mycket goda.
Utskottet har inte under ärendets behandling kunnat utvärdera huruvida
det är lämpligt eller möjligt att insamla uppgifter om tobaksbruk i samband
med FoB 85. Utskottet är därför inte berett att nu föreslå ett sådant tillägg
till FoB 85. Enligt utskottets mening är emellertid frågan om cancerns och
hjärt- och kärlsjukdomarnas orsaker så angelägen att det bör närmare
övervägas om dessa uppgifter är möjliga att insamla i detta sammanhang.
Det får ankomma på regeringen att närmare pröva denna fråga och återkomma
till riksdagen med förslag härom. Detta bör ges regeringen till
känna.
Fastighetsuppgifter om lågenhetsmimmer
I motion 2572 anförs att det vore att föregripa folkbokföringskommitténs
arbete att redan nu införa ett system med lägenhetsnummer. Förslaget till
1985 års folk- och bostadsräkning bör därför enligt motionären avvisas i
denna del.
Uppgifterna om bostäder i tidigare folk- och bostadsräkningar har varit
ett viktigt underlag för bostadsplanering. Det finns enligt vad som anförs i
propositionen inte något alternativt underlag som kan ge liknande information.
Om det visar sig att det av folkbokföringstekniska och skatteadministrativa
skäl är ändamålsenligt att lägga om folkbokföringen så att den
knyts an till lägenheter, kan en reell grund skapas för att i statistiska
sammanhang kunna koppla ihop uppgifter om hushåll och lägenheter.
Detta skulle i hög grad underlätta framtagandet av en fungerande hushållsoch
bostadsstatistik för samhällsplaneringen utan insamling genom enkät.
När folkbokföringskommittén har redovisat sina undersökningar om
möjligheterna att förändra folkbokföringen, kan det bli anledning att återkomma
till frågan om en registerbaserad hushålls- och bostadsstatistik för
samhällsplaneringsändamål.
Mot bakgrund av att uppgifterna om hushåll och lägenheter måste vara
av mycket god kvalitet bör dessa uppgifter även denna gång samlas in
genom en enkät till allmänheten inom FoB 85. Motion 2572 yrkande 1 i
denna del avstyrks därför.
FiU 1983/84:35
II
Utdömande av förelagt vite
I motion 2573 anförs att frågan om allmän domstol bör berövas rätten att
handlägga mål om utdömande av vitén är av mycket stor principiell betydelse
från rättssäkerhetssynpunkt. Av rättssäkerhetsskäl bör det inte överlämnas
till länsrätt att pröva frågan om utdömande av vite. Det bör i stället
ankomma på allmän domstol, anför motionären.
För att hålla en hög kvalitet på materialet från FoB 85 är det nödvändigt
att uppgiftsskyldigheten fullgörs i största möjliga utsträckning. Som yttersta
åtgärd för att få in uppgifter används vitesföreläggande. Enligt lagförslaget
prövas frågor om utdömande av vite av länsrätten. Samma ordning
tillämpades vid 1980 års folk- och bostadsräkning. Utskottet ser inte skäl
att nu ändra detta förfarande. Med det anförda avstyrker utskottet motion
2573 yrkande 2.
Samkörningar, kompletteringar samt integritets- och sekretessfrågor
I 22 § förslaget till lag om 1985 års folk- och bostadsräkning sägs att om
SCB skall använda uppgifterna från denna räkning tillsammans med andra
uppgifter för att framställa statistik för vissa angivna syften som anges i
lagen, får det ske bara efter tillstånd från datainspektionen eller efter beslut
av riksdagen eller regeringen och med yttrande från datainspektionen i
enlighet med datalagen (1973:289). En motsvarande bestämmelse fanns i
de närmast föregående folk- och bostadsräkningarna. I propositionen anförs
att paragrafen skall tolkas restriktivt.
I motion 2571 anförs att genom denna paragraf kan registeruppgifterna
utnyttjas för ändamål som ej avsetts vid insamlingen. Det är därför enligt
motionärernas mening direkt olämpligt redan av principiella skäl att införa
en sådan bestämmelse i lagen. Den bör således utgå.
I motion 2570 anförs att detta personregister innebär, liksom alla andra
personregister, ett visst intrång i den personliga integriteten. Det är därför
viktigt att den lagstiftning som reglerar detta register är klar och entydig.
Medborgarna skall kunna lita på att de uppgifter man ställer till samhällets
förfogande inte missbrukas eller används på ett sätt som inte var tänkt när
uppgifterna samlades in. Genom att bostadsräkningens register i efterhand
kan kompletteras efter beslut från regeringen eller datainspektionen förloras
syftet med lagen, nämligen att det är riksdagen som beslutar om
innehållet i en folk- och bostadsräkning. 22 § bör därför utgå ur lagförslaget
enligt motionärens mening. Eventuella kompletteringar kan då endast ske
efter beslut i riksdagen, anser motionären.
I motion 2573 anförs att av hänsyn till den enskildes integritet bör det
oavvisligen vara riksdagen förbehållet såväl att ange de ändamål för vilka
det föreslagna folk- och bostadsräkningsregistret skall inrättas som att
uttömmande bestämma vilka uppgifter som skall ingå i personregistret i
fråga. Av konstitutionella skäl bör därför 21 och 22 §§ ges en sådan avfattning
att lagen entydigt utsäger vilka datauppgifter som får tillföras det
föreslagna personregistret.
FiU 1983/84:35
12
Konstitutionsutskottet har med anledning av dessa yrkanden anfört (KU
1983/84:3 y) att det är synnerligen angeläget att integritetsaspekterna blir
tillbörligen beaktade i samband med inrättande av dataregister och vid s. k.
samköming mellan olika register. Mot bakgrund av att de ändamål för
vilka de insamlade uppgifterna får användas anges i lagförslaget kan konstitutionsutskottet
godta förslaget till FoB 85 från de synpunkter utskottet
har att beakta. Konstitutionsutskottet erinrar om att tillämpningen av 22 8 i
lagen måste ske med stor restriktivitet.
Finansutskottet vill för sin del anföra följande. Datatekniken har lagt
grunden för möjligheten att i stora system registrera och bearbeta information.
