FiU 1983/84: 28

Finansutskottets betänkande
1983/84: 28

om datapolitiska frågor och redovisning av statsförvaltningens
ADB-användning m. m. (prop. 1983/84:100 bil. 2 och bil. 15)

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1983/84:100 bilaga 2 Gemensamma frågor i vad avser
punkt 7 Redovisning av statsförvaltningens ADB-användning m. m.,

dels proposition 1983/84:100 bilaga 15 Civildepartementet i vad avser
Litt. D Statlig rationalisering och revision punkt D2 mom. 3,

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna
1983/84:1424 av Bengt Kindbom m.fl. (c) om decentralisering av datasystem,

1983/84: 1437 av Lars Werner m.fl. (vpk) om datapolitiken,

1983/84: 2051 av Kjell Nilsson m.fl. (s) om datapolitiken,

1983/84:2111 av Rune Rydén (m) och Lennart Blom (m) om vissa datafrågor.

Propositionen

1 proposition 100 bilaga 2 (punkt 7, s. 8-11) har regeringen efter föredragning
av statsrådet Bo Holmberg

1. berett riksdagen tillfälle att ta del av redovisningen av utredningsarbete
på dataområdet och av användningen av ADB i statsförvaltningen,

2. föreslagit riksdagen att godkänna vad som föreslagits i propositionen
beträffande denna redovisning från och med budgetåret 1984/85,

3. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
om datadelegationens fortsatta arbete och om sårbarheten hos datoriserade
informationssystem.

I proposition 100 bilaga 15 (punkt D2, s. 101-108) har regeringen efter
föredragning av statsrådet Bo Holmberg

3. berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som anförts i propositionen
om teknikupphandling inom dataområdet.

Motionerna

1 motion 1424 av Bengt Kindbom m.fl. (c) hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om generalplaner för decentralisering av de stora
statliga datasystemen,

I Riksdagen 1983/84. 5 sami. Nr 28

Rättelse: S. 1, rad 12 Står: m.fl. (m) Rättat till: m. fl. (s)

FiU 1983/84:28

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om att fullfölja det arbete som inletts i syfte att
skapa en samordnad datapolitik.

I motion 1437 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utarbetande av ett
brett datapolitiskt program enligt de riktlinjer som anges i motionen,

2. att riksdagen beslutar att uttala att datoriseringen bör styras så att den
främjar demokratiska strukturer och står i överensstämmelse med humanistiska
värderingar samt motverkar alienation och mänsklig maktlöshet.

I motion 2051 av Kjell Nilsson m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att datadelegationen omorganiseras för att
öka dess kompetensområde,

2. att riksdagen uttalar sig för att ett sammanhållet datapolitiskt program
utarbetas och presenteras riksdagen för beslut.

I motion 2111 av Rune Rydén (m) och Lennart Blom (m) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär en sammanställning med förslag till
prioritering av resursbehovet för omläggningar och modifieringar av statliga
ADB-system under 1980-talet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att frågan hur tillämpningen av
informationsteknologin inom den offentliga sektorn påverkar näringsliv,
företag och enskilda medborgare utreds,

3. att riksdagen hos regeringen begär att förutsättningarna för ett statligt
organ för administrativ utveckling, i enlighet med de i motionen förordade
riktlinjerna, utreds.

Utskottet

Samlat datapolitiskt program, m.m.

I budgetpropositionen 1983/84:100 bilaga 2.1 redovisas en översikt över
det pågående och under budgetåren 1982/83 och 1983/84 avslutade utredningsarbetet
på dataområdet. Av redovisningen framgår att utredningsarbetet
på dataområdet är mycket omfattande. Vissa utredningsförslag har
redan remissbehandlats och regeringens förslag med anledning härav har
förelagts riksdagen. Det gäller t. ex. forskningsrådsnämndens förslag till
program för forskning om datateknikens framtida användning m. m. och
STU:s förslag till riktlinjer för ett femårigt nationellt mikroelektronikprogram.

Ett flertal utredningar beräknar att avsluta sitt arbete under första halvåret
1984. Det gäller datalagstiftningskommittén (DALK), Sårbarhetsutredningen
(SÅRB), Dataeffektutredningen och Data- och elektronikkommittén
(DEK). När dessa utredningar avslutats kommer ett omfattande
utredningsmaterial att föreligga om datoriseringens effekter.

