BoU 1983/84:11

Bostadsutskottets betänkande
1983/84:11

om ett bostadsförbättringsprogram m. m. (prop. 1983/84:40, bil. 9,
delvis)

1 Propositionen m. m.

Regeringen har i proposition 1983/84:40 bilaga 9 (bostadsdepartementet)
(s. 2 — 72) föreslagit riksdagen

dels att

1. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om bostadsförbättringsprogrammets
allmänna inriktning och omfattning,

2. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidrag
till underhåll, reparationer och energibesparande åtgärder i bostadshus
samt om konsolideringsfond för allmännyttiga bostadsföretag,

3. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om riktade energibidrag
samt bemyndiga regeringen att närmare bestämma för vilka ändamål
och med vilka belopp som sådana bidrag skall lämnas,

4. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om delegering
av beslutanderätten i vissa bidragsfrågor till kommunen,

5. godkänna de ändringar i grunderna för bostadslån för ombyggnad
som i regeringsprotokollet förordats,

6. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om tilläggslån
för sådana åtgärder som inte kan förräntas i sin helhet,

7. medge att sådana under 6 angivna lån som avser byggskador och
byggfel eller ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning får
beviljas sammanlagt intill ett belopp av 60 000 000 kr. under år 1984 och
preliminärt med samma belopp under år 1985,

8. medge att den under 7 angivna ramen för år 1984 får överskridas om
det behövs av sysselsättningsskäl,

9. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om bidrag för
vissa tillgänglighetsskapande åtgärder i eller i anslutning till bostadshus,

10. medge att under 9 angivna bidrag får beviljas inom en ram av
100 000 000 kr. under vart och ett av åren 1984— 1986, samt att eventuellt
outnyttjad del av ramen för år 1984 och år 1985 får utnyttjas påföljande år,

11. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ikraftträdande
m. m.,

12. godkänna de ändringar i reglerna för bidrag till förbättringar av
boendemiljöer som i regeringsprotokollet förordats,

13. medge att det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte
huvudtiteln upptagna anslaget B 6. Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull
bostadsbebyggelse får disponeras för utbetalning av lån enligt 6 under
budgetåret 1983/84,

1 Riksdagen 1983/84. 19 sami. Nr 11

BoU 1983/84:11

2

14. medge att det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte
huvudtiteln upptagna anslaget B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet
m. m. får disponeras för utbetalningar av bidrag enligt 9,

15. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om användningen av
det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln upptagna
anslaget B 16. Information och utbildning m. m. i energifrågor,

16. godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om användningen av
de medel för bidrag till kommuner m. fl. för rådgivning och besiktning som
har anvisats inom det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte
huvudtiteln upptagna anslaget B 17. Vissa energibesparande åtgärder
inom bostadsbeståndet m. m.,

17. till Särskild information och utbildning m. m. på tilläggsbudget 1 till
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av
12 500 000 kr.,

dels att anta i propositionen framlagda förslag till

18. lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till

bostadsförsörjningens främjande,

19. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

20. lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om

bokföring av bostadslån m. m.

Lagförslagen redovisas i bilaga 1 till detta betänkande.

Övriga förslag i proposition 1983/84:40 bil. 9 behandlas i bostadsutskottets
betänkande BoU 1983/84:12.

2 Motionerna m. m.

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1983/84:

85 av Margareta Persson (s) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för
vad som anförts i motionen om områdesplaner och utbildning i tiilgänglighetsfrågor,

86 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(24) att riksdagen avslår vad i proposition 1983/84:40 bilaga 9 (hemställan
1 —20) föreslagits om ett bostadsförbättringsprogram m. m.,

(25) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om beredningen av ett bostadsförbättringsprogram,

90 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs att
riksdagen beslutar att avslå proposition 1983/84:40, bilaga 9, med undantag
för vad som föreslås beträffande retroaktiva räntebidrag (såvitt yrkandet
avser förändringar av bostadsbidragen samt förstärkningar av statsbudgeten
behandlas det i betänkandet BoU 1983/84:12),

100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(45) att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:40 vad avser ett
program för underhåll och reparation och därmed förknippade ändringar

BoU 1983/84:11

3

i nuvarande lån- och bidragssystem samt införande av ett nytt lånesystem
med räntestöd (punkterna I —5 i propositionens hemställan),

(46) att riksdagen beslutar bifalla regeringens förslag vad avser tilläggslån
och bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder med den ändring vad
avser tilläggslån som framgår av motionen och som medför att ramen kan
fastställas till 50 milj. kr. (punkterna 6— 10 i propositionens hemställan),

(47) att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om ändrade
regler för boendemiljöbidrag,

(48) att riksdagen beslutar avslå förslaget om anslag med 12,5 milj. kr.
till Särskild information och utbildning,

(49) att riksdagen beslutar bifalla ändringen i lagen om kommunala
åtgärder till bostadsförsörjningens främjande med de motiv som anförts i
motionen,

(50) att riksdagen beslutar avslå förslagen om ändring i kommunalskattelagen
samt lagen med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån,

(53) att riksdagen beslutar uttala att reformeringen av bostadspolitiken
bör ske i enlighet med de riktlinjer som i motionen anförts,

104 av Birgitta Hambraeus (c) vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att lån och tillämpningen av normer skall
göra det möjligt att bevara alla bostadshus med miljömässigt positiva
värden,

115 av Catarina Rönnung m. fl. (s) vari hemställs att riksdagen som sin
mening uttalar att rörelsefolkhögskolornas elev- och personalbostäder
skall kunna omfattas av de i regeringens proposition 1983/84:40, bilaga 9,
föreslagna nya låne-, amorterings- och räntebidragen,

154 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(1) beträffande bostadsförbättringsprogrammets omfattning att riksdagen
uttalar att programmet utvidgas till att omfatta åtgärder även i offentliga
byggnader m. m.,

(3) beträffande avsättning till konsolideringsfond att riksdagen inte
godkänner vad i propositionen förordats,

(4) beträffande bidrag till hissinstallation m. m. att riksdagen godkänner
vad i motionen föreslagits,

(5) beträffande projektreserv för boendemiljöbidrag att riksdagen inte
godkänner vad i propositionen förordats,

(8) beträffande samråd med de boende vid planering och genomförande
av bostadsförbättringsåtgärderna att riksdagen uttalar vad i motionen
förordats,

(9) beträffande konstnärlig utsmyckning att riksdagen godkänner vad
i motionen förordats,

(10) beträffande utformningen av bostadssaneringslagen och förköpslagen
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
föreslagits,

BoU 1983/84:11

4

dels den med anledning av proposition 1983/84:26 väckta motionen
1983/84:21 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(7) att riksdagen uttalar att ROT-programmet bör utvidgas i enlighet
med vad som anförs i motionen i syfte att skapa 5 000 nya årsarbeten inom
byggnadssektorn.

Skatteutskottet har yttrat sig över vissa delar av propositionen.

Yttrandet redovisas i bilaga 2 till detta betänkande.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen har i en skrivelse till utskottet
tagit upp frågan om ändrade avskrivningsregler i fråga om reparationsavdrag
m. m.

Svenska värmepumpföreningen har i en skrivelse till utskottet lämnat
synpunkter bl. a. på vad i propositionen förordats om stöd till energihushållningsåtgärder.

3 Utskottet

3.1 Inledning

I två av de med anledning av proposition 40 bil. 9 väckta motionerna om
ett bostadsförbättringsprogram tas bl. a. upp frågan om bostadspolitikens
framtida utformning och inriktning. Som vissa av motionärerna framhåller
kommer riksdagen att vid behandlingen av 1984 års budgetproposition
att få ta ställning till flera av de i motionerna upptagna frågorna. Utskottet
finner det emellertid lämpligt att i detta betänkande och som bakgrund till
sina ställningstaganden om ett bostadsförbättringsprogram inledningsvis
ta upp vad i partimotionerna från moderata samlingspartiet och centerpartiet
anförts och föreslagits.

I moderata samlingspartiets partimotion 90 anförs att kostnadsstegringen
inom bostadssektorn blivit osedvanligt snabb som en följd av att politiker,
planerare och byråkrater i detalj reglerat bostadsbyggandets omfattning,
inriktning och utformning. Nybyggandet mätt i antalet påbörjade
lägenheter beräknas enligt motionärerna minska från ca 45 000 lägenheter
år 1982 till färre än 30 000 lägenheter år 1983. Bostadskostnaderna förutspås
komma att öka mera än den allmänna prisstegringen. Förekomsten av
skilda upplåtelseformer samt olika regleringar och förbud anges i motionen
försvåra byte av bostad. 1 dagens situation anges bostadspolitiken
böra inriktas på att öka rörligheten på bostadsmarknaden. En fungerande
bostadsmarknad förutsätter att de boende får större möjligheter att förverkliga
sina personliga önskemål, något som anges kunna åstadkommas
med ett större utrymme för prisbildning och marknadskrafter.

Med anledning av vad i moderata samlingspartiets partimotion anförts
vill utskottet framhålla följande. En bred riksdagsmajoritet har tidigare
uttalat sig för att det grundläggande målet för bostadspolitiken är att alla
människor skall ha tillgång till en sund, rymlig, välplanerad och ändamåls -

Boij 1983/84:11

5

enligt utrustad bostad till rimligt pris. Även om det naturligtvis kan finnas
anledning att, bl. a. med hänsyn till samhällets och de boendes ekonomiska
resurser samt mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen avseende
bostadsförsörjningen i vid mening, precisera bostadspolitikens utformning
och inriktning finner utskottet inte anledning förorda att det grundläggande
målet överges. Utskottet kan inte dela den uppfattning som
framförs i moderata samlingspartiets partimotion om att ett större utrymme
för prisbildning och marknadskrafterna är en förutsättning för att de
boende skall kunna förverkliga sina personliga önskemål. Ett så kategoriskt
uttalande bör inte vägleda bostadspolitikens utformning. De skäl
motionärerna åberopar för en omorientering och som måste tolkas som ett
övergivande av den sociala bostadspolitiken bör inte vinna stöd. Det finns
enligt utskottets mening inte skäl forma en ny bostadspolitik som lämnar
dem som bäst behöver samhällets stöd utanför detsamma. Den stora tilltron
till marknadskrafternas förmåga som motionärerna ger uttryck för
det gäller bostadspolitiken kan utskottet inte dela. Tvärtom visar erfarenheterna
att den inriktning av bostadspolitiken som riksdagen tidigare
uttalat sig för även under överskådlig framtid bör bestå. Ett grundläggande
mål för denna politik är sålunda att främja ett jämlikt och integrerat
boende. För att detta mål skall förverkligas behövs enligt utskottets uppfattning
att den sociala bostadspolitiken alltjämt ges hög prioritet och att
de förändringar av politiken som behöver göras utgår från denna grundläggande
värdering.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att bostadskommittén har
att göra en översyn av systemen för bostadsstöd med utgångspunkten att
trygga en god grundstandard och främja ett jämlikt och integrerat boende.
Vidare bör stödet och finansieringsvillkoren, enligt direktiven till kommittén,
bl. a. medverka till att skapa neutralitet mellan boende i olika besittningsformer
i fråga om löpande kostnader och förmögenhetsbildning. Vad
i direktiven anförs ligger sålunda väl i linje med utskottets nu redovisade
uppfattning.

Slutligen vill utskottet något kommentera vad i moderata samlingspartiets
partimotion anförts om påbörjandet för år 1983. Som framgått ovan
anges i motionen att igångsättningen beräknas inte överstiga 30 000 lägenheter.
Enligt de senaste preliminära uppgifterna påbörjades under de tre
första kvartalen sammanlagt knappt 26 000 lägenheter vilket innebär en
minskning med 7 %jämfört med samma period 1982. Detta år påbörjades
ca 41 500 lägenheter. Om det antagandet görs att nedgången 1983 även
under årets sista kvartal skulle bli lika stor som under de tre första kvartalen,
dvs. 7 %, skulle påbörjandet i år komma att uppgå till ca 38 500
lägenheter. Utskottet finnér det i hög grad osannolikt att påbörjandet
skulle få den ringa omfattning som anges i motionen.

I centerpartiets partimotion 100 anförs bl. a. att de generella subventionerna
för ny- och ombyggnadsverksamheten bör avvecklas genom ett nytt

BoU 1983/84:11

6

lånesystem. Detta lånesystem skall omfördela räntekostnaderna över tiden.
Lånesystemet förordas vara kostnadsneutralt. Bostadslångivningen
föreslås ske på kapitalmarknaden och statens låneförvaltning bör rationaliseras
genom erbjudande av förtida inlösen av mindre lån. I motionen
anförs även att statligt stöd till vissa ändamål, t. ex. för att främja energibesparingar,
bör ges i form av speciella lån och bidrag. I motionen hemställs,
yrkande 53, att riksdagen beslutar uttala att reformeringen av bostadspolitiken
bör ske i enlighet med riktlinjerna i motionen.

Utskottet vill erinra om att åt bostadskommittén uppdragits att överväga
flera av de frågor som motionärerna tagit upp. Det gäller bl. a. frågan om
bostadslånesystemets utformning. Kommittén kan väntas avlämna sitt
förslag under år 1984. Vad rör frågan om hur bostadslångivningen skall
organiseras vill utskottet erinra om att riksdagen på förslag av civilutskottet
våren 1983 (CU 1982/83:26) givit regeringen till känna att vissa överväganden
om bostadslångivningens administration kunde behöva övervägas.
Bland dessa frågor ingick om en finansiering utanför statsbudgeten
skulle ske och hur denna finansiering i så fall skulle administreras. Vad
slutligen rör frågan om förtida inlösen av mindre lån bör erinras om att
riksdagen även beträffande denna fråga våren 1983, på förslag av civilutskottet
(CU 1982/83:22 s. 35), givit regeringen till känna att den borde
övervägas närmare.

Eftersom flera av de i motionen 100 (c) upptagna frågorna övervägs och
då riksdagen kan väntas föreläggas förslag beträffande flera av de frågor
motionärerna aktualiserat finnér utskottet det inte lämpligt att föreslå
riksdagen göra det i motionens hemställan 53 begärda uttalandet.

3.2 Behovet av ett bostadsförbättringsprogram

Utskottet har ovan lämnat en kortfattad redogörelse för samhällets mål
avseende bostadsförsörjningen. Ett uppfyllande av detta mål — att bereda
hela befolkningen sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrustade
bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader — har inneburit att
stora resurser framför allt under 1960- och 1970-talen fått avdelas för att
bygga nya bostäder. Under de senaste åren har emellertid inträffat flera
omständigheter som innebär att nyproduktionen av bostäder varken kan
eller bör ha den omfattning som den hade under den period då miljonprogrammet
genomfördes. Som framhållits i propositionen är det nu rimligt
att räkna med att varken invånarantal eller antalet hushåll i landet kommer
att öka i samma takt som tidigare. Någon allmän bostadsbrist finns inte
heller längre.

Det finns sålunda goda motiv att nu ägna större uppmärksamhet än
tidigare åt det befintliga bostadsbeståndet. Detta uttrycks i propositionen
(prop. 1983/84:40, bil. 9 s. 4) så att tyngdpunkten i bostadspolitiken
förskjuts från bostadsbyggnadspolitik till bostadsförsörjningspolitik. Med

BoU 1983/84:11

7

ett bibehållande av de bostadssociala målen måste, enligt bostadsministerns
uppfattning, bostadspolitikens medel inriktas mera på bostädernas
fördelning, förnyelse och förvaltning.

I propositionen föreslås dels ett tioårsprogram för bostadsbeståndets
förbättring, dels vissa ändringar i reglerna för planering och bostadsfinansiering
m. m. som motiveras av programmet.

3.3 Omfattningen och inriktningen av ett bostadsförbättringsprogram m. m.

En inom bostadsdepartementet inrättad arbetsgrupp för stadsförnyelsefrågor
avlämnade i juni i år betänkandet Bättre bostäder — ett 10-årigt
förnyelse- och underhållsprogram (Ds Bo 1983:2). Betänkandet har remissbehandlats.