Den nya tekniken har också gett upphov till en omfattande diskussion
i synnerhet när uppgifter om enskildas personliga förhållanden matas in i
sådana system. Utskottet anser därför i likhet med konstitutionsutskottet
att det är synnerligen angeläget att integritetsaspekterna blir tillbörligen
beaktade i samband med inrättande av dataregister och vid s. k. samkörning
mellan olika register.
Det har av motionerna framgått att många människor känner oro inför
datateknikens möjligheter att hantera uppgifter om personliga förhållanden.
Uppgifter som enskilda personer lämnar vid ett tillfälle och för ett
visst ändamål kan, menar många, komma att användas vid andra tillfällen
för andra än de ursprungliga ändamålen. För att förhindra att så sker med
uppgifter som lämnats i samband med folk- och bostadsräkningarna brukar
i en särskild lag för varje folk- och bostadsräkning inledningsvis anges för
vilka syften uppgifterna insamlas. Där framgår också att uppgifterna skall
användas för att framställa statistik och för kontroll av folkbokföringen.
De kan därför inte ligga till grund för administrativa beslut angående
enskilda personer.
Alla uppgifter som lämnas i samband med folk- och bostadsräkningar
som avser enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden och som kan
hänföras till den enskilde är skyddade enligt sekretesslagen. Det innebär
att dessa uppgifter inte får utlämnas, varken muntligen, skriftligen eller på
annat sätt. Sekretessen gäller inte enbart mot enskilda utan även i förhållande
till andra myndigheter. Den s.k. statistiksekretessen är absolut.
Uppgifterna måste således hemlighållas även om någon påvisbar skada av
ett utlämnande inte finns. Vissa specificerade undantag finns emellertid.
SCB får inte på egen hand bilda nya register med uppgifter från folk- och
bostadsräkningarna. Enligt datalagen (1973:289) får sådana register inrättas
endast efter beslut av riksdagen, regeringen eller med tillstånd av
datainspektionen.
Det kan nämnas också i detta sammanhang att statistikutredningen i sitt
betänkande Framtida statlig statistik (SOU 1983:74) föreslagit vissa förändringar
av gällande sekretess- och datalagstiftning. Utredningen anser
framför allt att register för forsknings- och statistikändamål har en särställ
-
FiU 1983/84:35
13
ning i förhållande till andra personregister genom att enskilda uppgifter i
dem inte läggs till grund för någon åtgärd som riktar sig mot individen.
Denna särställning anser utredningen bör markeras på olika sätt. Förslagen
remissbehandlas f. n.
Det bör också nämnas att enskilda personer har rätt enligt 10 8 datalagen
att erhålla information om vad som registrerats om honom/henne i skilda
register.
Trots att uppgifterna i folk- och bostadsräkningsregistren sålunda är
skyddade på olika sätt och användningen av dem särskilt reglerad hävdas
ofta i debatten att oron för intrång i den personliga integriteten är mycket
utbredd. Eftersom den formella regleringen av uppgiftsanvändningen. sekretess-
och integritetsfrågorna är omfattande, är det i första hand inte på
dessa områden som behov av skärpningar föreligger. Det torde snarare
vara beträffande kontrollen av efterlevnaden av dessa regler och insynen i
den praktiska hanteringen av de insamlade uppgifterna som vissa förbättringar
skulle kunna ske. För att göra det uppenbart för alla att uppgifter
insamlade för folk- och bostadsräkningen ej används för annat än statistik
bör därför enligt utskottet en särskild parlamentariskt sammansatt statistikkommission
inrättas för att följa arbetet med folk- och bostadsräkningen
1985 med särskild uppgift att uppmärksamma sekretess- och integritetsfrågorna.
Det bör ankomma på regeringen att utforma den närmare preciseringen
av denna kommissions arbetsuppgifter och ställning. Kommissionen
skall ha en övervakande funktion utan att inkräkta på datainspektionens
eller SCB: s ansvarsområde. Regeringen bör återkomma till riksdagen
med förslag om inrättande av en statistikkommission i enlighet med
vad utskottet anfört i god tid innan bearbetningen av FoB-materialet påbörjas.
Detta borges regeringen till känna.
Utskottet anser att SCB för särskilda undersökningar med den begränsning
som anges i I § bör kunna få inhämta vissa uppgifter från folk- och
bostadsräkningsregister och andra register. Inrättande av sådana personregister
får ske enbart enligt beslut eller med tillstånd som avses i datalagen
(1973:289).
Genom sådana samkörningar skulle SCB ha möjlighet att utnyttja uppgifter
från FoB 85 på samma sätt som tidigare års FoB-material utnyttjats
för exempelvis det s.k. cancerregistret, födelseregistret, dödsfallsregistret.
olika flyttningsundersökningar, studier av befolkningsförändringen
och yrkesrörlighet samt boendeundersökningar. Antalet samkörningar av
denna typ har hittills varit av den omfattningen att det inte torde vara
realistiskt att låta riksdagen ta ställning till inrättandet av vart och ett av
dessa register.
Utskottet anser i likhet med vad som föreslås i propositionen att dessa
register får prövas enligt datalagen (1973:289). Utskottet avstyrker med
det anförda motionerna 2570, 2571 yrkande 2 i denna del och 2573 yrkande
I i denna del.
FiU 1983/84:35
14
Utskottet anser vidare att den precisering av registeruppgifterna som
gjorts i lagförslaget är väl avvägd med hänsyn till administrativ smidighet
och från integritets- och informationssynpunkt. Någon ytterligare precisering
av 21 § som påyrkas i motion 2573 synes inte nödvändig. Utskottet
avstyrker motionen i denna del.
I flera motioner, där avslag yrkas på hela propositionen, har anförts att
det vore olämpligt eller fel att nu fatta beslut om en folk- och bostadsräkning
innan de integritetsfrågor som aktualiserats av statistikutredningen
behandlats av riksdagen.
I motion 2573 anförs att av hänsyn till den enskildes integritet bör det
inrättade personregistret omfattas av fullständigt sekretesskydd. Det bör
därför inte vara möjligt att åstadkomma utlämnande av uppgifter med
mindre än att riksdagen medger detta genom att stifta en särskild lag. Den i
14 kap. 8 § sekretesslagen intagna dispensrätten för regeringen att bryta
sekretess bör därför inte gälla ifrågavarande register, anser motionären.
