Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1983/84:9

om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens
län (prop. 1983/84:38)

I betänkandet behandlas proposition 1983/84:38 om förslag till lag om
nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län, m. m.
jämte fem motioner som väckts med anledning av propositionen.

Sammanfattning

Riksdagen fattade våren 1983 principbeslut om nedsättning av socialavgifter
i Norrbottens län. Regeringen återkommer i proposition 38 med förslag
till lagstiftning som reglerar principbeslutet. I anledning av propositionen har
fem motioner avlämnats med i huvudsak samma förslag som riksdagen
avvisade i våras.

Lagstiftningen, som föreslås träda i kraft den 1 januari 1984, har följande
innehåll:

- Nedsättningen skall gälla verksamhet inom näringsgrenarna gruvverksamhet,
tillverkning, produktionsvaruinriktad partihandel, uppdragsverksamhet
samt hotell-, pensionats- och campingverksamhet.

- Socialavgifterna skall sättas ned med tio procentenheter i hela länet.
Därutöver skall en ytterligare reducering ske vid sysselsättningsökning i
form av ett bidrag till kostnaden för avgifterna på 10 000 kr. per årsarbeten
och år.

- Verksamhet inom nämnda näringsgrenar i Svappavaara samhälle skall
befrias från socialavgifter och allmän löneavgift t. o. m. år 1993.
Utskottet godtar lagförslaget och även propositionens förslag om att

ytterligare 80 milj. kr. anvisas för täckande av bortfallet av avgiftsinkomster
under budgetåret 1983/84. Samtidigt avstyrker utskottet de fem motionerna.

Representanterna för moderata samlingspartiet, centerpartiet, folkpartiet
och vänsterpartiet kommunisterna har avlämnat reservationer till förmån för
sina olika förslag.

Propositionen

Regeringen föreslår i proposition 1983/84:38 efter föredragning av statsrådet
Peterson att riksdagen
dels antar förslagen till

1. lag om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens
län,

1 Riksdagen 1983184.18saml. Nr9

AU 1983/84:9

2. lag om ändring i lagen (1982:423) om allmän löneavgift,
dels till Ersättning för nedsättning av socialavgifter på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1983/84 anvisar ett förslagsanslag av 80 000 000
kr.

Lagförslagen har tagits in i bilaga till betänkandet.

Motionerna

1983/84:71 av Per Petersson (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen måtte besluta om differentierad sänkning av socialavgifterna
i Norrbotten i enlighet med motionens förslag,

2. att riksdagen beslutar till den arbetande regionalpolitiska kommittén
överlämna i motionen nämnda förslag rörande transport- och marknadsföringsstöd
samt lägre elskatt.

1983/84:72 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att med avslag på det till proposition 1983/84:38 bifogade lagförslaget
anta det till denna motion bifogade förslaget till lag om nedsättning av sociala
avgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län,

2. att hos regeringen begära förslag om lag till befrielse från elenergiskatt
inom de kommuner som ingår i stödområde A i Norrbottens län,

3. att bemyndiga regeringen att till nedsättning av sociala avgifter i
Norrbottens län i enlighet med vad som i motionen anförts utnyttja 45 milj.
kr. ur anslaget C 3. Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:695) om nedsättning av socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1982:695) om nedsättning av
socialavgifter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter
och egenavgifter
sammanlagt utgår enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter skall
enligt denna lag sättas ned med tio
procentenheter. Nedsättningen skall
i första hand avse folkpensionsavgiften
och därefter barnomsorgsavgiften.

§ 1

Föreslagen lydelse

Den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter
och egenavgifter
sammanlagt utgår enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter skall
enligt denna lag sättas ned med tio
procentenheter i området Kiruna,
Gällivare, Jokkmokk och Pajala
kommuner, med fem procentenheter
i området Arjeplog, Övertorneå,
Överkalix, Haparanda och Kalix
kommuner samt med tre procent -

AU 1983/84:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

enheter i området Älvsbyn och Arvidsjaur
kommuner.

§2

För en arbetsgivare, som bedriver För en arbetsgivare, som bedriver

verksamhet med fast driftställe i om- verksamhet med fast driftställe i området,
Kiruna, Gällivare, Jokkmokk råden som avses i 1 §, skall avgifter och

Pajala kommuner, skall avgifter- na sättas ned i den mån de avser

na sättas ned i den mån de avser arbete som utförs i området. I fråga

arbete som utförs i området. I fråga om förfarandet för nedsättningen

om förfarandet för nedsättningen gäller bestämmelserna i lagen

gäller bestämmelserna i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa av (1959:552)

om uppbörd av vissa av- gifter enligt lagen (1981:691) om

gifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter,

socialavgifter.

Bestämmelsen om nedsättning Bestämmelsen om nedsättning
gäller inte arbetsgivare som är kom- gäller inte arbetsgivare som är kommun,
allmän försäkringskassa eller mun, allmän försäkringskassa eller

statlig myndighet med undantag av statlig myndighet med undantag av

statens affärsdrivande verk. statens affärsdrivande verk.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984 och tillämpas första gången i
fråga om arbetsgivaravgifter som avser utgiftsåret 1984 och i fråga om
egenavgifter som beräknas med ledning av 1985 års taxering.

1983/84:89 av Rune Ångström m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om nedsättning av socialavgifterna
för icke-offentlig verksamhet i inlandskommunerna i Norrbottens län enligt
vad som anförts i motionen.

1983/84:129 av Arne Fransson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att avslå proposition 1983/84:38,

2. att en generell nedsättning med 10 % av socialavgifterna skall gälla i
stödområdena A och B inom Norrbottens län enligt de riktlinjer som anges i
motionen,

3. att såväl befintliga som nytillkommande privata, kooperativa och
statliga företag inom stödområdena A och B i Norrbottens län befrias från att
erlägga socialavgifter för en lönesumma om 400 000 kr. i enlighet med vad
som anförts i motionen,

5. att 15 000 kr. per årsarbetare lämnas i form av bidrag till kostnader för
arbetsgivaravgifter för nytillkommande sysselsättning inom företag belägna i
stödområdena A och B och 5 000 kr. inom stödområde C i enlighet med vad
som anförs i motionen,

6. att bidrag lämnas till kostnader för egenavgifter för företagare verksamma
i kommuner inom stödområde A och B i enlighet med vad som anförs i
motionen.

AU 1983/84:9

1983184:130 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:38,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om andra åtgärder i syfte att öka
sysselsättningen i Norrbotten.

Utskottet

Inledning

Riksdagen fattade i maj 1983 ett principbeslut om nedsättning av
socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län (prop. 1982/83:120 bil.
6, AU 24, rskr 305). I förutsättningarna ingick att ställning till den tekniska
utformningen och administrationen av avgiftsnedsättningen skulle tas efter
förslag av regeringen under innevarande höst. Den nu föreliggande propositionen
tar upp dessa frågor och det behov av medel som föranleds därav.
Förslaget innebär bl. a. att en ny lag om nedsättning av socialavgifter och
allmän löneavgift i Norrbottens län ersätter den nuvarande lagen (1982:695)
om nedsättning av socialavgifter.

