Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Bostadsutskottets betänkande

1983/84:11

om ett bostadsförbättringsprogram m. m. (prop. 1983/84:40, bil. 9, delvis)

1    Propositionen m. m.

Regeringen har i proposition 1983/84:40 bilaga 9 (bostadsdepartemen­tet) (s. 2 — 72) föreslagit riksdagen dels att

1.   godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om bostadsför­bättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning,

2.   godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om räntebidrag till underhäll, reparationer och energibesparande åtgärder i bostadshus samt om konsolideringsfond för allmännyttiga bostadsföretag,

3.   godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om riktade energibi­drag samt bemyndiga regeringen att närmare bestämma för vilka ändamål och med vilka belopp som sädana bidrag skall lämnas,

4.   godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om delegering av beslutanderätten i vissa bidragsfrågor till kommunen,

5.   godkänna de ändringar i grunderna för bostadslån för ombyggnad som i regeringsprotokollet förordats,

6.   godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om tilläggslån för sådana åtgärder som inte kan förräntas i sin helhet,

7.   medge att sådana under 6 angivna lån som avser byggskador och byggfel eller ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning får beviljas sammanlagt intill ett belopp av 60 000 000 kr. under år 1984 och preliminärt med samma belopp under är 1985,

8.   medge att den under 7 angivna ramen för år 1984 fär överskridas om det behövs av sysselsättningsskäl,

9.   godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om bidrag för vissa tillgänglighetsskapande åtgärder i eller i anslutning till bostadshus,

 

10.   medge att under 9 angivna bidrag får beviljas inom en ram av 100 000 000 kr. under vart och ett av åren 1984—1986, samt att eventuellt outnyttjad del av ramen för år 1984 och år 1985 får utnyttjas påföljande år,

11.   godkänna vad i regeringsprotokollet förordats i fråga om ikraftträ­dande m. m.,

12.   godkänna de ändringar i reglerna för bidrag till förbättringar av boendemiljöer som i regeringsprotokollet förordats,

13.   medge att det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln upptagna anslaget B 6. Tilläggslån till kulturhistoriskt värde­full bostadsbebyggelse får disponeras för utbetalning av lån enligt 6 under budgetåret 1983/84,

1     Riksdagen 1983/84. 19 saml. Nr II

BoU 1983/84:11

 

BoU 1983/84:11                                                                       2

14.    medge att det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln upptagna anslaget B 8. Viss bostadsförbättringsverksamhet m. m. fär disponeras för utbetalningar av bidrag enligt 9,

15.    godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om användningen av det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln upp­tagna anslaget B 16. Information och utbildning m. m. i energifrågor,

16.    godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om användningen av de medel för bidrag till kommuner m. fl. för rådgivning och besiktning som har anvisats inom det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln upptagna anslaget B 17. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m.,

17.    till Särskild information och utbildning m. m. pä tilläggsbudget 1 till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 12 500 000 kr.,

dels att anta i propositionen framlagda förslag till

18.    lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande,

19.    lag om ändring i kommimalskattelagen (1928:370),

20.    lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.

Lagförslagen redovisas i bilaga I till detta betänkande. Övriga förslag i proposition 1983/84:40 bil. 9 behandlas i bostadsutskot­tets betänkande BoU 1983/84:12.

2    Motionerna m. m.

I detta betänkande behandlar utskottet

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1983/84:

85  av Margareta Persson (s) vari hemställs att riksdagen uttalar sig för vad som anförts i motionen om omrädesplaner och utbildning i tillgäng­lighetsfrågor,

86  av Jan-Erik Wikström m, fl. (fp) vari såvitt nu är i fråga hemställs

 

(24)    att riksdagen avslår vad i proposition 1983/84:40 bilaga 9 (hemstäl­lan I —20) föreslagits om ett bostadsförbättringsprogram m. m.,

(25)    att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­nen anförts om beredningen av ett bostadsförbättringsprogram,

90 av Ulf Adelsohn m. fl. (m) vari såvitt nu är i fråga hemställs att riksdagen beslutar att avslå proposition 1983/84:40, bilaga 9, med undan­tag för vad som föreslås beträffande retroaktiva räntebidrag (såvitt yrkan­det avser förändringar av bostadsbidragen samt förstärkningar av stats­budgeten behandlas det i betänkandet BoU 1983/84:12),

100 av Thorbjörn Fälldin m. fi. (c) vari såvitt nu är i fråga hemställs (45) att riksdagen beslutar .avslå proposition 1983/84:40 vad avser ett program för underhåll och reparation och därmed förknippade ändringar

 

BoU 1983/84:11                                                                       3

i nuvarande lån- och bidragssystem samt införande av ett nytt lånesystem med räntestöd (punkterna I —5 i propositionens hemställan),

(46)    att riksdagen beslutar bifalla regeringens förslag vad avser tilläggs­lån och bidrag för tillgänglighetsskapande åtgärder med den ändring vad avser tilläggslån som framgår av motionen och som medför att ramen kan fastställas till 50 milj. kr. (punkterna 6—10 i propositionens hemställan),

(47)    att riksdagen beslutar avslå propositionens förslag om ändrade regler för boendemiljöbidrag,

(48)    att riksdagen beslutar avslå förslaget om anslag med 12,5 milj. kr. till Särskild information och utbildning,

(49)    att riksdagen beslutar bifalla ändringen i lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande med de motiv som anförts i motionen,

(50)    att riksdagen beslutar avslå förslagen om ändring i kommunalskat­telagen samt lagen med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån,

(53) att riksdagen beslutar uttala att reformeringen av bostadspolitiken bör ske i enlighet med de riktlinjer som i motionen anförts,

104 av Birgitta Hambraeus (c) vari hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att lån och tillämpningen av normer skall göra det möjligt att bevara alla bostadshus med miljömässigt positiva värden,

115 av Catarina Rönnung m. fi. (s) vari hemställs att riksdagen som sin mening uttalar att rörelsefolkhögskolornas elev- och personalbostäder skall kunna omfattas av de i regeringens proposition 1983/84:40, bilaga 9, föreslagna nya låne-, amorterings- och räntebidragen,

154 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(I) beträffande bostadsförbättringsprogrammets omfattning att riksda­gen uttalar att programmet utvidgas till att omfatta åtgärder även i offent­liga byggnader m. m.,

(3)    beträffande avsättning till konsolideringsfond att riksdagen inte godkänner vad i propositionen förordats,

(4)    beträffande bidrag till hissinstallation m. m. att riksdagen godkän­ner vad i motionen föreslagits,

(5)    beträffande projektreserv för boendemiljöbidrag att riksdagen inte godkänner vad i propositionen förordats,

 

(8)    beträffande samråd med de boende vid planering och genomföran­de av bostadsförbättringsåtgärderna att riksdagen uttalar vad i motionen förordats,

(9)    beträffande konstnärlig utsmyckning att riksdagen godkänner vad i motionen förordats,

(10) beträffande utformningen av bostadssaneringslagen och förköps­
lagen att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio­
nen föreslagits.

 

BoU 1983/84:11                                                                       4

dels den med anledning av proposition 1983/84:26 väckta motionen 1983/84:21 av Lars Werner m. fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs

(7) att riksdagen uttalar att ROT-programmet bör utvidgas i enlighet med vad som anförs i motionen i syfte att skapa 5 000 nya årsarbeten inom byggnadssektorn.

Skatteutskottet har yttrat sig över vissa delar av propositionen.

Yttrandet redovisas i bilaga 2 till detta betänkande.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen har i en skrivelse till utskottet tagit upp frågan om ändrade avskrivningsregler i fråga om reparationsav­drag m. m.

Svenska värmepumpföreningen har i en skrivelse till utskottet lämnat synpunkter bl. a. på vad i propositionen förordats om stöd till energihus­hållningsåtgärder.

3    Utskottet

3.1  Inledning

1 tvä av de med anledning av proposition 40 bil. 9 väckta motionerna om ett bostadsförbättringsprogram tas bl. a. upp frågan om bostadspolitikens framtida utformning och inriktning. Som vissa av motionärerna framhål­ler kommer riksdagen att vid behandlingen av 1984 års budgetproposition att fä ta ställning till flera av de i motionerna upptagna frågorna. Utskottet finner det emellertid lämpligt att i detta betänkande och som bakgrund till sina ställningstaganden om ett bostadsförbättringsprogram inledningsvis ta upp vad i partimotionerna från moderata samlingspartiet och centerpar­tiet anförts och föreslagits.

I moderata samlingspartiets partimotion 90 anförs att kostnadsstegring­en inom bostadssektorn blivit osedvanligt snabb som en följd av att poli­tiker, planerare och byråkrater i detalj reglerat bostadsbyggandets omfatt­ning, inriktning och utformning. Nybyggandet mätt i antalet påbörjade lägenheter beräknas enligt motiionärerna minska frän ca 45 000 lägenheter år 1982 till färre än 30 000 lägenheter år 1983. Bostadskostnaderna förut­spås komma att öka mera än den allmänna prisstegringen. Förekomsten av skilda upplåtelseformer samt olika regleringar och förbud anges i motio­nen försvåra byte av bostad. 1 dagens situation anges bostadspolitiken böra inriktas på att öka rörligheten på bostadsmarknaden. En fungerande bostadsmarknad förutsätter att de boende får större möjligheter att för­verkliga sina personliga önskemål, något som anges kunna åstadkommas med ett större utrymme för prisbildning och marknadskrafter.

Med anledning av vad i moderata samlingspartiets partimotion anförts vill utskottet framhålla följande. En bred riksdagsmajoritet har tidigare uttalat sig för att det grundläggande målet för bostadspolitiken är att alla människor skall ha tillgång till en sund, rymlig, välplanerad och ändamåls-

 

BoU 1983/84:11                                                                       5

enligt utrustad bostad till rimligt pris. Även om det naturligtvis kan finnas anledning att, bl. a. med hänsyn till samhällets och de boendes ekonomiska resurser samt mot bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen avseende bostadsförsörjningen i vid mening, precisera bostadspolitikens utform­ning och inriktning finner utskottet inte anledning förorda att det grund­läggande målet överges. Utskottet kan inte dela den uppfattning som framförs i moderata samlingspartiets partimotion om att ett större utrym­me för prisbildning och marknadskrafterna är en förutsättning för att de boende skall kunna förverkliga sina personliga önskemål. Ett sä katego­riskt uttalande bör inte vägleda bostadspolitikens utformning. De skäl motionärerna åberopar för en omorientering och som måste tolkas som ett övergivande av den sociala bostadspolitiken bör inte vinna stöd. Det finns enligt utskottets mening inte skäl forma en ny bostadspolitik som lämnar dem som bäst behöver samhällets stöd utanför detsamma. Den stora till­tron till marknadskrafternas förmåga som motionärerna ger uttryck för det gäller bostadspolitiken kan utskottet inte dela. Tvärtom visar erfaren­heterna att den inriktning av bostadspolitiken som riksdagen tidigare uttalat sig för även under överskådlig framtid bör bestå. Ett grundläggande mål för denna politik är sålunda att främja ett jämlikt och integrerat boende. För att detta mål skall förverkligas behövs enligt utskottets upp­fattning att den sociala bostadspolitiken alltjämt ges hög prioritet och att de förändringar av politiken som behöver göras utgår från denna grund­läggande värdering.

Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att bostadskommittén har att göra en översyn av systemen för bostadsstöd med utgångspunkten att trygga en god grundstandard och främja ett jämlikt och integrerat boende. Vidare bör stödet och finansieringsvillkoren, enligt direktiven till kommit­tén, bl. a. medverka till att skapa neutralitet mellan boende i olika besitt­ningsformer i fråga om löpande kostnader och förmögenhetsbildning. Vad i direktiven anförs ligger sålunda väl i linje med utskottets nu redovisade uppfattning.

Slutligen vill utskottet något kommentera vad i moderata samlingspar­tiets partimotion anförts om påbörjandet för är 1983. Som framgått ovan anges i motionen att igångsättningen beräknas inte överstiga 30 000 lägen­heter. Enligt de senaste preliminära uppgifterna påbörjades under de tre första kvartalen sammanlagt knappt 26 000 lägenheter vilket innebär en minskning med 7 %jämfört med samma period 1982. Detta är påbörjades ca 41 500 lägenheter. Om det antagandet görs att nedgången 1983 även under årets sista kvartal skulle bli lika stor som under de tre första kvarta­len, dvs. 7 %, skulle påbörjandet i år komma att uppgå till ca 38 500 lägenheter. Utskottet finner det i hög grad osannolikt att påbörjandet skulle få den ringa omfattning som anges i motionen.

I centerpartiets partimotion 100 anförs bl. a. att de generella subventio­nerna för ny- och ombyggnadsverksamheten bör avvecklas genom ett nytt

 

BoU 1983/84:11                                                                      6

lånesystem. Detta lånesystem skall omfördela räntekostnaderna över ti­den. Lånesystemet förordas vara kostnadsneutralt. Bostadslångivningen föreslås ske på kapitalmarknaden och statens låneförvaltning bör rationa­liseras genom erbjudande av förtida inlösen av mindre lån. I motionen anförs även att statligt stöd till vissa ändamål, t. ex. för att främja energi­besparingar, bör ges i form av speciella lån och bidrag. 1 motionen hem­ställs, yrkande 53, att riksdagen beslutar uttala att reformeringen av bo­stadspolitiken bör ske i enlighet med riktlinjerna i motionen.

Utskottet vill erinra om att åt bostadskommittén uppdragits att överväga flera av de frågor som motionärerna tagit upp. Det gäller bl. a. frågan om bostadslånesystemets utformning. Kommittén kan väntas avlämna sitt förslag under år 1984. Vad rör frågan om hur bostadslångivningen skall organiseras vill utskottet erinra om att riksdagen på förslag av civilutskot­tet våren 1983 (CU 1982/83:26) givit regeringen till känna att vissa över­väganden om bostadslångivningens administration kunde behöva övervä­gas. Bland dessa frågor ingick om en finansiering utanför statsbudgeten skulle ske och hur denna finansiering i så fall skulle administreras. Vad slutligen rör frågan om förtida inlösen av mindre lån bör erinras om att riksdagen även beträffande denna fråga våren 1983, på förslag av civilut­skottet (CU 1982/83:22 s. 35), givit regeringen till känna att den borde övervägas närmare.

Eftersom fiera av de i motionen 100 (c) upptagna frågorna övervägs och då riksdagen kan väntas föreläggas förslag beträffande flera av de frågor motionärerna aktualiserat finner utskottet det inte lämpligt att föreslå riksdagen göra det i motionens hemställan 53 begärda uttalandet.

3.2 Behovet av ett bostadsförbättringsprogram

Utskottet har ovan lämnat en kortfattad redogörelse för samhällets mål avseende bostadsförsörjningen. Eitt uppfyllande av detta mål — att bereda hela befolkningen sunda, rymliga, välplanerade och ändamålsenligt utrus­tade bostäder av god kvalitet till skäliga kostnader — har inneburit att stora resurser framför allt under 1960- och 1970-talen fått avdelas för att bygga nya bostäder. Under de senaste åren har emellertid inträffat flera omständigheter som innebär att nyproduktionen av bostäder varken kan eller bör ha den omfattning som den hade under den period då miljonpro­grammet genomfördes. Som framhållits i propositionen är det nu rimligt att räkna med att varken invånarantal eller antalet hushåll i landet kommer att öka i samma takt som tidigare. Någon allmän bostadsbrist finns inte heller längre.

Det finns sålunda goda motiv att nu ägna större uppmärksamhet än tidigare åt det befintliga bostadsbeståndet. Detta uttrycks i propositionen (prop. 1983/84:40, bil. 9 s. 4) sä att tyngdpunkten i bostadspolitiken förskjuts från bostadsbyggnadspolitik till bostadsförsörjningspolitik. Med

 

BoU 1983/84:11                                                                       7

ett bibehållande av de bostadssociala målen måste, enligt bostadsminis­terns uppfattning, bostadspolitikens medel inriktas mera på bostädernas fördelning, förnyelse och förvaltning.

1 propositionen föreslås dels ett tioårsprogram för bostadsbeståndets förbättring, dels vissa ändringar i reglerna för planering och bostadsfinan­siering m. m. som motiveras av programmet.

3.3 Omfattningen och inriktningen av ett bostadsförbätiringsprogram m. m.

En inom bostadsdepartementet inrättad arbetsgrupp för stadsförnyelse­frågor avlämnade i juni i år betänkandet Bättre bostäder — ett 10-årigt förnyelse- och underhållsprogram (Ds Bo 1983:2). Betänkandet har re­missbehandlats.