FiU 1983/84: 28

Dataeffektutredningen skall bl. a. belysa datateknikens effekter på sysselsättning
och arbetsmiljö och hur tekniken påverkar kvinnors resp. handikappades
situation i arbetslivet samt bedöma vilka förutsättningar för en
regionalpolitiskt önskvärd spridning av arbetsplatser som datatekniken
kan väntas ge under de närmaste åren. Data- och elektronikkommittén har
utrett svensk elektronikindustri och kartlagt i vilken utsträckning näringsliv
och samhälle i dag utnyttjar datorer och annan utrustning för automation.
Enligt direktiven skall kommittén vidare överväga om och i vilken
form åtgärder bör sättas in från samhällets sida i syfte att antingen stimulera
ett ökat och effektivare utnyttjande av denna teknik eller förbättra
möjligheterna att förutsäga och förbereda de omställningar som kan behöva
ske.

Enligt utskottets uppfattning bör det, när det nämnda utredningsarbetet
är avslutat och remissbehandlat, finnas ett underlag för att utforma riktlinjer
för ett samlat datapolitiskt program.

I flera motioner, 1424, 1437, 2051 och 2111, begärs att regeringen utarbetar
ett sammanhållet datapolitiskt program och förelägger detta för riksdagen.

I motion 1424 av Bengt Kindbom m. fl. (c) anförs att för att förverkliga
ett decentraliserat samhälle, sprida makt och inflytande och utveckla näringsliv
och bebyggelse i alla delar av vårt land krävs en medveten och fast
politisk viljeinriktning och en nära samverkan mellan samhälle, näringsliv,
organisationer och enskilda.

Spridning av datakraft, ADB-personal, kunnande, kompetens och påverkansmöjligheter
är en avgörande förutsättning för att främja verksamhet
och utveckling i alla delar av landet, anför motionärerna vidare. Detta
särskilt med tanke på den betydelse datatekniken kommer att ha i framtiden,
både inom näringsliv och offentlig förvaltning.

Decentralisering är ett viktigt medel för att åstadkomma fördjupat arbetsinnehåll
för de anställda, för att öka användarinflytande och effektivitet
samt för att minska sårbarheten.

Enligt motionärerna måste långsiktiga generalplaner för de stora statliga
ADB-systemens struktur utarbetas snarast. Det utredningsarbete som redan
pågår måste inordnas i dessa generalplaner med målsättningen att
åstadkomma decentralisering till lokal eller regional nivå. En sådan målsättning
innebär ökad kunskap, ökat användarinflytande och effektivare
organisation. Riksdagen bör ge regeringen i uppdrag att utarbeta generalplaner
för de största ADB-tillämpningarna inkl. den statliga servicebyrån
DAFA.

Den nuvarande regeringen har enligt motionärerna splittrat datafrågorna
och försummat möjligheten att fortsätta det arbete som inletts för att skapa
en samordnad datapolitik. Med hänvisning till riksdagens tidigare ställningstagande
med anledning av förslagen i proposition 1981/82:123 om

11 Riksdagen 1983/84. 5 sami. Nr 28

FiU 1983/84:28

samordnad datapolitik bör regeringen därför ges i uppdrag att fullfölja
arbetet med en samordnad datapolitik.

I motion 1437 (vpk) anförs att dagens Sverige saknar en politik för
datoriseringens och elektronikens utvecklingslinjer och samhälleliga följder.
Detta framstår inte bara som en brist på förutseende utan som en
social och politisk fara. Erfarenheten har klart visat att den tekniska
utvecklingen i mycket är dubbelbottnad och att den tekniska processen
såväl som den sociala innefattar även starkt destruktiva moment och
inflytelser. Därför är det enligt motionärerna särskilt viktigt att dessa
processer blir föremål för medveten politisk bedömning och styrning och
underordnas sociala och humanistiska principer.

Vidare anför motionärerna att om datoriseringen inte skall gynna odemokratiska
tendenser, social utstötning och alienation av arbetet samt
upprättande av en form av teknologiskt barbari, måste djupgående åtgärder
komma till stånd. Bland dessa är det främst följande som är nödvändiga: 1.

En bred demokratisk diskussion måste bilda underlag för ett medvetet
samhälleligt program — en sammanhängande samhällelig datapolitik.