Nu gällande regler

Enligt nuvarande lag om nedsättning av socialavgifter skall de lagstadgade
arbetsgivar- och egenavgiftema i Gällivare, Jokkmokks, Kiruna och Pajala
kommuner sättas ned med tio procentenheter. Berättigad till sådan nedsättning
är alla arbetsgivare med undantag av staten, kommuner och allmänna
försäkringskassor. Statens affärsdrivande verk är dock berättigade till
nedsättning. Lagen tillämpas första gången i fråga om arbetsgivaravgifter
som avser utgiftsåret 1983 och i fråga om egenavgifter som beräknas med
ledning av 1984 års taxering. Det bortfall av avgiftsinkomster som blir följden
av nedsättningen täcks innevarande budgetår över anslaget Ersättning för
nedsättning av socialavgifter under tolfte huvudtiteln. Det anvisade beloppets
storlek är 170 milj. kr.

Riksdagens principbeslut våren 1983

Syftet med en nedsättning helt eller delvis av socialavgifter och allmän
löneavgift är att genom en sänkning av personalkostnaderna höja konkurrenskraften
i det norrbottniska näringslivet. Företagen bedöms därmed få en
starkare ställning på marknaden, vilket i sin tur bör leda till ökad produktion
och sysselsättning. Enligt riksdagens principbeslut våren 1983 skall nedsättningen
gälla under en längre tid och omfatta verksamhet inom näringsgrenarna
gruvverksamhet, tillverkning, produktionsvaruinriktad partihandel, uppdragsverksamhet
och turistverksamhet. Den procentsats som socialavgifter -

AU 1983/84:9

na sammanlagt utgår med skall nedsättas med 10 procentenheter i hela
Norrbottens län. För att tillsammans med det regionalpolitiska sysselsättningsstödet
ytterligare stimulera nyrekrytering av personal beslutades även
att en ytterligare reducering av socialavgifterna skall ske vid sysselsättningsökning
i verksamheter inom nämnda näringsgrenar. Vidare skall dessa
verksamheter i Svappavaara samhälle helt befrias från socialavgifter och
allmän löneavgift för nytillkommen sysselsättning. Avgiftsbefrielsen skall
träda i kraft den 1 januari 1984 och gälla i tio år.

Propositionen

För att fullfölja det tidigare principbeslutet lämnas i den nu framlagda
propositionen förslag till lag om nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län och lag om ändring i lagen (1982:423) om allmän
löneavgift. I förhållande till det tidigare redovisade principbeslutet innehåller
förslaget preciseringar på vissa punkter. Det gäller bl. a. vilken verksamhet
som skall stödjas, utformningen av den ytterligare reduceringen av
socialavgifterna vid sysselsättningsökning samt nedsättningen av avgifter i
Svappavaara.

I propositionen anges närmare vilken verksamhet som bör få stöd. Enligt
förslaget skall en förutsättning för nedsättning vara att avgifterna huvudsakligen
hänför sig till arbete inom gruvverksamhet, tillverkning, produktionsvaruinriktad
partihandel, uppdragsverksamhet eller hotell-, pensionats- och
campingverksamhet. Då det inte är möjligt att med befintliga administrativa
system urskilja sådana hotell som huvudsakligen har turister som gäster har
det ansetts lämpligt att låta samtliga hotellrörelser ingå i den grupp av
verksamheter som kan erhålla nedsättning av socialavgifter. Statlig och
kommunal verksamhet bedriven i annan myndighetsform än statligt affärsverk
föreslås bli undantagna från rätten till nedsättning. Lagen avses gälla
dels arbetsgivare, dels sådana som har inkomst av annat förvärvsarbete och
därmed betalar egenavgifter.

Den procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter sammanlagt utgår skall
således sättas ned med tio procentenheter. Härutöver föreslås en rätt för
arbetsgivaren att vid en nettoökning av sysselsättningen erhålla bidrag till
kostnaden för arbetsgivaravgifterna. Enligt förslaget bör ett motsvarande
bidrag utgå för att delvis täcka kostnaderna för egenavgifter. Bidraget skall
uppgå till 10 000 kr. per årsarbetare och kalenderår. Består den uppkomna
sysselsättningsökningen skall bidrag av samma omfattning lämnas även
under de två därefter följande kalenderåren. Med nettoökning skall avses det
antal årsarbetskrafter som sysselsättningen vid resp. driftsställe ökat med
under ett kalenderår jämfört med det av de tre närmast föregående
kalenderåren som haft den högsta sysselsättningen.

När det gäller befrielsen från socialavgifter och allmän löneavgift för
verksamhet i Svappavaara samhälle avsåg riksdagens principbeslut endast

1* Riksdagen 1983/84.18saml. Nr9

AU 1983/84:9

nytillkommen sysselsättning. I propositionen föreslås att befrielsen även
skall omfatta befintlig sysselsättning. Med Svappavaara samhälle skall menas
området inom en mils radie från centralpunkten i tätorten Svappavaara.

Det årliga avgiftsbortfallet till följd av propositionens lagförslag beräknas,
med undantag för bidrag till kostnader för arbetsgivar- resp. egenavgifter vid
ökning av antal anställda, till 330 milj. kr. För att täcka bortfallet under första
halvåret 1984 erfordras 165 milj. kr. Till Ersättning för nedsättning av
socialavgifter enligt nu gällande lagstiftning har för innevarande budgetå]
anvisats ett förslagsanslag på 170 milj. kr. Därav beräknas 85 milj. kr. kvarst;
till första halvåret 1984. Vid tillämpningen av det framlagda förslaget krävs
således ytterligare 80 milj. kr. för denna period. I propositionen föreslås att
dessa medel skall anvisas till Ersättning för nedsättning av socialavgifter på
tilläggsbudget I för budgetåret 1983/84.

Motionerna

Alf Wennerfors m. fl. (m) anför i motion 72 att man är positiv till sänkta
socialförsäkringsavgifter i Norrbottens län. En sådan åtgärd bygger på de
marknadsekonomiska förutsättningar som erfordras för att tillväxt skall
kunna skapas. Motionärerna ser också regeringens förslag som ett senkommet
erkännande av arbetskraftskostnadernas centrala betydelse för näringslivets
konkurrenskraft.

När det gäller frågan om vilka näringsgrenar som skall omfattas av
nedsättningen anser motionärerna att samma regler skall gälla som nu
tillämpas vid nedsättningen av socialavgifter i Gällivare, Jokkmokk, Kiruna
och Pajala kommuner. Det innebär att samtliga arbetsgivare utom kommun,
allmän försäkringskassa eller statlig myndighet med undantag av statens
affärsdrivande verk skall ingå i stödverksamheten.

I motionen avvisas förslaget om att nedsättningen av de sociala avgifterna
skall omfatta hela Norrbottens län. Nedsättningen med tio procentenheter i
de fyra nordligaste kommunerna bör ligga fast. I övriga kommuner inom
stödområde A föreslås nedsättningen vara fem procentenheter och inom
stödområde B tre procentenheter.

Motionärerna tar också avstånd från förslagen om en s. k. frizon i
Svappavaara och om bidrag vid nettoökning av antalet sysselsatta. Vidare
begärs förslag från regeringen om slopande av skatten på elenergi inom
stödområde A i Norrbottens län.