Flera av de förslag som läggs fram i propositionen utgår från arbetsgrup­pens förslag och remissyttrandena över det.

I propositionen betonas inledningsvis att det övergripande målet för bostadsförbättringsprogrammet är att genomföra sådana förbättringar i bostadsbeståndet som är bostadssocialt angelägna och samhällsekono­miskt försvarbara. Om verksamheten styrs utifrån bostadssociala utgångs­punkter och i nära samråd med de berörda finns enligt bostadsministern goda möjligheter att förena de bostadssociala ambitionerna med en strä­van att ta till vara byggsektorns kapacitet och minska arbetslösheten.

Bostadsministern anser sammanfattningsvis att bostadsförbättringspro­grammet bör grundas på bostadssociala mål som innebär alla människors rätt till en bostad med modern utrustning samt till en bostad som är väl underhållen. Alla har rätt till en bostad som fyller kraven pä god tillgäng­lighet. Förbättringar i bostadsbeståndet anses böra inriktas så att de främ­jar ett jämlikt och integrerat boende och ett varsamt omhändertagande av kvaliteterna i den befintliga boendemiljön. Programmet bör även, enligt bostadsministern, ha en energipolitisk och en sysselsättningspolitisk in­riktning. Detta har i propositionen sammanfattats sä att energihushåll-ningsätgärderna skall intensifieras och samordnas med andra förbättrings­åtgärder samt att kapaciteten inom byggsektorn skall utnyttjas bättre.

Arbetsgruppen föreslår ett tioårigt program för underhäll, reparationer och ombyggnader som bl. a. innebär en sammanlagd ökning av kostnader­na för underhäll av fierbostadshus från 2 500 milj. kr. är 1981 till 4 100 milj. kr. år 1986. Under tioårsperioden 1984-1993 förutsätts 275 000 lägenheter i flerbostadshus och 150 000 småhus byggas om. Arbetsgruppen beräknar att programmet innebär en sysselsättningsökning med 15 — 20 000 inom byggnadsindustrin och byggnadsmaterialindustrin i jämförelse med om verksamheten skulle ligga kvar på den nivå den hade i slutet av 1970-talet. Beträffande övriga uppgifter om omfattningen av programmet m. m. hän­visas till propositionen (bil. 9 s. 11 — 14).

Vad nu ovan sammanfattningsvis redovisats om innehållet i propositio-

 

BoU 1983/84:11                                                                       8

nen motsvaras närmast av hemställan under 1 i propositionen. I denna hemställan föreslås riksdagen godkänna vad i propositionen förordats i fråga om bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning och om­fattning.

1 partimotionerna från moderata samlingspartiet, centerpartiet och folk­partiet — motionerna 90 i motsvarande del, 100 yrkande 45 i motsvarande del resp. 86 yrkande 24 i motsvarande del — yrkas avslag på propositionen såvitt avser ett bostadsförbättringsprogram.

1 moderata samlingspartiets partimotion anförs bl. a. att det i proposi­tionen uppsatta sysselsättningspolitiska målet är orealistiskt samt att de av arbetsgruppen uppsatta bostadspolitiska och arbetsmarknadspolitiska målen kan komma att kollidera.

Som motiv för avslagsyrkandet i centerpartiets partimotion, yrkande 45, beträffande programmets omfattning och inriktning anges att speciella program inte bör göras utan att frågan om bostadsbeståndets förnyelse m. m. bör behandlas löpande av kommunerna.

I folkpartiets partimotion anförs att den sysselsättningsökning som ett genomförande av bostadsförbättringsprogrammet enligt bostadsministern väntas medföra redan är intecknad genom de ökade investeringarna i ombyggnader som gjordes under slutet av 1970-talet. Motionärerna fram­håller vidare att de grupper inom byggnadssektorn som är värst drabbade av arbetslöshet är just de grupper som minst berörs av programmet. En risk med att i alltför hög grad framhäva den sysselsättningspolitiska aspekten innebär enligt motionärerna att de kvantitativa frågorna sätts i förgrunden på de kvalitativas bekostnad.

1 detta sammanhang bör också behandlas vad i vänsterpartiet kommu­nisternas partimotioner 21 yrkande 7 och 154 yrkande 1 föreslagits om att riksdagen uttalar att bostadsförbättringsprogrammet bör utvidgas till att omfatta åtgärder även i offentliga byggnader såsom t. ex. sjukhus, skolor, bibliotek, idrottsanläggningar m. m.

Som motiv för avslagsyrkandena i partimotionerna från moderata sam­lingspartiet och från folkpartiet anförs som framgått ovan i huvudsak att de sysselsättningspolitiska aspekterna överskattats.

Vad i dessa hävdats har behandlats i propositionen med anledning av vissa farhågor som framkommit vid remissbehandlingen av arbetsgrup­pens förslag. Sålunda anförs i propositionen (bil. 9 s. 6) att det kan uppstå konfiikter mellan de bostadssociala och sysselsättningspolitiska strävan­dena, särskilt under ett inledande skede. Detta fär enligt bostadsministern snarare ses som ett uttryck för att verksamheten då inte inriktats och planlagts på ett korrekt sätt än att de båda målen skulle stå i konflikt med varandra.

Utskottet vill för egen del anföra följande. När ett program av den omfattning och med den ambitiösa inriktning som detta givits i propositio­nen skall realiseras måste en viss grad av osäkerhet fä finnas om bl. a. den

 

BoU 1983/84:11                                                                       9

sysselsättningseffekt som programmets genomförande kan beräknas gene­rera. Detta innebär emellertid inte att det finns anledning alt på grund härav avstå från att genomföra programmet. Det är naturligtvis inte prak­tiskt möjligt att i ett inledande skede mera exakt bedöma effekterna av programmet. Utskottet vill erinra om att i propositionen angivits att pro­grammet löpande skall utvärderas. Utskottet kan således inte dela vad i motionerna anförts om att bl. a. de sysselsättningspolitiska aspekterna på programmet utgör grund för att yrka att det inte bör genomföras. Det förtjänar återigen att påpekas att vad i de båda motionerna nu anförts beaktats under arbetet med det nu föreliggande regeringsförslaget efter­som motionärernas synpunkter tagits upp i vissa remissvar med anledning av arbetsgruppens förslag. Såvitt utskottet kunnat bedöma finns inte skäl anta annat än att med den uppläggning som förordas i propositionen det bör vara möjligt att genomföra det angelägna arbetet med att i en helt annan omfattning än tidigare förbättra vissa delar av bostadsbeståndet. För att de uttalade målen beträffande genomförandet av programmet skall förverkligas måste dessa, såsom också framhålls i propositionen, översät­tas till konkreta åtgärder och beräkningar av i vilken omfattning olika slags åtgärder bör och kan genomföras.

Utskottet ställer sig sålunda bakom vad i propositionen föreslagits om bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning och avstyrker bifall till motionerna 90 (m), 100 (c) yrkande 45 och 86 (fp) yrkande 24 samtliga yrkanden såvitt nu är i fråga.

Inte heller yrkandena i vänsterpartiet kommunisternas partimotioner 21 yrkande 7 och 154 yrkande 1 om att bostadsförbättringsprogrammet skall omfatta åtgärder även i offentliga byggnader bör nu vinna riksdagens bifall. En eventuell utvidgning av programmet enligt vad i dessa motioner förordats kan lämpligen föregås av överväganden vid den löpande upp­följning och utvärdering som enligt vad som förordas i propositionen skall göras. En samlad redovisning av programmet anges i propositionen kom­ma att lämnas riksdagen år 1986 i förening med förslag till eventuella åtgärder. Bostadsministern anger i propositionen att det även dessförin­nan kan bli aktuellt för regeringen att återkomma till riksdagen. Utskottet förutsätter att regeringen, om sä visar sig lämpligt, lämnar riksdagen förslag till utvidgning av programmet enligt vad i motionerna 21 (vpk) och 154 (vpk) förordats utan riksdagens begäran därom. Motionerna bör inte nu föranleda någon riksdagens ytterligare åtgärd.

1 detta avsnitt behandlar utskottet slutligen yrkande 25 i folkpartiets partimotion 86. 1 detta yrkande föreslås riksdagen ge regeringen till känna att resultatet av bostadskommitténs förslag och remissbehandlingen därav bör avvaktas innan ställning tas till utformningen av ett bostadsförbätt­ringsprogram. Utskottet har ovan tillstyrkt vad i propositionen förordats om programmets utformning m. m. Med hänvisning härtill avstyrker ut­skottet motion 86 (fp) yrkande 25.

 

BoU 1983/84:11                                                                     10

3.4 Planering av förnyelseåtgärderna m. m.

1 propositionen anförs att de mål som bostadsförbättringsprogrammet syftar till att uppnå inte kan genomföras utan en aktiv planering och utan engagemang från samhällsorganens sida. Kommunerna föreslås ges ett huvudansvar för att planera, förbereda och initiera genomförandet av programmet. Staten har emellertid det övergripande ansvaret för att pro­grammet kan förverkligas. Avsikten anges i propositionen vara att kom­munerna skall ges ökade befogenheter att, mot bakgrund av planmässiga överväganden, själva avgöra hur avvägningarna bör göras i det enskilda fallet.

1 moderata samlingspartiets partimotion 90 och i folkpartiets partimo­tion 86 kritiseras den uppbyggnad av planeringssystemet som föreslagits i propositionen. Sålunda anförs i den förstnämnda motionen att den svens­ka bostadssektorn måste bli mera marknadsanpassad för att bättre och billigare kunna tillgodose konsitmenternas önskemål. 1 den sistnämnda motionen anförs att det finns goda skäl att ta avstånd frän de av regeringen förordade ökade planeringsambitionerna.

Vad i propositionen och i motionerna i nu berörda delar anförts utgår uppenbarligen från tvä skilda synsätt pä hur en rättvis och solidarisk fördelning av resurserna i samhället skall uppnäs. Utskottet har i skilda sammanhang tidigare och ovan i detta betänkande redogjort för sin syn pä och behovet av olika åtgärder för att slå vakt om en bostadspolitik grundad på bostadssociala värderingar. Utskottet kan inte dela vad i motionerna förordats om marknadskrafternas ökade påverkan pä bostadspolitiken och om att den planering som nu diskuteras skulle undvaras. Enligt utskot­tets uppfattning finns inte skäl anta att det vid en mera marknadsanpassad inriktning skulle vara möjligt att genomföra ett program av den omfattning som föreslås i propositionen. Som också anförs i propositionen (bil. 9 s. 14— 15) krävs rejäla insatser från kommunernas sida för att förbättrings­verksamheten skall utföras i de "dåliga" bostadsområdena. Utskottet av­styrker med hänvisning till sin nu redovisade uppfattning motion 86 (fp) yrkande 24 och motion 90 (m) båda yrkandena i motsvarande delar.

Mot bakgrund av den inställning som redovisas i partimotionerna från moderata samlingspartiet och folkpartiet till hur ett bostadsförbättrings­program bör utformas och genomföras yrkas i dessa partimotioner avslag på samtliga övriga förslag som förs fram i propositionen om ett bostads­förbättringsprogram, t. ex. vad gäller standardkraven vid ombyggnader och finansiering av programmet.

Utskottet behandlar dessa frågor nedan. Det finns därför inte anledning att, annat än i vissa fall, i fortsättningen av detta betänkande gå in på enskildheterna i dessa båda motioner. Utskottet har ovan anslutit sig till att ett program för förnyelse av bostadsbeståndet bör genomföras enligt de riktlinjer som föreslagits i propositionen.

 

BoU 1983/84:11                                                       II

Bostadsministern anför att vissa av de problem som hänger samman med planering, inflytande och genomförande av ett förnyelseprogram beaktats i det förslag till en ny plan- och bygglag som nyligen remitterats till lagrådet. Vidare anges i propositionen att en översyn av bostadssane­ringslagen och andra lagar som har betydelse för att genomföra program­met påbörjats inom bostadsdepartementet.

I motion 154 (vpk) yrkande 10 begärs ändringar i bostadssaneringslagen och förköpslagen så att kommunerna ges bättre möjligheter att genomföra programmet.

Resultat av den nyss inledda översynen avseende bostadssaneringslagen bör avvaktas. Vad beträffar förköpslagen kommer riksdagen 1984 att föreläggas förslag om ändringar i den. Motion 154 (vpk) yrkande 10 avstyrks med hänvisning till det anförda.

Inom ramen för vad som i propositionen betecknats som en reformerad bostadsförsörjningsplanering anför bostadsministern sammanfattningsvis följande avseende planeringens närmare uppläggning. I propositionen anförs att arbetet med ett bostadsförbättringsprogram bör läggas upp så att det bidrar till mera integrerade planeringsformer i kommunerna. 1 dag regleras bostadsförsörjningsplaneringen väsentligen dels genom lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande, dels genom föreskrifter! förordningen (1978:397) om kommunala bostads­försörjningsprogram.

Bostadsministern ansluter sig i huvudsak till arbetsgruppens förslag till ändringar av nyss nämnda författningar. Ändringarna innebär inte att kommunernas lagfästa skyldighet att bedriva bostadsförsörjningsplane­ring upphävs. Däremot är avsikten att ändringarna klarare än f. n. skall ge uttryck för att planeringen skall omfatta inte bara nybyggnad av bostäder utan även andra åtgärder såsom ombyggnad, reparationer och underhåll samt särskilda förmedlingsåtgärder m. m. Lagen föreslås vidare ge rege­ringen möjlighet att hämta in vissa uppgifter om kommunernas bostads­försörjningsplanering. Vidare föreslås lagen innehålla en föreskrift om att kommuner med gemensam bostadsmarknad skall samråda.

Riksdagen föreslås i propositionen anta ett förslag till lag om ändring i den ovannämnda lagen om kommunala åtgärder till bostadsförsörjning­ens främjande i avsikt att nå den förändring av planeringen som samman­fattas ovan.

Mot lagändringen som sådan har invändningar inte rests i motioner annat än att avslagsyrkandena i moderata samlingspartiets och folkpar­tiets partimotioner omfattar även det nu behandlade lagförslaget.

Däremot tas i centerpartiets partimotion 100 yrkande 49 upp frågan om motiven för lagändringen. Motionärerna anför att i motiven för lagänd­ringen bör anges att formerna för och innehållet i planeringen är en kommunal angelägenhet. Regeringen bör enligt motionärernas uppfatt­ning inte starta särskilda redovisningsomgångar.

 

BoU 1983/84:11                                                                     12

Ett motiv för den nu behandlade lagändringen anges i propositionen vara att slå fast att kommunerna har skyldighet att bedriva bostadsförsörj­ningsplanering. Syftet med ändringen är att ge ett tydligare uttryck för att skyldigheten bör avse planeringsverksamheten som sådan medan kommu­nerna bör ha frihet att redovisa resultatet av verksamheten i den form kommunen själv finner lämpligast. I propositionen anför bostadsminis­tern att han anser det rimligt att kommunerna har en aktuell översikt över behovet av olika slag av åtgärder på bostadsförsörjningens område och ett treårigt handlingsprogram som levideras årligen. En särskild redovisning av kommunernas planering för bostadsbeståndets förnyelse föreslås. Utan att närmare ange redovisningens uppläggning och innehåll anger bostads­ministern att den bör kunna göras enkel genom att den ges formen av sammanställningar av utdrag ur kommunernas bostadsförsörjningsplane­ring.

Enligt utskottets uppfattning är det, som bostadsministern framhåller, viktigt att bostadsförsörjningen samordnas med annan kommunal plane­ring. Det måste också anses naturligt att ge kommunerna ett avgörande infiytande på de nu diskuterade planeringsfrågorna mot bakgrund av bl. a. att kommunerna tilldelats grundläggande uppgifter när det gäller bostads­politiken. Det är också viktigt att kommunernas bostadsförbättringspro­gram redovisas till berörda organ inte minst mot bakgrund av att en första samlad utvärdering av programmen avses ske redan år 1986. I samband med de överväganden om programmets fortsatta inriktning som dä kom­mer att göras kan det visa sig lämpligt att även överväga utformningen av planeringsformerna. Utskottet finner det inte lämpligt att nu förorda den inriktning av planeringen som föreslås i motion 100 (c) yrkande 49.

Utskottet tillstyrker det genom propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörj­ningens främjande.

