AU 1983/84:24

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1983/84: 24

om sysselsättningsskapande åtgärder

I betänkandet behandlas proposition 1983/84:150 bilagorna 4 Sysselsättningsskapande
åtgärder inom arbetsmarknadsdepartementets verksamhetsområde,
m. m. och 6 Sysselsättningsskapande åtgärder inom industridepartementets
verksamhetsområde jämte åtta motioner varav en väckts
under allmänna motionstiden 1984 och en med anledning av proposition
1983/84: 126. Inom regeringen har bilaga 4 föredragits av statsrådet Leijon
och bilaga 6 av statsrådet Peterson.

Sammanfattning

Utskottet behandlar inledningsvis förutsättningar och riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken
och tar därvid upp bl. a. den förda ekonomiska
politikens betydelse för sysselsättningen. Moderata samlingspartiet, centerpartiet
och folkpartiet utvecklar i en gemensam reservation sin syn på
den ekonomiska politiken och utvecklingen på arbetsmarknaden. Även
vpk har reserverat sig på denna punkt.

När det gäller ytterligare medel till anslagen för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder under nästa budgetår framgår utskottets ställningstagande och de
förslag som förs fram i reservationer från skilda partiföreträdare i utskottet
av följande tabell (milj. kr.).

	Utskottet	M	C	Fp
Arbetsmarknadsservice	162	127	35	162
Arbetsmarknadsutbildning Bidrag till arbetslöshetsersätt-	225	0	225	225
ning m. m.	115	0	115	115
Sysselsättningsskapande åtgärder	94	37	99	44
Totalt	596	164	474	546

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Utskottet föreslår med anledning av en flerpartimotion (m+c+fp) vissa
ändringar i lagen om arbete i ungdomslag som innebär bl. a. att de redan
existerande möjligheterna att placera ungdomar från kommunala ungdomslag
hos enskilda arbetsgivare skrivs in i lagen. Vpk förordar i en
reservation att det nuvarande deltidsarbetet i ungdomslag utvidgas till
heltid.

Utskottet tillstyrker också regeringens förslag om att försök med ungdomsarbete
startas i Örebro kommun för ungdomar i åldern 20-24 år.
Moderata samlingspartiet yrkar i en reservation avslag på förslaget.

1 Riksdagen 1983184. 18 sami. Nr 24

AU 1983/84:24

Arbetsmarknadsservice

1 detta avsnitt tillstyrker utskottet bl. a. att llyttningsbidraget byggs ut.
Centerpartiet reserverar sig mot höjning av starthjälpen och mot särskilt
stöd till s. k. nyckelpersoner som flyttar. Moderata samlingspartiet motsätter
sig i en annan reservation bidrag till arbetsgivare för anställning av
medflyttande.

Arbetsmarknadsutbildning

Utskottet tillstyrker en utökning av arbetsmarknadsutbildningen under
nästa budgetår med 15000 deltagare med hänsyn till bristen på yrkeskunnig
arbetskraft. Moderata samlingspartiet framhåller i en reservation att
denna utbildning skall ske inom ramen för tidigare anvisade medel.

Bidrag till arbetslöshetsersättning m.in.

Utskottet biträder regeringens förslag om höjning av dagpenningbeloppet
inom arbetslöshetsförsäkringen till maximalt 300 kr. Moderata samlingspartiet
yrkar i en reservation avslag på denna höjning medan vpk i en
annan reservation förordar att maximibeloppet skall vara 340 kr. per dag.

En höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0.3% för tlnansiering av
arbetslöshetsersättningarna och utbildningsbidragen tillstyrks av utskottet.
Moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet yrkar i en
gemensam reservation avslag på denna höjning. Vpk föreslår i en reservation
att här aktuell utgiftsökning skall bekostas genom skärpt beskattning
av kapitalsektorn.

Sysselsättningsskapande åtgärder

Regeringens förslag att 50 milj. kr. skall anvisas för beredskapsarbeten
inom den s. k. ROT-sektorn tillstyrks av utskottet. Moderata samlingspartiet
och folkpartiet yrkar avslag på denna punkt.

Utskottet biträder vidare regeringens förslag om ett särskilt bidrag till
arbetslösa som vill starta egen verksamhet. Vpk föreslår i en reservation
att detta stöd skall inriktas på att stimulera kooperativ verksamhet.

Särskilda glesbygdsinsatser

Slutligen tillstyrker utskottet på det regionalpolitiska området att 25 milj.
kr. anvisas för särskilda glesbygdsinsatser i skogslänen. Moderata samlingspartiet
yrkar i en reservation avslag på denna punkt med hänvisning
till tidigare föreslagen utvidgning av anslaget till Regionala utvecklingsinsatser
(länsanslaget).

AU 1983/84:24

Propositionen

Bilaga 4 (arbetsmarknadsdepartementet)

Regeringen föreslår
under avsnittet B 1. Arbetsmarknadsservice (s. 6-10)
att riksdagen skall

dels godkänna de ändringar i fråga om flyttningsbidragen som förordats i
propositionen,

dels godkänna vad i propositionen anförts om försöksverksamhet med
bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande,
dels godkänna vad i propositionen förordats om försöksverksamhet med
sökanderesor till Jugoslavien,
dels till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1984/85 under tionde
huvudtiteln utöver i proposition 1983/84:100 bil. 12 upptagna medel anvisa
ett förslagsanslag av 162000000 kr.

under avsnittet B 2. Arbetsmarknadsutbildning (s. 10-15)
att riksdagen skall till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1984/85
under tionde huvudtiteln utöver i proposition 1983/84: 100 bil. 12 upptagna
medel anvisa ett reservationsanslag av 225000000 kr.

under avsnittet B 3. Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag
(s. 15—18)
att riksdagen skall

dels anta inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,

2. lag om ändring i lagen (1981:691) om socialavgifter,

dels godkänna vad i propositionen anförts om a konto-utbetalningar av
statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna,
dels till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för budgetåret
1984/85 under tionde huvudtiteln utöver i proposition 1983/84:126
upptagna medel anvisa ett förslagsanslag av 115000000 kr.

under avsnittet B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder (s. 18-25)
att riksdagen skall

dels godkänna de riktlinjer för bidrag till att starta egen verksamhet som
förordats i propositionen,
dels godkänna de riktlinjer angående försöksverksamhet med ungdomsarbete
i Örebro kommun som förordats i propositionen,
dels till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret 1984/85 under
tionde huvudtiteln utöver i proposition 1983/84:100 bil. 12 upptagna medel
anvisa ett reservationsanslag av 94000000 kr.

under avsnittet B 16. Statsbidrag för ungdomslag (s. 25—28)
att riksdagen skall anta inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat

Ali 1983/84:24

förslug till lag om ändring i lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos
offentliga arbetsgivare,

under avsnittet B 17. Bidrag till vissa affärsverksinvesleringar (s. 28)
att riksdagen till Bidrag till vissa affärsverksinvesleringar för budgetåret
1984/85 under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av I 000 kr.

Bilaga 6 | industridepartementet)

Regeringen föreslår i bilaga 6 att riksdagen skall till Särskilda glesbygdsinsatser
i skogslänen för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 25000000 kr.

Lagförslagen i bilaga 4 har följande lydelse:

AU 1983/84:24

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 17 § lagen
ring1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Dagpenning utges med lägst 110
och högst 280 kronor om inte annat
följer av denna lag. Arbetslöshetskassan
beslutar om dagpenningens
storlek.

(1973: 370) om arbetslöshetsförs&k -

Föreslagen lydelse
2

Dagpenning utges med lägst 110
och högst 300 kronor om inte annat
följer av denna lag. Arbetslöshetskassan
beslutar om dagpenningens
storlek.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

1 Lagen omtryckt 1982: 432.

2 Senaste lydelse 1982: 1220.

AU 1983/84:24

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1981: 691) om socialavgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1 8 lagen (1981: 691) om socialavgifter
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap
1 §'

En arbetsgivare skall på det avgiftsunderlag som anges i 3-5 §§ för vaije
år betala

1. sjukförsäkringsavgift med 9,50 procent,

2. folkpensionsavgift med 9,45 procent.

3. tilläggspensionsavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

4. delpensionsavgift med 0,50 procent,

5. barnomsorgsavgift med 2,20 procent,

6. arbetsskadeavgift efter den procentsats som anges i särskild lag,

7. arbetsmarknadsavgift med 7. arbetsmarknadsavgift med
1,30 procent, 1,60 procent,

8. arbetarskyddsavgift med 0,155 procent,

9. vuxenutbildningsavgift med 0,25 procent samt

10. lönegarantiavgift med 0,20 procent.

Arbetsgivare som avses i 1 kap. 2 § andra stycket skall dock betala
endast tilläggspensionsavgift.

Staten betalar inte arbetsskadeavgift.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgifter som avser tid före ikraftträdandet.

1 Senaste lydelse 1982: 1235.

AU 1983/84:24

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos
offentliga arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1983: 1070) om arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

En medlem i ett ungdomslag arbetar
under ordinarie eller schemalagd
arbetstid sådana dagar som är
arbetsdagar hos arbetsgivaren,
dock i genomsnitt högst fem dagar
per kalendervecka. De som vid anvisningen
lill arbete i ungdomslag
pä annai sätt än genom sådant arbete
har förvärvat rätt att vid arbetslöshet
få ersättning frän en erkänd
arbetslöshetskassa kan välja
att arbeta i ungdomslaget på heltid.
De som inte väljer detta och
andra ungdomar arbetar i genomsnitt
fyra timmar per dag. Arbetsgivaren
kan med stöd av kollektivavtal
på egen bekostnad utsträcka den
nu angivna arbetstiden, när den
unge är underhållsskyldig gentemot
annan eller det annars finns starka
personliga skäl eller när det finns
praktiska hinder mot avbrott i arbetet
eller andra liknande skäl.

Ungdomar som avses i 1 § andra
stycket får välja arbete på heltid eller
kortare arbetstid.

Föreslagen lydelse

En medlem i ett ungdomslag arbetar
under ordinarie eller schemalagd
arbetstid sådana dagar som är
arbetsdagar hos arbetsgivaren,
dock i genomsnitt högst fem dagar
per kalendervecka.

Medlemmarna i ett ungdomslag
arbetar i genomsnitt fyra timmar
per dag. De som Har uppfyllt arbets-
och medlemsvillkoren för rätt
till ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa
får i stället välja
att arbeta på heltid. Arbetsvillkoret
skall dock ha uppfyllts före anvisningen
till arbete i ungdomslaget
på annat sätt än genom sådant arbete.

Arbetsgivaren kan med stöd av
kollektivavtal på egen bekostnad
utsträcka den nu angivna arbetstiden,
när den unge är underhållsskyldig
gentemot annan eller det
annars finns starka personliga skäl
eller när det finns praktiska hinder
mot avbrott i arbetet eller andra liknande
skäl.

Ungdomar som avses i 1 § andra
stycket får välja arbete på heltid eller
kortare arbetstid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas även på ungdomar
som dessförinnan har anvisats arbete i ungdomslag och då uppfyllde arbetsvillkoret.

AU 1983/84:24

Motionerna

Motion från allmänna motionstiden 1984
1983184:2401 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning
fr. o. m. den 1 juli 1984 lägst skall utgå med 240 kr. per dag fem
dagar i veckan.

Yrkandena 2 och 3 har behandlats i betänkandet AU 1983/84: 21.

Motion väckt med anledning av proposition 1983/84:126
1983/84:2679 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas

I. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, att gälla från
den 1 juli 1984:

Nuvarande lydelse

Dagpenning utges med lägst 110
och högst 280 kronor om inte annat
följer av denna lag. Arbetslöshetskassan
beslutar om dagpenningens
storlek.

Motionärernas förslag

17 §

Dagpenning utges med lägst 170
och högst 340 kronor om inte annat
följer av denna lag. Arbetslöshetskassan
beslutar om dagpenningens
storlek.

2. att riksdagen beslutar att utbildningsbidraget vid arbetsmarknadsutbildning
fr. o. m. den I juli 1984 lägst skall utgå med 240 kr. per dag fem
dagar i veckan,

3. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd att gälla
från den 1 juli 1984:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

18 §

Kontant arbetsmarknadsstöd Kontant arbetsmarknadsstöd

utges med 100 kronor per dag. utges med 170 kronor per dag.

4. att riksdagen beslutar att kontant arbetsmarknadsstöd kopplas till
högsta dagpenningklass i arbetslöshetsförsäkringen så som i motionen
anförs.

AU 1983/84:24

6. att riksdagen uttalar att kostnaderna för de i motionen föreslagna
förändringarna bör täckas genom skärpt beskattning av kapitalsektorn.

Yrkande 5 har behandlats i betänkandet AU 1983/84:18.

Motioner väckta med anledning av proposition 1983/84:150
1983/84:2935 av Margareta Hemmingsson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om en försöksverksamhet med arbetslivspraktik
i Västerås kommun.

1983/84:2941 av Karin Söder m.fl. (c)

I motionen yrkas

3. att riksdagen godkänner vad som i motionen anförts om arbetsmarknadspolitikens
inriktning,

4. att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:150 i de delar som
rör ändringar i regler för flyttningsbidrag i enlighet med vad som anförts i
motionen,

5. att riksdagen beslutar att till Arbetsmarknadsservice för budgetåret
1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som har föreslagits i proposition
1983/84:100 bil. 12 anvisa ett förslagsanslag om 35 milj. kr.,

6. att riksdagen beslutar ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om formerna för anordnandet av särskilda kurser inom dataområdet,

7. att riksdagen beslutar avslå upprättat förslag till ändring i lagen om
socialavgifter,

8. att riksdagen beslutar att ge regeringen till känna vad som i motionen
anförts om finansieringen av arbetslöshetsersättningen,

9. att riksdagen beslutar att utvecklingsfonden i Malmöhus län tillförs
5,5 milj. kr. för ökat företagande bland ungdomar i enlighet med vad som
anförts i motionen.

Övriga yrkanden behandlas av finans-, skatte-, social-, socialförsäkrings-
och bostadsutskotten.

1983/84:2947 av Alf Wennerfors m. fl. (m, c, fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen antar följande förslag till ändring av 2 § i lagen
(1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare, att gälla
från den I juli 1984:

Nuvarande lydelse

Länsarbetsnämnden bedömer
hur många platser i ungdomslag
som behövs och träffar överenskommelser
med landstingskommu -

Färeslagen lydelse

Länsarbetsnämnden bedömer
hur många platser i ungdomslag
som behövs och träffar överenskommelser
med landstingskommu -

AU 1983/84:24

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

nen och med statliga myndigheter,
kommunalförbund, församlingar
och kyrkliga samfälligheter inom
nämndens verksamhetsområde om
inrättande av sådana platser hos
dem. De ungdomar som inte placeras
hos en sådan offentlig arbetsgivare
skall beredas plats i ungdomslag
hos den kommun där de är
kyrkobokförda.

Kommuner och landstingskommuner
som bedriver verksamhet i
aktiebolag, ekonomisk förening,
stiftelse eller annan särskild företagsform
får träffa överenskommelse
med företaget om att platser i
ungdomslag skall inrättas där. Företaget
skall då vara arbetsgivare
för de ungdomar som får sådana
platser i ungdomslag.

Kommuner får låta ungdomar i
ungdomslag utföra arbetsuppgifter
åt enskilda arbetsgivare, om arbetet
avser avgränsade arbetsuppgifter
som annars inte skulle bli utförda
och som inte är lämpligare
att utföra inom ramen för någon
annan arbetsmarknadspolitisk
stödform.

Skogsvårdsstyrelserna får låta
ungdomar i ungdomslag utföra arbete
åt enskilda arbetsgivare inom
skogsbruket.

2. att riksdagen uttalar att beslut om placering av ungdomar i ungdomslag
i samtliga fall skall handläggas i enlighet med de riktlinjer som i dag
tillämpas vid beslut om placering av ungdomar i ungdomslag hos offentliga
arbetsgivare.

1983184:2954 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

1 motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om arbetsmarknadspolitikens inriktning,

2. att riksdagen avslår vad regeringen föreslagit i fråga om försöksverksamhet
med bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om försöksverksamhet
med sökanderesor till Jugoslavien,

4. att riksdagen till Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1984/85 under
tionde huvudtiteln anvisar ett ytterligare förslagsanslag av 127000000
kr..

AU 1983/84:24

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för framtida arbetsmarknadsutbildning,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utbildning på dataområdet,

7. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag till arbetsmarknadsutbildning
på högskolenivå i enlighet med vad som i motionen
anförts,

8. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Arbetsmarknadsutbildning
för budgetåret 1984/85 under tionde huvudtiteln anvisa ytterligare ett
reservationsanslag av 225000000 kr.,

9. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,

10. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter,

11. att riksdagen avslår regeringens förslag i fråga om å conto-utbetalningar
av statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna,

12. att riksdagen avslår regeringens förslag att till bidrag till arbetslöshetsersättning
och utbildningsbidrag för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag
om ytterligare 115 000000 kr.,

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om sysselsättningsskapande åtgärder,

14. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1984/85 anslår ytterligare reservationsanslag av 37 milj. kr., för bidrag till
att starta egen verksamhet,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om bidrag till att starta egen verksamhet,

16. att riksdagen avslår de riktlinjer angående försöksverksamhet med
ungdomsarbete i Örebro kommun som regeringen föreslagit,

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om ungdomssysselsättning,

19. att riksdagen avslår regeringens förslag att till Särskilda glesbygdsinsatser
i skogslänen för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag på
25000000 kr.

1983/84:2956 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)

I motionen yrkas

18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om behovet av en översyn av reglerna för flyttningsbidrag,

19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförs om att engagera enskilda arbetsgivare i de föreslagna ungdomsprojekten
och försöksverksamheterna,

20. att riksdagen hos regeringen begär förslag om temporärt sänkta
arbetsgivaravgifter för ungdomar enligt vad som anförs i motionen och
efter diskussion med arbetsmarknadens parter.

AU 1983/84:24

21. att riksdagen till Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1984/85 under tionde huvudtiteln utöver vad som tidigare föreslagits anvisar
ett reservationsanslag av 44 milj. kr.,

22. att riksdagen avslår förslaget till lag om ändring i lagen (1981:691)
om socialavgifter.

Övriga yrkanden behandlas av finans-, skatte-, socialförsäkrings-, social-,
kultur-, utbildnings-, jordbruks- och bostadsutskotten.

1983184:2957 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

5. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförs om arbetsmarknadspolitikens
inriktning,

6. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförs om att
ungdom arbetande i ungdomslag bör få arbeta full arbetsdag och hos
regeringen hemställer om förslag i enlighet därmed.

7. att riksdagen beslutar begära förslag om att fler kommuner än Örebro
skall få vara försökskommuner för projekt för ungdomsarbete i enlighet
med den s. k. Örebromodellen,

8. att riksdagen beslutar godkänna vad som i motionen anförs om bidrag
till arbetslösa som startar egen verksamhet.

Övriga yrkanden behandlas av finans-, skatte- och socialutskotten.

Utskottet

Utgångspunkter och riktlinjer

Utskottet har utförligt behandlat utvecklingen på arbetsmarknaden och
åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska området i betänkande 1983/84:21.
Betänkandet behandlades av riksdagen den 11 april 1984. Utskottet har nu
att ta ställning till behovet av ytterligare arbetsmarknadspolitiska åtgärder
med ledning av det bedömningsunderlag som tillkommit efter nämnda
riksdagsbeslut.

Utskottet tar först upp förutsättningar och riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken
under budgetåret 1984/85.

I propositionen konstateras inledningsvis att framtidstron har återvänt
inom svensk industri. Svenska varor efterfrågas i ökande omfattning
på världsmarknaden och landets marknadsandelar växer. Som skäl härför
anförs främst den förbättrade konkurrenskraft som är en direkt följd av de
åtgärder regeringen vidtagit. En begynnande internationell konjunkturuppgång
förstärker utvecklingen ytterligare.

Vidare påpekas i propositionen att förändringar i den allmänna konjunkturen
får effekter på arbetsmarknaden med en förhållandevis lång eftersläpning.
Det finns emellertid nu tecken på att en förbättring av arbetsmarknadsläget
är på väg. Som exempel på detta anförs att antalet sysselsatta
inom industrin var högre i år under första kvartalet än ett år tidigare

AU 1983/84:24

och att en kraftig ökning skedde inom den privata tjänstesektorn under
samma period. Det tydligaste tecknet på att utvecklingen på arbetsmarknaden
väntas bli gynnsammare är emellertid att efterfrågan på arbetskraft
mätt i antalet till arbetsförmedlingen nyanmälda platser nu ökar.

Statsrådet Leijon framhåller emellertid att utvecklingen under återstoden
av år 1984 är svår att bedöma. Ett osäkerhetsmoment är löneutvecklingen
till följd av den pågående avtalsrörelsen. Alltför höga löneökningar
riskerar att urholka konkurrenskraften och åter öka inflationen vilket
äventyrar sysselsättningen på sikt. En annan faktor av betydelse i sammanhanget
är utvecklingen av arbetskraftsutbudet som kommer att öka
främst bland kvinnorna. Samtidigt bedöms efterfrågan av arbetskraft
främst ske inom yrkesområden med hög andel män.

1 propositionen erinras om att en omläggning skedde av arbetsmarknadspolitiken
under år 1983 varvid tyngdpunkten i insatserna började förskjutas
från den offentliga sektorn till näringslivet. Denna omläggning accentueras
ytterligare genom de förslag som nu läggs fram i kompletteringspropositionen.
Enligt vad arbetsmarknadsministern uttalar skall vid åtgärdernas
utformning arbetslinjen hävdas även i den fortsatta arbetsmarknadspolitiken.
Det innebär att utbildning och andra aktiva åtgärder sätts i främsta
rummet och att kontantstöd tillgrips i sista hand.

Brist på lämplig yrkesutbildning är enligt propositionen för många arbetssökande
ett hinder för att kunna ta de arbeten som är eller väntas bli
lediga. Ett annat skäl kan vara kostnader som är förknippade med byte av
bostadsort. Mot den bakgrunden läggs tyngdpunkten i regeringens förslag
vid åtgärder som syftar till en utbyggnad av arbetsmarknadsutbildningen
samt till att motverka de höga kostnaderna vid flyttning.

1 kommittémotion 2954 från moderata samlingspartiet anförs att
sysselsättningsproblemen har fortsatt att växa under rådande högkonjunktur
trots att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ligger på rekordnivåer.
Utsikterna inför framtiden ser enligt motionärerna också bekymmersamma
ut. Den avtalsrörelse som håller på att avslutas medför lönekostnadsökningar
som ligger långt över det samhällsekonomiska utrymmet. Lönekostnadsökningarna
i kombination med det fortsatt växande skattetrycket försämrar
näringslivets konkurrenskraft och bidrar på så sätt till att försämra
sysselsättningsutvecklingen under den resterande delen av 1980-talet.

1 motionen framhålls vidare att arbetsmarknadspolitikens huvuduppgift
är att utjämna efterfrågan på arbetskraft i konjunktursvängningarna och att
understödja en tillräckligt snabb strukturomvandling. Denna uppgift lyckas
inte regeringen med ens i konjunkturuppgången. Dess ekonomiska
politik skapar växande krav på konstlad sysselsättning för allt fler människor.
I jämförelse med perioden av borgerligt styre beskrivs den nuvarande
situationen som utomordentligt oroande. De allvarliga strukturella balansproblemen
i ekonomin kvarstår enligt motionärerna olösta och slår
igenom i form av växande arbetslöshet. Inlåsningseffekterna på arbetsmarknaden
blir allt starkare samtidigt som tillväxten av "riktiga jobb" helt

AU 1983/84:24

uteblivit. Det sägs vidare i motionen att arbetsmarknadspolitikens möjligheter
att fungera förutsätter en omläggning av den ekonomiska politiken
som närmare beskrivs i moderata samlingspartiets partimotion 1983/
84:2933. Ett viktigt inslag i denna politik är en snabb reducering av
budgetunderskottet genom sparande i den offentliga sektorn.

Den långsiktiga sysselsättningsutvecklingen påverkas i hög grad av lönekostnadsutvecklingen.
För höga löneökningar resulterar i arbetslöshet.
Fortsatt hög arbetslöshet på grund härav ändrar enligt motionärerna förutsättningarna
för statens ansvarstagande via arbetsmarknadspolitiken. Det
ställer bl.a. krav på att parterna genom att ge avkall på löneutrymmet
bidrar till finansiering av kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken. I sammanhanget
erinras om att man i moderata samlingspartiets motion 1983/
84: 2873 har framfört krav på förändringar i arbetslöshetsförsäkringep som
har detta syfte.

