BoU 1983/84:31

Bostadsutskottets betänkande
1983/84:31

om byggnadsforskning m.m. (prop. 1983/84:100 delvis och prop.
1983/84:107 delvis)
1 Propositionerna

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under litt. B 14 och B 15 (s. 71-75) föreslagit riksdagen att

1. i avvaktan på särskild proposition i ämnet för Byggnadsforskning för
budgetåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag av 114 000 000 kr.,

2. i avvaktan på särskild proposition i ämnet för Lån till experimentbyggande
för budgetåret 1984/85 beräkna ett reservationsanslag av 34 000 000
kr.

Regeringen har i proposition 1983/84:107 bilaga 8 (bostadsdepartementet)
dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i regeringsprotokollet anförts
om forsknings- och utvecklingsverksamheten på byggområdet,
dels föreslagit riksdagen att

1. medge att beslut om stöd till byggnadsforskning får meddelas inom en
ram av 153 000 000 kr. under budgetåret 1984/85,

2. medge att beslut om stöd under budgetåren 1985/86 och 1986/87
preliminärt får meddelas inom en ram av 105 000 000 kr. resp. 75 000 000
kr.,

3. medge att beslut om lån till experimentbyggande får meddelas intill ett
belopp av 38 700 000 kr. under budgetåret 1984/85 och att outnyttjad del av
denna ram får utnyttjas även under budgetåret 1985/86,

4. medge att beslut om lån till experimentbyggande under budgetåren
1985/86 och 1986/87 preliminärt får meddelas intill ett belopp av 27 000 000
kr. resp. 19 000 000 kr.,

5. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1984/85 anvisa

a. till Statens råd för byggnadsforskning ett reservationsanslag av
144 000 000 kr.,

b. till Lån till experimentbyggande ett reservationsanslag av 36 000 000
kr.,

c. till Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

d. till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning ett reservationsanslag
av 34 000 000 kr.

2 Motionerna m. m.

Utskottet har i detta sammanhang behandlat de under allmänna motionstiden
1984 väckta motionerna 1983184:

1 Riksdagen 1983184.19sami. Nr31

BoU 1983/84:31

1977 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen beslutar att under B 14. Byggnadsforskning för budgetåret
1984/85 anslå ett reservationsanslag av 74 000 000 kr., ett i förhållande
till regeringens förslag minskat anslag med 40 milj. kr.,

(2) att riksdagen beslutar att under B 15. Lån till experimentbyggande för
budgetåret 1984/85 anslå ett reservationsanslag av 12 000 000 kr., ett i
förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 22 milj. kr.,

1989 av Paul Jansson m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en översyn görs för
möjligheten att snabbt föra ut nyare forskningsrön inom området byggnadsvård
genom samverkan mellan högskola och AMU,

2. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att ersättningsreglerna
för instruktörer i byggnadsvård och ombyggnadsteknik ses över så att
yrkesverksamma med väl vitsordade yrkeskunskaper men utan formell
kompetens kan användas i uppbyggnadsskedet,

3. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att byggnadsstyrelsen,
fortifikationsförvaltningen och riksantikvarieämbetet inom ramen för beviljade
anslag ges rätt att disponera medel för objektsbunden utbildnings- och
försöksverksamhet i samverkan med arbetsmarknadens parter och utbildnings-/forskningsinstitutioner,

2009 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(2) att riksdagen uttalar att en sammanställning av olika typer av
socialboendeexperiment bör göras som en service till kommuner och
bostadsföretag,

(4) att riksdagen uttalar att statens råd för byggnadsforskning bör ges i
uppdrag att kontinuerligt utvärdera pågående boendeexperiment.

Svenska arkitekters riksförbund har i en skrivelse till utskottet lämnat
synpunkter i anslutning till motionsförslag om byggnadsvård m.m.

