BoU 1983/84:20

Bostadsutskottets betänkande
1983/84:20

om allmänna samlingslokaler (prop. 1983/84:100 bil. 13, delvis)
Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:100 bil. 13 (bostadsdepartementet)
under litt. B 10-12 (s. 64-70) föreslagit riksdagen att

1. medge att beslut om anordnings- och inventariebidrag samt lån för
allmänna samlingslokaler under budgetåret 1984/85 meddelas inom en ram
av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 kr. får tas i anspråk för bidrag,

2. medge att den under 1. angivna ramen överskrids om det behövs av
sysselsättningsskäl,

3. bemyndiga regeringen att, om det behövs av sysselsättningsskäl, besluta
om bidrag till anordnande av icke-statliga teater-, konsert- och museilokaler i
enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,

4. medge att beslut om upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
meddelas inom en ram av 24 000 000 kr. under budgetåret 1984/85,

5. medge att den under 4. angivna ramen överskrids om det behövs av
sysselsättningsskäl,

6. medge att beslut om energisparbidrag för vissa lokaler m. m. meddelas
inom en ram av 4 200 000 kr. under budgetåret 1984/85,

7. bemyndiga regeringen att, om det behövs av sysselsättningsskäl, besluta
om bidrag till upprustning av icke-statliga teater-, konsert- och museilokaler i
enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats,

8. under elfte huvudtiteln för budgetåret 1984/85 anvisa

a. till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett förslagsanslag
av 5 000 000 kr.,

b. till Lån till allmänna samlingslokaler ett förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

c. till Upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler m.m. ett
förslagsanslag av 45 000 000 kr.

Motionerna

Utskottet behandlar i detta sammanhang motionerna 1983184:

721 av Margareta Persson (s) vari hemställs att riksdagen hos regeringen
hemställer om ändring i den kungörelse som reglerar upprustningsbidrag för
handikappanpassning till att också omfatta vissa föreningslokaler som ej
faller under begreppet ”allmänna samlingslokaler” samt om att bidrag också
måtte utgå till att iordningställa en handikappsparkeringsplats,

1343 av Bo Forslund (s) och Agne Hansson (c) vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts,

1 Riksdagen 1983/84.19 sami. Nr 20

BoU 1983/84:20

1982 av Rolf Dahlberg m. fl. (m) vari hemställs

1. att riksdagen beslutar att det statliga ekonomiska stödet till samlingslokaler
skall avvecklas,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om beslutsramar under budgetåret
1984/85 för anordnings- och upprustningsbidrag samt lån till allmänna
samlingslokaler,

3. att riksdagen för budgetåret 1984/85 anvisar

a. till anordningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler ett förslagsanslag
av 3 milj. kr. (-2 milj. kr.),

b. till upprustningsbidrag m.m. till allmänna samlingslokaler ett förslagsanslag
av 37 milj. kr. (-8 milj. kr.).

Utskottet

I motion 1982 (m) framhålls att anskaffandet och upprustningen av
allmänna samlingslokaler, mycket på grund av det generösa statliga stödet,
har haft hög prioritet i kommunerna. Enligt motionärerna kan det också i
vissa fall ifrågasättas om inte ambitionerna varit alltför höga, då det visat sig
att lokalerna utnyttjas dåligt. Mot bakgrund härav samt mot bakgrund av det
ekonomiska läget för stat och kommuner föreslås i motionens yrkande 1 att
det statliga ekonomiska stödet till samlingslokalerna skall avvecklas.

Utskottet har under de två senaste riksmötena (CU 1981/82:15 s.2 samt
CU 1982/83:15 s. 2) behandlat motsvarande motionsyrkanden. Dessa yrkanden
har avstyrkts av utskottet och avslagits av riksdagen. Vad utskottet i
dessa sammanhang anfört om bl. a. de allmänna samlingslokalernas betydelse
för demokratin i samhället och statens ansvar i sammanhanget står fast.
Staten bör enligt utskottets mening även fortsättningsvis ge ett stöd som
möjliggör att lokaler kommer till stånd, förbättras och bevaras. Med
hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1982 (m) yrkande 1.

