BoU 1983/84:30

Bostadsutskottets betänkande
1983/84:30

om fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)
1 Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag om fortsatt vattenkraftsutbyggnad
(prop. 1983/84:160) jämte 26 motioner helt eller delvis. I propositionen
läggs fram en plan för att tillgodose det av riksdagen fastställda målet för
vattenkraftens roll till år 1990.

Utskottet godtar i allt väsentligt förslaget i propostionen beträffande
planens omfattning och anser att planen bör ges en omfattning som
garanterar ett produktionstillskott från vattenkraften om minst 2,5 TWh/år.
För att uppnå detta tillskott bör planen fastställas så att den omfattar projekt
om ca 3,8 TWh/år. Planen bör utformas så att största möjliga hänsyn tas till
miljöaspekterna och till de lokala sysselsättningseffekterna. Utskottet förordar
att planen omfattar två delar; en del bestående av projekt som i dag kan
namnges och en andra del som senare bör föreläggas riksdagen.

Beträffande planens närmare omfattning i de delar den behandlas i
betänkandet anser utskottet att vad i propositionen förordats i allt väsentligt
kan godtas. Den ändringen föreslår dock utskottet i förhållande till
propositionsförslaget att Nedre Långan och Haverö strömmar inte skall ingå

1 planen. Utskottet föreslår att Hårkan tas med i planen. Beträffande
Ammeråns överledning anser utskottet att projektet bör tas med i planen
under förutsättning att vissa frågor klargörs. Även beträffande Hylsjöns
reglering och Hylströmmen förordas ytterligare överväganden.

I betänkandet behandlas även frågor bl. a. om minikraftverk och om vissa
åtgärder för att stimulera investeringar i vattenkraftverk m.m.

Till betänkandet har fogats 23 reservationer och 5 särskilda yttranden. I tre
reservationer från utskottets representanter för (c), (fp) och (vpk) anförs
bl. a. att planen bör ges en omfattning så att ett produktionstillskott från
vattenkraften om ca 2,5 TWh/år kan erhållas samt att projekten Ammeråns
överledning och Hårkan inte skall ingå i planen.

2 Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:160 - efter föredragning av statsrådet
Birgitta Dahl - föreslagit riksdagen att

1. anta förslaget till lag om ändring av vattenlagen (1983:291),

2. ändra riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen så att den föreslagna
utbyggnaden av Bure älv kan ske,

1 Riksdagen 1983184.19 sami. Nr 30

BoU 1983/84:30

3. godkänna de riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad som i regeringsprotokollet
har förordats.

Propositionens lagförslag har som bilaga 1 (s. 50) och den i propositionen
intagna planen har som bilaga 2 (s. 52) fogats till detta betänkande.

3 Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet

dels de under allmänna motionstiden 1984 väckta och till bostadsutskottet
hänvisade motionerna 1983/84:

723 av Björn Samuelson m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen uttalar sig
för att Strängsforsen i Klarälven i Värmland undantas från utbyggnad,

1057 av Tore Claeson och Sven Henricsson (båda vpk) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att Ammeråns överledning
ej bör komma till stånd,

1368 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1983/84:1367 - såvitt nu är i fråga hemställs

(1) att riksdagen uttalar att de hittills outbyggda fyra huvudälvarna också i
fortsättningen skall fredas från exploatering,

dels de under allmänna motionstiden 1984 väckta och till näringsutskottet
hänvisade motionerna 1983184: (näringsutskottet har med eget yttrande
överlämnat dessa motioner till bostadsutskottet)

696 av Iris Mårtensson m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
begär en översyn för att öka samhällets inflytande och inkomster från
vattenkraftsproduktion,

855 av Lars Åke Larsson m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som anförts om en snar utbyggnad av
Vargöns kraftverk,

904 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motion
1983/84:902 - såvitt nu är i fråga hemställs

(2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att någon
ytterligare vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå som riksdagen
tidigare uttalat sig för inte skall ske,

1040 av Bertil Måbrink (vpk) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer att ta upp förhandlingar med AB Hälsingekraft i syfte att överföra
Edeforsens kraftverk till statens vattenfallsverk,

1369 av Ivar Franzén och Arne Fransson (båda c) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om finansiering och stöd för utbyggnad av små vatten- och vindkraft -

BoU 1983/84:30

verk (yrkandet behandlas såvitt avser små vattenkraftverk i detta betänkande),

2373 av Erik Olsson (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(1) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att kommande
behov av energi bör tillgodoses genom utbyggnad av vattenkraft och
kärnkraft - Secure-reaktorer (yrkandet behandlas såvitt avser utbyggnad av
vattenkraft i detta betänkande),

2478 av Bertil Måbrink och Jörn Svensson (båda vpk) vari, såvitt nu är i
fråga, hemställs

(3) att riksdagen hos regeringen begär ett program för upprustning av de i
motionen angivna vattenkraftverken inom Gävleborgs län,

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1983184:

2814 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari hemställs

1. att riksdagen slår fast en plan för fortsatt vattenkraftsutbyggnad i
enlighet med vad som anförs i motionen,

2. att riksdagen uttalar sig för en lagreglering av den fysiska riksplaneringens
riktlinjer beträffande skydd av älvar och älvsträckor i enlighet med vad
som anförs i motionen,

2815 av Birgitta Hambraeus (c) vari hemställs att riksdagen måtte besluta
att avslå proposition 1983/84:160,

2816 av Egon Jacobsson m.fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att Ammerån i sin helhet upptas i den uppräkning
av älvar och älvsträckor som görs i 11 kap. 4b vattenlagen (1983:291),

2. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som i
övrigt anförts i motionen om att Ammerån bör undantas från ingrepp,

2817 av Martin Olsson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att Haverö
strömmar i Ljungan skall undantas från utbyggnad,

2818 av Tore Nilsson (m) vari hemställs att riksdagen godkänner de
riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad som förordas i motionen,

2819 av Agne Hansson och Gösta Andersson (båda c) vari hemställs att
riksdagen med anledning av regeringens proposition 1983/84:160 beslutar att
Fliseryd i Emån undantas från utbyggnad i den plan för vattenkraftens
utbyggnad som regeringen nu föreslår,

2820 av Roland Brännström m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Fatsjöprojektet ersätter Vojmå i
regeringens plan för fortsatt vattenkraftsutbyggnad,

2821 av Sven Lundberg m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att Meåforsen bör undantas från utbyggnad,

BoU 1983/84:30

2822 av Nils Åsling (c) vari hemställs

1. att riksdagen måtte besluta avslå proposition 1983/84:160 i vad avser
dess förslag om utbyggnad av Nedre Långan, Hårkan och Härjeån samt
överledning av Ammerån till Gesunden,

2. att riksdagen måtte besluta hemställa att regeringen tillsätter en
utredning med uppgift att analysera vattenkraftsutbyggnadens roll för
jämtländskt näringsliv och framlägga förslag till hur genom höjda regleringsavgifter
länet skall tillföras ökade resurser.

2823 av Bengt-Ola Ryttar m. fl (s) vari hemställs

1. att riksdagen uttalar sig för att Skiffsforsen, Domnarvet och Avesta
Storfors bör upptas i utbyggnadsplanen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om samhällsägande av vattenkraften,

2824 av Sven-Erik Nordin (c) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande kommunernas inflytande på kommande beslut om
vattenkraftens utbyggnad,

2. att riksdagen beslutar avslå propositionens plan beträffande utbyggnad
av Meåforsen,

2825 av Karin Söder m. fl. (c) vari hemställs

1. att riksdagen, med avslag på proposition 1983/84:160, i denna del
godkänner de riktlinjer för den framtida vattenkraftsutbyggnaden som
redovisats i motionen,

2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:160 med förslag om
ändring i 11 kap. 4 § vattenlagen samt uttalar att gällande riktlinjer för den
fysiska riksplaneringen skall ligga fast,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om stöd till investeringar i små vattenkraftverk m. m.,

4. att riksdagen beslutar hos regeringen hemställa om förslag avseende
vattenkraftsskatten enligt de principer som redovisas i motionen,

2826 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om

a) förutsättningar för utnyttjande av investeringsfonden,

b) redovisning till riksdagen beträffande vissa av vattenfallsverket aktualiserade
utbyggnadsprojekt,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts beträffande fortsatt vattenkraftsutbyggnad under minst den närmaste
tioårsperioden,

3. att riksdagen beslutar om sådan ändring i fråga om den fysiska
riksplaneringen att de 8 älvsträckor som i motionen föreslås omfattas av
fysiska riksplaneringen skall undantas från utbyggnad,

BoU 1983/84:30

2827 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari - med hänvisning till motion
1983/84:2813 - hemställs

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om beslutsordningen vid vattenkraftsutbyggnad,

2. att riksdagen beslutar att godkänna de i propositionen förordade
riktlinjerna för vattenkraftens utbyggnad med ändringarna att projekten
Långan, Hylströmmen och Hylsjön icke skall medtas i planen och att
projekten Hårkan och Edänge skall medtas i planen i enlighet med vad som i
motionen anförts,

3. att riksdagen beslutar att ändra riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen
så att den i motionen föreslagna utbyggnaden vid Edänge kan ske,

4. att riksdagen beslutar att vidta eventuellt erforderliga ändringar av
vattenlagen (1983:291) så att den i motionen föreslagna utbyggnaden vid
Edänge kan ske,

2828 av Hans Wachtmeister (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att älvsträckorna Långan och Hylströmmen samt
projektet Klippen inte skall ingå i planen för vattenkraftsutbyggnad,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i övrigt
anförs i motionen,

2829 av Martin Olsson (c) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar uttala sig för att vid ställningstagande till fortsatt
utbyggnad av vattenkraften särskild hänsyn skall tas till samernas och
rennäringens intressen,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att slutliga ställningstaganden till ur
renskötselsynpunkt kontroversiella projekt bör uppskjutas i avvaktan på
resultatet av samerättsutredningens arbete.

I bilaga 6 (s. 80) lämnas en uppställning avseende motionsyrkandenas
behandling.

4 Yttranden m. m.

Bostadsutskottet har berett skatteutskottet, jordbruksutskottet och näringsutskottet
tillfälle att yttra sig i ärendet eller i vissa delar av det.
Yttrandena har som bilaga 3 (s. 55), 4 (s. 57) och 5 (s. 61) fogats till detta
betänkande.

Under beredningen av ärendet har utskottet muntligen och/eller skriftligen
tillförts synpunkter från representanter för vissa kommuner, företag,
intresseorganisationer och från enskilda.

5 Utskottet

5.1 Inledning

Genom propositionen föreläggs riksdagen en plan för vattenkraftsutbyggnad.
Föredragande statsrådet finner det angeläget att förutsättningar skapas
för att öka den enligt hennes uppfattning låga takten i vattenkraftsutbyggna -

BoU 1983/84:30

den så att landet kan tillföras viktig elproduktionskapacitet i den omfattning
som statsmakterna tidigare angivit. En fortsatt vattenkraftsutbyggnad anses
också bidra till att i vart fall under utbyggnadsskedet hindra den allvarliga
arbetslösheten i de regioner som kan bli aktuella för utbyggnad av
vattenkraft. Dessutom anges att kunnandet inom såväl de byggande kraftföretagen
som den tillverkande industrin bevaras. Detta är inte minst viktigt
sett mot bakgrund av beslutet att avveckla kärnkraften.

Föredraganden erinrar om att planen inte hindrar att projekt som inte tas
upp i planen kan aktualiseras. Detta innebär dock inte att projekt som
omfattas av planen automatiskt kommer att erhålla tillstånd enligt vattenlagen
(VL). Föredraganden uttrycker dock den uppfattningen i propositionen
(s. 11) att den omständigheten att ett projekt tas upp i planen innebär en
markering av den betydelse som riksdag och regering fäster vid att planen för
vattenkraftsutbyggnad kan genomföras i enlighet med de riktlinjer som
riksdagen i olika sammanhang uttalat sig för.

I motion 2815 (c) yrkas avslag på propositionen. Motionären finner det
viktigt att en bättre energianvändning uppnås och att den kunskap om
energieffektivisering som finns får ett dominerande inflytande på energipolitiken.
Motionären delar inte föredragandens uppfattning att en fortsatt
vattenkraftsutbyggnad är nödvändig om en avveckling av kärnkraften skall
bli möjlig. Inte heller finner motionären de i propositionen angivna
sysselsättningsmotiven vara av den betydelse att det är rimligt att förstöra
miljön.

Även den ovan refererade uppfattningen om betydelsen av att uppehålla
kompetensen avvisas av motionären. I motionen anförs att en ökad
användning av skogsenergi och vindenergi samt utbyggnad av icke kontroversiella
vattenkraftsprojekt innebär att det inte finns anledning att forcera
utbyggnad av vattenkraften.

Den nu framlagda propositionen är ett resultat av riksdagens begäran till
regeringen om en plan för vattenkraftsutbyggnaden. Riksdagen beslöt
nämligen på förslag av civilutskottet (CU 1981/82:33) att kompletterande
förslag om vattenkraftsutbyggnad borde läggas fram år 1983 för att konkreta
åtgärder skulle kunna vidtas under 1980-talet. Civilutskottets beslut grundades
på uppfattningen att det kunde finnas fog för farhågorna att vattenkraftsutbyggnaden
inte kommer att ske i önskad takt.

Den plan som nu föreläggs riksdagen har sålunda tillkommit efter en
riksdagens begäran. Det finns inte anledning för riksdagen att nu frångå sitt
beslut från år 1982. Det förslag till plan som nu föreläggs riksdagen bör
sålunda sakbehandlas.

Utskottet kan inte dela motionärens uppfattning om att alternativa
energislag skulle göra det möjligt att minska den av regering och riksdag
tidigare antagna omfattningen med vilken vattenkraften skall ingå i vår
energibalans. Denna fråga behandlar utskottet ytterligare nedan.

Med hänvisning till vad nu anförts avstyrker utskottet bifall till motion
2815 (c).

BoU 1983/84:30

5.2 Prövningssystemet enligt vattenlagen m. m.

5.2.1 Lagreglering av riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen

En fråga som vid flera tillfällen aktualiserats är huruvida VL ger tillräckliga
garantier för att tillstånd inte ges till vattenkraftsutbyggnad i vattendrag som
undantagits från sådan enligt av riksdagen godtagna riktlinjer inom den
fysiska riksplaneringen (FRP). Som framgår av VL gäller enligt 3 kap. 1 § att
ett vattenföretag inte får komma till stånd om det med hänsyn till valet av
plats eller på något annat sätt möter hinder från allmänna planeringssynpunkter.
Vid behandlingen av förslaget till vattenlag anfördes av civilutskottet
(CU 1982/83:3y) att lydelsen av 3 kap. 1 § i förening med anförda motiv
ger garantier mot att tillstånd ges till utbyggnad av de av riksdagen
undantagna älvarna eller älvsträckorna. 13 kap. 2 § VL finns regler om att ett
vattenföretag m. m. inte får strida mot fastställd generalplan, stadsplan eller
byggnadsplan. I 3 kap. 3 § VL första stycket anges att även om hinder inte
möter enligt 3 kap. 1 och 2 §§ ett vattenföretag inte får komma till stånd om
det medför att någon skada eller olägenhet av större betydelse uppkommer
för allmänna intressen. Utan hinder av 3 kap. 3 § första stycket får enligt
paragrafens andra stycke företaget komma till stånd om regeringen finner att
företaget är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt. Med anledning av
lydelsen av 3 § andra stycket anförde ett enigt jordbruksutskott (JoU
1982/83:30 s. 31) vid sin behandling av förslaget till vattenlag att det borde
understrykas att varken regeringen eller övriga prövningsorgan har befogenhet
att medge företag som strider mot de allmänna planeringssynpunkterna.
Dispensregeln i 3 § andra stycket tar endast sikte på de fall då ett
vattenföretag inte ansetts otillåtligt redan på grund av att det strider mot
allmänna planeringssynpunkter (1 §) eller fastställd plan (2 §).

Bostadsutskottet vill erinra om att även i den tidigare vattenlagen fanns
regler om att ett vattenföretag inte får komma till stånd om hinder möter
bl. a. från allmänna planeringssynpunkter. Regeringen kunde dock, om
företaget är av synnerlig betydelse från allmän synpunkt, lämna medgivande
även om hinder mötte bl. a. från allmänna planeringssynpunkter.

De nuvarande riktlinjerna inom ramen för den fysiska riksplaneringen har
inte reglerats i lag på annat sätt än att de genom FRP-riktlinjer uppräknade
älvarna och älvsträckorna angivits i 11 kap. 1 § VL. Tillåtligheten av i detta
lagrum uppräknade älvar och älvsträckor skall prövas av regeringen. Dock
bör strykas under vad ovan anförts om att företag som strider mot allmänna
planeringssynpunkter inte kan medges av regeringen.

I motion 2814 (fp) yrkande 2 hemställs att riksdagen uttalar sig för en
lagreglering av FRP-riktlinjerna beträffande skydd av älvar och älvsträckor i
enlighet med förslaget i motionen. Motionärerna anför att riktlinjerna måste
ges ökad tyngd och långsiktighet, något som enligt deras uppfattning bäst
sker genom en reglering i lag i enlighet med ett förslag som lades fram av den
tidigare regeringen.

BoU 1983/84:30

Som framgått ovan har någon lagreglering av riktlinjerna avseende
undantagna älvar och älvsträckor i den mening motionärerna avser inte ägt
rum. Detta innebär emellertid inte att möjligheter saknas att hävda
riktlinjernas genomslagskraft enligt VL. Detta framgår av den ovan lämnade
redogörelsen. Det finns emellertid anledning erinra om att ett förslag till
lagreglering, bl. a. av i FRP-sammanhang undantagna älvar och älvsträckor,
lagts fram i departementspromemorian (Ds Bo 1984:3) med förslag till
naturresurslag. I promemorian anges avsikten vara att riktlinjerna i FRP
avseende undantagna älvar och älvsträckor skall tas in i naturresurslagen när
ställning tagits till bl. a. vattenkraftsberedningens förslag. I det sammanhanget
anges också avsikten vara att behandla frågan om i vilken omfattning
bestämmelserna skall avse källflöden samt huruvida minikraftverk skall
kunna tillåtas eller inte. Promemorian har remissbehandlats. Ett förslag till
naturresurslag, som f. n. bereds i regeringens kansli, avses överlämnas till
riksdagen hösten 1984. Frågan om riktlinjernas omfattning m. m. är också
beroende av riksdagens beslut med anledning av 1981 års energikommittés
förslag.

Ett riksdagens uttalande om lagreglering är sålunda inte erforderligt, och
ett riksdagens initiativ i frågan kan därför inte nu anses vare sig nödvändigt
eller meningsfullt. Motion 2814 (fp) yrkande 2 avstyrks. Syftet med motionsyrkandet
får anses tillgodosett. Utskottet kommer hösten 1984 att behandla
bl. a. motioner om lagreglering av riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen i
ett större perspektiv.

Utskottet tar i detta sammanhang upp ytterligare tre motionsyrkanden i
vilka begärs ändringar av FRP-riktlinjerna eller riksdagsuttalanden om att
vissa älvar skall undantas från utbyggnad.

I motion 2827 (m) yrkandena 3 och 4 hemställs att riktlinjerna och VL
ändras så att den av motionärerna föreslagna utbyggnaden vid Edänge kan
ske. Motionärerna förordar med avvikelse från förslaget i propositionen att
Edänge i Mellanljusnan - som nu omfattas av FRP-riktlinjerna - byggs ut.

I motion 2826 (vpk) yrkande 3 föreslås ändringar i riktlinjerna så att
följande älvsträckor undatas: Vojmån i Ångermanälven, Nedre Ammerån,
Nedre Långan och Hårkan i Indalsälven, Haverö och Sölvbacka i Ljungan,
Hamre i Ljusnan och Strängsforsen i Klarälven. Vidare bör i detta
sammanhang tas upp motion 1368 (vpk) yrkande 1. Detta förslag innebär att
riksdagen skall uttala att de hittills outbyggda fyra huvudälvama också i
fortsättningen skall fredas från exploatering. Som motionärerna anför
omfattas dessa älvar av FRP-riktlinjerna.

Utskottet gör följande bedömning. Som framgått av vad ovan anförts
övervägs f. n. ett förslag till naturresurslag i regeringens kansli. Enligt
utskottets uppfattning bör vad i motionerna anförts om ändring av FRPriktlinjerna
i princip inte nu genomföras. Utskottet har grundad anledning
förutsätta att regeringen sedan riksdagen tagit ställning till planens inriktning
återkommer till riksdagen och redovisar sin syn på omfattningen m. m. av

BoU 1983/84:30

FRP-riktlinjerna. I de inom regeringens kansli pågående övervägandena om
en naturresurslag kommer som naturlig del sålunda att prövas riktlinjernas
utformning. Vad nu anförts innebär att skäl inte heller finns att tillstyrka
motionerna såvitt däri föreslås ändringar i VL. Motionerna 1368 (vpk)
yrkande 1 och 2826 (vpk) yrkande 3 avstyrks med hänvisning till vad nu
anförts. I vad gäller den förstnämnda motionen om undantag för de fyra
outbyggda älvarna ger FRP-riktlinjerna det skydd som motionärerna i sak
begär.

Inte heller kan utskottet tillstyrka motion 2827 (m) yrkandena 3 och 4 om
att riktlinjerna m. m. nu skall ändras i avsikt att göra det möjligt att
förverkliga projektet Edänge.

Nedan behandlar utskottet vad i propositionen och i motion förordats om
Bureälven och om ändring av FRP-riktlinjerna i samband därmed.

5.2.2 Beslutsordningen vid vattenkraftsutbyggnad

I motionerna 2827 (m) och 2824 (c) tas i ett vidare perspektiv upp frågan
om beslutsordningen vid vattenkraftsutbyggnad.

Motionärerna i motion 2827 (m) anför att riksdagen såsom hittills bör
uttala vilka älvsträckor som bör undantas från exploatering och att beslut i
övriga ärenden skall fattas av vattendomstolarna och regeringen. I
motionsyrkande 1 begärs ett riksdagens tillkännagivande om en beslutsordning
i enlighet med motionsförslaget.

Utskottet som i och för sig kan dela motionärernas principiella uppfattning
om riksdagens roll vill erinra om att även med den teknik som valts i
propositionen det ankommer på vattendomstolarna och/eller regeringen att
besluta i ärenden enligt VL. Utskottet finner det angeläget stryka under vad i
propositionen och ovan (s. 6) anförts om att den omständigheten att ett
projekt tas upp i planen inte innebär att det kommer att erhålla tillstånd
enligt VL. Motsatsen gäller även; det faktum att ett projekt inte ingår i
planen innebär inte att det inte kan prövas enligt VL. Dessutom vill utskottet
påminna om att det tillvägagångssätt som valts i propositionen får anses vara
en rimlig ordning för att tillgodose riksdagens begäran om en plan för fortsatt
vattenkraftsutbyggnad. Utskottet har emellertid grundad anledning förutsätta
att vad i motion 2827 (m) yrkande 1 föreslagits om beslutsordningen ingår
som en naturlig del i de pågående övervägandena om en naturresurslag. Det
finns sålunda skäl att ytterligare pröva riksdagens roll i sammanhanget. Utan
någon riksdagens begäran därom kan sålunda antas att regeringen kommer
att lämna riksdagen sin syn på den i motionen aktualiserade frågan.

I motion 2824 (c) anförs att kommande beslut om vattenkraftens utbyggnad
helt bör bygga på berörda kommuners åsikt i frågan. Om berörda
kommuner säger nej till utbyggnad skall detta beslut inte sättas ur spel genom
centrala beslut. Har kommunen å andra sidan sagt ja skall utbyggnad
medges. Varje enskilt utbyggnadsprojekt skall även i fortsättningen prövas

BoU 1983/84:30

av vattendomstol. I motionens yrkande 1 hemställs att riksdagen ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om kommunernas inflytande på
kommande beslut om vattenkraftens utbyggnad.

Vad motionären förordar är sålunda närmast att anse som ett kommunalt
veto i vattenkraftsärenden. Civilutskottet behandlade år 1976 (CU 1975/
76:18) en motion med i princip samma förslag som det nu föreliggande.
Utskottet anförde därvid bl. a. att de principiella motsättningarna mellan stat
och kommun inom ramen för FRP får överbryggas genom samråd före det
slutliga planavgörandet och att det inom ramen för FRP-riktlinjerna finns
möjligheter att ta hänsyn till lokala bedömningar. Vidare anförde civilutskottet
följande.

I detta sammanhang skall inte bedömas huruvida 1975 års riktlinjer skall
omprövas nu eller om detta skall - enligt tidigare beslut - anstå till år 1977 då
pågående utredningsarbete har gett underlag för nya förslag. Det frågan här
gäller är om riksdagen skall frånkänna sig kompetensen att i form av
planeringsriktlinjer väga lokala och riksförankrade bevaringssynpunkter
mot energipolitiskt grundade utbyggnadskrav. Enligt utskottets mening kan
ett sådant beslutssystem inte komma i fråga. Att de lokala synpunkterna skall
få föras fram och noggrant övervägas råder däremot inga delade meningar
om. Sedan riktlinjerna väl preciserats måste avvägningarna i enskilda fall
givetvis ske hos regeringen.

Bostadsutskottet finner inte anledning förorda riksdagen att ändra sin
inställning i frågan. Motion 2824 (c) yrkande 1 avstyrks sålunda. Utskottet
vill erinra om att frågan om hur kommunernas berättigade inflytande m. m. i
plansammanhang skall komma till uttryck är en huvudfråga i det arbete med
en ny plan- och bygglag som f. n. pågår. Avsikten är att riksdagen hösten 1984
även skall föreläggas förslag om en ny plan- och bygglag. Det finns sålunda
anledning återkomma även till frågan om kommunernas inflytande m. m.

5.3 Omfattningen av en plan om vattenkraftsutbyggnad

Som framgått ovan (s. 6) och av propositionen (s. 6-7) begärde riksdagen
år 1982 (CU 1981/82:33) en plan som kunde läggas till grund för den fortsatta
vattenkraftsutbyggnaden. Uppdraget att närmare överväga frågan anförtroddes
vattenkraftsberedningen (VKB). Bl. a. hade beredningen i uppgift
att studera olika möjligheter att åstadkomma den av riksdagen år 1975
förutsatta utbyggnadsnivån om 66 TWh vattenkraft per år och belysa
vattenkraftens möjliga roll i den svenska energiförsörjningen.

Beredningen har i betänkandet Vattenkraft (SOU 1983:49) angivit som
mål att ytterligare 2,5 TWh/år nu bör byggas ut. Förslaget motiveras med att
1975 års energipolitiska beslut förutsatte en utbyggnad med 5 TWh/år varav
2,5 TWh/år byggts ut eller lovgivits. Eftersom vid en prövning enligt VL
m. m. vissa projekt kan falla bort omfattar beredningens förslag till plan ca

3,1 TWh/år.

En utbyggnad med 2,5 TWh/år inom ramen för VKB:s förslag anges

BoU 1983/84:30

innebära investeringar på 5-6 miljarder kronor i 1982 års penningvärde och
ge en direkt sysselsättning på mellan 8 000 och 9 000 årsverken under de
närmaste tio åren.

VKB:s förslag har remissbehandlats.

