Bostadsutskottets betänkande 1983/84:23

om anslag till bostadsförsörjning m. m. (prop. 1983/84:100 delvis och prop. 1983/84:145 delvis)

Sammanfattning

I betänkandet behandlas dels regeringens i proposition 1983/84:100 bil. 13 (bostadsdepartementet) framlagda förslag under avsnitt B. Bostadsförsörjning bl. a. i vad avser lån till bostadsbyggande, räntebidrag m. m., åtgärderi områden med stor andel outhyrda lägenheter m.m., jämte 25 motioner, dels regeringens i proposition 1983/84:145 bil. 2 framlagda förslag om vidgad ram för beslut om bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter - en ramvidgning som skall göra det möjligt att försöksvis stödja tillkomsten av odlingslotter och koloniträdgårdar m.m. Fyra motioner väckta med anledning av det senare förslaget behandlas också i betänkandet.

Regeringens förslag i sin helhet tillstyrks av utskottet. Häremot stående motionsyrkanden avstyrks.

Utskottets (m)-ledamöter reserverar sig mot medelsanvisningen och föreslår minskade anslag i vad gäller lån till bostadsbyggande, räntebidrag och åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Även (c) och (fp)-ledamöterna reserverar sig och föreslår minskning i vad gäller det senare anslaget. (Vpk)-ledamoten reserverar sig och förordar ett återinförande av hyresförlustlånen. Dessutom reserverar sig utskottets (fp)-ledamot och föreslår en minskning av anslaget till räntebidrag. (Vpk)-ledamoten föreslår en ökning av anslaget till bidrag till förbättring av boendemiljön.

Även i vad gäller ramar m. m. har reservationer (m), (c), (fp) och (vpk) avgivits.

Med anledning av två av de behandlade motionerna (s) hemställer utskottet om ett riksdagens tillkännagivande till regeringen. Det gäller dels översyn av gällande finansieringsbestämmelser avseende den konstnärliga utsmyckningen m. m. i bostadsområden, dels vidgning av boendemiljöramen om det behövs av sysselsättningsskäl.

Övriga motioner avstyrks av utskottet. Utskottets (m)-ledamöter reserverar sig till förmån för motionsförslag avseende bl. a. enhetlig lånegräns, borttagande av mark- och konkurrensvillkoren, den produktionskostnadsan-passade belåningen, ett nytt system för räntebidrag och en avveckling av stödet till förbättring av boendemiljön. (C)-ledamöterna reserverar sig till förmån för motionsförslag avseende bl. a. räntelån, avveckling av hyresförlustgarantier, hyresrabatter samt räntebidraget till underhållslån och slutlig avveckling av hyresförlustlånen. Utskottets (fp)-ledamot reserverar sig till förmån för motionsförslag avseende bl. a. ett reformerat statsbidragssystem

1 Riksdagen 1983/84. 19saml.Nr23

BoU 1983/84:23

BoU 1983/84:23 2

för de äldres boende och reallån. (Vpk)-ledamoten i utskottet reserverar sig till förmån för motionsförslag avseende bl, a. ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan, utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet, särskild konsolideringsfond, återinförande av hyresförlustlånen och boendemiljöbidrag enligt den s. k. undantagsregeln.

1 Propositionerna

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet) under B 3-B 6 (s. 26-53), B 8-B 9 (s. 57-63) och B 13 (s. 70-71) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer som i riksdagsprotokollet förordats i fråga om förbättrad kostnadskontroll vid bostadslångivningen,

2. bemyndiga regeringen att vidga ramen för särskilda lokallån om det behövs av sysselsättningsskäl,

3. medge att bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter för budgetåret 1984/85 beviljas inom en ram av 65 000000 kr.,

4. bemyndiga regeringen alt avlösa statens ansvar enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse (1962:537) eller tidigare bestämmelser och att i samband härmed utöver den under 3, angivna ramen ta i anspråk medel under anslaget B4. Räntebidrag m.m. som beräknas för kommande ersättningar enligt nämnda bestämmelser på sätt som i regeringsprotokollet angivits,

5. medge att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör koinma i fråga för förhöjt låneunderlag och tilläggslån bestäms till 60000000 kr. för år 1984 och preliminärt till samma belopp för år 1985,

6. medge att den under 5. angivna ramen överskrids om det behövs av sysselsättningsskäl,

7. godkänna de ändringar i fråga om inkomstgränserna för förbättringslån som i regeringsprotokollet förordats,

8. medge att räntefria förbättringslån beviljas utan rambegränsning,

9. medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön meddelas intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1984/85 och preliminärt intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1985/86,

10. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1984/85 anvisa

a. till Lån till bostadsbyggande ett förslagsanslag av 8360000000 kr..

b. till Räntebidrag m.m. ett förslagsanslag av 9000000000 kr..

c. till Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter
m. m. ett förslagsanslag av 125 000000 kr.,

d. till Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m. m. ett förslagsan
slag av 40000000 kr.,

e. till Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. ett förslagsanslag av
225000000 kr..

BoU 1983/84:23 3

f. till Bidrag till förbättring av boendemiljön ett förslagsanslag av
85 000000 kr.,

g. till Lån till förvärv av bostadsrätt ett reservationsanslag av 1000 kr.

Regeringen har i proposition 1983/84:145 bilaga 2 (bostadsdepartementet) föreslagit riksdagen att medge att ramen för beslut om bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter för budgetåret 1984/85 vidgas med 10000000 kr. till 75000000 kr.

2 Motionerna

Utskottet har i detta sammanhang behandlat dels de under allmänna motionstiden väckta motionerna 1983/84: 367 av Lennart Brunander (c) vari hemställs att riksdagen begär att regeringen lägger fram förslag om ändrade regler för statliga lån till egnahem i enlighet med de synpunkter som framförts i motionen,

718 av Helge Hagberg och Lars Svensson (båda s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att riktlinjer för det estetiska och konstnärliga inslaget i ROT-programmet blir beaktade i anvisningarna,

800 av Mona Saint Cyr m.fl. (m) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär att regeringen i sina bostadspolitiska åtaganden intensifierar insatser i motionens anda, dvs. till förmån för ett utökat flergenerationsboende,

922 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1983/84:918- föreslås att riksdagen hos regeringen hemställerom förslag till
utvidgning av ROT-programmet i enlighet med vad som anförs i motionen
samt att riksdagen i övrigt ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om de boendes aktiva medverkan i planering och förvaltning av sina
bostadsområden,

923 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(8) att riksdagen beslutar att ett nytt system för räntebidrag i enlighet med vad i motionen anförts skall införas per den 1 juli 1984,

(9) att riksdagen beslutar upphäva de kompensatoriska åtgärder som infördes i samband med avskaffandet av de retroaktiva räntebidragen i enlighet med vad som i motionen anförts,

(10) att riksdagen beslutar införa samma gränser för räntebidrag-95 % av
låneunderlaget - för alla byggherrar och upplåtelseformer,

(14) att riksdagen avskaffar de s. k. mark- och konkurrensvillkoren,

1350 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att markförvärvslån och tomträttslån bör återinföras och att riksdagen snarast föreläggs förslag härom i enlighet med vad som anförs i motionen,

BoU 1983/84:23 4

1971 av Ulla-Britt Carlsson och Helge Hagberg (båda s) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för att länsbostadsnämnderna ges möjligheter att förhindra exekutiva försäljningar av statsbelånade fiistigheter enligt vad som anförts i motionen,

1973 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemstiills att riksdagen beslutar att för Räntebidrag m.m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 6770 milj. kr., ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 2230 milj. kr.,

1978 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari hemställs

1, att riksdagen beslutar att till Lån till bostadsbyggande för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 6590000000 kr., ett i förhållande till
regeringsförslaget minskat anslag med 1770000000 kr.,

2. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad i motionen anförts
om 95-procentiga lån för alla byggherrar,

1979 av Rolf Dahlberg m.tl. (m) vari hemställs att riksdagen under
anslaget B5 i bilaga 13 till budgetpropositionen beslutar anvisa 75 milj. kr.,
ett i förhållande till regeringens förslag minskat anslag med 50 milj. kr.,

I98I av Rolf Dahlberg m.fl, (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att statens stöd till förbättring av boendemiljön skall avvecklas,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om beslutsramar för budgetåren 1984/85 och 1985/86 för bidrag till förbättring av boendemiljön,

1984 av Karin Flodström m.fl. (s) vari - med hänvisning till motion 198.3/84:1617 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anföitsom att Bofakta, konsumentupplysning om bostäder, skall tillämpas även vid ombyggnader och upprustning samt att bostadsanpassningsbidrag/lån också kan utnyttjas till inköp av inventarier för allergiker,

1999 av Kjell Mattsson in, fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(2) att riksdagen beslutar att hyresförlustgarantier och hyresrabatter avvecklas,

(3) att riksdagen beslutar att ersättning för förvaltningsförluster enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse upphör,

(4) att riksdagen som sin inening ger regeringen till känna att slutlig avveckling av hyresförlustlånen sker.

(5) att riksdagen beslutar att räntebidraget till underhållslån avvecklas.

(6) att riksdagen beslutar att anslaget under B5. Bidrtig till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter minskas med 65 milj. kr,.

BoU 1983/84:23 5

2001 av Wivi-Anne Radesjö m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om möjligheter att utnyttja miljöförbättringslån för byggande av kolonistugor,

2003 av Mona Sahlin (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående fördelningsprinciperna för miljöförbättringsbidragen till bostadsområdena samt om behovet av att ytterligare ekonomiska resurser avsätts för detta ändamål,

2009 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
(1) att riksdagen hos regeringen begär förslag till åtgärder för att

förverkliga utvecklingen av ett socialt inriktat boende i enlighet med vad som anförs i motionen, .

(3) att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att åstadkomma redovisning av planer på experiment med socialt boende inom ramen för de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen,

2010 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari föreslås

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett utökat och permanent program för bostadsförbättringar avseende även offentliga byggnader m. m.,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att kravet på avsättningar till konsolideringsfond för allmännyttiga bostadsföretag slopas som förutsättning för räntebidrag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttiga bostadsföretag införs fr.o.m. år 1985 för att undvika hyreshöjningar,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att hyresförlustlån enligt tidigare gällande regler skall kunna utgå för allmännyttiga bostadsföretag,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att allmännyttiga bostadsföretag t. v. undantas från årliga upptrappningar av den garanterade räntan på bostadslån,

2012 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att boendemiljöbidrag fr.o.m. den 1 juli 1984 skall kunna beviljas även enligt den s.k. undantagsregeln,

2. att riksdagen medger att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön meddelas intill ett belopp av 200 000 000 kr. under budgetåret 1984/85 och preliminärt intill ett belopp av 200000000 kr. under budgetåret 1985/86,

3. att riksdagen beslutar att under bil. 13, B 9. Bidrag till förbättringar av boendemiljön anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 140 000 000 kr. förhöjt belopp till 225000000 kr..

BoU 1983/84:23 6

2035 av Rolf Dahlberg m.fl. (m) vari - med hänvisning till motion 1983/84:923 - såvitt nu är i fråga hemställs

(3) att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till bostadslåneregler som möjliggör för bostadsrättsförening att överta statliga lån vid övergång från hyresrätt i enlighet med vad i motionen anförts,

(4) att riksdagen som sin mening uttalar att kommun ej skall ge allmännyttiga bostadsföretag ekonomiska bidrag,

(5) att riksdagen beslutar avskaffa den produktionskostnadsanpassade bostadsbelåningen,

(6) att riksdagen beslutar upphäva ROT-programmet och avslå begärda medel för ändamålet,

2072 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(2) att riksdagen beslutar att begära att regeringen skyndsamt förelägger riksdagen förslag om förtida inlösen av bostadslån i enlighet med det anförda,

(3) att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om minskad

detaljreglering i bostadsfinansieringsförordningen (yrkandet i vad avser

en mer decentraliserad hantering av låneärenden behandlas i betänkande BoU 1983/84:24),

(5) att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om minskade
generella bostadssubventioner, bl. a. genom införande av räntelån i enlighet
med vad som anförts i motionen,

2077 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari - med hänvisning till motion 1983/84:2076 - hemställs att liksdagen hos regeringen begär förslag till reformerat statsbidragssystem för de äldres boende,

2113 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs (2) att riksdagens beslut om ett bostadsförbättringsprogram upphävs

(yrkandet i vad avser energibesparande åtgärder behandlas i betänkande

BoU 1983/84:21),

(6) att riksdagen beträffande åtgärder i bostadsområden med stort antal outhyrda lägenheter och bidrag till förbättring av boendemiljö som sin mening ger regeringen till känna vad som föreslagits i motion 1983/84:34,

(7) att riksdagen beträffande bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åtgärder som sin mening ger regeringen till känna vad som föreslagits i motion 1983/84:86,

(11) att riksdagen beslutar om att en skyndsam översyn bör göras av gällande lagstiftning och övrigt regelsystem på bostadsområdet i syfte att framlägga förslag om avreglering och minskad detaljstyrning (i vad yrkandet avser bostadslångivning m.m.; resterande del av yrkandet behandlas i ett senare betänkande),

(12) att riksdagen beslutar minska anslaget till räntebidrag med 2 miljarder kronor och i samband därmed begär förslag till annan finansieringsform.

BoU 1983/84:23 7

2403 av Monica Andersson och Margareta Persson (båda s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bostadslån för ombyggnad,

2416 av Oskar Lindkvist (s) vari hemställs att riksdagen som sin inening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att förbättra den konstnärliga utsmyckningen i våra bostadsområden m. m.,

2419 av Lars Ulander och Olle Östrand (båda s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av ett ROT-program för av landsting och kommuner förvaltade fastigheter och anläggningar,

dels de i anledning av proposition 1983/84:145 väckta motionerna 1983/84:

2721 av Ingrid Sundberg m.fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
(5) att riksdagen beslutar att avslå en vidgning med 10 milj. kr. av ramen

för beslut om bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter för budgetåret 1984/85,

2722 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(1) att riksdagen med ändring av proposition 1983/84:145 beslutar att stödet till odlingslotter och koloniträdgårdar m. m. utvidgas till att omfatta även andra flerfamiljshusområden än de med stort antal outhyrda lägenheter och att stödet icke skall vara förenat med ett absolut villkor om minst samma stöd från kommunerna,

(2) att riksdagen medger att ramen för beslut om bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter för budgetåret 1984/85 vidgas med 25 000000 kr. till 90000000 kr.,

2730 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen måtte besluta att avslå regeringens förslag om bidrag till ätgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter,

2734 av Kenth Skårvik m.fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs (5) att riksdagen avslår förslaget om vidgad ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter.

3 Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m. m.

3.1 Bostadsproduktionen

Bostadsbyggnadsvolymen kan mätas i flera ohka variabler. I tabell 1 redovisas sålunda nyproduktionen av bostäder mätt i antalet inflyttningsfärdiga lägenheter, antalet påbörjade lägenheter samt som summan av antalet lägenheter med preliminära beslut om bostadslån och antalet lägenheter utan statlig belåning som erhållit byggnadstillstånd (t.o.m. 1981).

BoU 1983/84:23 8

Tabell 1: Påbörjade och färdigställda lågenheter, lägenheter med preliminärt beslut om bostadslån samt lägenheter utan statligt lån som erhåUit byggnadstillstånd åren 1976-1982

Antal lägenheter

år

1976

1977

1978

1979

1980

1981

1982

1983

Preliminära beslut om bostadslån Flerbostadshus Småhus

Totalt

Beviljade byggnadstillstånd Lån H- tillstånd Påbörjade lägenheter Färdigställda lägenheter

15 600 36 000 51600

6 600 58 200 57 100 55 800

13 800 35 100 48 900

6 800 55 700 54 000 54 900

17 600 38 300 55 900

4 900 60 800 57 300 53 700

18 500 34 600 53 100

3 600 56 700 55 700' 55 500

16 400 29 500 45 900

2 500

48 400

49 000
51 400

18 500 23 800

42 300

700

43 000

44 400
51 600

19 200

22 900

42 100

41 900 45 100

19 700 18 800 38 500

36 800 43 400

' Uppgiften har slutat samlas in eftersom ramarna för bostadsbyggandet är slopade. Därav i småhus 23 143 (inkl. 287 utan stadiga län) Därav i flerbostadshus 20 231 (inkl. 1 utan statliga lån) Källa: Bostadsstyrelsen och SCB

Som framgår av tabell 1 har nybyggandet minskat i stort sett sedan mitten av 1970-talet, mätt såväl i färdigställda som i påbörjade lägenheter. Denna nedgång beror bl. a. på en svag befolkningstillväxt och en låg ekonomisk tillväxt. Enligt kommunernas bedömningar i bostadsförsörjningsprogrammen för perioden 1983-1987 kommer nybyggandet dessutom att minska ytterligare under de närmaste åren.

De senaste årens nedgång i nyproduktionen faller helt och hållet på småhusen. Sedan år 1980 har däremot produktionen av lägenheter i flerbostadshus årligen ökat. Detta betyder att den procentuella fördelningen av de påbörjade lägenheterna mellan småhus och flerbostadshus har förskjutits ytterligare, vilket också framgår av tabell 2.

Tabell2: Procentuell fördelning mellan påbörjade lägenheter i flerbostadshus och småhus åren 1975-1982

Procentuell andel påbörjade lägenheter i

BoU 1983/84:23 9

Samtidigt med den ovan redovisade nedgången i nyproduktionen av bostäder har ombyggnadsverksamheten ökat, vilket illustreras i figur 1.

Figur 1: Antalet ombyggda lägenheter (efter modernisering) i flerbostadshus

åren	1974-1983 Påbörjade	lägen	heter		Avslutade	läger	heter
1				1983 1982 1981 1980 1979 1978 1977 1976 1975 1974	1

	1

							₁
	1						₁
	L_
		1

					-- .-- _

3.2 Bostadsinvesteringar

I tabell 4 redovisas de totala investeringarna i ny- och ombyggnad av bostäder. I sammanhanget redovisas dessutom underhållskostnaderna för bostadsbeståndet resp. år.

Av tabellen framgår att nedgången i nyproduktionen av bostäder inte motsvaras av en lika stor minskning av de reala investeringarna (dvs. investeringarna mätta i fast penningvärde) i permanentbebyggelsen. Detta beror på att den minskade nyproduktionen har motverkats av en ökande ombyggnad. Samtidigt har också de bostäder som producerats blivit dyrare per enhet bl. a. genom en ökad standard i fråga om utrymme och utrustning.

