FiU 1983/84:27

Finansutskottets betänkande
1983/84:27

om vissa anslag för budgetåret 1984/85 inom civildepartementets
verksamhetsområde (prop. 1983/84:100 bil. 15) jämte motioner om
den offentliga verksamheten

I detta betänkande behandlar utskottet

dels proposition 1983/84:100 bilaga 15 Civildepartementet i vad avser
Litt. A Civildepartementet m. m.,

Litt. D Statlig rationalisering och revision m.m. punkterna Dl, D2
mom. 1 och 2 samt D3—D5,

Litt. E Statlig lokalförsörjning.

Litt. H Övriga ändamål punkt H 2,

dels följande motioner om den offentliga sektorn:

1983/84: 372, 475, 1080 yrkande 3, 1428, 1433, 2031 yrkande 5 och 2070.

DEN OFFENTLIGA SEKTORN

1. Motioner om den offentliga sektorn. 1 motion 1983/84:372 av Egon
Jacobsson (s) och Bengt Silfverstrand (s) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av
en samlad analys av den offentliga sektorns roll i samhället.

I motion 1983/84: 475 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk
utredning med uppgift att utarbeta program för en planmässig utbyggnad
av de samhällsekonomiskt och socialt viktiga delarna av den offentliga
sektorn under 1980-talet,

2. att riksdagen hos regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk
utredning med uppgift att göra en kritisk översyn av byråkratins tillväxt
med sikte på att omfördela resurser till samhällsekonomiskt och socialt
nyttig verksamhet i offentlig regi.

1 motion 1983/84: 1080 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) hemställs - med
hänvisning till motiveringen i motion 1983/84: 1079 -

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om korta och målinriktade kampanjer mot krångliga bestämmelser.

I motion 1983/84: 1428 av Gustav Persson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar hos regeringen begära att verksledningskommittén ges sådana
tilläggsdirektiv att den kan pröva sammanläggnings- och samarbetsmöjligheter
mellan statliga myndigheter för att höja effektiviteten och sänka
kostnaderna.

1 Riksdagen 1983/84. 5 sami. Nr 27

FiU 1983/84:27

I motion 1983/84:1433 av Sten Svensson m.fl. (m) hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om en översyn av
de beslut som avsevärt inverkar på kommunernas ekonomi i syfte att dels
klargöra hur stor omfattningen är, dels skapa möjlighet för en omprövning
av desamma genom avregleringar etc.,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om tilläggsdirektiv
till stat-kommunberedningen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om överläggningar mellan regeringen och kommunförbunden
för att främja en ökad privatisering och systemförändring inom
den kommunala sektorn.

I motion 1983/84:2031 av Ulf Adelsohn m.fl. (m) hemställs

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om systemförändringar och omstrukturering av den offentliga sektorn.

I motion 1983/84:2070 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) hemställs - med
hänvisning till motiveringen i motion 1983/84:2068 — att riksdagen hos
regeringen begär utredning om byggnadsstyrelsens uppgifter i syfte att
uppnå en mer decentraliserad handläggning av det statliga byggandet.

Utskottet

Den offentliga verksamheten bidrar i betydande utsträckning till vår
sociala välfärd. Den ger en eftertraktad service, som annars delvis inte
skulle kunna tillgodoses. Genom skatte- och transfereringssystemen skapas
en jämnare fördelning av den ekonomiska standarden i samhället.
Genom olika slag av offentliga tjänster — såsom utbildning, sjukvård,
barnomsorg, åldringsvård, arbetsmarknadsstöd och regionalpolitiska insatser
— uppnås en rättvisare fördelning av levnadsvillkoren i övrigt.
Många nya arbeten har dessutom tillkommit inom den offentliga sektorn.

Under senare år har villkoren för offentlig verksamhet förändrats påtagligt.
Framför allt har detta tagit sig uttryck i att de ekonomiska resurserna
är knappare än tidigare. En tilltagande kritik mot samhällsorganen har
emellertid också kunnat noteras för deras, som det uppfattats, alltför
invecklade regler, föreskrifter och beslutsprocesser. Brister i myndigheters
lyhördhet för människors behov har också påverkat synen på den
offentliga sektorn. Dessutom har den uppfattningen fått vid spridning att
offentlig verksamhet i alltför stor utsträckning ersätter individens eget
engagemang och aktiva insats när individuella eller kollektiva problem
skall lösas.