Motionärerna beräknar att deras förslag skall ge upphov till ett avgiftsbortfall
på 260 milj. kr. per år. För att täcka bortfallet under första halvåret 1984
erfordras 130 milj. kr. Därav föreslås att 85 milj. kr. hämtas ur de medel som
redan anslagits till ersättning för nedsättning av socialavgifter enligt nu
gällande lagstiftning. Återstående 45 milj. kr. bör enligt motionen tas från
redan anvisade medel till regionalpolitisk! stöd.

AU 1983/84:9

I motion 129 av Arne Fransson m. fl. (c) framhålls betydelsen av att
insatserna i Norrbotten utformas på ett sådant sätt att de gynnar de delar av
länet som har det sämst ställt. Regeringens förslag har mot den bakgrunden
flera nackdelar och bör därför avslås.

Den generella sänkningen i länets samtliga kommuner sägs innebära att
kommunerna med de svåraste problemen missgynnas. Kustkommunernas
”konkurrensläge” gentemot de fyra malmfältskommunerna och övriga
inlandskommuner förbättras kraftigt. Åtgärderna sägs leda till en förstärkt
inomregional obalans. Enligt motionärernas uppfattning bör insatserna i
stället utgå från gällande stödområdesindelning och läggas där det bäst
behövs. En generell sänkning med tio procentenheter av socialavgifterna
föreslås ske inom stödområdena A och B. Propositionens förslag om en
avgränsning av insatserna till vissa näringsgrenar avvisas i motionen.
Nedsättningen av socialavgifter bör gälla arbetsgivare och egenföretagare
med verksamhet vid fast driftställe.

Regeringens förslag om en frizon för Svappavaara bör enligt motionen
utvidgas till att gälla hela Kiruna kommun utom centralorten med hänsyn till
vikten av att upprätthålla service och befolkningsunderlag i kommunens
ytterområden.

När det gäller förslaget om stöd till nytillkommen sysselsättning anser
motionärerna att bidraget bör vara 15 000 kr. i stödområde A och B och
5 000 kr. i stödområde C. Motionärerna begär även att stödets utformning
får en mer småföretagsinriktad karaktär. Därför föreslås att såväl befintliga
som nytillkommande företag i kommuner belägna i stödområde A och B bör
befrias från att betala socialavgifter för en lönesumma upp till 400 000 kr.,
vilket motsvarar lönekostnaderna för fem årsanställda.

Med den geografiska utformning förslagen fått finns enligt motionärerna
ingen anledning att av kostnadsskäl undanta någon kategori av företag från
befrielsen utan den bör gälla samtliga privata, kooperativa och statliga
företag.

Enligt motion 89, som väckts av Rune Ångström m. fl. (fp), är det
väsentligt att insatserna prioriteras till de områden som har de värsta
problemen, dvs. malmfältskommunerna och övriga inlandskommuner. Motionärerna
föreslår därför att nu gällande nedsättning av socialförsäkringsavgifterna
utökas med 10 procentenheter till 20 procentenheter för ickeoffentlig
verksamhet i dessa kommuner. Någon nedsättning av avgifterna i
kustkommunerna bör inte göras.

Vpk avvisar i partimotion 130 förslaget om differentierad social- och
allmän löneavgift. En sådan åtgärd är enligt motionärerna inget effektivt
regionalpolitisk! styrmedel. Förslaget innebär bl. a. ett urholkande av
försäkringssystemet och högre bolagsvinster. I motionen begärs i stället
andra insatser i syfte att öka sysselsättningen i Norrbotten.

Per Petersson (m) anser i motion 71 att en ”trappstegsvis” sänkning av
socialavgifterna till all verksamhet i länet utom offentlig förvaltning skulle

AU 1983/84:9

innebära en verklig stimulans utan risker för arbetslöshetsomflyttning mellan
orterna. I de fyra kommunerna Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala bör
nedsättning av socialavgifterna höjas från 10 till 15 procentenheter. Inom
övriga A-kommuner i länet bör sänkningen vara 10 procentenheter, inom
B-kommunerna 8 procentenheter och inom C-kommunerna 5 procentenheter.
De regler som redan finns för de fyra nordligaste kommunerna bör
enligt motionären anpassas till här nämnda områden och procentsatser.

I motionen föreslås också att den arbetande regionalpolitiska utredningen
snabbt bör redovisa förslag om lägre kostnader för personaltransporter och
marknadsföring samt lägre elskatt.

Utskottets bedömning

Riksdagen beslutade våren 1983 efter förslag av utskottet om principerna
för en nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län.
Avsikten med nedsättningen är att kompensera för vissa merkostnader som
drabbar näringslivet i denna region och att stimulera till nyetablering.
Åtgärderna bör leda till en förbättrad konkurrenssituation med positiva
effekter på sysselsättningen.

Regeringen återkommer nu med ett förslag till lag om nedsättning av
socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län. Huvuddelarna av
lagens innehåll har utskottet redan tagit ställning till i samband med den
tidigare behandlingen av principerna (AU 1982/83:24). Det gäller dels att
nedsättningen av socialavgifterna skall vara tio procentenheter i hela
Norrbottens län, dels att verksamheten i Svappavaara skall befrias från
socialavgifter och allmän löneavgift och dels att nedsättningen resp. befrielsen
från avgifter skall begränsas till näringsgrenar som är av särskild
betydelse för utvecklingen i regionen. Därutöver innehåller lagen vissa
preciseringar och ändringar av principbeslutet samt uppgifter om den
tekniska utformningen och administrationen av avgiftsnedsättningen.

Utskottet tar inledningsvis upp de delar av lagförslaget vars principer
riksdagen redan har beslutat om.

När det gäller frågan om vilka regioner som skall omfattas av socialavgifter
har utskottet fortfarande den uppfattningen att sysselsättningsproblemen är
så stora och utbredda att en generell förbättring av förutsättningarna för
näringslivets utveckling behövs i hela länet. Behovet av ytterligare förhöjt
stöd i t. ex. inlandet för att få till stånd utveckling inom näringslivet
tillgodoses av det reguljära regionalpolitiska stödet. Utskottet har heller inte
ändrat mening beträffande principen om befrielse från socialavgifter och
allmän löneavgift i Svappavaara. Med hänsyn till den kraftiga minskningen
av antalet sysselsatta i Svappavaara är det nödvändigt att extraordinära
åtgärder vidtas. Utskottet anser också alltjämt att de verksamheter som kan
komma i fråga för nedsättning resp. befrielse av avgifter bör begränsas på det
sätt som anges i lagförslaget. Detta är välbetänkt mot bakgrund av bl. a. de

AU 1983/84:9

höga kostnader som uppstår vid en utvidgning av den krets av företag som
skall omfattas av åtgärderna.

Motionärerna återkommer på dessa punkter med i huvudsak samma
ändringsförslag som vid behandlingen våren 1983. Liksom då innebär
utskottets ställningstaganden att motionerna avvisas i dessa delar.