Föredraganden anför i propositionen att förslaget om planens omfattning
grundas på de förslag VKB i stor enighet lagt fram. Den plan som nu
föreläggs riksdagen är enligt föredraganden att anse som en förhandsbedömning
av hur olika utbyggnadsprojekt skall ses från övergripande utgångspunkter.
Planen innebär sålunda inget hinder för att aktualisera projekt som
inte är upptagna i planen. Inte heller innebär, som framgått ovan, att tillstånd
automatiskt kommer att meddelas projekt som upptas i den plan som
beslutas. En prövning enligt VL m. m. skall alltid göras i det enskilda fallet.

Efter att ha redovisat vissa remissinstansers uppfattning om den nivå
utbyggd vattenkraft som f. n. finns i landet anför föredraganden att det inte är
möjligt att med någon större säkerhet uttala sig om den exakta storleken på
det tillskott som behövs för att den av riksdagen beslutade nivån om
66 TWh/år skall uppnås. I propositionen anges att en plan bör innehålla
utbyggnadsprojekt av en sådan omfattning att det kan vara möjligt att uppnå
ett större tillskott än 2,5 TWh/år om det skulle visa sig nödvändigt. Med
hänsyn till den osäkerhet som enligt föredraganden råder anges planen böra
omfatta utbyggnadsprojekt som kan leda till att ett tillskott om 3,5 TWh/år
kan uppnås om det visar sig nödvändigt för att vattenkraften skall kunna
bidra med 66 TWh/år i vår energibalans. I propositionen föreslås att den plan
som bör fastställas för vattenkraftens utbyggnad under den närmaste
tioårsperioden skall omfatta projekt om ca 3,8 TWh/år.

Förslaget till plan utgår i huvudsak från VKB:s förslag i vad avser om- och
tillbyggnader, nybyggnader samt minikraftverk. Åtgärder för att stimulera
renoveringar av befintliga kraftverk föreslås i propositionen. Denna senare
fråga behandlar utskottet nedan (s. 21-22).

I propositionen anförs att den föreslagna planen läggs fram, varvid största
möjliga hänsyn bör tas till miljön och till möjligheterna att uppnå bred
politisk förankring för planen. Viktiga bedömningar anges därvid vara
FRP-riktlinjerna och VKB:s förslag.

Planen innehåller enligt vad som anges i propositionen två delar. Den ena
delen omfattar projekt som i dag kan namngivas och som redovisas i
propositionen. Dessa projekt anges motsvara ett tillskott om ca 3 TWh/år,
varav ca 0,1 TWh/år bedöms falla bort genom projektmodifieringar m. m.
För att uppnå projekt med ett produktionstillskott om 3,8 TWh måste
sålunda förteckningen utökas med ett antal projekt. Denna - den andra
delen av planen - bör enligt föredraganden bestå av projekt med ett
sammanlagt produktionstillskott om 0,9 TWh/år. Den andra delen av planen
avses redovisas för riksdagen i den proposition om energipolitiken som
planeras till våren 1985.

I motion 2827 (m) anförs att omfattningen av planen sådan den angivits i

BoU 1983/84:30

propositionen stämmer med den bedömning som moderata samlingspartiet
gjorde i samband med arbetet i VKB.

Däremot görs invändningar mot propositionens förslag till omfattning av
planen i vissa motioner. Förslag om en modifierad omfattning förs fram i
motionerna 2814 (fp) yrkande 1, 2825 (c) yrkande 1 och 2826 (vpk)
yrkande 2 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga. I de tre motionerna anförs
sammanfattningsvis att en utbyggnad enligt VKB:s förslag är tillräcklig för
att nå målet för vattenkraftsutbyggnaden, att någon ytterligare utbyggnadspotential
om knappt 1 TWh/år inte bör komma i fråga samt att i propositionen
inte anförts några rimliga skäl för att frångå VKB:s förslag.

Näringsutskottet som yttrat sig över förslaget i propositionen och över
förslagen i motionerna såvitt avser planens omfattning godtar förslaget i
propositionen på där angivna grunder.

Bostadsutskottet delar föredragandens uppfattning att det är viktigt att
planen utformas så att största möjliga hänsyn kan tas till miljön och till
möjligheterna att uppnå en bred politisk förankring av planen. Utskottet kan
också ansluta sig till uppfattningen i propositionen om att det kan vara svårt
att med någon större säkerhet uttala sig om hur stort tillskott av vattenkraft
som behövs för att den av riksdagen beslutade nivån om vattenkraftens andel
i elproduktionen skall kunna nås. En liknande uppfattning framfördes av
VKB och av flera remissinstanser vid behandlingen av beredningens förslag.

Mot bakgrund av den tveksamhet om planens omfattning som yppats finns
anledning erinra om att riksdagen år 1975 (NU 1975:30) trots en viss
osäkerhet godtog att det skulle vara möjligt att fram till år 1985 öka
årsproduktionen av vattenkraft med 5 TWh. VKB föreslår, som framgått
ovan, att ytterligare 2,5 TWh/år nu bör byggas ut. VKB motiverar sitt förslag
med att 1975 års riksdagsbeslut förutsatte en utbyggnad som ger ett
produktionstillskott med 5 TWh/år, av vilka 2,5 TWh/år byggts ut eller
lovgivits.

Beträffande det produktionstillskott som är erforderligt för att nå den av
riksdagen beslutade nivå avseende vattenkraftens andel i energiproduktionen
finner bostadsutskottet det motiverat att - med bibehållande av 1975 års
ovan refererade beslut - i huvudsak ansluta sig till uppfattningen i propositionen
och i motionerna 2814 (fp), 2825 (c) och 2826 (vpk) om att en
utbyggnadsplan bör utformas som garanterar ett produktionstillskott från
vattenkraften om minst 2,5 TWh/år. Utskottet anser det viktigt att planen ges
en omfattning så att detta produktionstillskott verkligen kommer att kunna
förverkligas. Det kan nämligen inträffa att projekt av olika anledningar faller
bort eller modifieras. För att öka handlingsfriheten finns därför skäl förorda
att planen fastställs så att den omfattar projekt om ca 3,8 TWh/år. En sådan
omfattning av planen borde enligt utskottets mening verksamt bidra till att
göra det möjligt att under den närmaste tioårsperioden uppnå den i
propositionen och i de nu behandlade motionerna förordade utbyggnadsnivån.
Utskottet vill också erinra om att en plan med den nu förordade

BoU 1983/84:30

omfattningen bör utformas så att största möjliga hänsyn tas till miljöaspekterna
och till de lokala sysselsättningseffekterna. Bl. a. är det viktigt att
utbyggnaderna planeras så att förhållandevis varaktig sysselsättning skapas.
Vad utskottet nu med anledning av förslaget i propositionen och i motionerna
2814 (fp) yrkande 1, 2825 (c) yrkande 1 och 2826 (vpk) yrkande 2
samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i fråga anfört om utbyggnadsnivån och
planens omfattning bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
En anslutning till vad nu anförts innebär sålunda att regeringen bör
återkomma till riksdagen avseende den del av planen som kan erfordras för
att ge planen den nu förordade omfattningen. Utskottet behandlar nedan
vilka projekt som redan i dag kan namngivas och som bör ingå i planen.

I detta sammanhang behandlar utskottet de av näringsutskottet med eget
yttrande överlämnade motionerna 904 (fp) yrkande 2 och 2373 (m)
yrkande 1 delvis. I det förstnämnda yrkandet föreslås riksdagen ge regeringen
till känna att någon ytterligare vattenkraftsutbyggnad över tidigare
beslutad produktionsnivå inte skall ske. I den sistnämnda motionen begärs
ett tillkännagivande om att behovet av energi bör tillgodoses bl. a. genom
utbyggnad av vattenkraft.

Den av riksdagen beslutade nivån för vattenkraftens andel av vår
energiproduktion har inte satts i fråga i propositionen eller av VKB. 1975 års
riksdagsbeslut torde i denna del numera få anses delas av en bred majoritet.
Ett uttalande enligt motion 904 (fp) yrkande 2 kan inte anses tjäna något
reellt syfte.

Vad i motion 2373 (m) yrkande 1 föreslagits om utbyggnad av vattenkraft
får i allt väsentligt anses tillgodosett med hänvisning till vad utskottet med
anledning av propositionen anfört om planens omfattning m. m.

Motionsyrkandet avstyrks såvitt nu är i fråga.

5.4 Planens närmare utformning m. m.

5.4.1 Inledning

Som framgått ovan finns i propositionen intagen vad föredraganden kallar
den del av planen som i dag kan namngivas. Denna omfattar projekt
motsvarande ett produktionstillskott om ca 3 TWh/år, varav 0,2 TWh/år
avser vattenkraft producerad i minikraftverk. Av det angivna produktionstillskottet
bedöms ca 0,1 TWh/år falla bort genom bl. a. projektmodifieringar
och föreskrivna minimitappningar.

Vidare anges i propositionen att ett antal ärenden f. n. ligger hos
regeringen för avgörande. Föredraganden finner det angeläget att regeringen
fattar beslut i samtliga dessa ärenden så att de projekt som regeringen kan
anse tillåtna genomförs.

Det förhållandet att regeringen för riksdagen redovisat en plan innebär
självfallet ingen förändring i prövningssystemet och dess grunder. Vattendomstolens
prövning och en eventuell regeringsprövning enligt VL har inte

BoU 1983/84:30

förändrats vare sig genom regeringens förslag eller med anledning av nu
föreliggande betänkande.

Med anledning av förslaget till plan har väckts 16 motioner. I vissa av dem
förordas att i planen upptagna älvar och älvsträckor undantas från utbyggnad,
medan i andra förordas att vissa projekt som inte tagits upp i planen förs
till planen. Slutligen förordas i några motioner riksdagen uttala att vissa
projekt som inte tagits upp i planen inte bör komma till utförande. Även vissa
under allmänna motionstiden väckta motioner om vattenkraftsutbyggnad
behandlas i betänkandet.

5.4.2 Särskilda överväganden angående vissa projekt

Utskottet tar inledningsvis upp frågan om projektet Nedre Långan i
Indalsälven. I propositionen (s. 22-23) redovisas att projektet omfattande
två kraftverk varit föremål för vattendomstolens prövning och att såvitt
vattendomstolen kunde finna hinder mot företagen inte förelåg från allmänna
planeringssynpunkter. Dåvarande regeringen beslöt år 1981 att företagets
verkningar i området var så betydande att de ansågs utgöra hinder enligt
2 kap. 3 § andra stycket VL (1918:523). En utbyggnad skulle enligt
regeringen också leda till intrång för rennäringen. Sökanden har nu
omarbetat projektet och minskat det. Med hänvisning till att projektet i sin
nuvarande utformning enligt föredraganden väsentligen reducerar tidigare
invändningar anses Nedre Långan böra tillföras planen.

VKB hade inte tagit upp projektet.

Förslag om att Nedre Långan inte skall ingå i planen har tagits upp i
motionerna 2814 (fp) yrkande 1, 2818 (m), 2822 (c) yrkande 1, 2826 (vpk)
yrkande 2,2827 (m) yrkande 2,2828 (m) yrkande 1, samtliga motionsyrkanden
såvitt nu är i fråga.

I motion 2825 (c) förs inte fram något formellt förslag om att projektet skall
utgå ur planen, dock uttrycks i motionen i stort sett en anslutning till VKB:s
förslag.

I en av motionerna anförs att Långan är ett av de sista kvarvarande
strömfiskevattnen av någon storlek i Östersunds närhet samt att älvsträckan
har de största utvecklingsmöjligheterna för ett ökat fritidsfiske och därmed
sammanhängande turism.

Under beredningen av ärendet har utskottet dessutom tillförts synpunkter
som innebär att en utbyggnad av Nedre Långan skulle medföra att mycket
höga bevarandevärden skulle omintetgöras. Långan och området i dess
närhet anses vara av stort intresse för rekreation och rörligt friluftsliv och ha
en säregen vildmark och höga naturvärden. Dessutom anges att området
prägas av en orördhet eftersom bebyggelsen vid älvens stränder är praktiskt
taget obefintlig.

Utskottet delar motionärernas uppfattning och förordar att Nedre Långan
inte tas med i planen. Vad nu anförts innebär sålunda i huvudsak en

BoU 1983/84:30

anslutning till de ovan nämnda motionerna. Riksdagen bör som sin mening
ge regeringen till känna vad nu förordats.

Tre projekt i Hårkan - Hotagsströmmen, Edsoxforsen och Högfors -ingick i VKB:s förslag. VKB beräknade att projektet ger ett tillskott om ca
180 GWh. Projektet har inte tagits upp i planen i propositionen.

I motion 2827 (m) yrkande 2 (delvis) föreslås att Hårkan skall tas med i
planen. Yrkandet i motion 2825 (c) yrkande 1 delvis om godkännande av
riktlinjer för den framtida vattenkraftsutbyggnaden utgår i huvudsak från
VKB:s förslag.

I motionerna 2822 (c) yrkande 1 delvis och 2826 (vpk) yrkande 2 delvis
förordas att Hårkan inte tas med i planen. Dessutom föreslås i motion 2814
(fp) yrkande 1 delvis att Hotagsströmmen undantas från planen.

Den omfattning av planen som utskottet ovan uttalat sig för innebär i
förening med de undantag från planen som utskottet i detta avsnitt förordar
att det finns anledning att till planen föra projektet Hårkan. Därmed har i
stort sett den av utskottet förordade planen samma omfattning som
regeringens plan. Utskottet finner detta nödvändigt inte minst med tanke på
att det måste anses vara angeläget att klarhet skapas om vilka projekt som
redan nu kan anges. Utskottet tillstyrker sålunda motionerna 2825 (c)
yrkande 1 delvis och 2827 (m) yrkande 2 delvis samt avstyrker motionerna
2814 (fp) yrkande 1 delvis, 2822 (c) yrkande 1 delvis och 2826 (vpk) yrkande
2 delvis. Vad nu anförts bör ges regeringen till känna.

I propositionen behandlas relativt ingående frågan om Ammeråns överledning.
Projektet innebär sammanfattningsvis att vattnet i åns nedre del ca 16
kilometer från utloppet i Indalsälven överleds genom en tunnel till sjön
Gesunden. Projektet som tagits med av VKB är det från kraftekonomisk
synpunkt mest gynnsamma i beredningens förslag. Projektet som enligt
propositionen ger ett energitillskott på 136-158 GWh/år beroende på
minimitappning anges samtidigt möjliggöra en utbyggnad av stationerna
Krångede, Gammelänge, Hammarforsen, Svarthålsforsen och Stadsforsen
med ett produktionstillskott om ca 215 GWh/år.

Länsstyrelsen och Ragunda kommun anför i svar på VKB att beredningens
betänkande i dessa delar är alltför bristfälligt som beslutsunderlag. En
opartisk utredning om överledningsprojektet och effektiviseringarna önskas.
Vissa centrala myndigheter avstyrker projektet medan andra anser att omoch
tillbyggnaderna bör komma till stånd utan överledningen.

BÅKAB som äger fallrättigheten i Ammerån anför att de berörda
kraftföretagen har framme det ekonomiska underlag som behövs för att
kunna ta ställning till det samlade projektet.

Efter att ha upplyst att vissa överläggningar ägt rum mellan industridepartementet,
länsstyrelsen, kommunen och berörda kraftföretag konstateras i
propositionen att något ekonomiskt alternativ till överledningen inte föreligger
för att få till stånd effektutbyggnaderna.

Ragunda kommun har sedermera i ett förnyat yttrande över vattenkrafts -

BoU 1983/84:30

beredningens förslag tagit ställning mot en utbyggnad av en överledning och
för att Ammerån i sin helhet undantas från utbyggnad. För egen del förordar
föredraganden efter en sammanvägd bedömning av redovisade förhållanden
att projektet Ammeråns överledning bör föras till planen. I detta sammanhang
betonas särskilt att en förutsättning för att överledningen skall få
genomföras bör vara att om- och tillbyggnaderna i de fem kraftstationerna
nedströms sjön Gesunden verkligen kommer till stånd under planperioden
och att projekten genomförs på ett sådant sätt att sysselsättningen kan
utsträckas i ungefär sex år.

I motionerna 2814 (fp) yrkande 1 delvis, 2816 (s), 2818 (m) delvis, 2822 (c)
yrkande 1 delvis, 2826 (vpk) yrkande 2 och i den under allmänna motionstiden
väckta motionen 1057 (vpk) föreslås att Ammeråns överledning inte tas
med i planen. Motionärerna anför bl. a. att Ammerån numera är det enda
helt orörda vattendraget i Mellannorrland, att den är av riksintresse för
fisket, att Ammeråns ekologiska system av många forskare beskrivits som
omistligt samt att Ammerån är ett av de ytterst få vattendrag som även i
framtiden kan stå emot försurningen. I två motioner anförs att förutsättningarna
för att få till stånd effektutbyggnaderna utan att behöva överleda
Ammerån radikalt förbättrats genom en förskjutning av ägarintressena.

Med anledning av vad i propositionen och motionerna förordats samt med
anledning av VKB:s förslag och remissinstansernas synpunkter och mot
bakgrund av vad utskottet i övrigt inhämtat vid beredningen av ärendet gör
utskottet följande bedömning.

Enligt utskottets uppfattning bör Ammeråns överledning tas med i planen
liksom om- och tillbyggnaderna i de fem ovan namngivna kraftstationerna.
Utskottet anser liksom föredraganden att överledningen är nödvändig för att
om- och tillbyggnaderna skall komma till stånd. Utskottet anser emellertid
att vissa särskilda förutsättningar bör beaktas. Inledningsvis vill utskottet
erinra om att Ragunda kommun föreslagit att en särskild utredning
genomförs. Utskottet, som delar denna uppfattning, anser härvid att det är
angeläget att vissa frågor klarläggs, även om riksdagen, som utskottet
sålunda förordar, beslutar att överledningen samt om- och tillbyggnaderna
skall ingå i planen. Exempel på frågor som bör klarläggas är hur Ragunda
kommun skulle kunna tillföras ekonomisk ersättning utöver den som kan bli
följden av prövningen enligt VL. Vidare bör i utredningen klargöras att
nuvarande FRP-riktlinjer avseende Ammerån inte skall ändras, något som
sålunda innebär att någon vidare utbyggnad i Ammerån inte kommer att ske.
Därför bör övervägas hur utbyggnaden skall ske så att sysselsättningen kan
fördelas så som förordas i propositionen, dvs. att den utsträcks på en period
om ungefär sex år. Ytterligare bör behandlas frågan om vilka åtgärder som
kan behöva vidtas i avsikt att i möjligaste mån bevara fisket.

Som framgått ovan avses riksdagen att under 1985 föreläggas förslag om
den andra delen av planen. Vid detta tillfälle bör det vara möjligt för
riksdagen att få en redovisning av hur nämnda frågor behandlats i förening

BoU 1983/84:30

med regeringens syn på frågan.

Vad nu anförts om att Ammeråns överledning och om att vissa om- och
tillbyggnader skall ingå i planen samt om vissa överväganden bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Denna inställning innebär ett avslag
på motionerna 1057 (vpk), 2814 (fp) yrkande 1 delvis, 2816 (s), 2818 (m)
delvis, 2822 (c) yrkande 1 delvis och 2826 (vpk) yrkande 2 delvis.

Utskottet går nu över till att behandla det i planen upptagna projektet
Haverö i Ljungan. Projektet har tagits med i VKB:s förslag. I beredningen
har angivits att det varit nödvändigt att ta med vissa projekt och då bl. a.
Haverö för att nå upp till den nivå beredningen ansåg nödvändig för att
erhålla det av VKB förordade produktionstillskottet. Projektet gavs i
betänkandet Vattenkraft och miljö högt bevarandevärde (klass 3 b) på grund
av områdets stora naturvärden och dess betydelse som rekreationsområde
inom regionen. Projektet har behandlats av vattendomstolen som ansett det
tillåtligt enligt VL.

Projektet avstyrks av bl. a. Ånge kommun, länsstyrelsen i Västernorrlands
län, fiskeristyrelsen och naturvårdsverket.

I motionerna 2814 (fp) yrkande 1 delvis, 2817 (c) och 2826 (vpk) yrkande 2
delvis föreslås att projektet inte tas med i planen. I motion 2817 (c) anförs att
en utbyggnad av Haverö endast skulle ge en sysselsättning om 30 årsarbetare
under två år och ge ett produktionstillskott om 17 GWh/år. Motionären
redovisar utförligt länsstyrelsens uppfattning i frågan och anför sammanfattningsvis
att området har en värdefull naturmiljö och förutsättningar att
utvecklas för turism och rekreation samt att projektet ger ett mycket litet
elkraftstillskott och endast kortvariga sysselsättningseffekter.

Även enligt utskottets uppfattning finns anledning förorda att projektet
Haverö inte tas med i planen. Utskottet har därvid fäst stor vikt vid
kommunens uppfattning i frågan och även tagit intryck av den omständigheten
att en utbyggnad av Haverö skulle ge ett ganska ringa produktionstillskott.

Enligt bostadsutskottets mening bör riksdagen med avslag på regeringens
förslag och de nu behandlade motionerna som sin mening ge regeringen till
känna vad utskottet nu anfört om att Haverö strömmar inte bör ingå i planen.

I VKB:s förslag till plan togs inte med Hylsjöns reglering och en utbyggnad
av Hylströmmen. Beredningen ansåg att projektet Hylströmmen borde
utredas närmare innan ställning togs.

I propositionen anges att Ovanåkers och Bollnäs kommuner tillstyrkt en
utbyggnad av Hylströmmen samt att kammarkollegiet ansett att det material
som i ärendet finns hos regeringen är väl så gott som det som redovisats för
andra vattenkraftsprojekt. Mot bakgrund av bl. a. kammarkollegiets uppfattning
om att erforderligt beslutsunderlag finns och att därmed VKB:s
tveksamhet beträffande möjligheten att bedöma projektens inverkan på
älvsträckan enligt föredraganden nu kan anses undanröjd förordas i propositionen
att Hylsjöns reglering och Hylströmmen förs till planen.

2 Riksdagen 1983184.19sami. Nr 30

BoU 1983/84:30

I motionerna 2814 (fp) yrkande 1 delvis, 2825 (c) yrkande 1 delvis, 2826
(vpk) yrkande 2 delvis, 2827 (m) yrkande 2 delvis och 2828 (m) delvis
föreslås att projekten Hylsjöns reglering och Hylströmmen inte tas med i
planen. I en motion anges att den plan som förordades av VKB är tillräcklig
för att nå uppsatta mål, i en annan att området där Hylströmmen ligger är
väsentligt från naturvårds- och rekreationssynpunkt.

Även om utskottet i och för sig kan acceptera den uppfattning som förs
fram i propositionen om att tillräckligt underlag nu finns för att ta ställning till
projekten, finner utskottet vid en sammanvägning av olika synpunkter det
motiverat att förorda att ytterligare överväganden görs. Utskottet vill erinra
om att regeringens avsikt är att våren 1985 förelägga riksdagen en proposition
om energipolitiken. Utskottet förordar att frågan om Hylströmmen
m.m. ytterligare övervägs, bl. a. mot bakgrund av en samlad syn på
inriktningen och omfattningen av vattenkraftsutbyggnaden i Gävleborgs län
och att regeringen i 1985 års proposition för riksdagen redovisar sin syn mot
bakgrund av de nu förordade ytterligare övervägandena. Projekten bör
sålunda inte tas upp i planen. Vad nu anförts bör innebära att det blir möjligt
att erhålla det tillkommande utredningsmaterial som VKB efterlyst.

Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av de ovannämnda motionerna
som sin mening ge regeringen till känna.

Slutligen tar utskottet i detta avsnitt upp frågan om utbyggnad av Bure älv.
I propositionen föreslås denna älv ingå i planen. Att utskottet särskilt
behandlar detta projekt beror på att älven f. n. är skyddad från utbyggnad
enligt FRP-riktlinjerna och därmed också upptagen i den uppräkning av
älvar och älvsträckor som görs i 11 kap. 1 § 4 VL. Som följd av att projektet
förordas ingå i planen föreslås att älven tas bort från uppräkningen i VL samt
att riktlinjerna ändras.

VKB hade föreslagit att Bure älv tas med i planen och att undantaget mot
vattenkraftsutbyggnad i FRP upphävs. I motion 2825 (c) yrkande 2 föreslås
riksdagen avslå propositionsförslaget om ändringen i VL och ändringen i
FRP-riktlinjerna. Motionärerna anser att gällande riktlinjer bör ligga fast
och att någon ändring i VL inte bör göras.

Utskottet har ovan (s. 8-9) uttryckt den principiella uppfattningen att
FRP-riktlinjerna inte nu bör ändras, bl. a. mot bakgrund av att riksdagen
inom kort avses få ta ställning till ett förslag om FRP-riktlinjernas utformning
m. m. Utskottet vill emellertid, med avsteg från denna uppfattning, inte
tillstyrka vad i motion 2825 (c) yrkande 2 föreslagits om att projektet inte
skall tas med i planen. Som anförs i propositionen (s. 19) har älven enligt
VKB:s uppfattning inga sådana bevarandevärden att ett undantag är
motiverat. VKB var enig i sin uppfattning om att älven kunde ingå i planen. I
propositionen anges att VKB:s förslag med något undantag inte mött erinran
från remissinstanserna.

Utskottet delar VKB:s förslag och förslaget i propositionen. Bure älv bör
ingå i planen. FRP-riktlinjerna bör ändras liksom VL. Utskottet tillstyrker

BoU 1983/84:30

sålunda propositionen såvitt gäller hemställan under 1 och 2. Motion 2825 (c)
yrkande 2 avstyrks.

5.4.3 Övriga projekt som tagits upp i propositionen eller i motioner

5.4.3.1 Propositionens förslag till plan som mött invändningar i motioner

I olika motioner har föreslagits att från planen undantas Råneälven,
Sikfors i Piteälven, Klippen i Umeälven, Skinnmuddselet, Stennäs och
sträckan uppströms Björnafallet i Gideälven, Hinnsjöån i Nätraån, Meåforsen
i Ångermanälven, Hamre, Hamresjön, Härjeåsjön, Smedjemorasjön i
Ljusnan, Brunnsberg och Van i Dalälven, Värsjö i Klarälven, Hallstahammar
i Kolbäcksån och Fliseryd i Emån.

Förslag med innebörden att något eller flera av dessa projekt skall
undantas förs fram i motionerna 2814 (fp) yrkande 1 delvis, 2818 (m) delvis,
2819 (c), 2821 (s), 2822 (c) yrkande 1 delvis, 2824 (c) yrkande 2, 2826 (vpk)
yrkande 2 delvis och 2828 (m) yrkande 1 delvis.

Beträffande de nu nämnda projekten har dessa i planen beräknats ge ett
produktionstillskott om drygt 1 TWh/år. Även om i flera av de nu nämnda
motionerna tagits upp projekt som bör komma till utförande trots att de inte
tagits upp i planen och att nettominskning i förhållande till planen sålunda
blir mindre än 1 TWh/år, finner utskottet det inte realistiskt att förorda att de
i planen föreslagna och nu diskuterade projekten skall undantas. Utan att gå
in på enskildheter i de olika motionerna föreslår utskottet att riksdagen
godtar propositionens förslag till plan såvitt nu är i fråga och avstyrker
däremot ställda motioner.

Beträffande projektet Van i Vanån råder delade meningar om detta
projekt kan betraktas som undantaget enligt FRP-riktlinjerna. Av utskottets
nu redovisade uppfattning framgår att utskottet anser att projektet kan
prövas enligt VL.