I motionen behandlas också situationen på arbetsmarknaden utförligt,
varvid arbetslösheten beskrivs som den mest omfattande under efterkrigstiden.
Det verkligt allvarliga är enligt motionen inte den öppet redovisade
arbetslösheten utan vad som beskrivs som den totala arbetslösheten i
vilken inräknas även de personer som finns i arbetsmarknadsutbildning,
beredskapsarbete och ungdomslag. Enligt motionärerna ger inte heller
denna definition av arbetslösheten en rättvisande bild av situationen. Man
påpekar att såväl bland de inom Samhällsföretag anställda som de lönebidragsanställda
finns det många personer som fått dessa arbeten snarare på
grund av situationen på arbetsmarknaden än på grund av deras personligt
relaterade handikapp. Även bland dem som är förtidspensionerade finns
det många personer som egentligen kan betraktas som arbetslösa. Ett
sådant synsätt leder till slutsatsen att arbetslösheten skulle uppgå till
närmare 600000.

Det anförs också i motionen att de olika arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
nu har fått en sådan omfattning att de utgör ett hot mot den ordinarie
arbetsmarknaden. Dels är finansieringen av åtgärderna betungande, dels
hotar olika beredskapsprojekt att undantränga ett normalt utbud på marknaden.
Motionärerna kräver att en utvärdering av effekterna av de omfattande
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna snarast bör komma till stånd.

Centerpartiet framhåller i motion 2941 att den totala arbetslösheten
ökar trots högkonjunkturen och erinrar om att socialdemokraterna före
valet 1982 framställde sig som garanter för en snabb förbättring av sysselsättningen.
Man kritiserade hårt mittenregeringens sysselsättningspolitik
trots att när den långa och djupa lågkonjunkturen 1980-1982 dramatiskt
ökade arbetslösheten i andra länder (10-12% blev vanliga arbetslöshetstal)
så lyckades Sverige hålla nere arbetslösheten på ca 3%. Under år 1983
ökade den öppna arbetslösheten med ca 15000 personer. Samtidigt ökade
också omfattningen av olika former av beredskapsarbete. Den minskning
av den öppna arbetslösheten med ca 11000 personer, som skett i år, beror
på att 25 000- 30000 ungdomar beretts arbete i ungdomslag.

AU 1983/84:24

Det totala antalet människor som står utanför den reguljära arbetsmarknaden
har enligt motionärernas mening i den här konjunkturuppgången
hittills utvecklats betydligt ogynnsammare än i de två närmast föregående
konjunkturuppgångarna. När ungdomar som omfattas av ungdomslagen
inräknas i den ”totala” arbetslösheten, visar det sig att denna ökat de två
senaste kvartalen.

Även om regeringens bedömning att arbetslösheten skall minska något
under år 1984 slår in, är detta enligt motion 2941 inget säkert tecken på att
devalveringsstrategin lyckats. När den internationella konjunkturen
vänder kan arbetslösheten snabbt åter stiga om vi förbrukat våra devalveringsfördelar.

Det framhålls vidare i motionen att arbetsmarknadspolitiken måste inriktas
mot arbetstillfällen som långsiktigt kan finansiera sig själva. Förekommande
stöd får emellertid inte missgynna redan utsatta regioner och
orter genom att vara en stimulans till en omfattande geografisk rörlighet.

Folkpartiet tar också upp sysselsättningsläget till behandling (motion
2956) och menar att det största misslyckandet i regeringens ekonomiska
politik ligger i den höga arbetslösheten. Arbetslösheten är nu hur man
än mäter den avsevärt mycket högre än under den borgerliga regeringstiden.
Sedan socialdemokraterna övertog regeringsmakten har i själva verket
den öppna arbetslösheten ökat. Någon större förbättring av arbetsmarknadsläget
synes enligt regeringens prognoser heller inte vara att vänta.
Snarare tvärtom. Man räknar med en minskning av den öppna arbetslösheten
med ca 15 000 personer, men detta motsvarar bara ungefär hälften
av det antal ungdomar som man "rensat bort” från arbetslöshetsstatistiken
genom ungdomslagen. Det är med andra ord snarare fråga om en
ökning av arbetslösheten med ca 15000 personer.

Det är enligt motionen i ett sådant läge förståeligt att man inte kan
begränsa de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Det är emellertid anmärkningsvärt
att detta inte är möjligt i nuvarande goda internationella
konjunkturläge. 1 själva verket illustrerar förhållandet att regeringens ekonomiska
politik är felaktig. Motionärerna frågar sig vilken nivå de arbetsmarknadspolitiska
insatserna behöver ha när den internationella högkonjunkturens
draghjälp åter avtar. Man erinrar om att enligt långtidsutredningens
referensalternativ skulle den öppna arbetslösheten öka till 295000
personer år 1987 trots en oförändrat hög volym på de arbetsmarknadspolitiska
insatserna. Folkpartiet anför i motionen att en sådan utveckling inte
kan accepteras. Den allmänna ekonomiska politiken måste med det snaraste
läggas om.

Ett inslag i en sådan politik är enligt motionen att åstadkomma en bättre
fungerande arbetsmarknad. En av de viktigaste åtgärderna är därvid en
sänkning av marginalskatterna, i första hand enligt den ursprungliga skatteöverenskommelsen
och därefter med ytterligare steg. Regeringen har här
valt en annan linje, sannolikt i ett fåfängt försök att blidka LO för att få

AU 1983/84:24

återhållsamma lönekrav. Detta har emellertid misslyckats, medan de negativa
effekterna av för höga marginalskatter har blivit kvar.

Motionärerna noterar att vissa förslag presenteras i propositionen för att
öka rörligheten på arbetsmarknaden. Det gäller framför allt ökade flyttningsbidrag
och s. k. medflyttandebidrag för att underlätta för dem som
måste flytta. Därtill kommer förslag om ytterligare platser inom arbetsmarknadsutbildningen,
främst data- och teknikerutbildning i nära anknytning
till näringslivet. De accepterar i stort sett denna inriktning. Det
framhålls i sammanhanget att det är viktigt att kvinnornas möjligheter till
utbildning inom dataområdet ökar, så att den nya kontorstekniken inte
upplevs som ett hot mot den framtida sysselsättningen. Den yrkesmässiga
rörligheten bör främjas genom en aktiv och välplanerad arbetsmarknadsutbildning.
Stöd till dem som nystartar kan vara ett gott tillskott att ge en god
utveckling i arbetslivet och näringslivet i stort.

När det gäller förutsättningarna för arbetsmarknadspolitiken under budgetåret
1984/85 enligt de bedömningar som nu kan göras vill utskottet
först konstatera att det arbete som inleddes hösten 1982 med att restaurera
den svenska ekonomin varit framgångsrikt. Industrins konkurrenskraft har
återställts. Det tidigare importöverskottet har förbytts i exportöverskott.
Sysselsättningsutvecklingen är dock fortfarande svag. Ett led i den ekonomiska
politiken har varit att främja industrins utveckling och hålla tillbakaden
offentliga sektorns tillväxt. Industrins produktion har ökat starkt och
dess efterfrågan på arbetskraft har börjat växa, men detta har ännu inte
hunnit slå igenom på arbetsmarknaden i stort. En stram ekonomisk politik
av det slag som förts de senaste åren — och som närmare beskrivs i
finansutskottets betänkanden 1983/84: 25 och 45 - får positiva effekter på
sysselsättningen först med en viss fördröjning. Behovet av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder för att övergångsvis lösa uppkommande sysselsättningsproblem
är därför alltjämt betydande trots konjunkturuppgången.

Utskottet konstaterar i sammanhanget att tyngdpunkten i de arbetsmarknadspolitiska
insatserna började förskjutas under år 1983 från den
offentliga sektorn till näringslivet samt att denna omläggning nu fullföljs
med ytterligare förslag i kompletteringspropositionen som syftar till att
bl. a. förbättra industriföretagens möjligheter att fylla sitt behov av utbildad
arbetskraft.

De borgerliga partierna förordar en mera restriktiv ekonomisk finanspolitik
än den som f. n. förs. Bl. a. föreslår de stora budgetneddragningar.
Störst utgiftsminskning har krävts av moderata samlingspartiet vars förslag
under allmänna motionstiden, enligt beräkningar som redovisas i
finansutskottets betänkande 1983/84:25, skulle öka arbetslösheten med
35000 personer. Utskottet konstaterar att några förslag från moderata
samlingspartiet för att möta de ökade sysselsättningsproblemen som en
sådan politik skulle leda till inte har lagts fram. Tvärtom föreslogs samtidigt
besparingar på arbetsmarknadspolitiken med 2 miljarder kronor i

AU 1983/84:24

förhållande till regeringens förslag (AU 1983/84:21). Denna politik fullföljs
nu i motion 2954 där man från moderat sida tillstyrker 164 milj. kr. — för
ökat stöd till geografisk rörlighet och för bidrag till arbetslösa för att starta
egen verksamhet - medan regeringen föreslagit en anslagsförstärkning
med 596 milj. kr. Sammantaget blir skillnaden mellan regeringens förslag
och moderata samlingspartiets när det gäller medel till arbetsmarknadspolitiska
åtgärder — sysselsättningsåtgärder för handikappade oräknade —
under nästa budgetår över 2,4 miljarder kronor eller drygt ca 25 %.

Det är utskottets slutsats av det anförda att den ekonomiska politik som
nu förs ger bättre förutsättningar att upprätthålla sysselsättningen på den
reguljära arbetsmarknaden än den alternativa politik som förordas av i
första hand moderata samlingspartiet. Den nuvarande politiken medför
också mindre behov av arbetsmarknadspolitiska åtgärder än vad det moderata
alternativet skulle kräva, såvitt man inte accepterar en större öppen
arbetslöshet. Även den ekonomiska politik som centerpartiet och folkpartiet
förordar skulle sannolikt leda till en något ökad arbetslöshet. Utskottet
konstaterar emellertid att dessa partiers förslag när det gäller de arbetsmarknadspolitiska
åtgärdernas omfattning i det stora hela ligger nära den
bedömning av behovet av sådana åtgärder som regeringen har gjort och
som har utskottets stöd. Med det anförda avstyrker utskottet de delar av
motionerna 2941,2954 och 2956 som gäller förutsättningar och riktlinjer för
arbetsmarknadspolitiken.

Vpk anför i sin partimotion 2957 att arbetarrörelsen måste utarbeta en
strategi för samhällelig förnyelse i strid mot de destruktiva tendenser den
tekniskt vetenskapliga revolutionen i det transnationella kapitalets händer
kan frammana. En aktivt arbetsskapande politik måste föras och regeringen
utarbeta en plan för produktionslivets framtida utveckling. Väsentliga
inslag bör enligt motionärerna vara ett nationellt industriprogram i samhällelig
regi och en planrrtässig utbyggnad av den offentliga sektorn. Vidare
framhålls att nuvarande arbetsmarknadspolitiska medel präglas alltför
mycket av tjänstvillighet mot kapitalet samt av provisioner. Medlen måste
mera inriktas på att skapa mera av bestående arbeten. Åtgärderna måste
organiseras på flerårsbasis och det är nödvändigt att förhindra att arbetsmarknadspolitiken
utvecklas till en ny folkomflyttningspolitik.

De slutsatser utskottet dragit i det föregående rörande den nuvarande
ekonomiska politikens betydelse för sysselsättningsutvecklingen gäller
också som svar på vpk:s förslag om en aktiv arbetsskapande politik.
Utskottet har beskrivit vilken inriktning en sådan politik bör ha från
arbetsmarknadspolitiska utgångspunkter. En utbyggnad av den offentliga
sektorn på det sätt som anförs i motionen är enligt utskottets mening inte
möjlig f. n. Utskottet delar motionens uppfattning att arbetsmarknadspolitiken
inte får utvecklas till en ny folkomflyttningspolitik. Motion 2957 bör
med den angivna bakgrunden inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Frågan hur arbetslösheten skall mätas behandlas som redovisas ovan
2 Riksdagen 1983/84. 18 sami. Nr 24

AU 1983/84:24

utförligt i motion 2954. Motionärerna menar att nuvarande redovisning är
ofullständig. Självfallet måste enligt utskottets mening de mått som skall
användas sättas i relation till de syften och mål som vi har med arbetsmarknadspolitiken.
1 den moderata motionen beskrivs denna politiks huvuduppgift
vara att utjämna efterfrågan i konjunktursvängningarna och att
understödja en tillräckligt snabb konjunkturomvandling. Detta kan möjligen
vara en rimlig beskrivning om man bara ser arbetsmarknadspolitiken
som ett instrument i den ekonomiska politiken. Men detta är enligt utskottets
mening ett alltför snävt synsätt. Huvuduppgiften för arbetsmarknadspolitiken
är ju att ta sig an de sysselsättningsproblem som inte kan lösas
genom enbart den generella ekonomiska politiken samt att se till att de
ofrånkomliga strukturförändringarna kan ske i socialt acceptabla former.
Att ett antal personer, varierande beroende på sysselsättningsläget, omfattas
av arbetsmarknadspolitiska åtgärder är ett tecken på att det sociala
ansvaret fullföljs samtidigt som åtgärderna utformas så att nya och bättre
förutsättningar skapas för den enskildes återinträde i arbetslivet.

Utskottet menar att beskrivningarna av sysselsättningsläget bör ske med
användande av även andra mått än arbetslösheten. Bl. a. kan i större
utsträckning uppgifter utnyttjas om hur stor andel av antalet personer i
aktiv ålder som sysselsätts på den reguljära arbetsmarknaden. Sådana
uppgifter kan utan svårighet tas fram ur den svenska arbetsmarknadsstatistiken.
Inom AMS gjordes hösten 1983 en sammanställning av detta slag
för vissa OECD-länder. Den visar hur stor andel av befolkningen i åldrarna
16—64 år som under åren 1980-1982 sysselsattes på den reguljära arbetsmarknaden.
Av redogörelsen framgår att inget av de tretton länder som
berörs (bl. a. de nordiska länderna, de västeuropeiska och USA) under de
här åren hade en så hög sysselsättningsfrekvens som Sverige. Är 1982
uppgick detta värde i t.ex. Sverige till 77%, i Norge till 75%, i USA till
66%, i Storbritannien till 64%, i Västtyskland till 62% och i Frankrike
likaså till 62%. Det saknas fullständiga uppgifter för år 1983 men arbetslösheten
i de exemplifierade länderna och Sverige har inte mellan de båda
åren utvecklats på ett sådant sätt att inte ovan nämnda slutsats med stor
säkerhet gäller också för år 1983. Med denna kompletterande redovisning
avstyrker utskottet motion 2954 i aktuell del.

Motion 2954 tar också upp vad som beskrivs som inlåsningseffekter på
arbetsmarknaden och menar att dessa blir allt starkare. Utskottet begränsar
sina kommentarer till frågan om de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
får sådana resultat. I det stora hela menar utskottet att riskerna för sådana
effekter är kraftigt överdrivna. De som omfattas av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder gör ju detta därför att de inte tas i anspråk av den reguljära
arbetsmarknaden. Man bör också ha i minnet att omsättningen bland de
arbetslösa fortfarande är hög, ca hälften har kortare arbetslöshetstid än 3
månader, och att huvuddelen av dem som genomgår arbetsmarknadsutbildning
efteråt får anställning. Utskottets slutsats blir att alternativet för

AU 1983/84:24

dem som f. n. är i arbetsmarknadspolitiska åtgärder är öppen arbetslöshet.
De blir därmed hänvisade till arbetslöshetsunderstöd. En sådan inriktning
av arbetsmarknadspolitiken tar utskottet bestämt avstånd ifrån.

Sedan lång tid har svensk arbetsmarknadspolitik byggt på den s.k.
arbetslinjen. Den innebär som sägs i propositionen att utbildning och andra
aktiva åtgärder sätts i främsta rummet och att kontantstöd tillgrips i sista
hand.

Utskottet konstaterar att moderata samlingspartiet som tidigare sagts
under våren 1984 lagt fram förslag som innebär en kraftig reduktion av de
aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Denna gentemot arbetsmarknadspolitiken
restriktiva politik fullföljs även i motion 2954. Samtidigt
förordar man som utskottet visat i det föregående en ekonomisk politik
som leder till ökad arbetslöshet. Det sammantagna resultatet av dessa
förslag blir med nödvändighet en ökad användning av bl. a. kontantstöd.
Detta är självfallet mycket betänkligt från sociala utgångspunkter, med
hänsyn till arbetets allmänna betydelse för individen, men även från samhällsekonomiska.
Det räcker att nämna t. ex. det produktionsvärde som ett
beredskapsarbete har och värdet av den investering för framtiden som
ligger i arbetsmarknadsutbildningen. Utskottet vill i sammanhanget också
peka på en utredning om kostnaderna för arbetsmarknadspolitiska åtgärder
i de nordiska länderna år 1979 som redovisades år 1980 (NU 1980:1).
Det året utgjorde kontant arbetslöshetsunderstöd ca 10% av kostnaderna
för åtgärderna i Sverige och 85% i Danmark. En slutsats som kan dras av
materialet är att den arbetsmarknadspolitiska kostnaden per arbetslös
resp. per person som omfattas av åtgärderna var obetydligt högre i Sverige.
En översiktlig beräkning på grundval av förhållandena år 1983 ger ett
likartat resultat. Positiva samhällsekonomiska effekter av åtgärderna
främst i Sverige var då oräknade. Det kontanta arbetslöshetsunderstödet
tar i dag i Sverige en större del av de samlade kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken
än år 1979, men det finns ingen anledning att ytterligare öka
denna andel genom att minska på de aktiva arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
på det sätt som föreslås av moderata samlingspartiet. Med det
anförda avstyrks motion 2954 i aktuell del.

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet

Inledning

Ungdomsarbetslösheten och åtgärder för att förebygga den har tidigare
under riksmötet behandlats av utskottet i betänkandena AU 1983/84:8, 12
och 21. Genom proposition 150 och motionerna med anledning av den
aktualiseras på nytt vissa frågor om ungdomsarbetslösheten. I detta avsnitt
behandlas förslag om åtgärdernas allmänna inriktning, ändringar i lagstiftningen
om verksamhet med ungdomslag för 18—19-åringar, en försöksverksamhet
med ungdomsarbete för ungdomar i åldern 20—24 år och

AU 1983/84:24

fortsatt stöd tili särskilda ungdomsprojekt. Dessutom behandlas i avsnitten
om arbetsmarknadsutbildning och beredskapsarbeten förslag om fortsatt
verksamhet med yrkesförberedande praktik inom försvaret resp. om ungdomsföretagande
i Malmöhus län.

Frågor om ungdomsåtgärdernas allmänna inriktning

1 motion 2954 av Alf Wennerfors m. fl. (m) sägs under rubriken Terapikedjan
för ungdomar att socialdemokraterna fortsätter att bortse från de
grundläggande orsakerna till den höga ungdomsarbetslösheten. Som sådana
orsaker anges i motionen brister i yrkesutbildningen och i arbetsmarknadslagarna
samt ungdomslönernas utveckling i felaktig riktning.
Därefter anför motionärerna följande.

Regeringens medel mot ungdomsarbetslösheten bygger pä mer och mer
konstlad sysselsättning utanför den ordinarie arbetsmarknaden. Fler och
fler ungdomar tvingas att börja sitt vuxenliv som understödstagare. En ny
bidragsgeneration håller på att växa fram i socialdemokratins Sverige. Det
börjar med ungdomsplatser för 16- och 17-åringar. Fortsättningen sker i
tvångsmässigt uppbyggda ungdomslag för 18- och 19-åringar. Avslutningen
är tänkt att ske i s. k. Örebromodeller som ger konstlade jobb i den
offentliga sektorn. Detta är vad socialdemokraterna erbjuder ungdomarna.
Allt i syfte att pressa ner den öppna arbetslösheten bland ungdomar i
arbetsmarknadsstatistiken utan att man tar hänsyn till de växande arbetslöshetsproblem
som detta kommer att medföra i framtiden. Inlåsningseffekterna
ökar, och ungdomarna riskerar att avskärmas från den reguljära
arbetsmarknaden. Ungdomarnas egna initiativ och ansträngningar för att
skaffa sig rätt utbildning eller riktiga jobb minskar. Risken för bestående
arbetslöshet ökar därigenom. De mycket korta genomsnittliga arbetslöshetstiderna
för ungdomar kan komma att förlängas. Mot denna bakgrund
måste riksdagen avvisa de principer som ligger till grund för de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna för ungdomar mellan 16 och 24 år. Detta bör
ges regeringen till känna.

Avslutningsvis medges i det aktuella motionsavsnittet att användningen
av ungdomsplatser och ungdomslag inte kan helt uteslutas för vissa ungdomar.
Beträffande insatsernas inriktning, lönesättning m. m. hänvisar motionärerna
bl. a. till förslaget om särskild lönebidragsbaserad lärlingsutbildning
för ungdomar med sociala problem i motion 916.

De synpunkter på grundorsakerna till ungdomsarbetslösheten som motionärerna
inledningsvis anfört har närmare utvecklats i den till betänkandet
AU 1983/84:21 fogade reservationen 7 om riktlinjer för att främja
ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Reservationen, som avgavs
av moderata samlingspartiets företrädare i utskottet, avslogs av riksdagen
vid kammarbehandlingen den 11 april.

Vad sedan gäller den av motionärerna klandrade ”terapikedjan för ungdomar”
vill utskottet göra följande konstateranden.

AU 1983/84:24

Ungdomsplatserna - avsedda att ge praktik och arbetslivserfarenhet åt
ungdomar i åldern 16—17 år - kom till genom överenskommelser vid
årsskiftet 1981-1982 mellan arbetsmarknadens parter. Överenskommelserna
förutsatte att staten lämnade ett visst ekonomiskt stöd. Det var den
dåvarande tvåpartiregeringen som medverkade till att stöd lämnades i
enlighet med vad parterna förutsatt. Att detta stöd skall fortsätta att utgå
har inte varit ifrågasatt i riksdagen.

Med "Örebromodellen” åsyftar motionärerna den försöksverksamhet i
Örebro kommun med ungdomsarbete för ungdomar i åldern 20-24 år som
utskottet behandlar i det följande. Det skall påpekas att regeringens förslag
beträffande verksamheten avvisas av motionärerna men uttryckligen biträds
av centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna.

De beslut som riksdagen fattade i höstas om införande av verksamhet
med ungdomslag för arbete åt ungdomar i åldern 18 -19 år föregicks av en
överenskommelse om verksamhetens inriktning och utformning till vilken
bl. a. företrädarna för moderata samlingspartiet anslöt sig.

Som framgår av det anförda har de ungdomsåtgärder motionärerna så
starkt kritiserar vunnit en bred anslutning i riksdagen. Det kan inte komma
i fråga att riksdagen nu skulle frånfalla sitt medansvar för dessa åtgärder
genom att ansluta sig till den begäran som framställs i motionen. Denna
avstyrks följaktligen i föreliggande del.

Avslutningsvis har motionärerna anfört synpunkter på en verksamhet
till stöd för vissa ungdomar med hänvisning främst till vad sorn förordats i
motion 916 om lärlingsutbildning för ungdomar med sociala problem. Det
skall tilläggas att det motionsförslaget i dagarna avslogs av riksdagen i
enlighet med utbildningsutskottets hemställan i betänkandet UbU 1983/
84: 19 (res. av m).

Folkpartiet föreslår i motion 2956 att riksdagen av regeringen skall
begära förslag om temporärt sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar.
Tanken är att parterna på arbetsmarknaden i utbyte skulle utfästa sig att
hålla ungdomslönerna nominellt oförändrade. Förslaget är ett sätt att komma
till rätta med de enligt motionärernas mening för höga ingångslönerna
för ungdomar.

Ett liknande förslag framställdes i höstas i en motion från folkpartiet.
Förslaget avstyrktes i ett till utskottet avgivet yttrande från socialförsäkringsutskottet
(SfU 1983/84:2 y). Motionsförslaget föll i samband med
behandlingen av lagstiftningen om verksamhet med ungdomslag. Arbetsmarknadsutskottet
kan i detta sammanhang inte se något skäl till att man
nu skall frångå den bedömning som har gjorts av det berörda fackutskottet
utan avstyrker förslaget i motion 2956.