Riksdagen har tidigare beslutat att en ytterligare reducering av kostnaden
för avgifterna utöver den tioprocentiga nedsättningen skall ske vid en
nettoökning av sysselsättningen. I propositionen lämnas nu förslag om hur
detta stöd skall utformas. I enlighet därmed bör denna ytterligare reduktion
göras i form av ett bidrag till kostnaden för arbetsgivaravgiften. Bidraget
föreslås uppgå till 10000 kr. per årsarbetare och år. Utskottet tillstyrker
förslaget. Åtgärden, som motsvarar en ytterligare reduktion av arbetsgivaravgifterna
med ca 10 procentenheter, innebär en direkt stimulans som bör ge
en snar positiv effekt på sysselsättningen. Det bör dock framhållas, vilket
även görs i propositionen, att den tekniska utformningen av nedsättningen av
socialavgifter i Norrbottens län bör ses som temporär i avvaktan på det
utredningsarbete om marginella sysselsättningsstöd och andra former av
rekryteringsstimulans till industrin som snart skall påbörjas. Av det anförda
framgår att förslaget i motion 129 om differentierade bidrag vid sysselsättningsökning
inte fått utskottets bifall. Utskottet avvisar också motionens
förslag om en särskild nedsättning av socialavgifterna för småföretag inom
stödområdena A och B i Norrbottens län. Eftersom nedsättningen av här
aktuella avgifter görs för att stimulera till ökad sysselsättning bör denna
stimulans vara neutral med hänsyn till företagens storlek.

Enligt riksdagens tidigare principbeslut skall endast nytillkommen sysselsättning
i Svappavaara samhälle befrias från socialavgifter och allmän
löneavgift. I propositionen föreslås att befrielsen även skall omfatta befintlig
sysselsättning. Utskottet tillstyrker förslaget.

Av vad som sagts ovan framgår att utskottet godkänner regeringens förslag
till principer för nedsättningen av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län. Utskottets ställningstagande medför samtidigt att motionerna
71, 72, 89, 129 och 130 avstyrks i de delar som innehåller förslag om
avslag på regeringens proposition eller yrkanden om andra principer för
nedsättningens utformning.

Utöver vad som anförts ovan har utskottet inte funnit anledning till erinran
eller särskilt uttalande i anledning av propositionens lagförslag. Dessa godtas
alltså.

Som tidigare redovisats beräknas tillämpningen av regeringens förslag
medföra ett avgiftsbortfall för första halvåret 1984 på sammanlagt 165 milj.
kr. I propositionen anges att 85 milj. kr. därav kan täckas av redan anvisade
medel under anslaget Ersättning för nedsättning av socialavgifter. Återstående
medel om 80 milj. kr. föreslås bli anvisade på tilläggsbudget I till
statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Utskottet har inte något att erinra mot

Rättelse: S. 10, under hemställan tillkommer datering.

AU 1983/84:9

förslaget och godtar anslagsberäkningen. Motion 72 avstyrks därmed i denna
del.

Utskottet vill avslutningsvis erinra om att ett utredningsarbete bedrivs om
regionalpolitikens framtida utformning och omfattning. Av direktiven till
utredningen framgår att utredningsarbetet blir mycket omfattande. Det finns
mot den bakgrunden inte skäl för utskottet att gå närmare in på de förslag om
alternativa regionalpolitiska insatser som tas upp i motionerna 71 och 72.
Motionerna avstyrks således i dessa delar.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande principerna för en nedsättning av socialavgifter och
allmän löneavgift i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
avslår motionerna 1983/84:71 yrkande 1, 1983/84:72 yrkande 1
i motsvarande del, 1983/84:89, 1983/84:129 och 1983/84:130,

2. beträffande lagförslaget

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:72 yrkande 1 i
motsvarande del antar de i propositionen framlagda förslagen
till

dels lag om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län,

dels lag om ändring i lagen (1982:423) om allmän löneavgift,

3. beträffande ersättning för nedsättning av socialavgifter

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
samt med avslag på motion 1983/84:72 yrkande 3 till Ersättning
för nedsättning av socialavgifter på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1983/84 under tolfte huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 80000000 kr.,

4. beträffande alternativa regionalpolitiska insatser

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:71 yrkande 2 och
1983/84:72 yrkande 2.

Stockholm den 1 december 1983
På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Lars Ulander (s),
Anders Högmark (m), Karin Flodström (s), Arne Fransson (c), Lahja Exner
(s), Gustav Persson (s), Elver Jonsson (fp), Sten Östlund (s), Ingrid
Hemmingsson (m), Börje Hörnlund (c). Håkan Stjernlöf (m), Sven Lundberg
(s) och Alexander Chrisopoulos (vpk).

AU 1983/84:9

Reservationer

1. Principerna för en nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län (mom. 1)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet tar”
och på s. 9 slutar ”nedsättningens utformning” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar propositionens uppfattning att en sänkning av de sociala
avgifterna kan vara ett viktigt generellt inslag i regionalpolitiken. En sådan
generell åtgärd bygger på de marknadsekonomiska förutsättningar som
krävs för en ekonomisk tillväxt. Utskottet konstaterar liksom motionärerna
från moderata samlingspartiet att regeringens förslag måste ses som ett
senkommet erkännande av arbetskraftskostnadernas centrala betydelse för
näringslivets konkurrenskraft. Det är ett steg i rätt riktning. I detta
sammanhang vill utskottet anföra att moderata samlingspartiets kritik av de
generella höjningarna av diverse löneavgifter under år 1984 på tillsammans
2,7 procentenheter är berättigad.

Utskottet är på olika punkter kritiskt till regeringens förslag om nedsättning
av socialavgifter. I propositionen föreslås att avgiftssänkningen på 10
procentenheter skall gälla hela Norrbottens län. Enligt utskottets mening
innebär detta ett avsteg från de principer som hittills gällt för de regionalpolitiska
medlens fördelning. Den regionalpolitiska utredningen har till uppgift
att bl. a. föreslår eventuella förändringar av dessa principer. Enligt utskottets
mening bör resultatet av utredningens arbete avvaktas innan sådana
ändringar görs. Utskottet biträder i stället det förslag som finns i motion 72 av
Alf Wennerfors m. fl. (m). I enlighet härmed skall nedsättningen vara 10
procentenheter i de fyra nordligaste länen, 5 procentenheter i övriga
kommuner i stödområde A och 3 procentenheter i stödområde B.

Regeringens lagförslag innebär att endast vissa verksamhetsgrenar kan
komma i fråga för nedsättning av socialavgifter. Utskottet avvisar även detta
förslag. I stället bör den avgränsningsmodell som nu gäller för de fyra
nordligaste länen tillämpas. Därmed kommer alla anställda utom de i stat,
kommun eller allmän försäkringskassa att omfattas av reformen. En sådan
utvidgning av regeringens förslag är självklar eftersom all sysselsättning är
lika värdefull oavsett inom vilken näringsgren den kan uppstå.

