BoU 1983/84:23

Bostadsutskottets betänkande
1983/84:23

om anslag till bostadsförsörjning m. m. (prop. 1983/84:100 delvis och
prop. 1983/84:145 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels regeringens i proposition 1983/84:100 bil. 13
(bostadsdepartementet) framlagda förslag under avsnitt B. Bostadsförsörjning
bl. a. i vad avser lån till bostadsbyggande, räntebidrag m. m., åtgärder i
områden med stor andel outhyrda lägenheter m. m., jämte 25 motioner, dels
regeringens i proposition 1983/84:145 bil. 2 framlagda förslag om vidgad ram
för beslut om bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter - en ramvidgning som skall göra det möjligt att försöksvis stödja
tillkomsten av odlingslotter och koloniträdgårdar m. m. Fyra motioner
väckta med anledning av det senare förslaget behandlas också i betänkandet.

Regeringens förslag i sin helhet tillstyrks av utskottet. Häremot stående
motionsyrkanden avstyrks.

Utskottets (m)-ledamöter reserverar sig mot medelsanvisningen och
föreslår minskade anslag i vad gäller lån till bostadsbyggande, räntebidrag
och åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Även (c)
och (fp)-ledamöterna reserverar sig och föreslår minskning i vad gäller det
senare anslaget. (Vpk)-ledamoten reserverar sig och förordar ett återinförande
av hyresförlustlånen. Dessutom reserverar sig utskottets (fp)-ledamot
och föreslår en minskning av anslaget till räntebidrag. (Vpk)-ledamoten
föreslår en ökning av anslaget till bidrag till förbättring av boendemiljön.

Även i vad gäller ramar m. m. har reservationer (m), (c), (fp) och (vpk)
avgivits.

Med anledning av två av de behandlade motionerna (s) hemställer
utskottet om ett riksdagens tillkännagivande till regeringen. Det gäller dels
översyn av gällande finansieringsbestämmelser avseende den konstnärliga
utsmyckningen m. m. i bostadsområden, dels vidgning av boendemiljöramen
om det behövs av sysselsättningsskäl.

Övriga motioner avstyrks av utskottet. Utskottets (m)-ledamöter reserverar
sig till förmån för motionsförslag avseende bl. a. enhetlig lånegräns,
borttagande av mark- och konkurrensvillkoren, den produktionskostnadsanpassade
belåningen, ett nytt system för räntebidrag och en avveckling av
stödet till förbättring av boendemiljön. (C)-ledamöterna reserverar sig till
förmån för motionsförslag avseende bl. a. räntelån, avveckling av hyresförlustgarantier,
hyresrabatter samt räntebidraget till underhållslån och slutlig
avveckling av hyresförlustlånen. Utskottets (fp)-ledamot reserverar sig till
förmån för motionsförslag avseende bl. a. ett reformerat statsbidragssystem

1 Riksdagen 1983184. 19 sami. Nr23

BoU 1983/84:23

för de äldres boende och reallån. (Vpk)-ledamoten i utskottet reserverar sig
till förmån för motionsförslag avseende bl. a. ränte- och amorteringsfria lån
till allmännyttan, utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet, särskild
konsolideringsfond, återinförande av hyresförlustlånen och boendemiljöbidrag
enligt den s. k. undantagsregeln.

1 Propositionerna

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under B 3-B 6 (s. 26-53), B 8-B 9 (s. 57-63) och B 13 (s. 70-71) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer som i riksdagsprotokollet förordats i fråga om
förbättrad kostnadskontroll vid bostadslångivningen,

2. bemyndiga regeringen att vidga ramen för särskilda lokallån om det
behövs av sysselsättningsskäl,

3. medge att bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter för budgetåret 1984/85 beviljas inom en ram av
65000000 kr.,

4. bemyndiga regeringen att avlösa statens ansvar enligt 33 § 1962 års
bostadslånekungörelse (1962:537) eller tidigare bestämmelser och att i
samband härmed utöver den under 3. angivna ramen ta i anspråk medel
under anslaget B 4. Räntebidrag m. m. som beräknas för kommande
ersättningar enligt nämnda bestämmelser på sätt som i regeringsprotokollet
angivits,

5. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av
sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör
komma i fråga för förhöjt låneunderlag och tilläggslån bestäms till 60 000 000
kr. för år 1984 och preliminärt till samma belopp för år 1985,

6. medge att den under 5. angivna ramen överskrids om det behövs av
sysselsättningsskäl,

7. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränserna för förbättringslån
som i regeringsprotokollet förordats,

8. medge att räntefria förbättringslån beviljas utan rambegränsning,

9. medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön meddelas
intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1984/85 och preliminärt
intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1985/86,

10. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1984/85 anvisa

a. till Lån till bostadsbyggande ett förslagsanslag av 8360000000 kr.,

b. till Räntebidrag m.m. ett förslagsanslag av 9000000000 kr..

c. till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m.m. ett förslagsanslag av 125 000000 kr.,

d. till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. ett förslagsanslag
av 40 000 000 kr.,

e. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m.m. ett förslagsanslag av
225 000000 kr.,

BoU 1983/84:23

f. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett förslagsanslag av
85 000000 kr.,

g. till Lån till förvärv av bostadsrätt ett reservationsanslag av 1 000 kr.

Regeringen har i proposition 1983/84:145 bilaga2 (bostadsdepartementet)
föreslagit riksdagen att medge att ramen för beslut om bidrag till åtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter för budgetåret 1984/85
vidgas med 10000000 kr. till 75000000 kr.

2 Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat

dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1983/84:

367 av Lennart Brunander (c) vari hemställs att riksdagen begär att
regeringen lägger fram förslag om ändrade regler för statliga lån till egnahem
i enlighet med de synpunkter som framförts i motionen,

718 av Helge Hagberg och Lars Svensson (båda s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riktlinjer för det
estetiska och konstnärliga inslaget i ROT-programmet blir beaktade i
anvisningarna,

800 av Mona Saint Cyr m.fl. (m) varj hemställs att riksdagen hos
regeringen begär att regeringen i sina bostadspolitiska åtaganden intensifierar
insatser i motionens anda, dvs. till förmån för ett utökat flergenerationsboende,

922 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1983/84:918 - föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till
utvidgning av ROT-programmet i enlighet med vad som anförs i motionen
samt att riksdagen i övrigt ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om de boendes aktiva medverkan i planering och förvaltning av sina
bostadsområden,

923 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(8) att riksdagen beslutar att ett nytt system för räntebidrag i enlighet med
vad i motionen anförts skall införas per den 1 juli 1984,

(9) att riksdagen beslutar upphäva de kompensatoriska åtgärder som
infördes i samband med avskaffandet av de retroaktiva räntebidragen i
enlighet med vad som i motionen anförts,

(10) att riksdagen beslutar införa samma gränser för räntebidrag - 95 % av
låneunderlaget - för alla byggherrar och upplåtelseformer,

(14) att riksdagen avskaffar de s. k. mark- och konkurrensvillkoren,

1350 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att markförvärvslån och tomträttslån bör
återinföras och att riksdagen snarast föreläggs förslag härom i enlighet med
vad som anförs i motionen,

BoU 1983/84:23

1971 av Ulla-Britt Carlsson och Helge Hagberg (båda s) vari hemställs att
riksdagen uttalar sig för att länsbostadsnämnderna ges möjligheter att
förhindra exekutiva försäljningar av statsbelånade fastigheter enligt vad som
anförts i motionen,

1973 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs att riksdagen beslutar att
för Räntebidrag m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av
6770 milj. kr., ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med
2230 milj. kr.,

1978 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att till Lån till bostadsbyggande för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 6590000000 kr., ett i förhållande till
regeringsförslaget minskat anslag med 1770000000 kr.,

2. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om 95-procentiga lån för alla byggherrar,

1979 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen under
anslaget B5 i bilaga 13 till budgetpropositionen beslutar anvisa 75 milj. kr.,
ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 50 milj. kr.,

1981 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att statens stöd till förbättring av boendemiljön
skall avvecklas,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om beslutsramar för budgetåren
1984/85 och 1985/86 för bidrag till förbättring av boendemiljön,

1984 av Karin Flodström m.fl. (s) vari - med hänvisning till motion
1983/84:1617 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om att Bofakta, konsumentupplysning om
bostäder, skall tillämpas även vid ombyggnader och upprustning samt att
bostadsanpassningsbidrag/lån också kan utnyttjas till inköp av inventarier för
allergiker,

1999 av Kjell Mattsson m.fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(2) att riksdagen beslutar att hyresförlustgarantier och hyresrabatter
avvecklas,

(3) att riksdagen beslutar att ersättning för förvaltningsförluster enligt 33 §
1962 års bostadslånekungörelse upphör,

(4) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att slutlig
avveckling av hyresförlustlånen sker,

(5) att riksdagen beslutar att räntebidraget till underhållslån avvecklas,

(6) att riksdagen beslutar att anslaget under B 5. Bidrag till åtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter minskas med 65
milj. kr.,

BoU 1983/84:23

2001 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjligheter
att utnyttja miljöförbättringslån för byggande av kolonistugor,

2003 av Mona Sahlin (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts angående fördelningsprinciperna
för miljöförbättringsbidragen till bostadsområdena samt om behovet
av att ytterligare ekonomiska resurser avsätts för detta ändamål,

2009 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(1) att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att

förverkliga utvecklingen av ett socialt inriktat boende i enlighet med vad som
anförs i motionen,

(3) att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att åstadkomma
redovisning av planer på experiment med socialt boende inom ramen för
de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen,

2010 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om ett utökat och permanent program för bostadsförbättringar
avseende även offentliga byggnader m. m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att kravet på avsättningar till konsolideringsfond för allmännyttiga
bostadsföretag slopas som förutsättning för räntebidrag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga bostadsföretag
införs fr. o. m. år 1985 för att undvika hyreshöjningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att hyresförlustlån enligt tidigare gällande regler skall kunna utgå
för allmännyttiga bostadsföretag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om att allmännyttiga bostadsföretag t. v. undantas från årliga
upptrappningar av den garanterade räntan på bostadslån,

2012 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att boendemiljöbidrag
fr. o.m. den 1 juli 1984 skall kunna beviljas även enligt den s. k.
undantagsregeln,

2. att riksdagen medger att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön
meddelas intill ett belopp av 200 000 000 kr. under budgetåret 1984/85 och
preliminärt intill ett belopp av 200000000 kr. under budgetåret 1985/86,

3. att riksdagen beslutar att under bil. 13, B 9. Bidrag till förbättringar av
boendemiljön anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 140 000 000
kr. förhöjt belopp till 225 000000 kr.,

BoU 1983/84:23

2035 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari - med hänvisning till motion
1983/84:923 - såvitt nu är i fråga hemställs

(3) att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till bostadslåneregler
som möjliggör för bostadsrättsförening att överta statliga lån vid övergång
från hyresrätt i enlighet med vad i motionen anförts,

(4) att riksdagen som sin mening uttalar att kommun ej skall ge allmännyttiga
bostadsföretag ekonomiska bidrag,

(5) att riksdagen beslutar avskaffa den produktionskostnadsanpassade
bostadsbelåningen,

(6) att riksdagen beslutar upphäva ROT-programmet och avslå begärda
medel för ändamålet,

2072 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(2) att riksdagen beslutar att begära att regeringen skyndsamt förelägger
riksdagen förslag om förtida inlösen av bostadslån i enlighet med det
anförda,

(3) att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om minskad

detaljreglering i bostadsfinansieringsförordningen (yrkandet i vad avser

en mer decentraliserad hantering av låneärenden behandlas i betänkande
BoU 1983/84:24),

(5) att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om minskade
generella bostadssubventioner, bl. a. genom införande av räntelån i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2077 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motion
1983/84:2076 - hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till
reformerat statsbidragssystem för de äldres boende,

2113 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(2) att riksdagens beslut om ett bostadsförbättringsprogram upphävs
(yrkandet i vad avser energibesparande åtgärder behandlas i betänkande
BoU 1983/84:21),

(6) att riksdagen beträffande åtgärder i bostadsområden med stort antal
outhyrda lägenheter och bidrag till förbättring av boendemiljö som sin
mening ger regeringen till känna vad som föreslagits i motion 1983/84:34,

(7) att riksdagen beträffande bidrag till vissa tillgänglighetsskapande
åtgärder som sin mening ger regeringen till känna vad som föreslagits i
motion 1983/84:86,

(11) att riksdagen beslutar om att en skyndsam översyn bör göras av
gällande lagstiftning och övrigt regelsystem på bostadsområdet i syfte att
framlägga förslag om avreglering och minskad detaljstyrning (i vad yrkandet
avser bostadslångivning m.m.; resterande del av yrkandet behandlas i ett
senare betänkande),

(12) att riksdagen beslutar minska anslaget till räntebidrag med 2 miljarder
kronor och i samband därmed begär förslag till annan finansieringsform,

BoU 1983/84:23

2403 av Monica Andersson och Margareta Persson (båda s) vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om bostadslån för ombyggnad,

2416 av Oskar Lindkvist (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra den
konstnärliga utsmyckningen i våra bostadsområden m.m.,

2419 av Lars Ulander och Olle Östrand (båda s) vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av ett ROT-program för av landsting och kommuner
förvaltade fastigheter och anläggningar,

dels de i anledning av proposition 1983/84:145 väckta motionerna 1983/84:

2721 av Ingrid Sundberg m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(5) att riksdagen beslutar att avslå en vidgning med 10 milj. kr. av ramen

för beslut om bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter för budgetåret 1984/85,

2722 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(1) att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:145 beslutar att
stödet till odlingslotter och koloniträdgårdar m. m. utvidgas till att omfatta
även andra flerfamiljshusområden än de med stort antal outhyrda lägenheter
och att stödet icke skall vara förenat med ett absolut villkor om minst samma
stöd från kommunerna,

(2) att riksdagen medger att ramen för beslut om bidrag till åtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter för budgetåret 1984/85
vidgas med 25000000 kr. till 90000000 kr.,

2730 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen måtte besluta
att avslå regeringens förslag om bidrag till åtgärder i bostadsområden med
stor andel outhyrda lägenheter,

2734 av Kenth Skårvik m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(5) att riksdagen avslår förslaget om vidgad ram för bidrag till åtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter.

3 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m. m.

3.1 Bostadsproduktionen

Bostadsbyggnadsvolymen kan mätas i flera olika variabler. I tabell 1
redovisas sålunda nyproduktionen av bostäder mätt i antalet inflyttningsfärdiga
lägenheter, antalet påbörjade lägenheter samt som summan av antalet
lägenheter med preliminära beslut om bostadslån och antalet lägenheter utan
statlig belåning som erhållit byggnadstillstånd (t. o. m. 1981).

BoU 1983/84:23

Tabell 1: Påbörjade och färdigställda lägenheter, lägenheter med preliminärt
beslut om bostadslån samt lägenheter utan statligt lån som erhållit
byggnadstillstånd åren 1976-1982

Antal lägenheter år

1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983

Preliminära beslut om bostadslån

Flerbostadshus	15	600	13	800	17	600	18	500	16	400	18	500	19	200	19	700
Småhus	36	000	35	100	38	300	34	600	29	500	23	800	22	900	18	800
Totalt	51	600	48	900	55	900	53	100	45	900	42	300	42	100	38	500
Beviljade byggnadstillstånd	6	600	6	800	4	900	3	600	2	500		700				-
Lån + tillstånd	58	200	55	700	60	800	56	700	48	400	43	000		-		-
Påbörjade lägenheter	57	100	54	000	57	300	55	700	49	000	44	400	41	900	36	800
Färdigställda lägenheter	55	800	54	900	53	700	55	500	51	400	51	600	45	100	43	400'

1 Uppgiften har slutat samlas in eftersom ramarna för bostadsbyggandet är slopade.

2 Därav i småhus 23 143 (inkl. 287 utan statliga lån)

Därav i flerbostadshus 20 231 (inkl. 1 utan statliga lån)

Källa: Bostadsstyrelsen och SCB

Sorn framgår av tabell 1 har nybyggandet minskat i stort sett sedan mitten
av 1970-talet, mätt såväl i färdigställda som i påbörjade lägenheter. Denna
nedgång beror bl. a. på en svag befolkningstillväxt och en låg ekonomisk
tillväxt. Enligt kommunernas bedömningar i bostadsförsörjningsprogrammen
för perioden 1983-1987 kommer nybyggandet dessutom att minska
ytterligare under de närmaste åren.

De senaste årens nedgång i nyproduktionen faller helt och hållet på
småhusen. Sedan år 1980 har däremot produktionen av lägenheter i
flerbostadshus årligen ökat. Detta betyder att den procentuella fördelningen
av de påbörjade lägenheterna mellan småhus och flerbostadshus har
förskjutits ytterligare, vilket också framgår av tabell 2.

Tabell 2: Procentuell fördelning mellan påbörjade lägenheter i flerbostadshus
och småhus åren 1975-1982

År	Procentuell andel påbörjade lägenheter i
Flerbostadshus	Småhus
1975	30	70
1976	25	75
1977	25	75
1978	29	71
1979	32	68
1980	35	65
1981	40	60
1982	44	56
1983	48	52

Källa: SCB

BoU 1983/84:23

Samtidigt med den ovan redovisade nedgången i nyproduktionen av
bostäder har ombyggnadsverksamheten ökat, vilket illustreras i figur 1.

Figur 1: Antalet ombyggda lägenheter (efter modernisering) i flerbostadshus
åren 1974-1983

Påbörjade lägenheter Avslutade lägenheter

| 1983

I 1982

I 1981

I 1980

| 1979

; 1978

| 1977

l 1976

| 1975

| 1974

18 16 14 12 10 8 6 4 2 2 4 6 8 10 12 14 16 18

1 000 lägenheter

Källa: SCB

I nedanstående tabell redovisas dessutom ombyggnadsverksamhetens
omfattning i siffror. Genom att tabellen visar såväl antalet lägenheter före
moderniseringen som efter ger den också ett mått på lägenhetsminskningen
till följd av moderniseringsverksamheten. Denna minskning är en följd av att
det är vanligt att vid ombyggnad slå ihop små lägenheter till större.

Tabell3: Lägenheter i moderniserade flerbostadshus före resp. efter moderniseringen
åren 1974-1983

År	Antal lägenheter
Före modernisering	Efter modernisering
1974	16 463	14 038
1975	14 818	10 957
1976	5 997	4 356
1977	10 015	6 889
1978	11 308	7 900
1979	11 888	8 305
1980	12 965	8 957
1981	14 594	10 888
1982	19 734	16 038
1983	21 329	18 804

Källa: SCB

Boll 1983/84:23

3.2 Bostadsinvesteringar

I tabell 4 redovisas de totala investeringarna i ny- och ombyggnad av
bostäder. I sammanhanget redovisas dessutom underhållskostnaderna för
bostadsbeståndet resp. år.

Av tabellen framgår att nedgången i nyproduktionen av bostäder inte
motsvaras av en lika stor minskning av de reala investeringarna (dvs.
investeringarna mätta i fast penningvärde) i permanentbebyggelsen. Detta
beror på att den minskade nyproduktionen har motverkats av en ökande
ombyggnad. Samtidigt har också de bostäder som producerats blivit dyrare
per enhet bl. a. genom en ökad standard i fråga om utrymme och utrustning.

Om hänsyn tas till såväl ny- och ombyggnad som underhåll uppvisar dessa
totala investeringar endast en mindre nedgång under de senaste åren. De
ligger därmed fortfarande på samma nivå som de gjorde i början av
1970-talet. Framför allt är det de ökade underhållskostnaderna som bidrar
härtill.

Tabell 4: Investeringar och underhåll i bostäder 1974-1983 i 1980 års priser
(milj. kr.)

År	Nybyggnad bostäder		Byggnadsverksamhet i beståndet av bostäder	Totalt nybyggnad och beståndet
Småhus	Flerbo- stadshus	Summa	Ombyggnad inkl. ener-gisparverk-samhet	Underhåll	Summa
1974	16 800	7 050	23 850	2 000	6 800	8 800	32 650
1975	16 600	5 200	21 800	3 350	7 200	10 550	32 350
1976	16 200	3 600	19 800	3 200	7 550	10 750	30 550
1977	15 600	3 400	19 000	3 450	8 150	11 600	30 600
1978	16 300	4 150	20 450	5 150	8 500	13 650	34 100
1979	15 700	4 700	20 400	5 650	8 850	14 500	34 900
1980	13 950	5 100	19 050	5 450	9 250	14 700	33 750
1981	11 650	5 450	17 100	6 250	9 950	16 200	33 300
1982	9 550	6 000	15 550	7 350	10 300	17 650	33 200
1983	7 700	6 150	13 850	7 700	-	-	-

Källa: Konjunkturinstitutet

För att ytterligare belysa hur byggnadsinvesteringarna förskjutits från
nyproduktion mot ombyggnad redovisas i tabell 5 de procentuella förändringarna
av dessa investeringar sedan år 1974 jämfört med närmast föregående
år.

BoU 1983/84:23

Tabell5: Byggnadsinvesteringarna i 1980 års priser. Procentuell förändring
från föregående år

År	Nybyggnad Flerbo- stadshus	Småhus	Ombygg- nad	Totalt	Därav kommunala
1974	-31,3	3,9	27,9	- 9,1	-26,4
1975	-27,0	- 1,0	68,3	- 1,2	- 11,8
1976	-30,7	- 2,4	- 5,1	- 8,6	- 17,1
1977	- 5,7	- 3,8	8,3	- 2,4	- 4,1
1978	23,1	4,5	48,9	14,1	16,1
1979	12,8	- 3,8	10,3	1,8	8,4
1980	8,4	- 11,2	- 3,4	- 6,0	- 4,1
1981	7,6	- 16,5	- 16,5	- 4,7	5,1
1982	9,4	- 17,6	17,9	- 1,8	7,3
1983	2,8	- 19,6	4,8	- 5,9	- 4,8

Källa: Konjunkturinstitutet

3.3 Byggnads kostnaderna

Kostnadsutvecklingen sedan år 1976 för statligt belånade flerbostadshus i
exploateringsområden samt gruppbyggda småhus såsom den redovisas i
preliminära beslut om statliga lån framgår av nedanstående tabell.

Tabell 6: Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus inom exploateringsområden
och gruppbyggda småhus åren 1976-1983 samt förhållandet
mellan produktionskostnad (Pk) och pantvärde (Pv)

År	Flerbostadshus			Gruppbyggda småhus
Genomsnitt-lig Pk kr./m2 lägenhetsyta	Ökning i % från före-gående år	Pk/Pv %	Genomsnitt-lig Pk kr./m2 bostadsyta	Ökning i % från före-gående år	Pk/Pv %
1976	1 945	16,7	104,8	1 899	13,0	104,0
1977	2 393	23,0	103,8	2 291	20,6	105,1
1978	2 799	17,0	105,8	2 654	15,8	105,8
1979	3 214	14,8	106,8	2 996	12,9	107,0
1980	3 844	19,6	110,2	3 592	19,9	108,5
1981	4 211	9,5	108,1	4 045	12,6	104,9
1982	4 616	9,6	108,2	4 392	8,6	105,6
19831	5 350	15,9	111,6	4 962	13,0	106,9

1 Preliminära uppgifter

Källa: Bostadsstyrelsen och SCB.