Statistikutredningen föreslår i sitt betänkande Framtida statlig statistik
(SOU 1983:74) skärpningar av sekretess- och datalagstiftningen på två
punkter. På en tredje punkt, som statistikutredningen övervägt, nämligen
avseende regeringens allmänna dispensbefogenhet enligt 14 kap. 8 § sekretesslagen
att häva sekretessen i enskilda fall, avstår man emellertid från att
föreslå någon förändring. Eftersom det f. n. inte finns några undantag från
regeringens dispensbefogenhet, vill utredningen inte att uppgifter insamlade
för statistik skall upptas som sådant undantag, men utredningen anser
att frågan bör beaktas vid en eventuell framtida översyn av regeringens
dispensbefogenheter.
Utskottet har inte anledning att i detta sammanhang, innan utredningens
förslag remissbehandlats, ta ställning till dessa. Inte heller de skäl motionären
anför för en förändring anser utskottet motivera ett föregripande av
denna remissbehandling. Utskottet avstyrker med det anförda motion 2573
yrkande 3.
Lag om arbetsställenummer
I motionerna 2571, 2572, 2574 och 2579 yrkas att riksdagen avslår
förslaget till lag om arbetsställenummer. Motionärerna anför att det innebär
en ökad arbetsbelastning för företagen och att det är principiellt felaktigt
att använda kontrolluppgifterna för andra ändamål än för kontroll av
skatteuppbörden.
Som utskottet anfört i anslutning till behandlingen av yrkandena om att
tillföra folk- och bostadsräkningen uppgifter om arbetad tid innebär förslaget
att arbetsställenummer skall anges på kontrolluppgiften att möjligheter
skapas för att årligen redovisa sysselsättningsuppgifter. Sådana uppgifter
är av stort värde för sysselsättningsplaneringen. Att tillföra kontrolluppgiften
ett arbetsställenummer innebär visserligen ett avsteg från principen att
FiU 1983/84:35
15
skatteadministrationen inte skall besväras med uppgifter som inte ingår i
beskattningen. Men det bör uppmärksammas att enligt förslaget i propositionen
ankommer det på SCB att före inkomståret sända ut uppgifter om
arbetsställenummer till de arbetsgivare som har flera arbetsställen. Likaså
skall SCB svara för påminnelser till arbetsgivarna samt för de kontrollåtgärder
som kan behöva vidtas. Det innebär att skattemyndigheternas merarbete
torde bli förhållandevis begränsat. För arbetsgivarna innebär den
föreslagna ordningen sannolikt ett mindre merarbete än om uppgifterna
insamlades direkt från företagen genom en enkät. Sysselsättningsuppgifter
har tidigare insamlats genom enkät.
Utskottet tillstyrker med det anförda propositionens förslag och avstyrker
motionerna 2571 yrkande 2 i denna del, 2572 yrkande I i denna del.
2574 yrkande 2 samt 2579 yrkande 2.
Anslöf;
Enligt förslaget i proposition 100 bilaga 15 punkt G 3 beräknas medelsbehovet
för Folk- och bostadsräkningar budgetåret 1984/85 till 14 milj. kr.
Utskottet har inte något att erinra mot denna beräkning.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande avslag på proposition 1983184:85
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2571 yrkande I,
1983/84:2574 yrkande I och 1983/84:2579 yrkande I,
2. beträffande förslag till urvalsundersökning
att riksdagen avslår motion 1983/84:2579 yrkande 3,
3. beträffande framtida folk- och bostadsräkningar
att riksdagen avslår motion 1983/84: 2572 yrkande 3,
4. beträffande genomförandet av en folk- och bostadsräkning år
1985
att riksdagen antar i proposition 1983/84:85 moment I framlagt
förslag till lag om 1985 års folk- och bostadsräkning utom i vad
avser 5, 9, 20-22 och 24 §§,
5. beträffande personuppgifter
att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84: 2572 yrkande 2,
1983/84:2575. 1983/84:2576, 1983/84: 2577 och 1983/84:2578 antar
förslaget till lydelse av 5§ lagen om 1985 års folk- och bostadsräkning
samt som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om uppgifter om tobaksbruk,
6. beträffande fastighetsuppgifter om lägenhetsnummer
att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2572 yrkande I i
denna del antar förslaget till lydelse av 9 § lagen om 1985 års folkoch
bostadsräkning.
Fil) 1983/84:35
16
7. beträffande utdömande av förelagt vite
att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2573 yrkande 2 antar
förslaget till lydelse av 20 § lagen om 1985 års folk- och bostadsräkning,
8. beträffande samkörningar
att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:2570,
1983/84:2571 yrkande 2 i denna del och 1983/84:2573 yrkande I i
denna del antar förslaget till lydelse av 22 8 lagen om 1985 års
folk- och bostadsräkning samt som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om en statistikkommission för folkoch
bostadsräkningen,
9. beträffande registeruppgifter
att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2573 yrkande 1 i
denna del antar förslaget till lydelse av 21 § lagen om 1985 års
folk- och bostadsräkning,
10. beträffande sekretess
att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2573 yrkande 3 antar
förslaget till lydelse av 248 lagen om 1985 års folk- och bostadsräkning,
11. beträffande arbetsställenummer
att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:2571 yrkande 2 i
denna del, 1983/84:2572 yrkande I i denna del, 1983/84:2574
yrkande 2 och 1983/84:2579 yrkande 2 antar i proposition
1983/84:85 moment 2 framlagt förslag till lag om arbetsställenummer
m. m.,
12. beträffande anslag
att riksdagen med bifall till proposition 1983/84:100 bilaga 15
punkt G 3 till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1984/85
under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
14000000 kr.
Stockholm den 8 maj 1984
På finansutskottets vägnar
ARNE GADD
Närvarande: Arne Gadd (s). Lars Tobisson (m). Paul Jansson (s), Per-Axel
Nilsson (s). Roland Sundgren (s). Christer Nilsson (s). Filip Fridolfsson
(m). Rolf Rämgård (c). Torsten Karlsson (s). Hugo Hegeland (m). Margit
Gennser (m). Gerd Engman (s), Karl-Anders Petersson (c). Hans Petersson
i Hallstahammar (vpk) och Kenth Skårvik (fp).
