BoU 1983/84:25

Bostadsutskottets betänkande
1983/84:25

om anslag till lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna
m. m. (prop. 1983/84:100 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas förslaget i budgetpropositionen om anslag till
lokala skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna för budgetåret
1984/85. Utskottet tillstyrker regeringens förslag. I en reservation (vpk)
föreslås en ökning av anslaget till kronofogdemyndigheterna i enlighet med
vad länsstyrelserna förordat.

Med anledning av att finansministern i budgetpropositionen anför att
han avser återkomma till frågan om omstrukturering av exekutionsväsendet
under våren 1984 har väckts tio motioner i vilka yrkas att nuvarande
kronofogdedistriktsindelning skall behållas antingen i hela landet, i vissa
län eller i delar av län.

Utskottet avstyrker samtliga motioner, bl. a. med hänvisning till att
frågan om distriktsindelningen måste ses i ett större perspektiv och med
hänsyn till att riksdagen under år 1984 kan väntas komma att behandla ett
förslag från riksdagens revisorer om verksamheten vid kronofogdemyndigheterna
m.m. Enligt vad utskottet erfarit kommer regeringen inte att
under våren 1984 förelägga riksdagen något förslag om ändrad distriktsindelning.

I en reservation (c, fp, vpk) föreslås riksdagen göra ett tillkännagivande
om att antalet distrikt i stort skall bibehållas.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 9 (finansdepartementet)
(s. 19-57) föreslagit riksdagen att för budgetåret 1984/85 under sjunde
huvudtiteln anvisa

1. till Lokala skattemyndigheterna ett förslagsanslag av 750535000 kr.,

2. till Kronofogdemyndigheterna ett förslagsanslag av 531 633000 kr.

1 Riksdagen 1983184. 19 sami. Nr 25

BoU 1983/84:25

Motionerna m. m.

I detta sammanhang behandlar utskottet motionerna 1983184:

717 av Ulla Ekelund och Einar Larsson (båda c) vari hemställs att
riksdagen uttalar att antalet kronofogdedistrikt även i fortsättningen skall
vara 81 stycken,

1054 av Sivert Carlsson och Agne Hansson (båda c) vari hemställs att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att den av
riksskatteverket föreslagna förändringen av kronofogdemyndighetens distriktsindelning
i Kalmar län ej bör genomföras,

1060 av Sigvard Persson (c) och Sven Munke (m) vari hemställs att
riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna att av riksskatteverket
föreslagen förändring för Landskrona kronofogdemyndighet inte
genomföres,

1061 av Sigvard Persson m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna att av riksskatteverket föreslagen
indragning av kronofogdedistrikten Eslöv, Landskrona, Ystad och Trelleborg
inte genomföres,

1346 av Marianne Karlsson (c) vari hemställs att riksdagen beslutar som
sin mening ge regeringen till känna att av riksskatteverket föreslagen
förändring för kronofogdemyndigheten i Östergötlands län ej genomförs.

1991 av Larz Johansson m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om bibehållandet
av nuvarande antal kronofogdedistrikt,

1992 av Stig Josefson m.fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att
som sin mening ge regeringen till känna att antalet kronofogdedistrikt även
i fortsättningen skall vara 81 och att de nuvarande 82 stationeringarna skall
bibehållas,

2002 av Birger Rosqvist (s) vari föreslås

1. att riksdagen hos regeringen begär att nuvarande förslag från riksskatteverket
om kronofogdemyndigheternas arbetsorganisation ej skall
läggas till grund för omstrukturering av exekutionsväsendet,

2. att riksdagen hos regeringen begär att för beslut om kronofogdemyndighetsorganisation
regionalpolitiska skäl skall beaktas i enlighet med vad
som anförts i motionen,

2065 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen beslutar att med ändring i proposition 1983/84: 100 bil. 9
punkt B 3 Kronofogdemyndigheten anvisa ett med 11 767000 kr. i förhållande
till regeringens förslag förhöjt belopp,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

BoU 1983/84:25

anförts beträffande riksskatteverkets förslag till omorganisation av kronofogdemyndigheten,

2414 av Bertil Jonasson och Jan Hyttring (båda c) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att antalet kronofogdedistrikt
även i fortsättningen skall vara 81 stycken.

