BoU 1983/84:21

Bostadsutskottets betänkande
1983/84:21

om energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. (prop.
1983/84:100 bil. 13)

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bilaga 13 (bostadsdepartementet)
under litt. B 16 och B 17 (s. 75-83) föreslagit riksdagen att

1. medge att beslut om bidrag till energibesparande åtgärder i statliga
byggnader meddelas inom en ram av 90 000 000 kr. under budgetåret
1984/85,

2. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1984/85 anvisa

a. till Information och utbildning m. m. ett reservationsanslag av
182 675 000 kr.,

b. till Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.
ett reservationsanslag av 500 000 000 kr.

2 Motionerna

I detta sammanhang behandlas motionerna 1983/84:

923 av Ulf Adelsohn m. fl (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs
(11) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande en omläggning av energisparlånesystemet,

1366 av Marianne Karlsson (c) vari - med hänvisning till motion
1983/84:1365 - hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att lån och bidrag som ges till energibesparande åtgärder bör ges i
proportion till förväntat energisparande, oberoende av det slags åtgärd det
gäller så att låne- och bidragsneutralitet uppnås på marknaden,

1368 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari - med hänvisning till motion
1983/84:1367 - såvitt nu är i fråga hemställs

(2) att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för att restriktionerna
beträffande direktverkande elvärme fullföljs,

1976 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att Bidrag till energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet, B 17, skall upphöra från den 1 juli 1984,

2. att riksdagen beslutar att till Bidrag till energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet för budgetåret 1984/85 utbetala högst 650 000 000 kr.,

1977 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(3) att riksdagen beslutar att under B 16, Information och utbildning

1 Riksdagen 1983/84.19 sami. Nr 21

BoU 1983/84:21

m. m., för budgetåret 1984/85 anslå ett i förhållande till regeringens förslag
minskat anslag med 182 milj. kr.,

1985 av Pär Granstedt m. fl. (c) vari hemställs att riksdagen beslutar att hos
regeringen hemställa om nya regler beträffande undantag för särskilt
energisnåla hus från förbudet mot direktverkande elvärme, i enlighet med
vad som anförts i motionen,

1999 av Kjell Mattsson m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(7) att anslaget under B 16 Information och utbildning reduceras med
18 355 000 kr. till 164 320 000 kr.,

2004 av Mona Sahlin (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär
en översyn av normer, föreskrifter och tillståndsgivning/anmälningsplikt vad
gäller användning av värmepumpar,

2006 av Margit Sandéhn (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om ansvarsfördelningen m. m.
avseende utbildning för yrkesverksamma på energiområdet etc.,

2113 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(2) att riksdagens beslut om ett bostadsförbättringsprogram upphävs
(yrkandet behandlas i den del det berör frågan om energibesparande
åtgärder i bostadsbeståndet),

2469 av Ivar Virgin (m) vari - med hänvisning till motion 1983/84:2468 -hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller att vid energirådgivning
värmepumpens goda miljöegenskaper skall framhållas.

3 Utskottet

3.1 Mål för energisparverksamheten i byggnader m. m.

Riksdagen lade våren 1981 fast ett mål för energisparverksamheten i
byggnader m. m. (prop. 1980/81:133, CU 37). Målet innebär bl. a. att
verksamheten riktas in på att minska den årliga energianvändningen i
byggnadsbeståndet med ca 48 terawattimmar (TWh) brutto fram t. o. m. år
1988. En mindre del av besparingen kunde dock komma att falla på tiden
därefter. Inom det s. k. konverteringsprogrammet främjas en övergång från
olja till andra energislag. Energihushållningsprogrammet i byggnader ingår
som en del av det samlade energihushållningsprogram som riksdagen
beslutade år 1981. En omprövning av detta program avses ske under år 1985.
Av budgetpropositionen (bil. 13 s. 72-73) framgår att vissa myndigheter
under bostadsdepartementet har fått regeringens uppdrag att utarbeta
material som kan ligga till grund för en omprövning av energisparverksamheten
i byggnader m. m. En redovisning av uppdraget avses komma att
överlämnas till bostadsdepartementet senast den 1 augusti 1984.

BoU 1983/84:21

Av budgetpropositionen framgår vidare att den totala energianvändningen
inom sektorn bostäder, service m. m. enligt preliminära bedömningar kan
beräknas till ca 155 TWh år 1983. Bostadsministern anför (bil. 13, s 81) att
effekterna av hittills utförda sparinsatser är betydande men att det är troligt
att sparandet behöver intensifieras ytterligare för att energisparmålet skall
kunna nås inom utsatt tid.