2. Former för politisk och facklig vetorätt måste skapas mot vissa former
av datorisering.

3. En översiktlig tidsplan måste utformas för datoriseringen och för
investeringarna på dess område.

4. Datoriseringen måste styras så att den inte utarmar arbetets ställning i
produktionsprocessen utan i sig aktiverar mänskligt kunnande och kapacitet.

5. Datoriseringen måste styras så att den inte leder till att kvinnofrigörelsen
och kvinnornas allmänna sociala situation hotas.

6. De breda löntagarskiktens kunskap om datoriseringen måste inriktas
på förståelse av systemens principer, processens större verkningar och
samhälleliga effekter. Människorna skall inte bli välsmorda kuggar - de
skall vara drivare av själva hjulet.

7. Den högre professionella utbildningen bygger på en farlig åtskillnad
mellan tekniskt och humanistiskt- samhällsvetenskapligt kunnande.

I motion 2051 av Kjell Nilsson m.fl. (s) anförs att avgörande för hur
datatekniken kommer att påverka arbetsförhållanden, konkurrenskraft
och välfärd i vid bemärkelse i vårt land är hur den kommer att användas.
Data och elektronik, informationsteknologi, kan bli en resurs som möjliggör
att den anställdes kompetens ökar och att anställda kan ta allt mer
ansvar i arbetsorganisationen. Klarar vi inte att styra den nya tekniken i
demokratiska och frigörande fållor, kommer vi att få allt större klyftor i
samhället, anför motionärerna. Generations- och kunskapsmotsättningar
som skulle leda till oacceptabla motsättningar. Det finns således såväl ett
demokratiskt som ett rent ekonomiskt intresse att öka människors kunska -

FiU 1983/84:28

per och möjligheter att utnyttja den nya tekniken. Detta konstaterande
tillsammans med det faktum att de möjligheter som ligger i datoriseringen
inte förverkligar sig själva, utan tvärtom kräver mycket målmedvetna,
intensiva och kostsamma insatser borde kunna utgöra utgångspunkten för
en gemensam uppfattning i riksdagen om behovet av att ett sammanhållet
datapolitiskt program presenteras riksdagen för ställningstagande, anför
motionärerna.

I motion 2111 av Rune Rydén (m) och Lennart Blom (m) anförs att
användningen av datateknik och elektronik i det svenska samhället är
omfattande och vidgas till att gälla allt fler områden. Detta gäller både i
industrin, i servicesektorn och i den offentliga förvaltningen. Datatekniken
sprids nu i snabb takt. Vid internationella jämförelser framstår Sverige
som ett av de mest ”genomdatoriserade” länderna.

I detta perspektiv är det lika naturligt, och lika väsentligt, att ha en
datapolitik som det är att ha en transportpolitik, en energipolitik, en
kulturpolitik osv. En meningsfull och fungerande datapolitik bör naturligtvis
inte detaljreglera, men den bör samverka med och harmoniera med
synsättet på personaladministration, decentralisering, antibyråkrativerksamhet,
rationalisering, sårbarhet, personlig integritet, teknikupphandling
m. m.

En given utgångspunkt är att en samlad bedömning av datafrågorna i
vidsträckt mening icke får leda till centralstyrning och rigid, övergripande
planering.

Enligt motionärernas mening saknas i budgetpropositionen en samlad
datapolitisk ansats, varför dessa åtgärder framstår som isolerade och utan
sammanhang och med en generell strategi.

Motionärerna föreslår vidare att ett särskilt organ inrättas för att på ett
övergripande sätt stimulera till och stödja forskning och utvecklingsarbete
m. m. på det administrativa området. Det finns f. n. inget samlat grepp eller
någon policy för stöd och stimulans till administrativ utveckling i likhet
med STU:s insatser för den tekniska utvecklingen.

I motion 2111 begärs vidare en sammanställning med förslag till prioritering
av resursbehovet för omläggningar och modifieringar av statliga ADBsystem
för 1980-talet. Utgångspunkten är att en betydande del av de stora
statliga ADB-systemen som är i drift kommer att behöva omläggningar i
större eller mindre grad under mitten och senare delen av 1980-talet. Det
saknas enligt motionärerna kunskap om de sammanlagda insatser som kan
bli erforderliga. Denna brist bör enligt motionärerna avhjälpas genom en
särskild utredning med förslag till prioriteringar under 1980-talet.

