BoU 1983/84:26

Bostadsutskottets betänkande
1983/84:26

om anslag till länsstyrelserna m. m. (prop. 1983/84:100 delvis)
Sammanfattning

I betänkandet behandlas vad i budgetpropositionen föreslagits om anslag
till länsstyrelserna samt 29 motioner. I 19 av motionerna yrkas avslag på
regeringens förslag om avveckling av den regionala hemkonsulentorganisationen
fr. o. m. den 1 januari 1985.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om avveckling. I en reservation (c,
fp, vpk) yrkas bifall till motionerna och avslag på regeringens förslag.

I betänkandet behandlas även frågor om samordnad statlig länsförvaltning
samt om skatteförvaltningens organisation. Med anledning av motioner i
sammanhanget betonar utskottet vikten av att samordningen inom den
regionala statliga förvaltningen fördjupas och att sektoriseringen minskar.

Utskottet behandlar och avstyrker motioner om vissa resurstillskott samt
om besparingar på naturvårdsenheterna.

Inte heller kan utskottet acceptera vad i en motion (m) föreslagits om att
vissa av regeringen förordade förstärkningar bl. a. till mervärdeskatteenheterna
inte skulle förverkligas. En motion (c) om avveckling av statsbidrag till
kostnader för medborgarvittnen avstyrks också.

Reservationer har avgivits till förmån för motionerna.

Regeringens förslag om anslag till länsstyrelserna för budgetåret 1984/85
tillstyrks av utskottet.

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 15 (civildepartementet)
(s. 25-28 och 44-82)
dels föreslagit riksdagen att för budgetåret 1984/85 under trettonde
huvudtiteln anvisa till Länsstyrelserna m. m. ett förslagsanslag av

1 865 037 000 kr.,

dels såvitt nu är i fråga berett riksdagen tillfälle att ta del av vad i
regeringsprotokollet anförts i fråga om

1. ADB-beredningsgruppens och

2. länsdomstolskommitténs betänkanden.

2 Motionerna

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1983/84:

345 av Stig Josefson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen

1 Riksdagen 1983/84.19sami. Nr 26

BoU 1983/84:26

begär en parlamentariskt sammansatt utredning om möjligheterna att
omorganisera de lokala skattemyndigheterna till ”lokala samhällsmyndigheter”
med den inriktning som angivits i motionen (motionen överlämnad med
eget yttrande från skatteutskottet),

375 av Kjell Mattsson (c) vari - med hänvisning till motion 1983/84:374 -hemställs att riksdagen beslutar att statsbidraget till kostnader för medborgarvittnen
upphör,

430 av Paul Lestander (vpk) vari hemställs att riksdagen beslutar att, under
bil. 15, Civildepartementet, B 1, avseende länsstyrelsen i Norrbottens län,
anslå ett i förhållande till regeringens förslag med 300 000 kr. förhöjt belopp,
570 av Gunnar Björk i Gävle och Gunnel Jonäng (båda c) vari hemställs att
riksdagen i skrivelse till regeringen yrkar avslag på indragningen av
hemkonsulenttjänsten i Gävleborgs län,

572 av Martin Olsson m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag i proposition 1983/84:100, bil. 15, B 1, Länsstyrelserna
m. m. om avveckling av hemkonsulentorganisationen fr. o. m. den 1 januari
1985,

716 av Ulla Ekelund och Einar Larsson (båda c) vari hemställs att
riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1983/84:100 bil. 15, B 1,
Länsstyrelserna m. m. om avveckling av hemkonsulentorganisationen
fr. o. m. den 1 januari 1985,

901 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motion
1983/84:900 - hemställs att riksdagen till Länsstyrelserna m. m. för budgetåret
1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 1 869 037 000 kr.,

914 av Mona Saint Cyr (m) vari hemställs att riksdagen avslår förslaget i
proposition 1983/84:100 bil. 15 i vad gäller avskaffandet av hemkonsulentverksamheten,

1053 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c) vari hemställs att
riksdagen avslår regeringens förslag om avveckling av länsstyrelsernas
hemkonsulentorganisation fr. o. m. den 1 januari 1985,

1064 av Rosa Östh och Sture Korpås (båda c) vari hemställs att riksdagen
avslår regeringens förslag i proposition 1983/84:100 om avveckling av
hemkonsulentorganisationen fr. o. m. den 1 januari 1985,

1340 av Gunhild Bolander (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att statens insatser inom
konsumentpolitiken kvarstår och att den regionala organisationen inte
förändras,

1341 av Karl Boo (c) vari hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag
i proposition 1983/84:100, bil. 15, B 1, Länsstyrelserna m. m., om avveckling
av hemkonsulentorganisationen fr. o.m. den 1 januari 1985,

1348 av Per-Richard Molén och Håkan Stjernlöf (båda m) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om behovet av ökat samarbete på samhällsplaneringsområdet
mellan Västernorrlands och Gävleborgs län,

BoU 1983/84:26

1968 av Lilly Bergander (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om avvecklingen av
hemkonsulentorganisationen vid länsstyrelserna,

1969 av Lilly Bergander m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en utredning som skyndsamt kartlägger behovet av
särskilda resurser och andra åtgärder inom rekryteringsområdet för skatteförvaltningen,

1970 av Gunnar Björk i Gävle och Gunnel Jonäng (båda c) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
om en så rättvis fördelning som möjligt till länsstyrelserna med utgångspunkt
i befolkningstalen,

1980 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att
under B 1. Länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
av 1 845 037 000 kr., ett i förhållande till regeringens förslag minskat
anslag med 20 milj. kr.,

1986 av Stina Gustavsson m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag i proposition 1983/84:100 bil. 15 Länsstyrelserna m. m.
om avveckling av hemkonsulentverksamheten,

1987 av Ingrid Hemmingsson och Ann-Cathrine Haglund (båda m) vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om bibehållande av hemkonsulentverksamheten,

1990 av Kersti Johansson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag om avveckling av hemkonsulentorganisationen,

2000 av Elvy Nilsson (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om avvecklingen av
hemkonsulentorganisationen vid länsstyrelserna,

2011 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att hemkonsulentorganisationen skall behållas i
sin nuvarande omfattning,

2. att riksdagen med ändring i regeringens proposition 1983/84:100, bil.
15, Civildepartementet, B 1. Länsstyrelserna m. m. upptar ett i förhållande
till regeringens förslag med 2 500 000 kr. förhöjt anslag,

2404 av Gunilla André m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag i proposition 1983/84, bil. 15, B 1. Länsstyrelserna m. m.
om avveckling av hemkonsulentorganisationen fr. o. m. den 1 januari 1985,

2408 av Claes Elmstedt (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om den i budgetpropositionen
aviserade prövningen av den regionala skatteförvaltningens organisatoriska
anknytning till länsstyrelsen,

2410 av Siri Häggmark och Gullan Lindblad (båda m) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om den regionala hemkonsulentverksamheten och dess finansiering,

2412 av Linnea Hörlén och Hugo Bergdahl (båda fp) vari hemställs att
riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar bibehålla hemkonsu -

BoU 1983/84:26

lentverksamheten men med ändrad organisatorisk hemvist till hushållningssällskapen,

2413 av John Johnsson m.fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om en
försöksverksamhet med samordnad länsförvaltning m. m. i de bägge Skånelänen,

2415 av Inger Josefsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen avslår
regeringens förslag i proposition 1983/84:100 bil. 15, B 1. Länsstyrelserna
m. m. om avveckling av hemkonsulentorganisationen,

2420 av Rune Ångström (fp) vari hemställs att riksdagen avvisar förslaget
om avveckling av hemkonsulentverksamheten vid länsstyrelserna.

3 Yttranden

Bostadsutskottet har inhämtat yttrande från skatteutskottet om kronofogdemyndigheterna
och skatteförvaltningen, från lagutskottet om hemkonsulenterna
samt från jordbruksutskottet om länsstyrelsernas naturvårdsenheter.

Yttrandena har som bilagor fogats till detta betänkande.

4 Utskottet

4.1 Samordnad statlig länsförvaltning m. m.

Regeringen uppdrog i december 1983 åt statskontoret att med utgångspunkt
i en studie i Norrbottens län (Norrbottenstudien) utforma ett förslag
till samordnad statlig länsförvaltning och en från länsstyrelsen fristående
skatteförvaltning. I budgetpropositionen (bil. 15 s. 36-38) anför civilministern
bl. a. att åtgärder nu måste vidtas för att minska sektoriseringen och öka
samverkan inom den statliga förvaltningen, inte minst på regional nivå. En
utgångspunkt för statskontorets utredningsarbete anges i budgetpropositionen
vara att länsstyrelsen skall ges en central roll i länet. Vidare anförs att
länsstyrelsen på sikt bör kunna samordna en regional statlig verksamhet. En
förutsättning härför anges emellertid vara att länsstyrelsen främst koncentrerar
sig på uppgifter som rör länets utveckling. Vissa av länsstyrelsens
nuvarande detaljuppgifter bör därför på sikt kunna helt upphöra eller
överföras till andra myndigheter i länet. Genom en sådan ordning skulle
enligt vad i budgetpropositionen anförs sannolikt i flera fall en snabbare och
billigare handläggning erhållas. De uppgifter som skall åvila länsstyrelsen
bör enligt civilministerns uppfattning i första hand vara sådana där behov av
regional avvägning föreligger.

Statskontoret skall redovisa resultatet av utredningsarbetet till regeringen
senast vid utgången av år 1984.

I fyra motioner har tagits upp frågor som rör länsstyrelsens organisation,
resursfördelningen mellan länsstyrelserna m. m. och som bör behandlas i nu

BoU 1983/84:26

förevarande sammanhang. Det gäller motion 430 (vpk) om anslag till
länsstyrelsen i Norrbottens län, motion 1348 (m) om ökat samarbete på
samhällsplaneringsområdet mellan länsstyrelserna i Gävleborgs län och
Västernorrlands län, motion 1970 (c) om resursfördelningen till länsstyrelserna
samt motion 2413 (s) om länsförvaltningen i Skåne.

I den sistnämnda motionen - 2413 (s) - föreslås ett riksdagens tillkännagivande
till regeringen om vad i motionen anförts om försöksverksamhet med
samordnad länsförvaltning i de båda Skånelänen. Motionärerna anför att de
problem som finns i den nuvarande länsförvaltningen inte är avgränsade till
enbart Norrbottens län. Den nuvarande länsindelningen anges försvåra
möjligheterna till en rationell samhällsservice. En länsreform som tar sikte
inte bara på den inre strukturen utan även på den yttre är enligt motionärerna
nödvändig. Motionärerna anser att det kommer att ta ganska lång tid innan
lösningar motsvarande det väntade utfallet av Norrbottensstudien kan
genomföras i andra delar av landet. Avslutningsvis anför motionärerna att en
samordnad länsförvaltning är angelägen. Regeringen bör ta initiativ till att en
försöksverksamhet kommer till stånd och att denna förläggs till de båda
Skånelänen.

Med anledning av vad i propositionen och i motion 2413 (s) förordats vill
utskottet anföra följande. Enligt utskottets mening är det viktigt att
samverkan inom den statliga regionala förvaltningen fördjupas och att
sektoriseringen minskar. Det måste också anses motiverat att olika åtgärder
vidtas för att belysa hur en ökad samordning m. m. skall komma till stånd.
Såvitt utskottet kan bedöma torde underlag för kommande överväganden
härvidlag komma att erhållas när Norrbottenstudien avslutats.

Vad rör frågan i motion 2413 (s) om en försöksverksamhet i Skånelänen -en försöksverksamhet med delvis annorlunda inriktning och omfattning än
Norrbottensstudien - kan finnas anledning att överväga vad motionärerna
anfört om länsförvaltningens struktur och om vikten av en flexibel regional
administration. Enligt utskottets uppfattning bör emellertid avvaktas bl. a.
resultat av statskontorets utredning, beredningen av den och regeringens
uppfattning om hur arbetet i fortsättningen skall bedrivas i syfte att uppnå
den av regeringen förordade målsättningen beträffande inriktningen och
organisationen av den regionala statliga administrationen. Utskottet vill i
sammanhanget erinra om att statskontorets uppdrag skall redovisas senast
vid utgången av år 1984. Utskottet förutsätter att regeringen i lämpligt
sammanhang för riksdagen redovisar sin syn på behovet m. m. av eventuellt
ytterligare utredningsinsatser. I dessa fortsatta överväganden får som en
naturlig del anses ingå att bedöma behovet av att utsträcka den nu pågående
studien till att avse även andra län. Något riksdagens initiativ i frågan bör
sålunda inte nu komma i fråga. Med det anförda avstyrker utskottet motion
2413 (s).

I motion 430 (vpk) begärs en ökning av anslagsposten avseende länsstyrelsen
i Norrbottens län med 300 000 kr. i förhållande till regeringens förslag.

1* Riksdagen 1983/84.19sami. Nr 26

BoU 1983/84:26

Motionären anför att de medel som kan frigöras om hemkonsulentorganisationen
avvecklas bör återföras till länsstyrelsen mot bakgrund av att
Norrbottenstudien kan kräva resurser.