3 Tidigare riksdagsbehandling

Riksdagen fattade våren 1983 beslut om inriktningen av och formerna för
det statliga stödet till den allmänna byggnadsforskningen (CU 1982/83:30).
Beslutet innebär i korthet att statens råd för byggnadsforskning (BFR) skall
ha ansvaret även för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden för byggsektorns
behov genom att medverka till att bygga upp och stödja befintliga
institutioner, främst vid universitet och högskolor samt andra långsiktigt
arbetande forskningsinstitut. Vidare syftar beslutet till att skapa en närmare
samverkan mellan BFR och byggsektorns intressenter. Förhandlingar om ett
ramavtal har inletts mellan rådet och företrädare för branschen och andra
intressenter. Avslutningsvis innebär riksdagens beslut att statens institut för
byggnadsforskning (SIB) fr. o. m. budgetåret 1984/85 skall finansieras med
basanslag över bostadsdepartementets huvudtitel. Institutet kan dock även

BoU 1983/84:31

fortsättningsvis söka projektanslag från BFR och andra forskningsråd samt
ta på sig uppdrag.

4 Utskottet

4.1 Byggnadsforskningens inriktning och verksamhetsformer m.m.

Genom proposition 107 bilaga 8 bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad
bostadsministern anfört om forsknings- och utvecklingsverksamheten på
byggområdet. Vad bostadsministern härvid anfört är i korthet följande.

Enligt bostadsministern bör riksdag och regering begränsa sig till att ange
de övergripande prioriteringarna i fråga om forskningens inriktning. Inom
denna politiskt definierade ram bör sedan forskarvärlden ha stor frihet att
välja vilka problem som skall undersökas och, givetvis, med vilka metoder
som problemen skall angripas.

I propositionen lämnas också en lång rad exempel på FoU-områden
(FoU = forskning och utveckling), vilka anges som väsentliga under 1980-talet. Det gäller bl. a. forskning kring byggsektorns roll för samhällsekonomi,
sysselsättning och utrikeshandel, ny teknik, stadsförnyelse och energifrågor.

Med utgångspunkt i riksdagens ovan nämnda beslut år 1983 om byggnadsforskningens
framtida verksamhetsformer anför bostadsministern att, oavsett
vilken volym byggnadsforskningen i ett givet ögonblick har, en rimlig
balans skall upprätthållas mellan den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden
och den mer tillämpade forskningen. En strävan anges härvid vara att arbeta
med hela forskningsprocessen, även om tyngdpunkten i förhållande till vad
som gäller i dag måste förskjutas mot mer långsiktig kunskapsuppbyggnad.
Bostadsministern anser sålunda att stödet till långsiktig kunskapsuppbyggnad
bör ökas.

Avslutningsvis tar bostadsministern i denna del också upp två principiella
forskningspolitiska frågor av mer administrativ karaktär. Det gäller dels
möjligheten för BFR att göra åtaganden även efter det aktuella budgetåret,
dels rådets möjligheter att inrätta forskartjänster vid universitet och högskolor.

Bostadsministern anser sålunda att BFR skall få göra åtaganden som
motsvarar ca 70 resp. 50% av anslagsårets ram för första resp. andra året
efter anslagsåret. Samtidigt betonas vikten av att rådet planerar sin
verksamhet så att det finns ett faktiskt utrymme för att med kort varsel även
stödja nya och angelägna forskningsuppgifter.

Vad gäller möjligheterna för BFR att inrätta forskartjänster som inriktas
på byggnadsforskningens behov kräver denna fråga enligt bostadsministerns
mening ytterligare överväganden. I sammanhanget aviseras också att
överläggningar i hithörande frågor kommer att tas upp mellan fackdepartement
och vissa sektorsorgan.

