AU 1983/84:23

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1983/84:23

om regionalpolitiken

I betänkandet behandlas

• proposition 1983/84:100 bilaga 14 (industridepartementet) avsnittet Regional
utveckling med anslagen C 1-C6

• proposition 1983/84:157 om strukturförändringar inom specialstålsindustrin,
avsnittet Åtgärder för industriell förnyelse i Bergslagen (s. 18-25)

• 84 motioner från allmänna motionstiden om regional utveckling

• 8 motioner med anledning av proposition 1983/84:157.

Propositionerna har i regeringen föredragits av statsrådet Peterson. Regeringens
förslag redovisas i den löpande framställningen. Motionerna och
deras yrkanden presenteras i en sammanställning som följer omedelbart
efter nedanstående sammanfattning. Till betänkandet har fogats en tabellbilaga
som belyser utvecklingen i länen. Beträffande dispositionen av
framställningen i övrigt hänvisas till den innehållsförteckning som avslutar
betänkandet.

Sammanfattning

Riktlinjer m.m.

Utskottet behandlar inledningsvis förutsättningarna för regionalpolitiken
och framhåller därvid betydelsen av att den regionalpolitiska medelsarsenalen
utformas så att den motverkar de tendenser till ökande regional
obalans som f. n. finns. Utskottet fäster i sammanhanget särskild uppmärksamhet
vid den ojämna fördelningen över landet av den snabbt växande
privata service- och tjänstesektorn.

Utskottet avstyrker en rad motioner som tar upp riktlinjerna för regionalpolitiken
med hänvisning till utredningen om det regionalpolitiska stödet
till näringslivet. Moderata samlingspartiet, centerpartiet och folkpartiet
har i skilda reservationer krävt att deras motioner i ämnet skall överlämnas
till nämnda utredning som vägledning för dess fortsatta arbete.
Även vpk har reserverat sig på denna punkt.

Regionalpolitiskt stöd

Utskottet tillstyrker regeringens förslag rörande vissa ändringar i fråga
om bl. a. lokaliseringslån och offertstöd. I övrigt präglas utskottets ställningstaganden
när det gäller förslag om det regionalpolitiska stödet av det
nyss nämnda pågående utredningsarbetet. Utskottet avstyrker sålunda en
1 Riksdagen 1983184. 18 sami. Nr 23

AU 1983/84:23

rad motioner som gäller ändringar i de regionalpolitiska stödformerna och i
stödområdesindelningen med hänvisning till detta arbete.

Moderata samlingspartiet reserverar sig i sammanhanget för ett system
med kreditgarantier som ersättning för nu gällande lokaliseringslån. En
reservation med samma innebörd har avlämnats av centerpartiet som
dessutom tillsammans med folkpartiet i en annan reservation förordar en
höjning av vissa beloppsgränser.för glesbygdsstödet.

När det gäller nedsättning av socialavgifterna i Norrbottens län tillstyrker
utskottet regeringens förslag att 330 milj. kr. anvisas som ersättning för
den beslutade nedsättningen. Moderata samlingspartiet föreslår i en reservation
ett system med differentierade arbetsgivaravgifter som omfattar
stödområdena A och B i hela landet. Centerpartiet föreslår i en annan
reservation bl. a. nedsättning av nämnda avgifter för stödområdena A och
B i Norrbottens län och stödområde A i Västerbottens och Jämtlands län.
Folkpartiet föreslår ökad nedsättning i Norrbottens inlandskommuner och
slopad nedsättning i länets kustkommuner. Vpk motsätter sig att en differentiering
av arbetsgivaravgifterna används som medel i regionalpolitiken.

Medelsanvisning

När det gäller anslagen till regionalpolitiken framgår utskottets förslag
och innebörden av resp. partiers reservationer av efterföljande sammanställning.

Regionalpolitiskt stöd

	Utskottet	m	c fp	vpk s
Bidragsverksamhet	350	295	417
Vissa lokaliseringsbidrag	264	225	0
Lokaliseringslån	500	0	0
Regionala utvecklings-
insatser (länsanslaget)	398.25			298.25
Ersättning för nedsättning
av socialavgifter	330	355	380	0

Utskottets ställningstagande innebär att anslaget till regionala utvecklingsinsatser
föreslås öka med 100 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Socialdemokraterna reserverar sig för regeringens förslag.

Utvecklingen i länen
Utskottet tar avslutningsvis upp utvecklingsproblemen i skilda landsdelar
och behandlar därvid yrkanden i en rad motioner om insatser av skilda
slag för att främja utvecklingen i län och regioner. I sammanhanget tar
utskottet även upp proposition 157 om särskilda insatser i Bergslagen och
tillstyrker regeringens förslag om att 25 milj. kr. anvisas för sådana ändamål.
Utskottet föreslår med anledning av en rad motionsyrkanden den
ändringen i regeringens förslag att även Hedemora skall ingå i den grupp av
kommuner som skall omfattas av dessa åtgärder. Moderata samlingspartiet

AU 1983/84:23

yrkar i en reservation avslag på regeringens förslag om särskilda medel
med hänvisning till det utökade länsanslaget. Centerpartiet föreslår i en
annan reservation att medlen skall disponeras av utvecklingsfonderna.
Folkpartiet anför att medlen även skall få användas för att stödja lärlingsutbildning.
Vpk förordar ett högre belopp än regeringen.

Vpk har i anslutning till utskottets behandling av utvecklingen i länen
avgivit nio reservationer.

Motionerna

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1983/84
1983/84:325 av Sivert Carlsson (c) och Agne Hansson (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts beträffande nödvändigheten av åtgärder för att
främja sysselsättningen i Kalmar län.

1983/84:460 av Sture Korpås (c) och Rosa Östh (c) 40 14

I motionen yrkas att riksdagen uttalar sig för att ifrågavarande lokaliseringsstöd
i samma grad som till större skall kunna utgå till små företag
och små projekt.

1983184:565 av Per-Ola Eriksson (c) 46, 54 25, 32,

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen 90

till känna vad som i motionen anförts beträffande ett höjt anslag för
regionala utvecklingsinsatser i Norrbottens län.

1983184:567 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

I motionen yrkas
1. att riksdagen beslutar upphäva samtliga nuvarande särskilda stöd i Norrbottens län,	56	46
2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts om inriktningen av regionalpolitiken,	25	2
3. att riksdagen beslutar att arbetsgivaravgifterna skall nedsättas med 10 procentenheter i de delar av Norrbottens län som tillhör områdena A och B samt i stödområde A i Västerbottens och Jämtlands län i enlighet med det anförda,	56	46
4. att riksdagen beslutar att frizonen för Svappavaara skall vidgas till att omfatta hela Kiruna kommun utom centralorten och alla företag i enlighet med det anförda,	56	46
5. att riksdagen beslutar att alla företag i Norrbottens inland (stödområ-dena A och B) skall befrias från att betala socialavgifter för en lönesumma upp till 400000 kr..	56	46
6. att riksdagen beslutar att för verksamheter i Norrbottens län 15000 kr. per årsarbetare skall lämnas som bidrag till kostnaderna för arbetsgi-	56	46

Behandlas
i utskottets
yttr.s. hemst.p.

70 68

AU 1983/84:23

Behandlas

i utskottets

yttr.s. hemst. p.

varavgifter för nytillkommande sysselsättning inom företag belägna i stödområdena
A och B samt 5000 kr. inom stödområde C,

7. att riksdagen beslutar att till Ersättning för nedsättning av socialav- 56 47

gifter anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 50 milj. kr. förhöjt
reservationsanslag om 380000000 kr.

1983184:568 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

I motionen yrkas

6. att riksdagen beslutar att till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksam- 25, 49 2, 28

heten anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 67 milj. kr.

förhöjt förslagsanslag om 417000000 kr.,

7. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag att anvisa medel 49,51 27,29

över ett nytt anslag Regionalpolitiskt stöd: Vissa lokaliseringsbidrag,

8. att riksdagen beslutar att godkänna vad som i motionen anförts be- 46 25

träffande stödnivån för glesbygdsstödet,

9. att riksdagen beslutar att till Regionala utvecklingsinsatser anvisa ett 53 31

i förhållande till regeringens förslag med 150 milj. kr. förhöjt reservationsanslag
om 448500000 kr.,

Yrkandena 1—5 samt 10 behandlas i betänkandet AU 1983/84:21 och
yrkandena 11-13 i betänkandet AU 1983/84:19.

1983184:704 av Bo Finnkvist m.fl. (s) 82 83

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad ovan anförts om önskvärdheten av samordning mellan olika regionalpolitiska
satsningar.

1983/84:705 av Bo Forslund m. fl. (s) 87 88

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående insatser för att stimulera näringslivet
i Västernorrland.

1983/84:707 av Agne Hansson (c) och Sivert Carlsson (c) 39 8

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag om
lokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län.

1983/84:708 av Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) och Kerstin Andersson (c) 60 52

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Åmåls kommun inplaceras i stödområde B.

1983/84:709 av Sven Lundberg m. fl. (s) 45 22

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om etablering av ett statligt industricentrum i
Sollefteå kommun.

AU 1983/84:23

1983184:710 av Lars-Erik Lövdén m. fl (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts rörande insatser för att främja sysselsättningen och näringslivets
utveckling i Malmöområdet.

Del av motionen behandlas i betänkandet AU 1983/84:21.

1983184:711 av Kjell Nilsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbättrad sysselsättning och service i vissa
bruksorter.

1983/84:712 av Yngve Nyquist m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen vidtar åtgärder för
att förenkla gällande bestämmelser för lokaliseringsstöd vid byggande av
industrilokaler.

1983/84:715 av Anna Wohlin-Andersson m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om ett program för att rädda och utveckla ett
levande kustlandskap.

1983184:864 av Olle Östrand m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om lån på speciella villkor till ett regionalt
investmentbolag i Gävleborgs län.

1983184:865 av Elving Andersson (c) och Kjell Mattsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att UddevallaLysekilsområdet
inkl. Orust samt norra Bohuslän i övrigt och Färgelanda
kommun i Älvsborgs län omgående utpekas som temporärt stödområde
under tre år, inom vilket lokaliseringsbidrag med högst 30% och lokaliseringslån
med högst 35 % av godkänt stödunderlag för investeringar i industri,
industriliknande verksamhet, industriservice, partihandel, industriinriktad
uppdragsverksamhet samt turistprojekt kan utgå.

1983/84:866 av Wivi-Anne Cederqvist (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Sandvikens
kommun under åren 1984-1987 inplaceras i stödområde C.

1983/84:867 av Ove Eriksson m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att de fyra bergslagskommunerna
Filipstad, Storfors, Hagfors och Munkfors i Värmlands län skall
inlemmas i stödområde B.

Behandlas

i utskottets

yttr.s. hemst.]

39, 65 9, 63

AU 1983/84:23

Behandlas

i utskottets

yttr.s. hemst.p.

1983184:872 av Agne Hansson m. fl. (c)

I motionen yrkas

2. att riksdagen beslutar att under tolfte huvudtiteln Regionalpolitiskt 53, 54, 31, 33,

stöd: Regionala utvecklingsinsatser för särskilda utvecklingsinsatser i inre 70 69

Småland och södra Östergötland anvisa ett i förhållande till regeringens
förslag med 20 milj. kr. förhöjt reservationsanslag om 318250000 kr.

Yrkande 1 har behandlats i betänkandet AU 1983/84:21.

1983184:882 av Olle Westberg m. fl. (s) 39,54, 10,34,

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna 61, 85 56, 57,

vad som i motionen anförts om åtgärder för att främja regional utveckling 87

och sysselsättning i Gävleborgs län.

1983/84:883 av Bengt Wiklund m. fl. (s) 61 60

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar att stödområdesindelningen
ändras så att Sundsvalls, Timrå och Härnösands kommuner
hänförs till stödområde C.

1983184:884 av Jan-Erik Wikström (fp) 86 87

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad i motionen anförts om behovet av arbetsmarknadsinsatser i
Gävleborgs län.

1983184:1044 av Claes Elmstedt (c) 68 66

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om olika stödåtgärder i Blekinge län.

1983/84:1045 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) 54,86 34

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om tilldelningen av medel för regionala utvecklingsinsatser.

1983/84:1047 av Karl-Gustaf Mathsson (s) 80, 81 78, 82

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen framförts beträffande extraordinära samhällsinsatser
inom bruksorterna i Bergslagen.

1983/84:1048 av Börje Nilsson m. fl. (s) 64 62

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att planerade
insatser i Kristianstads län för sysselsättningsstöd, exportstöd, företagsstöd
och företagarutbildning samt rationalisering inom Samhällsföretag
och försvaret ges den inriktning som angetts i motionen.

Del av yrkandet behandlas i AU 1983/84:19.

AU 1983/84:23

1983184:1076 av Eric Jönsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av insatser på det arbetsmarknadspolitiska
området i vad avser arbetsmarknadsresurser, AMU-och Amiinsatser
samt en uppräkning av det regionalpolitiska stödet till de båda
Skånelänen.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1983/84:1074.

Del av motionen behandlas i betänkandena AU 1983/84:19 och AU 1983/
84:21.

1983/84:1092 av Per Israelsson (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär inplacering av Ljusnarsbergs och
Hällefors kommuner samt Guldsmedshyttans och Ramsbergs församlingar
i Lindesbergs kommun i stödområde B och Karlskoga och Degerfors
kommuner i stödområde C,

2. att riksdagen hos regeringen begär sådana ändringar i regelsystemet
för lokaliseringsstödet att detta kan handläggas på ett snabbt och smidigt
sätt.

1983184:1099 av Lars-Ove Hagberg (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
om tillsättande av en Bergslagsdelegation enligt vad i motionen anförs.

1983184:1100 av Lars-Ove Hagberg (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen om utarbetande
av ett näringspolitiskt utvecklingsprogram för Kopparbergs län i enlighet
med vad i motionen anförs.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1983/84:1099.

1983/84:1321 av Gunhild Bolander (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att inplacera de norra och södra delarna av
Gotlands kommun i stödområde B (enligt bilaga),

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande behov och inriktning av de regionalpolitiska
stödinsatserna för näringslivets utveckling i Gotlands län.

1983/84:1324 av Pär Granstedt m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om
initiativ i syfte att skapa ett samlat program för en balanserad utveckling i
Stockholmsregionen i enlighet med vad som anförts i motionen.

Behandlas

i utskottets

yttr.s. hemst.p.

39,54, 11,35,

66 64

60 54

43 19

82, 85 82, 86

85 86

60 50

76 75

76 73

AU 1983/84:23

1983184:1325 av Lars Hjertén m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om den framtida inriktningen av åtgärder för att främja
sysselsättningen i Skaraborgs län.

1983184:1329 av Per-Richard Molén (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär utredning om möjligheterna
till utflyttning av statlig dataverksamhet från Stockholm till
Sundsvall.

1983184:1333 av Boije Nilsson m.fl. (s)

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs rörande lokalisering av myndighet i samband med
översyn av regional organisation.

1983184:1334 av Lars Svensson (s) och Owe Andréasson (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om att stödja hantverk och hantverksyrkena.

1983/84:1338 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:100 i
vad avser Bil. 14 Industridepartementet C 6 Ersättning för nedsättning av
socialavgifter.

1983/84:1371 av Alf Wennerfors m.fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om riktlinjer för den framtida regionalpolitiken,

2. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret
1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 295000000 kr.,

3. att riksdagen till Regionalpolitisk stöd: Vissa lokaliseringsbidrag
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 225000000
kr.,

4. att riksdagen avslår regeringens framställning om att till Regionalpolitisk
stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag
av 500000000 kr.,

5. att riksdagen till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 320000000
kr.,

6. att riksdagen till Ersättning för nedsättning av socialavgifter/egenavgifter
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 465000000 kr.

Behandlas

i utskottets

yttr.s. hemst.p.

73 71

46, 47

25,41 2,16

49 28

51 29

51 30

52 31

57 46,47

AU 1983/84:23

1983184:1902 av Elving Andersson (c) och Per-Ola Eriksson (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående förenklat ansöknings- och handläggningsförfarande
vad gäller smärre ärenden rörande lokaliseringsstöd.

1983184:1903 av Ingrid Andersson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om försöksverksamhet med omlokalisering av
offentlig verksamhet i Uppsala län.

1983184:1904 av Sven Aspling m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Värmlands behov av särskilda sysselsättningsåtgärder.

1983184:1905 av Nils Berndtson (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om initiativ för
utformning av ett åtgärdsprogram för utveckling och sysselsättning i Östergötland
på grundval av länets speciella struktur, i enlighet med vad som
anförts i motionen.

1983184:1908 av Karl Boo m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hemställer hos regeringen att länsanslaget
för Kopparbergs län skall uppräknas med 20 milj. kr. till 43 milj. kr.

1983184:1910 av Bertil Danielsson (m) och Ewy Möller (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om att successivt låta det statliga stödet till
länen få formen av en länspott som kan disponeras av länsstyrelserna.

1983184:1911 av Rune Evensson m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om sysselsättningsbefrämjande åtgärder i Mitten-Älvsborg.

1983184:1912 av Bo Finnkvist m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om särskilda åtgärder för sysselsättningen i Storfors
och andra bruksorter.

1983184:1914 av Arne Fransson m.fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att uppdrag skall
ges till centrala myndigheter och verk att arbeta fram förslag till hur
verksamheten bör decentraliseras i syfte att få en mer rättvis spridning av
sysselsättningen över landet inom den centrala statliga förvaltningen i
enlighet med 1982 års regionalpolitiska beslut.

Behandlas

i utskottets

yttr.s. hemst.p.

43 19

37 6

54, 83 36, 83

67 65

54,85 37

27 3

73 72

80, 82 78, 82

36 4

AU 1983/84:23

Behandlas

i utskottets

yttr.s. hemst. p.

1983/84:1921 av Olle Göransson (s) och Berit Oscarsson (s) 45 23

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om industricentra.

1983184:1922 av Olle Göransson m. fl. (s) 54, 61, 38, 55,

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna 84 85

vad som i motionen anförts beträffande extraordinära samhällsinsatser för
bruksorter i Bergslagen.

1983184:1925 av Agne Hansson (c) och Sivert Carlsson (c) 54,70 39,68

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförs om ökade behov av regionalpolitisk! stöd till
Kalmar län.

1983/84:1928 av Boije Hörnlund m.fl. (c, s, m, fp, vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att omfördela 200 milj. kr. från AMS bered- 53 31

skapsmedel till anslaget C 3 Regionala utvecklingsinsatser,

2. att riksdagen beslutar att ur den föreslagna ökningen på 200 milj. kr. 54 40

Västerbotten tilldelas 25 milj. kr. (totalanslag 40 -I- 25 milj. kr.).

Del av yrkande 1 har behandlats i betänkandet AU 1983/84:21.

1983/84:1930 av Paul Jansson m. fl. (s) 73 71

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
behovet av sysselsättningsskapande åtgärder i Skaraborgs län.

1983/84:1931 av Rune Johansson m. fl. (s) 54, 74 41, 72

I motionen yrkas att riksdagen hemställer att regeringen vid fördelning
av regionalpolitiska medel särskilt beaktar Dalslands sysselsättningsproblem.

1983/84:1936 av Ove Karlsson m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer att den pågående översynen 44 21

av regionalpolitiken även omfattar stöd till kommunala industrihus i enlighet
med motionen,

2. att riksdagen beslutar uttala sig för att därest en kommun placerats i 60 48

stödområdesklasserna A, B eller C, bestämmelserna om regionalpolitisk!

stöd skall gälla i hela kommunerna - alltså också i resp. kommuns centralorter.

1983184:1938 av Björn Körlof (m) och Margareta Gard (m) 43 19

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn och
förenkling av de regionalpolitiska stödformerna i enlighet med vad som i
motionen anförts.

AU 1983/84:23

Behandlas

i utskottets

yttr.s. hemst.p.

1983/84:1947 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om utarbetande av ett 84 85

näringspolitiskt utvecklingsprogram för Västmanlands län i enlighet med t

vad i motionen anförs,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om att en Bergslagsdelega- 82 82

tion tillsätts i enlighet med vad som anförs i motionen.

1983184:1948 av Per Petersson (m) och Barbro Nilsson i Visby (m) 57 46

I motionen yrkas att riksdagen begär att regeringen överlämnar motionen
till den regionalpolitiska utredningen för beaktande.

1983184:1950 av Rolf Rämgård m. fl. (c) 44 21

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om förenkling och samordning av reglerna för
statsbidragen till kommunala industrihus.

1983184:1953 av Marianne Stålberg m. fl. (s, m, c) 27

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att även
Jämtlands län i enlighet med vad i motionen anförts utses till försökslän för
att pröva friare användning av statliga regionalpolitiska medel och pröva
nya samarbetsformer mellan regionala och statliga organ.

1983/84:1954 av Marianne Stålberg m. fl. (s) 54, 89 42, 89

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad vi i motionen anfört om det sammanhållna länsanslaget.

1983/84:1955 av Olle Svensson m. fl. (s) 76 74

1 motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som ovan anförts om statliga insatser för att skapa en positiv utveckling
i fråga om sysselsättning och befolkningstillväxt i Södermanlands län.

1983184:1960 av Margareta Winberg (s) och Nils-Olof Gustafsson (s) 43 20

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer att motionen
överlämnas till den regionalpolitiska utredningen för beaktande.

1983184:1962 av Bengt Wittbom (m) och Ann-Cathrine Haglund (m) 83 84

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående utvecklingen i Hällefors, Ljusnarsbergs,
Lindesbergs och Nora kommuner.

1983/84:1966 av Nils Åsling (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att Jämtlands län utses 27 3

till försökslän för att pröva en friare användning av statliga regionalpolitis -

AU 1983/84:23

Behandlas

i utskottets

yttr.s. hemst.p.

ka medel och för att pröva nya samarbetsformer mellan regionala och
statliga organ,

2. att riksdagen beslutar uttala att regeringen vid fördelning av det 54, 88 42, 89

särskilda anslaget C 4 (länsanslaget) tilldelar Jämtlands län 70 milj. kr. för
nästa budgetår.

1983/84:2024 av Anita Johansson m. fl. (s) 76 73

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående regionala åtgärder m. m. i Stockholms
län.

1983184:2026 av Mats Olsson m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att det regio- 60 49

nalpolitiska stöd som utgår i stödområde C bör få tillämpas i Olofströms

kommun från den 1 juli 1984 till den 1 juli 1986,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att regionalpo- 68 66

litiskt stöd som efter särskilt beslut kan utgå utanför stödområdena bör ges

en generös tillämpning i Karlskrona, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborgs
kommuner,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en särskild 68 66

delegation med företrädare för berörda departement och myndigheter bör

tillsättas i syfte att ge förslag till åtgärder som kan leda till ökad sysselsättning
inom Blekinge län.

1983/84:2037 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär att särskilda insatser vidtas i 86

Gävleborgs län för att skapa sysselsättning,

2. att riksdagen hos regeringen begär att stödområdesindelningen i Gäv- 61

leborgs län ses över i syfte att skapa en mer rättvis regional fördelning,

3. att riksdagen hos regeringen begär att produktutveckling och mark- 42

nadsföring i större utsträckning kan främjas med lokaliseringsstöd,

5. att riksdagen hos regeringen begär att övriga synpunkter beaktas vid 86

kommande statliga satsningar i Gävleborgs län.

Yrkande 4 behandlas i betänkande AU 1983/84:21.

1983184:2039 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c)

I motionen yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär att länets nya utvecklingsbolag 86 87

Ventex får tillgång till särskilda lånemöjligheter.

Yrkandena 1, 3 och 4 behandlas av näringsutskottet i betänkandet NU
1983/84:30.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1983/84:2037.

AU 1983/84:23

1983184:2044 av Bertil Jonasson m.fl. (c, m, fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts angående ökat anslag för lokaliseringslån och
-bidrag till Värmland.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1983/84:2040.

1983184:2381 av Kerstin Andersson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om Älvsborgs län.

1983184:2383 av Ingemar Eliasson (fp)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av regionalpolitisk! stöd och
glesbygdsmedel.

1983184:2384 av Karl Erik Eriksson m. fl. (fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen uttalar sig för att regionalpolitiska insatser bör göras
med så generella medel som möjligt,

2. att riksdagen uttalar sig för att det regionalpolitiska stödet bör prioriteras
till de mest utsatta regionerna,

4. att riksdagen beslutar öka de regionalpolitiska länsanslagen med 150
milj. kr.

Yrkande 3 behandlas i betänkandet AU 1983/84:21.

1983184:2386 av Kerstin Göthberg (c) och Hugo Bergdahl (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära skyndsamma
åtgärder för att förbättra arbetsmarknadsläget i Västmanland.

1983/84:2388 av Anders Högmark m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om fördelningen av medel ur anslaget Regionala
utvecklingsinsatser.

1983184:2392 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande arbetsmarknadssituationen i Malmöhus län
samt behovet av åtgärder för att skapa nya sysselsättningstillfällen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande forskning, utveckling och nyetablering inom
näringslivet och den regionala betydelse och rikspolitiska vikt som därmed
är förknippad.

AU 1983/84:23

1983184:2394 av Bo Lundgren m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts om att motverka regional obalans i samband med offentliga
organisationsförändringar.

1983184:2395 av Kerstin Nilsson m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som anförts i motionen om särskilda åtgärder för näringslivets utveckling
och tryggad sysselsättning i Tornedalen.

1983184:2396 av Arne Nygren (s) och Georg Andersson (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en utvecklingsplan
för Västerbottens åtta lappmarkskommuner skyndsamt utarbetas,
varvid särskilda insatser för att tillvarata länsdelens råvarutillgångar och
turistiska förutsättningar beaktas.

1983184:2397 av Yvonne Sandberg-Fries (s) och Ralf Lindström (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om behovet av statliga insatser för att upprätthålla
sysselsättningen inom Karlskrona kommun.

1983184:2402 av Rune Ångström m.fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om nedsättning av socialavgifterna
för icke-offentlig verksamhet i inlandskommunerna i Norrbottens län
enligt vad som anförts i motionen.

1983184:2451 av Oswald Söderqvist (vpk) och Carl-Henrik Hermansson
(vpk)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att det statliga stödet till glesbygd
bör intensifieras vad gäller skärgårdsområdena.

Motiveringen till yrkandet återfinns i motion 1983/84: 879.

1983184:2459 av Björn Samuelson (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen hemställer om tillsättande
av en arbetsgrupp med företrädare för fackföreningar, politiska partier och
forskare med uppgift att upprätta en utvecklingsplan för Värmland, med
beaktande av vad som anförts i motionen.

1983/84:2479 av Bertil Måbrink (vpk) och Jörn Svensson (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag till
utvidgning och förenkling av stödområdesindelningen i Gävleborgs län i
enlighet med vad som anges i motionen,

AU 1983/84:23

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförs om prioritering av de tre industriellt mest ensidiga kommunerna
i länet i samband med ny- eller utlokalisering av statlig verksamhet.
Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1983/84: 2478.

1983184:2528 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c)

I motionen yrkas

2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att anvisade medel till
Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1984/85 ställs till
den ordinarie kreditmarknadens förfogande i enlighet med vad som anförs i
motionen.

Yrkande 1 behandlas i betänkandet AU 1983/84:18.

Motiveringen till yrkandena återfinns i motion 1983/84: 2524.

Motioner med anledning av proposition 1983184:157

1983184:2789 av Yngve Nyquist m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen bemyndigar regeringen att vid beredandet
av ärenden gällande särskilda utvecklingsinsatser enligt proposition
1983/84:157 även innesluta Hedemora kommun bland de kommuner som
kan ifrågakomma.

1983184:2790 av Thure Jadestig m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att Hallstahammars och Surahammars kommuner i Västmanlands län bör
innefattas i det område som skall komma i fråga för långsiktiga åtgärder för
industriell förnyelse i Bergslagen.

1983184:2791 av Christer Eirefelt m. fl. (fp)

I motionen yrkas

2. att riksdagen med ändring av hemställan beträffande anslaget till
Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen för budgetåret 1984/85 uttalar
att medlen bör användas bl. a. för förhöjt statsbidrag till lärlingsutbildning
och försöksverksamhet med bibehållen arbetslöshetsersättning för arbetslösa
personer som startar egna företag, enligt vad som anförs i motionen.
Yrkande 1 behandlas i näringsutskottets betänkande NU 1983/84: 35.

1983184:2792 av Bengt Wittbom m.fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen med hänvisning till det som anförts i motionen avslår
regeringens begäran om 25 milj. kr. för att främja utvecklingen i Bergslagen,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående utvecklingsförutsättningarna i Bergslagen.

AU 1983/84:23

Behandlas

i utskottets

yttr.s. hemst. p.

1983184:2793 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

5. att riksdagen hemställer hos regeringen om att anslaget om särskilda 79,81 76,81

insatser i Bergslagen räknas upp och att samtliga kommuner i Bergslagen

bör komma i fråga enligt vad i motionen anförs,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen 82 82

anförs om Bergslagsdelegationens uppgifter.

Yrkandena 1-4 och 7 behandlas i näringsutskottets betänkande NU
1983/84:35.

1983184:2794 av Tage Sundkvist m. fl. (c) 80 80

I motionen yrkas att riksdagen till Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen
anvisar ett reservationsanslag av 25 milj. kr. att fördelas till de
regionala utvecklingsfonderna i Bergslagslänen i enlighet med det anförda.

1983/84:2795 av Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg (s) 61 56

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär att Sandvikens
kommun temporärt inplaceras i stödområde C.

1983184:2796 av Staffan Burenstam Linder m. fl. (m)

I motionen yrkas

2. att riksdagen avslår regeringens förslag till särskilda utvecklingsin- 79 76

satser i Bergslagen för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln föreslagna
reservationsanslag om 25 milj. kr.,

3. att riksdagen begär att ta upp förhandlingar med Bofors AB om en 79 77

annan inriktning och form för de överenskomna medlen om 25 milj. kr. för
sysselsättningsskapande åtgärder i Karlskogaregionen i enlighet med vad

som i motionen anförts.

Yrkande 1 behandlas av näringsutskottet i betänkandet NU 1983/84: 35.

Den regionala utvecklingen

Några för regionalpolitiken väsentliga data om utvecklingen finns samlade
på figurerna 1-4 och tabell 1.

Befolkningsutvecklingen (figur 1) är av intresse därför att en
balanserad befolkningsutveckling i länen är ett centralt regionalpolitiskt
mål vilket återspeglas i bl. a. de planeringstal som riksdagen godtagit som
underlag för den regionala planeringen.

Som framgår av figur 1 hade flera län under slutet av 1970-talet en
betydande befolkningsökning. Det gällde Stockholms, Uppsala, Östergötlands,
Kronobergs, Gotlands, Kristianstads, Hallands, Älvsborgs, Skara -

AU 1983/84:23

borgs och Kopparbergs län i södra Sverige samt Västerbottens och i viss
mån Jämtlands och Norrbottens län i norra Sverige. Endast två län hade
under den här perioden (1975-1979) befolkningsminskning, nämligen Blekinge
och Göteborgs och Bohus län. Under de första åren av 1980-talet
kvarstod en ökning i Stockholms, Uppsala, Gotlands, Hallands, Skaraborgs
och Västerbottens län, men tretton av länen i riket hade nu befolkningsminskning,
bl. a. flertalet av de län som helt eller delvis ingår i något
av stödområdena. Denna tendens till ökad obalans i utvecklingen mellan
länen återspeglar sig också i länsstyrelsernas prognoser för 1980-talet.

Den ändring i befolkningsutvecklingen i länen som skedde mellan åren
1980 och 1981 kommer också till uttryck i omkastning i befolkningsomflyttningen
(figur 2). Flera län fick i böljan av 1980-talet ett försämrat
flyttningsnetto. Det gäller flertalet skogslän men också flera län i södra
Sverige som t. ex. Södermanlands, Jönköpings, Blekinge, Örebro och
Västmanlands län.

Sysselsättningsutvecklingen i länen visas i tabell 1. Av tabellen
framgår att alla län hade en positiv sysselsättningsutveckling under
1970-talet. Den största ökningen hade under perioden 1976-1980 Uppsala,
Kronobergs, Gotlands och Västerbottens län. Under åren 1981-1982 inträffade
minskning i tretton län, kraftigast i Södermanlands, Östergötlands,
Kalmar, Örebro, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens
län. Enligt länsplaneringens prognoser kan en negativ sysselsättningsutveckling
väntas i tolv län under perioden 1981-1990. Den svagaste utvecklingen
kommer att ske i Örebro, Västmanlands och Norrbottens län. Den
regionala bearbetningen av långtidsutredningen (SOU 1984:6) ger en mera
positiv bild och enligt den skulle ett län - Västmanlands - få en svag
minskning. Övriga län skulle få ökning.

Sysselsättningsgraden i kommunerna visas i figurerna 3 och 4.
När det gäller sysselsättningsgraden för män och kvinnor sammantagna
(fig. 3) kan konstateras att de lägsta siffrorna återfinns i skogslänen och det
gäller än mer markerat om man ser till situationen för kvinnorna.

2 Riksdagen 1983184. 18 sami. Nr 23

AU 1983/84:23

Fig. 1. Befolkningsutveckling länsvis. Årsgenomsnitt 1975—1979, 1980—1982, 1983—
1990.

1.0

- 1.0

1.0

0,5

- 0.5

- 1.0

1975-1979

1980-1982

1983-1990

AU 1983/84:23 19

Fig. 2. Flyttningsöverskott. Länsvis i genomsnitt per år och per 1000 invånare.

3 n

2 -

1 -

0--

-1 -

-2

! \ 1 1 * 1 • * i 1 1 1—

A c D E F G H I KLMN

| 1976-1980

] 1981-1983

2 -

1 -

0--

-1 -

-2

“i i 1 r -

0prSTUWXYZACBD

AU 1983/84:23 20

Fig. 3. Sysselsättningsgrad år 1982. Förvärvsarb. kv. + män i proc. av bef. 16—64 år.

fH 7,5% under riket (-67,0%)

B 5-7,5% under ril. -(67,0-72,0%)
□ Riket ± 2,5% (72,0-77,0%)

B 7,5-12.5% över (77,0-82,0%)

H Mer än 82.0%

AU 1983/84:23

Fig. 4. Sysselsättningsgrad år 1982. Förvärvsarb. kvinnor i proc. av bef. 16—64 år.

b 7,5% under riket (-62,5%)

B 5-7,5% under riket (62,5-67,5%)
□ Riket ±2,5% (67,5-72,5%)

S 7,5-12,5% över (72,5-77,5%)

® Mer än 77,5%

AU 1983/84:23 22

Tabell 1. Antal sysselsatta i länen år 1980 samt årlig procentuell förändring mellan angränsande tioårsperioder.

Län/landsdel	Årlig procentuell för-ändring	Antal sys-selsatta (tusental) 1980	Årlig procentuell förändring
1981-	-1982	LU84 1981 —	1990	LP83 1981-1990
1971-	-1980	1976-	-1980
Stockholm		1,3		1,1		803		1,1		1,1	1,7
Uppsala		2,0		1,7		107		0,0		0,7	0,1
Södermanland		0,6		0,3		113		0,0		0,4	-0,4
Östergötland		1,1		0,8		185		-0,7		0,4	-0,4
Östsverige	1,3		1,0		1208		0,6		0,9		0,4
Jönköping		1,1		0,9		148		-0,5		0,5	-0,2
Kronoberg		1,3		1,5		83		0,1		1,0	0,3
Kalmar		0,9		1,0		lil		-1,5		0,1	-0,4
Gotland		1,6		1,6		27		0,9		0,5	0,2
Blekinge		0,6		0,3		70		-1,3		0,7	0,2
Sydöstsverige	1,0		1,0		439		-0,7		0,5		-0,1
Kristianstad		0,8		0,8		123		-1,4		0,8	0,3
Malmöhus		0,9		0,6		359		-1,0		0,7	0,2
Sydsverige	0,9		0,7		482		-1,1		0,7		0,2
Halland		1,8		1,1		100		0,2		0,7	0,4
Göteborgs och Bohus		1,1		0,6		364		0,1		0,5	0,0
Älvsborg		0,6		0,4		184		-0,4		0,6	-0,1
Skaraborg		1,4		1,1		124		0,3		0,7	0,1
Västsverige	1,1		0,7		772		0,0		0,6		0,0
Värmland		0,9		0,7		129		-0,5		0,6	-0,2
Örebro		0,7		0,8		128		-0,4		0,2	-0,5
Västmanland		1,2		0,4		121		0,0		-0,2	-0,8
Kopparberg		1,4		0,8		128		-1,2		0,4	-0,3
Gävleborg		1,1		0,7		133		-0,9		0,6	-0,1
Mellansverige	1,1		0,6		639		-0,6		0,3		-0,4
Västernorrland		1,3		1,2		122		-0,8		0,3	-0,4
Jämtland		1,9		1,3		60		0,3		0,8	0,2
Västerbotten		2,0		1,7		113		0,5		1,1	0,4
Norrbotten		2,1		1,0		118		-0,6		0,2	-0,5
Nordsverige	1,8		1,3		413		-0,3		0,6		-0,1
Riket		1,2		0,9		3953		-0,2		0,7	0,1

LU 84 = ERU:s bearbetning av LU 84.

LP 83 = Länsstyrelsernas prognoser år 1983.

Källa: LU 84 Särskilda studier (SOU 1984:6).

Utskottet

Förutsättningar och riktlinjer för regionalpolitiken

I propositionen erinras inledningsvis om de regionalpolitiska målen som
innebär att de tre välfardsfaktorerna arbete, service och god miljö skall
vara tillgängliga inom räckhåll för alla människor. Vidare lämnas en beskrivning
i fråga om utfallet av de prognoser länsstyrelserna nyligen har
redovisat rörande utvecklingen under 1980-talet. Det framgår bl. a. att
sysselsättningsutvecklingen i samtliga län väntas bli svagare än under
1970-talets senare hälft, främst beroende på att ökningen inom offentlig
sektor bedöms bli väsentligt mindre än tidigare. Den sektor som skulle få

AU 1983/84:23

den största tillväxten är privata tjänster. Det framhålls att arbetstillfällena
inom denna sektor är ojämnt fördelade över landet, med en förhållandevis
stark koncentration till storstadslänen.

Utskottet vill med anledning av ovan nämnda redogörelse i propositionen
anföra följande i fråga om förutsättningarna för regionalpolitiken.

Ser man till befolkningsutvecklingen i ett mera storregionalt perspektiv
kan man konstatera två tydliga trendbrott under de senaste 15 åren. Den
omfattande inflyttningen till storstadsområdena och andra större stadsregioner
som kännetecknade 1960-talet förbyttes i början av 1970-talet i
motsatsen. Denna ändrade utveckling var en internationell företeelse.
Mycket tyder på att den i Sverige hade flera orsaker. En orsak var de
omfattande regionalpolitiska insatser som hade gjorts sedan mitten av
1960-talet, en annan det mera spridda boende runt större orter som skedde
i början av 1970-talet med ökad pendling och jämnare befolkningsutveckling
som följd. Ett annat viktigt skäl var den stora sysselsättningstillväxten
inom den offentliga sektorn. Denna sektor och dess tillväxt får - med den
likvärda standard som är ett centralt politiskt mål och som understöds med
statliga stöd av skilda slag — ungefär samma fördelning som befolkningen i
stort och blir därmed relativt jämnt spridd över landet.

Mellan åren 1980 och 1981 skedde av allt att döma ett nytt trendbrott.
Under år 1980 var befolkningsutvecklingen fortfarande som under 1970-talet, men under år 1981 ändrade befolkningsomflyttningen riktning och
denna ändring synes bestå ännu. Många skogslän har på nytt fått utflyttningsöverskott.
Det viktigaste skälet torde vara att den sektor som under
1970-talet svarade för den jämnt över landet fördelade tillväxten, nämligen
den offentliga sektorn, har slutat att växa eller växer mycket svagt. Andra
delar av näringslivet har tagit över, främst den privata service- och tjänstesektorn.
Ett av de mera framträdande regionalpolitiska problemen under
1980-talet är att denna sektor är mycket ojämnt fördelad över landet och
har en kraftig överrepresentation i storstadsområdena. I synnerhet gäller
detta de mest expanderande delarna av denna näringsgren.

Utskottet noterar att den i vid mening samlade regionalpolitiska medelsarsenalen
under 1970-talet successivt anpassades till de utvecklingsförlopp
som beskrivits ovan. Efter hand som den svaga utvecklingen inom industrin
omöjliggjorde större omlokaliseringar av sådana företag inriktades
medlen mera på att utveckla den i resp. region befintliga industrin. Dessa
omständigheter gjorde det också motiverat att i ökad grad decentralisera
handläggningen av det regionalpolitiska stödet som ju främst riktar sig till
denna näringsgren.

Avgörande för den förhållandevis jämna sysselsättningsutvecklingen under
1970-talet var som sagts ovan bl. a. den offentliga sektorns tillväxt och
här spelade och spelar skatteutjämningsbidragen från staten till kommuner
och landstingskommuner en betydande roll. Om den offentliga sektorn
även framgent skall kunna ge ett balanserande tillskott till den regionala

AU 1983/84:23

utvecklingen är fortsatta transfereringar av detta slag nödvändiga. Länsstyrelsernas
prognoser tyder på att den regionala utvecklingen — bl. a.
beroende på att den kraftiga expansionen inom den privata service- och
tjänstesektorn är så ojämnt fördelad — kommer att försämras under 1980-talet. Den regionala konsekvensanalysen i långtidsutredningen (SOU
1984:6) tyder visserligen på motsatsen, men utskottet menar för sin del att
medelsarsenalen måste anpassas till de ändrade tendenser i näringslivets
utveckling som berörts ovan och så att man har beredskap att med aktiva
åtgärder möta en eventuell ökande regional obalans.

Utskottet konstaterar därvid att industrin troligen kommer att få en
relativt svag sysselsättningsutveckling under 1980-talet. De påverkbara
nylokaliseringarna inom denna näringsgren blir troligen få och måste förbehållas
de mest utsatta delarna av landet. Liksom under 1970-talet måste
huvuddelen av de regionalpolitiska insatserna gentemot industrin sannolikt
inriktas på att utveckla det befintliga näringslivet i resp. region. Dessa
förhållanden kommer att medge en fortsatt decentralisering till länsnivån
av handläggningen av stödet till denna näringsgren.

Som utskottet beskrivit ovan väntas sysselsättningstillväxten under
1980-talet ske främst inom den privata service- och tjänstesektorn. Mot
bakgrund av den ojämna geografiska fördelningen av dessa verksamheter
och den risk för försämrad regional balans som en expansion enbart på
nuvarande lokaliseringsorter kan ge är det mycket angeläget att utveckla
metoder som kan påverka deras lokalisering. Det finns anledning uppmärksamma
några problem i sammanhanget. Ett är den mängd olika aktiviteter
- med delvis mycket olika utveckling och utvecklingsförutsättningar
- som inryms i denna näringsgren. Ett annat problem är att kunskapen om
lokaliseringsförutsättningarna för de aktuella verksamheterna är bristfällig.
Industriverket har till uppgift att bedriva lokaliseringssamråd med här
aktuella företag men i övrigt finns inte någon självklar anknytning när det
gäller handläggningen av eventuella åtgärder riktade mot den privata service-
och tjänstesektorn, vare sig till nuvarande departements- eller verksorganisation.
Erfarenheterna av de gångna årens regionalpolitiska verksamhet
visar nämligen att de traditionella regionalpolitiska stödformerna
har begränsade effekter. Utskottet håller därför för troligt att de medel som
kan behöva tillgripas har mera anknytning till andra politikområden än det
i trång mening regionalpolitiska.

Utskottets resonemang ovan tar sin utgångspunkt i utvecklingen i de
olika länen. Men självfallet måste risken för obalanser inom länen liksom
hittills vägas in vid utformningen av de regionalpolitiska medlen. Som
utskottet har poängterat i tidigare sammanhang förutsätter en framgångsrik
regionalpolitik att alla samhällssektorer medverkar. Praktiskt taget alla
beslut som tas av t. ex. statliga myndigheter får regionala konsekvenser
och kan därmed ändra förutsättningarna för regionalpolitiken. En samordning
av dessa beslut enligt de mål som formuleras av statsmakterna är en
förutsättning för en framgångsrik regionalpolitik.

AU 1983/84:23

Utskottet utgår ifrån att utredningen rörande de regionalpolitiska stödinsatsernas
inriktning m. m. (I 1982:05) i sitt arbete observerar de problem
utskottet tagit upp ovan vid behandlingen av förutsättningarna för regionalpolitiken
samt att utredningen närmare överväger vilka åtgärder som
bör vidtas för att komma till rätta med dessa problem. Riksdagen föreslås
godkänna vad utskottet här anfört om förutsättningarna för regionalpolitiken.

Fyra motioner, nämligen 567, 568, 1371 och 2384 tar upp riktlinjerna för
regionalpolitiken till behandling.

I motion 1371 av Alf Wennerfors m. fl. (m) framhålls att de bästa förutsättningarna
för en balanserad regional utveckling föreligger om statsmakterna
för en allmän ekonomisk politik som aktivt stimulerar de välståndsskapande
krafterna. Den regionalpolitik som moderata samlingspartiet
förordar siktar enligt motionen till att i görligaste mån kompensera regioner
för avståndsmässiga, klimatmässiga och vissa andra strukturmässiga
handikapp så att de grundläggande förutsättningarna för exempelvis näringslivets
utveckling skall bli mer likvärdiga. Motionärerna påpekar att
beslut inom en rad politikområden är väsentliga för den regionala utvecklingen
även om dessa beslut inte direkt har en regionalpolitisk innebörd.
Det gäller beslut rörande skatte- och avgiftspolitiken, arbetsmarknadspolitiken,
jord- och skogsbrukspolitiken samt i fråga om transporter och kommunikationer.
I motionen hänvisas till att moderata samlingspartiet lagt
fram förslag av regionalpolitisk betydelse rörande flera av dessa sektorer. I
motionen erinras också om regionalpolitikens betydelse för försvars- och
säkerhetspolitiken. Huvudlinjerna i den regionalpolitik som förordas i den
moderata motionen är följande

- ett ökat inslag av generellt verkande medel

- ett system med differentierade socialförsäkringsavgifter

- ett aktivare utnyttjande av skattepolitiken som regionalpolitisk! instrument -

en successiv avveckling av flertalet selektiva stödformer

- ett system av kreditgarantier via det etablerade bankväsendet som ersätter
nu gällande lokaliseringslåneformer

- ett problemorienterat länsbaserat stödområdessystem

- en decentralisering av beslutsfattandet inom regionalpolitiken

- en åtgärdsinriktad länsplanering

- en aktiv glesbygdspolitik med utveckling av bl. a. kombinationssysselsättningens
möjligheter

- ett ökat utnyttjande av turismens möjligheter

- ett ökat utnyttjande av data- och telekommunikationsteknikens möjligheter,
bl. a. i samverkan med högre utbildning och forskning

- ett reformerat transportstödsystem.

Centerpartiet tar upp riktlinjerna för regionalpolitiken i de två motionerna
567 och 568 och framhåller att en politik för regional balans är en

AU 1983/84:23

nödvändig del i en ekonomisk politik med syfte att skapa ekonomisk
utveckling och full sysselsättning. De grundläggande balansproblemen i
ekonomin kan inte lösas om inte produktionsförutsättningar i form av
mänskligt kunnande, råvaror och andra naturtillgångar samt gjorda samhällsinvesteringar
kan tas till vara över hela landet. Samtidigt måste enligt
motionen en aktiv regionalpolitik bidra till att människor i alla delar av
landet får likvärdiga möjligheter till arbete, service och god miljö. Vidare
måste regionalpolitiska hänsynstaganden tas inom samtliga samhällsområden.
Följande inriktning av regionalpolitiken förordas.

Först poängteras att det regionalpolitiska stödet inte får urholkas samt
att insatserna måste koncentreras till de mest utsatta regionerna i enlighet
med 1982 års beslut. Det innebär bl. a. att det särskilda stödet till Norrbotten
bör koncentreras till inlandet. Vidare framhålls i motion 568 den
centrala roll jordbrukspolitiken har i en aktiv regionalpolitik. Centerpartiet
avvisar den nya inriktning av jordbrukspolitiken som regeringen aviserat
vilket utvecklas i en särskild motion. Även de energipolitiska frågorna tas
upp i en särskild motion men i sammanhanget erinras om att de nu sysselsättningssvaga
regionerna rymmer betydande resurser för den framtida
energiförsörjningen. I motion 568 påpekas dessutom att en rimlig social
och teknisk service måste tillgodoses över hela landet. Här nämns bl. a.
vägar, järnvägar, skolor i glesbygd och högskoleverksamhet. Slutligen
krävs i motionen att småföretagssatsningen under åren 1976-1982 skall
föras vidare.

Regional balans beskrivs som ett av de viktigaste målen för den ekonomiska
politiken i motion 2384 av tredje vice talman Karl Erik Eriksson
m.fl. (fp). Samtidigt påpekas att detta mål är lättare att uppnå vid god
tillväxt i ekonomin som helhet och när den allmänna ekonomiska politiken
skapar goda förutsättningar för en expansion av näringslivet. Motionärerna
hänvisar till att folkpartiet i annat sammanhang lagt fram förslag som
syftar till ekonomisk tillväxt.

I motionen framhålls att de regionalpolitiska insatserna bör vara så
generella som möjligt. Detta innebär t. ex. att ett förhållandevis fast regelsystem
bör råda inom regionalpolitiken. De utvärderingar som gjorts sägs
visa att stöd enligt sådana fasta regler är mycket mer verkningsfullt än
t. ex. ett företagsstöd som beslutas från fall till fall. I motionen föreslås
vidare att de regionalpolitiska insatserna måste prioriteras till de områden i
landet som har de svåraste problemen. Effekten kan annars bli att insatserna
fördelas över hela landet i sådan omfattning att de stora regionala
obalanserna består.

Utskottet kan instämma i vad som sägs i motionerna 568, 1371 och 2384
om betydelsen av en framgångsrik ekonomisk politik när det gäller att lösa
de regionalpolitiska problemen. De regionalpolitiska medlen får som utvecklingen
de senaste åren visat starkt begränsade effekter under perioder
med låg ekonomisk aktivitet. Med den aktiva ekonomiska politik som

AU 1983/84:23

numera förs - med som följd växande export, ökat kapacitetsutnyttjande
inom industrin och begynnande sysselsättningsökning — skapas förutsättningar
för att vi på ett mera effektivt sätt skall kunna ta oss an de regionalpolitiska
problemen. I denna situation kan regionalpolitiken bidra till att
främja den allmänna ekonomiska utvecklingen eftersom de åtgärder som är
aktuella bidrar till att outnyttjade produktionsresurser kommer till användning.

När det gäller den regionalpolitiska medelsarsenalens utformning, t. ex.
avvägningen mellan generella och selektiva medel, skattepolitikens eventuella
roll i sammanhanget samt principer för regionala prioriteringar när
det gäller insatsernas fördelning hänvisar utskottet till det utredningsarbete
som bedrivs av kommittén (I 1982:05) om det regionalpolitiska stödet till
näringslivet. Utskottet utgår ifrån att kommittén kommer att behandla här
berörda avvägningsproblem jämte frågor av det slag som i övrigt tas upp i
de aktuella motionerna. Mot den här bakgrunden behöver motionerna 567,
568, 1371 och 2384 i här aktuella delar inte leda till någon åtgärd från
riksdagens sida.

I sammanhanget behandlar utskottet även tre motioner som föreslår en
friare användning av de regionalpolitiska medlen i länen som ett sätt att
stärka regionalpolitiken. Det gäller motion 1910 av Bertil Danielsson (m)
och Ewy Möller (m), 1953 av Marianne Stålberg m. fl. (s, m, c) och 1966 av
Nils Åsling (c). I motion 1910 föreslås att nuvarande sektorsuppdelade
medel skall successivt föras över till en ospecificerad länspott som kan
disponeras av länsstyrelserna i samråd med berört sektorsorgan på länsplanet.
Även i motion 1953 föreslås en friare användning av statliga regionalpolitiska
medel enligt vad som betecknas Jämtlandsmodellen. Innebörden
härav redovisades utförligt i motioner till förra årets riksmöte
(1982/83: 2080 och 2088). Viktiga inslag är en utbyggd samordning av olika
sektorers verksamhet i länet och särskilda medel att användas i detta
arbete. Motionärerna föreslår att en försöksverksamhet får startas av
samma slag som regeringen beslutat om för Norrbottens län. Motsvarande
yrkanden finns i motion 1966. Där erinras även om att det s. k. länsanslaget
som är ett viktigt inslag i en sådan försöksverksamhet inte räknas upp i
regeringens förslag, vilket däremot sker i centerns partimotion 568. Utskottet
återkommer till anslagsfrågorna i det följande.