I bilaga 15 till proposition 100 presenterar föredragande statsrådet Bo
Holmberg huvuddragen i det förberedelsearbete som regeringen tagit initiativ
till och som är avsett att utmynna i ett samlat program för den
offentliga sektorns utveckling och förnyelse. Detta program är avsett att

FiU 1983/84:27

omspänna sådana frågor som kommunal demokrati, styrning av kommunal
verksamhet, omdaning av statlig regional förvaltning, förhållandet myndighet
— människor samt olika förhållanden som berör den statliga personalpolitiken.
Programmet skall enligt föreliggande planer färdigställas under
loppet av år 1985. Åtgärder kommer emellertid också att vidtas successivt i
den takt som arbetet med olika frågor slutförs.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att arbetet med att förbättra
medborgarnas möjligheter att aktivt medverka i samhällsomdaningen måste
ges en framskjuten plats. Det är också viktigt att skapa goda kontakter
mellan enskilda och myndigheter. Medborgarna har som uppdragsgivare
rätt att kräva en god kvalitet på den offentliga verksamheten. Enligt
utskottets mening är en hög kvalitet och en god service ett villkor för att
medborgarna skall uppfatta den offentliga sektorns insatser som ett uttryck
för sina önskemål och behov.

Medborgarnas delaktighet och medansvar måste ständigt finna nya
former och statsmakterna vara beredda att förutsättningslöst pröva nya
lösningar för att klara samhällets service utan att konsekvens och opartiskhet
i myndighetsutövningen, rättssäkerhet, likvärdighet och offentlighet
ifrågasätts.

I motion 372 av Egon Jacobsson (s) och Bengt Silfverstrand (s) begärs
att en samlad analys skall göras av den offentliga sektorns roll i samhället.
Syftet med en sådan analys bör enligt motionärerna i huvudsak vara

- att belysa den offentliga sektorns roll för sysselsättningen,

- att utröna vilka konsekvenser som uppstår för det privata näringslivet
vid en uppbromsning och/eller neddragning av den offentliga sektorns
verksamhet,

- att utveckla metoder för överföring av resurser från arbetslöshetsunderstöd,
socialhjälp m.m. till sysselsättningsskapande åtgärder,

- att utreda konsekvenserna för den enskilde vid en ökad privatisering
av den offentliga sektorn.

Ett viktigt underlag för utformningen av den ekonomiska politiken är de
analyser som görs inom regeringskansliet av olika ekonomisk-politiska
åtgärders effekt inom skilda samhällssektorer. En synnerligen väsentlig del
av detta arbete berör frågor av det slag som tas upp i motion 372. Utskottet
delar flera av de uppfattningar som redovisas i motionen. Utskottet har
tidigare behandlat motioner med liknande innehåll av samma motionärer
och därvid till stor del ställt sig bakom det synsätt som motionärerna har på
den offentliga sektorn. Såsom framhålls i motion 372 borde det vara en
självklarhet att en väl fungerande offentlig sektor utgör en nödvändig
betingelse för ett väl fungerande näringsliv i en modern industristat. Den
offentliga sektorn har en mycket stor betydelse för sysselsättningen. I
själva verket har den offentliga sektorn under 1970-talet svarat för nästan
hela den uppnådda ökningen av sysselsättningen. En nödvändig utveckling
och vitalisering av industrin måste ske i nära samspel mellan näringsliv och
offentlig sektor.

FiU 1983/84:27

Utredningar och analyser av vilken roll den offentliga sektorn har för
sysselsättning och för andra sektorer i samhället är centrala inslag i arbetet
med bl. a. finansplaner och långtidsutredningar. Utskottet utgår från att
regeringen även i fortsättningen beaktar synpunkter av det slag som förts
fram i motion 372 vid utformningen av finansplaner och långtidsutredningar.
Utskottet anser därför att inga speciella åtgärder nu behöver vidtas från
riksdagens sida.

I motion 475 (vpk) begärs att en parlamentarisk utredning skall tillsättas
med uppgift att utarbeta ett program för en planmässig utbyggnad av de
samhällsekonomiskt och socialt viktiga delarna av den offentliga sektorn.
Motionärerna förespråkar också att en kritisk översyn skall göras av
byråkratins tillväxt med sikte på att omfördela resurser till samhällsekonomiskt
och socialt nyttig verksamhet i offentlig regi.

Utskottet har tidigare i skilda sammanhang avvisat en politik med en
centraliserad planhushållning enligt motionärernas modell. Något skäl att
nu ompröva sin uppfattning i frågan anser utskottet inte föreligga.

En centraliserad planhushållning skulle sannolikt leda till ökad byråkrati.
Utskottet ser därför inte den av motionärerna begärda översynen som
det främsta sättet att komma till rätta med byråkratins tillväxt. Utskottet
vill i stället hänvisa till det pågående arbetet inom regeringskansliet med
översynsprojekt och minskad detaljreglering samt till den omfördelning av
resurser som görs i anslutning till regeringens budgetarbete. Något behov
av särskilda utredningsinsatser vid sidan härav finner utskottet inte påkallat.
Utskottet avstyrker motion 475 (vpk).