1* Riksdagen 1983/84.19saml. Nr31

BoU 1983/84:31

Frågan om byggforskningens inriktning och omfattning tas upp i motiven i
moderata samlingspartiets med anledning av proposition 107 väckta partimotion
2634, dock utan att någon formell hemställan kopplats härtill. Utgångspunkten
är att förstärka den långsiktiga och grundläggande forskningen och
samtidigt minska sektorsforskningen. I motionen hävdas sålunda att byggforskningen
alltmer bör integreras i högskolans ordinarie verksamhet.
Samtidigt bör enligt motionen byggforskningsrådet på sikt avvecklas och
ansvaret för den relevanta verksamhet rådet bedriver överflyttas på andra
huvudmän och då främst högskolan. Enligt motionärerna bör dessutom
ansvaret för den teknikorienterade forskningen i större utsträckning än
hittills åvila byggbranschen. Avslutningsvis anförs i motionen att verksamheten
vid statens institut för byggnadsforskning (SIB) skall granskas med
utgångspunkten att institutets skattefinansierade verksamhet skall överföras
till andra huvudmän. Detta kan enligt motionärerna ske bl. a. genom att
institutet utökar sin uppdragsverksamhet samtidigt som möjligheterna att
överföra uppgifter till högskolorna analyseras. Målet anges härvid vara att
öka uppdragsverksamheten och på sikt avveckla statens engagemang i
byggforskningsinstitutet.

Även folkpartiet tar i sin med anledning av proposition 107 väckta
partimotion 2595 upp frågan om förhållandet mellan sektorsforskning och
grundforskning. Enligt motionärerna bör grundforskningen stärkas i relation
till sektorsforskningen. Regeringen bör därför ges i uppdrag att upprätta en
plan över hur sektorsforskningsmedel successivt skall överföras till högskolans
och forskningsrådens verksamhet. Motionen i denna del har remitterats
till utbildningsutskottet.

Vad bostadsministern i proposition 107 bilaga 8 anför om forsknings- och
utvecklingsverksamheten på byggområdet har sin grund i det övergripande
beslut om inriktningen av och formerna för det statliga stödet till den
allmänna byggnadsforskningen som riksdagen fattade år 1983. Detta betyder
bl. a. att den successiva förskjutningen mot mer långsiktig forskning ytterligare
markeras. En bred enighet torde också råda om dessa grundläggande
principer avseende byggnadsforskningen. Utskottet kan också konstatera att
några invändningar inte rests mot propositionen i denna del i motioner eller
annorledes. Vad i proposition 107 bilaga 8 anförts om forsknings- och
utvecklingsverksamheten på byggområdet har med hänvisning till vad som
ovan anförts inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Propositionen bör i denna del läggas till handlingarna.

Utskottet övergår nu till att behandla i motioner framlagda förslag om
forskningsinsatser m.m. på särskilda forskningsområden.

I motion 1989 (s) framhålls att regeringens bostadsförbättringsprogram
aktualiserat ett omfattande upprustnings- och vårdinitiativ inom ramen för
det befintliga bostads- och byggnadsbeståndet. Bl. a. framhålls vikten av en
byggnadsvärd grundad på utbildning och forskning. Mot bakgrund härav

BoU 1983/84:31

hävdar motionärerna att det krävs ett omfattande nytänkande med krav på
forskningsuppgifter vid universitet och högskolor som aktualiserar kunskaper
om hur äldre material och metoder kan sammanbindas med nya.
Motionärerna anser att nyvunna kunskaper snabbt måste föras ut till de
yrkesverksamma över hela byggfältet och att detta lämpligen kan ske genom
ett utvecklat samarbete mellan bl. a. högskolor och AMU-centra
(yrkande 1). Som ett led i denna kunskapsöverföring hemställer motionärerna
om att ersättningsreglerna för instruktörer i byggnadsvård och ombyggnadsteknik
ses över så att yrkesverksamma med väl vitsordade yrkeskunskaper,
men utan formell kompetens, kan användas i utbildningen i uppbyggnadsskedet
(yrkande 2). Avslutningsvis vill dessutom motionärerna att
byggnadsstyrelsen, fortifikationsförvaltningen och riksantikvarieämbetet
inom ramen för beviljade anslag ges rätt att disponera medel för objektsbunden
utbildnings- och försöksverksamhet i samverkan med arbetsmarknadens
parter och utbildnings-/forskningsinstitutioner (yrkande 3).