Yrkanden om en friare användning av de regionalpolitiska medlen har
utskottet behandlat även tidigare år. Utskottet har därvid varit positivt till
att man som i t. ex. Jämtland eftersträvar en bättre samordning av de
statliga insatserna för ett mer effektivt utnyttjande av de samlade
resurserna. Det regionala utvecklingsanslaget, av vilket alla län får en del,
skapar goda förutsättningar härför. Huruvida en större del av de regionalpolitiska
resurserna skall ges i denna form är en fråga som bör ankomma på
kommittén rörande det regionalpolitiska stödet till näringslivet att överväga.
Utskottet vill i sammanhanget också peka på det uppdrag statskon -

AU 1983/84:23

toret har fått att komma med förslag till en mera samordnad länsförvaltning
med utgångspunkt i en studie av Norrbottens län. Statskontorets förslag
bör avvaktas innan ställning tas till frågan om en särskild försöksverksamhet
i Jämtlands län. Motionerna 1910, 1953 och 1966 bör mot den angivna
bakgrunden inte föranleda några åtgärder i här aktuella delar.

Utvecklingen inom vissa olika samhällssektorer

Utskottet gör inte någon fullständig genomgång av de olika samhällssektorerna
utan nöjer sig med att behandla de delar som berörs i motionerna
eller lyfts fram i den aktuella länsplaneringen.

Jordbruket

Jordbruket och skogsbruket sysselsätter tillsammans f. n. direkt endast
ca 5% av arbetskraften. Dessa verksamheters utbredning gör emellertid
att de spelar en betydande roll för regionalpolitiken. I vissa glesbygder
svarar jordbruket och skogsbruket för större delen av sysselsättningsmöjligheterna.
Utskottet konstaterar att det sedan år 1971 lämnas ett särskilt
prisstöd för att stödja jordbruket i norra Sverige. Riksdagen har behandlat
detta prisstöd vid två tillfällen hittills under år 1984. Därvid har beslutats
dels att budgetmedel skall användas för att bekosta dessa insatser (JoU
1983/84:20), dels att anslaget för nämnda ändamål under budgetåret 1984/
85 skall uppgå till 330 milj. kr., vilket är en ökning med ca 60 milj. kr. i
förhållande till förra budgetåret (JoU 1983/84:26). Jordbrukets roll för den
regionala utvecklingen stryks också under i de ovan nämnda motionerna
som rör riktlinjerna för regionalpolitiken. Det är utskottets uppfattning att
ett väl fungerande jordbruk är en förutsättning för att uppnå en balanserad
regional utveckling. Frågor rörande jordbruket behandlas f. n. av utredningen
(Jo 1983: 01) om utformningen av en livsmedelspolitik.

Industrin

Industrins utveckling och lokalisering har ju varit huvudfrågan för regionalpolitiken
sedan dess tillkomst i mitten av 1960-talet. Den regionalpolitiska
medelsarsenalen är också i huvudsak inriktad på industrin. Den
regionala industriutvecklingen behandlas i en bilaga till den senaste långtidsutredningen
(SOU 1984:6) i vilken expertgruppen för forskning om
regional utveckling (ERU) lämnar en redogörelse för de regionala konsekvenserna
av långtidsutredningens nationella utvecklingsalternativ. Utskottet
har i det föregående på flera punkter hänvisat till detta material och
redovisar här som bakgrund till sina fortsatta överväganden en sammanfattning
av vad ERU anför om den regionala industriutvecklingen under
1980-talet. Resultatet av ERU:s kalkyler visas i tabell 2 tillsammans med
länsstyrelsernas bedömningar för perioden 1981-1990. Som framgår vän -

AU 1983/84:23

Tabell 2. Sysselsättning i tillverkningsindustri i län och landsdelar 1980 och förändringar under angränsande
tioårsperioder

Län/landsdel	Årlig procentuell förändring			Antal syssel- satta (tusental)	Årlig procentuell förändring 1981-90
1971-80	1976-80		1980		LU84		LP 83
Stockholm	-1,0		-2,1		130		-2,2		-2,4
Uppsala	-0,3		-0,4		20		-0,2		-0,5
Södermanland	-1,3		-2,8		36		0,4		-1,0
Östergötland	-1,1		-1,9		54		-0,1		-1,4
Östsverige	-1,0	-2,0		240		-1,1		-1,8
Jönköping	-0,2		-1,3		52		-0,1		-1,2
Kronoberg	0,1		-0,5		26		0,7		-0,7
Kalmar	0,2		-0,6		37		-0,9		-1,5
Gotland	0,1		-1,3		4		-1,1		-1,1
Blekinge	-0,5		-2,3		24		0,2		-0,6
Sydöstsverige	-0,1	-1,0		143		-0,1		-1,1
Kristianstad	-0,5		-1,7		33		0,9		0,2
Malmöhus	-0,8		-1,8		88		0,1		-0,5
Sydsverige	-0,7	-1,8		121		0,3		-0,3
Halland	0,7		-0,2		27		0,0		-0,4
Göteborgs och Bohus	-0,8		-2,5		86		-0,4		-0,9
Älvsborg	-1,3		-2,4		64		0,7		-0,3
Skaraborg	0,6		-0,8		38		0,9		-0,2
Västsverige	-0,5	-1,9		215		0,2		-0,5
Värmland	-0,7		-1,8		38		-0,4		-1,3
Örebro	-1,1		-1,7		40		-0,3		-1,1
Västmanland	-0,4		-1,2		45		-1,0		-1,6
Kopparberg	-0,3		-2,3		39		-0,5		-1,1
Gävleborg	-0,1		-1,3		42		0,0		-0,9
Mellansverige	-0,5	-1,6		204		-0,4		-1,2
Västernorrland	0,4		-0,3		31		-0,5		-1,3
Jämtland	2,4		-0,4		10		0,2		-0,5
Västerbotten	2,3		0,2		26		0,2		-1,0
Norrbotten	1,5		-0,6		26		-0,4		-1,2
Nordsverige	1,4	-0,3		93		-0,2		-1,1
Riket	-0,4		-1,6		1016		-0,3		-1,1

LU 84 = ERU:s bearbetning av LU 84.

LU 83 = Länsstyrelsernas prognoser år 1983.

Källa: LU 84 Särskilda studier (SOU 1984:6).

tas industrins sysselsättningsutveckling under 1980-talet bli svagt negativ
enligt långtidsutredningen. Länsstyrelserna gör över lag en mera pessimistisk
bedömning. De räknar med minskning i alla län utom ett medan ERU:s
kalkyler ger nedgång i industrisysselsättningen i tretton av länen. De
senare bedömningarna visar en positiv utveckling i nästan alla län i södra
och västra Sverige. Bakom de förändringar ERU förutser — och som är
relativt måttliga - döljer sig stora bruttoförändringar. Av antalet företag år
1980 beräknas år 1990 nästan 50% ha blivit nedlagda under perioden i
genomsnitt för riket. Störst väntas andelen bli i Mellan- och Västsverige,
minst i norra Sverige. Men även nyetableringarna bedöms bli betydande.
Inemot 40% av företagen i riket år 1990 antas vara nyetablerade under
1980-talet. Störst andel nyetablerade företag väntas i Väst- och Mellansverige.

AU 1983/84:23

Betydande insatser görs för att främja industrins utveckling vid sidan av
regionalpolitiken. Här kan främst nämnas de förslag som f. n. är under
behandling med anledning av regeringens proposition (1983/84:135) om
industriell tillväxt och förnyelse. Utskottet vill i sammanhanget också
erinra om de insatser som under innevarande budgetår görs för att öka
rekryteringen av arbetskraft till industrin. 100 milj. kr. har avsatts för
ändamålet varav 10 milj. kr. är särskilt inriktade på rekrytering av fler
kvinnor till industrin. Den senare verksamheten pågår i ett 100-tal orter.

Den svaga sysselsättningsutveckling inom industrin som är trolig under
1980-talet gör det angeläget att regionalpolitiken i ökad grad riktar uppmärksamheten
mot andra delar av näringslivet. Utskottet har i det föregående
särskilt pekat på den privata service- och tjänstesektorns roll i den
regionala utvecklingen.

Utbildningsfrågor

Utbildningssektorn kan bl. a. genom sin organisatoriskt decentraliserade
verksamhet medverka till att de regionalpolitiska problemen minskar.
Orter som kan tillhandahålla ett brett utbud av utbildning väntas vara mera
attraktiva än andra. Utformningen av vuxenutbildningen och den återkommande
utbildningen, särskilt yrkesutbildningen, blir väsentlig i den framtida
regionalpolitiken liksom forskning och utbildning för att främja näringslivets
utveckling.

Regeringen uppdrog under våren 1983 åt länsstyrelserna att medverka i
utbildningsplaneringen i länen. Detta arbete syftar bl. a. till att få en nära
anpassning av yrkesutbildad arbetskraft till näringslivets behov. En redogörelse
för arbetet kommer att lämnas av länsstyrelserna i 1984 års länsrapport.

När det gäller den yrkesinriktade utbildningen har samhället genom den
nya gymnasieskolan och utbyggnaden av arbetsmarknadsutbildningen
kommit att ansvara för den grundläggande yrkesutbildningen medan företagen
svarar för den mer bransch- eller företagsspecifika utbildningen.
Samhället har emellertid av flera olika skäl funnit anledning stödja eller
bedriva fort- och vidareutbildning av anställda. Mot bakgrund av det ökade
behovet av utbildningsinsatser för redan anställd personal som uppkommit
i samband med bl. a. rationaliseringar och införande av ny teknik bedrivs
det i dag inom arbetsmarknadsutbildningen verksamhet med s.k. flaskhalsutbildning
vars syfte är att aktivt stödja näringslivets rekryteringsbehov
och utveckling.

De regionala industriprogram som länsstyrelserna har utarbetat på regeringens
uppdrag har som främsta syfte att vara ett gemensamt handlingsprogram
för det regionalpolitiska arbete som bedrivs av skilda myndigheter
i länen. Statens industriverk har fått i uppdrag att sammanställa och
bearbeta programmen inom fem olika områden. Ett av områdena som
nyligen redovisats för regeringen är forskningens och utbildningens roll för

AU 1983/84:23

att främja näringslivets utveckling. Regeringen har överlämnat materialet
till regionalpolitiska utredningen för att övervägas och arbetas in i deras
betänkande.

Av nämnda sammanställning som industriverket gjort redovisas pågående
och planerade aktiviteter inom forsknings- och utbildningsområdet
av industri- och regionalpolitiskt intresse. Bl. a. redovisas en studie över
industrins internationella konkurrenskraft. Därvid har industrin delats upp
i en skyddad del och en konkurrensutsatt del. Även kunskapsinnehållet i
produktionen har studerats. En slutsats är att svensk industri haft sina
framgångar i den del av den konkurrensutsatta förädlingsindustrin som har
en hög teknikerandel, dvs. ett stort kunskapsinnehåll i produktionen, och
att framtidsmöjligheterna i allt väsentligt finns där.

Vidare framgår av industriprogrammen att samtliga länsstyrelser slår
fast forskningens och utbildningens ökande roll för näringslivets utveckling,
strukturomvandling och förnyelse. Särskilt den tekniska utvecklingens
betydelse framhålls. Flera länsstyrelser betonar vidare betydelsen av
bred allmänutbildning och hög beredskap för att tillgodogöra sig nya kunskaper
i takt med den allt snabbare tekniska utvecklingen. Samtliga länsstyrelser
pekar vidare på nödvändigheten av att utbildningsutbudet -såväl på gymnasie- som på högskolenivå - anpassas till näringslivets
behov av kvalificerad personal. Särskilt de län som har teknisk högskola
betonar högskolans betydelse för att påverka näringslivets, i första hand
industrins, utveckling och förnyelse.

Decentralisering av statlig verksamhet

Utvecklingen av statligt anställda m.m.

Antalet anställda i statlig verksamhet ökade kraftigt under 1970-talet.
Som framgår av nedanstående diagram var ökningen ca 20% under denna
tid. Till en del kunde tillväxten tillskrivas ett ökat deltidsarbete. Räknar
man om de deltidsarbetande till heltidssysselsatta för att få ett mått på
ändringen av sysselsättningsvolymen stannar ökningen vid 15% för riket.

År 1979 kan ett markant trendbrott märkas i utvecklingen. Därefter sker
totalt mycket små förändringar i den statliga sysselsättningen. Omsvängningen
kan förklaras med de begränsningar i myndigheternas anslagstilldelning
som då infördes.

När det gäller utvecklingen under de kommande åren har statens arbetsmarknadsnämnd
(SAMN) regeringens uppdrag att följa myndigheternas
anslagsframställningar och deras redovisningar över den planerade personalutvecklingen.
På grundval av detta material beräknar SAMN att en
personalminskning med ca 10000 helårsarbetare kan väntas under perioden
1983/84-1985/86. Det motsvarar ca 1 % per år av kollektivet.

AU 1983/84:23

Diagram 1 Antal anställda i statlig verksamhet 1970-1983

Index 1970=100

Index

Antal heltid
plus deltid

120--

115--

Antal omräknat
till heltidspersoner

110--

105- -

100

1970

1975

1979 1980 1981 1982 1983

Källa: SCB

I följande tabell redovisas de anställda i statlig verksamhet den 1 mars
1983 med fördelning över län. Som statsanställda räknas i detta sammanhang
anställda inom civil och militär förvaltning samt inom affärsverken.
Redovisningen omfattar såväl heltids- som deltidssysselsatta.

Anställda i statlig verksamhet den 1 mars 1983

Per 1000 in v. den Koncentrationen av statsan Län

Antal anställda 31 dec. 1982 ställda till en kommun (i %)

AB	116664	75,5	68,6	Stockholm
C	18894	76,5	79,4	Uppsala
D	8858	35,2	37,7	Eskilstuna
E	20134	51,3	47,1	Linköping
F	10861	36,0	48.8	Jönköping
G	6325	36,3	64,4	Växjö
H	7013	29,1	54,1	Kalmar
I	3 225	57,7	100,0	Gotland
K	6663	43,6	59,6	Karlskrona
L	10954	39,1	45,1	Kristianstad
M	33990	45,7	42,9	Malmö
N	7944	33,9	52,4	Halmstad
O	36441	51,3	79,8	Göteborg
P	13172	31,0	33,3	Borås

AU 1983/84:23

Län	Antal anställda	Per 1000 inv. den 31 dec. 1982	Koncentrationen av statsan-ställda till en kommun (i %)
R	10250	37,9	27,0	Skövde
S	11808	41,9	60,4	Karlstad
T	11855	43,4	63,9	Örebro
U	10303	40,0	48,8	Västerås
W	10490	36,6	34,6	Falun
X	11626	39,7	56,7	Gävle
Y	15 187	57,1	40,0	Sundsvall
Z	8247	61,2	70,8	Östersund
AC	15 866	64,7	58,3	Umeå
BD	20805	78,4	36,6	Luleå
Övr.	1903	-	-
Riket	429448	51,6	-

Tabellen visar att Stockholms län har en dominerande ställning när det
gäller antalet statsanställda även om man får ta hänsyn till att länet har en
statlig förvaltning av regional och lokal karaktär som är dimensionerad
efter det jämfört med andra län höga befolkningstalet. Andelen statlig
sysselsättning i länet har dock minskat med några procentenheter under
senare år.

Sammanställningen ovan belyser också översiktligt den statliga sektorns
betydelse i olika län. Redovisningen över antalet statsanställda per 1000
invånare anger bl. a. att de fyra nordligaste länen tillsammans med Uppsala
och Stockholms län har en betydligt större ”täthet” statsanställda än riket
i genomsnitt. De sydsvenska länen har genomgående ett lägre antal statsanställda
i förhållande till folkmängden än riksmedeltalet.

För de statsanställda finns på många håll en märkbar koncentration till
en kommun i länet (vanligen residensstaden). Som framgår av tabellen
cmn återfinns den största inomregionala koncentrationen av de statsanställda
i Göteborgs och Bohus län och i Uppsala län. En jämförelsevis låg
koncentration finns i Älvsborgs, Skaraborgs och Kopparbergs län.

Arbetet med decentralisering av statlig verksamhet

Decentralisering av statlig verksamhet kan ske på två vägar. En är att
delegera beslutsbefogenheter och arbetsuppgifter från central till regional
nivå och från regional till lokal nivå. Denna typ av decentralisering har inte
enbart sysselsättningsmässiga aspekter. Den är också ett led i strävandena
att flytta själva beslutsfattandet närmare de människor som berörs av
besluten. Den andra vägen är att omlokalisera enheter, funktioner eller
hela verksamheter. Exempel på detta är de stora omlokaliseringarna av
statlig verksamhet från Stockholmsområdet som beslöts i början av 1970-talet. Riksdagen har därefter uttalat att en ny omlokalisering inte är aktuell.
Statsmakterna har däremot betonat att det måste finnas starka skäl om
man skall förlägga ny statlig verksamhet till Stockholmsregionen. Det har
3 Riksdagen 1983/84. 18 sami. Nr 23

AU 1983/84:23

vidare framhållits att man målmedvetet skall pröva möjligheterna att omlokalisera
ny eller expanderande statlig förvaltning.

När nya myndigheter bildas sker det som regel genom omorganisation
av tidigare verksamheter. Detta i förening med besparingssträvandena
inom statsverksamheten begränsar möjligheterna att nå nämnvärda regionalpolitiska
resultat om lokaliseringsfrågorna begränsas till ny eller expanderande
verksamhet. Utskottet har därför i tidigare sammanhang uttalat
att det är skäl att prova om delar av verksamheter eller funktioner i den
statliga förvaltningen kan flyttas från Stockholmsregionen.

I 1982 års regionalpolitiska proposition (prop. 1981/82:113 s. 84) uttalades
med stöd av riksdagen att de centrala myndigheterna själva aktivt
bör medverka till att ta fram beslutsunderlag i lokaliseringsfrågorna. Det
förordades därför att vissa myndigheter skulle åläggas att utarbeta alternativa
decentraliseringsförslag som innebär minskning av antalet sysselsatta
hos dem med mellan 10% och 25%. Utskottet instämde för sin del i detta
förslag. Samtidigt förutsattes dock att de flyttningar från Stockholmsområdet
som blir en följd av åtgärderna inte leder till kostnads- och effektivitetsförluster
som inte uppvägs av klara samhällsekonomiska vinster.

Decentraliseringsarbetets organisation har efter regeringsskiftet 1982
förändrats i vissa delar. Det övergripande ansvaret för decentraliseringsfrågorna
har förts över från dåvarande budgetdepartementet till civildepartementet.
Inom departementets enhet för regional förvaltning handläggs
numera flera av de löpande arbetsuppgifter som tidigare ålåg decentraliseringsdelegationen.
Denna delegation har sedan september 1983 ersatts av
en arbetsgrupp för decentralisering av statlig verksamhet som inrättats
inom civildepartementet. Gruppen skall pröva de möjligheter som finns att
på kort och lång sikt få till stånd en decentralisering av vissa verksamheter
och funktioner inom affärsverken och några andra centrala myndigheter
med lokala och/eller regionala uppgifter. Därvid skall särskilt prövas vilka
möjligheter till ökad decentralisering som öppnas genom utnyttjande av nu
pågående förändringar inom data- och telekommunikationstekniken. Arbetsgruppen
skall undersöka om eventuell möjlig decentralisering kan
riktas mot ett mindre antal från sysselsättningssynpunkt särskilt utsatta
områden och orter. Gruppen skall därvid inledningsvis precisera vilka
ekonomiska och politiska kriterier som kan läggas till grund för urvalet av
områden och orter samt myndigheter. När det gäller geografiska överväganden
skall riksdagens tidigare uttalanden beaktas. Gruppens resultat
skall presenteras successivt och en slutlig redovisning av gruppens arbete
skall föreligga senast under våren 1985.

Regeringen fattade därutöver den 5 april 1984 beslut om det fortsatta
arbetet med decentralisering inom statliga förvaltningsmyndigheter. Beslutet
innebär att ett antal myndigheter med Stockholmskontor har fått i
uppdrag att före utgången av år 1984 redovisa översiktliga decentraliseringsplaner
på medellång och lång sikt under perioden 1985—1994. Rege -

AU 1983/84:23

ringen skall senare bedöma hur det framlagda materialet skall utnyttjas
som underlag för en fortsatt decentralisering av statlig verksamhet. Arbetet
med att ta fram decentraliseringsplaner skall följas av arbetsgruppen för
decentralisering under medverkan av resp. fackdepartement.

I de riktlinjer som är fogade till ovan redovisade beslut anges bl. a. den
långsiktiga målsättningen för det fortsatta decentraliseringsarbetet inom de
statliga förvaltningsmyndigheterna. I enlighet därmed bör myndigheter
med Stockholmskontor sträva efter att överföra allt fler av sina linjefunktioner
från Stockholmsområdet till redan existerande eller nya regionala
och lokala myndigheter, för att dels förbättra servicemöjligheterna för
skilda kunder, dels stödja sysselsättning och kompetensutveckling ute i
landet. Därvid bör data- och telekommunikationsteknik utnyttjas i särskilt
stor utsträckning.

Mot bakgrund av denna målsättning ges allmänna riktlinjer för det fortsatta
decentraliseringsarbetet vid myndigheter med Stockholmskontor.
Bl. a. sägs att för att myndigheterna vid fortsatt minskade resurser som kan
förutses under återstoden av 1980-talet skall klara att genomföra en ökad
s. k. funktionsdecentralisering är det helt avgörande att kunna planera för
ett ökat utnyttjande av data- och kommunikationsteknikens möjligheter.
En minst 10-procentig överföring av årsarbeten från modermyndigheten i
Stockholm till regionala och/eller lokala organ eller till filialer under perioden
fram till 1990-talets böljan sägs kunna vara en rimlig decentraliseringsmålsättning.
Detta bör kunna kombineras med en höjning av produktiviteten.
Den eftersträvade decentraliseringen får således inte leda till
några ökade resursanspråk på statsbudgeten. Vidare bör möjligheterna att
genomföra en fortsatt rationalisering av verksamheten inte försämras.
Decentraliseringen bör enligt regeringens direktiv genomföras på ett sådant
sätt att rationaliseringar kan uppnås som ett viktigt delresultat. Vid
decentraliseringsplaneringen skall stor omsorg ägnas åt de personalpolitiska
frågorna.

Regeringen har också initierat annan utredningsverksamhet som rör
decentraliseringsfrågorna. Chefen för civildepartementet bemyndigades
den 17 mars 1983 att tillkalla en beredning (dir. 1983: 30) som skall utreda
frågan om ökad samverkan mellan stat och kommun samt förenkling av
statliga regler m. m. Vidare tillsattes den 26 maj 1983 den s. k. parlamentariska
demokratiberedningen (dir. 1983:44) vars uppgift bl. a. är att underlätta
och fånga upp olika försök ute i landet med lokala organ för decentraliserade
lösningar, brukarinflytande, vidgning av det lokala partiväsendets
inflytande och olika former av kooperativ. Slutligen har regeringen den 12
januari 1984 uppdragit åt statskontoret att utreda myndigheternas investeringar
i teknik för data- och telekommunikation.

AU 1983/84:23

Motionerna

Utskottet behandlar nedan de motionsyrkanden som rör decentralisering
av statlig verksamhet.

Arne Fransson m.fl. (c) erinrar i motion 1914 om att det uppdrag till
vissa centrala myndigheter om decentralisering av verksamheten som
aviserades år 1982 ännu inte har lämnats. Det är enligt motionärerna helt
oacceptabelt att riksdagens beslut åsidosätts på det sätt som skett. Därför
begärs att uppdrag skall ges till centrala myndigheter och verk att arbeta
fram förslag till att verksamheter bör decentraliseras i syfte att få en mer
rättvis spridning av sysselsättningen över landet inom den centrala statsförvaltningen.

Som utskottet redovisat tidigare i detta avsnitt har regeringen nyligen
lämnat uppdrag till ett antal myndigheter med huvudkontor i Stockholm
och Solna att före utgången av år 1984 redovisa översiktliga decentraliseringsplaner.
Dessa redovisningar skall utgöra underlag för regeringens
bedömning av vilka åtgärder som kan bli aktuella i det vidare decentraliseringsarbetet.

Utskottet ser med tillfredsställelse på det initiativ som nu tagits. Det
ligger helt i linje med riksdagens tidigare uttalanden om att möjligheterna
bör prövas att flytta ut funktioner eller delar av statlig verksamhet. Som
också framhållits är det därvid angeläget att man tar till vara de möjligheter
till omfördelning av arbetsuppgifter som den nya data- och telekommunikationstekniken
ger. Av det sagda framgår att motionärernas begäran på
denna punkt redan har tillgodosetts. Någon ytterligare åtgärd behöver inte
vidtas.

Börje Nilsson m.fl. (s) tar i motion 1333 upp frågan om lokalisering av
myndighet vid översyn av regional organisation. Motionärerna ger olika
exempel på att det vid översyn av verksamhetsområden som avser regionala
myndigheter ofta sker en olycklig koncentrering av verksamheter till
större befolkningsområden på bekostnad av områden med lägre befolkningstal.
Det sägs vara ett alltför snävt synsätt. Beslut av denna art bör
föregås av mera allsidiga utredningar där bl. a. konsekvenserna för olika
län belyses vid förändringar i den regionala organisationen. Enligt motionen
bör vid framtida utredningar om ändringar i regional indelning och
förvaltning målen om tillgång på arbete och service i hela landet samt
bevarad regionalpolitisk balans iakttas. Dessutom bör ytterligare centralisering
till storstäder undvikas.

Även Bo Lundgren m. fl. (m) framhåller i motion 2394 betydelsen av att
motverka regional obalans i samband med offentliga organisationsförändringar.
Liksom i den förra motionen sägs att vaije förändring isolerad kan
ses som motiverad men att konsekvenserna sammantaget av flera beslut
kan leda till regional obalans. Det är därför enligt motionärerna viktigt att
ha ett vidare perspektiv.

AU 1983/84:23

Som framgått av tidigare redovisning föreligger stora skillnader mellan
länen när det gäller inomregional fördelning av statlig verksamhet. Utskottet
anser liksom motionärerna att det är viktigt att en jämnare spridning av
den statliga sysselsättningen främjas inom länen. Med den målsättningen
gav regeringen i mars 1977 länsstyrelserna i uppdrag att överväga möjligheterna
till decentraliserad förläggning av arbetsuppgifter inom statlig verksamhet.
Detta arbete, som i länsrapporter och länsprogram har redovisats
till regeringen, utgör nu ett underlag för fortsatta överväganden.

Enligt utskottets mening bör det även i framtiden i huvudsak ankomma
på länsstyrelserna att initiera och ta fram underlag för beslut om lokalisering
av regional och lokal statlig verksamhet inom länet. Detta arbete bör
göras i samråd med berörda centrala myndigheter och länsorgan. I vissa
fall, t. ex. när regionala organ ny- eller ombildas, kan det också bli aktuellt
att regeringen låter utreda förutsättningarna för att verksamheter lokaliseras
utanför residensstäderna. Något särskilt initiativ från riksdagens sida
med anledning av motionerna är inte erforderligt.

Ingrid Andersson m.fl. (s) föreslår i motion 1903 en försöksverksamhet
med omlokalisering av offentlig verksamhet i Uppsala län. Motionärerna
pekar på de obalansproblem som finns i länet och som har förstärkts
genom de strukturförändringar inom stål- och verkstadsindustrin som
drabbat norra Uppland. En omfördelning av verksamhet inom den offentliga
sektorn från Uppsala till de norra och södra länsdelarna förordas.
Länet bör enligt motionärerna kunna vara ett lämpligt försökslän för studier
av vilka regionalpolitiska effekter en omlokalisering inom ett län kan
få.

Den offentliga sektorn i Uppsala län är till övervägande del lokaliserad
till Uppsala kommun. Som tidigare redovisats finns ca 80 % av länets
statligt anställda i denna kommun. Det finns fler skäl till att denna koncentration
har uppkommit. Kommunens centrala läge, både geografiskt och i
kommunikationshänseende, har betydelse. Uppsala har vidare sedan lång
tid tillbaka haft en viktig funktion som centrum för utbildning och sjukvård
i en region större än länet. Båda dessa verksamheter har vuxit betydligt
under senare tid. Dessutom har under 1970-talet flera statliga verksamheter
utlokaliserats till Uppsala.

Som utskottet har anfört ovan har frågor som rör inomregionala förhållanden
i huvudsak anförtrotts länsstyrelserna. I Uppsala län har också
länsstyrelsen beslutat om viss försöksverksamhet med decentralisering
inom länet. Den regionala deklarationsgranskningen och TN-revisionsverksamheten,
dvs den verksamhet som normalt bedrivs inom länsstyrelsens
taxeringsverksamhet, skall således på försök decentraliseras till de tre
lokala skattemyndigheterna i Uppsala, Tierp och Enköping. Utskottet är
samtidigt på det klara med att länsstyrelsens möjligheter att själv påverka
den offentliga sektorns fördelning i länet är begränsade. Mer omfattande
åtgärder kräver således beslut av statsmakterna. Utskottet vill här hänvisa

AU 1983/84:23

till de åtgärder regeringen har vidtagit för att uppnå ökad decentralisering
och som beskrivits i det föregående. Med hänvisning härtill och till vad i
övrigt sagts ovan syns det inte påkallat med någon åtgärd från riksdagens
sida.

Per-Richard Molén (m) föreslår i motion 1329 en utredning av möjligheterna
till utflyttning av statlig dataverksamhet från Stockholm till Sundsvall.
1 motionen anges den maskinella bearbetningen och systemutvecklingen
för statens löne- och pensionsverk (SPV). Även centrala studiestödsnämnden
(CSN) bör enligt motionären kunna överföra sina datatjänster
till servicebyrå i Sundsvall. Frågan om upphandling av statliga datatjänster
från privata dataföretag i Sundsvall bör därvid också övervägas.

SPV:s verksamhet baseras till stor del på ADB. Större ADB-rutiner
finns för pensionsutbetalning, löneberäkning och personaladministration.
Riksförsäkringsverket svarar med sin dator i Sundsvall för driften av
pensionssystemet och matrikelregistret (MAREK) medan driften av det
statliga löneuträkningssystemet (SLÖR) är förlagd till såväl DAFA i Stockholm
och Gävle som Uppsala Datacentral. DAFA i Stockholm svarar även
för driften av det personaladministrativa informationssystemet (PI).

SPV fick i september 1982 regeringens uppdrag att i samråd med statskontoret
utreda verkets långsiktiga behov av datorstöd och genomföra en
förstudie rörande verkets framtida datorkraftstruktur och driftorganisation.
Bakgrunden till uppdraget var bl. a. att det i olika sammanhang hade
antytts att det skulle kunna vara ekonomiskt motiverat att bygga upp egen
datorkraft åt SPV. Resultatet av utredningsarbetet redovisades i juni 1983 i
förstudien ”SPV:s långsiktiga behov av datorkraft”. Här rekommenderas
en utvecklingsstrategi för SPV:s del som under förutsättning av lönsamhet
bygger på en successiv och långsiktig övergång till drift i egen regi av såväl
pensionssystemen som PA-systemen. Den stegvisa uppbyggnaden av egen
datorkraft bör närmare utredas i en huvudstudie rörande möjligheterna att
överföra viss SLÖR-produktion till SPV i Sundsvall. Vidare föreslås att en
fördjupad förstudie skall göras beträffande möjligheten att även föra över
pensionssystemen till en egen SPV-utrustning. Det fortsatta arbetet är f. n.
föremål för beredning inom regeringskansliet.

När det gäller datorverksamheten vid centrala studiestödsnämnden
(CSN) har DAFA ansvaret för merparten av driften. På uppdrag av regeringen
(1982-06-17) har CSN i samråd med statskontoret genomfört en
huvudstudie om den fortsatta datordriften vid myndigheten. De olika alternativ
som skulle belysas var 1. datordrift vid egen anläggning, 2. fortsatt
drift vid DAFA och 3. datordrift förlagd till privat servicebyrå. Resultatet
av utredningen visade att fortsatt drift vid DAFA var det mest lönsamma
alternativet. Kontrakt har därefter tecknats för perioden 1983/84-1988/89.

Av redovisningen ovan framgår att frågan om den framtida datorverksamheten
inom SPV och CSN nyligen har utretts. För SPV:s del övervägs
f. n. inom regeringen en eventuell fortsättning av detta arbete. Motionä -

AU 1983/84:23

rens yrkande om en utredning om möjligheterna till utflyttning av statlig
dataverksamhet från Stockholm till Sundsvall är således i huvudsak redan
tillgodosett. Något ytterligare initiativ i frågan från riksdagens sida kan inte
anses behövligt. Motionen avstyrks därför.

I fem motioner pläderas för att vissa regioner skall tillföras mer statlig
verksamhet. Agne Hansson (c) och Sivert Carlsson (c) yrkar i motion 707
på förslag om lokalisering av statlig verksamhet till Kalmar län. Som skäl
anges att Kalmar län är det län som har den lägsta andelen statligt anställda.
I motion 710 av Lars-Erik Lövdén m. fl. (s) krävs lokalisering av statlig
verksamhet till Malmö. Exempel på sådan verksamhet är enligt motionärerna
de av riksdagen beslutade samhällsägda utvecklingsbolagen inom
områdena energi, miljövård och transportsystem. Utskottet kan här inskjuta
att dessa utvecklingsbolag sedan augusti 1982 är verksamma i Östersund.
Olle Westberg m.fl. (s) ger i motion 882 ett stort antal exempel på
områden där staten kan medverka till en bättre regional utveckling i
Gävleborgs län. Bl. a. sägs att de utvecklingsmöjligheter som finns i anslutning
till de statliga verken i Gävle bör tas till vara. Dessutom framhålls
att indragningar av statliga verksamheter om möjligt bör undvikas i länet.
Eric Jönsson m.fl. (s) förordar i motion 1076 en lokalisering av ny statlig
verksamhet till Skånelänen. Som skäl anges bl. a. att dessa län har blivit
förbigångna med tidigare statlig utlokalisering. Bertil Måbrink (vpk) och
Jörn Svensson (vpk) föreslår till sist i motion 2479 en prioritering av statlig
verksamhet till Sandvikens, Hofors och Söderhamns kommuner i Gävleborgs
län. Förslaget motiveras av kommunernas extremt ensidiga näringsliv.

Riksdagen antog i anslutning till 1982 års regionalpolitiska beslut följande
prioriteringsordning som skall gälla vid fortsatt omlokalisering och
decentralisering av statlig verksamhet:

1. Skogslänen

2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbygden.

Den beslutade prioriteringen ansluter i huvudsak till vad som gällt alltsedan
riksdagen första gången år 1971 tog ställning till utlokalisering av
statlig verksamhet från Stockholmsregionen. Utskottet är inte berett att på
grundval av motionerna förorda tillägg eller omkastningar i denna ordning,
som för övrigt inbegriper bl. a. Gävleborgs och Kalmar län. Med hänvisning
härtill avstyrker utskottet de aktuella yrkandena i motionerna.

Förändringar av de regionalpolitiska stödformerna

De regionalpolitiska stödformerna omprövades våren 1982. Med hänvisning
till arbetet i kommittén om det regionalpolitiska stödet till näringslivet
föreslår regeringen endast smärre ändringar i det regionalpolitiska stödet
och glesbygdsstödet. Förslagen behandlas nedan tillsammans med motioner
som rör de regionalpolitiska stödformerna.

AU 1983/84:23

Regionalpolitisk stöd till näringslivet

Regionalpolitisk! stöd lämnas inom stödområdena A, B och C, men
regeringen har möjlighet att ange att vissa orter eller kommuner utanför
stödområdet under en begränsad övergångstid och till följd av svåra strukturomvandlingsproblem
bör komma i fråga för lokaliseringsstöd. Denna
befogenhet har utnyttjats så att f. n. åtta kommuner eller delar av kommuner,
varav fem i Bergslagen, har angivits. Stödet skall gälla projekt där
det godkända totala kapitalbehovet är större än sju milj. kr.

I följande kommuner eller delar av kommuner får statens industriverk
bevilja lokaliseringsbidrag med högst 30 % resp. 20 % av den del av
totalkostnaderna som avser byggnader, markanläggningar, maskiner och
inventarier:

30%: Olofströms kommun, Delsbo församling i Hudiksvalls kommun
och Hörnefors församling i Umeå kommun.

20%: Tierps, Östhammars, Kristinehamns, Degerfors och Karlskoga
kommuner.

Lokaliseringslån får beviljas i samma kommuner och orter med högst
35 % av det godkända totala kapitalbehovet.

I propositionen föreslås att möjligheten att lämna lokaliseringsstöd utanför
stödområdet skall kompletteras med möjligheter dels att lämna offertstöd
även i dessa områden, dels att disponera medel för centrala konsultoch
utredningsinsatser även för projekt som avses leda till utbyggnad eller
etablering i dessa områden. Enligt nuvarande regler får offertstöd endast
lämnas inom stödområdet samt till produktutveckling på annan ort inom
landet, om tillverkningen av den färdiga produkten förläggs inom stödområdet.
Medel för centrala konsult- och utvecklingsinsatser får endast disponeras
för projekt inom stödområdet.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

Som redovisats ovan kan lokaliseringsstöd till de angivna orterna utanför
stödområdet endast lämnas till investeringar över sju milj. kr. Detta
förhållande kritiseras i motion 460 av Sture Korpås (c) och Rosa Östh (c).
Enligt motionärerna förtar denna begränsning till större projekt mycket av
stödets effekt. Det är utveckling och startande av småföretag som i dessa
bygder sägs ge ökad sysselsättning. Motionärerna föreslår därför att lokaliseringsstöd
skall kunna utgå till mindre projekt i de angivna orterna
utanför stödområdet.

Utskottet vill erinra om att möjligheten att erhålla stöd utanför stödområdet
inte är begränsad till det fall som angivits ovan. Om en investering
inte överstiger sju milj. kr. kan länsstyrelsen bevilja investeringsbidrag ur
det s.k. länsanslaget. Bidraget får uppgå till högst 20% av den del av
kostnaderna som avser byggnader, markanläggningar, maskiner och inventarier.
Investeringen skall medverka till att lösa inomregionala obalansproblem
eller strukturproblem inom näringslivet. Bidrag får endast lämnas
om investeringen beräknas leda till ökad sysselsättning. Regeringen har

AU 1983/84:23

också möjlighet att i särskilda fall bevilja stöd utanför stödområdena om
avsevärda sysselsättningssvårigheter har uppkommit eller kan förutses i
samband med omfattande branschrationaliseringar eller av liknande orsak.

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det gäller betydelsen
av att mindre investeringar om det finns regionalpolitiska skäl skall
kunna erhålla ekonomiskt stöd även i orter som ligger utanför stödområdet.
Som framgår av det nyss anförda kan sådant stöd också utgå bl. a. i
form av investeringsbidrag. Utskottet vill därutöver erinra om att frågor
om framtida stödområdesindelning och stödformer är föremål för den
regionalpolitiska utredningens uppmärksamhet. Med hänvisning härtill
och till vad som ovan sagts om nuvarande stödmöjligheter bör motionen
enligt utskottets mening inte leda till någon vidare åtgärd.

Propositionen innehåller även ett förslag om ändring av reglerna för
lokaliseringslån. Enligt nuvarande bestämmelser får lån inte lämnas med
högre belopp än som behövs för att investeringen skall komma till stånd
och högst med ett belopp som motsvarar 35 % av det godkända kapitalbehovet.
Om även lokaliseringsbidrag beviljas i samband med investeringen
får lokaliseringslånet tillsammans med bidraget uppgå till högst 70% av
kapitalbehovet. Om det finns synnerliga skäl får regeringen bevilja lokaliseringslån
med högre belopp.

I propositionen framhålls att begränsningen att lokaliseringslån får lämnas
med högst 35% av godkänt kapitalbehov i vissa fall kan innebära att
det bedöms nödvändigt att bevilja lokaliseringsbidrag i samband med en
investering trots att ett större lokaliseringslån egentligen är tillräckligt.
Regeringen föreslår därför att länsstyrelsen och statens industriverk fortsättningsvis
skall kunna lämna lokaliseringslån med ett belopp som motsvarar
högst 70% av det godkända totala kapitalbehovet i samband med en
investering. Övriga regler för lokaliseringslån bör enligt propositionen vara
oförändrade.

Utskottet godtar propositionens förslag på denna punkt.

I motion 2528 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) sägs att det finns starka skäl
för att verksamheten med lokaliseringslån bör hanteras av den ordinarie
kreditmarknaden mot en statlig garanti. Det innebär att företagen kan
utnyttja de kreditinrättningar man normalt har kontakt med. I motionen
jämförs detta förfarande med vad som gäller för jordbrukets kapitalförsörjning.
Regeringen bör enligt motionen senast i samband med årets
kompletteringsproposition lämna förslag med denna innebörd. Liknande
synpunkter återfinns även i motion 1371 av Alf Wennerfors m. fl. (m) bland
riktlinjerna för den framtida regionalpolitiken, dvs. ett system med kreditgarantier
via det etablerade bankväsendet som ersätter nu gällande lokaliseringslåneform.

Utskottet vill erinra om att formerna för det framtida lokaliseringsstödet
f. n. utreds. Den regionalpolitiska kommittén skall således efter att ha
utvärderat olika tänkbara regionalpolitiska medel lämna förslag om dels

AU 1983/84:23

den lämpliga avvägningen mellan dessa olika medel, dels deras utformning.
Med hänvisning till att motionärernas förslag får ses som ett långtgående
ingrepp i lokaliseringsstödets konstruktion bör dessa frågor tas upp
först sedan utredningens förslag har redovisats. Med hänvisning härtill bör
motionerna inte föranleda någon åtgärd.

Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) föreslår i motion 2037 en
utvidgning av de verksamheter som kan få lokaliseringsstöd. Enligt motionärerna
bör exempelvis produktutveckling och marknadsföring i större
utsträckning än i dag kunna främjas med lokaliseringsstöd i projekt där
andra väsentliga delar av verksamheten får stöd. Detta sägs inte minst
gälla inom den areella sektorn där den industriella delen kan ges stöd men
inte odlingsdelen.

Regionalpolitiskt stöd till näringslivet kan i princip utgå till alla verksamheter
som kan påverkas till sin lokalisering eller omfattning. Stöd kan f. n.
lämnas till industriell eller industriliknande verksamhet, industriserviceverksamhet,
turistverksamhet, partihandel och uppdragsverksamhet av
väsentlig betydelse för näringslivets utveckling i en region. Dessutom kan
regeringen i enskilda fall besluta om stöd till annan verksamhet, som är av
betydelse för näringslivets utveckling i en region eller har regionalpolitisk
betydelse. Som exempel på sådan annan verksamhet kan utskottet peka på
att stöd har utgått till bl. a. tomatodling och fiskodling.

I övrigt vill utskottet hänvisa till att utredningen om det regionalpolitiska
stödet till näringslivet enligt sina direktiv skall överväga vilken avgränsning
av stödberättigad verksamhet som kan vara lämplig med hänsyn till
pågående förändringar i näringslivets sammansättning. Resultatet av utredningens
arbete bör enligt utskottets mening avvaktas innan ställning tas
till den fråga som tas upp i motionen. Med hänvisning härtill avstyrks
motionen i denna del.

I motion 1334 kräver Lars Svensson (s) och Owe Andréasson (s) stöd till
hantverkare för etablering av verkstäder och försäljningsställen. Motionärerna
pekar på de svårigheter som drabbat hantverksnäringen till följd av
mekanisering, automatisering och datorisering inom näringslivet. Målet för
det förordade stödet skall vara att bevara hantverket och hantverksyrken,
att skapa flera arbetstillfällen samt att bygga upp sociala relationer och
levande bostadsområden.

Enligt utskottets mening är det viktigt att slå vakt om hantverket. Näringen
har stor betydelse för sysselsättning, produktion och kultur. Hantverket
kan också få del av flera av de näringspolitiska insatser som riktas
till mindre företag. Dessa företag ingår i målgrupperna för bl. a. de regionala
utvecklingsfonderna och Stiftelsen för företagsutveckling (SIFU). Härutöver
vill utskottet peka på de möjligheter som finns att inom ramen för
det s.k. glesbygdsstödet ge hjälp till hantverkare, främst i form av investeringsstöd.
Med hänvisning härtill och till det utredningsarbete som
pågår om det regionalpolitiska stödet bör någon åtgärd inte vidtas med
anledning av motionen. Den avstyrks därför.

AU 1983/84:23

I tre motioner föreslås förenklingar av det regionalpolitiska stödsystemet.

Per Israelsson (vpk) begär i motion 1092 sådana ändringar i regelsystemet
för lokaliseringsstödet att detta till skillnad mot vad nu sägs vara fallet
kan handläggas på ett snabbt och smidigt sätt.

I motion 1902 föreslår Elving Andersson (c) och P. O. Eriksson (c) ett
förenklat ansökningsförfarande för lokaliseringsstöd till småföretag. Enligt
motionärerna har småföretagen i många fall svårt att till fullo utnyttja
stödet på grund av ett kostsamt och betungande ansökningsförfarande.
Detta gäller även då beslutet är decentraliserat till den regionala nivån.
Motionärerna föreslår att den huvudsakliga projekt- och kreditbedömningen
skall ske inom banksystemets ram. Statens säkerhet skulle ligga i att
banken för sin del av långivningen till mindre lokaliseringsstödprojekt
accepterar sämre säkerhet än staten.

Björn Körlof (m) och Margareta Gard (m) föreslår i motion 1938 en
översyn och förenkling av de regionalpolitiska stödformerna. Delar av det
alltmer omfattande systemet av villkor för de olika stödformerna sägs
utgöra byråkratiska hinder för att stödet snabbt och effektivt skall kunna
verka. Som exempel anges kravet på könskvotering. Enligt motionärerna
är tiden nu kommen att radikalt förenkla stödsystemet, rensa bort onödiga
villkor och krav, decentralisera beslutsfattandet till länen och bygga regelsystemet
på mer generella principer. Förändringarna får emellertid inte
leda till inomregional obalans.

Utskottet vill med anledning av motionerna hänvisa till att det i direktiven
till utredningen om det regionalpolitiska stödet till näringslivet sägs att
det nuvarande stödsystemet kännetecknas av en detaljreglering och ett
stort antal stödformer som gör det svårt att överblicka. Kommittén skall
mot den bakgrunden överväga och föreslå förenklingar i detta avseende.
Ett utredningsförslag kan väntas inom kort. Med hänvisning härtill bör
motionerna inte föranleda någon åtgärd i dessa delar.

Margareta Winberg (s) och Nils-Olof Gustafsson (s) pläderar i motion
1960 för den s. k. flaskhalsutbildningen som ett regionalpolitiskt stöd inom
stödområdena A och B. Stödformen bör gälla för den målgrupp som
utvecklingsfonderna har att betjäna och även fortsättningsvis handhas av
länsarbetsnämnd och länsstyrelse. Motionärerna föreslår att motionen
överlämnas till den regionalpolitiska utredningen.

Flaskhalsutbildning är en form av den bristyrkesutbildning som anordnas
inom arbetsmarknadsutbildningens ram. Det är fråga om en fortbildning
för anställd personal, och till den tas kursdeltagarna ut av arbetsgivaren
och berörda fackliga organisationer. För flaskhalsutbildningen liksom
för annan arbetsmarknadsutbildning för anställda kommer från den 1 juli i
år att gälla ett nytt enhetligt bidrags- och regelsystem enligt riksdagens
nyligen fattade beslut (prop. 1983/84: 100 bilaga 12, p. B 2, AU 1983/
84:21).

AU 1983/84:23

När det gäller den regionalpolitisk! motiverade utbildningen vill utskottet
erinra om att det särskilda utbildningsstödet som regionalpolitisk stödform
avskaffades år 1982. Som skäl angavs att stödformen efterfrågades i
allt mindre grad. I stället kan offertstödet tillgås i de fall det föreligger
behov av särskilt kvalificerad utbildning. För övrigt har den regionalpolitiska
kommittén i uppgift att undersöka vilka åtgärder som kan fordras för
att stärka utbildningens och forskningens medverkan i en utveckling av
näringslivet. Med hänvisning härtill och till vad i övrigt sagts om flaskhalsutbildningens
roll inom arbetsmarknadsutbildningen avstyrks motionen.

Kommunala industrilokaler

Regionalpolitisk stöd kan utgå till kommun för uppförande av industrilokaler
för uthyrning. Stödet, som i huvudsak är förbehållet mindre orter
inom stödområdena A-C, får inte ges till lokaler som är större än 2000 m2.
Lokalerna får heller inte bara vara avsedda för ett företag eller, utanför
stödområdena A och B. byggas utan att preliminärt hyreskontrakt är
tecknat för åtminstone en del av lokalerna. Stödgivningen skall vara restriktiv.
Därmed menas att de tilltänkta hyresgästernas möjligheter att
själva bygga lokaler skall vara små.

Bland de allmänna villkoren för stödet märks bl. a. att minst 40% av det
antal arbetsplatser som tillkommer till följd av stödet skall förbehållas
vartdera könet. Beträffande stödets storlek gäller att bidrag får lämnas
med 10 procentenheter lägre belopp än vad som är maximalt i resp.
stödområde. Det får ses som en medveten uppmuntran att företagen själva
skall bygga sina lokaler.

Stödet till kommunala industrilokaler tas upp i tre motioner.

Yngve Nyquist m. fl. (s) framhåller i motion 712 att reglerna för lokaliseringsstöd
till kommunala industrilokaler är så utformade att stödet inte
kan utnyttjas i önskvärd omfattning. Det gäller framför allt kraven på
industrihusens lokalisering i kommunen, hyressättningen och personalrekryteringen.
I motionen föreslås att stöd skall kunna utgå till industrihus i
kommunens centralort, att hyressättningen skall få bedömas av kommunen
själv samt att kön skvoteringen slopas.

I motion 1936 begär Owe Karlsson m. fl. (s) att den pågående regionalpolitiska
utredningen skall göra en översyn av stödet till kommunala industrihus.
Frågor som bör behandlas är hyressättningen och könskvoteringen.

Till sist föreslår Rolf Rämgård m. fl. (c) i motion 1950 en förenkling och
samordning av reglerna för statsbidrag till kommunala industrihus. Motionärerna
är också kritiska mot reglerna om hyressättning och könskvotering
samt mot bestämmelsen att en viss del av lokalerna skall vara uthyrda
innan statsbidrag beviljas. Motionärerna vill att kommunerna själva skall
få disponera statsbidraget efter de lokala förutsättningar som gäller.

Som utskottet tidigare framhållit i detta betänkande kommer den regionalpolitiska
kommittén att utvärdera och lämna förslag om de regionalpoli -

AU 1983/84:23

tiska medlens utformning. 1 detta arbete inbegrips även stödet till kommunala
industrilokaler. Med hänvisning härtill bör någon åtgärd inte vidtas
med anledning av motionerna. De avstyrks således.

Industricentra

Syftet med industricentra är att tillhandahålla industrilokaler för uthyrning
på orter som är av strategisk betydelse för utvecklingen av den
regionala strukturen och där det finns behov av större insatser. Huvudmannaskapet
har anförtrotts en statlig stiftelse, Stiftelsen Industricentra,
som skall planera, uppföra, äga och förvalta industricenteranläggningarna.
Stiftelsen har också ansvaret för att företag rekryteras till de uppförda
lokalerna, som skall dimensioneras för ca 300 platser. Det är riksdagen
som beslutar om och i vilka orter centren skall uppföras medan det ankommer
på regeringen att avgöra när byggnationen skall påbörjas och hur den
skall finansieras.

Finansieringen av anläggningarna sker genom lokaliseringsbidrag och
lokaliseringslån upp till 70% av investeringskostnaden. Resterande del
täcks av stiftelsekapital och banklån. För att täcka de regionalpolitisk!
motiverade kostnaderna erhåller stiftelsen vaije år medelstillskott. Driftkostnaderna
skall täckas av hyresintäkter.