De frågor som tas upp i motionerna kommer att beröras i de utredningar
som utskottet redovisat. Så kommer t. ex. DEK att redovisa sina överväganden
med anledning av förslaget om att inrätta ett särskilt organ för
administrativ utveckling. Dataeffektutredningen kommer att ta upp frå -

FiU 1983/84:28

gorna om hur datoriseringen påverkar arbetsförhållandena, arbetsmiljön
samt sysselsättningen totalt, för olika näringsgrenar och regioner.

Utskottet delar motionärernas uppfattning däri att det är mycket angeläget
att ett samlat datapolitiskt program utarbetas snarast möjligt. Utskottet
förutsätter att de synpunkter som framförts i de här behandlade motionerna
prövas under arbetet med ett sådant datapolitiskt program. Programmet
bör i övrigt enligt utskottets mening grundas på det mycket omfattande
utredningsmaterial som kommer att föreligga inom det närmaste halvåret.
Utskottet ser därför inte anledning att nu föreskriva efter vilka riktlinjer
programmet bör utformas. Vad utskottet anfört med anledning av motionerna
1424, 1437, 2051 och 2111 om behovet av ett samlat datapolitiskt
program bör ges regeringen till känna.

Redovisning av användning av ADB i statsförvaltningen

I proposition 100 bilaga 2 (momenten 1 och 2) föreslås i förenklande
syfte att redovisningen av utredningsarbetet på dataområdet och av användningen
av ADB i statsförvaltningen fr. o. m. budgetåret 1984/85 endast
får ske genom statskontorets försorg. Denna redovisning tillkom på utskottets
initiativ. Den har utgjort ett värdefullt underlag för riksdagens behandling
av de datapolitiska frågorna. Det framkommer inte minst av de motioner
som väckts i dessa frågor. Skulle denna redovisning inte längre ske i
propositionen skulle inte riksdagen få samma möjligheter att motionsvägen
uppmärksamma dessa frågor. Utskottet anser därför att en redovisning av
utredningsarbetet på dataområdet och av användningen av ADB i statsförvaltningen
även fortsättningsvis bör ske i budgetpropositionen. Detta bör
ges regeringen till känna.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i propositionen
(moment 3) om sårbarheten hos datoriserade informationssystem.

Datadelegationen

I budgetpropositionen 1982/83:100 bilaga 2 anmälde föredragande statsrådet
att han avsåg att ge datadelegationen nya direktiv. Utskottet anförde
med anledning härav att det är naturligt att delegationens verksamhet efter
hand omprövas (FiU 1982/83:33). Eftersom riksdagen förespråkat att delegationen
skulle inrättas och utskottet i samband därmed lämnat synpunkter
på delegationens verksamhet ansåg utskottet att riksdagen borde
beredas tillfälle att. innan delegationens nya uppgifter läggs fast, behandla
regeringens förslag om inriktningen och omfattningen av delegationens
fortsatta arbete.

Delegationen har avslutat sina uppdrag vad gäller teknikupphandling
och information samt utbildning av allmänheten i datafrågor.

Datadelegationen avser enligt en framlagd arbetsplan att koncentrera sitt
arbete inom områdena: användningsområdet för telematik, användning av
hemdatorer, utveckling och användning av programvaror i offentlig för -

FiU 1983/84:28

vältning i näringsliv och i hushållen, kartläggning av dataforskning vid
högskolor och inom myndigheter, bred utbildning i datafrågor samt datateknikens
inverkan på yrkesutbildningsplaneringen.

Föredragande statsrådet har inte någon erinran mot datadelegationens
arbetsplan och anser inte att några ytterligare direktiv behövs för delegationens
arbete. Delegationen bör även i fortsättningen allmänt fungera som
ett forum för åsikts- och informationsutbyte mellan riksdagspartierna,
regeringskansliet, arbetsmarknadens parter, kommunförbunden och andra
viktiga intressenter inom datapolitikens område.