Kostnadsökningen i bostadsbyggandet har varit kraftig under senare delen
av 1970-talet för att kulminera år 1980. För åren 1981 och 1982 har därefter
ökningstakten varit avsevärt lägre. Enligt de preliminära uppgifterna för år
1983 har dock ökningstakten detta år ånyo nått upp till den nivå som rådde i
slutet på 1970-talet.

BoU 1983/84:23

3.4 Byggarbetsmarknaden

Sysselsättningen på byggarbetsmarknaden enligt statistiska centralbyråns
byggnadsinventeringar i november månad åren 1980-1983 redovisas i figur 2.

Figur2: Antal sysselsatta byggnadsarbetare enligt byggnadsinventeringarna i
november månad åren 1980-1983

TO 310

		64 170
						37 717

43152
		38 790		35 6*9
::::::::::					14 041
i:::::::::		:::::::::		:::::::::
::::::::::		lilli! ::::::
liiii:::::			::::::::::		::::::::::
::::::::::		:::::::::: ::::::::::		liliij :::::: ■		Hilli!;!
::::::::::				Illllllll!
ino	ifil	1982		1983

Samtliga yrkesgrupper

därav betongarbetare,
övriga byggnadsarbetare,
träarbetare och murare (BÖTM)

Källa: SCB, AMS

Arbetslösheten bland byggnadsarbetarna såsom den återspeglas i anmälningarna
till deras arbetslöshetskassa framgår av nedanstående figur.

Figur3: Antal arbetslösa i byggnadsarbetarnas arbetslöshetskassa under åren
1980-1983

Anmälda
arbetslösa
(1 000-tal)

14
12
10
8
8
4
2
O

JAN

SEPT

JULI

NOV

1980

1982

1983

Källa: AMS

BoU 1983/84:23

Byggnadsdetaljen vid arbetsmarknadsstyrelsen sammanfattar kvartalsvis
situationen på byggarbetsmarknaden. I den senaste av dessa redogörelser
(daterad 1984-01-31) uttalas att enligt länsarbetsnämndernas översikter vid
årsskiftet 1983-1984 kommer aktiviteten inom byggnadsverksamheten att
vara fortsatt låg under hela år 1984. I ett par län förväntas en något bättre
situation i slutet av året jämfört med 1983. I nio län bedömer man att läget
kommer att bli likartat, och i tretton län befaras att sysselsättningssituationen
för byggnadsarbetarna blir svårare än den varit under hösten 1983.

Sammanfattningsvis anges att arbetslösheten bland byggnadsarbetarna
med stor sannolikhet kommer att vara större vintern 1984/85 än den varit
vintern 1983/84.

3.5 Bostadskostnaderna

Hyresutvecklingen sedan år 1971 belyses av nedanstående uppgifter
avseende genomsnittliga hyror för bostäder i SABO-företagen.

Tabell 7: Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för
bostäder i SABO-företagen åren 1971-1983 (kr.lm2)

År	Kallhyra bostäder	Avgift värme och varmvatten	Varmhyra bostäder
1971	74:82	6:39	81:21
1972	78:94	6:14	85:08
1973	83:75	6:57	90:32
1974	89:17	10:96	100:13
1975	93:32	12:52	105:84
1976	102:42	15:01	117:43
1977	114:56	16:38	130:94
1978	128:51	18:98	147:49
1979	137:04	23:66	160:71
1980	149:50	33:51	183:01
1981	166:69	41:15	207:84
1982	188:98	48:89	237:87
19831	208:-	48:-	256:-
19841	220:-	51:-	271:-

1 Preliminär uppskattning
Källa: SABO

Omräknad till 1983 års penningvärde med hjälp av konsumentprisindex
har hyresutvecklingen varit följande.

BoU 1983/84:23

Tabell8: Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för
bostäder i SABO-företagen åren 1971-1983 omräknat till 1983 års
penningvärde (kr./m2)

År	Kallhyra bostäder	Avgifter för värme Varmhyra och varmvatten bostäder
1971	223	19	242
1972	222	17	239
1973	221	17	238
1974	214	26	240
1975	204	27	231
1976	203	30	233
1977	204	29	233
1978	208	31	239
1979	207	36	243
1980	198	45	243
1981	197	49	246
1982	206	53	259
19831	208	48	256
1 Preliminär uppskattning Källa: SABO En uppdelning av de senaste sex årens procentuella hyreshöjningar på kallhyra, bränsleavgifter och total varmhyra ger följande resultat.

Tabell9: De procentuella hyresförändringarna sedan 1978 inom SABO-företagen med fördelning på kallhyra, bränsleavgifter och total varmhyra
År	Hyresändringar i procent
Kallhyra	Bränsleavgifter	Varmhyra
1978-1979	6,6	24,7	9,0
1979-1980	9,1	41,6	13,9
1980-1981	11,1	22,8	13,6
1981-1982	13,4	18,8	14,5
1982-1983	1 10,1	- 1,8	7,6
1983-1984	1 5,8	6,3	5,9
1 Preliminär uppskattning

Källa: SABO

Som framgår av tabellen ovan har bränslekostnaderna haft stor betydelse
för hyresutvecklingen under de senaste åren. Särskilt markant är detta åren
1979-1980 då bränsleavgifterna ökade med mer än 40 %. Även mellan övriga
redovisade år har bränslekostnaderna ökat mer än kallhyran. Enda undantaget
härifrån utgör åren 1982-1983 då bränsleavgifterna t. o. m. minskade.

BoU 1983/84:23

3.6 Outhyrda lägenheter

För de till SABO anslutna allmännyttiga bostadsföretagen har sedan den 1
mars 1983 antalet outhyrda lägenheter varit följande.

Tabell 11: Antalet outhyrda lägenheter inom SABO-företagen sedan den 1
mars 1983

	Antal outhyrda lägenheter per
1983-03-01		1983-09-01		1984-03-01	i
Absolut	Procent Absolut	Procent Absolut	Procent
Totalt	27 476	3,8	30 072	4,2	27 900	3,9
Storstockholm	539	0,3	989	0,5	981	0,5
Storgöteborg	4 176	4,5	4 667	5,1	4 553	4,9
Stormalmö	1 992	6,2	2 227	7,0	2 221	7,0
Ovr. landet	20 769	5,1	22 189	5,5	20 171	5,0

1 Preliminära uppgifter
Källa: SABO

Det preliminära resultatet från den 1 mars 1984 visar att omkring 28 000
lägenheter var lediga till uthyrning vid denna tidpunkt. Det innebär en
minskning med ca 7 % eller ca 2 000 lägenheter sedan 1 september 1983. Det
är första gången sedan 1 mars 1980 som antalet outhyrda lägenheter avtagit.

Av storstadsområdena har Storgöteborg en minskning med ca 100
lägenheter, medan de övriga har en ungefär oförändrad situation.

När det gäller länen tyder det preliminära resultatet på att Stockholms,
Uppsala och Södermanlands län har fått ett ökat antal outhyrda lägenheter
medan övriga län redovisar minskningar.

4 Utskottet

4.1 Inledning

I detta betänkande behandlas vad i budgetpropositionen och i motioner
föreslagits i frågor som rör bostadsförsörjningen m. m.

Det finns anledning att inledningsvis något beröra vissa under år 1983
fattade beslut inom bostadsdepartementets verksamhetsområde.

Riksdagen beslöt i december månad 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11)
om ett särskilt program för att förbättra bostadsbeståndet. Riksdagen beslöt
under hösten 1983 (prop. 1983/84:26 bil. 3, BoU 7) också om åtgärder för att
öka byggsysselsättningen bl. a. inom bostadsdepartementets område.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 1-2) anförs att mot bakgrund av redan
fattade beslut och med hänsyn till det statsfinansiella läget förslagen i
propositionen såvitt rör bostadsförsörjningen präglas av återhållsamhet i
fråga om nya åtaganden från statens sida. Utskottet vill tillägga att även

BoU 1983/84:23

förslagen i flera av de nedan behandlade motionerna också utgår från detta
synsätt.

Förutom de ovannämnda riksdagsbesluten finns i detta sammanhang
anledning erinra om vissa pågående utredningar m. m. Sålunda har bostadskommittén
i uppdrag att göra en översyn av bostadspolitiken. Av kommittéberättelsen
framgår att kommitténs slutbetänkande avses avges under andra
halvåret 1984. Ett huvudbetänkande kommer att avges dessförinnan.

Vidare bör erinras om att regeringen har tillsatt en interdepartemental
arbetsgrupp med företrädare för bostads-, social-, arbetsmarknads- och
civildepartementet. Som utgångspunkt i de krav som äldre och handikappade
m. fl. har i fråga om sitt boende skall uppmärksammas hur arbetet med att
förbättra bostadsbeståndet har inriktats, planlagts och genomförts inom ett
antal kommuner. Gruppen skall vidare bedöma vilka ändringar och styrinstrument
som behövs för att förnyelsen av bostadsbeståndet skall leda till
bostadsförhållanden som ger äldre och handikappade m.fl. förutsättningar
att leva ett aktivt och meningsfullt liv och som kan minska behovet av
institutionsvård. Resultaten av den första arbetsetappen avses redovisas
senast i juni 1984.

Utskottets behandling av de nu aktuella delarna av budgetpropositionen
och av vissa motioner har sålunda gjorts mot bakgrund av det statsfinansiella
läget, vissa tidigare riksdagsbeslut och vissa pågående utredningsinsatser.

Av den redovisning som lämnas i avsnitt 3.1 framgår att nyproduktionen av
bostäder har minskat i stort sett sedan mitten av 1970-talet. Denna nedgång i
byggandet av lägenheter är bl. a. beroende av sådana faktorer som svag
befolkningstillväxt och låg ekonomisk tillväxt. Enligt vad som anges i
budgetpropositionen (bil. 13 s. 9) kan nyproduktionen förväntas bli begränsad
även de kommande åren.

Med hänvisning till det låga bostadsbyggandet har några ramar för den
statliga bostadslångivningen inte fastställts sedan år 1981. Inte heller 1984 års
budgetproposition innefattar något förslag till ramar för bostadsbyggandet.
Däremot erinrar bostadsministern (bil. 13 s. 35) om den möjlighet länsstyrelserna
har att fastställa ramar för en eller flera kommuner om det behövs med
hänsyn till regionalpolitiska eller andra intressen.

4.2 Bostadsbyggandets inriktning m. m.

I sitt betänkande om ett bostadsförbättringsprogram (BoU 1983/84:11)
anslöt sig bostadsutskottet i sak till en av bostadsministern angiven övergripande
målsättning som i korthet innebär att det fanns goda motiv att nu ägna
större uppmärksamhet än tidigare åt det befintliga bostadsbeståndet och att
tyngdpunkten i bostadspolitiken förskjutits från bostadsbyggnadspolitik till
bostadsförsörjningspolitik samt att det fanns skäl att mera inrikta bostadspolitikens
medel på bostädernas fördelning, förnyelse och förvaltning. Däremot
framfördes i motioner (m), (c) och (fp) väckta med anledning av

BoU 1983/84:23

regeringens förslag avvikande uppfattningar om statens insatser m. m. för att
förverkliga målsättningen.

I tre motioner förs fram förslag om hur byggandet skall inriktas så att det
tillgodoser olika efterfrågeintressen. Dessa motioner behandlas i det följande.

I motion 800 (m) hemställs att regeringen i sina bostadspolitiska åtaganden
intensifierar insatserna till förmån för ett utökat flergenerationsboende.
Motionärerna hänvisar härvid dels till vissa uttalanden i den s.k. ROTpropositionen
(prop. 1983/84:40 bil. 9), dels till vad som anförts i motioner
(m) vid tidigare riksmöten. I dessa motioner har efterlysts stimulans för
flergenerationsboende och ett undanröjande av de byråkratiska hinder som
enligt motionärerna har fördröjt ett sådant boende trots klart uttalade behov
och intresse hos medborgarna.

Utskottet har tidigare haft att behandla motioner om flergenerationsboende.
Bostadsutskottet vill understryka vad som i dessa sammanhang anförts
om värdet av bostäder för flergenerationsboende. Det torde vara obestritt att
denna typ av bostäder fyller en viktig funktion. Utskottet vidhåller sin
tidigare uppfattning (senast CU 1982/83:22 s. 23) om att bostäder för
flergenerationsboende bör kunna produceras inom ramen för den efterfrågan
som finns. Liksom tidigare kan också utskottet konstatera att varken
reglerna för erhållande av statliga lån eller gällande byggnormer i och för sig
innebär någon begränsning i detta avseende. Utskottet vill i detta sammanhang
också erinra om vad som ovan (avsnitt 4.1) anförts om pågående
utredningsarbete m.m. med inriktning bl. a. på de äldres boende. Motion
800 (m) avstyrks med hänvisning till det anförda.

Vänsterpartiet kommunisterna för i sin partimotion 2009 fram förslag som
syftar till att skapa ett socialt inriktat boende. I motionens yrkande 1 begärs
förslag till åtgärder för att förverkliga en sådan utveckling. I motionens
yrkande 3 hemställs om åtgärder för att åstadkomma en redovisning av
planer på experiment med socialt boende inom ramen för de kommunala
bostadsförsörjningsprogrammen. Motionärerna framhåller att bostadsförnyelse
måste handla om mer än lägenhetsupprustning och att samhället
därför måste satsa på helt nya boendemönster där vardagslivet får bättre
villkor.

Utskottet, som tidigare (CU 1982/83:22 s. 22) har behandlat yrkanden om
åtgärder för att främja ett socialt inriktat boende, delar motionärernas
uppfattning om att det finns ett behov av bostäder för ett sådant boende.
Enligt utskottets mening finns också förutsättningar för ett boende med
denna inriktning inom ramen för nuvarande norm- och lånesystem. Detta
belyses också av de exempel på olika boendeprojekt med denna inriktning
som bl. a. redovisas i motionen. Inom ramen för den planerade bostadsmässan
i Upplands Väsby år 1985 (Bo 85) kommer dessutom idéer om framtidens
boende att ställas samman. Nya boendeformer, bl. a. flergenerationsboende,
bostäder för små och stora kollektiv och bostäder för personer som flyttar ut

2 Riksdagen 1983/84.19 sami. Nr 23

BoU 1983/84:23

från institutioner av olika slag, kommer i samband härmed att uppmärksammas.
Bo 85 syftar tili att lyfta fram frågor om ansvar och rollfördelning i
boendet, om hur livet i bostadsområdena skall bli rikare, om hur bostadsbeståndet
skall förvaltas, förbättras och kompletteras samt hur kontakterna
mellan samhällsorganen och de boende skall förbättras.

Med hänvisning till genomförda projekt, gällande ordning och mot
bakgrund av vissa kommande aktiviteter avstyrker utskottet motion 2009
(vpk) yrkande 1 om åtgärder för att förverkliga utvecklingen av ett socialt
inriktat boende.

Beträffande yrkande 3 i motion 2009 (vpk) om sammanställningar av vissa
boendeexperiment inom ramen för de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen
vill utskottet erinra om sin behandling av ett motsvarande
motionsyrkande år 1983 (CU 1982/83:30 s.5-6). Efter att ha redogjort för
programmens utformning anförde utskottet att det inte fanns skäl anta annat
än att kommunerna vid utarbetandet av programmen i rimlig omfattning
redovisade de av motionärerna begärda uppgifterna. Utskottet avstyrkte
motionsyrkandet som avslogs av riksdagen.

Utskottet finner inte skäl till ändrat ställningstagande. Motion 2009 (vpk)
yrkande 3 avstyrks sålunda.

Med hänvisning till vad som anförts i folkpartiets partimotion 2076 om
äldreomsorgens inriktning begärs i motion 2077 förslag till ett reformerat
statsbidragssystem för de äldres boende. Enligt motionärerna finns det starka
skäl att eftersträva olika varianter av boende och vård för äldre. En
utgångspunkt anges vara att äldre människor skall kunna bo kvar i sin egen
bostad så länge som möjligt samtidigt som antalet förflyttningar mellan
bostäder och institutioner måste hållas nere.

Frågor kring äldreomsorgen och då särskilt de äldres boende har under
senare år uppmärksammats av statsmakterna i en rad sammanhang. År 1980
tillsatte den dåvarande regeringen sålunda den s. k. äldreberedningen vars
huvuduppgift är att behandla frågor om övergripande prioritering och
samordning av samhällets insatser för de äldre. Enligt sina direktiv skall
beredningen inrikta sitt arbete på de områden som avser boende, omsorg,
service och vård av äldre. En utgångspunkt för arbetet skall härvid vara att de
insatser som görs för de äldre i första hand skall underlätta för dem att leva ett
självständigt liv. I detta sammanhang anges särskilt bostadsförhållandena
och tillgången till hemhjälp vara viktiga.

Under år 1983 har regeringen som framgått ovan (avsnitt 4.1) tillsatt en
interdepartemental arbetsgrupp med företrädare för bostads-, social-, arbetsmarknads-
och civildepartementen. Gruppen skall uppmärksamma hur
arbetet med att förbättra bostadsbeståndet har inriktats, planlagts och
genomförts i ett antal kommuner. Den skall vidare bedöma vilka ändringar
som behöver vidtas i samhällets styrinstrument för att förnyelsen skall leda
till bostadsförhållanden som ger äldre och handikappade m. fl. förutsättningar
att leva ett aktivt och meningsfullt liv och som kan minska behovet av

BoU 1983/84:23

institutionsvård. Arbetsgruppen skall redovisa resultaten av en första
arbetsetapp senast i juni 1984.

Som framgår av föregående framställning pågår ett omfattande utredningsarbete
med inriktning på de äldres boende. Resultat av detta arbete bör
avvaktas. Utskottet är med hänvisning härtill inte berett att nu ställa sig
bakom förslaget i motion 2077 (fp). Motionen avstyrks.

4.3 Bostadslångivningens finansiering

För att minska statens kostnader läggs i centerpartiets partimotion 2072 (c)
yrkande 5 fram förslag om minskade generella bostadssubventioner, bl. a.
genom införande av räntelån. Enligt motionärerna bör nuvarande räntebidragssystem
upphöra och finansieringssystemet i stället utformas så att den
som bygger en bostadsfastighet skall räkna med de verkliga kostnaderna,
även de på kapitalsidan. En omfördelning av kostnaderna över tiden blir
härigenom nödvändig, och en sådan omfördelning kan enligt motionärerna
ske genom införande av s. k. räntelån, dvs. ett lån där fastighetsägaren får
låna skillnaden mellan den garanterade räntan och bostadslåneräntan och
återbetala lånet längre fram. Systemet med räntelån föreslås infört per den
1 januari 1985.

Folkpartiet anför i sin partimotion 2113 yrkande 12 såvitt nu är i fråga att
subventionerna på bostadsmarknaden på sikt måste avvecklas. Samtidigt
uttalas att detta måste kombineras med tillskapandet av nya låneformer som
bättre fördelar lånekostnaderna över tiden. Härvid föreslås att någon typ av
reallän, som innebär att en viss del av räntebetalningarna ersätts med en
skulduppräkning, skall avlösa utestående lån. Någon närmare redovisning av
lånens utformning lämnas dock inte. Enligt motionärernas uppfattning bör
räntesubventionerna fr. o. m. 1985 minskas med ca 2miljarder kronor.
Riksdagen bör enligt vad i motionen anförts uppdra åt regeringen att
framlägga förslag så att de minskade räntebidragen inte påverkar hyran.

Moderata samlingspartiet lämnar i sin partimotion 923 förslag som syftar
till att åstadkomma ett bostadsfinansieringssystem fritt från subventioner.
Förslaget utgår från nuvarande räntebidragssystem och behandlas nedan
(avsnitt 4.9).

Med anledning av motionerna 2072 (c) och 2113 (fp) vill utskottet anföra
följande.

Frågan om utformningen av bostadsstödet och finansieringsvillkoren
utreds f. n. av bostadskommittén. Enligt sina direktiv skall kommittén göra
en övergripande översyn av frågan med utgångspunkt i att skapa neutralitet
mellan boendet i olika besittningsformer. Vidare anförs i direktiven att
realbeskattningsutredningens arbete är av visst intresse när det gäller frågan
om fördelning av kapitalutgifter mellan bostäder av olika ålder och kostnadsneutralitet
mellan olika besittningsformer.

Som framgår av det ovan refererade ligger det inom bostadskommitténs

BoU 1983/84:23

direktiv att överväga olika bostadsfinansieringssystem, också vad i de nu
behandlade motionsyrkandena föreslagits. Pågående utredningsarbete samt
beredningen av det bör avvaktas. Det är under alla förhållanden inte
realistiskt att anta att ett i grunden annorlunda bostadsfinansieringssystem
kan träda i kraft den 1 januari 1985. Med det anförda avstyrks motionerna
2072 (c) yrkande 5 och 2113 (fp) yrkande 12, det senare yrkandet såvitt nu är i
fråga.

Centerpartiet framhåller i sin partimotion 2072 att riksdagen vid föregående
riksmöte bifallit en motion från partiet om förtida inlösen av mindre
bostadslån. Samtidigt konstateras i motionen att regeringens arbete med att
genomföra riksdagsbeslutet inte skett i sådan takt att förslag ännu förelagts
riksdagen. Med hänvisning härtill hemställs därför i motionens yrkande 2 att
regeringen skyndsamt förelägger riksdagen förslag om förtida inlösen av
bostadslån.

Med anledning av vad som vid föregående riksmöte föreslagits i två
motioner (c) om avveckling av mindre statliga lån anförde civilutskottet (CU
1982/83:22 s. 35) att överväganden borde göras om möjligheterna till samt
omfattningen av en eventuell förtida inlösen och avveckling av vissa statliga
lån. Samtidigt uttalade utskottet att regeringen i lämpligt sammanhang borde
redovisa sin syn på frågan för riksdagen. Med anledning av riksdagsbeslutet
har regeringen gett bostadsstyrelsen i uppdrag att kartlägga de delar av
bostadsverkets lånestock med avseende på lånevillkor m. m. som kan
komma i fråga för eventuell förtida inlösen. Styrelsen skall vidare föreslå
villkor för sådan inlösen och belysa förslagens administrativa konsekvenser.
Utredningen skall vara klar den 1 juni 1984. Enligt vad utskottet erfarit avser
regeringen att därefter ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas.

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom ett förslag med den inriktning som
nu förordas i motion 2072 (c) yrkande 2. Utskottet vill stryka under vikten av
att ett förslag i frågan skyndsamt utarbetas så att ett genomförande av en
ordning med förtida inlösen av vissa bostadslån kan förverkligas. Utskottet
utgår därför från att frågan, utan en riksdagens uttryckliga begäran därom,
behandlas inom regeringens kansli utan onödig tidsutdräkt. Motionen
avstyrks.

4.4 Förutsättningar och villkor för lån m. m.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om förbättrad kostnadskontroll vid
bostadslångivningen tillstyrks av utskottet.