I detta sammanhang bör också behandlas motion 2820 (s) i vilken föreslås
att Fatsjö i stället för Vojmån båda i Ångermanälven tas med i planen.
Beredningen tog i sitt förslag med projektet Vojmå. Som alternativ
diskuterades projektet Fatsjö. Vojmåprojektet innebär utbyggnad och
dämning av en del av nedre Vojmån, varigenom ytterligare fallhöjd tas ut
genom en 3-4 kilometer lång tunnel. Härvid avsnörs 17 kilometer av ån och
får kraftigt minskad vattenföring. Projektet ger enligt vad som anges i
propositionen ett produktionstillskott på 139 GWh/år till en kostnad av 360
milj. kr. Fatsjö som innebär överledning från Vojmsjön till Malgomaj och en
kraftigt minskad vattenföring i nedre Vojmån ger 220 GWh/år till en kostnad
av 880 milj. kr.

Fatsjö har tidigare förklarats ekonomiskt otillåtligt av vattendomstolen. I
propositionen lämnas den uppgiften att enligt vad som framkommit av
vattendomstolens yttrande och remissbehandlingen av detta det inte är
lämpligt att Fatsjö ingår i planen. Föredraganden anser att Vojmån är att

BoU 1983/84:30

föredra framför Fatsjö även från naturvårdssynpunkt.

Vare sig i motionen eller under beredningen av ärendet har enligt
utskottets mening framkommit tillräckliga motiv för att byta ut Fatsjö mot
Vojmå. Motion 2820 (s) avstyrks sålunda. Projektet Vojmå bör alltså ingå i
planen.

5.4.3.2 Projekt som enligt motioner bör ingå i planen men som inte tagits
med i propositionen

Projekt av rubricerade karaktär är Vilhelmina i Ångermanälven, Edeforsen
och Galvån i Ljusnan, Skiffsforsen, Domnarvet, Avesta Storfors och
Avesta Månsbo i Dalälven, Vemsjön, Ajaure och Gardikfors i Umeälven,
Borga, Vargön och Björnåsen i Klarälven, Gallejaur-Vargfors och Slagsnäs i
Skellefteälven, Malån, Kimstad och Fiskeby. De nu uppräknade projekten
innebär ett produktionstillskott om ca 0,7 TWh/år.

Förslag om att ett eller flera av dessa projekt skall ingå i planen förs fram i
motionerna 855 (s), 2814 (fp) yrkande 1 delvis, 2818 (m) delvis, 2823 (s)
yrkande 1, 2826 (vpk) yrkande 2 delvis och 2828 (m) yrkande 2 delvis.

Dessutom tas i motion 2826 (vpk) yrkande 2 delvis upp projekt som är en
alternativ plan till den som lagts fram i propositionen. Vissa av dessa projekt
har som framgått ovan namngivits. De i motionen angivna projekten, såväl
vissa av de ovan namngivna som här icke namngivna, omfattar tillsammans
med om- och tillbyggnader samt produktionstillskott från minikraftverk
enligt motionärerna ett produktionstillskott om ca 3 TWh/år.

De i motionen upptagna och ovan ej namngivna projekten är Rengård,
Bålforsen, Bjurfors Nedre, Pengfors, Harrsele, Hjälta, Gulsele, Forsse,
Stornorrfors, Hissmofors, Krokströmmen, Bergvik, Höljebro, Alfta Blyberg,
Kvarnsveden, Edsforsen, Skoga, Krakerud, Forshult, Skymnäs,
Munkfors, Dejefors, Forshaga, Rönnöforsen, Iggesund, Tvärforsen, Mackmyra,
Forsbacka, Krokfjord och Runemo.

Motion 2478 (vpk) yrkande 3 om effektivisering av vissa i motionen
angivna projekt i Gävleborgs län behandlar utskottet nedan (s. 23).

Vad angår de nu behandlade motionerna vill utskottet erinra om vad ovan
anförts om att den omständigheten att ett projekt inte tas upp i planen inte
innebär att det inte kan prövas enligt VL. Utan att här ta ställning till de
enskilda projekten vill utskottet erinra om att regeringen år 1985 avses
återkomma till riksdagen med planens andra del. Det finns sålunda
anledning för regeringen att överväga att tillföra planen ytterligare projekt. I
detta sammanhang finns naturligen anledning att utan riksdagens begäran
därom överväga även vad i de nu behandlade motionerna föreslagits.
Motionerna avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Beträffande Vargön kan noteras vad näringsutskottet anfört att
vattenfallsverket utreder de ekonomiska förutsättningarna för projektet och
att ett ställningstagande från verkets sida torde kunna föreligga inför
färdigställandet av anslagsframställningen för budgetåret 1985/86.

BoU 1983/84:30

5.4.3.3 Projekt som enligt vissa motioner inte bör komma till utförande

De i rubriken åsyftade projekten har inte tagits upp i propositionen.
Projekten är Sölvbacka i Ljungan, Strängsforsen i Klarälven och Jaurekaska
i Luleälv.

De nu angivna projekten tas upp; Sölvbacka i motion 2826 (vpk) yrkande 2
delvis, Strängsforsen i motionerna 723 (vpk) och 2826 (vpk) yrkande 2 delvis
och Jaurekaska i motion 2818 (m) delvis.

Utskottet gör följande bedömning. Såvitt rör Sölvbacka har riksdagen
tidigare beslutat (prop. 1980/81:195, CU 1980/81:42) att avveckla projektet.
Skäl saknas, med hänvisning till detta beslut, att tillstyrka motion 2826 (vpk)
yrkande 2 delvis. Motionärernas syfte är tillgodosett.

Frågan om utbyggnad av Strängsforsen i Klarälven är föremål för
regeringens prövning. Utskottet har tidigare - bl. a. år 1982 (se CU
1982/83:33 s. 3 och 5) - haft att behandla motioner (s), (vpk) i vilka yrkats att
gällande FRP-riktlinjer skulle ändras i avsikt att undanta älvsträckan från
utbyggnad. Motionerna avstyrktes av utskottet. I en reservation (s) anfördes
att Strängsforsen borde undantas från tillstånd i avvaktan på det beslut
riksdagen kommer att fatta efter det att en av utskottet förordad utredning -sedermera vattenkraftberedningen - färdigställts. Riksdagen följde utskottet.

Utskottet förutsätter att regeringen vid sin förestående bedömning av
frågan beaktar även vad i motioner och av en stark minoritet av riksdagen
anförts om Strängsforsen. Vad i motionerna 723 (vpk) och 2826 (vpk)
yrkande 2 delvis föreslagits om undantag av Strängsforsen bör inte nu bifallas
av riksdagen.

Slutligen tar utskottet i detta sammanhang upp motion 2818 (m) såvitt rör
Jaurekaska. Detta projekt har anhängiggjorts hos vattendomstolen (Luleå
tingsrätt). Projektet gäller utbyggnad av ett kraftverk alternativt en regleringsdom
m. m.

Enligt vad utskottet erfarit kan dom i vattenmålet väntas hösten 1984.
Utskottet har också erfarit att kraftverksprojektet från ekonomisk synpunkt
får anses inge betänkligheter. Utskottet finner inte anledning förorda att
riksdagen tillstyrker vad i motion 2818 (m) förordats om Jaurekaska.
Vattendomstolens prövning får avvaktas.

5.5 Övriga frågor

5.5.1 Minikraftverk

För investeringar i minikraftverk lämnas statliga bidrag med 15 % av
utbyggnadskostnaden för anläggningar som beställs 1984 och som avser
kraftverk med en effekt mellan 100 kW och 1 500 kW. Regeringen har hösten
1983 gett statens energiverk i uppdrag att utreda vissa frågor om möjligheterna
att bygga ut minikraftverk. I propositionen (s. 17) anförs att möjligheter -

BoU 1983/84:30

na för en sådan utbyggnad säkrare borde kunna bedömas när verkets
utredning föreligger. Vidare framhålls att minikraftverken, även om deras
bidrag till energiförsörjningen är marginellt, kan medföra betydande sysselsättningstillskott.
För den tillverkande industrin borde vidare en utbyggnad
av minikraftverk tillföra kompetens som även skulle kunna komma till
användning på exportmarknaden.

I motion 2825 (c) yrkande 3 begärs att riksdagen skall göra ett uttalande
om stöd till investeringar i små vattenkraftverk. Enligt motionärerna bör
stöd, efter särskild prövning, kunna utgå även till anläggningar med en effekt
som understiger 100 kW. Vidare krävs förbättrade finansieringsvillkor vid
investeringar i små vattenkraftverk. Motion 1369 (c) från allmänna motionstiden
innehåller krav av liknande innebörd.

Näringsutskottet har i sitt yttrande i frågan till bostadsutskottet, efter att
sammanfattningsvis ha redovisat energiverkets uppdrag, bl. a. anfört att
näringsutskottet med hänsyn till verkets uppdrag inte finner anledning
föreligga för riksdagen att göra någon särskild meningsyttring med anledning
av motionerna 1369 (c) och 2825 (c) yrkande 3.

Bostadsutskottet delar denna uppfattning.

I motion 2826 (vpk) yrkande 2 delvis förordas att i planen borde ingå ett
tillskott från minikraftverk om 500 GWh/år. VKB hade räknat med ett
tillskott om 200 GWh/år. I propositionen beräknas ett tillskott från minikraftverk
om ca 200 GWh/år.

Utskottet har ingen anledning att motsätta sig ett ökat tillskott från
minikraftverk. När energiverkets utredning föreligger bör finnas bättre
möjligheter att bedöma frågan. I avvaktan på detta bedömningsunderlag får
förslaget i propositionen godtas. Motion 2826 (vpk) yrkande 2 delvis
avstyrks sålunda.

5.5.2 Utformningen av vattenkraftsskatten

Sedan den 1 januari 1983 tas ut skatt på elektrisk kraft som framställs inom
landet i ett vattenkraftverk med en installerad generatoreffekt av minst 1 500
kW. Skatten utgår med 2 öre per kWh om kraftverket tagits i drift före år
1973 och med 1 öre per kWh om kraftverket tagits i drift under åren
1973-1977. Om kraftverket tagits i drift senare är kraften skattefri.

I motion 2825 (c) yrkande 4 föreslås att vattenkraftsskatten tas ut på ett
mera flexibelt sätt, t. ex. genom att skatten reduceras med ett belopp
motsvarande 2 % av ej avskrivna investeringar. Motionärerna anför att
skattens nuvarande utformning medfört att billig el i stor omfattning under
1983 importerats från Norge.

Energiverket har utarbetat en modell för värdering av tidigareläggning av
reinvesteringar. En naturlig åtgärd i sammanhanget skulle enligt verket vara
att den skatt som utgår för produktion i äldre vattenkraftverk sänks för
produktion i anläggningar som har renoverats.

BoU 1983/84:30

Skatteutskottet som bl. a. erinrar om energiverkets utredning anser att
bostadsutskottet bör avstyrka motionsyrkandet.

Bostadsutskottet vill erinra om vad i propositionen (s. 32) anförts om att
föredragande statsrådet anser att det finns skäl att närmare överväga
förslaget om hur skattesystemet skall förändras i avsikt att stimulera
tidigareläggning av reinvesteringar. Hon avser återkomma till regeringen i
frågan.

Enligt utskottets uppfattning bör resultat av övervägandena avvaktas.
Motion 2825 (c) yrkande 4 avstyrks med hänvisning härtill.

5.5.3 Utnyttjande av investeringsfonder

I propositionen anförs (s. 32-33) att investeringsfonder normalt bör kunna
få utnyttjas för ny- och reinvesteringar i vattenkraft t. o. m. år 1990. Vad i
propositionen anförts har uttryckligen vunnit stöd i motion 2825 (c).

Däremot föreslås i motion 2826 (vpk) yrkande 1 a att investeringsfonderna
skall få utnyttjas endast om kostnaden för projektet överstiger 3 kr. per
nyvunnen kWh.

Utskottet som inte har någon erinran mot förslaget i propositionen vill
erinra om att föredragande statsrådet anfört att hon avser ta upp överläggning
för att få till stånd en tidigareläggning av reinvesteringar.

Även vad i motion 2478 (vpk), yrkande 3 delvis, föreslagits om program
för upprustning av vissa i motionen angivna vattenkraftverk i Gävleborgs län
avstyrks med hänvisning till de kommande överläggningarna.

Vad bostadsutskottet med anledning av de båda motionsyrkandena
förordat innebär en anslutning till vad näringsutskottet i sitt yttrande anfört
och föreslagit.

5.5.4 Beslutsprocessen rörande vissa projekt

Statens vattenfallsverk har f. n. befogenhet att inom ramen för anvisade
medel besluta om utbyggnad av små vattenkraftverk om högst 1,5 MW.
Enligt gällande ordning har ärenden om utbyggnad av små vattenkraftverk
om högst 1,5 MW redovisats på samma sätt som övriga kompletteringar (se
prop. 1978/79:115 bil. 1 s. 322). Ärenden om utbyggnad av vattenkraftverk
med en effekt större än 1,5 MW har särredovisats för riksdagen innan
vattenfallsverket medgivits att ta investeringsmedel i anspråk.

I avsikt att bl. a. få ett flexiblare system föreslås praxis ändras så att endast
utbyggnadsprojekt om minst 8 MW särredovisas.

I motion 2826 (vpk) yrkande 1 b förordas att nuvarande ordning behålls.
Riksdagen bör enligt motionärerna inte frånhända sig inflytandet över
vattenfallsverkets investeringar i vattenkraftverk mellan 1,5 och 8 MW.

Liksom näringsutskottet anser bostadsutskottet den i propositionen förordade
ordningen befogad och att den bör kunna leda till ökad effektivitet.
Motion 2826 (vpk) yrkande 1 b avstyrks sålunda.

BoU 1983/84:30

5.5.5 Samhällsinflytande

I motion 696 (s) begärs en översyn för att öka samhällets inflytande och
inkomster från vattenkraftsproduktionen. I motion 2823 (s) yrkande 2
föreslås att riksdagens tillkännagivande om vad i motionen anförts om
samhällsägande av vattenkraften. I den sistnämnda motionen anges att
ekonomiska stimulanser till de mycket lönsamma kraftbolagen skulle
upplevas som stötande av allmänheten. Ett ökat samhällsägande skulle,
enligt motionärerna, innebära större förståelse för de i propositionen
föreslagna projekten och säkerställa planeringens genomförande. I de båda
motionerna erinras om vad som för linje 2 vid folkomröstningen av kärnkraft
år 1980 bl. a. upptagits om att samhället skall ha ett huvudansvar för
produktion och distribution av elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra
framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft av betydelse skall
ägas av stat och kommun.

I nu förevarande sammanhang bör även motion 1040 (vpk) behandlas. I
denna motion hemställs att regeringen tar upp förhandlingar med AB
Hälsingekraft i syfte att överföra Edeforsens kraftverk till statens vattenfallsverk.
Ett sådant ägarbyte överensstämmer enligt motionärerna också med de
löften som vid folkomröstningen gavs enligt linje 2.

Näringsutskottet, vars yttrande omfattar även de tre nu behandlade
motionsyrkandena, erinrar om att statens vattenfallsverk svarar för omkring
hälften av elkraftsproduktionen och att staten tillsammans med kommuner
och landsting har ett dominerande inflytande över produktion och distribution
av elektrisk kraft.

Syftet med motionerna får anses tillgodosett utan ett riksdagens uttalande i
frågan. Det kan inte heller anses erforderligt att nu begära en översyn i
ärendet. Om den framtida utvecklingen ger skäl därtill förutsätter bostadsutskottet
att regeringen förelägger riksdagen förslag så att vad i linje 2 angavs
om ett ökat samhälleligt inflytande kan förverkligas. Med det anförda
avstyrks motionerna 696 (s), 1040 (vpk) och 2823 (s) yrkande 2.

5.5.6 Utredning om vattenkraftsutbyggnadens roll för näringslivet i Jämtland
m. m.

I motion 2822 (c) yrkande 2 föreslås riksdagen hemställa hos regeringen
att en utredning tillsätts med uppgift att analysera vattenkraftsutbyggnadens
roll i jämtländskt näringsliv och framlägga förslag hur länet genom höjda
regleringsavgifter skall tillföras ökade resurser.

Näringsutskottet, som yttrat sig också över detta förslag, avstyrker bifall
till motionen. Utskottet erinrar bl. a. om att riksdagen flera gånger tidigare
avslagit motionsyrkanden om förmåner av denna art för de nordligaste länen
och att utskottet därvid pekat på att såväl eltarifferna som energiskatten är
lägre i Norrland än i övriga delar av landet. Utskottet erinrar också om att

BoU 1983/84:30

den nya vattenlagen (1983:291) innehåller bestämmelser om att tillstånd att
utföra ett vattenföretag kan förenas med skyldighet att bl. a. utge s. k.
bygdeavgift. Dessa medel, som är knutna till basbeloppet, skall bl. a.
användas till att tillgodose allmänna önskemål i den berörda bygden.
Utskottet anser vidare att den av motionärerna begärda utredningen närmast
är en uppgift för den berörda länsstyrelsen.

Bostadsutskottet, som delar näringsutskottets bedömning, avstyrker motion
2822 (c) yrkande 2.

5.5.7 Beaktande av samernas intressen m. m.

I motion 2829 (c) behandlas samernas och rennäringens intressen i
samband med utbyggnad av vattenkraft. Motionären föreslår (yrkande 1) att
riksdagen uttalar att särskild hänsyn skall tas till samernas och rennäringens
intressen vid fortsatt vattenkraftsutbyggnad samt (yrkande 2) att till ur
renskötselsynpunkt kontroversiella projekt bör uppskjutas i avvaktan på
samerättsutredningens arbete.

Frågan om rennäringens intressen har tagits upp även i motion 2828 (m),
dock utan något yrkande i annan mån än att riksdagen som sin mening skall
ge regeringen till känna vad utskottet anfört. Motionären finner det befogat
att en utredning görs som tar sikte på att ge större tyngd åt samernas åsikter.

Bostadsutskottet har berett jordbruksutskottet tillfälle att yttra sig över
motion 2829 (c).

Jordbruksutskottet hänvisar till gällande VL och de däri ingående reglerna
om hänsynen till allmänna planeringssynpunkter. Utskottet har ovan (s. 7)
ingående behandlat denna fråga. Jordbruksutskottet erinrar om att i
propositionen med förslag till ny VL anförts om att hänsyn skall tas bl. a. till
rennäringens intressen. Jordbruksutskottet finner att i VL finns garantier för
att särskild hänsyn tas till renskötselnäringen.

Bostadsutskottet har inte funnit anledning göra annan bedömning än
jordbruksutskottet. Motionerna 2828 (m) delvis och 2829 (c) yrkande 1
avstyrks.

Beträffande frågan om att vissa projekt skall skjutas upp i avvaktan på
resultatet av samerättsutredningens arbete lämnar jordbruksutskottet en
redogörelse för den aktuella lagstiftningen m. m. samt för FRP-riktlinjerna
avseende rennäringen och för det pågående arbetet med en naturresurslag. I
detta sammanhang övervägs, anför jordbruksutskottet, även en lagreglering
av riktlinjerna för rennäringen. Jordbruksutskottet erinrar slutligen om att
det sedan år 1977 i regeringens kansli finns en arbetsgrupp för att samordna
de statliga insatserna för samerna och för att fortlöpande följa utvecklingen
på området.

Mot bakgrund av vad jordbruksutskottet anfört avstyrker utskottet även
yrkande 2 i motion 2829 (c).

Bostadsutskottet instämmer med jordbruksutskottet.

BoU 1983/84:30

5.6 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen att riksdagen avslår motion
1983/84:2815,

2. beträffande lagreglering av riktlinjer avseende den fysiska riksplaneringen
att riksdagen avslår motion 1983/84:2814 yrkande 2,

3. beträffande FRP-riktlinjerna avseende vissa älvsträckor m. m. att
riksdagen avslår motionerna 1983/84:1368 yrkande 1 och 2826
yrkande 3,

4. beträffande ändring av FRP-riktlinjerna m. m. avseende Edänge att
riksdagen avslår motion 1983/84:2827 yrkandena 2, 3 och 4 det
förstnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

5. beträffande beslutsordningen vid vattenkraftsutbyggnad att riksdagen
avslår motion 1983/84:2827 yrkande 1,

6. beträffande kommunernas inflytande i ärenden om vattenkraftsutbyggnad
att riksdagen avslår motion 1983/84:2824 yrkande 1,

7. beträffande omfattningen av en plan om vattenkraftsutbyggnad att
riksdagen med anledning av regeringens förslag och motionerna
1983/84:2814 yrkande 1, 2825 yrkande 1 och 2826 yrkande 2
samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. beträffande vattenkraftens roll i energiproduktionen att riksdagen
avslår motion 1983/84:904 yrkande 2,

9. beträffande tillgodoseende av ytterligare energibehov att riksdagen
avslår motion 1983/84:2373 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

10. beträffande Nedre Långan att riksdagen med avslag på regeringens
förslag och med anledning av motionerna 1983/84:2814 yrkande 1,
2818, 2822 yrkande 1, 2825 yrkande 1, 2826 yrkande 2, 2827
yrkande 2 och 2828 yrkande 1 samtliga yrkanden såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

11. beträffande Hår kan att riksdagen med anledning av motionerna
1983/84:2825 yrkande 1 och 2827 yrkande 2 samt med avslag på
motionerna 2814 yrkande 1, 2822 yrkande 1 och 2826 yrkande 2
samtliga motionsyrkanden såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande Ammeråns överledning m. m. att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motionerna 1983/
84:1057, 2814 yrkande 1 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga, 2816, 2818, 2822 yrkande 1 och 2826 yrkande 2 de tre
sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

13. beträffande Haverö strömmar att riksdagen med avslag på regeringens
förslag och med anledning av motionerna 1983/84:2814

BoU 1983/84:30

yrkande 1 såvitt nu är i fråga, 2817 och 2826 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14. beträffande Hylströmmen m. m. att riksdagen med avslag på
regeringens förslag och med anledning av motionerna 1983/
84:2814 yrkande 1, 2825 yrkande 1, 2826 yrkande 2, 2827
yrkande 2 och 2828 yrkande 1 samtliga motionsyrkanden såvitt nu
är i fråga och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. beträffande Bure älv att riksdagen med bifall till regeringens
förslag såvitt nu är i fråga samt med avslag på motion 1983/84:2825
yrkande 2 antar vid propositionen och i bilaga till detta betänkande
fogat förslag till lag om ändring i vattenlagen (1983:291) och
godkänner den i propositionen förordade ändringen av riktlinjerna

1 den fysiska riksplaneringen så att den i propositionen föreslagna
utbyggnaden av Bure älv kan ske,

16. beträffande Hamre att riksdagen med bifall till regeringens förslag
avslår motionerna 1983/84:2814 yrkande 1, 2822 yrkande 1 och
2826 yrkande 2 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga,

17. beträffande Sikfors att riksdagen med bifall till regeringens förslag
avslår motionerna 1983/84:2814 yrkande 1 och 2818 båda yrkandena
såvitt nu är i fråga,

18. beträffande Klippen att riksdagen med bifall till regeringens förslag
avslår motionerna 1983/84:2814 yrkande 1, 2826 yrkande 2 och
2828 yrkande 1 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga,

19. beträffande Van att riksdagen med bifall till regeringens förslag
avslår motion 1983/84:2826 yrkande 2 såvitt nu är i fråga,

20. beträffande Fliseryd att riksdagen med bifall till regeringens förslag
avslår motionerna 1983/84:2814 yrkande 1,2819 och 2826 yrkande

2 det förstnämnda och det sistnämnda motionsyrkandet såvitt nu är
i fråga,

21. beträffande Råneälven m.fl. att riksdagen med bifall till regeringens
förslag avslår motion 1983/84:2826 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga,

22. beträffande Meåforsen att riksdagen med bifall till regeringens
förslag avslår motionerna 1983/84:2821, 2824 yrkande 2 och 2826
yrkande 2 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

23. beträffande Vojmån att riksdagen med bifall till regeringens förslag
avslår motionerna 1983/84:2818, 2820 och 2826 yrkande 2 det
förstnämnda och det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i fråga,

24. beträffande regeringens förslag till plan såvitt denna inte behandlats
under 10 och 12-23 ovan att riksdagen godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

25. beträffande Vargön att riksdagen avslår motionerna 1983/84:855,

BoU 1983/84:30

2814 yrkande 1 och 2818 de båda sistnämnda yrkandena såvitt nu är
i fråga,

26. beträffande Vemsjön, G allejaur-Vargfors m. fl. att riksdagen avslår
motionerna 1983/84:2814 yrkande 1,2818,2826 yrkande 2 och 2828
yrkande 2 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga,

27. beträffande Vilhelmina, Björnåsen m. fl. att riksdagen avslår
motionerna 1983/84:2818 såvitt nu är i fråga, 2823 yrkande 1,2826
yrkande 2 och 2828 yrkande 2 de båda sistnämnda yrkandena såvitt
nu är i fråga,

28. beträffande Sölvbacka att riksdagen avslår motion 1983/84:2826
yrkande 2 såvitt nu är i fråga,

29. beträffande Strängsforsen att riksdagen avslår motionerna 1983/
84:723 och 2826 yrkande 2 det sistnämnda yrkandet såvitt nu är i
fråga,

30. beträffande Jaurekaska att riksdagen avslår motion 1983/84:2818
såvitt nu är i fråga,

31. beträffande investeringar i minikraftverk att riksdagen avslår
motionerna 1983/84:1369 såvitt nu är i fråga och 2825 yrkande 3,

32. beträffande produktionstillskott från minikraftverk att riksdagen
med bifall till regeringens förslag avslår motion 1983/84:2826
yrkande 2 såvitt nu är i fråga,

33. beträffande utformningen av vattenkraftsskatten att riksdagen
avslår motion 1983/84:2825 yrkande 4,

34. beträffande utnyttjande av investeringsfonder att riksdagen avslår
motion 1983/84:2826 yrkande 1 a,

35. beträffande upprustning av vissa vattenkraftverk i Gävleborgs län
att riksdagen avslår motion 1983/84:2478 yrkande 3,

36. beträffande beslutsprocessen rörande vissa projekt att riksdagen
med bifall till regeringens förslag avslår motion 1983/84:2826
yrkande 1 b,

37. beträffande samhällsinflytande att riksdagen avslår motionerna
1983/84:696, 1040 och 2823 yrkande 2,

38. beträffande utredning om vattenkraftsutbyggnadens roll i Jämtland
m. m. att riksdagen avslår motion 1983/84:2822 yrkande 2,

39. beträffande beaktande av samernas intressen m. m. att riksdagen
avslår motionerna 1983/84:2828 yrkande 2 såvitt nu är i fråga och
2829 yrkande 1,

40. beträffande avvaktande av samerättsutredningen att riksdagen
avslår motion 1983/84:2829 yrkande 2.

Stockholm den 22 maj 1984

På bostadsutskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

BoU 1983/84:30

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Maj-Lis Landberg (s), Magnus Persson (s), Ivar
Nordberg (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof
Håkansson (s), Lennart Nilsson (s), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman
(fp), Tore Claeson (vpk) och Erik Olsson (m).