I motion 1433 av Sten Svensson m.fl. (m) begärs en översyn av statliga
beslut som avsevärt inverkar på kommunernas ekonomi. Syftet därmed
bör enligt motionärerna vara att dels klargöra omfattningen av sådana
beslut, dels skapa möjlighet för en omprövning av besluten för att underlätta
privatisering och systemförändringar av kommunal verksamhet. Enligt
motionärerna bör stat-kommunberedningen genom tilläggsdirektiv åläggas
att med särskild förtur pröva frågor av detta slag. Motionärerna föreslår
slutligen också att kommuner och landsting bör uppmuntras generellt att
pröva även andra alternativ än kommunalt huvudmannaskap för bl. a.
service, vård och olika former av omsorg.

Krav på systemförändringar och privatisering av offentlig verksamhet
förs också fram i motion 2031 (m) yrkande 5. I motionen framhålls att det
inte räcker med nedskärningar av offentliga utgifter för att lösa den djupa
strukturkris som Sveriges ekonomi befinner sig i. Den offentliga verksamheten
måste dessutom struktureras om och inom en rad områden ersättas
av privata marknadslösningar. Motionärerna vill förstärka marknadsekonomin
genom avreglering och avbyråkratisering samt genom ökad ägandespridning.

FiU 1983/84:27

Utskottet har i det föregående redovisat sin syn på den offentliga sektorn
och dess betydelse för utvecklingen av näringsliv och sysselsättning.
Grundsynen i motionerna 1433 och 2031 kontrasterar starkt mot den uppfattning
som utskottet därvid givit uttryck åt. Utskottet avvisar därför
mycket bestämt de förslag till lösningar som redovisas i dessa båda motioner
och som innebär att samhälleliga uppgifter i betydande utsträckning
skulle överlåtas åt kommersiella intressen.

Den obalans som vidlåder statens finanser är i allt väsentligt ett resultat
av den snabba ökning av underskottet som ägt rum under senare delen av
1970-talet och böljan av 1980-talet. Även om vi nu med all kraft måste
verka för att återställa balansen får detta inte ske till priset av att samhällets
ansvar för viktiga sektorer avvecklas utan bör åstadkommas genom en
ansvarsfull politik, som kombinerar en återgång till fullt kapacitetsutnyttjande
i samhällsekonomin med årliga successiva budgetförstärkningar.
Med det anförda avstyrks motionerna 1433 och 2031 yrkande 5.

I motion 1080 yrkande 3 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) förordas att
man i korta och målinriktade kampanjer skall se över bestämmelser som
skapar irritation och besvär i företagen och som medför kostnader. Arbetet
bör bedrivas i nära samarbete med företrädare för företagen.

Motionärerna hänvisar till de positiva erfarenheterna av arbetet i delegationen
för företagens uppgiftslämnande (DEFU) och framhåller att dess
verksamhet visat att man, utan att skapa någon ny byråkrati för att bekämpa
byråkratin, kan nå resultat genom tidsbegränsade punktinsatser.

Såsom också framhålls i motionen måste arbetet med att bekämpa
krångel och onödig byråkrati gå vidare. Insatser av denna art utgör ett
betydelsefullt inslag i regeringens arbete med att utveckla den offentliga
sektorns arbetsformer. Chefen för justitiedepartementet har nyligen lagt
fram en proposition om förenkling av myndigheternas föreskrifter, anvisningar
och råd (prop. 1983/84: 119). I denna förordas en rad åtgärder för att
myndigheternas föreskrifter och övriga regler skall bli enklare och klarare
och för att regelbeståndet i samhället inte skall bli alltför omfattande. I
proposition 100 bilaga 15 redovisar civilministern ett antal översyner som
inletts inom civildepartementets verksamhetsområden i syfte att förenkla
den statliga regelgivningen. Av den lämnade redogörelsen framgår också
att man inom regeringskansliet förbereder ett brett upplagt program för
den offentliga sektorns utveckling och förnyelse. Frågor som därvid kommer
att tas upp berör bl. a. förhållandet myndigheter-medborgare samt
behovet av att åstadkomma en enkel, begriplig och överskådlig lagstiftning
inom vissa verksamhetsfält.