Flera av de förslag som läggs fram i propositionen utgår från arbetsgruppens
förslag och remissyttrandena över det.

I propositionen betonas inledningsvis att det övergripande målet för
bostadsförbättringsprogrammet är att genomföra sådana förbättringar i
bostadsbeståndet som är bostadssocialt angelägna och samhällsekonomiskt
försvarbara. Om verksamheten styrs utifrån bostadssociala utgångspunkter
och i nära samråd med de berörda finns enligt bostadsministern
goda möjligheter att förena de bostadssociala ambitionerna med en strävan
att ta till vara byggsektorns kapacitet och minska arbetslösheten.

Bostadsministern anser sammanfattningsvis att bostadsförbättringsprogrammet
bör grundas på bostadssociala mål som innebär alla människors
rätt till en bostad med modern utrustning samt till en bostad som är väl
underhållen. Alla har rätt till en bostad som fyller kraven på god tillgänglighet.
Förbättringar i bostadsbeståndet anses böra inriktas så att de främjar
ett jämlikt och integrerat boende och ett varsamt omhändertagande av
kvaliteterna i den befintliga boendemiljön. Programmet bör även, enligt
bostadsministern, ha en energipolitisk och en sysselsättningspolitisk inriktning.
Detta har i propositionen sammanfattats så att energihushållningsåtgärderna
skall intensifieras och samordnas med andra förbättringsåtgärder
samt att kapaciteten inom byggsektorn skall utnyttjas bättre.

Arbetsgruppen föreslår ett tioårigt program för underhåll, reparationer
och ombyggnader som bl. a. innebär en sammanlagd ökning av kostnaderna
för underhåll av flerbostadshus från 2 500 milj. kr. år 1981 till 4 100 milj.
kr. år 1986. Under tioårsperioden 1984— 1993 förutsätts 275 000 lägenheter
i flerbostadshus och 150 000 småhus byggas om. Arbetsgruppen beräknar
att programmet innebär en sysselsättningsökning med 15 — 20 000 inom
byggnadsindustrin och byggnadsmaterialindustrin i jämförelse med om
verksamheten skulle ligga kvar på den nivå den hade i slutet av 1970-talet.
Beträffande övriga uppgifter om omfattningen av programmet m. m. hänvisas
till propositionen (bil. 9 s. 11 — 14).

Vad nu ovan sammanfattningsvis redovisats om innehållet i propositio -

BoU 1983/84:11

nen motsvaras närmast av hemställan under 1 i propositionen. I denna
hemställan föreslås riksdagen godkänna vad i propositionen förordats i
fråga om bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning.

I partimotionerna från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet
— motionerna 90 i motsvarande del, 100 yrkande 45 i motsvarande
del resp. 86 yrkande 24 i motsvarande del — yrkas avslag på propositionen
såvitt avser ett bostadsförbättringsprogram.

1 moderata samlingspartiets partimotion anförs bl. a. att det i propositionen
uppsatta sysselsättningspolitiska målet är orealistiskt samt att de av
arbetsgruppen uppsatta bostadspolitiska och arbetsmarknadspolitiska
målen kan komma att kollidera.

Som motiv för avslagsyrkandet i centerpartiets partimotion, yrkande 45,
beträffande programmets omfattning och inriktning anges att speciella
program inte bör göras utan att frågan om bostadsbeståndets förnyelse
m. m. bör behandlas löpande av kommunerna.

I folkpartiets partimotion anförs att den sysselsättningsökning som ett
genomförande av bostadsförbättringsprogrammet enligt bostadsministern
väntas medföra redan är intecknad genom de ökade investeringarna i
ombyggnader som gjordes under slutet av 1970-talet. Motionärerna framhåller
vidare att de grupper inom byggnadssektorn som är värst drabbade
av arbetslöshet är just de grupper som minst berörs av programmet. En risk
med att i alltför hög grad framhäva den sysselsättningspolitiska aspekten
innebär enligt motionärerna att de kvantitativa frågorna sätts i förgrunden
på de kvalitativas bekostnad.

I detta sammanhang bör också behandlas vad i vänsterpartiet kommunisternas
partimotioner 21 yrkande 7 och 154 yrkande 1 föreslagits om att
riksdagen uttalar att bostadsförbättringsprogrammet bör utvidgas till att
omfatta åtgärder även i offentliga byggnader såsom t. ex. sjukhus, skolor,
bibliotek, idrottsanläggningar m. m.

Som motiv för avslagsyrkandena i partimotionerna från moderata samlingspartiet
och från folkpartiet anförs som framgått ovan i huvudsak att
de sysselsättningspolitiska aspekterna överskattats.

Vad i dessa hävdats har behandlats i propositionen med anledning av
vissa farhågor som framkommit vid remissbehandlingen av arbetsgruppens
förslag. Sålunda anförs i propositionen (bil. 9 s. 6) att det kan uppstå
konflikter mellan de bostadssociala och sysselsättningspolitiska strävandena,
särskilt under ett inledande skede. Detta får enligt bostadsministern
snarare ses som ett uttryck för att verksamheten då inte inriktats och
planlagts på ett korrekt sätt än att de båda målen skulle stå i konflikt med
varandra.

Utskottet vill för egen del anföra följande. När ett program av den
omfattning och med den ambitiösa inriktning som detta givits i propositionen
skall realiseras måste en viss grad av osäkerhet få finnas om bl. a. den

BoU 1983/84:11

9

sysselsättningseffekt som programmets genomförande kan beräknas generera.
Detta innebär emellertid inte att det finns anledning att på grund
härav avstå från att genomföra programmet. Det är naturligtvis inte praktiskt
möjligt att i ett inledande skede mera exakt bedöma effekterna av
programmet. Utskottet vill erinra om att i propositionen angivits att programmet
löpande skall utvärderas. Utskottet kan således inte dela vad i
motionerna anförts om att bl. a. de sysselsättningspolitiska aspekterna på
programmet utgör grund för att yrka att det inte bör genomföras. Det
förtjänar återigen att påpekas att vad i de båda motionerna nu anförts
beaktats under arbetet med det nu föreliggande regeringsförslaget eftersom
motionärernas synpunkter tagits upp i vissa remissvar med anledning
av arbetsgruppens förslag. Såvitt utskottet kunnat bedöma finns inte skäl
anta annat än att med den uppläggning som förordas i propositionen det
bör vara möjligt att genomföra det angelägna arbetet med att i en helt
annan omfattning än tidigare förbättra vissa delar av bostadsbeståndet.
För att de uttalade målen beträffande genomförandet av programmet skall
förverkligas måste dessa, såsom också framhålls i propositionen, översättas
till konkreta åtgärder och beräkningar av i vilken omfattning olika slags
åtgärder bör och kan genomföras.

Utskottet ställer sig sålunda bakom vad i propositionen föreslagits om
bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning och
avstyrker bifall till motionerna 90 (m), 100 (c) yrkande 45 och 86 (fp)
yrkande 24 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga.

Inte heller yrkandena i vänsterpartiet kommunisternas partimotioner 21
yrkande 7 och 154 yrkande 1 om att bostadsförbättringsprogrammet skall
omfatta åtgärder även i offentliga byggnader bör nu vinna riksdagens
bifall. En eventuell utvidgning av programmet enligt vad i dessa motioner
förordats kan lämpligen föregås av överväganden vid den löpande uppföljning
och utvärdering som enligt vad som förordas i propositionen skall
göras. En samlad redovisning av programmet anges i propositionen komma
att lämnas riksdagen år 1986 i förening med förslag till eventuella
åtgärder. Bostadsministern anger i propositionen att det även dessförinnan
kan bli aktuellt för regeringen att återkomma till riksdagen. Utskottet
förutsätter att regeringen, om så visar sig lämpligt, lämnar riksdagen
förslag till utvidgning av programmet enligt vad i motionerna 21 (vpk) och
154 (vpk) förordats utan riksdagens begäran därom. Motionerna bör inte
nu föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

I detta avsnitt behandlar utskottet slutligen yrkande 25 i folkpartiets
partimotion 86. I detta yrkande föreslås riksdagen ge regeringen till känna
att resultatet av bostadskommitténs förslag och remissbehandlingen därav
bör avvaktas innan ställning tas till utformningen av ett bostadsförbättringsprogram.
Utskottet har ovan tillstyrkt vad i propositionen förordats
om programmets utformning m. m. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion 86 (fp) yrkande 25.

BoU 1983/84:11

10

3.4 Planering av förnyelseåtgärderna m. m.

1 propositionen anförs att de mål som bostadsförbättringsprogrammet
syftar till att uppnå inte kan genomföras utan en aktiv planering och utan
engagemang från samhällsorganens sida. Kommunerna föreslås ges ett
huvudansvar för att planera, förbereda och initiera genomförandet av
programmet. Staten har emellertid det övergripande ansvaret för att programmet
kan förverkligas. Avsikten anges i propositionen vara att kommunerna
skall ges ökade befogenheter att, mot bakgrund av planmässiga
överväganden, själva avgöra hur avvägningarna bör göras i det enskilda
fallet.

1 moderata samlingspartiets partimotion 90 och i folkpartiets partimotion
86 kritiseras den uppbyggnad av planeringssystemet som föreslagits i
propositionen. Sålunda anförs i den förstnämnda motionen att den svenska
bostadssektorn måste bli mera marknadsanpassad för att bättre och
billigare kunna tillgodose konsumenternas önskemål. 1 den sistnämnda
motionen anförs att det finns goda skäl att ta avstånd från de av regeringen
förordade ökade planeringsambitionerna.

Vad i propositionen och i motionerna i nu berörda delar anförts utgår
uppenbarligen från två skilda synsätt på hur en rättvis och solidarisk
fördelning av resurserna i samhället skall uppnås. Utskottet har i skilda
sammanhang tidigare och ovan i detta betänkande redogjort för sin syn på
och behovet av olika åtgärder för att slå vakt om en bostadspolitik grundad
på bostadssociala värderingar. Utskottet kan inte dela vad i motionerna
förordats om marknadskrafternas ökade påverkan på bostadspolitiken
och om att den planering som nu diskuteras skulle undvaras. Enligt utskottets
uppfattning finns inte skäl anta att det vid en mera marknadsanpassad
inriktning skulle vara möjligt att genomföra ett program av den omfattning
som föreslås i propositionen. Som också anförs i propositionen (bil. 9 s.
14— 15) krävs rejäla insatser från kommunernas sida för att förbättringsverksamheten
skall utföras i de ”dåliga” bostadsområdena. Utskottet avstyrker
med hänvisning till sin nu redovisade uppfattning motion 86 (fp)
yrkande 24 och motion 90 (m) båda yrkandena i motsvarande delar.

Mot bakgrund av den inställning som redovisas i partimotionerna från
moderata samlingspartiet och folkpartiet till hur ett bostadsförbättringsprogram
bör utformas och genomföras yrkas i dessa partimotioner avslag
på samtliga övriga förslag som förs fram i propositionen om ett bostadsförbättringsprogram,
t. ex. vad gäller standardkraven vid ombyggnader
och finansiering av programmet.

Utskottet behandlar dessa frågor nedan. Det finns därför inte anledning
att, annat än i vissa fall, i fortsättningen av detta betänkande gå in på
enskildheterna i dessa båda motioner. Utskottet har ovan anslutit sig till att
ett program för förnyelse av bostadsbeståndet bör genomföras enligt de
riktlinjer som föreslagits i propositionen.

BolJ 1983/84:11

Bostadsministern anför att vissa av de problem som hänger samman
med planering, inflytande och genomförande av ett förnyelseprogram
beaktats i det förslag till en ny plan- och bygglag som nyligen remitterats
till lagrådet. Vidare anges i propositionen att en översyn av bostadssaneringslagen
och andra lagar som har betydelse för att genomföra programmet
påbörjats inom bostadsdepartementet.

1 motion 154 (vpk) yrkande 10 begärs ändringar i bostadssaneringslagen
och förköpslagen så att kommunerna ges bättre möjligheter att genomföra
programmet.

Resultat av den nyss inledda översynen avseende bostadssaneringslagen
bör avvaktas. Vad beträffar förköpslagen kommer riksdagen 1984 att
föreläggas förslag om ändringar i den. Motion 154 (vpk) yrkande 10
avstyrks med hänvisning till det anförda.

Inom ramen för vad som i propositionen betecknats som en reformerad
bostadsförsörjningsplanering anför bostadsministern sammanfattningsvis
följande avseende planeringens närmare uppläggning. 1 propositionen
anförs att arbetet med ett bostadsförbättringsprogram bör läggas upp så att
det bidrar till mera integrerade planeringsformer i kommunerna. I dag
regleras bostadsförsörjningsplaneringen väsentligen dels genom lagen
(1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande,
dels genom föreskrifter i förordningen (1978:397) om kommunala bostadsförsörjningsprogram.

Bostadsministern ansluter sig i huvudsak till arbetsgruppens förslag till
ändringar av nyss nämnda författningar. Ändringarna innebär inte att
kommunernas lagfästa skyldighet att bedriva bostadsförsörjningsplanering
upphävs. Däremot är avsikten att ändringarna klarare än f. n. skall ge
uttryck för att planeringen skall omfatta inte bara nybyggnad av bostäder
utan även andra åtgärder såsom ombyggnad, reparationer och underhåll
samt särskilda förmedlingsåtgärder m. m. Lagen föreslås vidare ge regeringen
möjlighet att hämta in vissa uppgifter om kommunernas bostadsförsörjningsplanering.
Vidare föreslås lagen innehålla en föreskrift om att
kommuner med gemensam bostadsmarknad skall samråda.

Riksdagen föreslås i propositionen anta ett förslag till lag om ändring i
den ovannämnda lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande i avsikt att nå den förändring av planeringen som sammanfattas
ovan.

Mot lagändringen som sådan har invändningar inte rests i motioner
annat än att avslagsyrkandena i moderata samlingspartiets och folkpartiets
partimotioner omfattar även det nu behandlade lagförslaget.

Däremot tas i centerpartiets partimotion 100 yrkande 49 upp frågan om
motiven för lagändringen. Motionärerna anför att i motiven för lagändringen
bör anges att formerna för och innehållet i planeringen är en
kommunal angelägenhet. Regeringen bör enligt motionärernas uppfattning
inte starta särskilda redovisningsomgångar.

BoU 1983/84:11

12

Ett motiv för den nu behandlade lagändringen anges i propositionen
vara att slå fast att kommunerna har skyldighet att bedriva bostadsförsörjningsplanering.
Syftet med ändringen är att ge ett tydligare uttryck för att
skyldigheten bör avse planeringsverksamheten som sådan medan kommunerna
bör ha frihet att redovisa resultatet av verksamheten i den form
kommunen själv finner lämpligast. 1 propositionen anför bostadsministern
att han anser det rimligt att kommunerna har en aktuell översikt över
behovet av olika slag av åtgärder på bostadsförsörjningens område och ett
treårigt handlingsprogram som revideras årligen. En särskild redovisning
av kommunernas planering för bostadsbeståndets förnyelse föreslås. Utan
att närmare ange redovisningens uppläggning och innehåll anger bostadsministern
att den bör kunna göras enkel genom att den ges formen av
sammanställningar av utdrag ur kommunernas bostadsförsörjningsplanering.

Enligt utskottets uppfattning är det, som bostadsministern framhåller,
viktigt att bostadsförsörjningen samordnas med annan kommunal planering.
Det måste också anses naturligt att ge kommunerna ett avgörande
inflytande på de nu diskuterade planeringsfrågorna mot bakgrund av bl. a.
att kommunerna tilldelats grundläggande uppgifter när det gäller bostadspolitiken.
Det är också viktigt att kommunernas bostadsförbättringsprogram
redovisas till berörda organ inte minst mot bakgrund av att en första
samlad utvärdering av programmen avses ske redan år 1986. I samband
med de överväganden om programmets fortsatta inriktning som då kommer
att göras kan det visa sig lämpligt att även överväga utformningen av
planeringsformerna. Utskottet finner det inte lämpligt att nu förorda den
inriktning av planeringen som föreslås i motion 100 (c) yrkande 49.