Den förskjutning i bostadspolitiken som skett under senare år från
bostadsbyggnadspolitik till bostadsförsörjningspolitik innebär enligt utskottets
uppfattning att större uppmärksamhet än tidigare måste ägnas åt det
befintliga byggnadsbeståndet. Det år 1983 beslutade tioåriga bostadsförbättringsprogrammet
är också ett uttryck härför. Sammantaget innebär detta att
frågor kring byggnadsvård i vid mening får en allt större betydelse. Det är i
detta sammanhang viktigt att de särskilda kvaliteter och särdrag som finns i
det befintliga byggnadsbeståndet tas till vara.

En ökad kunskap om gångna tiders byggnadsskick och byggnadsteknik
kan sannolikt tillföra dagens byggande många viktiga erfarenheter samtidigt
som kunnandet i bl. a. byggnadsvårdsfrågor ökar. Statens råd för byggnadsforskning
har också i betydande utsträckning stött forskningsinsatser med
anknytning till byggnadsvård. Härtill har dessutom kopplats informationsinsatser
för att föra ut vunna forskningsrön. Byggforskningsrådet publicerar
såväl forskarrapporter i sin helhet som andra skrifter i hithörande frågor. I
publikationen Referat från byggforskningen, som utkommer 8-9 gånger per
år, lämnas dessutom kortfattade beskrivningar av samtliga skrifter som
byggforskningsrådet publicerar. Särskilda informationsinsatser har därtill
satts in inom vissa områden.

Mot bakgrund av det ovan anförda kan utskottet konstatera att det redan i
dag genomförs betydande informationsinsatser för att föra ut vunna forskningsrön.
Det är enligt utskottets mening också viktigt att dessa informationsinsatser
får en inriktning och utformning som gör att de uppnår sitt
avsedda syfte - att föra ut forskningsrönen i praktisk tillämpning. Endast
härigenom kan byggnadsvården utvecklas och förbättras. Detta förutsätter
vidare att de i byggverksamheten verksamma får kompletterande kunskaper
och utbildning som innefattar den nya teknik m. m. som kommer fram till
följd av gjorda forskningsinsatser. Enligt vad utskottet erfarit har arbetsmarknadsstyrelsen
påbörjat kompletteringsutbildning av yrkesarbetare och

BoU 1983/84:31

tekniker med inriktning på reparation, underhåll och ombyggnad. Styrelsen
uppger sig också ha hög beredskap för att vid behov utveckla kursutbudet.
Utskottet vill i detta sammanhang också betona vikten av att i byggnadsbranschen
verksamma företag tar ett ansvar för att ny teknik förs ut i praktisk
tillämpning. Inte minst torde ett utökat engagemang från byggsektorn i
forsknings- och utvecklingsarbetet underlätta en sådan utveckling.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts har utskottet inte funnit anledning
att nu tillstyrka motion 1989 (s) yrkande 1. Utskottet förutsätter dock att
regeringen och berörda myndigheter med uppmärksamhet följer hithörande
frågor och om så visar sig nödvändigt ytterligare initiativ tas för att vid behov
uppnå en adekvat utbildning m. m.

En förutsättning för att den aktuella utbildningen skall ge det eftersträvade
resultatet är att lämpliga och kunniga lärare kan anlitas. Skickliga hantverkare
och andra yrkesverksamma med väl vitsordade yrkeskunskaper utgör
härvid en grupp från vilken lärare och instruktörer med fördel torde kunna
rekryteras. Möjlighet finns också att inom arbetsmarknadsutbildningen
anlita lärare ur denna grupp. Några formella krav på utbildning m. m. ställs
inte på inom arbetsmarknadsutbildningen verksamma lärare. Ett av skälen
härför är bl. a. att genom praktisk yrkesverksamhet vunna kunskaper skall
kunna tillföras utbildningen. Syftet med motion 1989 (s) yrkande 2 torde
därmed vara tillgodosett utan någon riksdagens ytterligare åtgärd.