Om hänsyn tas till såväl ny- och ombyggnad som underhåll uppvisar dessa totala investeringar endast en mindre nedgång under de senaste åren. De ligger därmed fortfarande på samma nivå som de gjorde i början av 1970-talet. Framför allt är det de ökade underhållskostnaderna som bidrar härtill.

Tabell 4: Investeringar och underhåll i bostäder 1974-1983 i 1980 års priser (milj. kr.)

				Byggnadsverksamhet i beståndet			Totalt nybyggnad
Ar	Nybyggnad bostäder Småhus Flerbo-		Summa	av bostäder			och beståndet
	Nybyggnad bostäder Småhus Flerbo-		Summa	Ombyggnad	Underhåll	Summa
		stadshus		inkl. energisparverksamhet
1974	16 800	7 050	23 850	2 000	6 800	8 800	32 650
1975	16 600	5 200	21 800	3 350	7 200	10 550	32 350
1976	16 200	'3 600	19 800	3 200	7 550	10 750	30 550
1977	15 600	3 400	19 000	3 450	8 150	11 600	30 600
1978	16 300	4 150	20 450	5 150	8 500	13 650	34 100
1979	15 700	4 700	20 400	5 650	8 850	14 500	34 900
1980	13 950	5 100	19 050	5 450	9 250	14 700	33 750
1981	11 650	5 450	17 100	6 250	9 950	16 200	33 300
1982	9 550	6 000	15 550	7 350	10 300	17 650	33 200
1983	7 700	6 150	13 850	7 700	-	-	-

Källa: Konjunkturinstitutet

För att ytterligare belysa hur byggnadsinvesteringarna förskjutits från nyproduktion mot ombyggnad redovisas i tabell 5 de procentuella förändringarna av dessa investeringar sedan år 1974 jämfört med närmast föregående år.

TabeH5: Byggnadsinvesteringarna i 1980 års priser. Procentuell förändring från föregående år

Är	Nybyggnad Flerbostadshus	Småhus	Ombygg-. nad	Totalt	Därav kommunala
1974	-31,3	3,9	27,9	- 9,1	-26,4
1975	-27,0	- 1,0	68,3	- 1,2	-11,8
1976	-30,7	- 2,4	- 5,1	- 8,6	- 17,1
1977	- 5,7	- 3,8	8,3	- 2,4	- 4,1
1978	23,1	4,5	48,9	14,1	16,1
1979	12,8	- 3,8	10,3	1,8	8,4
1980	8,4	- 11,2	- 3,4	- 6,0	- 4,1 -
1981	7,6	- 16,5	-16,5	- 4,7	5,1
1982	9,4	- 17,6	17,9	- 1,8	7,3
1983	2,8	- 19,6	4,8	- 5,9	- 4,8

Källa: Konjunkturinstitutet

3.3 Byggnadskostnaderna

Kostnadsutvecklingen sedan år 1976 för statligt belånade flerbostadshus i exploateringsområden samt gruppbyggda småhus såsom den redovisas i preliminära beslut om statliga lån framgår av nedanstående tabell.

Tabell 6: Kostnadsutvecklingen för flerbostadshus inom exploateringsområden och gruppbyggda småhus åren 1976-1983 samt förhållandet mellan produktionskostnad (Pk) och pantvärde (Pv)

År	Flerbostadshus			Gruppbyggda Genomsnitt-	småhus Ökning i %
	Genomsnitt-	Ökning i %	Pk/Pv	Gruppbyggda Genomsnitt-	småhus Ökning i %	Pk/Pv
	lig Pk kr,/m	från före-	%	lig Pk kr./m'	från före-	%
	lägenhetsyta	gående år		bostadsyta	gående år
1976	1 945	16,7	104,8	1 899	13,0	104,0
1977	2 393	23,0	103,8	2 291	20,6	105,1
1978	2 799	17,0	105,8	2 654	15,8	105,8
1979	3 214	14,8	106,8	2 996	12,9	107,0
1980	3 844	19,6	110,2	3 592	19,9	108,5
1981	4 211	9,5	108,1	4 045	12,6	104,9
1982	4 616	9,6	108,2	4 392	8,6	105,6
1983'	5 350	15,9	111,6	4 962	13,0	106,9

' Preliminära uppgifter

Källa: Bostadsstyrelsen och SCB.

Kostnadsökningen i bostadsbyggandet har varit kraftig under senare delen
av 1970-talet för att kulminera år 1980. För åren 1981 och 1982 har därefter
ökningstakten varit avsevärt lägre. Enligt de preUminära uppgifterna för år
1983 har dock ökningstakten detta år ånyo nått upp till den nivå som rådde i
slutet på 1970-talet. i

BoU 1983/84:23 13

Byggnadsdetaljen vid arbetsmarknadsstyrelsen sammanfattar kvartalsvis situationen på byggarbetsmarknaden. I den senaste av dessa redogörelser (daterad 1984-01-31) uttalas att enligt länsarbetsnämndernas översikter vid årsskiftet 1983-1984 kommer aktiviteten inom byggnadsverksamheten att vara fortsatt låg under hela år 1984. I ett par län förväntas en något bättre situation i slutet av året jämfört med 1983. I nio län bedömer man att läget kommer att bli likartat, och i tretton län befaras att sysselsättningssituationen för byggnadsarbetarna blir svårare än den varit under hösten 1983.

Sammanfattningsvis anges att arbetslösheten bland byggnadsarbetarna med stor sannolikhet kommer att vara större vintern 1984/85 än den varit vintern 1983/84.

3.5 Bostadskostnaderna

Hyresutvecklingen sedan år 1971 belyses av nedanstående uppgifter avseende genomsnittliga hyror för bostäder i SABO-företagen.

Tabell7: Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder i SABO-företagen åren 1971-1983 (kr./m~)

År	Kallhyra	Avgift värme och	Varmhyra
	bostäder	varmvatten	bostäder
1971	74:82	6:39	81:21
1972	78:94	6:14	85:08
1973	83:75	6:57	90:32
1974	89:17	10:96	100:13
1975	93:32	12:52	105:84
1976	102:42	15:01	117:43
1977	114:56	16:38	130:94
1978	128:51	18:98	147:49
1979	1,37:04	23:66	160:71
1980	149:50	33:51	183:01
1981	166:69	41:15	207:84
1982	188:98	48:89	237:87
1983'	208:-	48:-	2.S6:-
1984'	220:-	51:-	271:-

' Preliminär uppskattning Källa: SABO

Omräknad till 1983 års penningvärde med hjälp av konsumentprisindex har hyresutvecklingen varit följande.

BoU 1983/84:23 14

Tabell8: Kallhyra, avgifter för värme och varmvatten samt varmhyra för bostäder i SABO-företagen åren 1971-1983 omräknat till 1983 års penningvärde (kr./m)

År Kallhyra Avgifter för värme Varmhyra

bostäder och varmvatten bostäder

1971	223	19
1972	222	17
1973	221	17
1974	214	26
1975	204	27
1976	203	30
1977	204	29
1978	208	31
1979	207	36
1980	198	45
1981	197	49
1982	206	53
1983'	208	48

242 239 238 240 231 233 233 239 243 243 246 259 256

' Preliminär uppskattning Källa: SABO

En uppdelning av de senaste sex årens procentuella hyreshöjningar på kallhyra, bränsleavgifter och total varmhyra ger följande resultat.

Tabell9: De procentuella hyresförändringarna sedan 1978 inom SABO-företagen med fördelning på kallhyra, bränsleavgifter och total varmhvra

Är	Hyresändringar i	i procent
	Kallhyra	Bränsleavgifter	Varmhyra
1978-1979	6.6	24,7	■ 9,0
1979-1980	9.1	41,6	13,9
1980-1981	11.1	22,8	13,6
1981-1982	13.4	18,8	14,5
1982-1983'	10.1	- .1,8	7,6
1983-1984'	5.8	6,3	5,9

' Preliminär uppskattning Källa: SABO

Som framgår av tabellen ovan har bränslekostnaderna haft stor betydelse för hyresutvecklingen under de senaste åren. Särskilt markant är detta åren 1979-1980 då bränsleavgifterna ökade med mer än 40 %. Åven mellan övriga redovisade år har bränslekostnaderna ökat mer än kallhyran. Enda undantaget härifrån utgör åren 1982-1983 då bränsleavgifterna t. o. m. minskade.

BoU 1983/84:23 15

3.6 Outhyrda lägenheter

För de till SABO anslutna allmännyttiga bostadsföretagen har sedan den 1 mars 1983 antalet outhyrda lägenheter varit följande.

Tabellll: Antalet outhyrda lägenheter inom SABO-företagen sedan den I mars 1983

	Antal ou	ithyrda lägenheter pe		r
	1983-03-01		1983-09-0:	1	1984-03-01'
	Absolut	Procent Absolut		Procent	Absolut Procent
Totalt Storstockholm Storgöteborg Stormalmö Ovr. landet	27 476 539 4 176 1 992 20 769	3,8 0,3 4,5 6,2 5,1	30 072 989 4 667 2 227 22 189	4,2 0,5 5,1 7,0 5,5	27 900 ■ 3,9 981 0,5 4 553 4,9 2 221 7,0 20 171 5,0
' Preliminära uppgi Källa: SABO	ifter

Det preliminära resultatet från den 1 mars 1984 visar att omkring 28 000 lägenheter var lediga till uthyrning vid denna tidpunkt. Det innebär en minskning med ca 7 % eller ca 2 000 lägenheter sedan 1 september 1983. Det är första gången sedan 1 mars 1980 som antalet outhyrda lägenheter avtagit.

Av storstadsområdena har Storgöteborg en minskning med ca 100 lägenheter, medan de övriga har en ungefär oförändrad situation.

När det gäller länen tyder det preliminära resultatet på att Stockholms, Uppsala och Södermanlands län har fått ett ökat antal outhyrda lägenheter medan övriga län redovisar minskningar.

4 Utskottet

4.1 Inledning

I detta betänkande behandlas vad i budgetpropositionen och i motioner föreslagits i frågor som rör bostadsförsörjningen m. m.

Det finns anledning att inledningsvis något beröra vissa under år 1983 fattade beslut inom bostadsdepartementets verksamhetsområde.

Riksdagen beslöt i december månad 1983 (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11) om ett särskilt program för att förbättra bostadsbeståndet. Riksdagen beslöt under hösten 1983 (prop. 1983/84:26 bil. 3, BoU 7) också om åtgärder för att öka byggsysselsättningen bl. a. inom bostadsdepartementets område.

I budgetpropositionen (bil. 13 s. 1-2) anförs att mot bakgrund av redan fattade beslut och med hänsyn till det statsfinansiella läget förslagen i propositionen såvitt rör bostadsförsörjningen präglas av återhållsamhet i fråga om nya åtaganden från statens sida. Utskottet vill tillägga att även

BoU 1983/84:23 16

förslagen i flera av de nedan behandlade motionerna också utgår från detta synsätt.

Förutom de ovannämnda riksdagsbesluten finns i detta sammanhang anledning erinra om vissa pågående utredningar m. m. Sålunda har bostadskommittén i uppdrag att göra en översyn av bostadspolitiken. Av kommittéberättelsen framgår att kommitténsslutbetänkande avses avges under andra halvåret 1984. Ett huvudbetänkande kommer att avges dessförinnan.

Vidare bör erinras om att regeringen har tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp med företrädare för bostads-, social-, arbetsmarknads- och civildepartementet. Som utgångspunkt i de krav som äldre och handikappade m. fl. har i fråga om sitt boende skall uppmärksammas hur arbetet med att förbättra bostadsbeståndet har inriktats, planlagts och genomförts inom ett antal kommuner. Gruppen skall vidare bedöma vilka ändringar och styrinstrument som behövs för att förnyelsen av bostadsbeståndet skall leda till .., bostadsförhållanden som ger äldre och handikappade m. fl. förutsättningar att leva ett aktivt och meningsfullt liv och som kan minska behovet av institutionsvård. Resultaten av den första arbetsetappen avses redovisas senast i juni 1984.

Utskottets behandling av de nu aktuella delarna av budgetpropositionen och av vissa motioner har sålunda gjorts mot bakgrund av det statsfinansiella läget, vissa tidigare riksdagsbeslut och vissa pågående utredningsinsatser.

Av den redovisning som lämnas i avsnitt 3.1 framgår att nyproduktionen av bostäder har minskat i stort sett sedan mitten av 1970-talet. Denna nedgång i byggandet av lägenheter är bl. a. beroende av sådana faktorer som svag befolkningstillväxt och låg ekonomisk tillväxt. Enligt vad som anges i budgetpropositionen (bil. 13 s. 9) kan nyproduktionen förväntas bli begränsad även de kommande åren.

Med hänvisning till det låga bostadsbyggandet har några ramar för den statliga bostadslångivningen inte fastställts sedan år 1981. Inte heller 1984 års budgetproposition innefattar något förslag till ramar för bostadsbyggandet. Däremot erinrar bostadsministern (bil. 13 s. 35) om den möjlighet länsstyrelserna har att fastställa ramar för en eller flera kommuner om det behövs med hänsyn till regionalpolitiska eller andra intressen.

4.2 Bostadsbyggandets inriktning m. m.

I sitt betänkande om ett bostadsförbättringsprogram (BoU 1983/84:11) anslöt sig bostadsutskottet i sak till en av bostadsministern angiven övergripande målsättning som i korthet innebär att det fanns goda motiv att nu ägna större uppmärksamhet än tidigare åt det befintliga bostadsbeståndet och att tyngdpunkten i bostadspolitiken förskjutits från bostadsbyggnadspolitik till bostadsförsörjningspolitik samt att det fanns skäl att mera inrikta bostadspolitikens medel på bostädernas fördelning, förnyelse och förvaltning. Däremot framfördes i motioner (rn), (c) och (fp) väckta med anledning av

BoU 1983/84:23 17

regeringens förslag avvikande uppfattningarom statens insatser m. m. föratt förverkliga målsättningen.

I tre motioner förs fram förslag om hur byggandet skall inriktas så att det tillgodoser olika efterfrågeintressen. Dessa motioner behandlas i det följande.

I motion 800 (m) hemställs att regeringen i sina bostadspolitiska åtaganden intensifierar insatserna till förmån för ett utökat flergenerationsboende. Motionärerna hänvisar härvid dels till vissa uttalanden i den s. k. ROT-propositionen (prop. 1983/84:40 bil. 9), dels till vad som anförts i motioner (m) vid tidigare riksmöten. I dessa motioner har efterlysts stimulans för flergenerationsboende och ett undanröjande av de byråkratiska hinder som enligt motionärerna har fördröjt ett sådant boende trots klart uttalade behov och intresse hos medborgarna.

Utskottet har tidigare haft att behandla motioner om flergenerationsboende. Bostadsutskottet vill understryka vad som i dessa sammanhang anförts om värdet av bostäder för flergenerationsboende. Det torde vara obestritt att denna typ av bostäder fyller en viktig funktion. Utskottet vidhåller sin tidigare uppfattning (senast CV 1982/83:22 s.23) om att bostäder för flergenerationsboende bör kunna produceras inom ramen för den efterfrågan som finns. Liksom tidigare kan också utskottet konstatera att varken reglerna för erhållande av statliga lån eller gällande byggnormer i och för sig innebär någon begränsning i detta avseende. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om vad som ovan (avsnitt 4.1) anförts om pågående utredningsarbete m.m. med inriktning bl. a. på de äldres boende. Motion 800 (m) avstyrks med hänvisning till det anförda.

Vänsterpartiet kommunisterna för i sin partimotion 2009 fram förslag som syftar till att skapa ett socialt inriktat boende. I motionens yrkande 1 begärs förslag till åtgärder för att förverkliga en sådan utveckling. 1 motionens yrkandes hemställs om åtgärder för att åstadkomma en redovisning av planer på experiment med socialt boende inom ramen för de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen. Motionärerna framhåller att bostadsförnyelse måste handla om mer än lägenhetsupprustning och att samhället därför måste satsa på helt nya boendemönster där vardagslivet får bättre villkor.

Utskottet, som tidigare (CU 1982/83:22 s. 22) har behandlat yrkanden om åtgärder för att främja ett socialt inriktat boende, delar motionärernas uppfattning om att det finns ett behov av bostäder för ett sådant boende. Enligt utskottets mening finns också förutsättningar för ett boende med denna inriktning inom ramen för nuvarande norm- och lånesystem. Detta belyses också av de exempel på olika boendeprojekt med denna inriktning som bl. a. redovisas i motionen. Inom ramen för den planerade bostådsmäs-san i Upplands Väsby år 1985 (Bo 85) kommer dessutom idéer om framtidens boende att ställassamman. Nya boendeformer, bl. a. flergenerationsboende, bostäder för små och stora kollektiv och bostäder för personer som flyttar ut

2 Riksdagen 1983/84. 19saml. Nr23

BoU 1983/84:23 18

från institutioner av olika slag, kommer i samband härmed att uppmärksammas. Bo 85 syftar till att lyfta fram frågor om ansvar och rollfördelning i boendet, om hur livet i bostadsområdena skall bli rikare, om hur bostadsbeståndet skall förvaltas, förbättras och kompletteras samt hur kontakterna mellan samhällsorganen och de boende skall förbättras.

Med hänvisning till genomförda projekt, gällande ordning och mot bakgrund av vissa kommande aktiviteter avstyrker utskottet motion 2009 (vpk) yrkande 1 om åtgärder för att förverkliga utvecklingen av ett socialt inriktat boende.

Beträffande yrkande 3 i motion 2009 (vpk) om sammanställningar av vissa boendeexperiment inom ramen för de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen vill utskottet erinra om sin behandling av ett motsvarande motionsyrkande år 1983 (CU 1982/83:30 s. 5-6). Efter att ha redogjori för programmens utformning anförde utskottet att det inte fanns skäl anta annat än att kommunerna vid utarbetandet av programmen i rimlig omfattning redovisade de av motionärerna begärda uppgifterna. Utskottet avstyrkte motionsyrkandet som avslogs :äv riksdagen.

Utskottet finner inte skäl till ändrat ställningstagande. Motion 2009 (vpk) yrkande 3 avstyrks sålunda.

Med hänvisning till vad som anförts i folkpartiets partimotion 2076 om äldreomsorgens inriktning begärs i motion 2077 förslag till ett reformerat statsbidragssystem för de äldres boende. Enligt motionärerna finns det starka skäl att eftersträva olika varianter av boende och vård för äldre. En utgångspunkt anges vara att äldre människor skall kunna bo kvar i sin egen bostad sä länge som möjligt samtidigt som antalet förflyttningar mellan bostäder och institutioner måste hållas nere.