FiU 1983/84:35
17
Reservationer
1. Genomförande av en folk- och bostadsräkning år 1985
Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård (c), Hugo Hegeland
(m), Margit Gennser (m), Karl-Anders Petersson (c) och Kenth Skårvik
(fp) anser att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Folk- och
bostadsräkningar” och på s. 7 slutar med ”1 och 3” bort ha följande
lydelse:
Folk- och bostadsräkningar har hittills genomförts vart femte år i Sverige.
Syftet har varit att insamla statistik för planeringsändamål, forskning
och allmän information. Dessa allmänna syften har gjort att materialet inte
varit anpassat till konkreta beslutssituationer.
Uppgiftslämnandet till stora personregister har under senare år i ökad
utsträckning börjat ifrågasättas. Många människor känner oro att lämna
uppgifter om sina personliga och ekonomiska förhållanden till denna typ av
register. I takt med datateknikens ökade möjligheter att bearbeta och
sammanställa information om personliga förhållanden har integritets- och
sekretessfrågorna fått ökad betydelse. Genom samköming mellan olika
register och av uppgifter lämnade vid olika tillfallen för skilda ändamål kan
information sammanställas om den enskilde individen som kan uppfattas
som intrång i den personliga integriteten. Till detta kommer ökade risker
för felregistrering vid samköming av uppgifter inhämtade för olika ändamål
och vid olika tidpunkter.
Statistikutredningen som nyligen avslutat sitt arbete anser att det finns
motiv för att genomföra ytterligare åtgärder som stärker skyddet för den
enskildes integritet. Utredningen förordar därför en stramare tillämpning
och skärpning av nu gällande sekretess- och datalagstiftning. Statistikutredningens
förslag remissbehandlas f. n. Enligt utskottets mening bör dessa
frågor lösas innan man genomför en ny folk- och bostadsräkning.
Ytterligare ett skäl för att nu avstå från att företa en allmän folkräkning är
att folkbokföringsfrågorna f. n. utreds.
Utskottet ställer sig tveksamt till de femåriga intervaller som f. n. tillämpas.
Folk- och bostadsräkningar är mycket kostsamma. Statens och kommunernas
kostnader för FoB 85 beräknas till 105 milj. kr., därav 30 milj. kr.
för kommunerna. Därtill kommer kostnader för uppgiftslämnarna. Vid
tidigare folk- och bostadsräkningar har kostnaderna kraftigt underskattats.
Många frågeställningar, som det i olika sammanhang kan finnas behov
av att belysa och som folk- och bostadsräkningsuppgifterna hittills har
lämnat underlag för, torde kunna åskådliggöras bättre och ändamålsenligare
med speciella undersökningar. Framför allt torde behovet av aktuell
FiU 1983/84:35
18
regional och kommunal statistik bättre kunna tillgodoses genom specialundersökningar.
Bearbetningen av materialet från folk- och bostadsräkningarna
tar flera år, vilket gör uppgifterna mindre lämpade för planeringsändamål.
Det finns t. o. m. risk för att de leder till en sämre planering.
Ett av de ursprungliga motiven för att genomföra folk- och bostadsräkningar
var att det fanns behov av vissa demografiska grunduppgifter, bl. a.
för internationellt bruk. Vidare användes dessa register som urvalsramar
för olika typer av urvalsundersökningar. Numera finns emellertid register
över hela befolkningen uppbyggt på annat sätt, vilket gör att ett av de
viktigare ursprungliga motiven för folk- och bostadsräkningar bortfallit. De
speciella frågeställningar som avses bli belysta med propositionens förslag
till folk- och bostadsräkning skulle mycket väl kunna besvaras genom
specialundersökningar på urvalsbasis. Det gäller exempelvis frågor om
bostadsstandard, pendlingstudier etc.
Utskottet tillstyrker med det anförda motionerna 2571, 2574 och 2579
som yrkar avslag på propositionens förslag till folk- och bostadsräkning år
1985. Utskottet tillstyrker vidare motion 2579 yrkande 3 att en urvalsundersökning
görs för att belysa de frågor som föreslås i propositionen om
folk- och bostadsräkningar.
dels utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:
1. beträffande avslag på proposition 1983/84:85
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2571 yrkande I,
1983/84:2574 yrkande 1 och 1983/84:2579 yrkande 1 avslår regeringens
proposition om 1985 års folk- och bostadsräkning, m. m.,
2. beträffande förslag till urvalsundersökning att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:2579 yrkande 3 hos regeringen begär
förslag till urvalsundersökning i enlighet med de riktlinjer som
framförts i motionen,
2. Framtida folk- och bostadsräkningar
Lars Tobisson (m). Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård (c). Hugo Hegeland
(m). Margit Gennser (m), Karl-Anders Petersson (c) och Kenth Skårvik
(fp) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar med
"Som framgått” och på s. 8 slutar med "yrkande 3” bort ha följande
lydelse:
Det finns enligt utskottets mening inte skäl att nu genomföra en folk- och
bostadsräkning. Inför framtida folk- och bostadsräkningar - som inte bör
ske lika ofta som hittills - bör sekretess- och integritetsfrågorna uppmärksammas
i större utsträckning än hittills. Bl.a. bör statistikutredningens
FiU 1983/84:35
19
förslag närmare övervägas. Dessa frågor blir enligt utskottet så mycket
mer angelägna, eftersom framtida folkräkningar i stor utsträckning kommer
att bygga på uppgifter från olika befintliga register. Utskottet avstyrker
därmed motion 2572 yrkande 3.