Utifrån de synpunkter bostadsutskottet har att beakta har utskottet inte
funnit skäl tillstyrka motion 1989 (s) yrkande 3 i vad avser den till vissa
myndigheter knutna objektsbundna utbildnings- och försöksverksamheten. I
den mån behov av en verksamhet med denna inriktning föreligger torde
frågan få aktualiseras i anslutning till pågående utbildningsinsatser samt i de
överväganden som görs vid den årliga budgetberedningen av myndigheterna
och regeringen. Utskottet utgår från att regeringen om så visar sig lämpligt
och erforderligt vidtar de åtgärder motionärerna påkallat utan någon
riksdagens uttryckliga begäran därom.

Vänsterpartiet kommunisterna för i sin partimotion 2009 fram åtgärder
som syftar till att åstadkomma ett socialt inriktat boende m. m. Enligt
motionärerna måste det år 1983 antagna bostadsförbättringsprogrammet
kompletteras med åtgärder som utgår från vardagslivets villkor och som kan
ge ett boende som inte bara fungerar tekniskt utan också socialt. Som ett led i
denna utveckling bör enligt motionärerna en sammanställning göras av olika
typer av socialboendeexperiment som en service till kommuner och bostadsföretag
(yrkande 2). Motionärerna föreslår dessutom att statens råd för
byggnadsforskning skall ges i uppdrag att kontinuerligt göra en utvärdering
av pågående boendeexperiment (yrkande 4).

Inför den planerade bostadsmässan i Upplands Väsby år 1985 (Bo 85)
avser BFR att utarbeta en brett upplagd kunskapsöversikt om bostadsfrågan
i stort. I denna kunskapsöversikt skall bl. a. ingå redovisning av olika
alternativa boendeformer. Det gäller bl. a. flergenerationsboende, bostäder

Boll 1983/84:31

för små och stora kollektiv samt bostäder för personer som flyttar ut från
institutioner av olika slag. Till Bo 85 kommer också bostäder med denna
utformning att uppföras. Genom Bo 85 kommer dessutom frågor om ansvar
och rollfördelning i boendet, om hur livet i bostadsområdena skall bli rikare
samt om hur bostadsbeståndet skall förvaltas, förbättras och kompletteras att
lyftas fram. Vad i motion 2009 (vpk) yrkande 2 föreslagits om sammanställningar
av vissa boendeexperiment torde sålunda få anses i inte ringa grad
tillgodosett. Motionsyrkandet avstyrks.

Inför utarbetandet av sin verksamhetsplan för perioden 1984-1987 har
BFR utvärderat och analyserat väsentliga delar av sin verksamhet. Enligt vad
utskottet erfarit kommer fortsättningsvis utvärderingar av detta slag att
föregå de verksamhetsplaner som rådet avger vart tredje år. År 1983
inrättades dessutom en särskild vetenskaplig nämnd vid BFR som skall verka
för att det forsknings- och utvecklingsarbete som sker med stöd av anslag från
BFR bedrivs så att resultaten blir trovärdiga och tillförlitliga. Målet för
utvärderingsverksamheten är att klarlägga kvaliteten på de forskningsprojekt
som rådet stöder. Bl. a. önskas svar på frågorna om forskningsprojektens
och forskningsresultatens vetenskapliga värde och kvalitet, värdet av
den metodik som används samt forskningsledares och forskningsgruppers
kompetens.

Enligt vad som framgår av ovanstående framställning pågår en omfattande
utvärderingsverksamhet med anknytning till den av BFR finansierade
forskningen. Denna verksamhet torde omfatta även den i motion 2009 (vpk)
yrkande 4 behandlade experimentverksamheten. Utskottet har mot bakgrund
härav inte funnit anledning tillstyrka motionen.