Frågor kring äldreomsorgen och då särskilt de äldres boende har under senare år uppmärksammats av statsmakterna i en rad sammanhang. År 1980 tillsatte den dåvarande regeringen sålunda den s. k. äldreberedningen vars huvuduppgift är att behandla frågor om övergripande prioritering och samordning av samhällets insatser för de äldre. Enligt sina direktiv skall beredningen inrikta sitt arbete på de områden som avser boende, omsorg, service och vård av äldre. En utgångspunkt för arbetet skall härvid vara att de insatser som görs för de äldre i första hand skall underlätta för dem att leva ett självständigt liv. I detta sammanhang anges särskilt bostadsförhållandena och tillgången till hemhjälp vara viktiga.

Under år 1983 har regeringen som framgått ovan (avsnitt 4.1) tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp med företrädare för bostads-, social-, arbetsmarknads- och civildepartementen. Gruppen skall uppmärksamma hur arbetet med att förbättra bostadsbeståndet har inriktats, planlagts och genomförts i ett antal kommuner. Den skall vidare bedöma vilka ändringar som behöver vidtas i samhällets styrinstrument för att förnyelsen skall leda till bostadsförhållanden som ger äldre och handikappade m.fl. förutsättningar att leva ett aktivt och meningsfullt liv och som kan minska behovet av

BoU 1983/84:23 , 19

institutionsvård. Arbetsgruppen skall redovisa resultaten av en första arbetsetapp senast i juni 1984.

Som framgår av föregående framställning pågår ett omfattande utredningsarbete med inriktning på de äldres boende. Resultat av detta arbete bör avvaktas. Utskottet är med hänvisning härtill inte berett att nu ställa sig bakom förslaget i motion 2077 (fp). Motionen avstyrks.

4.3 Bostadslångivningens finansiering

För att minska statens kostnader läggs i centerpartiets partimotion 2072 (c) yrkandes fram förslag om minskade generella bostadssubventioner, bl. a. genom införande av räntelån. Enligt motionärerna bör nuvarande räntebidragssystem upphöra och finansieringssystemet i stället utformas så att den som bygger en bostadsfastighet skall räkna med de verkliga kostnaderna, även de på kapitalsidan. En omfördelning av kostnaderna över tiden blir härigenom nödvändig, och en sådan omfördelning kan enligt motionärerna ske genom införande av s. k. räntelån, dvs. ett lån där fastighetsägaren får låna skillnaden mellan den garanterade räntan och bostadslåneräntan och återbetala lånet längre fram. Systemet med räntelån föreslås infört per den 1 januari 1985.

Folkpartiet anför i sin partimotion 2113 yrkande 12 såvitt nu är i fråga att subventionerna på bostadsmarknaden på sikt måste avvecklas. Samtidigt uttalas att detta måste kombineras med tillskapandet av nya låneformer som bättre fördelar lånekostnaderna över tiden. Härvid föreslås att någon typ av reallån, som innebär att en viss del av räntebetalningarna ersätts med en skulduppräkning, skall avlösa utestående lån. Någon närmare redovisning av lånens utformning lämnas dock inte. Enligt motionärernas uppfattning bör räntesubventionerna fr. o.m. 1985 minskas med ca 2 miljarder kronor. Riksdagen bör enligt vad i motionen anförts uppdra åt regeringen att framlägga förslag så att de minskade räntebidragen inte påverkar hyran.

Moderata samlingspartiet lämnar i sin partimotion 923 förslag som syftar till att åstadkomma ett bostadsfinansieringssystem fritt från subventioner. Förslaget utgår från nuvarande räntebidragssystem och behandlas nedan (avsnitt 4.9).

Med anledning av motionerna 2072 (c) och 2113 (fp) vill utskottet anföra följande.

Frågan om utformningen av bostadsstödet och finansieringsvillkoren utreds f. n. av bostadskommittén. Enligt sina direktiv skall kommittén göra en övergripande översyn av frågan med utgångspunkt i att skapa neutralitet mellan boendet i olika besittningsformer. Vidare anförs i direktiven att realbeskattningsutredningens arbete är av visst intresse när det gäller frågan om fördelning av kapitalutgifter mellan bostäder av olika ålder och kostnadsneutralitet mellan olika besittningsformer.

Som framgår av det ovan refererade ligger det inom bostadskommitténs

BoU 1983/84:23 20

direktiv att överväga olika bostadsfinansieringssystem, också vad i de nu behandlade motionsyrkandena föreslagits. Pågående utredningsarbete samt beredningen av det bör avvaktas. Det är under alla förhållanden inte realistiskt att anta att ett i grunden annorlunda bostadsfinansieringssystem kan träda i kraft den 1 januari 1985. Med det anförda avstyrks motionerna 2072 (c) yrkande 5 och 2113 (fp) yrkande 12, det senare yrkandet såvitt nu är i fråga.

Centerpartiet framhåller i sin partimotion 2072 att riksdagen vid föregående riksmöte bifallit en motion från partiet om förtida inlösen av mindre bostadslån. Samtidigt konstateras i motionen att regeringens arbete med att genomföra riksdagsbeslutet inte skett i sådan takt att förslag ännu förelagts riksdagen. Med hänvisning härtill hemställs därför i motionens yrkande 2 att regeringen skyndsamt förelägger riksdagen förslag om förtida inlösen av bostadslån.

Med anledning av vad som vid föregående riksmöte föreslagits i två motioner (c) om avveckling av mindre statliga lån anförde civilutskottet (CU 1982/83:22 s.35) att överväganden borde göras om möjligheterna till samt omfattningen av en eventuell förtida inlösen och avveckling av vissa stafliga lån. Samtidigt uttalade utskottet att regeringen i lämpligt sammanhang borde redovisa sin syn på frågan för riksdagen. Med anledning av riksdagsbeslutet har regeringen gett bostadsstyrelsen i uppdrag att kartlägga de delar av bostadsverkets lånestock med avseende på lånevillkor m.m. som kan komma i fråga för eventuell förtida inlösen. Styrelsen skall vidare föreslå villkor för sådan inlösen och belysa förslagens administrativa konsekvenser. Utredningen skall vara klar den 1 juni 1984. Enligt vad utskottet erfarit avser regeringen att därefter ta ställning till vilka åtgärder som bör vidtas.

Riksdagen har tidigare ställt sig bakom ett förslag med den inriktning som nu förordas i motion 2072 (c) yrkande 2. Utskottet vill stryka under vikten av att ett förslag i frågan skyndsamt utarbetas så att ett genomförande av en ordning med förtida inlösen av vissa bostadslån kan förverkligas. Utskottet utgår därför från att frågan, utan en riksdagens uttryckliga begäran därom, behandlas inom regeringens kansli utan onödig tidsutdräkt. Motionen avstyrks.

4.4 Förutsättningar och villkor för lån m. m.

Vad i budgetpropositionen föreslagits om förbättrad kostnadskontroll vid bostadslångivningen tillstyrks av utskottet.

I det följande behandlar utskottet två motioner med förslag till vissa förändringar i bostadsfinansieringsförordningen.

Centerpartiet framhåller i sin partimotion 2072 yrkande 3 såvitt nu är i fråga att det är angeläget att kunna uppnå minskad detaljreglering i bostadsfinansieringsförordningen. En förutsättning härför anges vara att det generella stödet avvecklas och ersätts med ett räntelånesystem. Enligt

BoU 1983/84:23 21

motionärerna kan härvid lån lämnas till en högsta yta av 120 m utan den detaljkontroll som i dag råder. Finansieringen av större yta än 120 m får då skötas av den byggande själv och behöver inte prövas av lånemyndigheten.

Åven folkpartiet för i sin partimotion 2113 yrkande 11 såvitt nu är i fråga fram förslag som syftar till en avreglering och minskad detaljstyrning bl. a. avseende reglerna inom bostadsfinansieringen. I sin motivering hänvisar motionärerna till regelverkets negativa effekter för den enskilde och till de kostnader som det för med sig för såväl samhällsapparaten som den enskilde individen.

Också moderata samlingspartiet för i sin partimotion 923 fram förslag om förenklade regler för bostadslångivningen, dock utan att någon formell hemställan härom görs.

Värdet av ett enkelt och lättöverskådligt lånesystem har inte ifrågasatts. Utskottet har också tidigare (CU 1982/83:22 s. 36) understrukit vikten av att olika åtgärder vidtas för att göra regelsystemet så enkelt och överskådligt som möjligt. De förslag som motionärerna för fram torde förutsätta inte ringa förändringar av finansieringssystemet, en fråga som utskottet anser bör anstå bl. a. i avvaktan på bostadskommitténs förslag. Utskottet förutsätter att regeringen överväger olika möjligheter att förenkla regelsystemet för finansiering av bostäder samt de regler och normer i övrigt som styr byggandet och lämnar riksdagen förslag till möjliga förenkhngar. Motionerna 2072 (c) yrkande 3 och 2113 (fp) yrkande 11 såvitt nu är i fråga avstyrks med hänvisning till det anförda.

Utskottet övergår nu till att behandla förslag till ändringar inom ramen för nuvarande regelsystem.

Enligt motion 367 (c) är det angeläget att finna ett system som skapar större rättvisa mellan dem som bygger nytt och dem som väljer att satsa på ett äldre hus och sedan förbättra det. Statliga lån vid köp av äldre egnahem föreslås därför utgå samtidigt som de krav som ställs vid ombyggnad föreslås ändrade så att statslån även kan ges till mindre genomgripande upprustning av egnahem.

Utskottet har tidigare behandlat motioner med motsvarande förslag (CU 1982/83:22 s. 27) och härvid redovisat kreditgivningen till oprioriterade ändamål. Utskottet noterade härvid att det är möjligt att erhålla långfristiga lån även vid köp av äldre småhus. Dessa möjligheter bör enligt utskottets mening kunna tillgodose berättigade lånebehov. Utskottet är mot bakgrund härav inte berett ställa sig bakom motionsförslaget. En utökning av den statliga långivningen till att generellt omfatta också förvärv av äldre småhus skulle bl. a. innebära en ytterligare belastning på statsbudgeten, något som utskottet inte vill medverka till. Utskottet är inte heller berett att ställa sig bakom förslaget i motionen i vad avser bostadslånereglerna vid ombyggnad.

I moderata samhngspartiets partimotion 923 yrkande 10 samt i motion 1978 (m) yrkande 2 föreslås reglerna för statliga bostadslån ändrade så att lån och räntebidrag för flerbostadshus beräknas på 95 % av låneunderlaget

BoU 1983/84:23 22

oavsett upplåtelseform och byggherrekategori. Enligt motionärerna ger en enhetlig lånegräns av detta slag ökade förutsättningar för konkurrens på lika villkor samtidigt med en minskad budgetbelastning.

Motionsyrkandena avstyrks med hänvisning till inriktningen av bostadskommitténs arbete.

Mot bakgrund av att mark- och konkurrensvillkoren enligt motionärerna starkt försämrat möjUgheterna för enskilt byggande och därmed också minskat konkurrensen inom byggsektorn föreslår moderata samlingspartiet i sin partimotion 923 yrkande 14 att dessa villkor tas bort.

Utskottet har vid flera tidigare tillfällen och senast våren 1983 (CU 1982/83:25 s. 3 och 5) avstyrkt motionsförslag om borttagande av mark- och konkurrensvillkoren. Markvillkoret bidrar bl. a. till att förbättra kommunernas möjligheter att styra plangenomförandet och att möjliggöra en kommunal markfördelning. Markvillkoret är ett instrument bland flera som tillkommit i avsikt att ge kommunerna möjlighet att ta det ansvar för bostadspolitiken som de sedan länge haft. Utskottet finner inte anledning föreslå riksdagen att ändra sitt beslut. Markvillkoret bör finnas kvar i nuvarande omfattning. Motion 923 (m) yrkande 14 avstyrks såvitt nu är i fråga.

Inte heller är utskottet berett föreslå riksdagen att frångå sin tidigare uppfattning vad gäller behovet av konkurrensvillkoret. Ett konkurrensvillkor bör således även i fortsättningen i vissa fall ställas upp som krav på statliga bostadslån. Motion 923 (m) yrkande 14 avstyrks även i denna del.

I motion 2035 (m) yrkande 3 hemställs med hänvisning till moderata samlingspartiets partimotion 923 om förslag till bostadslåneregler som möjliggör för bostadsrättsförening att överta statliga lån vid övergång från hyresrätt till bostadsrätt.

Enligt bestämmelserna i bostadsfinansieringsförordningen kan bostadslån under vissa villkor lämnas för sådana förvärv som en bostadsrättsförening gör vid ombildning av hyresrätt till bostadsrätt. Detta innebär dock att låneandelen minskar.

Som framgår av det ovanstående kan redan i dag statligt bostadslån utgå vid övergång från hyresrätt till bostadsrätt. Vad i motionen förordats torde därmed få anses tillgodosett utan någon ytterligare riksdagens åtgärd. Motion 2035 (m) yrkande 3 avstyrks.

Med hänvisning till vad som anförts i partimotion 923 (m) hemställs i motion 2035 yrkande 5 att den produktionskostnadsanpassade belåningen avskaffas. Enligt den förra motionen har den produktionskostnadsanpassade belåningen lett till ett sämre kostnadsmedvetande hos byggherrarna, vilket i sin tur resulterat i ökade kostnader.

Också i detta fall har utskottet våren 1983 (CU 1982/83:25 s. 5) behandlat ett motsvarande motionsförslag (m). Utskottet anförde härvid att reglerna för bostadslån bör utformas så att en stimulans av nyproduktionen av bostäder kommer till stånd. Denna utskottets uppfattning står fast, och

BoU 1983/84:23 23

motion 2035 (m) yrkande 5 avstyrks med hänvisning härtill. I detta sammanhang kan erinras om vad bostadsministern anfört (prop. 1983/84:40 bil. 9 s. 88) om att den produktionskostnadsanpassade belåningens inverkan på produktionskostnadsutvecklingen måste följas rioggrant. Länsbostadsnämnderna har också fått regeringens uppdrag att verka för en skärpt kostnadskontroll. Bostadsstyrelsen har tilldelats tillfälliga resurser för att utreda formerna för en utvidgad kostnadskontroll.

Avslutningsvis tar utskottet i detta avsnitt upp vissa frågor kring lagsökningar och exekutiva auktioner avseende fastigheter med statlig belåning.

Mot bakgrund av ett ökande antal exekutiva auktioner hemställs i motion 1971 (s) om åtgärder mot exekutiva försäljningar av småhus. Enligt motionärerna bör länsbostadsnämnderna bl. a. ges möjlighet att under en tid ersätta annuiteten med utökat lån. Vidare anförs att en frivillig försäljning för såväl låntagare som långivare oftast är bättre än en exekutiv auktion.

Bostadsstyrelsen har i sin anslagsframställning för budgetåret 1984/85 (s. 59-61) tagit upp vissa problem i anslutning till ett ökande antal lagsökningar och exekutiva auktioner avseende fastigheter med statliga lån. Styrelsen lämnar också förslag till åtgärder som innebär att bostadsverket i lämplig ordning skall bemyndigas medge underhandsförsäljning i vissa fall samt få möjlighet att helt eller delvis efterge lånefordran.

Som framgår av framställningen ovan har problemet med ett ökande antal exekutiva auktioner avseende fastigheter med statlig belåning uppmärksammats av bostadsstyrelsen. Enligt vad utskottet erfarit pågår också överväganden av hithörande frågor inom regeringskansliet bl. a. med utgångspunkt i styrelsens förslag. Det finns anledning anta att i det pågående arbetet även de i motionen förordade åtgärderna övervägs. Motion 1971 (s) avstyrks med hänvisning härtill.

4.5 Bostadens pris - subventionsnivån

Som en del i ett riktat stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen föreslår vänsterpartiet kommunisterna i sin partimotion 2010 yrkande 3 att ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan skall införas fr. o.m. år 1985 för att undvika hyreshöjningar.

Utskottet har under senare år vid åtskilliga tillfällen och senast år 1983 (CU 1982/83:22 s. 24) tagit ställning till och därvid avstyrkt motsvarande motionsyrkande. Vad utskottet härvid anfört bl. a. om att staten inte kan ta på sig ett generellt betalningsansvar för vissa uppkomna och även framtida kostnader i hyreshussektorn står fast. Motion 2010 (vpk) yrkande 3 avstyrks.

I motion 2035 (m) yrkande 4 hemställs att riksdagen som sin mening skall uttala att kommunala bidrag till allmännyttiga bostadsföretag ej skall utgå. I motiveringen, som återfinns i motion 923, anförs att kommunerna stöder de allmännyttiga bostadsföretagen med betydande belopp och att vissa företag härigenom blir beroende av kommunala bidrag. Detta försvårar enligt

BoU 1983/84:23 25

4.7 Reparation, om- och tillbyggnad m. m. 4.7.1 Bostadsförbättringsprogrammet

I tre motioner föreslås förändringar i bostadsförbättringsprogrammet.

Med hänvisning till vad som anförts i partimotion 923 (m) förordas i motion 2035 (m) yrkande 6 att det hösten 1983 antagna bostadsförbättringsprogrammet skall upphävas fr. o. m. halvårsskiftet 1984. Enligt motionärernas uppfattning skall ansvaret för fastighetsunderhåll - reparationer och ombyggnader - åvila fastighetsägarna. Det avgörande problemet anges härvid vara att den nuvarande hyresnivån inte ger ekonomiska förutsättningar för ett långsiktigt och rationellt fastighetsunderhåll. Vidare anförs att sysselsättningseffekterna av programmet är överskattade.

Också folkpartiet föreslår i sin partimotion 2113 yrkande 2 såvitt nu är i fråga att programmet upphävs och avslutas vid halvårsskiftet 1984. I motionens yrkande 7 förs dessutom fram ett förslag som torde innebära att de bidrag till tillgänglighetsskapande åtgärder (i första hand hissar och andra lyftanordningar) som ingår som en del i bostadsförbättringsprogrammet skall avvecklas. Enligt motionärerna är programmet i alltför hög grad upplagt utifrån ett normtänkande och dåligt anpassat till de boendes önskemål. Även programmets sysselsättningsskapande effekt ifrågasätts.

Med hänvisning till partimotion 918 (vpk) föreslås i motion 922 (vpk) en utvidgning av programmet bl. a. till att omfatta också upprustning av boendemiljön och tillskapande av gemensamhetslokaler. Vidare förs i motionen fram krav på de boendes aktiva medverkan i planering och förvaltning av sina bostadsområden.

Det nu behandlade bostadsförbättringsprogrammet antogs, som ovan framgått, av riksdagen så sent som hösten 1983. Riksdagen hade härvid att behandla såväl motioner med förslag om att programmet inte skulle komma till stånd som motioner om att det skulle utvidgas.