I det följande behandlar utskottet två motioner med förslag till vissa
förändringar i bostadsfinansieringsförordningen.

Centerpartiet framhåller i sin partimotion 2072 yrkande 3 såvitt nu är i
fråga att det är angeläget att kunna uppnå minskad detaljreglering i
bostadsfinansieringsförordningen. En förutsättning härför anges vara att det
generella stödet avvecklas och ersätts med ett räntelånesystem. Enligt

BoU 1983/84:23

motionärerna kan härvid lån lämnas till en högsta yta av 120 m2 utan den
detaljkontroll som i dag råder. Finansieringen av större yta än 120 m2 får då
skötas av den byggande själv och behöver inte prövas av lånemyndigheten.

Även folkpartiet för i sin partimotion 2113 yrkande 11 såvitt nu är i fråga
fram förslag som syftar till en avreglering och minskad detaljstyrning bl. a.
avseende reglerna inom bostadsfinansieringen. I sin motivering hänvisar
motionärerna till regelverkets negativa effekter för den enskilde och till de
kostnader som det för med sig för såväl samhällsapparaten som den enskilde
individen.

Också moderata samlingspartiet för i sin partimotion 923 fram förslag om
förenklade regler för bostadslångivningen, dock utan att någon formell
hemställan härom görs.

Värdet av ett enkelt och lättöverskådligt lånesystem har inte ifrågasatts.
Utskottet har också tidigare (CU 1982/83:22 s. 36) understrukit vikten av att
olika åtgärder vidtas för att göra regelsystemet så enkelt och överskådligt
som möjligt. De förslag som motionärerna för fram torde förutsätta inte
ringa förändringar av finansieringssystemet, en fråga som utskottet anser bör
anstå bl. a. i avvaktan på bostadskommitténs förslag. Utskottet förutsätter
att regeringen överväger olika möjligheter att förenkla regelsystemet för
finansiering av bostäder samt de regler och normer i övrigt som styr
byggandet och lämnar riksdagen förslag till möjliga förenklingar. Motionerna
2072 (c) yrkande 3 och 2113 (fp) yrkande 11 såvitt nu är i fråga avstyrks
med hänvisning till det anförda.

Utskottet övergår nu till att behandla förslag till ändringar inom ramen för
nuvarande regelsystem.

Enligt motion 367 (c) är det angeläget att finna ett system som skapar
större rättvisa mellan dem som bygger nytt och dem som väljer att satsa på ett
äldre hus och sedan förbättra det. Statliga lån vid köp av äldre egnahem
föreslås därför utgå samtidigt som de krav som ställs vid ombyggnad föreslås
ändrade så att statslån även kan ges till mindre genomgripande upprustning
av egnahem.

Utskottet har tidigare behandlat motioner med motsvarande förslag (CU
1982/83:22 s.27) och härvid redovisat kreditgivningen till oprioriterade
ändamål. Utskottet noterade härvid att det är möjligt att erhålla långfristiga
lån även vid köp av äldre småhus. Dessa möjligheter bör enligt utskottets
mening kunna tillgodose berättigade lånebehov. Utskottet är mot bakgrund
härav inte berett ställa sig bakom motionsförslaget. En utökning av den
statliga långivningen till att generellt omfatta också förvärv av äldre småhus
skulle bl. a. innebära en ytterligare belastning på statsbudgeten, något som
utskottet inte vill medverka till. Utskottet är inte heller berett att ställa sig
bakom förslaget i motionen i vad avser bostadslånereglerna vid ombyggnad.

I moderata samlingspartiets partimotion 923 yrkande 10 samt i motion
1978 (m) yrkande 2 föreslås reglerna för statliga bostadslån ändrade så att lån
och räntebidrag för flerbostadshus beräknas på 95 % av låneunderlaget

BoU 1983/84:23

oavsett upplåtelseform och byggherrekategori. Enligt motionärerna ger en
enhetlig lånegräns av detta slag ökade förutsättningar för konkurrens på lika
villkor samtidigt med en minskad budgetbelastning.

Motionsyrkandena avstyrks med hänvisning till inriktningen av bostadskommitténs
arbete.

Mot bakgrund av att mark- och konkurrensvillkoren enligt motionärerna
starkt försämrat möjligheterna för enskilt byggande och därmed också
minskat konkurrensen inom byggsektorn föreslår moderata samlingspartiet i
sin partimotion 923 yrkande 14 att dessa villkor tas bort.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen och senast våren 1983 (CU
1982/83:25 s. 3 och 5) avstyrkt motionsförslag om borttagande av mark- och
konkurrensvillkoren. Markvillkoret bidrar bl. a. till att förbättra kommunernas
möjligheter att styra plangenomförandet och att möjliggöra en kommunal
markfördelning. Markvillkoret är ett instrument bland flera som
tillkommit i avsikt att ge kommunerna möjlighet att ta det ansvar för
bostadspolitiken som de sedan länge haft. Utskottet finner inte anledning
föreslå riksdagen att ändra sitt beslut. Markvillkoret bör finnas kvar i
nuvarande omfattning. Motion 923 (m) yrkande 14 avstyrks såvitt nu är i
fråga.

Inte heller är utskottet berett föreslå riksdagen att frångå sin tidigare
uppfattning vad gäller behovet av konkurrensvillkoret. Ett konkurrensvillkor
bör således även i fortsättningen i vissa fall ställas upp som krav på statliga
bostadslån. Motion 923 (m) yrkande 14 avstyrks även i denna del.

I motion 2035 (m) yrkande 3 hemställs med hänvisning till moderata
samlingspartiets partimotion 923 om förslag till bostadslåneregler som
möjliggör för bostadsrättsförening att överta statliga lån vid övergång frän
hyresrätt till bostadsrätt.

Enligt bestämmelserna i bostadsfinansieringsförordningen kan bostadslån
under vissa villkor lämnas för sådana förvärv som en bostadsrättsförening gör
vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Detta innebär dock att låneandelen
minskar.

Som framgår av det ovanstående kan redan i dag statligt bostadslån utgå
vid övergång från hyresrätt till bostadsrätt. Vad i motionen förordats torde
därmed få anses tillgodosett utan någon ytterligare riksdagens åtgärd.
Motion 2035 (m) yrkande 3 avstyrks.

Med hänvisning till vad som anförts i partimotion 923 (m) hemställs i
motion 2035 yrkande 5 att den produktionskostnadsanpassade belåningen
avskaffas. Enligt den förra motionen har den produktionskostnadsanpassade
belåningen lett till ett sämre kostnadsmedvetande hos byggherrarna, vilket i
sin tur resulterat i ökade kostnader.

Också i detta fall har utskottet våren 1983 (CU 1982/83:25 s. 5) behandlat
ett motsvarande motionsförslag (m). Utskottet anförde härvid att reglerna
för bostadslån bör utformas så att en stimulans av nyproduktionen av
bostäder kommer till stånd. Denna utskottets uppfattning står fast, och

BoU 1983/84:23

motion 2035 (m) yrkande 5 avstyrks med hänvisning härtill. I detta sammanhang
kan erinras om vad bostadsministern anfört (prop. 1983/84:40 bil. 9
s. 88) om att den produktionskostnadsanpassade belåningens inverkan på
produktionskostnadsutvecklingen måste följas noggrant. Länsbostadsnämnderna
har också fått regeringens uppdrag att verka för en skärpt kostnadskontroll.
Bostadsstyrelsen har tilldelats tillfälliga resurser för att utreda
formerna för en utvidgad kostnadskontroll.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp vissa frågor kring lagsökningar
och exekutiva auktioner avseende fastigheter med statlig belåning.

Mot bakgrund av ett ökande antal exekutiva auktioner hemställs i motion
1971 (s) om åtgärder mot exekutiva försäljningar av småhus. Enligt motionärerna
bör länsbostadsnämnderna bl. a. ges möjlighet att under en tid ersätta
annuiteten med utökat lån. Vidare anförs att en frivillig försäljning för såväl
låntagare som långivare oftast är bättre än en exekutiv auktion.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85
(s. 59-61) tagit upp vissa problem i anslutning till ett ökande antal lagsökningar
och exekutiva auktioner avseende fastigheter med statliga lån.
Styrelsen lämnar också förslag till åtgärder som innebär att bostadsverket i
lämplig ordning skall bemyndigas medge underhandsförsäljning i vissa fall
samt få möjlighet att helt eller delvis efterge lånefordran.

Som framgår av framställningen ovan har problemet med ett ökande antal
exekutiva auktioner avseende fastigheter med statlig belåning uppmärksammats
av bostadsstyrelsen. Enligt vad utskottet erfarit pågår också överväganden
av hithörande frågor inom regeringskansliet bl. a. med utgångspunkt i
styrelsens förslag. Det finns anledning anta att i det pågående arbetet även de
i motionen förordade åtgärderna övervägs. Motion 1971 (s) avstyrks med
hänvisning härtill.

4.5 Bostadens pris - subventionsnivån

Som en del i ett riktat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen föreslår
vänsterpartiet kommunisterna i sin partimotion 2010 yrkande 3 att ränte- och
amorteringsfria lån till allmännyttan skall införas fr. o. m. år 1985 för att
undvika hyreshöjningar.

Utskottet har under senare år vid åtskilliga tillfällen och senast år 1983 (CU
1982/83:22 s. 24) tagit ställning till och därvid avstyrkt motsvarande motionsyrkande.
Vad utskottet härvid anfört bl. a. om att staten inte kan ta på sig ett
generellt betalningsansvar för vissa uppkomna och även framtida kostnader i
hyreshussektorn står fast. Motion 2010 (vpk) yrkande 3 avstyrks.

I motion 2035 (m) yrkande 4 hemställs att riksdagen som sin mening skall
uttala att kommunala bidrag till allmännyttiga bostadsföretag ej skall utgå. I
motiveringen, som återfinns i motion 923, anförs att kommunerna stöder de
allmännyttiga bostadsföretagen med betydande belopp och att vissa företag
härigenom blir beroende av kommunala bidrag. Detta försvårar enligt

BoU 1983/84:23

motionärerna de privata bostadsföretagens konkurrensläge samtidigt som
motiven för allmännyttan att bedriva verksamheten rationellt minskar om de
i trängda lägen kan påräkna direkt ekonomiskt stöd.

Dagens bostadsmarknad präglas på många orter av ett överskott på
lägenheter. Framför allt är det situationen på arbetsmarknaden och en
därigenom minskad sysselsättning som har resulterat i ett stort antal
outhyrda lägenheter på vissa orter. För de bostadsföretag som är verksamma
på dessa orter innebär detta att de och därmed deras hyresgäster drabbas av
stora extra kostnader. Det får i detta sammahang erinras om att kommunerna
har ett i lag fastställt ansvar för bostadsförsörjningen. Det måste mot
denna bakgrund anses både rimligt och försvarligt att kommunerna tar detta
sitt ansvar och ersätter företagen bl. a. för onormala hyresförluster. I ett svar
på en fråga i riksdagen den 15 mars 1984 uppgav bostadsministern att de
kommunala bidragen år 1982 främst avsåg driftbidrag, investeringsbidrag för
särskilda åtgärder samt förlusttäckningsbidrag. Bidragen täcker således vissa
faktiska kostnader hos företagen. Som också framgick av frågesvaret finns
inte fog för påståendet om att kommunala bidrag för outhyrda lägenheter
skulle påverka konkurrenssituationen mellan olika bostadsföretag på ett sätt
som är negativt för privata fastighetsägare eftersom dessa i regel har ett
mycket begränsat antal outhyrda lägenheter. Ett riksdagens uttalande enligt
förslaget i motionen om förbud mot kommunala bidrag till de allmännyttiga
bostadsföretagen kan sålunda enligt bostadsutskottets mening inte anses
motiverat. Utskottet avstyrker motion 2035 (m) yrkande 4.

4.6 Hyresrabatter m. m.

Riksdagen beslutade hösten 1982 (CU 1982/83:8) om vissa tillfälliga
stimulanser för bostadsförsörjningen. Dessa stimulanser innefattar bl. a.
hyresrabatter och hyresförlustgarantier.

Med hänvisning till kostnaderna för stödformen föreslås i motion 1999 (c)
yrkande 2 att systemet med hyresförlustgarantier och hyresrabatter avvecklas.
Motionärerna anför att det är felaktigt att försöka driva på bostadsbyggandet
när det på ett flertal orter finns tomma lägenheter.

De tillfälliga stimulanserna i form av hyresrabatter och hyresförlustgarantier
har bl. a. tillkommit med hänvisning till sysselsättningsläget i byggbranschen,
behovet av en tillräcklig produktion av bostäder och angelägenheten
av att minska bostadskostnaderna i nybyggda hus. De ovan nämnda motiven
äger alltjämt i hög grad giltighet. Utskottet har mot bakgrund härav inte
funnit anledning föreslå riksdagen att ändra sitt ställningstagande. Motion
1999 (c) yrkande 2 avstyrks.

BoU 1983/84:23

4.7 Reparation, om- och tillbyggnad m. m.

4.7.1 Bostadsförbättringsprogrammet

I tre motioner föreslås förändringar i bostadsförbättringsprogrammet.

Med hänvisning till vad som anförts i partimotion 923 (m) förordas i
motion 2035 (m) yrkande 6 att det hösten 1983 antagna bostadsförbättringsprogrammet
skall upphävas fr. o. m. halvårsskiftet 1984. Enligt motionärernas
uppfattning skall ansvaret för fastighetsunderhåll - reparationer och
ombyggnader - åvila fastighetsägarna. Det avgörande problemet anges
härvid vara att den nuvarande hyresnivån inte ger ekonomiska förutsättningar
för ett långsiktigt och rationellt fastighetsunderhåll. Vidare anförs att
sysselsättningseffekterna av programmet är överskattade.

Också folkpartiet föreslår i sin partimotion 2113 yrkande 2 såvitt nu är i
fråga att programmet upphävs och avslutas vid halvårsskiftet 1984. I
motionens yrkande 7 förs dessutom fram ett förslag som torde innebära att de
bidrag till tillgänglighetsskapande åtgärder (i första hand hissar och andra
lyftanordningar) som ingår som en del i bostadsförbättringsprogrammet skall
avvecklas. Enligt motionärerna är programmet i alltför hög grad upplagt
utifrån ett normtänkande och dåligt anpassat till de boendes önskemål. Även
programmets sysselsättningsskapande effekt ifrågasätts.

Med hänvisning till partimotion 918 (vpk) föreslås i motion 922 (vpk) en
utvidgning av programmet bl. a. till att omfatta också upprustning av
boendemiljön och tillskapande av gemensamhetslokaler. Vidare förs i
motionen fram krav på de boendes aktiva medverkan i planering och
förvaltning av sina bostadsområden.

Det nu behandlade bostadsförbättringsprogrammet antogs, som ovan
framgått, av riksdagen så sent som hösten 1983. Riksdagen hade härvid att
behandla såväl motioner med förslag om att programmet inte skulle komma
till stånd som motioner om att det skulle utvidgas.

Utskottet är inte berett förorda en avveckling av bostadsförbättringsprogrammet.
Utskottet hänvisar därvid till sitt hösten 1983 avgivna betänkande
BoU 1983/84:11.1 detta betänkande motiverade utskottet utförligt skälen för
att införa och genomföra programmet. I motionerna 2035 (m) yrkande 6 och
2113 (fp) yrkande 2 såvitt nu är i fråga och yrkande 7 föreslås som framgått att
programmet avbryts. Motionerna avstyrks med hänvisning till vad nu
anförts.

Inte heller kan utskottet stödja förslaget i motion 922 (vpk) om en
utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet. Programmets nuvarande omfattning
bör inte nu ändras. Motionen avstyrks.

Förslaget i motion 1999 (c) yrkande 5 om en avveckling av räntebidraget
till underhållslån behandlar utskottet nedan (avsnitt 4.9).

Rätten till räntebidrag för underhåll m. m. inom bostadsförbättringsprogrammets
ram har för de allmännyttiga bostadsföretagen gjorts beroende av
att företaget vid sidan av grundkapitalet skall göra avsättningar till en särskild

BoU 1983/84:23

konsolideringsfond. Fonden skall uppgå till minst 2% av det förvaltade
fastighetskapitalet. Denna konsolideringsfond föreslås i partimotion 2010
(vpk) yrkande 2 slopad. Enligt motionärernas mening är det oriktigt och
olyckligt med ett sådant villkor, då det i sig innebär betydande hyreshöjningar
hos många bostadsföretag.

Kravet på avsättningar till en särskild konsolideringsfond har tillkommit
för att stärka de allmännyttiga bostadsföretagens soliditet och därmed bidra
till att bevara deras ekonomiska frihet. Utskottet anser nu liksom tidigare att
ett krav på en konsolideringsfond av den utformning och omfattning som nu
gäller även fortsättningsvis bör utgöra förutsättning för räntebidrag för
underhållsåtgärder. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att
motion 2010 (vpk) yrkande 2 avstyrks.

När en handikappanpassad lägenhet blir ledig är det enligt motion 2403 (s)
oftast nödvändigt att bygga om lägenheten för att den skall kunna utnyttjas
av personer som inte har behov av speciella handikappanordningar. Genom
ombyggnaden avlägsnas anordningar m. m. som betingats av handikappet
och lägenheten återställs i ursprungligt skick. Enligt motionärerna kan
sådana ombyggnader vara förenade med icke oväsentliga kostnader och det
bör därför övervägas om inte statliga lån skall kunna utgå härför. Avslutningsvis
anför motionärerna att det inom ramen för det hösten 1983 antagna
bostadsförbättringsprogrammet bör vara möjligt att tillgodose vad som
förordats om bostadslån vid ombyggnad av handikappanpassad lägenhet. Ett
riksdagens tillkännagivande i frågan begärs.

Bostadsanpassningsbidrag kan beviljas för åtgärder inom och i anslutning
till bostadslägenhet för att göra det möjligt för handikappade att utnyttja
lägenheten på ett ändamålsenligt sätt. De anpassningsåtgärder för vilka
bidrag utgår är av mycket olika slag och de varierar också kraftigt i
omfattning. Många av åtgärderna är dessutom av sådan art att de innebär en
förbättrad funktion också för icke handikappade.

Vad i motionen föreslagits ligger i linje med den uppfattning som präglat
samhällets syn på behovet av att bygga bostäder och bostadsområden som i
princip är tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar.
Utskottet har anledning anta att den i motionen behandlade frågan kommer
att beaktas inom ramen för den utvärdering av bostadsförbättringsprogrammen
som avses ske redan år 1985. Motion 2403 (s) bör därför inte nu
föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

4.7.2 ROT-programmet för offentliga byggnader

Med hänvisning till sitt förslag med anledning av propositionen om ett
bostadsförbättringsprogram hemställer vpk i sin partimotion 2010 yrkande 1
att programmet skall utvidgas till att omfatta också åtgärder i offentliga
byggnader samt att det tillfälliga ROT-programmet för kommunala byggnader
under år 1984 skall permanentas. I sammanhanget framhåller motionä -

BoU 1983/84:23

rerna förslagets effekter på sysselsättningen och det stora underhållsbehov
som finns i många kommunala och landstingskommunala lokaler.

Även i motion 2419 (s) framhålls behovet av ett ROT-program för av
landsting och kommuner förvaltade fastigheter och anläggningar. I sin
motivering pekar motionärerna på behovet av ökad sysselsättning inom
byggnadsbranschen och på det upprustningsbehov som finns i kommuner och
landsting. Enligt motionärerna behövs därför ett flerårigt målsättningsprogram
och en finansiering som motsvarar det ROT-program för bostadsfastigheter
som riksdagen antagit.

Regeringen föreslog riksdagen våren 1983 i den s. k. kompletteringspropositionen
(prop. 1982/83:130 bil. 1 s. 91) att riksdagen skulle bemyndiga
regeringen att för budgetåret 1983/84, om arbetsmarknadsläget kräver det,
besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr. - den s. k.
finansfullmakten. Med stöd av detta bemyndigande beslöt regeringen den 15
december 1983 att 130 milj. kr. skall få användas för att öka volymen av
arbeten avseende ombyggnad, reparation eller underhåll av fastighet eller
anläggning som primär- eller landstingskommun ansvarar för. Vidare
avsattes 200 milj. kr. för verksamheten inom ramen för beredskapsmedel för
budgetåret 1984/85. Förutsättningarna för att erhålla medel för denna s. k.
kommunala ROT-verksamhet är att arbetena påbörjas under 1984. Förutom
de nu beskrivna statliga bidragen har lånemöjligheten vidgats för kommunala
ROT-projekt genom att kommunlåneinstituten givits vidgade ramar som
gör det möjligt för kommunerna att finansiera såväl bidragsberättigade
ROT-projekt som andra ROT-projekt. Sammanlagt beräknas stimulanserna
ge utrymme för investeringar om ca 1 500 milj. kr.

Det finns grundad anledning förutsätta att de nu redovisade åtgärderna i
relativt stor omfattning kommer att bidra till att öka omfattningen av primäroch
sekundärkommunernas engagemang inom ramen för den kommunala
ROT-verksamheten. Enligt vad utskottet erfarit arbetar den s. k. byggministergruppen
med att förbereda ett samhällsbyggnadsprogram. Utskottet utgår
från att vad i motionerna 2010 (vpk) och 2419 (s) anförts till inte ringa del
ingår i förberedelsearbetet. Det saknas därför tillräckliga skäl för riksdagen
att nu föreslå ett kommunalt ROT-program även efter år 1984. Motionerna
avstyrks såvitt nu är i fråga.

Vad rör den kommunala reparations- och ombyggnadsverksamheten finns
enligt utskottets uppfattning inte anledning för riksdagen att nu göra något
uttalande. Utskottet vill emellertid framhålla att inte bara genomförande
utan även finansiering av ett kommunalt ROT-program i första hand får
anses åvila kommunerna. Utskottet utgår dock från att regeringen har sin
uppmärksamhet riktad på finansieringsfrågan. Därvid kan finnas anledning
att överväga om det är motiverat att eventuella statliga finansiella insatser
även för tiden efter år 1984 skall ske inom ramen för finansfullmakten m. m.
Om reglerna för ianspråktagande av en finansfullmakt för 1984/85 följer de
principer som gäller f. n. finns alltså möjlighet för regeringen att utan

BoU 1983/84:23

riksdagens hörande besluta om statliga medel bl. a. för en förlängning av
ROT-programmet för del av år 1985.

Vad i motionerna 2010 (vpk) yrkande 1 och 2419 (s) föreslagits avstyrks
såvitt rör finansieringen av ett kommunalt ROT-program efter år 1984 med
hänvisning till det anförda.

4.8 Konstnärlig utsmyckning

När nu bostadsförbättringsprogrammet skall påbörjas är det enligt motion
718 (s) viktigt att det konstnärliga inslaget kommer till sin rätt både vad gäller
redan existerande estetiska inslag och tillkommande konstnärlig utsmyckning.
Enligt motionärerna borde därför allmänna riktlinjer antas som
beaktar de konstnärliga och estetiska inslagen i programmet. Motionärerna
finner det motiverat att överväga om det inte är lämpligt att ca 1 % av
byggnadskostnaderna avsätts för konstnärlig utsmyckning när det gäller att
förverkliga bostadsförbättringsprogrammet.