Utskottet tillstyrker det genom propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande.

3.5 Standardkrav vid ombyggnad

1 propositionen och i motion 85 (s) behandlas frågan om vilka standardkrav
som bör gälla vid ändring av byggnader. Även i motion 104 (c)
behandlas denna fråga och då främt mot bakgrund av vad i propositionen
föreslagits om finansieringen av vissa åtgärder i befintlig bebyggelse.

F. n. gäller följande ombyggnadskrav i byggnadslagstiftningen.

Kraven vid ombyggnad i byggnadsstadgan utgår från de krav som gäller
när nya byggnader uppförs. Kraven bestäms av om åtgärderna hänförs till
nybyggnad enligt definitionen i 75 § byggnadsstadgan. Till nybyggnad
räknas, förutom uppförande av en helt ny byggnad, bl. a. till- eller påbyggnad
av en befintlig byggnad, ombyggnad eller någon annan ändring av en
byggnads yttre eller inre utförande som är så genomgripande att ändringen
kan anses jämförlig med ombyggnad. Hit räknas även inredande av en

BoU 1983/84:11

13

byggnad helt eller delvis till väsentligen annat ändamål än det vartill
byggnaden förut har varit använd.

Enligt 54 § 1 mom. byggnadsstadgan får inte åtgärder som enligt 75 §
samma stadga hänförs till nybyggnad och inte heller vissa andra angivna
åtgärder företas utan byggnadsnämndens lov (byggnadslov). I samband
med byggnadslovsprövningen prövas bl. a. om de standardkrav som ställs
vid ändring av byggnader är uppfyllda.

Den arbetsgrupp som utarbetat förslag till ett bostadsförbättringsprogram
förordade att varje ändring av en byggnad bör genomföras på ett
varsamt sätt så att byggnadens särdrag och dess byggnadstekniska, kulturhistoriska
och miljömässiga värden beaktas. 1 arbetsgruppens förslag fördes
också fram vissa förändringar i reglerna om när undantag från tillgänglighetskravet
skulle kunna medges. Förslaget innebär i huvudsak att
undantag från tillgänglighetskravet får göras bara i de fall det kan ske med
stöd i en områdesplan eller liknande — en plan i vilken finns en samlad
bedömning av hur kraven på tillgänglighet skall tillgodoses inom området.
En ombyggnad skall dock i dessa fall göras så att den inte hindrar att hiss
senare kan installeras.

Enligt bostadsministern har ombyggnadsbestämmelserna i den lagrådsremiss
med förslag till en plan- och bygglag (PBL) som nyligen beslutats
sin utgångspunkt i arbetsgruppens i sammanfattning ovan redovisade
förslag. Lagförslaget anges bl. a. innebära att kommunernas och byggnadsnämndernas
möjlighet att låta lämplighets- och skälighetsbedömningar
inverka på enskilda ärenden anges på ett mera entydigt sätt.

Vad arbetsgruppen förordat om standardkrav m. m. vid ombyggnad bör
enligt bostadsministerns mening prägla inte bara den nya plan- och bygglagen
utan inarbetas i byggnadslagstiftningen redan innan plan- och bygglagen
träder i kraft. Sålunda bör gälla att ombyggnaderna skall genomföras
på ett varsamt sätt, inte bara i fråga om byggnader som anses ha
särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden, samt att bedömningarna
i det enskilda fallet måste kunna göras med utgångspunkt i vad
man vill uppnå för bebyggelsen som helhet inom ett område. Kraven måste
också kunna avvägas efter områdets behov. Beträffande kraven på tillgänglighet
skall i princip den norm som gäller vid nybyggande gälla även
vid ombyggnader. Hänsyn skall dock tas till hur kommun genom områdesbestämmelser
ansett att tillgängligheten skall förverkligas inom ett
område.

Planverket har fått regeringens uppdrag att före utgången av år 1983
utarbeta förslag till särskilda ombyggnadsregler i anslutning till PBL-förslaget.
Reglerna skall utformas så att de går att tillämpa även innan PBL
träder i kraft efter ändringar i byggnadslagstiftningen. I propositionen
anger bostadsministern att han avser återkomma med förslag till ombyggnadsnorm
till regeringen våren 1984 med sikte på att ändringarna skall
kunna träda i kraft den 1 januari 1985.

BoU 1983/84:11

14

Vad bostadsministern nu förordat om ändringar i byggnadslagstiftningen
kräver riksdagens medverkan. Enligt vad utskottet erfarit kommer
riksdagen våren 1984 att föreläggas en proposition i frågan.

Som framgått ovan har frågan om utformningen av vissa standardkrav
tagits upp i motion 85 (s). Motionären finner det positivt vad i propositionen
förordats om ökade krav på tillgänglighet men anser de praktiska
konsekvenserna av förslaget tveksamma. Framför allt finner motionären
det betänkligt att tillgänglighetskraven skall kunna eftersättas om en kommun
upprättat områdesplan.

Utskottet finner det liksom motionären tillfredsställande att kravet på
hur tillgängligheten i samband med ombyggnader skall tillgodoses givits
hög prioritet. Utskottet vill betona och stryka under vad i propositionen
anförts om att förekomsten av områdesbestämmelser inte innebär att
kommun kan medge avsteg från tillgänglighetskravet för enskilda byggnader
men väl ange hur kravet skall uppfyllas inom området. Utskottet
utgår därvid från att kommunerna, som ju tillagts väsentliga uppgifter när
det gäller den fysiska miljöns utformning, kan göra de bedömningar och
avvägningar som erfordras så att tillgänglighetskravet tillgodoses i rimlig
omfattning och enligt de principer som redovisats i propositionen. Bl. a.
genom planverkets kommande förslag torde regeringen komma att erhålla
ytterligare underlag för bedömningen av frågan om ombyggnadsreglernas
utformning såvitt avser den i motionen behandlade frågan. Riksdagen
avses år 1984 komma att föreläggas förslag om ändring i byggnadslagstiftningen.
I detta sammanhang kan det finnas anledning att behandla den i
motionen aktualiserade frågan. Utskottet finner inte anledning nu föreslå
riksdagen göra det i motion 85 (s) begärda uttalandet om tillgänglighetskravets
utformning. Vad i motionen förordats om utbildning i tillgänglighetsfrågan
behandlar utskottet nedan (avsnitt 3.7).

Även i motion 104 (c) tas upp frågan om ändringar i byggnadslagstiftningen.
Motionären anför att de statliga lånen till ny- och ombyggnad gjort
det lönsamt att riva gamla bostadshus trots att dessa hus har miljömässiga
och kvalitativa värden. 1 vad motionen rör finansieringsfrågorna behandlar
utskottet den nedan (avsnitt 3.6.6). Såvitt gäller vad i motionen anförs
om byggnadslagstiftningen bör, även i detta sammanhang, erinras om
planverkets kommande förslag till särskilda ombyggnadsregler och till de
regler som finns i byggnadslagstiftningen i avsikt att skydda kulturmässiga
och miljömässiga värden. Utskottet vill vidare erinra om att i nu gällande
byggnadslagstiftning regler finns om att byggnadslov i vissa fall krävs för
rivning av byggnad. Även i lagrådsremissen med förslag till PBL har regler
tagits in som skall göra det möjligt att i inte ringa omfattning bevara
fastigheter med miljömässiga värden.

Utskottet förutsätter även att frågan om utformning för att säkra att
äldre bostadshus bevaras i rimlig omfattning kommer att övervägas i
regeringens kansli sedan planverkets arbete med de särskilda ombygg -

BoU 1983/84:11

15

nadsreglerna avslutats. Riksdagen kan sorn framgått ovan förväntas föreläggas
förslag våren 1984. Ett uttalande enligt vad i motionen 104 (c)
förordats bör inte nu göras. Frågan bör bedömas i ett större sammanhang
och mot bakgrund av det regeringsförslag om vissa ändringar i byggnadslagstiftningen
som utskottet förutsatt kommer att föreläggas riksdagen år
1984. Utskottet förutsätter vidare att regeringen noga följer det praktiska
utfallet av lånebestämmelserna så att det, även under år 1984, blir möjligt
att i allt väsentligt beakta de ombyggnadsregler som enligt vad i propositionen
anförts skall börja gälla 1 januari 1985.

3.6 Finansiering av åtgärder i befintlig bebyggelse

3.6.1 Lån för underhåll m. m. på den oprioriterade kreditmarknaden

1 propositionen föreslås att lån för gemensamt underhåll, reparationer
och energisparåtgärder tillgodoses på den oprioriterade kreditmarknaden
i enlighet med de villkor riksbanken kan ställa.

Med gemensamt underhåll har arbetsgruppen avsett underhåll av gemensamma
utrymmen och ytor i och i anslutning till huset. Underhåll av
lägenheterna ingår således inte. Med reparationer har avsetts sådana åtgärder
som f. n. kan få lån i form av statliga s. k. reparationslån, dvs. åtgärder
för att avhjälpa omfattande röt-, mögel-, fukt- eller korrosionsskador eller
andra byggnadstekniska brister. Med energibesparande åtgärder avser
arbetsgruppen sådana åtgärder för att förbättra energihushållningen i
bostäder m. m. för vilka i dag bostadslån kan erhållas.

Som anförs i propositionen kan vissa justeringar behöva göras såvitt
gäller kravet på säkerhet för lån på den oprioriterade kreditmarknaden.
Riksdagen har förelagts förslag (prop. 1983/84:39) om lagändring så att
stadshypoteksföreningarna skall ges möjlighet att som lånesäkerhet godta
pantbrev liggande inom 85 % av den intecknade egendomens uppskattningsvärde.
F. n. har föreningarna möjlighet att bevilja lån mot inteckningssäkerhet
inom 75 % av uppskattningsvärdet. De bostadsfinansierande
kreditaktiebolagen uppges i propositionen redan ha rätt att godta
inteckningssäkerheter upp till 85 % av uppskattningsvärdet. Propositionen
har hänvisats till näringsutskottet som föreslagit riksdagen att anta vid
propositionen fogat lagförslag.

Bostadsministern anger i proposition 1983/84:40 bil. 9 att bedömningar
gjorts som visar att den föreslagna 85-procentsgränsen tillgodoser kraven
på säkerhet i övervägande flertalet fall och att det för övriga fall bör vara
möjligt att ställa kompletterande säkerhet i form av kommunal borgen
mellan 85 % och 100% av fastighetens värde. Bostadsministern anser att
det kommunala borgensåtagandet bör kunna utgöras av s. k. fyllnadsborgen,
dvs. ett kommunalt åtagande att täcka eventuella förluster på lånet i
den mån värdet på den pantsatta egendomen inte täcker lånefordran.

Vad i propositionen anförts om lån för underhåll m. m. på den opriori -

BoU 1983/84:11

16

terade kreditmarknaden har inte uttryckligen ställts under riksdagens
prövning. Förslaget har inte mött invändningar i motioner i annan mån än
att yrkanden om avslag på förslaget om att genomföra ett bostadsförbättringsprogram
kommit att omfatta även vad nu behandlats. Vad i propositionen
redovisats om kreditgivningen m. m. har inte givit utskottet anledning
till erinran. Utskottet vill emellertid framhålla att olika möjligheter,
med bibehållande av krav på lånesäkerhet m. m., tas till vara för att uppnå
en så okomplicerad administrativ hantering som möjligt. Enligt utskottets
uppfattning bör övervägas hur säkerhetsläget avseende lånen för underhåll
m. m. skall bestämmas i ärenden i vilka det redan finns lån enligt någon av
de författningar som administreras av bostadsstyrelsen. Det får förutsättas
att denna fråga, om så visar sig erforderligt, uppmärksammas och övervägs
av delegationen för bostadsfinansiering.

3.6.2 Räntebidrag till underhåll m. m.

I propositionen förordar bostadsministern att räntebidrag i vissa fall
skall kunna erhållas i de fall lån till gemensamt underhåll, reparationer och
energibesparande åtgärder beviljas.

I propositionen föreslås bl. a. följande.

Räntebidragen avses lämnas utan krav på att den bidragssökande har
tagit upp lån för de aktuella åtgärderna. Räntebidragets storlek anses böra
baseras på statslåneräntan under bidragets löptid. För att uppnå följsamhet
mot räntan på den oprioriterade kreditmarknaden bör ett tillägg få
göras till statslåneräntan. Räntebidraget avses minskas enligt en teoretisk
amorteringsplan. Räntebidrag till underhåll avses lämnas till underhåll av
hissar, gemensamma utrymmen, fönster, fasad, balkonger, tak, m. m. 1
fråga om energisparande och reparationer avses räntebidrag lämnas för
sådana åtgärder för vilka energisparstöd och s. k. reparationslån kan beviljas.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran eller särskilt uttalande
om vad nu redovisats om räntebidrag avstyrker bifall till avslagsyrkandena
i partimotionerna från (m), (c) och (fp).

I motion 154 (vpk) yrkande 8 föreslås riksdagen uttala att boinflytande
måste utgöra ett absolut villkor för räntebidrag till underhåll och ombyggnad.
Den modell för boendeinflytande som gäller för att i vissa fall erhålla
boendemiljöbidrag anses böra tillämpas.

Utskottet hänvisar till vad i propositionen (bil. 9, s. 40) anförts om ett
hyresgästinflytande vid planering m. m. av underhållsåtgärderna. Vad i
propositionen i detta avsnitt anges har i allt väsentligt samma inriktning
som i vissa fall gäller avseende boendeinflytande som förutsättning för att
erhålla boendemiljöbidrag. Vad i motion 154 (vpk) yrkande 8 föreslagits
är sålunda i inte ringa grad tillgodosett. Utskottet avstyrker motionen i
denna del.

BoU 1983/84:11

17

3.6.3 Ändrade regler om reparationsavdrag m. m.

De ovan redovisade räntebidragen avseende lån för underhåll m. m.
avses kunna utgå även till ägare av konventionellt beskattade hyreshus. 1
avsikt att ge dessa ägare möjlighet att välja mellan räntebidrag för underhåll
m. m. och ett omedelbart skattemässigt avdrag för kostnaderna för
reparationer och underhåll föreslås en ändring i kommunalskattelagens
25 § 2 mom.

Skatteutskottet som har avgivit yttrande över propositionen i denna del
anser att den i propositionen beskrivna konstruktionen överensstämmer
med de principer som genomfördes år 1979 då ett avdragsförbud infördes
för reparationer som finansierades med hjälp av vissa statliga stödformer
(prop. 1978/79:209, SkU 11). Skatteutskottet tillstyrker den nu föreslagna
ändringen av kommunalskattelagen men anser att ordet ”erhållits” i lagtexten
bör utbytas mot ordet ”beviljats”.

Bostadsutskottet delar skatteutskottets uppfattning och avstyrker motionerna
86 (fp) yrkande 24, 90 (m) och 100 (c) yrkande 50 samtliga yrkanden
i motsvarande delar.

3.6.4 Konsolideringsfond för allmännyttiga bostadsföretag

I propositionen anför bostadsministern att han anser det vara av allmänt
intresse att de allmännyttiga bostadsföretagen har tillräcklig soliditet för
att bevara sin ekonomiska handlingsfrihet och att dessa bostadsföretags
rätt till räntebidrag för underhåll m. m. bör göras beroende av att företaget
vid sidan av grundkapitalet inrättar en särskild konsolideringsfond. Senast
vid utgången av år 1986 bör fonden uppgå till minst 2 % av det fastighetskapital
företaget förvaltar. Riksdagen föreslås godkänna vad i propositionen
förordats om konsolideringsfond.

De allmänna avslagsyrkandena i partimotionerna från (m), (c) och (fp)
innefattar även avslag på propositionen i denna del. Ett förslag om att
riksdagen inte skall godkänna regeringsförslaget i denna del förs fram
också i motion 154 (vpk) yrkande 3.