3.5 Standardkrav vid ombyggnad

I propositionen och i motion 85 (s) behandlas frågan om vilka standard­krav som bör gälla vid ändring av byggnader. Även i motion 104 (c) behandlas denna fråga och då främt mot bakgrund av vad i propositionen föreslagits om finansieringen av vissa åtgärder i befintlig bebyggelse.

F. n. gäller följande ombyggnadskrav i byggnadslagstiftningen.

Kraven vid ombyggnad i byggnadsstadgan utgår från de krav som gäller när nya byggnader uppförs. Kraven bestäms av om åtgärderna hänförs till nybyggnad enligt definitionen i 75 § byggnadsstadgan. Till nybyggnad räknas, förutom uppförande av en helt ny byggnad, bl. a. till- eller påbygg­nad av en befintlig byggnad, ombyggnad eller någon annan ändring av en byggnads yttre eller inre utförande som är så genomgripande att ändringen kan anses jämförlig med ombyggnad. Hit räknas även inredande av en

 

BoU 1983/84:11                                                                     13

byggnad helt eller delvis till väsentligen annat ändamål än det vartill byggnaden förut har varit använd.

Enligt 54 § 1 mom. byggnadsstadgan färinte åtgärder som enligt 75 § samma stadga hänförs till nybyggnad och inte heller vissa andra angivna åtgärder företas utan byggnadsnämndens lov (byggnadslov). 1 samband med byggnadslovsprövningen prövas bl. a. om de standardkrav som ställs vid ändring av byggnader är uppfyllda.

Den arbetsgrupp som utarbetat förslag till ett bostadsförbättringspro­gram förordade att varje ändring av en byggnad bör genomföras på ett varsamt sätt så att byggnadens särdrag och dess byggnadstekniska, kultur­historiska och miljömässiga värden beaktas. 1 arbetsgruppens förslag för­des också fram vissa förändringar i reglerna om när undantag från till­gänglighetskravet skulle kunna medges. Förslaget innebär i huvudsak att undantag från tillgänglighetskravet får göras bara i de fall det kan ske med stöd i en områdesplan eller liknande — en plan i vilken finns en samlad bedömning av hur kraven pä tillgänglighet skall tillgodoses inom området. En ombyggnad skall dock i dessa fall göras så att den inte hindrar att hiss senare kan installeras.

Enligt bostadsministern har ombyggnadsbestämmelserna i den lagråds­remiss med förslag till en plan- och bygglag (PBL) som nyligen beslutats sin utgångspunkt i arbetsgruppens i sammanfattning ovan redovisade förslag. Lagförslaget anges bl. a. innebära att kommunernas och bygg­nadsnämndernas möjlighet att låta lämplighets- och skälighetsbedömning­ar inverka på enskilda ärenden anges på ett mera entydigt sätt.

Vad arbetsgruppen förordat om standardkrav m. m. vid ombyggnad bör enligt bostadsministerns mening prägla inte bara den nya plan- och bygg­lagen utan inarbetas i byggnadslagstiftningen redan innan plan- och bygg­lagen träder i kraft. Sålunda bör gälla att ombyggnaderna skall genomfö­ras på ett varsamt sätt, inte bara i fråga om byggnader som anses ha särskilda kulturhistoriska och miljömässiga värden, samt att bedömning­arna i det enskilda fallet måste kunna göras med utgångspunkt i vad man vill uppnå för bebyggelsen som helhet inom ett område. Kraven måste också kunna avvägas efter områdets behov. Beträffande kraven pä till­gänglighet skall i princip den norm som gäller vid nybyggande gälla även vid ombyggnader. Hänsyn skall dock tas till hur kommun genom områ­desbestämmelser ansett att tillgängligheten skall förverkligas inom ett område.

Planverket har fått regeringens uppdrag att före utgången av år 1983 utarbeta förslag till särskilda ombyggnadsregler i anslutning till PBL-för­slaget. Reglerna skall utformas så att de går att tillämpa även innan PBL träder i kraft efter ändringar i byggnadslagstiftningen. I propositionen anger bostadsministern att han avser återkomma med förslag till ombygg­nadsnorm till regeringen våren 1984 med sikte på att ändringarna skall kunna träda i kraft den 1 januari 1985.

 

BoU 1983/84:11                                                                     14

Vad bostadsministern nu förordat om ändringar i byggnadslagstiftning­en kräver riksdagens medverkan. Enligt vad utskottet erfarit kommer riksdagen våren 1984 att föreläggas en proposition i frågan.

Som framgått ovan har frågan om utformningen av vissa standardkrav tagits upp i motion 85 (s). Motionären finner det positivt vad i propositio­nen förordats om ökade krav på tillgänglighet men anser de praktiska konsekvenserna av förslaget tveksamma. Framför allt finner motionären det betänkligt att tillgänglighetskraven skall kunna eftersättas om en kom­mun upprättat områdesplan.

Utskottet finner det liksom motionären tillfredsställande att kravet på hur tillgängligheten i samband med ombyggnader skall tillgodoses givits hög prioritet. Utskottet vill betona och stryka under vad i propositionen anförts om att förekomsten av områdesbestämmelser inte innebär att kommun kan medge avsteg från tillgänglighetskravet för enskilda bygg­nader men väl ange hur kravet skall uppfyllas inom området. Utskottet utgår därvid från att kommunerna, som ju tillagts väsentliga uppgifter när det gäller den fysiska miljöns utformning, kan göra de bedömningar och avvägningar som erfordras så att tillgänglighetskravet tillgodoses i rimlig omfattning och enligt de principer som redovisats i propositionen. Bl. a. genom planverkets kommande förslag torde regeringen komma att erhålla ytterligare underlag för bedömningen av frågan om ombyggnadsreglernas utformning såvitt avser den i motionen behandlade frågan. Riksdagen avses år 1984 komma att föreläggas förslag om ändring i byggnadslagstift­ningen. 1 detta sammanhang kan det finnas anledning att behandla den i motionen aktualiserade frågan. Utskottet finner inte anledning nu föreslå riksdagen göra det i motion 85 (s) begärda uttalandet om tillgänglighets­kravets utformning. Vad i motionen förordats om utbildning i tillgänglig­hetsfrågan behandlar utskottet nedan (avsnitt 3.7).

Även i motion 104 (c) tas upp frågan om ändringar i byggnadslagstift­ningen. Motionären anför att de statliga lånen till ny-och ombyggnad gjort det lönsamt att riva gamla bostadshus trots att dessa hus har miljömässiga och kvalitativa värden. 1 vad motionen rör finansieringsfrågorna behand­lar utskottet den nedan (avsnitt 3.6.6). Såvitt gäller vad i motionen anförs om byggnadslagstiftningen bör, även i detta sammanhang, erinras om planverkets kommande förslag till särskilda ombyggnadsregler och till de regler som finns i byggnadslagstiftningen i avsikt att skydda kulturmässiga och miljömässiga värden. Utskottet vill vidare erinra om att i nu gällande byggnadslagstiftning regler finns om att byggnadslov i vissa fall krävs för rivning av byggnad. Även i lagrådsremissen med förslag till PBL har regler tagits in som skall göra det möjligt att i inte ringa omfattning bevara fastigheter med miljömässiga värden.

Utskottet förutsätter även att frågan om utformning för att säkra att äldre bostadshus bevaras i rimlig omfattning kommer att övervägas i regeringens kansli sedan planverkets arbete med de särskilda ombygg-

 

BoU 1983/84:11                                                                     15

nadsreglerna avslutats. Riksdagen kan som framgått ovan förväntas före­läggas förslag våren 1984. Ett uttalande enligt vad i motionen 104 (c) förordats bör inte nu göras. Frågan bör bedömas i ett större sammanhang och mot bakgrund av det regeringsförslag om vissa ändringar i byggnads­lagstiftningen som utskottet förutsatt kommer att föreläggas riksdagen år 1984. Utskottet förutsätter vidare att regeringen noga följer det praktiska utfallet av lånebestämmelserna så att det, även under år 1984, blir möjligt att i allt väsentligt beakta de ombyggnadsregler som enligt vad i proposi­tionen anförts skall börja gälla 1 januari 1985.

3.6 Finansiering av åtgärder i befintlig bebyggelse

3.6.1  Lån för underhåll m. m. på den oprioriterade kreditmarknaden

I propositionen föreslås att lån för gemensamt underhåll, reparationer och energisparåtgärder tillgodoses på den oprioriterade kreditmarknaden i enlighet med de villkor riksbanken kan ställa.

Med gemensamt underhåll har arbetsgruppen avsett underhåll av ge­mensamma utrymmen och ytor i och i anslutning till huset. Underhåll av lägenheterna ingår således inte. Med reparationer har avsetts sådana åtgär­der som f. n. kan fä lån i form av statliga s. k. reparationslän, dvs. åtgärder för att avhjälpa omfattande röt-, mögel-, fukt- eller korrosionsskador eller andra byggnadstekniska brister. Med energibesparande åtgärder avser arbetsgruppen sådana åtgärder för att förbättra energihushållningen i bostäder m. m. för vilka i dag bostadslån kan erhållas.

Som anförs i propositionen kan vissa justeringar behöva göras såvitt gäller kravet på säkerhet för lån på den oprioriterade kreditmarknaden. Riksdagen har förelagts förslag (prop. 1983/84:39) om lagändring så att stadshypoteksföreningarna skall ges möjlighet att som lånesäkerhet godta pantbrev liggande inom 85 % av den intecknade egendomens uppskatt­ningsvärde. F. n. har föreningarna möjlighet att bevilja län mot inteck­ningssäkerhet inom 75 % av uppskattningsvärdet. De bostadsfinansieran-de kreditaktiebolagen uppges i propositionen redan ha rätt att godta inteckningssäkerheter upp till 85 % av uppskattningsvärdet. Propositionen har hänvisats till näringsutskottet som föreslagit riksdagen att anta vid propositionen fogat lagförslag.

Bostadsministern anger i proposition 1983/84:40 bil. 9 att bedömningar gjorts som visar att den föreslagna 85-procentsgränsen tillgodoser kraven på säkerhet i övervägande flertalet fall och att det för övriga fall bör vara möjligt att ställa kompletterande säkerhet i form av kommunal borgen mellan 85 % och 100 % av fastighetens värde. Bostadsministern anser att det kommunala borgensåtagandet bör kunna utgöras av s. k. fyllnadsbor­gen, dvs. ett kommunalt åtagande att täcka eventuella förluster på lånet i den män värdet pä den pantsatta egendomen inte täcker lånefordran.

Vad i propositionen anförts om lån för underhäll m. m. på den opriori-

 

BoU 1983/84:11                                                                     16

terade kreditmarknaden har inte uttryckligen ställts under riksdagens prövning. Förslaget har inte mött invändningar i motioner i annan män än att yrkanden om avslag på förslaget om att genomföra ett bostadsförbätt­ringsprogram kommit att omfatta även vad nu behandlats. Vad i proposi­tionen redovisats om kreditgivningen m. m. har inte givit utskottet anled­ning till erinran. Utskottet vill emellertid framhålla att olika möjligheter, med bibehållande av krav pä lånesäkerhet m. m., tas till vara för att uppnå en så okomplicerad administrativ hantering som möjligt. Enligt utskottets uppfattning bör övervägas hur säkerhetsläget avseende lånen för underhäll m. m. skall bestämmas i ärenden i vilka det redan finns lån enligt någon av de författningar som administreras av bostadsstyrelsen. Det får förutsättas att denna fråga, om så visar sig erforderligt, uppmärksammas och övervägs av delegationen för bostadsfinansiering.

3.6.2 Räntebidrag till underhåll m. m.

1 propositionen förordar bostadsministern att räntebidrag i vissa fall skall kunna erhållas i de fall lån till gemensamt underhåll, reparationer och energibesparande åtgärder beviljas.

I propositionen föreslås bl. a. följande.

Räntebidragen avses lämnas utan krav på att den bidragssökande har tagit upp lån för de aktuella åtgärderna. Räntebidragets storlek anses böra baseras på statslåneräntan under bidragets löptid. För att uppnå följsam­het mot räntan på den oprioriterade kreditmarknaden bör ett tillägg få göras till statslåneräntan. Räntebidraget avses minskas enligt en teoretisk amorteringsplan. Räntebidrag till underhäll avses lämnas till underhäll av hissar, gemensamma utrymmen, fönster, fasad, balkonger, tak, m. m. 1 fråga om energisparande och reparationer avses räntebidrag lämnas för sådana åtgärder för vilka energisparstöd och s. k. reparationslån kan be­viljas.

Utskottet, som inte har funnit anledning till erinran eller särskilt uttalan­de om vad nu redovisats om räntebidrag avstyrker bifall till avslagsyrkan­dena i partimotionerna från (m), (c) och (fp).

I motion 154 (vpk) yrkande 8 föreslås riksdagen uttala att boinflytande måste utgöra ett absolut villkor för räntebidrag till underhåll och ombygg­nad. Den modell för boendeinflytande som gäller för att i vissa fall erhålla boendemiljöbidrag anses böra tillämpas.

Utskottet hänvisar till vad i propositionen (bil. 9, s. 40) anförts om ett hyresgåstinflytande vid planering m. m. av underhällsåtgärderna. Vad i propositionen i detta avsnitt anges har i allt väsenfligt samma inriktning som i vissa fall gäller avseende boendeinflytande som förutsättning för att erhålla boendemiljöbidrag. Vad i motion 154 (vpk) yrkande 8 föreslagits är sålunda i inte ringa grad tillgodosett. Utskottet avstyrker motionen i denna del.

 

BoU 1983/84:11                                                                     17

3.6.3    Ändrade regler om reparationsavdrag m. m.

De ovan redovisade räntebidragen avseende län för underhäll m. m. avses kunna utgå även till ägare av konventionellt beskattade hyreshus. 1 avsikt att ge dessa ägare möjlighet att välja mellan räntebidrag för under­håll m. m. och ett omedelbart skatlemässigt avdrag för kostnaderna för reparationer och underhåll föreslås en ändring i kommunalskattelagens 25 § 2 mom.

Skatteutskottet som har avgivit yttrande över propositionen i denna del anser att den i propositionen beskrivna konstruktionen överensstämmer med de principer som genomfördes år 1979 då ett avdragsförbud infördes för reparationer som finansierades med hjälp av vissa statliga stödformer (prop. 1978/79:209, SkU 11). Skatteutskottet tillstyrker den nu föreslagna ändringen av kommunalskattelagen men anser att ordet "erhållits" i lag­texten bör utbytas mot ordet "beviljats".

Bostadsutskottet delar skatteutskottets uppfattning och avstyrker motio­nerna 86 (fp) yrkande 24,90 (m) och 100 (c) yrkande 50 samtliga yrkanden i motsvarande delar.

3.6.4    Konsolideringsfond för allmännyttiga bostadsföretag

I propositionen anför bostadsministern att han anser det vara av allmänt intresse att de allmännyttiga bostadsföretagen har tillräcklig soliditet för att bevara sin ekonomiska handlingsfrihet och att dessa bostadsföretags rätt till räntebidrag för underhåll m. m. bör göras beroende av att företaget vid sidan av grundkapitalet inrättar en särskild konsolideringsfond. Senast vid utgången av år 1986 bör fonden uppgå till minst 2 % av det fastighets­kapital företaget förvaltar. Riksdagen föreslås godkänna vad i propositio­nen förordats om konsolideringsfond.

De allmänna avslagsyrkandena i partimotionerna från (m), (c) och (fp)' innefattar även avslag på propositionen i denna del. Ett förslag om att riksdagen inte skall godkänna regeringsförslaget i denna del förs fram också i motion 154 (vpk) yrkande 3.

Förslaget i propositionen är i allt väsentligt detsamma som det förslag som fanns i betänkandet Bättre bostäder (Ds Bo 1983:2). Detta betänkande har som framgått ovan, remissbehandlats. Av remissinstanserna är bl. a. Svenska kommunförbundet. Byggnadsarbetareförbundet och de allmän­nyttiga bostadsföretagens riksorganisation SABO positiva till förslaget om konsolideringsfond.

Även enligt utskottets mening finns anledning att vidta åtgärder som stärker de allmännyttiga bostadsföretagens soliditet och som därmed bi­drar till att bevara deras ekonomiska handlingsfrihet. Utskottet anser liksom bpstadsministern och vissa av remissinstanserna att ett krav på korisolideringsfond av den utformning och omfattning som förslaget givits i propositionen bör ställas som förutsättning för räntebidrag.