I motion 2416 (s) tas frågan om konstnärlig utsmyckning i bostadsområden
upp. I motionen redovisas sålunda en av bostadsstyrelsen genomförd
undersökning som visar att långivningen inom bostadsfinansieringssystemet
till konstnärlig utsmyckning och gestaltning varit låg och dåligt utnyttjad.
Detta är enligt motionären beklagligt eftersom det är av stort värde att det i
våra bostadsområden finns konstverk som skänker liv åt miljön och som
bidrar till att göra bostadsområdena omväxlande och mera tilltalande. Mot
bakgrund härav finns det enligt motionären anledning att mycket snabbt se
över nu gällande finansieringsbestämmelser avseende den konstnärliga
utsmyckningen i våra bostadsområden. Motionären finner det angeläget att
som ett komplement till nuvarande långivning ett bidrag lämnas. Bidraget
föreslås kunna utgå oberoende av om boendemiljöbidrag lämnats för
konstnärlig utsmyckning. Enligt motionsförslaget bör regeringen snarast
lämna riksdagen sin syn på hur frågan bör lösas i avsikt att uppnå en mer
ändamålsenlig utformning av de statliga stöd som kan bli aktuella i
sammanhanget.

Enligt 10 § förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och
pantvärde för bostadslån får i fråga om flerfamiljshus och vissa småhus ett
tillägg till låneunderlaget vid ny- och ombyggnad göras för skälig kostnad för
konstnärlig utsmyckning eller gestaltning med högst 10 kr. per m2 våningsyta.
Av tillgängliga uppgifter framgår emellertid att denna möjlighet endast
utnyttjats i mindre omfattning. Enligt en av bostadsstyrelsen genomförd
undersökning utnyttjades sålunda långivningen till konstnärlig utsmyckning
och gestaltning för perioden 1976-1978 endast till 13 % av ett maximalt
utnyttjande.

Det finns enligt utskottets uppfattning mot bakgrund av de ovan lämnade
uppgifterna anledning att göra en översyn av gällande finansieringsbestämmelser
avseende den konstnärliga utsmyckningen m. m. i våra bostadsområ -

BoU 1983/84:23

den. Denna översyn bör i enlighet med vad som föreslås i motion 2416 (s)
syfta till att som ett komplement till den nuvarande långivningen införa ett
bidrag för konstnärlig utsmyckning m. m. En utgångspunkt för övervägandena
i denna del bör enligt utskottets mening vara att det statliga bidraget skall
förutsätta ekonomiska insatser också från berörda bostadsföretag och/eller
kommuner. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att som förutsättning
för de i december 1983 beslutade statliga bidragen för vissa tillgänglighetsskapande
åtgärder gäller att kommunen förbinder sig att lämna ett
bidrag. Även i den nyligen avlämnade propositionen 1983/84:145 bil. 2 har
föreslagits ett statligt bidrag under förutsättning att kommunerna bidrar med
ett belopp som är minst lika stort som det statliga bidraget. Detta förslag
behandlas nedan (avsnitt 4.14.1). Den nu förordade översynen bör ske
skyndsamt och regeringen bör snarast för riksdagen redovisa sin syn på hur
frågan bör lösas. Utskottet vill i detta sammanhang också betona vikten av att
berörda myndigheter på ett aktivt sätt medverkar till en bättre information
om gällande regler för konstnärlig utsmyckning m. m.

Vad utskottet med anledning av förslaget i motion 2416 (s) anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det finns anledning avvakta resultatet av de nu förordade övervägandena
innan ställning tas till vad i motion 718 (s) förordats bl. a. om omfattningen av
statens stöd till konstnärlig utsmyckning m. m. Motionen avstyrks med
hänvisning härtill.

4.9 Räntebidrag

Moderata samlingspartiet anger i sin partimotion 923 att partiets mål är att
åstadkomma ett bostadsfinansieringssystem fritt från subventioner. För att
successivt nå detta mål föreslås i motionens yrkande 8 att ett nytt system för
räntebidrag skall införas per den 1 juli 1984. Det föreslagna systemet innebär
för hyres- och bostadsrättshus dels att den garanterade räntan höjs snabbare
än i dag, dels att ingångsräntan för nyproduktionen höjs årligen med
uppräkningstakten. Det förordade systemet exemplifieras i motionen på
följande sätt. För hyres- och bostadsrättshusen räknas den garanterade
räntan upp med 10 % per år. För nya hus görs höjningen från nuvarande
garanterade räntan på 3,0%. För äldre årgångar beräknas en ingående
garanterad ränta för år 1984. Höjningen med 10 % görs för varje år av husets
ålder t. o. m. 1984. Därefter höjs den garanterade räntan med 10 % om året
såsom för nya hus. För ägda småhus föreslås ingen ändring av den årliga
uppräkningstakten för den garanterade räntan. Däremot föreslås ingångsräntan
för nyproduktionen också i detta fall höjd årligen och då med den
nuvarande uppräkningsfaktorn 0,5 procentenheter. Med nuvarande ränteläge
innebär detta att hela räntebidragssystemet blir helt avskaffat omkring år
2000. För staten anges den föreslagna omläggningen av systemet medföra en
besparing på 2,1 miljarder kronor för budgetåret 1984/85. Samtidigt ger

BoU 1983/84:23

omläggningen enligt motionärerna en genomsnittlig hyreshöjning med ca 200
kr. i månaden för en normal trerumslägenhet.

Utskottet har under såväl år 1982 (CU 1981/82:26) som år 1983 (CU
1982/83:22) haft att behandla i princip samma förslag som det i motion 923
(m) yrkande 8 nu framlagda. Den årliga uppräkningen har dock vid dessa
tillfällen föreslagits uppgå till 8 resp. 11 % i stället för som nu 10%.

Sammanfattningsvis har utskottet härvid anfört att förslagen skulle
komma att medföra så stora kostnadsökningar för de boende och dessutom
leda till sådana olikheter i boendekostnaderna med hänsyn till upplåtelseformerna
att väsentliga delar av den sociala bostadspolitiken skulle komma att
raseras.

Vad utskottet tidigare anfört gäller också det nu behandlade förslaget inte
minst med hänsyn till att de beräknade hyreshöjningarna såvitt utskottet kan
bedöma inte oväsentligt överstiger de i motionen redovisade. Härtill
kommer de hyreshöjningar som är en effekt av normal och extra upptrappning
av den garanterade räntan. Med det anförda avstyrker utskottet motion
923 (m) yrkande 8. I sammanhanget vill utskottet även framhålla vad som
ovan (avsnitt 4.3) anförts med anledning av motioner (c) och (fp) med förslag
till nytt bostadsfinansieringssystem.

I samband med att de retroaktiva räntebidragen avvecklades (BoU
1983/84:12) föreslog regeringen och godkände riksdagen för hyres- och
bostadsrättshus vissa kompensatoriska åtgärder för att neutralisera effekterna
av borttagandet. Dessa kompensatoriska åtgärder föreslås nu av besparingsskäl
upphävda i partimotion 923 (m) yrkande 9.

De kompensatoriska åtgärder som nu föreslås borttagna har tillkommit för
att neutralisera effekterna av att de retroaktiva räntebidragen avvecklats.
Sammantaget innebär dock de vidtagna åtgärderna att staten gjort en viss
besparing och att nybyggnationen fått en motsvarande kostnadsökning. Att
ytterligare fördyra nyproduktionen genom att upphäva också de kompensatoriska
åtgärderna är enligt utskottets mening inte rimligt. Motion 923 (m)
yrkande 9 avstyrks.

Som en del i bostadsförbättringsprogrammet ingår att räntebidrag utgår
för lån till underhållsåtgärder. I motion 1999 (c) yrkande 5 föreslås, med
hänvisning till tidigare ställningstaganden, en avveckling av räntebidraget till
underhållslån.

Utskottet har ovan (avsnitt 4.7.1) avstyrkt motionsförslag om att bostadsförbättringsprogrammet
skall upphävas och härvid ånyo ställt sig bakom
programmet i sin helhet. Motion 1999 (c) yrkande 5 avstyrks med hänvisning
till utskottets ställningstagande i huvudfrågan. Det saknas sålunda skäl
ompröva programmet som ju endast varit i kraft en kort tid.

De i detta avsnitt ovan behandlade motionsförslagen tar alla sikte på att
minska räntebidragen. I partimotion 2010 (vpk) yrkande 5 hemställs däremot
att de allmännyttiga bostadsföretagen t. v. undantas från ärlig upptrappning
av den garanterade räntan på bostadslån. Förslaget ingår som en del i det i

BoU 1983/84:23

samma motion förordade riktade stödet till allmännyttan.

Utskottet har inte funnit skäl biträda det i motion 2010 (vpk) yrkande 5
framlagda förslaget. Motionen avstyrks bl. a. med hänvisning till att ett
riksdagens bifall till förslaget skulle innebära att principen om att åstadkomma
en utjämning av kapitalkostnaderna över tiden skulle överges. Utskottet
anser att riksdagen inte bör medverka till en sådan ordning.

4.10 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m.

Enligt bestämmelserna i 33 § 1962 års bostadslånekungörelse (1962:537)
har staten ansvar för förluster som kan uppkomma i allmännyttiga bostadsföretag.
Om vissa villkor är uppfyllda, skall staten i efterhand ersätta
kommunen med 80 % av det belopp som kommunen lämnat för att täcka
förvaltningsförluster i hus med lån enligt dessa bestämmelser.

Med hänvisning till att ersättningarna för förluster enligt ovan nämnda
bestämmelser ökat under senare år föreslås i budgetpropositionen att
regeringen skall bemyndigas att avlösa statens ansvar enligt 1962 års
bostadslånekungörelse och att, när sådan avlösning sker, ta i anspråk medel
på anslaget till räntebidrag m. m. Enligt bostadsministern bör eftersträvas att
i samband med bidragsgivningen till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter genom avtal med kommunen avlösa statens
ansvar för nu berörda förluster.

I motion 1999 (c) yrkande 3 föreslås riksdagen besluta att ersättning för
förvaltningsförluster enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse upphör och
att kostnaderna fortsättningsvis belastar bostadsföretagen eller deras ägare.

För de fastigheter som uppförts enligt bestämmelserna i 1962 års bostadslånekungörelse
har staten i det enskilda låneärendet utfäst sig att under vissa
förutsättningar lämna ersättning för uppkomna förvaltningsförluster. Detta
ansvar kan inte staten ensidigt frånsäga sig. Statens ansvar kan därmed bara
avlösas efter förhandlingar i det enskilda fallet. I budgetpropositionen har
också föreslagits att regeringen skall bemyndigas att genomföra sådana
förhandlingar. Utskottet tillstyrker regeringsförslaget i denna del.

Vad i motion 1999 (c) yrkande 3 föreslagits avstyrks av utskottet med
hänvisning till vad som ovan anförts om statens ansvar - ett ansvar som staten
sålunda inte ensidigt kan frånträda.

I motion 1999 (c) yrkande 4 hävdas att några möjligheter att få återbetalning
på hyresförlustlånen inte torde föreligga. Enligt motionärerna vore det
därför rationellt att ta upp frågan om definitiv avskrivning och avveckling av
hyresförlustlånen med kommunerna och berörda bostadsföretag. Regeringen
föreslås därför ges i uppdrag att vidta åtgärder för att helt avveckla
hyresförlustlånen.

Långivningen till hyresförluster upphörde i och med utgången av år 1980.
Bestämmelserna om eftergift av hyresförlustlån gäller emellertid fortfarande.
Detta betyder att den utestående lånestocken minskar i takt med att

BoU 1983/84:23

eftergift medges eller amortering sker. Hyresförlustlånen kommer sålunda
på sikt att avvecklas. Utskottet har mot bakgrund härav inte funnit anledning
att såsom föreslås i motion 1999 (c) yrkande 4 i särskild ordning avveckla
utestående hyresförlustlån. Motionen avstyrks med hänvisning till det
anförda.

Ett återinförande av hyresförlnstlänen till allmännyttiga bostadsföretag
föreslås i partimotion 2010 (vpk) yrkande 4. Enligt motionärerna är det
orimligt att resp. bostadsföretags hyresgäster eller resp. kommuner ensamma
skall svara för förluster till följd av outhyrda lägenheter.

Sedan hyresförlustlångivningen upphört har flera åtgärder vidtagits för att
söka minska antalet outhyrda lägenheter och därmed också hyresförlusterna.
Riksdagen har bl. a. beslutat (CU 1982/83:8) om vissa stödåtgärder för
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Stödet innefattar dels
särskilda låneregler för att underlätta att bostäderna skall kunna byggas om
och utnyttjas för andra ändamål, dels ett direkt stöd till de värst drabbade
företagen. Stödet syftar till att stimulera tillkomsten av ett aktivt arbete i
företag och kommuner med hithörande frågor. En förutsättning för stöd är
därför att konkreta åtgärder vidtas. Enligt utskottets mening torde ett stöd
med denna ”aktiva” utformning vara det effektivaste sättet att på sikt
komma till rätta med problemen med outhyrda lägenheter och därigenom
också minska hyresförlusterna. Ett återinförande av ett mera ”passivt” stöd
av den typ som hyresförlustlånen representerar är enligt utskottets mening
därmed inte motiverat. Motion 2010 (vpk) yrkande 4 avstyrks med hänvisning
till vad nu anförts.

Ramar och anslag avseende åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m. behandlas nedan (avsnitt 4.14.1 resp. 4.15.3). I
samband härmed behandlar utskottet också den för anordnande av odlingslotter
och koloniträdgårdar m. m. i proposition 145 bilaga2 föreslagna
ramvidgningen.

4.11 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m.

Med hänsyn till den höjning av folkpensionerna som har skett sedan
inkomstgränserna för förbättringslån senast prövades förordas i budgetpropositionen
att gränserna höjs från den 1 juli 1984. För ogifta föreslås gränsen
höjd från 37000 kr. till 41 000 kr. och för gifta från 56000 kr. till 62000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget i denna del.

Mot bakgrund av vad som i motion 1617 (s) anförts om allergikernas
situation föreslås i motion 1984 (s) dels att bostadsanpassningsbidrag för
inköp av inventarier skall kunna utgå till allergiker, dels att s. k. bofakta skall
redovisas även vid ombyggnad och upprustning. I motionen framhålls att
bostadsanpassningsbidrag numera kan erhållas för allergisanering av själva
bostaden, men att en förutsättning för att en sådan sanering skall få önskad
effekt oftast är att betydande delar av inventarierna samtidigt byts ut.

BoU 1983/84:23

Bostadsanpassningsbidrag föreslås därför utgå även för utbyte av lösa
inventarier. I anslutning härtill framhålls dessutom värdet av en ökad
kunskap om bostaden som sådan och i denna ingående byggmaterial m. m.
Enligt motionärerna bör bestämmelserna om bofakta i 52 § bostadsfinansieringsförordningen
kunna tillämpas även vid ombyggnad och upprustning.

Värdet av att äldre och handikappade i ökad utsträckning kan bo kvar i sin
bostad och i sin invanda miljö torde vara helt obestritt. Detta har också
kommit till uttryck i en allmän strävan att öka kvarboendet i den egna
bostaden och minska flyttningarna till olika institutioner. Dessutom görs
ansträngningar för att personer som nu bor på institutioner skall kunna
återgå till ett normalboende.

För att den eftersträvade utvecklingen mot ett boende som är anpassat
också till de äldres och de handikappades behov skall fortgå fordras ett vidgat
kunskaps- och erfarenhetsunderlag i hithörande frågor. Enligt vad som
redovisats ovan (avsnitt 4.1) har också regeringen tillsatt en interdepartemental
arbetsgrupp med särskild inriktning på äldre och handikappades
boende. Gruppen skall bl. a. bedöma hur den pågående bostadsförnyelsen
skall styras för att leda till bostadsförhållanden som ger äldre och handikappade
m. fl. förutsättningar att leva ett aktivt och meningsfullt liv och som kan
minska behovet av institutionsvård. Som en naturlig del i detta arbete
förutsätter utskottet att också de allergihandikappades problem kommer att
uppmärksammas.

Nu pågående utredningsarbete får enligt utskottets uppfattning förutsättas
ge ytterligare kunskap om de i motionen behandlade frågorna. Det är rimligt
att resultatet av utredningsarbetet avvaktas. Motion 1984 (s) avstyrks med
hänvisning härtill.

4.12 Bidrag till förbättring av boendemiljön

I motion 1981 (m) yrkande 1 föreslås en avveckling av stödet till förbättring
av boendemiljön. Motionärerna hänvisar härvid till att huvudansvaret för att
bostäderna med tillhörande tomtmark skall erbjuda en god boendemiljö
åvilar fastighetsägarna. Vidare anförs att så länge som de bostäder som byggs
motsvarar vad som efterfrågas och fastigheterna förvaltas i överensstämmelse
med de boendes värderingar så är risken liten för att stödåtgärder skall
behövas.

Vid sin behandling av en i det närmaste likalydande motion under
föregående riksmöte (CU 1982/83:22 s. 34) anförde utskottet att boendemiljöstödet
fyller en viktig uppgift när det gäller att på lång sikt åstadkomma
sociala och fysiska förbättringar i boendemiljön. Denna utskottets uppfattning
står fast. De skäl för att avveckla stödet som förts fram i motion 1981 (m)
yrkande 1 har utskottet därmed inte funnit bärande. Motionsyrkandet
avstyrks.

I motion 2001 (s) föreslås att möjlighet skall finnas att utnyttja miljöför 3

Riksdagen 1983184.19sami. Nr 23

BoU 1983/84:23

bättringslån för byggande av kolonistugor. Denna motion behandlar utskottet
nedan (avsnitt 4.14.1).

I motion 2003 (s) framhålls att erfarenheterna av miljöförbättringsbidragen
är mycket goda och att de är effektiva eftersom de går till bostadsområden
med eftersatt yttre miljö och med en skev social sammansättning bland
de boende. Motionären pekar också på stödets värde för att skapa aktiviteter
och öka de boendes delaktighet i förvaltningen av bostäderna. Beträffande
fördelningsprinciperna för boendemiljöbidragen anför motionären att bidragen
även i fortsättningen bör fördelas efter sociala kriterier samt att ett
villkor härvid skall vara att en utvecklad boendeinflytandeverksamhet
bedrivs i de aktuella områdena. Samtidigt uttalas att ramen för bidrag
ytterligare borde förstärkas, dock utan att någon precisering av beloppet
härför görs. Avslutningsvis hemställs att riksdagen som sin mening skall ge
regeringen till känna vad som i motionen anförts om fördelningsprinciperna
för miljöförbättringsbidragen samt om behovet av att ytterligare ekonomiska
resurser avsätts för detta ändamål.

Enligt bestämmelserna i 3§ förordningen (1975:129) om bidrag av
statsmedel till förbättring av boendemiljöer är en förutsättning för att bidrag
skall kunna utgå bl. a. att åtgärden behövs på grund av de sociala förhållandena
i området eller avser ett bostadsområde där det finns betydande
svårigheter att få avsättning för lägenheterna. Vad i motion 2003 (s) anförts
om fördelningsprinciperna för boendemiljöbidragen innebär i sak en anslutning
till de huvudprinciper som nu gäller för fördelningen av bidragen. Vad i
motionen föreslagits är därmed tillgodosett genom nu gällande regler.
Motionen avstyrks i denna del. Nedan (avsnitt 4.14.2) behandlar utskottet
vad i motionen föreslagits om vidgning av ramen för boendemiljöbidragen.

I de fall ansökan om boendemiljöbidrag ingavs till kommunens förmedlingsorgan
efter den 9 november 1982 men senast den 30 juni 1983 kunde
boendemiljöbidrag enligt den s. k. undantagsregeln utgå. Denna regel innebar
i korthet att bidrag avseende hyreshus kunde utgå också till andra områden
än de med sociala problem eller uthyrningssvårigheter.

Den ovan redovisade s. k. undantagsregeln föreslås i partimotion 2012
(vpk) yrkande 1 återinförd och permanentad fr. o. m. den 1 juli 1984. I sin
motivering härför pekar motionärerna på förslagets positiva effekter på
boendemiljö, boendeinflytande och sysselsättning.

Enligt utskottets uppfattning bör boendemiljöbidragen även fortsättningsvis
utgå i huvudsak enligt nu gällande regler. Utskottet kan därmed inte ställa
sig bakom förslaget i motion 2012 (vpk) yrkande 1. Motionsyrkandet
avstyrks.

Frågan om ramar, i vad den inte behandlats ovan, och anslag avseende
boendemiljöbidrag behandlas nedan (avsnitt 4.14.2 resp. 4.15.4).

BoU 1983/84:23

4.13 Markförvärvs- och tomträttslån

Enligt förslaget i partimotion 1350 (vpk) bör markförvärvs- och tomträttslån
återinföras och då med förbättrade villkor i förhållande till vad som gällde
för dessa låneformer innan de avvecklades.

Utskottet har inte funnit bärande skäl för ett återinförande av markförvärvs-
och tomträttslångivningen. För dessa ändamål uppkommande kreditbehov
bör enligt utskottets mening liksom hittills kunna tillgodoses på
kreditmarknaden. Motion 1350 (vpk) avstyrks.

4.14 Ramar m. m.

4.14.1 Ram för åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m. m.

Den i budgetpropositionen föreslagna ramen för bidrag till åtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m. om 65 milj. kr.
för budgetåret 1984/85 föreslås i proposition 145 bilaga 2 vidgad med 10
milj. kr. till 75 milj. kr. Enligt bostadsministern skall denna ramvidgning göra
det möjligt att genom särskilda bidrag försöksvis stödja tillkomsten av
odlingslotter och koloniträdgårdar m.m. för att därigenom förbättra de
sociala kontakterna mellan de boende. I första hand skall dessa bidrag avse
flerbostadshusområden som på grund av sociala, miljömässiga och andra
förhållanden har ett stort antal outhyrda lägenheter.

Enligt förslaget i proposition 145 bör det statliga bidraget i normalfallet
uppgå till 40 % av utgifterna för markarbeten i form av vägar och ledningar
m. m. samt för vissa gemensamhetsanläggningar såsom sophus, förråd,
toaletter, behövliga föreningslokaler m. m. En förutsättning för bidrag anges
vidare vara att kommunen bidrar med minst lika stort belopp.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1999 (c) yrkande 6
yrkas avslag på förslaget i budgetpropositionen om en ram om 65 milj. kr. för
stödverksamheten under nästa budgetår. Motionärerna motiverar sitt förslag
med att de tidigare avstyrkt att bidrag utgår för verksamheten.

I de med anledning av proposition 145 väckta motionerna 2721 (m)
yrkande 5, 2730 (c) och 2734 (fp) yrkande 5 yrkas avslag på regeringsförslaget
om ramvidgning. I samtliga tre motioner anförs att det är viktigt att
odlingslotter och koloniträdgårdar finns i bostadsområdena men att medel
för verksamheten inte bör beräknas i den ordning som föreslagits i
propositionen. I motion 2730 (c) anförs att ett eventuellt behov av ökade
statliga medel får belasta anslaget avseende miljöförbättrande åtgärder i
bostadsområdena.