Reservationer

1 FRP-riktlinjerna avseende vissa älvsträckor m. m.

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 8 börjar ”Utskottet gör”
och på s. 9 slutar ”sak begär” bort lyda:

Som framgått av det ovan anförda är den möjlighet riksdagen f. n. har att
skydda värdefullare älvar och älvsträckor att låta dem omfattas av FRPriktlinjerna.
I motion 2826 (vpk) anges att följande älvar och älvsträckor
undantas: Vojmån i Ångermanälven, Nedre Ammerån, Nedre Långan och
Hårkan i Indalsälven, Haverö och Sölvbacka i Ljungan, Hamre i Ljusnan och
Strängsforsen i Klarälven.

Utskottet har nedan anslutit sig bl. a. till att vissa projekt inte tas med i den
av regeringen förordade planen. Flera av dessa projekt omfattas av förslaget i
motion 2826 (vpk) om undantag för utbyggnad. För att tillgodose vad i
motionen förordats om skydd inom ramen för den fysiska riksplaneringen
föreslår utskottet att riksdagen skall uttala att FRP-riktlinjerna skall
kompletteras och ändras enligt följande:

Älv	Sträcka
Klarälven	Sträckan mellan Höljes och Edebäck
Ljusnan	Sträckan mellan Hede och Svegsjön (Härjedals-ljusnan), Härjeån ovan Lillhärdal och sträckan mellan Laforsen och Arbråsjöarna (Mellan-ljusnan)
Ljungan	Uppströms Flåsjö samt sträckan mellan Havern och Holmsjön
Indalsälven	Åreälven, Storån-Dammån, Långan nedströms Landösjön, Hårkan uppströms Högfors samt Am-merån (ovan Överammer utgår)
Ångermanälven	Lejarälven, Storån uppströms Klumpvattnet, Långseleån, Rörströmsälven, Saxån, Ransarån uppströms Ransaren samt Vojmån (uppströms Vojmsjön utgår)

BoU 1983/84:30

Ovan har strukits under alternativt parentetiskt angetts vilka förändringar

1 FRP-riktlinjerna som behövs för att undanta de ovan och i motion 2826
(vpk) uppräknade älvarna och älvsträckorna.

Vad nu anförts om riktlinjernas omfattning förordar utskottet att riksdagen
genom ett uttalande godkänner och som sin mening ger regeringen till
känna. Utskottet förutsätter att de nu förordade riktlinjerna tas in i det
förslag till naturresurslag som hösten 1984 kommer att föreläggas riksdagen.
En ändring i VL är inte nu erforderlig.

Vad i motion 1368 (vpk) yrkande 1 anförts om att de fyra outbyggda
huvudälvarna skall undantas är tillgodosett. FRP-riktlinjerna omfattar
nämligen dessa älvar.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande FRP-riktlinjerna avseende vissa älvsträckor m. m. att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2826 yrkande 3 och med
anledning av motion 1368 yrkande 1 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

2 Omfattningen av en plan om vattenkraftsutbyggnad

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och
Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 10 börjar ”Sorn framgått”
och på s. 13 slutar ”i planen” bort lyda:

Som framgått ovan begärde riksdagen år 1982 (CU 1981/82:33) en plan
som kunde läggas till grund för den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden.
Bakom civilutskottets beslut stod en majoritet (s), (m). I en reservation (c),
(fp) till betänkandet anfördes att en särskild utredning om möjligheten att
öka vattenkraftstillskottet inom den synnerligen snäva eller närmast obefintliga
sektor där ”en positiv omdaning av miljön kan säkras” inte kunde anses
motiverad. I reservationen anfördes vidare att gällande riktlinjer i den
fysiska riksplaneringen borde ligga fast. Till denna uppfattning anslöt sig
(vpk) vid riksdagsbehandlingen.

Den av riksdagen begärda utredningen mötte sålunda motstånd av en bred
minoritet bestående av tre partier.

Uppdraget att verkställa riksdagens beslut gavs åt vattenkraftsberedningen
(VKB) som i augusti 1983 presenterade sitt förslag.

VKB föreslog beträffande planens omfattning följande. VKB konstaterade
att det var svårt att jämföra absoluta produktionsnivåer för vattenkraften
över tidsperioder om tio år och att osäkerheten i beräkningarna var sådan att
det fanns anledning välja en metod som innebar att utgångspunkten borde
vara det tillskott om 5 TWh som ursprungligen bestämdes av riksdagen.
Eftersom 2,5 TWh efter det åsyftade riksdagsbeslutet byggts ut eller lovgivits
återstår alltså med den tillämpade ordningen att ge planen ett innehåll som

BoU 1983/84:30

gör det möjligt att erhålla ca 2,5 TWh ytterligare i produktionstillskott från
vattenkraften under en tioårsperiod.

Om denna ansats rådde glädjande nog närmast total enighet bland VKB:s
ledamöter. Beredningen redovisade i sitt betänkande omfattningen av en
utbyggnadsplan och drog därvid slutsatsen att omfattningen av planen borde
omfatta projekt om tillsammans ca 3,0 TWh, dvs. ca 0,5 TWh utöver den
genomförandevolym som krävs för att nå det uppställda målet. Också om
detta rådde stor enighet bland VKB:s ledamöter.

Vid remissbehandlingen av VKB:s förslag framfördes olika meningar om
planens omfattning m.m. Vissa remissinstanser anförde att omfattningen
inte var tillräcklig för att uppnå det av VKB eftersträvade produktionstillskottet
medan andra remissinstanser ansåg att planen kunde ha en mindre
marginal och ändå leda till det uppsatta målet.

Efter att i propositionen ha anfört att en plan bör läggas fram om vilken en
bred politisk förankring finns frångår föredraganden på väsentliga punkter
VKB:s förslag - ett förslag som sålunda hade den önskade breda politiska
förankringen.

Föredraganden anför att en plan bör innehålla utbyggnadsprojekt av en
sådan omfattning att det kan vara möjligt att uppnå ett större tillskott än
2,5 TWh/år om det skulle visa sig nödvändigt. Vidare anges att en marginal
krävs med hänsyn till de förändringar i förhållande till planen som blir
resultatet av bl. a. företagens ställningstagande till enskilda projekt och till
prövning enligt vattenlagen. Den stora osäkerhet som enligt föredraganden
råder gör enligt hennes uppfattning att en plan bör omfatta utbyggnadsprojekt
som kan leda till att ett tillskott på 3,5 TWh/år kan uppnås om detta visar
sig nödvändigt för att vattenkraften skall kunna bidra med 66 TWh/år i vår
energibalans.

Regeringens förslag till plan innehåller två delar. Den ena delen omfattar
ett produktionstillskott om ca 3 TWh/år varav 0,1 TWh/år anges kan komma
att falla bort bl. a. genom projektmodifieringar. Denna del av planen tas upp
och namnges i den nu behandlade propositionen. Dessutom anger föredraganden
att planen bör omfatta en andra del som ger ett tillskott om ca 0,9
TWh/år allt i avsikt att ge planen en omfattning om 3,8 TWh/år. Den andra
delen av planen avser regeringen presentera i en energipolitisk proposition
som planeras överlämnas till riksdagen våren 1985.

I motionerna 2814 (fp), 2825 (c) och 2826 (vpk) förkastas propositionens
förslag till omfattning av planen. I de tre motionerna anförs sammanfattningsvis
att en utbyggnad enligt VKB:s förslag är tillräcklig för att nå målet
för vattenkraftsutbyggnaden, att någon ytterligare utbyggnadspotential om
knappt 1 TWh/år inte bör komma i fråga samt att i propositionen inte anförts
några rimliga skäl för att frångå VKB:s förslag.

Bostadsutskottet instämmer med vad i en avvikande mening (c), (fp),
(vpk) till näringsutskottets yttrande anförts om att det enligt vad som anförts i
motionerna finns goda förutsättningar för att en vattenkraftsproduktion i

BoU 1983/84:30

enlighet med statsmakternas tidigare uttalade mål skall kunna uppnås utifrån
en utbyggnadsplan på 3 TWh/år såsom vattenkraftsberedningen i stor
enighet har föreslagit. En sådan utbyggnad ger ett värdefullt bidrag till
landets energiförsörjning. Liksom i den avvikande meningen anförts finner
bostadsutskottet det anmärkningsvärt att regeringen på så lösa grunder som
de i propositionen nämnda frångår utredningsförslaget och avsevärt utökar
utbyggnadsplanerna. Det finns inte anledning för regeringen att låta utarbeta
någon ytterligare plan om 0,9 TWh/år såsom aviseras i den i propositionen
omnämnda andra etappen. Denna etapp bör inte genomföras. Det är även
enligt bostadsutskottets mening väsentligt att en så stor del som möjligt av
den tillkommande vattenkraftsproduktionen kan ske genom effektiviseringar,
upprustning av befintliga kraftverk och byggande av minikraftverk. I
detta sammanhang finns också anledning att understryka att tillkommande
vattenkraftsutbyggnad skall ske på ett mer miljövänligt sätt än tidigare.
Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen om vad nu anförts om
planens omfattning m. m.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande omfattningen av en plan om vattenkraftsutbyggnad att
riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2814 yrkande 1,
2825 yrkande 1 och 2826 yrkande 2 samtliga yrkanden såvitt nu är i
fråga och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3 Hårkan

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och
Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 15 som börjar ”Den omfattning”
och slutar ”till känna” bort lyda:

Utskottet har ovan givit uttryck för och ingående motiverat skälen till att
omfattningen av planen kan göras mindre än regeringen förordat. Det finns
bl. a. mot denna bakgrund inte tillräcklig anledning att föra Hårkan till
planen. Utskottet vill erinra om att VKB tog med Hårkan för att nå upp till
den av beredningen eftersträvade nivån. VKB var dock medveten om att ett
genomförande av projektet skulle medföra starka motsättningar.

Ett stort antal remissinstanser är också negativa till en utbyggnad av
Hotagsströmmen och Edsoxforsen i Hårkan. Av propositionen framgår bl. a.
att de berörda kommunerna, Krokom och Östersund, och länsstyrelsen i
Jämtland, fiskeristyrelsen, naturvårdsverket, planverket, kammarkollegiet,
Älvräddarnas samorganisation, Kungliga Vetenskapsakademien, Centerns
ungdomsförbund, folkpartiet och vpk i Jämtland, Aktionsgruppen Rädda
Hårkan m. fl. ansett att projekten bör utgå ur planen. De skäl som anges för
att motsätta sig projekten är älvsträckans läge nära Östersund, dess

BoU 1983/84:30

lättillgänglighet, dess betydelse för fiske och för kulturminnesvården.

Länsstyrelsen och Östersunds kommun anser att de båda projekten bör
bytas ut mot Nedre Långan.

Projektet Högfors avstyrks av planverket.

Utskottet delar vad i de nu nämnda remissvaren anförts. Vid besök på vissa
delar av älvsträckan samt under beredningen av ärendet har utskottet
dessutom tillförts synpunkter som ger ytterligare underlag för uppfattningen
att Hårkan inte bör ingå i planen.

Utskottet bör med anledning av motionerna 2822 (c), 2826 (vpk) båda
motionerna såvitt nu är i fråga och med avslag på däremot ställda motioner
som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande Hårkan att riksdagen med anledning av motionerna
1983/84:2814 yrkande 1, 2822 yrkande 1 och 2826 yrkande 2 samt
med avslag på motionerna 1983/84:2825 yrkande 1 och 2827
yrkande 2 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4 Ammeråns överledning m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och
Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 16 börjar ”Enligt
utskottets” och på s. 17 slutar ”yrkande 2 delvis” bort lyda:

Projektet Ammeråns överledning innebär att vattnet i åns nedre del
överleds i en tunnel till sjön Gesunden. VKB tog med projektet under
förutsättningen bl. a. att inga andra alternativ, dvs. utan överledning, finns
för att få till stånd om- och tillbyggnader av stationerna KrångedeStadsforsen.
Sådana alternativ borde enligt VKB undersökas innan slutlig
ställning tas till överledningen.

Projektet avstyrks bl. a. av fiskeristyrelsen, naturvårdsverket, riksantikvarieämbetet,
kammarkollegiet och Älvräddarnas samorganisation. Det viktigaste
skälet för att motsätta sig överledningen är att Ammerån är helt
outbyggd och har bedömts höra till de mest skyddsvärda i landet. Länsstyrelsen
i Jämtlands län och Ragunda kommun anser att projektet behöver
utredas ytterligare. VKB hade fört projektet till klass B. Utbyggnader i
denna klass medför enligt VKB konflikter med motstående intressen. I flera
fall är intressemotsättningarna betydande. Det bör också erinras om att
projektet i betänkandet Vattenkraft och miljö (SOU 1974:22) placerats i
klass 3 b. Klassen betecknas i betänkandet som i hög grad bevarande värd.

Vad som anförts av den ovannämnda utredningen, av VKB och av vissa
remissinstanser samt i motioner innebär enligt utskottets uppfattning att
goda skäl finns för att undanta Ammeråns överledning från planen. Förutom

3 Riksdagen 1983/84.19sami. Nr 30

BoU 1983/84:30

vad ovan anförts vill utskottet framhålla följande. Utskottet kan inte dela den
uppfattning som tämligen oreserverat förs fram i propositionen och som
innebär att Ammeråns överledning bör komma till stånd och att detta projekt
är en förutsättning för att en utbyggnad av stationerna Krångede, Gammalänge,
Hammarforsen, Svarthålsforsen och Stadsforsen.

Det kan konstateras att beträffande Svarthålsforsen en modernisering
pågår. Kraftverket som f. n. är utbyggt med tre aggregat till ca 540-560 m3/s
kommer efter renoveringen att få en slukvattenföring om ca 630 m3/s. Om det
således har bedömts motiverat att bygga ut ett kraftverk utan att överledningen
förverkligats finns anledning förmoda att även de övriga skulle kunna
effektiviseras. I varje fall måste tydligen denna fråga ytterligare utredas.

Utskottet kan sålunda inte av det i propositionen presenterade underlaget
dela föredragandens uppfattning om att det inte föreligger något ekonomiskt
alternativ till Ammeråns överledning för att få till stånd effektutbyggnaderna.

Slutligen bör i detta sammanhang erinras om att den förskjutning av
ägarintressena som ägt rum beträffande Krångede bör innebära att det nu
finns större anledning utgå ifrån att effektiviseringar kommer till stånd utan
att överledningen förverkligas.

Vad utskottet nu anfört om ytterligare överväganden i avsikt att få till
stånd effektiviseringarna av kraftverken i Gesunden bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Projektet Ammeråns överledning bör
således inte ingå i planen.

Sedan vissa av de utredningar gjorts som ligger till grund för regeringens
beslut har en ny syn bl. a. på turist- och rekreationspolitiken gjort sig
gällande. Denna fråga som utskottet ytterligare behandlar nedan i anslutning
till en begäran om en utredning beträffande jämtländskt näringsliv m. m. är
också ett motiv för att undanta överledningen från planen.

Vad nu förordats innebär i huvudsak en anslutning till vad i motionerna
1057 (vpk), 2814 (fp) yrkande 1, 2816 (s), 2818 (m), 2822 (c) yrkande 1 och
2826 (vpk) yrkande 2 anförts. Förslaget i propositionen om att överledningen
skall ingå i planen avstyrks sålunda.

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande Ammeråns överledning m. m. att riksdagen med
anledning av motionerna 1983/84:1057, 2814 yrkande 1 det sistnämnda
yrkandet såvitt nu år i fråga, 2816, 2818, 2822 yrkande 1
och 2826 yrkande 2 de tre sistnämnda yrkandena såvitt nu är i fråga
och med avslag på regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:30

5 Hamre

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och
Tore Claeson (vpk) anser att

dels utskottet bort anföra följande:

Projektet Hamre är ett av de projekt som berör Härjeån. Vattenkraftsberedningen
(VKB) anförde att av de projekt som berör Härjeån är Hamre det
som innebär störst miljöpåverkan.

Vid remissbehandlingen av VKB:s förslag avstyrktes projektet av Härjedalens
kommun och länsstyrelsen i Jämtlands län samt dessutom bl. a. av
fiskeristyrelsen, naturvårdsverket, planverket, kammarkollegiet, vpk och
folkpartiet i Jämtland, Centerns ungdomsförbund och Älvräddarnas samorganisation.

Projektet ger relativt litet produktionstillskott, 11 GWh/år, och även ett
litet sysselsättningstillskott.

Utskottet, som har tagit intryck av vad som framkommit under remissbehandlingen,
förordar att projektet utgår ur planen. Detta, som bör ges
regeringen till känna, innebär en anslutning till motionerna 2814 (fp), 2822
(c) och 2826 (vpk).

Övriga i detta avsnitt behandlade projekt såvitt de inte behandlas nedan
har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

dels utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande Hamre att riksdagen med bifall till motionerna 1983/
84:2814 yrkande 1, 2822 yrkande 1 och 2826 yrkande 2 samtliga
motioner såvitt nu är i fråga och med avslag på regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6 Sikfors, Klippen, Van och Fliseryd

Kerstin Ekman (fp) och Tore Claeson (vpk) anser att

dels utskottet bort anföra följande:

Vattenkraftsberedningens majoritet förordade att projektet Sikfors i
Piteälven skulle ingå i planen. VKB räknade med att projektet skulle ge ett
tillskott om 140 GWh/år. I propositionen förordas att projektet enligt VKB:s
förslag tas med i planen.

I en reservation (fp) och ett särskilt yttrande (vpk) till VKB:s förslag
anfördes att projektet borde modifieras så att det kan förenas med gällande
FRP-riktlinjer. En halvering av energitillskott torde, anfördes det i reservationen
och i det särskilda yttrandet, vara nödvändig. Om projektet ges den i
propositionen förordade utformningen uppstår miljöskador, riskeras en
urholkning av riktlinjerna och tas ett steg som kan uppfattas som det första
mot en utbyggnad av älven.

BoU 1983/84:30

Vad anförts i reservationen har vunnit anslutning i flera remissvar på
VKB:s förslag.

Utskottet har tagit intryck av vad i reservationen och i det särskilda
yttrandet samt i vissa remissvar, bl. a. av Älvräddarnas samorganisation,
anförts om att ett Sikfors i modifierad form bör tillföras planen. Detta bör
riksdagen med bifall till motion 2814 (fp) som sin mening ge regeringen till
känna. Vad nu anförts innebär även en anslutning till motion 2818 (m).

Beträffande Klippen vill utskottet erinra om att detta projekt av dåvarande
regeringen avvisades i ett beslut år 1979. Miljöskadorna av en utbyggnad blir
stora. Inga nya omständigheter har tillkommit som ger anledning ompröva
detta beslut. En lång rad remissinstanser har dessutom avstyrkt projektet.

Projektet Fliseryd i Emån bör undantas bl. a. på grund av att miljöskadorna
även i detta fall blir stora. Projektet har även avstyrkts med hänvisning till
bl. a. skador på fisket. Planverket och länsstyrelsen i Kalmar län förordar
enligt propositionen ytterligare utredning. Under beredningen av ärendet
har utskottet erhållit synpunker som ytterligare ger underlag för ställningstagandet
att projektet bör undantas. Vad nu anförts om att Klippen och
Fliseryd skall undantas från planen innebär en anslutning bl. a. till motionerna
2814 (fp), 2819 (c), 2826 (vpk) och 2828 (m) i de delar motionerna
behandlar båda projekten eller något av dem.

Beträffande projektet Van bör klargöras att detta projekt i Vanån redan
nu är undantaget enligt FRP-riktlinjerna. Som i motion 2826 (vpk) anförs bör
Van undantas från planen.

De ovannämnda fyra projekten bör sålunda inte tas med i planen. Övriga
motionsförslag om ändringar i planen såvitt dessa behandlas i detta avsnitt
avstyrks.

dels utskottet under 17-20 bort hemställa

17. beträffande Sikfors att riksdagen med bifall till motionerna 1983/
84:2814 yrkande 1 och 2818 båda yrkandena såvitt nu är i fråga och
med avslag på regeringens förslag som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

18. beträffande Klippen att riksdagen med bifall till motionerna
1983/84:2814 yrkande 1, 2826 yrkande 2 och 2828 yrkande 1
samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga och med avslag på regeringens
förslag som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

19. beträffande Van att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2826
yrkande 2 såvitt nu är i fråga avslår regeringens förslag och som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

20. beträffande Fliseryd att riksdagen med bifall till motionerna
1983/84:2814 yrkande 1, 2819 och 2826 yrkande 2 det förstnämnda
och det sistnämnda motionsyrkandet såvitt nu är i fråga avslår
regeringens förslag och som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:30

7 Råneälven, Meåforsen m. fl.

Tore Claeson (vpk) anser att

dels utskottet bort anföra följande:

I motion 2826 (vpk) föreslås såvitt nu är i fråga att från planen undantas
Råneälven, Skinnmuddselet, Stennäs och sträckan uppströms Björnafallet i
Gideälven, Hinnsjöån i Nätraån, Meåforsen i Ångermanälven, Hamresjön,
Härjeåsjön och Smedjemorasjön i Ljusnan, Brunnsberg i Dalälven, Värsjö i
Klarälven och Hallstahammar i Kolbäcksån. Projektet Meåforsen föreslås
undantaget även i motionerna 2821 (s) och 2824 (c) yrkande 2.

Dessa projekt bör undantas från planen. Enligt utskottets uppfattning bör
ett produktionstillskott om ca 3 TWh uppnås genom att vissa i propositionen
inte upptagna projekt tas med i planen. Dessa projekt som tagits upp i motion
2826 (vpk) anges nedan. De i föregående stycke uppräknade projekten bör så
som angivits i (vpk)-motionen och i vissa andra motioner inte ingå i planen.
Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 21 och 22 bort hemställa

21. beträffande Råneälven m.fl. att riksdagen med bifall till motion
1983/84:2826 yrkande 2 såvitt nu är i fråga och med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

22. beträffande Meåforsen att riksdagen med bifall till motionerna
1983/84:2821, 2824 yrkande 2 och 2826 yrkande 2 det sistnämnda
yrkandet såvitt nu är i fråga och med avslag på regeringens förslag
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8 Vojmån (motiveringen)

Tore Claeson (vpk) anser att den del av utskottets betänkande på s. 20 som
börjar ”Vare sig” och slutar ”i planen” bort lyda:

Utskottet har ovan förordat att FRP-riktlinjerna ändras så att Fatsjö och
Vojmån undantas från utbyggnad. Utskottet avstyrker sålunda motion 2820
(s). Motionerna 2818 (m) och 2826 (vpk) är tillgodosedda med vad nu
anförts.

9 Vargön

Kerstin Ekman (fp) och Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 20 som börjar ”Beträffande
Vargön” och slutar ”budgetåret 1985/86” bort lyda:

Som anförs i motion 855 (s) bör riksdagen göra ett uttalande om en snar
utbyggnad av Vargöns kraftverk och att vattenfallsverket i sina förberedelser
avseende projektet utgår från att underlag för beslut skall lämnas regeringen

BoU 1983/84:30

i anslagsframställningen för budgetåret 1985/86. Regeringen bör därefter
antingen i budgetpropositionen i januari 1985 eller senast i propositionen om
energipolitiken senare under våren 1985 lämna riksdagen det underlag som
behövs för att en snar utbyggnad skall bli möjlig. Parallellt med frågan om de
ekonomiska förutsättningarna bör vattenfallsverket vidta åtgärder för att
anhängiggöra ärendet hos vattendomstolen. I VKB:s betänkande anges bl. a.
att med ett nytt aggregat i Vargön kan produktionsförlusterna i samband med
haverier eller ombyggnader av befintliga aggregat reduceras. Även i
motionerna 2814 (fp) och 2818 (m) förordas att projektet Vargön skall ingå i
planen.

Vad utskottet nu med anledning av motionerna 855 (s), 2814 (fp)
yrkande 1 och 2818 (m) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen
till känna.

dels utskottet under 25 bort hemställa

25. beträffande Vargön att riksdagen med bifall till motionerna
1983/84:855,2814 yrkande 1 och 2818 de båda sistnämnda yrkandena
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

10 Vemsjön, Gallejaur-Vargfors m. fl.

Kerstin Ekman (fp) anser att

dels utskottet bort anföra följande:

Utskottet har ovan anslutit sig till den uppfattningen att en plan bör ges en
omfattning om ca 3 TWh. Detta innebär en anslutning till partimotioner (c),
(fp) och (vpk). Utskottet har också ovan tagit undan vissa projekt ur planen
varför det är nödvändigt att tillföra planen vissa projekt så att den av
utskottet beslutade omfattningen nås. I motion 2814 (fp) förordas att
projekten Vemsjön, Avesta Månsbo, Borga, Ajaure, Gardikfors och
Gallejaur-Vargfors förs till planen. Därmed uppnås ett produktionstillskott
om ca 260 TWh.

Utskottet förordar att riksdagen för de nu nämnda projekten till planen
och med bifall till motion 2814 (fp) yrkande 1 delvis som sin mening ger
regeringen detta till känna. Därmed har även vad i motionerna 2818 (m) och
2826 (vpk) yrkande 2 anförts delvis tillgodosetts.

dels utskottet under 26 bort hemställa

26. beträffande Vemsjön, Gallejaur-Vargfors m.fl. att riksdagen med
bifall till motionerna 1983/84:2814 yrkande 1, 2818 och 2826
yrkande 2 och 2828 yrkande 2 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:30

11 Vilhelmina, Björnåsen m. fl.

Tore Claeson (vpk) anser att

dels utskottet bort anföra följande:

Utskottet har ovan anslutit sig till partimotioner från (c), (fp) och (vpk) om
att planen bör ges en omfattning om ca 3 TWh. I motion 2826 (vpk) har som
angivits ovan en alternativ plan gjorts som i förhållande till regeringens
förslag dels tar undan vissa projekt, dels för vissa projekt till planen. De
projekt som enligt (vpk)-motionen bör undantas planen har räknats upp
ovan. De projekt som enligt (vpk)-motionen bör tillföras planen är följande:
Rengård, Bålforsen, Bjurfors Nedre, Pengfors, Harrsele, Hjälta, Gulsele,
Forsse, Stornorrfors, Hissmofors, Krokströmmen, Bergvik, Höljebro, Alfta
Blyberg, Kvarnsveden, Edsforsen, Skoga, Krakerud, Forshult, Skymnäs,
Munkfors, Dejefors, Forshaga, Rönnöforsen, Iggesund, Tvärforsen, Mackmyra,
Forsbacka, Krokfjord, Runemo, Vilhelmina i Ångermanälven, Edeforsen
i Ljusnan, Domnarvet och Avesta Storfors i Dalälven, Ajauare och
Gadikfors i Umeälven, Borga och Björnåsen i Klarälven, Slagsnäs i
Skellefteälven och Kimstad.

De nu uppräknade projekten tillsammans med ytterligare om- och
tillbyggnader enligt VKB:s förslag, vissa relativt okontroversiella projekt i
klass A samt ett ökat produktionstillskott från minikraftverk utöver VKB:s
förslag ger alltså en plan om 3 TWh.