Ändringar i lagstiftningen om verksamheten med ungdomslag

Till grund för verksamheten med ungdomslag ligger lagen (1983:1070)
om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare. När det gäller arbetsti -

AU 1983/84:24

den är huvudregeln att ungdomar skall arbeta under fyra timmar per dag.
Ungdomar som har rätt till ersättning från en arbetslöshetskassa samt
förståndshandikappade ungdomar har rätt att arbeta på heltid.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 2957 att riksdagen av
regeringen skall begära förslag om arbete på .full tid för alla ungdomar i
ungdomslag. Detta är enligt vpk en förutsättning för att reformen med
ungdomslag skall utvecklas till något rejält positivt för de arbetslösa ungdomarna.

Utskottet tillstyrker i det följande en lagändring som innebär en viss
utökning av möjligheterna till heltidsarbete i ungdomslag. I övrigt hänvisar
utskottet liksom tidigare (jfr AU 1983/84:21 s. 46—47) till att arbetstidens
längd hör till de frågor som skall uppmärksammas vid den av riksdagen
begärda utvärderingen av verksamheten med ungdomslag. Denna skall
redovisas för riksdagen redan i höst. Det kan inte anses behövligt att åter
aktualisera frågan om arbetstiden på det sätt som sker i motionen, utan
denna avstyrks av utskottet.

När det gäller ungdomar som är anslutna till en arbetslöshetskassa så
gäller för dem liksom för andra kassamedlemmar vissa villkor för att
ersättning skall utgå. Den arbetslöse skall under den senast förflutna
tolvmånadersperioden ha arbetat minst fem månader (arbetsvillkoret) men
också ha varit betalande medlem i minst tolv månader (medlemsvillkoret).
När ungdomar anslutna till en arbetslöshetskassa anvisas arbete i ungdomslag
förekommer det att en del av dem uppfyller arbetsvillkoret men
inte medlemsvillkoret. Eftersom de vid anvisningstillfället inte har rätt till
ersättning från arbetslöshetskassan har de inte heller rätt att arbeta på
heltid. De får inte heller gå över till heltid om de under arbetet i ungdomslag
kommer att uppfylla medlemsvillkoret, ty med nuvarande regler är det
förhållandena vid anvisningstillfället som gäller. Detta har de berörda
ungdomarna upplevt som orättvist, och arbetsmarknadsministern anser att
lagens utformning på denna punkt inte är tillfredsställande. Därför föreslås
i propositionen att den aktuella bestämmelsen i lagens 7 § skall ändras, så
att arbetstiden i de fall det här gäller får utökas till heltid när ungdomarna
under arbetet i ungdomslag har kommit att uppfylla medlemsvillkoret.
Däremot skall liksom hittills arbetsvillkoret vara uppfyllt innan anvisning
sker till arbete i ungdomslag.

Utskottet tillstyrker för sin del regeringens förslag. Till förslagets formella
behandling i hemställan återkommer utskottet i det följande.

Verksamheten med ungdomslag avser i princip offentliga arbetsgivare,
dvs. staten, landstingen och kommunerna m.fl. Vid behandlingen av regeringens
lagförslag på hösten 1983 beslöts att med nämnda arbetsgivare
skulle jämställas kommunala och landstingskommunala företag, vilket
skrevs in i lagen (2 §). Dessutom vidgades på förslag av utskottet kretsen
av arbetsgivare ytterligare på så sätt, att kommunerna skulle kunna låta
ungdomar utföra avgränsade arbetsuppgifter hos enskilda arbetsgivare.

AU 1983/84:24

och skogsvårdsstyrelserna medgavs att låta ungdomar utföra arbete åt
enskilda arbetsgivare inom skogsbruket.

Denna ytterligare vidgning av kretsen av arbetsgivare framgår inte av
själva lagtexten. I motion 2947 av Alf Wennerfors m.fl. (m, c. fp) föreslås
därför ett förtydligande tillägg härom till lagens 2 §. Utskottet kan ansluta
sig till motionärernas uppfattning. Lagen avser enligt sin rubrik arbete hos
offentliga arbetsgivare. De möjligheter som i samband med ärendets behandling
i höstas öppnades att utnyttja platser även hos enskilda arbetsgivare
bör framgå av själva lagen och inte enbart av dess förarbeten, dvs.
betänkandet AU 1983/84: 12 (s. 11-12). samt av den statsbidragsförordning
som regeringen utfärdat.

Det lagstiftningsärende som initierats genom regeringens förslag erbjuder
ett lämpligt tillfälle att göra en ytterligare lagändring av det slag
motionärerna föreslår. 1 anslutning härtill vill utskottet erinra om att det
vid tillkomsten av verksamheten har betonats av statsmakterna att placering
i ungdomslag är att se som en sista utväg när varken ungdomarna
själva eller arbetsförmedlingen kunnat skaffa ett annat arbete och lämplig
utbildning inte heller kan erbjudas. Mot den bakgrunden är den allmänna
utgångspunkten att denna form av sysselsättning på bästa möjliga sätt skall
tillgodose ungdomarnas behov av arbetslivserfarenhet. Det är i det syftet
som kretsen av arbetsgivare och arbetsplatser har vidgats. Man har därvid
tagit hänsyn till att det i en del fall kan bli svårt för kommunerna att få fram
tillräckligt med platser i den egna verksamheten. Vidare har i den tidigare
riksdagsbehandlingen framhållits från alla partiers sida att det är angeläget
att ta stor hänsyn till ungdomarnas egna intressen och önskemål vid valet
av arbetsuppgifter. Arbete i ungdomslag bör alltså kunna utnyttjas för att
ge ungdomarna praktik för en viss utbildning men skall också kunna ge
möjlighet för de unga att pröva sina förutsättningar i yrken eller branscher
som de är intresserade av. För att kunna tillgodose sådana skiftande
praktikbehov är det av värde att kunna ta i anspråk en mångfald olika typer
av arbetsplatser.

Av de nu angivna skälen har utskottet ansett att man i verksamheten
med ungdomslag bör utnyttja även platser hos enskilda arbetsgivare. Bakom
denna vidgning av ungdomslagens verksamhetsområde ligger alltså
omtanken om ungdomarna och de berättigade krav de kan ställa på arbetsuppgifter
som passar deras intresse- och yrkesinriktning. Denna allmänna
förutsättning för hela verksamheten måste tillämpas strikt. Om så inte sker
kan nämligen verksamheten komma att ses som ett sätt att tillhandagå
arbetsgivare, offentliga och privata, med billig arbetskraft.

Mot bakgrund av det anförda har utskottet med tillfredsställelse tagit del
av AMS rekommendation för placering av ungdomar i enskilda sektorn.
Rekommendationen utfärdades den 16 mars i år efter samråd med Svenska
kommunförbundet och de berörda arbetstagarorganisationerna. Följande
två kriterier anges som vägledande vid prövningen av möjligheterna till
placering i enskilda sektorn:

AU 1983/84:24

1. En enskild ungdoms intressen och tidigare erfarenheter kan göra
uppgifter som finns i enskilda sektorn till ett lämpligare alternativ för den
unge under tiden i ungdomslag. I såväl lagen som arbetsmarknadsutskottets
betänkande samt i uttalanden av det ansvariga statsrådet har klart
framhållits att det är angeläget att ta stor hänsyn till ungdomars egna
intressen och önskemål vid val av arbetsuppgifter. Det första kriteriet för
att utnyttja enskilda sektorn är därför ungdomars eget behov av att skaffa
sig speciella arbetslivserfarenheter. Det kan gälla uppgifter som ligger i
linje med en nyss avslutad utbildning, en handikappad med begränsade
möjligheter att klara olika arbeten m. m.

2. En kommun kan ha svårigheter att ta fram lämpliga arbetsuppgifter.

Den i motion 2947 föreslagna nya lagtexten är utom på en punkt likalydande
med motsvarande text i den statsbidragsförordning regeringen har
utfärdat. Avvikelsen består däri att motionärerna har slopat inledningsorden
i förordningstexten, nämligen ”På anvisning av länsarbetsnämnden

De anför att föreskriften om anvisning från länsarbetsnämnden

strider mot de uttalanden om förenklad handläggning som gjorts av riksdagen.
De pekar vidare på att enskilda arbetsförmedlare kan placera ungdomar
i ungdomslag hos de offentliga arbetsgivarna. På samma sätt bör
ungdomarna kunna placeras hos enskilda arbetsgivare. Med hänvisning till
dessa synpunkter föreslår motionärerna att riksdagen skall uttala att handläggningsordningen
skall vara lika oavsett hos vilka arbetsgivare ungdomarna
placeras.

Det bör först erinras om att en anvisning till enskild arbetsgivare kompliceras
av att det är kommunen och inte den enskilde arbetsgivaren som har
arbetsgivaransvaret för ungdomarna men också av att riksdagen i sådana
placeringsfall har förutsatt en särskild prövning. Genom denna prövning
skall först fastställas att det gäller avgränsade arbetsuppgifter, alt dessa är
lämpliga för ungdomarna i ungdomslag, att arbetsuppgifterna inte kommer
att utföras utan ungdomslagens medverkan samt att andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder inte är lämpligare.

Beträffande ordningen för denna prövning uttalade utskottet i betänkandet
AU 1983/84:12 (s. 11) att ”samma ordning bör tillämpas för handläggningen
som gäller för enskilda beredskapsarbeten”. Till detta fogade utskottet
en erinran om att utskottet i betänkandet AU 1983/84:8 uttalat att
det är angeläget med en snabbare och smidigare handläggning av anvisningarna
av arbetssökande till enskilda beredskapsarbeten.

När utskottet gjorde dessa uttalanden i höstas handlades anvisningarna
till enskilda beredskapsarbeten av länsarbetsnämnderna. Därefter har —
efter en av regeringen i december gjord ändring i arbetsmarknadskungörelsen
— handläggningen flyttats ned till arbetsförmedlingen.

Handläggningsfrågan har senast behandlats av utskottet i betänkandet
AU 1983/84:21 (s. 49-50). Utskottet fann det rimligt att man i verksamhetens
inledningsskede förlagt prövningen till länsarbetsnämnderna men an -

AU 1983/84:24

såg att det nu förelåg ”förutsättningar för att snabbt decentralisera beslutanderätten
i dessa frågor till arbetsförmedlingen”. De uttalanden som
utskottet gjorde om bl. a. handläggningsfrågan godkändes på utskottets
begäran av riksdagen. Detta innebär att riksdagen nyligen har redovisat sin
inställning i handläggningsfrågan.

Riksdagen har alltså förutskickat att placeringarna hos enskilda arbetsgivare
skall föregås av en arbetsmarknadsmässig prövning om förutsättningar
föreligger att ta enskilda arbetsplatser i anspråk. Detta är, som tidigare
betonats av utskottet, en prövning som måste ske inom arbetsmarknadsverket.
Vidare har riksdagen uttalat sig för att handläggningen bör flyttas
till arbetsförmedlingen. Slutsatsen härav blir att det i den aktuella paragrafen
bör uttryckligen anges att placeringarna hos enskilda arbetsgivare sker
efter medgivande av arbetsförmedlingen.

I vilken ordning ärendena skall handläggas inom arbetsförmedlingen bör
liksom i andra fall överlåtas på arbetsmarknadsverket att avgöra med
beaktande av de bestämda uttalanden som gjorts från riksdagens sida om
att den arbetsmarknadsmässiga prövningen skall präglas av snabbhet och
smidighet.

Sammanfattningsvis föreslår utskottet med anledning av propositionen
och motion 2947 att lagförslaget i propositionen byggs ut så att lagförslaget
även omfattar ändring av 2 § på sätt ovan diskuterats. Utskottets utbyggda
lagförslag redovisas i sin helhet i hemställan. I detta har utskottet gjort
smärre redaktionella ändringar i ingressen och i ikraftträdandebestämmelsen
i propositionens lagförslag som följd av tillägget av 2 §.

Stöd till särskilda ungdomsprojekt

Av innevarande budgetårs anslag Medel för åtgärder att främja rekrytering
till industrin m. m. har använts ett belopp av 11 milj. kr. för särskilda
ungdomsprojekt. Medlen har fördelats av regeringens barn- och ungdomsdelegation
med biträde av AMS.

Regeringen bedömer det som önskvärt att kunna ge bidrag till nya
projekt även under nästa budgetår. För ändamålet bör anvisas 7 milj. kr.
genom att den nya anslagsposten Försöksverksamhet med sysselsättningsskapande
åtgärder under anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder
räknas upp med det angivna beloppet.

Bidragsverksamheten har till syfte att stödja dels kommunala ungdomsprojekt.
dels idéer och uppslag från ungdomarna själva för att lösa sysselsättningsproblemen.
Bl. a. är det fråga om stöd till olika former av ungdomsföretagande.
Utskottet delar regeringens mening att det bör finnas
möjlighet att ge fortsatt stöd till denna typ av insatser. Det belopp regeringen
föreslår, 7 milj. kr., är lämpligt avvägt. Beloppet bör alltså inkluderas i
det ytterligare anslag till Sysselsättningsskapande ågärder under nästa
budgetår som utskottet föreslår i den följande framställningen.

AU 1983/84:24

Ungdomsarbete för ungdomar i åldern 20—24 år

Såsom nämnts i det föregående avsnittet om ungdomsåtgärdernas allmänna
inriktning har skolan och kommunerna numera ansvaret för sysselsättning
åt ungdomar i åldern 16-17 år. Olika utbildningsinsatser kompletteras
av de s.k. ungdomsplatserna för arbetslivspraktik. När det gäller
ungdomar i åldern 18—19 år har vid det senaste årsskiftet tillkommit den
nyss berörda verksamheten med arbete i ungdomslag.

I vissa kommuner har man tagit initiativ till en motsvarande verksamhet
för även äldre ungdomar, och i propositionen läggs fram förslag till riktlinjer
för en tvåårig försöksverksamhet med ungdomsarbete i Örebro kommun
för ungdomar i åldern 20-24 år. Verksamheten avses bölja den 1 juli i
år och skall ha formen av värvning av kommunala beredskapsarbeten och
utbildning. Det är kommunens sak att ta fram arbets- och utbildningsplatser.
Statsbidrag skall utgå enligt de principer för bidrag till beredskapsarbete
i kombination med utbildning som fastställdes i höstas (prop. 1983/
84:26 bilaga 1 s. 15-16, AU 8 s. 25).

Alf Wennerfors m.fl. (m) yrkar i motion 2954 avslag på regeringens
förslag till riktlinjer för ungdomsarbete i Örebro.

Försök med värvning av utbildning och arbete är i sig inte någon ny
företeelse. Vad som skiljer den nu föreslagna s. k. Örebromodellen från
tidigare försök är att den kommer att omfatta alla ungdomar i åldern 20-24
år som inte i annan form kan erbjudas arbete eller utbildning. Med arbete
menas här reguljär anställning med eller utan rekryteringsstöd och enskilt
beredskapsarbete. I motsats till motionärerna anser utskottet att man bör
pröva projekt av det angivna slaget. Även för ungdomar i den ålder det här
gäller kan det vara nödvändigt att göra särskilda insatser för att de skall få
behövlig arbetslivserfarenhet och för att underlätta för dem att komma till
insikt om yrkesval, utbildningsbehov m.m. Det synes också lämpligt att
förlägga försöken till Örebro kommun som lång tid planerat för verksamheten.
En försöksverksamhet med den föreslagna inriktningen bör således
komma till stånd, och motionens avslagsyrkande avstyrks således.

I de övriga motionerna riktas inte någon invändning mot verksamheten
som sådan eller mot valet av Örebro som försöksort. Däremot förordas i
vänsterpartiet kommunisternas motion 2957 att fler kommuner än Örebro
skall omfattas av försöken med ungdomsarbete. Vidare föreslås i motion
2935 av Margareta Hemmingsson m.fl. (s) en försöksverksamhet med
arbetslivspraktik i Västerås kommun. Motionärerna hänvisar till att Västerås
har lång erfarenhet av beredskaps- och ungdomsarbetslöshetsfrågorna
och en väl fungerande organisation för att handlägga sådana frågor.
Västerås och Örebro är två ungefär lika stora kommuner men med olika
organisation och industriell struktur. En försöksverksamhet i båda kommunerna
skulle enligt motionärerna ge möjlighet att jämföra arbetslivspraktiken
och dess värde på olika typer av arbetsmarknad.

AU 1983/84:24

Försöksverksamheten i Örebro beräknas i propositionen kosta 42 milj.
kr. Det är alltså fråga om en försöksverksamhet av betydande omfattning,
och det förefaller rimligt att räkna med att den kommer att ge ett gott
underlag för att bedöma de resultat som kan nås med de aktuella insatserna
för ungdomar i den åldersgrupp som det här gäller. Därför är utskottet inte
berett att tillstyrka att försöksverksamheten får en bredare omfattning än
regeringen har föreslagit, utan motionerna avstyrks. Det kan tilläggas att
Västerås och andra kommuner är oförhindrade att bedriva en likartad
verksamhet men det får då ske inom ramen för de principer som riksdagen
godkände i höstas för värvning av beredskapsarbeten och utbildning.

Folkpartiet ansluter sig i motion 2956 till förslaget om försöksverksamhet
i Örebro men anser att det bör eftersträvas att ungdomarna placeras
även hos enskilda arbetsgivare. Liknande synpunkter anförs i centerpartiets
motion 2941, dock utan särskilt yrkande.

Arbetsdelen av ungdomsarbetet i Örebro kommer att utgöras av kommunala
beredskapsarbeten. I propositionen förutskickas att ungdomarna
skall kunna utföra arbetsuppgifter även hos de statliga myndigheter som
finns i kommunen. Ungdomarna skall i sådana fall fortfarande ha kommunen
som arbetsgivare. Placeringen hos statliga myndigheter innebär ett
visst avsteg från de i höstas antagna principerna för värvning av beredskapsarbete
och utbildning. Dessa innebär nämligen att värvningen skall
innefatta enbart kommunala beredskapsarbeten. Utskottet anser att denna
vidgning av verksamhetsområdet till annan offentlig arbetsgivare bör godtas
i den förevarande försöksverksamheten. Bland tänkbara arbetsplatser
som härigenom skulle tillkomma märks SJ:s och televerkets verkstäder i
Örebro. Därmed skulle även arbetsuppgifter i industriliknande verksamhet
kunna erbjudas.

Vad nu sagts torde ligga i linje med motionens syfte att bredda utbudet
av praktikmöjligheter för ungdomarna. I övrigt är utskottet inte berett att
medverka till en ytterligare vidgning av kretsen av arbetsplatser, däribland
hos enskilda arbetsgivare. Det bör understrykas att när det gäller de
enskilda arbetsgivarna kan anställning av ungdomarna, om så behövs,
främjas antingen med rekryteringsstöd eller genom anvisning av enskilt
beredskapsarbete. Vad som anförts leder till att utskottet inte kan biträda
yrkandet i folkpartimotionen.

Vad i övrigt anförts i propositionen om försöksverksamheten i Örebro
lämnas av utskottet utan erinran.

Arbetsmarknadsservice

Från anslaget bestrids utgifterna för främst arbetsförmedlingen och flyttningsbidragen.

AMS har i januari månad i år beslutat om riktlinjer för en förbättring av
arbetsförmedlingens service till de arbetssökande och arbetsgivarna, det

AU 1983/84:24

s.k. serviceprogrammet. Programmet innebär att resurser så långt det är
möjligt skall omfördelas till direkt förmedlingsservice. Vidare skall bl. a.
beslutsbefogenheter delegeras samt administration och regelsystem förenklas.
För att få ett snabbt genomslag av serviceprogrammet föreslår
regeringen att ett engångsbelopp för nästa budgetår av 10 milj. kr. anvisas
för att höja servicenivån inom arbetsmarknadsverket. Åtgärder som kan
komma i fråga är bl. a. teknisk utrustning för ADB-utveckling. gruppinformation
till arbetssökande, förbättrad information om lediga platser och
förstärkning av personal på länsarbetsnämnder och hos kursstyrelser för
att möta behov av förändringar av kursutbudet inom arbetsmarknadsutbildningen.

Alf Wennerfors m. fl. (m) avvisar förslaget i motion 2954. I motionen
framhålls att det visserligen är positivt att arbetsförmedlingen utnyttjar ny
teknik och nya metoder men att detta bör kunna ske inom ramen för
tillgängliga resurser.

Utskottet ser positivt på de åtgärder som vidtas inom arbetsmarknadsverket
för att förbättra arbetsförmedlingens service gentemot både de
arbetssökande och arbetsgivarna. Mot bakgrund härav är det viktigt att
AMS erhåller de resurser som regeringen föreslagit för att det s. k. serviceprogrammet
skall kunna genomföras så snabbt som möjligt. Utskottet
tillstyrker av det skälet regeringens förslag om att 10 milj. kr. anvisas för
ändamålet. Det anförda innebär att motion 2954 avstyrks i motsvarande
del.

Riksdagen har tidigare beslutat om ytterligare lönemedel till arbetsmarknadsverket
för nästa budgetår om 22,7 milj. kr. för främst personal tili
arbetsförmedlingar. Av beloppet avsåg 4 milj. kr. tillfälliga förstärkningar
inom arbetsförmedlingen för insatser i krisdrabbade branscher och regioner.
Arbetsmarknadsministern anmäler i propositionen att hon avser att
föreslå regeringen att 1 milj. kr. av nämnda belopp skall användas för
projektanställning av byggnadsarbetare som skall ha till uppgift att påverka
andra byggnadsarbetare i synnerhet de långtidsarbetslösa till ökad
rörlighet inom och utom byggsektorn.

I motion 2954 av Alf Wennerfors m. fl. (m) avvisas förslaget med motivering
att sådana sociala aktiviteter som föreslås i första hand bör ordnas på
frivillig bas, och i den mån verksamheten över huvud taget skall få offentliga
anslag bör detta ske med kommunala medel.

Utskottet, som utgår ifrån att det i första hand är arbetslösa byggnadsarbetare
som erbjuds ifrågavarande projektanställning, tillstyrker förslaget.
Det anförda innebär att motion 2954 i aktuell del avstyrks.

Innan utskottet övergår till att redovisa de av regeringen föreslagna
höjningarna av flyttningsbidragen och en utbyggnad av bidragssystemet
skall utskottet behandla två motioner angående översyn av bestämmelserna
om flyttningsbidrag. Alf Wennerfors m.fl. (m) ifrågasätter i motion
2954 det nuvarande flyttningsbidragssystemets faktiska effekter på rörlig -

AU 1983/84:24

heten. 1 motionen hemställs att regeringen skall göra en utvärdering av
stödets betydelse i det avseendet. Vidare konstateras i folkpartiets partimotion
2956 att utnyttjandet av flyttningsbidragen ibland strider mot syftet
med dem och anför som exempel att det inte är ovanligt att studerande
ungdomar strax innan studierna skall avslutas anmäler sig som arbetslösa
på studieorten och sedan får flyttningsbidrag när de får ett arbete på annan
ort. Folkpartiet anser att flyttningsbidragen inte bör utnyttjas på detta sätt
varför bidragsreglerna bör ses över.

Utskottet konstaterar först att förutsättningen för att en studerande som
är nytillträdande på arbetsmarknaden och som i anslutning till avslutad
utbildning skall kunna få flyttningsstöd är att vederbörande, förutom att
vara arbetslös och söka arbete genom den offentliga arbetsförmedlingen,
inte har kunnat få arbete vare sig i hemorten eller i utbildningsorten.
Förmedlingen på utbildningsorten måste därför ha kontakt med förmedlingen
på den sökandes hemort innan ett eventuellt flyttningsbidrag kan
utgå. Detta innebär i praktiken att vederbörande prövas i minst samma
omfattning som om han eller hon bott kvar på hemorten. Mot bakgrund
härav bör motion 2956 i aktuell del inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

När det sedan gäller yrkandet i motion 2954 om utvärdering av flyttningsstödets
faktiska effekter på rörligheten vill utskottet framhålla att
syftet med flyttningsbidragen inte är att stimulera till ökad rörlighet utan
främst att göra det möjligt för den som är arbetslös i en region och flyttar
till en annan del av landet för att erhålla ett arbete att kunna göra detta utan
alltför stora ekonomiska uppoffringar. Mot bakgrund härav avstyrker utskottet
motion 2954 i aktuell del.