Utskottet är inte berett förorda en avveckling av bostadsförbätiringspro-grammet. Utskottet hänvisar därvid till sitt hösten 1983 avgivna betänkande BoU 1983/84:11.1 detta betänkande motiverade utskottet utförligt skälen för att införa och genomföra programmet. I motionerna 2035 (m) yrkande 6 och 2113 (fp) yrkande 2 såvitt nu är i fråga och yrkande 7 föreslås som framgått att programmet avbryts. Motionerna avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Inte heller kan utskottet stödja förslaget i motion 922 (vpk) om en utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet. Programmets nuvarande omfattning bör inte nu ändras. Motionen avstyrks.

Förslaget i motion 1999 (c) yrkande 5 om en avveckling av räntebidraget till underhållslån behandlar utskottet nedan (avsnitt 4.9).

Rätten till räntebidrag för underhåll m. m. inom bostadsförbättringsprogrammets ram har för de allmännyttiga bostadsföretagen gjorts beroende av att företaget vid sidan av grundkapitalet skall göra avsättningar till en särskild

BoU 1983/84:23 26

konsolideringsfond. Fonden skall uppgå till minst 2 % av det förvaltade fastighetskapitalet. Denna konsolideringsfond föreslås i partimotion 2010 (vpk) yrkande 2 slopad. Enligt motionärernas mening är det oriktigt och olyckligt med ett sådant villkor, då det i sig innebär betydande hyreshöjningar hos många bostadsföretag.

Kravet på avsättningar till en särskild konsolideringsfond har tillkommit för att stärka de allmännyttiga bostadsföretagens soliditet och därmed bidra till att bevara deras ekonomiska frihet. Utskottet anser nu liksom tidigare att ett krav på en konsolideringsfond av den utformning och omfattning som nu gäller även fortsättningsvis bör utgöra förutsättning för räntebidrag för underhållsåtgärder. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motion 2010 (vpk) yrkande 2 avstyrks.

När en handikappanpassad lägenhet blir ledig är det enligt motion 2403 (s) oftast nödvändigt att bygga om lägenheten för att den skall kunna utnyttjas av personer som inte har behov av speciella handikappanordningar. Genom ombyggnaden avlägsnas anordningar m:m. som betingats av handikappet och lägenheten återställs i ursprungligt skick. Enligt motionärerna kan sådana ombyggnader vara förenade med icke oväsentliga kostnader och det bör därför övervägas om inte statliga lån skall kunna utgå härför. Avslutningsvis anför motionärerna att det inom ramen för det hösten 1983 antagna bostadsförbättringsprogrammet bör vara möjligt att tillgodose vad som förordats om bostadslån vid ombyggnad av handikappanpassad lägenhet. Ett riksdagens tillkännagivande i frågan begärs.

Bostadsanpassningsbidrag kan beviljas för åtgärder inom och i anslutning till bostadslägenhet för att göra det möjligt för handikappade att utnyttja lägenheten på ett ändamålsenligt sätt. De anpassningsåtgärder för vilka bidrag utgår är av mycket olika slag och de varierar också kraftigt i omfattning. Många av åtgärderna är dessutom av sådan art att de innebär en förbättrad funktion också för icke handikappade.

Vad i motionen föreslagits ligger i linje med den uppfattning som präglat samhällets syn på behovet av att bygga bostäder och bostadsområden som i princip är tillgängliga för personer med olika funktionsnedsättningar. Utskottet har anledning anta att den i motionen behandlade frågan kommer att beaktas inom ramen för den utvärdering av bostadsförbättringsprogrammen som avses ske redan år 1985. Motion 2403 (s) bör därför inte nu föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

4.7.2 ROT-programmet för offentliga byggnader

Med hänvisning till sitt förslag med anledning av propositionen om ett bostadsförbättringsprogram hemställer vpk i sin partimotion 2010 yrkande 1 att programmet skall utvidgas till att omfatta också åtgärder i offentliga byggnader samt att det tillfälligti ROT-programmet för kommunala byggnader under år 1984 skall permanentas. I sammanhanget framhåller motionä-

BoU 1983/84:23 27

rerna förslagets effekter på sysselsättningen och det stora underhållsbehov som finns i många kommunala och landstingskommunala lokaler.

Åven i motion 2419 (s) framhålls behovet av ett ROT-program för av landsting och kommuner förvaltade fastigheter och anläggningar. 1 sin motivering pekar motionärerna på behovet av ökad sysselsättning inom byggnadsbranschen och på det upprustningsbehov som finns i kommuner och landsting. Enligt motionärerna behövs därför ett flerårigt målsättningsprogram och en finansiering som motsvarar det ROT-program för bostadsfastigheter som riksdagen antagit.

Regeringen föreslog riksdagen våren 1983 i den s. k. kompletteringspropositionen (prop. 1982/83:130 bil. 1 s. 91) att riksdagen skulle bemyndiga regeringen att för budgetåret 1983/84, om arbetsmarknadsläget kräver det, besluta om utgifter intill ett sammanlagt belopp av 2 500 milj. kr. - den s.k. finansfullmakten. Med stöd av detta bemyndigande beslöt regeringen den 15 december 1983 att 130 milj. kr. skall få användas för att öka volymen av arbeten avseende ombyggnad, reparation eller underhåll av fastighet eller anläggning som primär- eller landstingskommun ansvarar för. Vidare avsattes 200 milj. kr. för verksamheten inom ramen för beredskapsmedel för budgetåret 1984/85. Förutsättningarna för att erhålla medel för denna s. k. kommunala ROT-verksamhet är att arbetena påbörjas under 1984. Förutom de nu beskrivna statliga bidragen har lånemöjligheten vidgats för kommunala ROT-projekt genom att kommunlåneinstituten givits vidgade ramar som gör det möjligt för kommunerna att finansiera såväl bidragsberättigade ROT-projekt som andra ROT-projekt. Sammanlagt beräknas stimulanserna ge utrymme för investeringar om ca 1 500 milj. kr.

Det finns grundad anledning förutsätta att de nu redovisade åtgärderna i relativt stor omfattning kommer att bidra till att öka omfattningen av primär-och sekundärkommunernas engagemang inom ramen för den kommunala ROT-verksamheten. Enligt vad utskottet erfarit arbetar den s. k. byggminis-tergruppen med att förbereda ett samhällsbyggnadsprogram. Utskottet utgår från att vad i motionerna 2010 (vpk) och 2419 (s) anförts till inte ringa del ingår i förberedelsearbetet. Det saknas därför tillräckliga skäl för riksdagen att nu föreslå eti kommunalt ROT-program även efter är 1984. Motionerna avstyrks såvitt nu är i fråga.

Vad rör den kommunala reparations- och ombyggnadsverksamheten finns enligt utskottets uppfattning inte anledning för riksdagen att nu göra något uttalande. Utskottet vill emellertid framhålla att inte bara genomförande utan även finansiering av ett kommunalt ROT-program i första hand får anses åvila kommunerna. Utskottet utgår dock från att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på finansieringsfrågan. Därvid kan finnas anledning att överväga om det är motiverat att eventuella statliga finansiella insatser även för tiden efter år 1984 skall ske inom ramen för finansfullmakten m. m. Om reglerna för ianspråktagande av en finansfullmakt för 1984/85 följer de principer som gäller f. n. finns alltså möjlighet för regeringen att utan

BoU 1983/84:23 28

riksdagens hörande besluta om statliga medel bl. a. för en förlängning av ROT-programmet för del av år 1985.

Vad i motionerna 2010 (vpk) yrkande 1 och 2419 (s) föreslagits avstyrks såvitt rör finansieringen av ett kommunaU ROT-program efter år 1984 med hänvisning till det anförda.

4.8 Konstnärlig utsmyckning

När nu bostadsförbättringsprogrammet skall påbörjas är det enligt motion 718 (s) viktigt att det konstnärliga inslaget kommer till sin rätt både vad gäller redan existerande estetiska inslag och tillkommande konstnärlig utsmyckning. Enligt motionärerna borde därför allmänna riktlinjer antas som beaktar de konstnärliga och estetiska inslagen i programmet. Motionärerna finner det motiverat att överväga om det inte är lämpligt att ca 1 % av byggnadskostnaderna avsätts för konstnärlig utsmyckning när det gäller att förverkliga bostadsförbättringsprogrammet.

I motion 2416 (s) tas frågan om konstnärlig utsmyckning i bostadsområden upp. I motionen redovisas sålunda en av bostadsstyrelsen genomförd undersökning som visar att långivningen inom bostadsfinansieringssystemet till konstnärhg utsmyckning och gestaltning varit låg och dåligt utnyttjad. Detta är enligt motionären beklagligt eftersom det är av stort värde att det i våra bostadsområden finns konstverk som skänker liv åt miljön och som . bidrar till att göra bostadsområdena omväxlande och mera tilltalande. Mot bakgrund härav finns det enligt motionären anledning att mycket snabbt se över nu gällande finansieringsbestämmelser avseende den konstnärliga utsmyckningen i våra bostadsområden. Motionären finner det angeläget att som ett komplement till nuvarande långivning ett bidrag lämnas. Bidraget föreslås kunna utgå oberoende av om boendemiljöbidrag lämnats för konstnärlig utsmyckning. Enligt motionsförslaget bör regeringen snarast lämna riksdagen sin syn på hur frågan bör lösas i avsikt att uppnå en mer ändamålsenlig utformning av de statliga stöd som kan bli aktuella i sammanhanget.

Enligt 10 § förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderiag och pantvärde för bostadslån får i fråga om flerfamiljshus och vissa småhus ett tillägg till låneunderlaget vid ny- och ombyggnad göras för skälig kostnad för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning med högst 10 kr. per m' våningsyta. Av tillgängliga uppgifter framgår emellertid att denna möjlighet endast utnyttjats i mindre omfattning. Enligt en av bostadsstyrelsen genomförd undersökning utnyttjades sålunda långivningen till konstnärlig utsmyckning och gestaltning för perioden 1976-1978 endast till 13 % av ett maximalt utnyttjande.

Det finns enligt utskottets uppfattning mot bakgrund av de ovan lämnade uppgifterna anledning att göra en översyn av gäWande finansieringsbestämmelser avseende den konstnärliga utsmyckningen m. m. i våra bostadsområ-

BoU 1983/84:23 29

den. Denna översyn bör i enlighet med vad som föreslås i motion 2416 (s) syfta till att som ett komplement till den nuvarande långivningen införa ett bidrag för konstnärlig utsmyckning m. m. En utgångspunkt för övervägandena i denna del bör enligt utskottets mening vara att det statliga bidraget skall förutsätta ekonomiska insatser också från berörda bostadsföretag och/eller kommuner. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att som förutsättning för de i december 1983 beslutade statliga bidragen för vissa tillgänglighetsskapande åtgärder gäller att kommunen förbinder sig att lämna ett bidrag. Åven i den nyligen avlämnade propositionen 1983/84:145 bil. 2 har föreslagits ett statligt bidrag under förutsättning att kommunerna bidrar med ett belopp som är minst lika stort som det statliga bidraget. Detta förslag behandlas nedan (avsnitt 4.14.1). Den nu förordade översynen bör ske skyndsamt och regeringen bör snarast för riksdagen redovisa sin syn på hur frågan bör lösas. Utskottet vill i detta sammanhang också betona vikten av att berörda myndigheter på ett aktivt sätt medverkar till en bättre information om gällande regler för konstnärlig utsmyckning m. m.

Vad utskottet med anledning av förslaget i motion 2416 (s) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Det finns anledning avvakta resultatet av de nu förordade övervägandena innan ställning tas till vad i motion 718 (s) förordats bl. a. om omfattningen av statens stöd tUl konstnärlig utsmyckning m. m. Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

4.9 Räntebidrag

Moderata samlingspartiet anger i sin partimotion 923 att partiets mål är att åstadkomma ett bostadsfinansieringssystem fritt från subventioner. För att successivt nå detta mål föresläs i motionens yrkande 8 att ett nytt syslem för räntebidrag skall införas per den 1 juli 1984. Det föreslagna systemet innebär för hyres- och bostadsrättshus dels att den garanterade räntan höjs snabbare än i dag, dels att ingångsräntan för nyproduktionen höjs årligen med uppräkningstakten. Det förordade systemet exeinplifieras i motionen på följande sätt. För hyres- och bostadsrättshusen räknas den garanterade räntan upp med 10% per år. För nya hus görs höjningen frän nuvarande garanterade räntan på 3.0%. För äldre årgångar beräknas en ingående garanterad ränta för år 1984. Höjningen med 10 % görs för varje år av husets ålder t. o. m. 1984. Därefter höjs den garanterade räntan med 10 % om året såsom för nya hus. För ägda småhus föreslås ingen ändring av den årliga uppräkningstakten för den garanterade räntan. Däremot föreslås ingångsräntan för nyproduktionen också i detta fall höjd årligen och då med den nuvarande uppräkningsfaktorn 0,5 procentenheter. Med nuvarande ränteläge innebär detta att hela räntebidragssystemet blir helt avskaffat omkring år 2000. För staten anges den föreslagna omläggningen av systemet medföra en besparing på 2,1 miljarder kronor för budgetåret 1984/85. Samtidigt ger

BoU 1983/84:23 30

omläggningen enligt motionärerna en genomsnittlig hyreshöjning med ca 200 kr. i månaden för en normal trerumslägenhet.

Utskottet har under såväl år 1982 (CU 1981/82:26) som år 1983 (CU 1982/83:22) haft att behandla i princip samma förslag som det i motion 923 (m) yrkandes nu framlagda. E»en årliga uppräkningen har dock vid dessa tillfällen föreslagits uppgå till 8 resp. 11 % i stället för som nu 10%.

Sammanfattningsvis har utskottet härvid anfört att förslagen skulle komma att medföra så stora ko:;tnadsökningar för de boende och dessutom leda till sådana olikheter i boendekostnaderna med hänsyn till upplåtelseformerna att väsentliga delar av den sociala bostadspolitiken skulle komma att raseras.

Vad utskottet tidigare anfört gäller också det nu behandlade förslaget inte minst med hänsyn till att de beräknade hyreshöjningarna såvitt utskottet kan bedöma inte oväsentligt överstiger de i motionen redovisade. Härtill kommer de hyreshöjningar som är en effekt av normal och extra upptrapp-ning av den garanterade räntan. Med det anförda avstyrker utskottet motion 923 (m) yrkandes. I sammanhanget vill utskottet även framhålla vad som ovan (avsnitt 4.3) anförts med anledning av motioner (c) och (fp) med förslag till nytt bostadsfinansieringssystem.

I samband med att de retroaktiva räntebidragen avvecklades (BoU 1983/84:12) föreslog regeringen och godkände riksdagen för hyres- och bostadsrättshus vissa kompensatoriska åtgärder för att neutralisera effekterna av borttagandet. Dessa kompensatoriska åtgärder föreslås nu av besparingsskäl upphävda i partimotion 923 (m) yrkande 9.

De kompensatoriska åtgärder som nu föreslås borttagna har tillkommit för att neutralisera effekterna av att de retroaktiva räntebidraeen avvecklats. Sammantaget innebär dock de vidtagna åtgärderna att staten gjort en viss besparing och att nybyggnationen fått en motsvarande kostnadsökning. Att ytterligare fördyra nyproduktionen genom att upphäva också de kompensatoriska åtgärderna är enligt utskottets mening inte rimligt. Motion 923 (m) yrkande 9 avstyrks.

Som en del i bostadsförbättringsprogrammet ingår att räntebidrag utgår för lån till underhållsåtgärder. I motion 1999 (c) yrkande 5 föreslås, med hänvisning till tidigare ställningstaganden, en avveckling av räntebidraget till underhållslån.

Utskottet har ovan (avsnitt 4.7.1) avstyrkt motionsförslag om att bostadsförbättringsprogrammet skall upphävas och härvid ånyo ställt sig bakom programmet i sin helhet. Motion 1999 (c) yrkande 5 avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstagande i huvudfrågan. Det saknas sålunda skäl ompröva programmet som ju endast varit i kraft en kort tid.

De i detta avsnitt ovan behandlade tnotionsförslagen tar alla sikte på att minska räntebidragen. I partimotion 2010 (vpk) yrkande 5 hemställs däremot att de allmännyttiga bostadsföretagen t. v. undantas från årUg upplrappning av den garanterade räntan på bostadslån. Förslaget ingår som en del i det i

BoU 1983/84:23 31

samma motion förordade riktade stödet till allmännyttan.

Utskottet har inte funnit skäl biträda det i motion 2010 (vpk) yrkande 5 framlagda förslaget. Motionen avstyrks bl. a. med hänvisning till att ett riksdagens bifall till förslaget skulle innebära att principen om att åstadkomma en utjämning av kapitalkostnaderna över tiden skulle överges. Utskottet anser att riksdagen inte bör medverka till en sådan ordning.

4.10 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter rn. m.

Enligt bestämmelserna i 33 § 1962 års bostadslånekungörelse (1962:537) har staten ansvar för förluster som kan uppkomma i allmännyttiga bostadsföretag. Om vissa villkor är uppfyllda, skall staten i efterhand ersätta kommunen med 80 % av det belopp som kommunen lämnat för att täcka förvaltningsförluster i hus med lån enligt dessa bestämmelser.

Med hänvisning till att ersättningarna för förluster enligt ovan nätrinda bestämmelser ökat under senare år föreslås i budgetpropositionen att regeringen skall bemyndigas att avlösa statens ansvar enligt 1962 års bostadslånekungörelse och att, när sådan avlösning sker, ta i anspråk medel på anslaget till räntebidrag m. m. Enligt bostadsministern bör eftersträvas att i samband med bidragsgivningen till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter genom avtal med kommunen avlösa statens ansvar för nu berörda förluster.

I motion 1999 (c) yrkande 3 föreslås riksdagen besluta att ersättning för förvaltningsförluster enligt 33 § 1962 års bostadslånekungörelse upphör och att kostnaderna fortsättningsvis belastar bostadsföretagen eller deras ägare.

För de fastigheter som uppförts enligt bestämmelserna i 1962 års bostadslånekungörelse har staten i det enskilda låneärendet utfäst sig att under vissa förutsättningar lämna ersättning för uppkomna förvaltningsförluster. Detta ansvar kan inte staten ensidigt frånsäga sig. Statens ansvar kan därmed bara avlösas efter förhandlingar i det enskilda fallet. I budgetpropositionen har också föreslagits att regeringen skall bemyndigas att genomföra sådana förhandlingar. Utskottet tillstyrker regeringsförslaget i denna del.

Vad i motion 1999 (c) yrkande 3 föreslagits avstyrks av utskottet med hänvisning till vad som ovan anförts om statens ansvar ett ansvar som staten sålunda inte ensidigt kan frånträda.