Enligt utskottets mening måste kampen mot krångel och onödig byråkrati
bedrivas kontinuerligt, målmedvetet och med full kraft. Tillfälliga kampanjinsatser
av det slag som förordas i motionen framstår därvid inte som
särskilt verkningsfulla. De bör med hänsyn härtill inte få bilda utgångspunkt
för det fortsatta arbetet för förenkling och höjd effektivitet. Utskottet
avstyrker motion 1080 yrkande 3.

FiU 1983/84:27

I motion 1428 av Gustav Persson m. fl. (s) framhålls att det vore av stort
värde om verksledningskommittén fick bedöma möjligheterna att vinna
större effektivitet i statsförvaltningen genom antingen sammanslagningar
eller medvetet samarbete mellan olika statliga verk och myndigheter.

I motion 2070 (c) påpekas att statens byggande till största delen handhas
av byggnadsstyrelsen. Motionärerna ifrågasätter om inte många av byggnadsstyrelsens
nuvarande funktioner kan decentraliseras till resp. myndigheter.
Enligt deras mening talar mycket för att man därmed skulle få en
rationellare och billigare organisation för byggandet och fastighetsförvaltningen
inom den civila delen av statsförvaltningen.

Verksledningskommitténs arbete omfattar ledningsfunktionen vid förvaltningsmyndigheterna
under regeringen. Kommittén skall i första hand
pröva hur ledningen för myndigheterna bör vara utformad för att myndigheternas
effektivitet och samhällsservice skall kunna garanteras samtidigt
som behovet av medborgerlig insyn och påverkan tillgodoses. En väsentlig
fråga som kommittén har att beakta är att myndigheternas ledningsfunktion
också måste tillgodose det grundläggande kravet att riksdagens och
regeringens beslut kan genomföras på ett effektivt sätt i enlighet med
intentionerna. Av betydelse är därvid inte bara myndigheternas interna
ledning utan också de organisatoriska ramar som dragits upp för olika
verksamheter. I vissa fall kan t. ex. en utbyggd samverkan mellan myndigheter
resultera i att målen för en verksamhet kan uppnås på ett mera
rationellt och ändamålsenligt sätt. I motion 1428 anges gemensamma styrelser
som ett exempel på hur man kan samordna två myndigheters verksamhet.
I motionen påpekas också att viktiga samhällsfunktioner ofta
berör fler än ett ämbetsverk och att en överflyttning av funktioner kan göra
myndigheter obehövliga. Som ett exempel härpå framhålls trafiksäkerhetsverket,
som nu kommer att bli föremål för en förutsättningslös utredning
enligt riksdagens beslut (Dir 1984:6). Ett tredje exempel som diskuteras i
motionen är byggnadsstyrelsen, vars verksamhet i en fristående myndighet
motionärerna sätter i fråga. Snarlika synpunkter på byggnadsstyrelsens
organisation förs också fram i motion 2070. Det har också vid flera tillfällen
diskuterats om en enklare struktur på regeringens stabsorgan. Utskottet
vill med anledning av de båda motionerna framhålla följande. Frågor som
rör omprövning av myndighetsstrukturen och enskilda myndigheters verksamhet
är ofta av sådan omfattning och beskaffenhet att de lämpligen bör
prövas i fristående översynsprojekt. Utredningar av detta slag bör därför
inte åläggas verksledningskommittén, som i första hand skall pröva frågor
rörande myndigheternas interna ledning.

Utskottet är emellertid av den uppfattningen att kommittén genom inriktningen
på sitt arbete har speciella förutsättningar att uppmärksamma
problem och ta fram underlag för olika översynsprojekt. Detta material
kan därefter ligga till grund för fördjupade undersökningar i annat samman -

FiU 1983/84:27

hang. Kommittén bör därutöver ha möjlighet att i några klart avgränsade
fall själv kunna pröva frågor som rör myndighetsstrukturen, om man
därigenom kan komma fram till mer ändamålsenliga former för ledningsfunktionen.
Av utredningsdirektiven framgår också att utredningen kan
beröra frågan om att öka samverkan mellan grupper av myndigheter.

Det kan i sammanhanget också finnas skäl att uppmärksamma de generella
kommittédirektiv som regeringen nyligen utfärdat för samtliga kommittéer
och särskilda utredare angående utredningsförslagens inriktning
(Dir 1984: 5). Enligt dessa direktiv skall varje möjlighet att effektivisera
den offentliga sektorn tas till vara. Kommittéerna bör därvid särskilt
uppmärksamma åtgärder som kan öka samverkan mellan myndigheter och
leda till minskad sektorisering i samhället.

Verksledningskommittén bör sålunda enligt utskottets mening ta upp
och även pröva förutsättningarna för den typ av verksamhet som föreslås i
motionerna 1428 och 2070. Vad utskottet här sagt om inriktningen på
verksledningskommitténs arbete bör ges regeringen till känna.