Förslaget i propositionen är i allt väsentligt detsamma som det förslag
som fanns i betänkandet Bättre bostäder (Ds Bo 1983:2). Detta betänkande
har som framgått ovan, remissbehandlats. Av remissinstanserna är bl. a.
Svenska kommunförbundet, Byggnadsarbetareförbundet och de allmännyttiga
bostadsföretagens riksorganisation SABO positiva till förslaget om
konsolideringsfond.

Även enligt utskottets mening finns anledning att vidta åtgärder som
stärker de allmännyttiga bostadsföretagens soliditet och som därmed bidrar
till att bevara deras ekonomiska handlingsfrihet. Utskottet anser
liksom bostadsministern och vissa av remissinstanserna att ett krav på
konsolideringsfond av den utformning och omfattning som förslaget givits
i propositionen bör ställas som förutsättning för räntebidrag.

2 Riksdagen 1983/84. 19 sami. Nr II

BoU 1983/84:11

18

Även om denna förutsättning inte är uppfylld finns — om frågan ses i
ett större sammanhang — motiv för en konsolideringsfond enligt förslaget
i propositionen. Det finns emellertid inte anledning för utskottet att nu
behandla denna fråga utifrån andra utgångspunkter än de som väglett
förslaget i motionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen och avstyrker
motionerna 86 (fp) yrkande 24, 90 (m), 100 (c) yrkande 45 samtliga
motioner i motsvarande delar samt motion 154 (vpk) yrkande 3.

3.6.5 Energibidrag m. m.

Utskottet har ovan (avsnitten 3.6.1 och 3.6.2) redovisat och tillstyrkt
regeringens förslag om finansiering av energisparåtgärder och om räntebidrag
för sådana åtgärder. Det av utskottet tillstyrkta förslaget om räntebidrag
innebär att bidragen till energisparåtgärder minskar något under de
första åren av bidragstiden jämfört med dagens system. För att balansera
denna minskning föreslås ett system med riktade energibidrag.

I propositionen föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att närmare
bestämma om för vilka ändamål och med vilka belopp som energibidrag
skall lämnas. Den upplysningen lämnar dock bostadsministern att han
ämnar föreslå regeringen en utformning av bidragsgivningen som innebär
att bidrag skall kunna lämnas med belopp som i medeltal svarar mot 20 %
av den godkända kostnaden för de energisparåtgärder — utom tillförselåtgärder
— till vilka räntebidrag kan lämnas. Denna inriktning anges med
vissa antaganden innebära en total årlig ram för bidragsgivningen om 150
milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1984/85—1986/87.

Vidare föreslås riksdagen godkänna vad i propositionen förordats om
delegering av beslutanderätten i vissa bidragsfrågor till kommunerna.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen förordats. Inte
heller har utskottet funnit anledning till särskilt uttalande såvitt avser vad
i propositionen anförts om möjligheten att kombinera den nu föreslagna
bidragsgivningen med det nuvarande temporära bidraget eller vad som
anförts om beslutsdelegering m. m.

I den till näringsutskottet hänvisade propositionen 1983/84:62 läggs
fram förslag om investeringar på energiområdet. I denna proposition
föreslås ett investeringsprogram för år 1984. Programmet omfattar stöd till
vissa tillförselåtgärder bl. a. till värmepumpar i vissa fall, till solvärmeanläggningar
samt till anläggningar för elvärme. Bostadsutskottet har i ett
yttrande (BoU 1983/84:1 y) till näringsutskottet behandlat investeringsprogrammets
utformning i vad det avser frågor beträffande energisparåtgärder
i bostäder m. m.

Vad i detta avsnitt anförts innebär sammanfattningsvis sålunda att utskottet
tillstyrker vad i propositionen (prop. 40, bil. 9) under 3 och 4 i

BoU 1983/84:11

19

hemställan föreslagits. Motionerna 86 (fp) yrkande 24, 90 (m) och 100 (c)
yrkande 45 avstyrks i motsvarande delar.

Utskottet vill understryka vikten av vad bostadsministern anfört (bil. 9
s. 47) om behovet av samordning beträffande olika stödsystem avseende
investeringar inom energiområdet.

3.6.6 Bostadslån för ombyggnad m. m.

Bostadslån för ombyggnad föreslås i framtiden — med vissa undantag
— inte kunna utgå för ombyggnad av bostäder som är 30 år eller yngre.
Avsikten med förslaget är att en gräns skall dras mellan å ena sidan det
föreslagna finansieringsstödet till underhåll, reparationer och energisparande
och å andra sidan bostadslån för ombyggnad med tillhörande räntebidrag.
De båda finansieringsformerna skall enligt förslaget i propositionen
inte kunna kombineras.

Med anledning av vad i propositionen nu förordats vill utskottet som sin
mening framhålla att det med bibehållande av nuvarande ordning beträffande
belåning av underhåll bör vara möjligt att kombinera de båda
finansieringsformerna. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna.

Utskottet, som tillstyrker vad i propositionen i denna del i övrigt förordats,
vill i detta sammanhang instämma med vad i motion 104 (c) anförts
om det positiva i att lån nu skall kunna lämnas för grundförstärkningsåtgärder
även i det fall åtgärderna utförs utan samband med andra ombyggnadsåtgärder.
Som också motionären anför bör detta förslag innebära att
det kommer att finnas större möjligheter än f. n. att bevara vissa bostadshus.
Hur detta bevarandeintresse närmare skall konkretiseras ligger i inte
ringa grad inom ramen för kommunernas befattning med den fysiska
miljöns utformning. Denna fråga har utskottet behandlat ovan (avsnitt
3.5).

Motion 104 (c) får anses tillgodosedd i inte ringa omfattning såvitt nu är
i fråga. Utskottet avstyrker bifall till densamma.

1 motion 115 (s) begärs ett riksdagens uttalande om att rörelsefolkhögskolornas
elev- och personalbostäder skall omfattas av de förslag om
finansiellt stöd som behandlas i proposition 1983/84:40 bil. 9.

Vad i motionen anförts om att vissa bostäder skall omfattas av stöd är
tillgodosett genom att åtgärder vilka f. n. kan erhålla statliga lån och bidrag
enligt de låne- och bidragsformer som föreslås ändrade i propositionen
kommer att omfattas även av det stödsystem som utskottet behandlat ovan.
Det i motionen begärda uttalandet är sålunda inte erforderligt.

1 motion 154 (vpk) yrkande 9 hemställs att bostadsförbättringsprogrammet
tillförs en regel om att minst en procent av kostnaderna inom programmet
skall gå till konstnärlig utsmyckning.

BoU 1983/84:11

20

Enligt förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde
för bostadslån BLP, (10 § första stycket) får i fråga om flerfamiljshus
och vissa småhus ett tillägg till låneunderlaget vid ny- och ombyggnad
göras för skälig kostnad för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning med
högst 10 kr. per m2 våningsyta. Vidare kan boendemiljöbidrag lämnas för
konstnärlig utsmyckning eller gestaltning.

Utskottet är inte nu berett att förorda ändring av gällande regler. Motionen
avstyrks.

3.6.7 Tilläggslån för vissa åtgärder

Förutom ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och åtgärder
mot radon, dvs. ändamål som f. n. finansieras med tilläggslån eller
motsvarande föreslås i propositionen att följande typer av åtgärder skall
omfattas av ett tilläggslånesystem. Åtgärder för att avhjälpa byggfel och
byggskador (t. ex. mer omfattande röt-, mögel-, fukt- eller korrosionsskador)
på bostadshus som är yngre än 30 år. Åtgärder som medför ändrad
lägenhetssammansättning i fierbostadshus som är yngre än 30 år, under
förutsättning att kostnaderna för outhyrda lägenheter i huset är betydande
och kan förmodas bestå under en längre tid. Som ytterligare förutsättning
skall gälla att ändringen kan antas minska dessa kostnader. Åtgärder i syfte
att förstärka grunden på kulturhistoriskt värdefulla bostadshus eller bostadshus
som ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö. Riksdagen föreslås
godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om tilläggslångivningen.

Beträffande långivningens omfattning förordas i propositionen att långivningen
avseende åtgärder mot radon inte bör begränsas av någon ram.
Tilläggslån för övriga nu angivna låneändamål föreslås däremot rambegränsas.
En ram om 60 milj. kr. föreslås för år 1984 och preliminärt till
samma belopp för år 1985 avseende beslut om lån till de åtgärdstyper som
inte avser ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.

Ett riksdagens bemyndigande begärs att vidga ramen för år 1984 om det
behövs av sysselsättningsskäl.

I motion 100 (c) yrkande 46 föreslås att tilläggslån inte skall beviljas för
ändrad lägenhetssammansättning och att ramen därför bör reduceras med
10 milj. kr.

Det finns enligt utskottets uppfattning skäl att tilläggslån ges även för
åtgärder som medför ändrad lägenhetssammansättning. Även om det i
skilda sammanhang visat sig att resultatet av genomförda lägenhetsförändringar
inte alltid motsvarat förväntningarna finns inte tillräckliga skäl att
nu avstå från att ställa medel till förfogande.

Utskottet vill erinra om att åt bostadskommittén uppdragits att överväga
de bostadspolitiska målen bl. a. vad avser utrymmesstandarden. Ytterligare
material som belyser den nu behandlade frågan kan sålunda väntas och

Boll 1983/84:11

21

en omprövning av tilläggslångivningen såvitt nu är i fråga kan därvid
övervägas. Det finns emellertid inte tillräckliga skäl att i avvaktan bl. a. på
bostadskommitténs förslag nu göra en annan bedömning i frågan än den
som gjorts i propositionen. Utskottet avstyrker med det anförda motion
100 (c) yrkande 46 i motsvarande del.

Vad beträffar administrationen av tilläggslånen i vad avser reglerna för
omprövning av ränte- och amorteringsfriheten vill utskottet understryka
att regeringen och bostadsverket noga bör följa utvecklingen och, om så
visar sig motiverat, ompröva den ordning som förordas i propositionen.

Vad i övrigt anförts om tilläggslångivningen har inte givit utskottet
anledning till erinran.

3.6.8 Statsbidrag för installation av hissar m. m.

Bostadsministern ansluter sig i propositionen till ett förslag från arbetsgruppen
om ett tillfälligt statligt bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder.
Stödet föreslås utformas enligt följande.

Bidrag bör i första hand lämnas till installationer av hissar och andra
lyftanordningar och i andra hand för andra tillgänglighetsskapande åtgärder
i eller i omedelbar anslutning till bostadshus. Prioritet bör ges åt
kommuner som har upprättat planer för tillgängligheten.

Bidrag bör lämnas främst för installationer i trevåningshus. I speciella
fall bör stöd kunna ges till installationer även i fyravåningshus.

Bidrag bör lämnas bara under förutsättning att kommunen bidrar med
minst 20% av den kostnad för åtgärden som kommunen uppger i sin
ansökan.

Bidrag bör lämnas med ett belopp som motsvarar högst 30% av den
uppgivna kostnaden.

1 motion 154 (vpk) anförs att bidragen till hissinstallation m. m. i sin
helhet bör betalas av staten efter en kommunal bedömning. Ett statsbidrag
med upp till 50 % föreslås.

Yrkandena i partimotionerna (m) och (fp) om avslag på förslaget om ett
bostadsförbättringsprogram omfattar även förslaget i propositionen om
statsbidrag för hissinstallation.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen; ett förslag som tillstyrks
även i motion 100 (c) yrkande 46 i motsvarande del. Utskottet avstyrker
förslaget i motionerna 86 (fp) och 90 (m) om avslag på propositionen i nu
behandlad del. Utskottet avstyrker även motion 154 (vpk) yrkande 4 om att
det statliga bidraget skall utgå med 50 % av den godkända kostnaden.

3.6.9 Ikraftträdande m. m.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

BoU 1983/84:11

22

3.6.10 Ändrade regler för boendemiljöbidrag

Statligt bidrag till förbättring av boendemiljön kan lämnas för åtgärder
i flerfamiljshus eller dess närmaste omgivningar om det eller de hus som
berörs av åtgärden har färdigställts före år 1975 och om åtgärder behövs på
grund av de sociala förhållandena i området eller avser ett bostadsområde
där det finns betydande svårigheter att få avsättning för lägenheterna.

Tillämpningsområdet vidgades temporärt så att boendemiljöbidrag
kunde lämnas för alla hyreshus om ansökan lämnades in under perioden
den 9 november 1982—30 juni 1983.

Sedan den 1 juli 1983 kan bidrag under vissa förutsättningar lämnas
avseende områden med hyresrätt utan förbehåll att sociala problem eller
problem med tomma lägenheter skall föreligga. Som förutsättning för
bidrag enligt vad i detta stycke redovisats gäller bl. a. ytterligare följande.
För det eller de hus som berörs av åtgärden skall finnas förvaltningspersonal
på platsen med befogenhet att självständigt företräda husägaren i
tekniska och ekonomiska frågor som rör den löpande förvaltningen. Mellan
husägaren och organisation av hyresgäster skall avtal ha träffats om
hyresgästinflytandet för de boende i huset i frågor rörande planering och
utformning av åtgärderna samt den tekniska och ekonomiska förvaltningen
i övrigt. Boendemiljöbidrag lämnas med 75 % av godkänd kostnad dock
högst med 4 500 kr. per berörd lägenhet. Bostadslån och räntebidrag kan
lämnas för de bidragsgrundande kostnader som inte täcks av bidraget.

1 propositionen anför bostadsministern att det både från miljösynpunkt
och från sysselsättningssynpunkt är angeläget att utforma stödet till förbättring
av boendemiljön så att det finns en aktuell reserv av sådana
boendemiljöprojekt som inte omfattas av det reguljära stödet och som kan
påbörjas med kort varsel. För sådana projekt förordas i propositionen att
det skall vara möjligt att av sysselsättningsskäl vidga ramen för boendemiljöbidrag.
Denna ramvidgning avses sålunda inte gälla bidrag som kan
utgå enligt nu gällande regler.

De i propositionen förordade bidragen bör kunna sökas för alla hyresoch
bostadsrättshus. Bidrag föreslås kunna lämnas med 50% av godkänd
kostnad dock högst 3 000 kr./lägenhet. För att projektreserven skall vara
aktuell anses bidragsansökan böra förnyas efter ett år.

I motionerna 100 (c) yrkande 47 och 154 (vpk) yrkande 5 föreslås
riksdagen avslå det nu refererade förslaget.

Yrkandet om avslag på förslaget i propositionen om ett bostadsförbättringsprogram
som förts fram i partimotioner (m) och (fp) omfattar även
vad i propositionen föreslagits om boendemiljöbidrag.

Även enligt utskottets uppfattning finns, från de utgångspunkter bostadsutskottet
närmast har att beakta skäl att inom bidragsgivningens ram
ge den sysselsättningspolitiska aspekten viss tyngd. Enligt utskottets mening
bör denna aspekt kunna tillgodoses redan inom det regelsystem som

BoU 1983/84:11

23

f. n. gäller för boendemiljöbidrag. Det finns sålunda skäl för riksdagen att
medverka till att möjligheter ges att vidga boendemiljöramen om det
behövs av sysselsättningsskäl t. ex. enligt den modell som sedan flera år
tillämpats avseende stöd till allmänna samlingslokaler. En ordning med en
projektreserv bör således inte införas.

Vad utskottet nu med anledning av vad i propositionen och i motionerna
100 (c) yrkande 47 och 154 (vpk) yrkande 5 anfört bör riksdagen som sin
mening ge regeringen till känna. Motionerna 86 (fp) och 90 (m) avstyrks i
motsvarande delar.

3.6.11 Ändrade regler om bokföring av lån för underhåll m. m.

Vad i propositionen förordats om ändring i lagen (1972:175) med bestämmelser
om bokföring av vissa bostadslån m. m. tillstyrks på i propositionen
angivna grunder. Motionerna 86 (fp) yrkande 24, 90 (m) och 100
(c) yrkande 50 om avslag på förslaget till lagändring avstyrks sålunda.