1 fråga om flyttningsbidragets storlek föreslår regeringen att starthjälpen
för flerpersonshushåll inom flyttningsbidragssystemet höjs från 9000 kr.
till 15000 kr. För enpersonshushåll föreslås ingen höjning. Vidare föreslår
regeringen att för s. k. nyckelpersoner, alltså personer med kvalificerad
yrkesutbildning och som flyttar till ett företag på en ort inom stödområdet
som avses i förordningen (1982:677) om regionalpolitisk! stöd skall få en
med 5000 kr. förhöjd starthjälp. Totalt beräknar regeringen kostnaderna
för ifrågavarande bidrag till 127 milj. kr.

Karin Söder m. fl. (c) avvisar i partimotion 2941 båda dessa förslag som
enligt centerpartiet syftar till att öka den geografiska rörligheten. En effektiv
politik måste i stället vara inriktad på att ta till vara produktionsförutsättningarna
i alla delar av landet och skapa jobb i orter och regioner där
arbetslösheten är som störst. Centerpartiet kan enligt motionen aldrig
acceptera en återgång till den flyttningspolitik som regeringen förespråkar.
Denna politik löser inga problem utan skapar bara nya i form av familjesplittring
och rotlöshet. Vidare påpekas i motionen att koncentrationen till
storstadsområdena genom förslaget riskerar att ta ny fart. När det sedan
gäller de s.k. nyckelpersonerna anförs i motionen att ett företag som
rekryterar sådana personer självfallet också bör vara berett att betala
flyttningskostnaderna.

AU 1983/84:24

Som utskottet har framhållit i det föregående är syftet med flyttningsbidragen
inte att stimulera till ökad rörlighet utan att ge en skälig ersättning
vid flyttningar som sker av arbetsmarknadsskäl. Utskottet vill här hänvisa
till en undersökning som gjorts inom AMS angående flyttningsbidragens
storlek i dag jämfört med år 1969. AMS har därvid utgått från en tvåbamsfamilj
som flyttar till stödområdet och som erhåller flyttningsbidrag. Värdet
av bidraget är beräknat efter skatt. Det visar sig då att om man räknar
upp de olika bidrag som kunde utgå år 1969 för ifrågavarande familj till
dagens penningvärde så skulle det innebära 16000 kr. Det kan jämföras
med den starthjälp om 9000 kr. som utgår för ett flerpersonshushåll i dag.
Detta innebär att det reala värdet av flyttningsbidragen sjunkit sedan slutet
av 1960-talet, och regeringens förslag innebär i stort sett ett återställande
till dåvarande nivå. De bidrag som utgår med faktisk kostnad sorn t. ex.
bohagstransport har inte beaktats i undersökningen. Utskottet vill också
framhålla att i relation till den totala befolkningsomflyttningen i landet så
är det en mycket liten del som får flyttningsbidrag. Variationerna i antal
flyttande med bidrag under åren synes också mera bero på konjunkturväxlingar
än på förändringar i bidragets storlek (se utskottets redovisning i AU
1982/83:21). När det sedan gäller det särskilda stödet som föreslås utgå till
s. k. nyckelpersoner anser utskottet att i det fallet kan det vara motiverat
med ett något högre bidrag på sätt föreslås i propositionen. Flyttningen kan
ha stor regionalpolitisk betydelse genom att den kan vara en förutsättning
för att ett företag kan bedriva en viss verksamhet vilket i sin tur kan ge
arbetslösa på orten möjlighet att få ett arbete. Med det anförda tillstyrker
utskottet regeringens förslag och avstyrker motion 2941 i denna del.

När flerpersonshushåll planerar att flytta uppstår ofta svårigheter för
den medflyttande att få arbete på den nya orten vilket blir ett hinder för
flyttningen. Mot bakgrund härav har regeringen föreslagit en försöksverksamhet
under nästa budgetår med ett nytt bidrag till arbetsgivare för
anställning av medflyttande. Bidraget föreslås utgå med 50% av lönekostnaden
under sex månader, dock högst med 35000 kr. för en sexmånadersperiod.
Regeringen anser att det i enstaka fall kan vara motiverat att
fastställa ersättningen på annat sätt och att de närmare villkoren i så fall får
regleras efter förhandlingar mellan arbetsmarknadsverket och arbetsgivaren
i varje enskilt fall. Regeringen beräknar kostnaden för detta bidrag till
25 milj. kr.

Alf Wennerfors m. fl. (m) avvisar förslaget i motion 2954 och menar att
det snedvrider konkurrensen på de lokala arbetsmarknaderna och missgynnar
den som redan bor på orten. I stället förordas åtgärder som moderata
samlingspartiet föreslagit inom skatte- och familjepolitiken i andra
sammanhang som kan underlätta situationen för familjer som flyttar. 1
motionen påpekas vidare att ett särskilt problem kan uppstå bland anställda
i den offentliga sektorn, där det ofta finns formaliserade regler för
tillsättning av tjänster och där redan anställda ofta har ett försteg.

AU 1983/84:24

Utskottet anser att det vore olyckligt om en av arbetsmarknadsskäl
planerad flyttning inte kan bli av därför att maken eller makan inte kan få
arbete på den nya orten. Det är därför positivt att försök görs med ett
bidrag som kan underlätta för den medföljande att få ett arbete på den nya
orten. Utskottet tillstyrker därför förslaget i propositionen. Det får vidare
ankomma på regeringen att utforma de närmare föreskrifterna härför. Med
det anförda avstyrks motion 2954 i denna del.

Slutligen när det gäller flyttningsbidragen föreslår regeringen att ersättning
för sökanderesor inom flyttningsbidragsbestämmelserna bör på försök
få utgå till jugoslaviska medborgare som genom de jugoslaviska myndigheterna
erbjudits arbete i hemlandet. Ersättningen föreslås omfatta
fram- och återresa från hemorten i Sverige till den tilltänkta arbetsorten i
Jugoslavien jämte traktamente i tre dagar. Enligt regeringen bör verksamheten
begränsas till högst 50 sökanderesor per budgetår och kostnaden
härför beräknas till 250000 kr.

Förslaget avvisas i motion 2954 av Alf Wennerfors m.fl. (m) som anser
att några bärande argument för att införa denna typ av bidrag inte anförts.

Utskottet konstaterar att denna form av bidrag inte på något sätt är ny
och erinrar om den försöksverksamhet som pågår sedan några år tillbaka
med sökanderesor mellan Sverige och Finland. Mot bakgrund härav tillstyrker
utskottet den föreslagna försöksverksamheten och avstyrker motion
2954 i aktuell del.

Utskottet har nu i det föregående tillstyrkt dels ytterligare medel för att
förbättra servicen på arbetsförmedlingarna, dels en höjning av flyttningsbidragen,
varför anslaget i enlighet med regeringens förslag bör tillföras
ytterligare 162 milj. kr. Med det anförda avstyrker utskottet yrkandena i
motion 2954 av Alf Wennerfors m. fl. (m) i vilken föreslås ett anslag som
ligger 35 milj. kr. lägre än regeringens förslag. Vidare avstyrker utskottet
yrkandena i partimotion 2941 av centerpartiet i vilken förordas ett anslag
som ligger 127 milj. kr. lägre än regeringens förslag.

Arbetsmarknadsutbildning

I enlighet med förslag i budgetpropositionen har riksdagen för nästa
budgetår till arbetsmarknadsutbildning anvisat ett anslag av 1877049000
kr. Beloppet är avsett att täcka en utbildningsvolym om 120000 deltagare
varav 80000 i de särskilt anordnade AMU-kurserna.

Innan utskottet tar upp omfattningen av arbetsmarknadsutbildningen
behandlas motion 2954 av Alf Wennerfors m.fl. (m) i den del som berör
riktlinjer för den framtida arbetsmarknadsutbildningen. I motionen anförs
att ansvaret för fort- och vidareutbildning primärt bör åvila de enskilda
individerna och arbetsgivarna. Ur arbetsmarknadspolitikens synvinkel
ställs vidare krav på en väsentligt effektivare och mer marknadsanpassad
arbetsmarknadsutbildningsorganisation, och de resurser som satsas på

AU 1983/84:24

utbildning av arbetslösa bör användas för att köpa utbildning där den är
bäst utformad. Vidare hänvisas i motionen till bl. a. det förslag om arbetsmarknadsutbildningens
framtida organisation som framförs i motion 916 av
Alf Wennerfors m. fl. (m) från den allmänna motionstiden.

Utskottet har tidigare i vår behandlat riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen
och dess framtida organisation i betänkandet AU 1983/84:21.
Utskottet har därvid konstaterat att några ställningstaganden i de mer
grundläggande frågorna om arbetsmarknadsutbildningens framtida organisation
inte bör göras förrän den av regeringen aviserade propositionen
härom föreligger. Utskottet har samma uppfattning i dag varför motion
2954 avstyrks i aktuell del.

När det gäller omfattningen av arbetsmarknadsutbildningen under nästa
budgetår föreslår regeringen en ökning av antalet deltagare med .totalt
15 000. För att avhjälpa företagens brist på kvalificerad arbetskraft föreslås
ett tillskott om 10000 deltagare för utbildning inom bl. a. teknik och ADB
till en kostnad av 200 milj. kr. exkl. utbildningsbidrag. Vidare föreslås ett
särskilt projekt inom ramen för AMU i företag för utbildning inom dataområdet
för 5 000 personer. Avsikten är att personer med kortare skolutbildning
skall prioriteras. Vidare räknar regeringen med att dessa kurser kan
anordnas i samarbete med studieförbunden. Kostnaderna härför beräknas
till 32 milj. kr.

Alf Wennerfors m.fl. (m) avvisar i motion 2954 förslaget om ytterligare
deltagare inom arbetsmarknadsutbildningen med motivering att genom den
konjunkturuppgång som nu har inträtt bör sysselsättningen öka och därmed
minska behovet av arbetsmarknadsutbildning. Motionärerna, som
understryker behovet av s. k. flaskhalsutbildning, kan emellertid inte finna
något behov av ytterligare medel för arbetsmarknadsutbildning, och de
resurser som finns bör inriktas på att minska bristen på yrkeskunnig
arbetskraft. Detta bör ske i nära samverkan med näringslivet. Vidare bör
även utbildningsplatser köpas hos företag och andra utbildningsanordnare.
När det sedan gäller datautbildningen bör den tillgodoses inom arbetsmarknadsutbildningens
långsiktiga verksamhet och inriktas på arbetslösa.
Personer som har arbete bör bl. a. dra nytta av studieförbundens normala
kursverksamhet.

I motion 2941 av centerpartiet framhålls att de särskilda studiekurser på
dataområdet, vilka avses anordnas i samarbete mellan arbetsmarknadsutbildningen
och studieförbunden utformas och att medlen härför disponeras
på ett sådant sätt att samtliga studieförbund kan omfattas förutsatt att en
godtagbar kurs har presenterats.

Utskottet gör den bedömningen att efterfrågan på arbetskraft i första
hand kommer att omfatta välutbildad och yrkeskunnig arbetskraft, medan
svårigheterna att finna arbete för dem som saknar erfarenhet och yrkesutbildning
kommer att bestå. Det är därför viktigt att arbetsmarknadsutbildningen
kan tillgodose såväl arbetssökande som helt saknar eller endast har

AU 1983/84:24

bristfällig yrkesutbildning som näringslivets krav på mer kvalificerad arbetskraft.
Arbetsmarknadsutbildningen måste därför ges de ytterligare
resurser som regeringen begär för att avhjälpa den akuta bristen på mer
kvalificerad arbetskraft som finns i dag inom bl. a. teknik och ADB. Den
långsiktiga bristen på tekniker bör emellertid lösas inom ramen för det
reguljära skolväsendet. Möjligheten att köpa utbildning i företag och hos
andra utbildningsanordnare bör eftersträvas. När det gäller datautbildningen
anser utskottet att det är angeläget att en sådan utbildning kan komma
till stånd inte minst för att möjliggöra för kvinnor att få utbildning på detta
område. Det anförda innebär att motion 2954 avstyrks i aktuell del.

Utskottet förutsätter vidare att i den mån kurser i datautbildning ordnas i
samarbete mellan arbetsmarknadsutbildningen och något studieförbund,
så kan samtliga studieförbund komma i fråga ifall en för arbetsmarknadsverket
godtagbar kurs kan anordnas. Mot bakgrund härav bör motion 2941
inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

I propositionen anmäls vidare att arbetsmarknadsministern avser föreslå
regeringen den ändringen i reglerna för arbetsmarknadsutbildningen att
sådan utbildning får beviljas för studier på högskolan upp till 40-poängsnivå
under förutsättning att utbildningen är inriktad mot sysselsättning i
näringslivet.

Förslaget avvisas i motion 2954 av Alf Wennerfors m.fl. (m) med motivering
att det är väsentligt att inte två kategorier högskolestuderande
skapas, en som får utbildningsbidrag och en som får studielån. Vidare
anser motionärerna att arbetsmarknadsutbildning inte bör ske inom ramen
för det reguljära kursutbudet vid högskolorna. Särskilda kurser vid universitet
och högskolor bör i stället upphandlas i form av uppdragsutbildning.

Utskottet konstaterar att arbetsmarknadsutbildning redan i dag kan beviljas
för korta yrkeskurser vid högskolorna. Även i övrigt finns möjligheter
att inom arbetsmarknadsutbildningens ram studera inom det reguljära
utbildningsväsendet. Vidare utgår utskottet ifrån, när nu regeringen preciserar
studienivån, att det även i fortsättningen blir fråga om yrkeskurser.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrks förslaget, och motion 2954 avstyrks
i denna del.

Slutligen föreslår regeringen att försöksverksamheten med yrkesförberedande
praktik inom det militära försvaret får fortsätta i något utvidgad
omfattning även under nästa budgetår. Utskottet har ingen erinran häremot.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt en utökning av arbetsmarknadsutbildningen
under nästa budgetår varför anslaget i enlighet med regeringens
förslag bör tillföras 225 milj. kr. Med det anförda avstyrker utskottet
yrkandet i motion 2954 av Alf Wennerfors m. fl. (m) om avslag på detta
regeringsförslag.

3 Riksdagen 1983/84. 18 sami. Nr 24

AU 1983/84:24

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag

Utskottet har under riksmötet behandlat frågor om ersättningarna vid
arbetslöshet i tre andra betänkanden, nämligen AU 1983/84:7 (avgivet i
höstas), 18 och 22. Betänkandena 7 och 18 gällde huvudsakligen villkoren
för ersättningarna, betänkande 22 tar upp ersättningarnas roll i de s. k.
58,3-årspensioneringarna. 1 betänkande 18 föreslog utskottet också anvisning
av anslag för nästa budgetår till bidrag till arbetslöshetsersättning och
utbildningsbidrag, varvid utskottet samtidigt förutskickade att anslagsfrågorna
skulle fa övervägas på nytt med anledning av de förslag som lagts
fram i proposition 150. Utskottet övergår nu att behandla dessa förslag och
de i sammanhanget aktuella motionerna.

Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen

Det högsta dagpenningbeloppet inom arbetslöshetsförsäkringen höjdes
den 1 januari 1983 från 230 till 280 kr. Lägsta belopp är 110 kr. Regeringen
föreslår att maximibeloppet från den I juli höjs till 300 kr. och att 17 § lagen
om arbetslöshetsförsäkring ändras i enlighet härmed. Ett av Arbetslöshetskassornas
samorganisation framställt förslag om automatisk uppräkning av
dagpenningen varje år avstyrks i propositionen.

Alf Wennerfors m. fl. (m) yrkar i motion 2954 av statsfinansiella skäl att
regeringens förslag skall avslås. Vänsterpartiet kommunisterna begär i
motion 2679 å andra sidan att maximibeloppet skall höjas till 340 kr. och
det lägsta beloppet till 170 kr. per dag.

Utskottet anser liksom regeringen att dagpenningen bör höjas från det
kommande halvårsskiftet och kan ansluta sig till den beloppsnivå som
regeringen förordat. Med avstyrkande av motionerna 2954 och 2679 i
förevarande delar föreslår utskottet således att riksdagen antar regeringens
förslag till ändring av lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Frågan om automatisk uppräkning av dagpenningen har så till vida
behandlats i AU 1983/84: 18 att utskottet i det betänkandet avstyrkt ett
motionsyrkande från vänsterpartiet kommunisterna om att riksdagen av
regeringen skall begära förslag i bl. a. den frågan. Till betänkandet har i den
delen fogats en reservation av vpk.

Kontant arbetsmarknadsstöd

Det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS) för icke-försäkrade arbetslösa
utgår sedan den 1 januari 1983 med 100 kr. per dag. Regeringen
föreslår inte någon förändring av detta belopp. Vänsterpartiet kommunisterna
yrkar i motion 2679 att beloppet höjs till 170 kr. och att det i
fortsättningen skall utgöra hälften av den högsta dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen.

KAS har proportionellt sett räknats upp något snabbare än dagpenningen
inom arbetslöshetsförsäkringen, och utskottet anser därför i likhet med

AU 1983/84:24

regeringen att det nu kan anstå med en uppräkning. Utskottet avstyrker
således yrkandet i motion 2679.

Utbildningsbidragen

De utbildningsbidrag som utgår till de kassaberättigade deltagarna i
arbetsmarknadsutbildning och personer i yrkesinriktad rehabilitering är
anknutna till ersättningarna vid arbetslöshet. Regeringen är bemyndigad
att göra de anpassningar av utbildningsbidragen som följer av de av riksdagen
beslutade förändringarna av arbetslöshetsersättningarna.

Det anmäls i propositionen att utbildningsbidraget för personer som har
rätt till ersättning från arbetslöshetskassa kommer att höjas till högst 300
kr. per dag. För deltagare som har fyllt 20 år men inte har rätt till ersättning
från arbetslöshetskassa höjs bidraget från 165 till 185 kr. per dag. Denna
nivå på bidraget gäller även kassamedlemmar med låg dagpenning samt
ungdomar under 20 år med försörjningsplikt mot barn. För andra ungdomar
under 20 år avses bidraget bli höjt från 100 till 120 kr. per dag.

Av yrkandena i motion 2954 av Alf Wennerfors m.fl. (m) om avslag på
höjda arbetslöshetsersättningar följer att motionärerna även motsätter sig
att utbildningsbidragen höjs.

Vänsterpartiet kommunisterna yrkar i motionerna 2401 och 2679 att
bidraget för de icke-försäkrade höjs från 165 till 240 kr. per dag med
hänsyn till att bidraget under längre tid varit oförändrat.

Det aktuella utbildningsbidraget höjs med samma belopp som dagpenningen
inom arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet är inte berett att gå
längre utan avstyrker motionsyrkandet.

I propositionen görs vidare en anmälan om att en viss samordning
kommer att göras av utbildningsbidragen till handikappade skolungdomar
under 18 år med det ordinarie studiestöd som samtidigt utgår till dem.

Utbetalningar a konto av bidrag till arbetslöshetskassorna

Till arbetslöshetskassorna utbetalas ett belopp a konto varannan månad,
att avräknas mot det slutliga statsbidrag som tillkommer vaije kassa efter
räkenskapsårets utgång. De kraftigt ökade utbetalningarna från kassorna
de senaste åren på grund av den ökade arbetslösheten bland medlemmarna
sägs i propositionen ha ställt många kassor inför besvärliga likviditetsproblem.
Det föreslås därför i propositionen att utbetalningar a konto i fortsättningen
skall få göras en gång i månaden.

Alf Wennerfors m.fl. (m) yrkar i motion 2954 att förslaget skall avslås.
Förekommande likviditetsproblem bör lösas genom upplåning.

På de skäl som angivits i propositionen biträder utskottet regeringens
förslag. Motion 2954 avstyrks i motsvarande del.

AU 1983/84:24

Finansieringsfrågor

Arbetslöshetsersättningarna och utbildningsbidragen finansieras till
35 % från förevarande anslag och till 65 % från en arbetsgivaravgift, arbetsmarknadsavgiften,
som f. n. utgör 1,3%.

Kostnaderna för de i propositionen föreslagna reformerna av arbetslöshetsersättningarna
och utbildningsbidragen m. m. anges av arbetsmarknadsministern
till 518,3 milj. kr. Dessa kostnader föreslås i propositionen
bli finansierade genom en höjning av arbetsmarknadsavgiften med 0,16%.
Dessutom föreslås att avgiften höjs med ytterligare 0,14% med hänsyn till
att den nuvarande avgiften om 1,3% är otillräcklig. Avgiften föreslås alltså
bli höjd till 1,6%, att tillämpas från den 1 januari 1985.

I motionerna 2954 av Alf Wennerfors m.fl. (m), 2941 av Karin Söder
m. fl. (c) och 2956 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp) yrkas att förslaget om
höjd arbetsmarknadsavgift skall avslås. Motionärerna motsätter sig en
ökning av de lönerelaterade skatterna och hänvisar till möjligheterna att
öka kassornas egenfinansiering, dvs. genom höjda medlemsavgifter. 1 motion
2941 framställs ett särskilt yrkande om att kommande förslag i finansieringsfrågorna
från regeringen skall ha innebörden att den enskilde skall
stå en större självrisk än f. n. För motion 2954 tillkommer som argument
för avslagsyrkandet att motionärerna motsätter sig de reformer som skall
bekostas genom höjningen av arbetsmarknadsavgiften.

Utskottet har ovan tillstyrkt att ersättningarna vid arbetslöshet och
arbetsmarknadsutbildning förbättras. Dessa reformer måste finansieras,
och dessutom måste nuvarande underskott i intäkterna av arbetsmarknadsavgiften
kompenseras. Detta bör ske på sätt regeringen föreslagit,
dvs. genom att arbetsmarknadsavgiften höjs. Höjningens storlek godtas av
utskottet.

Riksdagen bör — med avvisande av motionernas avslagsyrkanden —
ansluta sig till regeringens förslag genom att anta det till propositionen
fogade förslaget till lag om ändring i lagen om socialavgifter.

Vad beträffar förslaget i motion 2941 om ökad självrisk för medlemmarna
i arbetslöshetskassorna, dvs. ett ökat avgiftsuttag från medlemmarna,
erinras om att förslag av den innebörden nyligen avslagits av riksdagen på
förslag av utskottet i betänkandet AU 1983/84: 18 (res. av m, c, fp). Med
hänvisning till detta ställningstagande avstyrks det nu aktuella yrkandet i
motion 2941.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår att de i motion 2679 föreslagna
förbättringarna av ersättningarna vid arbetslöshet och av utbildningsbidraget
finansieras genom en skärpt beskattning av kapitalsektorn. Utskottet
har inte biträtt motionärernas önskemål om nivån på dessa ersättningar.
Finansieringsförslaget kan därmed inte anses aktuellt utan avstyrks.

Riksdagen har nyligen på förslag av utskottet i AU 1983/84:18 till Bidrag
till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för nästa budgetår anvisat
ett anslag av 2447889000 kr. I propositionen föreslås att anslaget

AU 1983/84:24

förstärks med 115 milj. kr. på grund av den utökning av arbetsmarknadsutbildningen
som förordas i ett tidigare avsnitt i propositionen. Alf Wennerfors
m.fl. (m) motsätter sig i motion 2954 denna volymökning och yrkar i
konsekvens härmed avslag på anslagsuppräkningen.

Utskottet har i det föregående tillstyrkt en ökad omfattning av utbildningsverksamheten
såsom regeringen föreslagit och föreslår därför, med
avstyrkande av motionen, att anslaget räknas upp med det av regeringen
begärda beloppet.

Sysselsättningsskapande åtgärder

I propositionen redovisas inledningsvis under avsnittet Sysselsättningsskapande
åtgärder (s. 18) att regeringen den 12 april har beslutat att med
bl. a. utnyttjande av fmansfullmakten tidigarelägga investeringsobjekt för
ca 1 271 milj. kr. Tillsammans med andra insatser som föreslås i kompletteringspropositionen
av social-, arbetsmarknads-, bostads- och civilministrarna
motsvarar detta en byggnadsvolym på drygt 2200 milj. kr. Sysselsättningseffekten
inom byggsektorn av dessa åtgärder beräknas till ca 4 000
årsarbeten.

Alf Wennerfors m. fl. (m) uttrycker i motion 2954 sin förvåning över att
regeringen trots rådande högkonjunktur ser sig tvingad att hålla sysselsättningen
uppe genom tidigareläggning av offentliga investeringar. Motionärerna
ser åtgärderna för att öka de offentliga investeringarna som ett utslag
av att regeringen misslyckats med att infria vallöftet om en växande
byggmarknad samtidigt som man inte är beredd att ta itu med omstruktureringen
av den överdimensionerade byggnadsapparaten. Motionärerna
framhåller också att de ökade offentliga investeringarna innebär en ytterligare
ökning av den offentliga sektorns kostnader. För att i någon mån
förhindra detta föreslås att investeringarna endast får ske inom områden
som inte medför några ytterligare ökade driftskostnader i den offentliga
sektorn.