I den mån länsstyrelsen i Norrbottens län deltar i Norrbottenstudien i
sådan omfattning att särskilda medel är erforderliga utgår utskottet från att
regeringen beaktar detta i särskild ordning. Utskottet är inte berett föreslå
ökade medel enligt vad som föreslås i motionen. Frågan om avveckling av
hemkonsulentorganisationen behandlar utskottet nedan (avsnitt 4.3.2).

I motion 1348 (m) föreslås ett riksdagens tillkännagivande till regeringen
om vad i motionen anförts om behovet av ökat samarbete på samhällsplaneringsområdet
mellan länsstyrelserna i Västernorrlands län och Gävleborgs
län.

Utskottet, som ovan har anslutit sig till vad i budgetpropositionen
förordats om vikten av att åtgärder vidtas för att öka den inomregionala
samordningen, har självfallet ingen annan uppfattning när det gäller
samarbete m. m. över länsgränserna. I detta sammanhang bör erinras om vad
i länsstyrelseinstruktionen (1971:460, ändrad senast 1983:567) finns reglerat
om länsstyrelses uppgifter. I instruktionen (3 §) anges att det åligger
länsstyrelsen att ge noggrann akt på länets tillstånd och behov samt främja
länets utveckling och befolkningens bästa. I fråga som har betydelse även för
angränsande län skall länsstyrelsen främja det för länen gemensamma
intresset.

Vad motionärerna anfört om angelägenheten av att ett ökat samarbete
mellan länsstyrelserna i Gävleborgs län och Västernorrlands län inte bara
kan utan även bör komma till stånd om behov därav finns. Utskottet har
sålunda inte skäl förutsätta annat än att de båda länsstyrelserna eller de
berörda kommunerna tar de initiativ som enligt motionärerna kan behövas
för att uppnå den önskvärda samordningen inom samhällsplaneringen. Ett
riksdagens tillkännagivande är inte erforderligt. Motion 1348 (m) avstyrks
med hänvisning till vad nu anförts.

Resursfördelning till länsstyrelserna tas upp i motion 1970 (c). Enligt
motionärerna bör en så rättvis fördelning som möjligt till länsstyrelserna ske
med utgångspunkt i befolkningstalen.

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att ett samband finns
mellan invånarantalet i länet och personalresurserna på länsstyrelsen. Att ett
sådant samband finns framgår av budgetpropositionen (bil. 15 s. 56-80). I
detta avsnitt av budgetpropositionen framgår att de befolkningsmässigt
största länen också har flest inrättade tjänster vid länsstyrelsen, låt vara att
sambandet mellan antalet tjänster och befolkningstal inte är fullständigt
relaterat till varandra. Utskottet, som naturligtvis inte heller har någon
annan uppfattning än motionärerna om vikten av en så rättvis fördelning som
möjligt av resurserna till länsstyrelserna har inte skäl till annat antagande än
att denna princip vägleder budgetarbetet i regeringens kansli. Motion 1970
(c) avstyrks.

BoU 1983/84:26

4.2 Skatteförvaltningen

Beträffande skatteförvaltningens organisation kan vad civilministern i
budgetpropositionen anför (bil. 15 s. 37-38) sammanfattas på följande sätt.

Länsstyrelsens främsta uppgift bör vara, som också framgått ovan (avsnitt
4.1), att verka inom områden som rör länets utveckling och framtid.
Länsstyrelsen bör även ha ett samordnande ansvar för den regionala
statsförvaltningen.

Länsstyrelsens uppgifter bör i princip vara sådana att länsstyrelsen har en
reell möjlighet till påverkan samt att länsstyrelsen och dess ledning har
faktisk möjlighet att leda organisationen. Ett sådant synsätt anges medföra
överväganden som går ut på att pröva om skatteförvaltningens organisatoriska
anknytning till länsstyrelserna bör upphöra. Regeringen har givit statskontoret
i uppdrag att i samband med Norrbottenstudien undersöka lämpliga
former för en från länsstyrelsen fristående skatteadministration.

I budgetpropositionen (bil. 9 s. 15) anför finansministern att han som ett
komplement till Norrbottenstudien avser begära regeringens medgivande att
få tillkalla en särskild utredningsman för att utreda hur en från materiella
utgångspunkter effektiv styrning och samordning av hela skatteförvaltningen
skall utformas. Denna utredning har ännu inte fått sina direktiv.

I två motioner, motionerna 345 (c) och 2408 (c), tas upp frågor om den
regionala skatteförvaltningen. Skatteutskottet har yttrat sig över de båda
motionerna.

I motion 345 (c) begärs en utredning om möjligheterna att omorganisera
de lokala skattemyndigheterna till ”lokala samhällsmyndigheter” bestående
av den nuvarande lokala skattemyndigheten, erforderliga delar av avgiftsbyrån
inom riksförsäkringsverket, mervärdeskatte- och handelsregisterenheterna
inom länsstyrelserna, bolagsbyrån inom patent- och registreringsverket
samt punktskattesektionerna inom riksskatteverket m. fl. lämpliga myndigheter
och myndighetsenheter. Till att börja med bör - menar motionärerna
- handläggningen av arbetsgivaravgifterna överföras till de lokala
skattemyndigheterna. En sådan decentralisering skulle enligt deras uppfattning
vara till fördel för näringslivet, underlätta myndighetskontakterna för
enskilda och samtidigt underlätta kontrollen från myndigheternas sida.

I sitt yttrande över motionen anför skatteutskottet bl. a. att det finns
anledning anta att motionärernas synpunkter kommer att beaktas av den
utredning som finansministern aviserat även om denna utrednings uppgifter
kan förväntas bli mera begränsade och i någon mån av annat slag än vad
motionärerna begärt. Vidare erinrar skatteutskottet om vissa ytterligare
utredningar med anknytning till motionsförslaget. Sålunda undersöker
deklarationskontrollutredningen möjligheterna att decentralisera vissa uppgifter
från länsstyrelsen till den lokala skattemyndigheten. Kommissionen
mot ekonomisk brottslighet har i ett delbetänkande (SOU 1983:75) föreslagit
att en utredning tillsätts med uppgift bl. a. att undersöka möjligheterna till en
högre grad av samordning än f. n. avseende registrering av företag/arbetsgi -

BoU 1983/84:26

vare till olika skatter och avgifter. Slutligen erinrar skatteutskottet om att
riksdagens revisorer i en rapport har föreslagit en utredning om en ny
organisation på skatteområdet.

Med hänvisning till att de lokala skattemyndigheternas organisation och
verksamhet på senare tid uppmärksammats i flera sammanhang finns enligt
skatteutskottets uppfattning inte skäl begära en särskild utredning av det slag
motionärerna påkallat.

Bostadsutskottet som delar skatteutskottets uppfattning om att en utredning
inte nu bör tillsättas vill emellertid understryka vikten av att olika
åtgärder övervägs i syfte att ernå en rationell administration i de delar av
skatteförvaltningen m.m. som motionärerna aktualiserat. Utan att här ta
ställning till hur en sådan administration bör organiseras kan förutsättas att
överväganden görs om hur en mera decentraliserad myndighetsstruktur
beträffande skatte- och avgiftsområdet skall utformas. Av vad ovan redovisats
framgår att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på frågan. Det
torde kunna antas att regeringen, när erforderligt utredningsarbete avslutats
samt överväganden med anledning därav fullbordats, lämnar riksdagen sin
syn på frågan om administrationen m. m. på skatte- och avgiftsområdet. Med
hänvisning till vad nu anförts finner utskottet inte anledning föreligga att
tillstyrka motion 345 (c). Det bör även erinras om att riksdagens revisorer i en
rapport behandlat frågan om de lokala skattemyndigheterna m.m. En
sammanfattning av rapporten och ärendets fortsatta beredning lämnas i
bostadsutskottets betänkande BoU 1983/84:25 om anslag till kronofogdemyndigheterna
och de lokala skattemyndigheterna.

I motion 2408 (c) uttrycks tveksamhet mot civilministerns ovan redovisade
uppfattning om att det är erforderligt att pröva frågan om den regionala
skatteförvaltningens anknytning till länsstyrelsen. Om en sådan prövning ändå
görs är det enligt motionärens uppfattning angeläget att inte bara organisations-
och besparingsaspekten berörs utan även de regionalpolitiska konsekvenserna.
Vidare uttrycker motionären farhågor att mindre län helt kan
förlora den regionala skatteförvaltningen. Motionären föreslår ett tillkännagivande
om vad i motionen anförts om prövningen av den regionala
skatteförvaltningens organisatoriska anknytning till länsstyrelsen.

Skatteutskottet, vars yttrande sålunda omfattar även motion 2408 (c),
förutsätter att i sammanhanget relevanta frågor blir tillfredsställande belysta
i utredningsarbetet. Motionen bör därför avslås i riksdagen.

Bostadsutskottet har ovan givit uttryck för uppfattningen att det kan finnas
anledning att överväga olika delar av länsstyrelsens verksamhet. I ett sådant
sammanhang måste det anses naturligt att även länsstyrelsens skatteförvaltning
och då bl. a. dess organisatoriska tillhörighet prövas. Utskottet utgår
ifrån att i denna prövning kommer att övervägas hur vissa inte önskvärda
effekter skall förhindras samt i övrigt kommer att beaktas frågor med
anknytning även till vad i motion 2408 (c) anförts. Ett riksdagens tillkännagivande
bör därför inte nu göras.

BoU 1983/84:26

I proposition 1983/84:167 tas upp frågan om nya regler för uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare m.m. Denna proposition jämte motioner
med anledning därav har hänvisats till socialförsäkringsutskottet som ännu
inte behandlat den.

I propositionen anges att länsstyrelsernas uppbördsenheter och dataenheter
kommer att tillföras nya arbetsuppgifter. Drygt 100 tjänster bör enligt vad
som anförs i propositionen tillföras länsstyrelserna. De anslagsmässiga
konsekvenserna avseende budgetåret 1984/85 anges svåra att bedöma.
Eventuellt tillkommande behov avses täckas genom överskridande av
länsstyrelseanslaget.

4.3 Anslagsfrågor m. m.

4.3.1 Inledning

I budgetpropositionen (bil. 15 s. 50) anförs att länsstyrelsernas skatteavdelningar
samt uppbörds- och dataenheterna vid länsstyrelsen i Stockholms
län med hänvisning till verksamhetens art helt bör undantas från besparingar
enligt huvudförslaget. Huvudförslaget utgör pris- och löneomräknat anslag
för budgetåret 1983/84 minskat med 2 %.

För övrig verksamhet inom länsstyrelserna förordas att besparingarna tas
ut i form av riktade åtgärder. För budgetåret 1984/85 beräknas dessa
besparingar till 7,5 milj. kr. vilket motsvarar 1 % av berört anslag.

Anslagsposten för länsstyrelsernas organisationsnämnd har beräknats
enligt huvudförslaget.

I det följande behandlar utskottet de i propositionen föreslagna besparingarna
samt övriga anslagsfrågor i den mån dessa tagits upp i motioner.

4.3.2 Hemkonsulenterna

I budgetpropositionen föreslås en avveckling av den regionala hemkonsulentorganisationen
tr. o. m. den 1 januari 1985. Besparingarna beräknas till 5
milj. kr. för helår. Av dessa beräknas 2,5 milj. kr. kunna tas ut under
budgetåret 1984/85. Med anledning av förslaget i budgetpropositionen har
väckts 19 motioner. Innan utskottet redovisar motiven för förslaget i
propositionen, i motionerna och sitt ställningstagande finns anledning att
kort redogöra för hemkonsulentorganisationens uppbyggnad och nuvarande
omfattning m. m. Utskottet gör detta med utgångspunkt i vad lagutskottet i
sitt yttrande om hemkonsulentorganisationen till bostadsutskottet upplyst.

Hemkonsulentorganisationen började byggas upp omkring år 1910 i
hushållningssällskapens regi. År 1967 fördes hemkonsulenterna över till
lantbruksnämnderna. År 1970 överflyttades de till länsstyrelserna. Konsumentverket,
som inrättades år 1973, har sedan dess att svara för ledningen av
hemkonsulentverksamheten.

BoU 1983/84:26

Hemkonsulenterna som har ett övergripande ansvar för konsumentverksamheten
i det län där de verkar utgör ett komplement till den kommunala
konsumentverksamheten. De ger även service till konsumenter i kommuner
som saknar egen konsumentverksamhet. En betydande del av hemkonsulenternas
arbete avser utbildning inom skolan samt information till olika
yrkesgrupper och till speciella grupper såsom värnpliktiga AMU-elever m. fl.
Hemkonsulenterna bevakar hur konsumentverkets riktlinjer följs, övervakar
reklam och marknadsföring samt undersöker konsumenternas förhållanden
på olika områden.

Totalt 39 tjänster för hemkonsulenter finns vid länsstyrelserna. Av dessa är
9 tjänster vakanta. Minst 1 hemkonsulent finns i varje län.