I motion 1999 (c) yrkande 4 hävdas att några möjligheter att få återbetalning på hyresförlustlånen inte torde föreligga. Enligt motionärerna vore det därför rationellt att ta upp frågan om definitiv avskrivning och avveckling av hyresförlustlånen med kommunerna och berörda bostadsföretag. Regeringen föreslås därför ges i uppdrag att vidta åtgärder för att helt avveckla hyresförlustlånen.

Långivningen till hyresförluster upphörde i och med utgången av år 1980. Bestämmelserna om eftergift av hyresförlustlån gäller emellertid fortfarande. Detta betyder att den utestående lånestocken minskar i takt med att

BoU 1983/84:23 32

eftergift medges eller amortering sker. Hyresförlustlånen kominer sålunda på sikt att avvecklas. Ltskottet har mot bakgrund härav inte funnit anledning att såsom föreslås i motion 1999 (c) yrkande 4 i särskild ordning avveckla utestående hyresförlostlån. Motionen avstyrks med hänvisning till det anförda.

Ett återinförande av hyresförlustlånen till allmännyttiga bostadsföretag föreslås i partimotion 2010 (vpk) yrkande 4. Enligt motionärerna är det orimligt att resp. bostadsföretags hyresgäster eller resp. kommuner ensamma skall svara för förluster till följd av outhyrda lägenheter.

Sedan hyresförlustlångivningen upphört har flera åtgärder vidtagits för att söka minska antalet outhyrda lägenheter och därmed också hyresförlusterna. Riksdagen har bl. a. beslutat (CU 1982/83:8) om vissa stödåtgärder för bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter. Stödet innefattar dels särskilda låneregler för att underlätta att bostäderna skall kunna byggas om och utnyttjas för andra ändamål, dels ett direkt stöd till de värst drabbade företagen. Stödet syftar till att stimulera tillkomsten av ett aktivt arbete i företag och kommuner med hithörande frågor. En förutsättning för stöd är därför att konkreta åtgärder vidtas. Enligt utskottets mening torde ett stöd med denna "aktiva" utformning vara det effektivaste sättet att på sikt komma till rätta med problemen med outhyrda lägenheter och därigenom också minska hyresförlusterna. Ett återinförande av ett mera "passivt" stöd av den typ som hyresförlustlånen representerar är enligt utskottets mening därmed inte motiverat. Motion 2010 (vpk) yrkande 4 avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

Ramar och anslag avseende ätgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m. behandlas nedan (avsnitt 4.14.1 resp. 4.15.3). 1 samband härmed behandlar utskottet också den för anordnande av odlingslotter och koloniträdgårdar m.m. i proposition 145 bilaga2 föreslagna ramvidgningen.

4.11 Viss bostadsförbältringsverksamhet rn. m.

Med hänsyn till den höjning av folkpensionerna som har skett sedan inkomstgränserna för förbättringslån senast prövades förordas i budgetpropositionen att gränserna höjs från den 1 juli 1984. För ogifta föreslås gränsen höjd från 37000 kr. till 41000 kr. och för gifta från 56000 kr. till 62000 kr.

Utskottet tillstyrker regeringsförslaget i denna del.

Mot bakgrund av vad som i motion 1617 (s) anförts om allergikernas situation föreslås i motion 1984 (s) dels att bostadsanpassningsbidrag för inköp av inventarier skaW kunna utgå till allergiker, dels att s. k. bofakta skall redovisas även vid ombyggnad och upprustning. I motionen framhålls att bostadsanpassningsbidrag numera kan erhållas för allergisanering av själva bostaden, men att en förutsättning för att en sådan sanering skall få önskad effekt oftast är att betydande delar av inventarierna samtidigt byts ut.

BoU 1983/84:23 33

Bostadsanpassningsbidrag föreslås därför utgå även för utbyte av lösa inventarier. I anslutning härtill framhålls dessutom värdet av en ökad kunskap om bostaden som sådan och i denna ingående byggmaterial m.m. Enligt motionärerna bör bestämmelserna om bofakta i 52 § bostadsfinansieringsförordningen kunna tillämpas även vid ombyggnad och upprustning.

Värdet av att äldre och handikappade i ökad utsträckning kan bo kvar i sin bostad och i sin invanda miljö torde vara helt obestritt. Detta har också kommit till uttryck i en allmän strävan att öka kvarboendet i den egna bostaden och minska flyttningarna till olika institutioner. Dessutom görs ansträngningar för att personer som nu bor på institutioner skall kunna återgå till ett normalboende.

För att den eftersträvade utvecklingen mot ett boende som är anpassat också till de äldres och de handikappades behov skall fortgå fordras ett vidgat kunskaps- och erfarenhetsunderlag i hithörande frågor. Enligt vad som redovisats ovan (avsnitt 4.1) har också regeringen tillsatt en interdepartemental arbetsgrupp med särskild inriktning på äldre och handikappades boende. Gruppen skall bl. a. bedöma hur den pågående bostadsförnyelsen skall styras för att leda till bostadsförhållanden som ger äldre och handikappade m. fl. förutsättningar att leva ett aktivt och meningsfullt liv och som kan minska behovet av institutionsvård. Som en naturlig del i detta arbete förutsätter utskottet att också de allergihandikappades problem kommer att uppmärksammas.

Nu pågående utredningsarbete får enligt utskottets uppfattning förutsättas ge ytterligare kunskap om de i motionen behandlade frågorna. Det är rimligt att resultatet av utredningsarbetet avvaktas. Motion 1984 (s) avstyrks med hänvisning härtill.

4.12 Bidrag till förbättring av boendemiljön

1 motion 1981 (m) yrkande 1 föreslås en avveckling av stödet tiU förbättring av boendemiljön. Motionärerna hänvisar härvid till att huvudansvaret för att bostäderna med tillhörande tomtmark skall erbjuda en god boendemiljö åvilar fastighetsägarna. Vidare anförs att så länge som de bostäder som byggs motsvarar vad som efterfrågas och fastigheterna förvaltas i överensstämmelse med de boendes värderingar så är risken liten för att stödåtgärder skall behövas.

Vid sin behandling av en i det närmaste likalydande motion under föregående riksmöte (CU 1982/83:22 s. 34) anförde utskottet att boendemiljöstödet fyller en viktig uppgift när det gäller att på lång sikt åstadkomma sociala och fysiska förbättringar i boendemiljön. Denna utskottets uppfattning står fast. De skäl för att avveckla stödet som förts fram i motion 1981 (m) yrkande 1 har utskottet därmed inte funnit bärande. Motionsyrkandet avstyrks.

I motion 2001 (s) föreslås att möjlighet skall finnas att utnyttja miljöför-

3 Riksdagen 1983/84. 19 saml. Nr 23

BoU 1983/84:23 34

bättringslån för byggande av kolonistugor. Denna motioti behandlar utskottet nedan (avsnitt 4.14.1).

I motion 2003 (s) framhålls att erfarenheterna av miljöförbättringsbidragen är mycket goda och att de är effektiva eftersom de går till bostadsområden med eftersatt yttre miljö och med en skev social sammansättning bland de boende. Motionären pekar också på stödets värde för att skapa aktiviteter och öka de boendes delaktighet i förvaltningen av bostäderna. Beträffande fördelningsprinciperna för boendemiljöbidragen anför motionären att bidragen även i fortsättningen bör fördelas efter sociala kriterier samt att ett villkor härvid skall vara att en utvecklad boendeinflytandeverksamhet bedrivs i de aktuella områdena. Samtidigt uttalas att ramen för bidrag ytterligare borde förstärkas, dock utan att någon precisering av beloppet härför görs. Avslutningsvis hemställs att riksdagen som sin mening skall ge regeringen till känna vad som i motionen anförts om fördelningsprinciperna för miljöförbättringsbidragen samt om behovet av att ytterligare ekonomiska resurser avsätts för detta ändamål.

Enligt bestämmelserna i 3§ förordningen (1975:129) om bidrag av statsmedel till förbättring av boendemiljöer är en förutsättning för att bidrag skall kunna utgå bl. a. att åtgärden behövs på grund av de sociala förhållandena i området eller avser ett bostadsområde där det finns betydande svårigheter att få avsättning för lägenheterna. Vad i motion 2003 (s) anförts om fördelningsprinciperna för boendemiljöbidragen innebär i sak en anslutning till de huvudprinciper som nu gäller för fördelningen av bidragen. Vad i motionen föreslagits är därmed tillgodosett genom nu gällande regler. Motionen avstyrks i denna del. Nedan (avsnitt 4.14.2) behandlar utskottet vad i motionen föreslagits om vidgning av ramen för boendemiljöbidragen.

I de fall ansökan om boendemiljöbidrag ingavs till kommunens förmedlingsorgan efter den 9 november 1982 men senast den 30 juni 1983 kunde boendemiljöbidrag enligt dens. k. undantagsregeln utgå. Denna regel innebar i korthet att bidrag avseende hyreshus kunde utgå också till andra områden än de med sociala problem eller uthyrningssvårigheter.

Den ovan redovisade s. k. undantagsregeln föreslås i partimotion 2012 (vpk) yrkande 1 återinförd och permanentad fr.o.m. den 1 juli 1984. I sin motivering härför pekar motionärerna på förslagets positiva effekter på boendemiljö, boendeinflytande och sysselsättning.

Enligt utskottets uppfattning bör boendemiljöbidragen även fortsättningsvis utgå i huvudsak enligt nu gällande regler. Utskottet kan därmed inte ställa sig bakom förslaget i motion 2012 (vpk) yrkande 1. Motionsyrkandet avstyrks.

Frågan om ramar, i vad den inte behandlats ovan, och anslag avseende boendemiljöbidrag behandlas nedan (avsnitt 4.14.2 resp. 4.15.4).

BoU 1983/84:23 35

4.13 Markförvärvs- och tomträttslån

Enligt förslaget i partimotion 1350 (vpk) bör markförvärvs- och tomträttslån återinföras och då med förbättrade villkor i förhållande till vad som gällde för dessa låneformer innan de avvecklades.

Utskottet har inte funnit bärande skäl för ett återinförande av markförvärvs- och tomträttslångivningen. För dessa ändamål uppkommande kreditbehov bör enligt utskottets mening liksom hittills kunna tillgodoses på kreditmarknaden. Motion 1350 (vpk) avstyrks.

4.14 Ramar rn. m.

4.14.1 Ram för åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m.

Den i budgetpropositionen föreslagna ramen för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m. om 65 milj. kr. för budgetåret 1984/85 föreslås i proposition 145 bilaga 2 vidgad med 10 milj. kr. till 75 milj. kr. Enligt bostadsministern skall denna ramvidgning göra det möjligt att genom särskilda bidrag försöksvis stödja tillkomsten av odlingslotter och koloniträdgårdar m.m. för att därigenom förbättra de sociala kontakterna mellan de boende. I första hand skall dessa bidrag avse flerbostadshusområden som på grund av sociala, miljömässiga och andra förhållanden har ett stort antal outhyrda lägenheter.

Enligt förslaget i proposition 145 bör det statliga bidraget i normalfallet uppgå till 40 % av utgifterna för markarbeten i form av vägar och ledningar m.m. samt för vissa gemensamhetsanläggningar såsom'sophus, förråd, toaletter, behövliga föreningslokaler m. m. En förutsättning för bidrag anges vidare vara att kommunen bidrar med minst lika stort belopp.

I den under allmänna motionstiden väckta motionen 1999 (c) yrkande 6 yrkas avslag på förslaget i budgetpropositionen om en ram om 65 milj. kr. för stödverksamheten under nästa budgetår. Motionärerna motiverar sitt förslag med att de tidigare avstyrkt att bidrag utgår för verksamheten.

I de med anledning av proposition 145 väckta motionerna 2721 (m) yrkande 5, 2730 (c) och 2734 (fp) yrkande 5 yrkas avslag på regeringsförslaget om ramvidgning. I samtliga tre motioner anförs att det är viktigt att odlingslotter och koloniträdgårdar finns i bostadsområdena men att medel för verksamheten inte bör beräknas i den ordning som föreslagits i propositionen. I motion 2730 (c) anförs att ett eventuellt behov av ökade statliga medel får belasta anslaget avseende miljöförbättrande åtgärder i bostadsområdena.

I den med anledning av proposition 145 väckta motionen 2722 (vpk) yrkande 1 föreslås att stödet utvidgas till att omfatta även andra flerfamiljshusområden än de med ett stort antal outhyrda lägenheter samt att för stödet inte skall förutsättas ett kommunalt stöd av minst samma omfattning som det

BoU 1983/84:23 36

statliga. En ramvidgning med 15 milj. kr. utöver förslaget i proposition 145 begärs i motionens yrkande 2 och då med hänvisning till vad i motionens yrkande 1 föreslagits om vidgning av ändamålsbestämmelsen.

Vad först rör frågan om ramen för bidrag till åtgärder for områden med stor andel outhyrda lågenheter såvitt denna fråga behandlas i budgetpropositionen finns anledning erinra om att den hittillsvarande verksamheten inneburit att betydande aktiviteter kommit i gång i företagen för att komma till rätta med problemen med outhyrda lägenheter. Det finns goda motiv att hävda att den verksamheten bör fortsätta. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1999 (c) yrkande 6.

Inte heller kan utskottet tillstyrka motionerna 2721 (m) yrkande 5 och 2734 (fp) yrkandes om att bidrag inte skulle kunna lämnas till bostadsföretag för anordnande av odlingslotter och koloniträdgårdar. Enligt utskottets uppfattning är det värdefullt att stöd till koloniträdgårdar m. m. kan ges för tillkomsten av sådana områden. Odlingslotter och koloniträdgårdar är inte sällan ett värdefullt komplement till vissa bostadsområden. Vad i motion 2730 (c) anförts om att medel för verksamheten bör anvisas under anslaget till boendemiljöbidrag bör inte bifallas av riksdagen.

Utskottet har då närmast att ta ställning till storleken och inriktningen av bidragsgivningen. Rn\igtregeringsförs\agenbör ramen för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter bestämmas till 75 milj .kr. medan i motion 2722 (vpk) yrkande 2 förordas att ramen bestäms till 90 milj. kr. Detta motionärernas förslag framförs som en konsekvens av förslag i yrkande 1 i samma motion. I detta yrkande anförs bl. a. att stöd bör kunna utgå även i andra fleifamiljshusområden än de med stort antal outhyrda lägenheter samt att krav på kommunalt stöd inte ställs. Åven om skäl kan finnas att öka ramen utöver regeringens förslag finner utskottet bl. a. av statsfinansiella skäl det inte lämpligt att förorda en sådan ökning som föreslås i motion 2722 (vpk) yrkandena 1 och 2. Inte heller vad i övrigt i motionen föreslagits bör vinna riksdagens bifall.

Utskottet behandlar i detta sammanhang vad i motion 2001 (s) föreslagits om att möjlighet skall finnas att utnyttja miljöförbättringslån för byggande av kolonistugor. Enligt motionärerna kan ett sätt att göra ett bostadsområde mera attraktivt och samtidigt ge de boende en meningsfull fritid vara att bygga kolonistugor med en liten bit mark för odling. En förutsättning anges härvid vara att koloniområdet ligger nära bostadsområdet och att hyran blir mycket låg.

Vad i motionen föreslagits får i inte ringa grad anses tillgodosett genom förslaget i proposition 145. Motionen avstyrks med hänvisning härtill.

4.14.2 Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön

Ramen för bidrag till förbättring av boendemiljön för 1984/85 föreslås i budgetpropositionen fastställd till 60 milj. kr. och preliminärt till samma belopp för 1985/86.

BoU 1983/84:23 37

Som en del av förslaget i motion 1981 (m) om en avveckling av boendemiljöstödet hemställs i motionens yrkande 2 att riksdagen skall avslå regeringens förslag om beslutsramar för detta ändamål.

Åven i motion 2003 (s) har tagits upp frågan om vidgning av ramen, i denna motion utan koppling till den s. k. undantagsregeln.

Med hänvisning bl. a. till vad som i motion 2012 (vpk) föreslagits om ett återinförande och en permanentning av den s. k. undantagsregeln hemställs i motionens yrkande 2 att ramen för beslut om boendemiljöbidrag för såväl 1984/85 som 1985/86 skall vidgas till 200 milj. kr.

Förslaget i motion 2113 (fp) yrkande 6 torde såvitt nu är i fråga syfta till ett riksdagens beslut om att den i budgetpropositionen förordade ramen för boendemiljöbidrag för budgetåret 1984/85 inte skall vidgas.

Utskottet har ovan i sak avstyrkt motionerna 1981 (m), 2003 (s) och 2012 (vpk) om principerna avseende fördelningen av bidragen och därvid bl. a. konstaterat att nu gällande principer uttryckligen vunnit stöd i motion 2003 (s).

Utskottet är inte berett förorda att den nu gällande ordningen överges eller att bidragsgivningen helt upphör. Motionerna 1981 (m) och 2012 (vpk) avstyrks med hänvisning härtill såvitt avser ramar för boendemiljöbidragen. Regeringsförslaget tillstyrks.

Beräffande ramen för boendemiljöbidrag vill utskottet med anledning av vad i regeringsprotokollet och i motion 2003 (s) förordats ytterligare anföra följande. Vid sin behandling av ett bostadsförbättringsprogram hösten 1983 anförde utskottet (BoU 1983/84:11) med anledning av motioner (c), (vpk) att det kunde finnas anledning för riksdagen medverka till att möjligheter gavs till en vidgning av ramen för boendemiljöbidrag om det behövs av sysselsättningsskäl, t. ex. enligt den modell som sedan flera år tillämpats avseende stöd till allmänna samhngslokaler. Vad utskottet då anförde gav riksdagen som sin mening regeringen till känna.

Utskottet finner, bl. a. mot bakgrund av dokumenterade behov, anledning att återigen aktualisera frågan om konstruktion m. m. av ramen. I detta sammanhang kan nämnas att Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, SABO, i skrivelse till regeringen den 9 februari 1984 tagit upp frågan och därvid konstaterat att länsbostadsnämnderna har ansökningar om bidrag till boendemiljöförbättringar på tillsammans ca 100 milj. kr. vilka inte kunnat bli föremål för beslut. I skrivelsen anförs att ramen bör vidgas väsentligt inte minst därför att en ramvidgning skulle innebära en väsentlig sysselsättningsökning.