3.7 Information och utbildning m. m.

Med anledning av vad i motion 85 (s) anförts om utbildning i tillgänglighetsfrågor
vill utskottet anföra följande. Motionären finner det väsentligt
att utbildningen innehåller en kombination av varsamhet och tillgänglighet.
Utskottet erinrar om att arbetsmarknadsstyrelsen enligt uppgift
utarbetat kursplaner för kompletteringsutbildning av yrkesarbetare och
tekniker med inriktning på reparation, underhåll och ombyggnad. Styrelsen
uppger sig ha hög beredskap för att vid behov utveckla kursutbudet.

Utskottet förutsätter att även den i motion 85 (s) aktualiserade frågan
kommer att uppmärksammas utan någon riksdagens begäran därom och
att regeringen om så visar sig erforderligt tar initiativ för att uppnå en
adekvat utbildning. Med det anförda avstyrks motionen såvitt nu är i fråga.

Vad i propositionen redovisats om information och utbildning samt om
uppföljning och utveckling av bostadsförbättringsverksamheten har inte
givit utskottet anledning till erinran.

3.8 Ram- och anslagsfrågor m. m.

I propositionen föreslås att 12,5 milj. kr. anvisas och förs upp på statsbudgeten
under ett nytt reservationsanslag benämnt Särskild information
och utbildning m. m. Från anslaget skall bestridas kostnaderna dels för
den information och utbildning, dels för den uppföljningsverksamhet
m. m. som behandlas i propositionen.

I motion 100 (c) yrkande 48 yrkas avslag på förslaget om medelsanvisning
såvitt nu är i fråga. Motionärerna motiverar sitt yrkande med att de
anser att regeringens förslag om speciella program och låneformer inte bör
genomföras.

BoU 1983/84:11

24

Utskottet har ovan (avsnitt 3.7) tillstyrkt regeringens förslag om vissa
informations- och utbildningsinsatser m. m. varför utskottet tillstyrker
även den medelsanvisning som nu behandlas och avstyrker motion 100 (c)
yrkande 48. Anslaget bör föras upp under elfte huvudtiteln.

Vad i övrigt i propositionen föreslagits om ramar och anslag tillstyrks.

3.9 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande reformering av bostadspolitiken att riksdagen avslår
motion 1983/84:100 yrkande 53,

2. beträffande bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning
och omfattning att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motion 1983/84:86 yrkande 24 i
motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del samt
motion 1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande del godkänner
vad i regeringsprotokollet förordats,

3. beträffande utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet att
riksdagen avslår motion 1983/84:21 yrkande 7 och motion
1983/84:154 yrkande 1,

4. beträffande beredningen av ett bostadsbyggnadsprogram att
riksdagen avslår motion 1983/84:86 yrkande 25,

5. beträffande behovet av planering avförnyelseåtgärderna att riksdagen
avslår motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del
och motion 1983/84:90 i motsvarande del,

6. beträffande viss översyn av bostadssaneringslagen m. m. att riksdagen
avslår motion 1983/84:154 yrkande 10,

7. beträffande bostadsförsörjningslagen att riksdagen med bifall
till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:100
yrkande 49 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till
bostadsförsörjningens främjande m. m.,

8. beträffande utformningen av ett tillgänglighetskrav att riksdagen
avslår motion 1983/84:85 i motsvarande del,

9. beträffande utformning av vissa ombyggnadsregler att riksdagen
avslår motion 1983/84:104 i motsvarande del,

10. beträffande räntebidrag till underhåll, reparationer och energibesparande
åtgärder i bostadshus att riksdagen med bifall till
regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:86 yrkande
24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande
del samt motion 1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande del
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

11. beträffande viss förutsättning för räntebidrag att riksdagen avslår
motion 1983/84:154 yrkande 8,

BoU 1983/84:11

25

12. beträffande kommunalskattelagen att riksdagen med anledning
av regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:86
yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande
del samt motion 1983/84:100 yrkande 50 i motsvarande del
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändring att ordet
”erhållits” utbyts mot ordet ”beviljats”,

13. beträffande konsolideringsfond att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motion 1983/84:86 yrkande
24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del,
motion 1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande del samt motion
1983/84:154 yrkande 3 godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

14. beträffande riktade energibidrag m. m. och delegering av beslutanderätten
i vissa frågor att riksdagen med bifall till regeringens
förslag och med avslag på motion 1983/84:86 yrkande 24 i
motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del, motion
1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande del godkänner vad
i regeringsprotokollet förordats,

15. beträffande kombination av vissa låneformer att riksdagen med
anledning av vad regeringen uttalat som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

16. beträffande ändring i grunderna för bostadslån för ombyggnad
såvitt frågan inte behandlats under 15 ovan att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/
84:104 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet
förordats,

17. beträffande viss omfattning av långivningen till ombyggnader att
riksdagen avslår motion 1983/84:115,

18. beträffande konstnärlig utsmyckning att riksdagen avslår motion
1983/84:154 yrkande 9,

19. beträffande tilläggslån för vissa åtgärder att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med anledning av motion
1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande del godkänner vad i
regeringsprotokollet förordats,

20. beträffande belopp för tilläggslån som avser byggskador och
bygg/el eller ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och
med avslag på motion 1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande
del medger att sådana lån får beviljas sammanlagt intill ett
belopp av 60 000 000 kr. under år 1984 och preliminärt med
samma belopp under år 1985,

21. beträffande överskridande av viss ram att riksdagen med bifall
till regeringens förslag medger att den under 20 angivna ramen

BoU 1983/84:11

26

för år 1984 får överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

22. beträffande bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åtgärder att
riksdagen med bifall till regeringens förslag och motion 1983/
84:100 yrkande 46 i motsvarande del samt med avslag på motion
1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/
84:90 i motsvarande del och motion 1983/84:154 yrkande 4
godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

23. beträffande ram för bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger
att bidrag får beviljas inom en ram av 100 000 000 kr. under
vart och ett av åren 1984— 1986 samt att eventuellt outnyttjad
del av ramen för år 1984 och år 1985 får utnyttjas under
följande år,

24. beträffande ikraftträdande m. m. att riksdagen med bifall till
regeringens förslag godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

25. beträffande ändrade regler för boendemiljöbidrag att riksdagen
med anledning av regeringens förslag, motion 1983/84:100
yrkande 47 och motion 1983/84:154 yrkande 5 samt med avslag
på motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del och
motion 1983/84:90 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

26. beträffande lagen om bokföring av bostadslån att riksdagen med
bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/
84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande
del samt motion 1983/84:100 yrkande 50 i motsvarande
del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om
bokföring av bostadslån m. m.,

27. beträffande utbildning i tillgänglighetsfrågor att riksdagen avslår
motion 1983/84:85 i motsvarande del,

28. beträffande utbetalning av tilläggslån att riksdagen med bifall
till regeringens förslag medger att det på statsbudgeten för
budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln upptagna anslaget
B 6. Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse
får disponeras för utbetalning av lån enligt 19 under budgetåret
1983/84,

29. beträffande utbetalning av bidrag för vissa tillgänglighetsskapande
åtgärder att riksdagen med bifall till regeringens förslag
medger att det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under
elfte huvudtiteln upptagna anslaget B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet
m. m. får disponeras för utbetalningar av bidrag
enligt 22,

BoU 1983/84:11

27

30. beträffande disposition av visst anslag till information m. m. att
riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att det
på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln
upptagna anslaget B 16. Information och utbildning m. m.
i energifrågor får användas enligt vad i regeringsprotokollet
förordats,

31. beträffande disposition av visst anslag till energibesparande åtgärder
att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner
att det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte
huvudtiteln upptagna anslaget B 17. Vissa energibesparande
åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. får användas enligt vad
i regeringsprotokollet förordats,

32. att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med
avslag på motion 1983/84:100 yrkande 48 till Särskild information
och utbildning m. m. på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 12 500 000 kr.

Stockholm den 1 december 1983
På bostadsutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg
(m), Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m), Kerstin
Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Rune Evensson
(s), Nils Nordh (s) och Lars Andersson (s).

Reservationer

I. Reformering av bostadspolitiken

Kjell A. Mattsson (c) och Birgitta Hambraeus (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar ”1 två” och på
s. 6 slutar ”begärda uttalandet” bort lyda:

Det finns anledning för utskottet att inledningsvis ta upp vad i centerpartiets
partimotion — motion 100 — anförs om de principer som bör ligga
till grund för en reformering av bostadspolitiken. Motionärerna anför
bl. a. följande.

— Generella subventioner för ny- och ombyggnadsverksamheten avvecklas
genom ett nytt lånesystem

— Lånesystemet skall omfördela räntekostnaderna över tiden så att räntan
det första året är samma som nu, dvs. 3,0 resp. 5,5 % för hyres- och
bostadsrätt resp. äganderätt

BoU 1983/84:11

28

— Likartade kostnader oavsett besittningsform uppnås genom låne- eller
skattesystemet

— Upplåningen för bostadsinvesteringar skall ske helt på kapitalmarknaden
och således inte belasta statens budget

— Statens låneförvaltning bör rationaliseras bl. a. genom att erbjuda ”rabatt”
vid förtida inlösen av mindre lån, vilket minskar såväl statens
upplåningsbehov som statens och den enskildes förvaltningskostnader

— Stöd till speciella ändamål, som staten vill främja — typ energibesparingar
— bör ges genom speciella lån eller bidrag

— Lån för underhåll och reparation kan ingå i systemet. Lånen bör däremot
inte vara förbundna med bidrag men kan vara i behov av statlig
garanti och kommunal borgen

— Människor skall stimuleras till sparande, som kan användas i bostadsfinansieringen.
Detta kan ske genom de ”privata investeringskonton”
som vi i annan motion föreslagit. Utformningen bör ges sådan form att
alla kan delta och att det kommer samtliga besittningsformer till godo

— Ett starkare personligt inflytande och ansvar — i kooperativ form
genom bostadsrättsföreningar — bör stimuleras dels så att nyproduktionen
i stort blir i bostads- eller äganderättsform, dels att sådana
ändringar och stimulansåtgärder vidtas att övergång från hyresrätt till
bostadsrätt ökar

— Myndigheternas styrning och reglering av byggandet bör minska

— Bostadslåneärenden bör i större utsträckning handläggas och beslutas
på kommunal nivå

— Bostadsbidraget till barnfamiljerna kan behöva ökas vid ändrad finansiering —

Sparande i egen bostad skall inte motarbetas genom avgifter avsedda
för omfördelning inom bostadsbeståndet.

Riksdagen föreslås uttala, yrkande 53, att reformeringen av bostadspolitiken
bör ske enligt de ovan angivna riktlinjerna

Riksdagen har tidigare i skilda sammanhang uttalat sig för en förändring
av bostadspolitiken i enlighet med vad i motionen anförts. Det gäller
bl. a. frågan om ett kostnadsneutralt låne- och skattesystem, om att upplåning
av investering för bostäder bör ske utanför statsbudgeten, om rationalisering
av statens bostadslåneförvaltning genom ”rabattering”, de generella
subventionernas roll i bostadsfinansieringssystem.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen genom att göra det begärda
uttalandet ställa sig bakom vad i motionen anförts om den principiella
utformningen av bostadspolitiken.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande reformering av bostadspolitiken att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:100 yrkande 53 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

BoU 1983/84:11

29

2. Bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard
(alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar ”1 två” och på
s. 5 slutar ”i motionen” och,

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar ”Utskottet har”
och på s. 7 slutar ”av programmet" och,

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Vad i” och på
s. 9 slutar ”i fråga” bort lyda:

Innan utskottet tar ställning till de i propositionen framlagda förslagen
om ett bostadsförbättringsprogram finns anledning att något beröra vad i
propositionen och i vissa motioner anförts om bostadspolitiken och den
bostadspolitiska målsättningen.

Det kan med fog hävdas att det i Sverige troligen inte finns någon sektor
som är så styrd och reglerad som bostadssektorn. Detta har inneburit att
valfriheten på bostadsmarknaden satts åsido och att människors efterfrågan
på bostäder inte fått göra sig gällande. Detta har i sin tur inneburit en
snabb kostnadsstegring, ett stort och växande överskott på vissa typer av
lägenheter medan brist uppstått på andra typer.

Under en följd av år har bostadspolitiken formats med utgångspunkt
i idéer om bostaden som en social rättighet. Vad som menas därmed har
inte preciserats av regeringspartiet.

Inte minst de senaste årens utveckling på bostadsmarknaden har klart
visat att en annorlunda målsättning för bostadspolitiken är nödvändig. I
motioner (m) har tidigare vid flera tillfällen betonats vikten av att individen
och familjen själv får välja bostad efter egna önskemål och förutsättningar.
Det är vidare betydelsefullt att rörligheten på bostadsmarknaden
ökar. 1 dag försvårar förekomsten av olika förbud och regleringar byte av
bostad. Det finns grundad anledning hävda att människor eljest ofta skulle
byta bostad efter familjesituation. En reell valfrihet förutsätter att de
boende får större möjligheter att förverkliga sina önskemål. Om en sådan
målsättning skall kunna förverkligas måste ett betydligt större utrymme för
prisbildning och marknadskrafter än vad som gäller i dag finnas.

Stat och kommun har dock ett ansvar för att även hushåll med låg
inkomst eller stor försörjningsbörda har möjlighet till en god bostadsstandard.

Som också anförs i motion 90 (m) förutsätter en fungerande bostadsmarknad
en reell valfrihet inom bostadssektorn. Människors efterfrågan
måste få styra bostadsproduktionen. En verklig valfrihet innebär också att
människor skall ha möjligheter att välja mellan olika upplåtelseformer
såsom hyreslägenheter, bostadsrättslägenheter och ägandelägenheter.

I sammanhanget bör strykas under att förbättrade möjligheter att äga sin
bostad inte bara innebär större valfrihet utan även ger familjer med hygg -

BoU 1983/84:11

30

liga inkomster men utan egna kapitaltillgångar förutsättningar att förvärva
ett småhus eller en s. k. ägarlägenhet. Detta innebär inte att hyresformen
skall försvinna men att denna upplåtelseform i första hand bör begränsas
till de fall där den boende finner det motiverat att betala de högre kostnader
denna boendeform inte sällan innebär.

Vad i propositionen anförts (prop. 1983/84:40 bil. 9) bl. a. om ytterligare
regleringar, ökade krav på planering, nya subventioner och ökade skatter
står i stark kontrast till den bostadspolitik som kommer till uttryck i motion
90 (m) och som alltså innebär att de boendes önskemål skall vara utgångspunkt
för bostadspolitikens utformning.

Beträffande bostadsproduktionen är en fri konkurrens på lika villkor en
förutsättning för en sund och effektiv bostadsmarknad. De skillnader som
finns mellan olika bostadsföretag, inte minst vad gäller låneregler och
skatteregler, motverkar den konkurrens som enligt utskottets uppfattning
måste vägleda utvecklingen på det bostadspolitiska området till fromma
för de boende och för dem som inträder på bostadsmarknaden.

Förutsättningarna för en framgångsrik bostadspolitik enligt vad nu
förordats kräver bl. a. ett ändrat skattesystem utan inslag av hyreshusavgift
eller fastighetsskatt, på sikt avveckling av de generella bostadssubventionerna,
avveckling av detaljregleringen avseende lånebyråkrati och byggnormer
samt minskad kommunal planhushållning. Det finns enligt utskottets
uppfattning inte anledning att nu utveckla och överväga behovet av en
ny bostadspolitik enligt de riktlinjer som nu angivits. Utskottet torde
återkomma till dessa frågor bl. a. vid sin behandling av vissa förslag i den
budgetproposition som avlämnas i januari 1984.