I den med anledning av proposition 145 väckta motionen 2722 (vpk)
yrkande 1 föreslås att stödet utvidgas till att omfatta även andra flerfamiljshusområden
än de med ett stort antal outhyrda lägenheter samt att för stödet
inte skall förutsättas ett kommunalt stöd av minst samma omfattning som det

BoU 1983/84:23

statliga. En ramvidgning med 15 milj. kr. utöver förslaget i proposition 145
begärs i motionens yrkande 2 och då med hänvisning till vad i motionens
yrkande 1 föreslagits om vidgning av ändamålsbestämmelsen.

Vad först rör frågan om ramen för bidrag till åtgärder för områden med stor
andel outhyrda lägenheter såvitt denna fråga behandlas i budgetpropositionen
finns anledning erinra om att den hittillsvarande verksamheten inneburit
att betydande aktiviteter kommit i gång i företagen för att komma till rätta
med problemen med outhyrda lägenheter. Det finns goda motiv att hävda att
den verksamheten bör fortsätta. Med det anförda avstyrker utskottet motion
1999 (c) yrkande 6.

Inte heller kan utskottet tillstyrka motionerna 2721 (m) yrkande 5 och 2734
(fp) yrkande 5 om att bidrag inte skulle kunna lämnas till bostadsföretag för
anordnande av odlingslotter och koloniträdgårdar. Enligt utskottets uppfattning
är det värdefullt att stöd till koloniträdgårdar m. m. kan ges för
tillkomsten av sådana områden. Odlingslotter och koloniträdgårdar är inte
sällan ett värdefullt komplement till vissa bostadsområden. Vad i motion
2730 (c) anförts om att medel för verksamheten bör anvisas under anslaget till
boendemiljöbidrag bör inte bifallas av riksdagen.

Utskottet har då närmast att ta ställning till storleken och inriktningen av
bidragsgivningen .Enligt regeringsförslagen bör ramen för bidrag till åtgärder
i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter bestämmas till 75
milj. kr. medan i motion 2722 (vpk) yrkande 2 förordas att ramen bestäms till
90 milj. kr. Detta motionärernas förslag framförs som en konsekvens av
förslag i yrkande 1 i samma motion. I detta yrkande anförs bl. a. att stöd bör
kunna utgå även i andra flerfamiljshusområden än de med stort antal
outhyrda lägenheter samt att krav på kommunalt stöd inte ställs. Även om
skäl kan finnas att öka ramen utöver regeringens förslag finner utskottet
bl. a. av statsfinansiella skäl det inte lämpligt att förorda en sådan ökning som
föreslås i motion 2722 (vpk) yrkandena 1 och 2. Inte heller vad i övrigt i
motionen föreslagits bör vinna riksdagens bifall.

Utskottet behandlar i detta sammanhang vad i motion 2001 (s) föreslagits
om att möjlighet skall finnas att utnyttja miljöförbättringslån för byggande av
kolonistugor. Enligt motionärerna kan ett sätt att göra ett bostadsområde
mera attraktivt och samtidigt ge de boende en meningsfull fritid vara att
bygga kolonistugor med en liten bit mark för odling. En förutsättning anges
härvid vara att koloniområdet ligger nära bostadsområdet och att hyran blir
mycket låg.

Vad i motionen föreslagits får i inte ringa grad anses tillgodosett genom
förslaget i proposition 145. Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

4.14.2 Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön

Ramen för bidrag till förbättring av boendemiljön för 1984/85 föreslås i
budgetpropositionen fastställd till 60 milj. kr. och preliminärt till samma
belopp för 1985/86.

BoU 1983/84:23

Som en del av förslaget i motion 1981 (m) om en avveckling av
boendemiljöstödet hemställs i motionens yrkande 2 att riksdagen skall avslå
regeringens förslag om beslutsramar för detta ändamål.

Aven i motion 2003 (s) har tagits upp frågan om vidgning av ramen, i denna
motion utan koppling till den s. k. undantagsregeln.

Med hänvisning bl. a. till vad som i motion 2012 (vpk) föreslagits om ett
återinförande och en permanentning av den s. k. undantagsregeln hemställs i
motionens yrkande 2 att ramen för beslut om boendemiljöbidrag för såväl
1984/85 som 1985/86 skall vidgas till 200 milj. kr.

Förslaget i motion 2113 (fp) yrkande 6 torde såvitt nu är i fråga syfta till ett
riksdagens beslut om att den i budgetpropositionen förordade ramen för
boendemiljöbidrag för budgetåret 1984/85 inte skall vidgas.

Utskottet har ovan i sak avstyrkt motionerna 1981 (m), 2003 (s) och 2012
(vpk) om principerna avseende fördelningen av bidragen och därvid bl. a.
konstaterat att nu gällande principer uttryckligen vunnit stöd i motion 2003
(s).

Utskottet är inte berett förorda att den nu gällande ordningen överges eller
att bidragsgivningen helt upphör. Motionerna 1981 (m) och 2012 (vpk)
avstyrks med hänvisning härtill såvitt avser ramar för boendemiljöbidragen.
Regeringsförslaget tillstyrks.

Beräffande ramen för boendemiljöbidrag vill utskottet med anledning av
vad i regeringsprotokollet och i motion 2003 (s) förordats ytterligare anföra
följande. Vid sin behandling av ett bostadsförbättringsprogram hösten 1983
anförde utskottet (BoU 1983/84:11) med anledning av motioner (c), (vpk) att
det kunde finnas anledning för riksdagen medverka till att möjligheter gavs
till en vidgning av ramen för boendemiljöbidrag om det behövs av sysselsättningsskäl,
t. ex. enligt den modell som sedan flera år tillämpats avseende stöd
till allmänna samlingslokaler. Vad utskottet då anförde gav riksdagen som
sin mening regeringen till känna.

Utskottet finner, bl. a. mot bakgrund av dokumenterade behov, anledning
att återigen aktualisera frågan om konstruktion m. m. av ramen. I detta
sammanhang kan nämnas att Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO,
i skrivelse till regeringen den 9 februari 1984 tagit upp frågan och därvid
konstaterat att länsbostadsnämnderna har ansökningar om bidrag till
boendemiljöförbättringar på tillsammans ca 100 milj. kr. vilka inte kunnat bli
föremål för beslut. I skrivelsen anförs att ramen bör vidgas väsentligt inte
minst därför att en ramvidgning skulle innebära en väsentlig sysselsättningsökning.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen upprepa det förslag som
framfördes i det ovan nämnda betänkandet om att regeringen bör överväga
att beträffande boendemiljöramen införa en ordning med sysselsättningsbemyndigande
enligt vad nu gäller beträffande allmänna samlingslokaler.
Utskottet utgår från att regeringen - om så befinns lämpligt - senare under
våren 1984 lämnar riksdagen ett förslag i enlighet med vad nu anförts. Vad

BoU 1983/84:23

utskottet nu med anledning av motion 2003 (s) föreslagit om ytterligare
ekonomiska resurser bör ges regeringen till känna.

Vad utskottet ovan anfört innebär att utskottet inte kan stödja förslaget i
motion 2113 (fp) yrkande 6 såvitt däri behandlas frågan om att någon
ramvidgning inte bör förordas.

4.14.3 Ramar i övrigt

Beträffande ramar i övrigt tillstyrker utskottet vad i regeringsprotokollet
föreslagits.

4.15 Anslag

4.15.1 Anslag till lån till bostadsbyggande

I budgetpropositionen föreslås att anslag till lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1984/85 skall anvisas med 8360 milj. kr.

Det i motion 1978 (m) yrkande 1 framförda förslaget om att anslaget till lån
till bostadsbyggande skall minskas med 1770 milj. kr. grundar sig i huvudsak
på förslag om ändrade låneregler, en avveckling av bostadsförbättringsprogrammet
m.m. - förslag som utskottet avstyrkt ovan. Utskottet har inte
heller funnit skäl att, som motionärerna gör, frångå den uppskattning av
nyproduktionen av bostäder som regeringen bl. a. lagt till grund för sina
beräkningar av anslagsbehovet. Motion 1978 (m) yrkande 1 avstyrks med
hänvisning till vad som ovan anförts. Regeringsförslaget tillstyrks därmed.

4.15.2 Anslag till räntebidrag m. m.

Enligt regeringsförslaget bör till anslag till räntebidrag m. m. för
budgetåret 1984/85 föras upp ett belopp av 9000 milj. kr.

I motion 1973 (m) föreslås anslaget till räntebidrag minskat med 2 230
milj. kr. med hänvisning till framlagda förslag om nytt räntebidragssystem
och slopad produktionskostnadsbelåning.

Anslaget till räntebidrag föreslås i motion 2113 (fp) yrkande 12 såvitt nu är
i fråga minskat med 2000 milj. kr. - en besparing som anges uppkomma vid
ett införande av det i motionen föreslagna nya bostadsfinansieringssystemet.

De i motionerna 1973 (m) och 2113 (fp) framlagda förslagen till minskade
anslag till räntebidrag är en följd av de förslag till förändringar i bostadsfinansieringen
som samtidigt lagts fram - förslag som utskottet avstyrkt ovan.
Motionerna avstyrks därför också såvitt nu är i fråga. Regeringsförslaget
tillstyrks.

BoU 1983/84:23

4.15.3 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter

Anslaget till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m. m. föreslås i budgetpropositionen upptaget till 125 milj. kr. för budgetåret
1984/85.

Enligt motion 1979 (m) bör de allmännyttiga bostadsföretagen ta sitt fulla
ansvar för sin verksamhet och vidta åtgärder som minskar de förluster som
många företag dras med. Det direkta stödet till de värst drabbade företagen
bör enligt motionärerna därför upphöra, och det nu aktuella anslaget föreslås
med hänvisning härtill minskat med 50 milj. kr.

Också i motion 1999 (c) yrkande 6 föreslås anslaget till åtgärder i
bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter minskat och då med 65
milj. kr. Anslagsminskningen är även i detta fall hänförlig till det direkta
stödet till de värst drabbade företagen. Motionärerna vill sålunda att detta
stöd skall upphöra, vilket dels innebär en direkt besparing av 50 milj. kr. för
1984/85, dels enligt motionärernas uppfattning medför att anslaget kan
minskas med ytterligare 15 milj. kr. med hänsyn till en beräknad ingående
reservation på 15 milj. kr.

Även förslaget i motion 2113 (fp) yrkande 6 torde såvitt nu är i fråga syfta
till en minskning av anslaget med 65 milj. kr. - en minskning som är hänförlig
till motionärernas ställningstaganden mot ett införande och den under hösten
1983 därefter gjorda utvidgningen av det nu aktuella stödet.

Det särskilda stödet till de värst drabbade företagen har tillkommit mot
bakgrund av den bekymmersamma situation de bostadsföretag befinner sig i
som har haft en stor andel lägenheter outhyrda under lång tid. Enligt
bostadsutskottets mening bör stöd även fortsättningsvis kunna lämnas till
dessa företag i enlighet med vad som föreslås i budgetpropositionen.
Regeringsförslaget tillstyrks i denna del. Härav följer att utskottet avstyrker
motionerna 1979 (m), 1999 (c) yrkande 6 och 2113 (fp) yrkande 6 de två
senare yrkandena såvitt nu är i fråga.

4.15.4 Anslag till bidrag till förbättring av boendemiljön

I budgetpropositionen föreslås att anslaget till bidrag till förbättring av
boendemiljön skall föras upp med ett belopp av 85 milj. kr. för budgetåret
1984/85.

Den i motion 2012 (vpk) yrkande 3 föreslagna anslagsökningen är hänförlig
till det i motionen framlagda förslaget om ett återinförande och
permanentning av den s.k. undantagsregeln. Förslaget har i denna del
avstyrkts av utskottet. Motionen avstyrks med hänvisning härtill även i vad
avser anslag. Regeringsförslaget tillstyrks.

BoU 1983/84:23

4.15.5 Anslag i övrigt

Vad i regeringsprotokollet anförts avseende anslag i övrigt tillstyrker
utskottet.

4.16 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande flergenerationsboende att riksdagen avslår motion
1983/84:800,

2. beträffande socialt inriktat boende att riksdagen avslår motion
1983/84:2009 yrkandena 1 och 3,

3. beträffande reformerat statsbidragssystem för de äldres boende att
riksdagen avslår motion 1983/84:2077,

4. beträffande räntelån och reallån att riksdagen avslår motionerna
1983/84:2072 yrkande 5 och 2113 yrkande 12 såvitt nu är i fråga,

5. beträffande förtida inlösen av mindre bostadslån att riksdagen
avslår motion 1983/84:2072 yrkande 2,

6. beträffande förbättrad kostnadskontroll vid bostadslångivningen
att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,

7. beträffande minskad detaljreglering i bostadsfinansieringsförordningen
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2072 yrkande 3 och
2113 yrkande 11, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

8. beträffande statliga lån vid köp av äldre egnahem att riksdagen
avslår motion 1983/84:367,

9. beträffande enhetlig lånegräns att riksdagen avslår motionerna
1983/84:923 yrkande 10 och 1978 yrkande 2,

10. beträffande markvillkoret att riksdagen avslår motion 1983/84:923
yrkande 14 såvitt nu är i fråga,

11. beträffande konkurrensvillkoret att riksdagen avslår motion 1983/
84:923 yrkande 14 såvitt nu är i fråga,

12. beträffande statliga lån vid övergång från hyresrätt till bostadsrätt
att riksdagen avslår motion 1983/84: 2035 yrkande 3,

13. beträffande den produktionskostnadsanpassade belåningen att
riksdagen avslår motion 1983/84:2035 yrkande 5,

14. beträffande åtgärder mot exekutiva försäljningar av småhus att
riksdagen avslår motion 1983/84:1971,

15. beträffande ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan att
riksdagen avslår motion 1983/84:2010 yrkande 3,

16. beträffande kommunala bidrag till allmännyttiga bostadsföretag att
riksdagen avslår motion 1983/84:2035 yrkande 4,

17. beträffande avveckling av hyresförlustgarantier och hyresrabatter
att riksdagen avslår motion 1983/84:1999 yrkande 2,

18. beträffande avveckling av bostadsförbättringsprogrammet att riksdagen
avslår motionerna 1983/84:2035 yrkande 6, 2113 yrkande 2

BoU 1983/84:23

såvitt nu är i fråga samt yrkande 7,

19. beträffande utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet att riksdagen
avslår motion 1983/84:922,

20. beträffande särskild konsolideringsfond att riksdagen avslår motion
1983/84:2010 yrkande 2,

21. beträffande bostadslån vid ombyggnad av handikappanpassad
lägenhet att riksdagen avslår motion 1983/84:2403,

22. beträffande ett kommunalt ROT-program även efter år 1984 att
riksdagen avslår motionerna 1983/84:2010 yrkande 1 och 2419,
båda motionerna såvitt nu är i fråga,

23. beträffande finansieringen av ett kommunalt ROT-program efter är
1984 att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2010 yrkande 1 och
2419, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

24. beträffande finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning
m. m. att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2416
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. beträffande omfattningen av statens stöd till konstnärlig utsmyckning
m. m. att riksdagen avslår motion 1983/84:718,

26. beträffande nytt system för räntebidrag att riksdagen avslår motion
1983/84:923 yrkande 8,

27. beträffande vissa kompensatoriska åtgärder att riksdagen avslår
motion 1983/84:923 yrkande 9,

28. beträffande avveckling av räntebidraget till underhållslän att riksdagen
avslår motion 1983/84:1999 yrkande 5,

29. beträffande årlig upptrappning av den garanterade räntan att
riksdagen avslår motion 1983/84:2010 yrkande 5,

30. beträffande statens ansvar enligt 1962 års bostadslånekungörelse att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1983/84:1999 yrkande 3 godkänner vad i budgetpropositionen
förordats,

31. beträffande avveckling av hyresförlustlånen att riksdagen avslår
motion 1983/84:1999 yrkande 4,

32. beträffande återinförande av hyresförlustlånen att riksdagen avslår
motion 1983/84:2010 yrkande 4,

33. beträffande inkomstgränserna för förbättringslån att riksdagen
med bifall till regeringens förslag godkänner vad i budgetpropositionen
förordats,

34. beträffande bostadsanpassningsbidrag för inköp av inventarier
m.m. att riksdagen avslår motion 1983/84:1984,

35. beträffande avveckling av stödet till förbättring av boendemiljön att
riksdagen avslår motion 1983/84:1981 yrkande 1,

36. beträffande fördelningsprinciperna för boendemiljöbidragen m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84:2003 såvitt nu är i fråga,

37. beträffande boendemiljöbidrag enligt den 5. k. undantagsregeln att

BoU 1983/84:23

riksdagen avslår motion 1983/84:2012 yrkande 1,

38. beträffande markförvärvs- och tomträttslån att riksdagen avslår
motion 1983/84:1350,

39. beträffande bidrag till åtgärder i områden med outhyrda lägenheter
att riksdagen avslår motion 1983/84:1999 yrkande 6 såvitt nu är i
fråga,

40. beträffande ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till vad i
budgetpropositionen och i proposition 1983/84:145 bil. 2 föreslagits
och med avslag på motionerna 1983/84:2721 yrkande 5, 2722
yrkandena 1 och 2, 2730 och 2734 yrkande 5 medger att bidrag för
budgetåret 1984/85 beviljas inom en ram av 75000000 kr.,

41. beträffande miljöförbättringslån för byggande av kolonistugor att
riksdagen avslår motion 1983/84:2001,

42. beträffande ram för bidrag till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits och
med avslag på motionerna 1983/84:1981 yrkande 2 och 2012
yrkande 2 medger att beslut om bidrag får meddelas intill ett
belopp av 60 000 000 kr. under budgetåret 1984/85 och preliminärt
intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1985/86,

43. beträffande vidgning av ramen för boendemiljöbidrag att riksdagen
med anledning av motion 1983/84:2003 såvitt nu är i fråga och med
avslag på motion 1983/84:2113 yrkande 6 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. beträffande ramar i övrigt att riksdagen med bifall till vad i
budgetpropositionen föreslagits

a) bemyndigar regeringen att vidga ramen för särskilda lokallån om
det behövs av sysselsättningsskäl,

b) medger att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden
av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull
bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag
bestäms till 60000000 kr. för år 1984 och preliminärt till samma
belopp för år 1985,

c) medger att den under b) angivna ramen får överskridas om det
behövs av sysselsättningsskäl,

d) medger att räntefria förbättringslån beviljas utan rambegränsning,

45. beträffande anslag till lån till bostadsbyggande att riksdagen med
bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits och med avslag på
motion 1983/84:1978 yrkande 1 till Lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 8360000000 kr.,

46. beträffande anslag till räntebidrag m. m. att riksdagen med bifall till
vad i budgetpropositionen föreslagits och med avslag på motioner -

BoU 1983/84:23

na 1983/84:1973 och 2113 yrkande 12 såvitt nu är i fråga till
Räntebidrag m. m. för budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 9000000000 kr.,

47. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter m. m. att riksdagen med bifall till vad i
budgetpropositionen föreslagits och med avslag på motionerna
1983/84:1979, 1999 yrkande 6 och 2113 yrkande 6, de två senare
yrkandena såvitt nu är i fråga till Åtgärder i bostadsområden med
stor andel outhyrda lägenheter m. m. för budgetåret 1984/85 under
elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 125 000000 kr.,

48. beträffande anslag till bidrag till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits och
med avslag på motion 1983/84:2012 yrkande 3 till Bidrag till
förbättring av boendemiljön för budgetåret 1984/85 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 85000000 kr.,

49. beträffande anslag i övrigt att riksdagen med bifall till vad i
budgetpropositionen föreslagits för budgetåret 1984/85 under elfte
huvudtiteln anvisar

a) till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. ett
förslagsanslag av 40000000 kr.,

b) till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag
av 225000000 kr.,

c) till Lån till förvärv av bostadsrätt ett reservationsanslag av 1000
kr.

Stockholm den 29 mars 1984

På bostadsutskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s). Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Knut Billing (m). Magnus Persson (s), Ivar Nordberg (s).
Bertil Danielsson (m), Per Olof Håkansson (s), Lennart Nilsson (s),
Margareta Gard (m). Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta
Palmqvist (s) och Agne Hansson (c).

BoU 1983/84:23

Reservationer
1 Flergenerationsboende

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Margareta Gard (m) och Agne Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 17 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”det anförda” bort lyda:

Dagens byggande styr framtidens boende. Det är därför viktigt att detta
byggande sker med utgångspunkt i de enskilda medborgarnas uttalade
behov. Utskottet kan konstatera att det i dag finns såväl intresse som behov
av bostäder som är bättre anpassade till alternativa boendeformer såsom
flergenerationsboende.

Därtill finns det enligt utskottets mening starka sociala och samhällsekonomiska
motiv som talar för ett ökat flergenerationsboende. Ett boende med
denna inriktning främjar kontakterna mellan anhöriga, och flergenerationsfamiljen
kan i många fall komplettera samhällsomsorgen. Det gäller
omsorgen om de äldre och deras möjligheter att så länge som möjligt bo kvar

1 sitt hem. Också barnomsorgsaspekten är viktig i sammanhanget. Samtidigt
kan konstateras att nuvarande bostadsbestånd är mycket dåligt anpassat till
de speciella krav som måste ställas på en bostad för flergenerationsboende.

Det är mot bakgrund av det anförda enligt utskottets mening viktigt att
samhället på olika sätt stimulerar och underlättar tillkomsten av bostäder för
flergenerationsboende. Inte minst viktigt är härvid att hindren i form av
gällande normer, lånebestämmelser och oklara planfrågor undanröjs. Endast
härigenom kan de grundläggande förutsättningarna för ett utökat
flergenerationsboende skapas. Härutöver bör övervägas behovet av information
och stimulanser med inriktning på denna typ av boende. Vad
utskottet med anledning av motion 800 (m) anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande flergenerationsboende att riksdagen med anledning av
motion 1983/84:800 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2 Socialt inriktat boende

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 17 börjar ”Utskottet, som”
och på s. 18 slutar ”inriktat boende” och

dels den del av utskottets betänkande på s. 18 som börjar ”Utskottet
finner” och slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Det hösten 1983 av riksdagen antagna bostadsförbättringsprogrammet är

BoU 1983/84:23

inriktat på tekniska åtgärder som i och för sig är nödvändiga. För att
programmet skall leda till en i vid mening social bostadsförnyelse måste det
emellertid, i enlighet med vad vänsterpartiet kommunisterna förordar i sin
partimotion 2009, kompletteras med åtgärder som utgår från vardagslivets
villkor.

Människors levnadsvillkor i vår tid har förändrats på ett mycket påtagligt
sätt. Hushållen har minskat i storlek och det sociala kontaktnätet har
härigenom inte sällan blivit mindre. Det förhållandet att människor i ökad
utsträckning lever ensamma eller i par innebär att en rad mänskliga behov
inte längre kan tillgodoses inom hushållet. Kontakten med andra människor i
bostadsområdet och i arbetet blir därmed allt viktigare. Inte minst riskerar
pensionärshushållen en social isolering som har sin grund i bostädernas och
bostadsområdenas utformning. Även barnfamiljerna är i detta avseende i ett
särskilt utsatt läge.