I motionen ifrågasätts även handläggningen av de statliga stimulanserna
till offentliga investeringar. Växande delar av de offentliga investeringarna
sägs ha kommit att styras av sysselsättningspolitiska hänsyn, och AMS
inflytande har därvid ökat kraftigt. Detta sägs ha medfört att de myndigheter
som ansvarar för olika statliga och kommunala investeringskrävande
verksamheter delvis mist inflytandet över den långsiktiga planeringen och
styrningen av det egna verkets eller myndighetens utveckling. Enligt motionärerna
bör det nu övervägas om inte en betydligt större del av de totala
offentliga investeringarna bör budgeteras direkt till de myndigheter som
har ansvaret för resp. verksamhet. Regeringen föreslås inför kommande
budgetår överväga förändringar i denna riktning och återkomma med förslag
i budgetpropositionen för 1985/86.

AU 1983/84:24

Utskottet vill med anledning av motionen stryka under den stora betydelse
som tidigareläggning av offentliga investeringar har som arbetsmarknadspolitisk!
medel. De beslut som nu har fattats om byggnads- och
anläggningsarbeten är således nödvändiga för att stödja byggarbetsmarknaden
under kommande höst och vinter. När det gäller frågan om handläggning
och beslut av offentliga investeringar av sysselsättningsskäl vill
utskottet bl. a. framhålla att villkoren för finansfullmaktens användning är
fastställda av riksdagen. Fullmakten får således utnyttjas för att finansiera
tidigareläggning, utvidgning eller påskyndande av statliga investeringar
som normalt finansieras med anslag på statsbudgeten. Vidare får den
användas för utgifter för beredskapsarbeten samt för bidrag till kommunala
projekt för investering och sysselsättning samt för att utvidga existerande
bidragsgivning till näringslivet och bostadssektorn. I kompletteringspropositionen
föreslås f. ö. att fullmaktens användning skall kompletteras så att
den omfattar även afFärsverksinvesteringar som annars finansieras utanför
statsbudgeten. Utskottet vill också erinra om att de projekt som tidigareläggs
av arbetsmarknadspolitiska skäl normalt är så angelägna att de ändå
skulle komma att utföras under de närmaste åren. Det är således fråga om
objekt som har prioriterats. Utskottet ser inga skäl att nu ifrågasätta detta
system som dessutom har tillämpats sedan lång tid tillbaka. Några åtgärder
av det slag som föreslås i motion 2954 är inte behövliga. Med hänvisning
härtill avstyrks motionen i denna del.

Beredskapsarbeten m.m.

Riksdagen har nyligen godtagit regeringens bedömning att beredskapsarbetenas
omfattning under budgetåret 1984/85 skall beräknas till 4 miljoner
dagsverken. Kostnaden vid en bidragskostnad på 475 kr. per dagsverke
uppgår till 1919,1 milj. kr. Av detta belopp skall medel motsvarande 3
miljoner sysselsättningsdagar ställas till AMS förfogande vid budgetårets
böljan.

Enligt AMS måste mot bakgrund av bl. a. läget på byggarbetsmarknaden
och tillkomsten av ungdomslagen investeringsarbetena ges ökat utrymme
under nästa budgetår. Detta sägs leda till en högre genomsnittlig dagsverkskostnad
än vad som angetts ovan. För att uppnå 4 miljoner dagsverken
fordras därför enligt AMS bedömning ytterligare 350 milj. kr. till
beredskapsarbeten. AMS ämnar återkomma under kommande höst med
slutlig bedömning av behovet av insatser.

Arbetsmarknadsministern delar AMS uppfattning att en säkrare bedömning
av åtgärdsbehovet kan göras först till hösten. Med hänsyn till att AMS
har redovisat en betydande reserv inom reparations-, ombyggnads- och
tillbyggnadssektorn (ROT) hos kommunerna föreslås dock att ytterligare
50 milj. kr. redan nu anvisas till beredskapsarbeten. Dessa medel bör enligt
regeringens förslag användas till beredskapsarbeten inom den kommunala
sektorn enligt samma regler som f. n. gäller.

AU 1983/84:24

Enligt Alf Wennerfors m. fl. (m) i motion 2954 bör insatserna av beredskapsarbeten
inte öka under en högkonjunktur. Regeringens förslag om
ytterligare medel till ROT-verksamhet inom kommunerna avstyrks därför.
Inte heller Jan-Erik Wikström m.fl. (fp) kan i motion 2956 acceptera den
föreslagna höjningen. Motionärerna hänvisar till folkpartiets tidigare avståndstagande
från det statliga ROT-programmet med dess inslag av subventionering
och vidhåller denna uppfattning.

Utskottet har ingenting att erinra mot att den slutliga bedömningen av
medelsbehovet för beredskapsarbeten görs först under kommande höst.
Det är dock motiverat att med hänvisning till den stora arbetslöshet som
råder på byggarbetsmarknaden och den betydande reserv av ROT-objekt
som finns inom kommunerna redan nu anvisa ytterligare 50 milj. kr. till
beredskapsarbeten. Utskottet tillstyrker således regeringens förslag på
denna punkt. Som följd härav bör motionerna 2954 och 2956 avslås i denna
del.

I propositionen erinras om att riksdagen våren 1983 beslutade att avsätta
10 milj. kr. för att lindra omställningen för den övertaliga personalen vid
Kockums- och Uddevallavarven. Eftersom det vid Kockums varv endast
är äldre personer som sägs upp och dessa har särskilda ekonomiska uppgörelser
finns det enligt AMS inte behov av några särskilda åtgärder vid
detta varv. AMS föreslår därför att de 5,5 milj. kr. som har avsatts för
personalen vid Kockums varv ges en alternativ användning för att underlätta
arbetsförmedlingens arbete. Detta förslag biträds inte i propositionen.

Enligt Karin Söder m.fl. (c) i motion 2941 bör dessa medel tillföras
utvecklingsfonden i Malmöhus län i syfte att förstärka fondens insatser för
ungdoms/öret amande i Malmöregionen.

Utskottet ser positivt på åtgärder som syftar till att hjälpa ungdomar att
genomföra idéer och uppslag till meningsfulla arbeten. Utskottet har också
ställt sig bakom ett regeringsförslag i kompletteringspropositionen att ytterligare
7 milj. kr. skall anvisas för särskilda ungdomsprojekt. När det
gäller de regionala utvecklingsfondernas verksamhet vill utskottet peka på
att flertalet fonder, bl. a. i Malmöhus län, har tagit initiativ till s.k. startaeget-kampanjer.
I detta arbete, som har bl.a. ungdomar som målgrupp,
ingår information om företagandets villkor och hjälp med att utveckla
produkt- och affärsidéer. Utskottet vill i detta sammanhang erinra om att
de regionala utvecklingsfondernas verksamhet finansieras över ett särskilt
anslag på tolfte huvudtiteln. Det åligger industriverket att efter sin bedömning
av behovet i länen fördela de anvisade medlen på de olika fonderna.
Denna ordning bör enligt utskottets mening inte ändras. Med hänvisning
härtill och till vad som sagts ovan bör motionens förslag om särskilda
medel till utvecklingsfonden i Malmöhus län avslås.

Riksdagen biföll hösten 1983 ett förslag från regeringen om en ny form
för beredskapsarbete i kombination med utbildning (AU 1983/84:8). Enligt
vad utskottet erfarit har det uppkommit oklarhet rörande vilka regler som

AU 1983/84:24

skall gälla vid ersättning av deltagarnas resekostnader. Utskottet vill mot
den bakgrunden göra det förtydligandet att vid kombination av arbetsmarknadsutbildning
och beredskapsarbete skall ersättning för dagliga resor
mellan utbildningsplatsen och arbetsplatsen utgå enligt de regler som
gäller vid arbetsmarknadsutbildning (21 § arbetsmarknadskungörelsen —
1966: 368). Det anförda bör ges regeringen till känna.

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

I propositionen föreslås att ett särskilt bidrag skall kunna lämnas till
arbetslösa som startar egen verksamhet. Stödformen skall gälla på försök
under budgetåren 1984/85 och 1985/86. Förslaget läggs mot bakgrund bl. a.
av att en väsentlig del av nya arbetstillfällen uppstår inom relativt nystartade
företag. Bland förklaringarna till att människor startar egna företag
har enligt propositionen nämnts arbetslöshet och viljan att i en sådan
situation klara sin egen försörjning. Arbetsmarknadsministern framhåller
att detta är positivt och bör uppmuntras inte minst mot bakgrund av att de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna inriktas mer till den enskilda sektorn i
allmänhet och industrin i synnerhet.

Enligt förslaget bör bidraget kunna lämnas till personer fr. o. m. 20 års
ålder under högst sex månader. Innan bidrag lämnas bör en prövning göras
av möjligheterna att erbjuda den arbetslöse arbete eller någon annan lämplig
arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Bidraget föreslås motsvara arbetslöshetsersättningen
och betalas ut vid flera tidpunkter. Bidraget är avsett att
klara vederbörandes försörjning under en viss tid under verksamhetens
igångsättningsfas. För att bidrag skall kunna utgå bör enligt propositionen
den sökande ha grundläggande kunskaper när det gäller att starta och sköta
ett eget företag. Beslut om bidrag skall fattas av länsarbetsnämnden. För
budgetåret 1984/85 beräknas de totala kostnaderna för verksamheten till 37
milj. kr. Det motsvarar bidrag till ca 10Ö0 personer.

Alf Wennerfors m.fl. (m) noterar i motion 2954 att socialdemokraterna
till slut tagit intryck av moderata samlingspartiets krav på större satsningar
på egen företagsamhet bland de arbetslösa. Regeringens förslag betecknas
dock som halvhjärtat och inkonsekvent. Det sägs också vara omgärdat av
en mängd restriktioner som med stor sannolikhet kommer att medföra att
effekterna av insatserna blir små. Motionärerna är detta till trots dock
beredda att tillstyrka förslaget med den förändringen att sociala avgifter
och arbetsgivaravgifter inte skall utgå på beloppet.

I motionen framhålls även att ansträngningarna att öka nyföretagandet
bland ungdomar och arbetslösa måste fortsätta. Det är enligt motionärerna
ytterst viktigt att den framtida utvecklingen sker utanför den statliga och
kommunala byråkratin och att samarbetet med företrädare för näringslivet
på lokal nivå stimuleras. Utvecklingsfonderna sägs vidare kunna medverka
vid lokala projekt. Det framhålls också bl. a. att det är nödvändigt att de
många regler och föreskrifter, som är en verklig flaskhals för ett växande

AU 1983/84:24

nyföretagande, minskar. Motionärerna föreslår avslutningsvis att regeringen
bör återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare stimulanser för
nyföretagande bland arbetslösa och ungdomar enligt dessa riktlinjer.

Lars Wemer m. fl. (vpk) biträder i motion 2957 regeringens förslag om
bidrag till arbetslösa som vill starta egen verksamhet. Motionärerna anser
dock att inriktningen skall vara att stimulera kooperativ verksamhet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om att ett särskilt bidrag på
försök skall kunna utgå till arbetslösa som vill starta egen verksamhet.
Åtgärden bör ha den inriktning och omfattning som anges i propositionen.
Därmed avstyrks förslaget i motion 2957 att bidraget främst skall stimulera
kooperativ verksamhet. Med hänvisning till att erfarenheterna av den
föreslagna försöksverksamheten bör avvaktas innan ytterligare stimulanser
för nyföretagande bland arbetslösa och ungdomar sätts in avstyrks
även motion 2954 i denna del.

När det gäller frågan om beskattning av bidraget till arbetslösa som
startar egen rörelse vill utskottet göra följande tillägg. Det ovan tillstyrkta
bidraget bör, liksom dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa, kontant
arbetsmarknadsstöd samt ersättning enligt 14 och 15 §§ lagen (1983:1070)
om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare, utgöra skattepliktig
intäkt. Detta står i överensstämmelse med de principer som allmänt tillämpas
vid beskattningen. Utskottet föreslår efter samråd med skatteutskottet
att en bestämmelse härom förs in i p. 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(KL). Det bör dock för klarhetens skull strykas under
att den föreslagna lagändringen enbart bör gälla i de fall bidraget utgår för
att klara den arbetslöses försöijning.

Utskottet vill också framhålla att det nya bidraget till arbetslösa bör
betraktas som en sådan förmån som inte är avgiftsgrundande i socialförsäkringshänseende.
Utskottets uttalande innebär att motion 2954 är tillgodosedd
i detta avseende.

Anslagsberäkning

Utskottet har tidigare tillstyrkt regeringens förslag beträffande beredskapsarbeten
(50 milj. kr.), försöksverksamhet med särskilt bidrag till
arbetslösa som startar egen verksamhet (37 milj. kr.) samt särskilda ungdomsprojekt
(7 milj. kr.). Med hänvisning härtill bör anslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder i enlighet med förslaget i propositionen tillföras
ytterligare 94 milj. kr. förbudgetåret 1984/85. Därmed avstyrker utskottet
motionerna 2954 och 2956 i motsvarande delar.

Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar

I propositionen (s. 28) framhålls att det av sysselsättningsskäl bör vara
möjligt att för affärsverksinvesteringar utanför statsbudgeten tilldela ett
tioprocentigt tidigareläggningsbidrag från anslag under arbetsmarknadsde -

AU 1983/84:24

partementets huvudtitel. Mot den bakgrunden föreslås att ett särskilt anslag
inrättas för detta ändamål och att anslaget förs upp med 1000 kr. för
budgetåret 1984/85.

Utskottet har ingen erinran mot regeringens förslag som alltså tillstyrks.

Särskilda glesbygdsinsatser i skogslänen

I budgetpropositionen (bil. 6) har föreslagits att 298,25 milj. kr. skall
anvisas för regionala utvecklingsinsatser. Utskottet har med anledning av
förslag i ett antal motioner förordat en höjning av detta belopp med 100
milj. kr. (AU 1983/84: 23).

De anvisade medlen disponeras av länsstyrelserna för tre huvudändamål,
nämligen lokaliserings- och investeringsbidrag till projekt där den
totala investeringskostnaden uppgår till högst 7 milj. kr., glesbygdsstöd
samt regionalt utvecklingsarbete.

I kompletteringspropositionen anges att en rad lokala utvecklingsprojekt
har startats runt om i landet de senaste åren. En gemensam och bärande
idé bakom dessa projekt är att genom samordnade samhällsinsatser baserade
på lokala initiativ och resurser skapa livskraftiga glesbygder. En ökad
investeringsverksamhet i skogslänen sägs också ha lett till en kraftigt ökad
efterfrågan på investeringsstödsmedei. F. n. råder dock en brist på medel
för att genomföra angelägna satsningar. Mot den bakgrunden framhålls
vikten av att länsstyrelserna nu ges resurser för att kunna medverka till
genomförandet av dessa långsiktiga sysselsättningsskapande projekt. I
propositionen föreslås därför att särskilda medel anvisas till Särskilda
glesbygdsinsatser i skogslänen för nästa budgetår med 25 milj. kr.

Alf Wennerfors m. fl. (m) framhåller i motion 2954 att de regionalpolitiska
insatserna skall samlas på länsnivå och i huvudsak finansieras av det
sammanhållna länsanslaget. Denna typ av insatser sägs ge betydligt bättre
långsiktiga sysselsättningseffekter än de ensidiga satsningarna på beredskapsarbeten.
En större satsning på glesbygdsmedel förordas av motionärerna
på bekostnad av anslagen till beredskapsarbeten särskilt i skogslänen.
Motionärerna hänvisar till att utskottet i betänkande AU 1983/84:23
har föreslagit en höjning av länsanslaget med 100 milj. kr. Mot den bakgrunden
avvisas regeringens förslag i kompletteringspropositionen.

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag om särskilda glesbygdsinsatser
i skogslänen. Genom förstärkta regionala insatser av detta slag
kan projekt i glesbygden tas till vara och därmed bestående arbetstillfällen
skapas. Som en följd härav minskar också behovet av arbetsmarknadspolitiska
åtgärder i skogslänen. Enligt utskottets mening bör således 25 milj.
kr. anvisas till det angivna ändamålet. Därmed avstyrks motion 2954 i
motsvarande del.

AU 1983/84:24

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förutsättningar och riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken att

riksdagen med bifall till vad som anförts i proposition 150
bilaga 4 i motsvarande del avslår motionerna 1983/84:2941 yrkande
3, 1983/84:2954 yrkande 1 i motsvarande del och 1983/
84: 2956 yrkande 18 i motsvarande del,

2. beträffande en aktivt arbetsskapande politik

att riksdagen avslår motion 1983/84:2957 yrkande 5,

3. beträffade mätning av arbetslösheten

att riksdagen avslår motion 1983/84:2954 yrkande 1 i motsvarande
del,

4. beträffande inlåsningseffekter på arbetsmarknaden

att riksdagen avslår motion 1983/84: 2954 yrkande 1 i motsvarande
del,

5. beträffande ” terapikedjan för ungdomar”

att riksdagen avslår motion 1983/84:2954 yrkande 18,

6. beträffande sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar
att riksdagen avslår motion 1983/84:2956 yrkande 20,

7. beträffande rätt till arbete på full tid för alla ungdomar i ungdomslag att

riksdagen avslår motion 1983/84: 2957 yrkande 6,

8. beträffande ändringar i lagstiftningen om verksamheten med
ungdomslag

att riksdagen med anledning av propositionen och motion 1983/
84:2947 antar följande förslag till lag om ändring i lagen
(1983: 1070) om arbete i ungdomslag hos offentlig arbetsgivare:

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag hos offentliga
arbetsgivare

Härigenom föreskrivs att 2 och 7 §§ lagen (1983: 1070) om arbete i
ungdomslag hos offentliga arbetsgivare skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

2 §

Länsarbetsnämnden bedömer hur många platser i ungdomslag som behövs
och träffar överenskommelser med landstingskommunen och med
statliga myndigheter, kommunalförbund, församlingar och kyrkliga samfälligheter
inom nämndens verksamhetsområde om inrättande av sådana
platser hos dem. De ungdomar som inte placeras hos en sådan offentlig
arbetsgivare skall beredas plats i ungdomslag hos den kommun där de är
kyrkobokförda.

res. 1 (m, c, fp)
res. 2 (vpk)

res. 3 (vpk)
res. 4 (m)

res. 5 (m)
res. 6 (c, fp)

res. 7 (m)

res. 8 (fp)

res. 9 (vpk)

AU 1983/84:24

Kommuner och landstingskommuner som bedriver verksamhet i aktiebolag,
ekonomisk förening, stiftelse eller annan särskild företagsform får
träffa överenskommelse med företaget om att platser i ungdomslag skall
inrättas där. Företaget skall då vara arbetsgivare för de ungdomar som får

sådana platser i ungdomslag.

Nuvarande lydelse

En medlem i ett ungdomslag arbetar
under ordinarie eller schemalagd
arbetstid sådana dagar som är
arbetsdagar hos arbetsgivaren,
dock i genomsnitt högst fem dagar
per kalendervecka. De som vid anvisningen
till arbete i ungdomslag
på annat sätt än genom sådant arbete
har förvärvat rätt att vid arbetslöshet
få ersättning från en erkänd
arbetslöshetskassa kan välja
att arbeta i ungdomslaget på heltid.
De som inte väljer detta och
andra ungdomar arbetar i genomsnitt
fyra timmar per dag. Arbetsgivaren
kan med stöd av kollektivavtal
på egen bekostnad utsträcka den
nu angivna arbetstiden, när den
unge är underhållsskyldig gentemot
annan eller det annars finns starka
personliga skäl eller när det finns
praktiska hinder mot avbrott i arbetet
eller andra liknande skäl.

Efter medgivande av den offentliga
arbetsförmedlingen får kommuner
låta ungdomar i ungdomslag
utföra arbetsuppgifter åt enskilda
arbetsgivare, om arbetet avser
avgränsade arbetsuppgifter som
annars inte skulle bli utförda och
som inte är lämpligare att utföra
inom ramen för någon annan arbetsmarknadspolitisk
stödform.

Skogsvårdsstyrelserna får låta
ungdomar i ungdomslag utföra arbete
åt enskilda arbetsgivare inom
skogsbruket.

Regeringens förslag

En medlem i ett ungdomslag arbetar
under ordinarie eller schemalagd
arbetstid sådana dagar som är
arbetsdagar hos arbetsgivaren,
dock i genomsnitt högst fem dagar
per kalendervecka.

Medlemmarna i ett ungdomslag
arbetar i genomsnitt fyra timmar
per dag. De som har uppfyllt arbets-
och medlemsvillkoren för rätt
till ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa
får i stället välja
att arbeta på heltid. Arbetsvillkoret
skall dock ha uppfyllts före anvisningen
till arbete i ungdomslaget
på annat sätt än genom sådant arbete.

AU 1983/84:24

Nuvarande lydelse

Ungdomar som avses i 1 § andra
stycket får välja arbete på heltid eller
kortare arbetstid.

Regeringens förslag

Ungdomar som avses i 1 § andra
stycket får välja arbete på heltid eller
kortare arbetstid.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984. 7 § i dess nya lydelse tillämpas
även på ungdomar som dessförinnan har anvisats arbete i ungdomslag och
då uppfyllde arbetsvillkoret.

9. beträffande stöd till särskilda nngdomsprojekt

att riksdagen bifaller propositionen i motsvarande del,

10. beträffande avslag på förslaget till riktlinjer för ungdomsarbete i
Örebro kommun

att riksdagen avslår motion 1983/84: 2954 yrkande 16,

11. beträffande försök med ungdomsarbete i Jler kommuner än Örebro att

riksdagen avslår motion 1983/84: 2957 yrk inde 7,

12. beträffande försök med arbetslivspraktik i Västerås kommun
att riksdagen avslår motion 1983/84: 2935,

13. beträffande ungdomsarbete hos enskilda arbetsgivare vid försöksverksamheten
i Örebro

att riksdagen avslår motion 1983/84: 2956 yrkande 19,

14. beträffande försöksverksamhet med ungdomsarbete i Örebro i
övrigt

att riksdagen godkänner de i propositionen förordade riktlinjerna
i den mån frågan inte behandlats i föregående moment,

15. beträffande förbättring av arbetsförmedlingens service

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1983/
84: 2954 yrkande 4 i motsvarande del,

16. beträffande projektanställning av byggnadsarbetare

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1983/
84: 2954 yrkande 4 i motsvarande del,

17. beträffande översyn av bestämmelserna om flyttningsbidrag

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2954 yrkande 4 i motsvarande
del och 1983/84:2956 yrkande 18 i motsvarande del,

18. beträffande höjning av starthjälpen

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1983/
84: 2941 yrkande 4 i motsvarande del,

19. beträffande särskilt stöd till s. k. nyckelpersoner

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1983/
84: 2941 yrkande 4 i motsvarande del,

20. beträffande försöksverksamhet med särskilt bidrag till arbetsgivare
för anställning av medflyttande

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1983/
84:2954 yrkande 2,

res. 10 (m)
res. 11 (m)

res. 12 (vpk)
res. 13 (c, fp)

res. 14 (m)

res. 15 (m)

res. 16 (m)
res. 17 (c)

res. 18 (c)
res. 19 (vpk)

res. 20 (m)

AU 1983/84:24

21. beträffande försöksverksamhet med sökanderesor för jugoslaviska
medborgare

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1983/
84:2954 yrkande 3,

22. att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på
motionerna 1983/84:2941 yrkande 5 och 1983/84:2954 yrkande 4
i motsvarande del - med tillägg till tidigare beslut1 — under det
på tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget Arbetsmarknadsservice
för budgetåret 1984/85 anvisar ytterligare 162000000
kr.,

23. beträffande den framtida arbetsmarknadsutbildningen
att riksdagen avslår motion 1983/84:2954 yrkande 5,

24. beträffande omfattningen av arbetsmarknadsutbildningen ,

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1983/
84:2954 yrkandena 6 och 8 i motsvarande del,

25. beträffande utbildning inom dataområdet

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1983/
84:2941 yrkande 6,

26. beträffande ändrade regler för arbetsmarknadsutbildningen

att riksdagen med bifall till propositionen avslår motion 1983/
84: 2954 yrkande 7,

27. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1983/84:2954 yrkande 8 i motsvarande del - med tillägg
till tidigare beslut2 - under det på tionde huvudtiteln upptagna
reservationsanslaget Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret
1984/85 anvisar ytterligare 225000000 kr.,

28. beträffande dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1983/84:2679 yrkande 1 och 1983/84:2954 yrkande
9 antar det till propositionen fogade förslaget till lag om
ändring i lagen (1973: 370) om arbetslöshetsförsäkring,

29. beträffande höjning av beloppet för kontant arbetsmarknadsstöd
att riksdagen avslår motion 1983/84:2679 yrkandena 3 och 4,

30. beträffande utbildningsbidrag till icke-försäkrade

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2401 yrkande 1 och
1983/84:2679 yrkande 2,

31. beträffande utbetalningar a konto av bidrag till arbetslöshetskassorna att

riksdagen med avslag på motion 1983/84:2954 yrkande 11
godkänner vad som förordats i propositionen i fråga om a-kontoutbetalningar
av statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna,

res. 21 (m)

res. 22 (m)
res. 23 (c)

res. 24 (m)
res. 25 (m)

res. 26 (m, c, fp)

res. 27 (m)

res. 28 (m)

res. 29 (m)
res. 30 (vpk)

res. 31 (vpk)
res. 32 (vpk)

res. 33 (m)

' AU 1983/84:21, hemställan mom. 38.
2 AU 1983/84: 21, hemställan mom. 52.