Utskottet hemställer

1. beträffande den offentliga sektorns roll i samhället
att riksdagen avslår motion 1983/84:372,

2. beträffande en planmässig utbyggnad av den offentliga sektorn
att riksdagen avslår motion 1983/84:475,

3. beträffande privatisering och systemförändring inom den offentliga
sektorn

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1433 och 1983/84:2031
yrkande 5,

4. beträffande kampanjer mot krångliga bestämmelser
att riksdagen avslår motion 1983/84:1080 yrkande 3,

5. beträffande utredning om en rationellare och mer decentraliserad
statsförvaltning

att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1428 och
1983/84:2070 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

TRETTONDE HUVUDTITELN
Civildepartementet m. m.

2. Civildepartementet m.fl. anslag. Utskottet tillstyrker regeringens i proposition
1983/84:100 bilaga 15 (civildepartementet) under punkterna A 1 —
A 3 (s. 23 och 24) framlagda förslag och hemställer

1. att riksdagen till Civildepartementet för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 26125000 kr.,

2. att riksdagen till Kommittéer m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar
ett reservationsanslag av 10601000 kr.,

FiU 1983/84:27

3. att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1984/85 anvisar ett
reservationsanslag av 292000 kr.

Statlig rationalisering och revision, m. m.

3. Statskontoret. Utskottet tillstyrker regeringens under punkt D 1 (s. 98-101) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Statskontoret för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 68 063 000 kr.

4. Anskaffning av ADB-utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens under
punkt D2 (s. 101-108) framlagda förslag, såvitt nu är i fråga, och hemställer 1.

att riksdagen till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 231 000000 kr.,

2. att riksdagen medger att datorutrustning beställs — utöver tidigare
medgivet belopp - till en kostnad av högst 265 000000 kr.,

5. Datamaskincentralen för administrativ databehandling. Utskottet tillstyrker
regeringens under punkt D3 (s. 108-109) framlagda förslag och
hemställer

att riksdagen till Datamaskincentralen för administrativ databehandling
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000
kr.

6. Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet. Regeringen har under
punkt D4 (s. 110) föreslagit riksdagen att till Viss rationaliserings- och
utvecklingsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
1000000 kr.

Utskottet

Utskottet har inte något att erinra mot att de kostnader för s. k. externa
arbetstagarkonsulter, som personalorganisationerna på grundval av träffade
medbestämmandeavtal anlitar i rationaliseringsfrågor som hittills belastat
detta anslag, skiljs ut och redovisas på särskilt anslag.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Viss rationaliserings- och utvecklingsverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 000000 kr.

7. Riksrevisionsverket. Utskottet tillstyrker regeringens under punkt D5
(s. 111-115) framlagda förslag och hemställer

att riksdagen till Riksrevisionsverket för budgetåret 1984/85 anvisar
ett förslagsanslag av 64361000 kr.

FiU 1983/84:27

Statlig lokalförsörjning

8. Byggnadsarbeten för statlig förvaltning. Utskottet tillstyrker regeringens
under punkt E 1 (s. 116—121) framlagda förslag och hemställer

1. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten
för statlig förvaltning inom de kostnadsramar som förordats
i propositionen,

2. att riksdagen till Byggnadsarbeten för statlig förvaltning för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 105000000 kr.,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta om engångsnedskrivning
av statskapitalet i enlighet med vad som redovisats i
propositionen.

9. Inredning av byggnader för statlig förvaltning. Regeringen har under
punkt E2 (s. 121 -123) föreslagit riksdagen att till Inredning av byggnader
för statlig förvaltning för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 1000 kr.

Utskottet

Medelsförbrukningen för inredning och utrustning innevarande och nästa
budgetår har beräknats till ca 10,5 milj. kr. Tillgängligt på anslaget är ca
16 milj. kr. Föredragande statsrådet förordar att anslaget förs upp i statsbudgeten
med 1 000 kr. Utskottet har inget att erinra mot detta.

Utskottet hemställer

att riksdagen till Inredning av byggnader för statlig förvaltning för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1000 kr.

Övriga ändamål

10. Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering. Utskottet tillstyrker
regeringens under punkt H2 (s. 164) framlagda förslag och hemställer att

riksdagen till Bidrag till Institutet för storhushållens rationalisering
för budgetåret 1984/85 anvisar ett anslag av 640000 kr.