I motion 721 (s) påtalas att många föreningar har sin verksamhet förlagd
till lokaler som inte är tillgängliga för rörelsehindrade och att detta begränsar
möjligheten för denna grupp att aktivt delta i samhälls- och föreningslivet.
Motionären framhåller vikten av att också handikappade kan delta i
föreningslivet.

Med hänvisning till det anförda hemställs i motionen att stödet till
handikappanpassning av allmänna samlingslokaler även skall omfatta vissa
föreningslokaler. Som exempel på sådana lokaler nämns fristående ungdomslokaler,
fritidsgårdar, lägergårdar, idrottsgårdar, gudstjänstlokaler och
fristående föreningslokaler. Dessutom föreslås att stöd fortsättningsvis skall
kunna utgå för att iordningställa parkeringsplats för handikappad i anslutning
till i övrigt stödberättigade lokaler.

Utskottet delar motionärens uppfattning om vikten av att miljön anpassas
så att personer med funktionsnedsättningar ges möjligheter att aktivt delta i
samhälls- och föreningslivet. Insatser med detta syfte har också gjorts från

BoU 1983/84:20

samhällets sida. I detta sammanhang bör erinras om de regler för handikappanpassning
av bostäder och vissa lokaler som nu gäller samt om samhällets
ekonomiska stöd, bl. a. i form av bostadsanpassningsbidrag och boendemiljöbidrag.

Som framgår av motionen kan stöd för handikappanpassning utgå till
allmänna samlingslokaler. Stöd kan även utgå bl. a. till lokaler som tillhör
vissa trossamfund. För lokaler som räknas som bostadskomplement kan stöd
till upprustning innefattande bl. a. handikappanpassning ges. Inom ramen
för det tillfälliga s. k. ROT-programmet för kommuner och landsting kan
under år 1984 i vissa fall stöd ges för handikappåtgärder i kommunala och
landstingskommunala byggnader.

Av den redovisning som lämnats i det föregående framgår att också vissa
andra lokaler än allmänna samlingslokaler kan erhålla statligt stöd för
handikappanpassning. I många fall innefattar också det statliga stödet de
typer av lokaler som enligt motionen föreslås omfattas av samlingslokalstödet.
Utskottet är inte berett att nu förorda ytterligare statliga insatser.
Motion 721 (s) avstyrks i motsvarande del.

Vad gäller förslaget i motion 721 (s) om stöd till parkeringsplatser för
handikappade vill utskottet anföra följande.

Enligt praxis utgår inte stöd för anordnande av parkeringsplatser för
handikappade. Däremot utgår stöd avseende merkostnad för hårdgöring av
vägar inkl. anslutning till de parkeringsplatser på tomtmark som behövs för
att lokalen skall kunna nås också av handikappade. Enligt vad utskottet
erfarit övervägs hithörande frågor f. n. av samlingslokaldelegationen. Utskottet
är inte berett att nu ställa sig bakom förslaget i motion 721 (s).
Motionen avstyrks.

Förslagen i propösitionen om beslutsramar samt om län till allmänna
samlingslokaler och om energisparbidrag för vissa lokaler för budgetåret
1984/85 tillstyrks av utskottet.

Utskottet har ovan redovisat sin syn på behovet av ett stöd till allmänna
samlingslokaler. Vad i motion 1982 (m) yrkande 2 hemställts om avslag på
propositionen om vissa beslutsramar avstyrks med hänvisning till utskottets
inställning avseende behovet av statligt stöd.

I propositionen föreslås riksdagen medge att ramarna skall få överskridas
om det behövs av sysselsättningsskäl.

I motion 1343 (s, c) förordas riksdagen lämna det begärda bemyndigandet.
Motionärerna anför att regeringens tidigare beslut om ramvidgningar
innebär att de tre samlingslokalägande riksorganisationerna får behov av ett
ökat statligt stöd till sin rådgivning. Motionärerna finner det motiverat att
riksdagen genom ett tillkännagivande uppmärksammar regeringen härpå.