De första industricentren, i Lycksele och Strömsund, beslutades av
riksdagen år 1972. Därefter har ytterligare sex centra tillkommit, de senaste
i Gällivare och Sveg efter beslut år 1982. I följande tabell redovisas
uppgifter för industricentren beträffande antal företag och sysselsatta samt
andelen uthyrd lokalyta.

Industricentra den 31 december 1983

	Antal företag	Antal syssel-satta	Total lokalyta 2.12.1983, m2	därav ut-hyrd (i %)
Lycksele	11	138	14 200	79,6
Strömsund	5	93	26700	78,3
Ljusdal	7	117	13 900	74,8
Haparanda1	7	110	15900	74,2
yilhelmina	20	49	6600	33,3
Ange	3	23	6300	30,2
Gälli''are	1	5	4550	5,5
Sveg	1	3	3 600	0
Totalt	55	538	91750	64,0

1 Inkl. AMU-filial och 37 AMU-elever

Till de åtta industricentren har hittills utgått lokaliseringsmedel om ca
350 milj. kr.

I två motioner föreslås uppförande av nya industricentra. Sven Lundberg
m. fl. (s) vill i motion 709 ha ett industricenter i Sollefteå kommun.
Som skäl anges det svåra arbetsmarknadsläget i regionen. I motion 1921 av
Olle Göransson (s) och Berit Oscarsson (s) föreslås etablering av ett

AU 1983/84:23

industricenter i Skinnskatteberg. Motionärerna hänvisar till att bristen på
sysselsättning numera också omfattar tidigare industririka län som Västmanland
och att industricenterverksamheten därför bör sträcka sig längre
söderut än som hittills varit fallet.

Enligt vad som uppgivits kommer även verksamheten med industricentra
att uppmärksammas av den regionalpolitiska kommittén. I avvaktan på
resultat av detta arbete bör någon åtgärd av det slag som föreslås i motionerna
inte vidtas. Motionerna avstyrks därför.

Glesbygdsstödet

För att främja sysselsättning och service i glesbygd kan stöd utgå till

— investeringar

— kommersiell service

— intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS)

— samhällelig service

— hemarbete

I propositionen föreslås med hänvisning till att det regionalpolitiska
stödet f. n. utreds endast smärre ändringar i glesbygdsstödet.

Stöd till kommersiell service i glesbygd kan till näringsidkare utgå i form
av avskrivningslån, investeringslån, kreditgaranti eller driftstöd. Kreditgaranti
får f. n. lämnas för lån vars amorteringstid uppgår till högst tio år.
Eftersom kreditgaranti numera får användas även vid lån till investeringar i
t. ex. byggnader, som har en längre avskrivningstid än så, sägs i propositionen
att bestämmelserna bör ge möjlighet att använda kreditgaranti som
alternativ till investeringslån. Därför föreslås att lånetidema för kreditgarantier
anpassas till vad som gäller för investeringslån, dvs. högst 20 år och
om synnerliga skäl föreligger högst 30 år. Samtidigt föreslås beträffande
investeringslånen, att den räntefria period som kan beviljas om särskilda
skäl föreligger, sänks från högst tre till högst två år.

Utskottet biträder regeringens förslag.

I två motioner föreslås att beloppsgränserna för bl. a. stöd till glesbygdsföretag
skall höjas. Enligt gällande regler kan stöd till investeringar
vid företag i glesbygder lämnas i form av bl. a. avskrivningslån. Detta får
motsvara högst 50% av den godkända kostnaden för investeringen, dock
högst med 200000 kr. för varje investering. Avskrivningslån för en byggnad
som är avsedd att hyras ut till allmänheten genom korttidsupplåtelse
får lämnas med högst 30000 kr. När det gäller stöd till intensifierade
kommunala sysselsättningsinsatser i glesbygd (IKS) får bidrag lämnas till
arbetsobjekt i enskild regi med högst 30000 kr.

I motion 568 föreslår Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) att bidragsnivån för
glesbygdsstödet skall höjas så att högsta nivån för avskrivningslån blir
275000 kr., för uthyrningsstugor 50000 kr. och det s.k. IKS-stödet för
enskilda projekt 50000 kr. Liknande förslag finns i motion 565 av Per-Ola
Eriksson (c).

AU 1983/84:23

Utskottet vill peka på att betydande höjningar av de i motionen aktualiserade
beloppsgränsema gjordes så sent som år 1982. Mot den bakgrunden
är det enligt utskottets mening inte möjligt att i rådande statsfinansiella
läge redan nu överväga ytterligare uppräkningar. Utskottet vill också
hänvisa till att glesbygdsdelegationen nyligen har fått regeringens uppdrag
att utvärdera och lämna förslag till förändringar av glesbygdsstödet. För slagen

är avsedda att behandlas samtidigt med den regionalpolitiska utredningens
betänkande. Med hänsyn härtill bör motionerna inte leda till någon
åtgärd.

Anslagsfrågor m. m.

Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet

1982/83 Utgift 523140267
1983/84 Anslag 3750000001
1984/85 Förslag 350000000

1 Riksdagen anslog 383 417000 kr. Härav avsåg 8417000 kr. förvaltningskostnader
hos arbetsmarknadsstyrelsen. I samband med att handläggningen av ärenden om
regionalpolitisk! stöd överfördes från arbetsmarknadsstyrelsen till statens industriverk
har medel för förvaltningskostnader hos myndigheten i stället anvisats över
anslaget B 1. Statens industriverk: Förvaltningskostnader (prop. 1982/83:113 s. 63-65, NU 39, rskr 376).

Från anslaget bestrids huvudsakligen utgifter inom statens industriverks
(SIND) huvudprogram Regional utveckling. Som framgår av sammanställningen
nedan är det viktigste ändamålet regionalpolitisk! stöd till näringslivet
i form av lokaliseringsbidrag, sysselsättningsstöd och offertstöd. Utgifterna
för lokaliseringsbidrag som beviljas av länsstyrelse belastar dock
anslaget Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser. För en mer
fullständig redovisning av anslagets användning hänvisas till propositionen
(s. 53-54).

	1982/83 Utgift	1983/84 Anslag	1984/85 Beräknad ändring SIND Före-draganden
Lokaliseringsbidrag/Avskrivningslån	409831000	239000000	+41000000	-21000000
Utbildningsstöd	7904000	5000000	- 3 000000	- 3000000
Sysselsättningsstöd	67635 000	70000000	+ 9000000	+ 9 000 000
Offertstöd	8 873 000	40000 000	—	—
Infriande av statlig garanti för lån i lokali-seringssyfte till rörelsekapital m. m.	1289000	1000000	_
Förvaltningskostnader	8 569000	-	-	-
Regionala utvecklingsbolag	10000000	10000000	-10000000	-10000000
Centrala konsult- och utredningsinsatser	9039000	10 000000	+ 5 0000001	-
Summa	523140000	375 000000	+42000 000	-25 000000

1 Exkl. medel till regeringens förfogande.

AU 1983/84:23

Regeringen föreslår i propositionen under punkten C 1 (s. 53—58) att
riksdagen skall

1. medge att den ram för beslut om vissa regionalpolitiska stödformer
som har fastställts för perioden 1979/80—1983/84 förlängs till att omfatta
även budgetåret 1984/85,

2. till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 350000000 kr.

Regionalpolitisk! stöd i form av lokaliseringsbidrag/avskrivningslån, utbildningsstöd,
sysselsättningsstöd, offertstöd och lokaliseringslån får för
perioden 1979/80-1983/84 beviljas inom en viss ram som beslutades av
riksdagen år 1979. Ramen, som senare har utökats och belastats med andra
utgifter än de ursprungliga, har i dag en storlek av 8221 milj. kr. Den
omfattar även beslut om lokaliseringsbidrag och investeringsbidrag som
belastar anslaget Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser.
Ramens beräknade fördelning på stödformer, ianspråktaget belopp budgetåren
1979/80—1982/83 samt återstående ram redovisas i följande sammanställning.

Stödform	Beslutsram 1979/80-1983/84	Ianspråktaget 1979/80-1982/83'	Återstår 1983/84
Bidragsverksamhet Lokaliseringsbidrag/ avskrivningslån	1670	13292	341
Utbildningsstöd	284	49	2353
Sysselsättningsstöd	1047	195	852
Offertstöd	200 3201	59 1632	14I3	1569
Lokaliseringslån	5020	1625		3395
Övrigt4	-	187		-187
Summa	8221	3444		4777

1 Preliminära siffror.

2 I summan ingår 25 milj. kr. i lån till privata regionala investmentbolag.

3 Eftersom utbildningsstöd numera avskaffats som särskild stödform och ersatts
med offertstöd får återstående ram även disponeras för offertstöd.

4 Av riksdagen beslutade belastningar med andra utgifter än som ursprungligen

avsågs.

Beslut om dessa regionalpolitiska stödformer beräknas under budgetåret
1983/84 komma att fattas för sammanlagt 785 milj. kr. enligt följande
fördelning: lokaliseringsbidrag 375 milj. kr., sysselsättningsstöd 70 milj.
kr., offertstöd 40 milj. kr. och lokaliseringslån 300 milj. kr. Det innebär att
endast ungefär hälften av den fastställda flerårsramen kommer att utnyttjas
under femårsperioden. Av de olika delramarna är det endast den för
lokaliseringsbidrag/avskrivningslån som riskerar att överskridas före ramperiodens
slut. I propositionen anges att den viktigaste anledningen till den
låga utnyttjandegraden är de minskande industriinvesteringarna under senare
år och därmed även efterfrågan på stöd. En annan anledning sägs vara
den skärpning av stödreglerna som skett under perioden.

AU 1983/84:23

Regeringen föreslår en förlängning av nuvarande ramperiod för regionalpolitisk
stöd med ett år. Som skäl anges att det framtida regionalpolitiska
stödet f. n. utreds av en parlamentariskt sammansatt kommitté. Utskottet
tillstyrker propositionen i denna del.

När det gäller medelsbehovet för kommande år påpekas som redan
nämnts att beslutsramen för lokaliseringsbidrag kan komma att tas i anspråk
i sin helhet under innevarande budgetår. Mot den bakgrunden föreslås
i propositionen en uppdelning av anslaget til lokaliseringsbidrag så att
medel för nya lokaliseringsbidrag för budgetåret 1984/85 anvisas över ett
särskilt reservationsanslag för centrala beslut benämnt Regionalpolitisk!
stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m. m. Utskottet återkommer härtill senare i
betänkandet. De medel som beräknas under anslagsposten Lokaliseringsbidrag/Avskrivningslån
under förevarande anslag skall därmed fortsättningsvis
endast utnyttjas för utbetalning av lokaliseringsbidrag och avskrivningslån
som beviljats av regeringen eller central myndighet före den
1 juli 1984 samt av länsstyrelse före den 1 juli 1982.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslaget Regionalpolitisk! stöd:
Bidragsverksamhet beräknas till 350 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Fördelningen
över olika anslagsposter framgår av redovisningen på s. 47 i
betänkandet. 1 propositionen hänvisas vidare till riksdagens beslut om
ytterligare nedsättning av socialavgifter i Norrbottens län. Beslutet innebär
bl. a. att ett bidrag till kostnaden för avgifterna skall kunna lämnas när
ett företags sysselsättning ökar. Bidraget, som uppgår till 10000 kr. per
helårsarbetare, skall kunna lämnas under högst tre år. Kostnaden för
nämnda bidrag föreslås i propositionen belasta det regionalpolitiska sysselsättningsstödet.

Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) avvisar i motion 568 regeringens förslag om
en ny anslagskonstruktion. Särskilt med hänsyn till att regionalpolitiken är
föremål för översyn bör speciella medel enligt motionärerna inte anvisas
under anslaget Regionalpolitisk! stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m.m. I
stället föreslås att riksdagen till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamheten
anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 67 milj. kr. förhöjt
förslagsanslag om 417 milj. kr. Därmed behöver enligt motionen ingen
åtgärd anstå på grund av brist på medel.

I motion 1371 av Alf Wennerfors m.fl. (m) sägs att de av moderata
samlingspartiet framlagda förslagen om generellt sänkta avgifter inom
stödområdena A och B kommer att skapa utrymme för att sänka anslaget
för den regionapolitiska bidrags verksamheten till 295 milj. kr. för budgetåret
1984/85. I motionen uppskattas medelsbehovet för de olika anslagsposterna
enligt följande: lokaliseringsbidrag/avskrivningslån 200 milj. kr.,
utbildningsstöd 2 milj. kr., sysselsättningsstöd 60 milj. kr., offertstöd 30
milj. kr., diverse garantier 1 milj. kr. och centrala utrednings- och konsultinsatser
2 milj. kr.

Som tidigare konstaterats väntas den nuvarande beslutsramen för lokali4
Riksdagen 1983/84. 18 sami. Nr 23

AU 1983/84:23

seringsbidrag/avskrivningslån vara helt tagen i anspråk under loppet av
innevarande budgetår. För att möjliggöra en bidragsgivning även nästa
budgetår skulle man - med tillämpning av hittillsvarande principer för den
regionalpolitiska flerårsramen - behöva vidga denna beslutsram så att den
medger en bidragsgivning i önskvärd omfattning. Anslagsmässigt behöver
— och kan — de nybeviljade bidragen nästa budgetår endast täckas till den
del de motsvarar de faktiska utbetalningarna av bidrag under det budgetåret.
Den nu beskrivna handlingslinjen är den som förordas av centerpartiet.

Regeringen har emellertid valt en annan lösning genom att förorda att
det för de aktuella besluten som fattas centralt av regeringen och industriverket
skall anvisas medel under ett nytt anslag. Detta föreslås få formen
av ett reservationsanslag. Därmed kan anslaget i sig fungera som en ny
beslutsram samtidigt som man anvisar de medel som behövs, för att täcka
nästa budgetårs bidragsgivning i dess helhet.

Man kan ha olika uppfattningar om vilken teknisk lösning som bör väljas
i dagsläget, då 1979 års flerårsram provisoriskt förlängs i avvaktan på att
statsmakterna nästa år fattar beslut om nya riktlinjer för regionalpolitiken.
Det väsentliga är att det även nästa budgetår står ett tillräckligt utrymme
till förfogande för den bidragsgivning som sker centralt. Det kan påpekas
att den bidragsgivning som sker över länsstyrelserna numera finansieras
över ett särskilt reservationsanslag. Det kan synas lämpligt att ha motsvarande
anordning för de centrala besluten som det nu gäller, och utskottet
anser sig därför kunna biträda regeringens förslag på denna punkt och
avstyrker centerpartiets motion i motsvarande del. Visar sig ordningen
med det nya anslaget behöva ändras kan saken rättas till redan nästa år, då
finansieringen av det regionalpolitiska åtgärdssystemet under alla förhållanden
får tas upp till förnyade överväganden.

När det gäller beräkningen av medel till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet
för kommande budgetår har utskottet inte funnit något att
erinra mot regeringens förslag. I enlighet med vad som sagts ovan skall det
angivna förslagsanslaget om 350 milj. kr. inte omfatta lokaliseringsbidrag
beslutade från den 1 juli 1984. Utskottets ställningstagande innebär att
motionerna 568 och 1371 avstyrks i de delar som avser anslagets storlek.
Centerpartiet utgår i sitt förslag från en oförändrad anslagskonstruktion
vilket utskottet har avvisat. När det gäller motion 1371 anges att en
föreslagen sänkning av socialavgifterna i stödområdena A och B skulle ge
utrymme för ett sänkt anslag till bidrags verksamheten. Utskottet, som
senare i betänkandet tar avstånd från motionärernas modell för sänkta
avgifter, kan konstatera att detta förslag är tänkt att träda i kraft fr. o. m.
den 1 januari 1985. Det anslag som utskottet nu behandlar kommer i
huvudsak att användas för att betala ut bidrag som beviljats under tiden
före ingången av budgetåret 1984/85. Enligt utskottets mening saknas alltså
förutsättningar att reducera anslaget på det sätt som anges i motionen.

AU 1983/84:23

Regionalpolitisk! stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m. m.

Nytt anslag (förslag) 264000000 kr.

Som redovisats tidigare föreslår regeringen att medel för lokaliseringsbidrag
varom beslut fattas av statens industriverk eller regeringen från den 1
juli 1984 bör anvisas över ett nytt reservationsanslag. Eftersom utbetalningen
av lokaliseringsbidrag i allmänhet sker under några år efter det att
beslut om stöd har fattats innebär den nya anslagskonstruktionen att en
successiv uppbyggnad av det nya reservationsanslaget måste ske. Anslaget
kommer härigenom även att fungera som en form av beslutsram.

Regeringen föreslår under punkt C 2 (s. 59) att riksdagen till Regionalpolitisk!
stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1984/85 skall
anvisa ett reservationsanslag av 264 milj. kr.

Som redovisats tidigare avvisar Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) i motion 568
den nya anslagskonstruktionen. Motionärerna avstyrker således regeringens
förslag om att särskilda medel anvisas under detta anslag.

Alf Wennerfors m. fl. (m) föreslår i motion 1371 att anslaget uppförs med
225 milj. kr., vilket är en minskning med 39 milj. kr. i jämförelse med
regeringens förslag.

Utskottet har tidigare ställt sig bakom förslaget om inrättandet av ett
nytt reservationsanslag för lokaliseringsbidrag som beviljas efter den 1 juli
1984. Anslaget bör uppföras med det av regeringen begärda beloppet.
Därmed avstyrks motionerna 568 och 1371 i dessa delar.

Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån

1982/83 Utgift 365896435 Reservation 1946909653

1983/84 Anslag 500000000

1984/85 Förslag 500000000

Regeringen föreslår under punkt C 3 (s. 59-60) att riksdagen skall till
Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 500 milj. kr.

Alf Wennerfors m.fl. (m) yrkar i motion 1371 att regeringens förslag
skall avslås och anger som skäl att behållningen på anslaget är så stor att
nya medel inte behöver anvisas för nästa budgetår.

I motion 2528 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) föreslås som tidigare redovisats
i betänkandet att verksamheten med lokaliseringslån skall hanteras
av den ordinarie kreditmarknaden. Enligt motionärerna bör 500 milj.
kr. ställas till förfogande på den ordinarie kreditmarknaden. Någon anvisning
över statsbudgeten som föreslås i propositionen skall således inte ske.

Av de ca 8 miljarder kronor som utgör totalramen för det regionalpolitiska
stödet till näringslivet under den nu pågående femårsperioden är drygt 5
miljarder kronor avsatta för lokaliseringslån. Under de första fyra åren har
preliminärt 1625 milj. kr. ian språktagits. Utskottet har tidigare årframhål -

AU 1983/84:23

lit att även om ramtekniken medger en flexibilitet i själva anslagstilldelningen
bör det dock råda en viss balans mellan den regionalpolitiska
målsättningen som rambeloppet är uttryck för och de anslag som anvisas
till fullföljande av denna målsättning. Utskottet har inte ändrat uppfattning
på denna punkt och avstyrker därmed förslaget i motion 1371 att ytterligare
medel inte skall föras upp under anslaget. När det gäller förslaget i
motion 2528 om att lokaliseringslåneverksamheten skall föras över till den
ordinarie kreditmarknaden så har det förslaget avstyrkts tidigare i betänkandet
med hänvisning till arbetet i den regionalpolitiska kommittén. I
konsekvens härmed avstyrks motionen även i förevarande del. Anslaget
bör sålunda anvisas i enlighet med regeringens förslag.

Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser

1982/83 Utgift 263 100000 Reservation1 11900000

1983/84 Anslag 298250000

1984/85 Förslag 298250000

' De medel som vid budgetårsskiftet inte var ianspråktagna genom beslut.

Från anslaget bestrids kostnaderna för av länsstyrelserna beslutade lokaliserings-
och investeringsbidrag enligt förordningen (1982:677) om regionalpolitisk!
stöd (omtryckt 1983:702). Vidare bestrids från anslaget
kostnaderna för stöd i glesbygder till investeringar vid företag, kommersiell
service, intensifierade kommunala sysselsättningsinsatser (IKS), samhällelig
service samt hemarbete enligt förordningen (1979:638) om statligt
stöd till glesbygd (omtryckt 1982:678, ändrad 1983:678). Kostnaderna för
regionalt utvecklingsarbete, t. ex. projektverksamhet och åtgärder för regionalt
nyföretagande, bestrids också från detta anslag.

Medlen disponeras av länsstyrelserna som fördelar medlen mellan de
olika ändamålen. Samtliga länsstyrelser har tilldelats medel från anslaget.

De för budgetåret 1983/84 anvisade medlen under förevarande anslag har
följande fördelning över länsstyrelserna:

1.	länsstyrelsen i Stockholms län	4000000	15.	länsstyrelsen i Skaraborgs län	1500000
2.	länsstyrelsen i Uppsala län ..	4700000	16.	länsstyrelsen i Värmlands län	26000000
3.	länsstyrelsen i Södermanlands		17.	länsstyrelsen i Örebro län ...	8000000
	län	3000000	18.	länsstyrelsen i Västmanlands
4.	länsstyrelsen i Östergötlands			län	9000000
	län	2500000	19.	länsstyrelsen i Kopparbergs
5.	länsstyrelsen i Jönköpings län	2000000		län	23000000
6.	länsstyrelsen i Kronobergs län	2000000	20.	länsstyrelsen i Gävleborgs län	18000000
7.	länsstyrelsen i Kalmar län ...	3900000	21.	länsstyrelsen i Västernorr-
8.	länsstyrelsen i Gotlands län	5000000		lands län	27400000
9.	länsstyrelsen i Blekinge län ..	5 000 000	22.	länsstyrelsen i Jämtlands län .	41000000
10.	länsstyrelsen i Kristianstads		23.	länsstyrelsen i Västerbottens
	län	800 000		län	41000000
11.	länsstyrelsen i Malmöhus län	1400000	24.	länsstyrelsen i Norrbottens
12.	länsstyrelsen i Hallands län ..	800000		län	51000000
13.	länsstyrelsen i Göteborgs och		25.	Till regeringens förfogande ..	250000
	Bohus län	7500000		Summa kr.	298250000
14.	länsstyrelsen i Älvsborgs län	9500000

AU 1983/84:23

Regeringen föreslår under punkt C 4 (s. 60-61) att riksdagen skall till
Regionalpolitisk! stöd: Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1984/
85 anvisa ett reservationsanslag av 298250000 kr.

I fem motioner framhålls att regeringens medelsförslag till regionala
utvecklingsinsatser är otillräckligt. I fyra av dessa motioner föreslås att de
angivna höjningarna skall finansieras genom en motsvarande minskning av
anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder på tionde huvudtiteln. En sådan
överföring av medel krävs i följande motioner:

568 Thorbjörn Fälldin m. fl. (c) 150 milj. kr.

872 Agne Hansson m. fl. (c) 20 milj. kr.

1928 Börje Hörnlund m.fl. (c, s, m, fp, vpk) 200 milj. kr.

2384 Karl Erik Eriksson m. fl. (fp) 150 milj. kr.

I motionerna påpekas bl. a. att medlen under detta anslag kan användas
på ett effektivt sätt. Glesbygdsstöd ger bättre trygghet för den enskilde och
kan skapa sysselsättning till väsentligt lägre kostnad än beredskapsarbete.
Samtidigt framhålls att anslagsmedlen är otillräckliga, särskilt i Norrlandslänen.

Utan att tillgripa det ovan angivna finansieringssättet föreslår Alf Wennerfors
m. fl. (m) i motion 1371 en höjning av länsanslaget med 21750000
kr. i jämförelse med regeringens förslag. I motionen sägs att de begränsade
selektiva insatser som bör göras i framtiden skall koncentreras till den
regionala nivån under länsstyrelsens ledning. Det är enligt motionärerna
troligt att effektiva insatser av detta slag på relativt snar sikt påtagligt
skulle minska behovet av arbetsmarknadspolitiskt stöd.

Utskottet vill framhålla betydelsen av den ökade decentraliseringen när
det gäller beslut om regionalpolitisk! stöd som tillkomsten av förevarande
anslag har inneburit. Genom att länsstyrelserna själva inom givna ramar
får göra de prioriteringar mellan olika insatser som är mest lämpliga för
resp. län kan de utvecklingsmöjligheter och initiativ som finns bättre tas till
vara. Nya arbetstillfällen kan skapas på ett från regionalpolitisk synpunkt
angeläget sätt. Genom att anslaget kan användas till att vidmakthålla och
främja de i glesbygderna verksamma små företagen, däribland företag
inom hantverk samt jord- och skogsbruk, skapas en sysselsättning med
goda möjligheter att bli bestående och till en kostnad som är lägre än för de
mer kortsiktigt verkande arbetsmarknadspolitiska insatserna.

Utskottet har i inledningen till betänkandet pekat på den risk för ökad
regional obalans som f. n. föreligger. Insatserna i regionalpolitiken behöver
mot den bakgrunden förstärkas. Utskottet tänker här på insatserna som
görs på länsnivå och som med nuvarande utvecklingstendenser blir allt
viktigare. Här kan också pekas på att de resurser som under innevarande
budgetår ställts till länens förfogande har visat sig vara otillräckliga. Det
har inneburit att ett stort antal projekt inte har kunnat tillgodoses. Nästa
års medel är därmed redan till stora delar intecknade. Mot denna bakgrund

AU 1983/84:23

är det enligt utskottets mening nödvändigt att anslaget till regionala utvecklingsinsatser
för budgetåret 1984/85 räknas upp i jämförelse med innevarande
år för att ge det vidgade utrymme som behövs för ökade insatser i
glesbygderna. Anslaget bör tas upp med ett belopp av 398,25 milj. kr.,
vilket är en ökning jämfört med regeringens förslag med 100 milj. kr.
Utskottets ställningstagande tillgodoser i huvudsak yrkandena i motionerna
568, 872, 1371, 1928 och 2384.

I ett stort antal motioner finns förslag om förstärkta insatser i olika län
via förevarande anslag. I vissa motioner har storleken på den begärda
resursökningen angivits medan övriga motionärer rent allmänt pläderar för
utökat länsanslag. De aktuella motionerna redovisas nedan.

565 Per-Ola Eriksson (c)
872 Agne Hansson m. fl. (c)

882 Olle Westberg m. fl. (s)

1045 Ing-Marie Hansson m.fl. (s)
1076 Eric Jönsson m.fl. (s)

1904 Sven Aspling m.fl. (s)

1908 Karl Boo m.fl. (c)

1922 Olle Göransson m.fl. (s)

1925 Agne Hansson (c) och Sivert
Carlsson (c)

1928 Börje Hörnlund m.fl. (c, s,
m, fp, vpk)

1931 Rune Johansson m. fl. (s)

1954 Marianne Stålberg m.fl. (s)
1966 Nils Åsling m.fl. (c)

2044 Bertil Jonasson m. fl. (c, m,
fp)

2388 Anders Högmark m.fl. (m)

+ 14 milj. kr. till BD-län
+ 20 milj. kr. för särskilda insatser
i inre Småland och södra Östergötland utökat

länsanslag till X-län
+ 12 milj. kr. till X-län
utökat länsanslag till Skånelänen utökat

länsanslag till S-län
+ 20 milj. kr. till W-län
utökat länsanslag till U-län

+ 2 milj. kr. till H-län

+ 25 milj. kr. till AC-län
utökat länsanslag till P-län
(Dalsland)

+ 27 milj. kr. till Z-län
-l- 30 milj. kr. till Z-län

utökat länsanslag till S-län
utökade länsanslag till E-, G-,
H- och K-län

Utskottet har tidigare beslutat att anslaget till regionala utvecklingsinsatser
bör föras upp med ett belopp av 398,3 milj. kr., vilket är en höjning
av regeringens förslag med 100 milj. kr. Därigenom kommer även yrkanden
i ett flertal av motionerna ovan om en ökning av länsanslagen att
kunna tillgodoses. Det bör emellertid som hittills ankomma på regeringen
att fördela anslaget mellan länen. Utskottet utgår ifrån att regeringen i
detta arbete beaktar de olika förhållanden och skilda problem i resp. län
som bör vara avgörande för medlens fördelning. Några särskilda anvisningar
från riksdagens sida bör därutöver inte ges i detta sammanhang.
Som följd härav avstyrker utskottet motionerna i aktuella delar.

AU 1983/84:23

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder
m. m.

1982/83 Utgift 1550944 kr.

1983/84 Anslag 1000 kr.

1984/85 Förslag 1000 kr.

Regeringen föreslår under punkt C 4 (s. 61-62) att riksdagen skall

1. medge att under budgetåret 1984/85 statlig kreditgaranti för lån till
företag i glesbygder och för lån till kommersiell service beviljas med
sammanlagt högst 52000000 kr.,

2. till Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i
glesbygder m. m. för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under denna anslagspunkt.

Ersättning för nedsättning av socialavgifter

1982/83 Utgift 39800000 kr.

1983/84 Anslag 250000000 kr.1
1984/85 Förslag 330000000 kr.

1 Varav 80 milj. kr. på tilläggsbudget I.

Från anslaget, som disponeras av riksförsäkringsverket, täcks bortfallet
av avgiftsinkomster till följd av tillämpningen av lagen (1983:1055) om
nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län.

Regeringen har under punkt C 6 (s. 62-63) föreslagit att riksdagen skall
till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 330 milj. kr.

Riksdagen antog i december 1983 lagen (1983: 1055) om nedsättning av
socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län (prop. 1983/84:38,
AU 1983/84:9), som trädde i kraft den 1 januari 1984. Lagen innehåller
bestämmelser dels för hela Norrbottens län, dels för Svappavaara samhälle.
Stödet avser avgifter som huvudsakligen hänför sig till arbete inom
gruvverksamhet, tillverkning, produktionsvaruinriktad partihandel, uppdragsverksamhet
eller hotell-, pensionats- och campingverksamhet i den
mån verksamheten bedrivs vid arbetsgivarens eller den försäkrades fasta
driftställe i Norrbottens län. Däremot kan kommuner och andra statliga
myndigheter än statens affärsdrivande verk inte komma i åtnjutande av
nedsättningen. Lagen äger tillämpning på dels arbetsgivare, dels den som
har inkomst av annat förvärvsarbete och därmed betalar egenavgifter.

För hela Norrbottens län gäller att för en arbetsgivare med en verksamhet
av det slag som angivits ovan skall den procentsats efter vilken arbetsgivaravgiften
sammanlagt utgår sättas ned med tio procentenheter. Härut -

AU 1983/84:23

över har arbetsgivaren rätt att vid en nettoökning av sysselsättningen få ett
bidrag till kostnaden för arbetsgivaravgifterna. Bidraget lämnas med 10000
kr. per helårsarbetare och kalenderår. Består den uppkomna sysselsättningsökningen
lämnas bidrag av samma omfattning även under de två
därefter följande kalenderåren.

Den som bedriver eller etablerar verksamhet av nämnt slag vid fast
driftställe i Svappavaara samhälle har enligt bestämmelserna rätt att efter
särskilt tillstånd helt befrias från socialavgifter och allmän löneavgift.
Avgiftsbefrielsen skall gälla i tio år. Befrielsen medges endast om en
etablering är lämplig från samhällsekonomisk synpunkt.

I propositionen beräknas bortfallet av avgiftsinkomsterna till följd av
tillämpningen av den nya lagen uppgå till 330 milj. kr. för budgetåret 1984/
85.

I motion 567 av Thorbjörn Fälldin m.fl. (c) föreslås att de nuvarande
reglerna för det särskilda stödet till Norrbottens län upphävs och att stödet
koncentreras till inlandet enligt följande:

— En generell sänkning av socialavgifterna med 10 procentenheter för alla
arbetsgivare och egenföretagare dels i stödområdena A och B i Norrbottens
län. dels i stödområde A i Västerbottens och Jämtlands län.

— En reducering av arbetsgivaravgiften i form av bidrag för nytillkommen
sysselsättning i Norrbottens län med 15000 kr. per årsarbetare i stödområdena
A och B och med 5000 kr. per årsarbetare i stödområde C.

— Befrielse från socialavgifter för all befintlig verksamhet med undantag
för försäkringskassor samt statliga och kommunala myndigheter i Kiruna
kommun utom centralorten.

— Befrielse från socialavgifter för en lönesumma upp till 400000 kr. för alla
befintliga och nytillkomna företag i stödområdena A och B i Norrbottens
län (motsvarande fem anställda).

I motionen beräknas kostnaden för sänkningen av socialavgifterna i
Västerbottens och Jämtlands län till 50 milj. kr. Det sammanlagda medelsbehovet
under anslaget beräknas därmed till 380 milj. kr.

Lars Werner m.fl. (vpk) föreslår i motion 1338 att regeringens förslag
om anvisning av medel för nedsättning av socialavgifter avslås. Enligt
motionärerna kan principen om ”frizoner” inom socialförsäkringssystemet
inte accepteras. Sådana åtgärder sägs dränera socialförsäkringen på
resurser som den behöver. Företagsetableringar motiverade av frizonens
lockelser bör enligt motionen inte särskilt belönas eller utgöra grund för ett
regionalt näringsliv. Tillämpningen av nedsatta socialavgifter innebär även
att stat och kommun frånsäger sig allt inflytande över hur förmånsbeloppen
används. Av flera skäl var det enligt motionärerna bättre att dessa
belopp direkt tillfördes regionen via t. ex. statliga industrisatsningar, vanliga
regionalpolitiska stöd eller förstärkta arbetsmarknadsinsatser. Av konstitutionella
skäl bör det heller inte skapas geografiska undantag för en så
viktig del av det sociala trygghetssystemet som bygger på en nationell
likformighet och en över hela landet giltig lagstiftning.

AU 1983/84:23

I motion 1371 föreslår Alf Wennerfors m.fl. (m) att den nuvarande
nedsättningen med tio procentenheter enbart bör gälla de fyra nordligaste
kommunerna. I övriga kommuner inom stödområde A föreslås nedsättningen
vara fem procentenheter och inom stödområde B tre procentenheter.
Nedsättningen skall omfatta samtliga arbetsgivare utom kommunen,
allmän försäkringskassa och statlig myndighet med undantag av statens
affärsdrivande verk. Motionärerna föreslår att de nya reglerna skall gälla
fr. o. m. den 1 januari 1985. Det årliga avgiftsbortfallet till följd av förslaget
uppgår enligt motionen till 600 milj. kr. För budgetåret 1984/85 beräknas
därmed behovet av medel till 465 milj. kr.

Per Petersson (m) och Barbro Nilsson i Visby (m) förordar i motion 1948
en trappstegsvis sänkning av socialavgifterna för all företagsamhet (ej
offentlig förvaltning) i Norrbottens län enligt följande:

Kiruna, Gällivare, Jokkmokk och Pajala
kommuner	15 procentenheter
Övriga A-kommuner i BD-län	10
Haparanda, Kalix, Älvsbyn och Arvidsjaurs
kommuner	8
Boden, Luleå och Piteå kommuner	5 - ” -

Regeringen bör överlämna förslaget till den regionalpolitiska utredningen
för beaktande.

I motion 2402 av Rune Angström m.fl. (fp) föreslås den nu gällande
nedsättningen av socialförsäkringsavgifterna utökas med 10 procentenheter
till 20 procentenheter för icke-offentlig verksamhet i inlandskommunerna
i Norrbottens län. Någon nedsättning av avgifterna i kustkommunerna
bör enligt motionärerna inte göras.

Utskottet vill framhålla att nuvarande regler om nedsättning av socialavgifter
och allmän löneavgift i Norrbottens län trädde i kraft så sent som
den 1 januari 1984. Erfarenheterna är således ännu alltför otillräckliga för
att ställning skall kunna tas till behovet av eventuella förändringar i systemet.
Samtidigt bör erinras om att utredningen om det regionalpolitiska
stödet till näringslivet har till uppgift att analysera de olika regionalpolitiska
stödformerna, bl. a. de differentierade arbetsgivaravgifterna, och belysa
hur de har påverkat de berörda företagen och näringslivet i övrigt i regionerna.
Efter denna utvärdering av olika tänkbara selektiva och generella
medel skall utredningen lämna förslag om dels den lämpliga avvägningen
mellan dessa olika medel, dels deras utformning. Vid sidan av detta arbete
har industriverket i mars 1984 fått regeringens uppdrag att göra en utvärdering
av nedsättningen av socialavgiften i Norrbotten. Industriverket skall
bl. a. bedöma hur effektiv en åtgärd av detta slag är i jämförelse med andra
typer av regionalpolitiska medel. En första avrapportering av uppdraget
skall ske den 1 mars 1986. Med hänvisning till vad som sagts ovan avstyrker
utskottet de olika motionsförslagen om ändrade regler för nedsättning
av socialavgifter m. m.

AU 1983/84:23

Utskottet godtar regeringens beräkning av bortfallet av avgiftsinkomster
till följd av tillämpningen av den nya lagen. Till Ersättning för nedsättning
av socialavgifter bör således 330 milj. kr. anvisas. Därmed bör motionerna
567, 1338 och 1371 med alternativa förslag avslås i dessa delar.

Stödområdesindelningen

Den nuvarande stödområdesindelningen, som gäller sedan den 1 juli
1982, framgår av följande sammanställning.

Län och kommun	Stöd-
Gotlands län Gotland	område C
Älvsborgs län Bengtsfors	C
Dals Ed	C
Åmål	C
Värmlands län Arvika	C
Eda	C
Filipstad	C
Hagfors	C
Munkfors	C
Storfors	C
Sunne	C
Säffle	C
Torsby	B
Årjäng	C
Örebro län Hällefors	C
Lindesberg, såvitt avser Guldsmedshyttans och Ramsbergs församlingar	C
Ljusnarsberg	C
Västmanlands län Fagersta	C
Norberg	C
Skinnskatteberg	C
Kopparbergs län Avesta	C
Ludvika	C
Malung	B
Mora, såvitt avser Ven-jans församling	B
Orsa	C
Smedjebacken	C
Vansbro	B
Älvdalen	B

Län och kommun	Stöd-
Gävleborgs län Hofors	område C
Hudiksvall, såvitt avser Bjuråkers församling	C
Ljusdal	B
Nordanstig	C
Söderhamn	C
Västernorrlands län Kramfors	C
Sollefteå	B
Sundsvall, såvitt avser Holms och Lidens för-samlingar	C
Ånge	B
Örnsköldsvik, såvitt avser Anundsjö, Björna, Skorped och Trehör-ningsjö församlingar	B
Örnsköldsvik, såvitt avser övriga församlingar	C
Jämtlands län Berg	A
Bräcke	B
Häijedalen	B
Krokom, såvitt avser Aspås, Näskotts, Rödöns och Ås församlingar	C
Krokom, såvitt avser öv-riga församlingar	A
Ragunda	A
Strömsund	A
Åre	B
Östersund	C
Västerbottens län Bjurholm	B
Dorotea	A
Lycksele	B
Malå	B

AU 1983/84:23

Län och kommun	Stöd-	Län och kommun	Stöd-
	område		område
Nordmaling	C	Norrbottens län
Norsjö	B	Aijeplog	A
Robertsfors	C	Arvidsjaur	B
Skellefteå, såvitt avser		Boden	C
Fällfors, Jörns och Kalv-		Gällivare	A
träsks församlingar	B	Haparanda	A
Skellefteå, såvitt avser		Jokkmokk	A
övriga församlingar	C	Kalix	A
Sorsele	A	Kiruna	A
Stomman	A	Luleå	C
Vilhelmina	A	Pajala	A
Vindeln	B	Piteå	C
Vännäs	C	Älvsbyn	B
Åsele	A	Överkalix	A
		Övertorneå	A

Förutom inom de stödområden som anges ovan får statens industriverk
efter särskilt beslut av regeringen för budgetåret 1983/84 bevilja lokaliseringsbidrag
med högst 30% av den del av totalkostnaderna som avser
byggnader, markanläggningar, maskiner och inventarier i följande kommuner
eller delar av kommuner: Olofströms kommun, Delsbo församling i
Hudiksvalls kommun och Hörnefors församling i Umeå kommun. I följande
kommuner får lokaliseringsbidrag beviljas med högst 20% av
nämnda totalkostnader: Tierps kommun, Östhammars kommun, Kristinehamns
kommun, Degerfors kommun och Karlskoga kommun.

Vidare får industriverket bevilja lokaliseringslån med högst 35 % av det
godkända totala kapitalbehovet i de ovannämnda kommunerna och församlingarna.

En fördelning av det regionalpolitiska stödet under budgetåret 1982/83
på stödområden framgår av följande tabell.

Stödom- råde	Antal arbets- ställen	Investe- ringskost- nad (milj. kr.)	Beviljade bidrag' (milj. kr.)	Beviljade lokalise-ringslån (milj. kr.)	Beräknad syssel- sättnings- ökning	Subvention per nytt arbetstill-fälle (tkr)2
A	62	401,1	228,2	35,5	483	349
B	69	288,4	91,9	41,7	403	223
C	85	253,4	55,2	72,6	609	78
Utanför	50	207,2	34,9	27,1	505	65
Summa	266	1 150,1	410,2	176,9	2000	169

1 Lokaliseringsbidrag, investeringsbidrag och offertstöd.

21 beloppet ingår inte stöd till industrilokaler för uthyrning.

I flera motioner föreslås ändringar i den gällande stödområdesindelningen.
I två motioner föreslås en översyn av stödområdesindelningen i visst
län samt i en motion vissa ändrade principer när det gäller ifrågavarande

indelning.

AU 1983/84:23

Det senare gäller motion 1936 i vilken Ove Karlsson m. fl. (s) föreslår att
riksdagen uttalar sig för att om en del av en kommun placerats i stödområdesklassema
A, B eller C, skall bestämmelserna om regionalpolitisk! stöd
gälla i hela kommunen, alltså också i kommunens centralort.

I övrigt framställs följande här länsvis grupperade yrkanden i motioner
om ändringar i stödområdesindelningen.

Stödområdesindelningen i Blekinge län behandlas i motion 2026 av
Mats Olsson m. fl. (s). Motionärerna föreslår bl. a. att de regler för regionalpolitisk
stöd som gäller i stödområde C bör få tillämpas i Olofströms
kommun från den 1 juli 1984 till den 1 juli 1986.

Gotlandslän. I motion 1321 tar Gunhild Bolander (c) upp Gotlands
stödområde splacering. Hela Gotlands kommun är i dag inplacerad i stödområde
C. Motionären menar att de norra och södra delarna av kommunen
- i jämförelse med det mellersta området med sin förhållandevis goda
arbetsmarknad — är utsatta för en utarmning av människor och sysselsättningstillfällen
vilket gör det nödvändigt att ge dessa områden en bättre
stimulans. Områdena bör därför inplaceras i stödområde B.

När det sedan gäller Göteborgs och Bohus län och Älvsborgs
län föreslår Elving Andersson (c) och Kjell Mattsson (c) i motion
865 - mot bakgrund av de sysselsättningsminskningar som har skett i
mellersta och norra Bohuslän - att riksdagen uttalar sig för att Uddevalla-
Lysekilsområdet inkl. Orust samt norra Bohuslän i övrigt och Färgelanda
kommun i Älvsborgs län omgående utpekas som temporärt stödområde
under tre år, inom vilket lokaliseringsbidrag får utgå med högst
30% och lokaliseringslån med högst 35% av godkänt stödunderlag för
investeringar i industri, industriliknande verksamhet, industriservice, partihandel,
industriinriktad uppdragsverksamhet samt turistprojekt.

Stödområdesindelningen i Älvsborgs län tas vidare upp i motion 708 av
Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) och Kerstin Andersson (c) som föreslår en
temporär inplacering i stödområde B av Åmåls kommun. Detta menar
motionärerna skulle stimulera bl. a. nyföretagande i kommunen.

Värml and slän. I motion 867 framhåller Ove Eriksson m.fl. (m) att
näringslivets strukturomvandling har drabbat den värmländska bergslagen
mycket hårt. En viss förändring av det alltför ensidiga näringslivet har
kunnat skönjas men en omfattande utbyggnad av den mindre och medelstora
industrin måste ske snabbt. Motionärerna föreslår därför att de fyra
berslagskommunema Filipstad, Hofors, Hagfors och Munkfors i Värmlands
län skall inlemmas i stödområde B.

När det sedan gäller Örebro län framhåller Per Israelsson (vpk) i
motion 1092 att Bergslagsregionen inom länet är och än mer kommer att bli
ett verkligt problemområde vilket sammanhänger med att industristrukturen
inom området är sådan att stora nedläggningar och omställningar
redan skett och ännu återstår. Motionären föreslår därför att Ljusnarsbergs
och Hällefors kommuner samt Guldsmedshyttans och Ramsbergs

AU 1983/84:23

församlingar i Lindesbergs kommun placeras i stödområde B och Karlskoga
och Degerfors kommuner placeras i stödområde C.

Västmanlands län. I motion 1922 framhåller Olle Göransson m. fl.
(s) den ogynnsamma utvecklingen av sysselsättning, befolkning och arbetsmarknad
i Fagersta, Skinnskattebergs och Norbergs kommuner samt i
Hallstahammars och Surahammars kommuner. Enligt en sammanställning
som gjorts av länsstyrelsen utvisar Västmanlands län den ogynnsammaste
utvecklingen totalt sett av rikets län. Mot bakgrund härav föreslår motionärerna
bl. a. att Fagersta, Skinnskattebergs och Norbergs kommuner
placeras i stödområde B, och att Surahammars och Hallstahammars kommuner
temporärt inplaceras i stödområde C.

Stödområdesindelningen i Gävleborgs län behandlas i fem motioner
varav fyra - 866, 882, 2037 och 2479 - från den allmänna motionstiden
och en - 2795 - med anledning av proposition 157 om strukturförändringar
inom specialstålsindustrin, m. m.

I motion 866 påpekar Wivi-Anne Cederqvist (s) att sysselsättningssituationen
är särskilt svår i de s. k. bruksorterna, däribland Sandvikens kommun.
Kommunen är helt beroende av ett enda företag, Sandvik AB. Med
hänvisning härtill förordar motionären att Sandvikens kommun, under åren
1984—1987, placeras in i stödområde C. Vidare tar Olle Westberg m. fl. (s)
i motion 882 upp sysselsättningsproblemen inom Gävleborgs län. Motionärerna
ger en rad exempel på områden där staten kan medverka till en bättre
regional balans i länet och föreslår att i avvaktan på den regionalpolitiska
utredningen Sandvikens kommun och de östra delarna av Hudiksvalls
kommun temporärt bör placeras i stödområde C. Problemen på arbetsmarknaden
i Gävleborgs län tas också upp i motion 2037 där Gunnel
Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) framhåller att problemen i dag är
större än någonsin och en av huvudorsakerna är det starka beroendet av
basindustrierna. Mot bakgrund härav föreslår motionärerna att stödområdesindelningen
i Gävleborgs län ses över i syfte att skapa en mer rättvis
regional fördelning.

Bertil Måbrink (vpk) och Jörn Svensson (vpk) föreslår i motion 2479 en
rejäl översyn av stödområdesindelningen i Gävleborgs län och att Ljusdals
kommun inplaceras i stödområde A, Hudiksvalls, Nordanstigs, Bollnäs,
Söderhamns, Ockelbo, Sandvikens och Hofors kommuner i stödområde B
samt Gävle och Ovanåker kommuner i stödområde C.

Vidare föreslår Wivi-Anne Cederqvist (s) och Olle Westberg (s) i motion
2795 mot bakgrund av den bekymmersamma situationen i Sandvikens
kommun att kommunen temporärt inplaceras i stödområde C.

Slutligen behandlas stödområdesindelningen i Västernorrlands
län i motion 883 av Bengt Wiklund m.fl. (s). Motionärerna föreslår mot
bakgrund av att Västernorrlands län under en följd av år har haft en
tillbakagång såväl vad avser sysselsättning som befolkning, att stödområdesindelningen
ändras så att Sundsvalls, Timrå och Härnösands kommuner
hänförs till stödområde C.

AU 1983/84:23

Utskottet konstaterar för sin del att den regionalpolitiska utredningen,
som avser att under augusti månad i år överlämna sina förslag till
regeringen, har till uppgift att bl. a. se över det nuvarande regionalpolitiska
stödsystemet och föreslå förenklingar i det. Vidare skall utredningen bedöma
nuvarande principer för stödområdesindelningen, samt lämna förslag
om principer för den framtida indelningen.

1 avvaktan härpå och med hänsyn till att den nuvarande stödområdesindelningen
fastställdes av riksdagen så sent som våren 1982 samt att det inte
är önskvärt med täta ändringar i en sådan indelning anser utskottet att
några förändringar inte bör göras i den nuvarande stödområdesindelningen
eller principerna härför. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet de i
sammanhanget upptagna motionerna.

Emellertid vill utskottet erinra om den möjlighet som regeringen har att
utanför stödområdet ange vissa orter eller kommuner i vilka under en
begränsad övergångstid till följd av svåra strukturomvandlingsproblem
lokaliseringsstöd bör komma i fråga i vissa fall. Regeringen har under
innevarande budgetår utnyttjat denna befogenhet beträffande åtta orter
eller kommuner, varav fem i Bergslagen. Härutöver har regeringen möjlighet
att lämna regionalpolitisk! stöd även utanför stödområdet.

Utvecklingsproblem i landsdelar och län

I detta avsnitt behandlar utskottet motioner som rör utvecklingen i olika
delar av landet. I motionerna redovisas problem och ställs krav på åtgärder
av olika slag från statens sida. I de åtgärd sprogram som presenteras ingår
initiativ inom en rad områden. Det gäller utöver regional- och sysselsättningspolitiken
även t. ex. utbildnings-, trafik-, industri- och energipolitiken.
Vissa förslag som förs fram är av långsiktig karaktär, t. ex. förslag om
åtgärdsprogram och utvecklingsplaner i länen. Andra förslag avser kortsiktiga
insatser för att uppehålla sysselsättningen.

I flera motioner föreslås ändringar i nuvarande stödområdesindelning.
De förslagen har utskottet behandlat i föregående avsnitt. Även förslag om
decentralisering av statlig verksamhet och medel för utvecklingsinsatser i
länen har utskottet behandlat tidigare i betänkandet.

Utskottet har under behandlingen av motionerna haft till sitt förfogande
ett omfattande statistiskt material om samtliga läns och kommuners utveckling.
Materialet, som tagits fram i samarbete med riksdagens utredningstjänst,
redovisas i bilaga till detta betänkande.

Under senare år har utskottet inför behandlingen av motioner med
förslag till åtgärder i olika landsdelar och län redovisat vissa principiella
synpunkter om regionalpolitikens förutsättningar och möjligheter. Utskottet
vill bl. a. framhålla att målsättningen att nå regional balans underlättas i
en situation av ekonomisk tillväxt och ett expanderande näringsliv. De
senaste årens svaga industrikonjunktur som inträffade parallellt med struk -

AU 1983/84:23

turkriser inom flera av våra mest betydelsefulla industribranscher har
medfört svåra problem på orter och hela regioner såväl inom stödområdena
som i övriga delar av landet.

Det har också visat sig att när omfattande strukturkriser kommit att
drabba hela branscher kan problemen oftast inte lösas enbart med regionalpolitiska
medel utan insatser inom andra politikområden som arbetsmarknadspolitiken
har fått tillgripas. Ett annat politikområde som har
kommit att beröras är industripolitiken. Under senare år har strävanden till
bl. a. ökad samordning mellan industri- och regionalpolitik spelat allt större
roll. Utskottet vill i detta sammanhang också erinra om den proposition
(1983/84:135) om industriell tillväxt och förnyelse som regeringen förelagt
riksdagen. Ett genomgående drag i propositionen är inriktningen på åtgärder
som syftar till att stimulera förnyelse och utveckling av industrin. I
propositionen erinras om den förstärkning av industrins konkurrensläge
som ägt rum under år 1983. Denna förstärkning har framför allt gynnat
basindustrierna och vissa processindustrier liksom varven. Skogsindustrin
arbetar med fullt kapacitetsutnyttjande men effekterna låter ännu vänta på
sig i stora delar av verkstadsindustrin.

I propositionen redovisas också en genomgång som industriverket gjort
bransch för bransch av nuläget inom svensk industri. Industriproduktionen
beräknas för år 1984 öka med ungefär 4% och det är främst verkstadsindustrin
och de skogsbaserade industrierna som bidrar till ökningen. För
tekoindustrin är utsikterna för år 1984 bättre än tidigare år och produktionen
väntas öka något som en följd av ökad export. Sammanfattningsvis
innebär industriverkets bedömning att läget för svensk industri i dag är
ljusare än på länge.