Enhgt utskottets uppfattning bör riksdagen upprepa det förslag som framfördes i det ovan nämnda betänkandet om att regeringen bör överväga att beträffande boendemiljöramen införa en ordning med sysselsättningsbe-myndigande enligt vad nu gäller beträffande allmänna samlingslokaler. Utskottet utgår från att regeringen - om så befinns lämpligt - senare under våren 1984 lämnar riksdagen ett förslag i enlighet med vad nu anförts. Vad

BoU 1983/84:23 40

4.15.5 Anslag i övrigt

Vad i regeringsprotokollet anförts avseende anslag i övrigt tillstyrker utskottet.

4.16 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande flergenerationsboende att riksdagen avslår motion 1983/84:800,

2. beträffande socialt inriktat boende att riksdagen avslår motion 1983/84:2009 yrkandena 1 och 3,

3. beträffande reformerat statsbidragssystem för de äldres boende att riksdagen avslår motion 1983/84:2077,

4. beträffande räntelån och reallån att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2072 yrkande 5 och 2113 yrkande 12 såvitt nu är i fiåga.

5. beträffande förtida inlösen av mindre bostadslån att riksdagen avslår motion 1983/84:2072 yrkande 2,

6. beträffande förbättrad kostnadskontroll vid bostadslångivningen att riksdagen godkänner vad i budgetpropositionen förordats,

7. beträffande minskad detaljreglering i bostadsfinansieringsförordningen att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2072 yrkande 3 och 2113 yrkande 11, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

8. beträffande statliga län vid köp av äldre egnahem att riksdagen avslår motion 1983/84:367,

9. beträffande enhetlig lånegräns att riksdagen avslår motionerna 1983/84:923 yrkande 10 och 1978 yrkande 2,

10. beträffande markvillkoret att riksdagen avslår motion 1983/84:923 yrkande 14 såvitt nu är i fråga,

11. beträffande konkurrensvillkoret att riksdagen avslår motion 1983/ 84:923 yrkande 14 såvitt nu är i fråga,

12. beträffande statliga lån vid övergång från hyresrätt liU bostadsrätt att riksdagen avslår motion 1983/84: 2035 yrkande 3,

13. beträffande den produktionskostnadsanpassade belåningen att riksdagen avslår motion 1983/84:2035 yrkande 5,

14. beträffande åtgärder mot exekutiva försäljningar av småhus att riksdagen avslår motion 1983/84:1971,

15. beträffande ränte- och amorteringsfria lån till allmännytian att riksdagen avslår motion 1983/84:2010 yrkande 3,

16. beträffande kommunala bidrag tiU allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen avslår motion 1983/84:2035 yrkande 4,

17. beträffande avveckling av hyresförlustgarantier och hyresrabatter att riksdagen avslår motion 1983/84:1999 yrkande 2,

18. beträffande avveckling av bostadsförbättringsprogrammet att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2035 yrkande 6, 2113 yrkande 2

BoU 1983/84:23 41

såvitt nu är i fråga samt yrkande 7,

19. beträffande utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet att riksdagen avslår motion 1983/84:922,

20. beträffande särskild konsolideringsfond att riksdagen avslår motion 1983/84:2010 yrkande 2,

21. beträffande bostadslån vid ombyggnad av handikappanpassad
lägenhet att riksdagen avslår motion 1983/84:2403,

22. beträffande eti kommunalt ROT-program även efter år 1984 att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2010 yrkande 1 och 2419, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

23. beträffande//>za«5/en>igen av ett kommunalt ROT-program efter år 1984 att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2010 yrkande 1 och 2419, båda motionerna såvitt nu är i fråga,

24. beträffande finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning m. m. att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2416 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

25. beträffande omfattningen av statens stöd tUl konstnärlig utsmyckning m. m. att riksdagen avslår motion 1983/84:718,

26. beträffande ny ti system för räntebidrag att riksdagen avslår motion 1983/84:923 yrkande 8,

27. beträffande vissa kompensatoriska åtgärder att riksdagen avslår motion 1983/84:923 yrkande 9,

28. beträffande avveckling av räntebidraget till underhållslån att riksdagen avslår motion 1983/84:1999 yrkande 5,

29. beträffande årlig upplrappning av den garanterade räntan att riksdagen avslår motion 1983/84:2010 yrkande 5,

30. beträffande statens ansvar enligt 1962 års bostadslånekungörelse att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:1999 yrkande 3 godkänner vad i budgetpropositionen förordats,

31. beträffande avveckling av hyresförlustlånen att riksdagen avslår motion 1983,/84:1999 yrkande 4,

32. beträffande återinförande av hyresförlustlånen att riksdagen avslår motion 1983/84:2010 yrkande 4,

33. beträffande inkomstgränserna för förbättringslån att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i budgetpropositionen förordats,

34. beträffande bostadsanpassningsbidrag för inköp av inventarier m. m. att riksdagen avslår motion 1983/84:1984,

35. beträffande avveckling av stödet tiU förbättring av boendemiljön att riksdagen avslår motion 1983/84:1981 yrkande 1,

36. beträffande fördelningsprinciperna för boendemiljöbidragen m. m. att riksdagen avslår motion 1983/84:2003 såvitt nu är i fråga,

37. beträffande boendemiljöbidrag enligt den s. k. undantagsregeln att

BoU 1983/84:23 42

riksdagen avslår motion 1983/84:2012 yrkande 1,

38. beträffande markförvärvs- och tomträttslån att riksdagen avslår motion 1983/84:1350,

39. beträffande bidrag till åtgärder i områden med outhyrda lägenheter att riksdagen avslår motion 1983/84:1999 yrkande 6 såvitt nu är i fråga,

40. beträffande ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen och i proposition 1983/84:145 bil. 2 föreslagits och med avslag på motionerna 1983/84:2721 yrkande 5, 2722 yrkandena 1 och 2, 2730 och 2734 yrkande 5 medger att bidrag för budgetåret 1984/85 beviljas inom en ram av 75000000 kr.,

41. beträffande miljöförbättringslån för byggande av kolonistugor att riksdagen avslår motion 1983/84:2001,

42. beträffande ram för bidrag till förbättring av boendemiljön att riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits och med avslag på motionerna 1983/84:1981 yrkande 2 och 2012, yrkande 2 medger att beslut om bidrag får meddelas intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1984/85 och preliminärt intill ett belopp av 60000000 kr. under budgetåret 1985/86,

43. beträffande vidgning av ramen för boendemiljöbidrag att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2003 såvitt nu är i fråga och med avslag på motion 1983/84:2113 yrkande 6 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

44. beträffande ramar i övrigt att riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits

a) bemyndigar regeringen att vidga ramen för särskilda lokallån om det behövs av sysselsättningsskäl,

b) medger att ramen för de antikvariska myndigheternas tillstyrkanden av sådana ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse som bör komma i fråga för förhöjt låneunderlag bestäms till 60000000 kr. för år 1984 och preliminärt till samma belopp för år 1985,

c) medger att den under b) angivna ramen får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

d) medger att räntefria förbättringslån beviljas utan rambegräns
ning,

45. beträffande anslag tiU lån tUl bostadsbyggande att riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits och med avslag på motion 1983/84:1978 yrkande 1 till Lån tiU bostadsbyggande för budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 8360000000 kr.,

46. beträffande anslag till räntebidrag m.m. att riksdagen med bifall till vad i budgetpropositionen föreslagits och med avslag på motioner-

BoU 1983/84:23 45

inriktat på tekniska åtgärder som i och för sig är nödvändiga. För att programmet skall leda till en i vid mening social bostadsförnyelse måste det emellertid, i enlighet med vad vänsterpartiet kommunisterna förordar i sin partimotion 2009, kompletteras med åtgärder som utgår från vardagslivets villkor.

Människors levnadsvillkor i vår tid har förändrats på ett mycket påtagligt sätt. Hushållen har minskat i storlek och det sociala kontaktnätet har härigenom inte sällan blivit mindre. Det förhållandet att människor i ökad utsträckning lever ensamma eller i par innebär att en rad mänskliga behov inte längre kan tillgodoses inom hushållet. Kontakten med andra människor i bostadsområdet och i arbetet blir därmed allt viktigare. Inte minst riskerar pensionärshushållen en social isolering som har sin grund i bostädernas och bostadsområdenas utformning. Åven barnfamiljerna är i detta avseende i ett särskilt utsatt läge.

De hittillsvarande planeringsmodellerna som utgått från arbetslivets och näringslivets behov måste därför ersättas av nya modeller som sätter vardagslivets villkor i centrum. Planeringens effekter på vardagslivet får inte längre betraktas som ett privat problem, som var och en skall lösa själv. I stället måste former utvecklas så att människor gemensamt skall kunna ta ansvar för olika uppgifter. Ett viktigt steg i denna utveckling är att verka för ett socialt inriktat boende.

I ett samhälle som alltmer utmärks av privatisering och individualism måste det gemensamma r det kollektiva - utgöra en motvikt. Ett led i dessa strävanden är att utveckla alternativa boendeformer. Olika typer av kollektivt boende måste därför stödjas och stimuleras. Detta gäller inom såväl nyproduktionen som det befintliga bostadsbeståndet. Som en utgångspunkt för detta arbete bör bl. a. kommunerna inom ramen för de kommunala bostadsförsörjningsprogrammen redovisa planer på experiment med socialt boende.

Den sociala bostadsförnyelsen måste dessutom innefatta åtgärder som stärker samverkan i boendet. Det gäller bl. a. gemensamhetslokaler och andra gemensamma anläggningar som de boende har ett eget ansvar för och boendeinflytande på alla nivåer.

Ett genomförande av de ovan angivna åtgärderna för att åstadkomma ett nytt socialt inriktat boende fordrar insatser från samhället. Dessa insatser måste bl. a. innefatta redovisning av förebilder och exempel som kan ge inspiration till utveckling av det egna boendet och satsning på experiment med nya boendeformer vid både ny- och ombyggnad.

Vad utskottet ovan med anledning av motion 2009 (vpk) yrkandena 1 och 3 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande socialt inriktat boende att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2009 yrkandena 1 och 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:23 47

4 Räntelån och reallån

Kjell A. Mattsson och Agne Hansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar "Frågan om" och på s. 20 slutar "i fråga" bort lyda:

Som framförs i motion 2072 (c) finns flera skäl att vidta ändringar i det nuvarande bostadsfinansieringssystemet. Det är sålunda nödvändigt att minska de generella subventionerna till bostadssektorn och att skapa ett finansieringssystem så utformat att de verkliga kapitalkostnaderna lättare än f. n. kan beräknas av låntagarna. Nuvarande räntebidragssystem ger intryck av låga kapitalkostnader under de första åren.

Enligt utskottets uppfattning bör finansieringssystemet utformas så att den som bygger en bostadsfastighet skall räkna med de verkliga kostnaderna på kapitalsidan. Det är emellertid nödvändigt att omfördela kapitalkostnaderna över tiden eftersom boendekostnaderna i nyproduktionen annars skulle bli för höga. En omfördelning kan ske genom s. k. räntelån. Villkoren för dessa lån bör utformas så att lån utgår för att täcka skillnaden mellan en garanterad ränta och bostadslåneräntan. Ränta beräknas inte på räntelånen. När räntelånet amorteras skall amorteringarna behandlas som ränta vid inkomstbeskattningen. Ett räntelånesystem kan förses med garanti om högsta ränta.

Systemet med räntelån bör införas med full verkan för nya lån fr. o. m. år 1985. För lån beviljade dessförinnan måste övergångsbestämmelser utformas. Utskottet förordar att vad i motion 2072 (c) anförts om räntelån ytterligare övervägs av regeringen så skyndsamt att den nya ordningen kan träda i kraft vid årsskiftet 1984-1985.

Utskottet förordar att de generella subventionerna inom bostadssektorn minskar med 1500 milj. kr. per helår. Detta kan ske genom införande av det ovan sammanfattningsvis beskrivna systemet med räntelån och genom en snabbare avveckling av vissa lån m. m. enligt tidigare bostadsfinansieringsförordningar.

Vad utskottet nu anfört om överväganden om ett räntelånesystem bör riksdagen med bifall till motion 2072 (c) yrkande 5 som sin mening ge regeringen till känna. Regeringen bör under hösten 1984 lämna riksdagen ett förslag i ärendet. Vad i motion 2113 (fp) yrkande 12 föreslagits om införande av reallån tar också sikte på behovet att minska subventionerna inom finansieringssystemet. Överväganden om ett realt beskattningssystem m.m. har gjorts av en offentlig utredning vars slutresultat publicerades år 1982. Det finns inte anledning att nu begära att denna fråga utreds på nytt. Räntelån är till sin effekt av samma karaktär som reallånen enligt förslaget i folkpartiets partimotion 2113. Vad i denna motion förordats tillgodoses genom bifall till motion 2072 (c) yrkande 5.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande räntelån och reallån att riksdagen med anledning av

BoU 1983/84:23 49

förändringar av bostadsfinansieringsförfattningarna. Dessa förändringar bör innebära att det blir möjligt att minska detaljeringsgraden i bostadslåneförfattningarna. Det är också möjligt att avvara en del avde normer som styr bostadsbyggandet och som inte sällan medför ökade kostnader. Genomförda och pågående projekt med s. k. "normfritt" byggande visar att det är möjligt att pressa byggkostnaderna i inte ringa omfattning.

Riksdagen bör med anslutning till motionerna 2072 (c) och 2113 (fp) som sin mening ge regeringen till känna vad nu anförts om minskad detaljreglering i bostadsfinansieringssystemet och om översyn av regelsystemet i övrigt på bostadsområdet.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande minskad detaljreglering i bostadsfinansieringsförordningen att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2072 yrkande 3 och 2113 yrkande 11, båda motionerna såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7 Enhetlig lånegräns

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar "Motionsyrkandena avstyrks" och slutar "bostadskommitténs arbete" bort lyda:

En utgångspunkt för bostadspolitiken bör enligt utskottets mening vara att den enskilde fritt skall kunna välja bostad och upplåtelseform. En förutsättning härför är bl. a. neutrala låne- och skatteregler. I dag råder inte denna neutralitet. Därmed saknas också förutsättningar för en marknad med konkurrens på lika villkor. Inte minst gäller detta för bostäder med hyresrätt.

För många människor är hyresformen den mest attraktiva. För dessa boende är valfriheten bestämd av konkurrensen mellan fastighetsägarna. Utan konkurrens är ingen fastighetsägare tvingad att ta hänsyn till hyresgästernas önskemål. Om en producent har monopol på en vara eller nyttighet har konsumenterna därmed inga alternativ att välja mellan.

Bristande konkurrensförutsättningar har medfört att enskild förvaltning i nyproduktion praktiskt taget omöjliggjorts. Enskilda företag erhåller endast 92-procentigt räntebidrag medan kommunala bostadsföretag erhåller såväl lOO-procentiga lån som räntebidrag. Detta betyder att månadshyran i den enskilt ägda fastigheten blir väsentligt högre. Åven om hyresgästen skulle vara villig att betala denna högre hyra, medges inte en sådan hyresdifferens inom bruksvärdesystemets ram.

En helt grundläggande förutsättning för att uppnå en bostadsmarknad i balans är att de statliga lånevillkoren utformas så att de leder till konkurrensneutralitet i fråga om kapitalkostnaderna. En enhethg lånegräns om 95 % i enlighet med vad som föreslås i motionerna 923 (m) yrkande 10 samt 1978 4 Riksdagen 1983/84. 19 samt. Nr 23

BoU 1983/84:23 51

granskning av förslaget om att avskaffa markvillkoret i sin helhet. Nedan tas dock upp frågan om markvillkoret i saneringsområden.

Redan i samband med att riksdagen vid föregående riksmöte förelades förslag om ett återinförande av markvillkoret i saneringsområden restes invändningar häremot bl. a. i motioner (c) och (fp). Mot bakgrund härav bör enligt utskottets mening markvillkoret i saneringsområden tas bort. Samhällets inflytande över bostadsbyggandet är redan mycket starkt också utan markvillkoret i denna del. I stället bör alla möjligheter att förenkla regelsystemet tas till vara.

Vad utskottet med anledning av motion 923 (m) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande markvillkoret att riksdagen med anledning av motion
1983/84:923 yrkande 14 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

10 Konkurrensvillkoret

Rolf Dahlberg, Knut Bilhng, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 22 som börjar "Inte heller" och slutar "denna del" bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till ett motionsförslag (m) om avskaffande av markvillkoret. Vad som härvid anförts bl. a. om effekterna i form av ett starkt försämrat enskilt byggande och en fördyrad byggnadsproduktion äger giltighet även i vad avser konkurrensvillkoret. För att öka flexibiliteten och förbättra produktutvecklingen inom byggsektorn bör därför även konkurrensvillkoret avskaffas fr.o.m. den 1 juli 1984 i enlighet med förslaget i motion 923 (m) yrkande 14 såvitt nu är i fråga. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande konkurrensvillkoret att riksdagen med bifall till motion
1983/84:923 yrkande 14 såvitt nu är i fråga som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

11 Den produktionskostnadsanpassade belåningen

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 22 börjar "Också i" och på s. 23 slutar "utvidgad kostnadskontroll" bort lyda: Den statliga bostadslångivningen måste, i enlighet med vad som anförts i

BoU 1983/84:23 52

moderata samlingspartiets partimotion 923, stimulera till rationellt byggande och återhållsamhet med kostnaderna. Den produktionskostnadsanpassade belåningen - som innebär att låne- och räntebidragsgivningen bygger på den faktiska byggkostnaden i stället för på ett schablonsystem - leder till ett sämre kostnadsmedvetande hos den byggande. Systemet har härigenom resulterat i ökade kostnader. Det nuvarande systemet med produktionskostnadsanpassad belåning bör enligt utskottets mening därför avskaffas. Härigenom stimuleras byggherien till en effektivare produktion och ett ökat kostnadsmedvetande. Samtidigt innebär förslaget minskade statsutgifter.

Vad utskottet med anledning av förslaget i motion 2035 (m) yrkande 5 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande den produktionskostnadsanpassade belåningen att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2035 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12 Ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar "Utskottet har" och slutar "yrkande 3 avstyrks" bort lyda:

De allmännyttiga bostadsföretagen fyller en allt viktigare uppgift i kommunernas bostadsförsörjning och de utgör ett helt omistligt inslag i en sociah inriktad bostadspolitik. Vänsterpartiet kommunisterna har mot bakgrund härav i sin partimotion 2010 lagt fram en rad förslag som syftar till att stärka de allmännyttiga bostadsföretagens ställning och samtidigt sänka boendekostnaderna för alla hyresgäster.