Mot bakgrund av det ovan anförda finns enligt utskottets uppfattning
inte anledning att i detalj granska vad i den nu aktuella propositionen
anförts och föreslagits om ett bostadsförbättringsprogram.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning
och omfattning att riksdagen med bifall till motion 1983/
84:90 i motsvarande del, med anledning av motion 1983/84:86
yrkande 24 i motsvarande del och motion 1983/84:100 yrkande
45 i motsvarande del samt med avslag på regeringens förslag
godkänner vad i utskottet anfört,

3. Bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning

Kjell A. Mattsson (c) och Birgitta Hambraeus (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar "Utskottet har”
och på s. 7 slutar "av programmet” och,

dels den del av utskottets betänkande som på s. 8 börjar ”Vad i” och på
s. 9 slutar ”i fråga” bort lyda:

BoU 1983/84:11

31

Utskottet instämmer med vad i propositionen anförts om vikten av att
olika åtgärder vidtas för att vårda det stora bostadsbestånd vi har i Sverige.
Utskottet kan emellertid inte dela regeringens syn på hur denna uppgift
skall lösas. Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i
motion 100 (c). Utskottet kan inte dela uppfattningen i propositionen om
att det nu måste upprättas speciella kommunala program för förnyelsen
och underhållet. Utskottet anser det vara en löpande planeringsuppgift
som kan läggas upp olika i olika kommuner och som inte bör pressas in i
en speciell planeringsform eller hänföras till speciella redovisningstillfällen.
Kommunernas personal bör inte sysselsättas med dessa speciella program
och redovisningar utan i stället tjänstgöra som det upplysnings- och
serviceorgan till fastighetsägarna och hyresgästerna som kommunerna bör
vara. Utskottet behandlar frågan ytterligare nedan i anslutning till förslaget
om ändring i bostadsförsörjningslagen.

Det är också viktigt att understryka att ansvaret för fastigheternas underhåll
i första hand faktiskt är fastighetsägarnas. Hyresgästerna har också
en mycket viktig roll och många bra synpunkter på hur underhåll och
ombyggnad skall ske. Inte minst viktigt är att ta hänsyn till att många
hyresgäster vill ha en fortlöpande och varsam upprustning av bostaden
medan nuvarande lånesystem tyvärr har stimulerat till onödigt omfattande
ombyggnader — ibland i direkt strid mot de boendes önskemål.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning
och omfattning att riksdagen med bifall till motion 1983/84:100
yrkande 45 i motsvarande del, med anledning av motion 1983/
84:86 yrkande 24 i motsvarande del och motion 1983/84:90 i
motsvarande del samt med avslag på regeringens förslag godkänner
vad utskottet anfört,

4. Bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning
Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar ”1 två” och på
s. 5 slutar ”i motionen” och,

dels den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar ”Utskottet har”
och på s. 7 slutar ”av programmet” och,

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar ”Vad i” och på
s. 9 slutar ”i fråga” och,

dels den del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”1 detta” och
slutar ”yrkande 25” bort lyda:

1 propositionen betonas vikten av att ett bostadsförbättringsprogram nu
planeras och genomförs så att bristerna i våra bostäder avhjälps. Ett
genomförande av programmet anges innebära en stor ökning av sysselsättningen.

BoU 1983/84:11

32

Mot bakgrund av det anförda kan det förtjäna erinras om att ombyggnadssektorn
under slutet av 1970-talet expanderade kraftigt. Sålunda ökade
ombyggnadsinvesteringarna mätt i 1975 års priser från ca 1,8 miljarder
kronor år 1976 till över 4 miljarder kronor 1982. Under samma period har
investeringarna i underhåll och reparationer ökat med 2 miljarder kronor.

Vidare bör erinras om att den sysselsättningsökning som bostadsförbättringsprogrammet
beräknas ge upphov till delvis redan förverkligats genom
de ökade investeringarna i ombyggnader, underhåll och reparationer.

Tyvärr måste utskottet konstatera att de kvantitativa aspekterna vid
utformningen av bostadsförbättringsprogrammet satts i förgrunden på
bekostnad av kvalitetsaspekten.

Som framhålls i folkpartiets partimotion 86 har regeringens program
tillkommit i stor hast. Det är föga genomtänkt. En arbetsgrupp inom
bostadsdepartementet således utan parlamentariskt inslag har utarbetat
underlag för regeringens förslag. Som också anförs i motionen hade regeringarna
under perioden 1976— 1982 en annan och mera ambitiös utgångspunkt
för stadsförnyelsearbetet. Utskottet vill erinra om att dåvarande
bostadsministern tillsatte stadsförnyelsekommittén som arbetade med parlamentariskt
inslag och som i början av 1980-talet avgav två betänkanden.
Kommittén entledigades av den nuvarande regeringen.

Utskottet, som har funnit det lämpligt och motiverat att erinra om
arbetets bedrivande måste konstatera att den nuvarande regeringens intresse
för stadsförnyelsefrågorna inte tycks vara särskilt stort. Utskottet vill
vidare sätta i fråga den uppläggning som programmet fått. Enligt utskottets
uppfattning har miljöaspekterna fått stå tillbaks för planeringsambitionerna.
En bättre utgångspunkt för ett bostadsförbättringsprogram är
enligt utskottets uppfattning att låta programmet utgå från de boendes
önskemål om hur förnyelsearbetet bör planeras och genomföras. Enligt
utskottets uppfattning har regeringen i alltför hög grad lagt upp programmet
utifrån ett normtänkande. En framgångsrik bostadspolitik måste utgå
från de boendes önskemål och från deras ansvar för boendet. Bostadsprogrammet
får inte utformas så att ingångna avtal om boendeinflytande
måste sägas upp. Det i propositionen förordade programmet kan innebära
att så blir fallet.

Utskottet kan sålunda inte dela regeringens uppfattning om att ytterligare
planering och reglering är den väg som bör väljas för att nå en ökad
ombyggnads- och reparationsverksamhet. Tvärtom finns det goda motiv
att genomföra en minskad statlig styrning av bostadsbyggnadsmarknaden.
I propositionen förordas i stället ytterligare planering avseende bostadsförsörjningen.
Sålunda anges att kommunerna bör ha en aktuell översikt
av olika åtgärder på bostadsförsörjningens område och ett treårigt handlingsprogram
som skall revideras årligen. Bostadsstyrelsen avses vidare få
i uppdrag att tillsammans med vissa andra myndigheter göra en samlad
översyn av formerna för utbytet mellan stat och kommun om bostadsbe -

BoU 1983/84:11

33

ståndet och dess förändringar. Bostadsmarknaden som måste anses vara
en av de mest genomreglerade sektorerna har alltså att se fram emot
ytterligare administrativa åtgärder som syftar till en ökad planering.

Utskottets uppfattning är sålunda att ett bättre underlag för att ta ställning
till ett bostadsförbättringsprogram måste utarbetas. Som framhålls i
folkpartiets partimotion 86 måste en bättre samordning mellan nybyggnads-
och bostadsförbättringsverksamheten skapas. Det nu föreslagna
bostadsförbättringsprogrammet bör inte genomföras. Utskottet förordar
däremot att stadsförnyelsefrågorna behandlas i anslutning till bostadskommitténs
arbete avseende om en översyn av bostadspolitiken. Enligt
sina direktiv har denna kommitté som är parlamentariskt sammansatt,
bl. a. att göra en översyn av de ekonomiska förutsättningarna vid bostadsförnyelse
utifrån vissa närmare angivna utgångspunkter. Kommittén bör
enligt sina direktiv redovisa sina förslag senast under första halvåret 1984.
Det finns därför enligt utskottets uppfattning goda skäl för regeringen att
avvakta kommitténs förslag och remissbehandlingen därav och därefter
presentera ett mera genomarbetat förslag för riksdagen till hur ett bostadsförbättringsprogram
bör utformas. Vad nu anförts om utformning av ett
nytt förslag m. m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 2 och 4 bort hemställa

2. beträffande bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning
och omfattning att riksdagen med bifall till motion 1983/84:86
yrkande 24 i motsvarande del, med anledning av motion 1983/
84:90 i motsvarande del samt motion 1983/84:100 yrkande 45 i
motsvarande del och med avslag på regeringens förslag godkänner
vad utskottet anfört,

4. beträffande beredningen av ett bostadsbyggnadsprogram att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:86 yrkande 25 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar ”Inte heller”
och slutar ”ytterligare åtgärd” bort lyda:

Som framgått av det ovan anförda har sysselsättningsaspekten betonats
när det gäller att genomföra ett bostadsförbättringsprogram. Utskottet,
som delar vad i propositionen anförts om vikten av en ökad sysselsättning,
finner det viktigt att ytterligare åtgärder vidtas för att intensifiera kampen
mot arbetslösheten. I betänkandet BoU 1983/84:7 har utskottet tillstyrkt
regeringens förslag till sysselsättningsskapande åtgärder för innevarande
budgetår.

Det finns, som anförts i motionerna 21 (vpk) och 154 (vpk), goda skäl att
från sysselsättningssynpunkt men även från samhällsekonomisk synpunkt

3 Riksdagen 1983/84. 19 sami. Nr II

BoU 1983/84:11

34

bygga ut bostadsförbättringsprogrammet till att omfatta även offentliga
byggnader. En tidigareläggning av underhålls- och reparationsåtgärder för
olika kommunala och statliga objekt såsom barnstugor, skolor, sjukhus,
bibliotek, idrottsanläggningar, förvaltningsbyggnader och samlingslokaler
bör kunna omfattas av ett utvidgat förbättringsprogram.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:21 yrkande 7 och motion
1983/84:154 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

6. Behovet av planering av förnyelseåtgärderna m. m.

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 10 som börjar ”Vad i” och
slutar ”i propositionen” och,

dels den del av utskottets betänkande på s. 12 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”bostadsförsörjningens främjande” bort lyda:

Som framgått ovan måste bostadspolitiken formas utifrån en uppfattning
som sätter de boende i centrum. De förslag som nu föreläggs riksdagen
innebär en ytterligare förstärkning av planeringsambitionerna. Tidigare
erfarenheter borde enligt utskottets uppfattning givit regeringen anledning
att för riksdagen nu redovisa en politik avseende bostadsförbättringsverksamheten
som grundas på de boendes vilja och förmåga att
genomföra en förnyelse av bostadsbeståndet. 1 stället väljer regeringen en
politik som kommer att innebära en ökad planering och en planering som
i många avseenden kommer att resa krav på ytterligare statlig reglering.
Detta innebär sålunda ett fullföljande och en utbyggnad av den regleringspolitik
som utskottet ovan tagit avstånd från.

Det i propositionen förordade programmet har som framgått ovan
arbetats fram i stor hast. Detta märks bl. a. därpå att analyserna av programmets
omfattning, inriktning och utformning nästan helt saknas i
propositionen. Det har dessutom varit svårt för utskottet att mot bakgrund
av den ytlighet sorn präglar förslaget i propositionen bedöma effekterna av
programmet.

Utskottet har föreslagit riksdagen att inte ställa sig bakom regeringens
förslag om att det i propositionen förordade programmet skall genomföras.
Därmed finns ingen anledning för riksdagen att anta regeringens
förslag om ändring i bostadsförsörjningslagen.

dels utskottet under 5 och 7 bort hemställa

5. beträffande behovet av planering av förnyelseåtgärderna att riks -

BoU 1983/84:11

35

dagen med bifall till motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande
del och motion 1983/84:90 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande bostadsförsörjningslagen att riksdagen med avslag
på regeringens förslag och motion 1983/84:100 yrkande 49 inte
antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring
i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande m. m.

7. Behovet av planering av förnyelseåtgärderna m. m.

Kjell A. Mattsson (c) och Birgitta Hambraeus (c) anser att
dels den del av utskottets betänkande på s. 10 som börjar ”Vad i” och
slutar ”i propositionen” och,

dels den del av utskottets betänkande på s. 12 som börjar ”Enligt utskottets”
och slutar ”bostadsförsörjningens främjande” bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till förslaget i motion 100 (c) om hur ett
bostadsförbättringsprogram bör genomföras. Som en följd av detta ställningstagande
föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motioner
(m), (c) och (fp) som sin mening ger regeringen till känna att planeringen
av förnyelseåtgärderna utgår från att de boende skall ha ett reellt inflytande
över förnyelseverksamheten och att de i propositionen föreslagna årliga
redovisningarna slopas.

Som anförs i motion 100 (c) bör förslaget till ändring i bostadsförsörjningslagen
bl. a. vägledas av motiv av vilka klart framgår att behovet av
formerna för och innehållet i planeringen är en kommunal angelägenhet.
Regeringen bör inte starta speciella redovisningsomgångar. Vad nu anförts
om lagmotiv bör riksdagen med anledning av motion 100 (c) som sin
mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 5 och 7 bort hemställa

5. beträffande behovet av planering av förnyelseåtgärderna att riksdagen
med anledning av motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande
del och motion 1983/84:90 i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

7. beträffande bostadsförsörjningslagen att riksdagen med bifall till
motion 1983/84:100 yrkande 49 och med anledning av regeringens
förslag antar det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens
främjande och som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. Viss översyn av bostadssaneringslagen m. m.

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 11 som börjar ”Resultatet
av” och slutar ”det anförda" bort lyda:

BoU 1983/84:11

36

I propositionen anförs (bil. 9 s. 27 — 28) att bostadsministern våren 1984
kommer att förelägga regeringen förslag om vissa ändringar av ombyggnadsbestämmelserna
i byggnadslagstiftningen. I detta sammanhang bör
förslag om ändringar även i bostadssaneringslagen och förköpslagen läggas
fram så att lagförslagen kan presenteras för riksdagen i ett sammanhang.
En sådan samlad bedömning måste anses positiv. Ett förslag till
förändringar inte bara i byggnadslagstiftningen utan även i bostadssaneringslagen
och förköpslagen skulle ge kommunerna m. fl. bättre möjligheter
när det gäller genomförandet av ett bostadsförbättringsprogram.

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till vad i motion 154 (vpk)
yrkande 10 föreslagits.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande viss översyn av bostadssaneringslagen m. m. att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:154 yrkande 10 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Räntebidrag till underhåll, reparationer och energibesparande åtgärder

i bostadshus

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin
Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservationerna
2, 3, 4, 6 eller 7 att

dels den del av utskottets betänkande på s. 16 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”partimotionerna från (m), (c) och (fp)” bort lyda:

Utskottet har ovan yrkat avslag på regeringens förslag till bostadsförbättringsprogram.
Skäl saknas därför att gå in på vad i propositionen
anförts, bl. a. om utformning av räntebidrag till underhåll m. m. Nuvarande
finansieringssystem får gälla tills vidare.

Utskottet tillstyrker sålunda partimotionerna från (m), (c) och (fp) såvitt
nu är i fråga.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande räntebidrag till underhåll, reparationer och energibesparande
åtgärder i bostadshus att riksdagen med bifall till
motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion
1983/84:90 i motsvarande del samt motion 1983/84:100 yrkande
45 i motsvarande del och med avslag på regeringens förslag
godkänner vad utskottet anfört,

10. Viss förutsättning för räntebidrag

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 16 som börjar "Utskottet
hänvisar” och slutar "denna del" bort lyda:

BoU 1983/84:11

37

Utskottet har ingen annan uppfattning än den som förs fram i propositionen
om att hyresgästinflytandet i första hand är en fråga för hyresmarknadens
parter. Med beaktande av denna princip finns det anledning att
förorda att boendeinflytandet ej ges en annan utformning än den som
förordats i propositionen. I propositionen anges att en förutsättning för
räntebidrag bör vara att hyresgästerna lämnas ekonomisk information om
underhållssituationen. Något obligatoriskt system är enligt bostadsministerns
uppfattning inte eftersträvansvärt.

Utskottet kan inte dela denna passiva syn på hur ett boendeinflytande
bör utformas. Det är mycket viktigt att detta inflytande utvidgas och
fördjupas och görs obligatoriskt i de fall räntebidrag utgår. En sådan
koppling bör göra det möjligt att ge boendeinflytandet en reell innebörd.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 154 (vpk)
yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande viss förutsättning för räntebidrag att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:154 yrkande 8 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

II. Kommunalskattelagen

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin
Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 17 som börjar ”Skatteutskottet
som” och slutar ”motsvarande delar” bort lyda:

Ändringen i kommunalskattelagen föreslås för att utjämna vissa skillnader
i skatteeffekter mellan å ena sidan ägare till schablonbeskattade
flerbostadshus och å andra sidan ägare till konventionellt beskattade fastigheter.
Utjämningen åstadkoms genom att räntestödet till konventionellt
beskattade fastighetsägare avvägs med hänsyn till att kostnaderna för
underhåll m. m., för vilket stöd utgått, förutsätts bli avskrivna genom
normala värdeminskningsavdrag. Den omedelbara avdragsrätten för de
berörda reparations- och underhållsåtgärderna bör därför enligt propositionen
slopas, om räntebidrag lämnas.

Skatteutskottet har, som framgått ovan, avgivit yttrande (SkU 1983/
84:2y) till bostadsutskottet i frågan. Yttrandet har som bilaga 2 fogats till
detta betänkande. I en avvikande mening till yttrandet anförs att den
föreslagna skatteändringen förefaller ogenomtänkt, och dess effekter har
fått en dålig belysning i propositionen. Ett problem som följer av förslaget
är det förhållandet att de aktuella byggnadsåtgärderna normalt har en
mera begränsad varaktighet jämfört med byggnaderna i övrigt och att
kapitalkostnaderna för byggnadsåtgärderna vanligen måste erläggas i vä -

BoU 1983/84:11

38

sentligt snabbare takt än den som motiverar avskrivningstakten för byggnader.
Redan detta förhållande sätter de konventionellt beskattade fastighetsägarna
i ett sämre läge än den andra kategorin.

Utskottet delar vad i den avvikande meningen anförts och föreslår
riksdagen att inte anta förslaget till lagändring.

dels utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande kommunalskattelagen att riksdagen med bifall till
motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion
1983/84:90 i motsvarande del samt motion 1983/84:100 yrkande
50 i motsvarande del avslår regeringens förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

12. Konsoliderings/ond

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 17 börjar ”Även enligt”
och på s. 18 slutar "motion 154 (vpk) yrkande 3” bort lyda:

Utskottet avstyrker förslaget i propositionen om inrättande av en konsolideringsfond
för allmännyttiga bostadsföretag som förutsättning för att
erhålla räntebidrag till underhåll. Som bostadskommittén anfört i sitt
remissvar på arbetsgruppens förslag innebär avsättningar till en konsolideringsfond
betydande hyreshöjningar för hyresgästerna hos de flesta
företagen. Därigenom motverkas de positiva effekterna av räntebidragen.
Hyreshöjningarna påverkar i sin tur bruksvärdenivån uppåt utan att de
privata fastighetsägarna får motsvarande kostnadsökning. Även Hyresgästernas
riksförbund avstyrkte arbetsgruppens förslag.

Utskottet ansluter sig till motion 154 (vpk) yrkande 3 i vilket föreslås
avslag på propositionen såvitt avser inrättande av konsolideringsfond.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande konsolideringsfond att riksdagen med bifall till motion
1983/84:154 yrkande 3, med anledning av motion 1983/
84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande
del samt motion 1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande
del och med avslag på regeringens förslag godkänner vad
utskottet anfört,

13. Riktade energibidrag m. m. och delegering av beslutanderätten i vissa
frågor

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin
Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservationerna
2, 3, 4, 6 eller 7 — att

BoU 1983/84:11

39

dels den del av utskottets betänkande på s. 18 som börjar ”Utskottet har
ovan” och slutar ”riktade energibidrag” bort utgå,

dels den del av utskottets betänkande som på s. 18 börjar ”Utskottet har
ingen” och på s. 19 slutar ”inom energiområdet” bort lyda:

Mot bakgrund av utskottets inställning i huvudrågan — ett bostadsprogram
med den utformning som förordas i propositionen bör inte förverkligas
— avstyrker utskottet bifall till vad i propositionen förordats om
energibidrag och delegering av vissa beslut.

dels utskottet under 14 bort hemställa

14. beträffande riktade energibidrag m. m. och delegering av beslutanderätten
i vissa frågor att riksdagen med bifall till motion
1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90
i motsvarande del samt motion 1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande
del och med avslag på regeringens förslag godkänner
vad utskottet anfört,

14. Kombination av vissa löneformer (såvitt avser motiveringen)

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin
Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservationerna
2, 3, 4, 6 eller 7 — att

dels den del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar ”Bostadslån
för” och slutar "till känna” bort lyda.

Utskottet hänvisar till sin ovan intagna ståndpunkt att några förändringar
i nuvarande bostadslånesystem nu inte bör göras. Skäl saknas därför att
i sak granska vad i propositionen anförts om kombination av vissa låneformer.

dels utskottets hemställan under 15 bort utgå.

15. Ändring i grunderna för bostadslån för ombyggnad

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin
Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservationerna
2, 3, 4, 6 eller 7 — att

dels den del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar ”Utskottet
som” och slutar ”inte erforderligt” bort lyda:

Även vad i propositionen och i vissa motioner anförts och föreslagits om
grunderna för bostadslån för ombyggnad saknar aktualitet mot bakgrund
av utskottets ställningstagande i huvudfrågan. Propositionen och däremot
ställda motioner avstyrks.

BoU 1983/84:11

40

dels utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande ändring i grunderna för bostadslån för ombyggnad
att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion
1983/84:104 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

16. Konstnärlig utsmyckning

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 20 som börjar ”Enligt förordningen”
och slutar ”Motionen avstyrks” bort lyda:

I propositionen tas inte upp frågan om den konstnärliga utsmyckningen
av de äldre bostäder som skall byggas om. En förnyelse av befintligt
bostadsbestånd bör enligt utskottets mening även omfatta konstnärlig
utsmyckning av samma omfattning som de nyare bostadsfastigheterna.
Även i dessa frågor måste ett samråd med de boende förutsättas. Utskottet
finner det motiverat att bostadsförbättringsprogrammet tillförs en regel
som innebär att minst en procent av kostnaderna inom programmet skall
gå till konstnärlig utsmyckning. Uppskattningsvis skulle detta innebära att
65 — 70 milj. kr. per år skulle avsättas för detta ändamål. Därigenom skulle
260 — 300 årsarbeten kunna skapas för konstnärer inom bostadsförbättringsprogrammet.

Regeringen bör för riksdagen redovisa utformningen av en ordning i
enlighet med vad nu förordats. Detta bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Vad nu förordats innebär en anslutning till motion 154 (vpk) yrkande 9.

dels utskottet under 18 bort hemställa

18. beträffande konstnärlig utsmyckning att riksdagen med anledning
av motion 1983/84:154 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

/ 7. Tilläggslån för vissa åtgärder

a) Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av
bifall till någon av reservationerna 2, 4 eller 6 — att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 20 börjar ”Det finns” och
på s. 21 slutar ”i propositionen” bort lyda:

Utskottets ställningstagande ovan innebär att ett bostadsförbättringsprogram
med den inriktning som förordas i propositionen inte bör genomföras.
Som följd av detta ställningstagande avstyrker utskottet bifall till
vad i propositionen och i motion 100 (c) föreslagits om tilläggslångivningen.

BoU 1983/84:11

41

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande tilläggslån för vissa åtgärder att riksdagen med
avslag på regeringens förslag och motion 1983/84:100 yrkande
46 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

18. Tilläggslån för vissa åtgärder

Kjell A. Mattsson (c) och Birgitta Hambraeus (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 20 börjar ”Det finns” och
på s. 21 slutar ”i propositionen” bort lyda:

Utskottet har ovan i huvudsak ställt sig bakom vad i propositionen
förordats om tilläggslån. Emellertid kan utskottet inte acceptera regeringsförslaget
såvitt avser tilläggslångivningen avseende åtgärder för ändrad
lägenhetssammansättning.

Vad utskottet nu anfört om tilläggslån för ändrad lägenhetssammansättning
innebär bifall till motion 100 (c) yrkande 46 i motsvarande del och
avslag på regeringens förslag.

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande tilläggslån för vissa åtgärder att riksdagen med
anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

19. Tilläggslån som avser byggskador och byggfel eller ändrad
lägenhetssammansättning eller grundförstärkning

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till
någon av reservationerna 2, 4 eller 6 — att

dels den del av utskottets betänkande på s. 21 som börjar ”Vad i” och
slutar ”till erinran” bort lyda:

Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker utskottet bifall till vad i
propositionen och i motion 100 (c) anförts om ramar m. m.

dels utskottet under 20 och 21 bort hemställa

20. beträffande tilläggslån som avser byggskador och byggfel eller
ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning att
riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion 1983/
84:100 yrkande 46 i motsvarande del godkänner vad utskottet
anfört,

21. beträffande överskridande av viss ram att riksdagen avslår regeringens
förslag,

4 Riksdagen 1983/84. 19 sami. Nr II

BoU 1983/84:11

42

20. Tilläggslån som avser byggskador och byggfel eller ändrad
lägenhetssammansätining eller grundförstärkning

Kjell. A Mattsson (c) och Birgitta Hambraeus (c) anser — under förutsättning
av bifall till reservation 18 — att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar ”Vad i” och
slutar "till erinran” bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion 100 (c) om att tilläggslån
inte skall utgå för åtgärder som avser lån till ändrad lägenhetssammansättning.
Det i propositionen förordade medelsbehovet bör därigenom kunna
minskas med 10 milj. kr. till 50 milj. kr.

dels utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande tilläggslån som avser byggskador och byggfel eller
ändrad lägenhetssammansätining eller grundförstärkning att
riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall
till motion 1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande del medger
att sådana lån får beviljas sammanlagt intill ett belopp av
50 000 000 kr. under år 1984 och preliminärt med samma belopp
under år 1985,

21. Bidrag lill vissa tillgänglighetsskapande åtgärder

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till
någon av reservationerna 2, 4 eller 6 — att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar ”Utskottet
tillstyrker" och slutar "godkända kostnaden” bort lyda:

Vad i propositionen och i motion 100 (c) föreslagits om bidrag till vissa
tillgänglighetsskapande åtgärder och om ram för sådana bidrag avstyrks
med hänvisning till utskottets ställningstagande om att något bostadsförbättringsprogram
inte bör genomföras enligt förslaget i propositionen.

dels utskottet under 22 och 23 bort hemställa

22. beträffande bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åtgärder att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande
del, motion 1983/84:90 i motsvarande del och med
avslag på regeringens förslag, motion 1983/84:100 yrkande 46
i motsvarande del samt motion 1983/84:154 yrkande 4 godkänner
vad utskottet anfört,

23. beträffande ram för bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åtgärder
att riksdagen avslår regeringens förslag,

22. Bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åtgärder

Tore Claeson (vpk) anser att

BoU 1983/84:11

43

dels den del av utskottets betänkande på s. 21 som börjar ”Utskottet
tillstyrker" och slutar ”godkända kostnaden” bort lyda:

Enligt utskottets uppfattning bör staten ta ett större ansvar för finansieringen
av bidragen till hissinstallationer. Det får anses rimligt att staten
lämnar bidrag med upp till hälften av den godkända kostnaden. Kommunerna
bör ha ett avgörande inflytande på bedömningen av när och i vilken
omfattning, upp till den nu förordade övre gränsen, bidrag bör utgå.

En ordning som den nu beskrivna förordas i motion 154 (vpk) yrkande

4. Utskottet tillstyrker detta motionsförslag.

dels utskottet under 22 bort hemställa

22. beträffande bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åtgärder att
riksdagen med bifall till motion 1983/84:154 yrkande 4 samt
med avslag på regeringens förslag, motion 1983/84:86 yrkande
24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del
och motion 1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande del godkänner
vad utskottet anfört,

23. Åndrade regler för boendemiljöbidrag

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m). Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 22 börjar ”Även enligt”
och på s. 23 slutar "motsvarande delar” bort lyda:

Enligt utskottets uppfattning finns inte tillräckliga skäl att av sysselsättningsskäl
vidga ramen för bidrag till förbättring av boendemiljön. I reservation
(m, fp) till bostadsutskottets betänkande BoU 1983/84:7 har yrkats
avslag på ett liknande regeringsförslag. Detta senare förslag gällde sysselsättningsskapande
åtgärder för innevarande budgetår. Utskottet vidhåller
sålunda sin inställning och yrkar avslag på det nu behandlade förslaget.

Vid sin behandling av regeringens förslag i budgetpropositionen kommer
utskottet att behandla frågan om bidragsgivningens omfattning och
utformning i ett vidare perspektiv.

Utskottet tillstyrker med det anförda partimotionerna från moderata
samlingspartiet, centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna.
Regeringens förslag avstyrks.

dels utskottet under 25 bort hemställa

25. beträffande ändrade regler för boendemiljöbidrag att riksdagen
med bifall till motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande
del, motion 1983/84:90 i motsvarande del, motion 1983/
84:100 yrkande 47 och motion 1983/84:154 yrkande 5 avslår
regeringens förslag,

BoU 1983/84:11

44

24. Lagen om bokföring av bostadslån

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin
Ekman (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar ”Vad i” och
slutar ”avstyrks sålunda” bort lyda:

Utskottet föreslår riksdagen att avslå regeringens förslag.

Inte heller kan utskottet föreslå riksdagen att anta lagförslaget om ändring
i lagen om bokföring av vissa bostadslån m. m. Skälet för lagändringen
är att bostadsföretagen kan tvingas avstå från vissa lån helt eller delvis
därför att de på grund av aktiebolagslagens bestämmelser om likvidationsskyldighet
inte kan öka sina låneskulder ytterligare. Förslaget strider mot
bokföringslagens principer. Det bör avvisas.

Utskottets ställningstagande innebär sålunda att regeringsförslaget avstyrks.
Motionerna 86 (fp), 90 (m) och 100 (c) tillstyrks i motsvarande del.

dels utskottet under 26 bort hemställa

26. beträffande lagen om bokföring av bostadslån att riksdagen med
bifall till motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del,
motion 1983/84:90 i motsvarande del samt motion 1983/
84:100 yrkande 50 i motsvarande del avslår regeringens förslag
till lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser
om bokföring av bostadslån m. m.,

25. Ramar och anslag m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin
Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservationerna
2, 3, 4, 6 eller 7 — att

dels den del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar ”Utskottet har”
och slutar ”elfte huvudtiteln” bort lyda:

Med den inställning som utskottet redovisat ovan saknas anledning
godkänna vad i propositionen under punkterna 13 samt 15—17 (prop. 40
bil. 9 s. 71—72) föreslagits,

dels utskottet under 28, 30, 31 och 32 bort hemställa

28. beträffande utbetalning av tilläggslån att riksdagen avslår regeringens
förslag,

30. beträffande disposition av visst anslag till information m. m. att
riksdagen avslår regeringens förslag,

31. beträffande disposition av visst anslag till energibesparande åtgärder
att riksdagen avslår regeringens förslag,

32. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 48
avslår regeringens förslag om anslag till Särskild information
och utbildning m. m.

BoU 1983/84:11

45

26. Utbetalning av bidrag för vissa tillgänglighetsskapande åtgärder

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta
Gard (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till

någon av reservationerna 2, 4 eller 6 — att

dels före den del av utskottets betänkande på s 24 som börjar ”Vad i”
bort införas ett stycke av följande lydelse:

Utskottet kan inte tillstyrka regeringens förslag om utbetalning av bidrag
för vissa tillgänglighetsskapande åtgärder.

dels utskottet under 29 bort hemställa:

29. beträffande utbetalning av bidrag för vissa tillgänglighetsskapande
åtgärder att riksdagen avslår regeringens förslag,

Särskilda yttranden

1. Behandlingsfråga

Kjell A. Mattson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil
Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gard (m) och Kerstin
Ekman (fp) anför:

Som framgått av utskottets betänkande och av de reservationer (m), (c),
(fp), som avgivits med anledning av betänkandet, finns två huvudlinjer
avseende ett bostadsförbättringsprogram. Utskottets majoritet (s), (vpk)
accepterar i allt väsentligt regeringens förslag medan reservanterna starkt
kritiserat det.