3. Samkörningar
Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Hugo Hegeland
(m), Margit Gennser (m), Karl-Anders Petersson (c) och Kenth Skårvik
(fp) anser - under förutsättning av avslag på reservation 1 - att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 12 börjar med "Finansutskottet
vill” och på s. 14 slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:
Utskottet anser att med hänsyn till den betydelse sekretess och integritetsfrågorna
fatt bör möjligheterna till samkörningar med FoB 85 och andra
register regleras i särskild ordning som ger riksdagen möjlighet att överblicka
de samkörningar som sker. Regeringen bör därför ges i uppdrag att
återkomma till riksdagen med förslag härom i enlighet med vad utskottet
anfört. I detta sammanhang bör också uppmärksammas de förslag till
skärpningar av sekretess- och datalagstiftningen som statistikutredningen
föreslagit. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna 2570, 2571
yrkande 2 i denna del och 2573 yrkande 1 i denna del bör ges regeringen till
känna.
dels utskottets hemställan under 8 bort ha följande lydelse:
8. beträffande samkörningar
att riksdagen antar förslaget till lydelse av 22 § lagen om 1985 års
folk- och bostadsräkning samt med anledning av motionerna
1983/84:2570, 1983/84:2571 yrkande 2 i denna del och
1983/84:2573 yrkande 1 i denna del hos regeringen begär förslag
till tilläggsbestämmelser i enlighet med vad utskottet anfört.
4. Lag om arbetsställenummer
Lars Tobisson (m). Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård (c). Hugo Hegeland
(m). Margit Gennser (m), Karl-Anders Petersson (c) och Kenth Skårvik
(fp) anser - under förutsättning av avslag på reservation 1 - att
dels den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar med "Som
utskottet” och på s. 15 slutar med ”yrkande 2” bort ha följande lydelse:
FiU 1983/84:35
20
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är principiellt felaktigt
att belasta kontrolluppgifterna med statistiska uppgifter. Det är viktigt att
arbetsgivarnas skatteredovisning inte kompliceras ytterligare med uppgifter
som är irrelevanta ur beskattningssynpunkt. Inte heller bör skatteadministrationen
belastas med uppgifter av denna typ. Riksskatteverket har
avvisat detta förslag. Utskottet anser det viktigt att uppgifter som insamlas
för ett ändamål till en myndighet inte används för andra ändamål av en
annan myndighet. Med det anförda avstyrker utskottet att riksdagen antar
lagen om arbetsställenummer.
dels utskottets hemställan under 11 bort ha följande lydelse:
11. beträffande arbetsställenummer
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2571 yrkande 2 i
denna del, 1983/84:2572 yrkande 1 i denna del, 1983/84:2574
yrkande 2 och 1983/84:2579 yrkande 2 avslår i proposition
1983/84:85 moment 2 framlagt förslag till lag om arbetsställenummer
m. m..
5. Anslag
Lars Tobisson (m). Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c). Hugo Hegeland
(m). Margit Gennser (m), Karl-Anders Petersson (c) och Kenth Skårvik
(fp) anser - under förutsättning av bifall till reservation 1 - att
dels den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med "Enligt
förslaget” och slutar med "denna beräkning” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av att utskottet anser att någon folk- och bostadsräkning
inte bör genomföras år 1985 kan medelsbehovet för Folk- och bostadsräkningar
för budgetåret 1984/85 beräknas till 1 milj. kr. Dessa utgifter avser
bl. a. bearbetningar av material från FoB 80.
dels utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:
12. beträffande anslag
att riksdagen med anledning av proposition 1983/84: 100 bilaga 15
punkt G 3 till Folk- och bostadsräkningar för budgetåret 1984/85
under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
1000000 kr.
FiU 1983/84:35
21
Särskilt yttrande
Lars Tobisson (m), Filip Fridolfsson (m), Rolf Rämgård (c), Hugo Hegelund
(m). Margit Gennser (m), Karl-Anders Petersson (c) och Kenth Skårvik
(fp) anför:
Mot bakgrund av att vi yrkat avslag på propositionens förslag till folkoch
bostadsräkning år 1985 anser vi oss inte ha anledning att ta ställning till
innehållet i de enskilda paragraferna i lagförslaget.
FiU 1983/84:35
22
Bilaga I
1 Förslag till
Lag om 1985 års folk- och bostadsräkning
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser
1 § År 1985 företas en allmän folk- och bostadsräkning (FoB 85) i syfte
att dels framställa statistik för samhällsplanering, forskning och allmän
information, dels kontrollera folkbokföringen.
2 § Folk- och bostadsräkningen genomförs av statistiska centralbyrån
med hjälp av automatisk databehandling.
Till folk- och bostadsräkningen skall lämnas person-, bostads- och fastighetsuppgifter
enligt 4-16 §§.
Registeruppgifter får inhämtas enligt 21 §.
3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fastställer
när uppgifterna enligt 2 § skall lämnas eller inhämtas och vilken
tidpunkt eller tid som de skall avse.
Personuppgifter
4 § Personuppgifter skall lämnas av dem som är födda år 1969 eller
tidigare och som är bosatta i Sverige eller annars skall vara kyrkobokförda
här vid den tidpunkt som uppgifterna avser.
5 § I personuppgiften skall anges
- namn och personnummer
- yrke för den som förvärvsarbetar
- fastighetens beteckning
- församling där fastigheten är belägen
- utdelnings- och ortsadress
- innehavare av bostaden
Bostadsuppgifter
6 § Bostadsuppgifter skall lämnas av dem som innehar och stadigvarande
bebor en bostadslägenhet i Sverige vid den tidpunkt som uppgifterna
avser.
7 § 1 bostadsuppgiften skall anges
- namn, personnummer och hushållsställning (gifta eller samboende,
barn, övriga boende) för de boende som är födda år 1969 eller tidigare
- antal rum
- upplåtelseform
- förekomsten av kök eller kokvrå, bad- eller duschrum och vattenklosett
- förekomsten av en eller flera bostadslägenheter i huset
Fastighetsuppgifter
8 § Fastighetsuppgifter lämnas av dem som vid den tidpunkt som uppgifterna
avser äger ett eller flera bostadshus i Sverige.
Med bostadshus förstås byggnader med en eller flera bostadslägenheter.
t2 Riksdagen 1983184. 5 sami. Nr 35
FiU 1983/84:35
23
Äger någon flera bostadshus på samma fastighet, lämnas en enda fastighetsuppgift
för husen gemensamt.
För sådana bostadshus som ingår i arrendeupplåtelser lämnas fastighetsuppgiften
av arrendatorn i stället för av husägaren.