Av konjunkturinstitutets senaste kvartalsbarometer för industrin, mars
1984, framgår att den svenska industrikonjunkturen fortsatte uppåt första
kvartalet 1984. Uppgången kom till klara uttryck inte endast i produktion
och orderingång utan också i sysselsättningen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att eftersom en konjunkturuppgång
inletts och insatserna för att stödja industrin börjar ge allt tydligare resultat
bör även sysselsättningsutvecklingen i stora delar av landet kunna påverkas
positivt. Förutsättningarna för regionalpolitiken är därmed bättre än de
varit på länge, vilket kommer att återspeglas i utskottets kommentarer i det
följande.

I åtskilliga motioner finns förslag om arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utskottet vill här hänvisa till att riksdagen — med anledning av betänkandet
AU 1983/84:21 - nyligen fattat beslut om anslagen till de arbetsmarknadspolitiska
insatserna under nästa budgetår. Ytterligare insatser föreslås
i kompletteringspropositionen som utskottet behandlar i AU 1983/84:24.

AU 1983/84:23

Skåne

Av Skånelänen hade Kristianstads län mellan åren 1970 och 1982 en
jämförelsevis snabb befolkningsökning. Under år 1982 minskade folkmängden
för första gången på 20 år. Nio av länets kommuner minskade
folkmängden däribland Östra Göinge. Tomelilla, Hässleholm och Perstorp.
Emellertid väntas en viss tillväxt i länet som helhet även under 1980-talet men i en väsentligt lägre takt. Antalet sysselsatta ökade också under
1970-talet och väntas fortsätta att göra så även under hela 1980-talet.
Arbetslösheten har under år 1983 legat över riksgenomsnittet. Kommuner
med hög arbetslöshet är Bromölla, Östra Göinge och Osby.

I motion 1048 tar Boije Nilsson m.fl. (s) upp långsiktiga åtgärder för
sysselsättningen i Kristianstads län. Motionärerna konstaterar först att
länet är starkt beroende av byggverksamhet, att livsmedelsindustrin är
betydelsefull och att länet har ett stort inslag av småföretag. Omkring 30%
av de industrisysselsatta i länet arbetar i byggmaterialindustrin. Stora
omställningar har skett och länets småindustri bestående av främst snickerier
och möbelfabriker har nu drabbats mycket hårt av lågkonjunkturen,
med inskränkningar och nedläggningar som följd. Enda möjligheten för
den byggberoende industrin att komma närmare den kapacitet som den är
byggd för, är att exportera. Vidare föreslås i motionen att utvecklingsfonden
skall förstärkas med en kontaktsekreterare för att bl. a. kanalisera
företagens behov av forskning och utveckling. Dessutom bör vissa utbildningsinsatser
göras i länet. En yrkesteknisk högskoleutbildning inom dataområdet
bör förläggas till Hässleholm och frågan om en gemensam
förvaltningsenhet för F 5, F 10 och F 14 bör utredas.

Malmöhus län var under 1960-talet ett av landets mest expansiva län
och hade under flera år en årlig befolkningsökning på över 10000 personer.
Under 1970-talet har befolkningens ökningstakt successivt dämpats och en
befolkningsminskning inträdde år 1981. Under år 1982 ökade folkmängden
igen och väntas enligt länsstyrelsens bedömningar fortsätta att öka under
1980-talet. Malmö kommun har emellertid fått vidkännas befolkningsminskning
under den senaste 10-årsperioden vilket delvis kan förklaras av
utflyttning till de angränsande mindre kommunerna i regionen. Sysselsättningen
ökade under 1970-talet och enligt prognoserna för 1980-talet väntas
sysselsättningen fortsätta att öka. Strukturomvandlingen inom näringslivet
har emellertid varit mycket kännbar särskilt i länets västra delar, vilket
påverkat arbetsmarknaden negativt. Arbetslösheten i länet låg under år
1983 över riksgenomsnittet. Under vissa tider av år 1983 översteg andelen
arbetslösa av arbetskraften i Malmö och Landskrona kommuner 7%.
Malmö kommun hade under nämnda år en genomsnittlig arbetslöshet som
låg nära 2% över riksgenomsnittet. Vid mars månads utgång i år var ca
17000 personer registrerade som kvarstående arbetssökande utan arbete
för omedelbar placering vid arbetförmedlingarna. Antalet kvarstående lediga
platser uppgick samtidigt till ca 2 800. Detta innebär att det gick ca sex
arbetssökande på varje ledigt arbete.

AU 1983/84:23

Två motioner - 710 och 2392 — berör situationen i Malmöhus län. I
motion 2392 av Stig Josefson m. fl. (c) konstateras att befolkningstillväxten
i länet har stagnerat men att det främst är arbetsmarknadssituationen som
inger oro. Situationen för Kockums varv är fortfarande mycket oviss.
Kommuner och landsting har inte kunnat nyanställa i samma omfattning
som tidigare. Ystads- och Trelleborgsregionerna har allvarliga sysselsättningsproblem.
Arbetslösheten i länet svarade för 11% av totalantalet arbetslösa
i landet vid utgången av år 1983. Motionärerna anser att det finns
anledning att i Malmöhus län satsa mer på småföretagandet. Vidare har
jordbruksnäringen av tradition innehaft en stark position och har en betydande
utvecklingspotential i länet. Man pekar också på att trädgårdsnäringen
har stor betydelse men att den måste konkurrera med import från
andra länder. Vidare betonas vikten av satsningar på färjetrafiken mellan
Malmö och Köpenhamn. En förutsättning för regionens utveckling är goda
kommunikationer och en god kollektivtrafik som är en underlättande faktor
när det gäller att utjämna lokala variationer i fråga om tillgång och
efterfrågan på arbetskraft. Det finns också skäl att igångsätta vägprojekt.
Motionärerna konstaterar slutligen att länet har goda möjligheter till positiv
utveckling.

I motion 710 av Lars-Erik Lovden m. fl. (s) föreslås en rad olika åtgärder
för att främja sysselsättningen och näringslivets utveckling i Malmöområdet.
Motionärerna framhåller att Malmöregionen är en region rik på möjligheter.
Den har ett stort befolkningsunderlag och ett utmärkt geografiskt
läge med den europeiska marknaden inom räckhåll. Emellertid ger sysselsättningsutvecklingen
under det senaste decenniet och prognoserna för de
närmaste åren vid handen att problemen snarare kommer att förvärras än
förbättras om inte kraftfulla åtgärder sätts in. Inom tillverknings- och
byggnadsindustrin har 9000 arbetstillfällen försvunnit, varav 2500 inom
verkstadsindustrin och 2000 inom tekoindustrin. En fortsatt reducering av
arbetstillfällena inom tekobranschen i Malmö är oacceptabel. Motionärerna
anser det vidare angeläget att resurser ges till kommunen så att behoven
av vård och service kan tillgodoses och därmed också fler arbetstillfällen
skapas. Regionen kräver också en rad statliga insatser. En fast förbindelse
över Öresund förordas och i avvaktan härpå är det särskilt viktigt att en
upprustning och utvidgning av tågfärjetrafiken mellan Malmö och Köpenhamn
kommer till stånd. Malmö bör vidare utvecklas till ett centrum för
gasteknologin och inom det forskningspolitiska arbetet bör utvecklingen
mot ett undervattenstekniskt centrum på Kockums stödjas. Malmö och
Malmöregionen har vid sidan av länsmyndigheterna väldigt litet av statlig
förvaltning. Statlig verksamhet med lokalisering till Skåne bör komma i
fråga. Här nämns bl. a. de samhällsägda utvecklingsbolagen inom områdena
energi, miljövård och transportsystem. Vidare bör tidigareläggning
av statliga byggen förläggas till Malmö och ett investmentbolag för Malmö
bildas. Dessutom föreslår motionärerna att det skall inrättas en storstads5
Riksdagen 1983184. 18 sami. Nr 23

AU 1983/84:23

delegation för att kartlägga utvecklingspotentialer i storstadsområdena och
ta fram de åtgärder som är nödvändiga för att vända utvecklingen mot
tillväxt och förnyelse.

Slutligen behandlas i motion 1076 av Eric Jönsson m.fl. (s) de båda
Skånelänen varvid motionärerna konstaterar att det i Skåne finns grovt
räknat en åttondel av Sveriges befolkning men en sjundedel av landets
arbetslösa. Arbetslösheten är framför allt koncentrerad till de gamla industriorterna
i väster och nordost. Hårdast har arbetslösheten slagit mot
kommunerna Trelleborg, Malmö, Landskrona och Helsingborg. Inom
Kristianstads län uppvisar Hässleholms och Kristianstads kommuner höga
arbetslöshetstal. För att förbättra sysselsättningsläget i Skånelänen krävs
olika åtgärder. Näringslivet i Skåne behöver stimuleras, framför allt tillverkningsindustrin.
Olika tekniska utbildningar på gymnasial nivå bör
stödjas, t. ex. utbildning i livsmedelsteknik, styr- och reglerteknik och
datorteknik. Livsmedelssektorn är möjlig att utveckla och det finns goda
möjligheter att genom vidareförädling ta till vara stora delar av det nuvarande
jordbruksöverskottet. Dessutom bör alternativa energikällor utvecklas.
Statsmakterna bör ta initiativ till bildandet av ett geotermiskt utvecklingscentrum.
Investeringen i byggande och annan produktiv verksamhet
bör öka. Bl. a. har landstingen i Skåne eftersatta investeringsbehov på
sjukvårdssidan. Slutligen bör Skånelänen enligt motionärerna i framtiden
övervägas som lämpliga alternativ när det gäller placering av nya statliga
verksamheter.

Utskottet konstaterar att Skåne under senare år haft problem att
upprätthålla sysselsättningen och att detta framför allt gällt kommuner där
företagen drabbats av strukturförändringar inom bl. a. varvs- och
tekosektorerna.

En hel del statliga insatser har gjorts för att mildra verkningarna av
strukturförändringarna. De gäller både arbetsmarknadspolitiska och
branschinriktade åtgärder. De största insatserna har gjorts inom varvsindustrin.
Ett särskilt investmentbolag - Landskrona Finans AB — bildades
för att efter riksdagens beslut om Öresundsvarvets nedläggning, stödja,
stimulera samt utveckla varaktig och lönsam verksamhet i Landskronaregionen.
Nedläggningen har nu slutförts och i januari 1984 var närmare 70%
av de friställda i arbete och ytterligare 16% omfattades av olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. 2,5% var arbetslösa och för de resterande
hade särskilda överenskommelser träffats.

Enligt utskottets uppfattning bör utarbetandet av åtgärdsprogram av det
slag som föreslås i motionerna samt inrättandet av en speciell delegation
med regionalpolitiska uppgifter ankomma på länsstyrelserna inom ramen
för länsplaneringsarbetet. Åtskilliga av de konkreta förslag som aktualiserats
bör f. ö. passa väl in i ett sådant planeringsarbete varvid användning
av det regionala utvecklingsanslaget kan vara aktuellt. Det kan i sammanhanget
också erinras om att regeringen under förra året för att genomföra

AU 1983/84:23

regionala aktiviteter för industrins rekrytering av personal medgett att
Kristianstads län får disponera 1,2 milj. kr. och Malmöhus län 4,8 milj. kr.

För att förbättra sysselsättningsläget i Malmöhus län har de regionalpolitiska
insatserna också inriktats på att bättre tillvarata de utvecklingspotentialer
som finns i olika delar av länet. Bl. a. har en ökad samverkan mellan
forskning och näringsliv resulterat i forskarbyn IDEON i Lund vars verksamhet
avses leda till industriell produktion som kan förläggas inom länet.
Vidare kan nämnas att länets Näringslivsdelegations verksamhet bl. a.
syftar till att förbättra exportmöjligheterna för företag inom länet. Dessutom
har en arbetsgrupp under landshövdingens ledning arbetat fram olika
förslag för att förbättra trafiken över Öresund.

Avslutningsvis vill utskottet framhålla att det trots de aktuella problemen
i Skåne finns anledning att bl. a. mot bakgrund av vad som anförts
ovan se relativt ljust på den långsiktiga utvecklingen i denna landsdel.
Regionen har ett väl differentierat näringsliv samt en lång industriell tradition.
Med sina allmänt sett goda förutsättningar och med hjälp av de stöd
som kan utgå bör Skåne i den konjunkturuppgång som nu inletts och med
dess närhet till den europeiska marknaden samt tillgång till högskoleutbildning
och forskning åter få en positiv utveckling. Mot bakgrund härav bör
det vidare finnas goda förutsättningar för etablering av industriell verksamhet
i Skåne. I sammanhanget bör erinras om jordbrukets och fiskets
betydelse för Skåne.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 710, 1048, 1076 och
2392.

Blekinge, Smålandslänen och Östergötland

Under denna rubrik tar utskottet upp Östergötlands, Blekinge, Kronobergs,
Jönköpings, Kalmar och Gotlands län.

Östergötlands län hade under hela 1970-talet en positiv befolkningsutveckling,
som väntas övergå i minskning under 1980-talet. Motala,
Finspångs, Norrköpings och Valdemarsviks kommuner bedöms få den
största befolkningsminskningen. Även länets sysselsättningsutveckling
var mycket positiv under hela 1970-talet men en viss sysselsättningsminskning
väntas nu fram till år 1990. Det är framför allt inom tillverkningsindustrin
som sysselsättningen antas minska. De kommuner i länet
som varit värst drabbade av arbetslösheten de senaste åren är Valdemarsvik,
Motala och Finspång.

Utvecklingen i Östergötlands län tas upp i motion 1905 av Nils Berndtson
(vpk) som förordar ett åtgärdsprogram för utveckling och sysselsättning
i länet. Statliga insatser har varit alltför planlösa för att få verklig
effekt och de grundläggande orsakerna till regional obalans och arbetslöshet
har inte angripits. Sysselsättningsutvecklingen har också sedan länge
varit negativ i länet. Motionären föreslår ökade statliga insatser i stället för
de statliga engagemang som har avvecklats. Slutligen föreslås att staten

AU 1983/84:23

bör medverka i ett utvecklingsarbete och att ett åtgärd sprogram därför
upprättas i samverkan mellan statliga organ och länsorgan.

Blekinge län har efter år 1975 kunnat notera en kraftig befolkningsminskning.
Hårdast drabbad är Olofströms kommun där invånarantalet
reducerats med drygt 11 % sedan år 1975. Enligt länsstyrelsens prognoser
beräknas invånarantalet i länet minska ytterligare något under 1980-talet.
Arbetsmarknaden i Blekinge är mycket känslig för konjunktursvängningar
inom industrin. Skälet härtill är främst att industrisektorn dominerar med
nära 40% av sysselsättningen i länet. Verkstadsindustrin har också på
senare år märkt en ökad internationell konkurrens. Detta har fått konsekvenser
för arbetsmarknaden som redovisar arbetslöshetssiffror för år
1983 som ligger nära 1 % över riksgenomsnittet. Tjänstesektorn svarar för
en mindre andel av den totala sysselsättningen i Blekinge än i riket. Totalt
sett väntas länet under 1980-talet få en i det närmaste oförändrad sysselsättning.

Flera motioner tar upp förhållandena i Blekinge län.

I motion 1044 redogör Claes Elmstedt (c) för olika bekymmer som finns
på arbetsmarknaden med bl. a. en hög arbetslöshet och konstaterar att
länet har förutsättningar att få en positiv utveckling. Turismen kan utvecklas
mera. På fiskberedningssidan står en del att hämta och trädgårdsnäringen
kommer framöver att betyda ännu mer än hittills. Vidare krävs olika
stimulanser för att få landsting och kommuner att gå över från olja till flis.
Dessutom bör länet tillföras statlig verksamhet i stället för att dra befintlig
sådan ifrån länet.

Även i motion 2026 av Mats Olsson m. fl. (s) tas sysselsättningssituationen
i Blekinge län upp. Sedan år 1975 har länets folkmängd minskat med
över 3 300 personer eller 2,1%. Det skall jämföras med att folkmängden i
riket samtidigt ökat med 1,5%. I Olofströms kommun har befolkningen
minskat med 12% sedan 1974. Flera av länets dominerande industriföretag
har sedan slutet av 1970-talet drabbats hårt av strukturförändringar. Arbetslöshet
och folkminskning har medfört stora påfrestningar för kommunerna
och landstinget. Från näringslivets sida har redovisats investeringsplaner
som skulle kunna ge betydande sysselsättningstillskott men där
regionalpolitisk! stöd i flera fall är en förutsättning för genomförande. I
motionen föreslås att det regionalpolitiska stöd som utgår i stödområde C
bör få tillämpas i Olofströms kommun även under nästa budgetår och att
sådant regionalpolitisk! stöd som kan utgå efter särskilt beslut utanför
stödområdena bör ges en generös tillämpning i Karlskrona, Ronneby,
Karlshamns och Sölvesborgs kommuner. Vidare föreslås att en särskild
delegation tillsätts för att utarbeta förslag till åtgärder som kan leda till
ökad sysselsättning inom Blekinge län. Motionärerna anser det mycket
lämpligt att till Blekinge förlägga ytterligare högre utbildning, framför allt
inom datatekniken och systemvetenskapliga områden. Motionärerna påpekar
vidare att Karlskrona kommer att drabbas hårt av rationaliseringar och
indragningar inom försvaret. Även Ronneby kommun berörs.

AU 1983/84:23

Behov av statliga insatser inom Karlskrona kommun förs fram i motion
2397 av Yvonne Sandberg-Fries (s) och Ralf Lindström (s). Motionärerna
framhåller att marinens och försvarsmaterielindustrins (Karlskronavarvet)
sysselsättning svarar för omkring 12% av den totala sysselsättningen i
Karlskrona kommun. Sedan år 1950 har antalet försvarssysselsatta i Karlskrona
minskat med nära 3 000 och sedan år 1960 med ca 2 000. Under 1980-talet befaras ytterligare omkring 1100 jobb försvinna. Även inom övrig
statlig verksamhet har stora neddragningar skett i Karlskrona. En ytterligare
negativ faktor för Karlskrona utgör de ”regionaliseringar” som sker
inom den statliga verksamheten, t. ex. genom att länsåklagarkansliet flyttar
från Karlskrona till Kalmar. För Karlskronas del har den statliga
nedskärningen varit av sådan omfattning och pågått under så lång tid att
nya nedskärningar måste kompenseras med annan statlig verksamhet.
Exempel på sådan verksamhet kan vara att sysselsättningen inom marinen
omfördelas så att Karlskrona i någon mån kompenseras för nedan gjorda
indragningar, att myndigheter med anknytning till försvaret flyttar till
Karlskrona, att Blekinge får egen högskola samt att nytillkommande statlig
verksamhet inom såväl försvaret som den civila sektorn lokaliseras till
Karlskrona.

Jönköpings län hade en mycket positiv befolkningsutveckling under
1960-talet som dämpades under 1970-talet. Enligt prognoserna kommer
länets befolkning att minska något under 1980-talet. Folkmängden minskade
under år 1982 i åtta av länets kommuner. Störst var minskningen i
Nässjö kommun, men även Jönköping, Vetlanda och Gislaved uppvisade
förhållandevis stora minustal. Även sysselsättningen beräknas minska något
men länet hade under år 1983 en arbetslöshet som låg under riksgenomsnittet.
Vad beträffar inomregionala obalansproblem är den östra länsdelen
den del av länet som under de senaste två decennierna haft den svagaste
utvecklingen såväl befolknings- som sysselsättningsmässigt. Enligt prognoserna
kommer kommunerna i den östra länsdelen att få en minskad
folkmängd och sysselsättning även under perioden fram till år 1990.

Några motioner som berör bl. a. östra Småland tar också upp förhållandena
i delar av Jönköpings län. Utskottet återkommer senare i betänkandet
till dessa motioner.

Kronobergs län hade under 1970-talet positiv befolkningsutveckling.
Strukturproblem, särskilt inom skogs- och glasindustrin, har emellertid
inneburit svårigheter på flera håll i länet. Detta har särskilt drabbat de
många små brukssamhällena där ett företag dominerar sysselsättningen.
Kommuner som fått vidkännas nedgångar i befolkningstalet är Markaryd,
Tingsryd, Alvesta och Uppvidinge. Under 1980-talet beräknas sysselsättningen
i länet öka inom offentliga och privata tjänster medan industrin
väntas minska. Arbetslösheten totalt för länet var över riksgenomsnittet
för år 1983.

AU 1983/84:23

Sysselsättningssituationen i länet observeras i motion 711 av Kjell Nilsson
m.fl. (s) vilka föreslår att särskilda åtgärder skall göras för att trygga
sysselsättning och service i vissa bruksorter i Kronobergs län. Motionärerna
framhåller att slutet av 1970-talet innebar stora problem för Södra
Skogsägarna AB genom att många industrianläggningar fick läggas ned,
vilket drabbat en del orter och kommuner hårt. Som exempel kan nämnas
Fridafors i Tingsryds kommun, Delary i Älmhults kommun och Strömsnäsbruk
i Markaryds kommun.

Kalmar län hade i stort sett en oförändrad befolkning under 1970-talet varefter en viss minskning inträffade under början av 1980-talet.
Västervik, Vimmerby, Hultsfred, Oskarshamn och Nybro kommuner har
alla drabbats av befolkningsförluster under 1980-talet. Endast Kalmar
kommun kan redovisa någon mer omfattande befolkningstillväxt. Prognosen
för länet visar dock på en fortsatt befolkningsminskning fram till år
1990. Den genomsnittliga arbetslösheten låg under år 1983 över riksgenomsnittet,
och sysselsättningsprognosen visar minskad sysselsättning under
1980-talet, särskilt inom tillverkningsindustrin.

Två motioner tar upp situationen i Kalmar län.

I motion 325 av Sivert Carlsson (c) och Agne Hansson (c) föreslås en rad
åtgärder för att främja sysselsättningen i länet. Bl. a. föreslås ökat regionalpolitisk!
stöd för insatser i framför allt glesbygds- och skärgårdsområden.
Vidare föreslås fortsatt statligt stöd till glasindustrin och ökade insatser för
att stärka utbildnings- och forskningsresurser. Även en ökning av olika
yrkesutbildningar föreslås. Allmänt bör en aktiv näringspolitik och en
utbyggd regionalpolitik utgöra de främsta instrumenten för att skapa bättre
betingelser för länets utveckling.

Vidare föreslås i motion 1925 av Agne Hansson (c) och Sivert Carlsson
(c) ökade regionala utvecklingsinsater i Kalmar län. Det s.k. länsanslaget
till regionalpolitiska insatser som länsstyrelserna administrerar har visat
sig vara mycket ändamålsenligt för länets vidkommande inte minst för att
vidmakthålla och utveckla en levande skärgård. Arbetstillfällen som skapas
genom glesbygdsstöd, som är en del av länsanslaget, ger bättre trygghet
och varaktighet i sysselsättningshänseende för den enskilde och kan
skapas till väsentligt lägre kostnad än t. ex. beredskapsarbete. En höjning
av anslaget till regionalpolitiska insatser föreslås med 2 milj. kr. till 5,5
milj. kr.

Slutligen behandlar två motioner 872 och 2388 problemen i ett sammanhängande
område över länsgränserna, den första de inre delarna av Småland
och södra Östergötland och den andra sydöstra Sverige, definierat
som Kronobergs, Östergötlands, Kalmar och Blekinge län. Bakgrunden till
dessa motioner är att det i ifrågavarande län finns ett antal kommuner som
har gemensamma problem och som bildar ett sammanhängande bälte.

Gemensamt för de aktuella kommunerna är bl. a. inriktningen mot jordoch
skogsbruket samt en industriell verksamhet inom branscher som glas -

AU 1983/84:23

och skogsindustrin. Under de senaste åren har strukturomvandlingar inom
glasindustrin, sågverken och träindustrin fått allvarliga konsekvenser för
sysselsättningen i de aktuella kommunerna.

Motionärerna i motion 872 - Agne Hansson m.fl. (c) — framhåller att
särskilda regionalpolitiska åtgärder är nödvändiga i de inre delarna av
Småland och södra Östergötland för att utveckla näringslivet och på sikt
skapa nya arbetstillfällen och bevara befintliga. Det allra nödvändigaste är
att förhindra den mycket kraftiga och långvariga avfolkningen av landsbygden,
och ett särskilt anslag på 20 milj. kr. för utvecklingsinsatser i området
bör anvisas för kommande budgetår. Motionärerna framhåller vidare att
det finns goda förutsättningar för att öka sysselsättningen och vända trenden.
Långvariga traditioner inom småföretags verksamhet och hantverk
finns. De rikt förgrenade familjeföretagen inom jord- och skogsbruket
öppnar möjlighet till olika kombinationssysselsättningar, till alternativ sysselsättning,
vidareförädling, energiproduktionen och en utveckling av turistnäringen.
Ett åtgärdsprogram presenteras som bl. a. innehåller ökning
av antalet statliga arbetstillfällen, ökade väganslag, stärkta utbildningsoch
forskningsresurser, ökat samarbete mellan högskola och näringsliv/
arbetsmarknad samt fortsatt stöd till glasindustrin.

I motion 2388 av Anders Högmark m.fl. (m) framhålls att tilldelningen
av regionalpolitiska resurser inte tillnärmelsevis har motsvarat de regionala
problem som finns i sydöstra Sverige, definierat som Kronobergs,
Östergötlands, Kalmar och Blekinge län. Av sydöstlandets kommuner är
Uppvidinge, Högsby och Olofströms kommuner hårdast drabbade av sysselsättningsminskningar
under perioden 1970—1980. Om man vidare rangordnar
några av sydöstlandets kommuner efter negativ sysselsättningsutveckling
för landets samtliga kommuner under nämnda tid framgår följande
(rangordning inom parentes): Uppvidinge (6), Högsby (11), Olofström
(13), Lessebo (16), Emmaboda (27), Tingsryd (28) och Hultsfred
(31). Motionärerna vill mot denna bakgrund markera vikten av att vid
fördelningen av 1984/85 års anslag för Regionala utvecklingsinsatser större
hänsyn tas till de klart dokumenterade långsiktiga obalanser som denna
region karaktäriseras av.

Utskottet vill för sin del framhålla att det försämrade sysselsättningsläge
som inträffat i det här behandlade området till viss del beror på en
generellt sett dåligt utvecklad industriell struktur och stort beroende av
sysselsättning inom de areella näringarna. Den svaga ekonomiska utveckling
som gällt under en följd av år har även försämrat situationen. Emellertid
finns i länen i fråga goda förutsättningar för att långsiktigt öka produktionen
och trygga sysselsättningen. Inom industrin kan nu skönjas en ökad
efterfrågan på arbetskraft. Skogsindustrin har visat mycket positiva tecken.
Emellertid behöver vissa problem övergångsvis lösas med arbetsmarknadspolitiska
insatser och genom initiativ på det regional- och industripolitiska
området. Länen har vidare utarbetat regionala industripro -

AU 1983/84:23

gram, och det bör finnas goda förutsättningar att inom ifrågavarande
regioner skapa en dynamisk industri under kommande år där utbildning
och forskning får en allt större betydelse för utveckling och etablering av
industriell verksamhet. Det kan också nämnas att regeringen under förra
året för att genomföra regionala aktiviteter för industrins rekrytering av
personal bl. a. medgett att Östergötlands län får disponera 2,3 milj. kr. och
Jönköpings län 2,4 milj. kr. Även övriga län inom ifrågavarande region har
fått medel för rekryteringsinsatser. Utskottet vill också peka på att lokalt
och regionalt anpassade lösningar möjliggörs genom de medel för regionala
utvecklingsinsatser som länsstyrelserna disponerar. Frågan om ytterligare
medel till dessa ändamål har utskottet behandlat i det föregående.

Vad avser decentralisering av statlig verksamhet vill utskottet erinra om
den prioritering riksdagen tidigare beslutat om och som innebär att bl. a.
sydöstra Sverige tillhör de prioriterade delarna av landet i det sammanhanget.
Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall stå fast
vid denna prioritering.

När det gäller Blekinge län har början av 1980-talet präglats av en kraftig
minskning av industrisysselsättningen vilket kan förklaras av stark utländsk
konkurrens. Riksdagen har också tidigare gjort särskilda uttalanden
med innebörd att länet bör komma i fråga för regionalpolitisk! stöd samt att
reglerna härför bör tillämpas generöst. Olofströms kommun är under innevarande
budgetår en av de kommuner utanför stödområdet där enligt
särskilt beslut av regeringen regionalpolitisk! stöd kan beviljas. Enligt
utskottets uppfattning motiverar problemen på arbetsmarknaden i kommunen
att regionalpolitisk! stöd bör utgå även nästa budgetår på samma
sätt som i år. Utskottet utgår slutligen från att länet i sin helhet mot
bakgrund av problemens omfattning behandlas generöst när frågor uppkommer
om regionalpolitiskt stöd till välgrundade projekt.

Mot bakgrund av de problem av gemensam natur som föreligger i vissa
kommuner och län — som utskottet redovisat ovan — ser utskottet positivt
på de försök som görs av de berörda länen att gemensamt ta initiativ för att
främja utvecklingen vilket enligt vad utskottet erfarit sker bl. a. inom
energiområdet. Det bör emellertid vara en uppgift för i första hand länsstyrelserna
att initiera en samverkan av det slag som förs fram i motionerna.
Vidare bör det ankomma på länsstyrelserna att inom ramen för länsplaneringsarbetet
inrätta de speciella delegationer med regionalpolitiska uppgifter
som krävs av vissa motionärer.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 325, 711, 872, 1044,
1905, 1925, 2026, 2388 och 2397.

Västsverige

Under denna rubrik tar utskottet upp Skaraborgs, Älvsborgs, Göteborgs
och Bohus län samt Hallands län.

Skaraborgs län hade kraftig befolkningstillväxt under 1970-talet.
Denna utveckling väntas fortsätta även under 1980-talet om än i lugnare

AU 1983/84:23

takt. Ser man till utvecklingen i enskilda kommuner under år 1982 fortsätter
den ogynnsamma befolkningsutvecklingen i norra länsdelen. Den relativt
sett största minskningen svarade Karlsborgs kommun för. Den besvärliga
sysselsättningssituationen på länets arbetsmarknad med hög arbetslöshet
och lågt platsutbud har bestått under år 1982 och 1983. Arbetslösheten i
länet var under år 1983 lika med riksgenomsnittet. Under 1980-talet väntas
sysselsättningen öka.

I motion 1325 av Lars Hjertén m.fl. (m) tas upp sysselsättningsutvecklingen
i Skaraborgs län. En sektor som har stora problem är trävaruindustrin,
som sysselsätter ungefär 20% av de industrisysselsatta i Skaraborgs
län. 30% av befolkningen sysselsätts inom tillverkningsindustrin och antalet
sysselsatta inom jord- och skogsbruk är jämförelsevis högt. De områden
som enligt länsstyrelsens beräkningar kommer att öka i sysselsättning
under 1980-talet är privata och offentliga tjänster. Det är av största vikt att
sysselsättningen främjas genom i första hand en satsning på den konkurrensutsatta
sektorn. Härvidlag kommer yrkesutbildningen att vara av avgörande
betydelse. Det moderata förslaget om lärlingsutbildning skulle
skapa många nya jobb. Det är också av betydelse att de hinder som i dag
finns för att företagen skall ha möjlighet att satsa främst på expansiva
investeringar undanröjs.

Vidare behandlas sysselsättningen i Skaraborgs län i motion 1930 av
Paul Jansson m. fl. (s). Motionärerna framhåller att under de senaste åren
har sysselsättningen i länet avsevärt försämrats i förhållande till tidigare
perioder under 1960- och 1970-talen. Länet är starkt beroende av ett aktivt
byggande såväl inom privat som offentlig sektor. Under det senaste året
har en viss förbättring kunnat märkas men arbetslösheten är fortfarande
alltför hög i länet och ligger i vissa kommuner klart över riksgenomsnittet.
Mot bakgrund härav hävdar motionärerna att ytterligare sysselsättningsskapande
åtgärder måste sättas in.

Älvsborgs län hade positiv befolkningsutveckling under 1970-talet
och folkmängden har under böljan av 1980-talet varit i stort sett oförändrad.
Kommunerna Bengtsfors och Borås har haft en mycket negativ befolkningsutveckling
sedan år 1970. Sysselsättningen i länet förväntas sjunka
under 1980-talet för att år 1990 ligga på ungefär samma nivå som år
1975. Av antalet sysselsatta i riket inom tekoindustrin finns ca 35% i
Älvsborgs län. Sysselsättningen inom denna bransch har sjunkit kraftigt
under senare år men har nu stabiliserat sig. Arbetslösheten i länet låg
under riksgenomsnittet år 1983.

Förhållandena i Älvsborgs län tas upp i tre motioner.

I motion 1911 av Rune Evensson m. fl. (s) framhålls att sysselsättningssituationen
i länet kännetecknas av en nedgång i arbetstillfällen inom industrin.
Prognoser fram till år 1990 visar på minskning av totala antalet
arbetstillfällen med 2 300 samtidigt som invånarantalet väntas öka. Situationen
på arbetsmarknaden i Mitten-Älvsborg har under senare delen av

AU 1983/84:23

1970-talet och ett pär år in på 1980-talet allvarligt försämrats. Ett åtgärdspaket
för att öka sysselsättningen i området är enligt motionärerna angeläget.
God tillgång på industrimark finns liksom lediga industrilokaler. Tillgången
på arbetskraft är också god. Viss statlig verksamhet som nu förekommer
i liten omfattning skulle vara välkommet. Civilförsvaret, televerket
och Etnografiska museet i Göteborg skulle t. ex. kunna lokalisera
verksamheter till området.

Vidare kräver Kerstin Andersson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) i motion 2381 olika åtgärder för att förbättra sysselsättningen i Älvsborgs
län. En yrkesteknisk högskola bör lämpligen förläggas till Trollhättan.
Det är också viktigt att det blir fler små och medelstora företag. De
allmänna kommunikationerna är viktiga för företag och enskilda. Tågförbindelserna
från tvåstadsområdet behöver förbättras och Dalsland behöver
en nattförbindelse med Stockholm. Landsvägstrafiken behöver också
en fortsatt upprustning och skogsbilvägnätet behöver byggas ut. Dessutom
är satsningen på ökad turism viktig i framför allt Dalsland.

Sysselsättningssituationen i Dalsland behandlas i motion 1931 av Rune
Johansson m. fl. (s). Dalsland har under en följd av år brottats med strukturkriser
och hög arbetslöshet. Motionärerna menar att det i hög grad
kommer att bli områdets egna naturtillgångar och mänskliga resurser som
blir avgörande för den fortsatta utvecklingen. Ny- och småföretagande
tillmäts därför allt större betydelse. Arbetsmarknaden i Dalsland, men
framför allt Åmål, har inom Älvsborgs län den klart svåraste situationen.
Problemet med Åmål och hela Dalsland är att sysselsättningen måste
skapas inom landskapet. Trots att länsorganen gör stora ansträngningar för
att få till stånd ett regionalt nyföretagande inom stödområdena beskrivs
situationen som så allvarlig att ytterligare samarbete och okonventionella
arbetsmetoder bör prövas för att stimulera små och medelstora företag i
Dalsland. Åmål skulle kunna utgöra ett försöksområde där samhället prövar
okonventionella metoder för att stimulera både tillverknings- och tjänstesektorerna.

Göteborgs och Bohus län hade en i det närmaste konstant folkmängd
under den första delen av 1970-talet. Därefter har det skett en
befolkningsminskning på ca 8000 personer. Nedgången väntas fortsätta
också under 1980-talet. Viss utflyttning har skett till områden inom pendlingsavstånd
till Göteborgs kommun. Sysselsättningen beräknas efter att
ha ökat kraftigt under 1970-talet vara konstant under hela 1980-talet.
Omstruktureringen inom den svenska varvsindustrin har haft stora verkningar
i länet. Den genomsnittliga arbetslösheten ligger för år 1983 klart
under riksgenomsnittet.

I Hallands län var såväl befolknings- som sysselsättningsutvecklingen
gynnsam under hela 1970-talet. En viss avmattning i utvecklingen har
dock kunnat märkas under början av 1980-talet men en fortsatt tillväxt
förutses fram till år 1990.

AU 1983/84:23

Utskottet konstaterar att den svaga konjunkturen under de senaste
åren drabbat de aktuella länen som emellertid har goda förutsättningar och
utvecklingsmöjligheter i ett läge när konjunkturen har vänt. Särskilt varvsoch
tekoindustrierna har drabbats hårt. Betydande insatser har gjorts både
för att strukturera om dessa branscher och för att lösa sysselsättningsproblem
som har blivit en ofrånkomlig följd av utvecklingen, framför allt i
Sjuhäradsbygden och Göteborgsregionen. Enligt industriverkets prognos
för år 1984 ser framtiden för tekoindustrin i dag hoppfullare ut än på länge,
och det är framför allt på exportsidan som framgångarna kan väntas.

Vad avser decentralisering av statlig verksamhet vill utskottet erinra om
den prioritering riksdagen tidigare beslutat om och som bl. a. innebär att
Sjuhäradsbygden tillhör de prioriterade områdena i det sammanhanget.
Utskottet har i det föregående föreslagit att riksdagen skall stå fast vid
denna prioritering.

Vidare vill utskottet också erinra om att länsstyrelserna, som har ett
övergripande ansvar för att främja länets utveckling, också har en samordnande
roll när det bl. a. gäller behovet av gemensamma övergripande
handlingsprogram. På regeringens uppdrag har länsstyrelserna tagit fram
regionala industriprogram. Utskottet vill peka på att sådana handlingsprogram
ger länen en bättre bas för att bl. a. utveckla och ta till vara näringslivet
inom regionen. Vidare vill utskottet peka på betydelsen av att samordning
och utvecklingsarbete även sker över länsgränserna. Dessa åtgärder
ligger inom det normala länsplaneringsarbetet.

När det gäller regionalpolitiska insatser i Västsverige vill utskottet erinra
om att kommunerna Dals Ed, Bengtsfors och Åmål ingår i stödområde C.
Vad beträffar Åmåls kommun så har detta skett efter initiativ från utskottet.
Härutöver har regeringen möjlighet att ge regionalpolitisk! stöd i
kommuner även utanför stödområdet. Med hänsyn till problemen i norra
Bohuslän bör sådant stöd även i fortsättningen kunna utgå i den länsdelen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1325,
1930, 1911, 1931 och 2381.

Stockholms, Södermanlands och Gotlands län

Stockholms län hade en befolkningstillväxt under hela 1970-talet.
Tillväxten har även fortsatt under början av 1980-talet med en genomsnittlig
ökning av ca 10000 personer per år. Under fortsättningen av 1980-talet
väntas tillväxten fortsätta.

Under hela 1980-talet väntas en kraftig sysselsättningsökning i länet
främst inom tjänstesektorn som också dominerar länets arbetsmarknad.
Arbetslöshetssiffrorna är de lägsta i hela landet, men drygt 15 800 personer
var registrerade som arbetslösa vid mars månads utgång i år. Vid samma
tidpunkt uppgick antalet lediga platser till knappt 7000. Länet har i jämförelse
med andra län en låg andel av befolkningen sysselsatt inom industrin.
Under perioden 1975-1980 och även under början av 1980-talet har denna
del emellertid sjunkit mycket kraftigt.

AU 1983/84:23

Utvecklingen i Stockholms län tas upp i två motioner.

Pär Granstedt m.fl. (c) föreslår i motion 1324 ett program för Stockholmsregionens
utveckling som innehåller bl. a. förslag om en plan för
utlokalisering av statliga och landstingskommunala arbetstillfällen till
skilda delar av regionen. Vidare krävs ett program i samarbete mellan
länsstyrelse, regional utvecklingsfond, landsting och berörda kommuner
för att stimulera näringslivet i underförsörjda regiondelar och underlätta en
omflyttning av enskilda företags arbetsplatser från överhettade delar av
regionen till sådana med brist på arbetstillfällen. Staten bör ta initiativ till
överläggningar med landsting och kommuner i syfte att skapa ett samlat
program av antytt slag.

Vidare föreslås i motion 2024 av Anita Johansson m. fl. (s) en rad
regionalpolitiska åtgärder i Stockholms län. Motionärerna föreslår bl. a. att
regeringen tar initiativ till upprättandet av ett elektroniskt produktionsutvecklingscentrum
i Stockholm. Vidare förordas att regeringen i samarbete
med regionen skapar förutsättningar för en flygplats för allmänflyg och
inrikesflyg i södra länsdelen samt stärker stödet till småföretagsservice i
Stockholmsregionen. Dessutom föreslås vissa bygginvesteringar och åtgärder
för att förbättra kommunernas ekonomiska situation.

Södermanlands län har sedan 1975 i stort sett haft ett konstant befolkningstal.
Viss minskning förväntas emellertid under återstoden av
1980-talet. De kommuner som haft de största befolkningsminskningarna är
Eskilstuna, Katrineholm och Oxelösund. Sysselsättningen förväntas minska
något under 1980-talet, och arbetslösheten låg i genomsnitt under år
1983 i stort sett på riksgenomsnittet. Den kraftigaste nedgången av antalet
sysselsättningstillfällen bedöms ske i Eskilstuna och Oxelösund.

I motion 1955 av Olle Svensson m.fl. (s) tas sysselsättningssituationen
upp i Södermanlands län. Inom länet finns tre krisbranscher, järn-, ståloch
tekoindustrin. Detta har haft som följd en synnerligen ogynnsam
utveckling beträffande både befolkningstillväxt och sysselsättning. Stora
förändringar är vidare att vänta inom specialstålsindustrin i Torshälla,
Eskilstuna kommun. Allmänt gäller i Södermanlands fall med dess ensidiga
utbud av arbetstillfällen att vid sidan om att utveckla och stödja
befintlig verksamhet skapa ett ökat inslag av kvalificerad produktion,
marknadsföring och forskning i både privat och offentlig regi. Bl. a. bör
ansträngningarna inriktas på att eliminera den underförsörjning av statlig
verksamhet det sörmländska länet lider av.

Gotlands län hade en positiv befolkningsutveckling under 1970-talet
och enligt prognoserna väntas den fortsätta. Inom länet har utvecklingen
medfört en koncentration till Visbyregionen. En viss avfolkning har skett i
de norra och södra delarna av länet. Arbetslösheten ligger för år 1983 klart
under riksgenomsnittet.

I motion 1321 av Gunhild Bolander (c) framhålls att positiva regionalpolitiska
åtgärder är en absolut nödvändighet om Gotland skall kunna behålla

AU 1983/84:23

sitt invånarantal. Jord- och skogsbrukets framtid måste tryggas. Nya sysselsättningstillfällen
måste vidare tillkomma i de norra och södra områdena
inom en rad olika branscher för att åstadkomma ett mera differentierat
näringsliv. Därför bör dessa områden placeras in i stödområde B.

Utskottet vill först framhålla att Stockholmsregionen har bättre förutsättningar
för att klara av problemen på arbetsmarknaden än vad övriga
län i allmänhet har. Det finns i länet god tillgång på specialister, universitet,
högskolor och andra forsknings- och utbildningsorgan.

När det gäller att skapa bättre balans inom Stockholms län har regeringen
givit länsstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna att sprida
arbetsplatserna inom den offentliga sektorn. Ett sådant arbete pågår sedan
flera år och har bl. a. resulterat i beslut inom länsstyrelsen om två omlokaliseringar.
Vidare har regeringen uppdragit åt byggnadsstyrelsen att i sin
planering för statlig lokal försörjning samverka med länsstyrelsen. Dessa
båda myndigheter har nu utarbetat en gemensam plan för det fortsatta
arbetet. Vidare kommer de regionala industriprogrammen med sina industripåverkande
aktiviteter att tillsammans med en allmän förväntad industriuppgång
skapa förutsättningar för en positiv utveckling.

När det gäller Södermanlands län har länet under senare år haft en
negativ utveckling. Detta har gällt länet som helhet. För att stimulera
industriell och kommersiell utveckling finns i länet två utvecklingsbolag,
Oxelöinvest AB och Eskilstuna Invest AB. Regionalt industriprogram
finns nu också framtaget av länsstyrelsen. Vidare bör den nu rådande
högkonjunkturen påverka industrin positivt inom regionen. Utskottet ser
mot bakgrund härav med viss tillförsikt positivt på länets utveckling.
Regeringen har vidare i proposition 157 bl. a. föreslagit att 25 milj. kr.
anvisas för särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen. Regeringen räknar
med att vissa insatser kan behöva göras även i Torshälla i Eskilstuna
kommun beroende på att dels sysselsättningen vid Nyby bruk har minskat
kraftigt, dels industrin i övrigt i kommunen har genomgått stora förändringar.
Utskottet återkommer till detta i det följande.

Gotland har som framgått f. n. en förhållandevis gynnsam utveckling
även om det finns obalanstendenser inom olika delar av ön. Det finns
emellertid goda förutsättningar att använda den samlade samhällsplaneringen
för att främja en bättre balans eftersom ön förutom ett län också är
en gemensam kommun. När det sedan gäller ändringar av den nuvarande
stödområdesindelningen har utskottet behandlat detta i det föregående.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 1321, 1324, 1955
och 2024.

Mellansverige

Under denna rubrik behandlar utskottet utvecklingen dels i Bergslagen,
dels i övriga delar av Mellansverige.

Bergslagen. Sedan många år tillbaka har en rad bruksorter i ett bälte

AU 1983/84:23

som sträcker sig över sex län, nämligen Värmlands, Örebro, Kopparbergs,
Västmanlands, Gävleborgs och Uppsala län, och som ofta benämns Bergslagen,
kraftigt påverkats av strukturomvandlingen inom främst gruvindustrin
och stålindustrin men även inom skogssektorn. Till följd härav har de
verksamheter som varit basen i den ekonomiska aktiviteten och för sysselsättningen
minskat. Som exempel kan nämnas att endast två av de 35
järnmalmsgruvor som var i drift år 1965 finns kvar, Grängesberg och
Dannemora. Inom såväl handels- som specialstålsindustrin har genomförts
omfattande omstruktureringar. Sysselsättningen inom specialstålsindustrin
har under perioden 1976—1982 minskat från 34000 till 24000 — en
nedgång med 30%. Denna minskning föll nästan helt på Bergslagen eftersom
23 av de 25 specialstålsanläggningar som år 1976 var i drift låg där.

Med anledning av de svåra sysselsättningsproblemen i Bergslagen har
regeringen i proposition 1983/84:157 föreslagit medel för ytterligare åtgärder
för att främja utvecklingen av näringslivet i Bergslagen, med tonvikten
lagd vid behovet av industriell förnyelse. 1 propositionen föreslås att det
uppförs ett nytt anslag om 25 milj. kr. för Särskilda utvecklingsinsatser i
Bergslagen och att i första hand följande Bergslagskommuner bör bli
föremål för dessa insatser nämligen: Hagfors, Munkfors, Filipstad, Storfors
och Kristinehamn i Värmlands län, Hällefors, Ljusnarsberg, Lindesberg
(norra delen), Degerfors och Karlskoga i Örebro län, Avesta, Smedjebacken
och Ludvika i Kopparbergs län, Norberg, Fagersta och Skinnskatteberg
i Västmanlands län, Hofors och Sandviken i Gävleborgs län samt
Tierp och Östhammar i Uppsala län.

Vidare sägs i propositionen att det bör ankomma på regeringen att
besluta om den närmare användningen av medlen och att vissa insatser kan
behöva göras även i Torshälla i Eskilstuna kommun beroende på att dels
sysselsättningen vid Nyby bruk minskat kraftigt, dels industrin i övrigt i
kommunen har genomgått stora förändringar.

Av propositionen framgår också att ifrågavarande kommuner i korthet
kännetecknas av dels vikande lokal sysselsättning, dels vikande industrisysselsättning,
dels mycket hög andel industrisysselsatta, dels låg andel
sysselsatta inom utvecklingsbranscher, dels ock minskande befolkning.

Regeringen har vidare i propositionen redovisat ett antal redan vidtagna
åtgärder vars syfte är att stärka industrin i regionen. Bl. a. har regeringen
medverkat till en omstrukturering av specialstålsindustrin vars syfte är att
skapa förutsättningar för att en stabil stålindustri även framöver kommer
att utgöra basen för näringslivet inom regionen. Vidare har ökade medel
för regionala utvecklingsinsatser tilldelats länsstyrelserna i Bergslagslänen
under innevarande budgetår med 22 % jämfört med föregående budgetår.
Dessutom har regeringen beslutat att lokaliseringsstöd till större projekt
under innevarande budgetår får lämnas i bl. a. fem Bergslagskommuner
utanför stödområdet. Särskilda insatser för teknikutveckling och teknikspridning
har påbörjats i Bergslagen där industrins förnyelsebehov får

AU 1983/84:23

anses vara större än i många andra regioner. Slutligen har olika projekt för
ökad prospekteringsverksamhet påbörjats i Bergslagen.

När det sedan gäller de fortsatta insatserna i Bergslagen har ägarna till
specialstålsföretagen i Avesta, Fagersta, Nyby Uddeholm och Sandvik i
en överenskommelse med regeringen förbundit sig att sammanlagt tillskjuta
100 milj. kr. till ett särskilt bolag t. v. benämnt Bruksinvest. Detta bolag
skall bidra till nya verksamheter i de bruksorter som direkt berörs av den
planerade omstruktureringen av stålindustrin. Vidare har regeringen träffat
en överenskommelse med Bofors om att bolaget förbinder sig att
avsätta 25 milj. kr. för utveckling av näringslivet i Karlskogaregionen.

I propositionen ges vidare exempel på åtgärder som kan komma att
innefattas av de nu begärda medlen. Åtgärder som anges är lokala utvecklingsprojekt
och sysselsättningsinitiativ. Vidare nämns sådana teknikutvecklande
och teknikspridande åtgärder som i dag bedrivs inom data- och
elektronikområdet i Värmlands län. Vidare har styrelsen för teknisk utveckling
(STU) fått regeringens uppdrag att närmare utarbeta förslag till
åtgärder för att främja teknisk utveckling och teknikspridning. Statens
industriverk har fått regeringens uppdrag att utarbeta förslag till ytterligare
utvecklingsinsatser i Bergslagen. Dessutom avses industriverket få regeringens
uppdrag att tillkalla en rådgivande Bergslagsdelegation med representanter
för regionala och centrala myndigheter, näringsliv, fackliga organisationer
och forskningsorgan. Delegationens verksamhet skall inriktas
på långsiktiga frågor som kan ge Bergslagen en bättre näringsstruktur.

I två motioner föreslås att regeringens förslag om ytterligare medel för
särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen avslås, och i en motion sägs att
anslaget bör räknas upp.

I partimotion 2793 av Lars Werner m.fl. (vpk) konstateras att de helt
avgörande insatserna saknas för Bergslagen, och vad som behövs är ett
program för industriell uppbyggnad. Vidare sägs att de av regeringen
föreslagna särskilda medlen för utvecklingsinsatser i Bergslagen bör räknas
upp. I kommittémotion 2796 av Staffan Burenstam Linder m.fl. (m)
yrkar motionärerna att regeringens förslag om 25 milj. kr. till särskilda
utvecklingsinsatser i Bergslagen avslås. Enligt motionärerna skall regionalpolitiken
baseras på generella stimulansåtgärder, och i den mån ytterligare
medel i vissa fall kan anses nödvändiga bör dessa medel ställas till
länsstyrelsernas förfogande. I motion 2796 avvisas även den del av förhandlingsuppgörelsen
med Bofors AB som stadgar att en särskild stiftelse
med 25 milj. kr. till sitt förfogande skall bildas för att stödja tillkomsten av
nya företag i Karlskogaområdet. I stället föreslås att Bofors AB skall bilda
ett kommersiellt investmentbolag. Staten bör därför enligt motionärerna
omförhandla statens avtal med Bofors AB i denna del. Även i motion 2792
av Bengt Wittbom m.fl. (m) hemställs att regeringens förslag avslås. I
stället föreslår motionärerna ett framtidsinriktat utvecklingsprogram för
Bergslagen som bör ha följande inriktning. En ny regionalpolitik, som

AU 1983/84:23

bygger på generella insatser i form av reducerade arbetsgivaravgifter och
glesbygdssatsningar i Bergslagens kriskommuner. De regionalpolitiska resurserna
bör vidare koncentreras på kriskommunerna i Bergslagen. Tillväxt-
och utvecklingskraften i Bergslagen bör stärkas genom direkt riktade
skatte- och avgiftssänkningar till företagen. Dessutom bör små och medelstora
företag befrias från förmögenhetsskatt på arbetande kapital. Fri etableringsrätt
inom de verksamhetsområden som i dag bedrivs av de offentliga
service- och tjänstemonopolen bör tillåtas i Bergslagskommunerna,
och ett system med utbyggd lärlingsutbildning bör inrättas snarast. Slutligen
bör en väsentligt större del av de arbetsmarknadspolitiska resurserna
satsas på nyföretagande.