3.2 Det ekonomiska stödsystemet

3.2.1 Inledning

Innan utskottet behandlar vad i budgetpropositionen och i vissa motioner
anförts om stödsystemet m. m. kan finnas anledning att sammanfattningsvis
erinra om gällande ordning samt om vissa tidigare riksdagsbeslut.

Riksdagen beslöt i december 1983 om ett bostadsförbättringsprogram
(prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11). I detta sammanhang behandlas även
frågan om utformningen m. m. av stödet till energibesparande åtgärder i
bostadshus. Riksdagen beslöt att lån till energisparande åtgärder i bostäder
inte längre skall belasta statsbudgeten. Lån för dessa ändamål får sålunda tas
upp på den allmänna kreditmarknaden. Statens stöd lämnas numera i form
av räntebidrag och särskilt riktade differentierade energisparbidrag. Sådana
energisparbidrag kan ges till åtgärder för att förbättra värme- och ventilationssystem,
till anordningar för individuell mätning av varmvatten m. m.
samt till förbättring av värmeisolering i väggar, fönster och bjälklag. En
riktpunkt för bidragsgivningen är att stödet i medeltal skall svara mot 20 % av
den normala kostnaden för åtgärderna.

Riksdagen har vidare i december 1983 beslutat (prop. 1983/84:62, NU 9)
om bidrag till installationer för uppvärmning m. m. Bestämmelserna som
gäller under 1984 innebär bl. a. att till värmepumpar - dock inte till
frånluftsvärmepumpar - ett bidrag i vissa fall kan ges med upp till 15 % av
investeringen. Vidare kan till vissa elvärmeanläggningar bidrag ges med
högst 15 % av investeringen. Till solvärme kan bidrag lämnas med högst 50 %
av investeringen.

I motion 2113 (fp) yrkande 2 föreslås riksdagen besluta upphäva sitt ovan
refererade beslut om ett bostadsförbättringsprogram. I den del motionerna
rör energisparåtgärder behandlas motionen i detta betänkande.

Vad i motionens motivering anförts som stöd för yrkandet sammanfaller i
allt väsentligt med vad folkpartiet anförde i sin partimotion med anledning av
propositionen om ett bostadsförbättringsprogram. Vad i den senare motionen
anförts och föreslagits prövades och avstyrktes av utskottet samt avslogs
av riksdagen för ca tre månader sedan. Utskottet vidhåller sitt tidigare
ställningstagande om utformningen av ett bostadsförbättringsprogram såvitt
gäller energisparstöd för åtgärder i bostadshus. Motion 2113 (fp) yrkande 2
avstyrks i motsvarande del. Nedan behandlar utskottet vissa andra motions -

BoU 1983/84:21

vis framförda förslag om programmets utformning i vad avser stöd till
energibesparande åtgärder i bostadshus.

3.2.2 Anslaget Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
m. m.

I budgetpropositionen föreslås riksdagen medge att beslut om bidrag till
energibesparande åtgärder i statliga byggnader får meddelas inom en ram av
90 milj. kr. under budgetåret 1984/85.

Utskottet tillstyrker detta förslag.

Beträffande anslaget Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet
föreslås i budgetpropositionen att riksdagen anvisar ett reservationsanslag
av 500 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Anslagsberäkningen har
gjorts med beaktande av behållningen vid utgången av budgetåret 1983/84 på
det nuvarande anslaget.

Utbetalningarna av lån och bidrag under budgetåret 1984/85 har beräknats
till 1 300 milj. kr. Till övervägande del gäller utbetalningarna beslut som
fattats före ingången av budgetåret. Endast till en mindre del kommer
anslaget för nästa budgetår att avse beslut om stöd som beslutats under
samma budgetår.

I motion 923 (m) yrkande 11 begärs ett riksdagens tillkännagivande om att
energisparlånesystemet bör läggas om. Enligt motionärernas mening bör
statens engagemang inskränkas till att ansvara för att nödvändigt utrymme på
kreditmarknaden står till förfogande för energibesparande investeringar.
Samtliga lån och bidrag bör därför enligt motionärerna avvecklas vid
halvårsskiftet 1984. I motion 1976 (m) yrkande 1 föreslås att lån- och
bidragsgivningen skall upphöra vid halvårsskiftet 1984.

Som framgått ovan skall lån till energibesparande åtgärder i första hand tas
upp på den allmänna kreditmarknaden. Vad i motionerna föreslagits är
sålunda i stor utsträckning redan tillgodosett.

Vad rör frågan om bidrag finns enligt utskottets uppfattning inte anledning
för riksdagen att ompröva sitt i december 1983 fattade och ovan omnämnda
beslut. Motionerna avstyrks även i denna del.