2    Riksdagen 1983/84. 19 saml. Nr 11

 

BoU 1983/84:11                                                       18

Även om denna förutsättning inte är uppfylld finns — om frågan ses i ett större sammanhang — motiv för en konsolideringsfond enligt förslaget i propositionen. Det finns emellertid inte anledning för utskottet att nu behandla denna fråga utifrån andra utgångspunkter än de som väglett förslaget i motionen.

Med det anförda tillstyrker utskottet förslaget i propositionen och av­styrker motionerna 86 (fp) yrkande 24,90 (m), 100 (c) yrkande 45 samtliga motioner i motsvarande delar samt motion 154 (vpk) yrkande 3.

3.6.5 Energibidrag m. m.

Utskottet har ovan (avsnitten 3.6.1 och 3.6.2) redovisat och tillstyrkt regeringens förslag om finansiering av energisparåtgärder och om ränte­bidrag för sådana åtgärder. Det av utskottet tillstyrkta förslaget om ränte­bidrag innebär att bidragen till energisparåtgärder minskar något under de första åren av bidragstiden jämfört med dagens system. För att balansera denna minskning föreslås ett system med riktade energibidrag.

I propositionen föreslås riksdagen bemyndiga regeringen att närmare bestämma om för vilka ändamål och med vilka belopp som energibidrag skall lämnas. Den upplysningen lämnar dock bostadsministern att han ämnar föreslå regeringen en utformning av bidragsgivningen som innebär att bidrag skall kunna lämnas med belopp som i medeltal svarar mot 20 % av den godkända kostnaden för de energisparåtgärder — utom tillförsel­åtgärder — till vilka räntebidrag kan lämnas. Denna inriktning anges med vissa antaganden innebära en total årlig ram för bidragsgivningen om 150 milj. kr. för vart och ett av budgetåren 1984/85-1986/87.

Vidare föreslås riksdagen godkänna vad i propositionen förordats om delegering av beslutanderätten i vissa bidragsfrågor till kommunerna.

Utskottet har ingen erinran mot vad i propositionen förordats. Inte heller har utskottet funnit anledning till särskilt uttalande såvitt avser vad i propositionen anförts om möjligheten att kombinera den nu föreslagna bidragsgivningen med det nuvarande temporära bidraget eller vad som anförts om beslutsdelegering m. m.

1 den till näringsutskottet hänvisade propositionen 1983/84:62 läggs fram förslag om investeringar på energiområdet. 1 denna proposition föreslås ett investeringsprogram för år 1984. Programmet omfattar stöd till vissa tillförselåtgärder bl. a. till värmepumpar i vissa fall, till solvärmean­läggningar samt till anläggningar för elvärme. Bostadsutskottet har i ett yttrande (BoU 1983/84:1 y) till näringsutskottet behandlat investerings­programmets utformning i vad det avser frågor beträffande energisparåt­gärder i bostäder m. m.

Vad i detta avsnitt anförts innebär sammanfattningsvis sålunda att ut­skottet tillstyrker vad i propositionen (prop. 40, bil. 9) under 3 och 4 i

 

BoU 1983/84:11                                                                     19

hemställan föreslagits. Motionerna 86 (fp) yrkande 24, 90 (m) och 100 (c) yrkande 45 avstyrks i motsvarande delar.

Utskottet vill understryka vikten av vad bostadsministern anfört (bil. 9 s. 47) om behovet av samordning beträffande olika stödsystem avseende investeringar inom energiområdet.

3.6.6 Bostadslån för ombyggnad m. m.

Bostadslån för ombyggnad föreslås i framtiden — med vissa undantag — inte kunna utgå för ombyggnad av bostäder som är 30 år eller yngre. Avsikten med förslaget är att en gräns skall dras mellan å ena sidan det föreslagna finansieringsstödet till underhåll, reparationer och energispa­rande och å andra sidan bostadslån för ombyggnad med tillhörande rän­tebidrag. De båda finansieringsformerna skall enligt förslaget i propositio­nen inte kunna kombineras.

Med anledning av vad i propositionen nu förordats vill utskottet som sin mening framhålla att det med bibehållande av nuvarande ordning beträf­fande belåning av underhåll bör vara möjligt att kombinera de båda finansieringsformerna. Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet, som tillstyrker vad i propositionen i denna del i övrigt föror­dats, vill i detta sammanhang instämma med vad i motion 104 (c) anförts om det positiva i att lån nu skall kunna lämnas för grundförstärkningsåt-gärder även i det fall åtgärderna utförs utan samband med andra ombygg­nadsåtgärder. Som också motionären anför bör detta förslag innebära att det kommer att finnas större möjligheter än f. n. att bevara vissa bostads­hus. Hur detta bevarandeintresse närmare skall konkretiseras ligger i inte ringa grad inom ramen för kommunernas befattning med den fysiska miljöns utformning. Denna fråga har utskottet behandlat ovan (avsnitt 3.5).

Motion 104 (c) får anses tillgodosedd i inte ringa omfattning såvitt nu är i fråga. Utskottet avstyrker bifall till densamma.

I motion 115 (s) begärs ett riksdagens uttalande om att rörelsefolkhög­skolornas elev- och personalbostäder skall omfattas av de förslag om finansiellt stöd som behandlas i proposition 1983/84:40 bil. 9.

Vad i motionen anförts om att vissa bostäder skall omfattas av stöd är tillgodosett genom att åtgärder vilka f. n. kan erhålla statliga lån och bidrag enligt de låne- och bidragsformer som föreslås ändrade i propositionen kommer att omfattas även av det stödsystem som utskottet behandlat ovan. Det i motionen begärda uttalandet är sålunda inte erforderiigt.

1 motion 154 (vpk) yrkande 9 hemställs att bostadsförbättringsprogram­met tillförs en regel om att minst en procent av kostnaderna inom program­met skall gå till konstnärlig utsmyckning.

 

BoU 1983/84:11                      '                                              20

Enligt förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pant­värde för bostadslån BLP, (10 § första stycket) får i fråga om fierfamiljshus och vissa småhus ett tillägg till låneunderlaget vid ny- och ombyggnad göras för skälig kostnad för konstnärlig utsmyckning eller gestaltning med högst 10 kr. per m- våningsyta. Vidare kan boendemiljöbidrag lämnas för-konstnärlig utsmyckning eller gestaltning.

Utskottet är inte nu berett att förorda ändring av gällande regler. Motio­nen avstyrks.

3.6.7 Tilläggslån för vissa åtgärder

Förutom ombyggnad av kulturhistoriskt värdefull bebyggelse och åtgär­der mot radon, dvs. ändamål som.f. n. finansieras med tilläggslån eller motsvarande föreslås i propositionen att följande typer av åtgärder skall omfattas av ett tilläggslånesystem. Ätgärder för att avhjälpa byggfel och byggskador (t. ex. mer omfattande röt-, mögel-, fukt- eller korrosionsska­dor) på bostadshus som är yngre än 30 år. Ätgärder som medför ändrad . lägenhetssammansättning i fierbostadshus som är yngre än 30 år, under förutsättning att kostnaderna för outhyrda lägenheter i huset är betydande-och kan förmodas bestå under en längre tid. Som ytterligare förutsättning skall gälla att ändringen kan antas minska dessa kostnader. Åtgärder i syfte att förstärka grunden på kulturhistoriskt värdefulla bostadshus eller bo­stadshus som ingår i en kulturhistoriskt värdefull miljö. Riksdagen föreslås godkänna vad i regeringsprotokollet förordats om tilläggslångivningen.

Beträffande långivningens omfattning förordas i propositionen att lån­givningen avseende åtgärder mot radon inte bör begränsas av någon ram. Tilläggslån för övriga nu angivna låneändamål föreslås däremot rambe-gränsas. En ram om 60 milj. kr. föreslås för år 1984 och preliminärt till samma belopp för år 1985 avseende beslut om lån till de åtgärdstyper som inte avser ombyggnader av kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggelse.

Ett riksdagens bemyndigande begärs att vidga ramen för år. 1984 om det behövs av sysselsättningsskäl.

I motion 100 (c) yrkande 46 föreslås att tilläggslån inte skall beviljas för ändrad lägenhetssammansättning och att ramen därför bör reduceras med 10 milj. kr.

Det finns enligt utskottets uppfattning skäl att tilläggslån ges även för åtgärder som medför ändrad lägenhetssammänsättning.Även om det i skilda sammanhang visat sig att resultatet av genomförda lägenhetsföränd- ■ ringar inte alltid motsvarat förväntningarna finns inte tillräckliga skäl att nu avstå från att ställa medel till förfogande.

Utskottet vill erinra om att åt bostadskommittén uppdragits att överväga de bostadspolitiska målen bl. a. vad avser utrymmesstandarden. Ytterliga­re material som belyser den nu behandlade frågan kan sålunda väntas och

 

BoU 1983/84:11                                                                     21

en omprövning av tilläggslångivningen såvitt nu är i fråga kan därvid övervägas. Det finns emellertid inte tillräckliga skäl att i avvaktan bl. a. på bostadskommitténs förslag nu göra en annan bedömning i frågan än den som gjorts i propositionen. Utskottet avstyrker med det anförda motion 100 (c) yrkande 46 i motsvarande del.

Vad beträffar administrationen av tilläggslånen i vad avser reglerna för omprövning av ränte- och amorteringsfriheten vill utskottet understryka att regeringen och bostadsverket noga bör följa utvecklingen och, om så visar sig motiverat, ompröva den ordning som förordas i propositionen.

Vad i övrigt anförts om tilläggslångivningen har inte givit utskottet anledning till erinran.

3.6.8 Statsbidrag för installation av hissar iri. m.

Bostadsministern ansluter sig i propositionen till ett förslag från arbets­gruppen om ett tillfälligt statligt bidrag för tillgänglighetsskapande åtgär­der. Stödet föreslås utformas enligt följande.

Bidrag bör i första hand lämnas till installationer av hissar och andra lyftanordningar och i andra hand för andra tillgänglighetsskapande åtgär­der i eller i omedelbar anslutning till bostadshus. Prioritet bör ges åt kommuner som har upprättat planer för tillgängligheten.

Bidrag bör lämnas främst för installationer i trevåningshus. 1 speciella fall bör stöd kunna ges till installationer även i fyraväningshus.

Bidrag bör lämnas bara under förutsättning att kommunen bidrar med . minst 20% av den kostnad för åtgärden somkommunen uppger i sin ansökan.

Bidrag bör lämnas med ett belopp som motsvarar högst 30% av den uppgivna kostnaden.

I motion 154 (vpk) anförs att bidragen till hissinstallation m.m. i sin helhet bör betalas av staten efter en kommunal bedömning. Ett statsbidrag med upp till 50 % föreslås.

Yrkandena i partimotionerna (m) och (fp) om avslag pä förslaget om ett bostadsförbättringsprogram omfattar även förslaget i propositionen om statsbidrag för hissinstallation.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen; ett förslag som tillstyrks även i motion 100 (c) yrkande 46 i motsvarande del. Utskottet avstyrker, förslaget i motionerna 86 (fp) och 90 (m) om avslag på propositionen i nu behandlad del. Utskottet avstyrker även motion 154 (vpk) yrkande 4 om att det statliga bidraget skall iitgä med 50 % av den godkända kostnaden:

3.6.9 Ikraftträdande m. m.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen.

 

BoU 1983/84:11                                                      22

3.6.10 Ändrade regler för boendemiljöbidrag

Statligt bidrag till förbättring av boendemiljön kan lämnas för åtgärder i flerfamiljshus eller dess närmaste omgivningar om det eller de hus som berörs av åtgärden har färdigställts före år 1975 och om åtgärder behövs på grund av de sociala förhållandena i området eller avser ett bostadsområde där det finns betydande svårigheter att få avsättning för lägenheterna.

Tillämpningsområdet vidgades temporärt så att boendemiljöbidrag kunde lämnas för alla hyreshus om ansökan lämnades in under perioden den 9 november 1982-30 juni 1983.

Sedan den I juli 1983 kan bidrag under vissa förutsättningar lämnas avseende områden med hyresrätt utan förbehåll att sociala problem eller problem med tomma lägenheter skall föreligga. Som förutsättning för bidrag enligt vad i detta stycke redovisats gäller bl. a. ytterligare följande. För det eller de hus som berörs av åtgärden skall finnas förvaltningsper­sonal på platsen med befogenhet att självständigt företräda husägaren i tekniska och ekonomiska frågor som rör den löpande förvaltningen. Mel­lan husägaren och organisation av hyresgäster skall avtal ha träffats om hyresgästinflytandet för de boende i huset i frågor rörande planering och utformning av åtgärderna samt den tekniska och ekonomiska förvaltning­en i övrigt. Boendemiljöbidrag lämnas med 75 % av godkänd kostnad dock högst med 4 500 kr. per berörd lägenhet. Bostadslån och räntebidrag kan lämnas för de bidragsgrundande kostnader som inte täcks av bidraget.

1 propositionen anför bostadsministern att det både från miljösynpunkt och från sysselsättningssynpunkt är angeläget att utforma stödet till för­bättring av boendemiljön så.att det finns en aktuell reserv av sådana boendemiljöprojekt som inte omfattas av det reguljära stödet och som kan påbörjas med kort varsel. För sådana projekt förordas i propositionen att det skall vara möjligt att av sysselsättningsskäl vidga ramen för boende­miljöbidrag. Denna ramvidgning avses sålunda inte gälla bidrag som kan utgå enligt nu gällande regler.

De i propositionen förordade bidragen bör kunna sökas för alla hyres-och bostadsrättshus. Bidrag föresläs kunna lämnas med 50 % av godkänd kostnad dock högst 3 000 kr./lägenhet. För att projektreserven skall vara aktuell anses bidragsansökan böra förnyas efter ett år.

1 motionerna 100 (c) yrkande 47 och (54 (vpk) yrkande 5 föreslås riksdagen avslå det nu refererade förslaget.

Yrkandet om avslag på förslaget i propositionen om ett bostadsförbätt­ringsprogram som förts fram i partimotioner (m) och (fp) omfattar även vad i propositionen föreslagits om boendemiljöbidrag.

Även enligt utskottets uppfattning finns, från de utgångspunkter bo­stadsutskottet närmast har att beakta skäl att inom bidragsgivningens ram ge den sysselsättningspolitiska aspekten viss tyngd. Enligt utskottets me­ning bör denna aspekt kunna tillgodoses redan inom det regelsystem som

 

BoU 1983/84:11                                                                     23

f. n. gäller för boendemiljöbidrag. Det finns sålunda skäl för riksdagen att medverka till ätt möjligheter ges att vidga boendemiljöramen om det behövs av sysselsättningsskäl t. ex. enligt den modell som sedan flera år tillämpats avseende stöd till allmänna samlingslokaler. En ordning med en projektreserv bör således inte införas.

Vad utskottet nu med anledning av vad i propositionen och i motionerna 100 (c) yrkande 47 och 154 (vpk) yrkande 5 anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Motionerna 86 (fp) och 90 (m) avstyrks i motsvarande delar.

3.6.11  Ändrade regler om bokföring av lån för underhåll m. m.

Vad i propositionen förordats om ändring i lagen (1972:175) med be­stämmelser om bokföring av vissa bostadslån m. m. tillstyrks på i propo­sitionen angivna grunder. Motionerna 86 (fp) yrkande 24, 90 (m) och 100 (c) yrkande 50 om avslag på förslaget till lagändring avstyrks sålunda.

3.7 Information och utbildning m. m.

Med anledning av vad i motion 85 (s) anförts om utbildning i tillgäng­lighetsfrågor vill utskottet anföra följande. Motionären finner det väsent­ligt att utbildningen innehåller en kombination av varsamhet och tillgäng­lighet. Utskottet erinrar om att arbetsmarknadsstyrelsen enligt uppgift utarbetat kursplaner för kompletteringsutbildning av yrkesarbetare och tekniker med inriktning på reparation, underhåll och ombyggnad. Styrel­sen uppger sig ha hög beredskap för att vid behov utveckla kursutbudet.

Utskottet förutsätter att även den i motion 85 (s) aktualiserade frågan kommer att uppmärksammas utan någon riksdagens begäran därom och att regeringen om så visar sig erforderligt tar initiativ för att uppnå en adekvat utbildning. Med det anförda avstyrks motionen såvitt nu är i fråga.