Två motioner från den allmänna motionstiden kräver särskilda åtgärder
i Bergslagens bruksorter.

I motion 1047 av Karl-Gustaf Mathsson (s) begärs att extra ordinära
åtgärder sätts in på drabbade orter i Bergslagen så att dessa orter får bättre
möjligheter att utveckla nya företag eller ny sysselsättning inom de gamla.
Vidare framhålls i motion 1912 av Bo Finnkvist m.fl. (s) att arbetsmarknadssituationen
på många orter i Mellansverige har utvecklats på ett mycket
oroande sätt på senare år. Den största orsaken till denna negativa
utveckling är det ensidigt inriktade näringslivet och därav följande höga
känslighet vid strukturförändringar. Storfors kommun i Värmlands län har
drabbats mycket hårt, och extra ordinära åtgärder måste sättas in där och
på andra bruksorter i Bergslagen.

Dessutom behandlar två motioner hur de av regeringen föreslagna medlen
bör användas. I motion 2791 föreslår Christer Eirefelt m.fl. (fp) att de
föreslagna medlen bör användas så att statsbidrag till lärlingsutbildning
kan utgå med 90% under första året. Därefter bör bidrag utgå med 50 resp.
25 % under det andra resp. tredje året. Resterande medel bör användas för
att göra det möjligt för arbetslösa personer att starta egna företag med
bibehållen arbetslöshetsersättning. En försöksverksamhet bör inledas i
Bergslagen rörande detta.

Vidare föreslår Tage Sundkvist m.fl. (c) i motion 2794 att medlen bör,
för att ge större effekt, fördelas till de regionala utvecklingsfonderna i
länet i stället för att hanteras av regeringen.

Utskottet konstaterar att flertalet kommuner i Bergslagen under en
följd av år har kännetecknats av vikande sysselsättning och minskande
befolkning. För att komma till rätta med dessa problem behövs långsiktiga
åtgärder för att främja utvecklingen av näringslivet. Regeringen har redan
vidtagit en rad åtgärder som redovisats i det föregående, och utskottet
anser att det i fortsättningen gäller att bl. a. bygga upp eller komplettera
utbildnings- och utvecklingsmöjligheter och annan infrastruktur inom regionen
som behövs för att näringslivet skall utvecklas. De nu föreslagna
medlen som får ses som ett värdefullt komplement till de medel som
länsstyrelserna disponerar för regionala utvecklingsinsatser bör användas

AU 1983/84:23

för att framför allt stimulera nyetableringar och nyföretagande samt att öka
investeringarna i befintligt näringsliv. Utskottet anser vidare att föreslagna
medel är väl avvägda för detta ändamål och avslår motionerna 2792, 2793
och 2796, den senare i aktuell del.

Förslaget i motion 2796 om att regeringen skall omförhandla den del av
uppgörelsen med Bofors AB som avser den stiftelse som skall stödja
tillkomsten av nya företag i Karlskogaregionen stöds inte av utskottet.
Insatser som kan göras av en sådan stiftelse är särskilt angelägna mot
bakgrund av den betydande sysselsättningsminskning som skett inom denna
region under de senaste åren. Motion 2796 avstyrks därför i denna del.

Motionerna 1047 och 1912 som kräver särskilda åtgärder på bruksorter i
Bergslagen får anses delvis ha blivit tillgodosedda med regeringens förslag
och bör inte leda till någon ytterligare åtgärd från riksdagens sida.

När det gäller användningen av medlen anser utskottet att propositionen
i de riktlinjer som dragits upp för detta pekar på just sådana angelägna
åtgärder som bör komma till stånd för att stärka och bredda näringslivet i
Bergslagen. Det bör också ankomma på regeringen att avgöra och fördela
medlen så att detta mål kan nås. Mot bakgrund härav avstyrks motion 2791
om att medlen skall användas för statsbidrag till lärlingsutbildning och
motion 2794 om att medlen skall disponeras av de regionala utvecklingsfonderna.

Vidare föreslås i tre motioner att ytterligare kommuner bör innefattas av
regeringens förslag.

I partimotion 2793 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås att alla drabbade
Bergslagskommuner bör ingå. Några saknas, som Hedemora, Hallstahammar
och Surahammar.

Yngve Nyquist m. fl. (s) hemställer i motion 2789 att Hedemora kommun
skall vara en av de kommuner som skall kunna få medel från ifrågavarande
anslag. Kommunen har drabbats av stålkrisen genom nedläggning av Vikmanshyttan.
Vidare har väsentliga neddragningar skett i Långshyttan.

Vidare hemställer Thure Jadestig m. fl. (s) i motion 2790 att Hallstahammars
och Surahammars kommuner skall kunna få medel från ifrågavarande
anslag. Kommunerna uppfyller de kriterier som legat till grund för den
avgränsning som gjorts i propositionen. Kommunerna har en mycket hög
andel industrisysselsatta, och industrisysselsättningen inom kommunerna
har varit vikande. Den totala sysselsättningen minskade mellan 1975 och
1980 i båda kommunerna. Den ogynnsamma näringslivsutvecklingen har
medfört flyttningsförluster med befolkningsminskning som följd.

Utskottet anser mot bakgrund av att Hedemora kommun redan i
slutet av 1970-talet drabbades av nedläggning av stålverket i Vikmanshyttan
och att personalneddragningar skett vid stålverket i Långshyttan att
kommunen bör tillhöra de kommuner som i första hand bör komma i fråga
för det särskilda stödet till Bergslagen. När det gäller Långshyttan ligger
det även isolerat i förhållande till tänkbara pendlingsorter. Därvid tillgodoses
motion 2789 samt motion 2793 i viss del.

6 Riksdagen 1983184. 18 sami. Nr 23

AU 1983/84:23

Som framgår av motionerna 2790 och 2793 finns också sysselsättningsproblem
i Hallstahammars och Surahammars kommuner. Utskottet utgår
ifrån att regeringen vidtar de åtgärder som kan vara påkallade på grund
härav och erinrar om att regeringen ökat de medel för regionala utvecklingsinsatser
som länsstyrelserna i Bergslagslänen disponerar under innevarande
budgetår med 22% jämfört med föregående budgetår. Vidare har
regeringen möjlighet att även utanför stödområdesindelningen ge regionalpolitisk!
stöd till angelägna projekt. Mot bakgrund härav bör motion 2790
och motion 2793, den senare i aktuell del, inte föranleda någon riksdagens
åtgärd.

Slutligen behandlar en motion den i propositionen omnämnda Bergslagsdelegationen.

I partimotion 2793 av Lars Werner m. fl. (vpk) framhålls att Bergslagsdelegationen
inte bör tillsättas av industriverket utan av regeringen. Delegationen
bör utarbeta en bestämd plan för Bergslagen, län för län. Vidare bör
delegationen få i uppdrag att lägga fram förslag om hur Bergslagen skall
utvecklas och på vilket sätt det skall gå till. Sammansättningen bör vara
sådan att samhällsintressena, dvs. länen, kommunerna och fackföreningarna,
har majoritet. Dessutom bör delegationen vara huvudman för investmentbolaget
Bruksinvest.

Ytterligare ett antal motioner från den allmänna motionstiden föreslår
att en Bergslagsdelegation inrättas, nämligen motionerna 1047 av KarlGustaf
Mathsson (s), 1099 av Lars-Ove Hagberg (vpk), 1912 av Bo Finnkvist
m.fl. (s) och 1947 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk).

Enligt utskottets uppfattning bör delegationen tillsättas och ha den
inriktning som regeringen angett. Mot bakgrund härav bör motion 2793
avslås. Motionerna 1047, 1099, 1912 och 1947 får härmed anses vara
tillgodosedda och inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Utskottet övergår därefter till att behandla motioner från den allmänna
motionstiden som i övrigt berör utvecklingen i Värmlands, Örebro, Västmanlands,
Kopparbergs, Gävleborgs och Uppsala län.

Värmlands län hade under början av 1980-talet en negativ befolkningsutveckling
i flertalet av länets kommuner. Det gäller bl. a. för Filipstad,
Säffle, Eda och Hagfors. Den totala sysselsättningen fortsätter att
minska i länet och det är framför allt inom industrin som minskningen har
ägt rum. Enligt länsstyrelsens prognos väntas sysselsättningen öka fram
till år 1990 enbart inom privata tjänster och offentlig förvaltning. Länet har
även problem på arbetsmarknaden. I slutet av mars månad 1984 var ca
8500 personer kvarstående arbetslösa, och ca 1800 lediga platser fanns
samtidigt registrerade vid arbetsförmedlingen.

Tre motioner tar upp problemen i länet.

I motion 704 av Bo Finnkvist m.fl. (s) framhålls att en god framkomlighet
på vägnätet under alla tider på dygnet är ett krav som måste tillgodoses
och transportsektorns stora betydelse måste uppmärksammas.

AU 1983/84:23

Värmlands län är mycket hårt drabbat av industrins strukturomvandling
och arbetslösheten uppgår i december 1983 till 6,7%. Krafttag måste tas
för att stödja den befintliga industrins utbyggnad och effektivisering. I
denna strävan är transportsektorn en mycket viktig del. Det är därför
nödvändigt att speciella resurser avsätts för att nödvändiga upprustningar
av vägnätet skall kunna vidtas.

Vidare behandlas utvecklingen i länet i motion 1904 av Sven Aspling
m.fl. (s) som framhåller att ytterligare sysselsättningspolitiska insatser
behövs i Värmlands län. Befolkningsutvecklingen fortsätter att vara negativ
och arbetsmarknadsläget är ytterst allvarligt. Den aviserade speciella
delegationen för Bergslagen bör ges resurser som gör det möjligt att skyndsamt
medverka till en nödvändig omvandling av näringslivet i Bergslagen.
Företagen bör vidare genom investeringsbolag eller på annat sätt kraftfullt
engagera sig i arbetet att skaffa nya arbetstillfällen. Riksdagens beslut om
målsättningarna för utlokalisering av central statlig verksamhet till Värmland
har inte uppnåtts. Det krävs vidare ett kraftfullt långsiktigt arbete för
att skapa trygga arbetstillfällen i lönsamma företag. Utnyttjandet av projektmedel
har gjort det möjligt att föra fram och pröva idéer och förslag.
Ytterligare former för investmentbolag skulle kunna prövas i länet. Produktutveckling
och marknadsföring bör förbättras. Forsknings- och utvecklingsarbetet
vid Bergsskolan i Filipstad bör intensifieras. Den tekniska
och naturvetenskapliga utbildningen bör byggas ut och turismen bör
främjas.

Slutligen föreslås i motion 2459 av Björn Samuelson (vpk) en utvecklingsplan
för Värmland. En grundlig översyn av Värmlands hårt nedslitna
transportsystem behöver göras. Samhället bör gå in för att minska utlandsberoendet
med avseende på försörjningen av jordbrukstraktorer och jordbruksredskap.
Mineral- och malmprospekteringen bör ges en viktig roll i
en regionalpolitisk utvecklingsplan. Utöver detta bör länet satsa på turism,
alternativa energislag och vattenbruk för att skapa nya jobb i Värmland.
Den tekniska utbildningen behöver byggas ut vid högskolan.

Under 1970-talet var folkmängden i Örebro län företrädesvis stabil
och uppvisade endast mindre förändringar mellan de olika åren. Efter år
1980 har en klar minskning skett. De största problemen återfinns i Bergslagskommunerna
Hällefors, Ljusnarsberg och Karlskoga. Även Laxå
kommun har utvecklats negativt under 1970-talet. De högsta arbetslöshetssiffrorna
i länet under början av 1980-talet uppvisar Ljusnarsbergs kommun.
I länet var knappt 7000 personer registrerade som kvarstående
arbetslösa i mars 1984, och ca 1000 lediga platser fanns samtidigt registrerade.
Den totala sysselsättningen väntas minska i länet fram till år 1990.

I motion 1962 av Bengt Wittbom (m) och Ann-Cathrine Haglund (m)
framhålls att näringslivs- och sysselsättningsutvecklingen i Bergslagskommunerna
inom Örebro län varit negativ under en lång följd av år. Utvecklingen
har i huvudsak orsakats av bristen på lönsamhet och frånvaron av

AU 1983/84:23

ett närings vänligt klimat. Kostnads- och konkurrensbefrämjande åtgärder
bör därför göras inom bl. a. följande områden. Små och medelstora företag
befrias från skatt. Arbetsgivaravgiften sänks med 10% och förmögenhetsbeskattningen
för arbetande kapital i de små och medelstora företagen
avskaffas.

Västmanlands län uppvisade under början av 1980-talet befolkningsminskning.
År 1982 hade länet för första gången på många år dessutom
födelseunderskott. Utflyttningen från länet har de senaste åren också
varit större än inflyttningen. Flera kommuner i länet ingår i Bergslagen. I
samtliga av länets kommuner beräknas sysselsättningen minska under
1980-talet. Arbetslösheten i länet var under år 1983 i genomsnitt drygt 1 %
över riksgenomsnittet.

Utvecklingen i länet behandlas i tre motioner.

I motion 1922 av Olle Göransson m.fl. (s) framhålls att trots omfattande
näringslivsinsatser på kommunal och regional nivå fortsätter den negativa
utvecklingen i Västmanlands län. Länet tillhör de län i landet som har haft
den mest ogynnsamma sysselsättningsutvecklingen mellan 1975 och 1980.
Enligt prognoserna väntas denna negativa utveckling fortsätta. Inom länet
har Fagerstaregionen haft den mest ogynnsamma sysselsättningsutvecklingen.
Länet tillhör också de län som har den högsta andelen arbetslösa
personer. Sedan år 1975 har befolkningen i länet minskat med nästan 3000
personer. Fagersta, Hallstahammar och Köpings kommuner har haft den
mest negativa befolkningsutvecklingen. Befolkningsminskningarna har
bl. a. medfört betydande kommunalekonomiska problem. Enligt motionärernas
uppfattning motiverar utvecklingen i länet särskilda statliga åtgärder.
Bl. a. föreslås att Fagerstaregionen temporärt inplaceras i stödområde
B och att länsstyrelserna tilldelas särskilda resurser för speciella åtgärder
i Fagersta kommun. Vidare bör Surahammars och Hallstahammars
kommuner temporärt inplaceras i stödområde C och en plan utarbetas för
en samordnad lösning av Bergslagskommunernas problem. Slutligen bör
regeringen i ökad utsträckning uppmärksamma länets problem i samband
med medelstilldelningen.

Vidare framhålls i motion 1947 av Hans Petersson i Hallstahammar
(vpk) att Västmanlands län, som sedan århundraden dominerats av järnhanteringen.
i dag är ett utflyttningslän med stora svårigheter att hålla uppe
sysselsättningen. Emellertid finns utvecklingsmöjligheter som måste bygga
på basnäringarna och på en mer planerad och behovsinriktad produktion.
Råvaror, yrkeskunnande, avancerade produktionsanläggningar finns
i länet.

Slutligen framhålls i motion 2386 av Kerstin Göthberg (c) och Hugo
Bergdahl (fp) att fram till 1970-talet hade Västmanlands län en stabil
arbetsmarknad med låg arbetslöshet. I dag redovisar länet bland de högsta
arbetslöshetssiffrorna i landet och arbetsmarknadssituationen kan väntas
förvärras ytterligare. Åtgärder för att förbättra arbetsmarknadsläget måste
därför skyndsamt vidtas.

AU 1983/84:23

Kopparbergs 1 ä n hade en befolkningstillväxt under perioden 1974—
1980. Under de senaste två åren minskade befolkningen däremot. Under
slutet av 1970-talet ökade sysselsättningen i länet. För stora sysselsättningstillskott
svarade kommunerna Borlänge, Falun och Mora. Samtidigt
skedde en nedgång i andra kommuner och störst var den i Ludvika och
Avesta. Under 1980-talet väntas sysselsättningen minska och enligt prognosen
främst i kommunerna Avesta, Borlänge, Säter och Smedjebacken.

I motion 1099 av Lars-Ove Hagberg (vpk) framhålls att Kopparbergs län
befinner sig i ett akut krisläge. Jobben försvinner och arbetslösheten är
stor. De regionala obalanserna förstärks. Det krävs en ny inriktning för att
Dalarna skall ha en framtid. Bl. a. föreslår motionären att industriinvesteringarna
måste styras genom en samhällsplanering. Staten måste omfördela
produktionsresultat till den offentliga sektorns positiva delar som
vård, omsorg och service. Dalarnas naturrikedomar kan bara utnyttjas
genom en planerad mineralpolitik under samhällets och de arbetandes
kontroll. Vidare slås fast att en offensiv folkturism är positiv för Dalarna.
Vidare föreslår Lars-Ove Hagberg (vpk) i motion 1100 att ett näringspolitiskt
utvecklingsprogram utarbetas för Kopparbergs län i enlighet med vad
som anförts i motion 1099 ovan.

Vidare föreslås i motion 1908 av Karl Boo m.fl. (c), som utskottet har
behandlat i det föregående, att länsanslaget räknas upp med 20 milj. kr. till
43 milj. kr. Detta kan finansieras inom den ram för anslaget som centerpartiet
föreslagit i en partimotion. Motionärerna framhåller att det är av
största intresse att skapa sysselsättning i länet, och då vilja och förutsättningar
finns att utveckla och stärka företagsamheten är det angeläget att
resurser ställs till förfogande. Dessa insatser främjar också småskalighet
och med engagemang i näringsutvecklingen.

Gävleborgs län hade under 1970-talet i stort sett oförändrad befolkning.
För återstoden av 1980-talet väntas en viss minskning av befolkningen.
Länet har dock stora problem i vissa kommuner som Hofors, Bollnäs
och Ljusdal. Den totala sysselsättningen antas minska i länet fram till år
1990. Arbetslösheten var förra året i genomsnitt drygt 1 % över riksgenomsnittet.

Situationen i länet tas upp i sex motioner.

I motion 864 av Olle Östrand m. fl. (s) framhålls att det är viktigt att man
inom Gävleborgs län tar till vara utvecklingsmöjligheterna inom de små
och medelstora företagen. I många fall är det här fråga om att skaffa fram
riskvilligt kapital för att möjliggöra en expansion. Arbetet med ett regionalt
investmentbolag har nu fortskridit så långt att grundkapitalet till ett bolag
nu finns framme. Emellertid förutsätter detta att staten tillstyrker lån på
speciella villkor till bolaget.

Vidare tas sysselsättningsproblemen i länet upp i motion 882 av Olle
Westberg m.fl. (s). Länet karaktäriseras av företagsnedläggelser, hög arbetslöshet
och ogynnsam befolkningsutveckling. Inom länet görs insatser

AU 1983/84:23

för att utveckla nya verksamheter som kompensation för de arbetstillfällen
som försvinner. Motionärerna tar upp några exempel på områden där
staten kan medverka till en bättre regional utveckling. Strukturfrågorna
och ägarförhållandena inom basindustrin måste ägnas stort intresse och
utvecklingen av småindustrin stimuleras. Sandvikens kommun och de
östra delarna av Hudiksvalls kommun bör temporärt placeras in i stödområde
C. Långsiktigt intressanta teknikutvecklingsmöjligheter bör tillvaratas
inom länet, och länets mineraltillgångar bör undersökas och tillvaratas
för att skapa arbete. Vidare bör Gävle/Sandvikens högskola byggas ut och
indragningen av statliga verksamheter bör om möjligt undvikas.

Arbetsmarknadsläget i länet behandlas också i motion 884 av Jan-Erik
Wikström (fp). 1983 blev ett dystert år. Folkmängden minskade mer än i
något annat län och arbetslösheten förvärrades. Den dominerande delen av
folkminskningen föll på Sandvikens, Hofors och Söderhamns kommuner.
Trots svårigheter har länet stora anläggningar med hög konkurrenskraft
och tillhörande koncerner med betydande tillgångar. Någon anledning att
tvivla på grunden i länets näringsliv finns inte och det finns goda förutsättningar
för en positiv utveckling av näringslivet.

I motion 1045 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s), som utskottet har behandlat
i det föregående, konstateras att vid en jämförelse med andra län med
samma typ av problem som i Gävleborgs län är tilldelning av medel för
regionalpolitiska insatser låg i länet. Mot bakgrund härav föreslås att
medelstilldelningen för nästa budgetår bör i det närmaste fördubblas.

Problemen på arbetsmarknaden behandlas också i motion 2037 av Gunnel
Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) som framhåller att dessa nu är
större än någonsin. Vid årsskiftet passerade antalet arbetslösa i länet
10000-nivån för första gången. En av huvudorsakerna till länets stora
problem är det starka beroendet av basindustrierna. Motionärerna föreslår
olika insatser för att komma till rätta med problemen. En satsning måste
ske på mindre och medelstora företag. Staten bör ställa särskilda lånemöjligheter
till förfogande åt ett i länet bildat utvecklingsbolag. Livsmedelsproduktionen
måste hållas uppe och jordbruket ges en chans att utvecklas.
Även skogsbrukets utveckling är av central betydelse. Ett centrum borde
bildas i Ljusdals-Hudiksvallsregionen för fastbränsletekniken. Turismen
bör utvecklas. Slutligen utgår motionärerna ifrån att av de ytterligare
medel centerpartiet begärt för regionala utvecklingsinsatser ytterligare
insatser görs i länet.

I motion 2039 av Gunnel Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) begärs
att länets nya utvecklingsbolag Ventex får tillgång till särskilda lånemöjligheter.

Uppsala län har expanderat kraftigt under 1970-talet. Befolkningen
har ökat kontinuerligt fram till 1982 varefter länet år 1983 fick en viss
befolkningsminskning. Antalet invånare bedöms dock öka fram till år 1990.
Emellertid har kommunerna Tierp och Östhammar svårigheter på arbets -

AU 1983/84:23

marknaden. Den totala sysselsättningen väntas också öka fram till år 1990
enligt prognoserna. Arbetslösheten i länet var förra året klart under riksgenomsnittet.

Utskottet är medvetet om att åtskilliga kommuner i Mellansverige
har svårigheter på arbetsmarknaden. Inte minst gäller detta dessa läns
Bergslagskommuner. Det är mot denna bakgrund av stor betydelse för
dessa läns utveckling att problemen i Bergslagsregionen kan lösas. Industri-
och regionalpolitiska insatser bör mot bakgrund härav ha hög prioritet
inom denna landsdel. Ett led i detta är den omstrukturering av
specialstålsindustrin som regeringen tagit initiativ till och som innebär
finansiella rekonstruktioner av specialstålsföretag inom regionen. Som
redovisats i det föregående har också vidtagits en rad åtgärder för att
främja utvecklingen av näringslivet i Bergslagen. Ytterligare insatser föreslås
i proposition 157 om strukturförändringar inom specialstålsindustrin,
m. m. Utskottet har behandlat dessa förslag i det föregående.

Utskottet ser positivt på de olika lokala initiativ som tagits inom regionen,
t. ex. enligt den s. k. Norbergsmodellen och de olika projekt som
bedrivs i Värmlands län inom data- och elektronikområdet. Det bör ankomma
på länsstyrelserna att ta initiativ till och samordna övergripande
handlingsprogram inom regionen. De regionala industriprogrammen kan
vara en bas i detta sammanhang. Vidare bör högskolorna och de stora
företagen i denna del av landet kunna utnyttjas i arbetet med att stärka hela
landsdelens näringsliv. Även de regionala utvecklingsfonderna bör kunna
spela en stor roll i sammanhanget.

Utskottet vill slutligen erinra om att många av kommunerna inom regionen
är placerade i stödområde vilket bör innebära goda förutsättningar för
näringslivets utveckling. Utskottets syn på stödområdesindelningen har
redovisats i det föregående.

Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna 704, 864, 882,
884, 1099, 1100, 1904, 1922, 1947, 1962, 2037, 2039, 2386 och 2459.

Övre och mellersta Norrland

Utskottet behandlar under denna rubrik Västernorrlands, Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län.

Västernorrlands län nådde sin befolkningstopp år 1956 med drygt
280000 invånare. Under 1960-talet reducerades länets folkmängd med ca
11500 personer för att under 1970-talet ligga på i stort sett oförändrad nivå.
Under början av 1980-talet har folkmängden sjunkit med nära 2000 personer
och folkmängden förväntas sjunka ytterligare fram till år 1990. Arbetslösheten
i länet var i genomsnitt 1 % över riksgenomsnittet under förra
året.

Utvecklingen i länet behandlas i två motioner.

I motion 705 av Bo Forslund m. fl. (s) presenteras ett åtgärdsprogram för
Västernorrlands län. Motionärerna anför att Västernorrland under senare

AU 1983/84:23

år har hamnat i en mycket allvarlig sysselsättnings- och befolkningssituation.
Enligt tillgängliga prognoser kommer denna situation att försämras
ytterligare under 1980-talet om inte omfattande och kraftfulla insatser görs.
Vad som behövs är en förstärkning av regionalpolitiken. Vidare föreslås
att kraftpriset till storförbrukare inom industrin skall hållas på en internationellt
sett konkurrensmässig nivå, och geologisk verksamhet i länet bör
stödjas. Fiskodling bör när det gäller investeringar jämställas med andra
industrigrenar. Olika industriutvecklingsgrupper bör stödjas med ekonomiska
resurser. Sundsvall/Härnösands folkhögskola beskrivs som en värdefull
resurs för regional utveckling och det är av stor vikt att högskolan
ges tillfälle att utveckla en bärig organisation med tillräcklig bas. Sandö Ucentrums
resurser bör förstärkas. Turismen bör utvecklas och fyra nya
hantverkshus för elektronikföretag bör stödjas ekonomiskt. Ett industrispår
mellan Örnsköldsvik och Husum bör byggas. En ytterligare neddragning
av Västernorrlands regementen bör icke ske och en exportzon vid
Midlanda flygfält bör tillskapas.

Vidare föreslår Ingemar Eliasson (fp) i motion 2383 att Västernorrlands
län tilldelas en ökad andel av de regionalpolitiska resurserna. Länet svarade
under år 1983 för den största procentuella folkminskningen (0,5%)
bland Sveriges samtliga län och arbetslösheten ligger över riksgenomsnittet.

Jämtlands län hade befolkningsökning under 1970-talet och år 1982
var det första gången på 12 år som länets befolkningstal minskade. Minskningen
väntas fortsätta under 1980-talet. Endast i två kommuner - Krokom
och Åre - antas folkmängden öka. Anmärkningsvärt är också att
folkmängden minskade i Östersunds kommun vilket inte skett under de
sista 20 åren. Sysselsättningen väntas öka under 1980-talet. Arbetslösheten
har under år 1983 legat drygt 1 % över riksgenomsnittet.

Två motioner behandlar utvecklingen i länet.

I motion 1966 av Nils Åsling (c) konstateras att införandet av ett särskilt
länsanslag såvitt nu kan bedömas varit en lyckosam åtgärd som i hög grad
vitaliserat länsstyrelsernas och övriga länsorgans engagemang i glesbygdsoch
regionalpolitik. Jämtlands län bör utses till försökslän för att pröva
friare användning av statliga regionalpolitiska medel och för att pröva nya
samarbetsformer mellan regionala och statliga organ. Vidare bör det s.k.
länsanslaget höjas från 40 milj. kr. till 70 milj. kr. Vidare presenteras ett
åtgärdsprogram som bl. a. innehåller förslag om att Inlandsbanans upprustning
fullföljs. Upprustning av länets vägar och Vallsundsbroprojektet bör
komma till stånd. Regeringens förslag om ändrade bidrag till underhåll av
enskilda vägar måste korrigeras och det särskilda pristillägget för Norrlandsjordbruket
måste räknas upp. Domänverket bör släppa till skogsmark
för bl. a. upprättande av särskilda skogsbruksfastigheter. En sänkning av
arbetsgivaravgiften med 10 procentenheter bör bl. a. genomföras inom
lantbruket och industrin. Högskolan i Östersund bör ges en central funk -

AU 1983/84:23

tion i arbetet med forskning och utveckling av regionalpolitiken. Åtgärderna
är möjliga att genomföra inom ramen för centerns budgetalternativ.

Jämtlands läns befolknings- och näringslivsutveckling behandlas också i
motion 1954 av Marianne Stålberg m.fl. (s). Motionärerna anför att länet
har haft födelseunderskott sedan år 1968 vilket bl. a. gör att befolkningssituationen
i länet är allvarlig och betydligt bekymmersammare än i Norrbottens
län. Inte heller bedöms sysselsättningen på längre sikt öka nämnvärt.
Ökad sysselsättning väntas enbart inom de tjänsteproducerande sektorerna,
medan antalet förvärvsarbetande beräknas fortsätta att minska inom de
varuproducerande näringarna. Ansträngningar görs för att hitta vägar till
en gynnsammare utveckling och utgångspunkten bör vara de naturtillgångar
som länet har i skog, mineraler, vattenkraft, fasta bränslen och en
attraktiv natur. Med otillräckliga regionalpolitiska medel kommer kommuner
och länsorgan att stå utan de verktyg som kan behövas för att få till
stånd en önskvärd satsning till gagn för länet och landet. Därför krävs ett
tillskott till länsanslaget för nästa budgetår med 27 milj. kr. till 67 milj. kr.
Finansieringen bör ske genom en omfördelning av de regionalpolitiska
medlen.

Västerbottens län hade under 1970-talet och början av 1980-talet
en befolkningstillväxt. Inlandskommunerna hade emellertid befolkningsminskning.
Enligt prognosen för återstående delen av 1980-talet förväntas
folkmängden i stort sett vara oförändrad. Arbetslösheten i länet ligger över
riksgenomsnittet och antalet kvarstående arbetslösa var vid utgången av
mars 1984 drygt 6000 personer. Samtidigt var de kvarstående lediga platserna
drygt 2 200.

I motion 1928 av Börje Hörnlund m.fl. (c, s, m, fp och vpk), som
utskottet har behandlat i det föregående, föreslås att 200 milj. kr. omfördelas
från AMS beredskapsmedel. Av dessa medel bör Västerbotten tilldelas
25 milj. kr. eller totalt 65 milj. kr. till regionala utvecklingsinsatser. Det är
mycket angeläget att ytterligare resurser tillförs länet för genomförande av
angelägna glesbygdsprojekt. För sysselsättningen i Västerbotten och ur
regionalpolitisk synpunkt är det viktigt att medel inte fattas för just sådana
projekt. Länsanslaget upplevs allmänt som mycket värdefullt och har
medfört att många investeringar har kommit till och många nya långsiktiga
sysselsättningstillfällen har skapats i länet.

Vidare föreslår Arne Nygren (s) och Georg Andersson (s) i motion 2396
att en utvecklingsplan för Västerbottens åtta lappmarkskommuner upprättas.
Dessa kommuner har mycket stora råvaru- och naturtillgångar. Även
mineraltillgångar och stora torvområden finns. Kommunerna brottas med
vikande sysselsättning, stor arbetslöshet och en betydande folkmängdsminskning.
Minskningen har varit särskilt stor i Åsele/Dorotea kommuner
och i Norsjö/Malå kommuner. Arbetslösheten är också mycket hög.
Skyndsamma åtgärder krävs för att vända den nuvarande avvecklingstrenden
till utveckling. En plan för dessa insatser måste snarast utarbetas och
särskilda statliga stödinsatser måste prioriteras.

AU 1983/84:23

Den årliga ökningen av folkmängden i Norrbottens län sedan 1971
har efter år 1980 vänts till befolkningsminskning. Under åren 1981 och 1982
minskade folkmängden med ca 1 700 personer. Det är i första hand malmfältens
och Luleå kommuner som har svarat för befolkningsminskningen.
Sysselsättningsminskning väntas fortsätta under 1980-talet framför allt
inom industri- och byggnadsverksamhet. Den genomsnittliga arbetslösheten
förra året var 3% större än riksgenomsnittet och den högsta i landet.
Arbetslöshetssiffrorna är högst i kommunerna i östra Norrbotten och i
malmfälten.

I motion 2395 av Kerstin Nilsson m.fl. (s) framläggs åtgärder för att
trygga sysselsättningen i Tornedalen. Arbetslösheten ligger redan på över
10%. Företag friställer och rationaliseringarna i skogen fortsätter. Övertorneå
bör bli pilotprojekt för mera samhälleliga åtgärder. Okonventionella
metoder borde kunna utvecklas med stor frihet att använda tillgängliga
ekonomiska resurser. Samarbetet över riksgränsen bör utvecklas i syfte att
utveckla näringslivet och trygga sysselsättningen i Tornedalen.

Per-Ola Eriksson (c) framhåller i motion 565, som utskottet har behandlat
i det föregående, att glesbygdsstödet har kommit att bli ett utmärkt
instrument för att upprätthålla och skapa sysselsättning och service på
landsbygden och i utpräglad glesbygd. Motionären föreslår ändrade bidragsnivåer
för glesbygdsstödet samtidigt som anslaget för regionala utvecklingsinsatser
i Norrbottens län höjs till 65 milj. kr.

Utskottet kan först konstatera att även om befolkningsutvecklingen
de senaste åren i en del av dessa län varit relativt balanserad tillhör dessa
län de från regionalpolitiska utgångspunkter mest utsatta i landet. Detta
återspeglar sig också i att flertalet av kommunerna är placerade i stödområde,
vilket ger goda förutsättningar för att stimulera näringslivets utveckling.
Utskottet vill också erinra om att samtliga län har betydande inomregionala
problem. Befolkningstillväxt har i huvudsak skett inom vissa
kustområden. Som en följd av detta ges det kraftigaste regionalpolitiska
stödet i inlandet.

När det sedan gäller näringslivet i Norrlandslänen är det till stor del
baserat på inhemska råvaror där Norrbottens län har den i landet starkaste
råvaruanknytningen med nära hälften av sin industri i sådana branscher.
Detta skapar naturligtvis särskilda problem i form av bl. a. konjunkturkänslighet
vilket under senare år fått allvarliga konsekvenser för sysselsättningen
till följd av den svaga utvecklingen inom denna del av näringslivet.
Andra län med höga andelar av råvarubaserad industri är Västernorrlands
och Västerbottens län. För att komma till rätta med dessa problem
pågår inom ramen för länsplaneringsarbetet ett omfattande arbete som
syftar till att åstadkomma en mera differentierad industri i länen. Här
spelar de av länsstyrelserna på regeringens uppdrag framtagna regionala
industriprogrammen en stor roll.

Utskottet vill också erinra om att Norrlandslänen tilldelas, med hänsyn

AU 1983/84:23

till problemens omfattning, en i förhållande till deras andel av rikets
befolkning betydande del av statliga medel som länsstyrelserna disponerar
för utvecklingsinsatser. För innevarande budgetår har Norrbottens län
tilldelats 51 milj. kr., Västerbottens och Jämtlands län vardera 41 milj. kr.
samt Västernorrlands län 27,4 milj. kr. Vidare vill utskottet erinra om att
skillnaden när det gäller förvärvsfrekvens är stor inom länen (se fig. 3 och 4
i det föregående).

Utskottet vill med anledning av de framförda önskemålen om ytterligare
medel för utvecklingsinsatser till bestämda län hänvisa till att medlen
fördelas av regeringen främst efter problemens omfattning. Medel för
regionalpolitisk! stöd har utskottet behandlat i det föregående.

Norrbottens län har under en följd av år varit det högst prioriterade länet
i regionalpolitiken. Ett exempel härpå är den sänkning av socialavgifterna
med 10 procentenheter som riksdagen beslutade om våren 1983. Avsikten
är att detta skall öka konkurrenskraften i det norrbottniska näringslivet
och stärka företagens ställning, vilket i sin tur bör medföra ökad produktion
och ökad sysselsättning. I sammanhanget kan också nämnas att statskontoret
i december 1983 fått regeringens uppdrag att med utgångspunkt i
en studie i Norrbottens län utforma ett förslag till samordnad statlig länsförvaltning.
Resultatet av utredningsarbetet skall redovisas till regeringen
senast den 28 december 1984. En sådan samordning skulle också innebära
en förstärkning av regionalpolitiken eftersom de för den regionala utvecklingen
väsentliga besluten skulle komma att fattas av en myndighet på
länsnivå. Utskottet har behandlat motioner med yrkande om försöksverksamhet
med samma syfte angående Jämtlands län i det föregående.

Den ogynnsamma utvecklingen i Norrbottens län har medfört att särskilda
åtgärdsprogram beslutats av riksdagen senast våren 1983 (AU 1982/
83:24). Åtgärderna avser att stärka sysselsättningen i Norrbottens län och
möta den akuta sysselsättningskris som råder i malmfältskommunerna
Gällivare och Kiruna. Utskottet vill också peka på den s. k. Malmfältsutredningen
som nyligen avlämnat sitt betänkande. Utredningens uppgift
har varit att ta fram ett program för utveckling på längre sikt i Malmfälten.
Stor vikt har lagts vid en samhällsekonomisk genomlysning av LKAB:s
och kommunernas situation. Utredningen konstaterar att ett nytt näringsliv
måste byggas upp vid sidan om LKAB för att långsiktigt trygga malmfältskommunernas
framtid. För att stärka och utveckla näringslivet har
utredningen därför föreslagit ett omfattande åtgärdspaket.

Utskottet vill också erinra om riksdagens beslut att Norrlandslänen skall
prioriteras vid lokalisering av statlig verksamhet. Vidare bör nämnas de
särskilda insatser som görs för jordbruket i norra Sverige.

När det slutligen gäller samarbetet över gränserna i Norden vill utskottet
erinra om Nordkalottkommittén och den särskilda ämbetsmannakommitté
inom Nordiska ministerrådet för regionalpolitik (NÄRP), vilka båda har till
uppgift att samordna och stimulera olika former av verksamheter över
gränserna i Norden.

AU 1983/84:23

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 705, 1954, 1966, 2383,
2395 och 2396.

Kust och skärgård
I motion 715 av Anna Wohlin-Andersson m. fl. (c) behandlas situationen
i svenska skärgården. Motionärerna konstaterar att avbemanningen inom
fyrväsendet under de senaste två decennierna omfattat ett femtiotal fyrplatser,
samt att även andra statliga myndigheter, t. ex. naturvårdsverket
och domänverket, som är inblandade i skärgårdens infrastruktur vidtagit
åtgärder som gör att arbetstillfällen försvinner, hus och öar ställs öde. För
att stoppa den successiva avfolkningen av våra kuster och öar måste
länsstyrelserna ges större inflytande och starkare ställning för att kunna
sätta större kraft bakom sina för det mesta förnuftiga åsikter om hur man
vill hålla sin egen skärgård levande.

Vidare framhålls i motion 2451 av Oswald Söderqvist (vpk) och CarlHenrik
Hermansson (vpk) att det nu är dags för resoluta och konkreta
åtgärder av statsmakterna för att i stället för att minska öka antalet anställda
vid de statliga civila myndigheterna i våra skärgårdar. Det statliga
stödet till glesbygd bör intensifieras vad gäller skärgårdsområdena.

Utskottet kan först konstatera att den statliga sektorn ofta spelar en
stor roll i regioner där sysselsättningen inom näringslivet viker. Problemet
kan emellertid inte enbart angripas med generella metoder, utan kravet på
rationalitet och tillfredsställande service får vid sidan av sysselsättningseffekterna
vara avgörande i det enskilda fallet.

Det åligger länsstyrelserna att inom ramen för länsplaneringsarbetet och
med utnyttjande av tilldelade medel för utvecklingsinsatser även beakta
förhållandena i den svenska skärgården. Mot bakgrund härav avstyrker
utskottet motionerna 715 och 2451.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

Förutsättningar och riktlinjer för regionalpolitiken

1. beträffande förutsättningar för regionalpolitiken

att riksdagen godkänner vad utskottet anför med anledning av
budgetpropositionen,

2. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:567 yrkande 2, 1983/
84:568 yrkande 6 i motsvarande del, 1983/84:1371 yrkande 1 i
motsvarande del och 1983/84: 2384 yrkandena 1 och 2,

3. beträffande friare användning av de regionalpolitiska medlen
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1910, 1983/84:1953 och
1983/84:1966 yrkande 1,

res. 1 (m)
res. 2(c)
res. 3 (fp)
res. 4 (vpk)

AU 1983/84:23

Decentralisering av statlig verksamhet

4. beträffande uppdrag till vissa centrala myndigheter om decentralisering
av verksamheten

att riksdagen avslår motion 1983/84:1914,

5. beträffande lokalisering av myndighet vid översyn av regional
organisation

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1333 och 1983/84:2394,

6. beträffande en försöksverksamhet med omlokalisering av offentlig
verksamhet i Uppsala län

att riksdagen avslår motion 1983/84:1903,

7. beträffande utflyttning av statlig dataverksamhet från Stockholm
till Sundsvall

att riksdagen avslår motion 1983/84:1329,

8. beträffande statlig verksamhet till Kalmar län
att riksdagen avslår motion 1983/84:707,

9. beträffande statlig verksamhet till Malmö

att riksdagen avslår motion 1983/84:710 i motsvarande del,

10. beträffande en bättre regional utveckling i Gävleborgs län
att riksdagen avslår motion 1983/84:882 i motsvarande del,

11. beträffande lokalisering av ny statlig verksamhet till Skånelänen
att riksdagen avslår motion 1983/84:1076 i motsvarande del,

12. beträffande statlig verksamhet till Sandvikens, Hofors och Söderhamns
kommuner i Gävleborgs län

att riksdagen avslår motion 1983/84:2479 yrkande 2,

Förändring av de regionalpolitiska stödformerna m. m.

13. beträffande ändrade riktlinjer för offert stöd samt centrala konsult-
och utredningsinsatser

att riksdagen godkänner regeringens förslag,

14. beträffande lokaliseringsstöd till mindre projekt i de angivna
orterna utanför stödområdet

att riksdagen avslår motion 1983/84:460,

15. beträffande ändring av reglerna för lokaliseringslån
att riksdagen godkänner regeringens förslag,

16. beträffande lokaliseringslånens hantering av den ordinarie kreditmarknaden att

riksdagen avslår motionerna 1983/84:1371 yrkande 1 i motsvarande
del och 1983/84:2528 yrkande 2 i motsvarande del,

17. beträffande utvidgning av de verksamheter som kan få lokaliseringsstöd att

riksdagen avslår motion 1983/84:2037 yrkande 3,

18. beträffande stöd till hantverkare

att riksdagen avslår motion 1983/84:1334,

res. 5 (vpk)

res. 6 (m)
res. 7 (c)

AU 1983/84:23

19. beträffande förenklingar av det regionalpolitiska stödsystemet
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1092 yrkande 2, 1983/
84:1902 och 1983/84:1938,

20. beträffande den s. k. flaskhalsutbildningen som ett regionalpolitiskt
stöd

att riksdagen avslår motion 1983/84:1960,

21. beträffande kommunala industrilokaler

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:712, 1983/84:1936 yrkande
1 och 1983/84:1950,

22. beträffande industricenter i Sollefteå kommun
att riksdagen avslår motion 1983/84:709,

23. beträffande industricenter i Skinnskatteberg
att riksdagen avslår motion 1983/84:1921,

24. beträffande kreditgarantier och investeringslån avseende kommersiell
service i glesbygd

att riksdagen godkänner regeringens förslag,

25. beträffande beloppsgränserna för stöd till glesbygdsföretag
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:565 i motsvarande del
och 1983/84:568 yrkande 8,

Anslagsfrågor m.m.

26. beträffande en förlängning av nuvarande ramperiod för regionalpolitiskt
stöd

att riksdagen godkänner regeringens förslag,

27. beträffande en uppdelning av anslaget till lokaliseringsbidrag
att riksdagen med avslag på motion 1983/84:568 yrkande 7 i
motsvarande del godkänner regeringens förslag,

28. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen samt med avslag
på motionerna 1983/84:568 yrkande 6 i motsvarande del och
1983/84:1371 yrkande 2 till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet
för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av
350000000 kr.,

29. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen samt med avslag
på motionerna 1983/84:568 yrkande 7 i motsvarande del och
1983/84:1371 yrkande 3 till Regionalpolitiskt stöd: Vissa lokaliseringsbidrag
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag
av 264000000 kr.,

30. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen samt med avslag
på motionerna 1983/84:1371 yrkande 4 och 1983/84:2528 yrkande
2 i motsvarande del till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån
för budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av
500000000 kr.,

res. 8 (c, fp)

res. 9(c)

res. 10 (m)
res. 11 (c)

res. 12 (m)
res. 13 (c)

res. 14 (m)
res. 15 (c)

AU 1983/84:23

31. att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:568 yrkande
9, 1983/84:872 yrkande 2 i motsvarande del, 1983/84: 1371 yrkande
5, 1983/84:1928 yrkande 1 i motsvarande del och motion
1983/84:2384 yrkande 4 samt med avslag på budgetpropositionen
till Regionalpolitiskt stöd: Regionala utvecklingsinsatser för
budgetåret 1984/85 anvisar ett reservationsanslag av 398250000
kr.,

32. beträffande länsanslaget till Norrbottens län

att riksdagen avslår motion 1983/84:565 i motsvarande del,

33. beträffande särskilda insatser i inre Småland och södra Östergötland att

riksdagen avslår motion 1983/84: 872 yrkande 2 i motsvarande
del,

34. beträffande länsanslaget till Gävleborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:882 i motsvarande del
och 1983/84:1045,

35. beträffande länsanslaget till Skånelänen

att riksdagen avslår motion 1983/84:1076 i motsvarande del,

36. beträffande länsanslaget till Värmlands län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1904 i motsvarande del
och 1983/84:2044,

37. beträffande länsanslaget till Kopparbergs län
att riksdagen avslår motion 1983/84:1908,

38. beträffande länsanslaget till Västmanlands län

att riksdagen avslår motion 1983/84:1922 i motsvarande del,

39. beträffande länsanslaget till Kalmar län

att riksdagen avslår motion 1983/84:1925 i motsvarande del,

40. beträffande länsanslaget till Västerbottens län

att riksdagen avslår motion 1983/84:1928 yrkande 2,

41. beträffande länsanslaget till Älvsborgs län (Dalsland)

att riksdagen avslår motion 1983/84: 1931 i motsvarande del,

42. beträffande länsanslaget till Jämtlands län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1954 i motsvarande del
och 1983/84:1966 yrkande 2 i motsvarande del,

43. beträffande länsanslagen till Östergötlands, Kronobergs, Kalmar
och Blekinge län

att riksdagen avslår motion 1983/84:2388 i motsvarande del,

44. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen medger att under
budgetåret 1984/85 statlig kreditgaranti för lån till företag
och glesbygder och för lån till kommersiell service beviljas med
sammanlagt högst 52000000 kr.,

45. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen till Täckande av
förluster på grund av kreditgarantier till företag i glesbygder
m.m. för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 1000
kr.,

res. 16 (s)

res. 17 (s)
res. 17 (s)

res. 17 (s)

res. 17 (s)
res. 17 (s)

res. 17 (s)
res. 17 (s)
res. 17 (s)
res. 17 (s)
res. 17 (s)
res. 17 (s)

res. 17 (s)

AU 1983/84:23

46. beträffande regler örn nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län m.m.

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:567 yrkandena 1 och 3—
6, 1983/84: 1338 i motsvarande del, 1983/84:1371 yrkande 6 i
motsvarande del, 1983/84:1948 och 1983/84: 2402,

47. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen samt med avslag
på motionerna 1983/84:567 yrkande 7, 1983/84: 1338 i motsvarande
del och 1983/84:1371 yrkande 6 i motsvarande del till Ersättning
för nedsättning av socialavgifter för budgetåret 1984/85
anvisar ett förslagsanslag av 330000000 kr.,

Stödområdesindelningen

48. beträffande principerna för stödområdesindelningen
att riksdagen avslår motion 1983/84:1936 yrkande 2,

49. beträffande inplacering i stödområde av Olofströms kommun
att riksdagen avslår motion 1983/84:2026 yrkande 1,

50. beträffande inplacering i stödområde av delar av Gotlands kommun att

riksdagen avslår motion 1983/84:1321 yrkande 1,

51. beträffande inplacering i stödområde av vissa kommuner i mellersta
och norra Bohuslän samt Färgelanda kommun

att riksdagen avslår motion 1983/84:865,

52. beträffande inplacering i stödområde ax Åmåls kommun
att riksdagen avslår motion 1983/84:708,

53. beträffande inplacering i stödområde av vissa Bergslagskommuner
i Värmlands län

att riksdagen avslår motion 1983/84:867,

54. beträffande inplacering i stödområde av vissa Bergslagskommuner
i Örebro län

att riksdagen avslår motion 1983/84:1092 yrkande 1,

55. beträffande inplacering i stödområde av vissa Bergslagskommuner
i Västmanlands län

att riksdagen avslår motion 1983/84:1922 i motsvarande del,

56. beträffande inplacering i stödområde av Sandvikens kommun
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:866, 1983/84:882 i motsvarande
del, 1983/84: 2479 yrkande 1 i motsvarande del och
1983/84:2795,

57. beträffande inplacering i stödområde av de östra delarna av
Hudiksvalls kommun

att riksdagen avslår motion 1983/84:882 i motsvarande del,

58. beträffande översyn av stödområdesindelningen i Gävleborgs
län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:2037 yrkande 2 och
1983/84:2479 yrkande 1 i motsvarande del,

res. 18 (m)
res. 19 (c)
res. 20 (fp)
res. 21 (vpk)

res. 22 (m)
res. 23 (c)
res. 24 (vpk)

res. 25 (vpk)

AU 1983/84:23

59. beträffande inplacering i stödområde av vissa kommuner i övrigt
i Gävleborgs län

att riksdagen avslår motion 1983/84:2479 yrkande 1 i motsvarande
del,

60. beträffande inplacering i stödområde av vissa kommuner i Västernorrlands
län

att riksdagen avslår motion 1983/84:883,

Utvecklingen i länen

61. beträffande förutsättningarna för utvecklingen i länen
att riksdagen godkänner vad utskottet har anfört,

62. beträffande åtgärdsprogram för Kristianstads län

att riksdagen avslår motion 1983/84:1048 i motsvarande del,

63. beträffande regionalpolitiska insatser i Malmöhus län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:710 i motsvarande del
och 1983/84:2392,

64. beträffande regionalpolitiska insatser i de båda Skånelänen
att riksdagen avslår motion 1983/84:1076 i motsvarande del,

65. beträffande åtgärdsprogram för Östergötlands län
att riksdagen avslår motion 1983/84:1905,

66. beträffande regionalpolitiska insatser för Blekinge län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1044 och 1983/84:2026
yrkandena 2 och 3 samt 1983/84:2397,

67. beträffande regionalpolitiska insatser i vissa bruksorter i Kronobergs
län

att riksdagen avslår motion 1983/84:711,

68. beträffande regionalpolitiska insatser i Kalmar län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:325 och 1983/84:1925 i
motsvarande del,

69. beträffande regionalpolitiska insatser för inre delarna av Småland
och södra Östergötland

att riksdagen avslår motion 1983/84:872 yrkande 2 i motsvarande
del,

70. beträffande regionalpolitiska insatser för sydöstra Sverige
att riksdagen avslår motion 1983/84:2388 i motsvarande del,

71. beträffande regionalpolitiska insatser för Skaraborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1325 och 1983/84:1930,

72. beträffande regionalpolitiska insatser i Älvsborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1911, 1983/84:1931 i
motsvarande del och 1983/84:2381,

73. beträffande regionalpolitiska insatser i Stockholms län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1324 och 1983/84:2024,

74. beträffande regionalpolitiska insatser i Södermanlands län
att riksdagen avslår motion 1983/84:1955,

7 Riksdagen 1983/84. 18 sami. Nr 23

res. 25 (vpk)

res. 26 (vpk)

res. 27 (vpk)

AU 1983/84:23

75. beträffande regionalpolitiska insatser i Gotlands län
att riksdagen avslår motion 1983/84:1321 yrkande 2,

76. att riksdagen med bifall till proposition 157 samt med avslag på
motionerna 1983/84:2792, 1983/84:2793 yrkande 5 i motsvarande
del och 1983/84:2796 yrkande 2 till Särskilda utvecklingsinsatser
i Bergslagen för budgetåret 1984/85 under tolfte huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 25000000 kr.,

77. beträffande stiftelse för företagsetablering i Karlskogaområdet
att riksdagen avslår motion 1983/84:2796 yrkande 3,

78. beträffande särskilda åtgärder på bruksorter i Bergslagen

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1047 i motsvarande del
och 1983/84:1912 i motsvarande del,

79. beträffande statsbidrag till lärlingsutbildning m. m.
att riksdagen avslår motion 1983/84: 2791 yrkande 2,

80. beträffande fördelning av medel till de regionala utvecklingsfonderna att

riksdagen avslår motion 1983/84:2794,

81. beträffande kommuner som skall omfattas av särskilda utvecklingsinsatser
i Bergslagen

att riksdagen dels med bifall till motion 1983/84: 2789 och med
anledning av proposition 157 och motion 1983/84:2793 yrkande 5
i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört, dels avslår motion 1983/84:2790,

82. beträffande inrättande av en Bergslagsdelegation

att riksdagen med bifall till proposition 157 samt med anledning
av motionerna 1983/84:1047 i motsvarande del, 1983/84:1099 i
motsvarande del, 1983/84:1912 i motsvarande del och 1983/
84:1947 yrkande 2 avslår motion 1983/84:2793 yrkande 6,

83. beträffande åtgärdsprogram för Värmlands län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:704, 1983/84:1904 i motsvarande
del och 1983/84:2459,

84. beträffande regionalpolitiska åtgärder i Bergslagskommunerna
inom Örebro län

att riksdagen avslår motion 1983/84:1962,

85. beträffande åtgärdsprogram för Västmanlands län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1922 i motsvarande del,
1983/84:1947 yrkande 1 och 1983/84:2386,

86. beträffande utvecklingsprogram för Kopparbergs län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1099 i motsvarande del,
och 1983/84:1100,

87. beträffande regionalpolitiska insatser i Gävleborgs län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:864, 1983/84: 882 i motsvarande
del, 1983/84:884, 1983/84:2037 yrkandena 1 och 5 och
1983/84:2039 yrkande 2,

res. 28 (m)
res. 29 (vpk)

res. 30 (m)
res. 31 (vpk)

res. 32 (fp)
res. 33 (c)

res. 34 (vpk)
res. 35 (vpk)

res. 36 (vpk)
res. 37 (vpk)

AU 1983/84:23

88. beträffande regionalpolitiska insatser i Västernorrlands län
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:705 och 1983/84:2383,

89. beträffande regionalpolitiska insatser i Jämtlands län

att riksdagen avslår motionerna 1983/84:1954 i motsvarande del,
och 1983/84:1966 yrkande 2 i motsvarande del,

90. beträffande regionalpolitiska insatser i Västerbottens län
att riksdagen avslår motion 1983/84:2396,

91. beträffande regionalpolitiska insatser i Norrbottens län
att riksdagen avslår motion 1983/84:2395,

92. beträffande regionalpolitiska insatser i den svenska skärgården
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:715 och 1983/84:2451.