I motion 1976 (m) yrkande 2 föreslås anslag till Bidrag till energibesparande
åtgärder anvisas med högst 650 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Enligt
motionärerna kan detta belopp beräknas åtgå för redan beviljade lån.

Endast en mindre del av anslaget för nästa budgetår torde enligt vad ovan
anförts komma att hänföras till den bidragsgivning m. m. som avser samma
budgetår. Den största delen av anslaget kommer att tas i anspråk av t. o. m.
halvårsskiftet 1984 beslutade lån och bidrag. Den beräkning av anslaget för
utbetalning av beviljade lån som gjorts i motionen kan utskottet inte
acceptera. Även om en viss osäkerhet om takten i utbetalningarna finns får
de i budgetpropositionen gjorda beräkningarna anses godtagbara. Regeringens
förslag om anslagsberäkning tillstyrks och motionsyrkandet avstyrks.

BoU 1983/84:21

Med hänvisning till vad i motion 1365 (c) anförts yrkas i motion 1366 (c) ett
riksdagens tillkännagivande om att lån och bidrag som ges till energibesparande
åtgärder bör ges i proportion till förväntat energisparande, oberoende
av det slags åtgärder det gäller. Genom en sådan inriktning skulle enligt
motionären låne- och bidragsneutralitet uppnås på marknaden.

Det finns enligt utskottets uppfattning inte tillräcklig anledning för
riksdagen att frångå de riktlinjer som f. n. gäller för stödsystemet och som
lades fast i propositionen om ett bostadsförbättringsprogram (prop.
1983/84:40 bil. 9). I denna proposition anfördes (s. 46) att systemet med
riktade energibidrag borde utformas i avsikt att göra det möjligt att snabbt
och fortlöpande anpassa statens insatser inom området så att de stimulerar
åtgärder som behövs för att utveckla svensk energiteknologi och dess
industriella tillämpning eller för att främja åtgärder som i övrigt är angelägna
från samhällsekonomiska utgångspunkter. Denna inriktning är enligt
utskottets uppfattning att föredra framför det mera tekniska synsätt som
motionären ger uttryck för. Inte minst viktigt är det att stödsystemet
utformas så att det bidrar till teknikutveckling samt till att energianvändningen
även i fortsättningen inriktas mot minskad oljeförbrukning. Motion 1366
(c) avstyrks med hänvisning till vad nu anförts.

3.2.3 Anslaget Information och utbildning m.m.

Från rubricerade anslag, som är ett reservationsanslag, bör enligt vad i
budgetpropositionen förordats bekostas bl. a. utgifter för information och
utbildning m.m. som rör genomförandet av energisparprogrammet inom
bostadsdepartementets verksamhetsområde. Vidare bekostas utbildningsinsatser
m. m. avseende bostadsförbättringsprogrammet från anslaget. Utgifter
avseende introduktion av en ny plan- och bygglag bekostas även från
anslaget. Under anslaget tas upp medel även för bidrag till kommuner m. fl.
för sådan rådgivnings- och besiktningsverksamhet som avser bostadsförbättringsåtgärder
och energibesparande åtgärder.

I budgetpropositionen föreslås anslaget anvisas med 182 675 000 kr. för
budgetåret 1984/85, varav till bidrag till den rådgivnings- och besiktningsverksamhet
som bedrivs av kommunerna m. fl. föreslås anvisas 164 320 000
kr. 18 355 000 kr. har beräknats för information och utbildning m. m. samt
till vissa utredningsinsatser, bl. a. för utbildning av länsbostadsnämndernas
personal i fastighetsjuridiska frågor med särskild inriktning på småhus.

I motion 1999 (c) yrkande 7 föreslås anslaget minskat med 18 355 000 kr.
Motionärerna anser att kostnaderna för information och utbildning får
rymmas inom tillgängligt anslag samt att medel för den fastighetsjuridiska
utbildningen inte bör beräknas. För sistnämnda ändamål har beräknats ca
350 000 kr.

I motion 1977 (m) yrkande 3 föreslås att den verksamhet som tas upp under
det nu behandlade anslaget avvecklas. Anslaget föreslås minska med 182

BoU 1983/84:21

milj. kr. Såvitt motionen rör delanslaget till information och utbildning
behandlas den i nu förevarande sammanhang.