Vad i propositionen redovisats om information och utbildning samt om uppföljning och utveckling av bostadsförbättringsverksamheten har inte givit utskottet anledning till erinran.

3.8 Ram- och anslagsfrågor m. m.

1 propositionen föreslås att 12,5 milj. kr. anvisas och förs upp på stats­budgeten under ett nytt reservationsanslag benämnt Särskild information och utbildning m. m. Från anslaget skall bestridas kostnaderna dels för den information och utbildning, dels för den uppföljningsverksamhet m. m. som behandlas i propositionen.

I motion 100 (c) yrkande 48 yrkas avslag på förslaget om medelsanvis­ning såvitt nu är i fråga. Motionärerna motiverar sitt yrkande med att de anser att regeringens förslag om speciella program och låneformer inte bör genomföras.

 

BoU 1983/84:11                                                                    24

Utskottet här ovan (avsnitt 3.7) tillstyrkt regeringens förslag om vissa informations- och utbildningsinsatser m. m. varför utskottet tillstyrker även den medelsanvisning som nu behandlas och avstyrker motion 100 (c) yrkande 48. Anslaget bör föras upp under elfte huvudtiteln.

Vad i övrigt i propositionen föreslagits om ramar och anslag tillstyrks.-

3.9 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande reformering av bostadspolitiken att riksdagen avslår
motion 1983/84:100 yrkande 53,

2.    beträffande bostadsförbättringsprogrammets allmänna inrikt­ning och omfattning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del samt motion 1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

3.    beträffande utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet.att riksdagen avslår motion 1983/84:21 yrkande 7 och motion 1983/84:154 yrkande 1,

4.    beträffande beredningen av ett bostadsbyggnadsprogram att riksdagen avslår motion 1983/84:86 yrkande 25,

5.    beträffande behovet av planering av förnyelseåtgärderna att riks­dagen avslår motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del och motion 1983/84:90 i motsvarande del,

6.   beträffande viss översyn av bostadssaneringslagen m. m. att riks-
,              dagen avslår motion 1983/84:154 yrkande 10,

7.    beträffande bostadsförsörjningslagen att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag pä motion 1983/84:100 yrkande 49 antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m.,

8.    beträffande utformningen av ett tillgänglighetskrav att riksda­gen avslår motion l983/84;85 i motsvarande del,

9.    beträffande utformning av vissa ombyggnadsregler att riksdagen avslår motion 1983/84:104 i motsvarande del,

 

10.   beträffande räntebidrag till underhåll, reparationer och energi­besparande åtgärder i bostadshus att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion; 1983/84:86 yr­kande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del samt motion 1983/84:100 yrkande-45 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

11.   beträffande viss förutsättning för räntebidrag att riksdagen av­slår motion 1983/84:154 yrkande 8,

 

BoU 1983/84:11                                                                     25

12.   beträffande kommunalskattelagen att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag pä motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvaran­de del samt motion 1983/84:100 yrkande 50 i motsvarande del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändring att ordet "erhållits" utbyts mot ordet "beviljats",

13.   beträffande konsolideringsfond att riksdagen med bifall till re­geringens förslag och med avslag på motion 1983/84:86 yrkan­de 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del, motion 1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande del samt motion 1983/84:154 yrkande 3 godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

14.   beträffande riktade energibidrag m. m. och delegering av beslu­tanderätten i vissa frågor att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del, mo­tion 1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotökollet förordats,

15.   beträffande kombination av vissa låneformer att riksdagen med anledning av vad regeringen uttalat som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet anfört,

16.   beträffande ändring i grunderna för bostadslån för ombyggnad såvitt frågan inte behandlats under 15 ovan att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/ 84:104 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

17.   beträffande viss omfattning avlångivningen tUl ombyggnaderatt riksdagen avslår motion 1983/84:115,

18.   beträffande konstnärlig utsmyckning alt riksdagen avslår mo­tion 1983/84:154 yrkande 9,   •

19.   beträffande tilläggslån för vissa åtgärder att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med anledning av motion 1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande del godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

20.   beträffande belopp för tilläggslån som avser byggskador och byggfel eUer ändrad lägenhetssammansättning eller grundför­stärkning att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande del medger att sådana lån får beviljas sammanlagt intill ett belopp av 60 000 000 kr. under år 1984 och preliminärt med samma belopp under år 1985,

21.   beträffande överskridande av viss ram att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att den under 20 angivna ramen

 

BoU 1983/84:11                                                                    26

för år 1984 får överskridas om det behövs av sysselsättnings­skäl,

22.   beträffande bidrag tiU vissa tillgänglighetsskapande åtgärderatt riksdagen med bifall till regeringens förslag och motion 1983/ 84:100 yrkande 46 i motsvarande del samt med avslag på mo­tion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/ 84:90 i motsvarande del och motion 1983/84:154 yrkande 4 godkänner vad i regeringsprotokollet förordats,

23.   beträffande ram för bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åt­gärderatt riksdagen med bifall till regeringens förslag medger, att bidrag får beviljas inom en ram av 100 000 000 kr. under vart och ett av åren 1984— 1986 samt att eventuellt outnyttjad del av ramen för år 1984 och år 1985 får utnyttjas under följande år,

24.   beträffande ikraftträdande m. m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner vad i regeringsprotokollet för­ordats,

25.   beträffande ändrade regler för boendemiljöbidrag att riksdagen med anledning av regeringens förslag, motion 1983/84:100 yrkande 47 och motion 1983/84:154 yrkande 5 samt med av­slag på motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del och motion 1983/84:90 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

26.   beträffande lagen om bokföring av bostadslån att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion 1983/ 84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i mot­svarande del samt motion 1983/84:100 yrkande 50 i motsva­rande del antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.,

27.   beträffande utbildning i tillgänglighetsfrågor att riksdagen av­slår motion 1983/84:85 i motsvarande del,

28.   beträffande utbetalning av tilläggslån att riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln upptagna anslaget B 6. Tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bostadsbebyggel­se får disponeras för utbetalning av lån enligt 19 under budget­året 1983/84,

29.   beträffande utbetalning av bidrag för vissa tillgänglighetsska­pande åtgärderatt riksdagen med bifall till regeringens förslag medger att det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln upptagna anslaget B 8. Viss bostadsförbätt­ringsverksamhet m. m. får disponeras för utbetalningar av bi­drag enligt 22,

 

BoU 1983/84:11                                                       27

30.   beträffande disposition av visst anslag till information m. m. att riksdagen med bifall till regeringens förslag godkänner att det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudti­teln upptagna anslaget B 16. Information och utbildning m. m. i energifrågor får användas enligt vad i regeringsprotokollet förordats,

31.   beträffande disposition av visst anslag till energibesparande åt­gärderatt riksdagen med bifall till regeringens förslag godkän­ner att det på statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln upptagna anslaget B 17. Vissa energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet m. m. får användas enligt vad i regeringsprotokollet förordats,

32.   att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med avslag på motion 1983/84:100 yrkande 48 till Särskild infor­mation och utbildning m. m. på tilläggsbudget 1 till statsbudge­ten för budgetåret 1983/84 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 12 500 000 kr.

Stockholm den 1 december 1983

På bostadsutskottets vägnar KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Oskar Lindkvist (s), Rolf Dahlberg (m), Thure Jadestig (s), Knut Billing (m), Magnus Persson (s), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gärd (m), Kerstin Ekman (fp), Tore Claeson (vpk), Margareta Palmqvist (s), Rune Evensson (s), Nils Nordh (s) och Lars Andersson (s).

YleseT\at\oneT

I. Reformering av bostadspolitiken Kjell A. Mattsson (c) och Birgitta Hambraeus (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar "I två" och på s. 6 slutar "begärda uttalandet" bort lyda:

Det finns anledning för utskottet att inledningsvis ta upp vad i center­partiets partimotion — motion 100 — anförs om de principer som bör ligga till grund för en reformering av bostadspolitiken. Motionärerna anför bl. a. följande.

— Generella subventioner för ny- och ombyggnadsverksamheten avveck­las genom ett nytt lånesystem

— Lånesystemet skall omfördela räntekostnaderna över tiden så att räntan det första året är samma som nu, dvs. 3,0 resp. 5,5 % för hyres- och bostadsrätt resp. äganderätt

 

BoU 1983/84:11                                                                     28

—  Likartade kostnader oavsett besittningsfofm uppnås genom låne- eller skattesystemet

—  Upplåningen för bostadsinvesteringar skall ske helt pä kapitalmarkna­den och således inte belasta statens budget

—  Statens låneförvaltning bör rationaliseras bl. a: genom att erbjuda "ra­batt" vid förtida inlösen av mindre län, vilket minskar såväl statens upplåningsbehov som statens och den enskildes förvaltningskostnader

—  Stöd till speciella ändamål, som staten vill främja — typ energibespa­ringar — bör ges genom speciella lån eller bidrag"

—  Lån för underhåll och reparation kan ingå i systemet. Lånen bör där­emot inte vara förbundna med bidrag men kan vara i behov av statlig garanti och kommunal borgen

—  Människor skall stimuleras till sparande, som kan användas i bostads­finansieringen. Detta kan ske genom de "privata investeringskonton" som vi i annan motion föreslagit. Utformningen bör ges sådan form att alla kan delta och att det kommer samtliga besittningsformer till godo

—  Ett starkare personligt inflytande och ansvar — i kooperativ form genom bostadsrättsföreningar — bör stimuleras dels så att nyproduk­tionen i stort blir i bostads- eller äganderättsform, dels att sådana ändringar och stimulansåtgärder vidtas att övergång från hyresrätt till bostadsrätt ökar

— Myndigheternas styrning och reglering av byggandet bör minska

—  Bostadslåneärenden bör i större utsträckning handläggas och beslutas på kommunal nivå

—  Bostadsbidraget till barnfamiljerna kan behöva ökas vid ändrad finan­siering

—  Sparande i egen bostad skall inte motarbetas genom avgifter avsedda för omfördelning inom bostadsbeståndet.

Riksdagen föreslås uttala, yrkande 53, att reformeringen av bostadspo­litiken bör ske enligt de ovan angivna riktlinjerna

Riksdagen har tidigare i skilda sammanhang uttalat sig för en föränd­ring av bostadspolitiken i enlighet med vad i motionen anförts. Det gäller bl. a. frågan om ett kostnadsneutralt låne- och skattesystem, om att upplå­ning av investering för bostäder bör ske utanför statsbudgeten, om ratio­nalisering av statens bostadsläneförvaltning genom "rabättering", de ge­nerella subventionernas rolli bostadsfinansieriiigssystem.

Enligt utskottets uppfattning bör riksdagen genom att göra del begärda uttalandet ställa sig bakom vad i motionen anförts om den principiella utformningen av bostadspolitiken.

dels utskottet under 1 bort hemställa

1. beträffande reformering av bostadspolitiken att riksdagen med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 53 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

 

BoU 1983/84:11                                                                     29

2. Bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anser att

dels den del av utskottets betänkande som pä s. 4 börjar "I tvä" och pä s. 5 slutar "i motionen" och,

dels den del av utskottets betänkande på s. 6 som börjar "Utskottet har" och på s. 7 slutar "av programmet" och,

dels den del av utskottets betänkande pä s. 8 som börjar "Vad i" och på s. 9 slutar "i fråga" bort lyda:

Innan utskottet tar ställning till de i propositionen framlagda förslagen om ett bostadsförbättringsprogram finns anledning att något beröra vad i propositionen och i vissa motioner anförts om bostadspolitiken och den bostadspolitiska målsättningen.

Det kan med fog hävdas att det i Sverige troligen inte finns någon sektor , som är så styrd och reglerad som bostadssektorn. Detta har inneburit att valfriheten på bostadsmarknaden satts åsido och att människors efterfrå­gan på bostäder inte fått göra sig gällande. Detta har i sin tur inneburit en snabb kostnadsstegring, ett-stort och växande överskott på vissa typer av lägenheter medan brist uppstått på andra typer.

Under en följd av år har bostadspolitiken formats med utgångspunkt i idéer om bostaden som en social rättighet. Vad som menas därmed har inte preciserats av regeringspartiet.

Inte minst de senaste årens utveckling på bostadsmarknaden har klart . visat att en annorlunda målsättning för bostadspolitiken är nödvändig. 1 motioner(m) har tidigare vid flera tillfällen betonats vikten av att indivi­den och familjen själv.får välja bostad efter egna önskemål och förutsätt­ningar. Det är vidare betydelsefullt att rörligheten på bostadsmarknaden ökar. 1 dag försvårar förekomsten av olika förbud och regleringar byte av bostad. Det finns grundad anledning hävda att människor eljest ofta skulle byta bostad efter familjesituation. En reell valfrihet förutsätter att de boende får större möjligheter att förverkliga sina önskemål. Om en sådan målsättning skall kunna förverkligas måste ett betydligt större utrymme för prisbildning och marknadskrafter än vad som gäller i dag finnas.

Stat och kommun har dock ett ansvar för att även hushåll med låg inkomst eller stor försörjningsbörda har möjlighet till en god bostadsstan­dard.

Som också anförs i motion 90 (m) förutsätter en fungerande bostads­marknad en reell valfrihet inom bostadssektorn. Människors efterfrågan måste få styra bostadsproduktionen. En verklig valfrihet innebär också att människor skall ha möjligheter att välja mellan olika upplåtelseformer såsom hyreslägenheter, bostadsrättslägenheter och ägandelägenheter.

I sammanhanget bör strykas under att förbättrade möjligheter att äga sin bostad inte bara innebär större valfrihet utan även ger familjer med hygg-

 

BoU 1983/84:11                                                                     30

liga inkomster men utan egna kapitaltillgångar förutsättningar att förvärva ett småhus eller en s. k. ägarlägenhet. Detta innebär inte att hyresformen skall försvinna men att denna upplåtelseform i första hand bör begränsas till de fall där den boende finner det motiverat att betala de högre kostna­der denna boendeform inte sällan innebär.

Vad i propositionen anförts (prop. 1983/84:40 bil. 9) bl. a. om ytteriigare regleringar, ökade krav på planering, nya subventioner och ökade skatter står i stark kontrast till den bostadspolitik som kommer till uttryck i motion 90 (m) och som alltså innebär att de boendes önskemål skall vara utgångs­punkt för bostadspolitikens utformning.

Beträffande bostadsproduktionen är en fri konkurrens på lika villkor en förutsättning för en sund och effektiv bostadsmarknad. De skillnader som finns mellan olika bostadsföretag, inte minst vad gäller låneregler och skatteregler, motverkar den konkurrens som enligt utskottets uppfattning måste vägleda utvecklingen på det bostadspolitiska området till fromma för de boende och för dem som inträder på bostadsmarknaden.

Förutsättningarna för en framgångsrik bostadspolitik enligt vad nu förordats kräver bl. a. ett ändrat skattesystem utan inslag av hyreshusavgift eller fastighetsskatt, på sikt avveckling av de generella bostadssubventio­nerna, avveckling av detaljregleringen avseende lånebyråkrati och bygg­normer samt minskad kommunal planhushållning. Det finns enligt utskot­tets uppfattning inte anledning att nu utveckla och överväga behovet av en ny bostadspolitik enligt de riktlinjer som nu angivits. Utskottet torde återkomma till dessa frågor bl. a. vid sin behandling av vissa förslag i den budgetproposition som avlämnas i januari 1984.

Mot bakgrund av det ovan anförda finns enligt utskottets uppfattning inte anledning att i detalj granska vad i den nu aktuella propositionen anförts och föreslagits om ett bostadsförbättringsprogram.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande bostadsförbättringsprogrammets allmänna inrikt­ning och omfattning att riksdagen med bifall till motion 1983/ 84:90 i motsvarande del, med anledning av motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del och motion 1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande del samt med avslag på regeringens förslag godkänner vad i utskottet anfört,

3. Bostad.sförbättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning Kjell A. Mattsson (c) och Birgitta Hambraeus (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar "Utskottet har" och på s. 7 slutar "av programmet" och,

dels den del av utskottets betänkande som på s. 8 börjar "Vad i" och på s. 9 slutar "i fråga" bort lyda:

 

BoU 1983/84:11                                                                     31

Utskottet instämmer med vad i propositionen anförts om vikten av att olika åtgärder vidtas för att vårda det stora bostadsbestånd vi har i Sverige. Utskottet kan emellertid inte dela regeringens syn på hur denna uppgift skall lösas. Utskottet delar den uppfattning som kommit till uttryck i motion 100 (c). Utskottet kan inte dela uppfattningen i propositionen om att det nu måste upprättas speciella kommunala program för förnyelsen och underhållet. Utskottet anser det vara en löpande planeringsuppgift som kan läggas upp olika i olika kommuner och som inte bör pressas in i en speciell planeringsform eller hänföras till speciella redovisningstillfäl­len. Kommunernas personal bör inte sysselsättas med dessa speciella pro­gram och redovisningar utan i stället tjänstgöra som det upplysnings- och serviceorgan till fastighetsägarna och hyresgästerna som kommunerna bör vara. Utskottet behandlar frågan ytterligare nedan i anslutning till försla­get öm ändring i bostadsförsörjningslagen.