Stockholm den 22 mars 1984
På finansutskottets vägnar
ARNE GADD

Närvarande: Arne Gadd (s). Björn Molin (fp), Per-Axel Nilsson (s). Lennart
Blom (m), Roland Sundgren (s), Christer Nilsson (s). Filip Fridolfsson
(m), Rolf Rämgård (c), Torsten Karlsson (s), Bo Södersten (s), Hugo
Hegeland (m), Gunnar Nilsson i Eslöv (s), Anders Andersson (m). Hans
Petersson i Hallstahammar (vpk) och Ella Johnsson (c).

FiU 1983/84:27

Reservationer

1. Punkt 1. Motioner om den offentliga sektorn (moment 1)

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 2 som börjar med ”Under
senare” och slutar med ”skall lösas” bort ha följande lydelse:

I takt med att den kapitalistiska krisen tilltagit har angreppen mot den
offentliga sektorns tillväxt ökat. Från borgerligt håll har man gång efter
annan hävdat att den offentliga sektorns tillväxt tagit resurser i anspråk
som skulle kunnat användas för en utveckling av den privata industrin.
Från SAF och borgerligheten har man hävdat att man inte har "råd” att
utveckla den offentliga sektorn. Eftersom det samtidigt har visat sig att
behoven i samhället är många där den offentliga sektorns insatser behövs,
har man från storfinansens sida underblåst attackerna mot den offentliga
sektorn för att lämna utrymme för privatkapitalistisk spekulation på området.
Detta sker samtidigt som investeringarna inom industrin minskar och
utlandsinvesteringarna ökar starkt. Genom propagandan har en rad myter
om den offentliga sektorn skapats. En redovisning av de viktigaste finns i
motion 372.

Självfallet är inte den offentliga sektorn perfekt eller ofelbar. En tilltagande
kritik mot samhällsorganen har kunnat noteras för deras, som det
uppfattas, alltför invecklade regler, föreskrifter och beslutsprocesser.
Brister i myndigheters lyhördhet för människors behov har också påverkat
synen på den offentliga sektorn. Dessutom har den uppfattningen fått vid
spridning att offentlig verksamhet i alltför stor utsträckning ersätter individens
eget engagemang och aktiva insats när individuella eller kollektiva
problem skall lösas. Detta synsätt har fått många att tro att man bör ”satsa
på sig själv” trots att det är uppenbart att de stora behoven i samhället inte
kan fyllas på annat sätt än genom kollektiva insatser.

dels den del av utskottets yttrande som på s. 3 börjar med ”Ett viktigt"
och på s. 4 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Det utredningskrav som framförs i motion 372 överensstämmer i stort
med yrkandena i motion 475 (vpk). Enligt utskottets mening är det angeläget
att en samlad analys kommer till stånd av den offentliga sektorns roll i
samhället i enlighet med de intentioner som redovisas i motionen. Utskottet
tillstyrker sålunda bifall till motion 372.

dels utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande den offentliga sektorns roll i samhället

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 372 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

FiU 1983/84:27

2. Punkt 1. Motioner om den offentliga sektorn (moment 1; motivering)

Lennart Blom, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Anders Andersson
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 2 böijar med
”Den offentliga” och på s. 4 slutar med ”riksdagens sida” bort ha följande
lydelse:

Sverige har sedan 1970-talets början haft en mycket svagare tillväxt av
bruttonationalprodukten och industriproduktionen än övriga OECDländer.
Landets ekonomiska svårigheter har sålunda i första hand inhemska
orsaker. Den låga tillväxten, den trendmässigt ökande arbetslösheten,
inflationen samt underskotten i statsfinanserna och bytesbalansen
är i stor utsträckning konsekvenser av den offentliga sektorns expansion.
Det stora budgetunderskottet — som direkt är orsakat av den offentliga
utgiftsexpansionen - har framtvingat en internationellt sett hög räntenivå,
vilket håller tillbaka investeringarna och näringslivets tillväxtförmåga.
Budgetunderskottet späder också på olika sätt på inflationen. Utbyggnaden
av den offentliga sektorn har lett till en lönestruktur som missgynnat
en expansion i det privata näringslivet. Subventioner och stödinsatser till
näringslivet har låst fast produktionsresurser i bl. a. krisföretagen och
byggsektorn. Skatte- och bidragssystemet har försvagat de ekonomiska
drivkrafterna för enskilda människor och företag. På stora områden har
dessutom det privata näringslivets tillväxtförmåga hämmats av ett växande
antal regleringar och av den byråkrati som också sammanhänger med den
offentliga sektorns expansion.

Det är mot denna allmänna bakgrund det i bilaga 15 till proposition 100
aviserade samlade programmet för den offentliga sektorns utveckling och
förnyelse bör bedömas.