Utskottet ställer sig bakom förslaget i motion 2826 (vpk) och förordar att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en alternativ plan i
enlighet med vad nu anförts bör vara utgångspunkt för den fortsatta
vattenkraftsutbyggnaden. Genom det nu anförda har även vad i vissa andra
motioner yrkats delvis tillgodosetts.

dels utskottet under 27 bort hemställa

27. beträffande Vilhelmina, Björnåsen m.fl. att riksdagen med bifall
till motionerna 1983/84:2818 såvitt nu är i fråga, 2823 yrkande 1,
2826 yrkande 2 och 2828 yrkande 2 de båda sistnämnda yrkandena
såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

12 Strängsforsen

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 21 som börjar ”Utskottet
förutsätter” och slutar ”av riksdagen” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion 2826 (vpk) yrkande 3 om att
FRP-riktlinjerna skall ändras så att bl. a. Strängsforsen undantas från
utbyggnad. Denna uppfattning innebär sålunda att tillstånd till utbyggnad
inte kan ges av regeringen eller annat prövningsorgan.

BoU 1983/84:30

Vad riksdagen nu med anledning av motion 723 (vpk) och den ovan
nämnda motionen anfört bör ges regeringen till känna.

dels utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande Strängsforsen att riksdagen med bifall till motionerna
1983/84:723 och 2826 yrkande 2 det sistnämnda yrkandet såvitt nu
är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13 Jaurekaska

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 21 som börjar ”Enligt vad” och
slutar ”får avvaktas” bort lyda:

Utskottet bör genom ett uttalande underrätta regeringen om att projektet
Jaurekaska inte bör genomföras och att statens vattenfallsverk snarast bör ta
initiativ till att prövningen i vattendomstolen avbryts.

Vad nu anförts innebär en anslutning till motion 2818 (m).

dels utskottet under 30 bort hemställa

30. beträffande Jaurekaska att riksdagen med anledning av motion
1983/84:2818 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

14 Investeringar i minikraftverk

Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Näringsutskottet
har” och slutar ”denna uppfattning” bort lyda:

I en avvikande mening (c) till näringsutskottets yttrande som fogats som
bilaga till detta betänkande anförs att en successiv utbyggnad av små
kraftverk minskar sårbarheten i vårt eldistributionssystem, skapar sysselsättning,
främjar teknisk utveckling och ger värdefulla drifterfarenheter.

För att den utbyggnad som är motiverad skall komma till stånd krävs det
rimliga finansieringsvillkor för de små vattenkraftverken. Det måste finnas
tillgång till lån med en löptid lika lång som kraftverkens normala livslängd
och med en förmånlig ränta. Lånen bör vara annuitetslån och det bör
dessutom finnas möjlighet att under de första åren delvis lägga räntan till
låneskulden. Vidare bör övervägas om inte vissa bidrag skall finnas för
normala projekterings- och tillståndskostnader. I fråga om bidrag till
byggande av minikraftverk bör f. ö. inom ramen för nu tillgängliga resurser
stöd kunna, efter särskild prövning, utgå även till anläggningar med en effekt
som understiger 100 kW. Förslag med den här angivna inriktningen bör

BoU 1983/84:30

utarbetas av regeringen och presenteras inför kommande energipolitiska
beslut.

Vad ovan anförts i den avvikande meningen till näringsutskottets yttrande
delas av bostadsutskottet. Bostadsutskottet föreslår sålunda att riksdagen
med bifall till motionerna 1369 (c) såvitt nu är i fråga och 2825 (c) yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels utskottet under 31 bort hemställa

31. beträffande investeringar i minikraftverk att riksdagen med bifall
till motionerna 1983/84:1369 såvitt nu är i fråga och 2825 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15 Produktionstillskott från minikraftverk

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Utskottet har tagit intryck av vad i motion 2826 (vpk) yrkande 2 delvis
anförts om att i planen bör kunna ingå ett tillskott från minikraftverk om
500 GWh/år, dvs. en ökning med 300 GWh/år i förhållande till vattenkraftsberedningens
förslag. Det ökade tillskottet från minikraft bör ske med
hänsyn till miljömässiga synpunkter och med beaktande av att FRPriktlinjerna
kan utgöra restriktioner. Som framgått ovan (s. 7-8) övervägs
denna senare fråga i regeringens kansli i samband med överväganden om en
naturresurslag. Ett tillkännagivande om produktionstillskott från minikraftverk
enligt förslag i motion 2826 (vpk) bör sålunda göras av riksdagen.

dels utskottet under 32 bort hemställa

32. beträffande produktionstillskott från minikraftverk att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:2826 yrkande 2 såvitt nu är i fråga
och med anledning av regeringens förslag som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

16 Utformningen av vattenkraftsskatt

Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

Utskottet delar den i motion 2825 (c) framförda uppfattningen om att
vattenkraftsskatten bör tas ut på ett mera flexibelt sätt än f. n. Detta är
nödvändigt för att nyinvesteringar i vattenkraft inte skall försvåras. En
tänkbar princip är att helt avskrivna vattenkraftverk betalar full skatt samt att
skatten vid nyinvesteringar reduceras t. ex. med ett belopp motsvarande 2 %
av ej avskrivna investeringar.

BoU 1983/84:30

Vid den prövning om skattesystemets utformning som det enligt vad som
anförs i propositionen (s. 32) finns skäl att överväga bör vad nu anförts ingå
som en naturlig del.

dels utskottet under 33 bort hemställa

33. beträffande utformningen av vattenkraftsskatt att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:2825 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17 Utnyttjande av investeringsfonder

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar ”Utskottet som”
och slutar ”av reinvesteringar” bort lyda:

I en avvikande mening (vpk) till näringsutskottets yttrande anförs att
investeringsfonder för ny- eller återinvesteringar i vattenkraftverk inte bör
medges generellt. Några övertygande skäl för att så skulle ske har inte angetts
av regeringen. För reinvesteringsprojekt där kostnaden för varje ytterligare
tillkommen kilowattimme överstiger 3 kr. bör dock investeringsfonder få
utnyttjas. Bostadsutskottet som delar den avvikande meningen (vpk) till
näringsutskottets yttrande föreslår att riksdagen med bifall till motion 2826
(vpk) yrkande 1 a gör ett uttalande till regeringen av här angiven innebörd.

dels utskottet under 34 bort hemställa

34. beträffande utnyttjande av investeringsfonder att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:2826 yrkande 1 a som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

18 Upprustning av vissa vattenkraftverk i Gävleborgs län

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar ”Även vad” och
slutar ”och föreslagit” bort lyda:

Bostadsutskottet vill med instämmande av vad i den avvikande meningen
(vpk) till näringsutskottets yttrande anförts med anledning av motion 2478
(vpk) om effektivisering och modernisering av ett antal större och mindre
vattenkraftverk i Gävleborgs län stryka under vikten av att sådana åtgärder
ger ett ökat elproduktionstillskott och dessutom ett stort antal arbetstillfällen.
Regeringen bör med utgångspunkt i det förslag som lämnas i motionen
låta utarbeta ett program för upprustning av vattenkraftverk i Gävleborgs
län. Vad nu anförts bör riksdagen med anledning av motion 2478 (vpk)
yrkande 3 som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1983/84:30

dels utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande upprustning av vissa vattenkraftverk i Gävleborgs län
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2478 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

19 Beslutsprocessen rörande vissa projekt

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar ”Liksom
näringsutskottet” och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Bostadsutskottet delar motionärernas uppfattning om att riksdagen inte
bör fråntas en betydande del av sitt inflytande över vattenfallsverkets
investeringar i vattenkraft såsom regeringen nu förordar efter förslag av
vattenfallsverket. Någon förändring i nu gällande praxis i det här aktuella
avseendet bör således inte genomföras. Bostadsutskottet tillstyrker motion
2826 (vpk) i denna del och avstyrker propositionen i motsvarande del.

Vad nu anförts innebär en anslutning till en avvikande mening (vpk) till
näringsutskottets yttrande.

dels utskottet under 36 bort hemställa

36. beträffande beslutsprocessen rörande vissa projekt att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:2826 yrkande 1 b och med avslag på
regeringens förslag som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

20 Samhällsinflytande (motiveringen)

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Erik Olsson (m) anser att den del av
utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”Näringsutskottet vars” och slutar
”2823 (s) yrkande 2” bort lyda:

I en avvikande mening (m) och (c) till näringsutskottets yttrande anförs
följande:

Näringsutskottet anser inte att riksdagen skall göra något uttalande till
förmån för ytterligare samhälleligt övertagande av kapacitet för produktion
och distribution av elektrisk kraft. Det finns tvärtom anledning att betona
betydelsen av ett privat ägande av elproduktionsanläggningar som motvikt
till det redan nu betydande statliga och kommunala inflytandet. Näringsutskottet
avstyrker alltså de här aktuella motionsyrkandena.

Bostadsutskottet delar vad ovan anförts och föreslår liksom i den
avvikande meningen att motionerna 696 (s), 1040 (vpk) och 2823 (s)
yrkande 2 avstyrks.

BoU 1983/84:30

21 Samhällsinflytande

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”Näringsutskottet
vars” och slutar ”2823 (s) yrkande 2” bort lyda:

Bostadsutskottet delar den i en avvikande mening (vpk) till näringsutskottets
yttrande framförda uppfattningen att det i de nu aktuella motionerna har
anförts övertygande skäl för ett ökat samhälleligt inflytande över vattenkraftsproduktionen.
Regeringen bör aktivt verka för en utveckling i denna
riktning. Det finns som i den avvikande meningen anförs anledning erinra om
att det nuvarande regeringspartiet i folkomröstningen om kärnkraft har ställt
sig bakom krav av denna innebörd och förordat att kärnkraftverk och andra
framtida anläggningar för produktion av elektrisk kraft skall ägas av stat och
kommun. Ett steg i den här angivna riktningen är att regeringen snarast tar
upp förhandlingar med AB Hälsingekraft i syfte att Edeforsens kraftverk
skall överföras till statens vattenfallsverk. Riksdagen bör även enligt
bostadsutskottets uppfattning hos regeringen hemställa om att sådana
förhandlingar upptas och i övrigt göra ett uttalande till regeringen i enlighet
med vad nu med anledning av motionerna 696 (s), 1040 (vpk) och 2823 (s)
yrkande 2 anförts.

dels utskottet under 37 bort hemställa

37. beträffande samhällsinflytande att riksdagen med anledning av
motionerna 1983/84:696,1040 och 2823 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22 Utredning om vattenkraftsutbyggnadens roll i Jämtland m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och
Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”Bostadsutskottet,
som” och slutar ”2822 (c) yrkande 2” bort lyda:

Som anförs i motion 2822 (c) bör frågor rörande den långsiktiga nyttan av
vattenkraftens utbyggnad allsidigt utredas. Härvid bör klarläggas vilka
konsekvenser vattenkraftsutbyggnaderna på längre sikt får för näringsliv och
boendemiljö. Särskilt bör studeras hur nyttan av vattenkraften skall kunna
komma de lokala intressenterna till godo, exempelvis genom regleringsavgifter.

Utredningen bör omfatta hela Norrland. Jämtlands län kan därvid i vissa
avseenden vara av särskilt intresse, eftersom vattenkraftsutbyggnaden har
börjat tidigt i detta län och exploateringsgraden i länet är hög.

Dessutom finns anledning att i den nu förordade utredningen speciellt
uppmärksamma den ökade vikt som allt fler fäster vid turism, fiske och
rekreation i övrigt. Flera av de utredningar som ligger till grund för

BoU 1983/84:30

statsmakternas beslut avseende vattenkraftsutbyggnad gjordes för flera år
sedan och vid en tid då rekreationsintressena inte hade samma tyngd som f. n.
Det finns därför anledning att överväganden görs bl. a. om hur vattenlagstiftningens
avgiftssystem bättre skall anpassas till denna nya syn.

Vad nu med anledning av motion 2822 (c) yrkande 2 anförts bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 38 bort hemställa

38. beträffande utredning om vattenkraftsutbyggnadens roll i Jämtland
m. m. att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2822 yrkande
2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

23 Avvaktande av samrättsutredningen

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Kerstin Ekman (fp)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”Bostadsutskottet
instämmer” och slutar ”med jordbruksutskottet” bort lyda:

Även om det kan anföras att bl. a. FRP-riktlinjerna avseende rennäringens
intressen innebär att dessa intressen fått ett skydd finns enligt utskottets
uppfattning skäl avvakta resultat av samerättsutredningens förslag och
riksdagens behandling av frågan om hur och i så fall i vilken ytterligare
omfattning rennäringens intressen skall hävdas. Som anförs i jordbruksutskottets
yttrande är avsikten att utredningen skall vara klar i början av år
1985. Det ytterligare uppskov med vissa beslut som kan bli följden av att
avvakta resultatet av utredningen m.m. får vägas mot den nackdel det
innebär att regeringen och/eller andra prövningsorgan kan tvingas fatta
beslut utan tillgång till de kompletterande synpunkter som kan bli följden av
utredningen och den därefter kommande beredningen i regering och riksdag.

Bostadsutskottet förordar alltså att riksdagen med anledning av motion
2829 (c) yrkande 2 och med anslutning till den avvikande meningen (c), (fp)
som fogats till jordbruksutskottets yttrande som sin mening ger regeringen
till känna vad bostadsutskottet nu anfört.

dels utskottet under 40 bort hemställa

40. beträffande avvaktande av samerättsutredningen att riksdagen med
anledning av motion 1983/84:2829 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:30

Särskilda yttranden

1 Energibalansens sammansättning och omfattning m. m. (mom. 1)

Birgitta Hambraeus (c) anför:

Planens omfattning

Representanter för centerpartiet och folkpartiet reserverade sig mot
socialdemokraternas och moderaternas beslut i civilutskottet (CU 1981/
82:33) att hos regeringen begära den plan för vattenkraftsutbyggnaden som
regeringen nu förelagt riksdagen. Det finns ingen anledning att forcera fram
vattenkraftsutbyggnad.

När riksdagen 1975 antog att ca 66 TWh var den mängd energi man kunde
få ut per år från vattenkraft utan att förstöra miljön, var detta ingalunda en
fastslagen målsättning. På 1970-talets mitt var prognoserna för elförbrukningen
skyhöga. Man räknade med att vi nu skulle använda ungefär
150 TWh/år mot faktiska ca 110. Det finns ingen anledning att känna sig låst
vid 66 TWh. Det finns f. ö. beräkningar gjorda av SMHI som visar att vi
redan har denna mängd elkapacitet utbyggd. Kraftverken släpper vatten
förbi turbinerna, därför att det inte går att ”släppa förbi värme i kärnkraftverken”,
ibland också därför att man hellre köper ström från andra länder
än betalar skatt på egen el.

Kärnkraftsavvecklingen

Det lilla ytterligare tillskott från vattenkraften som är möjligt att få utan att
skada miljön har bara en marginell betydelse i energipolitiken. Det är frågan
om några terawattimmar att jämföra med de ca 50 som kärnkraften beräknas
ge när de sista aggregaten tagits i drift och innan avvecklingen börjat.

Kärnkraften hade naturligtvis varit enklare att avveckla om linje 3 i
folkomröstningen vunnit och man inte först mer än tredubblat den mängd el
som kommer från kärnkraft. Socialdemokraterna har emellertid lovat att
avvecklingen skall vara klar senast år 2010 och att se till att vi inte låser oss för
en så stor elkapacitet utan använder det tillfälliga elöverskottet så att det lätt
avvecklas i takt med kärnkraften. Det är samhällets uppgift att se till att inte
systemen bara passar energibäraren elektricitet. Energikommitté 81 har i
uppgift att framlägga beslutsunderlag som gör kärnkraftsavvecklingen till en
positiv faktor också i ekonomin.

Särskilt viktigt är det att öka kunskapen om hur en bättre energianvändning
såväl skapar nya jobb som en bättre miljö och ekonomi. Det gäller att få
ut mer nytta av en mindre mängd köpt energi. För det behövs elegantare
system än dem vi har i dag på många håll. Det är viktiga områden för teknisk
utveckling och produktion. Sedan 1980 minskar landets energianvändning.
En fortsatt minskning av energitillförseln ger den smidigaste övergången till
en energiförsörjning baserad på inhemska förnybara energikällor.

Vindkraft, skogsenergi m.fl. framtidssatsningar fördröjs av det stora

BoU 1983/84:30

elöverskott som nu måste få en marknad. Dessa förnybara energikällor
måste få det stöd de behöver för att kunna finnas redo i stor skala när
kärnkraftsavvecklingen börjar. Redan utbyggda vattenkraftverk och effektiviseringar
av dessa blir en väsentlig bas i tillförseln. Inget kontroversiellt
vattenkraftverk bör byggas. Energitillförseln får anpassas till vad som kan
produceras utan negativa konsekvenser för hälsan och miljön nu och i
framtiden.

Planens närmare inriktning

Regeringens proposition har orsakat stor oro hos många människor som
fruktar att deras fria vattendrag skall förstöras. De uppvaktningar som gjorts
hos utskottet från bevarandeintressena har imponerat genom sin saklighet
och inlevelse. Jag känner mig hoppfull inför deras möjlighet att få sin vilja
igenom.

Den plan som regeringen presenterar upptar mer än 100 olika projekt i
olika stadier av utredning. Det kan inte vara riksdagens uppgift att i detalj
granska alla dessa och därmed dubblera den prövning som sker enligt
gällande lag av kommuner, vattendomstol, regering m. fl. De tidsmässigt
mest hotade älvsträckorna har vi uttryckligen undantagit och sådana där vi
genom uppvaktning och besök gjorts uppmärksamma på det särskilt
olämpliga i en utbyggnad. Många önskar att vi skulle namnge fler projekt
som olämpliga att pröva.

Om vi försökte göra en fullständig lista på skyddsvärda projekt är risken
emellertid stor att vi ändå missar några men indirekt gav utrymme för
tolkningen att de inte uppräknade skulle vara lämpliga för utbyggnad. Det är
viktigt att framhålla som utskottet påpekar (s. 13-14) att riksdagens beslut
med anledning av denna proposition inte på något sätt ändrar den gällande
lagstiftningen som innebär noggrann prövning av motstående intressen
genom vattenlagen och en ytterst restriktiv dispensgivning från regeringen.
Särskilt de mest berörda kommunernas åsikt har stor betydelse.

När riksdagen i höst skall ta ställning till förslaget om naturresurslag utgår
jag från att fler objekt kommer att skyddas i lag. Dessförinnan torde inget
kontroversiellt projekt vara färdigt för avgörande.

När det gäller Fliseryd i Emån är de motstående intressena så stora att den
lilla dyra mängd el man kunde få ut där på inget sätt uppväger naturskyddets
och turistnäringens angelägenhet.

Beträffande projektet Van i Vanån förutsätter jag att regeringen i förslaget
till naturresurslag som avses överlämnas till riksdagen hösten 1984 lämnar sin
syn på frågan om projektet omfattas av riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen.
Det finns mycket som talar för att Vanån bör omfattas av riktlinjerna.
F. ö torde f. n. intresse saknas från dem som äger fallrätten att aktualisera
projektet.

Hallstahammar Stora, dvs. Sörkvarnsforsen i Kolbäcksån, vore det helt

BoU 1983/84:30

orimligt att bygga ut. En enhällig kommun har avstyrkt och nu börjat
förbereda investeringar i området som länsstyrelsen avsatt till naturreservat.
Det gäller ett område mitt i Hallstahammars tätort. Däremot finns andra
okontroversiella projekt i Kolbäcksån.

Stackmora Nedre i Oreälven har Orsa kommun enhälligt tillstyrkt och går
med som delägare i. Däremot är inte Stackmora Övre ännu prövat av
kommunfullmäktige.

Att Meåforsen i Ångermanälven skulle tillåtas byggas ut förefaller helt
orimligt. Projektet har avstyrkts av kommunen, Länsstyrelsen, fiskeristyrelsen,
naturvårdsverket, Älvräddarnas samorganisation, Kungl, vetenskapsakademin
m. fl.

2 Lagreglering av riktliqjerna avseende den fysiska rikspianeringen

(mom. 2)

Kerstin Ekman (fp) anför:

Den förra regeringen remitterade till lagrådet ett förslag som bl. a. innebar
förslag till en lagreglering av riktlinjerna avseende den fysiska rikspianeringen.
Denna lagrådsremiss återkallades emellertid genom ett beslut av den
nuvarande regeringen. Detta var ett mycket olyckligt beslut. Som emellertid
utskottet anför kommer riksdagen hösten 1984 att föreläggas ett förslag till
naturresurslag. Avsikten anges vara att bl. a. en lagreglering av riktlinjerna i
den fysiska rikspianeringen avseende bl. a. älvar och älvsträckor skall tas in i
naturresurslagen. Att även den nuvarande regeringen nu insett värdet av en
lagreglering är positivt.

Det faktum att riksdagen inom en snar framtid kommer att föreläggas ett
förslag om en lagreglering har fått mig att avstå från att yrka bifall till
folkpartiets partimotion 2814 yrkande 2.

3 1983 års energikommittés förslag (mom. 2)

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och
Tore Claeson (vpk) anför:

1981 års energikommitté (EK 81) har givits tilläggsdirektiv för att utreda
ett alternativ där vattenkraftsutbyggnader ingår utöver vad som förutsätts
enligt 1977 års beslut om riktlinjer för den fysiska rikspianeringen.

I utskottets betänkande görs en anknytning till detta riksdagsbeslut; ett
beslut som innebar att vattenkraftens andel i energibalansen skall omfatta
66 TWh. Nivån som sådan skall inte här diskuteras, däremot vill vi framhålla
att ändringar i riktlinjerna för den fysiska rikspianeringen inte kan anses
erforderliga för att uppnå denna nivå. Vi förutsätter sålunda att de
nuvarande riktlinjerna avseende undantagna älvar och älvsträckor tas in i
den kommande naturresurslagen. Som bl. a. vattenkraftsberedningen visat
är det möjligt att nå den förutsatta nivån med ett bibehållande av de
nuvarande riktlinjerna.

BoU 1983/84:30

4 Ändring av FRP-riktlinjerna m. m. avseende Edänge (mom. 4)

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anför:

I propositionen anförs (s. 17) att projektet Edänge i Mellanljusnan kan
vara möjligt att aktualisera när vattenkraftsberedningens förslag behöver
kompletteras. Beträffande projektet anförs i propositionen även att ändrade
riktlinjer i den fysiska riksplaneringen erfordras för att projektet skall
komma till stånd. Föredraganden är därför inte beredd att nu föreslå att
projektet kommer till stånd.

Utskottet har anslutit sig till uppfattningen att ändringen av riktlinjerna
inte bör göras bl. a. mot bakgrund av pågående överväganden om en
naturresurslag.

Mot bakgrund av vad i propositionen och ovan anförts förutsätter vi att
riksdagen i 1985 års energipolitiska proposition föreläggs förslag som gör det
möjligt att förverkliga projektet Edänge. Det finns sålunda inte anledning att
nu aktualisera projektet Edeforsen eftersom detta projekt är ekonomiskt
avsevärt ogynnsammare än Edänge.

5 Vattenkraftens roll i energiproduktionen (mom. 8)

Kerstin Ekman (fp) anför:

Som framgår av betänkandet har riksdagen år 1977 beslutat att vattenkraften
bör med 66 TWh/år ingå i vår energibalans. Om detta beslut torde finnas
en betydande enighet. Jag har ingen anledning hävda att detta beslut skall
ändras och förutsätter sålunda att det står fast. Emellertid finns i detta
sammanhang anledning fästa uppmärksamhet på att 1981 års energikommitté
genom tilläggsdirektiv (dir. 1983:65) givits i uppdrag att redovisa även
alternativ där vattenkraftsutbyggnader ingår utöver vad som förutsätts enligt
1977 års riksdagsbeslut. Förslag i denna riktning från kommittén ändrar
naturligtvis inte 1977 års beslut. Det finns ingen anledning för regeringen att
förelägga riksdagen ett beslut om att vattenkraftens absoluta nivå i energibalansen
skall ökas. Jag förutsätter att så inte heller kommer att ske.

4 Riksdagen 1983184.19sami. Nr30

BoU 1983/84:30

Vid propositionen fogat och av utskottet tillstyrkt ^

Förslag till

Lag om ändring i vattenlagen (1983:291)

Härigenom föreskrivs att 11 kap. 1 § VL (1983:291) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11 kap.

1 § Regeringen skall pröva tillåtligheten av följande slag av vattenföretag,
nämligen

1. vattenkraftverk som är avsedda för en installerad generatoreffekt av
minst 20000 kilowatt,

2. vattenregleringar med en större vattenståndsskillnad mellan dämnings-
och sänkningsgränserna än två meter under året eller en meter
under veckan samt regleringar med mindre vattenståndsskillnad än som
har angetts nu, om därigenom skall utnyttjas ett vattenmagasin av minst
100 miljoner kubikmeter under året eller tio miljoner kubikmeter under
veckan,

3. vattenöverledningar eller andra vattenbortledningar från vattendrag
eller sjöar med en normal oreglerad lågvattenföring av minst en kubikmeter
i sekunden i bortledningspunkten respektive utloppet, om den vattenföring
som skall tas i anspråk överstiger en femtedel av den normala
oreglerade lågvattenföringen och det inte är uppenbart att bortledningen
kan ske utan olägenhet av betydelse för allmänna intressen,

4. andra vattenkraftverk och 4. andra vattenkraftverk och

andra vattenregleringar eller vat- andra vattenregleringar eller vat -

tenöverledningar för vattenkraftändamål,
om

a) företaget avser någon av följande
älvar, nämligen Torne älv,
Kalix älv, Pite älv och Vindelälven,

b) företaget avser någon av de
älvar eller älvsträckor som anges i
följande uppställning

tenöverledningar för vattenkraftändamål,
om

a) företaget avser någon av följande
älvar, nämligen Torne älv.
Kalix älv. Pite älv och Vindelälven,

b) företaget avser någon av de
älvar eller älvsträckor som anges i
följande uppställning

Älv Sträcka

Klar- sträckan mellan Kärrälven
backstrand och Ede bäck Dalälven

Västerdalälven uppströms
Hummelforsen
och nedströms Skifsforsen,
Österdalälven uppströms
Trängslet samt
sträckan mellan Näs
och Hedesundafjärdarna Ljusnan

sträckan mellan Hede

och Svegsjön (Härjedalsljusnan)
och

Älv Sträcka

Klaräl- sträckan mellan Kärrven
backstrand och Ede bäck Dalälven

Västerdalälven upp ströms

Hummelforsen
och nedströms Skifsforsen,
Österdalälven uppströms
Trängslet samt
sträckan mellan Näs
och Hedesundafjärdarna Ljusnan

sträckan mellan Hede

och Svegsjön (Hätjedalsljusnan)
och

BoU 1983/84:30

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Ljungan

Indalsäl -

Ånger manälven -

sträckan mellan Laforsen
och Arbråsjöarna
(Mellanljusnan)
uppströms Storsjön
Areälven, Ammerän
ovan Överammer, Storån-Dammån
samt
Hårkan uppströms Hotagen Lejarälven,

Storån uppströms
Klumpvattnet,
Långseleån—
Rörströmsälven, Saxån,
Ransarån uppströms
Ransaren samt Vojmån
uppströms Vojmsjön

Vapstäl ven Moälven Lögde älv Öre

älv
Umeälven -

Bure älv

Skellef teälven Byske älv Lule

älv

Råne älv

Ljungan

Indalsäl ven -

Änger manälven -

Tärnaån och Girjesån,
Juktån uppströms Fjosokken
samt Tärnaforsen
mellan Laisan och
Gäutan

källflödena uppströms
Sädvajaure respektive
Rebnisjaure

Stora Lule älv uppströms
Akkajaure, Lilla
Lule älv uppströms
Skalka och Tjaktjajaure
samt Pärlälven
Rörån-Livas älv,

sträckan mellan Laforsen
och Arbråsjöarna
(Mellanljusnan)
uppströms Storsjön
Areälven, Ammerån
ovan Överammer, Storån—Dammån
samt
Hårkan uppströms Hotagen Lejarälven,

Storån uppströms
Klumpvattnet,
Långseleån -Rörströmsälven, Saxån,
Ransarån uppströms
Ransaren samt Vojmån
uppströms Vojmsjön

Vapstäl ven Moälven Lögde älv Öre

älv
Umeälven -

Skellef teälven Byske älv Lule

älv

Råne älv

Tärnaån och Girjesån,
Juktån uppströms Fjosokken
samt Tärnaforsen
mellan Laisan och
Gäutan

källflödena uppströms
Sädvajaure respektive
Rebnisjaure

Stora Lule älv uppströms
Akkajaure, Lilla
Lule älv uppströms
Skalka och Tjaktjajaure
samt Pärlälven
Rörån-Livas älv,

5. grundvattentäkter för tillgodogörande av en större vattenmängd än
10000 kubikmeter om dygnet,

6. andra vattenregleringar, vattenöverledningar och vattenbortledningar
än som har angetts förut, om företaget avser någon av sjöarna Vänern,
Vättern, Mälaren, Hjälmaren, Storsjön i Jämtland eller Siljan och företaget
kan inverka märkbart på vattenståndet i eller vattenavrinningen ur sjön.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984

BoU 1983/84:30

Bilaga 2

I propositionen intaget förslag till plan omfattar följande projekt.