Vad först rör frågan om vidgning av beslutsramarna till allmänna samlingslokaler
om det behövs av sysselsättningsskäl tillstyrker utskottet regeringens
och motionärernas förslag.

Vad därefter gäller frågan om ett ökat statligt stöd till riksorganisationernas

BoU 1983/84:20

verksamhet avseende rådgivning och service vill utskottet anföra följande.

Förutom det tre riksorganisationerna som f. n. erhåller stöd för sin
verksamhet med allmänna samlingslokaler finns enligt utskottets mening
anledning överväga om stöd inte bör utgå även till Folkparkernas centralorganisation.
Denna organisation kan delvis anses ha liknande uppgifter
gentemot de samlingslokalberättigade folkparkerna som de tre övriga
riskorganisationerna har gentemot sina medlemmar. Enligt gällande regler
lämnas samlingslokalstöd även till folkparkerna om parkernas lokaler
uppfyller de krav som ställs på allmänna samlingslokaler. Enligt utskottets
uppfattning finns mot bakgrund härav anledning förorda att även Folkparkernas
centralorganisation skall kunna ingå i kretsen av de organisationer
som f. n. erhåller stöd. Utskottet har erfarit att regeringen från Folkparkernas
centralorganisation erhållit en skrivelse i frågan. Denna skrivelse har
remitterats till samlingslokaldelegationen. Delegationen kommer senare
under våren 1984 att besvara remissen.

Regeringens överväganden bör sålunda närmast komma att avse frågan
om när kretsen av riksorganisationer som kan få stöd skall utökas. Om de nu
förutsatta övervägandena resulterar i en utökning redan fr.o.m. nästa
budgetår får behov av ökade medel tillgodoses genom överskridande av det
aktuella anslaget. 1 annat fall förutsätter utskottet att medel för ett utökat
organisationsstöd beräknas i 1985 års budgetproposition.

Vad beträffar de tre övriga riksorganisationerna finns anledning att
överväga ett i förhållande till regeringens förslag ökat stöd. Som anförs i
motion 1343 (s, c) kan organisationernas behov av stöd förväntas öka, bl. a.
mot bakgrund av de ökade anspråk som de i propositionen förordade och av
utskottet tillstyrkta beslutsramarna för nästa budgetår väntas ge upphov till.
Det bör uppdras åt regeringen att överväga omfattningen och tidpunkten för
när ett nu förordat tillkommande behov av stöd för det tre organisationerna
skal! utgå. Liksom beträffande stöd till Folkparkernas centralorganisation
får detta utökade stöd tillgodoses antingen genom överskridande eller genom
att ytterligare medel för organisationernas verksamhet beräknas i 1985 års
budgetproposition.

Vad utskottet anfört om utökat stöd till de tre riksorganisationerna samt
om stöd även till Folkparkernas centralorganisation bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Vad nu förordats innebär i inte ringa
omfattning en anslutning till vad i motion 1343 (s, c) förslagits.

I propositionen tas också upp frågan om anordnings- och upprustningsbidrag
för icke-statliga teater-, konsert- och museilokaler. Riksdagen föreslås
bemyndiga regeringen att, om det behövs av sysselsättningsskäl, besluta om
bidrag i enlighet med vad i regeringsprotokollet förordats. Anordningsbidrag
förordas kunna utgå med högst 30 % eller, om särskilda skäl föreligger, med
35% av kostnaden. För upprustningsbidrag föreslås gälla de villkor som
gäller för allmänna samlingslokaler. Bidragen avses lämnas i de fall
byggnadsprojekten inte menligt påverkar möjligheterna att förverkliga

BoU 1983/84:20

projekt som avser allmänna samlingslokaler.