I motion 2051 anförs att det finns behov av ett datapolitiskt forum med
både framtidsinriktad och inte minst internationell överblick. Detta forum
skulle kunna analysera och diskutera effekterna av teknikens mer långsiktiga
effekter i vårt samhälle, behov av departementsövergripande insatser,
behov av samordning av olika insatser m.m. Forumet behöver enligt
motionärerna ha så bred representation som möjligt för att få till stånd en
kvalificerad diskussion. Datadelegationen har till sin sammansättning kunnat
uppfylla kraven på representativitet. Det har dock uppstått vissa oklarheter
om dess mandat. Dessa bör undanröjas. Detta kan ske genom att den
eventuellt får mer preciserade mandat och genom att den omorganiseras
till att ligga under statsrådsberedningen snarare än under civildepartementet,
anför motionärerna.

Utskottet ser i likhet med vad som anförs i propositionen inte någon
anledning att erinra mot datadelegationens förslag till inriktning av arbetet
för 1983/84 och 1984/85. Inte heller finns det f. n. enligt utskottet skäl att
ompröva delegationens ställning eller mandat. Delegationen bör i sin nuvarande
form kunna fungera som forum för att analysera och diskutera
datateknikens mer långsiktiga effekter och behov av samordnade insatser
på det sätt som föreslås i motionen. Utskottet anser därmed att några
åtgärder med anledning av motionen i denna del inte nu är påkallade.
Motion 2051 yrkande 1 avstyrks av utskottet.

Utskottet har inte heller något att erinra mot vad som anförs i proposition
100 bilaga 15 (punkt D2 moment 3) om teknikupphandling inom
dataområdet.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett samlat datapolitiskt program m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1424,
1983/84:1437, 1983/84:2051 yrkande 2 och 1983/84:2111 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

FiU 1983/84:28

2. beträffande redovisning av användningen av ADB i statsförvaltningen att

riksdagen med anledning av proposition 1983/84:100 bilaga 2
punkt 7 momenten 1 och 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. beträffande datadelegationen

a. att riksdagen avslår motion 1983/84:2051 yrkande 1,

b. att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1983/84:100 bilaga 2 punkt 7 moment 3 om datadelegationens
fortsatta arbete och om sårbarheten hos datoriserade informationssystem,

4. beträffande teknikupphandling inom dataområdet

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i proposition
1983/84:100 bilaga 15 punkt D2 moment 3.

Stockholm den 22 mars 1984

På finansutskottets vägnar

ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s), Per-Axel Nilsson (s), Lennart Blom (m),
Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Torsten
Karlsson (s), Bo Södersten (s). Gunnar Nilsson i Eslöv (s). Margit Gennser
(m), Anders Andersson (m), Hans Petersson i Hallstahammar (vpk), Ella
Johnsson (c), Kenth Skårvik (fp) och Rune Rydén (m).

Reservationer

1. Ett samlat datapolitiskt program m. m.

Lennart Blom, Margit Gennser, Anders Andersson och Rune Rydén
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
delar” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är mycket angeläget
att ett samlat datapolitiskt program utarbetas snarast möjligt. I likhet med
vad som anförs i motion 2111 anser utskottet att en meningsfull och
fungerande datapolitik inte bör detaljreglera utan samverka med och harmoniera
med synsättet på personaladministration, decentralisering, antibyråkrativerksamhet,
rationalisering, sårbarhet, personlig integritet, teknikupphandling
m. m. Det innebär således att datapolitiken inte får leda till

FiU 1983/84:28

centralstyrning och låsa den långsiktiga övergripande planeringen. Vad
utskottet anfört om behovet och inriktningen av ett sammanhållet datapolitiskt
program bör ges regeringen till känna.

Beträffande den statliga sektorns användning av informationsteknologi
och ADB vill utskottet anföra följande. De statliga ADB-systemen som
byggts upp under 1960- och 1970-talen har ofta varit mycket komplexa och
kraftigt centraliserade. Detta gör att deras användarvänlighet, sårbarhetsoch
säkerhetsskydd med dagens krav inte är tillfredsställande. De har med
tiden också blivit oekonomiska. En betydande del av de stora statliga
ADB-systemen, som nu är i drift, kommer därför att behöva genomgå
stora förändringar under 1980-talet. De sammanlagda insatser som kan bli
erforderliga saknas det i hög grad kunskaper om. Utskottet tillstyrker
därför det krav som framförs i motion 2111 att riksdagen hos regeringen
begär en sammanställning med förslag till prioritering av resursbehovet för
omläggningar och modifieringar av statliga ADB-system under 1980-talet.