Det är också viktigt att understryka att ansvaret för fastigheternas un­derhåll i första hand faktiskt är fastighetsägarnas. Hyresgästerna har också en mycket viktig roll och många bra synpunkter pä hur underhäll och ombyggnad skall ske. Inte minst viktigt är att ta hänsyn till alt mänga hyresgäster vill ha en fortlöpande och varsam upprustning av bostaden medan nuvarande lånesystem tyvärr har stimulerat till onödigt omfattande ombyggnader — ibland i direkt strid mot de boendes önskemål.

dels utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning att riksdagen med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande del, med anledning av motion 1983/ 84:86 yrkande 24 i motsvarande del och motion 1983/84:90 i motsvarande del samt med avslag på regeringens förslag god­känner vad utskottet anfört,

4. Bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 4 börjar "1 två" och på s. 5 slutar "i motionen" och,

dels den del av utskottets betänkande som på s. 6 börjar "Utskottet har" och på s. 7 slutar "av programmet" och,

dels den del av utskottets betänkande på s. 8 som börjar "Vad i" och på s. 9 slutar "i fråga" och,

dels den del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar "I detta" och slutar "yrkande 25" bort lyda:

I propositionen betonas vikten av att ett bostadsförbättringsprogram nu planeras och genomförs så att bristerna i våra bostäder avhjälps. Ett genomförande av programmet anges innebära en stor ökning av sysselsätt­ningen.

 

BoU 1983/84:11                                                                     32

Mot bakgrund av det anförda kan det förtjäna erinras om att ombygg­nadssektorn under slutet av 1970-talet expanderade kraftigt. Sålunda öka­de ombyggnadsinvesteringarna mätt i 1975 års priser från ca 1,8 miljarder kronor år 1976 till över 4 miljarder kronor 1982. Under samma period har investeringarna i underhåll och reparationer ökat med 2 miljarder kronor.

Vidare bör erinras om att den sysselsättningsökning som bostadsförbätt­ringsprogrammet beräknas ge upphov till delvis redan förverkligats genom de ökade investeringarna i ombyggnader, underhåll och reparationer.

Tyvärr måste utskottet konstatera att de kvantitativa aspekterna vid utformningen av bostadsförbättringsprogrammet satts i förgrunden på bekostnad av kvalitetsaspekten.

Som framhålls i folkpartiets partimotion 86 har regeringens program tillkommit i stor hast. Det är föga genomtänkt. En arbetsgrupp inom bostadsdepartementet således utan parlamentariskt inslag har utarbetat underlag för regeringens förslag. Som också anförs i motionen hade rege­ringarna under perioden 1976— 1982 en annan och mera ambitiös utgångs­punkt för stadsförnyelsearbelet. Utskottet vill erinra om att dåvarande bostadsministern tillsatte stadsförnyelsekommittén som arbetade med par­lamentariskt inslag och som i början av 1980-talel avgav två betänkanden. Kommittén entledigades av den nuvarande regeringen.

Utskottet, som har funnit det lämpligt och motiverat att erinra om arbetets bedrivande måste konstatera att den nuvarande regeringens in­tresse för stadsförnyelsefrägorna inte tycks vara särskilt stort. Utskottet vill vidare sätta i fråga den uppläggning som programmet fått. Enligt utskot­tets uppfattning har miljöaspekterna fått stå tillbaks för planeringsambi­tionerna. En bättre utgångspunkt för ett bostadsförbättringsprogram är enligt utskottets uppfattning att låta programmet utgå frän de boendes önskemål om hur förnyelsearbetet bör planeras och genomföras. Enligt utskottets uppfattning har regeringen i alltför hög grad lagt upp program­met utifrån ett normtänkande. En framgångsrik bostadspolitik måste utgå från de boendes önskemål och från deras ansvar för boendet. Bostadspro­grammet får inte utformas så att ingångna avtal om boendeinfiytande måste sägas upp. Det i propositionen förordade programmet kan innebära att så blir fallet.

Utskottet kan sålunda inte dela regeringens uppfattning om att ytterli­gare planering och reglering är den väg som bör väljas för att nå en ökad ombyggnads- och reparationsverksamhet. Tvärtom finns det goda motiv att genomföra en minskad statlig styrning av bostadsbyggnadsmarknaden. I propositionen förordas i stället ytterligare planering avseende bostads­försörjningen. Sålunda anges att kommunerna bör ha en aktuell översikt av olika åtgärder på bostadsförsörjningens område och ett treårigt hand­lingsprogram som skall revideras årligen. Bostadsstyrelsen avses vidare få i uppdrag att tillsammans med vissa andra myndigheter göra en samlad översyn av formerna för utbytet mellan stat och kommun om bostadsbe-

 

BoU 1983/84:11                                                                     33

ståndet och dess förändringar. Bostadsmarknaden som måste anses vara en av de mest genomreglerade sektorerna har alltså att se fram emot ytterligare administrativa ätgärder som syftar till en ökad planering.

Utskottets uppfattning är sålunda att ett bättre underlag för att ta ställ­ning till ett bostadsförbättringsprogram måste utarbetas. Som framhålls i folkpartiets partimotion 86 måste en bättre samordning mellan nybygg­nads- och bostadsförbättringsverksamheten skapas. Det nu föreslagna bostadsförbättringsprogrammet bör inte genomföras. Utskottet förordar däremot att stadsförnyelsefrågorna behandlas i anslutning till bostads­kommitténs arbete avseende om en översyn av bostadspolitiken. Enligt sina direktiv har denna kommitté som är parlamentariskt sammansatt, bl. a. att göra en översyn av de ekonomiska förutsättningarna vid bostads­förnyelse utifrån vissa närmare angivna utgångspunkter. Kommittén bör enligt sina direktiv redovisa sina förslag senast under första halvåret 1984. Det finns därför enligt utskottets uppfattning goda skäl för regeringen att avvakta kommitténs förslag och remissbehandlingen därav och därefter-presentera ett mera genomarbetat förslag för riksdagen till hur ett bostads­förbättringsprogram bör utformas. Vad nu anförts om utformning av ett nytt förslag m. m. bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 2 och 4 bort hemställa

2. beträffande bostadsförbättringsprogrammets allmänna inriktning och omfattning att riksdagen med bifall till motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, med anledning av motion 19.83/ 84:90 i motsvarande del samt motion 1983/84:100 yrkande 45 i motsvarande del och med avslag på regeringens förslag godkän­ner vad utskottet anfört,

4. beträffande beredningen av ett bostadsbyggnadsprogram att r\V.s-dagen med bifall till motion. 1983/84:86 yrkande 25 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5.   Utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 9 som börjar "Inte heller" och slutar "ytterligare åtgärd" bort lyda:

Som framgått av det ovan anförda har sysselsättningsaspekten betonats när det gäller att genomföra ett bostadsförbättringsprogram. Utskottet, som delar vad i propositionen anförts om vikten av en ökad sysselsättning,. finner det viktigt att ytterligare åtgärder vidtas för att intensifiera kampen mot arbetslösheten. I betänkandet BoU 1983/84:7 har utskottet tillstyrkt regeringens förslag till sysselsättningsskapande åtgärder för innevarande budgetår.

Det finns, som anförts i motionerna 21 (vpk) och 154 (vpk), goda skäl att från sysselsättningssynpunkt men även från samhällsekonomisk synpunkt

3    Riksdagen 1983/84. 19 saml. Nr 11

 

BoU 1983/84:11                                                                     34

bygga ut bostadsförbättringsprogrammet till att omfatta även offentliga byggnader. En tidigareläggning av underhålls- och reparationsåtgärder för olika kommunala och statliga objekt såsom barnstugor, skolor, sjukhus, bibliotek, idrottsanläggningar, förvaltningsbyggnader och samlingsloka­ler bör kunna omfattas av ett utvidgat förbättringsprogram.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande utvidgning av bostadsförbättringsprogrammet att riksdagen med bifall till motion 1983/84:21 yrkande 7 och mo­tion 1983/84:154 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Behovet av planering av förnyelseåtgärderna m. m.

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 10 som börjar "Vad i" och slutar "i propositionen" och,

dels den del av utskottets betänkande på s. 12 som börjar "Enligt utskot­tets" och slutar "bostadsförsörjningens främjande" bort lyda:

Som framgått ovan måste bostadspolitiken formas utifrån en uppfatt­ning som sätter de boende i centrum. De förslag som nu föreläggs riksda­gen innebär en ytterligare förstärkning av planeringsambitionerna. Tidi­gare erfarenheter borde enligt utskottets uppfattning givit regeringen an­ledning att för riksdagen nu redovisa en politik avseende bostadsförbätt­ringsverksamheten som grundas pä de boendes vilja och förmåga att genomföra en förnyelse av bostadsbeståndet. I stället väljer regeringen en politik som kommer att innebära en ökad planering och en planering som i många avseenden kommer att resa krav på ytterligare stadig reglering. Detta innebär sålunda ett fullföljande och en utbyggnad av den reglerings­politik som utskottet ovan tagit avstånd från.

Det i propositionen förordade programmet har som framgått ovan arbetats fram i stor hast. Detta märks bl. a. därpå att analyserna av pro­grammets omfattning, inriktning och utformning nästan helt saknas i propositionen. Det har dessutom varit svårt för utskottet att mot bakgrund av den ytlighet som präglar förslaget i propositionen bedöma effekterna av programmet.

Utskottet har föreslagit riksdagen att inte ställa sig bakom regeringens förslag om att det i propositionen förordade programmet skall genomfö­ras. Därmed finns ingen anledning för riksdagen att anta regeringens förslag om ändring i bostadsförsörjningslagen.

dels utskottet under 5 och 7 bort hemställa

5. beträffande behovet av planering av förnyelseåtgärderna att riks-

 

BoU 1983/84:11                                                                     35

dagen med bifall till motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvaran­de del och motion 1983/84:90 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 7. beträffande bostadsförsörjningslagen att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion 1983/84:100 yrkande 49 inte antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörj­ningens främjande m.m.

7. Behovet av planering av förnyelseåtgärderna m. m.

Kjell A. Mattsson (c) och Birgitta Hambraeus (c) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 10 som börjar "Vad i" och slutar "i propositionen" och,

dels den del av utskottets betänkande på s. 12 som börjar "Enligt utskot­tets" och slutar "bostadsförsörjningens främjande" bort lyda:

Utskottet har ovan anslutit sig till förslaget i motion 100 (c) om hur ett bostadsförbättringsprogram bör genomföras. Som en följd av detta ställ­ningstagande föreslår utskottet att riksdagen med anledning av motioner (m), (c) och (fp) som sin mening ger regeringen till känna att planeringen av förnyelseåtgärderna utgår från att de boende skall ha ett reellt infiytan­de över förnyelseverksamheten och att de i propositionen föreslagna årliga redovisningarna slopas.

Som anförs i motion 100 (c) bör förslaget till ändring i bostadsförsörj­ningslagen bl. a. vägledas av motiv av vilka klart framgår att behovet av formerna för och innehållet i planeringen är en kommunal angelägenhet. Regeringen bör inte starta speciella redovisningsomgångar. Vad nu anförts om lagmotiv bör riksdagen med anledning av motion 100 (c) som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 5 och 7 bort hemställa

5. beträffande behovet av planering av förnyelseåtgärderna att riks­dagen med anledning av motion 1983/84:86 yrkande 24 i mot­svarande del och motion 1983/84:90 i motsvarande del som sin' mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört, 7. beträffande bostadsförsörjningslagen att riksdagen med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 49 och med anledning av regering­ens förslag antar det vid propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bo­stadsförsörjningens främjande och som sin mening ger regering­en till känna vad utskottet anfört,

8.  Viss översyn av bosiadssaneringslagen m. m.

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. II som börjar "Resultatet av" och slutar "det anförda" bort lyda:

 

BoU 1983/84:11                                                                     36

1 propositionen anförs (bil. 9 s. 27 — 28) att bostadsministern våren 1984 kommer att förelägga regeringen förslag om vissa ändringar av ombygg­nadsbestämmelserna i byggnadslagstiftningen. I detta sammanhang bör förslag om. ändringar även i bostadssaneringslagen och förköpslagen läg­gas fram så att lagförslagen kan presenterås för riksdagen i ett samman­hang. En sådan samlad bedömning måste anses positiv. Ett förslag till förändringar inte bara i byggnadslagstiftningen utan även i bostadssane­ringslagen och förköpslagen skulle ge kommunerna m. fi. bättre möjlighe­ter när det gäller genomförandet av ett bostadsförbättringsprogram.

Vad utskottet nu anfört innebär en anslutning till vad i motion 154 (vpk) yrkande 10 föreslagits.

dels utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande viss översyn av bostadssaneringslagen m. m. att riks­dagen med bifall till motion 1983/84:154 yrkande 10 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Räntebidrag till underhåll, reparationer och energibesparande åtgärder
i bostadshus

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservatio­nerna 2, 3, 4, 6 eller 7 att

dels den del av utskottets.betänkande på s. 16 som börjar "Utskottet, som" och slutar "partimotionerna från (m), (c) och (fp)" bort lyda:

Utskottet har ovan yrkat avslag på regeringens förslag till bostadsför­bättringsprogram. Skäl saknas därför att gä in på vad i propositionen anförts, bl. a. om utformning av räntebidrag till underhäll m. m. Nuvaran­de finansieringssystem får gälla tills vidare.

Utskottet tillstyrker sålunda partimotionerna från (m), (c) och (fp) såvitt nu är i fråga.

dels utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande räntebidrag tiU underhåll, reparationer och energi­besparande åtgärder i bostadshus att riksdagen med bifall till motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del samt motion 1983/84:100 yrkan­de 45 i motsvarande del och med avslag på regeringens förslag godkänner vad utskottet anfört,

10.  Viss förutsättning för räntebidrag
Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 16 som börjar "Utskottet hänvisar" och slutar "denna del" bort lyda:

 

BoU 1983/84:11                                                                     37

Utskottet har ingen annan uppfattning än den som förs fram i proposi­tionen om att hyresgästinflytandet i första hand är en fråga för hyresmark­nadens parter. Med beaktande av denna princip finns det anledning att förorda att boendeinfiytandet ej ges en annan utformning än den som förordats i propositionen. I propositionen anges att en förutsättning för räntebidrag bör vara att hyresgästerna lämnas ekonomisk information om underhållssituationen. Något obligatoriskt system är enligt bostadsminis­terns uppfattning inte eftersträvansvärt.

Utskottet kan inte dela denna passiva syn på hur ett boendeinflytande bör utformas. Det är mycket viktigt att detta inflytande utvidgas och fördjupas och görs obligatoriskt i de fall räntebidrag utgår. En sådan koppling bör göra det möjligt att ge boendeinflytandet en reell innebörd.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med bifall till motion 154 (vpk) yrkande 8 som sin mening ge regeringen till känna.

dels utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande viss förutsättning för räntebidrag att riksdagen med bifall till motion 1983/84:154 yrkande 8 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

//.  Kommunalskattelagen

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 17 som börjar "Skatteutskot­tet som" och slutar "motsvarande delar" bort lyda:

Ändringen i kommunalskattelagen föreslås för att utjämna vissa skill­nader i skatteeffekter mellan å ena sidan ägare till schablonbeskattade flerbostadshus och å andra sidan ägare till konventionellt beskattade fas­tigheter. Utjämningen åstadkoms genom att räntestödet till konventionellt beskattade fastighetsägare avvägs med hänsyn till att kostnaderna för underhåll m. m., för vilket stöd utgått, förutsätts bli avskrivna genom normala värdeminskningsavdrag. Den omedelbara avdragsrätten för de berörda reparations- och underhållsåtgärderna bör därför enligt proposi­tionen slopas, om räntebidrag lämnas.