Riksdagens beslut om ett bostadsförbättringsprogram (BoU 11) innebär
bl. a. en anslutning till regeringens förslag (prop. 1983/84:40 bil. 9) om att för
information och utbildning inom bostadsförbättringsområdet medel skulle
anvisas för innevarande år och för budgetåret 1984/85. Riksdagen hade heller
ingen erinran mot vad i propositionen förordats om samordning av informations-
och utbildningsåtgärderna i vad avser energisparåtgärder med andra
bostadsförbättringsåtgärder.

De medel som nu beräknats i budgetpropositionen för nästa budgetår
avseende information och utbildning samt för vissa speciella utbildningsbehov,
bl. a. för länsbostadsnämndernas personal i fastighetsjuridiska frågor,
tillstyrks av utskottet. Utskottet finner det väsentligt att informationsåtgärder
m. m. vidtas så att bostadsförbättrings- och energisparverksamheten kan
genomföras i enlighet med de intentioner som riksdagen tidigare ställt sig
bakom. Utskottet har inte funnit tillräcklig anledning tillstyrka vad i
motionerna 1977 (m) yrkande 3 och 1999 (c) yrkande 7 föreslagits om att
medel för dessa ändamål inte skulle beräknas. Såvitt rör frågan om medel för
fastighets]uridisk utbildning - en fråga som särskilt tagits upp i den
sistnämnda motionen - blir denna beroende av riksdagens beslut senare
under våren. I nu förevarande sammanhang bör medel beräknas för
ändamålet. Om utskottet beslutar föreslå riksdagen att denna utbildning inte
skall genomföras kommer utskottet att föreslå riksdagen en minskning av det
nu behandlade anslaget.

I motion 1977 (m) yrkande 3 föreslås att även den verksamhet som avser
besiktnings- och rådgivningsverksamheten avvecklas. En anslagsminskning
om 164 320 000 skulle därigenom bli möjlig.

Med anledning av vad i budgetpropositionen och i motionen i denna del
föreslagits vill utskottet anföra följande. Riksdagen beslöt år 1981 (prop.
1980/81:133, CU37) att bidrag till kommunerna för rådgivnings- och
besiktningsverksamhet m. m. under vart och ett av budgetåren 1981/82-1985/
86 skulle beviljas intill ett belopp av 130 milj. kr. Sedermera har riksdagen
beslutat (CU 1981/82:16) att stöd även skall utgå för den rådgivning och
besiktning som utförs av de större fastighetsförvaltarna. För innevarande
budgetår har anslagits 158 milj. kr. för besiktnings- och rådgivningsverksamheten.
Det nu i budgetpropositionen föreslagna delanslaget är, enligt vad
utskottet erfarit, inte att anse som någon ambitionsökning utan beroende på
en allmän kostnadsfördyring. Anslagsposten har räknats upp med 4% i
förhållande till nu utgående anslag. Enligt utskottets uppfattning finns inte
tillräckliga skäl för riksdagen att frånträda sitt tidigare beslut om att ett visst
bidrag för den aktuella verksamheten inte skall utgå. Utskottet har ingen
erinran mot den i budgetpropositionen föreslagna anslagsberäkningen.
Motion 1977 (m) yrkande 3 avstyrks i motsvarande del.

I motion 2006 (s) behandlas frågan om utbildning av yrkesverksamma på

BoU 1983/84:21

energiområdet. Motionären anför att statsbidraget för denna verksamhet
kan erhållas från energiverket, planverket och byggforskningsrådet och att
medel för ändamålet beräknats både på rubricerade anslag samt på anslaget
E4 Utbildning och rådgivning för att spara energi. Detta anslag faller inom
industridepartementets verksamhetsområde. Motionären anför att berörda
myndigheter f. n. diskuterar en närmare samordning och ansvarsfördelning
avseende utbildningsstödet till energiområdet. I motionen anförs vidare att
energiverket bör ha det samlade ansvaret för utbildningsstödet avseende
energiområdet medan bostadsmyndigheterna har motsvarande ansvar för
den utbildning som närmast berör yrkesverksamma inom främst andra delar
av byggprocessen. En sådan ansvarsfördelning är enligt motionären
önskvärd men kan innebära att vissa medel avseende budgetåret 1984/85 kan
komma att behöva överföras från anslaget B 16 under bostadsdepartementet
till anslaget E4 under industridepartementet.

Motionären begär ett riksdagens tillkännagivande av vad i motionen
anförts om ansvarsfördelningen.

Enligt utskottets uppfattning bör resultatet av de pågående diskussionerna
avvaktas innan ställning tas till hur ansvaret för utbildningen skall organiseras.
En organisation enligt förslaget i motionen förutsätter inte nödvändigtvis
den omfördelning mellan anslagen som anges i motionen. Om emellertid en
sådan omfördelning bedöms lämplig beträffande nästa budgetår kan denna
omfördelning göras av regeringen.