4.2 Ramar och anslag

Vad i proposition 107 bilaga 8 föreslagits om ramar för stödet till
byggnadsforskning och experimentbyggande tillstyrks av utskottet.

Med utgångspunkt i beviljade ramar och till ingående behållning föreslås i
proposition 107 bilaga 8 att till anslag till statens råd för byggnadsforskning
skall anvisas 144 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

I motion 1977 (m) hävdas att det är nödvändigt att minska anslagen till
byggnadsforskningen. Enligt motionärerna måste byggforskningen alltmer
integreras i högskolornas ordinarie verksamhet samtidigt som byggbranschen
tar ett större forskningsansvar. Med hänvisning till denna sin grundläggande
inställning lägger motionärerna i motionens yrkande 1 fram ett förslag
som torde innebära att anslaget till statens råd för byggnadsforskning skall
minskas med 40 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

Utskottet har ovan ställt sig bakom vad i proposition 107 anförts om
byggnadsforskningens inriktning och verksamhetsformer. Med hänvisning
härtill samt till de ramar för forskningen som utskottet ovan tillstyrkt
tillstyrker utskottet propositionens förslag i vad avser anslag till statens råd

BoU 1983/84:31

för byggnadsforskning. Motion 1977 (m) yrkande 1 avstyrks.

I proposition 107 bilaga 8 föreslås att till anslag till lån till experimentbyggande
skall beviljas 36 milj. kr. för budgetåret 1984/85.

Med hänvisning till reserverade medel och att en annan inriktning av
verksamheten bör ske förordas i motion 1977 (m) yrkande 2 att anslaget till
lån till experimentbyggande skall minskas med 22 milj. kr. Enligt motionärerna
kan en anslagsminskning av denna omfattning ske utan olägenhet.

Utskottet delar inte motionärernas uppfattning om möjligheterna att
minska anslagen till lån till experimentbyggande utan att men för verksamheten
inträffar. Enligt utskottets mening är experimentbyggnadsverksamheten
ett värdefullt medel att omsätta resultaten av forsknings- och utvecklingsarbete
i praktisk tillämpning. Det är nödvändigt att stödet till experimentbyggande
ligger på en nivå som motsvarar de insatser som görs på forskningssidan.
Utskottet tillstyrker med hänvisning till det ovan anförda förslaget i
proposition 107 bilaga 8 om anslag till lån till experimentbyggande. Motion
1977 (m) yrkande 2 avstyrks.

Beträffande anslag i övrigt tillstyrker utskottet vad i proposition 107
bilaga 8 föreslagits.

4.3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande forsknings- och utvecklingsverksamheten på byggområdet
att riksdagen lägger proposition 1983/84:107 bilaga 8 i denna
del till handlingarna,

2. beträffande byggnadsvård m. m. att riksdagen avslår motion
1983/84:1989,

3. beträffande ett socialt inriktat boende m. m. att riksdagen avslår
motion 1983/84:2009 yrkandena 2 och 4,

4. beträffande ramar att riksdagen med bifall till proposition 1983/
84:107 bilaga 8

a. medger att beslut om stöd till byggnadsforskning får meddelas
inom en ram av 153 000 000 kr. under budgetåret 1984/85,

b. medger att beslut om stöd under budgetåren 1985/86 och
1986/87 preliminärt får meddelas inom en ram av 105 000 000 kr.
resp. 75 000 000 kr.,

c. medger att beslut om lån till experimentbyggande får meddelas
intill ett belopp av 38 700 000 kr. under budgetåret 1984/85 och att
outnyttjad del av denna ram får utnyttjas även under budgetåret

1985/86,

d. medger att beslut om lån till experimentbyggande under budgetåren
1985/86 och 1986/87 preliminärt får meddelas intill ett belopp
av 27 000 000 kr. resp. 19 000 000 kr.,