Plan för utbyggnad av vattenkraften under tioårsperioden 1984—1993

Produk- Anläggnings- SysselÄlv
Projekt Effekt tion kostnad sättning, Ägare

MW GWh/år årsverken

milj. kr. kr/kWh,
år

Råneälven	Muorka		9	25	70	2.8	300	Vattenfall
	Randaträsk-
	Mårdselet		56	220	475	2.2	650	Båkab, Vattenfall
	Korpforsen		3	16	25	1.6	75	Vattenfall
	Lassbyforsen		3	12	23	1.9	55	Båkab
Luleälven	Kaltisjokk		-	6	17	2.8	15	Vattenfall
	Randi		—	+ 13				Vattenfall
	Flarkån		12	43	100	2.3	150	Svanö AB
Piteälven	Sikfors	+	34	+ 140	235	1.7	300	Båkab
Bureälven	Lappkvams-
	forsen		0.6	4	12	4.0	20	Skellefteå kraftverk
	Mjödvattenforsen	0.6	3	12	4.0	20	Skellefteå kraftverk
	Fal marksforsen		0.7	4	16	4.0	25	Skellefteå kraftverk
	Strömsholm		1.6	9	36	4.0	50	Skellefteå kraftverk
Rickleån	Bygdsiljum	+	1.1	+ 5	15	3.0	20	Skellefteå kraftverk
Umeälven	Abelvattsån		3	11	25	2.3	35	Vattenfall
	Klippen		22	95	280	3.0	460	Vattenfall
Gideälven	Skinnmuddselet			49	60	1.2		Graningeverken
	Stennäs		6	27	55	2.1	JD	Graningeverken
	Uppströms
	Björnafallet		25	100	200	2.0	110	Graningeverken
	Gideå		16	74	120	1.7	60	Graningeverken
	Gideåbacka	+	5	+ 15	45	3.0	30	Graningeverken
Moälven	Gottne	+	3	+ 9	30	3.4	65	Vattenfall
Nätraån	Hinnsjöån		3	14	30	2.1	30	Graningeverken m. fl.
	Brynge	+	2	+ 12	33	1.3	75	Graningeverken
	Nyfors		1	6	12	2.0	40	Graningeverken
	Fors	+	2	+ 7	20	2.0	40	Graningeverken
	Hällafors		1	4	12	<3.0	40	Graningeverken
Ångerman-	Vojmå		32	139	360	2.6	550	Vattenfall
älven	Sjougden		2	7	20	2.9	25	Korsselbränna AB
	Korpå		6	11	32	2.9	40	Korsselbränna AB
	Lillå		2	9	23	2.6	25	Korsselbränna AB
	Flåsjöån		7	24	62	2.6	100	Svanö AB
	Meåforsen		8	42	95	2.3	160	Graningeverken
Indalsälven	Storsjötunneln		-	30	100	3.3	180	Indalsälvens Vatten-
								regleringsföretag
	Korsvattenån		13	35	120	3.4	240	Vattenfall
	Yttre Oldsjön		5	15	39	2.6	80	Båkab
	Rönnöforsen		4	14	36	2.6	65	Båkab
	Nedre Långan			ca 200	ca 360		700	Båkab, Jämtlands-
								kraft, Skand. El-verk
	Högfors		12	50	90	1.8	200	Jämtlandskraft AB
	Ammeråns
	överledning		-	136	55	0.3	90	Båkab
	Krångede-
	Gammelänge	+ 144	+ 107	400	3.3		Krångede AB
	Hammarforsen	+	5	+ 17	22	1.3		Båkab
	(två åtgärder)	+	41	+ 29	140	4.1	. Q AD	Båkab
	Svarthålsforsen	+	22	+ 13	90	4.7	■ yuu	Svarthålsforsen
	Stadsforsen G4	+	61	+ 45	255	5.1		Vattenfall
	Sillre			+ 2	55	1.9		Vattenfall

BoU 1983/84:30

Produk- Anläggnings- SysselÄlv
Projekt Effekt tion kostnad sättning, Ägare

MW GWh/år årsverken

milj. kr. kr/kWh,
år

Ljungan	Ljunga		-	+ 1
	Haverö		3	17
Ljusnan	Lottefors	+	3.5	+ 4
	Ljusneströmmar		—	+ 10
	Hamre		2	11
	Hamresjön		-	46
	Smedjemorasjön		-	15
	Kvarnforsen	+	4	+ 13
	Häijeåsjön		—	10
	Hylsjöns regi.		-	27
	Hylströmmen		8	25
	Runemo		5	26
Gavleån	Åbyfors		2	13
	Prästforsen		2	13
Dalälven	Brunnsberg		14	65
	Noppikoski		4	16
	Stackmora övre		2	9
	Stackmora nedre		2	13
	Borgärdet	+	1	+ 4
	Eldforsen	+	8	+ 20
	Mockfjärd	+	10	+ 15
	Johannisholm		1	7
	Van		2	5
	Forshuvud	+	20	+ 58
	Bullerforsen	+	20	+ 73
	Näs		—	11
	Söderfors		-	+ 11
	Älvkarleby	+	30	+ 50
Kolbäcksån	Virsbo		1.5	+ 5
	Seglingsberg		1.5	+ 6
	Hallstahammar
	Stora			+ 25
Motala ström	Skärblacka	+	10	+ 20
	Bergsbron-Havet +	7	+ 28
Botorps-	Svarteström	+	1	+ 3
strömmen
Emån	Fliseryd	+	9	+ 39
Alsterån	Hornsö	+	1	+ 5
Ronnebyån	Krokfjorden		2	6
	Kallinge	+	1	+ 1
Mörrumsån	Fridafors	+	5	+ 17
	Hemsjö			+ 20

0.5	0.5	15	Sydkraft
26	1.6	60	Kerna Nord
10	2.5	20	Korsnäs Marma
15	1.5	10	Stora Kopparberg-Bergvik
12	1.1	10	Stora Kopparberg-Bergvik
57	1.2	130	Ljusnans reglerings-företag
15	1.0	40	Ljusnans reglerings-företag
21	1.6	50	Häijeåns KAB
10	1.0	20	Ljusnans reglerings-företag
60	2.2	260	Ljusnans reglerings-företag
40	1.6		Skand. Elverk
52	2.0	130	Skand. Elverk
19	1.5	15	Gävle kommun
18	1.4	15	Gävle kommun
100	1.5	350	Älvdalens jordägare
40	2.5	110	Korsnäs-Marma m. fl.
21	2.3		Stora Kopparberg, Orsa kommun
23	1.8		Stora Kopparberg, Orsa kommun
25	2.0	20	Stora Kopparberg
56	1.6	170	Korsnäs-Marma
60	1.3	20	Västerdalälvens kraft AB
12	1.7	10	Stora Kopparberg m. fl.
15	3.0	10	Enskilda jordägare
110	1.9	90	Stora Kopparberg
140	1.9	120	Stora Kopparberg
28	2.6		Vattenfall Vattenfall
180	3.6	280	Vattenfall
10	2.0	20	Bulten-Kanthal
10	1.8 2.0	20	Bulten-Kanthal Vattenfall m. fl.
120	2.4	190	Vattenfall
125	1.0	125	Holmen
10	1.7	20	Sydkraft
100	2.0	150	Sydkraft
20	2.0	30	Sydkraft
17	2.8	25	Olofströms KAB
9	1.8	15	Sydkraft
45	1.8	75	Södra Skogsägarna
100	2.3	150	Sydkraft

BoU 1983/84:30

Produk- Anläggnings- SysselÄlv
Projekt Effekt tion kostnad sättning, Ägare

MW GWh/år årsverken

milj. kr. kr/kWh,

Rönneån	Forsmölla	+ 1	+ 4	9	1.8
Nissan	Hylte-Rydö	+ 13	+ 50	200	2.2
Göta älv-	Edsforsen		14	14	1.0

Klarälven

Edsforsen

Skoga

Krakerud

Forshult

Skymnäs

Munkfors

Dejefors

Forshaga

1.7

Värsjö	42	103	270	2.6
Frykfors	+ 4	+ 9	25	1.0
Upperud	3	11	23	2.1
Minikraftverk		ca 200
Summa		ca 3000

15 Sydkraft

300 Sydkraft

Sv. PersonalPensionskassanSv.

PersonalPensionskassanSv.

PersonalPensionskassanSv.

PersonalPensionskassanSv.

PersonalPensionskassanSv.

PersonalPensionskassanSv.

PersonalPensionskassanUddeholm-BillerudUddeholm-Billerud450

Uddeholm-Billerud

Uddeholm-Billerud
45 Vattenfall

Olika ägare

Utskottets förslag till plan skiljer sig från regeringens däri att projektet
Nedre Långan i Indalsälven och projektet Haverö i Ljungan föreslås utgå ur
planen. Utskottet föreslår att projektet Hårkan i Indalsälven tillförs planen.
Beträffande Hylsjöns reglering och Hylströmmen förordar utskottet att
ytterligare överväganden görs.

I övrigt överensstämmer utskottets förslag till plan med regeringens.

BoU 1983/84:30

Bilaga 3

Skatteutskottets yttrande
1983/84:16 y

om skatten på elektrisk kraft

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
motion 1983/84:2825 yrkande 4 av Karin Söder m. fl. (c) om vattenkraftsskatten.
Motionen har väckts med anledning av proposition 1983/84:160 om
fortsatt vattenkraftsutbyggnad. Med anledning härav får skatteutskottet
anföra följande.

Elektrisk kraft beskattas enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt.
Sedan den 1 januari 1983 beskattas elektrisk kraft som framställs inom landet
i ett vattenkraftverk som tagits i drift före år 1978 och som har en installerad
generatoreffekt av minst 1 500 kW också enligt lagen (1982:1201) om skatt
på viss elektrisk kraft. Denna skatt utgår med 2 öre per kWh om kraftverket
har tagits i drift före år 1973 och med 1 öre per kWh om kraftverket har tagits i
drift under åren 1973-1977.

Motionärerna vänder sig mot att man till följd av den särskilda elskattens
konstruktion - i stället för att utnyttja inhemska produktionsmöjligheter -under år 1983 importerat vattenkraftproducerad billig el i stor omfattning
från Norge. Motionärerna anser också att den särskilda elskatten bör tas ut
på ett mer flexibelt sätt så att inte nyinvesteringar i vattenkraft förhindras. De
föreslår att skatten vid nyinvesteringar reduceras med ett belopp motsvarande
2 % av ej avskrivna investeringar. Endast avskrivningar som genomförts
under den senaste tioårsperioden bör enligt motionärernas förslag beaktas.

Utskottet har tidigare denna vår prövat olika frågor om beskattningen av
el. I sitt av riksdagen nyligen godkända betänkande 1983/84:33 behandlade
utskottet bl. a. frågor om skattereglernas hämmande effekter i vad avser
tillkomsten av nya minikraftverk samt frågan om den särskilda elskatten.
Utskottet pekade i sammanhanget på att regeringen uppdragit åt statens
energiverk att överväga och föreslå åtgärder i syfte att stimulera tillkomsten
av nya minikraftverk och förhindra att äldre minikraftverk avvecklas utan att
ersättas av nya anläggningar.

Med anledning av en motion om borttagande av den särskilda elskatten på
vattenkraft sommartid och om en utvärdering av skattens verkningar på
näringslivet erinrade utskottet om att de kraftföretag som kunde köpa elkraft
från Norge frivilligt hade åtagit sig att inte avtala om tillfälliga kraftköp från
Norge under tider då vatten spilldes förbi egna eller delägda kraftverk och att
någon ändring av vattenkraftsskatten därför inte behövdes. Frågan om en
utvärdering ansåg utskottet för tidigt väckt, och utskottet hänvisade till att
motivet för att införa skatten var att snabbt göra samhället delaktigt i

BoU 1983/84:30

övervinsterna i de äldre vattenkraftverken. Att konsekvenserna av beskattningen
för de enskilda producenterna och förbrukarna kunde vara svåra att
överblicka var enligt utskottets mening inte något avgörande hinder mot att
införa skatten.

Skatteutskottet anser således att bostadsutskottet bör avstyrka det aktuella
motionsyrkandet.

Stockholm den 3 maj 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Hagar Normark (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund
(s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Lars Hedfors (s), Anna Lindh
(s), Ewy Möller (m), Bruno Poromaa (s), Erkki Tammenoksa (s) och Göran
Riegnell (m)*.

* Ej närvarande vid justeringen.

BoU 1983/84:30

Bilaga 4

Jordbruksutskottets yttrande
1983/84:5 y

om samernas och rennäringens intressen i samband med utbyggnad av
vattenkraften

Till bostadsutskottet

Genom beslut den 26 april 1984 har bostadsutskottet berett jordbruksutskottet
tillfälle att yttra sig över motion 1983/84:2829 av Martin Olsson (c) om
samernas och rennäringens intressen i samband med utbyggnad av vattenkraften.

I motionen, som väckts i anslutning till proposition 1983/84:160 om fortsatt
vattenkraftsutbyggnad, föreslås att riksdagen i samband med sitt ställningstagande
till propositionen särskilt markerar samernas och rennäringens
intressen i sammanhanget. Motionären anser det sålunda synnerligen viktigt
att riksdagen gör ett uttalande om vikten av att vid den intresseavvägning
som sker innan beslut fattas om ett enskilt projekt särskild hänsyn tas till
samiska intressen. Enligt motionärens mening är det även angeläget att
riksdagen gör ett uttalande att inga ur renskötselsynpunkt kontroversiella
projekt skall tillåtas förrän samerättsutredningens konsekvensutredning
angående energiutvinning redovisats och statsmakterna tagit ställning med
anledning av samerättsutredningens övriga arbete och förslag.

Utskottet

I proposition 1983/84:160 läggs fram förslag till en plan för utbyggnad av
vattenkraften under den närmaste tioårsperioden. Förslagen ansluter i
huvudsak till vad som föreslagits av vattenkraftsberedningen (I 1982:06).
Beredningen har haft att belysa vattenkraftens möjliga roll i den svenska
energiförsörjningen. Beredningen har därvid sökt genomlysa alla aspekter
på utbyggnad av vattenkraften, bl. a. utbyggnadens inverkan på rennäringen.

Som framhålls i propositionen är den däri presenterade utbyggnadsplanen
att betrakta som en förhandsbedömning av hur olika utbyggnadsprojekt skall
ses från övergripande utgångspunkter. Innan projekten kan komma till stånd
måste de bedömas vara ekonomiskt genomförbara av fallrättsägarna samt
prövas enligt vattenlagen (VL). Att ett projekt upptas i den plan som
föreläggs riksdagen innebär således ej, vilket också framhålls i propositionen,
att tillstånd automatiskt kommer att meddelas enligt VL.

Enligt VL har vattendomstolen som första instans att pröva ett
vattenkraftsföretags tillåtlighet. Som allmän förutsättning för ett vattenföre -

BoU 1983/84:30

tag gäller enligt 3 kap. 1 § VL att företaget inte får komma till stånd om det
med hänsyn till valet av plats eller på något annat sätt möter hinder från
allmänna planeringssynpunkter. Med uttrycket allmänna planeringssynpunkter
avses i första hand sådana långsiktiga bedömningar som görs i den
fysiska planeringen, främst statsmakternas ställningstaganden inom ramen
för den fysiska riksplaneringen. Bl. a. innefattas härunder statsmakternas
ställningstaganden till kraftutbyggnader i vissa älvar och älvsträckor. Med
allmänna planeringssynpunkter avses också en sådan långsiktig verksamhetsplanering
som inte omfattas av den fysiska planeringen. Därunder faller
energipolitiska, näringspolitiska, arbetsmarknadspolitiska, regionalpolitiska,
trafikpolitiska och försvarspolitiska bedömningar. Som har anförts i
proposition 1981/82:130 med förslag till ny vattenlag m. m. bör i norra
Sverige hänsyn också tas till rennäringens intressen. Av vad här anförts torde
framgå att det i VL finns en garanti för att sådana särskilda hänsyn, sorn
efterlyses av motionären, tas innan beslut fattas om projekt som berör
renskötselnäringen. Utskottet anser mot angiven bakgrund att något uttalande
från riksdagens sida i enlighet med motionärens första yrkande inte är
behövligt.

Vad gäller motionärens synpunkter i fråga om behovet att avvakta
resultatet av samerättsutredningens arbete innan slutlig ställning tas till vissa
från renskötselsynpunkt kontroversiella projekt får utskottet anföra följande.

Enligt gällande rennäringslag är renskötselrätten i vårt land förbehållen
samerna. I renskötselrätten ingår även rätt till fiske och jakt samt visst
skogsfång m.m. Renskötsel får bedrivas hela året i Norrbottens och
Västerbottens läns lappmarker ovanför odlingsgränsen. Dessutom får renskötsel
bedrivas nedanför denna gräns på mark som tillhör staten och
renbetesland där skogsrenskötsel av ålder bedrivs under våren, sommaren
eller hösten, dvs. på vissa marker som utnyttjas av skogsrenskötseln. Vidare
får renskötsel hela året bedrivas på renbetesfjällen i Jämtland och inom vissa
andra områden i Jämtlands och Kopparbergs län. Inom de områden där
renskötsel får bedrivas hela året får enligt rennäringslagen markanvändningen
inte ändras på sätt som medför avsevärd olägenhet för rennäringen.
Bestämmelsen hindrar dock inte att mark används i enlighet med fastställd
stadsplan eller byggnadsplan eller för företag vars tillåtlighet skall prövas i
särskild ordning. Något motsvarande skydd finns inte för de marker där
renskötsel får bedrivas endast vintertid. Vidare gäller enligt rennäringslagen
förbud bl. a. mot att stänga av flyttningsvägar för renar och mot att hindra
renar från att beta inom områden där renskötsel är tillåten. Med prövning i
särskild ordning avses prövning enligt bl. a. sådan lagstiftning som vattenlagen,
som utskottet berört i det föregående.

Rennäringens markanspråk och de markanvändningskonflikter som kan
uppstå mellan renskötseln och andra verksamheter inom renskötselområdet
har kartlagts i den fysiska riksplaneringen. Rennäringen omfattas av den

BoU 1983/84:30

fysiska riksplaneringens s. k. verksamhetsanknutna riktlinjer, som anger hur
olika markanvändningsintressen av betydelse från rikssynpunkt bör beaktas i
den fysiska planeringen och vid ställningstaganden till enskilda tillståndsfrågor.

Enligt riktlinjerna för rennäringen och övriga areella näringar skall all
möjlig hänsyn tas till dessa näringars krav vid planering och tillståndsprövning.
Planeringen vad beträffar rennäringen skall utgå från den rätt att utöva
renskötsel som läggs fast i rennäringslagen och vidare bygga på att samråd
sker med berörda samebyar i ett tidigt skede av planeringen.

En grundläggande förutsättning för rennäringens fortlevnad är givetvis att
samernas rätt enligt rennäringslagen och riktlinjerna i övrigt för rennäringen
beaktas vid markanvändning av olika slag. Vikten av att beakta rennäringens
intressen har också betonats i flera sammanhang, bl. a. vid antagandet av den
nu gällande skogsvårdslagen.

En väsentlig uppgift för samerättsutredningen är att undersöka i vilken
utsträckning rennäringens intressen har fått träda tillbaka för andra samhällsintressen
vid markanvändning av olika slag och i vilken utsträckning hänsyn
har tagits till den samlade effekten för rennäringen av olika exploateringar.
Mot bakgrund av sin undersökning skall kommittén överväga om det finns
behov av att stärka skyddet för rennäringen och i så fall i vilken utsträckning
en förstärkning kan ske. Om kommittén kommer till slutsatsen att skyddet
för rennäringen bör utvidgas, bör kommittén föreslå nödvändiga författningsändringar.
Kommittén skall enligt tilläggsdirektiv utfärdade i februari
1983 (Dir. 1983:10) arbeta med sikte på att avsluta sitt arbete inom två år,
alltså i början av nästa år.

Utskottet vill i sammanhanget erinra om det arbete som f. n. pågår inom
regeringskansliet rörande ett förslag till lag om hushållning med naturresurser,
vari avses ingå bl. a. en lagreglering av riktlinjerna för rennäringen.
Enligt den departementspromemoria som framlagts i ämnet påpekas att
rennäringen är en förutsättning för den samiska kulturen. Därför bör de
viktigaste delarna av renskötselmarkerna ges ett starkt skydd mot exploatering
och andra ingrepp i miljön. Därvid är det av största betydelse att beakta
de funktionella samband som måste finnas mellan olika delområden för att
möjliggöra renskötseln och därmed garantera samekulturens fortbestånd.
Enligt promemorian bör därför i den nya lagen finnas en bestämmelse som
innebär att områden av stor betydelse i ett nationellt perspektiv för
rennäringen skall skyddas mot förändringar som påtagligt kan försvåra
näringens bedrivande (Ds Bo 1984:3, s. 73).

Slutligen vill utskottet också fästa uppmärksamheten på att det sedan år
1977 i regeringskansliet finns en permanent arbetsgrupp (U 1977:10) för att
samordna de statliga insatserna för samerna och för att fortlöpande följa
utvecklingen på området. Arbetsgruppen är knuten till utbildningsdepartementet
med utbildningsministern som ordförande.

BoU 1983/84:30

Mot bakgrund av vad sorn nu anförts finner utskottet inte heller det andra
yrkandet i motion 2829 (c) påkalla någon ytterligare riksdagens åtgärd.

Stockholm den 3 maj 1984

På jordbruksutskottets vägnar
EINAR LARSSON

Närvarande: Einar Larsson (c), Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i
Ljung (m), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson (s),
Sven Eric Lorentzon (m), John Andersson (vpk), Åke Selberg (s), Jan-Eric
Virgin (m), Lennart Brunander (c), Wivi-Anne Radesjö (s), Lars Ernestam
(fp) och Marita Bengtsson (s).

Avvikande mening

Einar Larsson (c), Hans Wachtmeister (m), Lennart Brunander (c) och
Lars Ernestam (fp) anser att utskottet i sitt yttrande bort framhålla
angelägenheten av att resultatet av samerättsutredningens arbete avvaktas
innnan några från renskötselsynpunkt kontroversiella vattenkraftsutbyggnadsprojekt
tillåts. Utskottet borde alltså ha tillstyrkt det andra yrkandet i
motion 2829 (c).

Näringsutskottet» yttrande Bilaga 5

1983/84:10 y

om fortsatt vattenkraftsutbyggnad (prop. 1983/84:160)

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett näringsutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1983/84:160 om fortsatt vattenkraftsutbyggnad (industridepartementet)
jämte motioner, såvitt avser näringsutskottets beredningsområde.

Till näringsutskottet har hänvisats ett antal motioner från allmänna
motionstiden år 1984 som gäller vattenkraftsutbyggnaden. För att möjliggöra
en mera samlad behandling av ämnet överlämnar näringsutskottet till
bostadsutskottet - under förutsättning av bostadsutskottets medgivande - de
nämnda motionerna. Näringsutskottet avger följande yttrande.

Propositionen

Förslag

I propositionen föreslås - efter föredragning av statsrådet Birgitta Dahl -såvitt här är i fråga att riksdagen (3) godkänner de riktlinjer för vattenkraftens
utbyggnad som föredragande statsrådet har förordat.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en plan för utbyggnad av vattenkraften
till 66 TWh/år. Planen är ett led i en strategi för att tillgodose det av
riksdagen fastställda målet för vattenkraftens roll till år 1990, för att skapa
sysselsättning och för att bevara kompetensen hos kraftföretagen och i den
tillverkande industrin.

Förslagen ansluter i huvudsak till vad som har föreslagits av vattenkraftberedningen
(11982:06). Den plan för utbyggnaden av vattenkraften som läggs
fram omfattar 3,8 TWh/år och syftar till att den av riksdagen beslutade
vattenkraftsproduktionen om 66 TWh/år skall uppnås under första hälften av
1990-talet.

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen och som
behandlas här är

1983/84:2814 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan (1)

BoU 1983/84:30

att riksdagen slår fast en plan för fortsatt vattenkraftsutbyggnad i enlighet
med vad som anförs i motionen (delvis),

1983/84:2822 av Nils Åsling (c), såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen
hemställer att regeringen tillsätter en utredning med uppgift att analysera
vattenkraftsutbyggnadens roll för jämtländskt näringsliv och framlägga
förslag till hur genom höjda regleringsavgifter länet skall tillföras ökade
resurser,

1983/84:2823 av Bengt-Ola Ryttar m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (2) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om samhällsägande av vattenkraften,

1983/84:2825 av Karin Söder m.fl. (c), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. med avslag på proposition 1983/84:160, i denna del, godkänner de
riktlinjer för den framtida vattenkraftsutbyggnaden som redovisats i motionen
(delvis),

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
stöd till investeringar i små vattenkraftverk m. m.,

1983/84:2826 av Lars Werner m.fl. (vpk), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om

a) förutsättningar för utnyttjande av investeringsfonden],

b) redovisning till riksdagen beträffande vissa av vattenfallsverket aktualiserade
utbyggnadsprojekt,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande fortsatt vattenkraftsutbyggnad under minst den närmaste tioårsperioden
(delvis),

1983/84:2827 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) - med motivering i motion
1983/84:2813 - såvitt gäller hemställan (2) att riksdagen godkänner de i
propositionen förordade riktlinjerna för vattenkraftens utbyggnad med
ändringarna att projekten Långan, Hylströmmen och Hylsjön icke skall
medtas i planen och att projekten Hårkan och Edänge skall medtas i planen i
enlighet med vad som i motionen anförts (delvis).