Utskottet anser sålunda att de pågående överläggningarna mellan berörda
myndigheter m. fl. bör slutföras inom regeringens kansli innan ställning tas
till hur ansvarsfördelningen skall utformas. Enligt utskottets uppfattning
möter intet hinder att anslaget kan disponeras för utgiften även av
myndigheter utanför bostadsdepartementets verksamhetsområde. Motion
2006 (s) avstyrks.

3.3 Direktverkande el

Beträffande byggnaders uppvärmningssystem beslöt riksdagen våren 1981
(prop. 1980/81:133, CU 37) bl. a. om regler för installation av direktverkande
elvärme. Dessa regler som gäller fr. o. m. den 1 januari 1984 och som tagits in
i byggnadsstadgan (44 a §) innebär att i en bostadsbyggnad med högst två
bostadslägenheter, som är avsedd för annat ändamål än fritidsändamål, inte
får användas direktverkande elvärme om det inte finns särskilda skäl.
Särskilda skäl föreligger bl. a. för småhus som är energisnålt utformade. Ett
småhus anses energisnålt om årsbehovet av elenergi för radiatorer och
tappvarmvatten kan minskas med minst 40 % av årsbehovet av elenergi för
radiatorerna om byggnaden utförts så att de minimikrav på värmeisolering
och luftomsättning som finns i Svensk byggnorm 1975 (SBN 75) uppfylls.
Dessa regler har numera förts över till SBN 80.

I motionerna 1368 (vpk) yrkande 2 och 1985 (c) tas upp frågan om

BoU 1983/84:21

restriktionerna beträffande direktverkande el. I den förstnämnda motionen
anförs att restriktionerna beträffande direktverkande el i stort sett är
obefintliga då de endast gäller de senaste årens småhusproduktion. Motionärerna
begär åtgärder för att fullfölja restriktionerna avseende direktverkande
el. I den sistnämnda motionen föreslås ett riksdagens uttalande av
innebörden att tillämpningsbestämmelserna bör ändras så att undantag för
förbudet mot direktverkande el skall medges om byggnadens sammanlagda
energibehov för tappvarmvatten och uppvärmning understeg minimikraven i
SBN75 med 40%. Inriktningen bör enligt motionärerna vara att kraven i
mitten av 1980-talet skärps till att gälla en besparing om 60%.

Civilutskottet har åren 1981, 1982 och 1983 behandlat och avstyrkt
motioner med motsvarande förslag som de nu föreliggande. Vid senaste
behandlingstillfället anförde utskottet (CU 1982/83:17 s. 6) att nu gällande
regler om vad som skall anses som energisnål byggnad torde komma att ingå i
de överväganden som blir aktuella vid omprövningen av energiprogrammet.
Som framgått ovan (s. 2) avses en omprövning av programmet ske år 1985.

Vad i motionerna 1368 (vpk) yrkande 2 och 1985 (c) föreslagits kommer att
övervägas i samband med omprövningen av energisparprogrammet. Någon
riksdagens ytterligare åtgärd med anledning av motionerna kan inte nu anses
erforderlig.

3.4 Vissa frågor om värmepumpar

En översyn av normer, föreskrifter och tillståndsgivning/anmälningsplikt
avseende användning av värmepumpar begärs i motion 2004 (s).

Enligt miljöskyddslagstiftningen är det sedan den 1 juli 1983 förbjudet att
utan tillstånd använda värmepump med en uttagen effekt överstigande 10
MW. För värmepumpar med en uttagen effekt överstigande 1 men inte 10
MW gäller från samma tidpunkt en anmälningsplikt enligt miljöskyddsförordningen.

Tillståndsmyndighet avseende värmepumpar med en uttagen effekt över
50 MW är koncessionsnämnden för miljöskydd. För värmepumpar med en
uttagen effekt lägre än 50 MW är resp. länsstyrelse tillståndsmyndighet.

I lagrådsremissen med förslag till ny plan- och bygglag (s. 548-549) har
tagits upp frågan om prövningsplikt enligt plan- och bygglagen av ytjordvärmeanläggningar
eller värmepumpar i allmänhet. I remissen uttrycks viss
tveksamhet mot att lägga dessa prövningsuppgifter på byggnadsnämnden,
delvis mot bakgrund av att frågan vid tiden för arbetet med lagrådsremissen
övervägdes inom jordbruksdepartementet. Dessa överväganden har numera
avslutats och resulterat i den ovan angivna ordningen med tillståndsplikt eller
anmälningsplikt.