- att belysa den offentliga sektorns roll för sysselsättningen,

- att utröna vilka konsekvenser som uppstår för det privata näringslivet
vid en uppbromsning och/eller neddragning av den offentliga sektorns
verksamhet,

— att utveckla metoder för överföring av resurser från arbetslöshetsunderstöd,
socialhjälp m.m. till sysselsättningsskapande åtgärder,

— att utreda konsekvenserna för den enskilde vid en ökad privatisering
av den offentliga sektorn.

I motionen förordas en expansion av den offentliga sektorn. Detta synsätt
avviker markant från den uppfattning som utskottet i det föregående
givit uttryck åt. För att vi skall få bukt med våra strukturella problem är
det sålunda tvärtom viktigt att den offentliga sektorns inflytande i ekonomin
minskar på alla nivåer. Sker inte detta, riskerar vi så småningom att

FiU 1983/84:27

komma i ett så svårt läge att obalanserna blir närmast omöjliga att hantera.
I en sådan situation tvingas vi till drastiska nedskärningar av både de
offentliga utgifterna och den privata konsumtionen. Välfärdssamhället hotas
då i sina grundvalar, och en dramatisk ökning av arbetslösheten blir
oundviklig. Utskottet avstyrker med det anförda motion 372.

3. Punkt 1. Motioner om den offentliga sektorn (moment 2)

Hans Petersson i Hallstahammar (vpk) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”motion 475 (vpk)” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det inte troligt att industrin under de närmaste
åren ensam kan suga upp det årliga tillskottet av arbetskraft.

Det är inte heller realistiskt att - som den nuvarande regeringen gör —
ställa så stora förhoppningar på exportindustrins tillväxt och förlita sig på
en konjunkturuppgång, som i likhet med tidigare kommer att bli ganska
kortvarig. En mera långsiktig studie av utvecklingen har visat att arbetslösheten
i högkonjunktur under 80-talet blir minst lika stor som den var under
lågkonjunktur på 60- och 70-talen. Under överskådlig tid kommer den
svenska ekonomin att tvingas bära en kvarstående hög arbetslöshet.
Svångremspolitik som drabbar sysselsättningen inom den offentliga sektorn
kommer att förvärra problemen.

En utveckling av den offentliga sektorn är därför viktig för att komma till
rätta med den stora arbetslösheten. Genom överföringar av tillgångar som
inte används för produktiva verksamheter till den offentliga sektorn kan en
del av de stora behov som finns i samhället fyllas samtidigt som nya
arbetstillfällen skapas. Utskottet anser att nödvändig industriell produktion
för vård, kommunikationer, energisystem, framtida datateknik, livsmedelsproduktion
etc. med fördel kan arrangeras inom den offentliga
sektorns ram.

I enlighet med vad som förordas i motion 475 (vpk) bör ett program
utarbetas för den nödvändiga planmässiga utbyggnaden av den offentliga
sektorns socialt och samhällsekonomiskt viktiga delar. Denna uppgift bör
lämpligen anförtros en parlamentariskt sammansatt utredning. Åt en annan
liknande utredning bör anförtros att göra en kritisk översyn av byråkratins
tillväxt med sikte på att omfördela resurser till annan verksamhet i offentlig
regi. Utskottet tillstyrker därmed bifall till de krav på särskilda utredningsinsatser
som återfinns i motion 475 (vpk).

FiU 1983/84:27

dels utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en planmässig utbyggnad av den offentliga sektorn
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:475

a. hos regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk utredning
med uppgift att utarbeta program för en planmässig
utbyggnad av de samhällsekonomiskt och socialt viktiga delarna
av den offentliga sektorn under 1980-talet,

b. hos regeringen begär tillsättande av en parlamentarisk utredning
med uppgift att göra en kritisk översyn av byråkratins
tillväxt med sikte på att omfördela resurser till samhällsekonomiskt
och socialt nyttig verksamhet i offentlig regi.

4. Punkt 1. Motioner om den offentliga sektorn (moment 3)

Lennart Blom, Filip Fridolfsson, Hugo Hegeland och Anders Andersson
(alla m) anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”2031 yrkande 5” bort ha följande lydelse:

Såsom också framhålls i motion 2031 (m) handlar systemförändringar
och omstrukturering av den offentliga sektorn lika mycket om att ta till
vara initiativförmåga som att spara på statens och kommunernas utgifter.
Enligt utskottets uppfattning måste vi stimulera alternativ till den offentliga
servicen och till de kollektiva skyddsnäten.

Att ersätta offentlig verksamhet med privata marknadslösningar innebär
inte bara möjligheter till en effektivare och därmed billigare produktion
utan även en större variationsrikedom i tjänsteutbudet, vilket befrämjar
valfriheten för både konsumenter och näringsidkare.