De hittillsvarande planeringsmodellerna som utgått från arbetslivets och
näringslivets behov måste därför ersättas av nya modeller som sätter
vardagslivets villkor i centrum. Planeringens effekter på vardagslivet får inte
längre betraktas som ett privat problem, som var och en skall lösa själv. I
stället måste former utvecklas så att människor gemensamt skall kunna ta
ansvar för olika uppgifter. Ett viktigt steg i denna utveckling är att verka för
ett socialt inriktat boende.

I ett samhälle som alltmer utmärks av privatisering och individualism
måste det gemensamma - det kollektiva - utgöra en motvikt. Ett led i dessa
strävanden är att utveckla alternativa boendeformer. Olika typer av kollektivt
boende måste därför stödjas och stimuleras. Detta gäller inom såväl
nyproduktionen som det befintliga bostadsbeståndet. Som en utgångspunkt
för detta arbete bör bl. a. kommunerna inom ramen för de kommunala
bostadsförsörjningsprogrammen redovisa planer på experiment med socialt
boende.

Den sociala bostadsförnyelsen måste dessutom innefatta åtgärder som
stärker samverkan i boendet. Det gäller bl. a. gemensamhetslokaler och
andra gemensamma anläggningar som de boende har ett eget ansvar för och
boendeinflytande på alla nivåer.

Ett genomförande av de ovan angivna åtgärderna för att åstadkomma ett
nytt socialt inriktat boende fordrar insatser från samhället. Dessa insatser
måste bl. a. innefatta redovisning av förebilder och exempel som kan ge
inspiration till utveckling av det egna boendet och satsning på experiment
med nya boendeformer vid både ny- och ombyggnad.

Vad utskottet ovan med anledning av motion 2009 (vpk) yrkandena 1 och 3
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande socialt inriktat boende att riksdagen med anledning av
motion 1983/84:2009 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:23

3 Reformerat statsbidragssystem för de äldres boende

Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar ”Sorn framgår”
och slutar ”Motionen avstyrks” bort lyda:

Äldreomsorgen bör i enlighet med vad som framhålls i folkpartiets
partimotion 2076 ha som utgångspunkt att stimulera äldre att behålla
fungerande färdigheter, att ge hjälp med det de äldre har svårast att klara och
att hålla nere antalet förflyttningar mellan bostäder och institutioner.
Härigenom kan äldre bo kvar i sin bostad och invanda miljö längre än vad
som annars vore möjligt.

En förutsättning för att dessa mål skall kunna uppnås är bl. a. tillgång till
bra bostäder och en väl fungerande närmiljö. Detta förutsätter bl. a. insatser
för att förbättra det befintliga bostadsbeståndet. Utskottet vill i detta
sammanhang erinra om vad folkpartiet tidigare i motioner anfört om vikten
av att stadsförnyelsearbetet fortlöpande följs upp och utvecklas. Samtidigt
måste naturligtvis planeringen av nya bostäder och bostadsområden ges en
sådan inriktning att de äldres särskilda krav beaktas.

Även om insatser görs för att äldre skall kunna bo kvar i sin bostad kommer
det att finnas ett behov av andra boendeformer. Det kan t. ex. gälla olika
typer av servicebostäder och ålderdomshem. För att också dessa boendeformer
skall erbjuda de boende en bra och aktiverande miljö fordras att
planeringen sker med utgångspunkt i lokala förhållanden och behov. Det bör
därför finnas utrymme för många olika varianter av boende och vård för
äldre. En förutsättning härför är enligt utskottets mening att de statliga
bidragen till äldreomsorgen får en sådan utformning att de inte blir styrande
för kommuners och landstings val av boende- och vårdformer. Utskottet vill i
detta sammanhang peka på hur bostadslånereglerna i detta avseende kan få
en styrande effekt.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts bör enligt utskottets mening
statsbidragsbestämmelserna avseende de äldres boende såvitt frågan rör
bostadsutskottets beredningsområde ses över i enlighet med förslaget i
motion 2077 (fp). Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande reformerat statsbidragssystem för de äldres boende att
riksdagen med anledning av motion 1983/84:2077 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:23

4 Räntelån och reallån

Kjell A. Mattsson och Agne Hansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar ”Frågan om” och
på s. 20 slutar ”i fråga” bort lyda:

Som framförs i motion 2072 (c) finns flera skäl att vidta ändringar i det
nuvarande bostadsfinansieringssystemet. Det är sålunda nödvändigt att
minska de generella subventionerna till bostadssektorn och att skapa ett
finansieringssystem så utformat att de verkliga kapitalkostnaderna lättare än
f. n. kan beräknas av låntagarna. Nuvarande räntebidragssystem ger intryck
av låga kapitalkostnader under de första åren.

Enligt utskottets uppfattning bör finansieringssystemet utformas så att den
som bygger en bostadsfastighet skall räkna med de verkliga kostnaderna på
kapitalsidan. Det är emellertid nödvändigt att omfördela kapitalkostnaderna
över tiden eftersom boendekostnaderna i nyproduktionen annars skulle bli
för höga. En omfördelning kan ske genom s. k. räntelån. Villkoren för dessa
lån bör utformas så att lån utgår för att täcka skillnaden mellan en garanterad
ränta och bostadslåneräntan. Ränta beräknas inte på räntelånen. När
räntelånet amorteras skall amorteringarna behandlas som ränta vid inkomstbeskattningen.
Ett räntelånesystem kan förses med garanti om högsta ränta.

Systemet med räntelån bör införas med full verkan för nya lån fr. o. m. år
1985. För lån beviljade dessförinnan måste övergångsbestämmelser utformas.
Utskottet förordar att vad i motion 2072 (c) anförts om räntelån
ytterligare övervägs av regeringen så skyndsamt att den nya ordningen kan
träda i kraft vid årsskiftet 1984-1985.

Utskottet förordar att de generella subventionerna inom bostadssektorn
minskar med 1500 milj. kr. per helår. Detta kan ske genom införande av det
ovan sammanfattningsvis beskrivna systemet med räntelån och genom en
snabbare avveckling av vissa lån m.m. enligt tidigare bostadsfinansieringsförordningar.

Vad utskottet nu anfört om överväganden om ett räntelånesystem bör
riksdagen med bifall till motion 2072 (c) yrkande 5 som sin mening ge
regeringen till känna. Regeringen bör under hösten 1984 lämna riksdagen ett
förslag i ärendet. Vad i motion 2113 (fp) yrkande 12 föreslagits om införande
av reallån tar också sikte på behovet att minska subventionerna inom
finansieringssystemet. Överväganden om ett realt beskattningssystem m. m.
har gjorts av en offentlig utredning vars slutresultat publicerades år 1982. Det
finns inte anledning att nu begära att denna fråga utreds på nytt. Räntelån är
till sin effekt av samma karaktär som reallånen enligt förslaget i folkpartiets
partimotion 2113. Vad i denna motion förordats tillgodoses genom bifall till
motion 2072 (c) yrkande 5.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande räntelån och reallån att riksdagen med anledning av

BoU 1983/84:23

motion 1983/84:2072 yrkande 5 och med avslag på motion 1983/
84:2113 yrkande 12 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

5 Räntelån och reallån

Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar ”Frågan om” och
på s. 20 slutar ”i fråga” bort lyda:

Det är angeläget att reformera nu gällande bostadsfinansieringssystem och
minska och på sikt avveckla bostadssubventionerna. Ett nytt finansieringssystem
måste under en övergångstid finnas. Nya låneformer måste tillskapas
som bättre än f. n. fördelar kapitalkostnaderna över tiden.

Som anförs i folkpartiets partimotion 2113 (fp) finns goda skäl att avlösa
utestående lån genom någon form av reallån. Genom sådana lån begränsas
ökningen av boendekostnader. Reallån innebär att en viss del av räntebetalningarna
ersätts med en skulduppräkning.

Enligt utskottets uppfattning bör ett nytt bostadsfinansieringssystem
införas fr. o. m. den 1 januari 1985.

Det finns goda skäl för riksdagen att begära ett förslag från regeringen om
ett nytt bostadsfinansieringssystem. Regeringens förslag bör föreläggas
riksdagen hösten 1984. Utgångspunkten för ett nytt system bör vara vad i
motion 2113 (fp) förordats om reallån. Förslaget bör utformas så att
räntesubventionen fr. o. m. 1985 minskas med ca 2000 milj. kr. Anslagsfrågan
behandlas nedan.

Vad nu anförts innebär ett bifall till motion 2113 (fp) yrkande 12.
Utskottets ställningstagande innebär vidare att ett nytt förslag enligt vad i
motion 2072 (c) yrkande 5 förordats inte bör genomföras.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande räntelån och reallån att riksdagen med anledning av
motion 1983/84:2113 yrkande 12 såvitt nu är i fråga och med avslag
på motion 1983/84:2072 yrkande 5 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

6 Minskad detaljreglering i bostadsfinansieringsförordningen

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m). Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne
Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 21 som börjar ”Värdet av” och
slutar ”det anförda” bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till motioner (c), (fp) i vilka begärs

BoU 1983/84:23

förändringar av bostadsfinansieringsförfattningarna. Dessa förändringar bör
innebära att det blir möjligt att minska detaljeringsgraden i bostadslåneförfattningarna.
Det är också möjligt att avvara en del av de normer som styr
bostadsbyggandet och som inte sällan medför ökade kostnader. Genomförda
och pågående projekt med s. k. ”normfritt” byggande visar att det är möjligt
att pressa byggkostnaderna i inte ringa omfattning.

Riksdagen bör med anslutning till motionerna 2072 (c) och 2113 (fp) som
sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts om minskad detaljreglering
i bostadsfinansieringssystemet och om översyn av regelsystemet i övrigt
på bostadsområdet.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande minskad detaljreglering i bostadsfinansieringsförordningen
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2072
yrkande 3 och 2113 yrkande 11, båda motionerna såvitt nu är i
fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

7 Enhetlig lånegräns

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Motionsyrkandena
avstyrks” och slutar ”bostadskommitténs arbete” bort lyda:

En utgångspunkt för bostadspolitiken bör enligt utskottets mening vara att
den enskilde fritt skall kunna välja bostad och upplåtelseform. En förutsättning
härför är bl. a. neutrala låne- och skatteregler. I dag råder inte denna
neutralitet. Därmed saknas också förutsättningar för en marknad med
konkurrens på lika villkor. Inte minst gäller detta för bostäder med hyresrätt.

För många människor är hyresformen den mest attraktiva. För dessa
boende är valfriheten bestämd av konkurrensen mellan fastighetsägarna.
Utan konkurrens är ingen fastighetsägare tvingad att ta hänsyn till hyresgästernas
önskemål. Om en producent har monopol på en vara eller nyttighet
har konsumenterna därmed inga alternativ att välja mellan.

Bristande konkurrensförutsättningar har medfört att enskild förvaltning i
nyproduktion praktiskt taget omöjliggjorts. Enskilda företag erhåller endast
92-procentigt räntebidrag medan kommunala bostadsföretag erhåller såväl
100-procentiga lån som räntebidrag. Detta betyder att månadshyran i den
enskilt ägda fastigheten blir väsentligt högre. Även om hyresgästen skulle
vara villig att betala denna högre hyra, medges inte en sådan hyresdifferens
inom bruksvärdesystemets ram.

En helt grundläggande förutsättning för att uppnå en bostadsmarknad i
balans är att de statliga lånevillkoren utformas så att de leder till konkurrensneutralitet
i fråga om kapitalkostnaderna. En enhetlig lånegräns om 95 % i
enlighet med vad som föreslås i motionerna 923 (m) yrkande 10 samt 1978
4 Riksdagen 1983/84.19 sami. Nr 23

BoU 1983/84:23

(m) yrkande 2 ger otvivelaktigt ökade förutsättningar för konkurrens på lika
villkor. Förslaget leder dessutom till en minskad belastning på statsbudgeten.
Motionsyrkandena tillstyrks.

dels utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande enhetlig lånegräns att riksdagen med bifall till motionerna
1983/84:923 yrkande 10 och 1978 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8 Markvillkoret

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”i fråga” bort lyda:

Genom markvillkoret har byggföretag och byggherrar förlorat möjligheten
att genom planering av eget markinnehav få fram egna plan- och
projekteringsalternativ. Villkoret har skapat en av socialdemokraterna
eftersträvad total kommunal planhushållning som starkt försämrat möjligheterna
för enskilt byggande.

Skall smidigheten och anpassningsförmågan i bostadsbyggandet kunna
stärkas förutsätter det att enskilda markägare och byggnadsföretag ges ökade
möjligheter att medverka i byggandet. Vid byggandet i förnyelseområden är
det orealistiskt att kommunen först skall lösa in marken för att därefter
fördela den efter kommunalt beslut. Detta förfaringssätt endast förlänger
och fördyrar bostadsproduktionen utan att några fördelar vinns. Markvillkoret
motverkar härigenom sitt avsedda syfte och bör därmed avskaffas per den
1 juli 1984 i enlighet med förslaget i motion 923 (m) yrkande 14 såvitt nu är i
fråga. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande markvillkoret att riksdagen med bifall till motion
1983/84:923 yrkande 14 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9 Markvillkoret

Kjell A. Mattsson (c), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”i fråga” bort lyda:

Regler om markvillkor är beroende av den utformning som ges byggnadslagstiftning
och bostadsfinansiering. Hithörande frågor kommer att behandlas
av riksdagen under riksmötet 1984/85. Utskottet gör därför inte nu någon

BoU 1983/84:23

granskning av förslaget om att avskaffa markvillkoret i sin helhet. Nedan tas
dock upp frågan om markvillkoret i saneringsområden.

Redan i samband med att riksdagen vid föregående riksmöte förelädes
förslag om ett återinförande av markvillkoret i saneringsområden restes
invändningar häremot bl. a. i motioner (c) och (fp). Mot bakgrund härav bör
enligt utskottets mening markvillkoret i saneringsområden tas bort. Samhällets
inflytande över bostadsbyggandet är redan mycket starkt också utan
markvillkoret i denna del. I stället bör alla möjligheter att förenkla
regelsystemet tas till vara.

Vad utskottet med anledning av motion 923 (m) anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande markvillkoret att riksdagen med anledning av motion
1983/84:923 yrkande 14 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10 Konkurrensvillkoret

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar ”Inte heller” och
slutar ”denna del” bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till ett motionsförslag (m) om avskaffande
av markvillkoret. Vad som härvid anförts bl. a. om effekterna i form av ett
starkt försämrat enskilt byggande och en fördyrad byggnadsproduktion äger
giltighet även i vad avser konkurrensvillkoret. För att öka flexibiliteten och
förbättra produktutvecklingen inom byggsektorn bör därför även konkurrensvillkoret
avskaffas fr. o. m. den 1 juli 1984 i enlighet med förslaget i
motion 923 (m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande konkurrensvillkoret att riksdagen med bifall till motion
1983/84:923 yrkande 14 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11 Den produktionskostnadsanpassade belåningen

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 22 börjar ”Också i” och på
s. 23 slutar ”utvidgad kostnadskontroll” bort lyda:

Den statliga bostadslångivningen måste, i enlighet med vad som anförts i

BoU 1983/84:23

moderata samlingspartiets partimotion 923, stimulera till rationellt byggande
och återhållsamhet med kostnaderna. Den produktionskostnadsanpassade
belåningen - som innebär att låne- och räntebidragsgivningen bygger på den
faktiska byggkostnaden i stället för på ett schablonsystem - leder till ett
sämre kostnadsmedvetande hos den byggande. Systemet har härigenom
resulterat i ökade kostnader. Det nuvarande systemet med produktionskostnadsanpassad
belåning bör enligt utskottets mening därför avskaffas.
Härigenom stimuleras byggherren till en effektivare produktion och ett ökat
kostnadsmedvetande. Samtidigt innebär förslaget minskade statsutgifter.

Vad utskottet med anledning av förslaget i motion 2035 (m) yrkande 5
anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande den produktionskostnadsanpassade belåningen att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2035 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12 Ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”yrkande 3 avstyrks” bort lyda:

De allmännyttiga bostadsföretagen fyller en allt viktigare uppgift i
kommunernas bostadsförsörjning och de utgör ett helt omistligt inslag i en
socialt inriktad bostadspolitik. Vänsterpartiet kommunisterna har mot
bakgrund härav i sin partimotion 2010 lagt fram en rad förslag som syftar till
att stärka de allmännyttiga bostadsföretagens ställning och samtidigt sänka
boendekostnaderna för alla hyresgäster.

Ett ökat statligt stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen är den enda
realistiska vägen att snabbt åstadkomma ett stopp för hyreshöjningar och
skapa ökad rättvisa på bostadsmarknaden. Ränte- och amorteringsfria lån till
allmännyttan kan stoppa hyresökningar i såväl nybyggda som äldre lägenheter.
Genom bruksvärdebestämmelserna i hyreslagen medför de föreslagna
lånen lägre hyror även för boende hos privata hyresvärdar. Härigenom
hindras också privata hyresvärdar att göra ökade vinster på hyresgästernas
bekostnad.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet vad i motion 2010
(vpk) yrkande 3 föreslagits.

dels utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2010 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:23

13 Kommunala bidrag till allmännyttiga bostadsföretag

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”Dagens
bostadsmarknad” och slutar ”motion 2035 (m) yrkande 4” bort lyda:

Förutom den ökning av det direkta statliga stödet till bostadssektorn som
den nuvarande riksdagsmajoriteten beslutat har kommunerna i många fall
lämnat sina allmännyttiga bostadsföretag stöd med betydande belopp. Även
om det kan vara svårt att få en mera exakt uppfattning om stödets omfattning
vill utskottet erinra om att de allmännyttiga bostadsföretagens organisation
SABO år 1983 ansett att de allmännyttiga bostadsföretagen fått 271 milj. kr.
från kommunerna. Det är inte ovanligt att vissa allmännyttiga bostadsföretag
får mycket stora kommunala subventioner.

Eftersom allmännyttan är hyresledande och emedan vissa av dessa företag
är beroende av kommunala bidrag försvåras privata bostadsföretags konkurrensläge.
Det finns sålunda flera goda skäl för riksdagen att uttala att
kommun inte bör ge ekonomiska bidrag till allmännyttiga bostadsföretag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 2035 (m) yrkande 4.

dels utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande kommunala bidrag till allmännyttiga bostadsföretag att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2035 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14 Avveckling av hyresförlustgarantier och hyresrabatter

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne
Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”De tillfälliga”
och slutar ”yrkande 2 avstyrks” bort lyda:

Redan i samband med införandet av de tillfälliga stimulansåtgärderna i
form av hyresrabatter och hyresförlustgarantier restes invändningar häremot
i motioner (m), (c) och (fp). Den härvid intagna ståndpunkten att eventuella
stimulansåtgärder avseende bostadsbyggandet bör ges en inriktning som
innebär att produktionen kommer att avse bostäder som verkligen efterfrågas
står fast. Sedan stimulansåtgärderna infördes har också antalet outhyrda
lägenheter ökat. Vad i motion 1999 (c) anförts om en avveckling av
hyresrabatter och hyresförlustgarantier har utskottet mot bakgrund av det
ovan anförda funnit bärande. De nu aktuella tillfälliga stimulansåtgärderna
bör därför snarast avvecklas.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

BoU 1983/84:23

dels utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande avveckling av hyresförlustgarantier och hyresrabatter
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1999 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15 Avveckling av bostadsförbättringsprogrammet

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”Utskottet är”
och slutar ”nu anförts” bort lyda:

Riksdagen behandlade hösten 1983 (BoU 1983/84:11) ett regeringsförslag
om ett bostadsförbättringsprogram. I samband härmed behandlades partimotioner
(m), (fp) om avslag på regeringens förslag. Utskottet konstaterar
att vad i dessa motioner anförts som motiv för avslag på programmet
fortfarande äger giltighet och att dessa motiv snarast vunnit i styrka under
den korta tid programmet varit i kraft.

Det finns sålunda all anledning anta att sysselsättningseffekterna av
programmet blir väsentligt lägre än vad regeringen förmodade eller helt
uteblir. Vidare är finansieringsbestämmelserna som är en förutsättning för
programmet i många fall så otillfredsställande att det finns skäl hävda att de
inte utgör ett incitament för den av regeringen önskade bostadsförbättringsverksamheten.

Vidare vill utskottet erinra om vad i reservationer (m), (fp) till det ovan
nämnda betänkandet anfördes om att en bostadsproduktion grundad på fri
konkurrens på lika villkor är en förutsättning för en sund och effektiv
bostadsmarknad samt att ytterligare planering och reglering inte är den väg
som bör väljas för att nå en ökad reparations- och ombyggnadsverksamhet av
våra bostäder.

Ytterligare motiv för att avveckla bostadsförbättringsprogrammet finns i
reservationerna 2 (m) och 4 (fp) till utskottets betänkande BoU 1983/84:11.
Utskottet hänvisar till vad i dessa reservationer anförts.

Bostadsförbättringsprogrammet bör sålunda avvecklas vid halvårsskiftet

1984. Vad i motionerna 2035 (m) och 2113 (fp) anförts bör därför riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna. Vad i motion 922 (vpk) föreslagits
om utvidgning av programmet avstyrks.

dels utskottet under 18 bort hemställa

18. beträffande avveckling av bostadsförbättringsprogrammet att
riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2035 yrkande 6
och 2113 yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:23

16 Utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar ”Inte heller” och
slutar ”Motionen avstyrks” bort lyda:

Det finns anledning att utvidga bostadsförbättringsprogrammet till att
omfatta även upprustning av boendemiljön och byggande av gemensamhetslokaler.
Att även dessa delar bör ingå i programmet får ses som en följd av
den brist på planering i samband med förverkligandet av miljöprogrammet.
Detta program byggdes nämligen upp utan att större hänsyn togs till det
behov av samverkan mellan människor som ofta är en förutsättning för ett
fungerande bostadsområde.

Det finns därför grundad anledning för riksdagen att medverka till att
åtgärder vidtas som gör det möjligt att förbättra miljön i våra
bostadsområden, bl. a. genom byggandet av flera gemensamhetslokaler.

Genom att miljöförbättrande åtgärder vidtas kommer inte minst många
flerbostadsområden att tillföras kvaliteter som gör det möjligt att ta tillvara
och utveckla det positiva hos dessa områden. Enligt utskottets uppfattning är
det lämpligt att utvidga bostadsförbättringsprogrammet i enlighet med vad
nu anförts. Detta innebär en anslutning till vad i motion 922 (vpk) föreslagits.

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet att riksdagen
med anledning av motion 1983/84:922 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

17 Utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet (motiveringen till
mom. 19)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser - under förutsättning av bifall till
reservation 15 - att den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar
”Inte heller” och slutar ”Motionen avstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan givit sin anslutning till vad i motionerna 2035 (m) och
2113 (fp) föreslagits om att bostadsförbättringsprogrammet bör avvecklas.