BoU 1983/84:31

5. beträffande anslag till statens råd för byggnadsforskning att riksdagen
med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 8 och med avslag
på motion 1983/84:1977 yrkande 1 till Statens råd för byggnadsforskning
för budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 144 000 000 kr.,

6. beträffande anslag till lån till experimentbyggande att riksdagen
med bifall till proposition 1983/84:107 bilaga 8 och med avslag på
motion 1983/84:1977 yrkande 2 till Lån till experimentbyggande för
budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 36 000 000 kr.,

' 7. beträffande anslag i övrigt att riksdagen med bifall till proposition
1983/84:107 bilaga 8 för budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln
anvisar

a. till Statens institut för byggnadsforskning ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

b. till Bidrag till statens institut för byggnadsforskning ett reservationsanslag
av 34 000 000 kr.

Stockholm den 17 maj 1984

På bostadsutskottets vägnar

OSKAR LINDKVIST

Närvarande: Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m), Thure Jadestig (s),
Knut Billing (m), Magnus Persson (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson (s), Margareta
Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Rune Evensson (s),
Agne Hansson (c) och Nils Nordh (s).

Reservationer

1. Ett socialt inriktat boende m. m.

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar ”Inför den” och på
s. 7 slutar ”tillstyrka motionen” bort lyda:

Det hösten 1983 av riksdagen antagna bostadsförbättringsprogrammet är
inriktat på tekniska åtgärder som i och för sig är nödvändiga. För att
programmet skall leda till en i vid mening social bostadsförnyelse måste det
emellertid, i enlighet med vad vänsterpartiet kommunisterna förordar i sin
partimotion 2009, kompletteras med åtgärder som utgår från vardagslivets
villkor.

Människors levnadsvillkor i vår tid har förändrats på ett mycket påtagligt

BoU 1983/84:31

sätt. Hushållen har minskat i storlek och det sociala kontaktnätet har
härigenom inte sällan blivit mindre. Det förhållandet att människor i ökad
utsträckning lever ensamma eller i par innebär att en rad mänskliga behov
inte längre kan tillgodoses inom hushållet. Kontakten med andra människor i
bostadsområdet och i arbetet blir därmed allt viktigare. Inte minst riskerar
pensionärshushållen en social isolering som har sin grund i bostädernas och
bostadsområdenas utformning. Även barnfamiljerna är i detta avseende i ett
särskilt utsatt läge.

De hittillsvarande planeringsmodellerna som utgått från arbetslivets och
näringslivets behov måste därför ersättas av nya modeller som sätter
vardagslivets villkor i centrum. Planeringens effekter på vardagslivet får inte
längre betraktas som ett privat problem, som var och en skall lösa själv. I
stället måste former utvecklas så att människor gemensamt skall kunna ta
ansvar för olika uppgifter. Ett viktigt steg i denna utveckling är att verka för
ett socialt inriktat boende. I ett samhälle som alltmer utmärks av privatisering
och individualism måste det gemensamma - det kollektiva - utgöra en
motvikt.

Det finns i dag en lång rad exempel på sociala boendeexperiment som har
gett och som kommer att ge värdefulla kunskaper och erfarenheter kring
alternativa - kollektiva - boendeformer. Dessa experiment bör enligt
utskottets mening kunna tjäna som exempel och inspirationskälla för
tillkomsten av ytterligare bostäder med denna alternativa inriktning. Det är
mot bakgrund härav viktigt att information i hithörande frågor sprids och
finns tillgänglig för såväl boende som kommuner och bostadsföretag. Ett led i
denna utveckling bör enligt utskottets mening vara att en sammanställning
görs av olika typer av socialboendeexperiment i enlighet med vad som
föreslås i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 2009 yrkande 2.