AU 1983/84:24

32. beträffande höjning av arbetsmarknadsavgiften

att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:2941 yrkande 7,
1983/84:2954 yrkande 10 och 1983/84:2956 yrkande 22 antar det
till propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1981:691) om socialavgifter,

33. beträffande ökad självrisk för medlemmar i arbetslöshetskassorna att

riksdagen avslår motion 1983/84:2941 yrkande 8,

34. beträffande skärpt beskattning av kapitalsektorn
att riksdagen avslår motion 1983/84:2679 yrkande 6,

35. att riksdagen med bifall till propositionen samt med avslag på
motion 1983/84:2954 yrkande 12 - med tillägg till tidigare beslut1
- under det på tionde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget
Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för
budgetåret 1984/85 anvisar ytterligare 115000000 kr.,

36. beträffande tidigareläggning av offentliga investeringar
att riksdagen avslår motion 1983/84:2954 yrkande 13,

37. beträffande beredskapsarbeten inom den kommunala sektorn
att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84:2954 yrkande 14
i motsvarande del och 1983/84:2956 yrkande 21 i motsvarande
del bifaller regeringens förslag,

38. beträffande insatser för ungdomsföretagande i Malmöregionen
att riksdagen avslår motion 1983/84: 2941 yrkande 9,

39. beträffande ersättning för resor vid kombination av arbetsmarknadsutbildning
och beredskapsarbete

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

40. beträffande riktlinjer för bidrag till arbetslösa för att starta egen
verksamhet

att riksdagen med avslag på motionerna 1983/84: 2954 yrkande 15
i motsvarande del och 1983/84:2957 yrkande 8 bifaller regeringens
förslag,

41. beträffande beskattning av bidrag till arbetslösa som startar
egen rörelse

att riksdagen antar följande lagförslag:

res. 34 (m, c, fp)

res. 35 (vpk)
res. 36 (m)

res. 37 (m)

res. 38 (m)
res. 39 (fp)

res. 40 (c)

res. 41 (m)
res. 42 (vpk)

1 AU 1983/84: 18, hemställan mom. 15.

AU 1983/84:24

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 12 av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar
till 32 §

12.1 Sjukpenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen
(1954: 243) om yrkesskadeförsäkring, lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring,
lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen
(1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av
tjänst om sjukpenningen grundas på inkomst, som hänför sig till tjänst och
för sig eller tillsammans med annan sjukpenninggrundande inkomst uppgår
till 6000 kronor eller högre belopp för år. Till intäkt av tjänst hänföres
under nämnda förutsättningar också ersättning enligt lagen (1956:293) om
ersättning åt smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes
än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom
eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring.

Föräldrapenning och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring utgör
skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör
ersättning för merkostnader.

Timstudiestöd, inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen
(1973: 349), utbildningsbidrag för doktorander och timersättning vid
grundläggande utbildning för vuxna räknas som skattepliktig intäkt av
tjänst.

Dagpenning från erkänd arbets- Dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa,
kontant arbetsmark- löshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd
samt ersättning enligt 14 nadsstöd, statsbidrag motsvarande

och 15 §§ lagen (1983:1070) om ar- dagpenning från erkänd arbetslösbete
i ungdomslag hos offentliga ar- hetskassa eller kontant arbets betsgivare

räknas som skattepliktig marknadsstöd som lämnas till arintäkt
av tjänst. betslös som startar egen rörelse

samt ersättning enligt 14 och 15 §§
lagen (1983:1070) om arbete i ungdomslag
hos offentliga arbetsgivare
räknas som skattepliktig intäkt av
tjänst.

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas
som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning och stimulansbidrag, vilka enligt av regeringen
eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgå till deltagare
i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådana bidrag
likställda.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984 och tillämpas första gången vid
1985 års taxering.

1 Senaste lydelse 1983: 1075.

AU 1983/84:24

42. beträffande bidraget till arbetslösa i socialförsäkringshänseende
att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2954 yrkande 15 i
motsvarande del godkänner vad utskottet anfört,

43. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1983/84:2954 yrkande 14 i motsvarande del och
1983/84:2956 yrkande 21 i motsvarande del - med tillägg till
tidigare beslut1 - under det på tionde huvudtiteln uppförda
reservationsanslaget Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1984/85 anvisar ytterligare 94000000 kr.,

44. att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Bidrag till
vissa affärsverksinvesteringar för budgetåret 1984/85 under tionde
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1000 kr.,

45. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motion 1983/84:2954 yrkande 19 till Särskilda glesbygdsinsatser
i skogslänen för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 25000000 kr.

Utskottet hemställer dessutom

att ärendet avgörs efter endast en bordläggning om betänkandet
anmäls för bordläggning första gången den 1 juni 1984.

Stockholm den 25 maj 1984

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Karin Andersson (c), Anders Högmark (m), Karin Flodström (s), Arne
Fransson (c), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Sonja Rembo (m),
Elver Jonsson (fp), Lars-Ove Hagberg (vpk), Ingrid Hemmingsson (m), Bo
Nilsson (s) och Sven Lundberg (s).

Reservationer

1. Förutsättningar och riktlii\jer för arbetsmarknadspolitiken (mom. I)

Alf Wennerfors (m), Karin Andersson (c), Anders Högmark (m), Arne
Fransson (c), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp) och Ingrid Hemmingsson
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 16 böijar ”När det” och
på s. 17 slutar ”för arbetsmarknadspolitiken” bort ha följande lydelse:

Regeringens misslyckande när det gäller sysselsättningspolitiken manifesteras
i den höga arbetslösheten. I april i år uppgick antalet arbetslösa till
137000, vilket är 15000 fler än vid samma tidpunkt året innan. Samtidigt
ökade under samma period antalet personer i arbetsmarknadspolitiska

1 AU 1983/84:21, hemställan mom. 82.

4 Riksdagen 1983/84. 18 sami. Nr 24

Rättelse: S. 49, efter mom. 45 Tillkommer: Utskottet hemställer juni 1984.

res. 43 (m)
res. 44 (fp)

res. 45 (m)

AU 1983/84:24

åtgärder med 40000. Arbetsmarknadsläget har alltså trots den internationella
högkonjunkturen försämrats betydligt på ett år och är också avsevärt
sämre än under den tid de icke-socialistiska partierna hade regeringsmakten.
Resultatet av den förda regeringspolitiken står mot den bakgrunden
i bjärt kontrast till de socialdemokratiska löftena före valet år
1982. Det nuvarande regeringspartiet framställde sig då som garant för en
snabb förbättring av sysselsättningen. Verkligheten ger nu ett annat besked.
Trots det förbättrade konjunkturläget var arbetslösheten under april
i år enligt arbetskraftsundersökningarna de högsta som uppmätts för den
månaden sedan dessa räkningar började.

Enligt utskottets mening bedriver den socialdemokratiska regeringen en
politik som motverkar en positiv utveckling på arbetsmarknaden. I finansutskottets
betänkande FiU 1983/84:45 har de icke-socialistiska partiernas
representanter närmare utvecklat hur den ekonomiska politiken bör utformas
för att samhällsekonomisk balans skall uppnås och därmed en långsiktigt
tryggad sysselsättning. Huvudpunkterna är följande:

• De offentliga utgifterna måste reduceras. Alternativet är en stramare
finanspolitik i framtiden som måste få negativa effekter på sysselsättningen.

• Ytterligare skattehöjningar kan inte accepteras.

• De kollektiva löntagarfonderna måste avskaffas.

• Marknadsekonomin skall bevaras och stärkas, varvid åtgärder som förbättrar
arbetsmarknadens och kapitalmarknadens funktionssätt bör
prioriteras.

Den övergripande ekonomiska politiken bör kombineras med en näringspolitik
särskilt inriktad på de mindre och medelstora företagen, en
regionalpolitik som ger alla delar av landet möjlighet att utvecklas och en
arbetsmarknadspolitik som bl. a. underlättar för ungdomar att komma in
på arbetsmarknaden. Att de små och medelstora företagen arbetar under
goda förutsättningar är viktigt eftersom sysselsättning inom den privata
sektorn främst uppkommer i dessa företag. Detta kräver emellertid en
politik som karaktäriseras av generositet och inte av misstänksamhet gentemot
företagsamheten.

En på ovan exemplifierat sätt utformad ekonomisk politik ger bättre
förutsättningar för en positiv utveckling på arbetsmarknaden än den politik
som nu förs. Vad utskottet anfört innebär att motionerna 2941, 2954 och
2956 tillgodoses i motsvarande delar och bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande förutsättningar och riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken att

riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2941 yrkande 3,
1983/84:2954 yrkande 1 i motsvarande del och 1983/84:2956
yrkande 18 i motsvarande del samt med avslag på vad som
anförts i proposition 1983/84:150 bilaga 4 i motsvarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:24

2. Förutsättningar och riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken (mom. 1 —
motiveringen)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på
s. 16 böljar ”När det” och på s. 17 slutar ”för arbetsmarknadspolitiken”
bort ha följande lydelse:

Utskottet kan, med anledning av vpk:s partimotion 2957, i och för sig
instämma i den beskrivning av arbetsmarknadsläget som görs i motionerna
2941, 2954 och 2956 men vill i övrigt framhålla följande när det gäller
förutsättningar och riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken. Det finns en
tydlig tendens att regeringen i sin ekonomiska politik är på väg bort från
mål som full sysselsättning och rättvis inkomstfördelning. Huvudmålet för
regeringen synes vara att öka lönsamheten för företagen vilket hittills inte
gett några positiva sysselsättningseffekter men däremot ökat inkomstklyftorna
mellan olika klasser i samhället. I stället måste en alternativ strategi
för samhällelig förnyelse utformas som närmare utvecklas i finansutskottets
betänkande FiU 1983/84:45. Huvudpunkter är

— att bekämpa den långsiktiga tendensen till en växande reservarmé av
arbetslösa,

- hindra en fortsatt försvagning av lönearbetarnas ställning,

- ge den tekniskt-vetenskapliga omvälvningen en demokratisk karaktär,

— försvara den offentliga verksamheten mot kapitalistisk privatisering.
Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2941, 2954 och 2956 i

aktuella delar.

3. En aktivt arbetsskapande politik (mom. 2)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som böljar ”De slutsatser”
och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i vpk:s partimotion 2957 är det hög tid att regeringen
utarbetar en plan för produktionslivets framtida utveckling i vilken bör
ingå ett nationellt industriprogram i samhällelig regi och en planmässig
utbyggnad av den offentliga sektorn. Utskottet delar också den uppfattning
som förs fram i motionen att de arbetsmarknadspolitiska medel som nu
finns präglas alltför mycket av tjänstvillighet mot kapitalet och av provisorier.
Arbetsmarknadspolitiken måste mera inriktas på att skapa bestående
arbeten. Det gäller också att se till att arbetsmarknadsåtgärderna kan
organiseras på flerårsbasis för att möjliggöra säkrare anställningsförhållanden
och en bättre framförhållning. Det är också nödvändigt att förhindra
att arbetsmarknadspolitiken nu utvecklas till en ny folkomflyttningspolitik.
Politikens huvudinriktning måste vara att flytta arbetsplatser till de områden
där de arbetande bor. En ökad folkomflyttning, med allt vad en sådan

AU 1983/84:24

kan betyda av kulturell och social rotlöshet eller skärpta ekonomiska
problem för avfolkningskommuner. måste motverkas. Vid utvecklandet av
det nationella industriprogram och vid en planmässig utbyggnad av den
offentliga sektorn som förordats ovan bör därför regionalpolitiska hänsyn
väga tungt.

Vad utskottet här anfört med bifall till motion 2957 i denna del bör
regeringen underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande en aktivt arbetsskapttnde politik

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2957 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Mätning av arbetslösheten (moni. 3)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att utskottets yttrande som på s. 17 börjar ”Frågan hur" och på s.
18 slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den uppfattning som förs fram i motion 2954 att talen för
öppen arbetslöshet inte är ett bra mått när det gäller att beskriva de
aktuella sysselsättningsproblemen. Lägets allvar framträder när man räknar
in alla dem som står utanför den reguljära arbetsmarknaden. Och det är
inte enbart de öppet arbetslösa utan också de som är i arbetsmarknadsutbildning,
beredskapsarbete och i ungdomslag. 1 april uppgick de tillsammans
till inemot 280000 eller 6,3% av arbetskraften. Som framhålls i
motionen ger inte heller denna avgränsning en rättvisande bild av situationen.
Både bland anställda inom Samhällsföretagsgruppen och bland de
lönebidragsanställda finns många personer som fått sina arbeten snarare på
grund av situationen på arbetsmarknaden än på grund av deras personligt
relaterade handikapp. Även bland dem som är förtidspensionerade finns
många som egentligen kan betraktas som arbetslösa. Ett sådant synsätt
som bl. a. LO redovisat leder till att den egentliga arbetslösheten skulle
uppgå till närmare 600000. Situationens allvar understryks dessutom av att
de reguljära arbetstillfällena har minskat under de senaste åren. Utvecklingen
i vår omvärld visar dessutom att länder med fri marknadsekonomi
och en stor enskild sektor uppvisar en mera positiv utveckling på arbetsmarknaden.

Vad utskottet har anfört med bifall till motion 2954 bör ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. beträffande mätning av arbetslösheten

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

AU 1983/84: 24

5. Inlåsningseffekter på arbetsmarknaden (mom. 4)

Alf Wennerfors, Anders Högmark. Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar "Motion
2954" och på s. 19 slutar "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 2954 att den nuvarande arbetsmarknadspolitiken
får ökade och oacceptabla inlåsningseffekter. I takt
med att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna ökat har också det antalet
personer som permanent befinner sig i sådana åtgärder ökat kraftigt. AMS
möjligheter att effektivt bidra till den långsiktiga strukturomvandlingen blir
mindre när verket tvingas engagera sig alltmer i reguljära sysselsättningsuppgifter.
Den konstlade sysselsättningen har byggts ut. Här kan nämnas
särskilda subventioner för fasta jobb inom den offentliga sektorn, flaskhalsutbildning.
beredskapsarbeten i kombination med arbetsmarknadsutbildning.
åtgärder för 16-17-åringar. ungdomslag och särskilda ungdomsprojekt.

En följd av de inlåsningseffekter som dessa åtgärder leder till är att
arbetsmarknaden - både ur arbetssökandes och ur företagens synvinkel —
nu fungerar allt sämre. Utskottet tillstyrker mot den här bakgrunden kravet
i motion 2954 att en snabb utvärdering görs av effekterna av de
omfattande arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande inlåsningseffekter på arbetsmarknaden

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

6. Inlåsningseffekter på arbetsmarknaden (mom. 4 — motiveringen)

Karin Andersson (c). Arne Fransson (c) och Elver Jonsson (fp) anser att
den del av utskottets yttrande som på s. 18 börjar "Motion 2954” och på s.
19 slutar "aktuell del" bort ha följande lydelse:

Utskottet menar för sin del att de i motion 2954 påtalade riskerna för
inlåsningseffekter på arbetsmarknaden som en följd av nuvarande arbetsmarknadspolitiska
medel är överdrivna. De inlåsningar som trots allt sker
är enligt utskottets åsikt dock främst beroende av att den ekonomiska
politik som f. n. förs missgynnar utvecklingen på arbetsmarknaden. Många
arbetslösa tvingas härigenom över i arbetsmarknadspolitiska åtgärder under
en för lång tid. Med den alternativa ekonomiska politik som utskottet
förordat i det föregående skulle följa en bättre fungerande arbetsmarknad
där risken för ovan nämnda effekter vore långt mindre. Motion 2954
behöver mot bakgrund av det anförda inte föranleda någon åtgärd i denna
del.

AU 1983/84:24

- 7. ”Terapikedjan för ungdomar” (mom. S)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar ”De synpunkter”
och på s. 21 slutar ”av m)” bort ha följande lydelse:

Ökningen av ungdomsarbetslösheten är en av huvudförklaringarna till
den totalt sett stora arbetslösheten. Om ungdomar drabbades i samma
utsträckning som den vuxna befolkningen skulle den totala arbetslösheten
vara väsentligt lägre. Den faktiska ungdomsarbetslösheten är dessutom
större än vad statistiken visar, eftersom gruppen ungdomar i sysselsättningsskapande
åtgärder är mycket stor. Det är därtill en grupp som vuxit
snabbt genom tillkomsten av ungdomslagen. Ungdomarna tar således en
stor del av de arbetsmarknadspolitiska resurserna. Man är tyvärr inte
beredd att angripa grundorsakerna till ungdomsarbetslösheten.

Utvecklingen efter socialdemokraternas regeringstillträde inger oro. På
sätt som framhålls i motion 2954 skapar socialdemokraterna ett slags
”terapikedja” för ungdomar i åldern 16-24 år. Ungdomarnas främsta
egenskaper och fördelar framför andra grupper på arbetsmarknaden är
nämligen deras tillgänglighet och rörlighet. Denna minskas avsevärt om
allt fler unga människor befinner sig i arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
”Terapikedjan” försvagar ungdomarnas position på arbetsmarknaden.
Denna utveckling kan inte godtas.

Ungdomarnas situation på arbetsmarknaden måste i stället stärkas genom
en politik som angriper grundproblemen:

• Bristerna i yrkesutbildningssystemet.

• Bristen på kontakt mellan skola och arbetsliv.

• Höga ungdomslöner i förhållande till den vuxna arbetskraften.

• Arbetsmarknadslagstiftningens favorisering av äldre arbetskraft och redan
anställda.

• Bristen på kunskaper bland ungdomarna om arbetsmarknadens krav.

I den till AU 1983/84:21 fogade reservationen 7 redovisas riktlinjer för
att främja ungdomarnas situation på arbetsmarknaden. Dessa riktlinjer
kompletteras i motion 916 av förslag om en särskild lönebidragsbaserad
lärlingsutbildning för ungdomar med sociala problem eller påtagliga svårigheter
att göra sig gällande på arbetsmarknaden. Riksdagen bör uttala sin
anslutning till en sådan uppläggning av politiken och ge det anförda regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha följande lydelse:

5. beträffande ”terapikedjan för ungdomar”

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 18 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:24

8. Sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar (mom. 6)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 21 som börjar "Ett liknande"
och slutar "motion 2956” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen att ungdomarnas svårigheter att få fotfäste
på arbetsmarknaden har ett samband med de höga ingångslönerna. Ett sätt
att komma till rätta med det p: ablemet är en samverkan mellan staten och
arbetsmarknadens parter, varvid staten temporärt sänker arbetsgivaravgifterna
mot att parterna förbinder sig att under samma period hålla ungdomslönerna
nominellt oförändrade. Modellen innebär att ungdomarnas konkurrenskraft
på arbetsmarknaden kan stärkas genom sänkningen av den
relativa lönekostnaden för deras del. Regeringen bör få i uppdrag att
närmare utforma ett system för sänkta lönekostnader för ungdomar enligt
denna modell och återkomma till riksdagen med förslag härom.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2956 yrkande 20 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

9. Rätt till arbete på full tid för alla ungdomar i ungdomslag (mom. 7)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar "Utskottet
tillstyrker" och slutar "av utskottet" bort ha följande lydelse:

Verksamheten med ungdomslag visar att det går att få fram arbetstillfällen
för ungdom. Skall reformen utvecklas i positiv riktning och få verklig
betydelse för de arbetslösa ungdomarna förutsätts dock att dessa har ett
nytt arbete att övergå till när anställningen i ungdomslag upphör. Ett annat
problem med ungdomslagen som måste lösas är att ersätta det nuvarande
halvtidsarbetet för flertalet ungdomar med arbete på heltid för alla deltagande
ungdomar. I många fall kan det vara lämpligt att arbetet varvas med
utbildningsinslag som stärker ungdomarnas framtidsmöjligheter. Det bör
uppdras åt regeringen att utarbeta förslag om en på detta sätt utbyggd
verksamhet med ungdomslag. Förslagen bör läggas fram i höst i samband
med redovisningen av den av riksdagen begärda utvärderingen av verksamheten.

dels att utskottets hemställan under 7 bort ha följande lydelse:

7. beträffande rätt till arbete på full tid för alla tingdomar i ungdomslag att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:2957 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:24

- 10. Stöd till särskilda ungdomsprojekt (mom. 9 — motiveringen)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar
”Bidragsverksamheten har” och slutar ”följande framställningen” bort ha
följande lydelse:

Bidragsverksamheten har till syfte att stödja dels kommunala ungdomsprojekt,
dels idéer och uppslag från ungdomarna själva för att lösa sysselsättningsproblemen.
Bl. a. är det fråga om stöd till olika former av ungdomsföretagande.
Utskottet delar regeringens mening att det bör finnas
möjlighet att ge fortsatt stöd till denna typ av insatser. Det belopp regeringen
föreslår, 7 milj. kr., är lämpligt avvägt. Det är emellertid obehövligt att
anvisa särskilda medel härför. Beloppet bör kunna ställas till förfogande
genom omdisponering av medel från andra poster under anslaget.

11. Avslag på förslaget till riktlinjer för ungdomsarbete i Örebro kommun
(mom. 10)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 26 som börjar ”Försök med”
och slutar ”avstyrks således" bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående bestämt motsatt sig en fortsatt utveckling
av åtgärderna för ungdomar enligt socialdemokratisk modell. Försöksverksamheten
i Örebro kan utskottet inte tillstyrka. Regeringens förslag
avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 10 bort ha följande lydelse:

10. beträffande avslag på förslaget till riktlinjer för ungdomsarbete i
Örebro kommun

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 16
avslår regeringens begäran om godkännande av de i propositionen
förordade riktlinjerna angående försöksverksamhet med
ungdomsarbete i Örebro kommun.