De motioner från allmänna motionstiden är 1984 som behandlas här - och
med detta yttrande överlämnas till bostadsutskottet - är följande:

1983/84:696 av Iris Mårtensson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en översyn för att öka samhällets inflytande och inkomster
från vattenkraftsproduktion,

1983/84:855 av Lars-Åke Larsson m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om en snar
utbyggnad av Vargöns kraftverk,

BoU 1983/84:30

1983/84:904 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp), såvitt gäller hemställan -med motivering i motion 1983/84:902 - (2) att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna att någon ytterligare vattenkraftsutbyggnad utöver den
produktionsnivå som riksdagen tidigare uttalat sig för inte skall ske,

1983/84:1040 av Bertil Måbrink (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer att ta upp förhandlingar med AB Hälsingekraft i syfte
att överföra Edeforsens kraftverk till statens vattenfallsverk,

1983/84:1369 av Ivar Franzén (c) och Arne Fransson (c), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om finansiering och stöd för utbyggnad av små vattenkraftverk och
vindkraftverk (delvis),

1983/84:2373 av Erik Olsson (m), såvitt gäller hemställan (1) att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna att kommande behov av energi bör
tillgodoses genom utbyggnad av vattenkraft och kärnkraft - Secure-reaktorer
(delvis),

1983/84:2478 av Bertil Måbrink (vpk) och Jörn Svensson (vpk), såvitt
gäller hemställan (3) att riksdagen hos regeringen begär ett program för
upprustning av de i motionen angivna vattenkraftverken inom Gävleborgs
län.

Motivering

I det följande återges vissa övergripande ståndpunkter i fråga om riktlinjer
för vattenkraftsutbyggnaden i här aktuella motioner. Motionärernas argumentation
i övriga frågor som behandlas i yttrandet redovisas i anslutning till
utskottets behandling av resp. motionsyrkanden.

I motion 1983/84:2813 (m) anförs som motivering till yrkandena i motion
1983184:2827 (m) att den av moderata samlingspartiet förordade minskade
förbränningen av kol i konventionella anläggningar innebär att behovet av
elkraft för främst uppvärmningsändamål ökar. Mot denna bakgrund är det,
hävdar motionärerna, nödvändigt att vattenkraften byggs ut. De uttalar att
folkomröstningen om kärnkraft har undanröjt möjligheten att slå vakt om
åtskilliga mycket värdefulla älvsträckor. Den utbyggnad av vattenkraften
som sker för att minska användningen av fossila bränslen får enligt
motionärerna inte leda till att de fyra orörda huvudälvarna exploateras. De
erinrar om att riksdagen i tidigare beslut har utgått ifrån att vattenkraftsproduktionen
under 1990-talet kommer att uppgå till 66 TWh/år. Regeringen
har i propositionen anslutit sig till den bedömning av behovet av vattenkraftsutbyggnad
som moderata samlingspartiet gjorde i samband med vattenkraftberedningens
arbete, hävdar motionärerna. De godtar regeringens
förslag till riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad, dock med ändring av vissa
angivna utbyggnadsprojekt.

BoU 1983/84:30

I motion 1983184:2825 (c) anges vissa utgångspunkter för centerpartiets
syn på regeringens förslag om den fortsatta vattenkraftsutbyggnaden.
Grundläggande för partiets energipolitik är sålunda hushållning med tillgängliga
resurser. Detta innebär en strävan att inte använda mer högvärdig
energi än vad varje situation kräver. Elkraft bör på sikt främst utnyttjas för
ändamål där den har uppenbara fördelar jämfört med andra energislag.

Vattenkraften kommer enligt motionärerna att utgöra basen i vårt
framtida elproduktionssystem och svara för huvuddelen av den producerade
elenergin. Någon utbyggnad av de sista fyra outbyggda älvarna kan inte
accepteras, säger motionärerna.

Målet att vattenkraften i början av 1990-talet skall svara för 66 TWh/år av
elproduktionen bör enligt motionärerna ligga fast. Detta innebär, menar de,
att ytterligare ca 2-2,5 TWh krävs i ökad produktionskapacitet för att målet
skall kunna nås.

Det finns, heter det vidare, inte anledning att lägga fast en plan för
vattenkraftsutbyggnad utöver det förslag som vattenkraftberedningen har
lämnat. Regeringens begäran om godkännande av en plan som omfattar 3,8
TWh borde därför inte bifallas utan riktlinjerna för den framtida vattenkraftsutbyggnaden
borde omfatta endast en plan om ca 3,0 TWh och utgå
från vattenkraftberedningens förslag. Någon ytterligare studie och remissbehandling
av tänkbara projekt i syfte att åstadkomma en ytterligare utbyggnadspotential
om knappt 1 TWh borde inte komma i fråga.

Det anförs vidare att en så stor andel som möjligt av den tillkommande
vattenkraftsproduktionen borde ske genom effektiviseringar och upprustning
av befintliga kraftverk och byggande av minivattenkraftverk. Tillkommande
vattenkraftsutbyggnad föreslås ske på ett mer miljövänligt sätt än
tidigare.

Marginalen för ytterligare vattenkraftsutbyggnad utan oacceptabla skador
har minskat, anförs det i motion 1983184:2814 (fp). Motionärerna uttalar att
energipolitiken måste utgå från att den storskaliga utbyggnaden av vattenkraft
i stort sett är avslutad när den nu aktuella planen har genomförts. En
utbyggnad i enlighet med vattenkraftberedningens plan, med en viss i
motionen angiven modifiering, sägs vara tillräcklig för att det av riksdagen
fastlagda målet för vattenkraftsutbyggnaden skall nås.

I motiveringen till yrkandet i motion 1983/84:904 (fp) anförs att riksdagen
nu borde uttala att den tidigare beslutade utbyggnadsnivån skall utgöra det
slutliga riktvärdet för den svenska vattenkraftsproduktionen och att detta
skall uppnås huvudsakligen genom ombyggnader och effektiviseringar.
Därmed skulle det också slås fast att elbehovet efter kärnkraftsawecklingen
får tillgodoses med hjälp av annan produktion förutom genom effektivare
elanvändning.

I motion 1983/84:2826 (vpk) kritiseras regeringen för att ha frångått
vattenkraftberedningens utbyggnadsplan och utökat denna.

BoU 1983/84:30

Regeringens utbyggnadsförslag betecknas, med hänsyn även till de
tilläggsuppdrag som tidigare har givits till 1981 års energikommitté, som ett
svek mot alla de krafter som gemensamt har arbetat för att skapa en så bred
politisk enighet som möjligt om vattenkraften, en enighet som kom till
uttryck i kompromissen i vattenkraftberedningen.

Det finns nu, anför motionärerna, en risk för att en satsning på
modernisering och ombyggnad av befintliga kraftstationer försvåras liksom
effektutbyggnader för att få ut mera av vattenkraften. Även utbyggnaden av i
stort sett okontroversiella projekt blir svårare att genomföra.

Vattenkraftberedningens förslag med vissa modifieringar anges som
utgångspunkten för vänsterpartiet kommunisternas förslag om fortsatt
vattenkraftsutbyggnad ”under åtminstone den närmaste tioårsperioden”. I
motionen anges en plan som enligt motionärerna kan leda fram till att det av
riksdagen uttalade målet om 66 TWh vattenkraft per år kan uppnås.

Näringsutskottet

Allmänna riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad

Riksdagen har sedan början av 1970-talet vid upprepade tillfällen fattat
beslut om utbyggnad av vattenkraft och om restriktioner för denna utbyggnad.
Detta har skett dels inom ramen för energipolitiken, dels som en del av
den fysiska riksplaneringen. Här skall inledningsvis kortfattat nämnas några
av dessa beslut.

År 1972 lade riksdagen fast vissa riktlinjer för hushållningen med landets
mark- och vattenresurser (prop. 1972:111, CU 1972:35, rskr 1972:348).
Detta beslut innebar att dittills outbyggda huvudälvar och källflöden i norra
Sverige skulle bevaras opåverkade.

Enligt riksdagens energipolitiska beslut år 1975 (prop. 1975:30, NU
1975:30, rskr 1975:202,CU 1975:28, rskr 1975:203) skulle vattenkraften, i
avvaktan på ett nytt ställningstagande år 1978, byggas ut med ytterligare ca 5
TWh så att en utbyggnadsnivå på 66 TWh/år skulle uppnås år 1985. Denna
utbyggnad ansågs kunna ske utan att någon allvarlig konflikt med naturvårdsintressena
skulle uppstå.

År 1977 fattade statsmakterna beslut om riktlinjer i den fysiska riksplaneringen
för vattendrag i norra Svealand och Norrland (prop. 1977/78:57, CU
1977/78:9, rskr 1977/78:100). Härvid gjordes ytterligare preciseringar om
vilka vattendrag och älvsträckor som t. v. borde undantas från fortsatt
vattenkraftsutbyggnad. Ytterligare undantag gjordes åren 1979 och 1980.

Vattenkraftsutbyggnaden behandlades också i samband med riksdagens
energipolitiska beslut år 1981 (prop. 1980/81:90, NU 1980/81:60, rskr
1980/81:381, CU 1980/81:31, rskr 1980/81:277) utan att något förslag då
förelädes riksdagen. Föredragande statsrådet anförde att samtliga projekt
som fordrades för att en produktionsnivå av 66 TWh/år skulle uppnås inte

5 Riksdagen 1983184.19sami. Nr30

BoU 1983/84:30

skulle hinna fullföljas till år 1990. För detta år räknade han därför med en
vattenkraftsproduktion på 65 TWh/år.

Civilutskottet (CU 1980/81:5 y) behandlade våren 1981 i ett yttrande till
näringsutskottet bl. a. möjligheterna att uppnå målet för vattenkraftsproduktion
samt prövningsförfarandet. Utskottet fann det tvivelaktigt om man
utan ändrade riktlinjer i den fysiska riksplaneringen, ändrade tillåtlighetsregler
i vattenlagen eller avsiktligt ändrade dispensregler skulle kunna nå upp till
en total vattenkraftsproduktion om 66 TWh/år - och än mindre att
vattenkraften år 1990 skulle kunna ge ett tillskott om 65 TWh/år.

Näringsutskottet (NU 1980/81:60 s. 94) fann inte anledning att ifrågasätta
civilutskottets bedömning att med gällande regler vattenkraftsproduktionen
år 1990 skulle komma att ligga något under 65 TWh. Detta tal borde enligt
näringsutskottet ses som ett i viss mån osäkert resultat av beräkningar av
tillgänglig vattenkraft och inte som en utgångspunkt för beslut om vilken
vattenkraft som skall vara tillgänglig.

Med anledning av en motion behandlade riksdagen våren 1982 på nytt
frågan om vattenkraftsutbyggnaden. Civilutskottet (CU 1981/82:33) anförde
därvid att uppgifter om att det är möjligt att nå nära beräknad utbyggnad år
1990 inte kunde undanröja farhågorna för att utbyggnaden inte skulle
komma att ske i önskad takt. Utskottet konstaterade att kompletterande
förslag om vattenkraftsutbyggnaden borde läggas fram år 1983 för att
konkreta åtgärder skulle kunna vidtas under 1980-talet. Utskottet ansåg
därför att en utredning borde tillkallas för att lägga fram ett sådant förslag.
Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad civilutskottet
hade anfört (rskr 1981/82:338).

I uppdraget för den hösten 1982 av regeringen tillsatta vattenkraftberedningen
(I 1982:06) ingick (dir. 1982:50) att studera olika möjligheter att
åtstadkomma 66 TWh vattenkraft per år och att belysa vattenkraftens
möjliga roll i den svenska energiförsörjningen.

Vattenkraftberedningen föreslog i betänkandet (SOU 1983:49) Vattenkraft
att ytterligare 2,5 TWh vattenkraft per år nu skulle byggas ut. Förslaget
motiverades med att det tidigare nämnda 1975 års energipolitiska beslut
förutsatte en utbyggnad med 5 TWh/år, av vilka hittills 2,5 TWh/år byggts ut
eller lovgivits. Med hänsyn till att vid prövningen enligt vattenlagen m. m.
vissa projekt kan bortfalla har beredningen bedömt att utbyggnadspotentialen
i en plan bör vara något större än som svarar mot det beräknade tillskottet
av vattenkraft. Beredningens förslag till plan omfattar därför ca 3,0 TWh/år
efter att hänsyn har tagits till vissa projektmodifieringar (-0,1 TWh/år).

Vattenkraftsproduktionens omfattning beror av nederbörd som leder till
tillrinning av vatten i vattendrag utbyggda med kraftverk. På grund av
nederbördens variationer mellan skilda år anges vattenkraftens produktionsförmåga
ofta som medelvärdet av tillrinningen under ett antal år. I
vattenkraftberedningens betänkande, vid remissbehandlingen av detta och i

BoU 1983/84:30

den nu aktuella propositionen diskuteras med utgångspunkt i olika tidsserier
för beräkning av medelårsproduktionens storlek dels vilket tillskott till
energiförsörjningen som vattenkraften f. n. ger, dels vilken utbyggnad sorn
behövs för att nå 66 TWh/år.

Vattenkraftberedningen tog inte ställning i frågan om vilken tidsserie som
skulle utnyttjas utan utgick i stället från att ett tillskott på 5 TWh/år hade
bedömts erforderligt vid tidpunkten för riksdagens beslut om en framtida
vattenkraftsproduktion om 66 TWh/år. Detta ledde beredningen till nyss
nämnda förslag.

Statens energiverk har på regeringens uppdrag ytterligare studerat frågan
om medelårsproduktionens storlek. Verket anser att det inte finns någon
grund för att nu gå ifrån vattenkraftberedningens förslag om ett tillskott på

2,5 TWh/år. Enligt energiverkets mening bör projekt om åtminstone 2,5
TWh/år förverkligas.

Vattenfallsverket och kraftindustrin i övrigt, som numera tillämpar
tidsserien 1950-1980 i den långsiktiga planeringen, anser att det fordras ett
tillskott på ungefär 3,6 TWh/år för att 66 TWh/år skall uppnås.

I den nu behandlade propositionen anför (s. 10) föredragande statsrådet
att det nu är viktigt att en vattenkraftsutbyggnad i tillräcklig omfattning kan
påbörjas för att tillföra landet viktig elproduktionskapacitet i den omfattning
som statsmakterna tidigare har angivit. Förslagen till tänkbara utbyggnadsprojekt
utgör ett led i arbetet med att uppnå den av riksdagen beslutade
kapaciteten för elproduktion. De ger, uttalar föredraganden, arbete i
regioner med hög arbetslöshet och bidrar till att bevara kompetens för
vattenkraftsutbyggnad i kraftföretagen och i den tillverkande industrin.

Det betonas särskilt att vad riksdagen föreslås ta ställning till som en plan
för utbyggnaden är en förhandsbedömning av hur olika utbyggnadsprojekt
kommer att värderas vid en övergripande prövning. För att projekten skall
komma till stånd krävs att fallrättsägarna bedömer dem vara ekonomiskt
genomförbara och att de tillåts vid prövning enligt vattenlagen (1983:291).

I propositionen konstateras att det råder både osäkerhet och oenighet om
hur stort tillskott som fordras för att en årsproduktion om 66 TWh/år skall
uppnås. Föredragande statsrådet anför att det inte är möjligt att med någon
större säkerhet uttala sig om den exakta storleken på det tillskott som krävs
för att den av riksdagen beslutade nivån på 66 TWh/år skall kunna uppnås.
Hon drar dock slutsatsen att en plan bör innehålla utbyggnadsprojekt av en
sådan omfattning att det kan vara möjligt att uppnå ett större tillskott än 2,5
TWh/år om det skulle visa sig nödvändigt. Vidare krävs en marginal med
hänsyn till de förändringar i förhållande till planen som blir resultatet av bl. a.
företagens ställningstaganden till enskilda projekt och prövningen enligt
vattenlagen.

Den osäkerhet som råder motiverar enligt regeringen att en plan skall
omfatta utbyggnadsprojekt som kan leda till att ett tillskott på 3,5 TWh/år
kan uppnås om detta visar sig nödvändigt för att vattenkraften skall kunna

BoU 1983/84:30

bidra med 66 TWh/år i vår energibalans. Mot denna bakgrund föreslås en
plan för vattenkraftens utbyggnad under den närmaste tioårsperioden som
omfattar projekt om ca 3,8 TWh/år.

Planen innehåller två delar. Den ena delen består av projekt som namnges
och redovisas i en förteckning. Dessa projekt motsvarar ett produktionstillskott
om ca 3,0 TWh/år. Därav bedöms ca 0,1 TWh komma att falla bort
genom bl. a. projektmodifieringar och föreskrivna minimitappningar. För att
en plan med projekt som kan ge ett produktionstillskott på ca 3,8 TWh/år
skall åstadkommas måste således förteckningen utökas med ytterligare ett
antal projekt. Detta är den andra delen av planen. Denna del bör enligt
regeringen bestå av projekt som tillsammans kan ge ett produktionstillskott
om 0,9 TWh/år. Det framgår av propositionen att regeringen avser att, om
riksdagen godkänner i propositionen angivna utgångspunkter för planen,
låta genomföra en studie av möjliga projekt som skall kunna ge sammanlagt
ca 0,9 TWh/år och utgöra den andra delen av planen. Förslag om detta sägs
böra kunna redovisas för riksdagen i den proposition om energipolitiken som
planeras till våren 1985.

Samtliga oppositionspartier framför synpunkter på planens omfattning. I
motion 1983/84:2827 (m) begärs att riksdagen skall godkänna de i propositionen
angivna riktlinjerna för vattenkraftsutbyggnaden, dock med ändring i
några fall av förteckningen över projekt som skall ingå i planen. Motionärerna
godtar sålunda den totala omfattning av planen som anges i propositionen.
Motion 1983/84:2373 (m), som har väckts under allmänna motionstiden,
innehåller i den del den behandlas här krav på att kommande behov av energi
skall tillgodoses genom utbyggnad av bl. a. vattenkraft. Motionären motiverar
sitt yrkande med att försurningsriskerna ökar och att en ökad vattenkraftsproduktion
skulle kunna medföra att bl. a. torv kan undvikas som
råvara för värme- och energiproduktion.

Centerpartiet begär i motion 1983/84:2825 att riksdagen med avslag på
propositionen i motsvarande del skall godkänna i motionen angivna riktlinjer
för den framtida vattenkraftsutbyggnaden. Riktlinjerna skulle omfatta en
^byggnadsplan om ca 3,0 TWh/år och utgå från vattenkraftberedningens
förslag. Planen skulle ge ett produktionstillskott på 2-2,5 TWh/år.

I motion 1983/84:2814 (fp) begärs att riksdagen skall fastlägga en plan för
fortsatt vattenkraftsutbyggnad i enlighet med vad som anförs i motionen. Det
av riksdagen fastlagda målet för vattenkraftsutbyggnaden kan enligt motionärerna
nås genom en utbyggnad i enlighet med vattenkraftberedningens
förslag. Vissa modifieringar i planen anges dock. Folkpartiet framför vidare i
motion 1983/84:904 önskemålet att riksdagen skall uttala att någon ytterligare
vattenkraftsutbyggnad utöver den produktionsnivå som riksdagen tidigare
uttalat sig för inte skall ske.

Vattenkraftberedningens förslag utgör alltjämt utgångspunkten för en
fortsatt vattenkraftsutbyggnad under åtminstone den närmaste tioårsperioden,
anförs det i motion 1983/84:2826 (vpk). Motionärerna önskar att

BoU 1983/84:30

riksdagen skall göra ett uttalande i enlighet härmed.

Näringsutskottet avgränsar i denna del sitt yttrande till att gälla de
energipolitiska aspekterna på utbyggnadsplanen som helhet. Utskottet
överlåter sålunda åt bostadsutskottet att närmare överväga planens innehåll i
dess olika detaljer.

Mot bakgrund av vad som anförs i några av motionerna vill näringsutskottet
särskilt betona att vad regeringens förslag nu gäller är en plan för
vattenkraftens utbyggnad under den närmaste tioårsperioden. Syftet är att
planen skall leda fram till en utbyggnad av vattenkraften till det av riksdagen
uttalade målet 66 TWh/år.

Underlag för beslut om Sveriges energiförsörjning på lång sikt utarbetas av
1981 års energikommitté (I 1981:08). Kommittén skall (dir. 1981:62) bl. a.
analysera vilken roll olika energikällor kan få i det framtida energisystemet.
Vidare skall kommittén utreda och föreslå en plan för kärnkraftens
avveckling och ett fortsatt minskat oljeberoende. När det gäller vattenkraften
skall kommittén i sina överväganden utgå från de av riksdagen beslutade
riktlinjerna i den fysiska riksplaneringen. I tilläggsdirektiv (dir. 1983:65) har
emellertid kommittén getts i uppdrag att även redovisa innebörden av
alternativ där vattenkraftsutbyggnaden ingår utöver vad som förutsätts enligt
1977 års beslut om riktlinjer för den fysiska riksplaneringen. Kommittén skall
däremot inte lämna konkreta förslag till sådana utbyggnader. Den skall
under innevarande år redovisa resultaten av sitt arbete. Riksdagen torde
alltså ganska snart få tillfälle att återkomma till frågor om landets energiförsörjning
på längre sikt.

Näringsutskottet hälsar med tillfredsställelse att riksdagen nu får ta
ställning till konkreta förslag ämnade att leda fram till en vattenkraftsproduktion
i enlighet med statsmakternas tidigare uttalade mål. En väl avvägd
utbyggnad av vattenkraften ger viktiga tillskott till energiförsörjningen utan
alltför allvarliga störningar på den fysiska miljön. En sådan utbyggnad ger
också arbete, bl. a. i regioner med hög arbetslöshet. Vidare bidrar den till att
bevara kompetensen för vattenkraftsutbyggnad i kraftföretagen och i den
industri som tillverkar utrustning för kraftverken.

Näringsutskottet anser det vara av stor vikt att befintlig kompetens och
sysselsättning på detta sätt kan upprätthållas.

Som framgår av den tidigare redogörelsen föreligger en betydande
osäkerhet och oenighet om hur stort tillskott av vattenkraft som fordras för
att en årsproduktion om 66 TWh/år som riksdagen har uttalat sig för skall
uppnås. Det kan, såsom framhålls i propositionen, komma att visa sig att ett
tillskott utöver de 2,5 TWh/år som vattenkraftberedningen har haft som
utgångspunkt för sina förslag blir erforderligt för att det angivna målet skall
nås. Vidare krävs det en viss marginal, eftersom företagens ställningstaganden
kan leda till att vissa i planen upptagna projekt inte kommer att
förverkligas. Näringsutskottet finner därför regeringens förslag, enligt vilket
planen skall omfatta totalt 3,8 TWh/år, vara väl avvägt. Regeringen bör

6 Riksdagen 1983184.19 sami. Nr30

BoU 1983/84:30

således återkomma till riksdagen med en andra del av planen, omfattande ca
0,9 TWh/år. Näringsutskottet tillstyrker regeringens förslag såvitt gäller
planens omfattning och avstyrker de här aktuella motionerna i den mån de
gäller en lägre total nivå för den möjliga vattenkraftsutbyggnaden.

En utbyggnad av vattenkraften i enlighet med vad som här har angivits
ligger väl i linje med önskemål i motion 1983/84:2373 (m). Denna motion bör
enligt utskottets uppfattning i nu behandlad del inte föranleda någon åtgärd
av riksdagen. Mot bakgrund av det pågående arbetet i 1981 års energikommitté
anser utskottet inte heller att riksdagen bör göra något uttalande på
grundval av vad som begärs i motion 1983/84:904 (fp).

Minikraftverk

För investeringar i s. k. minikraftverk lämnas statligt bidrag med 15 % av
utbyggnadskostnaden. Stödet avser kraftverk med en effekt mellan 100 kW
och 1 500 kW och utgår för anläggningar som beställs under år 1984 (prop.
1983/84:62, NU 1983/84:9, rskr 1983/84:124). Regeringen har hösten 1983
gett statens energiverk i uppdrag att utreda vissa frågor om möjligheterna att
bygga ut minikraftverk. I propositionen (s. 17) anförs att möjligheterna för
en sådan utbyggnad säkrare borde kunna bedömas när verkets utredning
föreligger. Vidare framhålls att minikraftverken, även om deras bidrag till
energiförsörjningen är marginellt, kan medföra betydande sysselsättningstillskott.
För den tillverkande industrin borde vidare en utbyggnad av
minikraftverk tillföra kompetens som även skulle kunna komma till användning
på exportmarknaden.

I motion 1983/84:2825 (c) begärs att riksdagen skall göra ett uttalande till
regeringen om stöd till investeringar i små vattenkraftverk. Enligt motionärerna
bör stöd efter särskild prövning kunna utgå även till anläggningar med
en effekt som understiger 100 kW. Vidare krävs förbättrade finansieringsvillkor
vid investeringar i små vattenkraftverk. Motion 1983/84:1369 (c) från
allmänna motionstiden innehåller krav av liknande innebörd.

Det uppdrag som statens energiverk har fått att utreda frågorna om
minikraftverk gäller bl. a. en systematisering av befintligt inventeringsmaterial
på området i kombination med en grundlig genomgång av finansierings-,
prissättnings- och ersättningsfrågor samt organisatoriska frågor. Energiverket
skall överväga och föreslå åtgärder - inom ramen för de resurser som
anvisas inom gällande stödsystem - i syfte att stimulera tillkomsten av nya
minikraftverk och förhindra att äldre minikraftverk avvecklas utan att
ersättas av nya anläggningar. Uppdraget i denna del skall redovisas senast
den 1 oktober 1984.

Näringsutskottet vill betona att byggande av minikraftverk har betydelse
bl. a. för den tillverkande industrin och för sysselsättningen. Kunskaper och
referensanläggningar på detta område kan komma till användning på

BoU 1983/84:30

exportmarknaden. Minikraftverken ger också ett visst bidrag till energiförsörjningen.
Med hänsyn till det uppdrag som statens energiverk har att
utreda bl. a finansieringsfrågorna när det gäller minikraftverk liksom att
lämna förslag till åtgärder för att stimulera tillkomsten av nya anläggningar
finner utskottet inte anledning för riksdagen att göra någon särskild
meningsyttring med anledning av här behandlade delar av motionerna
1983/84:2825 (c) och 1983/84:1369 (c). Dessa avstyrks således i ifrågavarande
del.

Upprustning och ombyggnad

Det framgår av propositionen (s. 32) att regeringen finner det angeläget
att åtgärder vidtas för att få till stånd upprustning och ombyggnad av äldre
vattenkraftverk. Härvid borde, anför föredragande statsrådet, bl. a. klarläggas
vilka projekt som kan tidigareläggas och vilka ekonomiska incitament
som kan behövas för att en tidigareläggning skall komma till stånd.
Föredraganden avser att ta initiativ till överläggningar i dessa frågor. Vidare
anförs i propositionen att regeringen avser att återkomma till frågan om man
genom förändringar i skattesystemet borde stimulera tidigareläggning av
reinvesteringar.

Regeringen har enligt 4 § lagen (1979:609) om allmän investeringsfond rätt
att besluta att allmän investeringsfond skall eller får tas i anspråk för ändamål
som avses i 5 § samma lag. Vidare kan regeringen besluta att belopp som
framdeles avsätts till allmän investeringsfond får tas i anspråk. Beslut som nu
sagts får avse endast den tid och skall förses med de villkor i övrigt som läget
på arbetsmarknaden eller andra förhållanden motiverar. Regeringen har
sålunda rätt att medge att investeringsfond tas i anspråk under längre tid än
den som kan medges av statens industriverk enligt förordningen (1980:846)
om frisläpp av investeringsfonder. I propositionen anförs (s. 33) att investeringsfonder
normalt bör kunna få utnyttjas för ny- eller reinvesteringar i
vattenkraftverk t.o.m. år 1990.

I motion 1983/84:2826 (vpk) begärs ett uttalande av riksdagen om
förutsättningarna för utnyttjande av investeringsfonderna. Motionärerna
motsätter sig förslaget att investeringsfonder normalt skall få utnyttjas för nyeller
reinvesteringar i vattenkraft t. o. m. år 1990. De accepterar dock att
investeringsfonder får användas för reinvesteringsprojekt där kostnaden
överstiger 3 kr. per nyvunnen kilowattimme.

Näringsutskottet finner det angeläget att en från samhälleliga utgångspunkter
tillräcklig utbyggnad av och reinvesteringsverksamhet i vattenkraftverk
kan äga rum under 1980-talet. Med hänsyn härtill är enligt näringsutskottets
mening regeringens avsikt att låta investeringsfonder normalt kunna
få utnyttjas för detta ändamål t. o. m. år 1990 väl motiverad. Som framhålls i
propositionen ankommer det på regeringen att besluta i denna fråga. Några
åtgärder från riksdagens sida är således inte påkallade. Näringsutskottet

BoU 1983/84:30

avstyrker här aktuell del av motion 1983/84:2826 (vpk).

Ytterligare ett motionsyrkande gäller upprustning av vattenkraftverk. Det
finns i motion 1983/84:2478 (vpk), som härrör från allmänna motionstiden.
Där begärs ett program för upprustning av i motionen angivna vattenkraftverk
i Gävleborgs län. En effektivisering av dessa vattenkraftverk skulle,
anförs det, ge ett elproduktionstillskott på 160 GWh/år och ett sysselsättningstillskott
på ca 700 direkta årsverken.

Näringsutskottet utgår från att de av regeringen aviserade överläggningarna,
syftande till att klarlägga bl. a. vilka upprustnings- och ombyggnadsprojekt
som kan komma att tidigareläggas, även omfattar projekt i Gävleborgs
län.

Aven de tidigare nämnda generellt verkande åtgärderna för att stimulera
reinvesteringar kommer givetvis detta län till godo. Syftet med det här
behandlade yrkandet torde alltså till väsentlig del vara tillgodosett utan något
uttalande av riksdagen i ämnet. Motion 1983/84:2478 (vpk) avstyrks i här
aktuell del.

Beslutsprocessen rörande vissa projekt

Statens vattenfallsverk har f. n. befogenhet att inom ramen för anvisade
medel besluta om utbyggnad av små vattenkraftverk om högst 1,5 MW.
Enligt nu gällande praxis har i budgetpropositionen ärenden rörande
utbyggnad av små vattenkraftverk om högst 1,5 MW effekt redovisats på
samma sätt som övriga kompletteringar (jfr prop. 1978/79:115 bil. 1 s. 322).
Ärenden om utbyggnad av vattenkraftverk med en effekt större än 1,5 MW
har särredovisats för riksdagen innan vattenfallsverket medgivits att ta
investeringsmedel i anspråk.

I propositionen anförs (s. 33) att det är väsentligt att möjligheterna att
anpassa utbyggnaderna till den aktuella sysselsättningssituationen ökar och
att en användbar projektreserv byggs upp på kort tid. Om beslutsprocessen i
fråga om utbyggnad av relativt små vattenkraftverk kan avkortas skulle, sägs
det vidare, regeringens flexibilitet i samband med beslut om konjunkturstimulerande
åtgärder öka. Den praxis som nyss har nämnts föreslås bli ändrad
så att i fortsättningen endast utbyggnadsprojekt om minst 8 MW effekt skall
särredovisas för riksdagen, innan vattenfallsverket av regeringen medges rätt
att ta investeringsmedel i anspråk.

Detta förslag motsätter sig vänsterpartiet kommunisterna i motion 1983/
84:2826. Motionärerna påyrkar att riksdagen skall behålla sitt direkta
inflytande över vattenfallsverkets investeringar i vattenkraft enligt nuvarande
praxis.

Näringsutskottet menar att den föreslagna ändringen i beslutsprocessen i
det här aktuella avseendet är befogad och bör kunna leda till ökad
effektivitet. Följaktligen tillstyrker näringsutskottet regeringens förslag och
avstyrker motion 1983/84:2826 (vpk) i den del som här är aktuell.

BoU 1983/84:30

Samhällsinflytande

Vid folkomröstningen om kärnkraft år 1980 upptogs bl. a. följande på
valsedeln för linje 2:

Samhället skall ha ett huvudansvar för produktionen och distributionen av
elektrisk kraft. Kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion
av elektrisk kraft av betydelse skall ägas av stat och kommun.

I tre motioner åberopas denna omständighet. Riksdagen föreslås i motion
1983/84:2823 (s) göra ett uttalande om samhällsägande av vattenkraften.
Motionärerna anför att ekonomiska stimulanser av de ”mycket lönsamma
kraftbolagen” skulle av allmänheten upplevas som stötande. Det är motionärernas
uppfattning att ett ökat samhällsägande skulle innebära dels att
allmänheten skulle visa större förståelse för de föreslagna vattenkraftsprojekten,
dels att planeringens genomförande skulle säkerställas. Det finns
därför, menar de, anledning för regeringen att överväga åtgärder för att öka
samhällsägandet av vattenkraften, i enlighet med kärnkraftsomröstningens
linje 2.

I motion 1983/84:696 (s) begärs med hänvisning till vad linje 2 krävde i
folkomröstningen en översyn syftande till att samhällets inflytande över och
inkomster från vattenkraftsproduktion skall öka. Den tredje motionen,
1983/84:1040 (vpk), innehåller krav på samhällets övertagande av ett
speciellt företag. Det begärs där att regeringen skall anmodas att ta upp
förhandlingar med AB Hälsingekraft i syfte att Edeforsens kraftverk skall
överföras till statens vattenfallsverk. Motionären finner det sannolikt att
vattenfallsverket efter ett sådant övertagande skulle satsa på en effektivisering
av Edeforsen. Ett dylikt ägarbyte överensstämmer också, anför
motionären, med de löften som linje 2 gav inför folkomröstningen om
kärnkraft.

Statens vattenfallsverk beräknas under föregående budgetår ha svarat för
ungefär hälften av landets elenergiförsörjning. Vattenfallsverket räknar i sin
anslagsframställning för budgetåret 1984/85 med att marknadsandelen till år
1990 skall öka med omkring en procentenhet, bl. a. genom kraftköp och
genom en minskad andel elproduktion hos verkets kunder. År 1982
förvärvade statens vattenfallsverk Gränges AB: s kraftrörelse, varvid verkets
marknadsandel ökade med 0,7 procentenheter (prop. 1981/82:25, NU
1981/82:13, rskr 1981/82:82).

En annan större producent av elkraft med ett dominerande samhälleligt
ägarinflytande är Sydkraft AB. I detta bolag svarar kommuner i södra
Sverige för drygt 60 % av röstetalet. Sydkraft producerar ca 15 % av landets
elenergi.

Näringsutskottet har tagit del av vissa uppgifter från statistiska centralbyråns
årliga elstatistik. Denna statistik, som visar bruttoproduktionen av
elektrisk kraft fördelad på producenter av olika juridisk form - aktiebolag,
staten, kommuner och landsting samt övriga-, ger inte någon entydig bild av

BoU 1983/84:30

hur samhällsinflytandet över denna produktion har förändrats de senaste
åren. Detta förklaras av att till gruppen aktiebolag även räknas statliga och
kommunala aktiebolag.

På eldistributionsområdet har kommunerna ett dominerande inflytande. I
en undersökning år 1980 beräknade statens industriverk (SIND PM 1980:9)
att kommunernas och vattenfallsverkets samlade andel av landets eldistribution
till lågspänningsabonnenter uppgick till nära 80 %, varav kommunerna
svarade för merparten.

Näringsutskottet konstaterar att statens vattenfallsverk nu svarar för
omkring hälften av elkraftsproduktionen. Tillsammans med kommuner och
landsting har därigenom staten ett dominerande inflytande över produktionen
liksom över distributionen av elektrisk kraft. Detta förhållande är helt i
överensstämmelse med vad linje 2 förordade i folkomröstningen om
kärnkraft. Näringsutskottet förutsätter att regeringen verkar för en fortsatt
utveckling i överensstämmelse med vad linje 2 föreslog i detta ämne. Det
finns emellertid här anledning att peka på att budgetläget f. n. kan utgöra ett
hinder för större samhälleliga förvärv. Näringsutskottet anser inte att
riksdagen nu har anledning att göra något uttalande med anledning av de här
behandlade motionerna. Dessa avstyrks följaktligen.

Utredning

I motion 1983/84:2822 (c) påyrkas att riksdagen skall hemställa att
regeringen tillsätter en utredning med uppgift att analysera vattenkraftsutbyggnadens
roll för jämtländskt näringsliv och framlägga förslag till hur länet
skall kunna tillföras ökade resurser genom höjda regleringsavgifter.

Näringsutskottet anser inte att riksdagen skall föreslå en sådan utredning
om jämtländskt näringsliv och vattenkraftsutbyggnad som motionären
förordar. Det är närmast en uppgift för ifrågavarande länsstyrelse och
kommuner att om så bedöms erforderligt ta initiativ till sådant utredningsarbete.
När det gäller önskemålet om att länet genom avgifter skall kunna
tillföras ökade resurser vill utskottet hänvisa till att riksdagen flera gånger har
avslagit motionsyrkanden om särskilda förmåner av denna art för de
nordligaste länen (senast NU 1982/83:33 s. 56). Näringsutskottet har i dessa
sammanhang pekat på att eltarifferna är lägre i Norrland än i övriga delar av
landet liksom också energiskatten. Högspänningstarifferna är sålunda ca
20 % lägre i Norrbotten och 10 % lägre i mellersta Norrland jämfört med
motsvarande tariffer i mellersta Sverige. Också lågspänningstarifferna är
lägre i Norrland än i övriga delar av landet. För elkraft utgör skattesatsen f. n.

5,2 öre/kWh. För elförbrukningen i vissa Norrlandskommuner är skattesatsen
4,2 öre/kWh. Härutöver vill näringsutskottet erinra om att den nya
vattenlagen (1983:291) innehåller vissa bestämmelser om att tillstånd att
utföra ett vattenföretag kan förenas med skyldighet för företagaren att utge
avgifter av olika slag, exempelvis s. k. bygdeavgifter. Avgiftsmedlen används

BoU 1983/84:30

bl. a. för att tillgodose allmänna önskemål i den bygd som berörs av
företaget. Till skillnad mot tidigare gällande regleringsavgifter är bygdeavgiftens
storlek knuten till förändringen av basbeloppet. Den ändras sålunda i
takt med förändringar i penningvärdet. Riksdagens beslut om övergångsregler
för äldre avgifter innebär vidare en anpassning till den aktuella
prisutvecklingen (prop. 1981/82:130 och 1982/83:26, JoU 1982/83:30, rskr
1982/83:274). Motion 1983/84:2822 (c) i ifrågavarande del avstyrks sålunda
av näringsutskottet.

Övrigt

Till sist i detta yttrande tar näringsutskottet upp ännu en motion från
allmänna motionstiden, nämligen 1983/84:855 (s). Där framförs önskemål
om ett uttalande av riksdagen om en snar utbyggnad av Vargöns kraftverk.

Det nämnda kraftverket ligger i Vänersborgs kommun och ägs av statens
vattenfallsverk. Produktionen uppgår till ca 115 GWh per år. Den föreslagna
utbyggnaden - med ytterligare ett aggregat - skulle öka årsproduktionen
med ca 23 GWh till en utbyggnadskostnad av ca 5,6 kr. per kWh och år.
Projektet Vargön G 3 omfattas av vattenkraftberedningens plan. Beredningen
anför följande härom:

Kostnaden är hög. Det direkta produktionstillskottet är helt otillräckligt
för att motivera ett genomförande. Befintlig station har dock hög ålder. Med
ett nytt aggregat kan produktionsförlusterna i samband med haverier eller
ombyggnader av befintliga aggregat reduceras. Därför kan ett genomförande
inte uteslutas.

I regeringens plan för utbyggnad av vattenkraften har projektet Vargön
G 3 på grund av de höga kostnaderna inte tagits med.

Näringsutskottet har erfarit att vattenfallsverket f. n. utreder de ekonomiska
förutsättningarna för ett genomförande av projektet. Detta finns f. n. i
verkets projektreserv. Ett ställningstagande från verkets sida torde kunna
föreligga inför färdigställandet av dess anslagsframställning för budgetåret
1985/86.

Näringsutskottet har noterat att de direkta kostnaderna för ett förverkligande
av projektet är jämförelsevis höga. Samtidigt finns, såsom vattenkraftberedningen
har påpekat, positiva värden, både av ekonomisk och annan art,
vilka bör medräknas vid ett ställningstagande till projektet. Näringsutskottet
utgår från att de här nämnda förhållandena noggrant analyseras i det
utredningsarbete som nu pågår inom vattenfallsverket. Något uttalande av
riksdagen med anledning av motion 1983/84:855 (s) vill näringsutskottet inte
föreslå. Motionen avstyrks således.

Stockholm den 3 maj 1984

På näringsutskottets vägnar
NILS ERIK WÅÅG

BoU 1983/84:30

Närvarande: Nils Erik Wååg (s), Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam
Linder (m), Gunnar Nilsson i Stockholm (s), Lilly Hansson (s), Erik
Hovhammar (m), Sten Svensson (m), Karl-Erik Häll (s), Per-Richard Molén
(m), Sivert Andersson (s), Ivar Franzén (c), Bo Finnkvist (s), Sylvia
Pettersson (s), Hugo Bergdahl (fp) och Oswald Söderqvist (vpk).

Avvikande meningar

1. Allmänna riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad

Tage Sundkvist (c), Ivar Franzén (c), Hugo Bergdahl (fp) och Oswald
Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken Allmänna
riktlinjer för vattenkraftens utbyggnad - som börjar med ”Näringsutskottet
hälsar” och slutar med ”möjliga vattenkraftsutbyggnaden” bort ha följande
lydelse:

Enligt näringsutskottets uppfattning föreligger, vilket också framhålls i
motioner från centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna,
goda förutsättningar för att en vattenkraftsproduktion i enlighet med
statsmakternas tidigare uttalade mål skall kunna uppnås utifrån en utbyggnadsplan
på 3 TWh/år såsom vattenkraftberedningen i stor enighet har
föreslagit. En sådan utbyggnad ger ett värdefullt bidrag till landets energiförsörjning.
Näringsutskottet finner det anmärkningsvärt att regeringen på så
lösa grunder som de i propositionen nämnda frångår utredningsförslaget och
avsevärt utökar utbyggnadsplanerna. Det finns inte anledning för regeringen
att låta utarbeta någon ytterligare plan om 0,9 TWh/år såsom aviseras i den i
propositionen omnämnda andra etappen. Denna etapp bör inte genomföras.
Det är enligt näringsutskottets mening väsentligt att en så stor del som
möjligt av den tillkommande vattenkraftsproduktionen kan ske genom
effektiviseringar, upprustning av befintliga kraftverk och byggande av
minikraftverk. I detta sammanhang finns också anledning att understryka att
tillkommande vattenkraftsutbyggnad skall ske på ett mer miljövänligt sätt än
tidigare. Riksdagen bör göra ett uttalande till regeringen av den här angivna
innebörden. Näringsutskottet avstyrker sålunda propositionen i nu behandlad
del.

2. Minikraftverk

Tage Sundkvist (c) och Ivar Franzén (c) anser att den del av yttrandet -under rubriken Minikraftverk - som börjar med ”Näringsutskottet vill” och
slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

En successiv utbyggnad av små kraftverk minskar sårbarheten i vårt
eldistributionssystem, underlättar avvecklingen av kärnkraften, skapar sysselsättning,
främjar teknisk utveckling och ger värdefulla drifterfarenheter.

För att den utbyggnad som är motiverad skall komma till stånd krävs det
rimliga finansieringsvillkor för de små vattenkraftverken. Det måste finnas

BoU 1983/84:30

tillgång till lån med en löptid lika lång som kraftverkens normala livslängd
och med en förmånlig ränta. Lånen bör vara annuitetslån och det bör
dessutom finnas möjlighet att under de första åren delvis lägga räntan till
låneskulden. Vidare bör övervägas om inte vissa bidrag skall finnas för
normala projekterings- och tillståndskostnader. I fråga om bidrag till
byggande av minikraftverk bör f. ö. inom ramen för nu tillgängliga resurser
stöd kunna, efter särskild prövning, utgå även till anläggningar med en effekt
som understiger 100 kW. Förslag med den här angivna inriktningen bör
utarbetas av regeringen och presenteras inför kommande energipolitiska
beslut.

Näringsutskottet tillstyrker sålunda ifrågavarande delar av motionerna

1983/84:2825 (c) och 1983/84:1369 (c).

3. Upprustning och ombyggnad

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Upprustning och ombyggnad - som börjar med ”Näringsutskottet finner”
och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som anförs i motion 1983/84:2826 (vpk) bör utnyttjande av investeringsfonder
för ny- eller återinvesteringar i vattenkraftverk inte medges generellt.
Några övertygande skäl för att så skulle ske har inte angetts av regeringen.
För reinvesteringsprojekt där kostnaden för varje ytterligare tillkommen
kilowattimme överstiger 3 kr. bör dock investeringsfonder få utnyttjas.
Näringsutskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande till regeringen av här
angiven innebörd.

Ytterligare ett (=utskottet) direkta årsverken.

Näringsutskottet vill såsom görs i motion 1983/84:2478 (vpk) understryka
att det i Gävleborgs län finns ett betydande antal större och mindre
vattenkraftverk och att flera av dessa är i behov av effektivisering och
modernisering. Sådana åtgärder skulle ge ett ökat elproduktionstillskott och
dessutom ett stort antal arbetstillfällen. Regeringen bör med utgångspunkt i
det förslag som lämnas i motionen låta utarbeta ett program för upprustning
av vattenkraftverk i Gävleborgs län. Näringsutskottet tillstyrker det här
behandlade motionsyrkandet.

4. Beslutsprocessen rörande vissa projekt

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Beslutsprocessen rörande vissa projekt - som börjar med ”Näringsutskottet
menar” och slutar med ”är aktuell” bort ha följande lydelse:

Riksdagen bör inte fråntas en betydande del av sitt inflytande över
vattenfallsverkets investeringar i vattenkraft såsom regeringen nu förordar
efter förslag av vattenfallsverket. Någon förändring i nu gällande praxis i det
här aktuella avseendet bör således inte genomföras. Näringsutskottet

BoU 1983/84:30

tillstyrker motion 1983/84:2826 (vpk) i denna del och avstyrker propositionen
i motsvarande del.

5. Samhällsinflytande

Tage Sundkvist (c), Staffan Burenstam Linder (m), Erik Hovhammar (m),
Sten Svensson (m), Per-Richard Molén (m) och Ivar Franzén (c) anser att
den del av yttrandet - under rubriken Samhällsinflytande - som börjar med
”Näringsutskottet konstaterar” och slutar med ”avstyrks följaktligen” bort
ha följande lydelse:

6. Samhällsinflytande

Oswald Söderqvist (vpk) anser att den del av yttrandet - under rubriken
Samhällsinflytande - som börjar med ”Näringsutskottet konstaterar” och
slutar med ”avstyrks följaktligen” bort ha följande lydelse:

Näringsutskottet anser att det i de nu aktuella motionerna har anförts
övertygande skäl för ett ökat samhälleligt inflytande över vattenkraftsproduktionen.
Regeringen bör aktivt verka för en utveckling i denna riktning.
Det finns anledning erinra om att det nuvarande regeringspartiet i folkomröstningen
om kärnkraft har ställt sig bakom krav av den innebörden och
förordat att kärnkraftverk och andra framtida anläggningar för produktion
av elektrisk kraft skall ägas av stat och kommun. Ett steg i den här angivna
riktningen är att regeringen snarast tar upp förhandlingar med AB Hälsingekraft
i syfte att Edeforsens kraftverk skall överföras till statens vattenfallsverk.
Riksdagen bör hos regeringen hemställa om att sådana förhandlingar
upptas och i övrigt göra ett uttalande till regeringen i enlighet med vad
näringsutskottet här har anfört.

7. Utredning

Tage Sundkvist (c), Ivar Franzén (c) och Oswald Söderqvist (vpk) anser att
den del av yttrandet - under rubriken Utredning - som börjar med
”Näringsutskottet anser” och slutar med ”av näringsutskottet” bort ha
följande lydelse:

Som anförs i motion 1983/84:2822 (c) bör frågor rörande den långsiktiga
nyttan av vattenkraftens utbyggnad allsidigt utredas. Härvid bör klarläggas

BoU 1983/84:30

vilka konsekvenser vattenkraftsutbyggnaderna på längre sikt får för näringsliv
och boendemiljö. Särskilt bör studeras hur nyttan av vattenkraften skall
kunna komma de lokala intressenterna till godo, exempelvis genom regleringsavgifter.

Utredningen bör omfatta hela Norrland. Jämtlands län har därvid i vissa
avseenden ett särskilt intresse, eftersom vattenkraftsutbyggnaden har börjat
tidigt i detta län och exploateringsgraden i länet är hög.

BoU 1983/84:30

Bilaga 6

Motionsyrkandens behandling

Motion nr	Yrkande	Utskottets yttrande s.	Utskottets hemställan moment	Reserva- Särskilt tion yttrande nr nr
696 (s)		24	37	20-21
723 (vpk)		21	29	12
855 (s)		19-20	25	9
904 (fp)	2	13	8	3, 5
1040 (vpk)		24	37	20-21
1057 (vpk)			12	4
1368 (vpk)	1	9	3	1
1369 (c)		25	31	14
2373 (m)	1	13	9
2478 (vpk)	3	23	35	18
2814 (fp)	1	12-20	7, 10-14,	2, 4-6, 9,
			16-18, 20,	10
			25, 26
	2	8	2	2
2815 (c)		6	1	1
2816 (s)	1		12	4
	2		12	4
2817 (c)		17	13
2818 (m)		14-15, 19-21	10, 12, 17, 23 4, 6, 8-11,
			25-27, 30	13
2819 (c)		19	20	6
2820 (s)		19-20	23	8
2821 (s)		19	22	7
2822 (c)	1	14-15, 19	10-11, 12, 16 3-5
	2	24-25	38	22
2823 (s)	1	20	27	11
	2	24	37	20-21
2824 (c)	1	10	6
	2	19	22	7
2825 (c)	1	12-15, 18-19	7, 10, 11, 14	2, 3
	2	18	15
	3	22	25	14
	4	22-23	33	16
2826 (vpk)	1 a	23	34	17
	1 b	23	36	19
	2	12-22	7, 10-14, 16	2-8,10-12,
			18-23, 26-29, 15, 22
			32
	3	9	3	1
2827 (m)	1	9	5
	2	14-15, 18-19	4, 10, 11, 14	3 4
	3	9	4	4
	4	9	4	4
2828 (m)	1	14-15, 17-19	10, 14, 18	6
	2	20, 25	26, 27, 39	11
2829 (c)	1	25	39
	2	25	40	23

BoU 1983/84:30

Innehåll

1 Sammanfattning 1

2 Propositionen 1

3 Motionerna 2

4 Yttranden m.m 5

5 Utskottet 5

5.1 Inledning 5

5.2 Prövningssystemet enligt vattenlagen m. m 7

5.2.1 Lagreglering av riktlinjerna i den fysiska rikspla neringen

5.2.2 Beslutsordningen vid vattenkraftsutbyggnad .... 9

5.3 Omfattningen av en plan om vattenkraftsutbyggnad 10

5.4 Planens närmare utformning m. m 13

5.4.1 Inledning 13

5.4.2 Överväganden angående vissa projekt 14

5.4.3 Övriga projekt som tagits upp i propositionen

eller i motioner 19

5.4.3.1 Propositionens förslag till plan som

mött invändningar i motioner 19

5.4.3.2 Projekt som enligt motioner bör ingå i

planen men som inte tagits med i propositionen
20

5.4.3.3 Projekt som enligt vissa motioner inte

bör komma till utförande 21

5.5 Övriga frågor 21

5.5.1 Minikraftverk 21

5.5.2 Utformningen av vattenkraftsskatten 22

5.5.3 Utnyttjande av investeringsfonder 23

5.5.4 Beslutsprocessen rörande vissa projekt 23

5.5.5 Samhällsinflytande 24

5.5.6 Utredning av vattenkraftsutbyggnadens roll för

näringslivet i Jämtland m. m 24

5.5.7 Beaktande av samernas intressen m. m 25

5.6 Hemställan 26

Reservationer

1 FRP-riktlinjerna avseende vissa älvsträckor m. m. (vpk) 29

2 Omfattningen av en plan om vattenkraftsutbyggnad (c), (fp),

(vpk) 30

3 Hårkan (c), (fp), (vpk) 32

4 Ammerånsöverledning m. m. (c), (fp), (vpk) 33

5 Hamre (c), (fp), (vpk) 35

6 Sikfors, Klippen, Van och Fliseryd (fp), (vpk) 35

7 Råneälven,Meåforsenm.fl. (vpk) 37

BoU 1983/84:30 82

8 Vojmån (motiveringen) (vpk) 37

9 Vargön (fp), (vpk) 37

10 Vemsjön, Gallejaur-Vargforsm. fl. (fp) 38

11 Vilhelmina, Björnåsen m. fl. (vpk) 39

12 Strängsforsen (vpk) 39

13 Jaurekaska (vpk) 40

14 Investeringar i minikraftverk (c) 40

15 Produktionstillskott från minikraftverk (vpk) 41

16 Vattenkraftsskatt (c) 41

17 Utnyttjande av investeringsfonder (vpk) 42

18 Upprustning av vissa vattenkraftverk i Gävleborgs län (vpk) ... 42

19 Beslutsprocessen rörande vissa projekt (vpk) 43

20 Samhällsinflytande (motiveringen) (m), (c) 43

21 Samhällsinflytande (vpk) 44

22 Utredning om vattenkraftsutbyggnadens roll i Jämtland m. m.

(c), (fp), (vpk) 44

23 Avvaktande av samerättsutredningen (c), (fp) 45

Särskilda yttranden

1 Energibalansens sammansättning och omfattning m. m. Birgitta

Hambraeus (c) 46

2 Lagreglering av riktlinjerna avseende den fysiska riksplanering en

(fp) 48

3 1983 års energikommittés förslag (c), (fp), (vpk) 48

4 Ändring av FRP-riktlinjerna m. m. avseende Edänge (m) 49

5 Vattenkraftens roll i energiproduktionen (fp) 49

Bilagor

Bilaga 1 Vid propositionen fogat och av utskottet tillstyrkt 50

förslag till lag om ändring i vattenlagen

Bilaga 2 I propositionen intaget förslag till plan för utbyggnad 52

av vattenkraften

Bilaga 3 Skatteutskottets yttrande SkU 1983/84:16 y 55

Bilaga 4 Jordbruksutskottets yttrande JoU 1983/84:5 y 57

Bilaga 5 Näringsutskottets yttrande NU 1983/84:10 y 61

Bilaga 6 Motionsyrkandenas behandling 80

minab/gotab 78664 Stockholm 1984