För att öka kunskaperna om alternativa boendeformer bör enligt utskottets
mening dessutom pågående och tillkommande boendeexperiment
utvärderas i enlighet med förslaget i motion 2009 (vpk) yrkande 4. Ansvaret
för denna utvärdering, som bör ske kontinuerligt, bör lämpligen åvila statens
råd för byggnadsforskning. Utskottet vill i detta sammanhang peka på vikten
av att denna utvärdering sker i nära samarbete med de boende. Endast
genom att de boendes kunskaper tas till vara kan det sociala boendet
utvecklas och förbättras.

Vad utskottet ovan med bifall till motion 2009 (vpk) yrkandena 2 och 4
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande ett socialt inriktat boende m. m. att riksdagen med bifall
till motion 1983/84:2009 yrkandena 2 och 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:31

2. Anslag till statens råd för byggnadsforskning

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 7 börjar ”Utskottet har”
och på s. 8 slutar ”yrkande 1 avstyrks” bort lyda:

Moderata samlingspartiet har då byggforskningens inriktning och omfattning
tidigare behandlats hävdat att det är möjligt att minska anslagen till
denna verksamhet. Den tilltagande sektoriseringen har på detta område i
särskilt hög grad lett till olyckliga prioriteringar. I framtiden bör sålunda
byggforskningen alltmera integreras i högskolans ordinarie verksamhet.
Detta gäller framför allt den samhällsvetenskapliga och ekonomiska delen av
byggforskningen.

Byggforskningsrådet (BFR) som institution bör gradvis minskas med sikte
på en total avveckling. Ansvaret för den relevanta verksamhet rådet bedriver
bör överflyttas på andra huvudmän. Högskolan bör ges ett ökat inflytande
över byggforskningen. En del av byggforskningsrådets medel kan direkt
överföras till fakultetsanslagen. I den totala översyn av sektorsforskningsorganisationen
som moderata samlingspartiet föreslagit bör dessa frågor
analyseras ytterligare.

När det gäller den teknikorienterade forskningen bör ansvaret för denna i
större utsträckning än hittills åvila byggbranschen. Ett första steg i den
riktningen har tagits genom att branschen bildat Svenska byggbranschens
utvecklingsfond (SBUF). Fonden satsar medel på projekt som är klart
teknikorienterade.

Med hänvisning till det ovan anförda och till att nuvarande programperiod
snart är till ända bör stor restriktivitet i anslagshänseende iakttas. Enligt
utskottets mening bör därför anslaget till statens råd för byggnadsforskning, i
enlighet med förslaget i motion 1977 (m) yrkande 1, minskas med 40 milj. kr.
i förhållande till vad i proposition 107 föreslagits.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande anslag till statens råd för byggnadsforskning att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:1977 yrkande 1 och med
anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 8 till Statens råd för
byggnadsforskning för budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 104 000 000 kr.,

3. Anslag till lån till experimentbyggande

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”yrkande 2 avstyrks” bort lyda:

BoU 1983/84:31

I anslutning till behandlingen av anslaget till statens råd för byggnadsforskning
har utskottet ovan redovisat sin principiella syn på forsknings- och
utvecklingsverksamhetens inriktning. Vad härvid anförts gäller i tillämpliga
delar även den nu aktuella experimentbyggnadsverksamheten. Detta betyder
att experimentbyggandet måste få en inriktning och omfattning som
svarar mot den forskningsverksamhet som bedrivs. Med hänvisning härtill
och med hänsyn till den stora ingående behållningen på anslaget bör anslaget
till lån till experimentbyggande minskas med 22 milj. kr. i förhållande till
regeringens förslag i proposition 107. Utskottet tillstyrker därmed förslaget i
motion 1977 (m) yrkande 2.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande anslag till lån till experimentbyggande att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:1977 yrkande 2 och med anledning av
proposition 1983/84:107 bilaga 8 till Lån till experimentbyggande
för budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 14 000 000 kr.

minab/gotab 78597 Stockholm 1984