12. Försök med ungdomsarbete i fler kommuner än Örebro m. m. (mom. 11
och 12)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som börjar ”Försöksverksamheten
i” och slutar ”och utbildning” bort ha följande lydelse:

För att man skall kunna få ett bättre underlag för att bedöma effekterna
av ungdomsarbetet bör försöksverksamheten inte begränsas till Örebro
utan bedrivas i fler kommuner, bland dem Västerås. Därigenom kan det bli

AU 1983/84:24

möjligt att se hur ungdomsarbetet fungerar i kommuner med olika struktur
på näringsliv och sysselsättning. Det kan också vara av värde att pröva
olika sätt att lägga upp verksamheten med ungdomsarbetet. Utskottet
biträder alltså förslagen i vpk-motionen 2957 och motion 2935 av Ingrid
Hemmingsson m. fl. (s).

dels att utskottets hemställan under 11 och 12 bort ha följande lydelse:

11. beträffande försök med ungdomsarbete i fler kommuner än Örebro att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:2957 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

12. beträffande försök med arbetslivspraktik i Västerås kommun
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2935 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

13. Ungdomsarbete hos enskilda arbetsgivare vid försöksverksamheten i
Örebro (mom. 13)

Karin Andersson (c). Arne Fransson (c) och Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 27 som böijar ”Vad nu” och
slutar i ”i folkpartimotionen” bort ha följande lydelse:

Verksamheten med ungdomslag för 18—19-åringar har medgivits omfatta
även enskilda arbetsplatser. Motiven härför har varit att göra det lättare
för kommunerna att få fram tillräckligt med platser men framför allt att
bredda platsutbudet så att man så långt som möjligt kan anvisa arbetsuppgifter
som passar ungdomarnas intresse- och yrkesinriktning. Uppenbarligen
måste det komma att föreligga ett motsvarande behov av ett varierat
platsutbud i försöksverksamheten i Örebro. Därför biträder utskottet förslaget
att även platser hos enskilda arbetsgivare skall få utnyttjas i denna
försöksverksamhet.

dels att utskottets hemställan under 13 bort ha följande lydelse:

13. beträffande ungdomsarbete hos enskilda arbetsgivare vid försöksverksamheten
i Örebro

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2956 yrkande 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

14. Förbättring av arbetsförmedlingens service (mom. 15)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Utskottet
ser” och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först understryka betydelsen av att arbetsförmedlingen

AU 1983/84:24

effektiveras och att dess monopolställning upphävs. Det är emellertid
positivt att arbetsförmedlingen utnyttjar ny teknik och nya metoder, men
detta bör kunna ske inom ramen för tillgängliga resurser.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande förbättring av arbetsförmedlingens service

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 4 i
motsvarande del avslår propositionen i motsvarande del.

15. Projektanställning av byggnadsarbetare (mom. 16)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar ”Utskottet,
som” och slutar ”del avstyrks” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar projektanställning av arbetslösa byggnadsarbetare anser
utskottet, som också framhålls i motion 2954 av Alf Wennerfors m. fl. (m),
att sociala aktiviteter som det här är fråga om i första hand bör ordnas på
frivillig bas. Om en sådan verksamhet över huvud taget skall få offentliga
anslag bör detta ske med kommunala medel.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande projektanställning av byggnadsarbetare

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 4 i
motsvarande del avslår propositionen i motsvarande del.

16. Översyn av bestämmelserna om flyttningsbidrag (mom. 17)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”När det" och
slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser mot bakgrund av de förändringar i flyttningsbidragens
utformning och fortsatta utbyggnad som föreslås i propositionen att det
finns skäl att ifrågasätta det nuvarande bidragssystemets faktiska effekter
på rörligheten. Utskottet anser därför att regeringen bör göra en utvärdering
av flyttningsstödets betydelse i det avseendet. Med bifall till motion
2954 i aktuell del bör ges regeringen till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande översyn av bestämmelserna om flyttningsbidrag

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 4 i
motsvarande del samt med avslag på motion 1983/84:2956 yrkande
18 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:24

17. Översyn av bestämmelserna om flyttningsbidrag (mom. 17 — motiveringen) Karin

Andersson (c) och Arne Fransson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar ”När det” och
slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i partimotion 2941 av centerpartiet kan regeringens förslag
om höjning av starthjälpen som behandlas senare inte ses på annat sätt
än att syftet härmed är att öka den geografiska rörligheten och därmed
rasera den regionalpolitik som bedrevs fram till valet hösten 1982. Emellertid
anser utskottet att någon översyn av flyttningsbidragen med den inriktning
som föreslås i motion 2954 av Alf Wennerfors m. fl. (m) i aktuell del
inte är nödvändig, varför motionsyrkandet avstyrks.

18. Höjning av starthjälpen m. m. (mom. 18 och 19)

Karin Andersson (c) och Arne Fransson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som börjar ”Sorn utskottet”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag till höjning av starthjälpen syftar
till att öka den geografiska rörligheten och att detta är ett av flera exempel
på hur den aktiva regionalpolitik som bedrevs fram till valet 1982 nu
förbytts i sin motsats. De grundläggande balansproblemen i vår ekonomi
kan inte lösas om inte produktionsförutsättningar i form av bl. a. mänskligt
kunnande, råvaror och andra naturtillgångar och samhällsinvesteringar tas
till vara i alla delar åv landet. En effektiv politik måste därför vara inriktad
på att skapa jobb i orter och regioner där arbetslösheten är som störst.
Utskottet kan vidare inte acceptera en återgång till den flyttningspolitik
som regeringens förslag nu innebär. En sådan politik innebär risker för att
befolkningskoncentrationen till storstadsregionerna tar ny fart med drastiska
befolkningsminskningar i många glesbygdskommuner som följd. Detta
medför utarmning av glesbygderna men förorsakar också stora problem
i storstäderna. Utskottet avvisar därför förslaget om höjd starthjälp för
flerpersonshushåll. Förslaget om höjning av starthjälpen för s.k. nyckelpersoner
avstyrks också av utskottet. Ett företag som rekryterar sådana
personer är självfallet också berett att betala deras flyttningskostnader.

dels att utskottets hemställan under 18 och 19 bort ha följande lydelse:

18. beträffande höjning av starthjälpen

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2941 yrkande 4 i
motsvarande del avslår propositionen i motsvarande del,

19. beträffande särskilt stöd till s. k. nyckelpersoner

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2941 yrkande 4 i
motsvarande del avslår propositionen i motsvarande del.

AU 1983/84:24

19. Höjning av starthjälpen m. m. (morn. 18 och 19 — motiveringen)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 30 som böijar ”Sorn utskottet”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar inte uppfattningen att syftet med flyttningsbidragen är
att stimulera till ökad rörlighet. Emellertid understödjer regeringens ekonomiska
politik kapitalets strukturomvandling. Härigenom kommer flyttningsbidragen
att bli ett rörlighetsstimulerande medel. Det är visserligen
bra för människor som tvingas flytta av arbetsmarknadsskäl att de kan få
ett förbättrat flyttningsbidrag som regeringen nu föreslår men huvudinriktningen
måste ändå vara att flytta arbetsplatser till de områden där de
arbetande bor. Problemen för avfolkningskommunerna kan härigenom
motverkas. Med hänvisning till dem som trots allt tvingas flytta tillstyrker
utskottet regeringens förslag om höjd starthjälp för flerpersonshushåll och
för s. k. nyckelpersoner och avstyrker motion 2941 i denna del.

20. Försöksverksamhet med särskilt bidrag till arbetsgivare för anställning
av medflyttande (mom. 20)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar "Utskottet
anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera regeringens förslag när det gäller ett särskilt
lönebidrag för anställning av medflyttande eftersom det riskerar att snedvrida
konkurrensen på de lokala arbetsmarknaderna och missgynna dem
som redan bor på orten. Problemet för medflyttande bör enligt utskottets
mening huvudsakligen underlättas genom åtgärder inom skatte- och familjepolitiken.

Utskottet vill vidare peka på ett särskilt problem som kan uppstå bland
anställda i den offentliga sektorn, där det ofta finns formaliserade regler för
tillsättning av tjänster. Dessa regler ger ofta ett försteg för anställda inom
den egna kommunen eller landstinget i förhållande till mer kvalificerade
personer som tjänstgjort i en annan kommun. Detta menar utskottet försvårar
på ett olyckligt sätt rörligheten på arbetsmarknaden. Utskottet
anser emellertid att detta problem i första hand bör kunna lösas av arbetsmarknadens
parter.

Regeringen bör underrättas om vad utskottet här anfört med bifall till
motion 2954 i aktuell del.

AU 1983/84:24

dels att utskottets hemställan under 20 bort ha följande lydelse:

20. beträffande försöksverksamhet med särskilt bidrag till arbetsgivare
för anställning av medflyttande

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 2 samt
med avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

21. Försöksverksamhet med sökanderesor för jugoslaviska medborgare
(mom. 21)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser inte att regeringen har presenterat några bärande argument
för denna nya typ av bidrag som sökanderesor för jugoslaviska
medborgare utgör. Regeringens förslag bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande försöksverksamhet med sökanderesor för jugoslaviska
medborgare

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 3 avslår
propositionen i motsvarande del.

22. Medelsanvisning till Arbetsmarknadsservice (mom. 22)

Under förutsättning av bifall till reservation 20

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”regeringéns förslag” bort ha följande lydelse:

Regeringen har utöver vad riksdagen tidigare i vår beslutat om föreslagit
en ytterligare medelsanvisning under anslaget Arbetsmarknadsservice om
162 milj. kr. Utskottet har i det föregående förordat förslag i motion 2954
av Alf Wennerfors m.fl. (m) som innebär att ytterligare medel för arbetsförmedlingens
service och särskilt bidrag till arbetsgivare för anställning av
medflyttande inte bifalls på sätt regeringen föreslagit. Detta innebär att
anslaget kan sänkas med 35 milj. kr. till 127 milj. kr. Med det anförda
avstyrker också utskottet yrkandet i centerpartiets partimotion 2941 om ett
med 127 milj. kr. sänkt anslag. Sänkningen motiveras i motionen av att
motionärerna motsätter sig höjningen av starthjälpen för både flerpersonshushåll
och s. k. nyckelpersoner.

AU 1983/84:24

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 4 i
motsvarande del samt med avslag på propositionen och motion
1983/84:2941 yrkande 5 - med tillägg till tidigare beslut — under
förslagsanslaget Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1984/85
anvisar ytterligare 127000000 kr.

23. Medelsanvisning till Arbetsmarknadsservice (mom. 22)

Under förutsättning av bifall till reservation 18

Karin Andersson (c) och Arne Fransson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 31 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare i vår beslutat om medel till Arbetsmarknadsservice.
Regeringen har nu utöver detta begärt ytterligare 162 milj. kr. Utskottet
har i det föregående förordat förslag i partimotion 2941 av centerpartiet
att inte höja starthjälpen för flerpersonshushåll och s. k. nyckelpersoner.
Detta innebär att anslaget kan sänkas med 127 milj. kr. till 35 milj. kr. Med
det anförda avstyrker också utskottet yrkanden i motion 2954 av Alf
Wennerfors m.fl. (m) om ett med 35 milj. kr. sänkt anslag, vilket enligt
motionärerna motiveras av att ytterligare medel för arbetsförmedlingens
service och särskilt bidrag till arbetsgivare för anställning av medflyttande
inte bör bifallas.

dels att utskottets hemställan under 22 bort ha följande lydelse:

22. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2941 yrkande 5 samt
med avslag på propositionen och motion 1983/84:2954 yrkande 4
i motsvarande del — med tillägg till tidigare beslut - under
förslagsanslaget Arbetsmarknadsservice för budgetåret 1984/85
anvisar ytterligare 35000000 kr.

24. Den framtida arbetsmarknadsutbildningen (mom. 23)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utbildningens betydelse för arbetsmarknadens möjligheter
att fungera ökar och att detta förhållande kan väntas bli förstärkt i
framtiden. Detta aktualiserar frågan om arbetsmarknadsutbildningens
framtida roll och former. Ansvaret för fort- och vidareutbildningen bör
enligt utskottets mening primärt åvila de enskilda individerna och arbetsgivarna
men även statsmakterna har ett intresse av att förutsättningar skapas

AU 1983/84:24

så att arbetsgivare och arbetstagare stimuleras till att investera i utbildning.
Ur arbetsmarknadsutbildningens synvinkel ställer detta krav på att
dess organisation blir väsentligt effektivare och mer marknadsanpassad.
Den organisation utskottet förordar finns närmare utvecklad i motion 1983/
84:916 av Alf Wennerfors m. fl. (m) från den allmänna motionstiden. Med
bifall till motion 2954 i aktuell del bör vad utskottet anfört ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 23 bort ha följande lydelse:

23. beträffande den framtida arbetsmarknadsutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 5 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

25. Omfattningen av arbetsmarknadsutbildningen (mom. 24)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 32 börjar ”Utskottet
gör” och på s. 33 slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att den nu pågående konjunkturuppgången innebär att
arbetsmarknadsutbildningen påverkas i två avseenden. Det ena är att den
förväntade sysselsättningsökningen borde minska det totala behovet av
arbetsmarknadsutbildning. Det andra är att behovet av s. k. flaskhalsutbildning
ökar. Regeringen har nu föreslagit ytterligare medel - utöver vad
som anslagits med anledning av budgetpropositionen - för arbetsmarknadsutbildning.
Utskottet kan inte finna mot bakgrund av vad som anförts
att det f. n. finns behov av ytterligare medel. De av riksdagen tidigare i vår
anvisade medlen bör vara tillräckliga om de utnyttjas effektivt.

Utskottet anser vidare att arbetsmarknadsutbildningen primärt bör inriktas
på att minska bristen på yrkeskunnig personal och ske i nära samverkan
med näringslivet. För att utbildningsplatserna skall kunna ställas till
förfogande så snart som möjligt kan det vara lämpligt att dessa köps hos
företag eller andra utbildningsanordnare. När det gäller utbildning inom
dataområdet anser utskottet att det visserligen är mycket väsentligt att
kunskaperna om dataanvändning ökar i landet men att dessa ökande krav
måste tillgodoses inom ramen för arbetsmarknadsutbildningens långsiktiga
verksamhet och inriktas på arbetslösa. Vidare anser utskottet att ifall
datautbildning skulle krävas för fullgörandet av nya arbetsuppgifter bör det
vara ett gemensamt intresse för arbetsgivare och arbetstagare att utan stöd
av allmänna medel tillse att en sådan utbildning kommer till stånd.

Med bifall till motion 2954 i aktuell del bör vad utskottet nu anfört ges
regeringen till känna.

AU 1983/84:24

dels att utskottets hemställan under 24 bort ha följande lydelse:

24. beträffande omfattningen av arbetsmarknadsutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkandena 6 och
8 i motsvarande del samt med avslag på propositionen som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

26. Utbildning inom dataområdet (mom. 25)

Alf Wennerfors (m), Karin Andersson (c), Anders Högmark (m), Arne
Fransson (c), Sonja Rembo (m), Elver Jonsson (fp) och Ingrid Hemmingsson
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som börjar ”Utskottet
förutsätter” och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att i den mån de särskilda studiekurserna på dataområdet
ordnas i samarbete mellan arbetsmarknadsutbildningen och något studieförbund
så skall samtliga studieförbund kunna komma i fråga ifall en för
arbetsmarknadsverket godtagbar kurs kan anordnas. Vad utskottet här
anfört med anledning av motion 2941 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande utbildning inom dataområdet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2941 yrkande 6 och
med anledning av propositionen som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

27. Ändrade regler för arbetsmarknadsutbildningen (mom. 26)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som böljar ”Utskottet
konstaterar” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det i många fall kan vara väsentligt för arbetslösa
med högskoleutbildning att komplettera och uppdatera sina tidigare studier.
Speciellt gäller detta på de tekniska och naturvetenskapliga områdena
där utvecklingen går mycket snabbt och en person med en några år gammal
högskoleexamen kan för att bli attraktiv på arbetsmarknaden ha behov av
att inhämta kunskaper om t. ex. ny teknik. Samtidigt är det emellertid
enligt utskottets mening väsentligt att det inte skapas två kategorier högskolestuderande,
en som får arbetsmarknadspolitiska bidrag och en som
tvingas finansiera sina studier med normala studielån. Det är därför enligt
utskottets mening inte rimligt att arbetsmarknadsutbildning skall kunna
ske inom ramen för det reguljära kursutbudet vid högskolorna och det är
svårt att förstå regeringens avsikt med förslaget. Därför bör regeringens

AU 1983/84:24

förslag avvisas nu, och regeringen bör snarast återkomma till riksdagen
med ett mera preciserat förslag.

Det anförda innebär att utskottet bifaller motion 2954 i aktuell del, och
regeringen bör ges till känna vad utskottet anfört.

dels att utskottets hemställan under 26 bort ha följande lydelse:

26. beträffande ändrade regler för arbetsmarknadsutbildningen

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 7 samt
med avslag på propositionen som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

28. Medelsanvisning till Arbetsmarknadsutbildning (mom. 27)

Under förutsättning av bifall till reservation 25

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 33 som boljar ”Utskottet
har” och slutar ”detta regeringsförslag” bort ha följande lydelse:
Regeringen har, utöver vad riksdagen tidigare i vår beslutat om, föreslagit
att ytterligare medel anvisas under anslaget Arbetsmarknadsutbildning
om 225 milj. kr. Utskottet har i det föregående förordat förslag i motion
2954 av Alf Wennerfors m.fl. (m) som innebär avslag på regeringens
förslag om ytterligare medel till Arbetsmarknadsutbildning.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 8 i
motsvarande del avslår regeringens förslag om ytterligare medel
till Arbetsmarknadsutbildning för budgetåret 1984/85.

29. Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen (mom. 28)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som böljar ”Utskottet
anser” och slutar ”om arbetslöshetsförsäkring” bort ha följande lydelse:
När dagpenningens högsta belopp den 1 januari 1983 fastställdes till 280
kr. innebar det att beloppet höjdes med 70 kr. jämfört med ersättningsnivån
i slutet av juni 1982. Under loppet av ett halvår räknades dagpenningen
alltså upp med 33 %. Med erinran om denna kraftiga uppräkning bör det nu
av statsfinansiella skäl anstå med en ny höjning av dagpenningen. En
sådan höjning bör f. ö. kopplas med en finansiering av annat slag än den
regeringen föreslagit. Regeringens förslag beträffande dagpenningbeloppet
avstyrks sålunda liksom vpk-yrkandet i motion 2679 om ännu högre belopp.

5 Riksdagen 1983184. 18 sami. Nr 24

AU 1983/84:24

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen med bifall (ill motion 1983/84: 2954 yrkande 9 avslår
dels det till propositionen fogade förslaget till lag om ändring i
lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring, dels motion 1983/
84: 2679 yrkande I.

30. Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen (moni. 28)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar "Utskottet
anser” och slutar "om arbetslöshetsförsäkring” bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår att dagpenningens högsta belopp höjs från 280 till
300 kr. Det bör erinras om att bakom detta förslag ligger en gemensam
framställning från LO. TCO och Arbetslöshetskassornas samorganisation.

1 denna begärs att dagpenningen skall höjas till 340 kr. Statsmakterna har
tidigare alltid sökt tillmötesgå löntagarnas önskemål beträffande nivån på
ersättningarna vid arbetslöshet. Denna tradition bröts under de borgerliga
regeringsåren under stark kritik från bl. a. socialdemokratiskt håll. Mot
denna bakgrund är det beklagligt att den nuvarande regeringen inte funnit
anledning att återgå till den tidigare ordningen. 1 det läget måste det bli
riksdagens sak att tillse att de välgrundade kraven från löntagarna och
deras företrädare beträffande omreglering av dagpenningbeloppet tillgodoses.

1 enlighet med det sagda och med tillstyrkan av förslaget i motion 2679
från vänsterpartiet kommunisterna bör dagpenningen från den I juli höjas
till 340 kr. Samtidigt bör det lägsta dagpenningbeloppet höjas till 170 kr.
bl. a. som en anpassning till förslagen i det följande beträffande det kontanta
arbetsmarknadsstödet. I hemställan läggs fram förslag till ny utformning
av 17 § lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Av de ovan redovisade ställningstagandena följer att yrkandet i motion
2954 om oförändrad dagpenning avstyrks.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. beträffande dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2679 yrkande 1 och
med anledning av regeringens förslag samt med avslag på motion
1983/84:2954 yrkande 9 antar 17 § i det genom propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1973:370) om
arbetslöshetsförsäkring i följande som Reservantens förslag betecknade
lydelse:

AU 1983/84:24

Regeringens förslag

Dagpenning utges med lägst 110
och högst 300 kronor om inte annat
följer av denna lag. Arbetslöshetskassan
beslutar om dagpenningens
storlek.

Reservantens förslag
§

Dagpenning utges med lägst 170
och högst 340 kronor om inte annat
följer av denna lag. Arbetslöshetskassan
beslutar om dagpenningens
storlek.

31. Höjning av beloppet för kontant arbetsmarknadsstöd (mom. 29)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 34 börjar ”KAS har”
och på s. 35 slutar ”motion 2679” bort ha följande lydelse:

Det kontanta arbetsmarknadsstödet, KAS, avses ge ekonomisk grundtrygghet
åt arbetslösa utan rätt till ersättning från arbetslöshetskassa.
Även om man tar hänsyn till att syftet är begränsat till att lämna ett
ekonomiskt stöd på en miniminivå får ändå konstateras att nuvarande
belopp, 100 kr. per dag, är orimligt lågt ur försörjningssynpunkt. Dessutom
har klyftan mellan denna ersättning och ersättningen från arbetslöshetskassorna
fortsatt att vidgas.

KAS bör från dessa utgångspunkter räknas upp väsentligt och samtidigt
anknytas till de förändringar som görs av dagpenningen i arbetslöshetsförsäkringen.
Vänsterpartiet kommunisterna har föreslagit att KAS skall utgå
med hälften av högsta dagpenning inom försäkringen. 1 dagsläget skulle det
innebära att KAS höjs från 100 till 140 kr. och från den 1 juli — vid bifall till
förslaget om att höja dagpenningen till 340 kr. - med ytterligare 30 kr. till
170 kr. Den modell vpk föreslår är lämplig och bör genomföras. 1 hemställan
läggs fram erforderligt förslag till lagändring.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. beträffande höjning av beloppet för kontant arbetsmarknadsstöd
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2679 yrkandena 3 och
4 antar följande förslag till lag om ändring i lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd:

AU 1983/84:24

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:371) oiti kontant arbetsmarknadsstöd

Härigenom föreskrivs att 18 $ lagen (1973: 371) om kontant arbetsmarknadsstöd
skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 $

Kontant arbetsmarknadsstöd Kontant arbetsmarknadsstöd
utges med 100 kronor per dag. utges med belopp sinn utgör hälften

av högsta dagpenning enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring.

Till den fastställd omräkningstabell.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

32. Utbildningsbidrag till icke-försäkrade (morn. 30)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar "Det aktuella”
och slutar ”avstyrker motionsyrkandet” bort ha följande lydelse:
Utbildningsbidraget för de icke-försäkrade deltagarna i arbetsmarknadsutbildningen
har under flera år varit oförändrat. Jämfört med de försäkrade
kurskamraterna har dessa deltagare fått sin ekonomiska situation kraftigt
försämrad. Efter bidragshöjningen som skedde på sommaren 1979 kunde
de försäkrade deltagarna få bidrag med 205 kr. per dag. de icke-försäkrade
med 165 kr., en skillnad med 40 kr. per dag. Vid bifall till regeringens
förslag skulle skillnaden bli (300-185) 115 kr. per dag. Redan denna
skillnad i förmånshänseende är oacceptabelt stor. Oavsett den nivå som
kommer att gälla för dagpenningen från arbetslöshetskassorna från den I
juli bör utbildningsbidraget för de AMU-elever det här gäller höjas till 240
kr. per dag. Detta överensstämmer med förslagen i motionerna 2401 och
2679, sorn alltså tillstyrks av utskottet i dessa delar.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. beträffande utbildningsbidrag till icke-försäkrade

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2401 yrkande I
och 1983/84:2679 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

33. Utbetalningar a konto av bidrag till arbetslöshetskassorna (mom. 31)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 35 som börjar ”På skäl” och
slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

AU 1983/84: 24

Skäl saknas att på detta sätt förstärka arbetslöshetskassornas ekonomi
och i motsvarande mån öka statens kostnader för bidragen till kassorna.
Om dessa får tillfälliga likviditetsproblem bör problemen i förekommande
fall liksom i annan ekonomisk verksamhet kunna lösas genom upplåning.
Såsom yrkas i motion 2954 bör sålunda föreliggande regeringsförslag avslås
av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. beträffande utbetalningar a konto av bidrag till arbetslöshetskassorna att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande II
avslår regeringens begäran om godkännande av vad som anförts i
propositionen i fråga om a konto-utbetalningar av statsbidrag lill
de erkända arbetslöshetskassorna.

34. Höjning av arbetsmarknadsavgiften m. m. (mom. 32 och 33)

Alf Wennerfors (m). Karin Andersson (c). Anders Högmark (m). Arne
Fransson (c). Sonja Rembo (m). Elver Jonsson (fp) och Ingrid Hemmingsson
(m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar "Utskottet
har" och slutar "motion 2941" bort ha följande lydelse:

I en situation där de träffade avtalsuppgörelserna gett alltför stora ökningar
av lönekostnaderna är det en felaktig politik att driva upp dessa
kostnader ytterligare genom nya pålagor via arbetsgivaravgifterna. Intäkterna
av arbetsmarknadsavgiften kommer även vid ett oförändrat uttag att
automatiskt öka kraftigt när resultaten av uppgörelserna fullt ut har slagit
igenom under återstoden av detta år och under loppet av nästa år.