Förslaget om en ytterligare reducering av kostnaden för avgifterna vid
sysselsättningsökning kan inte accepteras. Enligt utskottets mening skulle
detta enbart leda till kostsamma omflyttningar av arbetskraften utan att öka
den totala sysselsättningen. På samma sätt avstyrker utskottet förslaget om
befrielse från socialavgifter och allmän löneavgift för verksamhet i Svappavaara
samhälle. Detta innebär dock inte att utskottet helt avvisar tanken på
s. k. frizoner. Det kan vara av värde att närmare studera en sådan åtgärd
exempelvis inom den regionalpolitiska utredningen. Frizonen bör emellertid

AU 1983/84:9

omfatta ett större område än vad som är fallet i regeringens förslag.

Av utskottets ställningstaganden ovan framgår att utskottet tillstyrker det
förslag till principer för nedsättning av socialavgifter i Norrbottens län som
läggs fram i motion 72. Därmed avstyrks i motsvarande delar förslagen i dels
propositionen, dels motionerna 71, 89, 129 och 130.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande principerna för en nedsättning av socialavgifter och
allmän löneavgift i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:72 yrkande 1 avslår
propositionen i motsvarande del samt motionerna 1983/84:71
yrkande 1, 1983/84:89, 1983/84:129 och 1983/84:130.

2. Principerna för en nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län (mom. 1)

Arne Fransson (c) och Börje Hörnlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet tar”
och på s. 9 slutar ”nedsättningens utformning” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis liksom de centerpartistiska motionärerna
framhålla vikten av att insatserna i Norrbottens län utformas på ett sådant
sätt att de delar av länet som har det sämst ställt gynnas. Åtgärderna måste
också vara av sådant slag att de främjar en differentierad näringsstruktur i
länet och tar hänsyn till den avgörande betydelse som jord- och skogsbruket
har för framför allt inlandskommunerna. Mot denna bakgrund finns det
anledning för utskottet att rikta kritik mot propositionens lagförslag på flera
punkter.

Regeringens förslag om en generell sänkning av socialavgifterna med 10
procentenheter i hela länet innebär att kommunerna med de svåraste
problemen missgynnas. Kustkommunernas konkurrensläge förbättras med
en förstärkt inomregional obalans som följd. Detta kan utskottet inte
medverka till. I stället bör det förslag som framläggs i motion 129 och som
utgår från rådande stödområdesindelning gälla. En generell sänkning av
socialavgifterna med 10 procentenheter i stödområdena A och B bör således
genomföras. Detta kommer enligt utskottet att ge inlandskommunerna en
stärkt ställning gentemot de bättre lottade kommunerna i kustbygderna. Det
finns f. ö. skäl att överväga om inte nedsättningen skall vidgas till att gälla
även de kommuner i andra län som ingår i stödområdena A och B.

Utskottet delar även uppfattningen i motion 129 att nedsättningen inte får
begränsas till de näringsgrenar som enligt propositionen sägs ha särskild
betydelse för utvecklingen. Detta innebär exempelvis att jord- och skogsbruk
samt de som bedriver trädgårdsskötsel i inlandet med de svårigheter som är
förknippade härmed inte kommer att omfattas av lagstiftningen. Det är

AU 1983/84:9

enligt utskottets mening helt oacceptabelt. I stället bör de regler råda som i
dag gäller för de fyra malmfältskommunerna. Nedsättningen av socialavgifter
bör således medges alla arbetsgivare och egenföretagare med verksamhet
vid fast driftställe med undantag för arbetsgivare som är kommun, allmän
försäkringskassa eller statlig myndighet.

Utskottet förordar även en annan konstruktion av den ytterligare reducering
av kostnaden för avgifterna som skall ske vid sysselsättningsökning.
Enligt utskottets mening bör det förslag som finns i den centerpartistiska
motionen bifallas. I kommuner belägna i stödområde A och B bör
nedsättningen således vara 15 000 kr. och i stödområde C 5 000 kr. Utskottet
tillstyrker också motionärernas förslag om ett särskilt småföretagsinriktat
stöd. Befintliga och nytillkomna företag inom stödområde A och B bör
befrias från socialavgifter för en lönesumma upp till 400 000 kr. (exkl.
socialavgifter), vilket motsvarar lönekostnaderna för fem årsanställda.

När det gäller befrielsen från socialavgifter och allmän löneavgift i
Svappavaara biträder utskottet regeringens förslag om en utvidgning av
tidigare fattat principbeslut till att gälla både nytillkommen och redan
befintlig sysselsättning. Utskottet delar dock den uppfattning som framförs i
motion 129 att befrielsen bör gälla hela Kiruna kommun utom centralorten.
Denna utvidgning av propositionens förslag bör göras med hänsyn till Vikten
av att upprätthålla service och befolkningsunderlag i kommunens ytterområden.

Av utskottets ställningstaganden ovan framgår att utskottet tillstyrker det
förslag till principer för nedsättning av socialavgifter i Norrbottens län som
läggs fram i motion 129. Därmed avstyrks i motsvarande delar förslagen i dels
propositionen, dels motionerna 71, 72, 89 och 130.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande principerna för en nedsättning av socialavgifter och
allmän löneavgift i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:129 och med
anledning av propositionen i motsvarande del avslår motionerna
1983/84:71 yrkande 1, 1983/84:72 yrkande 1,1983/84:89 och
1983/84:130.

3. Principerna för en nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län (mom. 1).

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet tar”
och på s. 9 slutar ”nedsättningens utformning” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis framhålla att regeringens förslag om en
generell nedsättning av socialavgifterna i hela Norrbottens län kommer att
medföra en relativ försämring av-konkurrensläget för de kommuner som
redan i dag har lägre avgifter. Deras relativa fördel jämfört med exempelvis

AU 1983/84:9

länets kustkommuner kommer därmed att försvinna. Detta kan utskottet
inte acceptera. Insatserna måste i stället prioriteras till de områden som har
de största problemen. Utskottet föreslår därför i överensstämmelse med
motion 89 en avgiftsnedsättning med 20 procentenheter i de kommuner som
huvudsakligen är inlandskommuner.

Regeringens lagförslag innebär att endast vissa verksamhetsgrenar kan
komma i fråga för nedsättning av socialavgifter. Utskottet avvisar även detta
förslag. I stället bör den avgränsningsmodell som nu gäller för de fyra
nordligaste länen tillämpas. Därmed kommer alla anställda utom de i stat,
kommun eller allmän försäkringskassa att omfattas av reformen. En sådan
utvidgning av regeringens förslag är självklar eftersom all syselsättning är lika
värdefull oavsett inom vilken näringsgren den kan uppstå.

När det gäller propositionens förslag om en ytterligare reducering av
kostnaden för avgifterna vid en nettoökning av sysselsättningen vill utskottet
hänvisa till att en stödform med den inriktningen redan finns i det
regionalpolitiska sysselsättningsstödet. Att införa ytterligare ett stöd med
likartad konstruktion blir förvirrande och är enligt utskottet dessutom
obehövligt. Regeringens förslag avstyrks således på denna punkt.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om befrielse från socialavgifter
och allmän löneavgift i Svappavaara samhälle. Förslagets utformning
innebär till skillnad från vårens principbeslut att befrielsen även skall omfatta
befintlig sysselsättning. Detta är i överensstämmelse med ett krav som
tidigare har framförts i en folkpartistisk motion.

Av vad som sagts ovan framgår att utskottet godkänner regeringens förslag
med de ändringar som föreslås i motion 89. Därmed avstyrks motionerna 71,
72, 129 och 130 i dessa delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande principerna för en nedsättning av socialavgifter och
allmän löneavgift i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:89 och med
anledning av propositionen i motsvarande del avslår motionerna
1983/84:71 yrkande 1, 1983/84:72 yrkande 1, 1983/84:129
och 1983/84:130.

4. Principerna för en nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län (mom. 1)

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Utskottet tar”
och på s. 9 slutar ”nedsättningens utformning” bort ha följande lydelse:

Utskottet har liksom vänsterpartiet kommunisterna den uppfattningen att
socialavgifterna bör ligga på samma nivå i hela landet. Det förslag om
differentierade avgifter som läggs fram i propositionen kommer inte att leda

AU 1983/84:9

till nya arbetstillfällen. I stället kommer grunden för socialförsäkringssystemet
att urholkas samtidigt som bolagsvinsterna ökar. Regeringen bör i stället
snarast återkomma till riksdagen med förslag till mer framåtsyftande
satsningar på ny industriell verksamhet i Norrbottens län av det slag som
redovisas i motion 130. Detta bör ges regeringen till känna. Utskottets
ställningstagande innebär att de förslag om en nedsättning av socialavgifter
m. m. som läggs fram i propositionen och motionerna 71, 72, 89 och 129
avstyrks i dessa delar.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande principerna för en nedsättning av socialavgifter och
allmän löneavgift i Norrbottens län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:130 samt med
avslag på propositionen i motsvarande del och motionerna
1983/84:71 yrkande 1, 1983/84:72 yrkande 1, 1983/84:89 och
1983/84:129 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

5. Lagförslaget (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utöver vad” och
slutar ”godtas alltså” bort ha följande lydelse:

De regler om nedsättning av socialavgifter i Norrbottens län som utskottet
har tillstyrkt ovan bör ingå som ändringar i lagen (1982:695) om nedsättning
av socialavgifter. Utskottet godtar således det förslag till lag som framläggs i
motion 72.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lagförslaget

att riksdagen med avslag på propositionens lagförslag antar det
i motion 1983/84:72 framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1982:695) om nedsättning av socialavgifter.

6. Lagförslaget (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Arne Fransson (c) och Börje Hörnlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utöver vad” och
slutar ”godtas alltså” bort ha följande lydelse:

Utöver vad som anförts ovan har utskottet inte funnit anledning till erinran
eller särskilt uttalande i anledning av propositionens lagförslag. Detta godtas

AU 1983/84:9

alltså med de ändringar som utskottet föreslagit med anledning av motion
129.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lagförslaget

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:72 yrkande 1 i
motsvarande del antar det i propositionen framlagda förslagen
till

a) lag om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län med den ändringen att 1-5 §§ erhåller följande
som Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

Inledande bestämmelser

1 § I denna lag ges bestämmelser om stöd till näringslivet i Norrbottens län
genom nedsättning helt eller delvis av socialavgifter enligt lagen (1981:691)
om socialavgifter och allmän löneavgift enligt lagen (1982:423) om allmän

löneavgift.

Lagen gäller arbetsgivare och sådana
försäkrade som avses i 1 kap.
2 § lagen (1981:691) om socialavgifter
och tillämpas på avgifter som är
huvudsakligen hänförliga till arbete
inom

1. gruvverksamhet,

2. tillverkning,

3. produktionsvaruinriktad partihandel,

4. uppdragsverksamhet eller

5. hotell-, pensionats- och campingverksamhet i

den mån verksamheten bedrivs
vid arbetsgivarens eller den försäkrades
fasta driftställe i Norrbottens
län.

Lagen gäller dock inte kommuner
eller andra statliga myndigheter än
statens affärsdrivande verk.

Lagen gäller arbetsgivare och sådana
försäkrade som avses i 1 kap.
2 § lagen (1981:691) om socialavgifter
i den mån verksamheten bedrivs
vid arbetsgivarens eller den försäkrades
fasta driftställe i Norrbottens
län. Bestämmelserna om nedsättning
gäller dock inte arbetsgivare som är
kommun, allmän försäkringskassa
eller statlig myndighet med undantag
av statens affärsdrivande verk.

Bestämmelser för hela Norrbottens län

2 § För en arbetsgivare med sådan
verksamhet som avses i 1 § skall den
procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter
sammanlagt utgår sättas ned
med tio procentenheter.

Redovisar arbetsgivaren en nettoökning
av sysselsättningen, har
han dessutom rätt att efter ansökan
få ett bidrag till kostnaden för ar -

2 § För en arbetsgivare i stödområdena
A och B med sådan verksamhet
som avses i 1 § skall den procentsats
efter vilken arbetsgivaravgifter sammanlagt
utgår sättas ned med tio
procentenheter.

Redovisar en arbetsgivare i Norrbottens
län en nettoökning av sysselsättningen,
har han dessutom rätt att

AU 1983/84:9

Regeringens förslag

betsgivaravgifterna. Bidraget lämnas
med 10 000 kronor per helårsarbetare
och kalenderår. För vart och
ett av de två följande åren har han
rätt till bidrag med samma belopp,
om nettoökningen kvarstår vid slutet
av respektive år.

3 § För en försäkrad med sådan
verksamhet som avses i 1 § skall den
procentsats efter vilken egenavgifter
sammanlagt utgår sättas ned med tio
procentenheter, om den försäkrade
för inkomståret är mantalsskriven
inom Norrbottens län.

Etablerar den försäkrade verksamhet
i Norrbottens län, har han
dessutom rätt att efter ansökan få ett
bidrag till kostnaden för egenavgifterna.
Bidrag lämnas med 10 000
kronor för helårsarbetare och för
vart och ett av de tre första kalenderåren.

Reservanternas förslag

efter ansökan få ett bidrag till kostnaden
för arbetsgivaravgifterna. Bidraget
lämnas med 15 000 kronor i
stödområdena A och B och med
5 000 kronor i stödområde C per
helårsarbetare och kalenderår. För
vart och ett av de två följande åren
har han rätt till bidrag med samma
belopp, om nettoökningen kvarstår
vid slutet av respektive år.

En arbetsgivare som bedriver eller
etablerar verksamhet som avses i 1 §
vid fast driftställe i stödområdena A
och B har rätt att bli befriad från
arbetsgivaravgift för en lönesumma
upp till 400 000 kronor (exklusive
arbetsgivaravgifter).

3§ För en försäkrad i stödområdena
A och B med sådan verksamhet som
avses i 1 § skall den procentsats efter
vilken egenavgifter sammanlagt utgår
sättas ned med tio procentenheter,
om den försäkrade för inkomståret
är mantalsskriven inom detta
område.

Etablerar den försäkrade verksamhet
i Norrbottens län, har han
dessutom rätt att efter ansökan få ett
bidrag till kostnaden för egenavgifterna.
Bidrag lämnas med 15 000
kronor i stödområdena A och B och
med 5 000 kronor i stödområde C för
helårsarbetare och för vart och ett av
de tre första kalenderåren.