Enligt utskottets mening finns anledning att ytterligare överväga hur
normer, föreskrifter m. m. skall utformas när det gäller användning av
värmepumpar. Som i motionen anförs finns behov av regler när det gäller

BoU 1983/84:21

utnyttjande av värmepumpar. Det är också angeläget att samordna och
anpassa de olika regler m. m. som torde behövas i sammanhanget. Dessutom
bör övervägas lämpligheten och behovet av om det inte också för värmepumpar
med en effekt under 1 MW skall erfordras någon typ av anmälningsförfarande.
Vad utskottet nu med anledning av motion 2004 (s) anfört om
ytterligare översyn av regler och normer m. m. beträffande användning av
värmepumpar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. I detta
sammanhang bör också övervägas ansvarsfördelningen mellan lokal, regional
och central nivå samt hur ansvaret för ett eventuellt prövningsförfarande
m. m. skall organiseras inom kommunerna.

I motion 2469 (m) hemställs att riksdagen hos regeringen skall anhålla att
vid energirådgivning värmepumpens goda miljöegenskaper skall framhållas.

Enligt vad utskottet erfarit avser den till industridepartementet knutna
energiupphandlingsdelegationen senare under våren 1984 informera företag,
vissa fastighetsägare och hushåll om värmepumpar. I detta sammanhang
finns anledning anta att även vad i motion 2469 (m) framförts i viss
omfattning kommer att belysas. Vidare bör erinras om kommunernas m. fl.:s
rådgivningsverksamhet avseende energisparverksamheten.

Den i motionen behandlade frågan beaktas redan och bör komma att
ytterligare uppmärksammas. Någon riksdagens åtgärd kan inte anses erforderlig.
Motionen avstyrks.

3.5 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande omprövning av bostadsförbättringsprogrammet att
riksdagen avslår motion 1983/84:2113 yrkande 2 såvitt nu är i fråga,

2. beträffande beslutsram avseende statliga byggnader att riksdagen
med bifall till vad i regeringsprotokollet föreslagits medger att
beslut om bidrag till energibesparande åtgärder i statliga byggnader
meddelas inom en ram av 90 000 000 kr. under budgetåret
1984/85,

3. beträffande omläggning av energisparlånesystemet att riksdagen
avslår motionerna 1983/84:923 yrkande 11 och 1983/84:1976
yrkande 1,

4. beträffande anslag till energibesparande åtgärder att riksdagen med
bifall till vad i regeringsprotokollet föreslagits och med avslag på
motion 1983/84:1976 yrkande 2 till Bidrag till energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet för budgetåret 1984/85 under elfte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 500 000 000 kr.,

5. beträffande utformningen av energisparstödgivningen att riksdagen
avslår motion 1983/84:1366,

6. beträffande anslag till information och utbildning m. m. att riksdagen
med bifall till vad i regeringsprotokollet föreslagits och med

BoU 1983/84:21

avslag på motionerna 1983/84:1977 yrkande 3 och 1983/84:1999
yrkande 7 till Information och utbildning m. m. för budgetåret
1984/85 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
182 675 000 kr.,

7. beträffande samordningen av viss utbildningsverksamhet att riksdagen
avslår motion 1983/84:2006,

8. beträffande utformning av regler för direktverkande el att riksdagen
avslår motionerna 1983/84:1368 yrkande 2 och 1983/84:1985,

9. beträffande översyn av normer m. m. för användning av värmepumpar
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2004 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

10. beträffande viss information om värmepumpar att riksdagen avslår
motion 1983/84:2469.

Stockholm den 8 mars 1984

På bostadsutskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta
Hambraeus (c), Per Olof Håkansson (s), Margareta Gard (m), Kerstin
Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Rune Evensson (s), Nils Nordh (s), Lars
Andersson (s) och Bengt-Ola Ryttar (s).

Reservationer

1 Omprövning av bostadsförbättringsprogrammet

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 3 börjar ”Vad i” och på s. 4
slutar ”i bostadshus” bort lyda:

Regeringen föreläde hösten 1983 riksdagen ett förslag om ett bostadsförbättringsprogram
(prop. 1983/84:40 bil. 9). Detta program som bl. a. omfattade
ekonomiska stödåtgärder avseende åtgärder i bostadshus kritiserades i
folkpartiets partimotion 1983/84:86. I motionen framfördes att det fanns
grundad anledning befara att programmet inte skulle ge de incitament som
behövdes för att nå det uppställda målet om en förbättring av vissa delar av
bostadsbeståndet. I motionen anfördes även att den sysselsättningsökning
som enligt regeringens uppfattning bl. a. skulle bli en följd av programmet
överskattats och att en bättre utgångspunkt för att förverkliga ett bostadsför -

BoU 1983/84:21

bättringsprogram hade varit att bygga vidare på det arbete som initierades av
den förra regeringen och som innebar att stadsförnyelsekommittén tillkallades.
Kommittén fick tyvärr inte slutföra sitt arbete då den entledigades av
den nuvarande regeringen.