Behövs intäktsförstärkningar härutöver bör andra finansieringsvägar
väljas. I motion 2941 har föreslagits en ökad självrisk för arbetslöshetskassornas
medlemmar. Dessa behöver nu endast stå för 5% av utgifterna för
arbetslöshetsersättningarna. Det har i andra sammanhang, senast i reservation
5 till AU 1983/84: 18, uttalats att det vore en rimlig fördelning att
staten tar 80% och medlemmarna 20% av kostnaderna. Detta skulle innebära
en fördelning som ansågs godtagbar vid 1970-talets mitt. Den skulle
leda till mycket måttliga avgiftshöjningar för kassamedlemmarna och ändå
ge betydande statsfinansiella effekter. Riksdagen bör i detta sammanhang
med avslag på förslaget om höjd arbetsmarknadsavgift uttala sin anslutning
till vad som anförts om kostnadsfördelningen och ge detta regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 32 och 33 bort ha följande lydelse:

32. beträffande höjning av arbetsmarknadsavgiften

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2941 yrkande 7,

AU 1983/84:24

1983/84:2954 yrkande 10 och 1983/84:2956 yrkande 22 avslår det
till propositionen fogade förslaget till lag om ändring i lagen
(1981: 691) om socialavgifter,

33. beträffande ökad självrisk för medlemmar i arbetslöshetskassorna att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:2941 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

35. Skärpt beskattning av kapitalsektorn (mom. 34)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 36 som börjar ”Vänsterpartiet
kommunisterna” och slutar "utan avstyrks” bort ha följande lydelse:

De förbättringar av ersättningarna vid arbetslöshet och av utbildningsbidragen
som föreslagits i det föregående bör finansieras genom en skärpt
beskattning av kapitalsektorn. Regeringen bör närmare överväga denna
väg att täcka reformkostnaderna och snabbt återkomma till riksdagen med
förslag i ämnet.

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. beträffande skärpt beskattning av kapitalsektorn

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2679 yrkande 6 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

36. Anslag till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag
(mom. 35)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 37 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”begärda beloppet” bort ha följande lydelse:

Utskottet har i det föregående avstyrkt att arbetsmarknadsutbildningen,
såsom regeringen föreslagit, skall få en ökad volym. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet att förevarande anslag räknas upp för att täcka de
ökade utgifterna för utbildningsbidrag som skulle bli följden av den
nämnda ökningen av utbildningens volym.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 12
avslår regeringens förslag om anvisning av ytterligare medel till
Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag för
budgetåret 1984/85.

AU 1983/84:24

37. Tidigareläggning av offentliga investeringar (moni. 36)

Alf Wennerfors. Anders Högmark. Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 38 börjar "Utskottet
vill" och slutar "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis uttrycka sin oro över att regeringen trots
högkonjunktur och väntade kraftiga ökningar i industriinvesteringarna
ändå anser sig tvingad att tidigarelägga offentliga investeringar i den omfattning
som nu beslutats. Som framhålls i motion 2954 av Alf Wennerfors
m.fl. (m) tyder detta på en insikt om att man misslyckats med att klara
löftet om en växande byggarbetsmarknad. Det är samtidigt illavarslande
att regeringen inte är beredd att ta itu med omstruktureringen av den
överdimensionerade byggnadsapparaten.

De beslutade investeringarna är enligt utskottets mening inte försvarbara
i det statsfinansiella läge som nu råder. Målsättningen måste vara att
hålla tillbaka tillväxten inom den offentliga sektorn till förmån för en
nödvändig tillväxt inom näringslivet. Utskottet ställer sig i detta läge
bakom förslaget i motion 2954 att de kommande tidigareläggningarna av
investeringar endast får ske inom områden som inte medför några ytterligare
ökade driftkostnader inom den offentliga sektorn.

Utskottet vill också peka på det förhållandet att en växande andel av de
offentliga investeringarna styrs av sysselsättningsmässiga hänsyn. AMS
inflytande har därmed ökat samtidigt som de myndigheter och verk som
har ansvaret för den långsiktiga planeringen och styrningen av sina resp.
verksamheter i motsvarande grad har förlorat möjligheten till påverkan.
Som följd härav har en geografisk och strukturell snedvridning av infrastruktur
och offentlig service kunnat konstateras. Utskottet delar mot
denna bakgrund den uppfattning som förs fram i motion 2954 att det nu
finns skäl att ifrågasätta om den nuvarande handläggnings- och beslutsordningen
är anpassad till kraven på offentlig investeringsverksamhet, infrastrukturell
utveckling och sysselsättning av arbetslösa samt det övergripande
målet att hålla tillbaka tillväxten av de offentliga utgifterna. Det bör
enligt utskottets mening övervägas om inte en betydligt större del av de
totala offentliga investeringarna bör budgeteras direkt till de myndigheter
som har ansvaret för resp. verksamhet. Regeringen bör återkomma med
förslag i den riktningen i budgetpropositionen för 1985/86. Detta bör tillsammans
med vad som ovan sagts om ökade driftkostnader i samband med
offentliga investeringarges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 36 bort ha följande lydelse:

36. beträffande tidigareläggning av offentliga investeringar

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 13 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:24

- 38. Beredskapsarbeten inom den kommunala sektorn (mom. 37)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först i likhet med Alf Wennerfors m. fl. (m) i motion 2954
ta avstånd från metoden att tidigarelägga fasta arbeten i kommuner och
landsting som ett alternativ till beredskapsarbeten. Mot bakgrund av att
kommuner och landsting redan i dag har en alltför stor personalstyrka är
detta en felaktig politik. Arbetsmarknadsskäl får således inte tas som
intäkt för att öka antalet fast anställda inom den offentliga sektorn. I stället
bör enligt utskottets mening sysselsättningen inom denna sektor minska till
förmån för den privata sektorn. Många av de verksamheter som bedrivs av
kommuner och landsting kan utföras bättre i privat regi eller på entreprenad.

När det gäller regeringens förslag om ytterligare medel till ROT-arbeten i
kommunerna vill utskottet slå fast att ökade insatser i form av beredskapsarbeten
inte bör göras i en högkonjunktur. Utskottet ställer sig således
bakom förslaget i motion 2954 att propositionen bör avslås i denna del.
Därmed har även motion 2956 tillgodosetts i denna del.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande beredskapsarbeten inom den kommunala sektorn
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 14 i
motsvarande del och med anledning av motion 2956 yrkande 21 i
motsvarande del avslår regeringens förslag.

39. Beredskapsarbeten inom den kommunala sektorn (mom. 37)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill först erinra om den kritik som har riktats från bl. a folkpartiets
sida mot det tioåriga programmet för underhåll, reparationer och
ombyggnader av bostäder som riksdagen beslutade om hösten 1983. De
motiv som då redovisades för ett avslag på förslaget har enligt utskottets
mening snarast vunnit i styrka under den korta tid programmet varit i kraft.
Det finns exempelvis all anledning anta att sysselsättningseffekterna blir
väsentligt lägre än vad som ursprungligen beräknades av regeringen. Utskottet
vill också peka på de otillfredsställande finansieringsbestämmelserna.

När det gäller den s. k. kommunala ROT-verksamheten beslöt regeringen
i december 1983 att 130 milj. kr. enligt finansfullmakten skulle användas

AU 1983/84:24

för att öka volymen av arbeten avseende ombyggnad, reparation och
underhåll av fastighet eller anläggning som primär- eller landstingskommun
ansvarar för. Utskottet tar i princip avstånd från denna typ av statlig
subventioneringspolitik. Finansieringen av ett kommunalt ROT-program
bör i första hand åvila kommunerna. Med hänvisning härtill tillstyrker
utskottet förslagen i motion 2956 att propositionen i den del som avser
ytterligare 50 milj. kr. till kommunala ROT-arbeten bör avslås. Därmed har
även motion 2954 tillgodosetts i denna del.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. beträffande beredskapsarbeten inom den kommunala sektorn
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2956 yrkande 21 i
motsvarande del samt med anledning av motion 1983/84:2954
yrkande 14 i motsvarande del avslår regeringens förslag.

40. Insatser för ungdomsföretagande i Malmöregionen (mom. 38)

Karin Andersson (c) och Arne Fransson (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som boljar ”Utskottet
ser” och slutar "län avslås” bort ha följande lydelse:

Behovet av särskilda åtgärder för att lindra omställningen för den övertaliga
personalen vid Kockums varv föreligger inte längre eftersom den
berörda personalens trygghet reglerats i särskilt avtal med företaget. Centerpartiet
har då föreslagit i motion 2941 att de outnyttjade medlen om 5,5
milj. kr. som anvisats för detta ändamål i stället bör föras över till utvecklingsfonden
i Malmöhus län för att förstärka dess insatser för ungdomsföretagande.
Utskottet ställer sig bakom detta förslag. Mot bakgrund av det
besvärliga arbetsmarknadsläge som råder i länet är detta en åtgärd som är
väl motiverad. Utskottet vill särskilt stryka under den stora betydelse som
utvecklingsfonden har för att stimulera och hjälpa arbetslösa ungdomar att
starta egen verksamhet. Vad utskottet anfört bör regeringen underrättas
om.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. beträffande insatser för ungdomsföretagande i Malmöregionen
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2941 yrkande 9 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

41. Riktlinjer för bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet (mom.
40)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(afla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar ”Utskottet
tillstyrker” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

AU 1983/84:24

Utskottet vill framhålla vikten av att större satsningar görs på egenföretagsamhet
bland arbetslösa i enlighet med vad som bl. a. förordas av
moderata samlingspartiet. Regeringens förslag är visserligen ett steg i rätt
riktning men får ända ses som halvhjärtat och inkonsekvent. Effekterna av
den nya stödformen kommer också sannolikt att bli små på grund av den
mängd restriktioner som omgärdar bidraget. Utskottet tillstyrker dock
regeringens förslag trots de angivna svårigheterna. Däremot avstyrks förslaget
i motion 2957 om en kooperativ inriktning av verksamheten.

Regeringens förslag är dock inte tillräckligt. Ansträngningarna att öka
nyföretagandet måste fortsätta. Som framhålls i motion 2954 av Alf Wennerfors
m. fl. (m) är det ytterst viktigt att denna utveckling sker utanför den
statliga och kommunala byråkratin och att samarbetet med företrädare för
näringslivet på lokal nivå stimuleras. Utvecklingsfonderna bör kunna medverka
vid lokala projekt. Det är också av stor vikt att tillgången på riskvilligt
kapital säkras. Utskottet vill även peka på det hinder som den omfattande
regleringen innebär för ett ökat nyföretagande. Antalet regler och
föreskrifter måste således minska i detta syfte. Regeringen bör snarast
återkomma till riksdagen med förslag till ytterligare stimulanser för nyföretagande
bland arbetslösa och ungdomar i enlighet med vad utskottet anfört
ovan. Detta bör ges regeringen till känna.

dets att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande riktlinjer för bidrag till arbetslösa för att starta egen
verksamhet
att riksdagen

dels med avslag på motion 1983/84:2957 yrkande 8 bifaller regeringens
förslag,

dels med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 15 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om ytterligare stimulanser för nyföretagande bland arbetslösa
och ungdomar.

42. Riktlinjer för bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet (mom.
40)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar "Utskottet
tillstyrker” och slutar "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att förslaget om bidrag till arbetslösa som startar
egen verksamhet endast kan få en begränsad effekt. I bästa fall kan ca 1 000
personer komma i fråga för stödet. Utskottet tillstyrker dock regeringens
förslag mot bakgrund av att bidraget i glesbygder kan utgöra den enda
möjligheten för arbetslösa att stanna kvar på hemorten. Stödformen bör
dock som föreslås i motion 2957 främst få den inriktningen att den stimu -

AU 1983/84:24

lerar kooperativ verksamhet. Detta bör regeringen underrättas om. Med
det anförda avstyrks motion 2954 i den del som avser ytterligare stimulanser
för nyföretagande bland arbetslösa och ungdomar.

dels att utskottets hemställan under 40 bort ha följande lydelse:

40. beträffande riktlinjer för bidrag till arbetslösa för att starta egen
verksamhet

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2957 yrkande 8 samt
med avslag på motion 1983/84:2954 yrkande 15 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

43. Medelsanvisning till Sysselsättningsskapande åtgärder (mom. 43)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 10 och 38.

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar ”Utskottet
har" och slutar ”motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt regeringens förslag beträffande
försöksverksamhet med särskilt bidrag till arbetslösa som startar
egen verksamhet (37 milj. kr.) men avstyrkt förslaget beträffande beredskapsarbeten
(50 milj. kr.). Utskottet har också ställt sig bakom förslaget
att ytterligare 7 milj. kr. skall gå till bidragsverksamhet i syfte att stödja
bl. a. kommunala ungdomsprojekt. Utskottet har dock till skillnad från
regeringen förordat att detta belopp bör tas från tidigare anvisade medel till
Sysselsättningsskapande åtgärder. Med hänvisning härtill bör anslaget
Sysselsättningsskapande åtgärder i enlighet med förslag i motion 2954
tillföras ytterligare 37 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Det är en minskning
i förhållande till propositionen med 57 milj. kr. Utskottets ställningstagande
innebär att motion 2956 avstyrks i motsvarande del.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 14 i
motsvarande del, med anledning av regeringens förslag samt
med avslag på motion 1983/84:2956 yrkande 21 i motsvarande
del - med tillägg till tidigare beslut - under det på tionde
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1984/85 anvisar ytterligare
37000000 kr.

AU 1983/84:24

44. Medelsanvisning till Sysselsättningsskapande åtgärder (morn. 43)

Under förutsättning av bifall till reservation 39.

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 41 som börjar "Utskottet
har" och slutar "motsvarande delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt regeringens förslag beträffande
försöksverksamhet med särskilt bidrag till arbetslösa som startar
egen verksamhet (37 milj. kr.) och särskilda ungdomsprojekt (7 milj. kr.)
men avstyrkt förslaget beträffande beredskapsarbeten (50 milj. kr.). Som
följd härav bör anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder i enlighet med
förslag i motion 2956 tillföras ytterligare 44 milj. kr. förbudgetåret 1984/85.
Det är en minskning i förhållande till propositionen med 50 milj. kr.
Utskottets ställningstagande innebär att motion 2954 avstyrks i motsvarande
del.

dels att utskottets hemställan under 43 bort ha följande lydelse:

43. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2956 yrkande 21 i
motsvarande del, med anledning av regeringens förslag samt
med avslag på motion 1983/84:2954 yrkande 14 i motsvarande
del - med tillägg till tidigare beslut - under det på tionde
huvudtiteln uppförda reservationsanslaget Sysselsättningsskapande
åtgärder för budgetåret 1984/85 anvisar ytterligare
44000000 kr.

45. Särskilda glesbygdsinsatser i skogslänen (mom. 45)

Alf Wennerfors. Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar "Utskottet
ställer” och slutar "motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser liksom moderata samlingspartiet att ansvaret för de
regionalpolitiska insatserna skall samlas på länsnivå och i huvudsak finansieras
av det sammanhållna länsanslaget. Denna typ av insatser ger erfarenhetsmässigt
betydligt bättre långsiktiga sysselsättningseffekter i jämförelse
med ensidiga satsningar på beredskapsarbeten. De hittillsvarande
resultaten av glesbygdsinsatserna understryker behovet av en kursomläggning
i riktning mot större satsningar av glesbygdsmedel på bekostnad
av anslagen till beredskapsarbeten särskilt i skogslänen.

När det gäller anvisningen av glesbygdsmedel för nästa budgetår har
utskottet nyligen (AU 1983/84:23) förordat en höjning av anslaget till
regionala utvecklingsinsatser med 100 milj. kr. i jämförelse med regeringens
förslag. Mot den bakgrunden saknas skäl att nu anslå ytterligare 25

AU 1983/84:24

milj. kr. till särskilda glesbygdsinsatser i skogslänen. Utskottet avstyrker
därmed i enlighet med motion 2954 regeringens förslag.

del.i att utskottets hemställan under 45 bort ha följande lydelse:

45. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2954 yrkande 19
avslår regeringens förslag om anvisning av ytterligare medel till
Särskilda glesbygdsinsatser i skogslänen för budgetåret 1984/85.

Särskilda yttranden

1. Inlåsningseffekter på arbetsmarknaden (mom. 4)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

Från vpk:s sida vill vi framhålla att talet om inlåsningseffekter på arbetsmarknaden
har en mycket arbetsgivarcentrerad utgångspunkt. Genom att
samhället tar sitt sociala ansvar för de arbetslösa minskar uppenbarligen ur
arbetsgivarens synvinkel konkurrensen om de få lediga jobb som det
kapitalistiska ekonomiska systemet kan utveckla. Det erinras om att den
alternativa politik som behövs för att en fungerande arbetsmarknad skall
skapas närmare utvecklas i reservation 3.

2. Översyn av bestämmelserna om flyttningsbidrag (mom. 17)

Alf Wennerfors (m). Anders Högmark (m), Sonja Rembo (m). Elver
Jonsson (fp) och Ingrid Hemmingsson (m) anför:

Vi vill påpeka att utnyttjandet av flyttningsbidragen i vissa fall strider
mot dess syften. Ett exempel där vi anser att flyttningsbidragen utnyttjas
på felaktigt sätt är när studerande ungdomar strax innan studierna skall
avslutas anmäler sig som arbetslösa på studieorten och sedan får flyttningsbidrag
när de erhåller ett arbete på annan ort. Det är angeläget att
ansvariga myndigheter följer utvecklingen noga på detta område.

3. Översyn av bestämmelserna om flyttningsbidrag (mom. 17)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

Från vpk:s sida aviseras att det är nödvändigt att förhindra att arbetsmarknadspolitiken
utvecklas till en ny folkomflyttningspolitik. Det är visserligen
bra för människor som tvingas flytta av arbetsmarknadsskäl att de
kan få ett förbättrat flyttningsbidrag men huvudinriktningen måste vara att
flytta arbetsplatser till de områden där de arbetande bor.

AU 1983/84:24

4. Höjning av starthjälpen m. m. (moni. 18 och 19)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anför:

Vi vill peka på att moderata samlingspartiet i andra sammanhang har
framhållit att rörlighet på arbetsmarknaden, både mellan olika sektorer och
regionalt, är en förutsättning för en positiv utveckling inom näringslivet
och därmed för upprätthållandet av sysselsättningen. Mot den bakgrunden
skall man se vårt bifall till regeringens förslag om höjning av starthjälpen
m. m. Ingen skall hindras att flytta från arbetslöshet till ett arbete på grund
av höga flyttningskostnader. Genom flyttningsbidraget underlättar man
också för expanderande företag att få den arbetskraft som de kan behöva.

5. Beredskapsarbeten inom den kommunala sektorn (mom. 37)

Karin Andersson (c) och Arne Fransson (c) anför:

Utskottet tillstyrker med vårt stöd regeringens förslag att ytterligare 50
milj. kr. skall anvisas till beredskapsarbeten inom reparations-, ombyggnads-
och tillbyggnadssektorn (ROT) hos kommunerna. Den stora arbetslösheten
bland byggnadsarbetarna har för vår del varit avgörande i detta
fall. Vi vill emellertid i denna form erinra om centerpartiets principiella
inställning till de ROT-förslag som regeringen lagt fram. Vi avvisade således
hösten 1983 den allmänna inriktningen och omfattningen av det beslutade
tioåriga bostadsförbättringsprogrammet. Vår kritik gäller bl. a. upprättandet
av speciella kommunala program för förnyelse och underhåll,
den ofta onödigt omfattande ombyggnaden och finansieringssystemet. Vi
känner också tveksamhet inför programmets effekter för energisparandet.

AU 1983/84:24

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Propositionen 3

Motionerna 8

Utskottet 12

Utgångspunkter och riktlinjer 12

Åtgärder mot ungdomsarbetslöshet 19

Inledning 19

Frågor om ungdomsåtgärdernas allmänna inriktning 20

Ändringar i lagstiftningen om verksamheten med ungdomslag .... 21

Stöd till särskilda ungdomsprojekt 25

Ungdomsarbete för ungdomar i åldern 20-24 år 26

Arbetsmarknadsservice 27

Arbetsmarknadsutbildning 31

Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag 34

Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen 34

Kontant arbetsmarknadsstöd 34

Utbildningsbidragen 35

Utbetalningen a konto av bidrag till arbetslöshetskassorna 35

Finansieringsfrågor 36

Sysselsättningsskapande åtgärder 37

Beredskapsarbeten m. m 38

Bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet 40

Anslagsberäkning 41

Bidrag till vissa affärsverksinvesteringar 41

Särskilda glesbygdsinsatser i skogslänen 42

Utskottets hemställan 43

Reservationer 50

1. Förutsättningar och riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken

(m, c, fp) 50

2. Förutsättningar och riktlinjer för arbetsmarknadspolitiken (vpk) 51

3. Aktivt arbetsskapande politik (vpk) 51

4. Mätning av arbetslösheten (m) 52

5. lnlåsningseffekter på arbetsmarknaden (m) 53

6. lnlåsningseffekter på arbetsmarknaden (c, fp) 53

7. Terapikedjan för ungdomar (ni) 54

8. Sänkta arbetsgivaravgifter för ungdomar (fp) 55

9. Rätt till arbete på full tid för alla ungdomar i ungdomslag

(vpk) 55

10. Stöd till särskilda ungdomsprojekt (m) 56

11. Avslag på förslaget till riktlinjer för ungdomsarbete i Örebro
kommun (m) 56

12. Försök med ungdomsarbete i fler kommuner än Örebro (vpk) .. 56

13. Ungdomsarbete hos enskilda arbetsgivare vid försöksverksamheten
i Örebro (c, fp) 57

14. Förbättring av arbetsförmedlingens service (m) 57

15. Projektanställning av byggnadsarbetare (m) 58

16. Översyn av bestämmelserna om flyttningsbidrag (m) 59

17. Översyn av bestämmelserna om flyttningsbidrag (c) 59

18. Höjning av starthjälpen m. m. (c) 59

19. Höjning av starthjälpen m. m. (vpk) 60

AU 1983/84:24

20. Försöksverksamhet med särskilt bidrag till arbetsgivare för
anställning av medflyttande (m) 60

21. Försöksverksamhet med sökanderesor för jugoslaviska medborgare
(m) 61

22. Medelsanvisning till Arbetsmarknadsservice (m) 61

23. Medelsanvisning till Arbetsmarknadsservice (c) 62

24. Den framtida arbetsmarknadsutbildningen (m) 62

25. Omfattningen av arbetsmarknadsutbildningen (m) 63

26. Utbildning inom dataområdet (m, c, fp) 64

27. Ändrade regler för arbetsmarknadsutbildningen (m) 64

28. Medelsanvisning till Arbetsmarknadsutbildning (m) 65

29. Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen (m) 65

30. Dagpenningen inom arbetslöshetsförsäkringen (vpk) 66

31. Höjning av beloppet för kontant arbetsmarknadsstöd (vpk) .... 67

32. Utbildningsbidrag till icke-försäkrade (vpk) 68

33. Utbetalningar a konto av bidrag till arbetslöshetskassorna (m) ..' 68

34. Höjning av arbetsmarknadsavgiften m. m. (m, c, fp) 69

35. Skärpt beskattning av kapitalsektorn (vpk) 70

36. Anslag till Bidrag till arbetslöshetsersättning och utbildningsbidrag
(m) 70

37. Tidigareläggning av offentliga investeringar (m) 71

38. Beredskapsarbeten inom den kommunala sektorn (m) 72

39. Beredskapsarbeten inom den kommunala sektorn (fp) 72

40. Insatser för ungdomsföretagande i Malmöregionen (c) 73

41. Riktlinjer för bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet

(m) 73

42. Riktlinjer för bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet
(vpk) 74

43. Medelsanvisning till Sysselsättningsskapande åtgärder (m) 75

44. Medelsanvisning till Sysselsättningsskapande åtgärder (fp) 76

45. Särskilda glesbygdsinsatser i skogslänen (m) 76

Särskilda yttranden

1. Inlåsningseffekter på arbetsmarknaden (vpk) 77

2. Översyn av bestämmelserna om flyttningsbidrag (m, fp) 77

3. Översyn av bestämmelserna om flyttningsbidrag (vpk) 77

4. Höjning av starthjälpen m. m. (m) 78

5. Beredskapsarbeten inom den kommunala sektorn (c) 78

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984