9 § Fastighetsuppgiften skall innehålla följande uppgifter om den fastighet
där bostadshuset är beläget, om bostadshuset och om bostadslägenheten,
nämligen
1. om fastigheten:
- län, kommun och församling där fastigheten är belägen
- fastighetens beteckning
- fastighetstyp (jordbruksfastighet, annan fastighet)
- ägarens namn och adress
- ägarkategori (staten, kommun, allmännyttigt bostadsföretag, bostadsrättsförening,
enskild person, annan ägare)
2. om linset:
- byggnadsnummer
- hustyp (enbostadshus, tvåbostadshus, flerbostadshus, annat bostadshus)
-
antal bostadslägenheter i huset
- byggnads- och ombyggnadsår
- huvudsaklig värmekälla och använda bränsleslag
- förekomsten av hiss i flerbostadshus och andra bostadshus än en- och
tvåbostadshus
3. om lägenheten:
- antal rum
- förekomsten av kök eller kokvrå
- lagenhetsinnehavarens namn
- lägenhetsnummer
- i fråga om icke upplåten lägenhet orsaken till att lägenheten inte är
upplåten
Insamlingsförfarandet
10 § Person- och bostadsuppgifter skall lämnas på en personblankett,
som skall ges in till granskningsorganet i den kommun där den uppgiftsskyldige
är bosatt eller annars skall vara kyrkobokförd.
Fastighetsuppgifter skall lämnas på en fastighetsblankett. som skall ges
in till granskningsorganet i den kommun där fastigheten är belägen. Den
som äger och stadigvarande bebor ett enbostadshus får dock lämna fastighetsuppgifterna
på personblanketten.
Föreskrifter om granskningsorganet finns i 14 §.
11 § Person- och fastighetsblanketterna fastställs av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer.
Staten tillhandahåller såväl blanketter som portofria svarskuvert utan
kostnad för de uppgiftsskyldiga.
12 § Sammanboende makar får lämna personuppgifter gemensamt på
samma personblankett.
FiU 1983/84:35
24
Innehas och bebos en bostadslägenhet av två eller flera personer tillsammans,
får de lämna bostadsuppgiften gemensamt på samma personblankett.
Person-, bostads- och fastighetsuppgifter skrivs under av den som lämnar
dem. Denne svarar för uppgifternas riktighet.
13 § Kommunerna skall
- lämna information om folk- och bostadsräkningen
- biträda vid distributionen av blanketter och vid upprättandet och insamlingen
av uppgifter
- svara för att de insamlade uppgifterna granskas och i berett skick
lämnas över till statistiska centralbyrån för fortsatt bearbetning
14 § Varje kommun skall uppdra åt ett särskilt granskningsorgan att
svara för de uppgifter som anges i 13 §.
Granskningsorganet består av en granskningsledare och en ställföreträdare
för denne samt i övrigt av den personal som behövs för uppgifterna.
Granskningsledaren beslutar på organets vägnar.
15 § Granskningsledaren och dennes ställföreträdare utses av kommunen.
Kommunen skall sörja för att granskningspersonalen utbildas för sina
arbetsuppgifter.
16 § Granskningsledaren får begära att de uppgiftsskyldiga inom viss tid
lämnar upplysningar om förhållanden som omfattas av uppgiftsskyldigheten
enligt 4-9 §§.
Granskningsledaren får delegera denna befogenhet till någon annan
inom granskningsorganet.
Anmaningar
17 § Om en begärd uppgift inte lämnas inom föreskriven tid, får statistiska
centralbyrån eller granskningsledaren anmana den uppgiftsskyldige
att fullgöra sin skyldighet. Detsamma gäller, om den uppgiftsskyldige
underlåter att lämna upplysningar som har begärts enligt 16 §.
Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske
utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om skyldigheten att lämna
föreskrivna uppgifter och upplysningar.
Vitén m. m.
18 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 17 §, får på
begäran av statistiska centralbyrån eller granskningsledaren den uppgiftsskyldige
föreläggas att göra detta vid vite. Ett sådant föreläggande utfärdas
av länsstyrelsen i det län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.
19 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
20 § Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska
centralbyrån eller granskningsledaren prövas av länsrätten i det län där
uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
FiU 1983/84:35
25
Registeruppgifter
21 § Från nedan angivna register får statistiska centralbyrån för folk- och
bostadsräkningen inhämta följande uppgifter:
1. statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen
— personnummer
— kyrkobokföringsort
— kyrkobokföringsfastighet
— utdelnings- och ortsadress
—. samhörighetsbeteckning
— civilstånd
— medborgarskap
— födelseland och senaste invandringsår
2. statistiska centralbyråns kontrolluppgiftsregister
— inkomsttagare och arbetsgivare
— inkomst av förvärvsarbete och den tid förmånen avser
— erlagd preliminärskatt
— arbetsställenummer
3. statistiska centralbyråns inkomst- och förmögenhetsregister
— inkomst
4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister
— företags namn och form
— antal arbetsställen
— arbetsställenas namn, nummer, storlek, sektortillhörighet, belägenhet
och näringsgrenskod
5. statistiska centralbyråns register över nyckelkodområden
— fastigheters områdestillhörighet
6. länsstyrelsernas register över fastighetstaxeringen
— fastigheters tätortstillhörighet
7. registret vid centralnämnden för fastighetsdata
— koordinater för fastigheter
8. registret vid riksskatteverkets sjömansskattekontor i Göteborg
— uppgift på sådana ombordanställda på svenska fartyg som betalar sjömansskatt
Avslutande
bestämmelser
22 § Om statistiska centralbyrån med hjälp av automatisk databehandling
tillsammans med uppgifterna från folk- och bostadsräkningen skall
använda andra uppgifter för sådana syften som anges il §, får det ske bara
enligt beslut eller med tillstånd som avses i datalagen (1973: 289).
23 § För kontroll av folkbokföringen får folkbokföringsmyndigheterna ta
del av de uppgifter från folk- och bostadsräkningen som behövs för kontrollen.
Sådan kontroll får dock göras med hjälp av automatisk databehandling
bara enligt beslut eller med tillstånd enligt datalagen (1973: 289).
FiU 1983/84:35 26
24 § Både statistiska centralbyrån och kommunernas granskningsorgan
skall vid tillämpningen av denna lag se till att de uppgiftsskyldiga inte
betungas onödigt.
Föreskrifter om sekretess finns i sekretesslagen (1980:100).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.
FiU 1983/84:35
27
2 Förslag till
Lag om arbetsställenummer m. m.