Skatteutskottet har, som framgått ovan,,avgivit yttrande (SkU 1983/ 84:2y) till bostadsutskottet i frågan. Yttrandet har som bilaga 2 fogats till detta betänkande. 1 en avvikande mening till yttrandet anförs att den föreslagna skatteändringen förefaller ogenomtänkt, och dess effekter har fått en dålig belysning i propositionen. Ett problem som följer av förslaget är det förhållandet att de aktuella byggnadsåtgärderna normalt har en mera begränsad varaktighet jämfört med byggnaderna i övrigt och att kapitalkostnaderna för byggnadsåtgärderna vanligen måste erläggas i vä-

 

BoU 1983/84:11                                                                     38

sentligt snabbare takt än den som motiverar avskrivningstakten för bygg­nader. Redan detta förhållande sätter de konventionellt beskattade fastig­hetsägarna i ett sämre läge än den andra kategorin.

Utskottet delar vad i den avvikande meningen anförts och föreslår riksdagen att inte anta förslaget till lagändring.

c/e/5 utskottet under 12 bort hemställa

12.          beträffande kommunalskattelagen att riksdagen med bifall till
motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion
1983/84:90 i motsvarande del samt motion 1983/84:100 yrkan­
de 50 i motsvarande del avslår regeringens förslag till lag om
ändring i komraunalskattelagen (1928:370),

12. Konsolideringsfond

Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 17 börjar "Även enligt" och på s. 18 slutar "motion 154 (vpk) yrkande 3" bort lyda:

Utskottet avstyrker förslaget i propositionen om inrättande av en kon­solideringsfond för allmännyttiga bostadsföretag som förutsättning för att erhålla räntebidrag till underhåll. Som bostadskommittén anfört i sitt remissvar på arbetsgruppens förslag innebär avsättningar till en konsoli­deringsfond betydande hyreshöjningar för hyresgästerna hos de flesta företagen. Därigenom motverkas de positiva effekterna av räntebidragen. Hyreshöjningarna påverkar i sin tur bruksvärdenivån uppåt utan att de privata fastighetsägarna får motsvarande kostnadsökning. Även Hyres­gästernas riksförbund avstyrkte arbetsgruppens förslag.

Utskottet ansluter sig till motion 154 (vpk) yrkande 3 i vilket föreslås avslag på propositionen såvitt avser inrättande av konsolideringsfond.

dels utskottet under 13 bort hemställa

13.          beträffande korisolideringsfond att riksdagen med bifall till mo­
tion 1983/84:154 yrkande 3, med anledning av motion 1983/
84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i mot­
svarande del samt motion 1983/84:100 yrkande 45 i motsva­
rande del och med avslag på regeringens förslag godkänner vad
utskottet anfört,

13. Riktade energibidrag m. m. och delegering av beslutanderätten i vissa
frågor

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservatio­nerna 2, 3, 4, 6 eller 7 — att

 

BoU 1983/84:11                                                                     39

dels den de] av utskottets betänkande på s. 18 som börjar "Utskottet har ovan" och slutar "riktade energibidrag" bort utgå,

dels den del av utskottets betänkande som på s. 18 börjar "Utskottet har ingen" och på s. 19 slutar "inom energiområdet" bort lyda:

Mot bakgrund av utskottets inställning i huvudrågan — ett bostadspro­gram med den utformning som förordas i propositionen bör inte förverk­ligas — avstyrker utskottet bifall till vad i propositionen förordats om energibidrag och delegering av vissa beslut.

dels utskottet under 14 bort hemställa

14. beträffande riktade energibidrag m. m. och delegering av beslu­tanderätten i vissa frågor att riksdagen med bifall till motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del samt motion 1983/84:100 yrkande 45 i mot­svarande del och med avslag på regeringens förslag godkänner vad utskottet anfört,

14. Kombination av vissa låneformer {såvitt avser motiveringen)

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservatio­nerna 2, 3, 4, 6 eller 7 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar "Bostadslån för" och slutar "till känna" bort lyda.

Utskottet hänvisar till sin ovan intagna ståndpunkt att några förändring­ar i nuvarande bostadslånesystem nu inte bör göras. Skäl saknas därför att i sak granska vad i propositionen anförts om kombination av vissa låne­former.

dels utskottets hemställan under 15 bort utgå.

15. Ändring i grunderna för bostadslån för ombyggnad

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservatio­nerna 2, 3, 4, 6 eller 7 - att

dels den del av utskottets betänkande på s. 19 som börjar "Utskottet som" och slutar "inte erforderligt" bort lyda:

Även vad i propositionen och i vissa motioner anförts och föreslagits om grunderna för bostadslån för ombyggnad saknar aktualitet mot bakgrund av utskottets ställningstagande i huvudfrågan. Propositionen och däremot ställda motioner avstyrks.

 

BoU 1983/84:11                                                                    40

dels utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande ändring i grunderna för bostadslån för ombyggnad

■ att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion

1983/84:104 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört.

16. Konstnärlig utsmyckning Tore Claeson (vpk) anser att

dels den del av utskottets betänkande på s. 20 som börjar "Enligt förord­ningen" och slutar "Motionen avstyrks" bort lyda:

1 propositionen tas inte upp frågan om den konstnärliga utsmyckningen av de äldre bostäder som skall byggas om. En förnyelse av befintligt bostadsbestånd bör enligt utskottets mening även omfatta konstnärlig utsmyckning av samma omfattning som de nyare bostadsfastigheterna. Även i dessa frågor måste ett samråd med de boende förutsättas. Utskottet finnerdet motiverat att bostadsförbättringsprogrammet tillförs en regel som innebär att minst en procent av kostnaderna inom programmet skall gå till konstnärlig utsmyckning. Uppskattningsvis skulle detta innebära att 65 — 70 milj. kr. per år skulle avsättas för detta ändamål. Därigenom skulle 260—300 årsarbeten kunna skapas för konstnärer inom bostadsförbätt­ringsprogrammet.

Regeringen bör för riksdagen redovisa utformningen av en ordning i enlighet med vad nu förordats. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Vad nu förordats innebär en anslutning till motion 154 (vpk) yrkande 9.

dels utskottet under 18 bort hemställa

18. beträffande konstnärlig utsmyckning att riksdagen med anled­ning av motion 1983/84:154 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

17.  Tilläggslån för vissa åtgärder

a) Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Marga­reta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservationerna 2, 4 eller 6 — att

delsden del av utskottets betänkande som på s. 20 börjar "Det finns" och på s. 21 slutar "i propositionen" bort lyda:

Utskottets ställningstagande ovan innebär att ett bostadsförbättrings­program med den inriktning som förordas i propositionen inte bör genom­föras. Som följd av detta ställningstagande avstyrker utskottet bifall till vad i propositionen och i motion 100 (c) föreslagits om tilläggslångivning-

 

BoU 1983/84:11                                                                     41

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande tilläggslån för vissa åtgärder att riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion 1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

18.  Tilläggslån för vissa åtgärder Kjell A. Mattsson (c) och Birgitta Hambraeus (c) anser att

(/e/5 den del av utskottets betänkande som på s. 20 börjar "Det finns" och på s. 21 slutar "i propositionen" bort lyda:

Utskottet har ovan i huvudsak ställt sig bakom vad i propositionen förordats om tilläggslån. Emellertid kan utskottet inte acceptera regerings­förslaget såvitt avser tilläggslångivningen avseende åtgärder för ändrad lägenhetssammansättning.

Vad utskottet nu anfört om tilläggslån för ändrad lägenhetssammansätt­ning innebär bifall till motion 100 (c) yrkande 46 i motsvarande del och avslag på regeringens förslag.

dels utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande tilläggslån för vissa åtgärder att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

19.  Tilläggslån som avser byggskador och byggfel eller ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservationerna 2, 4 eller 6 — att

delsden del av utskottets betänkande på s. 21 som börjar "Vad i" och slutar "till erinran" bort lyda:

Med hänvisning till vad ovan anförts avstyrker utskottet bifall till vad i propositionen och i motion 100 (c) anförts om ramar m. m.

dels utskottet under 20 och 21 bort hemställa

20.          beträffande tilläggslån som avser byggskador och byggfel eller
ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning att
riksdagen med avslag på regeringens förslag och motion 1983/
84:100 yrkande 46 i motsvarande del godkänner vad utskottet
anfört,

21.          beträffande överskridande av viss ram att riksdagen avslår re­
geringens förslag,

4    Riksdagen 1983/84. 19 saml. Nr 11    '

 

BoU 1983/84:11                                                                     42

20. Tilläggslån som avser bygg:;kador och byggfel eller ändrad
lägenhetssammansättning eller grundförstärkning

Kjell. A Mattsson (c) och Birgitta Hambraeus (c) anser — under förut­sättning av bifall till reservation 18 — att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar "Vad i" och slutar "till erinran" bort lyda:

Utskottet har ovan tillstyrkt förslaget i motion 100 (c) om att tilläggslån inte skall utgå för åtgärder som avser lån till ändrad lägenhetssammansätt­ning. Det i propositionen förordade medelsbehovet bör därigenom kunna minskas med 10 milj. kr. till 50 milj. kr.

dels utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande tilläggslån som avser byggskador och byggfel eller ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning att riksdagen med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande del medger att sådana lån får beviljas sammanlagt intill ett belopp av 50 000 000 kr. under år 1984 och preliminärt med samma be­lopp under år 1985,

21. Bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åtgärder

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservationerna 2, 4 eller 6 — att

dels den del av utskottets betänkande som på s. 21 börjar "Utskottet tillstyrker" och slutar "godkända kostnaden" bort lyda:

Vad i propositionen och i motion 100 (c) föreslagits om bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åtgärder och om ram för sådana bidrag avstyrks med hänvisning till utskottets ställningstagande om att något bostadsför­bättringsprogram inte bör genomföras enligt förslaget i propositionen.

dels utskottet under 22 och 23 bort hemställa

22.    beträffande bidrag tiU vissa tillgänglighetsskapande åtgärder att riksdagen med bifall till motion 1983/84:86 yrkande 24 i mot­svarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del och med avslag på regeringens förslag, motion 1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande del samt motion 1983/84:154 yrkande 4 godkän­ner vad utskottet anfört,

23.    beträffande ram för bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åt­gärderatt riksdagen avslår regeringens förslag,

22. Bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åtgärder
Tore Claeson (vpk) anser att

 

BoU 1983/84:11                                                      43

dels den del av utskottets betänkande på s. 21 som börjar "Utskottet tillstyrker" och slutar "godkända kostnaden" bort lyda:

Enligt utskottets uppfattning bör staten ta ett större ansvar för finansie­ringen av bidragen till hissinstallationer. Det får anses rimligt att staten lämnar bidrag med upp till hälften av den godkända kostnaden. Kommu­nerna bör ha ett avgörande infiytande på bedömningen av när och i vilken omfattning, upp till den nu förordade övre gränsen, bidrag bör utgå.

En ordning som den nu beskrivna förordas i motion 154 (vpk) yrkande 4. Utskottet tillstyrker detta motionsförslag.

dels utskottet under 22 bort hemställa

22. beträffande bidrag till vissa tillgänglighetsskapande åtgärderatt riksdagen med bifall till motion 1983/84:154 yrkande 4 samt med avslag på regeringens förslag, motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del och motion 1983/84:100 yrkande 46 i motsvarande del godkän­ner vad utskottet anfört,

23. Ändrade regler för boendemiljöbidrag

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser att

delsden del av utskottets betänkande som på s. 22 börjar "Även enligt" och på s. 23 slutar "motsvarande delar" bort lyda:

Enligt utskottets uppfattning finns inte tillräckliga skäl att av sysselsätt­ningsskäl vidga ramen för bidrag till förbättring av boendemiljön. 1 reser­vation (m, fp) till bostadsutskottets betänkande BoU 1983/84:7 har yrkats avslag på ett liknande regeringsförslag. Detta senare förslag gällde syssel­sättningsskapande åtgärder för innevarande budgetår. Utskottet vidhåller sålunda sin inställning och yrkar avslag på det nu behandlade förslaget.

Vid sin behandling av regeringens förslag i budgetpropositionen kom­mer utskottet att behandla frågan om bidragsgivningens omfattning och utformning i ett vidare perspektiv.

Utskottet tillstyrker med det anförda partimotionerna från moderata samlingspartiet, centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunis­terna. Regeringens förslag avstyrks.

dels utskottet under 25 bort hemställa

25. beträffande ändrade regler för boendemiljöbidrag att riksdagen med bifalltill motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del, motion 1983/ 84:100 yrkande 47 och motion 1983/84:154 yrkande 5 avslår regeringens förslag.

 

BoU 1983/84:11                                                                44

24. Lagen om bokföring av bostadslån

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser

dels att den del av utskottets betänkande på s. 23 som börjar "Vad i" och ' slutar "avstyrks sålunda" bort lyda:

Utskottet föreslår riksdagen att avslå regeringens förslag.

Inte heller kan utskottet föreslå riksdagen att anta lagförslaget om änd­ring i lagen om bokföring av vissa bostadslån m. m. Skälet för lagändring­en är att bostadsföretagen kan tvingas avstå från vissa län helt eller delvis därför att de på grund av aktiebolagslagens bestämmelser om likvidations­skyldighet inte kan öka sina låneskulder ytterligare. Förslaget strider mot bokföringslagens principer. Det bör avvisas.

Utskottets ställningstagande innebär sålunda att regeringsförslaget av­styrks. Motionerna 86 (fp), 90 (m) och 100 (c) tillstyrks i motsvarande del.

dels utskottet under 26 bort hemställa

26. beträffande lagen om bokföring av bostadslån att riksdagen med bifall till motion 1983/84:86 yrkande 24 i motsvarande del, motion 1983/84:90 i motsvarande del samt motion 1983/ 84:100 yrkande 50 i motsvarande del avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.,

25. Ramar och anslag m. m.

Kjell A. Mattsson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservatio­nerna 2, 3, 4, 6 eller 7 — att

delsden del av utskottets betänkande på s. 24 som börjar "Utskottet har" och slutar "elfte huvudtiteln" bort lyda;

Med den inställning som utskottet redovisat ovan saknas anledning godkänna vad i propositionen under punkterna 13 samt.l5— 17 (prop. 40 bil. 9 s. 71-72) föreslagits,

28. beträffande utbetalning av tilläggslån att riksdagen avslår rege­ringens förslag,

30.        beträffande disposition av visst anslag tiU information m. m. att
riksdagen avslår regeringens förslag,

31.        beträffande disposition av visst anslag till energibesparande åt­
gärder att riksdagen avslår regeringens förslag, -

32.        att riksdagen med bifall till motion 1983/84:100 yrkande 48
avslår regeringens förslag om anslag tiW Särskild information
och utbildning m. m.

 

BoU 1983/84:11                                                      45

26.  Utbetalning av bidrag för vissa tillgänglighetsskapande åtgärder

Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anser — under förutsättning av bifall till någon av reservationerna 2, 4 eller 6 — att

dels före den del av utskottets betänkande på s 24 som börjar "Vad i" bort införas ett stycke av följande lydelse:

Utskottet kan inte tillstyrka regeringens förslag om utbetalning av bi­drag för vissa tillgänglighetsskapande åtgärder.

<'/5 utskottet under 29 bort hemställa:

29. beträffande utbetalning av bidrag för vissa tillgänglighetsska­pande åtgärder att riksdagen avslår regeringens förslag.

Särskilda yttranden

/. Behandlingsfråga

Kjell A. Mattson (c), Rolf Dahlberg (m), Knut Billing (m), Bertil Danielsson (m), Birgitta Hambraeus (c), Margareta Gärd (m) och Kerstin Ekman (fp) anför:

Som framgått av utskottets betänkande och av de reservationer (m), (c), (fp), som avgivits med anledning av betänkandet, finns två huvudlinjer avseende ett bostadsförbättringsprogram. Utskottets majoritet (s), (vpk) accepterar i allt väsentligt regeringens förslag medan reservanterna starkt kritiserat det.

De av minoriteten (m), (c), (fp) avgivna reservationerna har begränsats till att i allt väsentligt avse en tillstyrkan av vad i partimotioner från dessa partier anförts och en avstyrkan av regeringens förslag.

Reservanterna (m), (c) och (fp) har inte tagit upp vad i vissa övriga motioner anförts om ett bostadsförbättringsprogram. Detta innebär inte en anslutning till vad i dessa motioner anförts och ej heller att reservanterna delar majoritetens förslag i dessa frågor. Med hänsyn emellertid till att denna majoritet avstyrkt motionsförslagen har vi avstått från att reservera oss avseende motiven för avstyrkan.