Stockholm den 10 maj 1984

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Anders Högmark (m), Marianne Stålberg (s), Karin Flodström (s), Arne
Fransson (c), Gustav Persson (s), Elver Jonsson (fp), Lars-Ove Hagberg
(vpk), Sten Östlund (s), Ingrid Hemmingsson (m), Christer Skoog (s),
Håkan Stjernlöf (m) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c).

Reservationer

1. Riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 2)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 böljar ”Utskottet
kan” och på s. 27 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i den moderata motionen 1371 kännetecknas den långsiktiga
utvecklingsbilden av betydande regionala obalanser. Det finns flera
skäl till detta, ett är en fortgående och nödvändig strukturförändring av
näringslivet. Ett annat skäl är den solidariska lönepolitiken där uniformiteten
i lönebildningen drivits så långt att detta negativt påverkat den regionala
balansen i landet. Utskottet delar den uppfattning som förs fram i
motionen att det är nödvändigt att lönebildningen i vårt land sker i decentraliserade
former där olika branscher och enskilda företags lönebetalningsförmåga
i skilda regioner beaktas. Detta skulle skapa bättre förutsättningar
för att utveckla ekonomiskt välkonsoliderade företag, vilka i en
fungerande marknadsekonomi utgör grunden för en stabil och positiv
sysselsättningsutveckling.

res. 38 (vpk)

AU 1983/84:23

100

Den tekniska utvecklingen har haft och kan väntas få betydelse för den
regionala utvecklingen. Av särskilt intresse i det sammanhanget enligt
utskottets uppfattning är utvecklingen på dataområdet som borde kunna
leda till en mer spridd lokalisering av olika verksamheter.

De bästa förutsättningarna att nå regional balans föreligger som anförs i
motion 1371 om statsmakterna för en allmän ekonomisk politik som aktivt
stimulerar de välståndsskapande krafterna. Den samlade ekonomiska politik
som förs av den socialdemokratiska regeringen har en utformning som
hindrar att regional balans inträder. Den regionala utvecklingen påverkas
emellertid inte bara av den allmänna ekonomiska politiken. Beslut inom
nästan alla politikområden får effekter. Särskilt betydelsefulla blir i sammanhanget
skatte- och avgiftspolitiken, arbetsmarknadspolitiken, jordoch
skogsbrukspolitiken och transportpolitiken. Det finns också viktiga
samband mellan försvars- och säkerhetspolitiken å den ena sidan och
regionalpolitiken å den andra sidan.

När det gäller skatte- och avgiftspolitiken är det uppenbart att det
orimliga skattesystemet och det höga skattetrycket är ett direkt hot mot
nyföretagande och familjeföretagsamhet vilka måste vara den regionala
utvecklingens hörnpelare i stora delar av landet. Den nuvarande arbetsmarknadspolitiken
innefattande den arbetsrättsliga lagstiftningen har lett
till inlåsningseffekter av skilda slag och medför att arbetsmarknaden fungerar
allt sämre också till nackdel för den regionala utvecklingen. Förslag
från moderata samlingspartiet som rör skatte- och avgiftspolitiken, arbetsmarknadspolitiken,
jord- och skogsbrukspolitiken samt transportpolitiken
och som skulle innebära stimulans för den regionala utvecklingen behandlas
av riksdagen i andra sammanhang.

Den regionalpolitik som utskottet mot ovanstående bakgrund med stöd
av motion 1371 förordar siktar till att i görligaste mån kompensera regioner
för avståndsmässiga, klimatmässiga och strukturmässiga handikapp så att
de grundläggande förutsättningarna för t. ex. näringslivets utveckling skall
bli mera likvärdiga. En sådan politik måste i största möjliga utsträckning
bygga på generella medel och åtgärder. Flertalet selektiva insatser bör
avvecklas och de som efter noggrann prövning behöver vara kvar bör
administreras på länsnivån inom ramen för det s. k. länsanslaget som
utskottet återkommer till i det följande. Utskottet vill avslutningsvis framhålla
att inga selektiva insatser — hur de än konstrueras - kan uppnå
tillnärmelsevis samma resultat som de generella medlen. De förra tenderar
dessutom till att snedvrida konkurrensen på ett oöverblickbart sätt och
sätter marknadsekonomin ur funktion.

Det är angeläget att de synpunkter utskottet här framfört med bifall till
motion 1371 i motsvarande del får tjäna som utgångspunkt för det arbete
som f. n. sker rörande det regionalpolitiska stödet till näringslivet. Utskottet
föreslår därför att motion 1371 jämte vad utskottet här anfört överläm -

AU 1983/84:23

101

nas till utredningen så att förslag kan läggas fram med den inriktning
utskottet förordat ovan. Det anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1371 yrkande 1 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1983/84:567
yrkande 2, 1983/84:568 yrkande 6 i motsvarande del och 1983/
84:2384 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

2. Riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 2)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 böijar ”Utskottet
kan” och på s. 27 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Bred politisk enighet har sedan lång tid rått om de regionalpolitiska
målen - att skapa förutsättningar för en balanserad befolkningsutveckling
mellan och inom landets olika delar. I samband med riksdagens beslut om
regionalpolitiken med anledning av den dåvarande mittenregeringens förslag
(prop. 1981/82:113) framhölls att målet borde stå fast och även innefatta
glesbygderna. Vidare uttalades att politiken borde syfta till allsidigt
sammansatta decentraliserade samhällen i hela landet med närhet mellan
arbetsplatser, bostäder och fritidsmöjligheter. Betydelsen av en decentraliserad
samhällsstruktur med många spridda enheter poängterades särskilt.

Det finns emellertid anledning att hysa oro för möjligheterna att med den
politik som nu förs uppfylla de regionalpolitiska mål som beslutades år
1982. Utskottet vill här peka på de tendenser till ökad regional obalans som
uppträtt de senaste åren och som väntas prägla hela 1980-talet. Mot den
bakgrunden är det mycket oroande att den socialdemokratiska regeringen
inte är beredd fullfölja den politik för regional balans som fördes under
åren 1976—1982. Utskottet nöjer sig med några exemplifieringar.

1. Arbetsmarknadspolitiken inriktas nu på ökad geografisk rörlighet.
1960-talets ”flyttlasspolitik” aktiveras på nytt. För att åstadkomma detta
har den socialdemokratiska regeringen nu för andra gången sedan tillträdet
föreslagit kraftig ökning av flyttningsbidragen (prop. 1983/84:150 bilaga 4).

2. Resurserna för regionalpolitiken urholkas. Det sker genom att regeringen
dels i förevarande sammanhang inte gör någon prisuppräkning alls
av det viktigaste regionalpolitiska anslaget, dels föreslår en ny anslagsteknik
för bidragsverksamheten vid centrala beslut som i praktiken leder till
en ambitionssänkning även om det i årets budgetproposition ser ut som en
ökning.

3. Den tidigare prioriteringen av de mest utsatta delarna av landet
minskas. Det bästa exemplet är givetvis Norrbotten där nedsättningen av

AU 1983/84:23

102

arbetsgivaravgifterna har gjorts lika stor i hela Norrbotten, lika stor i den
s.k. fyrkanten (Luleå m.fl.) vid kusten som i malmfältskommunema.
Självfallet innebär detta en fördel för Luleåregionen som leder till att
obalansen inom länet kommer att öka.

Utskottet förordar med bifall till motionerna 567 och 568 att den framgångsrika
regionalpolitiken under åren 1976-1982 fullföljs med all kraft.
Självfallet är det därvid så att en politik för regional balans är en nödvändig
del i en ekonomisk politik som syftar till att skapa ekonomisk utveckling
och full sysselsättning. De grundläggande obalansproblemen i samhällsekonomin
kan inte lösas om inte produktionsresurser i form av mänskligt
kunnande, råvaror och naturtillgångar samt gjorda samhällsinvesteringar
tas till vara över hela landet. Genom att dessa tillgångar utnyttjas tillför
regionalpolitiken ytterligare resurser till samhällsekonomin.

När det gäller de insatser som nu måste göras inom regionalpolitiken är
det nödvändigt att utgå från den utformning som regionalpolitiken fick
genom 1982 års beslut (AU 1981/82:23). Beslutet innebar bl. a. följande:

- Ortsklassificeringen som var ett centralistiskt styrinstrument slopades.

- Den centralistiska styrningen av länsplaneringen genom s. k. fullständiga
länsplaneringsomgångar slopades.

- Det länsdemokratiska inflytandet över länsplaneringens uppbyggnad
och genomförande ökades.

- Länsstyrelserna fick ökade ekonomiska resurser för att åtgärda regionala
brister som framkommer vid länsplaneringen genom att ett sammanhållet
länsanslag infördes.

- En kraftig decentralisering av beslutsfattandet från centrala verk och
regering till länsnivå genomfördes.

- Sektorsuppdelningen inom regionalpolitiken minskades kraftigt genom
att länsstyrelserna gavs en sektorssamordnande roll gentemot de statliga
verken.

- Omfattande förändringar av stödområdesindelningen genomfördes.
Dessa kännetecknas av en stark koncentration av stödet till de sämst
ställda kommunerna och av möjligheter till ökad flexibilitet när det
gäller att ge stöd till orter med stora strukturomvandlingsproblem utanför
stödområdet.

- Uppdrag åt statliga verk att inkomma med förslag om decentralisering
av verksamheten med motsvarande 10—25% av nuvarande antal sysselsatta.

De insatser som utskottet förordar innebär ett fullföljande av denna
politik.

Grundläggande är givetvis de medel som över budgeten anvisas för
regionalpolitiken. Utskottet återkommer till anslagsfrågorna men vill redan
nu understryka att en betydande förstärkning i förhållande till regeringens
förslag är nödvändig.

I övrigt vill utskottet peka på behovet av att åtgärderna inom andra

AU 1983/84:23

103

samhällssektorer samverkar med regionalpolitiken. Förslag från centerpartiet
på detta område behandlas av riksdagen i andra sammanhang och
återges i sammanfattning nedan.

• Jordbrukspolitiken har en central roll i en aktiv regionalpolitik. I stora
delar av landet utgör jordbruket den dominerande basen för näringslivet.
Jordbrukets roll i regionalpolitiken är en viktig utgångspunkt när centerpartiet
avvisar den nya inriktning av jordbrukspolitiken som regeringen
aviserar.

• En framgångsrik energihushållning ger avsevärda tillskott till arbetsmarknaden
över hela landet. De nu sysselsättningssvaga regionerna rymmer
betydande resurser för vår framtida energiförsörjning. En energipolitik
som bygger på inhemska energitillgångar måste därför bli ett viktigt
inslag i regionalpolitiken och leder dessutom bort från importerade bränslen
och kärnkraft.

• En rimlig social och teknisk service måste tillgodoses över hela landet
vilket innebär att man måste slå vakt om ett rimligt vägunderhåll, inte
minst för länsvägarna. Statsbidraget till enskilda vägar bör återställas till
70%. Den planerade omfattande järnvägsnedläggningen måste stoppas. De
små skolorna i glesbygden måste bevaras och regionaliseringen av högskoleverksamheten
får inte försummas. En fortsatt prioritering måste ske av
den kommunala skatteutjämningen. När det gäller att nå rättvisa mellan
olika kommuner och landsdelar har knappast någon åtgärd haft större
betydelse än den fyrdubbling till drygt 10 miljarder kronor som skedde av
skatteutjämningen åren 1976-1982.

• Småföretagssatsningen åren 1976-1982 måste föras vidare. Ett viktigt
inslag härvidlag är en sänkning av sjukförsäkringsavgiften för de 15 första
anställda från 9,5 % till 4,5 %.

Utskottets ställningstagande till förslag som rör utformningen av regionalpolitiska
åtgärder måste i år med nödvändighet präglas av den utredning
som f. n. arbetar med utformningen av det regionalpolitiska stödet till
näringslivet. Det är mycket angeläget att detta utredningsarbete inriktas på
att genomföra den politik som utskottet med bifall till centerpartiets partimotioner
567 och 568 har förordat ovan. De båda motionerna samt vad
utskottet här anfört bör överlämnas till utredningen som komplettering av
de direktiv som utfärdats för dess arbete (I 1982:05). Regeringen bör
underrättas om vad utskottet här anfört. Motionerna 1371 och 2384 avstyrks
i aktuella delar.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:567 yrkande 2
och 1983/84:568 yrkande 6 i motsvarande del samt med avslag på
motionerna 1983/84:1371 yrkande 1 i motsvarande del och 1983/
84: 2384 yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:23

104

3. Riktlinjer för regionalpolitiken (moni. 2)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 boljar ”Utskottet
kan” och på s. 27 slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

De sedan länge väl etablerade och allmänt accepterade målen för regionalpolitiken
bör ligga fast. De innebär bl. a. att människorna oavsett var de
bor i landet skall ha tillgång till arbete, service och en god miljö.

En viktig milstolpe i denna politik för bättre regional balans var folkpartiregeringens
proposition våren 1979 i detta ämne (prop. 1978/79:112).
Bland förslagen kan nämnas ett nytt stödområdessystern med bl. a. förstärkt
sysselsättningsstöd, en mer åtgärdsinriktad länsplanering samt ett
särskilt anslag för länsplaneringens genomförande. Det senare anslaget har
nu utvecklats till det kanske viktigaste inslaget i regionalpolitiken.

Tre år senare framlade den dåvarande mittenregeringen ett mycket
omfattande regionalpolitisk! förslag i proposition 1981/82: 113. Bl. a. föreslogs
en förenkling av länsplaneringsarbetet genom slopande av de fullständiga
länsplaneringsomgångarna som dittills genomförts vart femte år.
De delar av länsplaneringen som syftade till en bättre samordning mellan
samhällssektorerna lyftes fram genom sektorsprogram för bl. a. den regionala
industripolitiken. Genom de ändringar i stödområdessystemet som
samtidigt genomfördes prioriterades insatser i områden som har de svåraste
sysselsättningsproblemen.

De här beskrivna insatserna har möjliggjort att den tidigare negativa
utvecklingen med koncentrationer till större kommuner och utarmning av
glesbygden kunnat vändas. Det är av en avgörande betydelse att denna
utveckling kan fortsätta. En förutsättning härför är enligt utskottets uppfattning
att den nuvarande regeringen inte raserar det arbete som bl. a.
folkpartiet i regeringsställning lagt ner för att nå de regionalpolitiska mål
statsmakterna satt upp.

Regionalpolitikens utformning övervägs ånyo i en särskild utredning.
Utskottet anser det väsentligt att detta arbete inriktas på att fullfölja den
politik utskottet beskrivit ovan.

Mot den bakgrunden förordar utskottet att den nyss nämnda utredningen
ges direktiv att ha följande utgångspunkter för fullföljande av arbetet.

- De regionalpolitiska insatserna bör främja den allmänna tillväxttakten i
ekonomin.

- Regionalpolitiken bör korrigera den marknadsstyrda utvecklingen i de
fall regionala problem uppstår.

- Ökade regionalpolitiska hänsyn bör tas i den offentliga sektorns egen
verksamhet.

- De tunga regionalpolitiska insatserna bör koncentreras till Norrbotten
och i övrigt till de orter som drabbas av djupgående strukturförändringar.

AU 1983/84:23

105

- Genom regionalpolitiska insatser bör det göras särskilt lockande att
lokalisera verksamheter med god lönsamhet och överlevnadsförmåga
till stödområdet och vara så generellt inriktade som möjligt.

- Det bör undvikas att krisingripanden och andra näringspolitiska insatser
utanför stödområdet kommer i konflikt med de regionalpolitiska målen.

- De regionalpolitiska medlen skall användas för att komma till rätta med
och motverka långvariga obalanser mellan och inom olika regioner när
det gäller sysselsättning och service varvid stödet bör prioriteras till de
mest utsatta regionerna.

- Även om regionalpolitiken bör hållas samman på riksnivå, bör ökad
administrativ och ekonomisk beslutanderätt delegeras till länsnivån.
Som framhålls i motion 2384 är det viktigt att ett förhållandevis fast

regelsystem bör råda inom regionalpolitiken. Generellt stöd enligt ett fast
regelsystem är betydligt mera värdefullt än ett företagsstöd som beslutas
från fall till fall. Den ändring av systemet för nedsättning av arbetsgivaravgifterna
som riksdagen beslutade förra hösten var från den utgångspunkten
en olycklig åtgärd.

Vad utskottet här anfört med bifall till motion 2384 bör regeringen
underrättas om.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande riktlinjer för regionalpolitiken

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2384 yrkandena 1 och
2 samt med avslag på motionerna 1983/84:567 yrkande 2, 1983/
84: 568 yrkande 6 i motsvarande del och 1983/84:1371 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

4. Riktlinjer för regionalpolitiken (mom. 2 — motiveringen)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser att den del av utskottets yttrande som på
s. 26 böijar ”Utskottet kan” och på s. 27 slutar ”riksdagens sida” bort ha
följande lydelse:

De regionalpolitiska insatser som hittills gjorts har inte stått i någon som
helst proportion till krisregionernas behov. De har därför inte i egentlig
mening mildrat de regionala obalanserna. Den drastiskt förändrade situationen
under 1970-talet har också inneburit, att mål och bedömningsgrunder
för regionalpolitiken ohjälpligt kommit på sidan av verkligheten.

Hela grunden för regionalpolitiken är f. ö. i dag en annan än vad som
gällde då den böljade verka år 1965. Då var sysselsättningsläget gott i
storstäderna och Sydsverige, medan situationen var en annan i skogslänen.
Även om de senaste årens sysselsättningskris mildrats i den nu
uppåtgående konjunkturen finns det långsiktiga sysselsättningsproblem i
hela landet. Den kvantitativa parten av undersysselsättningen finns nu i

AU 1983/84:23

106

södra Sverige samtidigt som skogslänens situation har allvarligt försämrats.
Deras strukturella problem har fördjupats, och problemen har en mer
kvalitativt elakartad karaktär än i övriga landet.

De regionala kriserna har spritt sig till nya delar av landet. 1 dag framträder
fyra regioner som de mest utpräglade krisområdena: övre Norrland,
Bergslagsområdet, Göteborgsregionen och Skåne-Blekinge. Varvs- och
tekokriserna har i de båda sistnämnda skapat problem av strukturell natur,
som starkt påminner om skogslänens. Också andra strukturella problem
har samtidigt framträtt i Göteborgs- och Malmöregionerna.

Samtidigt som de nya typerna av problem hopar sig, försvagas de positiva
motverkande krafter som tidigare spelat en betydande roll. Det gäller
framför allt samhällssektorns utveckling. Denna kan i dag inte utgöra det
element som mildrar krisen. Problemen inom de industriella basnäringarna
i skogslänen har samtidigt ställts på sin spets i en förut okänd utsträckning.
Det bör dessutom påpekas, att ett ökat tryck mot de areella näringarna kan
göra sig gällande i skogslänen, om man där lämnar småjordbruket åt sitt
öde.

Som vpk framhållit i annat sammanhang måste hela uppläggningen av
regionalpolitiken göras om. Följande riktlinjer bör gälla för den översyn av
regionalpolitiken som nu pågår i den särskilda utredning som arbetar.

1. Befolkningstal bör överges som främsta indikator på regionernas
situation. Vägledande bör i stället vara sysselsättningen, detta såväl kvantitativt
som strukturellt. Genom analyser av den framtida regionala ekonomin
bör mer djupgående strukturella problem förutses i högre grad än nu.

2. Den traditionella stöd- och lokaliseringspolitiken måste vid sin sida få
en sammanhållen regionpolitik, där industripolitik, investeringar i samhällsapparaten
samt jordbruks- och skogspolitik knyts samman i ett helhetsperspektiv.

3. Det ankommer på samhällsorganen - centralt och regionalt - att ta
ansvar för samlade utvecklingsprogram för regionerna.

4. Samlade utvecklingsprogram förutsätter bl.a., att en samhällelig
styrning sker av alla större och mer genomgripande investeringar. Det
förutsätter också, att man så samordnar och inriktar industripolitiska satsningar
och samhällsinvesteringar, att de regionalt och tidsmässigt motsvarar
de behov som uppstår i samband med att långsiktiga, strukturella kriser
uppträder i resp. läns näringsliv.

5. Den administrativa apparat som behövs för detta planeringsarbete
finns redan. Genom att knytas till arbetet med bestämda utvecklingsprogram
av övergripande natur får denna apparat en effektiv och verkligt
meningsfull uppgift. Den förvandlas från maktlöst prognosinstitut till ett
arbetande och handlande organ i de politiska länsinstansernas tjänst.

6. De ökade investeringarna i främst industri och samhällssektor, vilka
är nödvändiga för en ny, verkningsfull regionalpolitik, måste i första hand
finansieras genom offentlig kapitalbildning och genom uppbyggnaden av

AU 1983/84:23

107

ett löntagarstyrt fondsystem. Av det sistnämnda krävs, att det står i en
bestämd relation till de regionala behoven och anknyter till länsbefolkningens
kamp för arbete och skapande insatser i den egna bygden. En sådan
länsvis kapitalbildning skulle bryta det nuvarande skeva mönstret för
investeringar. Samtidigt måste skillnader utjämnas mellan länen genom
statliga kapitalinsatser. Det är uppenbart, att skogslänen för lång tid framöver
måste erhålla en större del av insatserna än vad som motsvarar deras
befolkning och andel av arbetslösheten.

7. Inriktningen bör vara att med omfattande, samlade och långsiktiga
investeringsprogram bryta de regionala kriserna. Endast insatser med tillräcklig
storlek och genomtänkt syftning är i stånd att föra krisregionerna in
i en kvalitativt annan utveckling.

Vad utskottet har anfört bör överlämnas till utredningen rörande de
regionala politiska stödinsatsernas inriktning m.m. (I 1982:05) som komplettering
av dess direktiv. Motionerna 567, 568, 1371 och 2384 avstyrks i
här aktuella delar.

5. Statlig verksamhet till Sandvikens, Hofors och Söderhamns kommuner i
Gävleborgs län (mom. 12)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 39 som börjar ”Den beslutade”
och slutar ”i motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet är inte berett att förorda någon förändring av de övergripande
principer som gäller vid fortsatt omlokalisering och decentralisering av
statlig verksamhet. Utskottet vill emellertid i likhet med motion 2478
framhålla vikten av att särskild hänsyn tas till den situation som f. n. råder i
Sandvikens, Hofors och Söderhamns kommuner med ett extremt ensidigt
näringsliv. Dessa kommuner bör enligt utskottets mening prioriteras vid
framtida ny- eller utlokalisering av statlig verksamhet. Utskottets uppfattning
på denna punkt bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget
upptagna motioner avstyrks i motsvarande delar.

dels att utskottets hemställan under 12 bort ha följande lydelse:

12. beträffande statlig verksamhet till Sandvikens, Hofors och Söderhamns
kommuner i Gävleborgs län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2479 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:23

108

6. Lokaliseringslånens hantering av den ordinarie kreditmarknaden (mom.
16)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 böljar ”Utskottet
vill” och på s. 42 slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det gäller grunderna
för lokaliseringslånens framtida hantering. Ett system med statliga
kreditgarantier för lån via det etablerade kreditväsendet har uppenbara
fördelar. Normalt kombineras lokaliseringsstödet med någon form av
banklån. Det betyder att en bank därmed vanligtvis deltar i bedömningen
av projektet. Det vore därför en klar rationalisering om banken i fråga med
en statlig garanti tar hela lånebeloppet. Härtill kommer fördelarna av att de
statliga lånemedlen inte behöver anvisas över budgeten. Det kan tilläggas
att denna låneform finns exempelvis på jordbrukets område. Den regionalpolitiska
kommittén utreder f. n. formerna för det framtida lokaliseringsstödet.
Bl. a. skall förslag lämnas om utformningen av de regionalpolitiska
medlen. När det gäller lokaliseringslånen bör enligt utskottets mening
förslaget utgå från den princip som förordats ovan. Motionerna bör överlämnas
till utredningen för beaktande i denna del. Detta bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande lokaliseringslånens hantering av den ordinarie kreditmarknaden att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:1371 yrkande 1 i
motsvarande del samt med anledning av motion 1983/84:2528
yrkande 2 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

7. Lokaliseringslånens hantering av den ordinarie kreditmarknaden (mom.
16)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 41 böljar ”Utskottet
vill” och på s. 42 slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Utskottet har samma uppfattning som motionärerna när det gäller den
framtida hanteringen av lokaliseringslånen. Det finns således starka skäl
som talar för att verksamheten bör skötas av det etablerade bankväsendet
mot en statlig garanti. Normalt kombineras lokaliseringsstödet med någon
form av banklån. Det betyder att en bank därmed vanligtvis deltar i
bedömningen av projektet. Det vore därför en klar rationalisering om

AU 1983/84:23

109

banken i fråga med en statlig garanti tar hela lånebeloppet. Härtill kommer
fördelarna av att de statliga lånemedlen inte behöver anvisas över budgeten.
Ett sådant förfarande kan f. ö. jämföras med vad som gäller för
jordbrukets kapitalförsöijning. Regeringen bör som föreslås i motion 2528
skyndsamt återkomma till riksdagen med ett förslag med denna innebörd.
Därmed har även motion 1371 i huvudsak tillgodosetts i denna del.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande lokaliseringslånens hantering av den ordinarie kreditmarknaden att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:2528 yrkande 2 i
motsvarande del och med anledning av motion 1983/84:1371
yrkande 1 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

8. Beloppsgränserna för stöd till glesbygdsföretag m. m. (mom. 25)

Arne Fransson (c), Elver Jonsson (fp) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors
(c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 47 som böljar ”Utskottet
vill” och slutar ”någon åtgärd” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening är det nu dags att höja bidragsnivån för glesbygdsstödet
som föreslås i motionerna 565 och 568. En försämring av
stödet på grund av prisutvecklingen kan inte tillåtas. Det är i stället
nödvändigt att genomföra förstärkningar för att hindra den negativa utvecklingen
i landets glesbygder. Som föreslås i motionerna bör högstbeloppet
för avskrivningslån till företag höjas från 200000 kr. till 275000 kr. och
motsvarande belopp för uthyrningsstugor räknas upp från 30000 kr. till
50000 kr. Maximibeloppet för IKS-stödet till enskilda objekt bör likaså
höjas från 30 000 kr. till 50000 kr.

dels att utskottets hemställan under 25 bort ha följande lydelse:

25. beträffande beloppsgränserna för stöd till glesbygdsföretag
m. m.

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:565 i motsvarande
del och 1983/84:568 yrkande 8 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört.

9. En uppdelning av anslaget till lokaliseringsbidrag (mom. 27)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar ”Man kan”
och slutar ”förnyade överväganden” bort ha följande lydelse:

Utskottet är liksom centerpartiet inte berett att godkänna regeringens

AU 1983/84:23

110

förslag om införande av ett nytt anslag för lokaliseringsbidrag som beviljas
fr. o. m. den 1 juli 1984. Det finns inga skäl för en sådan åtgärd i ett läge då
hela regionalpolitiken är föremål för översyn. Detta utredningsarbete bör
således avslutas innan riksdagen tar ställning till den framtida anslagskonstruktionen
för det regionalpolitiska stödet. I avvaktan härpå bör enligt
utskottets mening nuvarande ordning råda.

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt en förlängning av den
nuvarande ramperioden för det regionalpolitiska stödet med ett år. Samtidigt
har erinrats om att beslutsramen för lokaliseringsbidrag kan komma
att tas i anspråk i sin helhet under innevarande budgetår. För att möjliggöra
en bidragsgivning även under nästa budgetår med nuvarande anslagskonstruktion
måste således denna beslutsram vidgas. Enligt utskottets
mening bör ramen få överskridas med ca 250 milj. kr. för att inrymma de
beslut som fattas av statens industriverk eller regeringen under budgetåret
1984/85. Detta bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 27 bort ha följande lydelse:

27. beträffande en uppdelning av anslaget till lokaliseringsbidrag
att riksdagen

dels med bifall till motion 1983/84:568 yrkande 7 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om en höjning av beslutsramen för lokaliseringsbidrag med 250
milj. kr. för budgetåret 1984/85.

10. Anslag till Regionalpolitisk! stöd: Bidragsverksamhet (mom. 28)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som börjar ”När det” och
slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening minskar regionalpolitiska åtgärder av generellt
slag såväl behovet av som efterfrågan på regionalpolitisk! stöd av traditionellt
selektivt slag, bl.a. lokaliseringsbidrag. Ett exempel på sådana mer
generella insatser är differentierade arbetsgivaravgifter. Utskottet tillstyrker
senare i detta betänkande ett förslag av Alf Wennerfors m.fl. (m) i
motion 1371 om sänkning av arbetsgivaravgifterna. Ställningstagandet innebär
att socialförsäkrings- och egenavgifterna sänks med 10 procentenheter
i de fyra nordligaste kommunerna i Norrbottens län, 5 procentenheter i
övriga kommuner inom stödområde A och 3 procentenheter i hela stödområde
B. Reformen skall träda i kraft den 1 januari 1985. Som en följd av
denna reform och i enlighet med vad som sagts ovan kan medelsåtgången
när det gäller lokaliseringsbidrag beräknas bli lägre än regeringen förutsatt.
Den medelsberäkning som gjorts i motion 1371 godtas av utskottet som

AU 1983/84:23

lil

alltså föreslår att det nu aktuella anslaget för nästa budgetår förs upp med
295 milj. kr. Därmed avstyrker utskottet motion 568 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1371 yrkande 2, med
anledning av budgetpropositionen samt med avslag på motion
1983/84:568 yrkande 6 i motsvarande del till Regionalpolitiskt
stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 295 000 000 kr.

11. Anslag till Regionalpolitiskt stöd: Bidragsverksamhet (mom. 28)

Under förutsättning av bifall till reservation 9.

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 50 som böijar ”När det” och
slutar ”i motionen” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet avstyrkt regeringens förslag om
införande av ett nytt anslag för lokaliseringsbidrag beviljade från den 1 juli
1984. Det innebär att anvisade medel under anslagsposten Lokaliseringsbidrag/
Avskrivningslån skall utnyttjas för utbetalning av alla beviljade lokaliseringsbidrag
av regeringen och SIND, dvs. även de bidrag som beviljas
under budgetåret 1984/85. Omfattningen av dessa senare beslut kan uppskattas
till ca 250 milj. kr. Då utbetalningen av lokaliseringsbidrag i allmänhet
sker under några år efter det att beslut om stöd har fattats kommer
endast en del av dessa beslut att belasta anslaget för budgetåret 1984/85.
Utskottet anser att centerpartiet i motion 568 har gjort en rimlig beräkning
av det tillkommande medelsbehovet. Regeringens förslag om 350 milj. kr.
bör i enlighet därmed räknas upp med 67 milj. kr. till sammanlagt 417 milj.
kr. Ingen åtgärd behöver därmed anstå på grund av brist på pengar. Som
följd av utskottets ställningstagande avstyrks motion 1371 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 28 bort ha följande lydelse:

28. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:568 yrkande 6 i
motsvarande del, med anledning av budgetpropositionen samt
med avslag på motion 1983/84:1371 yrkande 2 till Regionalpolitiskt
stöd: Bidragsverksamhet för budgetåret 1984/85 anvisar ett
förslagsanslag av 417000000 kr.

AU 1983/84:23

112

12. Anslag till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringsbidrag (morn. 29)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som böijar ”Utskottet
har” och slutar ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare ställt sig bakom förslaget om inrättandet av ett
nytt reservationsanslag för lokaliseringsbidrag som beviljas fr. o. m. den 1
juli 1984. Anslaget bör föras upp med ett belopp av 225 milj. kr. vilket är i
överensstämmelse med förslaget i motion 1371. Därmed avstyrks motion
568 i denna del.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1371 yrkande 3, med
anledning av budgetpropositionen, samt med avslag på motion
1983/84:568 yrkande 7 i motsvarande del till Regionalpolitiskt
stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m.m. för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 225000000 kr.

13. Anslag till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringsbidrag (mom. 29)

Under förutsättning av bifall till reservation 9.

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 51 som börjar ”Utskottet
har” och slutar ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet tagit avstånd från regeringens förslag
om inrättande av ett nytt reservationsanslag för lokaliseringsbidrag. I
enlighet med vad som anförs i motion 568 bör i konsekvens därmed
anslagsframställningen i budgetpropositionen och motion 1371 avslås av
riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 29 bort ha följande lydelse:

29. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:568 yrkande 7 i
motsvarande del avslår budgetpropositionen och motion 1983/
84:1371 yrkande 3 om anslag för budgetåret 1984/85 till Regionalpolitiskt
stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m.m.

14. Anslag till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån (mom. 30)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 böijar ”Av de” och
på s. 52 slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Beslutsramen på 5 miljarder kronor för lokaliseringslån har inte utnytt -

AU 1983/84:23

113

jäts i den tänkta omfattningen. Behållningen på anslaget har därför vuxit
snabbt och uppgick vid utgången av budgetåret 1982/83 till drygt 1,9
miljarder kronor. Mot den bakgrunden saknas enligt utskottets mening
skäl att anvisa ytterligare medel på anslaget. Som föreslås i motion 1371
bör därför regeringens framställning om ett anslag av 500 milj. kr. avslås av
riksdagen. Samma yrkande men med annan motivering finns även i motion
2528 som därmed har tillgodosetts i denna del.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1371 yrkande 4 och
med anledning av motion 1983/84:2528 yrkande 2 i motsvarande
del avslår budgetpropositionen om anslag för budgetåret 1984/85
till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån.

15. Anslag till Regionalpolitisk! stöd: Lokaliseringslån (mom. 30)

Under förutsättning av bifall till reservation 7.

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 51 böljar ”Av de” och
på s. 52 slutar ”regeringens förslag” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare i betänkandet tillstyrkt ett förslag från centerpartiet
om den framtida hanteringen av lokaliseringslånen. I enlighet härmed
bör låneverksamheten skötas av det etablerade bankväsendet mot en statlig
garanti. Ett system av detta slag bör efter riksdagens beslut kommande
höst kunna träda i kraft den 1 januari 1985. Med hänvisning härtill behöver
ytterligare medel för lokaliseringslån inte anvisas över statsbudgeten för
budgetåret 1984/85. Utbetalningarna under andra halvåret 1984 klaras till
fullo av tidigare anslagna men inte disponerade medel. Utskottets ställningstagande
innebär att regeringens förslag om 500 milj. kr avstyrks.
Samtidigt blir motion 1371, som också yrkar avslag på regeringens förslag
men med annan motivering, tillgodosedd i denna del.

dels att utskottets hemställan under 30 bort ha följande lydelse:

30. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2528 yrkande 2 i
motsvarande del och med anledning av motion 1983/84:1371
yrkande 4 avslår budgetpropositionen om anslag för budgetåret
1984/85 till Regionalpolitiskt stöd: Lokaliseringslån.

8 Riksdagen 1983184. 18 sami. Nr 23

AU 1983/84:23

114

16. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser
(moni. 31)

Frida Berglund, Erik Johansson, Marianne Stålberg, Karin Flodström,
Gustav Persson, Sten Östlund och Christer Skoog (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 53 böijar ”Utskottet
har” och på s. 54 slutar ”och 2384 ” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill inledningsvis starkt understryka vikten av att det regionalpolitiska
arbetet kan bedrivas mot bakgrund av en ekonomi i tillväxt och
balans. Som tidigare har framhållits får de regionalpolitiska medlen begränsade
effekter under perioder med låg ekonomisk aktivitet. Detta förhållande
styrks av erfarenheterna från de borgerliga regeringsåren med
sönderfallande ekonomi. Efter år 1982 har utvecklingen mot en djup ekonomisk
kris dock kunnat vändas. Produktion och sysselsättning har fått en
kraftig stimulans. Samtidigt har obalanserna på viktiga områden minskat
påtagligt. Därmed har bättre förutsättningar skapats för att regionalpolitiken
skall kunna bedrivas på ett framgångsrikt sätt.

Ett kvarstående problem är underskottet i statsbudgeten. En förbättring
av det statsfinansiella läget har dock kunnat noteras under det senaste året.
Det är ett resultat av en gynnsammare ekonomisk utveckling och en
stramare utgiftsprövning än tidigare. Denna positiva utveckling får inte
hotas av en oansvarig överbudspolitik på det statliga området.

Utskottet har i betänkande AU 1983/84:21 s. 100 tagit ställning till frågan
om en överföring av medel från anslaget Sysselsättningsskapande åtgärder
till anslaget Regionala utvecklingsinsatser. Därvid framhölls att åtgärder
inom ramen för de två anslagen inte är utbytbara. De förra är kortsiktiga
och avsedda att ge mer tillfälliga sysselsättningstillskott. De senare insatserna
är regionalpolitisk! motiverade och därmed även långsiktiga. Utskottet
menade för sin del att regeringen i sitt samlade budgetförslag gjort en
lämplig avvägning mellan dessa båda typer av åtgärder. Det ansågs att de
kortsiktiga åtgärderna i form av bl. a. beredskapsarbeten inte borde få en
mindre omfattning än regeringen föreslår. Utskottet avstyrkte mot denna
bakgrund en överföring av medel av begärt slag. Representanterna för
centerpartiet och folkpartiet reserverade sig för en överföring med 150
milj. kr.

Riksdagen avslog den 11 april på utskottets förslag de ovan redovisade
yrkandena om överföring av medel mellan de två anslagen. Därmed föreligger
inte längre någon förutsättning att genomföra den föreslagna omdisponeringen
av anslagsmedlen. En ensidig höjning av anslaget till regionala
utvecklingsinsatser skulle därmed sakna finansiering. Med hänvisning till
vad som tidigare sagts om nödvändigheten av minskade underskott i statsbudgeten
kan utskottet inte ställa sig bakom en sådan åtgärd. Den skulle
leda till en försämring av det statsfinansiella läget med åtföljande minskade
möjligheter att på sikt föra en effektiv regionalpolitik.

AU 1983/84:23

115

Utskottet delar uppfattningen att tillkomsten av förevarande anslag har
inneburit en effektivering av det regionalpolitiska arbetet. Till detta bidrar
särskilt anslagets konstruktion som ger länsstyrelserna rätt att själva inom
angivna ramar göra de prioriteringar mellan olika insatser som är mest
lämpliga för resp. län. Den regionalpolitiska kommittén har f. ö. till uppgift
att utvärdera för- och nackdelar med nuvarande decentraliserade beslutssystem
och föreslå en lämplig avvägning mellan beslut som skall fattas på
regional resp. central nivå. De redovisade behoven av resurser från länsstyrelsernas
sida för de olika stödformerna överstiger i allmänhet de medel
som länen tilldelats. Utskottet konstaterar att regeringen i proposition 150
föreslagit att 25 milj. kr. skall anvisas för budgetåret 1984/85 under ett nytt
anslag Särskilda glesbygdsinsatser i skogslänen. Anslaget skall användas
för att i skogslänen bekosta samma typ av glesbygdsåtgärder som anslaget
Regionala utvecklingsinsatser. Det förra anslaget kan alltså ses som en
indirekt förstärkning av det senare. Utskottet vill i sammanhanget också
erinra om det särskilda anslaget på 25 milj. kr. för att utveckla näringslivet
i Bergslagsregionen. Utskottet anser att den del av regeringens anslagsframställning
som utskottet nu har att ta ställning till ligger på en rimlig
nivå och föreslår att den begärda summan av 298250000 kr. anvisas.
Därmed avstyrks motionerna 568, 872, 1371, 1928 och 2384 i dessa delar.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen med bifall till budgetpropositionen samt med avslag
på motionerna 1983/84:568 yrkande 9, 1983/84:872 yrkande 2 i
motsvarande del, 1983/84:1371 yrkande 5, 1983/84:1928 yrkande
1 i motsvarande del och 1983/84:2384 yrkande 4 till Regionalpolitiskt
stöd: Regionala utvecklingsinsatser för budgetåret 1984/85
anvisar ett reservationsanslag av 298250000 kr.

17. Länsanslagen (mom. 32—43 — motiveringen)

Under förutsättning av bifall till reservation 16.

Frida Berglund, Erik Johansson, Marianne Stålberg, Karin Flodström,
Gustav Persson, Sten Östlund och Christer Skoog (alla s) anser att den del
av utskottets yttrande på s. 54 som börjar ”Utskottet har” och slutar
”aktuella delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare godtagit att totalt 298,3 milj. kr. anslås till regionala
utvecklingsinsatser under kommande budgetår. Det bör som hittills
ankomma på regeringen att fördela anslaget mellan länen. Utskottet utgår
ifrån att regeringen i detta arbete beaktar de olika förhållanden och skilda
problem i resp. län som bör vara avgörande för medlens fördelning. Några
särskilda anvisningar från riksdagens sida bör därutöver inte ges i detta
sammanhang. Som följd härav avstyrker utskottet motionerna i aktuella
delar.

AU 1983/84:23

116

18. Regler om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens
län m. m. (mom. 46)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som böijar ”Utskottet
vill” och slutar ”av socialavgifter m. m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet är på olika punkter kritiskt till nu gällande regler om nedsättning
av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län. Det gäller
bl. a. att avgiftssänkningen på 10 procentenheter omfattar hela Norrbottens
län vilket enligt utskottets mening innebär ett avsteg från de principer
som hittills gällt för de regionalpolitiska medlens fördelning. Den regionalpolitiska
utredningen har till uppgift att bl. a. föreslå eventuella förändringar
av dessa principer. Utredningens arbete bör avvaktas innan sådana
ändringar görs. Utskottet tillstyrker i stället den konstruktion av nedsättningen
som föreslås i motion 1371 av Alf Wennerfors m.fl. (m). I enlighet
härmed skall nedsättningen vara 10 procentenheter i de fyra nordligaste
kommunerna, 5 procentenheter i övriga kommuner i stödområde A och 3
procentenheter i samtliga kommuner i stödområde B.

Enligt nuvarande regler kan endast vissa verksamhetsgrenar komma i
fråga för nedsättning av socialavgifter. Även på denna punkt bör ändring
komma till stånd på så sätt att alla anställda utom de i stat, kommun eller
allmän försäkringskassa omfattas av stödet. En sådan utvidgning av nuvarande
möjligheter är enligt utskottets mening självklar eftersom all sysselsättning
är lika värdefull oavsett inom vilken näringsgren den kan uppstå.

Av utskottets ställningstaganden ovan framgår att utskottet tillstyrker de
förslag till ändringar i lagen om nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län som läggs fram i motion 1371. Regeringen bör
återkomma till riksdagen med förslag av denna innebörd så att den nya
lagen kan träda i kraft den 1 januari 1985. Därmed avstyrks i motsvarande
delar motionerna 567, 1338, 1948 och 2402.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande regler om nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1371 yrkande 6 i
motsvarande del samt med avslag på motionerna 1983/84:567
yrkandena 1 och 3-6, 1983/84:1338 i motsvarande del, 1983/
84:1948 och 1983/84:2402 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:23

117

19. Regler om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens
län m. m. (mom. 46)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som böijar ”Utskottet
vill” och slutar ”av socialavgifter m. m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill liksom de centerpartistiska motionärerna framhålla vikten
av att regionalpolitiken utformas så att stödet i ökad utsträckning kommer
Norrlands inlands- och fjällkommuner till del. Åtgärderna måste också
vara av sådant slag att de främjar en differentierad näringsstruktur och tar
hänsyn till den avgörande betydelse som jord- och skogsbruket har för
framför allt inlandskommunerna. Mot denna bakgrund finns det anledning
för utskottet att rikta kritik mot nu gällande regler för nedsättning av
socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län.

En generell sänkning av socialavgifterna med 10 procentenheter i hela
Norrbottens län innebär att kommunerna med de svåraste problemen
missgynnas. Kustkommunernas konkurrensläge förbättras med en förstärkt
inomregional obalans som följd. Detta kan utskottet inte medverka
till. I stället bör det förslag till ändring av gällande lag som framläggs i
motion 567 och som utgår från rådande stödområdesindelning gälla. En
generell sänkning av socialavgiften med 10 procentenheter i stödområdena
A och B i Norrbottens län bör således genomföras. Detta kommer enligt
utskottets mening att ge inlandskommunerna en stärkt ställning gentemot
de bättre lottade kommunerna i kustbygderna.

Problemen i Norrbottens inland har i viss utsträckning sin motsvarighet
också i andra norrländska inlands- och fjällkommuner. Därför är det rimligt
att även i stödområde A i Västerbottens och Jämtlands län sänka de
sociala avgifterna med 10 procentenheter enligt samma regler som gäller
för delar av Norrbottens län.

Utskottet delar även uppfattningen i motion 567 att nedsättningen inte
får begränsas till de näringsgrenar som anges i lagen. Enligt nuvarande
förhållanden kan exempelvis inte jord- och skogsbruk samt de som bedriver
trädgårdsskötsel i inlandet med de svårigheter som är förknippade
härmed få stöd. Det är enligt utskottets mening helt oacceptabelt. I stället
bör nedsättningen av socialavgifter medges alla arbetsgivare och egenföretagare
som har verksamhet vid fast driftställe med undantag för arbetsgivare
som är kommun, allmän försäkringskassa eller statlig myndighet.

Utskottet förordar även en annan konstruktion av den ytterligare reducering
av kostnaden för avgifterna som sker vid sysselsättningsökning.
Enligt utskottets mening bör det förslag som finns i den centerpartistiska
motionen bifallas. I kommuner belägna i stödområde A och B bör nedsättningen
således vara 15000 kr. och i stödområde C 5000 kr. Utskottet
tillstyrker också motionärernas förslag om ett särskilt småföretagsinriktat
stöd. Befintliga och nytillkomna företag inom stödområde A och B bör

AU 1983/84:23

118

befrias från socialavgifter för en lönesumma upp till 400000 kr. (exkl.
socialavgifter), vilket motsvarar lönekostnaderna för fem årsanställda.

När det gäller befrielsen från socialavgifter och allmän löneavgift i
Svappavaara biträder utskottet den uppfattning som framförs i motion 567
att befrielsen bör gälla hela Kiruna kommun utom centralorten. Denna
utvidgning av gällande regler bör göras med hänsyn till vikten av att
upprätta service och befolkningsunderlag i kommunens ytterområden.

Av utskottets ställningstaganden ovan framgår att utskottet tillstyrker de
förslag till ändringar i lagen om nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län som läggs fram i motion 567. Därmed avstyrks
i motsvarande delar förslagen i motionerna 1338, 1371, 1948 och 2402.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande regler om nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:567 yrkandena 1 och
3—6 samt med avslag på motionerna 1983/84:1338 i motsvarande
del, 1983/84:1371 yrkande 6 i motsvarande del, 1983/84:1948
och 1983/84:2402 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

20. Regler om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens
län m. m. (mom. 46)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som böijar ”Utskottet
vill” och slutar ”av socialavgifter m.m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill framhålla att de nu gällande reglerna om en generell
nedsättning av socialavgifterna i hela Norrbottens län har medfört en
relativ försämring av konkurrensläget för de fyra kommuner som redan
tidigare hade lägre avgifter. Deras relativa fördel jämfört med exempelvis
länets kustkommuner har därmed försvunnit. Detta kan utskottet inte
acceptera. Insatserna måste i stället prioriteras till de områden som har de
största problemen. Utskottet föreslår därför i överensstämmelse med motion
2402 en avgiftsnedsättning med 20 procentenheter i de kommuner som
huvudsakligen är inlandskommuner.

Nuvarande regler innebär att endast vissa verksamhetsgrenar kan komma
i fråga för nedsättning av socialavgifter. Enligt utskottets mening bör
detta förhållande ändras så att alla anställda utom de i stat, kommun eller
allmän försäkringskassa skall omfattas av stödgivningen. En sådan utvidgning
är självklar eftersom all sysselsättning är lika värdefull oavsett inom
vilken näringsgren den kan uppstå.

Av vad som sagts ovan framgår att utskottet ställer sig bakom de förslag

AU 1983/84:23

119

till ändringar i lagen om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift
som läggs fram i motion 2402. Regeringen bör skyndsamt återkomma till
riksdagen med ett lagförslag som tillgodoser dessa önskemål. Härmed
avstyrker utskottet i motsvarande delar förslagen i motionerna 567, 1338,
1371 och 1948.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande regler om nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2402 samt med avslag
på motionerna 1983/84:567 yrkandena 1 och 3-6, 1983/84:1338 i
motsvarande del, 1983/84:1371 yrkande 6 i motsvarande del och
1983/84:1948 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

21. Regler om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens
län m. m. (mom. 46)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 57 som börjar ”Utskottet
vill” och slutar ”av socialavgifter m. m.” bort ha följande lydelse:

Utskottet har liksom vänsterpartiet kommunisterna den uppfattningen
att socialavgifterna bör ligga på samma nivå i hela landet. Det system med
differentierade avgifter som nu gäller kommer inte att leda till nya arbetstillfällen.
I stället kommer grunden för socialförsäkringssystemet att urholkas
samtidigt som bolagsvinsterna ökar.