Ett ökat statligt stöd till de allmännyttiga bostadsföretagen är den enda realistiska vägen att snabbt åstadkomma ett stopp för hyreshöjningar och skapa ökad rättvisa på bostadsmarknaden. Ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan kan stoppa hyresökningar i såväl nybyggda som äldre lägenheter. Genom bruksvärdebestämmelserna i hyreslagen medför de föreslagna lånen lägre hyror även för boende hos privata hyresvärdar. Härigenom hindras också privata hyresvärdar att göra ökade vinster på hyresgästernas bekostnad.'

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet vad i motion 2010 (vpk) yrkande 3 föreslagits.

dels utskottet under 15 bort hemställa

15. beträffande ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2010 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

BoU 1983/84:23 53

13 Kommunala bidrag till allmännyttiga bostadsföretag

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar "Dagens bostadsmarknad" och slutar "motion 2035 (m) yrkande 4" bort lyda:

Förutom den ökning av det direkta statliga stödet till bostadssektorn som den nuvarande riksdagsmajoriteten beslutat har kommunerna i många fall lämnat sina allmännyttiga bostadsföretag stöd med betydande belopp. Åven om det kan vara svårt att få en mera exakt uppfattning om stödets omfattning vill utskottet erinra om att de allmännyttiga bostadsföretagens organisation SABO år 1983 ansett att de allmännyttiga bostadsföretagen fått 271 milj. kr. från kommunerna. Det är inte ovanligt att vissa allmännyttiga bostadsföretag får mycket stora kommunala subventioner.

Eftersom allmännyttan är hyresledande och emedan vissa av dessa företag är beroende av kommunala bidrag försvåras privata bostadsföretags konkurrensläge. Det finns sålunda flera goda skål för riksdagen att uttala att kommun inte bör ge ekonomiska bidrag till allmännyttiga bostadsföretag.

Med det anförda tillstyrker utskottet motion 2035 (m) yrkande 4.

dels utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande kommunala bidrag till allmännyttiga bostadsföretag att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2035 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

14 Avveckling av hyresförlustgarantier och hyresrabatter

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar "De tillfälliga" och slutar "yrkande 2 avstyrks" bort lyda:

Redan i samband med införandet av de tillfälliga stimulansåtgärderna i form av hyresrabatter och hyresförlustgarantier restes invändningar häremot i motioner (m), (c) och (fp). Den härvid intagna ståndpunkten att eventuella stimulansåtgärder avseende bostadsbyggandet bör ges en inriktning som innebär att produktionen kommer att avse bostäder som verkligen efterfrågas står fast. Sedan stimulansåtgärderna infördes har också antalet outhyrda lägenheter ökat. Vad i motion 1999 (c) anförts om en avveckling av hyresrabatter och hyresförlustgarantier har utskottet mot bakgrund av det ovan anförda funnit bärande. De nu aktuella tillfälliga stimulansåtgärderna bör därför snarast avvecklas.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

BoU 1983/84:23 54

dels utskottet under ,17 bort hemställa

17. beträffande avveckling av hyresförlustgarantier och hyresrabatter
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1999 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15 Avveckling av bostadsförbättringsprogrammet

Rolf Dahlberg (m), Knut BiUing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar "Utskottet är" och slutar "nu anförts" bort lyda:

Riksdagen behandlade hösten 1983 (BoU 1983/84:11) ett regeringsförslag om ett bostadsförbättringsprogram. I samband härmed behandlades partimotioner (m), (fp) om avslag på regeringens förslag. Utskottet konstaterar att vad i dessa motioner anförts som motiv för avslag på programmet fortfarande äger giltighet och att dessa motiv snarast vunnit i styrka under den korta tid programmet varit i kraft.

Det finns sålunda all anledning anta att sysselsättningseffekterna av programmet blir väsentligt lägre än vad regeringen förmodade eller helt uteblir. Vidare är finansieringsbestämmelserna som är en förutsättning för programmet i många fall så otillfredsställande att det finns skäl hävda att de inte utgör ett incitament för den av regeringen önskade bostadsförbättrings-, verksamheten.

Vidare vill utskottet erinra om vad i reservationer (m), (fp) till det ovan nämnda betänkandet anfördes om att en bostadsproduktion grundad på fri konkurrens på Uka villkor är en förutsättning för en sund och effektiv bostadsmarknad samt att ytterligare planering och reglering inte är den väg som bör väljas för att nå en ökad reparations- och ombyggnadsverksamhet av våra bostäder.

Ytterligare motiv för att avveckla bostadsförbättringsprogrammet finns i reservationerna 2 (m) och 4 (fp) till utskottets betänkande BoU 1983/84:11. Utskottet hänvisar till vad i dessa reservationer anförts.

Bostadsförbättringsprogrammet bör sålunda avvecklas vid halvårsskiftet 1984. Vad i motionerna 2035 (m) och 2113 (fp) anförts bör därför riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Vad i motion 922 (vpk) föreslagits om utvidgning av programmet avstyrks.

dels utskottet under 18 bort hemställa

18. beträffande avveckling av bostadsförbättringsprogrammet att
riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2035 yrkande 6
och 2113 yrkande 2 såvitt nu är i fråga samt yrkande 7 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

BoU 1983/84:23 55

16 Utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar "Inte heller" och slutar "Motionen avstyrks" bort lyda:

Det finns anledning att utvidga bostadsförbättringsprogrammet till att omfatta även upprustning av boendemiljön och byggande av gemensamhetslokaler. Att även dessa delar bör ingå i programmet får ses som en följd av den brist på planering i samband med förverkligandet av miljöprogrammet. Detta program byggdes nämligen upp utan att större hänsyn togs till det behov av samverkan mellan människor som ofta är en förutsättning för ett fungerande bostadsområde.

Det finns därför grundad anledning för riksdagen att medverka till att åtgärder vidtas som gör det möjligt att förbättra miljön i våra bostadsområden, bl. a. genom byggandet av flera gemensamhetslokaler.

Genom att miljöförbättrande åtgärder vidtas kommer inte minst många flerbostadsområden att tillföras kvaliteter sorn gör det möjligt att ta tillvara och utveckla det positiva hos dessa områden. Enligt utskottets uppfattning är det lämpligt att utvidga bostadsförbättringsprogrammet i enlighet med vad nu anförts. Detta innebär en anslutning till vad i motion 922 (vpk) föreslagits.

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet att riksdagen med anledning av motion 1983/84:922 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17 Utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet (motiveringen till
mom. 19)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser - under förutsättning av bifall till reservation 15 - att den del av utskottets betänkande på s. 25 som börjar "Inte heller" och slutar "Motionen avstyrks" bort lyda:

Utskottet har ovan givit sin anslutning till vad i motionerna 2035 (m) och 2113 (fp) föreslagits om att bostadsförbättringsprogrammet bör avvecklas.

Mot denna bakgrund saknas skäl tillstyrka motion 922 (vpk) om en utvidgning av programmet.

18 Särskild konsolideringsfond

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 26 som börjar "Kravet på" och slutar "yrkande 2 avstyrks" bort lyda:

Kravet på avsättning till konsolideringsfond som förutsättning för räntebidrag till underhållslån är enligt utskottets uppfattning oriktigt och

BoU 1983/84:23 57

20 Ett kommunalt ROT-program även efter år 1984 (motiveringen till
mom. 22)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att den del av utskottets betänkande på s. 27 som börjar "Det finns" och slutar "i fråga" bort lyda:

Skäl saknas för riksdagen att i nu förevarande sammanhang ta ställning till vad i motioner (s) och (vpk) föreslagits om ett s. k. ROT-program för kommunerna även efter år 1984.

Motionerna 2010 (vpk) yrkande 1 och 2419 (s) avstyrks såvitt nu är i fråga med hänvisning till vad som anförts.

21 Finansieringen av ett kommunalt ROT-program efter år 1984

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar "Vad rör" och på s. 28 slutar "det anförda" bort lyda:

Det finns i dag ett eftersatt underhåll i ett stort antal offenfiiga byggnader. Det gäller bl. a. skolor, sjukhus, bibliotek, barnstugor, idrottsanläggningar, förvaltningsbyggnader, vatten- avloppsnäten, broar, gator och vägar. Detta underhåll representerar en stor och viktig sysselsättningspotential som måste tas i anspråk så snart som möjligt. Detta kan enligt utskottets mening bara ske om staten tar ett betydande finansiellt ansvar härför. Det är varken rimligt eller möjligt att begära att kommunerna ensamma skall svara för finansieringen. En statlig finansiering är enligt utskottets mening dessutom en förutsättning för att insatserna skall få en kontinuitet och varaktighet som gör att de eftersträvade långsiktiga sysselsättningseffekterna uppnås.

Finansieringen av det nu förordade programmet kan ske antingen som f. n. genom användande av finansfullmakten eller genom att förslag underställs riksdagen hösten 1984 och medel anvisas på tilläggsbudget.

Vad utskottet med anledning av motionerna 2010 (vpk) yrkande 1 och 2419 (s) anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 23 bort hemställa

23. beträffande//nans/er/ngen av eti kommunalt ROT-program efter år 1984 att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:2010 yrkande 1 och 2419, båda motionerna såvitt nu är i fråga, som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22 Finansieringen av ett kommunalt ROT-program efter år 1984 (motivering
en till mom. 23)

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att den del av utskottets betänkande som på s. 27 börjar "Vad rör" och på s. 28 slutar "det anförda" bort lyda:

BoU 1983/84:23 60

28 Vissa kompensatoriska åtgärder

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 30 som börjar "De kompensatoriska" och slutar "yrkande 9 avstyrks" bort lyda:

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 923 (m) om att de s. k. kompensatoriska åtgärderna av besparingsskäl bör upphöra från den 1 juli 1984. Härigenom uppnås en förstärkning av statsbudgeten med 500 milj. kr. per år. I en statsfinansiellt pressad situation måste en hård bedömning av olika budgetförslag göras och en prioritering mellan i sig angelägna önskemål företas. Med hänvisning till det anförda tillstyrks motion 923 (m) yrkande 9.

dels utskottet under 27 bort hemställa

27. beträffande vissa kompensatoriska åtgärder att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:923 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

29 Avveckling av räntebidraget till underhållslån

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 30 som börjar "Utskottet har" och slutar "kort tid" bort lyda:

Det finns skäl för riksdagen att tillstyrka förslaget i motion 1999 (c) om att det räntebidrag till underhållsåtgärder som riksdagen inom ramen för bostadsförbättringsprogrammeit beslöt hösten 1983 bör avvecklas. I en motion (c) kritiserades då regeringens förslag att införa ytterligare subventioner, utan att avvakta reformeringen av finansieringssystemet i stort. Denna kritik delas av utskottet.

De nu behandlade räntebidragen bör upphöra.

dels utskottet under 28 bort hemställa

28. beträffande avveckling av räntebidraget tiU underhållslån att riksda
gen med anledning av motion 1983/84:1999 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

30 Årlig upptrappning av den garanterade räntan

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 31 som börjar " Utskottet har" och slutar "sådan ordning" bort lyda: Ytterligare åtgärder behovet vidtas när det gäller det riktade stödet till

BoU 1983/84:23 61

allmännyttan. För att hyreshöjningar under 1985 skall kunna undvikas bör de allmännyttiga bostadsföretagen t. v. undantas från årlig upptrappning av den garanterade räntan. Den s. k. normala upptrappningen har medverkat till betydande hyreshöjningar under senare år. I avvaktan på resultatet av bostadskommitténs arbete och regeringens förslag samt riksdagens beslut om ett nytt bostadsfinansieringssystem bör riksdagen besluta att ytterligare upptrappning av den garanterade räntan t. v. inte skall ske för de allmännyttiga bostadsföretagen. Vad nu anförts innebär en tillstyrkan av motion 2010 (vpk) yrkande 5.

dels utskottet under 29 bort hemställa

29. beträffande årlig upptrappning av den garanterade räntan att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2010 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

31 Avveckling av hyresförlustlånen

Kjell A. Mattsson och Agne Hansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 31 börjar "Långivningen till" och på s. 32 slutar "det anförda" bort lyda:

Den statliga hyresförlustlångivningen upphörde i och med utgången av år 1980. Trots detta har endast mindre delar av lånen avamorterats. Den minskning av lånestocken som ändock kommit till stånd är nästan helt hänförlig till de regler om eftergift som är kopplade till lånen. I den mån eftergift inte kan medges finns möjlighet till ränte- och amorteringsfrihet för lånen. Sammantaget innebär detta att statens möjligheter att få återbetalning av dessa lån är ytterst begränsade. Det vore enligt utskottets mening därför rationellt bl. a. ur administrativ synpunkt att ta upp frågan om definitiv avskrivning av utestående lån med berörda kommuner och företag. Regeringen bör därför ges i uppdrag att i enlighet med förslaget i motion 1999 (c) yrkande 4 vidta åtgärder för att helt avveckla hyresförlustlånen.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 31 bort hemställa

31. beträffande avveckling av hyresförlustlånen att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1999 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

32 Återinförande av hyresförlustlånen

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s.32 som börjar "Sedan hyresförlustlångivningen" och slutar "nu anförts" bort lyda:

BoU 1983/84:23 62

Förslaget i vänsterpartiet kommunisternas partimotion 2010 om att återinföra hyresförlustlånen för de allmännyttiga bostadsföretagen ingår som en del i det i samma motion framlagda åtgärdspaketet för att stärka de allmännyttiga företagens ställning. Mot bakgrund av vad utskottet ovan anfört om de allmännyttiga bostadsföretagens roll i den kommunala bostadsförsörjningen och i en återgång till en socialt inriktad bostadspolitik tillstyrks motion 2010 (vpk) också i vad avser ett återinförande av hyresförlustlångivningen till de allmännyttiga bostadsföretagen.

Problemen med outhyrda lägenheter har sin grund framför allt i situationen på arbetsmarknaden och de höga hyrorna. Det är mot bakgrund härav inte rimligt att de allmännyttiga bostadsföretagen och härigenom deras hyresgäster ensamma skall svara för uppkomna hyresförluster.

Med hänvisning till det anförda bör hyresförlustlångivningen återinföras för de allmännyttiga bostadsföretagen i enlighet med vad som föreslagits i motion 2010 (vpk) yrkande 4.

dels utskottet under 32 bort hemställa

32. beträffande återinförande av hyresförlustlånen att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2010 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

33 Avveckling av stödet till förbättring av boendemiljön

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 33 som börjar "Vid sin" och slutar "Motionsyrkandet avstyrks" bort lyda:

Som motionärerna anför är det allmänt omvittnat att de människor som bor i äganderätts- och bostadsrättslägenheter är nöjda med sin boendemiljö i väsentligt större utsträckning än de som bor i hyresrätt och att de som bor i enskild hyresrätt eller hos mindre fastighetsägare är mer nöjda än de som bor i hus ägda av stora anonyma företag och stiftelser.

Att ett antal fastigheter eller ett större område får problem med tomma lägenheter och "dåhg miljö" kan således ha sin orsak i vem som äger fastigheterna och hur de sköts.

Huvudansvaret för att bostäderna med tillhörande tomtmark skall erbjuda människorna en god boendemiljö åvilar fastighetsägarna.

Bygger man som människorna vill bo, förvaltar fastigheterna i överensstämmelse med deras värderingar och framför allt bättre eller lika bra som i intilligande område är risken liten för att bostäderna står tomma.

Utifrån denna principiella syn förordar utskottet att statens stöd till förbättring av boendemiljön avvecklas.

Frågan om beslutsramar för boendemiljöbidragen behandlar utskottet nedan.

BoU 1983/84:23 63

dels utskottet under 35 bort hemställa

35. beträffande avveckling av stödet tiU förbättring av boendemiljön att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1981 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

34 Fördelningsprinciperna för boendemiljöbidragen m. m. (motiveringen till
mom. 36)

Rolf Dahlberg, Knut BiUing, BertU Danielsson och Margareta Gärd (aUa m) anser under förutsättning av bifall tiU reservation 33 - att den del av utskottets betänkande på s. 34 som börjar "Enligt bestämmelserna" och slutar "för boendemiljöbidragen" bort lyda:

Utskottet har ovan förordat en avveckling av bidragsgivningen till förbättring av boendemiljön. Det finns då inte anledning att överväga fördelningsprinciperna för bidragen.

Motion 2003 (s) avstyrks såvitt nu är i fråga.

35 Boendemiljöbidrag enligt den s. k. undantagsregeln

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s.34 som börjar "Enligt utskottets" och slutar "Motionsyrkandet avstyrks" bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till gällande huvudregler för fördelningen av boendemiljöbidragen. Dessa regler bör dock kompletteras genom ett återinförande av den s. k. undantagsregeln.

Under den period den s. k. undantagsregeln var i kraft utarbetade bostadsföretagen i samråd med de boende ansökningar om bidrag på mer än 250 milj. kr. Det boendeinflytande som sålunda var en förutsättning för att miljöbidrag skulle kunna utgå enligt undantagsregeln var värdefullt och ett uttryck för en reell medverkan av de boende i området. Det finns mycket goda skäl för riksdagen att medverka till att undantagsregeln permanentas såsom föreslagits i motion 2012 (vpk) yrkande 1.

dels utskottet under 37 bort hemställa

37. beträffande boendemiljöbidrag enligt den s. k. undantagsregeln att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2012 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

36 Boendemiljöbidrag enligt den s.k. undantagsregeln (motiveringen till
mom. 37)

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 33 - att den del av utskottets betänkande på s.34 som börjar "Enligt utskottets" och slutar "Motionsyrkandet avstyrks" bort lyda:

BoU 1983/84:23 64

Utskottet har ovan anslutit sig till en motion (m) om avveckling av boendemiljöbidragen.

Det saknas mot denna bakgrund anledning överväga utformningen av bidragsgivningen.

Motion 2012 (vpk) yrkande 1 avstyrks sålunda.

37 Markförvärvs- och tomträttslån

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 35 som börjar "Utskottet har" och slutar "1350 (vpk) avstyrks" bort lyda:

En aktiv kommunal markpolitik som en nödvändighet för att uppfylla viktiga sociala målsättningar vid samhällsbyggandet har många gånger understrukits av statsmakterna. Att kommunerna skall ha ett avgörande inflytande på användningen av mark har också många gånger betonats från regering och riksdag.

Kommunerna bör enligt utskottets mening genom markägande ha ett avgörande inflytande över bostads- och samhällsbyggandet. Markpolitikens utformning är i huvudsak en kommunal angelägenhet, och kommunerna måste därför ha sådana markpolitiska medel till förfogande att en aktiv markpoUtik kan underlättas. Lånen till kommunala markförvärv och de StatUga tomträttslånen som av/ecklades år 1981 bör återinföras.