2.   Vi.s.sa utgångspunkter för en reformering av bostadspolitiken

Rolf Dahlberg, Knut Billing, Bertil Danielsson och Margareta Gärd (alla m) anför;

1 centerpartiets partimotion 100 behandlas vissa principer som enligt motionärerna bör ligga till grund för en reformering av bostadspolitiken.

Enligt motionärerna bör bl. a. de generella subventionerna för ny- och ombyggnadsverksamheten avvecklas genom ett nytt lånesystem. Oavsett besittningsform bör genom en reformering av låne- och skattesystemen

 

BoU 1983/84:11                                                      46

likartade boendekostnader gälla för likartade lägenheter. Upplåningen för bostadsinvesteringar skall ske på kapitalmarknaden och sålunda inte be­lasta statens budget. Människor skall stimuleras till sparande som kan användas i bostadsfinansieringen. Ett starkare personligt inflytande och ansvar bör stimuleras dels så att nyproduktionen sker främst i bostads-eller äganderättsform, dels så att en ökad övergång från hyresrätt till bostadsrätt uppnås.

Statens låneförvaltning både kan och bör rationaliseras bl. a. genom förtida inlösen av mindre lån genom en "rabättering" från långivarens/ statens sida. Myndigheternas styrning och reglering av byggandet bör över huvud taget minska. Bostadslåneärenden bör i större utsträckning hand­läggas och beslutas på kommunal nivå.

Bostadsbidraget till barnfamiljer kan behöva ökas vid ändrad finansie­ring.

En reformering av bostadspolitiken, delvis enligt motionärernas förslag, är angelägen. Från moderata samlingspartiet har tidigare i skilda samman­hang betonats behovet av en reformering. Denna vår uppfattning står kvar. Vi har emellertid inom ramen för den nu behandlade propositionen inte ansett det meningsfullt att ta upp en diskussion om den närmare utform­ningen av en reformerad bostadspolitik. Vi återkommer till denna fråga under allmänna motionstiden i januari 1984, dvs. om ca en och en halv månad.

 

BoU 1983/84:11

47

 

Regeringens lagförslag

Bilaga I

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till

bostadsförsörjningens främjande m. m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1947:523) om kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

3§

Kommun skall fortlöpande upp­rätta bostadsförsörjningsprogram i syfte att främja att bostadsbyggan­det inom kommunen förberedes och genomföres på ett ändamåls­enligt sätt.

Bostadsförsörjningsprogram skall antagas av kommunfullmäk­tige.

Bostad.sförsörjningsprogram skall upprättas efter samråd med myndighet som regeringen bestäm­mer och tillställas myndigheten.

Föreslagen lydelse

3§

En kommun skall fortlöpande be­driva bostadsjörsörjningsplanering i syfte att främja att ändamålsenli­ga åtgärder för bostadsförsörjning­en inom kommunen förbereds och genomförs.

Bostadsförsörjningsplaneringen skall komma tiU uttryck i ett pro­gram som skall antas av kommun­fullmäktige.

Om kommunen ingår i ett områ­de som kan anses utgöra en enhet i bostadsförsörjningshänseende, skall suniräd om bostadsförsörj­ningsplaneringen ske med övriga kommuner i området.

Kommunen skall lämna redovis­ning av bostadsförsörjningsplane­ringen enligt bestämmelser som re­geringen meddelar.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

 

BoU 1983/84:11

48

2    Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 25 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

25 §

2 mom. Avdrag får icke göras för:

a) kostnad för ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig föibätt-ring ä fastigheten,

b)'kostnad för reparation och un­derhåll som utförts i samband med sädan ombyggnad för vilken genom preliminärt eller slutligt beslut lån eller bidrag beviljats enligt bostads­finansieringsförordningen (1974: 946), förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärderi bostadshus m. m., kungö­relsen (1974: 255) om tilläggslän lill kulturhistoriskt värdefull bebyggel­se, kungörelsen (1962: 538) om för­bättringslån eller bostadslånekun­görelsen (1967:552), till den del kostnaden för reparation och un­derhåll tillsammans med ombygg­nadskostnaden inte överstiger den i låne- eller bidragsärendet godkända kostnaden.

b) kosin.id för reparation och un­derhåll som utförts i stimhand med sådan ombyggnad för vilken genom preliminärt eller slutligt beslut lån eller bidrag beviljats enligt bostads-finansicringsförördningen (1974; 946). förordningen (1977:332) om statligt stöd till energibesparande åtgärderi bostadshus m. m,; kungö­relsen (1974:255) om tilläggslån till kulturhistoriskt värdefull bebyggel­se, kungörelsen (1962:538) om för­bättringslän eller bostadslånekurl-görelsen (1967:552). till den del kostnaden för reparation och un­derhäll tillsammans med ombygg­nadskostnaden inte överstiger den i låne- eller bidragsårendet godkiinda kostnaden, sanu kostntid Jor rcpa-ration och underhåll för vilken hi-ilrtig har erhållits enligt förordning­en 11983:000) om stalUgi ränlrsiöd-vid förhätlring av hosliidshus. till den del kostinidcn inte överstiger den i bidragsärendet beräknade kostnaden,

c) kostnad för reparation och underhåll av sådan fastighet som ägs av tre
eller flera, antingen direkt eller indirekt genom handelsbolag, och som
inrymmer eller är avsedd att inr>'inma bostad i skilda lägenheter åt minst
tre delägare (andelshus), i den mån den på delägare belöpande delen av
kostnaden överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxerings­
värde året näst före taxeringsåret,

d) kostnad för underhåll av plantering eller tr.tJcardsiand. i den man
planteringen eller trädgårdslandet är att anse endast såsom tillbehör till
egen bostadslägenhet och användes företrädesvis för ägarens personliga
trevnad.

' Senaste Ivdelse 1979-. 1017.

 

BoU 1983/84:11                                                      49

Kostnad för underhåll av plantering eller trädgårdsland i annat fall än nyss sagts må ej avdragas till högre belopp än som motsvarar de uppgivna intäkterna av planteringen eller trädgårdslandet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången vid 1985 års taxering. Äldre bestämmelser skall gälla i fråga om kostnader som har nedlagts före ikraftträdandet.

 

BoU 1983/84:11                                                                  50

3   Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om

bokföring av bostadslån m. m.

Härigenom föreskrivs att lagen (1972:175) med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

Den som är bokföringsskyldig och har tillgång i fastighet eller tomträtt, för vilken beviljats bostadslån enligt bostadslånekungörclsen (1967:552) eller räntelån enligt räntelånekungörelsen (1967; 553), får som en särskild post bland tillgångarna i balansräkningen upptaga ett belopp som motsva­rar högst den samlade skuldökningen av bostadslån enligt 33 § bostadslåne­kungörclsen och räntelån enligt 16§ räntelånekungörelsen. Posten skall betecknas Bostadslånepost enligt lagen med vissa bestämmelser om bokfö­ring av bostadslån m. m.

Har den bokföringsskyldige er-      Har den bokföringsskyldige er-

hållit iinderhållslån enligt förord- hållit underhållslån enligt förord­
ningen (1978; 992) om lån för under- ningen (1978; 992) om lån för under­
håll av vissa bostadshus, får som en håll av vis.sa bostadshus, får som en
särskild tillgångspost i balansräk- särskild tillgångspost i balansräk­
ningen upptagas ett belopp som ningen upptagas ett belopp som.
motsvarar lånebeloppet. Posten motsvarar lånebeloppet. Posten
skall betecknas underhållslånepost skall betecknas underhållslånepost
enligt lagen med vissa bestämmel- enligt lagen med vissa bestämmel­
ser om bokföring av bostadsliin ser om bokföring av bostadslån
m.m. Detsamma gäller om den m.m. Detsamma gäller om den
bokföringsskyldige har erhållit un- bokföringsskyldige har erhållit un­
derhållslån för år 1983 med stöd av derhållslån för år 1983 med stöd av
intyg som har utfärdats av länsbo- intyg som har utfärdats av länsbo­
stadsnämnden,                            stadsnämnden, eller lån för sådana

underhålls-, reparations- eller ener­gisparåtgärder för vilka bidrag har uppburits enligt förordningen (1983:000) om statligt räntestöd vid förbättring av bostadshus, till den del lånet inte överstiger det bi­dragsunderlag som har tillämpats i bidragsärendet under räkenskaps­året.

Har den bokföringsskyldige erhållit reparationslån enligt förordningen (1982:644) om lån för byggnadstekniska åtgärder i bostadshus, får som en särskild tillgångspost i balansräkningen upptagas ett belopp som motsvarar lånebeloppet. Posten skall betecknas Reparationslånepost enligt lagen med vissa bestämmelser om bokföring av bostadslån m. m.

.vser tillgångsposten enligt första, andra eller tredje stycket mer än ett läneobjekt, skall av bokföringen framgå hur posten fördelar sig pä objek­ten. Upplysning skall lämnas om hur posten har påverkat årsresultatet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Senaste lydelse 1983:39.

 

BöU 1983/84:11                                               51

Skatteutskottets yttrande                        BUaga 2

1983/84:3 y

om avdragsreglerna för reparation och underhåll av byggnad i vissa fall (prop. 1983/84:40 bil. 9)

Till bostadsutskottet

I bostadsdepartementets bilaga av proposition 1983/84:40 Vissa ekono­misk-politiska åtgärder (bilaga 9) föreslås i avsnitt 1.2,4.4 bl. a. vissa ändrade skatteregler i fråga om reparationsavdrag. Med hänsyn till att skattelagstiftningsärendet har relativt begränsad betydelse och bör ses i ett bostadspolitiskt sammanhang har det befunnits lämpligt att hela proposi­tionsbilagan, inkl. skattefrågorna, remitteras till bostadsutskottet. Sedan bostadsutskottet berett skatteutskottet tillfälle att yttra sig över propositio­nen såvitt avser skatteförslaget får skatteutskottet anföra följande.

Bostadsministern, föreslår i propositionen ett särskilt statligt räntestöd i form av årliga räntebidrag för gemensamt underhåll, reparation och energi­besparande åtgärder i hyres- och bostadsrättshus. Avsikten är att stödet skall lämnas till i första hand alla allmännyttiga bostadsföretag och andra ägare av schablonbeskattade fastigheter med undantag för egnahemsägare. Även ägare av konventionellt beskattade hyreshus skall enligt förslaget kunna få räntebidrag, men bidraget blir för deras del något lägre.

Syftet med den föreslagna utformningen är att utjämna vissa skillnader i skatteeffekter mellan å ena sidan ägare till schablonbeskattade flerbostads­hus och å andra sidan ägare till konventionellt beskattade fastigheter, som har större möjligheter att utnyttja ränteavdrag. Detta åstadkoms genom att räntestödet till konventionellt beskattade fastighetsägare avvägs med hänsyn till att kostnaderna för underhåll m. m., för vilka stöd utgått, förutsätts bli avskrivna genom normala värdeminskningsavdrag. Den omedelbara av­dragsrätten för de berörda reparations- och underhållsåtgärderna bör därför enligt propositionen slopas, om räntebidrag lämnas.

Samtliga borgerliga partier har i motioner - motion 90 av Ulf Adelsohn m. fl. (m), motion 100 av Thorbjörn Fälldin rn. fl. (c) och motion 86 av Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) - yrkat avslag på propositionen i dessa delar. Motionärerna kritiserar - utan att gå in på skattefrågor - den föreslagna låneformen och det nya räntestödet.

Skatteutskottet, som finner att den angivna konstruktionen överensstäm­mer med de principer som genomfördes år 1979 då ett avdragsförbud inför­des för reparationer som finansieras med hjälp av vissa statliga stödformer (prop. 1978/79:209, SkU 1979/80:11), kan för sin del ställa sig bakom det angivna syftet med förslaget och tillstyrker därför propositionen i denna del.

Svenska byggnadsentreprenörföreningen anför i en skrivelse att de kon­ventionellt beskattade fastiehetsäearna missgynnas genom förslaget bl. a.

 

BoU 1983/84:11                                                                     52

som en följd av att de aktuella byggnadsåtgärderna har en begränsad varak­tighet jämfört med byggnaderna i övrigt och att kapitalkostnaderna för byggnadsåtgärderna måste erläggas i väsentligt snabbare takt än som motive­rar avskrivningstakten för byggnader. Utskottet vill med anledning härav erinra om att utskottet vid sin bedömning år 1979 av motsvarande fråga, uttalade att det inte fanns tillräckliga skäl att förorda särskilda regler för värdeminskningsavdragen för ifrågavarande byggnadskostnader. I den nu aktuella propositionen framhålls att avskrivning av underhåll enligt särskild plan medför en omfattande förändring av beskattningen, som jnte bara skulle påverka beskattningen i samband med underhåll utan också beskattningen i samband med ny- eller ombyggntid. I likhet med departementschefen finner utskottet att en sådan förändring iir allför omfattande för att kunna övervägas i detta sammanhang. Därtill kommer, som tidigare nämnts, att det räntestöd som föreslås i propositionen är avvägt med hänsyn till att kostnaderna för underhåll m. rh. skall avskrivas genom normala värdeminskningsavdrag. Utskottet finner således att Byggnadsentreprenörföreningens skrivelse inte bör föranleda någon åtgärd men förutsätter, nu liksom tidigare, att regering­en uppmärksammar de praktiska erfarenheterna av reglerna och föreslår de ändringar som kan komma att visa sig erforderliga.

I fråga om detaljutformningen av den aktuella ändringen i kommunalskat­telagen föreslår utskottet att ordet "erhållits" byts ut mot "beviljats". I sammanhanget vill utskottet framhålla att man vid den kommande utform­ningen av bidragsbestämmelserna i möjligaste mån söker undvika att sådana ändringar av taxeringarna som avses i punkt 8 av anvisningarna till 25 § KL aktualiseras. I samband därmed bör också övervägas om anvisningarna behöver förtydligas i något hänseende.

Stockholm den 22 november 1983     ■

På skatteutskottets vägnar RUNE CARLSTEIN

Närvarande: Rune Carlstein (s). Stig Josefson (c), Olle Westberg (s). Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Egon Jacobsson (s), Karl Björzén (m), Kjell Johansson (fp), Anita Johans­son (s), Lars Hedfors (s), Anna Lindh (s) och Ewy Möller (m).

 

BoU 1983/84:11                                                                  53

Avvikande mening

Stig Josefson (c), Bo Lundgren (m). Ingemar Hallenius (c). Karl Bjiirzén (m), Kjell Johansson (fp), och Ewy Möller (m) anser

att det avsnitt i yttrandet som börjar på s. 51 med "Skatteutskottet, som" slutar på s. 52 med "något hänseende." bort ha följande lydelse;

Skatteutskottet finner att den kritik som framförts i motionerna mot den föreslagna låneformen och det nya räntebidraget är befogad. Ett stöd med den föreslagna utformningen bör därför enligt utskottets mening inte införas.

Skatteutskottet vill dessutom tillägga att den föreslagna skatteändringen förefaller ogenomtänkt och att dess effekter har fått en dålig belysning i propositionen. Ett problem som följer av förslaget är det som Byggnadsent­reprenörföreningen nämner i sin skrivelse, nämligen att de aktuella bygg­nadsåtgärderna normalt har en mera begränsad varaktighet jämfört med byggnaderna i övrigt och att kapitalkostnaderna för byggnadsåtgärderna vanligen måste erläggas i väsentligt snabbare takt än den som motiverar avskrivningstakten för byggnader. Redan detta förhållande sätter de kon­ventionellt beskattade fastighetsägarna i ett sämre läge än den andra kategorin. En annan fråga som borde ha belysts mera ingående är verkning­arna i fråga om skatteplikten för räntebidraget enligt de nya reglerna om beskattning av näringsbidrag (SFS 1983:311; prop. 1982/83:94, SkU 44) och avdragsrätten för räntorna för olika kategorier fastighetsägare. Vidare har man i propositionen helt förbigått frågan hur bestämmelserna i punkt 8 av anvisningarna till 25 § KL om taxeringsändringar skall tillämpas i samband med det nya lånet.

Mot bakgrund av det anförda bör enligt utskottets mening - även om det föreslagna räntebidraget införs - förslaget till ändrade skattebestämmelser analyseras grundligare innan riksdagen tar ställning till det.