Riksdagen har flera gånger tidigare och senast år 1983 (NU 1982/83:5 y,
CU 1982/83:23) behandlat frågor om hemkonsulenternas verksamhet. I den
mån i dessa sammanhang förslag om avveckling av hemkonsulentorganisationen
behandlats har dessa förslag avvisats av riksdagen.

I budgetpropositionen anför civilministern (bil. 15 s. 50-51) som motiv för
förslaget att avveckla hemkonsulentorganisationen att f. n. närmare 90 % av
landets befolkning har tillgång till konsumentrådgivning i den egna kommunen
och att hemkonsulenternas uppgifter när det gäller rådgivning sålunda
numera är av ringa omfattning. Deras huvudsakliga uppgifter-marknadsbevakning,
utredningar och kunskapsförmedlande uppgifter - bedrivs enligt
vad i budgetpropositionen anförs till stor del direkt i samarbete med
konsumentverket. En avveckling innebär att den konsumentpolitiska verksamheten
kommer att koncentreras till central statlig och lokal kommunal
nivå. Det bör särskilt övervägas om ytterligare stöd kan behöva ges till
kommunerna och hur samverkan mellan kommunerna och konsumentverket
skall utformas. Av budgetpropositionen framgår vidare (bil. 9 s. 70 och bil.
15 s. 51) att frågan om utformningen av kontakterna mellan konsumentverket
och kommunerna bör prövas av den konsumentpolitiska kommittén vars
arbete skall vara avslutat senast den 30 april 1985.

Finansministern anför i budgetpropositionen (bil. 9 s. 70) att konsekvenserna
på kommunal nivå av en avveckling av hemkonsulentorganisationen
får övervägas särskilt och att därvid får prövas om ytterligare stöd till
kommunerna från konsumentverket kan behöva ges. Konsumentverket har
fått i uppdrag att vidta de omedelbara åtgärder och lämna de förslag som
övergångsvis är påkallade.

Som anförs ovan har väckts ett stort antal motioner med anledning av det
nu refererade regeringsförslaget om en avveckling av hemkonsulentorganisationen.
I vissa av motionerna hemställs att riksdagen avslår förslaget om en
avveckling. Motionärerna anför som motiv för sina förslag bl. a. att
hemkonsulenternas arbete är värdefullt och omfattar utredningar, marknadsbevakning,
rapportering, utbildning och information samt samarbete
med den kommunala verksamheten och särskilt med kommuner som inte har
en utbyggd konsumentpolitisk verksamhet. I motionerna beskrivs olika

BoU 1983/84:26

aktiviteter m. m. som konsulenterna medverkar i eller ansvarar för. Som
exempel härpå nämns i några motioner konsulenternas medverkan i
grundskolan och högskolan som föreläsare, deras information till socialkontorens
personal m.fl. Vidare erinras om konsulenternas betydelse som
informatörer till konsumentverket.

I motionerna nämns även att den kommunala konsumentverksamheten
ännu inte är heltäckande; 77 av landets 284 kommuner anges inte ha någon
konsumentverksamhet. Vissa andra kommuner har personal som arbetar
med konsumentfrågor endast på deltid. Motionärerna erinrar även om den
sittande konsumentpolitiska utredningen samt om tidigare riksdagsuttalanden
om att hemkonsulentverksamheten bör bibehållas.

Vad nu sammanfattningsvis redovisats som motiv för att behålla hemkonsulenterna
kan hänföras till motionerna 570 (c), 572 (c), 716 (c), 1053 (c),
1064 (c), 1340 (c), 1341 (c), 1986(c), 1990(c),2011 (vpk) yrkande 1,2404 (c),
2415 (c) och 2420 (fp) i vilka yrkats avslag på regeringsförslaget om
avveckling. I den förstnämnda motionen har yrkandet begränsats och
innebär ett avslag på regeringens förslag att dra in hemkonsulenttjänsten i
Gävleborgs län. Även i motion 2412 (fp) förs fram ett avslagsyrkande med
tillägget att hemkonsulenterna organisatoriskt bör knytas till hushållningssällskapen.

I tre motioner - motionerna 914 (m), 1987 (m), 2410 (m) - hemställs att
hemkonsulenterna behålls men att kostnaderna för dem finansieras av
konsumentverket.

Även i motionerna 1968 (s) och 2000 (s) tas upp frågan om hemkonsulenterna.
I den förstnämnda motionen förordas att den konsumentpolitiska
utredningen ges i uppdrag att pröva frågan medan i den sistnämnda anförs att
det är viktigt att, vid en eventuell avveckling av organisationen, ta till vara
den resurs som hemkonsulenterna utgör i konsumentverksamheten. En plan
för hur detta skall ske föreslås åläggas konsumentpolitiska kommittén.

Slutligen bör noteras vad i motion 1980 (m) anförts om att de besparingar
på länsstyrelseanslaget som regeringen fört fram accepteras av motionärerna.

Som framgått ovan och av lagutskottets yttrande som bilagts detta
betänkande har riksdagen vid skilda tillfällen uttalat att hemkonsulenterna
har viktiga arbetsuppgifter på det konsumentpolitiska området, låt vara att
dessa uppgifter framför allt under den senaste 10-årsperioden minskat i
omfattning genom utbyggnaden av den lokala, kommunala, konsumentrådgivningen.
Från de utgångspunkter bostadsutskottet närmast har att beakta
vill utskottet peka på vad lagutskottet anfört om att hemkonsulenternas
organisatoriska anknytning till länsstyrelserna kan vara mindre lämplig.
Förslaget om en avveckling av hemkonsulenterna ligger också i linje med de
principer som enligt regeringens uppfattning på sikt bör vägleda utformningen
av den regionala statliga förvaltningen och som bl. a. innebär att

BoU 1983/84:26

länsstyrelsen i första hand skall svara för uppgifter där behov av regional
avvägning föreligger.

Det finns sålunda skäl för en anslutning till tanken på att hemkonsulenternas
organisatoriska anknytning till länsstyrelsen bör upphöra. Det finns
också motiv för att riksdagen nu, dvs. utan att avvakta resultatet av den
konsumentpolitiska kommittén, fattar beslut om avveckling. Resultatet av
kommitténs arbete och beredningen av det kan, som lagutskottet anfört,
väntas föreligga tidigast om två år. Huruvida ett beslut om avveckling bör
kombineras med skyndsamma överväganden om hur och i vilken omfattning
den resurs som hemkonsulenterna utgör bäst skall tas till vara t. ex. inom
ramen för konsumentverkets organisation är en fråga som primärt faller
inom lagutskottets beredningsområde. Bostadsutskottet vill dock, med
anledning av vissa motionsvis framförda förslag om konsumentpolitiska
kommitténs roll i sammanhanget erinra om att konsumentverket har fått i
uppdrag att pröva vilka åtgärder som övergångsvis är påkallade med
anledning av en indragning av hemkonsulenttjänsterna. Vad i motionerna
1968 (s) och 2000 (s) föreslagits om ytterligare prövning av frågan får anses
tillgodosett genom det uppdrag som givits konsumentverket. Motionerna
1968 (s) och 2000 (s) avstyrks med hänvisning till vad nu anförts. Med den
inställning utskottet förordat ovan och som innebär att hemkonsulenternas
organisatoriska anknytning till länsstyrelserna bör upphöra är det mindre
lämpligt att inom ramen för den statliga regionala förvaltningen tillskapa en
ny konsumentpolitisk funktion.

Utskottet vill i detta sammanhang stryka under vad finansministern anfört
om att ytterligare stöd till kommunerna från konsumentverket kan behöva
ges med anledning av avvecklingen. Bostadsutskottet anser mot bakgrund av
detta uttalande, att besparing avseende länsstyrelseanslaget såvitt nu är i
fråga kommer att kunna förverkligas redan under budgetåret 1984/85. Det
finns inte anledning för bostadsutskottet att utöver vad ovan anförts gå in på
frågan om stöd från konsumentverket till kommunerna skall utgå i samband
med avvecklingen eller om storleken och utformningen av ett eventuellt stöd.
Det ankommer dessutom inte på bostadsutskottet att handlägga de konsumentpolitiska
frågorna.

Enligt vad utskottet erfarit har konsumentverket den 16 april 1984
redovisat resultatet av sina överväganden och därvid bl. a. föreslagit att 13
tjänster på handläggarnivå samt 2,6 årsarbetskrafter för biträdeshjälp tillförs
konsumentverket så att de arbetsuppgifter för hemkonsulenter som verket
bedömer särskilt nödvändiga kan fortsättas även om förslaget i budgetpropositionen
förverkligas. Konsumentverket anför vidare att ett tillskott på 1,25
milj. kr. till verkets budget fordras för nästa budgetår. För helt budgetår har
verket beräknat sina kostnader till 2,5 milj. kr.

Vad i motionerna 914 (m), 1987 (m) och 2410 (m) föreslagits om
finansieringen av en hemkonsulentverksamhet m. m. kommer sålunda att
ytterligare övervägas. Vad i motionerna förordats ligger delvis i linje med

BoU 1983/84:26

konsumentverkets förslag. De kommande övervägandena bör inte föregripas.
Motionerna avstyrks sålunda i den mån frågan faller inom bostadsutskottets
beredningsområde.

Vad utskottet ovan anfört om att hemkonsulentorganisationen bör
avvecklas innebär ett avslag på övriga motioner som behandlas i detta
avsnitt, dvs. motionerna 570 (c), 572 (c), 716 (c), 1053 (c), 1064 (c), 1340 (c),
1341 (c), 1986 (c), 1990(c), 2011 (vpk) yrkande 1,2404 (c), 2415 (c) och2420
(fp). Vad i motion 2412 (fp) anförts om att hemkonsulenterna organisatoriskt
skall knytas till hushållningssällskapen saknar aktualitet med hänvisning till
utskottets nu redovisade inställning. Även denna motion avstyrks.

4.3.3 Naturvårdsenheterna

För att stärka tillsynsresurserna vid naturvårdsenheterna har beräknats att
länsstyrelserna bör tillföras ytterligare 4 milj. kr.

I motion 900 (fp) anförs att länsstyrelsernas naturvårdsenheter drabbats av
betydande nedskärningar till följd av en restriktiv budgetprövning, något
som enligt motionärerna inneburit att kravet att utföra lagstadgade uppgifter
på många håll inte kunnat uppfyllas. Inte heller har det varit möjligt för
naturvårdsenheterna att sköta den förebyggande miljövården. Med anledning
av vad i motionen anförts föreslås i motion 901 (fp) att ytterligare 4 milj.
kr. tillförs länsstyrelsernas naturvårdsenheter.

Även i motion 1980 (m) tas upp frågan om resursförstärkningen till
naturvårdsenheterna. I denna motion yrkas avslag på regeringens förslag.

Jordbruksutskottet som yttrat sig över motion 901 erinrar bl. a. om att
riksdagen hösten 1983 beslutat om en särskild avgift för prövning och tillsyn
enligt miljöskyddslagen (prop. 1983/84:40 bil. 7, JoU 15). Avgifterna avses
täcka koncessionsnämndens, länsstyrelsernas och naturvårdsverkets kostnader
i samband med prövningen enligt miljöskyddslagen liksom kostnaderna
för myndigheternas tillsyn. I budgetpropositionen har regeringen under
jordbruksdepartementets huvudtitel beräknat ökade medel till koncessionsnämnden
för miljöskydd och till särskilda undersökningar inom miljövårdsområdet.

Jordbruksutskottet anför sammanfattningsvis att prövning och tillsyn
enligt miljöskyddslagen är en viktig del i en aktiv miljöpolitik. Med hänsyn
till i budgetpropositionen föreslagna resursförstärkningar avseende miljövårdsarbetet
är jordbruksutskottet dock inte berett förorda någon ytterligare
höjning av anslaget till länsstyrelserna för nu ifrågavarande ändamål.

Liksom jordbruksutskottet anser bostadsutskottet att tillsynen m. m.
enligt miljöskyddslagstiftningen är viktig. Det ovan redovisade regeringsförslaget
samt de övriga resursförstärkningar som förordas i budgetpropositionen
är ett uttryck för denna uppfattning. Enligt bostadsutskottets mening
är det emellertid nödvändigt att i en samhällsekonomiskt ansträngd situation
göra en prioritering mellan i sig angelägna önskemål. Den förstärkning av

1** Riksdagen 1983184.19sami. Nr26

BoU 1983/84:26

länsstyrelsernas naturvårdsenheter som förordas i budgetpropositionen får
anses rimlig och motiverad. Utskottet är sålunda inte berett tillstyrka vad i
motion 901 (fp) föreslagits om ytterligare medelsförstärkning till naturvårdsenheterna
eller vad i motion 1980 (m) föreslagits om att den i budgetpropositionen
förordade förstärkningen inte skall komma till stånd. Motionerna
avstyrks, den senare såvitt nu är i fråga.

4.3.4 Övriga anslagsfrågor

Beträffande vissa övriga förstärkningar på länsstyrelserna har i budgetpropositionen
ett medelstillskott om 1,1 milj. kr. beräknats för länsstyrelsernas
arbetsuppgifter enligt lagen (1981:1243) om vård av missbrukare i vissa fall.
Ett tillskott om 2,9 milj. kr. har beräknats för att göra det möjligt att
permanenta vissa tjänster vid priskontoren och låta tjänsterna ingå i den
ordinarie organisationen. 6 milj. kr. har beräknats som en förstärkning av
mervärdeskatteenheterna, och 2,2 milj. kr. för den granskning av företag
som påförts vinstdelningsskatt enligt beslutet om löntagarfonder. Slutligen
har ett tillskott om 0,8 milj. kr. beräknats för kostnadstäcking av ett avtal om
lönegradsplacering av vissa tjänster vid mervärdeskatteenheterna i storstadslänen.

I motion 1980 (m) yrkas avslag på samtliga ovan redovisade förstärkningar.
Motionärerna anför att löntagarfonderna bör avvecklas liksom priskontoren.
Övriga medelstillskott som avser vissa ökade arbetsuppgifter bör enligt
motionärernas uppfattning kunna klaras inom ramen för nuvarande medelstilldelning.
Utöver avslag på de i budgetpropositionen förordade medelstillskotten
föreslår motionärerna en minskning av länsstyrelseanslaget med 3
milj. kr. Denna minskning kan exempelvis göras inom planenheterna och
lantmäterienheterna. Belastningen på dessa enheter anges i många fall inte
vara särskilt stor.

Utskottet delar den bedömning av behovet av vissa medelstillskott till
länsstyrelserna som görs i budgetpropositionen. Enligt utskottets uppfattning
är förslagen i motion 1980 (m) föga underbyggda. Utskottet anser det
viktigt att de åtaganden statsmakterna lägger på länsstyrelserna följs upp
genom att länsstyrelserna i erforderlig omfattning och med hänsyn till det
samhällsekonomiska utrymmet ges de resurser som befinns nödvändiga.
Utskottet kan heller inte dela motionärernas uppfattning om att det skulle
vara möjligt att i någon nämnvärd omfattning minska den del av länsstyrelseanslaget
som avser planenheterna och lantmäterienheterna. Motionärerna
har inte närmare redogjort för hur de av dem förordade besparingarna på
dessa enheter skall förverkligas. Enligt utskottets uppfattning är förslaget i
motionen alltför översiktligt och opreciserat för att kunna läggas till grund för
ställningstaganden om besparingar på länsstyrelseanslaget. Motion 1980 (m)
avstyrks såvitt nu är i fråga.

Enligt vad som framgår av budgetpropositionen (bil. 15 s. 82) har medel

BoU 1983/84:26

för statsbidrag till kostnader för medborgarvittnen enligt lagen (1981:324) om
medborgarvittnen beräknats på anslaget till länsstyrelserna för denna
verksamhet i Stockholms, Göteborgs och Malmö polisdistrikt. Enligt vad
utskottet erfarit har 1 milj. kr. beräknats för nästa budgetår.

I motion 375 (c) hemställs att statsbidraget upphör. Motionären motiverar
sitt förslag bl. a. med att systemet med medborgarvittnen i princip är
felaktigt. Oavsett om systemet behålls bör dock statsbidraget avvecklas.

Lagen (1981:324) om medborgarvittnen ger kommunerna en rätt men inte
en skyldighet att utse medborgarvittnen. Riksdagen beslöt år 1981 (JuU
1980/81:24, CU 1980/81:32) att ett system med medborgarvittnen borde
byggas ut samt att verksamheten i de tre ovan nämnda kommunerna borde
finansieras genom statsbidrag.

Från de utgångspunkter bostadsutskottet närmast har att beakta finns inte
anledning förorda att detta beslut nu ändras. Motion 375 (c) avstyrks
sålunda. Till justitieutskottet har hänvisats motion 374 (c) i vilken föreslås att
systemet med medborgarvittnen skall upphöra. Denna motion har ännu inte
behandlats av riksdagen. Om riksdagen beslutar bifalla motion 374 (c) får
anslaget till länsstyrelserna för nästa budgetår minskas med 1 milj. kr.

Utskottet har ovan tillstyrkt regeringens förslag om förändringar avseende
anslaget till länsstyrelserna och avstyrkt däremot ställda motioner. I motion
2011 (vpk) yrkande 2 tas frågan om anslag upp särskilt. Med hänvisning till
vad ovan anförts (avsnitt 4.3.2) avstyrks detta yrkande. Även vad i
motionerna 375 (c), 430 (vpk), 570 (c), 572 (c), 716 (c), 901 (fp), 1053 (c),
1064 (c), 1340 (c), 1341 (c), 1980 (m), 1986 (c), 1990 (c), 2404 (c), 2412 (fp),
2415 (c) och 2420 (fp) avstyrks med hänvisning till utskottets ovan redovisade
ställningstagande. Regeringens anslagsberäkning tillstyrks sålunda.

Vad som anförts om anslag i övrigt till länsstyrelserna m. m. har inte givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

4.4 Övriga frågor

I motion 1969 (s) begärs att en utredning tillsätts med uppgift att kartlägga
behovet av särskilda resurser och andra åtgärder inom rekryteringsområdet
för skatteförvaltningen.

Skatteutskottet har i sitt yttrande upplyst att regeringen nyligen givit
riksskatteverket i uppdrag att utreda den i motionen aktualiserade frågan.
Med hänvisning härtill anser skatteutskottet att motionen bör avstyrkas av
bostadsutskottet.

Vad i motionen föreslagits får anses tillgodosett genom regeringens
uppdrag till riksskatteverket. Bostadsutskottet delar skatteutskottets uppfattning
om att motionens syfte får anses tillgodosett. Motionen 1969 (s)
avstyrks sålunda.

I budgetpropositionen har medel beräknats för en överdirektör vid
länsstyrelsernas organisationsnämnd. Utskottet har ingen erinran mot detta

Rättelse: S. 16,18, 22 och 23. Se text nederst på resp. sida.

BoU 1983/84:26

och förordar att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta en tjänst som
överdirektör vid länsstyrelsernas organisationsnämnd med beteckningen Ce.

Utskottet har heller ingen erinran mot vad i budgetpropositionen anförts
om ADB-beredningsgruppens och länsdomstolskommitténs betänkanden.
Budgetpropositionen i denna del bör av riksdagen läggas till handlingarna.

4.5 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande försöksverksamhet i de båda Skånelänen att riksdagen
avslår motion 1983/84:2413,

2. beträffande anslagsposten avseende länsstyrelsen i Norrbottens län
att riksdagen bifaller vad i regeringsprotokollet förordats och
avslår motion 1983/84:430 såvitt nu är i fråga,

3. beträffande ökat samarbete på samhällsplaneringsområdet mellan
länsstyrelserna i Västernorrlands län och Gävleborgs län att riksdagen
avslår motion 1983/84:1348,

4. beträffande fördelning till länsstyrelserna med utgångspunkt i
befolkningstalen att riksdagen avslår motion 1983/84:1970,

5. beträffande lokala samhällsmyndigheter att riksdagen avslår motion
1983/84:345,

6. beträffande den regionala skatteförvaltningens anknytning till länsstyrelsen
att riksdagen avslår motion 1983/84:2408,

7. beträffande avveckling av den regionala hemkonsulentorganisationen
m. m. att riksdagen bifaller vad i regeringsprotokollet förordats
och avslår motionerna 1983/84:570, 572, 716, 914, 1053,1064,
1340, 1341, 1986, 1990, 2404, 2412, 2415 och 2420 samtliga
motioner såvitt nu är i fråga samt motionerna 1983/84:1968,1987,
2000, 2011 yrkande 1 och 2410,

8. beträffande tillsynsresurserna vid naturvårdsenheterna att riksdagen
bifaller vad i regeringsprotokollet förordats och avslår motionerna
1983/84:901 och 1980 båda motionerna såvitt nu är i fråga,

9. beträffande vissa övriga förstärkningar på länsstyrelserna att riksdagen
bifaller vad i regeringsprotokollet förordats och avslår
motion 1983/84:1980 såvitt nu är i fråga,

10. beträffande statsbidrag till kostnader för medborgarvittnen att
riksdagen bifaller vad i regeringsprotokollet förordats och avslår
motion 1983/84:375 såvitt nu är i fråga,

11. beträffande anslag att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
förordats och med avslag på motionerna 1983/84:375, 430,
570, 572, 716, 901, 914,1053, 1064, 1340, 1341, 1980, 1986, 1990,
2404, 2412, 2415 och 2420 samtliga motioner såvitt nu är i fråga
samt motion 1983/84:2011 yrkande 2 till Länsstyrelserna m. m. för
budgetåret 1984/85 under trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 1 865 037 000 kr.,

Rättelse: Rad 5 i mom. 7: 914, flyttas till rad 3
Mom. 11 Tillkommer 914,

BoU 1983/84:26

12. beträffande åtgärder inom rekryteringsområdet för skatteförvaltningen
att riksdagen avslår motion 1983/84:1969,

13. beträffande länsstyrelsernas organisationsnämnd att riksdagen med
anledning av vad i regeringsprotokollet förordats bemyndigar
regeringen att vid länsstyrelsernas organisationsnämnd inrätta en
tjänst som överdirektör med beteckningen Ce,

14. beträffande ADB-beredningsgruppens och länsdomstolskommitténs
betänkanden att riksdagen lägger till handlingarna vad i
budgetpropositionen anförts.

Stockholm den 26 april 1984

På bostadsutskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Magnus Persson (s), Ivar Nordberg (s), Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Margareta Gard (m),
Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Erik
Olsson (m) och Rune Evensson (s).

Reservationer

1. Avveckling av den regionala hemkonsulentorganisationen m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och
Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 11 börjar ”Sorn framgått”
och på s. 13 slutar ”motion avstyrks” bort lyda:

Med anledning av vad i motionerna anförts och mot bakgrund av vad ovan
redovisats om den regionala hemkonsulentorganisationen samt med hänvisning
till vad som anförts i en avvikande mening (c, vpk) till lagutskottets
yttrande vill bostadsutskottet anföra följande.

Hemkonsulenterna fullgör viktiga uppgifter och har det övergripande
ansvaret för konsumentverksamheten i länen. Eftersom den kommunala
konsumentpolitiska verksamheten ännu inte är fullt utbyggd har hemkonsulenterna
viktiga arbetsuppgifter även på lokal nivå.

Vidare bör erinras om att frågan om hur bl. a. den regionala konsumentpolitiska
verksamheten skall organiseras övervägs av den konsumentpolitiska
kommittén vars betänkande kan väntas under våren 1985.

Liksom lagutskottet anser bostadsutskottet det synnerligen anmärkningsvärt
att regeringen föreslagit att den regionala hemkonsulentverksamheten
skall avvecklas fr. o. m. den 1 januari 1985. Det finns goda skäl att avvakta

BoU 1983/84:26

resultatet av den konsumentpolitiska kommitténs förslag samt den fortsatta
beredningen av förslaget.

Inte minst i tider av ekonomisk åtstramning är det betydelsefullt att
konsumenterna genom information och rådgivning kan få tillgång till den
resurs som en regional konsumentpolitisk verksamhet utgör.

Det finns anledning för riksdagen att uttala att den regionala hemkonsulentorganisationen
skall vara kvar.

Utskottet vill erinra om att konsumentverkets förslag om en alternativ
organisation om den nuvarande hemkonsulentverksamheten avvecklas innebär
en årskostnad om ca 2,5 milj. kr. Den i budgetpropositionen förutsedda
besparingen kommer sålunda att förverkligas endast till hälften varför även
besparingsmotivet får anses i hög grad ha förlorat i styrka.

Bostadsutskottet förordar därför att riksdagen med anledning av vad i
motionerna 570 (c), 572 (c), 716 (c), 914 (m), 1053 (c), 1064 (c), 1340 (c),
1341 (c), 1986 (c), 1990 (c), 2011 (vpk) yrkande 1,2404 (c), 2412 (fp), 2415 (c)
och 2420 (fp) föreslagits som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionerna anförts om ett bibehållande av hemkonsulentorganisationen.

Några tilläggsdirektiv till konsumentpolitiska kommittén är inte erforderliga.
Inte heller finns - vid ett riksdagens bifall till vad bostadsutskottet nu
förordat - anledning att överväga formerna för en ändrad finansiering inom
hemkonsulentverksamheten.

Vad i motionerna 1968 (s) och 2000 (s) föreslagits om tilläggsdirektiv till
konsumentpolitiska kommittén liksom vad i motionerna 1987 (m) och 2410
(m) föreslagits om finansiering av hemkonsulentverksamheten avstyrks
sålunda.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande avveckling av den regionala hemkonsulentorganisationen
m. m. att riksdagen med anledning av vad i regeringsprotokollet
förordats och motionerna 1983/84:570, 572, 716, 914, 1053,
1064, 1340, 1341, 1986, 1990, 2404, 2412, 2415 och 2420 samtliga
motioner såvitt nu är i fråga och motion 1983/84:2011 yrkande 1
samt med avslag på motionerna 1983/84:1968,1987,2000 och 2410
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Tillsynsresurserna vid naturvårdsenheterna

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Kerstin Ekman (fp)
anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar ”Liksom
jordbruksutskottet” och på s. 14 slutar ”i fråga” bort lyda:

Prövningen och tillsynen enligt miljöskyddslagen är en viktig del i en aktiv
miljöpolitik. Det finns naturligtvis anledning att se positivt på de anslagshöjningar
för verksamheten som förordas i jordbruks- och civildepartementens

Rättelse: Rad 23: 914 (m), flyttas till rad 14
Rad 32: 914, flyttas till rad 29

BoU 1983/84:26

bilagor till budgetpropositionen. Emellertid har, som framgår av motion 900
(fp), länsstyrelsernas naturvårdsenheter drabbats av betydande nedskärningar
under de senaste åren. Liksom i en avvikande mening till jordbruksutskottets
yttrande tillstyrker bostadsutskottet förslaget i motion 901 (fp) om
att naturvårdsenheterna tillförs ytterligare 4 milj. kr. utöver den av
regeringen föreslagna höjningen.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande tillsynsresurserna vid naturvårdsenheterna att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:901 såvitt nu är i fråga och med
anledning av vad i regeringsprotokollet förordats samt med avslag
på motion 1983/84:1980 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. Tillsynsresurserna vid naturvårdsenheterna

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 13 börjar ”Liksom
jordbruksutskottet” och på s. 14 slutar ”i fråga” bort lyda:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1980 (m) och som
bl. a. innebär att de förstärkningar till länsstyrelsernas naturvårdsenheter
som förordas i budgetpropositionen inte bör förverkligas. Även om det kan
hävdas att förstärkningarna i och för sig är motiverade är det angeläget att -inte minst i den nuvarande samhällsekonomiskt ansträngda situationen -noga överväga alla utgifter. Enligt utskottets uppfattning leder sådana
överväganden bl. a. till att de i budgetpropositionen förordade tillkommande
resurserna till naturvårdsenheterna inte kan accepteras.

Det nu anförda innebär vidare att utskottet inte kan ställa sig bakom
förslaget i motion 901 (fp) som ju innebär förstärkningar utöver regeringsförslaget.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande tillsynsresurserna vid naturvårdsenheterna att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:1980 såvitt nu är i fråga och med
anledning av vad i regeringsprotokollet förordats samt med avslag
på motion 1983/84:901 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Vissa övriga förstärkningar på länsstyrelserna

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 14 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”i fråga” bort lyda:

BoU 1983/84:26

Den restriktivitet som måste prägla budgeten för nästa budgetår har lett
utskottet till uppfattningen att av regeringen föreslagna förstärkningar på
länsstyrelserna inte bör förverkligas. Det gäller medelstillskottet om 1,1 milj.
kr. avseende länsstyrelsernas uppgifter enligt lagen (1981:1243) om vård av
missbrukare i vissa fall samt ett förordat medelstillskott om 6 milj. kr. till
mervärdeskatteenheterna.

Arbetsuppgifterna för dessa ändamål får klaras inom ramen för den
nuvarande medelstilldelningen.

Vad beträffar medelstillskottet om 2,9 milj. kr. i avsikt att permanenta
vissa tjänster vid priskontoren bör erinras om att riksdagen år 1982 (CU
1981/82:40) beslöt avveckla dessa tjänster. Det finns inte tillräckliga skäl
frångå detta beslut. Tjänsterna bör avvecklas och inte permanentas.
Regeringsförslag är i denna del uttryck för en ryckighet som inte bör prägla
regeringens handlande. Inte heller kan utskottet stödja det förordade
medelstillskottet om 2,2 milj. kr. för den granskning av företag som påförts
vinstdelningsskatt enligt beslutet om löntagarfonder. Beslutet om löntagarfonder
bör snarast omprövas. Skäl saknas att tillföra länsstyrelserna resurser
för verksamheten. Vidare finns det enligt utskottets uppfattning både
möjligheter och motiv för ytterligare besparingar exempelvis inom planenheterna
och lantmäterienheterna.

Vad nu anförts innebär en anslutning till vad i motion 1980 (m) föreslagits
om besparingar. Med hänvisning till det ovan anförda bör länsstyrelseanslaget
minskas med 16 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande vissa övriga förstärkningar på länsstyrelserna att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:1980 såvitt nu är i fråga och
med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Vissa övriga förstärkningar på länsstyrelserna

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Kerstin Ekman (fp)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 14 som börjar ”Utskottet
delar” och slutar ”i fråga” bort lyda:

Enligt utskottets uppfattning finns inte skäl tillföra länsstyrelserna medel
för den granskning av företag som påförts vinstdelningsskatt enligt beslutet
om löntagarfonder. Detta beslut bör snarast omprövas.

Inte heller bör vissa tjänster vid priskontoren permanentas. Utskottet har
tidigare - år 1982 - (CU 1981/82:40) anslutit sig till dåvarande regeringens
förslag om besparingar vid priskontoren om indragning av dessa tjänster. Det
saknas anledning för riksdagen att ompröva detta beslut.

BoU 1983/84:26

Vad nu anförts innebär en minskning av länsstyrelseanslaget med 5,1 milj.
kr.

Motion 1980 (m) tillstyrks i motsvarande del.

dels utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande vissa övriga förstärkningar på länsstyrelserna att riksdagen
med anledning av motion 1983/84:1980 såvitt nu är i fråga
och med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Statsbidrag till kostnader för medborgarvittnen

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Bertil Danielsson (m),
Margareta Gard (m) och Erik Olsson (m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 15 som börjar ”Från de” och
slutar ”1 milj. kr.” bort lyda:

Riksdagen beslöt år 1981 att verksamhet med medborgarvittnen i Stockholms,
Göteborgs och Malmö polisdistrikt skulle stödjas med statsbidrag.
Frågan om ett system med medborgarvittnen faller närmast under justitieutskottets
beredning. Såvitt rör statsbidrag till verksamheten förordar bostadsutskottet
att medel för verksamheten inte beräknas för nästa budgetår.
Därmed uppnås en besparing om 1 milj. kr. på länsstyrelseanslaget för nästa
budgetår. Motion 375 (c) tillstyrks sålunda.

I sammanhanget kan erinras om att i den till justitieutskottet hänvisade
motionen 374 (c) förordats att verksamheten med medborgarvittnen skall
upphöra. Denna motion har ännu inte behandlats av riksdagen. Oavsett
riksdagens beslut med anledning av denna motion bör anslaget minskas på
sätt som föreslagits i motion 375 (c).

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande statsbidrag till kostnader för medborgarvittnen att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:375 såvitt nu är i fråga och
med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Anslag

Rolf Dahlberg, Bertil Danielsson, Margareta Gard och Erik Olsson (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 3, 4 och 6 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 15 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”tillstyrkt sålunda” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt motionerna 375 (c) och 1980 (m). Därmed bör
anslaget till länsstyrelserna för nästa budgetår minskas med 21 milj. kr. i
förhållande till regeringens förslag.

BoU 1983/84:26

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande anslag att riksdagen med bifall till motionerna 1983/
84:375 och 1980 båda motionerna såvitt nu är i fråga, med
anledning av vad i regeringsprotokollet förordats samt med avslag
på motionerna 1983/84:430, 570, 572, 716, 901, 914, 1053, 1064,
1340, 1341, 1986, 1990, 2404, 2412, 2415 och 2420 samtliga
motioner såvitt nu är i fråga och motion 1983/84:2011 yrkande 2 till
Länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1984/85 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 844 037 000 kr.,

8. Anslag

Birgitta Hambraeus (c) och Kerstin Ekman (fp) anser - under förutsättning
av bifall till reservationerna 1, 2 och 5 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 15 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”tillstyrks sålunda” bort lyda:

Ovan har utskottet anslutit sig till motion 901 (fp) om ytterligare medel till
länsstyrelsernas naturvårdsenheter. Utskottet har även tillstyrkt motioner
om bibehållande av den regionala hemkonsulentorganisationen. Utskottet
har också delvis tillstyrkt motion 1980 (m) något som innebär en minskning
av länsstyrelseanslaget med 5,1 milj. kr. i jämförelse med regeringens
förslag.

Vad utskottet förordat innebär att länsstyrelseanslaget bör räknas upp
med 1,4 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande anslag att riksdagen med bifall till motionerna 1983/
84:430, 570, 716, 901, 914, 1053, 1064, 1340, 1341, 1986, 1990,
2404,2412,2415 och 2420 samtliga motioner såvitt nu är i fråga och
motion 1983/84:2011 yrkande 2, med anledning av vad i regeringsprotokollet
förordats och motion 1983/84:1980 såvitt nu är i fråga
samt med avslag på motion 1983/84:375 såvitt nu är i fråga till
Länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1984/85 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 866 437 000 kr.,

9. Anslag

Kjell A. Mattsson (c) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna
1, 2, 5 och 6 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 15 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”tillstyrks sålunda” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt motioner i vilka förordas att den regionala
hemkonsulentorganisationen även i fortsättningen organisatoriskt skall

Rättelse: Raderna 5 och 25 Tillkommer: 914,

BoU 1983/84:26

tillhöra länsstyrelserna samt att naturvårdsenheterna skall tillföras 4 milj. kr.
utöver regeringens förslag. Utskottet har vidare tillstyrkt motion 375 (c) om
att statsbidrag för verksamheten med medborgarvittnen skall upphöra samt
motion 1980 (m) delvis om vissa besparingar.

Sammantaget innebär dessa förslag att länsstyrelseanslaget för nästa
budgetår räknas upp med 0,4 milj. kr. i förhållande till regeringens förslag.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande anslag att riksdagen med bifall till motionerna 1983/
84: 375, 430, 570, 572,716,901,914,1053,1064,1340,1341,1986,
1990, 2404, 2412, 2415 och 2420 samtliga motioner såvitt nu är i
fråga samt motion 1983/84:2011 yrkande 2, med anledning av vad i
regeringsprotokollet förordats och motion 1983/84:1980 såvitt nu
är i fråga till Länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1984/85 under
trettonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 865 437 000
kr.,

10. Anslag

Tore Claeson (vpk) anser-under förutsättning av bifall till reservation 1 -att

dels den del av utskottets betänkande på s. 15 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”tillstyrks sålunda” bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till motioner om att den regionala
hemkonsulentorganisationen även i fortsättningen organisatoriskt skall vara
inordnad i länsstyrelserna. Detta innebär att länsstyrelseanslaget bör räknas
upp med 2,5 milj. kr. för nästa budgetår i förhållande till regeringens förslag.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande anslag att riksdagen med bifall till motionerna 1983/
84:430, 570, 572, 716, 914, 1053, 1064, 1340, 1341, 1986, 1990,
2404, 2412, 2415 och 2420 samtliga motioner såvitt nu är i fråga
samt motion 1983/84:2011 yrkande 2, med anledning av vad i
regeringsprotokollet förordats samt med avslag på motionerna
1983/84:375, 901 och 1980 samtliga tre motioner såvitt nu är i fråga
till Länsstyrelserna m. m. för budgetåret 1984/85 under trettonde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 867 537 000 kr.,

Särskilt yttrande

Överväganden om den regionala skatteförvaltningen m. m.

Kjell A. Mattsson och Birgitta Hambraeus (båda c) anför:

I betänkandet behandlas (s. 7-8) vad i budgetpropositionen redovisas om
överväganden för att finna former för en från länsstyrelsen fristående

Rättelse: Raderna 9 och 27 Tillkommer: 914,

BoU 1983/84:26

skatteadministration samt två motioner (c) i vilka tas upp frågor om den
regionala och lokala skatteadministrationen.

Vi har anslutit oss till vad utskottet anfört om att det kan finnas behov av
att överväga organisationen av skatteförvaltningen. Vi förutsätter emellertid
att dessa överväganden utgår från att även i en eventuellt förändrad
skatteadministration det inslag av medborgarinflytande som finns i dag skall
tas till vara. Vi anser det mycket värdefullt att den lekmannamedverkan i
skatteärenden som finns behålls. Vi finner det också viktigt att den regionala
och lokala förankring som i dag kännetecknar skatteförvaltningen behålls
och utvecklas. Det finns sålunda inte skäl att i samband med övervägandena
överväga vissa sammanslagningar på regional eller lokal nivå av skatteadministrationen.
Sålunda bör länen även i fortsättningen vara verksamhetsområdet
för den regionala skatteförvaltningen.

BoU 1983/84:26

Bilaga 1

Skatteutskottets yttrande
1983/84:8 y

om kronofogdemyndigheterna och skatteförvaltningen

Till bostadsutskottet

Bostadsutskottet har berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1983/84:100 bilaga 9 såvitt avser anslag till de lokala skattemyndigheterna
och kronofogdemyndigheterna samt bilaga 15 såvitt avser länsstyrelsernas
skatteförvaltningar jämte motioner. Skatteutskottet får med anledning
härav anföra följande.

Kronofogdemyndigheterna

Regeringen har i budgetpropositionen (bilaga 9, finansdepartementet)
föreslagit att det anvisas ett förslagsanslag till kronofogdemyndigheterna av
531 633 000 kr. för budgetåret 1984/85. Anslaget har beräknats med
utgångspunkt i länsstyrelsernas s. k. huvudförslag, dvs. ett pris- och löneomräknat
anslag minskat med 2 %. I avvaktan på ett ställningstagande till ett
förslag om en ändrad distriktsindelning föreslås dock ett tillskott på 6
milj. kr. Detta tillskott bör enligt propositionen fördelas så att de resurssvagaste
myndigheterna tillförs extra medel. Dessutom föreslås att de förstärkningar
med ekonomisk kompetens som tillförts 12 myndigheter permanent
knyts till myndigheterna. För det fortsatta införandet av enskilda mål i
REX-systemet har beräknats 1 milj. kr.

I motion 2065 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att det av regeringen
föreslagna anslaget ökas med 11 767 000 kr. Motionärerna anser att det
förhöjda anslaget, som överensstämmer med vad länsstyrelserna begärt i
anslagsyrkanden som lagts fram vid sidan av huvudförslaget, behövs för att
kronofogdemyndigheterna skall kunna förbättra verksamheten.

Utskottet vill nu liksom tidigare betona angelägenheten av att kronofogdemyndigheterna
erhåller tillräckliga medel för att bedriva indrivningsverksamheten
effektivt. Utskottet anser därför i likhet med regeringen att det är
välmotiverat att i viss mån undanta exekutionsväsendet från det generella
besparingskravet och tillföra extra medel åt de mest arbetstyngda myndigheterna.
Å andra sidan är det med hänsyn till det ansträngda budgetläget enligt
utskottets uppfattning nödvändigt att så långt det låter sig göra ta till vara
möjligheterna till besparingar även hos kronofogdemyndigheterna utan att
effektiviteten av verksamheten lider skada. Från denna utgångspunkt finner
utskottet det av regeringen föreslagna anslaget innebära en lämplig avvägning.
Utskottet anser därför att bostadsutskottet bör tillstyrka propositionen
i denna del och avstyrka motion 2065 i motsvarande del.

BoU 1983/84:26

Länsstyrelserna och de lokala skattemyndigheterna
Anslagsfrågor

Anslagen till länsstyrelsernas skatteförvaltning behandlas i bilaga 15 till
budgetpropositionen (civildepartementet).Budgetförslaget innebär att länsstyrelserna
i princip undantas från minskningar i form av generella besparingar.
Vidare föreslås att länsstyrelserna skall tillföras ytterligare 6 milj. kr. för
mervärdeskattekontrollen. Den sista etappen av en redan beslutad utbyggnad
av mervärdeskatteenheterna är därmed genomförd. Dessutom beräknas
preliminärt 2,2 milj. kr. för granskning av företag som påförs vinstdelningsskatt.
Kostnaderna för ett redan träffat avtal om lönegradsplacering m. m. av
tjänster vid mervärdeskatteenheterna hos de tre största länsstyrelserna har
beräknats till drygt 800 000 kr. Vissa förstärkningar för innevarande
budgetår-10 milj. kr. för kvalificerad revision, 5 milj. kr. för mervärdeskattekontroll,
1,5 milj. kr. för arbetsgivarkontrollen och 5 milj. kr. för den
reformerade inkomstbeskattningen - bör enligt budgetförslaget permanentas.
Medlen för reformerad inkomstbeskattning bör enligt förslaget stå till
myndigheternas förfogande i vart fall t. o. m. budgetåret 1985/86.

För de lokala skattemyndigheternas vidkommande föreslås i bilaga 9 till
budgetpropositionen för budgetåret 1984/85 ett förslagsanslag av
750 535 000 kr. Förslaget innebär att dessa myndigheter undantas från den
generella besparingen på 2 %. Förslaget innebär vidare att de lokala
skattemyndigheterna under de kommande budgetåren, liksom under det
innevarande, tillförs 8,5 milj. kr. för intensifierad arbetsgivarkontroll och
dessutom extra medel för särskild fastighetstaxering och insamling av
basuppgifter över företag och organisationer. Därutöver föreslås att 15
milj. kr., som myndigheterna disponerar under innevarande budgetår för
arbetet med den reformerade inkomstbeskattningen, skall stå till myndigheternas
förfogande i vart fall t. o. m. budgetåret 1985/86.

Utskottet, som inte funnit anledning till erinran mot förslagen, anser att
bostadsutskottet bör tillstyrka budgetpropositionen i berörda delar.

Organisationsfrågor

I budgetpropositionen anförs att skatteförvaltningens organisatoriska
anknytning till länsstyrelserna bör prövas, eftersom möjligheterna för
länsledningarna att påverka inriktningen av skatteavdelningarnas verksamhet
av naturliga skäl är begränsade. Frågan om hur skatteavdelningarnas
organisatoriskt skall anknytas till övriga delar av skatteförvaltningen bör
därför enligt finansministern utredas närmare. Regeringen har givit statskontoret
i uppdrag att i samband med utredningen om en framtida länsförvaltning
i Norrbottens län göra en specialstudie av lämpliga former för en från
länsstyrelsen fristående skatteadministration i detta län. Som ett komplement
till denna utredning aviseras en särskild utredning om hur en från

BoU 1983/84:26

materiella utgångspunkter effektiv styrning och samordning av hela skatteförvaltningen
skall utformas.

Claes Elmstedt (c) anser det tveksamt om denna prövning är nödvändig
och begär i motion 2408 ett uttalande av riksdagen att även regionalpolitiska
konsekvenser skall beaktas. Enligt motionären är risken stor att de små länen
vid en utbrytning av skatteförvaltningen från länsstyrelsen mister denna typ
av statlig verksamhet.

Utskottet för sin del finner det inte påkallat att närmare gå in på direktiven
för den aviserade utredningen men förutsätter att i sammanhanget relevanta
frågor blir tillfredsställande belysta i utredningsarbetet. Med det sagda anser
utskottet att bostadsutskottet bör avstyrka bifall till motionen.

I motion 345 av Stig Josefson m. fl. (c), vilken hänvisats till skatteutskottet,
begärs en utredning om möjligheterna att omorganisera de lokala
skattemyndigheterna till ”lokala samhällsmyndigheter” bestående av den
nuvarande lokala skattemyndigheten, erforderliga delar av avgiftsbyrån
inom riksförsäkringsverket, mervärdeskatte- och handelsregisterenheterna
inom länsstyrelserna, bolagsbyrån inom patent- och registreringsverket samt
punktskattesektionerna inom riksskatteverket m. fl. lämpliga myndigheter
och myndighetsenheter. Till att börja med bör - menar motionärerna -handläggningen av arbetsgivaravgifterna överföras till de lokala skattemyndigheterna.
En sådan decentralisering skulle enligt deras uppfattning vara till
fördel för näringslivet, underlätta myndighetskontakterna för enskilda
individer och samtidigt underlätta kontrollen från myndigheternas sida.

Utskottet vill nu liksom tidigare, då liknande motionsyrkanden behandlats
av utskottet, uttala sin sympati för motionens syfte, som är att skapa en
förvaltningsorganisation inom skatte-, socialförsäkrings- och registreringsområdet
som kan ge mera service och fungera med mindre krångel och
byråkrati för de skatte- och avgiftsskyldiga än det nuvarande systemet. Även
om den nyssnämnda i propositionen avviserade utredningens uppgifter synes
bli mer begränsade och i någon mån av annat slag än vad motionärerna begärt
får det enligt utskottets uppfattning antagas att deras synpunkter kommer att
beaktas av utredningen. Utskottet vill dessutom peka på att organisationen
av skatteförvaltningen nyligen har tagits upp i flera andra sammanhang.
Bl. a. undersöker deklarationskontrollutredningen möjligheterna att decentralisera
viss del av skatteadministrationen från länsstyrelserna till de
lokala skattemyndigheterna. Vidare har kommissionen mot ekonomisk
brottslighet i ett delbetänkande (SOU 1983:75 s. 194-195) föreslagit att en
särskild utredning tillsätts i syfte att ge förslag till en organisation i vilken
registrering av företag/arbetsgivare till olika skatter och avgifter samordnas i
högre grad än f. n. och som är anpassad till företagens behov av service.
Aven riksdagens revisorer har i en rapport föreslagit en utredning om en ny
organisation på skatteområdet som innebär att flera uppgifter förs över på de
'»kala skattemyndigheterna.

Då således frågan om de nuvarande lokala skattemyndigheternas orga -

BoU 1983/84:26

nisation och verksamhet på senare tid uppmärksammats i ett flertal olika
sammanhang anser utskottet att det inte finns skäl att begära en särskild
utredning av det slag motionärerna påkallat. Enligt utskottets uppfattning
bör riksdagen lämpligen ta ställning till motionen i samband med behandlingen
av anslagen till skatteförvaltningen. Skatteutskottet beslutar därför att -under förutsättning av bostadsutskottets medgivande - överlämna motionen
med detta yttrande till bostadsutskottet.

Rekryteringen till skatteförvaltningen

I motion 1969 av Lilly Bergander m. fl. (s) begärs en utredning som
kartlägger behovet av särskilda resurser och andra åtgärder inom rekryteringsområdet
för skatteförvaltningen. Enligt vad utskottet erfarit har regeringen
nyligen gett riksskatteverket i uppdrag att utreda denna fråga.
Motionens syfte torde därigenom vara tillgodosett och motionen bör därför
enligt utskottets uppfattning avstyrkas av bostadsutskottet.

Stockholm den 15 mars 1984

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Olle Westberg (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund
(s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita
Johansson (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s), Ewy Möller (m) och Erkki
Tammenoksa (s).

Lagutskottets yttrande Bilaga 2

1983/84:4 y

om hemkonsulentorganisationen

Till bostadsutskottet

Ärendet

Bostadsutskottet har beslutat bereda lagutskottet tillfälle att yttra sig över
proposition 1983/84:100, bil. 15 (civildepartementet) såvitt avser länsstyrelsernas
hemkonsulentorganisation jämte motionerna 1983/84:570, 572, 716,
914,1053,1064,1340, 1341,1968,1986,1987, 1990, 2000, 2011, 2404, 2410,
2412, 2415 och 2420.

Företrädare för konsumentverket och hemkonsulenternas samrådsgrupp
har inför lagutskottet framfört synpunkter på förslagen i propositionen och
motionerna.

Lagutskottet har beslutat avge yttrande och får anföra följande.
Inledning

Hemkonsulentorganisationen började byggas upp omkring år 1910 i
hushållningssällskapens regi. Då statsbidragen till hushållningssällskapens
verksamhet upphörde år 1967 fördes hemkonsulenterna över till lantbruksnämnderna.
År 1970 överflyttades de till länsstyrelserna, och det uppdrogs åt
statens institut för konsumentfrågor att svara för ledningen av hemkonsulentverksamheten.
Denna uppgift övertogs av konsumentverket, som inrättades
den 1 januari 1973 (prop. 1972:33, NU 1972:40).

Hemkonsulenterna har ett övergripande ansvar för konsumentfrågorna i
det län där de verkar. De utgör ett komplement till den kommunala
konsumentverksamheten och ger service till konsumenter i kommuner som
saknar egen konsumentverksamhet. En betydande del av hemkonsulenternas
arbete avser utbildning av bl. a. befattningshavare inom skola, socialtjänst,
handel m. m. Utbildning riktas även till speciella grupper såsom
värnpliktiga, AMU-elever och intagna på kriminalvårdsanstalter. Hemkonsulenterna
kontrollerar också att konsumentverkets riktlinjer följs och
övervakar reklam och marknadsföring inom regionen. Vidare företar
hemkonsulenterna undersökningar av konsumenternas förhållanden på
olika områden, såsom beträffande hushållsekonomi och produktsäkerhet.

Vid länsstyrelserna finns totalt 39 tjänster inom hemkonsulentorganisationen.
Av dessa är nio tjänster vakanta. Minst en hemkonsulent finns dock i
varje län. Med hänsyn bl. a. till att hemkonsulenter i vissa fall utför även
andra arbetsuppgifter inom länsstyrelserna motsvarar de 30 tjänsterna reellt
sett ca 27,5 årsarbetskrafter i hemkonsulentverksamheten. Det arbete som

BoU 1983/84:26

utförs av hemkonsulentorganisationen direkt för konsumentverkets räkning
har av konsumentverket beräknats ta i anspråk totalt 13,5 tjänster.

Propositionen

I propositionen hemställer regeringen att riksdagen till länsstyrelserna
m. m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 865 037 000 kr.
Medelsbehovet har beräknats med utgångspunkt i att hemkonsulentorganisationen
skall avvecklas.