Vad i motion 86 (fp) anfördes har tagits upp i den nu behandlade motionen
2113 (fp).

Enligt utskottets uppfattning finns goda skäl för riksdagen att nu ge sin
anslutning till vad i motionen anförts om att bostadsförbättringsprogrammet

1 de delar det berör energisparåtgärder för bostäder bör avbrytas vid
halvårsskiftet 1984. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna. I vad motionsyrkandet rör övriga delar av programmet kommer det
att behandlas senare under våren.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande omprövning av bostadsförbättringsprogrammet att
riksdagen med anledning av motion 1983/84:2113 yrkande 2 såvitt
nu är i fråga som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

2 Omläggning av energisparlånesystemet

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar ”Vad rör” och
slutar ”denna del” bort lyda:

Som bl. a. anförts i motion 923 (m) saknas skäl att fortsätta den
bidragsgivning som inom ramen för det s. k. bostadsförbättringsprogrammet
kan utgå för vissa energisparåtgärder. Energisparinvesteringarna är ofta så
lönsamma att det inte finns anledning att genom en statlig bidragsgivning
stödja verksamheten. Riksdagen bör ge sin anslutning till vad i motionerna
923 (m) yrkande 11 och 1976 (m) yrkande 1 föreslagits om bidragsgivningen.
Detta stöd bör upphöra vid halvårsskiftet 1984. Detta bör riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3 beträffande omläggning av energisparlånesystemet att riksdagen
med anledning av motionerna 1983/84:923 yrkande 11 och 1983/
84:1976 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3 Anslag till energibesparande åtgärder

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser - under förutsättning av bifall till
någon av reservationerna 1 eller 2 - att

BoU 1983/84:21

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”Endast en” och
slutar ”motionsyrkandet avstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till motion 2113 (fp) om att bostadsförbättringsprogrammet
i den del det behandlas i detta betänkande bör avbrytas vid
halvårsskiftet 1984 samt till motionerna 923 (m) och 1976 (m) såvitt däri
förordas att bidrag till energibesparande åtgärder skall avvecklas fr. o. m.
halvårsskiftet 1984. Det finns därför anledning att minska anslaget till
energibesparande åtgärder. Enligt utskottets beräkning är en anslagsminskning
om ca 100milj. kr. för budgetåret 1984/85 därmed möjlig.

Vad utskottet nu föreslagit innebär till viss del en anslutning till den
anslagsberäkning som gjorts i motion 1976 (m) yrkande 2.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande anslag till energibesparande åtgärder att riksdagen med
anledning av vad i regeringsprotokollet och i motion 1983/84:1976
yrkande 2 föreslagits till Bidrag till energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet för budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 400 000 000 kr.,

4 Anslag till information och utbildning m. m.

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Riksdagens
beslut” och slutar ”behandlade anslaget” och

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Med anledning”
och slutar ”motsvarande del” bort lyda:

Vid riksdagsbehandlingen i december 1983 om ett bostadsförbättringsprogram
yrkades i partimotion (m) avslag på regeringens förslag (prop.
1983/84:40 bil. 9, BoU 11). I sammanhanget underställdes riksdagen förslag
om medel för informations- och utbildningsinsatser avseende bostadsförbättringsprogrammet.
Den inställning som i de ovan nämnda motionerna
redovisats om att ett bostadsförbättringsprogram inte borde ha beslutats
finner utskottet inte anledning frånträda. Programmet bör sålunda inte
genomföras, och skäl saknas att beräkna medel för de särskilda informationsinsatserna
för programmet.

Inte heller kan utskottet ställa sig bakom förslaget i budgetpropositionen
om medel för besiktnings- och rådgivningsverksamheten inom energiområdet.
Utskottet har självfallet ingen erinran mot att information och utbildning
i energifrågor ges men anser att berörda myndigheter m.fl. bör
finansiera verksamheten inom ramen för ordinarie resurser eller omprioritera
mellan i sig angelägna arbetsuppgifter. I ett samhällsekonomiskt ansträngt
läge måste alla möjligheter till besparingar tas till vara.