Härigenom föreskrivs följande.
Allmänna bestämmelser
1 § Ett sysselsättningsregister skall inrättas och föras i syfte att framställa
statistik dels vaije år om sysselsättningen, dels vart tredje år om resor
mellan bostad och arbetsplats.
2 § Sysselsättningsregistret förs av statistiska centralbyrån med hjälp av
automatisk databehandling.
Arbetsställenummer
3 § De arbetsgivare som stadigvarande bedriver sin verksamhet i flera
lokaler (arbetsställen) skall av statistiska centralbyrån tilldelas ett arbetsställenummer
för vaije sådant arbetsställe.
Det åligger centralbyrån att varje år före november månads utgång
underrätta berörda arbetsgivare om deras arbetsställenummer.
Uppgiftsskyldighet
4 § Sådana arbetsgivare som är skyldiga att lämna kontrolluppgift enligt
37 § 1 mom. första punkten taxeringslagen (1956:623) skall, om de har
tilldelats särskilda arbetsställenummer, i kontrolluppgiften med ett sådant
nummer utmärka arbetsstället för den arbetstagare som kontrolluppgiften
avser.
Anmaningar
5 § Om uppgift om arbetsställenummer inte lämnas inom den tid som
gäller för avlämnande av kontrolluppgiften, får statistiska centralbyrån
anmana den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Innan en anmaning utfärdas, bör den uppgiftsskyldige, om det kan ske
utan någon olägenhet, på lämpligt sätt erinras om sin skyldighet att lämna
uppgift om arbetsställenummer.
Vitén m. m.
6 § Om den uppgiftsskyldige inte följer en anmaning enligt 5 §, får på
begäran av statistiska centralbyrån den uppgiftsskyldige föreläggas att
göra detta vid vite. Ett sådant föreläggande utfärdas av länsstyrelsen i det
län där uppgiftsskyldigheten skall fullgöras.
Vitet bestäms till lägst 100 och högst 1 000 kronor.
7 § Beslut om vitesföreläggande får inte överklagas.
8 § Frågor om utdömande av förelagt vite skall på begäran av statistiska
centralbyrån prövas av länsrätten i dét län där uppgiftsskyldigheten skall
fullgöras.
FiU 1983/84:35
28
Registeruppgifter
9 § Från nedan angivna register får statistiska centralbyrån för sysselsättningsregistret
inhämta följande uppgifter:
1. statistiska centralbyråns register över totalbefolkningen
— personnummer
— kyrkobokföringsort
— kyrkobokföringsfastighet
— utdelnings- och ortsadress
— samhörighetsbeteckning
— civilstånd
— medborgarskap
— födelseland och senaste invandringsår
2. statistiska centralbyråns kontrolluppgiftsregister
— inkomsttagare och arbetsgivare
— inkomst av förvärvsarbete och den tid förmånen avser
— erlagd preliminärskatt
— arbetsställenummer
3. statistiska centralbyråns inkomst- och förmögenhetsregister
— inkomst
4. statistiska centralbyråns centrala företagsregister
— företags namn och form
— antal arbetsställen
— arbetsställenas namn, nummer, storlek, sektortillhörighet, belägenhet
och näringsgrenskod
5. statistiska centralbyråns register över nyckelkodområden
— fastigheters områdestillhörighet
6. registret vid riksskatteverkets sjömansskatlekontor i Göteborg
— uppgift på sådana ombordanställda på svenska fartyg som betalar sjömansskatt -
Denna lag träder i kraft den I juli 1984 och skall tillämpas första gången
på de kontrolluppgifter som skall lämnas senast den 31 januari 1986.
FiU 1983/84:35
29
Bilaga 2
Konstitutionsutskottets yttrande
1983/84:3 y
över proposition 1983/84:85 om 1985 års folk- och bostadsräkning
m. m. jämte motioner
Till finansutskottet
Finansutskottet har berett konstitutionsutskottet tillfälle att yttra sig över
rubricerade proposition - FoB 85 - jämte de motioner som väckts i ärendet i
de delar som berör konstitutionsutskottets beredningsområde.
I propositionen föreslås en särskild lag om genomförande av FoB 85.
Uppgifterna till FoB 85 skall samlas in dels genom en enkät till allmänheten
och till husägare, dels genom utnyttjande av uppgifter som finns tillgängliga i
register. Arbetet med FoB 85 skall enligt förslaget ledas av statistiska
centralbyrån (SCB). I propositionen pekas på vissa utvecklingsvägar för att i
framtiden genomföra folk- och bostadsräkningar utan att samla in uppgifter
genom enkäter. Det aviseras också i propositionen att skyddet för den
enskildes personliga integritet i samband med statistiska undersökningar
kommer att bli föremål för ytterligare överväganden vid behandlingen av
betänkandet (SOU 1983:74) Framtida statlig statistik.
Som framgår av propositionen är syftet med FoB att skapa underlag för
statistik för samhällsplanering, forskning och allmän information samt att
möjliggöra kontroll av folkbokföringen. Detta framgår av 1 § i den föreslagna
FöB-lagen. För FoB 85 föreslås i likhet med vad som gällde vid de närmast
föregående folk- och bostadsräkningarna i vårt land bestämmelser om
samköming med uppgifter från andra ADB-register. I 21 § finns närmare
bestämmelser om vilka uppgifter som får inhämtas genom sådan samkörning.
Enligt 22 § förutsätts att även andra uppgifter än som anges i
lagförslaget skall kunna tillföras det nya personregistret. Sådana kompletteringar
får dock bara ske i samma syfte som 1 § och förutsätter tillstånd enligt
datalagen. De lagrum i datalagen som härvid åsyftas är enligt propositionen
dels 2 § om tillstånd i vissa fall av datainspektionen för att inrätta och föra
personregister, dels 2a§ om personregister som inrättas efter beslut av
riksdagen eller regeringen. I propositionen uttalas att bestämmelserna i 22 §
skall tolkas restriktivt.
I flera av de motioner som väckts med anledning av propositionen anläggs
integritetsaspekter på förslagen. Utskottet tar i sitt yttrande upp dessa
frågor.
I den moderata partimotionen 1983/84:2579 av Ulf Adelsohn m. fl. anförs
att även om förslagen i FoB 85 från integritetssynpunkt är mindre kränkande
än vid de senaste folk- och bostadsräkningarna har samtidigt individernas
krav på skydd för privatlivet ökat. Enligt motionen bör propositionen avslås
FiU 1983/84:35
30
Och regeringen i stället anmodas att lägga fram förslag till en urvalsundersökning
i enlighet med vissa riktlinjer som anges i motionen. Motsvarande
synpunkter anläggs i motionerna 1983/84:2572 av Elving Andersson (c) samt
1983/84:2574 av Kenth Skårvik och Kerstin Anér (båda fp). Även i motion
1983/84:2571 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas avslag på propositionen. I
sistnämnda motion liksom i motion 1983/84:2570 av Marie-Ann Johansson
(vpk) yrkas att 22 § i FoB-lagen skall utgå. I motion 1983/84:2573 av Allan
Ekström (m) begärs att 21 och 22 §§ i FoB-lagen utformas på sådant sätt att
det tydligt framgår vilka konkreta uppgifter som skall ingå i registret.
Dessutom bör regeringens dispensrätt enligt sekretesslagen inte få tillämpas
på det föreslagna FoB-registret.
Konstitutionsutskottet får för sin del uttala följande.
Som utskottet tidigare i många sammanhang uttalat har den snabba
utvecklingen på ADB-området förutom de ovedersägliga fördelar den nya
tekniken inneburit även gett upphov till åtskilliga problem. Särskilt gäller
detta den mängd information om enskildas personliga förhållanden som finns
lagrad i ett stort antal olika dataregister. Det är därför enligt utskottet
synnerligen angeläget att integritetsaspekterna blir tillbörligen beaktade i
samband med inrättande av dataregister och vid s. k. samköming mellan
olika register.
Beträffande det nu aktuella FoB-registret har det som nyss sagts förutsatts
att de insamlade uppgifterna inte får användas för några andra ändamål än
dem som anges i 1 § i lagförslaget. Detsamma gäller eventuella kompletteringar
enligt 22 §. Enligt propositionen kommer vidare skyddet för den
enskildes personliga integritet i samband med statistiska undersökningar att
bli föremål för ytterligare överväganden vid behandlingen av betänkandet
(SOU 1983:74) Framtida statlig statistik. Dessa överväganden kan få
betydelse även för FoB85.
Mot den angivna bakgrunden kan det föreliggande förslaget till FoB 85
från de synpunkter utskottet har att beakta godtas. Utskottet vill erinra om
att tillämpningen av 22 § i lagen måste ske med stor restriktivitet i enlighet
med den uppräkning av tillåtna ändamål som återfinns i 1 § i lagförslaget.
Stockholm den 12 april 1984
På konstitutionsutskottets vägnar
OLLE SVENSSON
Närvarande: Olle Svensson (s), Anders Björck (m), Yngve Nyquist (s),
Wivi-Anne Cederqvist (s), Hans Nyhage (m), Kurt Ove Johansson (s),
Kerstin Nilsson (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Sture Thun (s), Elisabeth
Fleetwood (m) Ingvar Björk (s), Bengt Kindbom (c), Britta Hammarbacken
(c)*, Lars Ernestam (fp)* och Marie-Ann Johansson (vpk).
* Ej närvarande vid justeringen.
FiU 1983/84:35
31
Avvikande mening
1. av Anders Björck (m). Hans Nyhage (m), Gunnar Biörck i Värmdö (m),
Elisabeth Fleetwood (m), Bengt Kindbom (c), Britta Hammarbacken (c) och
Lars Ernestam (fp), vilka ansett att sista stycket i utskottets yttrande bort ha
följande lydelse:
Som utskottet nyss anfört har med dagens snabba utveckling på datateknikens
område integritetsfrågorna fått allt större betydelse. Förslag om ökad
statistiksekretess har nyligen framlagts av statistikutredningen och är f. n.
föremål för en omfattande remissbehandling. Utskottet anser att beslut om
en ny allmän uppgiftsinsamling av den storleksordning som en folk- och
bostadsräkning innebär inte bör fattas förrän riksdagen fått tillfälle att ta
ställning till de förslag till förstärkt integritetsskydd som kan bli följden av
bl. a. statistikutredningens överväganden. Även folkbokföringsfrågorna är
f. n. föremål för utredning, vilket är ytterligare ett skäl att inte nu genomföra
en allmän folk- och bostadsräkning. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till
propositionens samtliga lagförslag.
2. av Marie-Ann Johansson (vpk) som ansett att sista stycket i utskottets
yttrande bort ha följande lydelse:
Mot den angivna bakgrunden kan det föreliggande förslaget till FoB85
från de synpunkter utskottet har att beakta i princip godtas. Dock bör om nya
behov skulle uppkomma i fråga om komplettering av uppgifterna från FoB 85
med andra uppgifter frågan under alla omständigheter underställas riksdagens
prövning. 22 § i den föreslagna FoB-lagen bör följaktligen utgå.
FiU 1983/84:35
32
Innehåll
Inledning 1
Propositionerna (hemställan) 1
Motionerna 2
Proposition 85 4
Utskottet 5
Genomförande av en folk- och bostadsräkning år 1985 5
Framtida folk-och bostadsräkningar 7
Personuppgift om personnummer 8
Personuppgift om utbildning 8
Uppgifter om sysselsättning, arbetad tid m. m 9
Uppgifter om tobaksbruk 10
Fastighetsuppgifter om lägenhetsnummer 10
Utdömande av förelagt vite 11
Samkörningar, kompletteringar samt integritets- och sekretessfrågor
11
Lag om arbetsställenummer 14
Anslag 15
Hemställan 15.
Reservationer
1. Genomförande av en folk- och bostadsräkning år 1985 (m, c, fp) . 17
2. Framtida folk- och bostadsräkningar (m, c, fp) 18
3. Samkörningar (m, c, fp) 19
4. Lag om arbetsställenummer (m, c, fp) 19
5. Anslag (m, c, fp) 20
Särskilt yttrande (m, c, fp) 21
Bilagor
1. Förslag till Lag om 1985 års folk- och bostadsräkning 22
Förslag till Lag om arbetställenummer m. m 27
2. Konstitutionsutskottets yttrande 1983/84:3 y 29
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984