I propositionen (s. 50-51) anför chefen för civildepartementet att närmare
90 % av landets befolkning f. n. har tillgång till konsumentrådgivning i den
egna kommunen och att hemkonsulenternas uppgifter när det gäller
rådgivning sålunda numera är av ringa omfattning. Hemkonsulenternas
huvuduppgifter - marknadsbevakning, utredningar och kunskapsförmedling
- bedrivs enligt propositionen till stor del i direkt samarbete med konsumentverket
. Enligt departementschefens uppfattning bör de uppgifter som i första
hand skall åvila länsstyrelserna vara sådana där behov av och möjligheter till
regional avvägning föreligger. Mot den redovisade bakgrunden anser
departementschefen att länsstyrelsernas hemkonsulentorganisation bör avvecklas
fr. o. m. den 1 januari 1985.

Förslaget innebär enligt departementschefen att verksamheten kommer
att koncentreras till central, statlig och lokal, kommunal nivå. Frågorna om
hur samverkan mellan konsumentverket och kommunerna skall utformas
och om ytterligare stöd kan behöva ges till kommunerna bör enligt
propositionen prövas av konsumentpolitiska kommittén (Fi 1983:03) och
ligger i linje med dess uppdrag. Departementschefen anser emellertid att
vissa åtgärder måste vidtas i avvaktan på ställningstagande till kommitténs
kommande förslag. Han hänvisar till att chefen för finansdepartementet i
proposition 1983/84:100, bilaga 9, förklarat sig komma att föreslå regeringen
att konsumentverket ges i uppdrag att vidta de omedelbara åtgärder resp.
lämna de förslag som övergångsvis är påkallade med anledning av att
hemkonsulenttjänsterna dras in.

Besparingarna med anledning av indragningen beräknas för helt år till 5
milj. kr. Av dessa kan 2,5 milj. kr. tas ut under budgetåret 1984/85.

Motionerna

I motionerna 572 av Martin Olsson m. fl., 716 av Ulla Ekelund och Einar
Larsson, 1053 av Sivert Carlsson och Agne Hansson, 1064 av Rosa Östh och
Sture Korpås, 1341 av Karl Boo, 1986 av Stina Gustavsson m. fl.,1990 av
Kersti Johansson m.fl., 2404 av Gunilla André m.fl. och 2415 av Inger
Josefsson m. fl. (alla c) yrkas avslag på förslaget om avveckling av hemkonsulentorganisationen.
Samma yrkande framställs i motionerna 914 av Mona
Saint Cyr (m) och 2420 av Rune Ångström (fp).

BoU 1983/84:26

I motion 2011 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas dels att riksdagen beslutar
att hemkonsulentorganisationen skall behållas i sin nuvarande omfattning
(yrkande 1), dels att riksdagen med ändring i regeringens proposition
1983/84:100, bil. 15, Civildepartementet, B 1. Länsstyrelserna m. m. upptar
ett i förhållande till regeringens förslag med 2500000 kr. förhöjt anslag
(yrkande 2).

Motionärerna i motion 2412, Linnea Hörlén och Hugo Bergdahl (båda fp),
hemställer att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar bibehålla
hemkonsulentverksamheten men med ändrad organisatorisk hemvist till
hushållningssällskapen. Gunnar Björk i Gävle och Gunnel Jonäng (båda c)
begär i motion 570 att riksdagen i skrivelse till regeringen yrkar avslag på
indragningen av hemkonsulenttjänsten i Gävleborgs län.

I fem motioner yrkas att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad som anförs i resp. motion om hemkonsulentorganisationen.

Gunhild Bolander (c) anser i motion 1340 att statens insatser inom
konsumentpolitiken bör kvarstå och att den regionala organisationen inte
bör förändras. Också i motionerna 1987 av Ingrid Hemmingsson och
Ann-Cathrine Haglund samt 2410 av Siri Häggmark och Gullan Lindblad
(alla m) framhålls att hemkonsulentverksamheten bör bibehållas. Finansieringen
av verksamheten kan enligt dessa båda motioner ske genom en
motsvarande minskning av konsumentverkets anslag.

I motion 1968 anför Lilly Bergander (s) att det förefaller mycket förhastat
att nu besluta om avveckling av den statliga regionala hemkonsulentorganisationen
och föregripa förslag från den konsumentpolitiska kommittén.
Oavsett en bedömning i dagsläget av värdet av en hemkonsulentorganisation
vid länsstyrelserna måste det enligt motionären vara rimligt att frågan prövas
i det sammanhang där den hör hemma, dvs. i den helhetsprövning av
konsumentpolitiken som f. n. pågår. Om det är så att man från statsmakternas
sida särskilt ifrågasätter behovet av den regionala nivån bör kommittén
uppmärksammas på detta t. ex. genom tilläggsdirektiv, anser motionären. I
motion 2000 framhåller Elvy Nilsson (s) att även om hemkonsulenterna i den
nuvarande organisationen försvinner är det angeläget att den resurs som
dessa personer utgör i konsumentverksamheten tas till vara. En plan för hur
detta skall kunna ske liksom hur kontakterna mellan konsumentverket och
kommunerna skall organiseras i framtiden torde enligt motionären lämpligen
åläggas den konsumentpolitiska kommittén.

Tidigare riksdagsbehandling

År 1975 behandlade riksdagen en proposition (1975:40) om kommunal
konsumentpolitisk verksamhet m. m. Enligt departementschefen hade utvecklingen
inte helt motsvarat de förväntningar som från olika håll ställts på
verksamheten, och det hade framförts önskemål om ökade kommunala
insatser. I samband med frågan om en utbyggnad av kommunernas

BoU 1983/84:26

medverkan i konsumentpolitiken behandlades också spörsmålet om det
konsumentpolitiska arbete på regional nivå som utfördes av hemkonsulenterna
vid länsstyrelserna. Enligt propositionen skulle betydande delar av
detta arbete föras ut i kommunerna. Samtidigt skulle den statliga verksamheten
till stöd för de kommunala aktiviteterna förläggas till konsumentverket.
Mot denna bakgrund och för att resurser skulle frigöras för de behövliga
förstärkningarna hos konsumentverket föreslogs att hemkonsulenttjänsterna
skulle dras in med verkan från den 1 januari 1977.

Riksdagen (NU 1975:26) godtog inte regeringens förslag beträffande
hemkonsulenterna. Deras verksamhet på regional nivå fyllde i dåvarande
läge en viktig funktion, konstaterade riksdagen. Den lokala konsumentpolitiska
verksamheten var visserligen under utbyggnad, men det var ännu bara
ett begränsat antal kommuner som mera aktivt bedrev sådan verksamhet.
Inga egentliga garantier ansågs föreligga för att de kommuner som skulle
starta verksamhet på området gjorde det så snart som förutsattes i
propositionen. Riksdagen underströk vikten av att den konsumentpolitiska
verksamheten byggdes ut i kommunerna. I takt med utvecklingen på det
kommunala planet borde en anpassning av den regionala organisationen
komma till stånd, sades det vidare. Regeringen borde fortlöpande följa
utvecklingen på det lokala och regionala planet och lägga fram förslag till
sådana organisatoriska förändringar som föranleddes därav.

I proposition 1978/79:57 framlades förslag till riktlinjer för den regionala
konsumentpolitiska verksamheten. Regeringen utgick härvid från att den
regionala instansens arbetsuppgifter skulle anpassas till en utbyggd lokal
konsumentpolitisk verksamhet. Det betecknades som angeläget med så klara
gränser som möjligt mellan kommunal, regional och central konsumentverksamhet.
Riktlinjerna innebar att tyngdpunkten i det regionala arbetet skulle
ligga inom områdena utredning, bevakning och kunskapsförmedling.

Riksdagen (NU 1978/79:22) godkände riktlinjerna.

Härefter har frågor om hemkonsulenternas verksamhet varit föremål för
prövning i riksdagen med anledning av motioner såväl vid 1981/82 års som vid
1982/83 års riksmöte (se NU 1981/82:1 y och CU 1981/82:3, NU 1981/82:47,
NU 1982/83:5 y och CU 1982/83:23). Motionskrav om avveckling av hemkonsulentorganisationen
har därvid avvisats av riksdagen.

Pågående utredningsarbete

Konsumentpolitiska kommittén (Fi 1983:03) har tillkallats för att göra en
översyn av konsumentpolitiken. Som en fråga av mera allmänt intresse anges
i direktiven förhållandet mellan å ena sidan de statliga centrala och regionala
insatserna på konsumentområdet och å andra sidan de kommunala. Enligt
direktiven har framför allt utvecklingen av den kommunala konsumentverksamheten
på sina håll gått långsammare än vad man hade anledning att räkna
med vid 1975 års riksdagsbeslut. Samtidigt får man, framhålls i direktiven,

BoU 1983/84:26

vara medveten om den pressade ekonomiska situation som kommunerna
befinner sig i. Kommittén bör utifrån dessa förutsättningar och inom ramen
för den offentliga sektorns totala resurser för konsumentpolitiken kunna
pröva om förhållandet mellan insatserna på de olika nivåerna är det bästa
eller om förändringar är påkallade. Härvid skall en utgångspunkt vara att
konsumentpolitiken måste ha en lokal förankring i kommunerna. - Kommitténs
uppdrag bör enligt direktiven vara slutredovisat senast den 30 april 1985.

Som förutskickats i proposition 1983/84:100 (se ovan s. 2) har konsumentverket
fått i uppdrag att vidta de omedelbara åtgärder resp. lämna de förslag
som övergångsvis är påkallade av förslaget om avveckling av hemkonsulentorganisationen.
Resultatet av konsumentverkets överväganden skall redovisas
till regeringen senast den 30 mars 1984.

Lagutskottet

Som riksdagen vid flera tillfällen framhållit har hemkonsulenterna betydelsefulla
uppgifter på det konsumentpolitiska området. Utskottet vill också
understryka att inom hemkonsulentorganisationen, som funnits i drygt 70 år,
har samlats betydande erfarenhet och kunskap beträffande konsumenternas
problem och behov.

Det har emellertid successivt visat sig att hemkonsulenternas organisatoriska
inplacering vid länsstyrelserna är mindre lämplig. Denna uppfattning
har också bekräftats av företrädare för konsumentverket och hemkonsulenternas
samrådsgrupp. Hemkonsulenten, som oftast arbetar ensam med sina
uppgifter vid länsstyrelsen, har inte sällan svårt att få gehör inom länsstyrelsen
för det berättigade i sin verksamhet. Länsstyrelserna har också som ett
led i besparingsarbetet vakantsatt eller underlåtit att tillsätta hemkonsulenttjänster.
Bl. a. detta har fått till följd att hemkonsulenter sökt sig eller
överväger att söka sig från sina tjänster vid länsstyrelserna.

Mot denna bakgrund anser utskottet att det finns ett uppenbart behov att
se över den regionala konsumentverksamheten med inriktning på att skilja
hemkonsulentorganisationen från dess anknytning till länsstyrelserna. Uppgiften
att göra en samlad bedömning av de statliga konsumentpolitiska
insatserna på central, regional och lokal nivå åligger som tidigare nämnts
konsumentpolitiska kommittén. Frågorna om hur verksamheten på regional
nivå skall bedrivas på längre sikt och vilken omfattning den skall ha framöver
får därför lösas i samband med ställningstagandena till kommitténs förslag.

Statsmakternas ställningstaganden till kommitténs arbete kan dock inte
väntas föreligga förrän om tidigast ca 2 år. Det kan enligt utskottets mening
befaras att antalet hemkonsulenter vid länsstyrelserna fortsätter att minska
ytterligare under en sådan tidsrymd och att värdefull kunskap därmed går
förlorad. Om en sådan utveckling får fortgå utan att åtgärder vidtas nu,
riskerar statsmakterna också att senare ställas inför problem med nya
organisatoriska bildningar som man saknat möjlighet att påverka utformningen
av.

BoU 1983/84:26

Med hänsyn härtill anser utskottet att det är nödvändigt att man redan nu
vidtar åtgärder för att, i avvaktan på resultatet av kommitténs arbete, söka
provisoriskt lösa problemen med hemkonsulentverksamheten. Konsumentverkets
företrädare har upplyst att konsumentverket inom ramen för sitt
ovan (s. 5) redovisade uppdrag överväger att föreslå regeringen att 10-15
årsarbetskrafter från hemkonsulentorganisationen knyts direkt till och
avlönas av konsumentverket. Dessa hemkonsulenter skall till en början sitta
kvar på länsstyrelserna men så småningom placeras, t. ex. 2-3 tillsammans,
på lämpliga orter eventuellt i anslutning till kommunala konsumentkontor.
Medel för verksamheten kan tillföras konsumentverket bl. a. genom att en
enligt verket inte utnyttjad besparingsmöjlighet inom länsstyrelserna avseende
medel för assistenter och biträdespersonal för hemkonsulenterna tas i
anspråk. Utskottet vill inte genom egna uttalanden föregripa regeringens
ställningstaganden till konsumentverkets förslag utan endast stryka under
vikten av att frågorna snarast får en tillfredsställande lösning. Enligt
utskottets mening är det därvid angeläget att den resurs som hemkonsulenterna
utgör på allt sätt tas till vara. Utskottet utgår också från att kommuner,
som avser att bygga upp eller förstärka sin konsumentpolitiska verksamhet,
beaktar att betydande erfarenhet kan tillföras verksamheten genom en
hemkonsulents försorg.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att hemkonsulentorganisationen
bör kunna skiljas från sin anknytning till länsstyrelserna vid den av
departementschefen angivna tidpunkten, dvs. den 1 januari 1985. Lagutskottet
förordar således att bostadsutskottet tillstyrker bifall till propositionen i
aktuell del och avstyrker bifall till samtliga motioner.