En försäkrad som bedriver eller
etablerar verksamhet som avses i 1 §
vid fast driftställe i stödområdena A
och B har rätt att bli befriad frän
egenavgifter och allmän löneavgift
för en lönesumma upp till 400 000
kronor (exklusive egenavgifter och
allmän löneavgift).

Bestämmelser för Svappavaara samhälle

4 § En arbetsgivare som bedriver
eller etablerar verksamhet som avses
il § vid fast driftställe i Svappavaara
samhälle, Kiruna kommun, har rätt
att efter särskilt tillstånd bli befriad

4 § En arbetsgivare som bedriver
eller etablerar verksamhet som avses
i 1 § vid fast driftställe i Kiruna
kommun med undantag av centralorten
har rätt att efter särskilt tillstånd

AU 1983/84:9

Regeringens förslag

från arbetsgivaravgifter och allmän
löneavgift för denna verksamhet till
och med utgiftsåret 1993. Sådan befrielse
medges endast om en etablering
är lämplig från samhällsekonomisk
synpunkt.

5 § En försäkrad som bedriver eller
etablerar verksamhet som avses i 1 §
vid fast driftställe i Svappavaara
samhälle, Kiruna kommun, har rätt
att efter särskilt tillstånd befrias från
egenavgifter och allmän löneavgift
för inkomster från denna verksamhet
till och med inkomståret 1993.
Sådan befrielse medges endast om
en etablering är lämplig från samhällsekonomisk
synpunkt.

Reservanternas förslag

bli befriad från arbetsgivaravgifter
och allmän löneavgift för denna
verksamhet till och med utgiftsåret
1993. Sådan befrielse medges endast
om en etablering är lämplig från
samhällsekonomisk synpunkt.

5 § En försäkrad som bedriver eller
etablerar verksamhet som avses i 1 §
vid fast driftställe i Kiruna kommun
med undantag av centralorten har
rätt att efter särskilt tillstånd befrias
från egenavgifter och allmän löneavgift
för inkomster från denna verksamhet
till och med inkomståret
1993. Sådan befrielse medges endast
om etablering är lämplig från samhällsekonomisk
synpunkt.

b) lag om ändring i lagen (1982:423) om allmän löneavgift.

7. Lagförslaget (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utöver vad” och
slutar ”godtas alltså” bort ha följande lydelse:

Utöver vad som sagts ovan har utskottet inte funnit anledning till erinran
eller särskilt uttalande i anledning av propositionens lagförslag. Detta godtas
alltså med de ändringar som utskottet föreslagit med anledning av motion 89.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lagförslaget

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:72 yrkande 1 i
motsvarande del antar de i propositionen framlagda förslagen
till

a) lag om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län med den ändringen att 1-3 §§ erhåller följande
som Reservanternas förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Reservanternas förslag

Inledande bestämmelser

1 § I denna lag ges bestämmelser om stöd till näringslivet i vissa delar av
Norrbottens län genom nedsättning helt eller delvis av socialavgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter och allmän löneavgift enligt lagen
(1982:423) om allmän löneavgift.

Lagen gäller arbetsgivare och så- Lagen gäller arbetsgivare och sådana
försäkrade som avses i 1 kap. dana försäkrade som avses i 1 kap.

AU 1983/84:9

Regeringens förslag

2 § lagen (1981:691) om socialavgifter
och tillämpas på avgifter som är
huvudsakligen hänförliga till arbete
inom

1. gruvverksamhet,

2. tillverkning,

3. produktionsvaruinriktad partihandel,

4. uppdragsverksamhet eller

5. hotell-, pensionats- och campingverksamhet i

den mån verksamheten bedrivs
vid arbetsgivarens eller den försäkrades
fasta driftställe i Norrbottens
län.

Lagen gäller dock inte kommuner
eller andra statliga myndigheter än
statens affärsdrivande verk.

2 § För en arbetsgivare med sådan
verksamhet som avses i 1 § skall den
procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter
sammanlagt utgår sättas ned
med tio procentenheter.

Redovisar arbetsgivaren en nettoökning
av sysselsättningen, har
han dessutom rätt att efter ansökan
få ett bidrag till kostnaden för arbetsgivaravgifterna.
Bidraget lämnas
med 10 000 kronor per helårsarbetare
och kalenderår. För vart och
ett av de två följande åren har han
rätt till bidrag med samma belopp,
om nettoökningen kvarstår vid slutet
av respektive år.

b) lag om ändring i lagen

Reservanternas förslag

2 § lagen (1981:691) om socialavgifter
i den mån verksamheten bedrivs
vid arbetsgivarens eller den försäkrades
fasta driftställe i stödområdena
A och B i Norrbottens län. Bestämmelserna
om nedsättning gäller dock
inte arbetsgivare som är kommun,
allmän försäkringskassa eller statlig
myndighet med undantag av statens
affärsdrivande verk.

2 § För en arbetsgivare i stödområdena
A och B med sådan verksamhet
som avses i 1 § skall den procentsats
efter vilken arbetsgivaravgifter sammanlagt
utgår sättas ned med tjugo
procentenheter.

3 § För en försäkrad i stödområdena
A och B med sådan verksamhet som
avses i 1 § skall den procentsats efter
vilken egenavgifter sammanlagt utgår
sättas ned med tjugo procentenheter,
om den försäkrade för
inkomståret är mantalsskriven inom
detta område.

:423) om allmän löneavgift.

AU 1983/84:9

8. Lagförslaget (mom. 2)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Utöver vad” och
slutar ”godtas alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottets ställningstagande ovan innebär att utskottet avstyrker propositionens
förslag till lagar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande lagförslaget

att riksdagen avslår de i propositionen och motion 1983/84:72
framlagda lagförslagen

9. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 1

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Sorn tidigare” och
på s. 10 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Tillämpningen av det förslag som läggs fram i motion 72 och som utskottet
har tillstyrkt kan beräknas medföra ett avgiftsbortfall på 260 milj. kr. per år.
Det innebär att 130 milj. kr. krävs för att täcka bortfallet under första
halvåret 1984. 85 milj. kr. finns redan anvisade. Återstående 45 milj. kr. bör
tas från anslaget C 1. Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet. Detta bör
regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ersättning för nedsättning av socialavgifter

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:72 yrkande 3
samt med avslag på propositionen i motsvarande del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
ersättning för nedsättning av socialavgifter.

10. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 2

Arne Fransson (c) och Börje Hörnlund (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Sorn tidigare” och
på s. 10 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

AU 1983/84:9

Det av utskottet tillstyrkta förslaget från de centerpartistiska motionärerna
om utformningen av nedsättningen av socialavgifter och allmän löneavgift
i Norrbottens län kommer att medföra ett mindre bortfall av socialavgifter än
vad som beräknats i propositionen. Regeringen bör enligt utskottet återkomma
till riksdagen med ett nytt förslag om medel till Ersättning för nedsättning
av socialavgifter på tilläggsbudget II beräknade på grundval av de regler som
utskottet nu tillstyrkt. Därmed avstyrks förslagen i propositionen och motion
72. Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ersättning för nedsättning av socialavgifter

att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del
och motion 1983/84:72 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

11. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (morn. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 3

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Sorn tidigare” och
på s. 10 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Det av utskottet tillstyrkta förslaget i motion 89 om utformningen av
nedsättningen av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län
kommer att medföra ett mindre bortfall av socialavgifter än vad som
beräknats i propositionen. Regeringen bör enligt utskottet återkomma till
riksdagen med ett nytt förslag om medel till Ersättning för nedsättning av
socialavgifter på tilläggsbudget II beräknade på grundval av de regler som
utskottet nu tillstyrkt. Därmed avstyrks förslagen i propositionen och motion
72. Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ersättning för nedsättning av socialavgifter

att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del
och motion 1983/84:72 yrkande 3 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

12. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (mom. 3)

Under förutsättning av bifall till reservation 4

Alexander Chrisopoulos (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar ”Sorn tidigare” och
på s. 10 slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

AU 1983/84:9

Utskottets avstyrkande av propositionens förslag till lag om nedsättning av
socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län leder till att frågan om
ytterligare medel för att täcka det ökade avgiftsbortfallet inte längre är
aktuell. De förslag till medelsanvisning som framförs i propositionen och
motion 72 avstyrks därför.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande ersättning för nedsättning av socialavgifter

att riksdagen avslår propositionen i motsvarande del samt
motion 1983/84:72 yrkande 3.

13. Alternativa regionalpolitiska insatser (mom. 4)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar ”Utskottet vill”
och slutar ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar slutligen uppfattningen i motion 72 att företag och enskilda
inom stödområde A i Norrbottens län bör befrias från skatt på elenergi. En
sådan åtgärd skulle medföra en värdefull stimulans för företagsamheten i
denna region. Regeringen bör således snarast återkomma till riksdagen med
förslag om sådan skattebefrielse. Utskottets ställningstagande innebär att
motion 71 till vissa delar har tillgodosetts.

dels att utskottets yrkande under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande alternativa regionalpolitiska insatser

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:72 yrkande 2 samt
med anledning av motion 1983/84:71 yrkande 2 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:9

1 Förslag till Bilaga

Lag om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens
län

Härigenom föreskrivs följande.

Inledande bestämmelser

1 § 1 denna lag ges bestämmelser om stöd till näringslivet i Norrbottens
län genom nedsättning helt eller delvis av socialavgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter och allmän löneavgift enligt lagen (1982:423)
om allmän löneavgift.

Lagen gäller arbetsgivare och sådana försäkrade som avses i 1 kap. 2 §
lagen (1981: 691) om socialavgifter och tillämpas på avgifter som är huvudsakligen
hänförliga till arbete inom

1. gruvverksamhet.

2. tillverkning,

3. produktionsvaruinriktad partihandel.

4. uppdragsverksamhet eller

5. hotell-, pensionats- och campingverksamhet

i den mån verksamheten bedrivs vid arbetsgivarens eller den försäkrades
fasta driftställe i Norrbottens län.

Lagen gäller dock inte kommuner eller andra statliga myndigheter än
statens affärsdnvande verk.

Bestämmelser för hela Norrbottens län

2 § För en arbetsgivare med sådan verksamhet som avses i I § skall den
procentsats efter vilken arbetsgivaravgifter sammanlagt utgår sättas ned
med tio procentenheter.

Redovisar arbetsgivaren en nettoökning av sysselsättningen, har han
dessutom rätt att efter ansökan få ett bidrag till kostnaden för arbetsgivaravgifterna.
Bidraget lämnas med 10000 kronor per helårsarbetare och
kalenderår. För vart och ett av de två följande åren har han rätt till bidrag
med samma belopp, om nettoökningen kvarstår vid slutet av resp. år.

3 § För en försäkrad med sådan verksamhet som avses i 1 8 skall den
procentsats efter vilken egenavgifter sammanlagt utgår sättas ned med tio
procentenheter, om den försäkrade för inkomståret är mantalsskriven
inom Norrbottens län.

Etablerar den försäkrade verksamhet i Norrbottens län, har han dessutom
rätt att efter ansökan få ett bidrag till kostnaden för egenavgifterna.
Bidrag lämnas med 10000 kronor för helårsarbetare och för vart och ett av
de tre första kalenderåren.

Bestämmelser för Svappavaara samhälle

4 8 En arbetsgivare som bedriver eller etablerar verksamhet som avses i
1 8 vid fast driftställe i Svappavaara samhälle, Kiruna kommun, har rätt att
efter särskilt tillstånd bli befriad från arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift
för denna verksamhet till och med utgiftsåret 1993. Sådan befrielse
medges endast om en etablering är lämplig från samhällsekonomisk synpunkt.

AU 1983/84:9

5 § En försäkrad som bedriver eller etablerar verksamhet som avses i 1 §
vid fast driftställe i Svappavaara samhälle, Kiruna kommun, har rätt att
efter särskilt tillstånd befrias från egenavgifter och allmän löneavgift för
inkomster från denna verksamhet till och med inkomståret 1993. Sådan
befrielse medges endast om en etablering är lämplig från samhällsekonomisk
synpunkt.

Förfarandet m. m.

6 § Nedsättning av arbetsgivaravgifter enligt denna lag skall i första hand
avse folkpensionsavgiften och därefter barnomsorgsavgiften.

Nedsättning av egenavgifter skall i första hand avse folkpensionsavgiften
och därefter i angiven ordning barnomsorgsavgiften, sjukförsäkringsavgiften,
delpensionsavgiften, arbetsskadeavgiften och tilläggspensionsavgiften.

I fråga om förfarandet för nedsättningen av arbetsgivaravgifter gäller
bestämmelserna i lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter.

I fråga om förfarandet för nedsättningen av egenavgifter gäller bestämmelserna
i uppbördslagen (1953:272).

7 (j Frågor om bidrag enligt 2 § andra stycket eller 3 § andra stycket samt
frågor om befrielse från avgifter enligt 4 eller 5 § prövas av regeringen eller
den myndighet som regeringen bestämmer.

8 § Ett belopp motsvarande det bortfall av avgiftsinkomster som föranleds
av bestämmelserna i 2 § första stycket, 3 § första stycket, 4 eller 5 §
skall påföras staten och uppbäras i samma ordning som avgifterna i övrigt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984. Bestämmelserna om nedsättning
av avgifter i 2. 3. 4 eller 5 § tillämpas första gången i fråga om
arbetsgivaravgifter och allmän löneavgift för arbetsgivare som avser utgiftsåret
1984 och i fråga om egenavgifter och allmän löneavgift för försäkrade
som beräknas med ledning av 1985 års taxering. Bidrag lämnas första
gången år 1985 för sysselsättningsökning som skett år 1984.

Genom lagen upphävs lagen (1982:695) om nedsättning av socialavgifter.
dock tillämpas den gamla lagen för utgiftsåret 1983 och vid 1984 ars
taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:423) om allmän löneavgift

Härigenom föreskrivs att i lagen (1982:423) om allmän löneavgift skall
införas en ny paragraf, 3 a S. av nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

3 a 8

Om nedsättning av allmän löneavgift som regionalpolitisk! stöd finns
särskilda bestämmelser i lagen (1983:000) om nedsättning av socialavgifter
och allmän löneavgift i Norrbottens län.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

mlnab/gotmb Stockholm 1983 77275