I motion 1343 (s, c) förutsätts, att de av bostadsministern förordade
utvidgningarna av användningsområdet inte avser de ordinarie ramarna för
det statliga stödet till allmänna samlingslokaler, utan att detta stöd är av
tillfällig karaktär och enbart avser eventuellt tillkommande medel för
budgetåret 1984/85, föranledda av ett extraordinärt krisläge för byggarbetsmarknaden.
Motionärerna begär ett riksdagens tillkännagivande i frågan.

Med anledning av vad bostadsministern anfört och vad i motion 1343 (s, c)
förordats vill utskottet anföra följande. Det finns skäl stryka under vad
bostadsministern anfört om att bidraget till vissa icke-statliga lokaler skall
kunna utgå om det behövs av sysselsättningsskäl under förutsättning av att
byggnadsprojekten inte menligt påverkar möjligheterna att förverkliga
projekt som avser allmänna samlingslokaler. Utskottet förutsätter att den i
propositionen förordade möjligheten till ökning av kretsen av stödberättigade
lokaler inte försämrar förutsättningarna för driften av redan befintliga
lokaler. Vid prövningen av dessa frågor vill utskottet erinra om att
huvudmännen för de befintliga lokalerna är en viktig informationskälla. I en
situation med stora dokumenterade investeringsbehov inom samlingslokalsektorn
och med en allmän resursknapphet är det enligt utskottets uppfattning
inte möjligt och inte heller rimligt att de nu tillkommande lokalerna i
någon större omfattning skall belasta den ordinarie ramen för samlingslokalstödet.
För att stöd skall kunna utgå för dessa lokaler bör - som även
anförs i propositionen - angelägna sysselsättningsskäl föreligga. Vad utskottet
nu anfört om omfattningen och inriktningen av bidragsverksamheten till
vissa icke-statliga lokaler bör riksdagen med anledning av budgetpropositionen
och motion 1343 (s, c) som sin mening ge regeringen till känna.

Ett införande av bidrag till vissa icke-statliga lokaler aktualiserar frågan
om administrationen av bidragsgivningen. I budgetpropositionen föreslås ett
bemyndigande för regeringen att kunna besluta om bidrag. Utskottet, som
anser att denna ordning bör kunna godtas, förordar att frågan ytterligare
övervägs inom regeringens kansli och att därvid undersöks lämpligheten av
att låta samlingslokaldelegationen besluta även i dessa ärenden. Härigenom
skulle, enligt utskottets uppfattning, en inte oväsentlig samordning av
samlingslokalstödet uppnås. Vad nu anförts om beslutsordningen m. m. bör
riksdagen med anledning av vad i budgetpropositionen föreslagits som sin
mening ge regeringen till känna. Det torde få ankomma på regeringen att
besluta i frågan utan att den ytterligare behöver underställas riksdagen.

Avslutningsvis behandlar utskottet frågan om anslag till allmänna samlingslokaler.

Regeringen föreslår att för budgetåret 1984/85 till anordningsbidrag m. m.
anvisas ett förslagsanslag om 5 milj. kr. och till upprustningsbidrag m. m. ett
förslagsanslag om 45 milj. kr.

I motion 1982 (m) yrkandena 3 a och 3 b föreslås till anordningsbidrag

BoU 1983/84:20

m. m. ett anslag om 3 milj.kr. och till upprustningsbidrag m. m. ett anslag om
37 milj. kr.

De motionsvis framförda förslagen är en följd av motionärernas inställning
i huvudfrågan om en avveckling av samlingslokalstödet, ett förslag som
utskottet avstyrkt ovan. Med anledning härav avstyrks även motionen såvitt
nu är i fråga.

Vad i övrigt i regeringsprotokoll^ föreslagits eller anförts har inte givit
utskottet anledning till erinran eller särskilt uttalande.

Utskottet hemställer

1. beträffande avveckling av samlingslokalstödet att riksdagen avslår
motion 1983/84:1982 yrkande 1,

2. beträffande stöd till vissa föreningslokaler m. m. att riksdagen
avslår motion 1983/84:721,

3. beträffande vissa ramar att riksdagen med bifall till vad i regeringsprotokollet
förordats och med avslag på motion 1983/84:1982
yrkande 2 medger att beslut

a) om anordnings- och inventariebidrag samt lån för allmänna
samlingslokaler under budgetåret 1984/85 får meddelas inom en
ram av 30 000 000 kr., varav högst 20 000 000 kr. får tas i anspråk
för bidrag,

b) om upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler får
meddelas inom en ram av 24 000 000 kr. under budgetåret 1984/85,

4. beträffande ram för beslut om energisparbidrag till vissa lokaler
m. m. att riksdagen medger att bidrag får meddelas inom en ram av
4 200 000 kr. under budgetåret 1984/85,

5. att riksdagen medger att de under 3 a och 3 b angivna ramarna får
överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

6. beträffande bidrag till riksorganisationerna m. m. att riksdagen
med anledning av motion 1983/84:1343 såvitt nu är i fråga som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande stöd till vissa icke-statliga lokaler att riksdagen med
anledning av vad i regeringsprotokollet förordats och motion
1983/84:1343 såvitt nu är i fråga som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

8. beträffande administration m. m. av stödet under 7 att riksdagen
med anledning av vad i regeringsprotokollet förordats som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. beträffande vissa anslag att riksdagen med bifall till vad i
regeringsprotokollet förordats och med avslag på motion 1983/
84:1982 yrkande 3 för budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln
anvisar

a) till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett
förslagsanslag av 5 000 000 kr.,

BoU 1983/84:20

b) till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
m. m. ett förslagsanslag av 45 000 000 kr.,

10. beträffande anslag till Lån till allmänna samlingslokaler att riksdagen
med bifall till vad i regeringsprotokollet förordats för budgetåret
1984/85 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av
3 000 000 kr.

Stockholm den 8 mars 1984

På utskottets vägnar

KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Per Olof
Håkansson (s), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson
(vpk), Rune Evensson (s), Agne Hansson (c), Nils Nordh (s), Lars
Andersson (s) och Bengt-Ola Ryttar (s).

Reservationer

1. Avveckling av samlingslokalstödet

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 2 börjar ”Utskottet har”
och på s. 5 slutar ”underställas riksdagen” bort lyda:

Som framhålls i motion 1982 (m) har staten under en lång följd av år
stimulerat byggandet och underhållet av allmänna samlingslokaler genom att
ge generösa bidrag och lån. Detta har medfört att de allmänna samlingslokalerna
haft hög prioritet i kommunerna, vilket i sin tur inneburit att det i dag
finns ett omfattande samlingslokalbestånd av en i huvudsak god standard.
Stödet har därmed i stor utsträckning haft sin avsedda verkan - att genom
lokalerna praktiskt främja föreningslivet. Det bör härigenom vara möjligt att
inom ramen för det befintliga beståndet tillgodose föreningslivets lokalbehov.
Härtill kan också ett utökat samutnyttjande av lokalerna mellan olika
föreningar och stiftelser bidra. Det har i många fall visat sig att lokalerna
utnyttjas dåligt, varför det torde finnas goda möjligheter att utnyttja
nuvarande lokaler på ett effektivare sätt. En i detta sammanhang inte fullt
utnyttjad resurs är dessutom skolans lokalbestånd. De bör, utanför ordinarie
skoltid, kunna användas för föreningslivets behov i en ökad utsträckning.

Mot bakgrund av vad som ovan anförts och med hänsyn till det

BoU 1983/84:20

statsfinansiella läget bör enligt utskottets mening samlingslokalstödet avvecklas
i enlighet med förslaget i motion 1982 (m). Motionens yrkande 1
tillstyrks. Därmed kan också ramarna för samlingslokalstödet slopas i
enlighet med förslaget i motionens yrkande 2. Motion 1982 (m) tillstyrks
också i denna del.

Genom utskottets ställningstagande i huvudfrågan - att samlingslokalstödet
skall avvecklas - saknar yrkandena i motionerna 721 (s) och 1343 (s, c)
aktualitet. Motionerna avstyrks.

dels utskottet under 1-8 bort hemställa

1-8. beträffande avveckling av samlingslokalstödet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1982 yrkande 1 och 2
avslår regeringens förslag samt motionerna 1983/84:721 och
1343.

2. Vissa anslag

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 1 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”De motionsvis”
och slutar ”i fråga” bort lyda:

Bostadsutskottet har tillstyrkt motion 1982 (m) i huvudfrågan - att
samlingslokalstödet skall avvecklas. Härigenom kan också anslagen till
anordningsbidrag m. m. samt till upprustningsbidrag m. m. minskas i enlighet
med motionsförslaget. Motion 1982 (m) yrkande 3 tillstyrks. Regeringsförslaget
avstyrks därmed i motsvarande del.

dels utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande vissa anslag att riksdagen med anledning av regeringens
förslag och med bifall till motion 1983/84:1982 yrkande 3 för
budgetåret 1984/85 under elfte huvudtiteln anvisar

a) till Anordningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler ett
förslagsanslag av 3 000 000 kr.,

b) till Upprustningsbidrag m. m. till allmänna samlingslokaler
m. m. ett förslagsanslag av 37 000 000 kr.

Särskilt yttrande

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anför:

Byggande och investeringar i bostäder och lokaler är en verksamhet som
måste ses på relativt lång sikt. I budgetsammanhang har detta inneburit att
man inom bostadsdepartementets verksamhetsområde i många fall har
tillämpat en budgetteknik med beslutsramar som sedan med automatik ger
en efterföljande anslagsbelastning. Detta gäller t. ex. stödet till ombyggnad
av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, bidrag till förbättring av boendemil -

BoU 1983/84:20

jon, stödet till energibesparande åtgärder i statliga byggnader samt stödet till
allmänna samlingslokaler. Den tillämpade budgettekniken med beslutsramar
innebär i regel att endast mindre eller inga besparingar alls kan göras på
statsbudgeten med omedelbar verkan. Den tidsförskjutning som vanligtvis
föreligger mellan beslut och utbetalning av medel medför i normalfallet att
slopade beslutsramar får effekt på motsvarande anslag först efterföljande
budgetår.

I vad gäller stödet till de allmänna samlingslokalerna så har moderata
samlingspartiet på goda grunder under en följd av år i motioner föreslagit att
det statliga stödet till dessa skall avvecklas. Som ett led i denna avveckling har
vi också regelmässigt föreslagit att ramarna för samlingslokalstödet skall
slopas. Härigenom skulle också anslagen kunna minskas under efterföljande
budgetår för att helt tas bort så snart som tidigare gjorda utfästelser har
infriats.

De av moderata samlingspartiet i motioner framlagda förslagen har
avvisats av en majoritet i riksdagen, som i stället har anvisat nya ramar -ramar som i sin tur gett upphov till nya anslagsbehov. Den tillämpade
budgettekniken innebär i detta fall att endast mindre besparingar, eller som
när det gäller lån tilt allmänna samlingslokaler, inga besparingar alls kan
göras på anslagen.

Trots att moderata samlingspartiet sedan flera år tillbaka har föreslagit en
avveckling av samlingslokalstödet tvingas vi alltså acceptera att betydande
medel måste anslås för att tidigare utställda löften skall kunna uppfyllas. Ett
bifall till de av moderata samlingspartiet tidigare framlagda förslagen om en
avveckling av stödet skulle däremot ha inneburit att också de nu aktuella
anslagen skulle ha varit helt avvecklade. Den av oss eftersträvade och av
statsfinansiella skäl helt nödvändiga besparingen skulle därmed ha uppnåtts.

Vad som nu anförts innebär att vi trots vår principiella ståndpunkt om att
samlingslokalstödet skall avvecklas har måst ställa oss bakom förslaget om
anslag till lån till allmänna samlingslokaler.

minab/gotab 78017 Stockholm 1984