Yttrande

Skatteutskottet har yttrat sig om vissa frågor avseende anslag till lokala
skattemyndigheterna, kronofogdemyndigheterna och länsstyrelsernas
skatteavdelningar jämte motioner. Skatteutskottets yttrande har som bilaga
fogats till bostadsutskottets betänkande BoU 1983/84: 26 om anslag till
länsstyrelserna m. m.

Utskottet

Indelningen i kronofogdedistrikt

Kronofogdemyndigheternas (KFM) huvudsakliga arbetsuppgifter är att
verkställa allmänna mål — skatter, böter och allmänna avgifter - och
enskilda mål. I budgetpropositionen (bil. 9 s. 40) anges beträffande statsverkets
fordringar att beloppet att driva in under 1983 uppgick till 11 300
milj. kr. varav 2700 milj. kr. drevs in och 1 400 milj. kr. avskrevs. Andelen
indrivet belopp av det totala beloppet att driva in tenderar att öka. Riksskatteverkets
(RSV) statistik över det allmännas fordringar vid de myndigheter
som i augusti 1983 var anslutna till REX-systemet visar att 36% av
gäldenärerna har skulder på mindre än 1000 kr. medan 2,2% av antalet
gäldenärer har skulder till staten på mera än 200000 kr. Dessa gäldenärer
svarar för 52% av den totala skulden.

RSV anger i juni 1983 i en skrivelse till regeringen att indrivningsarbetet
under det senaste årtiondet successivt ökat i svårighetsgrad och att 80% av
det allmännas fordringar faller på 8% av antalet gäldenärer. I skrivelsen
erinras om att ökade satsningar i vad gäller ekonomiskt stora och kvalificerade
ärenden har krävts av statsmakterna. Bland omständigheter som gör
att det exekutiva arbetet förändras nämner RSV den nya utsökningsbalken
och att ADB-stöd införts i indrivningsarbetet - det s.k. REX-systemet.
Bl. a. har denna delvis nya situation som kommit att känneteckna arbetet
vid KFM föranlett RSV att göra en översyn av myndigheternas arbetsorganisation.
Detta arbete, som redovisas i den ovannämnda skrivelsen har
utarbetats av en särskild arbetsgrupp. RSV:s styrelse har tagit ställning till
arbetsgruppens förslag och - bl. a. med hänvisning till vad ovan redovisats
om de ändrade förhållandena i indrivningsarbetet m. m. - föreslagit en
reducering av antalet kronofogdedistrikt.

RSV anser att antalet kronofogdedistrikt bör minskas från 81 till 45 samt
+ 1 Riksdagen 1983/84. 19 saini. Nr 25

BoU 1983/84:25

att lokalkontor inrättas på alla de orter som f. n. är centralort för kronofogdemyndighet
men där enligt RSV:s uppfattning centralkontor inte skall
finnas. Vidare föreslås att ytterligare 20 lokalkontor inrättas. Sålunda
kommer 56 (81-45+20) lokalkontor att finnas om RSV:s förslag förverkligas.

I budgetpropositionen (bil. 9 s. 40-41) meddelar finansministern att han
har för avsikt att återkomma till frågan om en omstrukturering av exekutionsväsendet
under våren 1984.

Frågan om verksamheten vid KFM och beskattningssystemen har vidare
tagits upp av riksdagens revisorer som i januari 1984 avgivit en
rapport i ärendet. I rapporten anförs bi. a. om RSV:s översyn av arbetsorganisationen
att översynen uppenbarligen bygger på den indrivningsstatistik
som RSV upprättar i dag. Enligt revisorernas uppfattning är en bedömning
enbart på grundval av denna statistik missvisande. Ytterligare utredningar
om arbetsbelastningen fordras för att man skall kunna få en bättre
uppfattning om personalbehovet. Enligt revisorernas mening bör frågan
om distriktsindelningen för KFM och de lokala skattemyndigheternas nya
arbetsuppgifter också ses i ett större sammanhang. I rapporten erinras om
att flera utredningar f. n. arbetar med frågor som kan få betydelse för
bedömningen av hur arbetet vid KFM bör organiseras framöver. Bl. a.
nämner revisorerna att skatteförenklingskommittén och kommissionen
mot ekonomisk brottslighet behandlat frågor som kan komma att beröra
organisationen av bl. a. skatteförvaltningen. Vidare erinras om att frågan
tidigare har behandlats av riksdagen (se bl. a. CU 1982/83: 3 y) med anledning
av motion om lokala samhällsmyndigheter. I den del rapporten behandlar
de på beskattningsområdet verksamma myndigheterna förordas
avslutningsvis att riksdagen hos regeringen begär att den snarast lägger
fram förslag om en enhetlig ledning för skatteområdet och att - i avvaktan
på ett sådant förslag — bl. a. genomförandet av en ny distriktsindelning för
KFM bör anstå.

Revisorernas rapport har remissbehandlats. Enligt vad utskottet erfarit
kommer riksdagen under första halvåret 1984 att från revisorerna erhålla
ett förslag med anledning av rapporten och remissbehandlingen av den.

I tio under allmänna motionstiden 1984 väckta motioner behandlas distriktsindelningen.
I motionerna 717 (c), 1991 (c), 1992 (c), 2065 (vpk)
yrkande 2 och 2414 (c) yrkas att de nuvarande 81 kronofogdedistrikten
behålls. I motion 1992 (c) yrkas vidare att de nuvarande 82 stationeringarna
behålls. Sammanfattningsvis anförs i motionerna att RSV:s förslag
innebär en omfattande centralisering och att förslaget rent principiellt är en
dålig lösning. Den av RSV föreslagna organisationen anges bli ineffektiv
och byråkratisk och leda till minskade kontakter mellan myndigheterna
och medborgarna. Minskningen av antalet distrikt kan förväntas medföra
ett försämrat indrivningsresultat. I stället för en antagen besparing om 30—
35 milj. kr. skulle staten enligt vad som anförs i en av motionerna förlora

BoU 1983/84:25

250-300 milj. kr. årligen i form av försämrat indrivningsresultat. I vissa
motioner anförs att de mindre distrikten är mera effektiva än de större mätt
såsom andel indrivet belopp i förhållande till belopp att indriva.

I några motioner tas upp distriktsindelningen med utgångspunkt i förhållandena
i vissa län eller delar av län. Detta gäller motionerna 1060 (c, m)
och 1061 (c). I den förstnämnda föreslås att Landskrona kronofogdedistrikt
behålls medan i den sistnämnda föreslås att någon indragning av
distrikten med centralort i Eslöv, Landskrona, Ystad och Trelleborg inte
genomförs. I motion 1346 (c) förordas att nuvarande distriktsindelning i
Östergötlands län behålls. Slutligen föreslås i motionerna 1054 (c) och 2002
(s) yrkande 1 att distriktsindelningen i Kalmar län behålls. I motion 2002 (s)
yrkande 2 hemställs att riksdagen hos regeringen skall begära att regionalpolitiska
skäl skall beaktas vid beslut om distriktsindelningen.

Med anledning av vad i budgetpropositionen, i motionerna och i vissa
utredningssammanhang föreslagits och förordats beträffande beslut m.m.
om distriktsindelningen vill utskottet anföra följande. Det finns, som bl. a.
riksdagens revisorer anför, anledning skjuta upp ställningstagandet om
organisationen m. m. av kronofogdemyndigheterna, bl. a. mot bakgrund av
pågående och nyligen avslutat utredningsarbete med anknytning till frågan
om distriktsindelningen. Riksdagens revisorer kommer, som framgått
ovan, att under första halvåret 1984 förelägga riksdagen förslag om verksamheten
vid KFM m.m. Detta förslag torde komma att behandlas av
riksdagen hösten 1984. Vidare bör i detta sammanhang upplysas att utskottet
erfarit att riksdagen under våren 1984 inte kommer att föreläggas något
förslag från regeringen om en omstrukturering av exekutionsväsendet.

De motioner som väckts under allmänna motionstiden 1984 utgår från ett
bibehållande av nuvarande distriktsindelning antingen i hela landet, i vissa
län eller delar av län. Enligt utskottets uppfattning måste det anses både
rimligt och nödvändigt att från tid till annan överväganden görs om hur
arbetet vid KFM skall organiseras. Det måste sålunda anses helt i sin
ordning att den myndighet som är centralmyndighet för exekutionsväsendet,
RSV, vid skilda tillfällen prövar organisationen m. m. av verksamheten
vid KFM. I en sådan prövning får det vidare anses motiverat att även
pröva landets indelning i kronofogdedistrikt. En sådan prövning får, bl. a.
mot bakgrund av resultat av indrivningsarbetet, anses vara befogad. Med
det nu anförda har utskottet inte tagit ställning till RSV:s ovan i sammanfattning
redovisade översyn om arbetsorganisationen vid KFM. Utskottet
anser liksom riksdagens revisorer att det finns grundad anledning att
avvakta resultatet av vissa pågående utredningar.

Av det ovan anförda framgår sålunda att det av olika skäl finns anledning
att överväga organisationen av KFM. I ett sådant sammanhang är det
sålunda naturligt att också landets indelning i kronofogdedistrikt prövas.
Utan att här ta ställning till om en ändrad distriktsindelning nu är motiverad
och hur den i så fall skall utformas kan utskottet inte ansluta sig till

BoU 1983/84:25

en princip som innebär att någon förändring av distriktsindelningen i landet
eller i vissa län över huvud taget inte bör övervägas. Ett sådant statiskt
betraktelsesätt bör inte vägleda eventuellt kommande förslag om organisationen
vid KFM. Vad i motionerna föreslagits om att antalet distrikt skall
behållas tillgodoses i ett kortare perspektiv om riksdagen ansluter sig till
utskottets uppfattning om att det finns anledning att avvakta beredningen
m. m. av vissa utredningar. Sett i ett vidare perspektiv och på något längre
sikt måste det anses motiverat att överväganden görs om utformningen av
verksamheten vid KFM. Utskottet kan inte reservationslöst ansluta sig till
vad i motionerna föreslagits om att antalet kronofogdedistrikt skall bibehållas
utan att därvid hänsyn tas bl.a. till vissa pågående överväganden.
Riksdagen bör inte genom ett sådant uttalande anhända sig varje möjlighet
att i ett vidare sammanhang - vid en bedömning av organisationen vid
KFM — pröva även utformningen av distriktsindelningen m. m. Vad i
motionerna föreslagits har dessutom delvis tillgodosetts genom att något
riksdagens beslut om ändrad distriktsindelning inte kommer att fattas
under våren 1984. Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 717 (c),
1054 (c), 1060 (c, m), 1061 (c), 1346 (c), 1991 (c), 1992 (c), 2002 (s) yrkande
1, 2065 (vpk) yrkande 2 och 2414 (c) i den mån syftet med dem inte kan
anses tillgodosett genom vad ovan anförts.

I kommande överväganden om distriktsindelningen m. m. får förutsättas
att regionalpolitiska synpunkter vägs in i erforderlig omfattning utan en
riksdagens begäran därom. Motion 2002 (s) yrkande 2 avstyrks med hänvisning
till vad nu anförts.

Anslag till kronofogdemyndigheterna

I avvaktan på ställningstagandet till RSV:s ovan redovisade översyn
föreslår finansministern att KFM i viss mån undantas från besparingskravet
enligt det s. k. huvudförslaget. 6 milj. kr. föreslås anvisade att fördelas
mellan KFM så att de mest resurssvaga myndigheterna tillförs extra medel.
Vidare föreslås medel ställas till RSV:s förfogande att bl. a. användas
för de engångsutgifter som i budgetpropositionen beräknas för de olika
länen. För fortsatt införande av de enskilda målen i REX-systemet har
beräknats 1 milj. kr. Inför budgetåret 1983/84 tillfördes 12 KFM funktionärer
med ekonomisk kompetens. Dessa förstärkningar liksom medel som
tidigare budgetår beräknats för samma ändamål föreslås permanentade. I
budgetpropositionen föreslås en medelsanvisning om 531633000 kr. till
KFM förbudgetåret 1984/85.

Länsstyrelsen hade i sina anslagsframställningar föreslagit yrkanden om
personalförstärkningar m. m. som innebär en ökning av medelsbehovet
med 11767000 kr. utöver regeringens förslag. Länsstyrelsernas förslag
innebär yrkanden om ett 30-tal nya tjänster.