Mot denna bakgrund saknas skäl tillstyrka motion 922 (vpk) om en
utvidgning av programmet.

18 Särskild konsolideringsfond

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 26 som börjar ”Kravet på” och
slutar ”yrkande 2 avstyrks” bort lyda:

Kravet på avsättning till konsolideringsfond som förutsättning för
räntebidrag till underhållslån är enligt utskottets uppfattning oriktigt och

BoU 1983/84:23

olyckligt inte minst därför att ett sådant krav innebär betydande
hyreshöjningar hos många företag och därigenom motverkar de positiva
effekterna av räntebidragen. Hyreshöjningarna påverkar i sin tur
bruksvärdesnivån, som höjs. Privata fastighetsägare kan då genom
jämförelser tillgodoräkna sig sådana höjningar, utan att de fått motsvarande
kostnadsökningar. Utskottet föreslår att beslutet om konsolideringsfonder
som ett villkor för räntebidrag snarast bör omprövas och att detta villkor tas
bort.

I sammanhanget kan erinras om att såväl Hyresgästernas riksförbund som
bostadskommittén avstyrkt förslaget om konsolideringsfond.

Motion 2010 (vpk) yrkande 2 tillstyrks sålunda.

dels utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande särskild konsolideringsfond att riksdagen med
anledning av motion 1983/84:2010 yrkande 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

19 Bostadslån vid ombyggnad av handikappanpassad lägenhet (motiveringen

till mom. 21)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att den del av utskottets betänkande
på s. 26 som börjar ”Vad i” och slutar ”ytterligare åtgärd” bort lyda:

Uppfattningen att personer med olika slag av funktionsnedsättningar i
möjligaste mån skall kunna leva ett normalt liv torde vara obestridd. Såvitt
rör samhällets stöd inom bostadsfinansieringssystemets ram finns, som
framgått ovan, möjligheter att erhålla individuella bostadsanpassningsbidrag
för åtgärder inom och i anslutning till bostadslägenhet för att göra det möjligt
för handikappad att utnyttja lägenheten på ett ändamålsenligt sätt.

Det finns enligt utskottets uppfattning inte anledning att stödja vad i
motion 2403 (s) föreslagits om att bostadslån för ombyggnad skall kunna utgå
vid ombyggnad av en handikappanpassad lägenhet till en lägenhet utan den
inredning m. m. som betingats av handikappet. Inte sällan är det kanske
fördelaktigt att de speciella handikappanordningarna behålls i lägenheten
vid byte av hyresgäst eller motsvarande även om åtgärderna i och för sig inte
är nödvändiga för den nye hyresgästen. Om det inte är möjligt att behålla
handikappanordningama torde det inte annat än i rena undantagsfall vara
förenat med särskilt höga kostnader att bygga om lägenheten. Enligt
utskottets uppfattning finns inte anledning för riksdagen att göra det i motion
2403 (s) begärda tillkännagivandet. Motionen avstyrks.

BoU 1983/84:23

20 Ett kommunalt ROT-program även efter år 1984 (motiveringen till
mom. 22)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att den del av utskottets betänkande
på s. 27 som börjar ”Det finns” och slutar ”i fråga” bort lyda:

Skäl saknas för riksdagen att i nu förevarande sammanhang ta ställning till
vad i motioner (s) och (vpk) föreslagits om ett s. k. ROT-program för
kommunerna även efter år 1984.

Motionerna 2010 (vpk) yrkande 1 och 2419 (s) avstyrks såvitt nu är i fråga
med hänvisning till vad som anförts.

21 Finansieringen av ett kommunalt ROT-program efter år 1984

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar ”Vad rör” och på
s. 28 slutar ”det anförda” bort lyda:

Det finns i dag ett eftersatt underhåll i ett stort antal offentliga byggnader.
Det gäller bl. a. skolor, sjukhus, bibliotek, barnstugor, idrottsanläggningar,
förvaltningsbyggnader, vatten- avloppsnäten, broar, gator och vägar. Detta
underhåll representerar en stor och viktig sysselsättningspotential som måste
tas i anspråk så snart som möjligt. Detta kan enligt utskottets mening bara
ske om staten tar ett betydande finansiellt ansvar härför. Det är varken
rimligt eller möjligt att begära att kommunerna ensamma skall svara för
finansieringen. En statlig finansiering är enligt utskottets mening dessutom
en förutsättning för att insatserna skall få en kontinuitet och varaktighet som
gör att de eftersträvade långsiktiga sysselsättningseffekterna uppnås.

Finansieringen av det nu förordade programmet kan ske antingen som f. n.
genom användande av finansfullmakten eller genom att förslag underställs
riksdagen hösten 1984 och medel anvisas på tilläggsbudget.

Vad utskottet med anledning av motionerna 2010 (vpk) yrkande 1 och 2419
(s) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 23 bort hemställa

23. beträffande finansieringen av ett kommunalt ROT-program efter år
1984 att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2010
yrkande 1 och 2419, båda motionerna såvitt nu är i fråga, som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22 Finansieringen av ett kommunalt ROT-program efter år 1984 (motiveringen
till mom. 23)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att den del av utskottets betänkande
som på s. 27 börjar ”Vad rör” och på s. 28 slutar ”det anförda” bort lyda:

BoU 1983/84:23

Frågan om finansieringen av ett kommunalt ROT-program torde få
övervägas av regeringen som i vederbörlig ordning får lämna riksdagen sin
syn på frågan i förening med förslag om eventuellt behov av medel för
verksamheten.

Motionerna 2010 (vpk) yrkande 1 och 2419 (s) avstyrks också i denna del.

23 Finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning m. m. (hemställan) Rolf

Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att utskottet under 24 bort hemställa

24. beträffande finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning
m. m. att riksdagen avslår motion 1983/84:2416,

24 Finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning m. m. (motiveringen
till mom. 24)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 23 - att den del av
utskottets betänkande som på s. 28 börjar ”Det finns” och på s. 29 slutar ”till
känna” bort lyda:

Vad i motion 2416 (s) föreslagits om bidrag avseende konstnärlig
utsmyckning i våra bostadsområden avstyrks. Som framgått ovan finns
möjligheter att inom ramen för bostadsfinansieringsförordningen till viss del
finansiera åtgärder avseende konstnärlig utsmyckning eller gestaltning.

25 Finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning m. m. (motiveringen
till mom. 24)

Kjell A. Mattsson (c), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson (c) anser att
den del av utskottets betänkande på s. 28 som börjar ”Det finns” och på s. 29
slutar ”till känna” bort lyda:

Som framgår av ovanstående framställning har lånemöjligheterna till
konstnärlig utsmyckning utnyttjats endast i mindre omfattning under senare
år. Det finns enligt utskottets mening mot bakgrund härav anledning att göra
en översyn av finansieringsbestämmelserna avseende den konstnärliga
utsmyckningen m. m. i våra bostadsområden. Översynen bör i första hand
syfta till att få ett bättre utnyttjande av befintliga lånemöjligheter. I
sammanhanget bör bl. a. övervägas erforderliga informationsåtgärder.

Vad utskottet med anledning av motion 2416 (s) anfört bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1983/84:23

26 Omfattningen av statens stöd till konstnärlig utsmyckning m. m. (motiveringen
till mom. 25)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 23 - att den del av
utskottets betänkande på s. 29 som börjar ”Det finns” och slutar ”hänvisning
härtill” bort lyda:

Även vad i motion 718 (s) föreslagits om konstnärlig utsmyckning får anses
tillgodosett inom ramen för bostadsfinansieringens regler. Motionen avstyrks.

27 Nytt system för räntebidrag

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 30 som börjar ” Sammanfattningsvis
har” och slutar ”nytt bostadsfinansieringssystem” bort lyda:

Vad i motion 923 (m) anförts innebär en successiv avveckling av
räntebidragssystemet och ett finansieringssystem fritt från generella subventioner.
Utskottet har ovan redovisat motionärernas uppfattning om hur
systemet bör byggas upp. Utöver vad där anförts vill utskottet anföra
följande.

Det bostadsfinansieringssystem som gäller f. n. bygger i grunden på 1974
års bostadspolitiska beslut. Vissa viktiga utgångspunkter som låg till grund
för detta beslut har övergetts och medfört bl. a. att extra upptrappningar av
de garanterade räntesatserna och justeringar inom skattesystemet fått göras.
Genom bl. a. dessa åtgärder har systemet blivit svåröverskådligt och än mera
orättfärdigt än tidigare. Som anförts i motion 923 (m) måste ett helt nytt
finansieringssystem utformas, ett system som på sikt är fritt från generella
subventioner.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen besluta om ett system med
upptrappning av de garanterade räntesatserna enligt motionärernas förslag.
Det nu förordade systemet bör införas fr. o. m. halvårsskiftet 1984. Genom
en riksdagens anslutning till motionen torde det vara möjligt att minska
anslaget till räntebidrag med 2100 milj. kr. för nästa budgetår. Anslagsfrågan
behandlas nedan.

dels utskottet under 26 bort hemställa

26. beträffande nytt system för räntebidrag att riksdagen med bifall till
motion 1983/84:923 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:23

28 Vissa kompensatoriska åtgärder

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 30 som börjar ”De kompensatoriska”
och slutar ”yrkande 9 avstyrks” bort lyda:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 923 (m) om att de
s. k. kompensatoriska åtgärderna av besparingsskäl bör upphöra från den 1
juli 1984. Härigenom uppnås en förstärkning av statsbudgeten med 500 milj.
kr. per år. I en statsfinansiellt pressad situation måste en hård bedömning av
olika budgetförslag göras och en prioritering mellan i sig angelägna önskemål
företas. Med hänvisning till det anförda tillstyrks motion 923 (m) yrkande 9.

dels utskottet under 27 bort hemställa

27. beträffande vissa kompensatoriska åtgärder att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:923 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

29 Avveckling av räntebidraget till underhållslån

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne
Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 30 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”kort tid” bort lyda:

Det finns skäl för riksdagen att tillstyrka förslaget i motion 1999 (c) om att
det räntebidrag till underhållsåtgärder som riksdagen inom ramen för
bostadsförbättringsprogrammet beslöt hösten 1983 bör avvecklas. I en
motion (c) kritiserades då regeringens förslag att införa ytterligare subventioner,
utan att avvakta reformeringen av finansieringssystemet i stort. Denna
kritik delas av utskottet.

De nu behandlade räntebidragen bör upphöra.

dels utskottet under 28 bort hemställa

28. beträffande avveckling av räntebidraget till underhållslån att riksdagen
med anledning av motion 1983/84:1999 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30 Årlig upptrappning av den garanterade räntan

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 31 som börjar ” Utskottet har”
och slutar ”sådan ordning” bort lyda:

Ytterligare åtgärder behöver vidtas när det gäller det riktade stödet till

BoU 1983/84:23

allmännyttan. För att hyreshöjningar under 1985 skall kunna undvikas bör de
allmännyttiga bostadsföretagen t. v. undantas från årlig upptrappning av den
garanterade räntan. Den s. k. normala upptrappningen har medverkat till
betydande hyreshöjningar under senare år. I avvaktan på resultatet av
bostadskommitténs arbete och regeringens förslag samt riksdagens beslut om
ett nytt bostadsfinansieringssystem bör riksdagen besluta att ytterligare
upptrappning av den garanterade räntan t. v. inte skall ske för de allmännyttiga
bostadsföretagen.

Vad nu anförts innebär en tillstyrkan av motion 2010 (vpk) yrkande 5.

dels utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande årlig upptrappning av den garanterade räntan att
riksdagen med anledning av motion 1983/84:2010 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31 Avveckling av hyresförlustlånen

Kjell A. Mattsson och Agne Hansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 31 börjar ”Långivningen
till” och på s. 32 slutar ”det anförda” bort lyda:

Den statliga hyresförlustlångivningen upphörde i och med utgången av år
1980. Trots detta har endast mindre delar av lånen avamorterats. Den
minskning av lånestocken som ändock kommit till stånd är nästan helt
hänförlig till de regler om eftergift som är kopplade till lånen. I den mån
eftergift inte kan medges finns möjlighet till ränte- och amorteringsfrihet för
lånen. Sammantaget innebär detta att statens möjligheter att få återbetalning
av dessa lån är ytterst begränsade. Det vore enligt utskottets mening därför
rationellt bl. a. ur administrativ synpunkt att ta upp frågan om definitiv
avskrivning av utestående lån med berörda kommuner och företag. Regeringen
bör därför ges i uppdrag att i enlighet med förslaget i motion 1999 (c)
yrkande 4 vidta åtgärder för att helt avveckla hyresförlustlånen.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 31 bort hemställa

31. beträffande avveckling av hyresförlustlånen att riksdagen med
anledning av motion 1983/84:1999 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

32 Återinförande av hyresförlustlånen

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 32 som börjar ”Sedan
hyresförlustlångivningen” och slutar ”nu anförts” bort lyda:

BoU 1983/84:23

Förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 2010 om att
återinföra hyresförlustlånen för de allmännyttiga bostadsföretagen ingår som
en del i det i samma motion framlagda åtgärdspaketet för att stärka de
allmännyttiga företagens ställning. Mot bakgrund av vad utskottet ovan
anfört om de allmännyttiga bostadsföretagens roll i den kommunala bostadsförsörjningen
och i en återgång till en socialt inriktad bostadspolitik tillstyrks
motion 2010 (vpk) också i vad avser ett återinförande av hyresförlustlångivningen
till de allmännyttiga bostadsföretagen.

Problemen med outhyrda lägenheter har sin grund framför allt i situationen
på arbetsmarknaden och de höga hyrorna. Det är mot bakgrund härav
inte rimligt att de allmännyttiga bostadsföretagen och härigenom deras
hyresgäster ensamma skall svara för uppkomna hyresförluster.

Med hänvisning till det anförda bör hyresförlustlångivningen återinföras
för de allmännyttiga bostadsföretagen i enlighet med vad som föreslagits i
motion 2010 (vpk) yrkande 4.

dels utskottet under 32 bort hemställa

32. beträffande återinförande av hyresförlustlånen att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:2010 yrkande 4 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

33 Avveckling av stödet till förbättring av boendemiljön

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 33 som börjar ”Vid sin” och
slutar ”Motionsyrkandet avstyrks” bort lyda:

Som motionärerna anför är det allmänt omvittnat att de människor som
bor i äganderätts- och bostadsrättslägenheter är nöjda med sin boendemiljö i
väsentligt större utsträckning än de som bor i hyresrätt och att de som bor i
enskild hyresrätt eller hos mindre fastighetsägare är mer nöjda än de som bor
i hus ägda av stora anonyma företag och stiftelser.

Att ett antal fastigheter eller ett större område får problem med tomma
lägenheter och ”dålig miljö” kan således ha sin orsak i vem som äger
fastigheterna och hur de sköts.

Huvudansvaret för att bostäderna med tillhörande tomtmark skall erbjuda
människorna en god boendemiljö åvilar fastighetsägarna.

Bygger man som människorna vill bo, förvaltar fastigheterna i överensstämmelse
med deras värderingar och framför allt bättre eller lika bra som i
intilligande område är risken liten för att bostäderna står tomma.

Utifrån denna principiella syn förordar utskottet att statens stöd till
förbättring av boendemiljön avvecklas.

Frågan om beslutsramar för boendemiljöbidragen behandlar utskottet
nedan.

BoU 1983/84:23

dels utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande avveckling av stödet till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:1981 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34 Fördelningsprinciperna för boendemiljöbidragen m. m. (motiveringen till
mom. 36)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser under förutsättning av bifall till reservation 33 - att den del av
utskottets betänkande på s. 34 som börjar ”Enligt bestämmelserna” och
slutar ”för boendemiljöbidragen” bort lyda:

Utskottet har ovan förordat en avveckling av bidragsgivningen till
förbättring av boendemiljön. Det finns då inte anledning att överväga
fördelningsprinciperna för bidragen.

Motion 2003 (s) avstyrks såvitt nu är i fråga.

35 Boendemiljöbidrag enligt den s. k. undantagsregeln

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 34 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”Motionsyrkandet avstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till gällande huvudregler för fördelningen av
boendemiljöbidragen. Dessa regler bör dock kompletteras genom ett
återinförande av den s. k. undantagsregeln.

Under den period den s. k. undantagsregeln var i kraft utarbetade
bostadsföretagen i samråd med de boende ansökningar om bidrag på mer än
250 milj. kr. Det boendeinflytande som sålunda var en förutsättning för att
miljöbidrag skulle kunna utgå enligt undantagsregeln var värdefullt och ett
uttryck för en reell medverkan av de boende i området. Det finns mycket
goda skäl för riksdagen att medverka till att undantagsregeln permanentas
såsom föreslagits i motion 2012 (vpk) yrkande 1.

dels utskottet under 37 bort hemställa

37. beträffande boendemiljöbidrag enligt den s. k. undantagsregeln att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2012 yrkande 1 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36 Boendemiljöbidrag enligt den s. k. undantagsregeln (motiveringen till
mom. 37)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 33 - att den del av
utskottets betänkande på s. 34 som börjar ”Enligt utskottets” och slutar
”Motionsyrkandet avstyrks” bort lyda:

BoU 1983/84:23

Utskottet har ovan anslutit sig till en motion (m) om avveckling av
boendemiljöbidragen.

Det saknas mot denna bakgrund anledning överväga utformningen av
bidragsgivningen.

Motion 2012 (vpk) yrkande 1 avstyrks sålunda.

37 Markförvärvs- och tomträttslån

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 35 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”1350 (vpk) avstyrks” bort lyda:

En aktiv kommunal markpolitik som en nödvändighet för att uppfylla
viktiga sociala målsättningar vid samhällsbyggandet har många gånger
understrukits av statsmakterna. Att kommunerna skall ha ett avgörande
inflytande på användningen av mark har också många gånger betonats från
regering och riksdag.

Kommunerna bör enligt utskottets mening genom markägande ha ett
avgörande inflytande över bostads- och samhällsbyggandet. Markpolitikens
utformning är i huvudsak en kommunal angelägenhet, och kommunerna
måste därför ha sådana markpolitiska medel till förfogande att en aktiv
markpolitik kan underlättas. Lånen till kommunala markförvärv och de
statliga tomträttslånen som avvecklades år 1981 bör återinföras.

Även om kommunernas planeringssituation och behov av markpolitiska
åtgärder har förändrats under senare år kvarstår dock behovet för många
kommuner av bättre markpolitiska medel. Utskottet föreslår därför en
återgång till vad som gällde tidigare beträffande möjligheterna till kommunala
markförvärvslån och tomträttslån från staten, men med förbättrade
villkor.

Markförvärvslånen bör sålunda bli amorteringsfria under fem år för att
därefter amorteras under de följande tio åren. Tomträttslån bör lämnas till
kommunerna på samma villkor som gäller bostadslån till allmännyttiga
bostadsföretag och kunna utgå även till andra ändamål än bostäder, dvs.
även till tomträtt för industri, affärsändamål, mark för fritidshus osv.
Kommunerna kan på detta sätt förhindras att göra sig av med kollektivt ägd
mark, ges ökade möjligheter att förvärva mark för samhällsbyggandet och
tillämpa tomträtt vid markupplåtelse.

Vad nu anförts innebär en anslutning till vad i motion 1350 (vpk)
föreslagits om att riksdagen hos regeringen bör begära förslag som innebär
att markförvärvslån och tomträttslån återinförs.

dels utskottet under 38 bort hemställa

38. beträffande markförvärvs- och tomträttslån att riksdagen med
anledning av motion 1983/84:1350 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:23

38 Bidrag till åtgärder i områden med outhyrda lägenheter

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne
Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 36 som börjar ”Vad först” och
slutar ”1999 (c) yrkande 6” bort lyda:

Enligt utskottets mening bör prövas andra vägar än ett särskilt stöd för att
lösa de problem som föreligger i de värst drabbade företagen. Dessa företag
finns nästan undantagslöst på orter med svåra sysselsättningsproblem och det
är därför mera övergripande åtgärder från samhällets sida som måste till för
att lösa problemen. Mot bakgrund av det ovan anförda bör därför stödet till
de värst drabbade företagen avvecklas i enlighet med förslaget i motion 1999
(c) yrkande 6 såvitt nu är i fråga. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 39 bort hemställa

39. beträffande bidrag till åtgärder i områden med outhyrda lägenheter
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1999 yrkande 6 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

39 Ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 36 som börjar ”Inte heller” och
slutar ”riksdagens bifall” bort lyda:

Koloniträdgårdar och odlingslotter utgör ett positivt inslag i boendemiljön
samtidigt som de ger tillfälle till rekreation och en meningsfull fritidssysselsättning.
Det är därför viktigt att områden för odling m. m. finns att tillgå i
anslutning till bostaden. Ansvaret härför åvilar dock i första hand de olika
bostadsföretagen. Även kommunerna har ett ansvar för att främja tillkomsten
av koloniträdgårdar m. m. I den mån områden för odling efterfrågas bör
denna efterfrågan kunna tillgodoses genom lokala initiativ.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förslaget i proposition
145 om ramvidgning för de nu aktuella åtgärderna. Utskottet vill i detta
sammanhang också erinra om vad i motioner (m), (c) och (fp) anförts om
avveckling av stödet till de värst drabbade företagen i sin helhet. Vad som
härvid anförts äger fortsatt giltighet och någon ram bör därför inte fastställas.

Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motionerna 2721 (m)
yrkande 5 och 2734 (fp) yrkande 5 tillstyrks. Förslaget i motion 2730 (c) är
därmed i huvudsak tillgodosett. Motionen avstyrks.

5 Riksdagen 1983/84.19 sami. Nr 23

BoU 1983/84:23

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 2722 (vpk) yrkandena 1
och 2.

dels utskottet under 40 bort hemställa

40. beträffande ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till motionerna
1983/84:2721 yrkande 5 och 2734 yrkande 5 och med anledning av
motion 1983/84:2730 och med avslag på motion 1983/84:2722
yrkande 1 och 2 avslår vad i budgetpropositionen och i proposition
1983/84:145 bilaga 2 föreslagits,

40 Ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter

Kjell A. Mattsson och Agne Hansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 36 som börjar ”Inte heller” och
slutar ”riksdagens bifall” bort lyda:

Koloniträdgårdar och odlingslotter utgör enligt utskottets mening ett
värdefullt inslag i boendemiljön. De bör därför ingå som en naturlig del i
planeringen av våra bostadsområden. I första hand åvilar dock ansvaret
härför bostadsföretagen och kommunerna. Även de boende bör bl. a. genom
eget arbete kunna bidra till tillkomsten av koloniträdgårdar och odlingslotter.
Redan av ovan anförda skäl avstyrker utskottet förslaget i proposition
145 om ramvidgning för de nu aktuella åtgärderna. Utskottet vill i detta
sammanhang också erinra om vad som i en motion (c) anförts om en
avveckling av stödet till de värst drabbade företagen i sin helhet. Vad som
härvid anförts äger fortsatt giltighet och någon ram bör därför inte fastställas.