Den statliga ADB-verksamheten påverkar på olika sätt villkoren för
näringsliv, företag och enskilda medborgare. Genom datoriseringen i statsförvaltningen
har informationsflödet mellan myndigheter, näringsliv och
enskilda medborgare ökat mycket kraftigt. Detta återverkar bl. a. på säkerhet
och sårbarhet och på förutsättningarna för integritetsskydd för individer
och företag samt på rättstryggheten. Enligt utskottets mening är detta
frågor av så väsentlig betydelse att de bör utredas i särskild ordning.
Utskottet tillstyrker därför, som föreslås i motion 2111, att frågan hur
tillämpningen av informationsteknologin inom den offentliga sektorn påverkar
näringsliv, företag och enskilda medborgare utreds.

Utskottet tillstyrker också att förutsättningarna för ett statligt organ för
administrativ utveckling enligt de riktlinjer som föreslås i motion 2111
utreds.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ett samlat datapolitiskt program m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1424, 1983/
84: 1437,1983/84:2051 yrkande 2 samt med bifall till motion 1983/
84:2111 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2. Ett samlat datapolitiskt program m. m.

Rolf Rämgård (c) och Ella Johnsson (c) anser att

dels den del av utskottet yttrande på s. 6 som börjar med ”Utskottet
delar" och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning däri att det är mycket angeläget
att ett samlat datapolitiskt program utarbetas snarast möjligt. Riksda -

FiU 1983/84:28

gen godtog våren 1982 en uppläggning av det datapolitiska arbetet i enlighet
med vad som föreslogs i proposition 1981/82:123 om samordnad datapolitik.
I denna proposition redovisades vissa principer och riktlinjer för
datateknikens utveckling och användning. Dessa berörde integritet, sårbarhet,
sysselsättning, regional utveckling, arbetsinnehåll och arbetsmiljö.
Med hänsyn till rekommendationernas aktualitetsgrad och den fortsatta
hanteringen av dessa delades de in i följande tre kategorier:

— Kategori 1 som skulle leda till åtgärder under åren 1982-1985.

— Kategori 2 som skulle utredas vidare.

— Kategori 3 som med fördel kunde hänskjutas till tiden efter 1985.

Det arbete som därmed inleddes för att skapa en samordnad datapolitik

måste enligt utskottets mening fullföljas. Regeringen bör därför ges i uppdrag
att fullfölja arbetet med en samordnad datapolitik och redovisa de
åtgärder och förslag som innefattas i kategorierna 1 och 2. Detta bör ges
regeringen till känna.

Utskottet vill beträffande de statliga ADB-systemen tillstyrka vad som
föreslås i motion 1424, nämligen att långsiktiga generalplaner utarbetas för
dessa ADB-system med målsättning att åstadkomma decentralisering till
lokal eller regional nivå. Det innebär att en anpassning skall ske till den
regionala och lokala nivåns behov av datorstöd. Därigenom ökar kunskapen
och användarinflytandet i organisationen. Utskottet tillstyrker med
det anförda bifall till motion 1424.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande ett samlat datapolitiskt program m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1437, 1983/
84:2051 yrkande 2 och 1983/84:2111 samt med bifall till motion
1983/84:1424 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

Särskilt yttrande

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anför:

Jag ser utskottets tillkännagivande till regeringen om behovet av ett
datapolitiskt program som ett steg i rätt riktning eftersom ett sådant program
saknats hittills. Ett rätt utformat datapolitiskt program kan ge samhället
möjlighet att i högre grad än hittills påverka utvecklingen.

Utskottet förutsätter att de i motionerna framförda synpunkterna behandlas
positivt under arbetet med ett datapolitiskt program. Eftersom

FiU 1983/84:28

datatekniken inte på något sätt är neutral i förhållande till vem som styr
inriktningen av dataanvändningen eller för vilka syften tekniken används,
måste de synpunkter som framförs i motion 1437 oundvikligen komma i
förgrunden. Det sjupunktsprogram som framläggs i motionen stämmer väl
överens med de frågor som verkligheten redan ställt till debatt i samhället.
Ett datapolitiskt program som inte behandlar datoriseringens och elektronikens
djupa samhälleliga följder i dessa avseenden är helt oacceptabelt.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984