Åven om kommunernas planeringssituation och behov av markpolitiska åtgärder har förändrats under senare år kvarstår dock behovet för många kommuner av bättre markpolitiska medel. Utskottet föreslår därför en återgång till vad som gällde tidigare beträffande möjligheterna till kommunala markförvärvslån och tomtiättslån från staten, men med förbättrade villkor.

Markförvärvslånen bör sålunda bU amorteringsfria under fem år för att därefter amorteras under de följande tio åren. Tomträttslån bör lämnas till kommunerna på samma villkor som gäller bostadslån till allmännyttiga bostadsföretag och kunna utgå även till andra ändamål än bostäder, dvs. även till tomträtt för industri, affärsändamål, mark för fritidshus osv. Kommunerna kan på detta sätt förhindras att göra sig av med kollektivt ägd mark, ges ökade möjligheter att förvärva mark för samhällsbyggandet och tillämpa tomträtt vid markupplåtelse.

Vad nu anförts innebär en anslutning till vad i motion 1350 (vpk) föreslagits om att riksdagen hos regeringen bör begära förslag som innebär att'markförvärvslån och tomträttslån återinförs.

dels utskottet under 38 bort hemställa

38. beträffande markförvärvs- och tomträttslån att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1350 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

BoU 1983/84:23 65

38 Bidrag till åtgärder i områden med outhyrda lägenheter

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 36 som börjar "Vad först" och slutar "1999 (c) yrkande 6" bort lyda:

Enligt utskottets mening bör prövas andra vägar än ett särskilt stöd för att lösa de problem som föreUgger i de värst drabbade företagen. Dessa företag finns nästan undantagslöst på orter med svåra sysselsättningsproblem och det är därför mera övergripande åtgärder från samhällets sida som måste till för att lösa problemen. Mot bakgrund av det ovan anförda bör därför stödet till de värst drabbade företagen avvecklas i enlighet med förslaget i motion 1999 (c) yrkande 6 såvitt nu är i fråga. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 39 bort hemställa

39. beträffande bidrag till åtgärder i områden med outhyrda lågenheter att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1999 yrkande 6 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

39 Ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda
lägenheter

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 36 som börjar "Inte heller" och slutar "riksdagens bifall" bort lyda:

Koloniträdgårdar och odlingslotter utgör ett positivt inslag i boendemiljön samtidigt som de ger tillfälle till rekreation och en meningsfull fritidssysselsättning. Det är därför viktigt att områden för odling m. m. finns att tillgå i anslutning till bostaden. Ansvaret härför åvilar dock i första hand de oUka bostadsföretagen. Åven kommunerna har ett ansvar för att främja tillkomsten av koloniträdgårdar m. m. I den mån områden för odUng efterfrågas bör denna efterfrågan kunna tillgodoses genom lokala initiativ.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet förslaget i proposition 145 om ramvidgning för de nu aktuella åtgärderna. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om vad i motioner (m), (c) och (fp) anförts om avveckling av stödet tiU de värst drabbade företagen i sin helhet. Vad som härvid anförts äger fortsatt giltighet och någon ram bör därför inte fastställas.

Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motionerna 2721 (m) yrkande 5 och 2734 (fp) yrkande 5 tillstyrks. Förslaget i motion 2730 (c) är därmed i huvudsak tillgodosett. Motionen avstyrks.

5 Riksdagen 1983/84.19saml. Nr23

BoU 1983/84:23 66

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion 2722 (vpk) yrkandena 1 och 2.

dels utskottet under 40 bort hemställa

40. beträffande ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2721 yrkande 5 och 2734 yrkande 5 och med anledning av motion 1983/84:2730 och med avslag på motion 1983/84:2722 yrkande 1 och 2 avslår vad i budgetpropositionen och i proposition 1983/84:145 bilaga 2 föreslagits,

40 Ram för bidrag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter

Kjell A. Mattsson och Agne Hansson (båda c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 36 som börjar "Inte heller" och slutar "riksdagens bifall" bort lyda:

Koloniträdgårdar och odlingslotter utgör enligt utskottets mening ett värdefullt inslag i boendemiljön. De bör därför ingå som en naturlig del i planeringen av våra bostadsområden. I första hand åvilar dock ansvaret härför bostadsföretagen och kommunerna. Åven de boende bör bl. a. genom eget arbete kunna bidra till tillkomsten av koloniträdgårdar och odlingslotter. Redan av ovan anförda skäl avstyrker utskottet förslaget i proposition 145 om ramvidgning för de nu aktuella åtgärderna. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om vad som i en motion (c) anförts om en avveckling av stödet till de värst drabbade företagen i sin helhet. Vad som härvid anförts äger fortsatt giltighet och någon ram bör därför inte fastställas.

TUlkomsten av koloniträdgårdar m.m. bör däremot kunna stödjas inom ramen för stödet till miljöförbättrande åtgärder i bostadsområden. En i samband härmed eventuell tillkommande medelsförbrukning får enligt utskottets mening mötas med tinslag på tilläggsbudget.

Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motion 2730 (c) tillstyrks av utskottet. Vad i motionerna 2721 (m) yrkande 5 och 2734 (fp) yrkande 5 föreslagits är därmed i huvudsak tillgodosett. Motion 2722 (vpk) yrkandena 1 och 2 avstyrks med hänvisning till vad som ovan anförts.

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 40 bort hemställa

40. beträffande ram för bidrag tiU åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2730 och med anledning av motionerna 2721 yrkande 5 och 2734 yrkande 5 och med avslag på vad i budgetpropositionen och proposition 1983/84:145 bilaga 2 föreslagits och med avslag på motion 1983/84:2722 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

BoU 1983/84:23 68

43 Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön

Rolf Dahlberg, Knut Billing, BertU Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser - under förutsättning av bifall tUl reservation 33 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar "Utskottet har" och slutar "Regeringsförslaget tillstyrks" bort lyda:

Med hänvisning till vad utskottet med anledning av motion 1981 (m) yrkande 1 anfört om att bidragsgivningen bör upphöra tillstyrker utskottet yrkande 2 i samma motion om att några beslutsramar för verksamheten inte behövs.

Regeringsförslaget liksom förslaget i motion 2012 (vpk) om ramvidgning avstyrks sålunda.

dels utskottet under 42 bort hemställa

42. beträffande ram för bidrag till förbättring av boendemiljön att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1981 yrkande 2 och med avslag på motion 1983/84:2012 yrkande 2 inte godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

44 Ram för bidrag till förbättring av boendemiön

Tore Claeson (vpk) anser- under förutsättning av bifall till reservation 35 -att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar " Utskottet har" och slutar "Regeringsförslaget tillstyrks" bort lyda:

Det är, som framgått ovan, värdefullt att möjligheter ges att i positiv anda bedöma de ansökningar som enligt undantagsregeln i princip är berättigade till bidrag. Utskottet förordar därför att ramen vidgas till 200 milj. kr. för budgetåret 1984/85. En sådan ramvidgning innebär dock inte att alla inneliggande ansökningar automatiskt skall ha bidrag utan normal prövning. Ramvidgningen får ses som ett uttryck för det stora behov av miljöförbättringar som föreligger i många bostadsområden. Dessutom manifesteras därigenom den positiva inställning till ett ökat boendeinflytande som bör vägleda boendemiljöförbättringarna.

För budgetåret 1985/86 bör ramen preliminärt bestämmas tiU samma belopp, 200 milj. kr.

dels utskottet under 42 bort hemställa

42. beträffande ram för bidrag till förbättring av boendemiljön att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2012 yrkande 2 och med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats samt med avslag på motion 1983/84:1981 yrkande 2 beslutar medge att beslut om bidrag till förbättring av boendemiljön får meddelas intill ett belopp av 200 000 000 kr. under budgetåret 1984/85 och preliminärt intill ett belopp av 200000000 kr. under budgetåret 1985/86,

BoU 1983/84:23 69

45 Vidgning av ramen för boendemiljöbidrag

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 37 börjar "Beträffande ramen" och på s. 38 slutar "bör förordas" bör lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt ett förslag (m) om att avveckla boendemiljöbidragen. Frågan om ramvidgning saknar därmed aktuaUtet. Motion 2003 (s) avstyrks såvitt nu är i fråga. Vad i motion 2113 (fp) yrkande 6 föreslagits är därmed i sak tillgodosett i denna del.

dels utskottet under 43 bort hemställa

43. beträffande vidgning av ramen för boendemiljöbidrag att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2003 och 2113 yrkande 6, båda motionerna såvitt nu är i fråga.

46 Vidgning av ramen för boendemiöbidrag

Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 37 som börjar "Beträffande ramen" och på s. 38 slutar "bör förordas" bort lyda:

Boendemiljöbidragen bör vara förbehållna områden där de åtgärder som bidragen avses finansiera behövs på grund av de sociala.förhållandena i området eller avser bostadsområden där den finns betydande svårigheter att få avsättning för lägenheterna. Bidragen får inte bU ett universalmedel som skall lösa alla de problem som följer i den nuvarande bostadspolitikens spår. Det är därför nödvändigt att låsa bidragsgivningen vid den nuvarande nivån. Utskottet tillstyrker med hänvisning härtill förslaget i motion 2113 (fp) yrkande 6 i denna del. Motion 2003 (s) avstyrks såvitt nu är i fråga.

dels utskottet under 43 bort hemställa

43. beträffande vidgning av ramen för boendemiljöbidrag att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2113 yrkande 6 såvitt nu är i fråga och med avslag på motion 1983/84:2003 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

47 Anslag till lån till bostadsbyggande

Rolf Dahlberg, Knut BiUing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (aUa m) anser- under förutsättning av bifall till reservationerna 7,15 och 28- att

dels den del av utskottets betänkande på s. 38 som börjar "Det i" och slutar "tillstyrks därmed" bort lyda:

Till grund för den i motion 1978 (m) föreslagna anslagsminskningen Ugger förslag (m) om ändrade låneregler, en avveckling av bostadsförbättringspro-

BoU 1983/84:23 71

dels utskottet under 46 bort hemställa

46. beträffande anslag tiU räntebidrag m. m. att riksdagen med bifall till
motion 1983/84:2113 yrkande 12 såvitt nu är i fråga samt med
anledning av vad i budgetpropositionen och i motion 1983/84:1973
föreslagits till Räntebidrag m. m. för budgetåret 1984/85 under elfte
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 7000000000 kr.,

50 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m), Kerstin Ekman (fp) och Agne Hansson (c) anser - under förutsättning av bifall till reservation 38 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 39 som börjar "Det särskilda" och slutar "i fråga" bort lyda:

Utskottet har ovan ställt sig bakom förslagen i motioner (m) och (c) om att stödet till de värst drabbade företagen skall upphöra. Anslaget kan härigenom minskas med dels 50 milj. kr. avseende det i budgetpropositionen föreslagna anslaget för 1984/85, dels med 15 milj. kr. avseende en för ändamålet ingående reservation på 15 milj. kr.

Utskottet tillstyrker vad i motionerna 1999 (c) och 2113 (fp) föreslagits såvitt nu är i fråga. Förslaget i motion 1979 (m) är härigenom också tillgodosett. Regeringsförslaget avstyrks.

dels utskottet under 47 bort hemställa

47. beträffande anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel
outhyrda lågenheter att riksdagen med bifall till motionerna
1983/84:1999 yrkande 6 och 2113 yrkande 6, båda motionerna
såvitt nu är i fråga och med anledning av vad i budgetpropositionen
och motion 1983/84:1979 föreslagits till Åtgärder i bostadsområden
med stor andel outhyrda lägenheter m. m. för budgetåret 1984/85
under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 60 000 000 kr.,

51 Anslag till bidrag till förbättring av boendemiljön

Tore Claeson (vpk) anser - under förutsättning av bifall till reservationerna 35 och 44 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 39 som börjar "Den i" och slutar "Regeringsförslaget tillstyrks" bort lyda:

Utskottet har tiUstyrkt vad i motion 2012 (vpk) föreslagits om den s. k. undantagsregeln avseende bidrag till förbättring av boendemiljön och den vidgning av beslutsramen som kan anses erforderlig med hänsyn härtill.

Mot bakgrund härav tillstyrks även vad i motionen föreslagits om anslag för ändamålet.

Motionsyrkandenas behandling

Motion nr	Yrkande	Utskottets	Utskottets		Reservation
		yttrande s.	hemställan, punkt		nr
367		21	8
718		28,29	25		26
800		17	1		1
922		25	19		16, 17
923	8	29,30	26		27.
	9	30	27		28
	10	21,22	9		7
	14	22	10,	11	8, 9, 10
1350		35	38		37
1971		23	14
1973		38	46		48
1978	1	38	45		47
	2	21,22	9		7
1979		39	47		50
1981	1	33	35		33
	2	37	42		43
1984		32,33	34
1999	2	24	17		14
	3	31	30
	4	31,32	31		31
	5	30	28		29
	6	35, 36;39	39,	47	38,50
2001		36	41		42
2003		34;37, 38	36,	43	34, 45, 46
2009	1 3	17, 18	2		2
2010	1	26, 27:28	22,	23	20, 21, 22
	2	25,26	20		18
	3	23	15		12
	4	32	32		32
	5	30,31	29		30
2012	1	34	37		35,36
	2	37	42		44
	3	39	48		51
2035	3	22	12
	4	23,24	16		13
	5	22,23	13		11
	6	25	18		15
2072	2	20	5
	3	20,21	7		6
	5	19,20	4		4
2077		18, 19	3		3
2113	2	25	18		15
	6	37, 38;39	43,	47	45, 46, 50
	7	25	18		15
	11	21	7		6
	12	19, 20;38	4,	46	5,49
2403		26	21		20
2416		28,29	24		23, 24, 25

BoU 1983/84:23 76

Innehåll

Sammanfattning ........................................................... 1

1. Propositionerna ............................ :....................... ....... 2

2. Motionerna............................................................... 3

3. Statistiska uppgifter om bostadsförsörjningen m. m 7

3.1 Bostadsproduktionen............................................ ....... 7

3.2 Bostadsinvesteringar............................................. 10

3.3 Byggnadskostnaderna........................................... 11

3.4 Byggarbetsmarknaden ......................................... ..... 12

3.5 Bostadskostnaderna............................................. ..... 13

3.6 Outhyrda lägenheter............................................. 15

4. Utskottet ................................................................. ..... 15

4.1 Inledning ............................................................. ..... 15

4.2 Bostadsbyggandets inriktning m. m....................... ..... 16

4.3 Bostadslångivningens finansiering ...................... ..... 19

4.4 Förutsättningar och villkor för lån m. m.................. ..... 20

4.5 Bostadens pris-subventionsnivån ....................... ..... 23

4.6 Hyresrabatter m. m................................................ 24

4.7 Reparation, om-och tillbyggnad m. m..................... ..... 25

4.7.1 Bostadsförbättringsprogrammet.......................... ..... 25

4.7.2 ROT-programmet för offentUga byggnader.......... 26

4.8 Konstnärlig utsmyckning ....................................... ..... 28

4.9 Räntebidrag ........................................................ 29

4.10 Åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m 31

4.11 Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m............. 32

4.12 Bidrag till förbättring av boendemiljön .................. 33

4.13 Markförvärvs- och tomträttslån ........................... ..... 35

4.14 Ramarm. m............................................................. ..... 35

4.14.1 Ram för åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter m. m 35

4.14.2 Ram för bidrag till förbättring av boendemiljön .. 36

4.14.3 Ramariövrigt ...................................................... ..... 38

4.15 Anslag.............................................................. ..... 38

4.15.1 Anslag till lån till bostadsbyggande..................... ..... 38

4.15.2 Anslag till räntebidrag m.m.................................. ..... 38

4.15.3 Anslag till åtgärder i bostadsområden med stor andel outhyrda lägenheter 39

4.15.4 Anslag till bidrag till förbättring av boendemiljön 39

4.15.5 Anslagiövrigt ....................................................... ..... 40

4.16 Hemställan .................................................... 40

BoU 1983/84:23 77

Reservationer ■

1 Flergenerationsboende (m, c) ................................. 44

2 Socialt inriktat boende (vpk)............ ;........................ .... 44

3 Reformerat statsbidragssystem för de äldres boende (fp) 46

4 Räntelån och reallån (c)............................................. 47

5 Räntelån och reallån (fp)............................................ 48

6 Minskad detaljreglering i bostadsfinansieringsförordningen (m, c,fp) 48

7 Enhetlig lånegräns (m) ....:........................................ 49

8 Markvillkoret (m).................................................. .......... 50

9 Markvillkoret (c, fp)..................................................... .... 50

10 Konkurrensvillkoret (m) ............................................ 51

11 Den produktionskostnadsanpassade belåningen (m) 51

12 Ränte- och amorteringsfria lån till allmännyttan (vpk) 52

13 Kommunala bidrag till allmännyttiga bostadsföretag (m) 53

14 Avveckling av hyresförlustgarantier och hyresrabatter (m, c, fp) 53

15 Avveckling av bostadsförbättringsprogrammet (m, fp) ........ 54

16 Utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet (vpk) 55

17 Utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet (motiveringen) (m,fp) 55

18 Särskild konsolideringsfond (vpk)............................. ..... 55

19 Bostadslån vid ombyggnad av handikappanpassad lägenhet (mo- . tiveringen) (m, fp) ■....;.. 56

20 Ett kommunalt ROT-program även efter år 1984 (motiveringen) (m,fp) 57

21 Finansieringen av ett kommunalt ROT-program efter år 1984 (vpk) 57

22 Finansieringen av ett kommunalt ROT-program efter år 1984 (motiveringen) (m, fp) .57

23 Finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning m. m. (hemställan) (m) 58

24 Finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning m.m. (motiveringen) (m) 58

25 Finansieringsbestämmelser om konstnärlig utsmyckning m. m. (motiveringen) (c, fp) 58

26 Omfattningen av statens stöd till konstnärlig utsmyckning m. m. (motiveringen) (m) 59

27 Nytt system för räntebidrag (m) ............................ ..... 59

28 Vissa kompensatoriska åtgärder (m) ..................... ..... 60

29 Avveckling av räntebidraget till underhållslån (m, c, fp) 60

30 Årlig upptrappning av den garanterade räntan (vpk) 60

31 Avveckling av hyresförlustlånen (c) ......................... 61

32 Återinförande av hyresförlustlånen (vpk) ................ 61

33 Avveckling av stödet till förbättring av boendemiljön (m) 62

Antal lägenheter
Före modernisering	Efter modernisering
16 463	14 038
14 818	10 957
5 997	4 356
10 015	6 889
11 308	7 900
11 888	8 305
12 965	8 957
14 594	10 888
19 734	16 038
21 329	18 804

70)10
41152	64 170
	MTM	°'*'
			1
		15 6S»		14 041

	iiiiiliii
			*• 1	i:i:ii:ii: