BoU 1983/84:12

Bostadsutskottets betänkande
1983/84:12

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder i vad avser bostadsdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1983/84:40, bil. 9 delvis)

1 Propositionen

Regeringen har i proposition 1983/84:40 bilaga 9 (bostadsdepartementet)
(s. 72-88) föreslagit riksdagen att

1. godkänna de ändringar i fråga om de övre hyresgränserna för statskommunalt
bostadsbidrag till barnfamiljer som i regeringsprotokollet förordats,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ändrade
inkomstgränser för statliga och statskommunala bostadsbidrag,

3. godkänna den höjning av det statliga bostadsbidraget som i regeringsprotokollet
förordats,

4. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om retroaktiva
räntebidrag,

5. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om den lägsta garanterade
räntan i vissa fall,

6. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om begränsning av
underlaget för räntebidrag till småhus.

Övriga förslag i proposition 1983/84:40 bilaga 9 behandlas i bostadsutskottets
betänkande BoU 1983/84:11.

2 Motionerna

I detta betänkande behandlar utskottet motionena 1983184:

86 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
(26) att riksdagen avslår vad i proposition 1983/84:40 bilaga 9 (hemställan

1-3) föreslagits om bostadsbidragen till barnfamiljer,

87 av Allan Åkerlind (m) vari hemställs att riksdagen som sin mening
uttalar att regeringen för riksdagens prövning skall underställa frågor som rör
räntebidrag o. d. i enlighet med vad i motionen anförts,

90 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs att
riksdagen beslutar att avslå proposition 1983/84:40, bilaga 9, med undantag
för vad som föreslås beträffande retroaktiva räntebidrag (såvitt yrkandet
avser ett program för bostadsbeståndets förbättring behandlas det i betänkandet
BoU 1983/84:11),

100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs
(51) att riksdagen beslutar godkänna förändringen i fråga om retroaktiva

1 Riksdagen 1983184.19sami. Nr 12

BoU 1983/84:12

2

räntebidrag med den ändringen att lånemöjligheter ges även för styckebyggda
småhus,

153 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari hemställs

1. att riksdagen godkänner vad i motionen förordats

a) om att studiemedel inte skall utgöra bidragsgrundande inkomst,

b) om ändrade övre hyresgränser för bostadsbidrag,

c) om ändrade inkomstgränser för bostadsbidrag,

2. beträffande anslag till Bostadsbidrag m. m. att riksdagen på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag som med 25 000 000 kr. överstiger kostnaden för
regeringens i proposition 1983/84:40 bilaga 9 lämnade förslag,

154 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, hemställs

(2) beträffande förutsättning för borttagande av retroaktiva räntebidrag
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts.

3 Utskottet

3.1 Bostadsbidrag

Med hänvisning till barnfamiljernas nuvarande situation föreslås i propositionen
(bil. 9 s. 72-73) en höjning av bostadsbidragen till barnfamiljer.
Bostadsministern erinrar om att några ändringar av bostadsbidragen för år
1984 inte gjordes under 1982/83 års riksmöte.

Enligt förslaget i propositionen föreslås de övre hyresgränserna för de
statskommunala bostadsbidragen till barnfamiljer räknas upp. Sålunda
förordas att gränsen för en- och tvåbarnsfamiljerna höjs från 1 550 kr. till
1 625 kr., för tre- och fyrabarnsfamiljerna från 2 000 kr. till 2 100 kr. och för
familjer med fem eller fler barn från 2 400 kr. till 2 525 kr.

Vidare föreslås höjda inkomstgränser för de statliga och statskommunala
bostadsbidragen. Den nedre inkomstgränsen föreslås höjd med 2 000 kr. till
35 000 kr. för ensamstående med barn och till 43 000 kr. för makar med barn.
Samtidigt bör enligt förslaget den övre inkomstgränsen höjas med 3 000 kr.
till 65 000 kr.

I propositionen förordas att det statliga bostadsbidraget höjs med 300 kr.
per barn och år till 3 180 kr.

De ändrade reglerna föreslås tillämpade för bostadsbidrag fr. o. m. april
månad år 1984.

Kostnaderna m. m. för de förhöjda bostadsbidragen behandlas nedan.

I moderata samlingspartiets partimotion 90 avvisas förslagen till höjning av
bostadsbidragen med hänvisning till att partiet avvisat såväl de flesta av de
hyreshöjande förslagen i proposition 40, som merparten av regeringens alla
skattehöjningar och att något motiv för en höjning av bostadsbidragen därför

BoU 1983/84:12

3

inte föreligger. Samtidigt framhålls i motionen att bostadsbidragens nuvarande
konstruktion har allvarliga brister och att dessa bör rättas till för att bättre
anpassa bidragen till verklig ekonomisk bärkraft. Även av denna anledning
bör enligt motionärerna förslaget avvisas och regeringen återkomma med
förslag till bostadsbidrag som bättre anpassas till bärkraften.

Också folkpartiet yrkar i sin partimotion 86 avslag på förslaget om höjning
av bostadsbidragen. I sin motivering framhåller motionärerna att regeringen
så sent som i 1983 års budgetproposition avstått från att lämna förslag till
ändringar i bostadsbidragen med hänvisning till bostadskommitténs pågående
arbete. Det finns enligt motionärerna därför ingen anledning för
riksdagen att ändra sitt beslut i frågan från våren 1983.

Vänsterpartiet kommunisterna förordar i sin partimotion 153 höjningar av
bostadsbidragen utöver regeringens förslag - detta för att åtminstone delvis
kompensera hushåll med höga boendekostnader och/eller stor försörjningsbörda.

I motionens yrkande 1 b förordas sålunda att de övre hyresgränserna höjs
för ensamstående utan barn från 800 kr. till 850 kr., för makar utan barn från
950 kr. till 1 000 kr., för enbarnsfamiljerna från 1 550 kr. till 1 650 kr., för
tvåbarnsfamiljerna från 1 550 kr. till 1 850 kr., för trebarnsfamiljerna enligt
regeringsförslaget, för fyrabarnsfamiljerna från 2 000 kr. till 2 250 kr. och för
familjer med fem eller fler barn från 2 400 kr. till 2 600 kr.

Vidare föreslås i motionens yrkande 1 c att inkomstgränserna höjs. Den
nedre inkomstgränsen föreslås höjd för ensamstående utan barn och för
makar utan barn med 2 000 kr. till 28 000 kr. resp. 31 000 kr., för
ensamstående med barn enligt regeringens förslag och för makar med barn
med 3 000 kr. till 44 000 kr. Den övre inkomstgränsen föreslås höjd med
5 000 kr. till 67 000 kr. Vad i propositionen föreslagits om höjning av det
statliga bostadsbidraget accepteras av motionärerna.

Avslutningsvis föreslås i (vpk)-motionens yrkande 1 a att studiemedel inte
skall utgöra bidragsgrundande inkomst. I sin motivering hänvisar motionärerna
till tidigare ställningstaganden.

I propositionen framhålls att bostadsutgiften är en tung post i barnfamiljernas
ekonomi och att bostadsbidragen till dessa familjer bör öka för att inte
ytterligare försämringar skall drabba dem.

Även enligt bostadsutskottets mening bör bostadsbidragen till barnfamiljerna
höjas. Utskottet finner härvid de i regeringsprotokollet förordade
höjningarna väl avvägda.

Regeringens förslag tillstyrks i vad det avser de övre hyresgränserna för
statskommunalt bostadsbidrag till barnfamiljer. Utskottets ställningstagande
i denna del innebär att utskottet avstyrker förslagen i motion 86 (fp)
yrkande 26, motion 90 (m), båda motionerna såvitt nu är i fråga, och motion
153 (vpk) yrkande 1 b.

Även i vad avser inkomstgränserna för statliga och statskommunala
bostadsbidrag tillstyrks regeringsförslaget. Motion 86 (fp) yrkande 26,

BoU 1983/84:12

4

motion 90 (m), båda motionerna såvitt nu är i fråga, och motion 153 (vpk)
yrkande 1 c avstyrks.

Regeringsförslaget tillstyrks också i vad avser en höjning av det statliga
bostadsbidraget. Motion 86 (fp) yrkande 26 och motion 90 (m), båda
motionerna såvitt nu är i fråga, avstyrks.

Vad i motion 153 (vpk) yrkande 1 a hemställs om att studiemedel inte skall
utgöra bidragsgrundande inkomst avstyrks med hänvisning till tidigare
ställningstaganden.

I propositionen (bil. 9 s. 73) redovisas en beräkning av kostnaderna för de
av bostadsministern föreslagna höjningarna av bostadsbidragen, dock utan
att något förslag förs fram till riksdagen om ytterligare medel avseende
bostadsbidragen. För år 1984 beräknas sålunda statens kostnader uppgå till
200 milj. kr. Dessa kostnader avser tre fjärdedels år med hänsyn till att de nya
reglerna föreslås tillämpade fr. o. m. april 1984.

De i motion 153 (vpk) föreslagna höjningarna av bostadsbidragen
beräknas av motionärerna för år 1984 till 75 milj. kr. utöver regeringsförslaget.
Eftersom de nya bidragsreglerna föreslås tillämpade fr. o. m. april 1984
hemställs i motionens yrkande 2 att riksdagen på tilläggsbudget för budgetåret
1983/84 skall anvisa ett förslagsanslag som med 25 milj. kr. överstiger
kostnaden för regeringens förslag.

De i propositionen förordade och av utskottet tillstyrkta förslagen om
höjning av bostadsbidragen innebär ökade kostnader för innevarande
budgetår. Enligt vad utskottet erfarit erfordras redan med tillämpning av
nuvarande bidragsregler ytterligare medel utöver dem som riksdagen
tidigare beslutat (CU 1982/83:22).

Det totala tillkommande medelsbehovet för budgetåret 1983/84 kan nu
beräknas till 160 milj. kr., varav 67 milj. kr. avser kostnaderna för de i
proposition 40 framlagda förslagen.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln till Bostadsbidrag
m. m. anvisa ett förslagsanslag av 160 milj. kr.

Utskottet har avstyrkt motion 153 (vpk) i huvudfrågan. Därmed föreligger
inte heller något ökat anslagsbehov i enlighet med vad som föreslås i
motionen. Motion 153 (vpk) yrkande 2 avstyrks.

3.2 Retroaktiva räntebidrag

För att täcka en del av de räntekostnader som hänför sig till tiden mellan
husets färdigställande och utbetalningen av bostadslånet har sedan några år
tillämpats ett system med s. k. retroaktiva räntebidrag.

Retroaktiva räntebidrag lämnas f. n. vid ny- och ombyggnad av hyres- och
bostadsrättshus samt för egnahem avsedda att säljas till dem som skall bebo
huset.

I propositionen (bil. 9 s. 81) uttalar bostadsministern att han anser att

BoU 1983/84:12

5

värdet för låntagarna av de retroaktiva räntebidragen inte står i proportion
till de utgifter som de förorsakar statskassan. Han förordar därför att de
retroaktiva räntebidragen upphör och att tidigare gällande regler återinförs.

Samtidigt uttalar bostadsministern att en förutsättning för att de retroaktiva
räntebidragen skall kunna avvecklas för hyres- och bostadsrättshusen är
att åtgärder vidtas för att neutralisera effekterna. För egnahemsägarna är det
dock enligt bostadsministerns mening inte befogat att vidta några kompensatoriska
åtgärder.

Huvuddragen av de kompensatoriska åtgärderna för hyres- och bostadsrättshus
redovisas i propositionen (bil. s. 81-82). De innebär i korthet
följande.

Räntekostnaderna för perioden mellan färdigställande och utbetalning
skall medräknas i produktionskostnaden, och dessa kostnader får schablonvis
medräknas redan vid det preliminära lånebeslutet.

Den räntenivå som bildar utgångspunkt för beräkningen av räntebidragets
storlek för tiden mellan färdigställande och utbetalning av statslånet höjs
med 0,5 procentenheter så att den bestäms till diskontot plus 3,5 procentenheter.

Den tredje föreslagna kompensatoriska åtgärden avser det lånebelopp på
vilket de aktuella räntekostnaderna baseras. Systemet med retroaktiva
räntebidrag innebär att räntebidraget beräknas på det schablonberäknade
låneunderlaget för projektet även om s. k. produktionskostnadsanpassad
belåning tillämpas. Detta medför i många fall att det slutligen beräknade
låneunderlaget överstiger det schablonberäknade, vilket i sin tur medför att
låntagaren får ett i förhållande till sina verkliga kreditivkostnader mindre
retroaktivt räntebidrag. Genom de åtgärder som nu vidtas kommer de
aktuella räntekostnaderna i fortsättningen att baseras på den produktionskostnad
som ligger till grund för låneunderlaget.

Regeländringen avseende de retroaktiva räntebidragen bör enligt regeringsförslaget
(bil. 9 s. 82) tillämpas i ärenden där preliminär ansökan om
bostadslån inges till kommunen efter utgången av oktober 1983.

För att tidigarelägga de statsfinansiella effekterna av regeländringen
föreslås slutligen att denna bör tillämpas även för pågående produktion av
hyres- och bostadsrättslägenheter. Enligt förslaget bör ändringarna omfatta
även projekt där preliminär ansökan om bostadslån inges till kommunen före
utgången av oktober 1983 och där ansökan om slutligt beslut inges till
kommunen efter utgången av år 1983.

För att inte förändra kapitalkostnadsförutsättningarna för den pågående
byggproduktionen förordas dock att den lägsta garanterade räntan sänks från
3 till 2,75 % för dessa projekt.

I centerpartiets partimotion 100 yrkande 51 hemställs att riksdagen skall
godkänna förändringen i fråga om de retroaktiva räntebidragen med den
ändringen att lånemöjligheter ges även för styckebyggda småhus.

Vänsterpartiet kommunisterna uttalar i sin partimotion 154 yrkande 2

BoU 1983/84:12

6

tveksamhet till förslaget om slopande av de retroaktiva räntebidragen för
flerbostadshus. Motionärerna accepterar förslaget under förutsättning att
statliga enhetslån införs. Motionärerna förutsätter vidare att riksdagen
kommer att föreläggas förslag härom.

Enligt utskottets uppfattning får i nuvarande samhällsekonomiska situation
accepteras vad i propositionen förordats om retroaktiva räntebidrag.
Utskottet anser att de redovisade lånemöjligheterna tillfredsställande kompenserar
de ökade kostnader som ett borttagande av de retroaktiva
räntebidragen innebär.

Vad i motion 100 (c) yrkande 51 föreslagits om lånemöjligheter för
styckebyggda småhus avstyrks med hänvisning till gällande regler.

Med anledning av vad i motion 154 (vpk) yrkande 2 föreslagits om
enhetslån vill utskottet anföra följande. Frågan om administrationen m. m.
av bostadslångivningen har utskottet tidigare (CU 1982/83:26) behandlat och
därvid uttalat att skäl kunde finnas att överväga ett system med s. k.
enhetslån. Bl. a. detta har riksdagen givit regeringen till känna vid sin
behandling våren 1983. Utskottet förutsätter mot bakgrund härav liksom
motionärerna att riksdagen lämnas ett förslag i frågan. Det saknas enligt
utskottets uppfattning emellertid anledning att, såsom görs i motionen,
koppla det nu behandlade regeringsförslaget till frågan om enhetslån. Med
det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 154 (vpk) yrkande 2.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen förordats om lägsta
garanterade ränta i vissa fall.

3.3 Räntebidragen till större småhus

För att åstadkomma besparingar och samtidigt använda tillgängliga
ekonomiska resurser så att de så effektivt som möjligt främjar de bostadspolitiska
målen föreslås i propositionen (bil. 9 s. 83-85) att räntebidragen till
större småhus begränsas.

Förslaget innebär att bostadslån liksom f. n. skall kunna lämnas till
egnahem med ytor upp till 180 m2. Däremot skall räntebidrag lämnas endast
för lån motsvarande en bostadsyta upp till 120 m2 och för de förrådsutrymmen
som krävs enligt Svensk byggnorm. Lån för ytor överstigande denna
nivå skall enligt förslaget betraktas som lån till lokaler. I de fall lånesökanden
har stort hushåll eller om det annars finns särskilda behov bör en större
bostadsyta än 120 m2 kunna berättiga till räntebidrag. Samtidigt uttalas dock
att undantagsmöjligheten bör tillämpas restriktivt. Vad nu redovisats
föreslås gälla beträffande nybyggnad och i tillämpliga delar beträffande omoch
tillbyggnad.

De förordade begränsningarna i räntebidragen för vissa småhus föreslås
gälla i låneärenden där ansökan om bostadslån ges in till kommunen efter
utgången av juni 1984.

Moderata samlingspartiet har i sin partimotion 90 hemställt om avslag på

BoU 1983/84:12

7

regeringens förslag i denna del. I motionens motivdel anförs däremot att
räntebidrag bör lämnas endast för lån motsvarande en bostadsyta upp till 120
m2 men att denna ordning bör gälla oavsett husets totala storlek.

Utskottet delar bostadsministerns uppfattning att en ekonomisk styrning
mot mindre småhus är väl motiverad. Civilutskottet har också tidigare ställt
sig bakom förslag med syfte att styra produktionen mot mindre och
energisnålare småhus (CU 1981/82:26). Det nu behandlade regeringsförslaget
ligger i linje därmed. Det tillstyrks. Motion 90 (m) avstyrks i motsvarande
del.

3.4 Övrigt

Med utgångspunkt i de förslag som ställs i propositionen angående
utgiftsbegränsande åtgärder inom räntebidragssystemet och som bl. a.
innebär vissa bemyndiganden till regeringen tas i motion 87 (m) upp frågan
om riksdagens prövningsrätt. Enligt motionären bör generellt gälla att
riksdagen inte skall frånhända sig sin prövningsrätt genom bemyndiganden
till regeringen annat än i undantagsfall. Med hänvisning härtill hemställs i
motionen att riksdagen som sin mening uttalar att regeringen för riksdagens
prövning skall underställa vissa frågor som rör räntebidrag o. d.

I motionen lämnas tre exempel på frågor som enligt motionärens
uppfattning är av den beskaffenheten att regeringen inte bör bemyndigas
fatta beslut, utan att frågorna i stället skall underställas riksdagen för
prövning. De åberopade exemplen gäller vad i propositionen anförts om
förutsättningar för retroaktiva räntebidrag, om s. k. grundbelopp för
beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån samt om beräkning
av räntebidragsunderlag när bostadslånet avser småhus.

Motionären anser att riksdagens prövningsrätt alltid skall hävdas så långt
grundlagen medger detta. Utskottet har givetvis ingen annan uppfattning än
motionären om omfattningen av riksdagens prövningsrätt. Såvitt motionen
rör vad närmast faller under bostadsutskottets beredningsområde kan
utskottet av exemplen i motionen inte finna att den mellan riksdagen och
regeringen sedan länge tillämpade handläggningsordningen genom de nu
aktuella regeringsförslagen förändrats. Genom att frågorna tagits upp i
propositionen finns möjlighet för riksdagen att i sak granska frågorna och
besluta om en annorlunda handläggningsordning genom att exempelvis
besluta att frågorna skall avgöras av riksdagen. Utskottet vill emellertid
anföra att den beslutsfördelning som f. n. råder beträffande de i motionen
behandlade frågorna bör bestå. Utskottet förutsätter därvid att regeringen
liksom hittills för riksdagen redovisar även frågor som det med den nu
förordade arbetsfördelningen bör ankomma på regeringen att besluta om.
Med det anförda avstyrker utskottet motion 87 (m).

Vad i propositionen och i vissa motioner anförts om införande av en statlig
fastighetsskatt behandlas av skatteutskottet.

BoU 1983/84:12

8

3.5 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande de övre ltyresgränserna för statskommunalt bostads bidrag

till barnfamiljer att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motion 1983/84:86 yrkande 26,
motion 1983/84:90, båda motionerna såvitt nu är i fråga, och
motion 1983/84:153 yrkande 1 b godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

2. beträffande inkomstgränserna för statliga och statskommunala

bostadsbidrag att riksdagen med bifall till regeringens förslag
och med avslag på motion 1983/84:86 yrkande 26, motion
1983/84:90, båda motionerna såvitt nu är i fråga, och motion
1983/84:153 yrkande 1 c godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

3. beträffande det statliga bostadsbidraget att riksdagen med bifall

till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:86
yrkande 26 och motion 1983/84:90, båda motionerna såvitt nu
är i fråga, godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

4. beträffande bostadsbidragsgrundande inkomst att riksdagen

avslår motion 1983/84:153 yrkande 1 a,

5. beträffande retroaktiva räntebidrag att riksdagen med bifall till

regeringens förslag och med avslag på motionerna 1983/84:100
yrkande 51 och 154 yrkande 2 godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

6. beträffande den lägsta garanterade räntan i vissa fall att riksda gen

med bifall till regeringens förslag godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

7. beträffande räntebidragen till större småhus att riksdagen med

bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1983/84:90 såvitt nu är i fråga godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

8. beträffande riksdagens prövning av vissa frågor att riksdagen

avslår motion 1983/84:87,

9. beträffande anslag att riksdagen med anledning av regeringens

förslag och med avslag på motion 1983/84:153 yrkande 2 till
Bostadsbidrag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 160 000 000 kr.

Stockholm den 1 december 1983

På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

BoU 1983/84:12

9

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m),
Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s). Bertil Danielsson
(m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m), Kerstin Ekman (fp),
Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Rune Evensson (s), Nils
Nordh (s) och Lars Andersson (s).

Reservationer

1. Höjning av bostadsbidragen, såvitt avser hemställan

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m). Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att utskottet under 1-3 bort
hemställa

1-3. beträffande höjning av bostadsbidragen att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:86 yrkande 26 och motion 1983/84:90
såvitt nu är i fråga och med avslag på motion 1983/84:153
yrkandena 1 b och 1 c avslår vad i regeringsprotokollet
förordats,

2. Höjning av bostadsbidragen, såvitt avser motiveringen

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser - under förutsättning av bifall till reservation 1 - att den del av
utskottets betänkande som på s. 3 börjar ”1 propositionen” och på s. 4 slutar
”fråga, avstyrks” bort lyda:

Bakom regeringens förslag till höjda bostadsbidrag ligger först och främst
de ökade hyreskostnader som blir ett ofrånkomligt resultat av förslagen i
proposition 40. Flertalet av dessa förslag, liksom regeringens förslag till
skattehöjningar, har avvisats av moderata samlingspartiet. Härigenom ges
bostadskonsumenterna en ökad köpkraft och betalningsförmåga. Mot
bakgrund härav finns det enligt utskottets mening inte nu skäl för en höjning
av bostadsbidragen.

Utskottet vill dock i detta sammanhang ta upp bostadsbidragens konstruktion.
Bostadsbidragskommittén har påvisat att det finns allvarliga brister i
bidragens nuvarande utformning. Framför allt är det familjer och då främst
barnfamiljer som är hänvisade till att leva på en förvärvsinkomst som
missgynnas. Även av denna anledning bör förslaget till höjda bostadsbidrag
nu avvisas och regeringen snarast återkomma med förslag till bostadsbidrag
som bättre anpassas till bidragstagarnas ekonomiska bärkraft.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet förslaget i motion 90
(m) såvitt nu är i fråga om att avslå regeringsförslaget i vad avser höjning av
bostadsbidragen till barnfamiljer. Förslaget i motion 86 (fp) yrkande 26 är
därmed tillgodosett. Motion 153 (vpk) yrkandena 1 b och 1 c avstyrks.

BoU 1983/84:12

10

3. Höjning av bostadsbidragen, såvitt avser motiveringen

Kerstin Ekman (fp) anser - under förutsättning av bifall till reservation 1 -att den del av utskottets betänkande som på s. 3 börjar ”1 propositionen” och
på s. 4 slutar ”fråga, avstyrks” bort lyda:

Med hänvisning till bostadsbidragskommitténs då nyligen avslutade och
bostadskommitténs pågående arbete anförde bostadsministern i årets budgetproposition
att några ändringar av bostadsbidragen inte borde göras.
Riksdagen (CU 1982/83:22 s. 33) accepterade också regeringens förslag i
denna del.

Mot bakgrund härav kan utskottet konstatera att bostadskommitténs
arbete, som bl. a. innefattar en övergripande översyn av systemet för
bostadsstöd, fortfarande pågår. Något nytt material som kan ligga till grund
för förslag till ändringar i bostadsbidragssystemet föreligger därmed inte.
Det finns enligt utskottets mening därför inte anledning för riksdagen att
redan nu frångå sitt beslut från våren 1983. Utskottet tillstyrker därför
förslaget i motion 86 (fp) yrkande 26 om att avslå regeringsförslaget i denna
del. Förslaget i motion 90 (m) är därmed tillgodosett såvitt nu är i fråga.
Motion 153 (vpk) yrkandena 1 b och 1 c avstyrks.

4. Höjning av hyresgränser och inkomstgränser för bostadsbidrag

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 3 börjar ”Även enligt” och
på s. 4 slutar ”1 c avstyrks” bort lyda:

I den i januari 1983 avgivna budgetpropositionen anförde bostadsministern
att några ändringar i bostadsbidragssystemet för år 1984 inte borde göras
bl. a. med hänsyn till bostadskommitténs pågående arbete och remissbehandlingen
av bostadsbidragskommitténs betänkande.

Vänsterpartiet kommunisterna kritiserade i sin partimotion 1982/83:1576
ställningstagandet i propositionen att inte föreslå någon förändring i
bostadsbidragssystemet för år 1984. Utskottet har därför inga invändningar
mot att riksdagen nu föreläggs förslag om ökade bostadsbidrag. I likhet med
vad vpk nu liksom tidigare anfört anser dock utskottet att förbättringar borde
kommit till stånd långt tidigare. Utskottet kan mot bakgrund härav
konstatera att de nu förordade höjningarna är helt otillräckliga.

Hyresutvecklingen har under senare år varit sådan att många familjer nu
har bostadskostnader som överstiger de gällande hyresgränserna. Samtidigt
har låga eller helt uteblivna höjningar av inkomstgränserna gjort att många
familjer inte längre är berättigade till bidrag.

För att åtminstone delvis kompensera hushåll med höga boendekostnader
och/eller stor försörjningsbörda bör därför hyresgränser och inkomstgränser
höjas i enlighet med förslagen i vänsterpartiet kommunisternas partimotion
153 yrkandena 1 b och 1 c. Förslagen i denna del innebär även höjda

BoU 1983/84:12

11

bostadsbidrag för hushåll utan barn. Denna grupp, i vilken inte sällan finns
ungdomar och andra hushåll med knappa resurser, har under en lång rad av
år fått sina bidrag urholkade.

Enligt utskottets uppfattning finns det sålunda goda skäl för riksdagen att
genom ett bifall till motion 154 (vpk) besluta om en utformning av
bostadsbidragen som gör att dessa bättre än i regeringens förslag anpassas till
rådande hyresutveckling. Inte minst viktigt är det att genomföra den i
motionen förordade differentieringen av den övre hyresgränsen med hänsyn
till antalet barn i en familj. Gränsen bör inte som nu vara lika för en- och
tvåbarnsfamiljer resp. för tre- och fyrabarnsfamiljer.

Utskottets ställningstagande innebär att utskottet avstyrker motion 86 (fp)
yrkande 26 och motion 90 (m), båda motionerna såvitt nu är i fråga. Vad i
dessa motioner föreslagits innebär avslag även på den utformning av
bostadsbidragen som regeringen förordat. Utskottet konstaterar att moderata
samlingspartiet och folkpartiet bedriver en besparingspolitik som inte tar
någon hänsyn till de stora ekonomiska svårigheter som framför allt många
barnfamiljer och ungdomar tvingas att kämpa mot.

dels utskottet under 1-2 bort hemställa

1-2. beträffande höjning av hyresgränser och inkomstgränser för
bostadsbidrag att riksdagen med bifall till motion 1983/84:153
yrkandena 1 b och 1 c och med anledning av regeringens
förslag och med avslag på motion 1983/84:86 yrkande 26 och
motion 1983/84:90, båda motionerna såvitt nu är i fråga, som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Bostadsbidragsgrundande inkomst

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar "Vad i” och slutar
”tidigare ställningstaganden” bort lyda:

F. n. gäller att till den bidragsgrundande inkomsten skall läggas även
hälften av sådana studiemedel som utgår enligt 4 kap. studiestödslagen, dvs.
studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Vänsterpartiet kommunisterna
har alltsedan denna regel infördes för några år sedan varit emot
att studielån betraktas som en inkomst. Som vpk tidigare anfört innebär den
nuvarande regeln att lånade pengar betraktas som inkomst om lånet är ett
studielån, medan t. ex. lån i bank inte behandlas på detta sätt. De studerande
som för sitt uppehälle är beroende av studiemedel får därför lägre bostadsbidrag
än andra studerande vid i övrigt lika förutsättningar. Detta är
stötande, och den nuvarande ordningen bör enligt utskottets mening snarast
avskaffas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet vad i motion 153 (vpk)

BoU 1983/84:12

12

yrkande 1 a anförts om att studiemedel inte skall utgöra bidragsgrundande
inkomst.

dels utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande bostadsbidragsgrundande inkomst att riksdagen
bifaller vad i motion 1983/84:153 yrkande 1 a förordats,

6. Retroaktiva räntebidrag

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Enligt
utskottets” och slutar ”motion 154 (vpk) yrkande 2” bort lyda:

Ett borttagande av de retroaktiva räntebidragen i enlighet med regeringsförslaget
innebär, trots vissa kompensatoriska åtgärder, att många betalningssvaga
hushåll drabbas av stora hyreshöjningar. Ett genomförande av
förslaget förutsätter enligt utskottets mening därför införande av statliga
enhetslån i enlighet med vad som föreslås i motion 154 (vpk) yrkande 2. Vad i
motionen anförts bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad i motion 100 (c) yrkande 51 föreslagits om lånemöjligheter för
styckebyggda småhus avstyrks av utskottet.

dels utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande retroaktiva räntebidrag att riksdagen med anledning
av regeringens förslag och motion 1983/84:154 yrkande 2
och med avslag på motion 1983/84:100 yrkande 51 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. Räntebidragen till större småhus

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”Utskottet delar”
och slutar ”motsvarande del” bort lyda:

Den statliga bostadslångivningen bör utgå från den enskildes behov och
önskemål när det gäller valet av bostad. Samtidigt bör långivningen kunna
begränsas till bostäder med en rimlig standard och av en rimlig storlek. Med
utgångspunkt häri bör enligt utskottets mening bostadslångivningen, i
enlighet med vad som redovisas i motion 90 (m), begränsas till att avse en
bostadsyta upp till 120 m2. Lån och därmed också räntebidrag skall alltså
högst kunna utgå för en yta av 120 m2. Något behov att begränsa bostadens
totala yta föreligger däremot inte. Det bör stå den enskilde fritt att med
annan kompletterande finansiering bygga en bostad som är större än den för
vilken lån utgår.

BoU 1983/84:12

13

Även statsfinansiella skäl talar för att låne- och bidragsgivningen minskas i
enlighet med förslaget i motion 90 (m).

Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande räntebidragen till större småhus att riksdagen med
anledning av regeringens förslag och motion 1983/84:90 såvitt
nu är i fråga ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

8. Riksdagens prövning av vissa frågor

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard (alla
m) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 7 som börjar ”1 motionen’" och
slutar ”motion 87 (m)” bort lyda:

Det har blivit allt vanligare att regeringen begär riksdagens bemyndigande
att utan ytterligare redovisning för riksdagen fatta beslut i olika frågor. Ett
sådant förfaringssätt innebär att riksdagen i dessa fall avhänder sig sin
prövningsrätt. Detta kan naturligtvis i undantagsfall vara befogat. Det kan
vara fallet när en fråga av tidsskäl snabbt måste avgöras eller när det gäller
obetydliga ärenden där några meningsskiljaktigheter inte kan förväntas
uppstå. I alla övriga fall måste däremot riksdagens prövningsrätt med kraft
hävdas.

Med utgångspunkt i denna principiella ståndpunkt ansluter sig utskottet
till vad i motion 87 (m) anförts om att regeringen för riksdagens prövning
skall underställa vissa frågor om räntebidrag m. m.

dels utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande riksdagens prövning av vissa frågor att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:87 som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts,

9. Anslag

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m). Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar ”De i propositionen”
och slutar ”160 milj. kr.” bort lyda:

Utskottet har avstyrkt de i propositionen och motionen framlagda
förslagen om höjning av bostadsbidragen. Något ytterligare medelsbehov
uppkommer därför inte med anledning härav.

Enligt vad utskottet erfarit erfordras emellertid redan med tillämpning av
nuvarande bidragsregler ytterligare medel utöver dem som riksdagen

BoU 1983/84:12

14

tidigare beslutat. Det tillkommande medelsbehovet kan nu beräknas till 93
milj. kr.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln till Bostadsbidrag
m. m. anvisa ett förslagsanslag av 93 milj. kr.

dels utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande anslag att riksdagen med anledning av regeringens
förslag och med avslag på motion 1983/84:153 yrkande 2 till
Bostadsbidrag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 93 000 000 kr.,

10. Anslag

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 4 som börjar "De i propositionen”
och slutar ”yrkande 2 avstyrks” bort lyda:

De i motion 153 (vpk) yrkande 2 förordade och av utskottet tillstyrkta
förslagen om höjning av bostadsbidragen innebär ökade kostnader för
innevarande budgetår. Enligt vad utskottet erfarit erfordras redan med
tillämpning av nuvarande bidragsregler ytterligare medel utöver dem som
riksdagen tidigare beslutat (CU 1982/83:22).

Det totala tillkommande medelsbehovet för budgetåret 1983/84 kan nu
beräknas till 185 milj. kr., varav 25 milj. kr. avser merkostnaderna för de i
motion 153 (vpk) framlagda förslagen.

Med hänvisning till det anförda bör riksdagen på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln till Bostadsbidrag
m. m. anvisa ett förslagsanslag av 185 milj. kr.

dels utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande anslag att riksdagen med anledning av regeringens
förslag och med bifall till motion 1983/84:153 yrkande 2 till
Bostadsbidrag m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten för
budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag
av 185 000 000 kr.,

Särskilt yttrande

Kjell A. Mattsson (c) och Birgitta Hambraeus (c) anför:

Det bör vara en allmän strävan att i möjligaste mån förenkla den statliga
bostadslångivningen. Ett steg i denna riktning kan enligt vår mening vara att
begränsa den bostadsyta för vilken lån och räntebidrag utgår i enlighet med
vad som föreslås i motion 90 (m). Detta bör också kunna leda till att staten

BoU 1983/84:12

15

kan avstå från att i detalj styra bostädernas utförande genom lånesystemet.

Genom att ge de statliga bostadslånen denna utformning kommer dock hus
som i dag inte är låneberättigade att bli detta. Det gäller de s. k.
frifinansierade villorna. För att inte belastningen på statsbudgeten skall öka
ytterligare fordras därför att ett nytt lånesystem införs i enlighet med vad
centerpartiet tidigare har föreslagit. Vi har med hänsyn härtill avstått från att
nu yrka bifall till föreliggande förslag.

minab/gotab Stockholm 1983 77313