BoU 1983/84:21

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till vad i motion 1977 (m)
yrkande 3 föreslagits om en avveckling av anslaget till Information och
utbildning för genomförande av energisparprogrammet. Utskottets ställningstagande
innebär en anslutning till vad i motion 1999 (c) yrkande 7
föreslagits om minskning av viss del av anslaget.

dels utskottet under 6 bort hemställa

.6. beträffande anslag till information och utbildning m. m. att riksdagen
med anledning av motionerna 1983/84:1977 yrkande 3 och
1983/84:1999 yrkande 7 avslår förslaget i regeringsprotokollet om
anslag till Information och utbildning m. m. för budgetåret 1984/85,

5 Anslag till information och utbildning m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Kerstin Ekman (fp)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar "Riksdagens
beslut” och slutar "behandlade anslaget” bort lyda:

Vid riksdagens behandling av ett bostadsförbättringsprogram i december
1983 (prop. 1983/84:40 bil. 9, BoU 11) föreslogs i motion (c) att medel inte
skulle beräknas för särskilda informationsåtgärder för programmet. Vad i
motionen anförts står fast. Inte heller finns tillräckliga skäl tillstyrka
regeringens förslag i budgetpropositionen om den information och utbildning
i övrigt som beräknats under det nu behandlade anslaget. Som framgår
av motion 1999 (c) yrkande 7 är det både lämpligt och möjligt att minska
anslaget med 18 355 000 kr. till 164 320 000 kr. Ett riksdagens bifall till detta
förslag innebär att motion 1977 (m) yrkande 3 delvis tillgodosetts.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande anslag till information och utbildning att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:1999 yrkande 7 och med anledning av vad
i regeringsprotokollet och i motion 1983/84:1977 yrkande 3 föreslagits
till Information och utbildning m. m. för budgetåret 1984/85
under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
164 320 000 kr.,

6 Samordning av viss utbildningsverksamhet (motiveringen)

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c). Margareta Gard (m) och Kerstin
Ekman (fp) anser - under förutsättning av bifall till någon av reservationerna
4 eller 5 - att

BoU 1983/84:21

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”2006 (s) avstyrks” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt motion 1976 (m) och 1999 (c) om att medel
inte bör beräknas för utbildning m. m. avseende energisparverksamheten
såvitt rör vissa utbildningsinsatser. Skäl saknas därför att tillstyrka vad i
motion 2006 (s) anförts om samordning av utbildningsinsatserna såvitt vad i
motionen föreslagits kan anses beröra budgetåret 1984/85.

7 Utformning av regler för direktverkande el

Kjell A. Mattsson (c), Birgitta Hambraeus (c) och Tore Claeson (vpk)
anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Civilutskottet
har” och slutar ”anses erforderlig” bort lyda:

Det finns anledning för riksdagen att mot bakgrund av vad i motionerna
1368 (vpk) yrkande 2 och 1985 (c) anförts hos regeringen aktualisera frågan
om reglerna beträffande när direktverkande el skall få användas. Som
framgår av motionerna ger de nu gällande reglerna alltför ringa energibesparing
för att direktverkande el skall kunna accepteras.

Inför omprövningen av energisparprogrammet år 1985 finns därför goda
skäl för riksdagen att ge sin anslutning till motionerna och genom ett
tillkännagivande till regeringen hemställa att förslag föreläggs riksdagen om
skärpta regler för när direktverkande el skall få installeras.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande utformning av reglerna för direktverkande el att
riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:1368 yrkande 2
och 1985 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

8 Översyn av normer m. m. för användning av värmepumpar

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin
Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Enligt
utskottets” och på s. 9 slutar ”inom kommunerna” bort lyda:

De regler om tillståndsgivning m. m. avseende användning av värmepumpar
som redovisats ovan får anses vara till fyllest. Det finns inte anledning att
genom ytterligare regler försvåra tillkomsten av värmepumpar. Resultatet av
den forskning som pågår bl. a. med stöd från statens råd för byggnadsforskning
bör för övrigt avvaktas. Mycket tyder på att de värmepumpar för vilka
tillstånd m. m. f. n. inte krävs från miljösynpunkt får anses godtagbara.

BoU 1983/84:21

Enligt utskottets uppfattning finns sålunda inte anledning att genom
ytterligare regler försvåra att värmepumpar installeras. Tvärtom finns goda
skäl att medverka till att kännedom sprids om värmepumpars goda miljöegenskaper.
Denna senare fråga behandlar utskottet nedan.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 2004 (s).

dels utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande översyn av normer m. m. för användning av värmepumpar
att riksdagen avslår motion 1983/84:2004,

minab/gotab 78018 Stockholm 1984