Tillkomsten av koloniträdgårdar m. m. bör däremot kunna stödjas inom
ramen för stödet till miljöförbättrande åtgärder i bostadsområden. En i
samband härmed eventuell tillkommande medelsförbrukning får enligt
utskottets mening mötas med anslag på tilläggsbudget.

Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motion 2730 (c)
tillstyrks av utskottet. Vad i motionerna 2721 (m) yrkande 5 och 2734 (fp)
yrkande 5 föreslagits är därmed i huvudsak tillgodosett. Motion 2722 (vpk)
yrkandena 1 och 2 avstyrks med hänvisning till vad som ovan anförts.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 40 bort hemställa

40. beträffande ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till motion
1983/84:2730 och med anledning av motionerna 2721 yrkande 5 och
2734 yrkande 5 och med avslag på vad i budgetpropositionen och
proposition 1983/84:145 bilaga 2 föreslagits och med avslag på
motion 1983/84:2722 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:23

41 Ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 36 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”riksdagens bifall” bort lyda:

Det är enligt utskottets mening riktigt att de statliga insatserna för fritidsoch
rekreationspolitiken kommer de mest behövande i vårt samhälle till del.
Inte minst viktigt är härvid att förbättra möjligheterna till närrekreation och
skapande verksamhet i direkt anslutning till den permanenta bostadsmiljön.
En satsning på närmiljön är därför ett naturligt och nödvändigt inslag i
rekreationspolitiken. Förslaget i proposition 145 om ett ökat statligt stöd till
bl. a. odlingslotter och koloniträdgårdar är därför ett steg i rätt riktning. Den
föreslagna begränsningen av stödet enbart till områden med stor andel
outhyrda lägenheter kan utskottet dock inte acceptera. Stöd bör även kunna
utgå till andra områden. Behovet av rekreation är naturligtvis inte begränsat
till vissa bostadsområden. Utskottet har inte heller funnit det motiverat att
som villkor för statligt stöd kräva att kommunen bidrar med ett minst lika
stort belopp. I stället bör ramen för det statliga stödet i enlighet med förslaget
i vänsterpartiet kommunisternas partimotion ökas med ytterligare 15 milj.
kr. Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 2722 (vpk)
yrkandena 1 och 2.

dels utskottet under 40 bort hemställa

40. beträffande ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor
andel outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till motion
1983/84:2722 yrkandena 1 och 2 och med anledning av vad i
budgetpropositionen och proposition 1983/84:145 bilaga 2 föreslagits
och med avslag på motionerna 1983/84:2721 yrkande 5, 2730
och 2734 yrkande 5 medger att bidrag för budgetåret 1984/85 får
beviljas inom en ram av 90000000 kr.,

42 Miljöförbättringslån för byggande av kolonistugor (motiveringen till
mom. 41)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att den del av utskottets betänkande
på s. 36 som börjar ”Vad i” och slutar ”hänvisning härtill” bort lyda:

Utskottet har ovan avstyrkt förslaget i proposition 145 om bl. a. odlingslotter
och koloniträdgårdar. Vad utskottet härvid anfört gäller även förslaget i
motion 2001 (s). Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

BoU 1983/84:23

43 Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 33 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:

Med hänvisning till vad utskottet med anledning av motion 1981 (m)
yrkande 1 anfört om att bidragsgivningen bör upphöra tillstyrker utskottet
yrkande 2 i samma motion om att några beslutsramar för verksamheten inte
behövs.

Regeringsförslaget liksom förslaget i motion 2012 (vpk) om ramvidgning
avstyrks sålunda.

dels utskottet under 42 bort hemställa

42. beträffande ram för bidrag till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:1981 yrkande 2 och med
avslag på motion 1983/84:2012 yrkande 2 inte godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

44 Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön

Tore Claeson (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservation 35 -att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ” Utskottet har”
och slutar ”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:

Det är, som framgått ovan, värdefullt att möjligheter ges att i positiv anda
bedöma de ansökningar som enligt undantagsregeln i princip är berättigade
till bidrag. Utskottet förordar därför att ramen vidgas till 200 milj. kr. för
budgetåret 1984/85. En sådan ramvidgning innebär dock inte att alla
inneliggande ansökningar automatiskt skall ha bidrag utan normal prövning.
Ramvidgningen får ses som ett uttryck för det stora behov av miljöförbättringar
som föreligger i många bostadsområden. Dessutom manifesteras
därigenom den positiva inställning till ett ökat boendeinflytande som bör
vägleda boendemiljöförbättringarna.

För budgetåret 1985/86 bör ramen preliminärt bestämmas till samma
belopp, 200 milj. kr.

dels utskottet under 42 bort hemställa

42. beträffande ram för bidrag till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2012 yrkande 2 och med
anledning av vad i regeringsprotokollet förordats samt med avslag
på motion 1983/84:1981 yrkande 2 beslutar medge att beslut om
bidrag till förbättring av boendemiljön får meddelas intill ett
belopp av 200 000 000 kr. under budgetåret 1984/85 och preliminärt
intill ett belopp av 200000000 kr. under budgetåret 1985/86,

BoU 1983/84:23

45 Vidgning av ramen för boendemiljöbidrag

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 37 börjar ”Beträffande
ramen” och på s. 38 slutar ”bör förordas” bör lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt ett förslag (m) om att avveckla boendemiljöbidragen.
Frågan om ramvidgning saknar därmed aktualitet. Motion 2003 (s)
avstyrks såvitt nu är i fråga. Vad i motion 2113 (fp) yrkande 6 föreslagits är
därmed i sak tillgodosett i denna del.

dels utskottet under 43 bort hemställa

43. beträffande vidgning av ramen för boendemiljöbidrag att riksdagen
avslår motionerna 1983/84:2003 och 2113 yrkande 6, båda motionerna
såvitt nu är i fråga,

46 Vidgning av ramen för boendemiljöbidrag

Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar ”Beträffande
ramen” och på s. 38 slutar ”bör förordas” bort lyda:

Boendemiljöbidragen bör vara förbehållna områden där de åtgärder som
bidragen avses finansiera behövs på grund av de sociala förhållandena i
området eller avser bostadsområden där den finns betydande svårigheter att
få avsättning för lägenheterna. Bidragen får inte bli ett universalmedel som
skall lösa alla de problem som följer i den nuvarande bostadspolitikens spår.
Det är därför nödvändigt att låsa bidragsgivningen vid den nuvarande nivån.
Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill förslaget i motion 2113 (fp)
yrkande 6 i denna del. Motion 2003 (s) avstyrks såvitt nu är i fråga.

dels utskottet under 43 bort hemställa

43. beträffande vidgning av ramen för boendemiljöbidrag att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:2113 yrkande 6 såvitt nu är i fråga och
med avslag på motion 1983/84:2003 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

47 Anslag till lån till bostadsbyggande

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 7,15 och 28 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 38 som börjar ”Det i” och slutar
”tillstyrks därmed” bort lyda:

Till grund för den i motion 1978 (m) föreslagna anslagsminskningen ligger
förslag (m) om ändrade låneregler, en avveckling av bostadsförbättringspro -

BoU 1983/84:23

grammet m. m. - förslag som utskottet ovan tillstyrkt. Utskottet har också
funnit skäl godta den i motionen gjorda beräkningen av nyproduktionen av
bostäder som dessutom bildar grund för anslagsberäkningen. Med hänvisning
till det anförda bifaller utskottet förslaget i motion 1978 (m) yrkande 1.

dels utskottet under 45 bort hemställa

45. beträffande anslag till lån till bostadsbyggande att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:1978 yrkande 1 och med anledning av vad
i budgetpropositionen föreslagits till Lån till bostadsbyggande för
budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 6590000000 kr.,

48 Anslag till räntebidrag m. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 11 och 27 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 38 som börjar ”De i” och slutar
”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:

Det i motion 1973 (m) framlagda förslaget om en minskning av anslaget till
räntebidrag m. m. är en följd av det förslag till nytt räntebidragssystem som
utskottet ovan tillstyrkt. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill även
motion 1973 (m). Utskottets ställningstagande i denna del innebär att
utskottet inte kan ställa sig bakom förslagen i budgetpropositionen och
motion 2113 (fp) yrkande 12 såvitt nu är i fråga.

dels utskottet under 46 bort hemställa

46. beträffande anslag till räntebidrag m. m. att riksdagen med bifall till
motion 1983/84:1973 samt med anledning av vad i budgetpropositionen
och i motion 1983/84:2113 yrkande 12 såvitt nu är i fråga
föreslagits till Räntebidrag m. m. förbudgetåret 1984/85 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 6770000000 kr.,

49 Anslag till räntebidrag m. m.

Kerstin Ekman (fp) anser - under förutsättning av bifall till reservation 5 -att

dels den del av utskottets betänkande på s. 38 som börjar ”De i” och slutar
”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslaget i motion 2113 (fp) om
införande av ett nytt lånesystem. Härigenom kan den i motionen förordade
besparingen på 2000 milj. kr. också uppnås och motionen tillstyrks också i
vad avser minskat anslag till räntebidrag m. m.

BoU 1983/84:23

dels utskottet under 46 bort hemställa

46. beträffande anslag till räntebidrag m. m. att riksdagen med bifall till
motion 1983/84:2113 yrkande 12 såvitt nu är i fråga samt med
anledning av vad i budgetpropositionen och i motion 1983/84:1973
föreslagits till Räntebidrag m. m. förbudgetåret 1984/85 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 7000000000 kr.,

50 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne
Hansson (c) anser - under förutsättning av bifall till reservation 38 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 39 som börjar ”Det särskilda”
och slutar ”i fråga” bort lyda:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslagen i motioner (m) och (c) om att
stödet till de värst drabbade företagen skall upphöra. Anslaget kan härigenom
minskas med dels 50 milj. kr. avseende det i budgetpropositionen
föreslagna anslaget för 1984/85, dels med 15 milj. kr. avseende en för
ändamålet ingående reservation på 15 milj. kr.

Utskottet tillstyrker vad i motionerna 1999 (c) och 2113 (fp) föreslagits
såvitt nu är i fråga. Förslaget i motion 1979 (m) är härigenom också
tillgodosett. Regeringsförslaget avstyrks.

dels utskottet under 47 bort hemställa

47. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till motionerna
1983/84:1999 yrkande 6 och 2113 yrkande 6, båda motionerna
såvitt nu är i fråga och med anledning av vad i budgetpropositionen
och motion 1983/84:1979 föreslagits till Åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter m. m. för budgetåret 1984/85
under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.,

51 Anslag till bidrag till förbättring av boendemiljön

Tore Claeson (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna
35 och 44 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 39 som börjar ”Den i” och
slutar ”Regeringsförslaget tillstyrks” bort lyda:

Utskottet har tillstyrkt vad i motion 2012 (vpk) föreslagits om den s. k.
undantagsregeln avseende bidrag till förbättring av boendemiljön och den
vidgning av beslutsramen som kan anses erforderlig med hänsyn härtill.

Mot bakgrund härav tillstyrks även vad i motionen föreslagits om anslag
för ändamålet.

BoU 1983/84:23

dels utskottet under 48 bort hemställa

48. beträffande anslag till bidrag till förbättring av boendemiljön att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:2012 yrkande 3 och med
anledning av vad i regeringsprotokollet förordats till Bidrag till
förbättring av boendemiljön för budgetåret 1984/85 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 225000000 kr.,

Särskilda yttranden

1 Förändringar i bostadslånesystemet

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anför:

I motionerna 2072 (c) och 2113 (fp) behandlas frågan om utformningen av
ett nytt bostadsfinansieringssystem. I den förstnämnda motionen förordas ett
räntelånesystem medan i en senare anförs att ”någon typ av reallån” bör
införas. I båda motionerna anges att de nya systemen bör införas fr. o. m. år

1985.

Bostadsutskottets majoritet - i vilken ingår även utskottets ledamöter från
moderata samlingspartiet - har avstyrkt motionerna med hänvisning främst
till att frågan om ett nytt bostadsfinansieringssystem är en av de uppgifter,
och den kanske allra viktigaste, som den sittande bostadskommittén har att
överväga. Som framgår av kommittéberättelsen beräknas kommittén avge
sitt huvudbetänkande första halvåret 1984.

Vi har i grunden ingen annan uppfattning än motionärerna när det gäller
behovet av en reformering av bostadsfinansieringssystemet. Moderata
samlingspartiet har tidigare i skilda sammanhang tagit upp frågan och
föreslagit ett helt annat finansieringssystem än dagens. Bostadskommittén
kommer inom kort att avlämna ett förslag. Det därefter kommande
beredningsarbetet bör avvaktas. Vi förutsätter dock att regeringen skyndsamt
presenterar ett förslag för riksdagen om ett nytt bostadsfinansieringssystem.
Mot bakgrund av pågående arbete mm. har vi sålunda inte ansett det
meningsfullt att nu föreslå ett nytt bostadsfinansieringssystem.

I detta sammanhang bör erinras om att i moderata samlingspartiets
partimotion 923 till årets riksdag lämnats förslag till hur ett nytt räntebidragssystem
borde utformas i avsikt att uppnå en successiv avveckling av de
generella bostadssubventionerna. Detta förslag behandlas i nu föreliggande
betänkande (s. 29).

2 ROT-program för offentliga byggnader

Tore Claeson (vpk) anför:

Redan i samband med riksdagens behandling hösten 1983 av bostadsförbättringsprogrammet
lade vänsterpartiet kommunisterna fram motionsför -

BoU 1983/84:23

slag om att programmet skulle utvidgas till att omfatta också åtgärder i
offentliga byggnader. Två dagar efter det att riksdagen avslagit detta förslag
beslutade regeringen om ett tillfälligt ROT-program under år 1984 för
förnyelse av kommuners och landstings byggnader och anläggningar - ett
förfarande som låter antyda att regeringens agerande i dessa frågor är alltför
kortsiktigt och därmed inte har en nödvändig långsiktig målsättning.

Situationen på byggarbetsmarknaden är i dag sådan att kraftfulla och
långsiktiga åtgärder måste sättas in för att öka sysselsättningen och minska
arbetslösheten. Välmotiverade krav på åtgärder har också kommit från såväl
Byggnadsarbetareförbundet som Landsorganisationen centralt. Även i motion
2419 (s) understryks behovet av åtgärder.

Den av vänsterpartiet kommunisterna förordade lösningen - att det
tioåriga bostadsförbättringsprogrammet skall vidgas till att omfatta offentliga
byggnader - bör enligt min mening kunna utgöra en grundsten i ett
långsiktigt program för att komma till rätta med problemen på byggarbetsmarknaden.
Detta utesluter naturligtvis inte att behov kan finnas av
ytterligare insatser. Det kan därför finnas skäl att som utskottet anför
avvakta resultatet av den s. k. byggministergruppens arbete, så att hithörande
frågor kan vägas in i ett långsiktigt och brett upplagt samhällsbyggnadsprogram.
En förutsättning är härvid att detta arbete sker med största
skyndsamhet.

3 Räntebidragssystemet

Kerstin Ekman (fp) anför:

Utskottets majoritet (s, c, fp, vpk) har avstyrkt motion 923 (m) i vad avser
frågan om ett nytt räntebidragssystem. Vad i motionen föreslagits om
utformningen av ett nytt räntebidragssystem bör inte genomföras. Utskottet
har bl. a. anfört att ett genomförande av vad där föreslagits skulle leda till en
oacceptabel ökning av boendekostnaderna.

Folkpartiet har en annan utgångspunkt för en reformering av bostadsfinansieringen.
I motion 2113 har folkpartiet förordat att någon typ av
reallånesystem införs. Mot bakgrund av att vad i denna motion föreslagits är
att föredra framför förslaget i motion 923 (m) har jag anslutit mig till
utskottsmajoritetens förslag om avslag på motion 923 (m).

BoU 1983/84:23

Bilaga

Motionsyrkandenas behandling

Motion nr	Yrkande	Utskottets yttrande s.	Utskottets hemställan, punkt	Reservatk nr
367		21	8
718		28, 29	25	26
800		17	1	1
922		25	19	16, 17
923	8	29, 30	26	27
	9	30	27	28
	10	21, 22	9	7
	14	22	10, 11	8, 9, 10
1350		35	38	37
1971		23	14
1973		38	46	48
1978	1	38	45	47
	2	21, 22	9	7
1979		39	47	50
1981	1	33	35	33
	2	37	42	43
1984		32, 33	34
1999	2	24	17	14
	3	31	30
	4	31, 32	31	31
	5	30	28	29
	6	35, 36;39	39, 47	38, 50
2001		36	41	42
2003		34;37, 38	36, 43	34, 45, 46
2009	1	17, 18	2	2
	3
2010	1	26, 27;28	22, 23	20, 21, 22
	2	25, 26	20	18
	3	23	15	12
	4	32	32	32
	5	30, 31	29	30
2012	1	34	37	35, 36
	2	37	42	44
	3	39	48	51
2035	3	22	12
	4	23, 24	16	13
	5	22, 23	13	11
	6	25	18	15
2072	2	20	5
	3	20, 21	7	6
	5	19, 20	4	4
2077		18, 19	3	3
2113	2	25	18	15
	6	37, 38;39	43, 47	45, 46, 50
	7	25	18	15
	11	21	7	6
	12	19, 20;38	4, 46	5, 49
2403		26	21	20
2416		28, 29	24	23, 24, 25

BoU 1983/84:23

Motion nr	Yrkande	Utskottets yttrande s.	Utskottets hemställan, punkt	Reservation nr
2419		27;27, 28	22, 23	20, 21, 22
2721	5	35, 36	40	39
2722	1
	2	35, 36	40	41
3730		35, 36	40	40
2734	5	35, 36	40	39

BoU 1983/84:23 76

Innehåll

Sammanfattning 1

1. Propositionerna 2

2. Motionerna 3

3. Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m. m 7

3.1 Bostadsproduktionen 7

3.2 Bostadsinvesteringar 10

3.3 Byggnadskostnaderna 11

3.4 Byggarbetsmarknaden 12

3.5 Bostadskostnaderna 13

3.6 Outhyrda lägenheter 15

4. Utskottet 15

4.1 Inledning 15

4.2 Bostadsbyggandets inriktning m. m 16

4.3 Bostadslångivningens finansiering 19

4.4 Förutsättningar och villkor för lån m. m 20

4.5 Bostadens pris-subventionsnivån 23

4.6 Hyresrabatter m. m 24

4.7 Reparation, om-och tillbyggnad m.m 25

4.7.1 Bostadsförbättringsprogrammet 25

4.7.2 ROT-programmet för offentliga byggnader 26

4.8 Konstnärlig utsmyckning 28

4.9 Räntebidrag 29

4.10 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda

lägenheter m. m 31

4.11 Vissbostadsförbättringsverksamhetm. m 32

4.12 Bidrag till förbättring av boendemiljön 33

4.13 Markförvärvs-och tomträttslån 35

4.14 Ramar m.m 35

4.14.1 Ram för åtgärder i bostadsområden med stor

andel outhyrda lägenheter m.m 35

4.14.2 Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön .. 36

4.14.3 Ramar i övrigt 38

4.15 Anslag 38

4.15.1 Anslag till lån till bostadsbyggande 38

4.15.2 Anslag till räntebidrag m. m 38

4.15.3 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor

andel outhyrda lägenheter 39

4.15.4 Anslag till bidrag till förbättring av boendemiljön 39

4.15.5 Anslag i övrigt 40

4.16 Hemställan 40

BoU 1983/84:23

Reservationer

1 Flergenerationsboende(m,c) 44

2 Socialt inriktat boende (vpk) ,, 44

3 Reformerat statsbidragssystem för de äldres boende (fp) 46

4 Räntelån och reallån (c) 47

5 Räntelån och reallån (fp) 48

6 Minskad detaljreglering i bostadsfinansieringsförordningen (m,

c, fp) 48

7 Enhetlig lånegräns (m) 49

8 Markvillkoret (m) 50

9 Markvillkoret (c, fp) 50

10 Konkurrensvillkoret (m) 51

11 Den produktionskostnadsanpassade belåningen (m) 51

12 Ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan (vpk) 52

13 Kommunala bidrag till allmännyttiga bostadsföretag (m) 53

14 Avveckling av hyresförlustgarantier och hyresrabatter (m, c, fp) 53

15 Avveckling av bostadsförbättringsprogrammet(m, fp) 54

16 Utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet (vpk) 55

17 Utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet (motiveringen)

(m, fp) 55

18 Särskild konsolideringsfond (vpk) 55

19 Bostadslån vid ombyggnad av handikappanpassad lägenhet (motiveringen)
(m, fp) 56

20 Ett kommunalt ROT-program även efter år 1984 (motiveringen)

(m, fp) 57

21 Finansieringen av ett kommunalt ROT-program efter år 1984

(vpk) 57

22 Finansieringen av ett kommunalt ROT-program efter år 1984

(motiveringen) (m, fp) 57

23 Finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning m. m.

(hemställan) (m) 58

24 Finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning m.m.

(motiveringen) (m) 58

25 Finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning m.m.

(motiveringen) (c, fp) 58

26 Omfattningen av statens stöd till konstnärlig utsmyckning m. m.

(motiveringen) (m) 59

27 Nytt system för räntebidrag (m) 59

28 Vissa kompensatoriska åtgärder (m) 60

29 Avveckling av räntebidraget till underhållslån (m, c, fp) 60

30 Årlig upptrappning av den garanterade räntan (vpk) 60

31 Avveckling av hyresförlustlånen (c) 61

32 Återinförande av hyresförlustlånen (vpk) 61

33 Avveckling av stödet till förbättring av boendemiljön (m) 62

BoU 1983/84:23 78

34 Fördelningsprinciperna för boendemiljöbidragen (motiveringen)
(m) 63

35 Boendemiljöbidrag enligt dens. k. undantagsregeln (vpk) 63

36 Boendemiljöbidrag enligt den s. k. undantagsregeln (motiveringen)
(m) 63

37 Markförvärvs-och tomträttslån (vpk) 64

38 Bidrag till åtgärder i områden med outhyrda lägenheter (m, c, fp)

39 Ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel

outhyrda lägenheter (m, fp) 65

40 Ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel

outhyrda lägenheter (c) 66

41 Ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel

outhyrda lägenheter (vpk) 67

42 Miljöförbättringslån för byggande av kolonistugor (motiveringen)
(m, fp) 67

43 Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön (m) 68

44 Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön (vpk) 68

45 Vidgning av ramen för boendemiljöbidrag (m) 69

46 Vidgning av ramen för boendemiljöbidrag (fp) 69

47 Anslag till lån till bostadsbyggande (m) 69

48 Anslag till räntebidrag m. m. (m) 70

49 Anslag till räntebidrag m. m. (fp) 70

50 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda

lägenheter (m, c, fp) 71

51 Anslag till bidrag till förbättring av boendemiljön (vpk) 71

Särskilda yttranden

1 Förändringar i bostadslånesystemet (m) 72

2 ROT-program för offentliga byggnader (vpk) 72

3 Räntebidragssystemet (fp) 73

Bilaga: Motionsyrkandenas behandling

■

minab/gotab 78314 Stockholm 1984