I många fall är det nödvändigt att lösa privatiserings- och finansieringsfrågorna
samtidigt för att privat tjänsteproduktion skall stimuleras. För att
privat verksamhet skall kunna konkurrera med kommunal krävs att finansieringsmöjligheterna
är likartade. En avkommunalisering underlättas i
många fall av en övergång från skattefinansiering till avgiftsfinansiering.

Privatisering och konkurrens inom den offentliga sektorn krävs för att
pressa kostnaderna och öka effektiviteten. Det är enligt utskottets mening
inte nödvändigt att kommunerna eller staten i egen regi bedriver så omfattande
verksamhet som i dag är fallet. Stora besparingar kan på sikt göras
om den privata servicesektorn tillåts komma in på områden som i dag
behärskas av stat och kommun. En omstrukturering av den offentliga
sektorn innebär som utskottet ser det tillskapandet av såväl en livskraftig
privat servicesektor som en effektivare offentlig sektor. Vad utskottet
anfört om att åstadkomma en ökad privatisering och systemförändringar i

FiU 1983/84:27

den kommunala sektorn bör åläggas stat-kommunberedningen att utreda
med särskild förtur.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till motionerna 1433 och 2031
yrkande 5.

dels utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande privatisering och systemförändring inom den offentliga
sektorn

a. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1433 yrkande 1
hos regeringen hemställer om en översyn av de beslut som
avsevärt inverkar på kommunernas ekonomi i syfte att dels
klargöra hur stor omfattningen är, dels skapa möjlighet för en
omprövning av desamma genom avregleringar etc.,

b. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1433 yrkande 2
hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till stat-kommunberedningen
i enlighet med vad utskottet anfört,

c. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2031 yrkande 5
och motion 1983/84:1433 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört om systemförändringar
och omstrukturering av den offentliga sektorn.

5. Punkt 1. Motioner om den offentliga sektorn (moment 3; motivering)

Björn Molin (fp), Rolf Rämgård (c) och Ella Johnsson (c) anser att den
del av utskottets yttrande på s. 5 som böijar med ”Utskottet har” och
slutar med ”2031 yrkande 5” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna anser utskottet att viss privatisering av den
verksamhet som bedrivs inom den offentliga sektorn behövs för att uppnå
konkurrens så att kostnaderna pressas och effektiviteten ökar. Det har i
andra sammanhang, t. ex. i vissa ekonomisk-politiska motioner från centerpartiet
och folkpartiet, redovisats hur systemförändringar kan göras
inom den offentliga sektorn för att kunna möta de finansieringssvårigheter
som i dag finns för den offentliga verksamheten utan att den grundläggande
servicen försämras. Utskottet anser att dessa är värda att prövas. De krav
på systemförändringar som framförs i motionerna 1433 och 2031 skulle
leda till en alltför långtgående omvandling av den offentliga sektorn. Utskottet
kan därför inte tillstyrka bifall till motionerna 1433 och 2031 yrkande
5.

FiU 1983/84:27

6. Punkt 1. Motioner om den offentliga sektorn (moment 4)

Björn Molin (fp), Lennart Blom (m), Filip Fridolfsson (m). Rolf Rämgård
(c), Hugo Hegeland (m), Anders Andersson (m) och Ella Johnsson (c)
anser att

dels den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”1080 yrkande 3” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening måste kampen mot krångel och onödig byråkrati
också inriktas på bestämmelser och föreskrifter som reglerar det verksamhetsfält
inom vilket de mindre och medelstora företagen arbetar. Utskottet
anser därför att regeringen snarast bör föreslå ytterligare verkningsfulla
åtgärder som kan bidra till att minska krångel och onödig byråkrati
för företagsamhet. De i motionen föreslagna kampanjerna kan vara
ett värdefullt komplement till andra åtgärder mot byråkrati och onödiga
regler.

Vad utskottet här anfört beträffande åtgärder mot krångel och onödig
byråkrati bör ges regeringen till känna.

dels utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande kampanjer mot krångliga bestämmelser

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1080 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

7. Punkt 1. Motioner om den offentliga sektorn (moment 5)

Björn Molin (fp), Lennart Blom (m), Filip Fridolfsson (m), Hugo Hegeland
(m) och Anders Andersson (m) anser att

dels den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med ”Utskottet
är” och på s. 7 slutar med ”av myndigheter” bort utgå,

dels den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Verksledningskommittén
bör” och slutar med ”till känna” bort ha följande lydelse:

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 1428 och 2070.

dels utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande utredning om en rationellare och mer decentraliserad
statsförvaltning

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1428 och 1983/84: 2070.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984