I motion 2065 (vpk) yrkande 1 förordas att KFM tilldelas resurser enligt
länsstyrelsernas förslag. Enligt motionärernas uppfattning är resurstill -

BoU 1983/84: 25

skottet självfinansierande eftersom varje tjänsteman inom KFM tillför
statsverket 700000 kr. per år.

Skatteutskottet har yttrat sig över budgetpropositionen och motionen
om anslag till kronofogdemyndigheterna. Skatteutskottet, som anser det
välmotiverat att exekutionsväsendet undantas från det generella besparingskravet
finner det med hänsyn till det ansträngda budgetläget nödvändigt
att ta till vara besparingsmöjligheterna hos KFM. Skatteutskottet
finnér regeringsförslaget väl avvägt och föreslår att bostadsutskottet avstyrker
motion 206? (vpk) yrkande I.

Bostadsutskottet delar skatteutskottets uppfattning. Regeringens förslag
om anslag tillstyrks och motion 2065 (vpk) yrkande I avslås sålunda.

Anslöf; lill lokalo skattemyndigheterna m. m.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om anslag till lokala skattemyndigheterna
har inte givit utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

I bostadsutskottets betänkande BoU 1983/84:26 om anslag till länsstyrelserna
m.m. behandlas bl. a. motioner om lokala samhällsmyndigheter,
den regionala skatteförvaltningens organisation samt om rekryteringen till
skatteförvaltningen. Dessa motioner berör även verksamheten vid de lokala
skattemyndigheterna.

Riksdagen har i proposition 1983/84: 167 förelagts förslag om nya regler
för uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare m. m. Propositionen jämte
motioner väckta med anledning därav har hänvisats till socialförsäkringsutskottet
som ännu inte har behandlat den. Om regeringens förslag godtas
kommer bl. a. de lokala skattemyndigheterna att behöva tillföras ca 240
tjänster. De anslagsmässiga konsekvenserna avseende budgetåret 1984/85
anges svåra att bedöma. Tillkommande kostnader avses täckas genom
överskridande bl. a. av anslaget till lokala skattemyndigheterna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande indelningen i kronofogdedistrikt att riksdagen avslår
motionerna 1983/84:717, 1054, 1060, 1061, 1346, 1991, 1992,
2002, 2065 yrkande 2 och 2414,

2. beträffande anslag till kronofogdemyndigheterna att riksdagen
med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits och med
avslag på motion 1983/84:2065 yrkande I till Kronofogdemyndigheterna
för budgetåret 1984/85 under sjunde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 531 633000 kr.,

3. beträffande anslag till lokala skattemyndigheterna att riksdagen
med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits till Lokala
skattemyndigheterna för budgetåret 1984/85 under sjunde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 750535000 kr.

BoU 1983/84:25

Stockholm den 26 april 1984

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg
(m), Thure Jadestig (s), Magnus Persson (s), Ivar Nordberg (s), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s). Margareta
Gard (m). Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk). Margareta Palmqvist
(s), Erik Olsson (m) och Rune Evensson (s).

Reservationer

1. Indelningen i kronofogdedistrikt

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c), Kerstin Ekman (fp) och
Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 5 börjar "Med anledning”
och på s. 6 slutar ”nu anförts” bort lyda:

Vad i vissa motioner anförts om att RSV:s förslag inte bör läggas till
grund för en proposition om ändrad indelning i kronofogdedistrikt har som
framgått ovan vunnit stöd i den utredning om KFM och beskattningssystem
som gjorts av riksdagens revisorer. Utskottet delar den uppfattning
som där redovisas och som bl. a. innebär att distriktsindelningen för kronofogdemyndigheterna
(KFM) bör ses i ett större sammanhang.

Utskottet noterar med tillfredsställelse att regeringen tydligen också
tagit intryck av vad revisorerna anfört. Någon proposition om ändrad
distriktsindelning kommer dess bättre inte att föreläggas riksdagen under
våren 1984.

När och om ett sådant förslag kommer att föreläggas riksdagen bör
utgångspunkterna vara helt andra än de som väglett RSV:s översyn.
RSV:s förslag har också kritiserats starkt av flera remissinstanser. Bl. a.
anför vissa länsstyrelser att effektiviteten riskerar att bli sämre med stora
myndigheter, att förslaget strider mot de regionalpolitiska målsättningarna,
att i förslaget inte tillräckligt beaktats allmänhetens behov av service
samt att det medför en påtaglig risk för regional obalans.

Även om utskottet sålunda har förståelse för synpunkten att det kan
finnas anledning att vid skilda tillfallen se över organisationen m. m. av
KFM finner utskottet det angeläget framhålla att de principer som bör
vägleda en översyn bör vara helt andra än de som kommit att tillämpas av
RSV. Det är enligt utskottets uppfattning motiverat att en översyn av
distriktsindelningen görs med beaktande av effektiviteten och därmed det
relativt goda indrivningsresultatet hos de mindre distrikten. Det torde dock

BoU 1983/84:25

vara både möjligt och lämpligt att förstärka distriktsorganisationen i storstadsområdena
utan att därför landet i övrigt skall ges en mindre effektiv
kronofogdeorganisation. Som framgår i vissa av motionerna är nämligen
de minsta och medelstora distrikten de mest effektiva. Om distrikten görs
så stora som RSV föreslår blir följden bl. a. minskad person- och lokalkännedom
och sämre service till allmänheten. Den omfattande centralisering
som RSV föreslagit är en principiellt dålig lösning som i de flesta fall blir
ineffektiv och byråkratisk.

I ett eventuellt nytt förslag till riksdagen bör sålunda beaktas vad ovan
anförts. Det är enligt utskottets uppfattning väl motiverat att antalet distrikt
även — under den tid framöver som kan överblickas — i stort sett
bibehålls. Det finns också all anledning att låta de regional- och sysselsättningspolitiska
aspekterna få genomslag i eventuellt kommande överväganden.

Innan ytterligare överväganden görs om distriktsindelningen bör riksdagens
behandling av revisorernas utredning avvaktas liksom resultatet av
vissa andra utredningar som angivits ovan.

Om regeringen efter beredningen av dessa förslag trots allt finner det
nödvändigt att förslag om en ny distriktsorganisation skall föreläggas riksdagen
bör de nu förordade principerna vara vägledande.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. Det ovan anförda innebär en anslutning till vad i motionerna 717
(c), 1054 (c), 1060 (c, m), 1061 (c), 1346 (c), 1991 (c), 1992 (c), 2002 (s), 2065
(vpk) yrkande 2 och 2414 (c) förordats.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande indelningen i kronofogdedistrikt att riksdagen med
anledning av motionerna 1983/84:717, 1054, 1060, 1061, 1346,
1991, 1992, 2002, 2065 yrkande 2 och 2414 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Anslag till kronofogdemyndigheterna

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Skatteutskottet
har” och slutar ”avslås sålunda” bort lyda:

Som framgår av betänkandet och av propositionen tenderar andelen
indrivet belopp att sjunka i förhållande till belopp att indriva. Det finns
sålunda anledning att öka bl. a. personalresurserna vid KFM. I sitt yttrande
över länsstyrelsernas anslagsframställningar för KFM konstaterar också
RSV att det restförda beloppet fortsätter att öka. Länsstyrelserna föreslår
att anslaget ökas med 11 767 000 kr. mera än vad regeringen föreslagit.

Som anförs i motion 2065 (vpk) är en ökning av personalresurserna vid
KFM i hög grad självfinansierande. Gjorda undersökningar visar enligt

BoU 1983/84:25

motionärerna att varje tjänsteman inom exekutionsväsendet netto tillför
statskassan ca 700000 kr.

Det finns sålunda goda motiv för riksdagen att beräkna anslaget till K.FM
med utgångspunkt från länsstyrelsernas anslagsframställningar.

Ett sådant synsätt innebär ett bifall till vad i motion 2065 (vpk) yrkande I
föreslagits.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande anslöf; lill kronofogdemyndigheterna att riksdagen
med bifall till motion 1983/84: 2065 yrkande 1 och med anledning
av vad i budgetpropositionen föreslagits till kronofogdemyndigheterna
för budgetåret 1984/85 under sjunde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 543400000 kr..

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984