Förmåner av denna typ är dessutom från samhällets synpunkt mindre
lämpliga som regionpolitiskt stöd då stat och kommun inte ges möjlighet
till inflytande över och insyn i hur medlen används. Ur regional- och
arbetsmarknadspolitisk synvinkel vore det att föredra att de anvisade
resurserna tillfördes regionen i form av exempelvis statliga industrisatsningar,
vanligt regionalpolitisk! stöd eller förstärkta arbetsmarknadsinsatser.
Utskottet vill erinra om att Norrbottens och hela Norrlands problem
i hög grad är en fråga om förändrad och mångsidigare näringsstruktur,
vilket ställer krav på medvetna och riktade insatser.

Av vad som sagts ovan framgår att utskottet stöder vpk:s uppfattning i
motion 1338 att systemet med nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län snarast bör upphöra. Därmed avstyrker utskottet
förslagen i motsvarande delar av motionerna 567, 1371, 1948 och
2402.

dels att utskottets hemställan under 46 bort ha följande lydelse:

46. beträffande regler om nedsättning av socialavgifter och allmän
löneavgift i Norrbottens län m.m.

AU 1983/84:23

120

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1338 i motsvarande
del samt med avslag på motionerna 1983/84:567 yrkandena 1 och
3-6, 1983/84:1371 yrkande 6 i motsvarande del, 1983/84:1948
och 1983/84:2402 antar följande lagförslag:

Lag om upphävande av lagen (1983:1055) om nedsättning av socialavgifter
och allmän löneavgift i Norrbottens län

Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1983:1055) om nedsättning
av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län skall upphöra att
gälla vid utgången av juni månad 1984.

22. Anslag till ersättning för nedsättning av socialavgifter (mom. 47)

Under förutsättning av bifall till reservation 18.

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som böljar ”Utskottet
godtar” och slutar ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Kostnaden för det förslag om nedsättning av socialavgifter som läggs
fram i motion 1371 och som utskottet har tillstyrkt kan beräknas till ca 380
milj. kr. per år. Vid ett ikraftträdande av de föreslagna reglerna den 1
januari 1985 bör anslaget för ersättning av socialavgifter föras upp med ett
belopp av 355 milj. kr., vilket är en höjning med 25 milj. kr. i jämförelse
med regeringens förslag. Utskottet avstyrker därmed motionerna 567 och
1338 i dessa delar.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande ersättning för nedsättning av socialavgifter

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:1371 yrkande 6 i
motsvarande del och budgetpropositionen samt med avslag på
motionerna 1983/84:567 yrkande y och 1983/84:1338 i motsvarande
del till Ersättning för nedsättning av socialavgifter för
budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag av 355000000 kr.

23. Anslag till ersättning för nedsättning av socialavgifter (mom. 47)

Under förutsättning av bifall till reservation 19.

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som böljar ”Utskottet
godtar” och slutar ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har ställt sig bakom de olika förslag om nedsättning av socialavgifter
som läggs fram i motion 567. Kostnaden för denna reform kan för
kommande budgetår beräknas till 380 milj. kr. Anslaget till Ersättning för
nedsättning av socialavgifter bör således föras upp med detta belopp,

AU 1983/84:23

121

vilket är en höjning i jämförelse med regeringens förslag med 50 milj. kr.
Därmed avstyrker utskottet motionerna 1338 och 1371 i dessa delar.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. att riksdagen med bifall till motion 1983/84:567 yrkande 7 och
med anledning av budgetpropositionen samt med avslag på motionerna
1983/84:1338 i motsvarande del och 1983/84:1371 yrkande
6 i motsvarande del till Ersättning för nedsättning av
socialavgifter för budgetåret 1984/85 anvisar ett förslagsanslag
av 380000000 kr.

24. Anslag till ersättning för nedsättning av socialavgifter (mom. 47)

Under förutsättning av bifall till reservation 21.

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 58 som börjar ”Utskottet
godtar” och slutar ”dessa delar” bort ha följande lydelse:

Utskottet har tidigare ställt sig bakom ett förslag från vpk om att lagen
om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i Norrbottens län
skall upphöra att gälla vid utgången av juni 1984. Någon anvisning av
medel till Ersättning för nedsättning av socialavgifter är därmed inte
längre nödvändig. Propositionen samt motionerna 567 och 1371 avstyrks
därför.

dels att utskottets hemställan under 47 bort ha följande lydelse:

47. beträffande ersättning för nedsättning av socialavgifter

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1338 i motsvarande
del avslår budgetpropositionen i motsvarande del samt motionerna
1983/84:567 yrkande 7 och 1983/84:1371 yrkande 6 i motsvarande
del.

25. Stödområdesindelningen (mom. 48, 54, 55, 56, 58 och 59)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 62 som börjar ”1 avvaktan”
och slutar ”upptagna motionerna” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att i avvaktan på den regionalpolitiska utredningen bör
redan nu vissa ändringar göras i den gällande stödområdesindelningen och
principerna härför.

Först anser utskottet i likhet med vad som framgår av motion 1936 av
Ove Karlsson m.fl. (s) att därest en kommun placerats i stödområdesklasserna
A, B eller C, bestämmelserna om regionpolitiskt stöd skall gälla i
hela kommunerna - alltså i resp. kommuns centralorter. Detta bör ges
regeringen till känna.

AU 1983/84:23

122

Vidare anser utskottet i enlighet med vad som framgår i motion 1092 av
Per Israelsson (vpk) att de norra och västra delarna av Örebro län är de
delar i länet som har de största problemen med näringsliv och sysselsättning.
De nordligaste kommunerna i länet tillhör redan nu stödområde C.
Sedan länets nordligaste kommuner inplacerades i stödområdesklass så
har problemen spridit sig nedåt genom länets västligaste kommuner, Karlskoga
och Degerfors, samtidigt som problemen i de nordligaste kommunerna
ökat.

Inom detta område torde det möta stora svårigheter att dra till sig några
stora nya företag. Vad som i första hand borde kunna etableras är nya
småföretag. Sådan etablering skulle underlättas om regionpolitiskt stöd
kunde utgå enligt bestämmelserna för stödområde B. Utskottet tillstyrker
därför att Ljusnarsbergs och Hällefors kommuner samt Guldsmedshyttans
och Ramsbergs församlingar i Lindesbergs kommun placeras in i stödområde
B och Karlskoga och Degerfors kommuner i stödområde C. Detta bör
ges regeringen till känna.

Trots omfattande näringslivsinsatser på kommunal och regional nivå
fortsätter som framhålls i motion 1922 av Olle Göransson m.fl. (s) den
negativa utvecklingen i Västmanlands län.

Fagerstaregionen samt Hallstahammars och Surahammars kommuner
har haft den mest ogynnsamma näringslivsutvecklingen i länet mellan 1975
och 1982. Enligt länsstyrelsens prognos väntas särskilt dessa kommuner få
en fortsatt negativ utveckling under resten av 1980-talet. Värst utsatt i
länet vad gäller arbetslöshet och personer placerade i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder är också nämnda områden. Mot bakgrund härav tillstyrker
utskottet att Surahammars och Hallstahammars kommuner temporärt bör
inplaceras i stödområde C. Med bifall till motion 1922 bör detta ges
regeringen till känna.

Som framhålls i motion 2479 av Bertil Måbrink (vpk) och Jörn Svensson
(vpk) uppvisar Gävleborgs län i dag en dyster bild när det gäller situationen
på arbetsmarknaden. Länet har landets näst högsta arbetslöshet
efter Norrbotten. Länets industristruktur karaktäriseras av stora basindustrier,
och några kommuner i länet domineras helt av en enda sådan
industri. Hofors och Sandviken är två sådana exempel. I Gävleborgs län är
vidare sambandet mellan den höga arbetslösheten och de privata företagens
dominans över näringslivet uppenbart. Från norr till söder stärker
dessa företag sin makt över länet och dess väldiga naturtillgångar: skog,
vattenkraft och mineraltillgångar.

För att bl. a. komma till rätta med dessa problem anser utskottet att en
rejäl översyn av stödområdesindelningen bör ske, och högst tre olika
stödformer bör förekomma i länet. Ljusdal bör tillhöra stödområde A,
Hudiksvall, Nordanstig, Bollnäs, Söderhamn, Ockelbo, Sandviken och
Hofors stödområde B, Gävle och Ovanåker stödområde C. Detta bör med
bifall till motion 2479 ges regeringen till känna. Motion 2037 av Gunnel

AU 1983/84:23

123

Jonäng (c) och Gunnar Björk i Gävle (c) får anses vara tillgodosedd
härmed.

Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 48, 54, 55, 56, 58 och 59 bort ha
följande lydelse:

48. beträffande principerna för stödområdesindelningen

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1936 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

54. beträffande inplacering i stödområde av vissa Bergslagskommuner
i Örebro län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1092 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

55. beträffande inplacering i stödområde av vissa Bergslagskommuner
i Västmanlands län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1922 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

56. beträffande inplacering i stödområde av Sandvikens kommun
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2479 yrkande 1 i
motsvarande del och med avslag på motionerna 1983/84:866,
1983/84:882 i motsvarande del och 1983/84:2795 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

58. beträffande översyn av stödområdesindelningen i Gävleborgs
län

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2037 yrkande 2
och 1983/84:2479 yrkande 1 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

59. beträffande inplacering i stödområde av vissa kommuner i övrigt
i Gävleborgs län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2479 yrkande 1 i
motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

26. Åtgärdsprogram för Östergötlands län (mom. 65)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 72 böijar ”Med det”
och slutar ”och 2397” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att som också framgår av motion 1905 av Nils
Berndtson (vpk) sysselsättningsutvecklingen i Östergötlands län sedan
länge varit negativ.

Textilindustrin, som under lång tid dominerade sysselsättningen i Norrköping,
har nära nog försvunnit. Under senare år har andra industrinedläggningar,
bl. a. av Goodyears gummifabrik, skapat sysselsättningsproblem
i kommunen.

AU 1983/84:23

124

Motala är en annan kommun där arbetstillfällena inom industrin minskat
kraftigt och Linköpings stora beroende av militär verksamhet utgör ett
särskilt problem.

Verkningarna i Boxholm av krisen inom stålbranschen och strukturförändringar
inom näringslivet är ytterligare ett exempel på problem. Ett
annat är Finspångs beroende av energi- och miljömässig verksamhet.
Kristendenserna inom skogs- och träindustrin sätter sin prägel på de södra
länsdelarna som redan förut redovisar undersysselsättning. Läget i Valdemarsvik
är mycket oroande.

Mot bakgrund av de rådande problemen bör staten enligt utskottets
mening medverka till ett utvecklingsarbete i länet. Ett åtgärdsprogram för
utveckling och sysselsättning i Östergötlands län bör därför upprättas på
grundval av länets speciella struktur och ske i samverkan mellan centrala
statliga organ och länsorgan. Vad utskottet anfört i anledning av motion
1905 bör regeringen underrättas om. I övrigt avstyrks motionerna 325, 711,
872, 1044, 1925, 2026, 2388 och 2397.

dels att utskottets hemställan under 65 bort ha följande lydelse:

65. beträffande åtgärdsprogram för Östergötlands län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1905 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

27. Regionalpolitiska insatser i Stockholms län (mom. 73)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 77 som bötjar ”Med hänvisning”
och slutar ”och 2024” bort ha följande lydelse:

En god utveckling av Stockholmsregionen är som framhålls i motion
2024 av Anita Johansson m.fl. (s) viktig för övriga delar av landet. Av
avgörande betydelse är uppbyggnaden av forskning och teknisk utveckling.
Industrisysselsättningen måste ges hög prioritet. De nya arbetsmöjligheterna
inom elektronik måste särskilt beaktas.

Mot bakgrund härav anser utskottet att initiativ bör tas till upprättande
av ett elektroniskt centrum i Stockholms län som är ett första steg i en
nationell utveckling av en nationell data- och elektronikindustri.

Med anledning av motion 2024 i aktuell del bör regeringen underrättas
om detta. Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 73 bort ha följande lydelse:

73. beträffande regionalpolitiska insatser i Stockholms län

att riksdagen med anledning av motion 1983/84:2024 och med
avslag på motion 1983/84:1324 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:23

125

28. Anslag till Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen (morn. 76)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 börjar ”Utskottet
konstaterar” och på s. 81 slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att den svenska industrins basnäringar kom, under
trycket av bl. a. kostnadskrisen på 1970-talet samt den internationella
marknadsutvecklingen på dessa industriers produkter, att genomgå en
mycket snabb strukturomvandling, vilket ställde bl. a. Bergslagsområdet
inför stora problem.

Som moderata samlingspartiet vid upprepade tillfallen understrukit och
som framhålls i motionerna 2796 och 2792 är vårt orimliga skattesystem
och extrema skattetryck ett hot mot mycket av det välståndsskapande
arbetet, bl. a. nyföretagande och familjeföretagsamheten, vilka utgör hörnpelare
i en regional utveckling för små orter och glesbygd.

Regeringen föreslår nu att Bergslagen skall ”prioriteras” vad gäller
industri- och regionalpolitiska insatser. Bergslagen kommer därmed att
inordnas i den långa rad av regioner, orter och branscher som skall behandlas
speciellt. Detta är något som nu hotar omfatta större delen av
landet och de flesta industribranscher.

Enligt utskottets mening kan bättre utvecklingsförutsättningar för
Bergslagen bara skapas genom väsentligt förbättrade villkor för företagsamheten.
Insikten om att Bergslagen under många år framöver kommer
att vara en av landets hårdast drabbade regioner talar för kraftfulla insatser.
En ny näringslivsstruktur med små och medelstora företag inom nya
sektorer måste främjas. Tjänste- och servicesektorn samt data- och kommunikationsområdena
är särskilt intressanta. Men också de företag som är
etablerade måste erbjudas bättre utvecklingsförutsättningar. Erfarenheterna
visar att det inte går att åstadkomma den önskade utvecklingen genom
riktade bidrag till enskilda företag och projekt. Det är den sammantagna
kostnads- och konkurrenssituationen som bestämmer den långsiktiga utvecklingen.
Bergslagen lider inte brist på riskvilligt kapital. Det är dålig
lönsamhet och bristen på riskprojekt som ger begränsningarna. Utskottet
har i det föregående med anledning av motioner från moderata samlingspartiet
behandlat riktlinjerna för regionalpolitiken och därvid föreslagit
ändringar i denna politik av den innebörd som anges i motionerna.

När det gäller resurser i övrigt för åtgärder i Bergslagen vill utskottet
erinra om att redan under innevarande budgetår ökar länsstyrelsernas
medel för regionalpolitiska insatser med 22% jämfört med föregående
budgetår. Som framgått av det föregående har utskottet föreslagit att
länsanslaget för nästa budgetår skall tas upp med 100 milj. kr. mer än vad
regeringen har föreslagit. Förutsättningarna att på länsnivån arbeta med de
regionalpolitiska frågorna ökar därmed väsentligt. Mot den bakgrunden

AU 1983/84:23

126

behövs inte de särskilda medel för åtgärder i Bergslagen som regeringen
föreslår. Proposition 157 avstyrks därför i denna del. Även motion 2793
avstyrks medan motionerna 2792 och 2796 tillstyrks. Det anförda bör ges
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse:

76. att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:2792 och 1983/
84:2796 yrkande 2 samt med avslag på proposition 157 och
motion 1983/84:2793 yrkande 5 i motsvarande del om anslag för
budgetåret 1984/85 till Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen.

29. Anslag till Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen (mom. 76)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 80 böljar ”Utskottet
konstaterar” och på s. 81 slutar ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i partimotion 2793 av Lars Werner m.fl. (vpk) berör
omstruktureringen av specialstålsindustrin livsnerven i Bergslagen. Gävleborgs,
Kopparbergs, Örebro, Värmlands, Västmanlands och Uppsala län
är inne i en akut kris genom den karusell av nedläggningar och rationaliseringar
som skett inom basindustrierna. Olika företags kriser har slagit hårt i
området och kommer enligt utskottets bedömning med nuvarande utveckling
att göra så i ökad utsträckning. För några år sedan gjorde statens
industriverk en prognos som visade att det skulle behövas 45000-60000
nya arbetstillfällen för att förhindra en ökning av arbetslösheten under
1980-talet. Prognosen håller nu på att besannas. Många bruksorter är
hotade till sin existens, och arbetsmarknaden för kvinnor och ungdomar är
sämre än tidigare.

Regeringen föreslår i proposition 157 att 25 milj. kr. anvisas till särskilda
utvecklingsinsatser i Bergslagen. Utöver detta vill industriministern i propositionen
ge sken av att kraftfulla åtgärder är på gång. De åtgärder som
propositionen räknar upp är omstruktureringen av specialstålstillverkningen,
regionala utvecklingsinsatser, lokaliseringsstöd, särskilda insatser för
teknikspridning och prospekteringsverksamhet. Till detta skall läggas det
s. k. Bruksinvest och 25 milj. kr. i särskilda utvecklingsinsatser.

Enligt utskottet saknas de helt avgörande insatserna för Bergslagen. Vad
som behövs är ett program för industriell uppbyggnad i regionen. I stället
innebär den av regeringen förda ekonomiska politiken ett större internationellt
beroende som i sin tur har en återhållande effekt på industriinvesteringar
i Bergslagen.

Enligt den senaste länsplaneringen från 1983 beräknas Bergslagslänen
förlora ca 24000 arbetstillfällen fram till 1990. Mot bakgrund härav anser
utskottet att de av regeringen föreslagna 25 milj. kr. är helt otillräckliga. De

AU 1983/84:23

127

föreslagna medlen bör emellertid godtas f. n. men riksdagen bör redan nu
begära att regeringen återkommer på tilläggsbudget och hemställer om
ytterligare medel till Bergslagen för särskilda utvecklingsinsatser. Detta
gör ges regeringen till känna. Motionerna 2792 och 2796 bör mot bakgrund
härav avslås.

dels att utskottets hemställan under 76 bort ha följande lydelse:

76. att riksdagen

dels med bifall till proposition 157 anvisar till Särskilda utvecklingsinsatser
i Bergslagen för budgetåret 1984/85 under tolfte
huvudtiteln ett reservationsanslag av 25000000 kr.,
dels med anledning av motion 1983/84:2793 yrkande 5 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om ytterligare medel,

dels avslår motionerna 1983/84:2792 och 1983/84:27% yrkande
2.

30. Stiftelse för företagsetablering i Karlskogaområdet (mom. 77)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar ”Förslaget i”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Genom att ge subventionerade lån om 250 milj. kr. stödde staten investeringar
i en smidespress i Bofors-Kilsta AB. Enligt utskottets uppfattning
har regeringen som också framhålls i motion 2796 av Staffan Burenstam
Linder m.fl. (m) funnit en någorlunda god lösning för avvecklingen av
befintliga lån i nämnda bolag. Emellertid avvisar utskottet förslaget i
uppgörelsen mellan Bofors AB och staten att en särskild stiftelse med 25
milj. kr. till sitt förfogande skall bildas för att stödja tillkomsten av nya
företag i Karlskogaområdet. I stället bör Bofors i likhet med delägarna i
Bruksinvest AB bilda ett kommersiellt investmentbolag som bygger på
strikt affärsmässiga och kommersiella betingelser. En subventionspolitik
leder inte till bestående arbetsplatser på lång sikt. Därför bör staten omförhandla
avtalet med Bofors AB. Motion 2796 tillstyrks därför i denna del,
och vad som nu anförts bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 77 bort ha följande lydelse:

77. beträffande stiftelse för företagsetablering i Karlskogaområdet
att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2796 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:23

128

31. Särskilda åtgärder på bruksorter i Bergslagen (moni. 78)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som bötjar ”Motionerna
1047” och slutar ”riksdagens sida” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att arbetsmarknadssituationen på många orter i
Mellansverige har utvecklats på ett mycket oroande sätt på senare år. Den
största orsaken till denna negativa utveckling är enligt utskottet det ensidigt
inriktade näringslivet och därav följande höga känslighet vid strukturförändringar.
Förändringarna inom den svenska specialstålsindustrin har
satt djupa spår i form av minskade arbetstillfällen på många orter inom
regionen. Detta framhålls också i motion 1912 av Bo Finnkvist m. fl. (s).

Utskottet konstaterar vidare att enbart inom den värmländska stålindustrin
har ca 3000 arbetstillfällen försvunnit under en tioårsperiod. Både i
antal och procent har Storfors kommun drabbats mycket hårt. Mer än
halva industrisysselsättningen har försvunnit, och till detta skall läggas
eventuellt ytterligare neddragningar som följd av samordningen inom de
rostfria tillverkarna. Mot bakgrund härav anser utskottet att särskilda
åtgärder bör göras för sysselsättningen i Storfors. Detta bör med avslag på
motion 1047 och med bifall till motion 1912 i aktuell del ges regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 78 bort ha följande lydelse:

78. beträffande Särskilda åtgärder på bruksorter i Bergslagen

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 1912 i motsvarande
del och med avslag på motion 1983/84:1047 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

32. Statsbidrag till lärlingsutbildning m.m. (mom. 79)

Elver Jonsson (fp) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar ”När det” och
slutar ”regionala utvecklingsfonderna” bort ha följande lydelse:

För s. k. särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen föreslås av regeringen
ett särskilt anslag på 25 milj. kr. för budgetåret 1984/85. Dessa medel
skall komplettera de 125 milj. kr. som näringslivet ställt till förfogande för
regionala åtgärder i samband med den uppgörelse staten träffat om omstruktureringen
av specialstålsindustrin i Bergslagen. Den exemplifiering
av sådan ”intensifierad uppsökande verksamhet” som medlen enligt propositionen
skall användas till omfattar i likhet med vad som anförs i motion
2791 av Christer Eirefelt m. fl. (fp) enbart sådant som de regionala utvecklingsfonderna
redan nu gör. Ytterligare medel för dessa typer av insatser
bör därför inte nu ställas till regeringens förfogande. I stället anser utskottet
att medlen bör användas så att statsbidrag till lärlingsutbildning kan

AU 1983/84:23

129

utgå med 90 % under det första året, 50 % under det andra och 25 % under
det tredje året. Många ungdomar kan härigenom ges en värdefull yrkesutbildning.

De resterande medlen bör enligt utskottets mening användas för att göra
det möjligt för arbetslösa personer att starta egna företag med bibehållen
arbetslöshetsersättning. Enligt nu gällande regler kan arbetslöshetsersättning
inte utgå om personen i fråga påbörjar verksamhet med att starta ett
eget företag. Utskottet anser att det kan finnas skäl att pröva undantag från
denna regel för att ge en viss ekonomisk trygghet i samband med egna
initiativ för att lösa sysselsättningsproblem. Riksdagen bör därför begära
att regeringen snarast lägger fram förslag som möjliggör försöksverksamhet
i Bergslagen av ovan nämnda innebörd. Med bifall till motion 2791 bör
vad som nu anförts ges regeringen till känna. Vidare avstyrks motion 2794.

dels att utskottets hemställan under 79 bort ha följande lydelse:

79. beträffande statsbidrag till lärlingsutbildning m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2791 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

33. Fördelning av medel till de regionala utvecklingsfonderna (mom. 80)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 81 som börjar ”När det” och
slutar ”regionala utvecklingsfonderna” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att Bergslagen i många avseenden genom århundradena
utgjort en viktig tyngdpunkt i svenskt näringsliv. Den kompetens,
det kunnande och de naturresurser som där finns bör få en rimlig möjlighet
att utvecklas även framöver. Om de strukturella näringslivsfrågorna nu ges
en rimlig lösning och det blir bra utrymme för lokala initiativ och teknikutveckling
anser utskottet att dessa bygder åter kommer att kunna bli en
viktig motor i svensk ekonomi.

Emellertid anser utskottet i likhet med vad som framhålls i motion 2794
av Tage Sundkvist m. fl. (c) att de offensiva satsningarna i proposition 157
är tämligen begränsade. Regeringen begär att själv få disponera 25 milj. kr.
Dessa medel skall användas för insatser i 21 olika kommuner i sju olika län.
Detta menar utskottet kommer att innebära att medlen, använda på detta
sätt och i så begränsad omfattning, knappast i något avseende kan påverka
utvecklingen i berörda kommuner och län.

Inte heller kan det vara rimligt att regeringen disponerar medel för att gå
in i olika småprojekt ute i länen, när länen själva redan har organ och
resurser för sådan verksamhet. Utskottet tänker då närmast på länsstyrelsernas
regionalpolitiska anslag och de resurser som kanaliseras via de
regionala utvecklingsfonderna. Att i detta lägga tillhopa centrala resurser
och befogenheter ger enbart upphov till oklarhet och osäkerhet.

9 Riksdagen 1983184. 18 sami. Nr 23

AU 1983/84:23

130

Utskottet anser att medlen skulle få större effekt om de disponerades av
de regionala utvecklingsfonderna i berörda län. Med bifall till motion 2794
bör detta ges regeringen till känna. Slutligen avstyrks motion 2791.

dels att utskottets hemställan under 80 bort ha följande lydelse:

80. beträffande fördelning av medel till de regionala utvecklingsfonderna att

riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2794 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

34. Inrättande av en Bergslagsdelegation (mom. 82)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 82 som böijar ”Enligt
utskottets” och slutar ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

I proposition 157 föreslår industriministern inrättande av en rådgivande
Bergslagsdelegation som skall vara underställd industriverket och vars
uppgift skall vara att inrikta verksamheten på långsiktiga frågor. Enligt
utskottets uppfattning kommer delegationen inte att få någon annan aktionsram
än den som industriverket har i dag. Resultatet kan enbart bli ett
informationsorgan. Utskottet menar, vilket också framhålls i partimotion
2793 av Lars Wemer m. fl. (vpk), att en Bergslagsdelegation i stället bör
tillsättas av regeringen och ha till uppgift att utarbeta en bestämd plan för
Bergslagen, län för län. Delegationen bör vidare få i uppdrag att lägga fram
förslag om hur Bergslagen skall utvecklas och på vilket sätt detta skall gå
till, med styrmekanismer, maktförändringar, investeringskapital etc. Målet
skall vara arbete åt alla, rättvis fördelning av produktionsresultatet, regional
balans och social trygghet.

Vidare anser utskottet att delegationens sammansättning bör vara sådan
att samhällsintressena dvs. länen, kommunerna och fackföreningarna har
majoritet.

Mot bakgrund av det anförda bör motion 2793 tillstyrkas och regeringen
ges till känna vad som anförts. Motionerna 1047, 1099, 1912 och 1947 får
anses vara tillgodosedda och inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottets hemställan under 82 bort ha följande lydelse:

82. beträffande inrättande av en Bergslagsdelegation

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2793 yrkande 6 och
med anledning av motionerna 1983/84:1047 i motsvarande del,
1983/84:1099 i motsvarande del, 1983/84:1912 i motsvarande del,
1983/84:1947 yrkande 2 samt med avslag på proposition 157 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

AU 1983/84:23

131

35. Åtgärdsprogram för Värmlands län (mom. 83)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 87 som böljar ”Med hänvisning”
och slutar ”och 2459” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att Värmlands län har problem på arbetsmarknaden
men att många förutsättningar finns att komma till rätta med dessa. En
åtgärd anser utskottet bör vara att tillsätta en arbetsgrupp med företrädare
för fackliga organisationer, politiska partier och forskare med uppgift att
lägga fram förslag om en utvecklingsplan för länet.

Utskottet vill i det följande ge exempel på några arbetsskapande utvecklingsbara
projekt i Värmland som även framförs i motion 2459 av Björn
Samuelson (vpk) och som bör komma till stånd:

— En grundlig översyn av Värmlands hårt nedslitna transportsystem.

— En samhällelig satsning för att minska vårt utlandsberoende med avseende
på försörjningen av jordbrukstraktorer och jordbruksredskap.

— Mineral- och malmprospekteringen bör ges en viktig roll i en regionalpolitisk
utvecklingsplan.

Utöver dessa exempel på utvecklingsbara projekt som kan ge många nya
jobb i Värmland vill utskottet nämna:

— Turistpolitik.

— Alternativa energislag.

— Vattenbruk.

Slutligen anser utskottet att för utveckling av en regionalpolitik för
Värmland spelar högskolan i Karlstad en viktig roll.

Med det anförda har utskottet ställt sig bakom det åtgärdsprogram för
Värmlands län som förts fram i vpk-motionen 2459. Detta bör ges regeringen
till känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 83 bort ha följande lydelse:

83. beträffande åtgärdsprogram för Värmlands län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84: 2459 samt med avslag
på motionerna 1983/84:704 och 1983/84:1904 i motsvarande del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

36. Åtgärdsprogram för Västmanlands län (mom. 85)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 87 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”och 2459” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i motion 1947 av Hans Petersson i Hallstahammar (vpk)
domineras Västmanlands län sedan århundraden av järnhanteringen. Utskottet
konstaterar att under 1970-talet har denna utveckling brutits. I dag

AU 1983/84:23

132

är Västmanland ett utflyttningslän med stora svårigheter att hålla uppe
sysselsättningen. Efter år 1975 har sysselsättningen inom industrin minskat
med ca 6700 personer, och minskningen har hårt drabbat orter som
varit beroende av en stor industri, främst inom järn- och stålbranschen. På
senare tid har också träindustrin och verkstadsindustrin bidragit till den
negativa utvecklingen.

Vidare konstaterar utskottet att den offentliga sektorn har utvecklats
men har under lång tid svarat för en mindre andel av sysselsättningen i
länet i jämförelse med genomsnittet i landet. Detta beror naturligtvis till
viss del på den starkt utvecklade industrin.

Emellertid anser utskottet att utvecklingsmöjligheter finns men att utvecklingen
måste bygga på basnäringarna och på en mer planerad och
behovsinriktad produktion. Dessutom måste det avgörande inflytandet
över regionens utveckling överföras från de privata finansintressena till
samhället och till dem som bor och arbetar i regionen. Utifrån dessa
förutsättningar anser utskottet att ett åtgärdsprogram med den inriktning
som förs fram i motion 1947 bör tas fram för länet i fråga. Detta bör ges
regeringen till känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 85 bort ha följande lydelse:

85. beträffande åtgärdsprogram för Västmanlands län

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:1947 yrkande 1 samt
med avslag på motionerna 1983/84: 1922 i motsvarande del och
1983/84:2386 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

37. Utvecklingsprogram för Kopparbergs län (mom. 86)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 87 som börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”och 2459” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att i likhet med vad som anförs i motionerna 1099
och 1100 av Lars-Ove Hagberg (vpk) att arbetslösheten i Dalarna vid
årsskiftet 1983-1984 omfattade 8727 personer. 6741 var föremål för arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Sammanlagt blir detta 15468, vilket är ca 9%
av befolkningen mellan 16 och 64 år.

När den nuvarande ekonomiska politiken inte förmår klara meningsfulla
arbeten åt alla, anser utskottet att följande förändringar är nödvändiga:

1. Industriinvesteringarna måste styras genom en samhällsplanering, och
en plan för nya industrijobb är nödvändig.

2. Staten måste omfördela produktionsresultatet till den offentliga sektorns
positiva delar som vård, omsorg och service.

3. Arbetstiden under åttiotalet måste minskas till sex timmar om dagen.

AU 1983/84:23

133

4. Dalarnas naturrikedomar kan bara utnyttjas genom en planerad mineralpolitik
under samhällets och de arbetandes kontroll.

5. En offensiv folkturism är positiv för natursköna Dalarna, och en helt ny
rekreationspolitik är nödvändig.

6. Samhället måste hävda en ekologisk syn på vår natur, hävda människors
rätt till en bra och god arbets- och samhällsmiljö.

7. Fördelningspolitiken måste få andra utgångspunkter, så att de arbetande
kan få rimliga löner och tillerkännas rätten till reallöneökningar.

Med det anförda har utskottet ställt sig bakom det utvecklingsprogram
för Kopparbergs län som förs fram i vpk-motionema 1099 och 1100. Detta
bör ges regeringen till känna. Övriga i sammanhanget upptagna motioner
bör avslås.

dels att utskottets hemställan under 86 bort ha följande lydelse:

86. beträffande utvecklingsprogram för Kopparbergs län

att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:1099 i motsvarande
del och 1983/84: 1100 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

38. Regionalpolitiska insatser i den svenska skärgården (morn. 92)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 92 som börjar ”Utskottet
kan” och slutar ”och 2451” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar i likhet med vad som framförs i motion 2451 av
Oswald Söderqvist (vpk) och Carl-Henrik Hermansson (vpk) att övervakningen
och bevakningen av de svenska skärgårdsområdena de senaste åren
aktualiserats på ett helt annat sätt än tidigare. Det är framför allt verkliga,
möjliga eller troliga ubåtskränkningar som har gjort att problemet uppmärksammats.
Men långt dessförinnan fanns det anledning att intressera
sig för problemet, inte bara från militär synpunkt utan också utifrån alla
andra samhällsaspekter. Det är då som de civila delarna av totalförsvaret
och stöd till andra samhällsaktiviteter i de svenska skärgårdarna bör uppmärksammas.

Utskottet anser att det nu är dags för resoluta och konkreta åtgärder av
statsmakterna för att, i stället för att minska, öka antalet anställda vid de
statliga civila myndigheterna i våra skärgårdar. Det kommer att kosta
pengar, men det är nödvändigt ur både civil och militär synpunkt att vissa
nedlagda fyr- och lotsplatser åter bemannas, att ny materiel både på
fartygssidan och i övrigt tillförs och att en snabbare samordning av hela
samhällets resurser åstadkoms.

Mot bakgrund härav bör det statliga stödet till glesbygd intensifieras vad
gäller skärgårdsområdena. Detta bör med bifall till motion 2451 ges regeringen
till känna. Vidare bör motion 715 avstyrkas.

AU 1983/84:23

134

dels att utskottets hemställan under 92 bort ha följande lydelse:

92. beträffande regionalpolitiska insatser i den svenska skärgården
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2451 och med avslag
på motion 1983/84:715 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Uppdrag till vissa centrala myndigheter om decentralisering av verksamheten
(mom. 4)

Arne Fransson (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c) anför:

Dåvarande industriminister Åsling anmälde i den regionalpolitiska propositionen
våren 1982 att regeringen hade för avsikt att ge vissa myndigheter
i uppdrag att utarbeta förslag till decentralisering av den egna verksamheten.
Regeringsskiftet, med åtföljande minskat intresse förfrågor av detta
slag, har medfört att ett sådant uppdrag först nu har lämnats till ett antal
myndigheter. Dessa skall före utgången av år 1984 redovisa översiktliga
decentraliseringsplaner. Utskottet har ändå uttryckt sin tillfredsställelse
över att beslutet nu har getts. Vi vill dock i denna form framhålla det
beklagliga i att handläggningen av frågan har fördröjts av den nuvarande
regeringen på det sätt som skett. Enligt vår mening är en mer balanserad
fördelning av sysselsättningen i statliga verk och myndigheter över landet
av så stor betydelse att arbetet med dessa frågor bör drivas med större
intresse än regeringen nu visar. Vår förhoppning är att en ändring kommer
till stånd.

2. Förenklingar av det regionalpolitiska stödsystemet (mom. 19)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anför:

I flera motioner begärs att det regionalpolitiska stödsystemet skall förenklas.
Utskottet hänvisar i anledning härav till det arbete som nu bedrivs
inom den regionalpolitiska kommittén och som skall leda till överväganden
och förslag i detta avseende. Jag vill i detta sammanhang stryka under
betydelsen av detta arbete och, som framhålls av Per Israelsson (vpk) i
motion 1092, att regelsystemet för lokaliseringsstödet till skillnad mot vad
som nu sägs vara fallet kan handläggas på ett snabbt och smidigt sätt.

3. Förutsättningarna för utvecklingen i länen (mom. 61)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Ingrid Hemmingsson och Håkan
Stjernlöf (alla m) anför:

Utskottet har i anledning av avsnittet Utvecklingsprogram i landsdelar
och län bl. a. kortfattat redovisat förutsättningarna för utvecklingen i
länen.

AU 1983/84:23

135

Som vi närmare utvecklat i reservation 1 till detta betänkande anser vi
att de bästa förutsättningar till en balanserad regional utveckling föreligger
om statsmakterna för en allmän ekonomisk politik som aktivt stimulerar
sysselsättningsutvecklingen. Denna politik skiljer sig på flera punkter från
den socialdemokratiska. Detta gäller inte minst synen på de generella
åtgärdernas avgörande betydelse. Den ekonomiska politiken och skattepolitiken
måste främja de välståndsskapande krafterna i vidaste bemärkelse.
Inga selektiva insatser kan tillnärmelsevis uppnå samma resultat. Vidare är
nyföretagande en viktig förutsättning för att uppnå en god regional balans.
För att underlätta etablering av nya företag är det angeläget att den mängd
regler och byråkrati som särskilt de små företagen upplever som hämmande
snarast avlägsnas.

Utvecklingen på arbetsmarknaden under den socialdemokratiska regeringen
innebär att vi i dag befinner oss längre från målet arbete åt alla än
någon gång efter andra världskriget. Regeringen saknar en strategi för hur
det målet skall uppnås under 1980-talet.

Skall sysselsättningen kunna hållas uppe krävs en ekonomisk politik
som förbättrar samhällsekonomins tillväxtkraft. Enligt moderata samlingspartiets
uppfattning bedriver den socialdemokratiska regeringen en politik
som motverkar en positiv utveckling på arbetsmarknaden på längre sikt.
Med den ekonomiska politik moderata samlingspartiet förordar skulle
förutsättningarna för regionalpolitiken i dag vara betydligt bättre än de nu
faktiskt är.

AU 1983/84:23 B 1

Bilaga

Statistiska uppgifter om länens utveckling

Innehållsförteckning Sid.

Norrbottens län B 4

Västerbottens län B 6

Västernorrlands län B 8

Jämtlands län B 10

Gävleborgs län B 12

Kopparbergs län B 14

Värmlands län B 16

Örebro län B 18

Västmanlands län B 20

Uppsala län B 22

Stockholms län B 24

Södermanlands län B 26

Östergötlands län B 28

Skaraborgs län B 30

Älvsborgs län B 32

Göteborgs och Bohus län B 34

Hallands län B 36

Jönköpings län B 38

Kronobergs län B 40

Kalmar län B 42

Gotlands län B 44

Blekinge län B 46

Kristianstads län B 48

Malmöhus län B 50

Definitioner B 52

AU 1983/84:23

Kvarstående arbetssökande utan arbete, i arbetsmarknadspolitiska åtgärder
samt förtidspensionerade. Andel av befolkningen i åldern 16—64 år (%).
Första kvartalet år 1984

1	Kvarstående arbetslösa arbetssökande
II	I beredskapsarbete
lil	I arbetsmarknadsutbildning
IV	Anställning med lönebidrag, AMI samt Samhällsföretag
V	Förtidspensionerade
Län	Andel av befokningen i åldern 16—64 år I II III IV V

Norrbotten	5,9	3,2	2,4	2,1	6,6
Västerbotten	4,0	1,9	1.1	1,7	7,2
Västernorrland	4,0	2,0	1,1	1,6	7,5
Jämtland	3,4	2,5	1,0	2,3	8,1
Gävleborg	4,6	1,9	0,9	1,6	8,1
Kopparberg	4,2	1,5	0,8	1,5	6,7
Värmland	5,1	1,9	1,0	1,5	6,5
Örebro	4,1	1,5	1,2	1,1	6,4
Västmanland	3,7	1,6	0,8	1,1	6,4
Uppsala	2,6	0,6	0,9	1,3	4,6
Stockholm	1,6	0,5	0,6	0,9	5,1
Södermanland	3,5	1,4	1,0	1,1	6,9
Östergötland	2,6	1,2	0,8	1,1	5,6
Skaraborg	3,1	1,0	1,0	1,2	4,4
Älvsborg	2,8	1,6	0,9	1,3	5,6
Göteborg o. Bohus	3,0	1,4	0,9	1,3	2,3
Halland	2,6	1,0	0,6	1,1	5,0
Jönköping	2,6	0,8	0,6	1,4	5,1
Kronoberg	2,8	0,9	1,1	1,6	5,2
Kalmar	3,0	1,4	0,9	1,6	5,8
Gotland	2,3	1,1	1,7	2,6	5,0
Blekinge	3,8	2,1	1,2	2,0	6,0
Kristianstad	3,2	1,3	0,9	1,2	5,4
Malmöhus	3,9	1,5	0,6	1,3	2,9
Riket	3,2	1,3	0,9	1,3	5,9

AU 1983/84:23

Riket

Län Arbetslöshet (%)

1982		1983
Samt-	Kvinnor Ung-	Samt-	Kvinnor Ung-
liga	domar	liga	domar

Norrbottens län	6,14	6,08	10,53	6,43	5,93	10,68
Västerbottens län	4,01	4,36	7,10	4,14	4,10	7,49
Västernorrlands län	3,58	3,64	6,32	4,05	3,93	7,55
Jämtlands län	3,15	2,90	5,77	3,79	3,35	7,09
Gävleborgs län	3,86	4,32	8,06	4,73	4,92	9,85
Kopparbergs län	3,60	3,73	6,84	4,28	4,22	7,90
Värmlands län	4,94	4,85	9,12	5,33	5,12	9,65
Örebro län	3,43	3,33	5,76	4,12	3,71	7,21
Västmanlands län	3,58	3,86	7,22	4,23	4,27	8,50
Uppsala län	1,99	2,06	3,90	2,46	2,42	4,79
Stockholms län	1,43	1,30	2,71	1,63	1,49	2,94
Södermanlands län	3,26	3,40	6,90	3,74	3,74	7,79
Östergötlands län	2,77	2,80	5,44	2,87	2,88	5,28
Skaraborgs län	3,42	3,57	6,44	3,42	3,60	6,19
Älvsborgs län	3,31	3,47	5,71	3,38	3,49	5,74
Göteborgs o. Bohus län	3,02	3,00	4,48	3,25	3,13	4,96
Hallands län	2,84	3,20	5,69	2,94	3,26	5,31
Jönköpings län	2,94	3,35	5,78	2,90	3,24	5,34
Kronobergs län	2,87	3,14	5,54	3,03	3,25	5,54
Kalmar län	3,25	3,50	5,94	3,55	3,89	6,37
Gotlands län	1,75	1,76	4,31	2,15	2,24	4,81
Blekinge län	3,76	4,10	7,71	4,34	4,85	8,76
Kristianstads län	3,45	3,79	6,54	3,63	3,90	6,52
Malmöhus län	3,62	3,75	6,80	4,07	4,09	7,19
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

AU 1983/84:23 B 4

Norrbottens län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Arvidsjaur	8050	8392	8331	104,2	103,5	100,0	20,9	21,4
Arjeplog	4192	4041	3960	96,4	94,5	85,2	20,7	22,1
Jokkmokk	7 598	7087	7027	93,3	92,5	72,6	19,2	24,4
Överkalix	5462	5083	4964	93,1	90,9	91,5	23,3	22,8
Kalix	18687	19599	19528	104,9	104,5	97,3	18,2	18,9
Övertorneå	6 526	6293	6347	96,4	97,3	85,4	22,6	24,9
Pajala	9421	8763	8763	93,0	93,0	83,2	21,8	24,2
Gällivare	25406	24 711	23993	97,3	94,4	85,6	13,9	16,0
Älvsbyn	9145	9624	9616	105,2	105,2	102,4	17,1	18,0
Luleå	66290	66834	66512	100,8	100,3	99,5	12,2	13,9
Piteå	35 547	38402	38700	108,0	108,9	103,6	15,0	16,4
Boden	27815	28848	29018	103,7	104,3	101,9	17,0	18,2
Haparanda	9053	9672	9944	106,8	109,8	106,4	16,9	17,3
Kiruna	31 194	29705	27 754	95,2	89,0	79,0	10,4	13,6
Norrbottens län	264 386	267054	264457	101,0	100,0	94,6	15,2	16,9
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor		1984
1975	1982	1975	1982
Arvidsjaur	78,6	71,2	49,4	61,9	342
Aijeplog	78,1	77,3	51,7	66,0	350
Jokkmokk	78,5	81,0	51,6	68,1	479
Överkalix	72,1	66,4	47,0	58,1	311
Kalix	78,4	71,0	50,8	61,7	342
Övertorneå	67,1	60,3	45,6	55,1	304
Pajala	65,7	62,8	40,0	52,1	293
Gällivare	76,4	71,7	54,4	63,4	396
Älvsbyn	78,7	72,8	48,0	58,6	328
Luleå	83,0	75,4	59,9	67,5	404
Piteå	80,5	76,3	55,1	65,7	350
Boden	80,7	78,6	62,6	73,9	389
Haparanda	70,1	60,3	47,5	53,9	296
Kiruna	81,1	72,1	49,2	57,1	396
Norrbottens län	79,0	73,3	54,4	64,2	373
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Norrbottens län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Arvidsjaur	5,48	5,78	8,49	5,29	5,32	7,88
Arjeplog	4,74	5,88	5,19	4,81	5,80	5,02
Jokkmokk	4,11	4,57	4,45	4,14	4,37	4,93
Överkalix	8,86	7,54	16,00	9,51	7,78	16,42
Kalix	7,56	6,81	12,74	7,24	6,38	13,41
Övertorneå	9,28	8,89	11,83	9,36	8,81	11,64
Pajala	12,20	10,85	15,01	12,17	10,47	14,69
Gällivare	6,07	5,77	11,77	6,55	5,70	12,58
Älvsbyn	8,08	8,54	12,98	7,84	7,81	12,30
Luleå	4,50	4,32	8,24	4,87	4,27	8,07
Piteå	4,79	4,52	8,97	5,28	5,07	10,50
Boden	4,16	3,70	6,90	4,12	3,56	6,34
Haparanda	11,07	10,79	15,79	10,38	9,18	14,31
Kiruna	8,53	10,66	15,29	9,75	10,24	15,58
Norrbottens län	6,14	6,08	10,53	6,43	5,93	10,68
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	10162	5,93	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1225	0,71	0,66
ledig plats		8,30	4,77
I beredskapsarbete	5407	3,15	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	4131	2,41	0,89

AU 1983/84:23 B 6

Västerbottens län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Nordmaling	7736	8124	8001	105,0	103,4	99,1	22,6	21,8
Vindeln	7153	7101	6863	99,3	95,9	95,7	23,8	23,3
Robertsfors	7454	7737	7791	103,8	104,5	98,9	21,5	21,2
Norsjö	10177	10031	9839	98,6	96,7	95,1	18,8	20,4
Stomman	8439	8330	8275	98,7	98,1	94,7	18,0	19,3
Sorsele	4060	3923	3 842	96,6	94,6	91,1	24,3	24,1
Dorotea	3966	3972	3882	100,2	97,9	93,3	25,0	24,0
Vännäs	11356	11447	11334	100,8	99,8	99,4	20,4	20,7
Vilhelmina	8687	8681	8649	99,9	99,6	97,5	20,1	20,8
Åsele	4895	4719	4503	96,4	92,0	90,7	27,7	25,8
Umeå	75 290	81088	83717	107,7	111,2	115,0	12,0	12,6
Lycksele	14692	14493	14 309	98,6	97,4	97,6	18,1	18,2
Skellefteå	72492	74210	74247	102,4	102,4	100,8	17,7	18,6
Västerbottens län	236397	243856	245 252	103,2	103,7	103,7	16,9	17,3
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Nordmaling	78,5	76,4	52,1	65,3	301
Vindeln	74,4	76,1	51,6	67,2	325
Robertsfors	78,1	78,5	56,8	66,6	305
Norsjö	77,3	77,1	50,1	60,5	339
Stomman	75,5	73,3	51,3	60,8	338
Sorsele	70,9	67,9	50,2	62,1	312
Dorotea	72,7	75,3	48,2	60,2	313
Vännäs	76,3	76,3	54,3	66,5	345
Vilhelmina	75,6	74,2	55,2	61,3	321
Åsele	76,1	75,0	52,2	63,8	323
Umeå	80,9	77,3	66,4	73,4	397
Lycksele	77,7	74,8	55,6	67,7	360
Skellefteå	81,4	78,7	56,8	67,2	364
Västerbottens län	79,3	77,0	58,7	68,5	363
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Västerbottens län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Nordmaling	3,86	4,03	7,18	4,19	3,86	8,27
Vindeln	3,15	3,72	3,97	3,61	3,60	4,97
Robertsfors	3,40	4,05	5,75	3,97	5,05	7,91
Norsjö	5,83	8,44	9,96	2,95	3,94	4,93
Stomman	4,37	4,03	8,23	4,68	4,59	8,10
Sorsele	6,70	9,03	8,58	6,64	8,12	10,28
Dorotea	8,16	9,18	11,48	8,84	10,14	11,67
Vännäs	3,94	4,89	6,70	2,74	2,88	5,27
yilhelmina	6,24	6,19	11,33	6,38	5,75	12,33
Åsele	5,89	7,09	10,17	4,79	5,45	7,62
Umeå	3,02	2,74	5,23	2,89	2,47	4,95
Lycksele	4,02	4,26	7,74	4,05	3,72	8,14
Skellefteå	4,33	5,07	8,32	4,81	4,95	9,54
Västerbottens län	4,01	4,36	7,10	4,14	4,10	7,49
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	6153	3,96	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1533	0,98	0,66
ledig plats		4,01	4,77
I beredskapsarbete	2926	1,88	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1780	1,14	0,89

AU 1983/84:23 B 8

Västernorrlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Ånge	13908	13 349	13 182	96,0	94,8	94,1	24,6	24,8
Timrå	18 603	18872	18467	101,4	99,3	93,9	17,0	17,6
Härnösand	27051	27756	27708	102,6	102,4	99,8	19,6	19,8
Sundsvall	93 992	94 742	93947	100,8	100,0	98,6	16,7	17,4
Kramfors	27892	26611	25828	95,4	92,6	89,6	26,6	24,8
Sollefteå	26210	26053	25566	99,4	97,5	96,3	23,7	23,4
Örnsköldsvik	60378	60552	60105	100,3	99,5	98,4	18,8	19,8
Västernorrlands
län	268034	267935	264803	100,0	98,8	97,0	19,5	19,9
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor		1984
1975	1982	1975	1982
Ånge	76,6	77,0	51,6	63,6	348
Timrå	81,3	77,9	55,2	66,9	353
Härnösand	80,3	78,2	64,6	73,8	381
Sundsvall	79,8	76,4	60,0	69,4	399
Kramfors	78,6	72,9	55,9	65,6	329
Sollefteå	76,4	71,8	57,3	65,9	364
Örnsköldsvik	82,1	82,1	53,8	65,5	360
Västernorrlands län	79,9	77,3	57,7	67,9	372
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Västernorrlands län

Arbetslöshet (%)

B 9

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ånge	3,35	4,13	5,48	3,37	4,02	5,74
Timrå	4,34	3,97	7,52	5,36	4.99	10,12
Härnösand	2,46	2,25	4,41	3,03	2,48	5,50
Sundsvall	3,24	2,96	5,86	3,91	3,58	7,71
Kramfors	4,84	4,77	8,55	5,19	4,65	8,96
Sollefteå	4,87	4,81	8,40	4,36	4,13	6,73
Örnsköldsvik	3,41	4,30	6,10	3,92	4,48	7,60
Västernorrlands
län	3,58	3,64	6,32	4,05	3,93	7,55
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	6635	4,02	3,17
Kvarstående lediga platser	997	0,60	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		6,65	4,77
I beredskapsarbete	3 323	2,01	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1868	1,13	0,89