De av minoriteten (m), (c), (fp) avgivna reservationerna har begränsats
till att i allt väsentligt avse en tillstyrkan av vad i partimotioner från dessa
partier anförts och en avstyrkan av regeringens förslag.

Reservanterna (m), (c) och (fp) har inte tagit upp vad i vissa övriga
motioner anförts om ett bostadsförbättringsprogram. Detta innebär inte en
anslutning till vad i dessa motioner anförts och ej heller att reservanterna
delar majoritetens förslag i dessa frågor. Med hänsyn emellertid till att
denna majoritet avstyrkt motionsförslagen har vi avstått från att reservera
oss avseende motiven för avstyrkan.

2. Vissa utgångspunkter för en reformering av bostadspolitiken

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gard
(alla m) anför:

I centerpartiets partimotion 100 behandlas vissa principer som enligt
motionärerna bör ligga till grund för en reformering av bostadspolitiken.

Enligt motionärerna bör bl. a. de generella subventionerna för ny- och
ombyggnadsverksamheten avvecklas genom ett nytt lånesystem. Oavsett
besittningsform bör genom en reformering av låne- och skattesystemen

BoU 1983/84:11

46

likartade boendekostnader gälla för likartade lägenheter. Upplåningen för
bostadsinvesteringar skall ske på kapitalmarknaden och sålunda inte belasta
statens budget. Människor skall stimuleras till sparande som kan
användas i bostadsfinansieringen. Ett starkare personligt inflytande och
ansvar bör stimuleras dels så att nyproduktionen sker främst i bostadseller
äganderättsform, dels så att en ökad övergång från hyresrätt till
bostadsrätt uppnås.

Statens låneförvaltning både kan och bör rationaliseras bl. a. genom
förtida inlösen av mindre lån genom en ”rabattering” från långivarens/
statens sida. Myndigheternas styrning och reglering av byggandet bör över
huvud taget minska. Bostadslåneärenden bör i större utsträckning handläggas
och beslutas på kommunal nivå.

Bostadsbidraget till barnfamiljer kan behöva ökas vid ändrad finansiering.

En reformering av bostadspolitiken, delvis enligt motionärernas förslag,
är angelägen. Från moderata samlingspartiet har tidigare i skilda sammanhang
betonats behovet av en reformering. Denna vår uppfattning står kvar.
Vi har emellertid inom ramen för den nu behandlade propositionen inte
ansett det meningsfullt att ta upp en diskussion om den närmare utformningen
av en reformerad bostadspolitik. Vi återkommer till denna fråga
under allmänna motionstiden i januari 1984, dvs. om ca en och en halv
månad.

BoU 1983/84:11

47

Regeringens lagförslag

Bilaga I

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till
bostadsförsörjningens främjande m. m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1947:523) om kommunala åtgärder
till bostadsförsörjningens främjande m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse
3 §

Kommun skall fortlöpande upprätta
bostadsförsörjningsprogram i
syfte att främja att bostadsbyggandet
inom kommunen förberedes
och genomföres på ett ändamålsenligt
sätt.

Bostadsförsörjningsprogram
skall antagas av kommunfullmäktige.

Bostadsförsörjningsprogram
skall upprättas efter samråd med
myndighet som regeringen bestämmer
och tillställas myndigheten.

Föreslagen lydelse
3 §

En kommun skall fortlöpande bedriva
bostadsförsörjningsplanering
i syfte att främja att ändamålsenliga
åtgärder för bostadsförsörjningen
inom kommunen förbereds och
genomförs.

Bostadsförsörjningsplaneringen
skall komma till uttryck i ett program
som skall antas av kommunfullmäktige.

Om kommunen ingår i ett område
som kan anses utgöra en enhet i
bostadsförsörjningshänseende,
skall samråd om bostadsförsörjningsplaneringen
ske med övriga
kommuner i området.

Kommunen skall lämna redovisning
av hostadsförsörjningsplaneringen
enligt bestämmelser som regeringen
meddelar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

BoU 1983/84:11

48

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 25 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928: 370)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 §

2 morn.' Avdrag får icke göras för:

a) kostnad för ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig förbättring
å fastigheten,

b) kostnad för reparation och underhåll
som utförts i samband med
sådan ombyggnad för vilken genom
preliminärt eller slutligt beslut lån
eller bidrag beviljats enligt bostadsfinansieringsförordningen
(1974:
946), förordningen (1977:332) om
statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m , kungörelsen
(1974:255) om tilläggslån till
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse,
kungörelsen (1962:538) om förbättringslån
eller bostadslånekurtgörelsen
(1967:552). till den del
kostnaden för reparation och underhåll
tillsammans med ombyggnadskostnaden
inte överstiger den i
låne- eller bidragsärendet godkända
kostnaden, samt kostnad för reparation
och underhåll för vilken bidrag
har erhållits enligt förordningen
(1983:000) om statligt räntestöd
vid förbättring av bostadshus, lill
den del kostnaden inte överstiger
den i bidragsärendet beräknade
kostnaden.

c) kostnad för reparation och underhåll av sådan fastighet som ägs av tre
eller flera, antingen direkt eller indirekt genom handelsbolag, och som
inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst
tre delägare (andelshus), i den mån den på delägare belöpande delen av
kostnaden överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret,

d) kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland, i den mån
planteringen eller trädgårdslandet är att anse endast såsom tillbehör till
egen bostadslägenhet och användes företrädesvis för ägarens personliga
trevnad.

b) kostnad för reparation och underhåll
som utförts i samband med
sådan ombyggnad för vilken genom
preliminärt eller slutligt beslut lån
eller bidrag beviljats enligt bostadsfmansieringsförordningen
(1974:
946), förordningen (1977:332) om
statligt stöd till energibesparande
åtgärder i bostadshus m. m., kungörelsen
(1974: 255) om tilläggslån till
kulturhistoriskt värdefull bebyggelse.
kungörelsen (1962:538) om förbättringslån
eller bostadslånekungörelsen
(1967:552), till den del
kostnaden för reparation och underhåll
tillsammans med ombyggnadskostnaden
inte överstiger den i
låne- eller bidragsärendet godkända
kostnaden.

' Senaste lydelse 1979: 1017.

Boll 1983/84:11

49

Kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland i annat fall än
nyss sagts må ej avdragas till högre belopp än som motsvarar de uppgivna
intäkterna av planteringen eller trädgårdslandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången
vid 1985 års taxering. Äldre bestämmelser skall gälla i fråga om kostnader
som har nedlagts före ikraftträdandet.

BoU 1983/84:11

50

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om
bokföring av bostadslån m. m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om
bokföring av bostadslån m. m.1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som är bokföringsskyldig och har tillgång i fastighet eller tomträtt,
för vilken beviljats bostadslån enligt bostadslånekungörelsen (1967:552)
eller räntelån enligt räntelånekungörelsen (1967:553), får som en särskild
post bland tillgångarna i balansräkningen upptaga ett belopp som motsvarar
högst den samlade skuldökningen av bostadslån enligt 33 § bostadslånekungörelsen
och räntelån enligt 16 § räntelånekungörelsen. Posten skall
betecknas Bostadslånepost enligt lagen med vissa bestämmelser om bokföring
av bostadslån m. m.

Har den bokföringsskyldige erhållit
underhållslån enligt förordningen
(1978:992) om lån för underhåll
av vissa bostadshus, får som en
särskild tillgångspost i balansräkningen
upptagas ett belopp som
motsvarar lånebeloppet. Posten
skall betecknas underhållslånepost
enligt lagen med vissa bestämmelser
om bokföring av bostadslån
m. m. Detsamma gäller om den
bokföringsskyldige har erhållit underhållslän
för år 1983 med stöd av
intyg som har utfärdats av länsbostadsnämnden,

Har den bokföringsskyldige erhållit
underhållslån enligt förordningen
(1978:992) om lån för underhåll
av vissa bostadshus, får som en
särskild tillgångspost i balansräkningen
upptagas ett belopp som
motsvarar lånebeloppet. Posten
skall betecknas underhållslånepost
enligt lagen med vissa bestämmelser
om bokföring av bostadslån
m. m. Detsamma gäller om den
bokföringsskyldige har erhållit underhållslån
för år 1983 med stöd av
intyg som har utfärdats av länsbostadsnämnden,
eller lån för sådana
underhålls-, reparations- eller energisparåtgärder
för vilka bidrag har
uppburits enligt förordningen
(1983:000) om statligt räntestöd vid
förbättring av bostadshus, till den
del länet inte överstiger det bidragsunderlag
som har tillämpats i
bidragsärendet under räkenskapsåret.

Har den bokföringsskyldige erhållit reparationslån enligt förordningen
(1982: 644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus, får som en
särskild tillgångspost i balansräkningen upptagas ett belopp som motsvarar
lånebeloppet. Posten skall betecknas Reparationslånepost enligt lagen med
vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.

Avser tillgångsposten enligt första, andra eller tredje stycket mer än ett
låneobjekt. skall av bokföringen framgå hur posten fördelar sig på objekten.
Upplysning skall lämnas om hur posten har påverkat årsresultatet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

1 Senaste lydelse 1983: 39.

BoU 1983/84:11

51

Skatteutskottets yttrande Bilaga 2

1983/84:3 y

om avdragsreglerna för reparation och underhåll av byggnad i vissa
fall (prop. 1983/84:40 bil. 9)

Till bostadsutskottet

I bostadsdepartementets bilaga av proposition 1983/84.40 Vissa ekonomisk-politiska
åtgärder (bilaga 9) föreslås i avsnitt 1.2.4.4 bl. a. vissa
ändrade skatteregler i fråga om reparationsavdrag. Med hänsyn till att
skattelagstiftningsärendet har relativt begränsad betydelse och bör ses i ett
bostadspolitiskt sammanhang har det befunnits lämpligt att hela propositionsbilagan,
inkl. skattefrågorna, remitteras till bostadsutskottet. Sedan
bostadsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositionen
såvitt avser skatteförslaget får skatteutskottet anföra följande.

Bostadsministern föreslår i propositionen ett särskilt statligt räntestöd i
form av årliga räntebidrag för gemensamt underhåll, reparation och energibesparande
åtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Avsikten är att stödet skall
lämnas till i första hand alla allmännyttiga bostadsföretag och andra ägare av
schablonbeskattade fastigheter med undantag för egnahemsägare. Även
ägare av konventionellt beskattade hyreshus skall enligt förslaget kunna få
räntebidrag, men bidraget blir för deras del något lägre.

Syftet med den föreslagna utformningen är att utjämna vissa skillnader i
skatteeffekter mellan å ena sidan ägare till schablonbeskattade flerbostadshus
och å andra sidan ägare till konventionellt beskattade fastigheter, som
har större möjligheter att utnyttja ränteavdrag. Detta åstadkoms genom att
räntestödet till konventionellt beskattade fastighetsägare avvägs med hänsyn
till att kostnaderna för underhåll m. m., för vilka stöd utgått, förutsätts bli
avskrivna genom normala värdeminskningsavdrag. Den omedelbara avdragsrätten
för de berörda reparations- och underhållsåtgärderna bör därför
enligt propositionen slopas, om räntebidrag lämnas.

Samtliga borgerliga partier har i motioner - motion 90 av Ulf Adelsohn
m. fl. (m), motion 100 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) och motion 86 av
Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) - yrkat avslag på propositionen i dessa delar.
Motionärerna kritiserar - utan att gå in på skattefrågor - den föreslagna
låneformen och det nya räntestödet.

Skatteutskottet, som finner att den angivna konstruktionen överensstämmer
med de principer som genomfördes år 1979 då ett avdragsförbud infördes
för reparationer som finansieras med hjälp av vissa statliga stödformer
(prop. 1978/79:209, SkU 1979/80:11), kan för sin del ställa sig bakom det
angivna syftet med förslaget och tillstyrker därför propositionen i denna del.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen anför i en skrivelse att de konventionellt
beskattade fastiehetsäearna missgynnas genom förslaget bl. a.

BoU 1983/84:11

52

som en följd av att de aktuella byggnadsåtgärderna har en begränsad varaktighet
jämfört med byggnaderna i övrigt och att kapitalkostnaderna för
byggnadsåtgärderna måste erläggas i väsentligt snabbare takt än som motiverar
avskrivningstakten för byggnader. Utskottet vill med anledning härav
erinra om att utskottet vid sin bedömning år 1979 av motsvarande fråga
uttalade att det inte fanns tillräckliga skäl att förorda särskilda regler för
värdeminskningsavdragen för ifrågavarande byggnadskostnader. I den nu
aktuella propositionen framhålls att avskrivning av underhåll enligt särskild
plan medför en omfattande förändring av beskattningen, som inte bara skulle
påverka beskattningen i samband med underhåll utan också beskattningen i
samband med ny- eller ombyggnad. I likhet med departementschefen finner
utskottet att en sådan förändring är allför omfattande för att kunna övervägas
i detta sammanhang. Därtill kommer, som tidigare nämnts, att det räntestöd
som föreslås i propositionen är avvägt med hänsyn till att kostnaderna för
underhåll m. m. skall avskrivas genom normala värdeminskningsavdrag.
Utskottet finner således att Byggnadsentreprenörföreningens skrivelse inte
bör föranleda någon åtgärd men förutsätter, nu liksom tidigare, att regeringen
uppmärksammar de praktiska erfarenheterna av reglerna och föreslår de
ändringar som kan komma att visa sig erforderliga.

I fråga om detaljutformningen av den aktuella ändringen i kommunalskattelagen
föreslår utskottet att ordet ”erhållits” byts ut mot ”beviljats”. I
sammanhanget vill utskottet framhålla att man vid den kommande utformningen
av bidragsbestämmelserna i möjligaste mån söker undvika att sådana
ändringar av taxeringarna som avses i punkt 8 av anvisningarna till 25 § KL
aktualiseras. I samband därmed bör också övervägas om anvisningarna
behöver förtydligas i något hänseende.

Stockholm den 22 november 1983

På skatteutskottets vägnar
RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s), Stig Josefson (c), Olle Westberg (s), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s),
Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johansson
(s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller (m).

BoU 1983/84:11

53

Avvikande mening

Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Ingemar Hallenius (c). Karl Björzén
(m), Kjell Johansson (fp), och Ewy Möller (m) anser

att det avsnitt i yttrandet som börjar på s. 51 med ”Skatteutskottet, som”
slutar på s. 52 med ”något hänseende.” bort ha följande lydelse:

Skatteutskottet finner att den kritik som framförts i motionerna mot den
föreslagna låneformen och det nya räntebidraget är befogad. Ett stöd med
den föreslagna utformningen bör därför enligt utskottets mening inte införas.

Skatteutskottet vill dessutom tillägga att den föreslagna skatteändringen
förefaller ogenomtänkt och att dess effekter har fått en dålig belysning i
propositionen. Ett problem som följer av förslaget är det som Byggnadsentreprenörföreningen
nämner i sin skrivelse, nämligen att de aktuella byggnadsåtgärderna
normalt har en mera begränsad varaktighet jämfört med
byggnaderna i övrigt och att kapitalkostnaderna för byggnadsåtgärderna
vanligen måste erläggas i väsentligt snabbare takt än den som motiverar
avskrivningstakten för byggnader. Redan detta förhållande sätter de konventionellt
beskattade fastighetsägarna i ett sämre läge än den andra
kategorin. En annan fråga som borde ha belysts mera ingående är verkningarna
i fråga om skatteplikten för räntebidraget enligt de nya reglerna om
beskattning av näringsbidrag (SFS 1983:311; prop. 1982/83:94, SkU 44) och
avdragsrätten för räntorna för olika kategorier fastighetsägare. Vidare har
man i propositionen helt förbigått frågan hur bestämmelserna i punkt 8 av
anvisningarna till 25 § KL om taxeringsändringar skall tillämpas i samband
med det nya lånet.

Mot bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening - även om det
föreslagna räntebidraget införs - förslaget till ändrade skattebestämmelser
analyseras grundligare innan riksdagen tar ställning till det.

LiberTryck Stockholm 1983