Stockholm den 27 mars 1984

På lagutskottets vägnar
PER-OLOF STRINDBERG

Närvarande: Per-Olof Strindberg (m), Lennart Andersson (s), Martin
Olsson (c), Elvy Nilsson (s), Mona Saint Cyr (m), Arne Andersson i
Gamleby (s), Ingemar Konradsson (s), Allan Ekström (m), Marianne
Karlsson (c), Owe Andréasson (s), Stig Gustafsson (s)*, Nic Grönvall (m)*,
Per Israelsson (vpk), Inga-Britt Johansson (s) och Kersti Johansson (c).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

BoU 1983/84:26

Avvikande meningar

1. Per-Olof Strindberg, Allan Ekström och Nic Grönvall (alla m) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med ”Statsmakternas
ställningstaganden” och på s. 34 slutar med ”samtliga motioner.” bort ha
följande lydelse:

När det gäller den regionala verksamhetens omfattning i det kortare
perspektivet föreslås i proposition 1983/84:100, som ovan redovisats (s30),
att hemkonsulentorganisationen skall avvecklas fr. o. m. den 1 januari 1985.
Konsumentverket har med anledning härav fått i uppdrag att vidta de
omedelbara åtgärder resp. lämna de förslag som övergångsvis är påkallade
av förslaget om avveckling av hemkonsulentorganisationen.

Med hänsyn till det statsfinansiella läget och mot bakgrund av att
övergångsproblemen med en avveckling av hemkonsulentorganisationen
kan förutsättas bli lösta på ett tillfredsställande sätt, anser utskottet att
avvecklingen bör ske i enlighet med förslaget i propositionen. Lagutskottet
förordar således att bostadsutskottet tillstyrker bifall till propositionen i
aktuell del och avstyrker bifall till samtliga motioner.

2. Martin Olsson (c), Marianne Karlsson (c), Per Israelsson (vpk) och Kersti
Johansson (c) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 33 börjar med
”Det har” och på s. 34 slutar med ”samtliga motioner.” bort ha följande
lydelse:

Hemkonsulenterna fullgör mycket viktiga uppgifter och har det övergripande
ansvaret för konsumentfrågorna i länen. De utgör ett komplement till
den kommunala konsumentverksamheten samt sysslar dessutom bl. a. med
utbildning. Nära hälften av deras arbete består i att fullgöra uppgifter för
konsumentverkets räkning.

Även om det sedan 1975 är en kommunal uppgift att svara för vägledning
och information till enskilda konsumenter har hemkonsulenterna alltjämt
viktiga funktioner inom detta område, eftersom endast 40 av landets 284
kommuner har heltidsarbetande konsumentrådgivare. 77 kommuner har för
övrigt ingen konsumentpolitisk verksamhet. Det råder alltså ingen tvekan
om att hemkonsulenterna har viktiga arbetsuppgifter, som måste fullgöras
även om hemkonsulentorganisationen skulle komma att avvecklas fr. o. m.
den 1 januari 1985.

Hur bl. a. den konsumentpolitiska verksamheten skall organiseras på
regional nivå och hur avvägningen mellan statlig och kommunal verksamhet
bör vara i framtiden utreds sedan i fjol av den konsumentpolitiska kommittén,
som väntas framlägga sitt betänkande våren 1985.

Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet är det enligt utskottets
mening synnerligen anmärkningsvärt att regeringen föreslagit att hemkonsulentorganisationen
skall avskaffas fr. o. m. den 1 januari 1985. Om riksdagen

BoU 1983/84:26

bifaller regeringsförslaget avses, enligt konsumentverket, en ny - kanske
tillfällig - regional konsumentpolitisk organisation underställd konsumentverket
att inrättas fr. o. m. samma tidpunkt. Därför och bl. a. på grund av
nuvarande befattningshavares anställningstrygghet torde regeringsförslaget
knappast medföra några besparingar för staten.

I tider av ekonomisk åtstramning är den konsumentpolitiska verksamheten
speciellt betydelsefull, och det är viktigt att familjerna genom information
och rådgivning får samhällets stöd att klara hushållsekonomin så bra som
möjligt. Att nu avveckla en väl fungerande regional konsumentpolitisk
verksamhet kan utskottet inte tillstyrka. Särskilt skulle avskaffande av
hemkonsulenterna drabba konsumenterna inom kommuner med otillräcklig
eller ingen konsumentpolitisk verksamhet.

Den nedgång av antalet verksamma hemkonsulenter som skett under
senare år bör nu motverkas genom att riksdagen uttalar att organisationen
skall vara kvar i avvaktan på statsmakternas ställningstagande till de förslag
konsumentpolitiska kommittén kommer att framlägga. Mot bakgrund dels
av att hemkonsulenterna fyller mycket viktiga uppgifter inom konsumentpolitiken,
dels att den konsumentpolitiska organisationen är föremål för
utredning anser utskottet att riksdagen bör avvisa förslaget att avveckla
hemkonsulentorganisationen. Lagutskottet förordar således att bostadsutskottet
avstyrker bifall till propositionen i aktuell del och tillstyrker bifall till
de 12 motioner, vari yrkas avslag på regeringsförslaget.

3. Mona Saint Cyr (m) anser att utskottets yttrande under rubriken
Lagutskottet bort ha följande lydelse:

Hemkonsulentorganisationen är väl inarbetad sedan mer än 70 år. Den har
desslikes successivt anpassats och utvecklats till ett förändrat samhälles alla
nya krav. Sålunda har organisationen i dag en tyngd på utbildningsansvar,
där kunskaperna numera indirekt vidareförmedias via t. ex. lärare och
socialarbetare. Att hemkonsulenterna dessutom alltjämt har en bred kontaktyta
direkt gentemot enskilda konsumenter har ett stort värde för speciellt
de små kommunerna, som näppeligen ens i goda tider har råd med egna
konsumentinriktade specialtjänster.

Den direktrådgivande funktionen i konsumentorganisationens centrala
förvaltning har ju dessutom upphört sedan snart ett decennium.

Då det f. n. sitter en konsumentpolitisk utredning, som närmare granskar
behovet av en nära och differentierad konsumentpolitik i vårt land och då
denna även avväger vilka nivåer, som kan bli föremål för framtida
konsumentpolitiska beslut och insatser, förefaller det enligt utskottets
mening oklokt och irrationellt att i dag avskaffa en inarbetad och väl
fungerande organisation, innan man har en uppfattning om vad som skall
komma i stället.

Besparingsmässigt är ingreppet ej motiverat, eftersom innehavarna av

BoU 1983/84:26

hemkonsulenttjänsterna endast kommer att omplaceras till annan verksamhet
inom länsstyrelserna. Däremot innebär ingreppet, att man för ett antal år
framåt sviker de små kommunernas och därmed glesbygdens invånare
genom att för dem skapa ett informations- och rådgivningsvacuum. Bostadens
belägenhet skall inte sätta glesbygdens invånare i en ytterligare
försämrad servicesituation än de stora tätorternas och storstädernas.

Med hänsyn till det anförda anser utskottet att förslaget i propositionen om
avveckling av hemkonsulentorganisationen bör avslås. Den besparing för
helt år på ca 5 milj. kr. som nedskärningen beräknats ge, bör enligt utskottets
mening i stället göras på anslaget till konsumentverket, något som utskottet
kommer att behandla med anledning av motion 915 i betänkande LU
1983/84:28.

Det sagda innebär att lagutskottet förordar att bostadsutskottet tillstyrker
bifall till motion 914. Om lagutskottets förslag följs får också de motioner
som uttalat sig för ett bibehållande av hemkonsulentorganisationen anses
tillgodosedda.

BoU 1983/84:26

Bilaga 3

Jordbruksutskottets yttrande
1983/84:2 y

om anslaget till länsstyrelserna m. m.

Till bostadsutskottet

Genom beslut den 8 februari 1984 har bostadsutskottet berett
jordbruksutskottet tillfälle att avge yttrande över proposition 1983/84:100
bilaga 15, såvitt avser länsstyrelsernas naturvårdsenheter, jämte motion
1983/84:901.

Utskottet

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bil. 15 (s. 25 ff) under punkt B 1
Länsstyrelserna m. m. föreslagit att riksdagen till Länsstyrelserna m. m. för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1 865 037 000 kr.
Föredragande departementschefen har därvid (s. 52) beräknat att ytterligare
4 milj. kr. bör tillföras länsstyrelserna för arbete inom miljöskyddsområdet.

Enligt motion 900 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) har länsstyrelsernas
naturvårdsenheter drabbats av betydande nedskärningar till följd av
restriktiv budgetprövning. Detta har inneburit att kravet att utföra
lagstadgade uppgifter på många håll inte kunnat uppfyllas. Än svårare har
det varit att sköta den förebyggande miljövården. Den förstärkning som
föreslås av regeringen är enligt motionen helt otillräcklig. I en följdmotion,
motion 901, föreslås, med hänvisning till vad som anförts i motion 900, att
ytterligare 4 milj. kr. tillförs länsstyrelsernas naturvårdsenheter.

Utskottet erinrar om att riksdagen nyligen beslutat om en särskild avgift
för prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen (prop. 1983/84:40 bil. 7,
JoU15, rskr93). Enligt uttalanden i nyssnämnda proposition (bil. 7 s. 10)
borde utgångspunkten vara att avgifterna skulle täcka koncessionsnämndens,
länsstyrelsernas och naturvårdsverkets kostnader i samband med
prövningen enligt miljöskyddslagen liksom kostnaderna för myndigheternas
tillsyn. Vidare borde avgifterna finansiera kostnaderna för sådana
undersökningar vid naturvårdsverket som behövdes som underlag för
prövning och tillsyn.

I nämnda sammanhang anförde jordbruksministern vidare bl. a. att det var
angeläget att tillsynsresurserna stärktes och att han ämnade återkomma till
den frågan i samband med budgetpropositionen 1984.

I enlighet med det anförda har i proposition 1983/84:100 bil. 11 beräknats
ökade medel under punkten H 2 Koncessionsnämnden för miljöskydd för att
handläggningstiderna vid koncessionsnämnden skall kunna förkortas.
Vidare har beräknats ökade medel under anslaget H 9 Särskilda

BoU 1983/84:26

undersökningar inom miljövårdsområdet, m. m., med det av föredraganden
angivna syftet att förbättra tillsynen enligt miljöskyddslagen.

Utskottet anser att prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen är en viktig
del i en aktiv miljöpolitik och kan så till vida instämma i motionens syfte. Med
hänsyn till de resursförstärkningar som innefattas i de under civil- och
jordbruksdepartementens huvudtitlar föreslagna uppräkningarna är utskottet
dock för sin del inte berett att nu förorda någon ytterligare höjning av
anslaget till länsstyrelserna för nu ifrågavarande ändamål.

Stockholm den 6 mars 1984

På jordbruksutskottets vägnar
HÅKAN STRÖMBERG

Närvarande: Håkan Strömberg (s), Arne Andersson i Ljung (m), Grethe
Lundblad (s), Ove Karlsson (s), Hans Wachtmeister (m), Gunnar Olsson (s),
Martin Segerstedt (s), Sven Eric Lorentzon (m), Kerstin Andersson (c), Jan
Fransson (s), Jens Eriksson (m), John Andersson (vpk), Bengt Kronblad (s),
Lars Ernestam (fp) och Bertil Jonasson (c).

Avvikande mening

Lars Ernestam (fp) anser att den del av utskottets yttrande på s. 39 som
börjar med ”Utskottet anser” och slutar med ”ifrågavarande ändamål” bort
ha följande lydelse:

Utskottet anser att prövning och tillsyn enligt miljöskyddslagen är en viktig
del i en aktiv miljöpolitik. Som i motion 900 anförts har länsstyrelsernas
naturvårdsenheter drabbats av betydande nedskärningar under de senaste
åren. De anslagshöjningar som föreslås i civil- och jordbruksdepartementens
huvudtitlar är enligt utskottets mening inte tillräckliga för att säkerställa en
acceptabel ambitionsnivå i prövnings- och tillsynsarbetet. Utskottet
tillstyrker därför för sin del yrkandet i motion 901 att länsstyrelsernas
naturvårdsenheter tillförs ytterligare 4 milj. kr. utöver den av regeringen
föreslagna uppräkningen.

minab/gotab 78483 Stockholm 1984