10 Riksdagen 1983/84. 18 sami Nr 23

AU 1983/84:23

Jämtlands län

Befolkningsutveckling

B 10

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 är
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Ragunda	7826	7571	7493	96,7	95,7	95,5	26,2	25,3
Bräcke	9503	9224	9021	97,1	94,9	90,8	25,4	24,4
Krokom	13112	13418	13954	102,3	106,4	104,7	20,8	19,3
Strömsund	17758	17343	16924	97,7	95,3	93,1	24,7	25,0
Åre	9178	9465	9535	103,2	103,9	106,6	22,5	20,5
Berg	8906	9003	8789	101,1	98,7	98,5	25,6	24,7
Härjedalen	13015	13 096	12925	100,6	99,3	98,1	23,5	23,1
Ostersund	54 135	55810	56305	103,1	104,0	102,6	16,4	17,5
Jämtlands län	133433	134934	134946	101,1	101,1	99,8	20,8	20,7
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor		1984
1975	1982	1975	1982
Ragunda	75,5	73,9	51,5	61,3	341
Bräcke	74,3	73,5	56,1	68,4	316
Krokom	78,1	77,5	56,3	72,3	304
Strömsund	73,0	70,7	51,2	63,0	322
Are	74,5	74.8	57,5	70,7	326
Berg	73,5	72,5	55,3	66,2	282
Häij edalen	77,2	72,6	53,3	65,8	333
Ostersund	79,4	78,4	65,2	74,3	398
Jämtlands län	76,9	75,6	59,1	70,3	351
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Jämtlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ragunda	2,30	2,21	5,21	3,43	3,39	6,88
Bräcke	1,60	1,71	2,98	1.82	1,78	3,41
Krokom	2,86	2,63	5,32	4,14	3,37	8,09
Strömsund	5,39	5,03	8,76	5,74	4,79	9,77
Are	3,60	2,88	5,61	3,65	2,55	5,90
Berg	4,24	3,61	7,49	4,68	4,39	8,60
Härjedalen	5,70	5,59	9,61	6,31	6,07	10,46
Ostersund	2,13	2,00	4,57	2,85	2,63	6,09
Jämtlands län	3,15	2,90	5,77	3,79	3,35	7,09
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	2 837	3,42	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	452	0,54	0,66
ledig plats		6,28	4,77
I beredskapsarbete	2050	2,47	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	853	1,02	0,89

AU 1983/84:23

Gävleborgs län

Befolkningsutveckling

B 12

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Ockelbo	6410	6663	6659	103,9	103,9	102,9	23,2	23,5
Hofors	14456	13170	12476	91,1	86,3	80,4	20,9	21,8
Ovanåker	13446	13 785	13683	102,5	101,8	102,0	20,3	19,6
Nordanstig	11576	11962	11721	103,3	101,3	101,6	23,0	21,9
Ljusdal	21868	21595	21426	98,8	98,0	96,1	24,0	24,3
Gävle	86911	87 378	87671	100,5	100,9	101,4	17,7	18,7
Sandviken	43143	42866	41319	99,4	95,8	95,5	19,7	19,3
Söderhamn	32 243	31 186	30736	96,7	95,3	94,8	20,9	19,7
Bollnäs	27667	27877	28105	100,8	101,6	101,5	19,9	19,9
Hudiksvall	36692	37538	37701	102,3	102,7	102,4	19,5	19,1
Gävleborgs län	294412	294020	291497	99,9	99,0	98,6	19,8	19,9
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Ockelbo	81,8	76,3	54,0	60,1	332
Hofors	83,7	80,7	52,6	61,4	380
Ovanåker	84,5	80,4	53,7	63,3	324
Nordanstig	79,0	74,8	50,9	62,5	297
Ljusdal	76,1	72,6	53,5	63,0	314
Gävle	82,8	78,7	62,4	69,1	407
Sandviken	85,1	80,8	56,4	66,0	377
Söderhamn	84,0	77,0	57,0	63,9	359
Bollnäs	81,6	76,6	61,5	69,7	348
Hudiksvall	80,2	77,1	59,4	67,3	352
Gävleborgs län	82,3	78,0	58,4	66,5	367
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23 Gävleborgs län Arbetslöshet (%)						B 13
Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ockelbo	3,93	4,77	7,44	4,84	5,39	9,16
Hofors	3,50	5,31	7,31	5,07	6,67	9,59
Ovanåker	4,29	5,14	8,82	4,01	4,72	9,50
Nordanstig	3,37	3,73	6,86	4,41	4,91	10,24
Ljusdal	5,53	6,22	11,16	6,32	6,74	13,77
Gävle	3,29	3,50	6,91	4,02	3,85	7,87
Sandviken	4,26	4,81	9,48	5,25	5,27	10,99
Söderhamn	4,34	4,78	9,64	5,60	5,75	12,01
Bollnäs	3,22	3,10	6,69	3,72	3,75	8,11
Hudiksvall	4,06	4,76	7,90	5,28	5,75	11,22
Gävleborgs län	3,86	4,32	8,06	4,73	4,92	9,85
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	8443	4.63	3,17
Kvarstående lediga platser	1 126	0,61	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		7,50	4,77
I beredskapsarbete	3 503	1,92	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1730	0,94	0,89

AU 1983/84:23

Kopparbergs län

Befolkningsutveckling

B 14

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Vansbro	8693	8523	8285	98,0	95,3	94,0	26,3	24,6
Malung	11965	11971	11822	100,1	98,8	98,0	21,7	21,8
Gagnef	9122	9842	9908	107,9	108,6	97,6	19,0	20,0
Leksand	12761	13 572	13 848	106,4	108,5	108,4	24,7	23,9
Rättvik	10732	11 194	11 136	104,3	103,8	105,5	26,9	25,5
Orsa	7005	7354	7357	105,0	105,0	103,4	23,3	22,7
Älvdalen	8429	8348	8324	99,0	98,8	96,4	22,9	23,6
Smedjebacken	13397	13 389	13 390	99,9	99,9	91,0	17,9	18,7
Mora	17927	19376	19686	108,1	109,8	110,5	19,5	19,0
Falun	47650	50597	51 192	106,2	107,4	107,5	17,5	18,6
Borlänge	46208	46794	46407	101,3	100,4	100,5	16,7	18,3
Säter	10262	10874	11096	106,0	108,1	95,6	18,0	18,7
Hedemora	16736	17063	16968	102,0	101,4	96,6	21,0	20,6
Avesta	27153	26376	25 527	97,1	94,0	88,9	20,6	21,6
Ludvika	33069	31695	30664	95,8	92,7	93,4	22,0	21,6
Kopparbergs län	281109	286968	285610	102,1	101,6	99,6	20,0	20,4
Riket				101,3	101.5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Vansbro	81,5	75,0	49,7	55,4	301
Malung	82,6	78,4	58,9	62,8	352
Gagnef	85,6	79,7	49,4	57,8	316
Leksand	83,3	79,8	55,6	66,6	336
Rättvik	79,6	76,1	53,8	63,0	319
Orsa	77,2	78,2	53,6	62,0	314
Älvdalen	79,5	75,5	50,6	62,3	327
Smedjebacken	86,3	77,5	52,5	59,9	341
Mora	82,6	78,2	57,2	64,7	347
Falun	83,6	79,4	64,3	71,0	389
Borlänge	84,0	77,9	57,4	66,1	379
Säter	85,0	82,4	64,1	73,7	337
Hedemora	84,8	80,1	59,5	68,7	341
Avesta	82,4	76,8	56,4	62,5	356
Ludvika	84,9	76,3	54,6	62,8	370
Kopparbergs län	83,4	78,1	57,4	65,4	357
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23 Kopparbergs län Arbetslöshet (%)						B 15
Kommun	1982			1983
	Samt-	Kvinnor	Ung-	Samt-	Kvinnor	Ung-
	liga		domar	liga		domar
Vansbro	4,99	5,40	9,20	5,37	6,13	10,49
Malung	4,91	5,26	9,43	4,81	4,64	7,02
Gagnef	2,86	3,33	4,30	3,79	3,82	6,44
Leksand	3,37	2,83	5,58	4,00	3,33	5,97
Rättvik	5,77	4,29	9,42	5,49	4,63	8,49
Orsa	3,97	3,68	6,44	4,24	4,02	6,20
Älvdalen	4,61	3,71	8,14	5,03	4,74	9,25
Smedjebacken	4,58	6,16	10,27	5,77	7,11	12,13
Mora	3,31	3,26	5,75	3,29	2,98	6,21
Falun	2,68	2,48	5,14	3,09	2,79	6,02
Borlänge	3,40	3,33	6,57	4,67	4,18	8,09
Säter	1,75	1,51	3,35	2,15	2,05	3,93
Hedemora	2,96	3,39	5,71	3,92	3,98	6,97
Avesta	4,07	4,96	7,97	4,78	4,93	8,96
Ludvika	4,20	5,03	8,82	5,35	6,25	11,71
Kopparbergs län	3,60	3,73	6,84	4,28	4,22	7,90
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	7462	4,24	3,17
Kvarstående lediga platser	1 192	0,67	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		6,26	4,77
I beredskapsarbete	2 709	1,53	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1401	0,79	0,89

AU 1983/84:23

Värmlands län

Befolkningsutveckling

B 16

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Kil	9965	11 171	11479	112,1	115,2	114,4	13,9	14,0
Eda	9663	9518	9404	98,5	97,3	93,8	23,0	23,1
Torsby	16072	15601	15437	97,1	96,0	95,1	25,3	24,2
Storfors	5274	5 508	5 507	104,4	104,4	100,5	19,6	18,4
Hammarö	10777	12129	12559	112,5	116,5	118,8	14,2	14,1
Munkfors	5483	5132	4945	93,6	90,2	84,8	25,2	26,1
Forshaga	11224	12019	11790	107,1	105,0	104,6	16,3	15,0
Grums	10872	10805	10560	99,4	97,1	94,0	18,7	17,8
Årjäng	9825	9805	9759	99,8	99,3	96,1	24,7	23,6
Sunne	13618	13 344	13185	98,0	96,8	95,1	25,2	24,9
Karlstad	72369	74 068	73939	102,3	102,2	100,8	17,4	18,6
Kristinehamn	27811	26977	26565	97,0	95,5	93,6	19,6	19,7
Filipstad	15513	14 606	14123	94,2	91,0	87,5	24,2	23,5
Hagfors	18597	17511	16843	94,2	90,6	86,4	22,2	22,5
Arvika	27446	26891	26654	98,0	97,1	95,9	22,6	22,5
Säffle	19740	18985	18456	96,2	93,5	91,7	21,2	21,8
Värmlands län	284249	284070	281205	99,9	98,9	97,0	20,1	20,2
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Kil	84,7	79,9	52,0	64,3	310
Eda	81,5	76,3	54,0	60,5	310
Torsby	77,0	70,0	52,1	62,1	335
Storfors	84,5	77,5	58,3	64,2	330
Hammarö	85,4	80,0	61,3	71,7	388
Munkfors	84,1	78,6	54,4	63,2	• 355
Forshaga	86,3	78,5	56,4	66,6	321
Grums	86,9	80,3	55,1	61,3	337
Åtjäng	84,0	72,9	56,7	60,7	304
Sunne	81,3	75,8	54,3	66,6	316
Karlstad	82,8	76,6	63,7	70,9	404
Kristinehamn	84,6	78,7	63,6	70,1	371
Filipstad	83,2	77,3	59,2	66,7	352
Hagfors	82,3	77,6	54,0	64,6	352
Arvika	81,1	75,9	55,8	64,0	341
Säffle	83,4	75,8	54,9	63,5	334
Värmlands län	83,0	76,8	58,6	66,8	357
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23 Värmlands län Arbetslöshet (%)					B 17
Kommun	1982			1983
	Samt-	Kvinnor	Ung-	Samt-	Kvinnor	Ung-
	liga		domar	liga		domar
Kil	4,25	4,74	7,90	4,51	5,08	8,61
Eda	4,57	4,79	8,00	4,18	4,54	6,49
Torsby	7,35	6,03	11,37	7,72	5,89	10,43
Storfors	7,02	7,22	10,13	6,02	7,35	9,23
Hammarö	3,00	2,92	7,43	3,42	3,51	7,26
Munkfors	5,71	6,21	11,21	7,25	6,60	14,44
Forshaga	4,83	5,52	9,42	5,06	5,75	10,70
Grums	3,97	5,15	8,59	4,15	5,33	8,58
Åijäng	5,93	4,93	9,28	5,95	4,02	8,57
Sunne	6,41	5,62	11,62	6,06	5,41	9,77
Karlstad	4,82	4,62	9,34	5,19	4,%	9,82
Kristinehamn	4,21	3,75	6,50	4,53	4,19	7,59
Filipstad	4,10	4,35	7,36	5,60	4,79	9,61
Hagfors	6,16	7,13	12,06	7,30	8,41	14,63
Arvika	4,63	4,59	9,13	5,40	5,00	10,61
Säffle	4,83	4,41	8,93	4,83	4,13	8,62
Värmlands län	4,94	4,85	9,12	5,33	5,12	9,65
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984
	Antal	Andel av befolkningen
		i åldern 16-64 år (%)
		Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut	8990	5,13	3,17
Kvarstående lediga platser	1263	0,72	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		7,12	4,77
1 beredskapsarbete	3 308	1,88	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1672	0,95	0,89

AU 1983/84:23
Örebro län

Befolkningsutveckling

B 18

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Laxå	8664	8662	8212	100,0	94,8	94,2	18,4	18,5
Hallsberg	16 643	17246	17027	103,6	102,3	105,1	18,4	18,4
Degerfors	12153	12246	12143	100,8	99,9	97,1	18,3	18,6
Hällefors	11219	10576	10093	94,3	90,0	86,0	22,8	22,2
Ljusnarsberg	7209	7006	6869	97,2	95,3	88,0	24,8	23,9
Örebro	117837	116969	117473	99,3	99,7	100,0	19,3	19,5
Kumla	16939	17760	17851	104,8	105,4	105,0	18,5	18,4
Askersund	11342	11 896	11712	104,9	103,3	100,7	22,8	21,5
Karlskoga	38103	36828	35539	96,7	93,3	91,2	20,4	20,6
Nora	9269	10211	10177	110,2	109,8	107,9	19,9	18,1
Lindesberg	24545	24956	25042	101,7	102,0	101,1	20,0	19,4
Örebro län	273923	274356	272138	100,2	99,3	98,6	19,8	19,7
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Laxå	84,8	78,4	57,0	63,5	359
Hallsberg	84,2	81,4	57,4	68,9	348
Degerfors	85,3	78,5	53,9	65,5	347
Hällefors	84,2	80,5	54,5	63,8	376
Ljusnarsberg	82,9	77,4	50,4	62,5	334
Örebro	81,9	77,2	66,3	73,7	391
Kumla	86,0	80,5	62,1	71,3	353
Askersund	84,5	83,9	54,3	66,2	338
Karlskoga	85,4	81,0	60,2	68,6	418
Nora	84,5	81,1	63,6	72,1	364
Lindesberg	84,8	79,4	60,2	71,6	353
Örebro län	83,6	79,1	61,9	70,8	377
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Örebro län

Arbetslöshet (%)

B 19

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Laxå	3,96	4,65	7,69	4,50	4,16	7,59
Hallsberg	2,96	2,84	4,48	3,28	2,93	4,81
Degerfors	3,73	3,56	5,83	4,84	4,44	8,38
Hällefors	3,25	4,24	5,95	3,74	4,00	6,75
Ljusnarsberg	5,36	5,77	9,02	7,11	6,92	12,36
Örebro	3,52	3,05	5,60	4,16	3,47	7,02
Kumla	2,40	1,93	3,71	3,16	2,34	5,13
Askersund	3,18	3,57	5,88	4,06	4,18	6,87
Karlskoga	3,36	3,98	6,45	4,28	4,48	9,26
Nora	3,00	3,04	5,30	3,41	3,11	6,51
Lindesberg	3,65	3,54	6,25	4,18	3,88	6,74
Örebro län	3,43	3,33	5,76	4,12	3,71	7,21
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	6919	4,11	3,17
Kvarstående lediga platser	1388	0,82	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		4,98	4,77
I beredskapsarbete	2548	1,51	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	2098	1,24	0,89

AU 1983/84:23

B 20

Västmanlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Skinnskatteberg	5 383	5 346	5 287	99,3	98,2	96,7	19,7	18,9
Surahammar	11074	11439	11413	103,3	103,1	92,3	14,9	15,6
Heby	13189	13 378	13 251	101,4	100,5	97,4	19,9	19,9
Kungsör	8279	8606	8438	103,9	101,9	102,9	17,0	15,1
Hallstahammar	18552	18237	17296	98,3	93,2	82,4	15,4	17,6
Norberg	6612	6843	6618	103,5	100,1	96,2	20,6	20,1
Västerås	117911	117487	117954	99,6	100,0	98,3	15,1	16,8
Sala	20421	20936	21075	102,5	103,2	101,1	19,5	19,5
Fagersta	15911	15121	14466	95,0	90,9	88,5	20,3	20,4
Köping	27872	27 201	26603	97,6	95,4	92,5	17,1	17,7
Arboga	14717	14944	14575	101,5	99,0	90,4	18,5	19,8
Västmanlands län	259921	259538	256976	99,9	98,9	95,5	16,7	17,7
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Skinnskatteberg	83,7	77,8	50,9	63,9	336
Surahammar	85,6	82,3	56,6	67,6	356
Heby	85,5	81,3	52,9	62,9	308
Kungsör	86,2	83,8	58,7	66,4	350
Hallstahammar	86,5	74,9	60,4	65,2	369
Norberg	84,1	80,5	53,5	63,6	342
Västerås	84,6	77,4	63,3	68,8	413
Sala	84,6	79,4	62,0	70,1	341
Fagersta	85,6	80,1	59,4	67,7	394
Köping	85,8	80,5	61,9	67,3	369
Arboga	85,3	82,5	54,8	63,8	361
Västmanlands län	85,0	78,9	60,8	67,6	382
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Västmanlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Skinnskatteberg	3,29	3,45	6,34	5,88	5,44	10,30
Surahammar	4,08	5,36	8,24	5,35	6,00	10,95
Heby	3,52	3,99	6,88	3,18	3,40	6,18
Kungsör	4,05	5,10	7,96	4,81	5,40	8,58
Hallstahammar	5,31	6,07	10,32	5,90	6,50	12,02
Norberg	4,83	3,97	7,13	6,10	5,29	11,13
Västerås	3,08	3,15	6,59	3,61	3,45	7,55
Sala	3,15	3,53	6,54	3,54	3,89	7,76
Fagersta	3,93	3,%	7,21	5,83	5,23	10,14
Köping	3,95	4,43	8,49	4,39	4,78	9,03
Arboga	4,05	4,59	6,63	4,74	5,18	8,73
Västmanlands län	3,58	3,86	7,22	4,23	4,27	8,50
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	6180	3,73	3,17
Kvarstående lediga platser	1730	1,04	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		3,57	4,77
I beredskapsarbete	2664	1,61	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1400	0,84	0,89

AU 1983/84:23

B 22

Uppsala län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Håbo	9987	13 301	13732	133,2	137,5	148,7	5,3	5,5
Älvkarleby	9947	9736	9487	97,9	95,4	94,0	20,6	20,4
Tierp	20833	20 608	20078	98,9	96,4	93,2	22,9	21,5
Uppsala	138116	146 192	150579	105,8	109,0	115,2	14,6	14,3
Enköping	31911	32720	32879	102,5	103,0	103,0	17,3	17,5
Osthammar	19234	21028	21348	109,3	111,0	107,4	18,0	17,9
Uppsala län	230028	243 585	248 103	105,9	107,9	111,4	15,7	15,3
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Håbo	88,7	84,8	55,4	69,4	344
Älvkarleby	83,8	82,1	54,2	64,9	364
Tierp	85,7	82,9	53,1	68,1	327
Uppsala	79,1	76,4	64,9	70,7	397
Enköping	84,2	82,1	57,4	67,6	348
Osthammar	86,3	83,4	58,1	67,4	348
Uppsala län	81,6	79,0	61,6	69,6	376
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Uppsala län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Håbo	1,93	2,61	4,92	2,02	2,51	4,68
Älvkarleby	2,73	3,45	5,98	3,73	4,62	8,24
Tierp	2,33	2,60	5,40	2,71	2,80	5,91
Uppsala	1,78	1,64	3,23	2,19	1,99	4,06
Enköping	2,97	3,41	5,91	3,47	3,76	6,89
Osthammar	1,40	1,71	2,94	2,33	2,22	4,54
Uppsala län	1,99	2,06	3,90	2,46	2,42	4,79
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	4183	2,63	3,17
Kvarstående lediga platser	659	0,41	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		6,35	4,77
I beredskapsarbete	911	0,57	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1402	0,88	0,89

AU 1983/84:23

Stockholms län Befolkningsutveckling

B 24

Kommun	Befolkning			1975 =	100		% över	64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Upplands-Väsby	28810	31961	32441	110,9	112,6	118,3	6,5	8,2
Vallentuna	14 886	17603	18987	118,3	127,5	132,2	9,1	10,2
Värmdö	16050	17846	18500	111,2	115,3	127,3	10,6	10,9
Järfälla	51549	53 321	55419	103,4	107,5	108,5	7,0	9,6
Ekerö	15081	15927	16349	105,6	108,4	112,2	9,0	9,5
Huddinge	62576	66570	69175	106,4	110,5	114,2	8,6	9,8
Botkyrka	69989	78097	77897	111,6	111,3	114,9	6,3	8,2
Haninge	50295	58541	59837	116,4	119,0	123,3	6,5	8,0
Tyresö	29366	31061	31755	105,8	108,1	112,7	5,9	7,8
Upplands-Bro	14 792	18 489	19427	125,0	131,3	137,1	6,0	7,3
Täby	41307	47105	50787	114,0	123,0	125,4	9,7	11,9
Danderyd	27168	27842	28272	102,5	104,1	106,7	17,1	17,3
Sollentuna	43 413	45868	46747	105,7	107,7	113,1	10,4	11,9
Stockholm	665 202	647 214	650952	97,3	97,9	97,0	22,7	22,8
Södertälje	77695	80045	79553	103,0	102,4	105,5	12,1	13,4
Nacka	55 321	57229	58537	103,4	105,8	113,3	12,1	12,9
Sundbyberg	26995	25717	26985	95,3	100,0	113,7	19,5	19,7
Solna	53 878	50441	49080	93,6	91,1	94,7	19,8	21,4
Lidingö	36727	37 390	37770	101,8	102,8	106,3	16,1	18,0
Vaxholm	27538	30482	31450	110,7	114,2	121,8	8,4	9,1
Norrtälje	39193	40842	41833	104,2	106,7	109,7	19,9	19,1
Sigtuna	26615	28276	28681	106,2	107,8	112,3	8,8	9,8
Nynäshamn	19100	20333	20731	106,5	108,5	115,4	14,1	14,1
Stockholms län	1493 546	1528200	1551 165	102,3	103,9	106,0	15,8	16,5
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft

Kommun Förvärvsfrekvens Skattekraft

Män Kvinnor 1984

	1975	1982	1975	1982
Upplands-Väsby	88,2	83,7	71,4	78,5	427
Vallentuna	87,3	83,5	61,9	74,9	379
Värmdö	88,3	83,5	69,8	75,8	431
Järfalla	87,0	81,8	70,6	77,3	475
Ekerö	88,9	85,3	66,6	77,5	433
Huddinge	84,3	81,2	70,8	77,7	440
Botkyrka	85,3	77,8	68,0	72,6	389
Haninge	84,7	81,0	66,6	76,5	399
Tyresö	85,6	81,0	69,6	77,0	420
Upplands-Bro	87,8	83,5	64,4	75,4	397
Täby	85,9	82,0	67,0	76,0	475
Danderyd	82,1	79,5	66,9	73,4	623
Sollentuna	84,5	82,4	68,9	78,4	467
Stockholm	78,3	77,0	70,9	75,8	541
Södertälje	84,3	79,0	64,9	70,6	418
Nacka	84,5	81,0	70,8	75,9	483
Sundbyberg	82,9	79,6	74,8	77,4	500
Solna	81,1	77,0	73,4	76,6	553
Lidingö	82,8	80,9	69,8	76,1	574
Vaxholm	86,8	81,9	62,5	74,5	431
Norrtälje	83,7	81,9	59,2	69,0	357
Sigtuna	84,9	81,2	65,2	74,6	411
Nynäshamn	86,7	82,7	64,4	74,1	410
Österåker					379
Stockholms län	82,0	79,3	69,4	75,5	487
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

B 25

Stockholms län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Upplands-Väsby	1,18	1,10	2,19	1,48	1,40	2,36
Vallentuna	0,88	1,05	1,66	1,02	1,18	1,96
Värmdö	0,97	0,82	2,28	1,16	1,10	2,67
Järfalla	0,95	0,94	1,93	1,28	1,17	2,48
Ekerö	0,52	0,64	1,12	0,49	0,54	1,20
Huddinge	1,30	1,11	2,45	1,40	1,21	2,46
Botkyrka	1,51	1,39	2,87	1,65	1,50	2,74
Haninge	1,80	1,62	3,41	1,84	1,60	3,32
Tyresö	1,41	1,37	2,59	1,74	1,63	3,08
Upplands-Bro	0,90	0,93	1,87	1,31	1,22	2,85
Täby	0,85	0,88	1,77	1,09	1,11	2,20
Danderyd	0,57	0,60	0,88	0,74	0,75	1,42
Sollentuna	1,00	0,92	1,84	1,17	1,11	2,29
Stockholm	1,51	1,28	2,74	1,70	1,47	2,87
Södertälje	2,68	2,82	5,26	2,97	3,01	5,86
Nacka	1,33	1,19	2,78	1,50	1,28	2,69
Sundbyberg	1,60	1,40	3,07	1,84	1,60	3,33
Solna	1,53	1,24	3,11	1,75	1,50	3,20
Lidingö	0,56	0,54	1,27	0,70	0,68	1,59
Vaxholm	1,03	1,17	2,09	0,34	0,43	0.49
Norrtälje	1,60	1,87	3,04	1,83	2,04	3,48
Sigtuna	1,45	1,36	2,82	1,60	1,58	3,05
Nynäshamn	1,61	1,71	2,92	1,91	2,20	3,35
Stockholms län	1,43	1,30	2,71	1,63	1,49	2,94
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	16911	1,64	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	5 269	0,51	0,66
ledig plats		3,21	4,77
I beredskapsarbete	4 853	0,47	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	6438	0,62	0,89

11 Riksdagen 1983184. 18 sami. Nr 23

AU 1983/84:23

Södermanlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Vingåker	9519	9750	9778	102,4	102,7	102,4	19,4	17,9
Nyköping	62561	64 099	64746	102,5	103,5	102,0	17,4	17,7
Oxelösund	14211	14120	13439	99,4	94,6	98,2	12,6	13,7
Flen	18079	18231	17579	100,8	97,2	98,2	19,4	18,3
Katrineholm	32635	32277	31959	98,9	97,9	97,4	20,2	20,1
Eskilstuna	92663	90354	88987	97,5	96,0	95,0	17,7	18,0
Strängnäs	22245	23705	24512	106,6	110,2	110,0	18,0	17,5
Södermanlands län 251913	252536	251000	100,2	99,6	99,1	17,9	17,9
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
	Män		Kvinnor	1984
	1975	1982	1975	1982
Vingåker	84,4	81,1	60,7	64,5	328
Nyköping	85,0	81,2	58,6	67,6	379
Oxelösund	85,2	77,8	60,6	66,2	413
Flen	83,8	80,3	62,5	67,7	348
Katrineholm	83,8	80,3	62,0	66,9	365
Eskilstuna	82,9	76,5	62,3	67,2	381
Strängnäs	83,5	79,0	62,0	69,2	377
Södermanlands län	83,8	78,9	61,2	67,3	375
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

B 27

Södermanlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
	Samt-	Kvinnor	Ung-	Samt-	Kvinnor	Ung-
	liga		domar	liga		domar
Vingåker	2,86	2,47	5,10	3,34	3,04	5,48
Nyköping	2,38	2,67	5,35	2,60	2,89	5,59
Oxelösund	3,55	3,92	7,42	3,82	3,85	6,85
Flen	2,74	2,97	6,07	3,44	3,62	7,24
Katrineholm	3,44	3,48	6,89	3,61	3,66	7,03
Eskilstuna	4,03	4,01	8,50	4,91	4,62	10,42
Strängnäs	2,74	3,19	5,54	2,89	3,04	6,14
Södermanlands	län 3,26	3,40	6,90	3,74	3,74	7,79
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	5525	3,50	3,17
Kvarstående lediga platser	1945	1,23	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		2,84	4,77
I beredskapsarbete	2229	1,41	1,32
1 arbetsmarknadsutbildning	1630	1,03	0,89

AU 1983/84:23 B 28

Östergötlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Ödeshög	6051	6228	6124	102,9	101,2	101,4	21,9	21,0
Ydre	4 297	4 362	4363	101,5	101,5	102,6	23,8	21,1
Kinda	10635	10595	10315	99,6	97,0	94,8	23,5	21,0
Boxholm	5899	5794	5 737	98,2	97,3	94,0	22,2	19,3
Åtvidaberg	12976	12927	12911	99,6	99,5	99,7	18,9	18,4
Finspång	24799	24614	24134	99,3	97,3	94,4	17,1	18,2
Valdemarsvik	8864	9303	9000	105,0	101,5	98,4	21,5	21,0
Linköping	109236	112600	114681	103,1	105,0	104,8	16,2	17,8
Norrköping	119169	119238	118064	100,1	99,1	97,2	18,8	19,5
Söderköping	10338	11467	12091	110,9	117,0	127,5	15,9	14,8
Motala	41577	41965	41432	100,9	99,7	98,8	19,1	19,1
Vadstena	7718	7654	7600	99,2	98,5	96,7	21,1	19,2
Mjölby	25529	26042	25858	102,0	101,3	101,3	18,5	18,9
Östergötlands län	387088	392789	392310	101,5	101,3	100,5	18,3	18,8
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Ödeshög	82,5	80,6	49,8	61,6	289
Ydre	85,7	81,9	50,4	64,2	292
Kinda	85,2	82,3	53,3	69,0	313
Boxholm	86,6	82,9	54,3	64,3	326
Åtvidaberg	88,3	81,4	56,5	65,2	329
Finspång	87,7	84,8	60,1	67,4	352
Valdemarsvik	87,9	82,6	51,6	63,2	307
Linköping	84,1	80,5	65,7	72,9	409
Norrköping	83,5	78,7	63,6	70,8	383
Söderköping	85,8	86,0	59,7	73,3	321
Motala	85,6	78,7	61,7	68,2	349
Vadstena	85,5	84,2	61,4	76,1	363
Mjölby	85,7	80,2	56,1	63,9	330
Östergötlands län	84,8	80,4	62,0	70,1	371
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

B 29

Östergötlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Ödeshög	2,42	2,85	3,32	1,75	1,92	2,56
Ydre	2,68	2,99	6,90	2,03	2,82	3,33
Kinda	2,56	3,18	4,13	2,83	3,34	5,78
Boxholm	2,30	3,61	3,92	1,81	2,14	2,97
Åtvidaberg	3,26	3,43	4,63	2,92	3,19	3,97
Finspång	2,58	3,50	5,21	3,08	3,49	4,15
Valdemarsvik	3,40	3,72	5,64	4,34	4,59	6,60
Linköping	2,38	2,32	5,17	2,55	2,53	5,20
Norrköping	2,83	2,47	5,16	2,97	2,64	5,39
Söderköping	1,29	1,25	2,19	1,41	1,27	2,14
Motala	4,08	4,14	8,26	3,99	4,23	7,38
Vadstena	1,99	1,99	4,48	2,01	2,05	4,22
Mjölby	3,10	3,74	6,57	2,92	3,40	5,84
Östergötlands län	2,77	2,80	5,44	2,87	2,88	5,28
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	6350	2,58	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1859	0,75	0,66
ledig plats		3,42	4,77
I beredskapsarbete	2965	1,20	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1926	0,78	0,89

AU 1983/84:23

B 30

Skaraborgs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Grästorp	5259	5719	5824	108,7	110,7	106,7	20,7	19,7
Mullsjö	5097	6518	6875	127,9	134,9	145,4	12,8	11,5
Habo	6675	8085	8591	121,1	128,7	139,0	11,8	10,4
Karlsborg	8157	8236	8167	101,0	100,1	99,1	21,6	21,0
Gullspång	6923	6685	6541	96,6	94,5	99,0	21,4	20,0
Vara	22427	22993	22909	102,5	102,1	102,1	21,7	20,6
Götene	12303	12854	13093	104,5	106,4	104,3	18,5	17,1
Tibro	10997	11214	11204	102,0	101,9	101,0	17,1	16,4
Töreboda	10231	10393	10378	101,6	101,4	103,5	20,6	19,0
Mariestad	24686	24413	24151	98,9	97,8	102,3	17,1	16,7
Lidköping	34625	35061	35 202	101,3	101,7	101,3	19,4	19,7
Skara	17321	17868	17887	103,2	103,3	102,5	19,9	19,5
Skövde	45 357	46007	46009	101,4	101,4	104,7	16,0	16,0
Hjo	7682	8740	8923	113,8	116,2	118,3	19,8	19,2
Tidaholm	12965	13069	12994	100,8	100,2	103,1	20,8	18,6
Falköping	32513	31875	31675	98,0	97,4	98,6	21,0	20,7
Skaraborgs län	263 218	269730	270423	102,5	102,7	104,5	18,7	18,1
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Essunga					292
Grästorp	86,6	82,5	54,0	68,6	310
Mullsjö	87,6	85,4	62,9	69,1	292
Habo	87,7	85,8	57,4	71,0	296
Karlsborg	84,0	81,1	58,0	67,4	356
Gullspång	86,0	80,4	55,8	64,3	309
Vara	85,9	85,3	56,3	69,0	310
Götene	87,8	84,9	53,8	68,5	319
Tibro	89,3	81,4	57,6	65,4	318
Töreboda	85,7	79,3	51,6	60,5	288
Mariestad	85,9	80,1	64,9	71,6	355
Lidköping	86,8	80,7	60,1	69,8	347
Skara	86,8	85,0	64,1	74,1	355
Skövde	86,6	80,7	63,8	69,4	378
Hjo	86,8	83,0	56,1	67,8	316
Tidaholm	87,3	85,7	58,6	67,5	321
Falköping	86,8	82,6	65,5	72,9	346
Skaraborgs län	86,7	82,3	60,7	69,5	338
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

1 Essunga kommun nybildad den 1 januari 1983 genom delning av Vara kommun.

AU 1983/84:23

B 31

Skaraborgs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Grästorp	3,26	2,93	6,26	2,35	2,11	3,28
Mullsjö	3,47	4,19	5,99	3,05	3,85	4,90
Habo	2,09	2,84	3,71	2,14	2,77	4,20
Karlsborg	3,60	4,36	5,86	3,68	4,02	5,43
Gullspång	5,31	4,81	7,33	4,51	4,37	7,06
Vara	2,42	2,92	4,41	2,06	2,33	3,74
Götene	2,28	2,69	3,96	2,63	2,51	4,51
Tibro	4,00	4,37	6,53	4,62	5,53	7,07
Töreboda	5,52	5,07	9,24	5,22	4,72	8,71
Mariestad	3,26	2,84	7,03	3,49	3,17	7,81
Lidköping	4,31	4,40	7,22	3,95	4,01	6,08
Skara	2,86	2,86	5,64	2,75	2,82	5,06
Skövde	4,03	4,38	7,78	4,15	4,62	7,68
Hjo	2,54	2,42	4,23	2,40	2,22	3,25
Tidaholm	2,18	2,65	4,54	2,22	2,90	4,67
Falköping	2,86	2,68	6,74	2,93	2,96	6,17
Skaraborgs län	3,42	3,57	6,44	3,42	3,60	6,19
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	5052	3,05	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1429	0,86	0,66
ledig plats		3,54	4,77
I beredskapsarbete	1660	1,00	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1639	0,99	0,89

AU 1983/84:23 B 32

Älvsborgs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Dals-Ed	5252	5287	5300	100,7	100,9	99,6	24,3	21,7
Färgelanda	6903	7373	7469	106,8	108,2	114,7	19,1	16,9
Ale	21980	23312	23 562	106,1	107,2	109,7	12,0	11,2
Lerum	28162	29871	30726	106,1	109,1	109,7	10,0	10,2
Vårgårda	8 370	9256	9456	110,6	113,0	115,3	17,9	16,6
Tranemo	11786	12413	12342	105,3	104,7	104,5	17,2	17,0
Bengtsfors	12345	12199	12058	98,8	97,7	98,1	24,3	22,1
Mellerud	10421	10677	10576	102,5	101,5	104,0	23,9	21,5
Lilla Edet	11229	11836	11865	105,4	105,7	104,7	16,1	15,2
Mark	30217	31418	31573	104,0	104,5	105,0	19,8	19,2
Svenljunga	10165	10989	11032	108,1	108,5	106,0	20,3	20,0
Herrljunga	8833	9347	9311	105,8	105,4	106,0	20,6	19,4
Vänersborg	34365	34574	35 246	100,6	102,6	100,6	18,1	18,2
Trollhättan	50225	49600	48 592	98,8	96,7	100,3	16,5	17,2
Alingsås	27796	29637	30758	106,6	110,7	107,9	18,5	18,8
Borås	105 177	102 129	100184	97,1	95,3	94,0	19,3	19,4
Ulricehamn	21451	21970	22181	102,4	103,4	102,0	21,1	20,9
Åmål	13 349	13564	13313	101,6	99,7	103,7	22,0	22,3
Älvsborgs län	418026	425452	425544	101,8	101,8	96,7	18,1	18,7
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens		Skattekraft
	Män	Kvinnor	1984
	1975 1982	1975 1982

Dals-Ed	84,0	78,5	57,5	66,3	287
Färgelanda	84,2	80,1	57,7	70,0	296
Ale	88,2	81,6	59,2	67,7	335
Lerum	87,6	82,8	58,5	69,8	357
Vårgårda	86,6	83,5	51,5	67,8	287
Tranemo	89,5	86,7	71,2	75,0	367
Bengtsfors	84,0	81,2	57,7	67,3	344
Mellerud	81,0	80,2	53,6	67,5	307
Lilla Edet	85,3	80,3	57,9	62,4	321
Mark	86,5	82,2	67,1	71,9	330
Svenljunga	87,4	82,6	65,6	69,4	306
Herrljunga	85,9	82,6	59,8	64,2	307
Vänersborg	85,0	82,0	65,5	73,6	376
Trollhättan	85,2	80,9	62,4	69,5	397
Alingsås	85,4	79,6	62,4	68,5	347
Borås	84,0	77,8	69,9	72,4	381
Ulricehamn	87,0	83,7	69,9	75,9	334
Åmål	82,2	75,9	55,1	61,8	341
Älvsborgs län	85,3	80,6	64,2	70,4	355
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Älvsborgs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Dals-Ed	3,80	3,94	6,64	4,09	4,03	6,88
Färgelanda	2,51	2,77	4,63	2,00	2,07	3,34
Ale	2,14	2,79	3,84	2,19	2,74	3,99
Lerum	1,84	2,20	3,07	2,19	2,47	4,02
Vårgårda	3,07	3,35	6,02	4,11	3,97	6,10
Tranemo	1,63	2,38	2,90	1,38	1,97	2,05
Bengtsfors	3,31	3,56	5,64	3,54	3,90	5,49
Mellerud	3,72	4,02	6,37	3,73	3,82	5,79
Lilla Edet	3,90	4,28	6,55	3,44	4,05	6,86
Mark	3,24	3,16	5,82	2,94	2,75	4,52
Svenljunga	3,18	3,79	4,88	3,39	4,30	5,29
Herrljunga	1,95	2,57	2,99	1,80	1,97	2,92
Vänersborg	2,30	2,16	4,%	2,39	2,22	4,93
Trollhättan	3,58	3,89	5,25	3,85	4,04	5,59
Alingsås	4,38	4,54	7,47	4,08	4,32	6,14
Borås	4,13	4,00	7,09	4,26	4,08	7,51
Ulricehamn	2,06	2,02	4,32	2,23	2,28	4,23
Åmål	5,84	6,31	10,00	6,17	6,54	11,73
Älvsborgs län	3,31	3,47	5,71	3,38	3,49	5,74
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	7403	2,80	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	2509	0,95	0,66
ledig plats		2,95	4,77
I beredskapsarbete	4254	1,61	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	2 260	0,85	0,89

AU 1983/84:23

B 34

Göteborgs och Bohus län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Härryda	20741	23 195	24416	111,8	117,7	122,8	10,4	11,0
Partille	27151	27172	28118	100,1	103,6	105,6	12,2	13,6
Öckerö	9219	9842	10006	106,8	108,5	110,9	15,6	16,2
Stenungsund	14617	16091	16545	110,1	113,2	121,4	10,6	11,0
Tjörn	10618	11701	12241	110,2	115,3	123,4	16,6	16,6
Orust	10586	12364	12732	116,8	120,3	125,7	19,4	17,4
Sotenäs	9133	9252	9210	101,3	100,8	102,9	27,2	25,5
Munkedal	10210	10703	10778	104,8	105,6	108,8	19,7	18,7
Tanum	11058	11463	11451	103,7	103,6	104,5	25,4	23,8
Göteborg	444651	431273	424186	97,0	95,4	91,3	19,3	20,3
Mölndal	47 295	47788	48327	101,0	102,2	104,9	13,6	15,3
Kungälv	28311	29702	30915	104,9	109,2	111,2	12,9	14,5
Lysekil	15076	15 037	15056	99,7	99,9	99,0	21,1	19,4
Uddevalla	46861	46032	45 827	98,2	97,8	96,8	18,2	19,9
Strömstad	9485	9580	9843	101,0	103,8	103,1	23,0	23,5
Göteborgs och
Bohus län	715012	711 195	709 651	99,5	99,3	97,6	18,0	18,7
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor		1984
1975	1982	1975	1982
Härryda	86,9	84,1	61,8	74,4	361
Partille	85,5	80,1	63,3	71,1	400
Öckerö	87,9	85,2	50,5	65,2	318
Stenungsund	87,1	81,4	57,6	65,6	368
Tjörn	86,1	83,1	51,3	64,4	322
Orust	86,8	80,3	51,0	63,0	301
Sotenäs	83,8	79,3	56,8	66,1	327
Munkedal	84,3	82,6	56,0	63,8	305
Tanum	83,1	76,7	56,1	65,9	287
Göteborg	79,4	74,7	63,4	68,6	436
Mölndal	85,0	85,4	64,6	73,4	413
Kungälv	87,0	83,1	60,9	70,2	365
Lysekil	83,6	80,4	58,5	67,3	338
Uddevalla	83,2	79,5	62,4	69,3	376
Strömstad	84,4	77,0	63,5	70,2	328
Göteborgs och
Bohus län	81,5	77,5	62,4	68,9	406
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Göteborgs och Bohus län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Härryda	1,54	1,91	2,28	1,55	1,74	2,06
Partille	2,17	2,42	3,71	2,88	3,07	4,63
Öckerö	1,57	1,91	3,36	1,41	1,54	2,63
Stenungsund	3,39	4,59	6,30	3,03	4,00	5,89
Tjörn	2,74	3,34	4,93	2,42	3,09	4,07
Orust	2,55	2,70	4,57	2,49	3,06	4,44
Sotenäs	3,10	3,19	4,33	3,01	3,01	4,73
Munkedal	3,18	3,80	5,51	3,16	3,65	5,50
Tanum	2,68	2,64	4,79	2,89	3,00	6,04
Göteborg	3,51	3,32	5,49	3,84	3,49	5,64
Mölndal	1,41	1,49	2,23	1,56	1,54	2,30
Kungälv	1,90	2,31	2,95	2,15	2,54	3,16
Lysekil	2,96	3,01	4,38	2,74	2,90	2,71
Uddevalla	2,51	2,58	5,22	2,60	2,83	5,44
Strömstad	2,64	2,40	4,23	2,55	2,27	3,73
Göteborgs och
Bohus län	3,02	3,00	4,48	3,25	3,13	4,96
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	13955	3,04	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	2249	0,49	0,66
ledig plats		6,20	4,77
I beredskapsarbete	6586	1,43	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	4 304	0,93	0,89

AU 1983/84:23

B 36

Hallands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
• 1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Hylte	11 152	11211	11038	100,5	99,0	99,3	21,9	20,2
Halmstad	74292	76042	76572	102,4	103,1	105,6	18,5	18,9
Laholm	19830	21059	21397	106,2	107,9	111,0	20,0	19,1
Falkenberg	33102	34912	35452	105,5	107,1	109,9	19,8	19,6
Varberg	43051	44164	45 367	102,6	105,4	108,0	17,9	17,7
Kungsbacka	38353	43 536	46493	113,5	121,2	125,4	11,6	12,7
Hallands län	219780	230924	236319	105,1	107,5	110,3	17,5	17,6
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Hylte	87,0	80,1	59,4	66,9	350
Halmstad	83,9	78,4	63,6	69,3	370
Laholm	87,4	82,5	60,9	68,9	301
Falkenberg	87,6	80,1	60,7	68,1	326
Varberg	87,8	84,2	61,4	71,0	354
Kungsbacka	86,8	82,2	58,1	68,5	356
Hallands län	86,2	81,0	61,4	69,2	350
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Hallands län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Hylte	3,13	4,19	4,51	3,47	4,44	4,91
Halmstad	3,75	4,04	7,48	3,64	3,66	6,25
Laholm	2,74	3,12	5,77	2,94	3,56	6,08
Falkenberg	2,69	3,15	5,69	2,91	3,64	5,76
Varberg	2,39	2,55	4,59	2,67	2,98	4,88
Kungsbacka	1,86	2,20	3,86	1,94	2,21	3,58
Hallands län	2,84	3,20	5,69	2,94	3,26	5,31
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	3 864	2,63	3,17
Kvarstående lediga platser	590	0,40	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		6,55	4,77
I beredskapsarbete	1507	1,02	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	863	0,58	0,89

AU 1983/84:23 B 38

Jönköpings län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Aneby	6508	6873	6913	105,6	106,2	104,8	19,8	19,5
Gnosjö	8324	9056	9001	108,8	108,1	108,5	14,2	14,3
Gislaved	27570	28483	28247	103,3	102,5	102,1	16,1	16,5
Vaggeryd	11355	12121	12103	106,7	106,6	102,8	18,5	18,5
Jönköping	108500	107561	106899	99,1	98,5	98,4	18,6	19,1
Nässjö	32591	31694	31151	97,2	95,6	95,0	20,5	21,8
Värnamo	30072	30342	30453	100,9	101,3	100,8	17,4	18,2
Sävsjö	11590	11838	11694	102,1	100,9	98,4	21,1	21,4
Vetlanda	28532	28736	28270	100,7	99,1	98,4	20,7	20,3
Eksjö	18227	18072	18115	99,1	99,4	98,8	21,1	20,7
Tranås	18717	18 380	18190	98,2	97,2	95,3	21,9	22,5
Jönköpings län	301986	303 156	301 036	100,4	99,7	99,0	19,0	19,4
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Aneby	85,6	85,8	58,9	69,7	290
Gnosjö	88,2	89,3	70,3	81,2	355
Gislaved	87,4	84,8	64,6	75,1	356
Vaggeryd	87,2	82,0	57,7	67,1	322
Jönköping	84,1	79,5	63,0	69,6	375
Nässjö	84,7	81,0	59,7	65,7	347
Värnamo	85,9	83,1	66,1	75,3	363
Sävsjö	85,8	84,8	55,3	63,8	314
Vetlanda	85,9	82,4	56,6	65,7	323
Eksjö	85,2	80,8	62,6	71,0	349
Tranås	85,6	80,6	62,1	66,7	333
Jönköpings län	85,3	81,7	62,1	69,9	353
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Jönköpings län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Aneby	2,32	3,43	4,74	2,10	2,95	4,47
Gnosjö	1,36	1,84	2,02	0,90	1,20	0,97
Gislaved	2,48	3,11	4,48	2,01	2,50	3,23
Vaggeryd	3,63	4,44	6,12	3,39	3,95	4,83
Jönköping	3,19	3,20	6,17	3,21	3,25	6,03
Nässjö	2,63	3,51	5,43	2,78	3,40	5,79
Värnamo	2,33	2,48	4,38	2,13	2,07	3,18
Sävsjö	2,76	3,47	4,80	2,36	3,09	4,35
Vetlanda	3,08	3,71	6,79	3,02	3,71	5,78
Eksjö	2,61	3,11	5,67	2,79	3,08	6,21
Tranås	4,56	5,44	10,05	5,24	6,24	9,66
Jönköpings län	2,94	3,35	5,78	2,90	3,24	5,34
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	4 751	2,51	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1328	0,71	0,66
ledig plats		3,58	4,77
I beredskapsarbete	1551	0,83	1,32
1 arbetsmarknadsutbildning	1093	0,59	0,89

AU 1983/84:23

B 40

Kronobergs län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Uppvidinge	11531	11040	10739	95,7	93,1	90,8	24,9	24,5
Lessebo	8908	9006	8987	101,1	100,9	101,2	20,7	19,6
Tingsryd	14735	14 773	14561	100,3	98,8	95,3	24,0	24,2
Alvesta	18784	19442	19773	103,5	105,3	105,0	19,4	18,7
Almhult	15 250	15562	15 593	102,0	102,2	103,0	19,8	19,3
Markaryd	11918	11798	11425	99,0	95,9	95,8	20,3	19,4
Växjö	62 048	64661	65859	104,2	106,1	108,4	15,5	15,8
Ljungby	26264	27409	27382	104,4	104,3	105,0	18,8	18,7
Kronobergs län	169438	173 691	174319	102,5	102,9	103,4	18,7	18,5
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
	Män		Kvinnor	1984
	1975	1982	1975	1982
Uppvidinge	83,7	78,9	57,8	65,2	324
Lessebo	87,7	85,0	62,6	71,0	330
Tingsryd	83,3	79,0	54,3	64,8	302
Alvesta	83,9	81,7	59,6	70,0	322
Almhult	85,2	81,8	60,1	68,2	342
Markaryd	84,8	78,9	59,5	66,1	328
Växjö	83,2	78,9	64,7	72,5	383
Ljungby	85,1	81,7	61,8	70,4	337
Kronobergs län	84,2	80,2	61,6	70,0	348 >
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Kronobergs län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Uppvidinge	5,35	6,55	7,98	5,05	5,66	6,46
Lessebo	2,11	2,60	3,79	2,09	2,46	3,48
Tingsryd	2,95	3,55	5,02	3,20	3,57	5,74
Alvesta	1,75	1,84	3,31	2,02	2,19	3,39
Almhult	2,28	2,84	3,90	2,26	2,73	3,61
Markaryd	4,41	5,03	7,57	3,85	4,50	6,92
Växjö	3,02	2,97	6,67	3,23	3,12	6,62
Ljungby	2,29	2,56	4,38	2,80	3,34	5,04
Kronobergs län	2,87	3,14	5,54	3,03	3,25	5,54
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	2959	2,77	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	831	0,77	0,66
ledig plats		3,56	4,77
I beredskapsarbete	965	0,90	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1 172	1,09	0,89

12 Riksdagen 1983184. 18 sami. Nr 23

AU 1983/84:23

B 42

Kalmar län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Högsby	7671	7800	7699	101,7	100,4	95,8	26,3	24,2
Torsås	7670	7923	7888	103,3	102,8	102,6	24,3	23,0
Mörbylånga	11383	12613	12749	110,8	112,0	111,5	18,9	18,6
Hultsfred	18422	17794	17292	96,6	93,9	92,2	22,2	20,8
Mönsterås	13036	13135	13199	100,8	101,3	99,8	19,3	18,8
Emmaboda	11699	11324	11 101	96,8	94,9	93,5	20,8	20,1
Kalmar	52 385	52846	53516	100,9	102,2	102,7	19,0	19,4
Nybro	21569	21636	21 139	100,3	98,0	95,0	21,3	21,3
Oskarshamn	28007	28037	27886	100,1	99,6	95,8	18,6	19,1
Västervik	41702	41263	40671	98,9	97,5	96,7	20,9	19,8
Vimmerby	16394	16180	15869	98,7	96,8	92,4	20,4	19,9
Borgholm	10786	11030	11 125	102,3	103,1	104,7	25,2	23,8
Kalmar län	240724	241581	240134	100,4	99,8	98,3	20,6	20,2
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor		1984
1975	1982	1975	1982
Högsby	83,8	81,3	57,2	67,6	308
Torsås	83,6	81,0	47,5	64,9	265
Mörbylånga	85,0	82,7	55,5	67,8	305
Hultsfred	84,0	78,4	57,1	65,7	326
Mönsterås	85,0	80,0	53,8	63,6	325
Emmaboda	85,7	80,7	58,8	68,5	348
Kalmar	83,1	79,2	63,6	72,9	378
Nybro	84,9	79,9	58,0	67,4	335
Oskarshamn	85,1	80,7	60,6	68,5	359
Västervik	84,1	78,1	61,8	69,6	343
Vimmerby	83,5	78,9	53,9	61,5	315
Borgholm	81,7	81,1	55,7	67,1	282
Kalmar län	84,1	79,7	59,2	68,5	340
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

B 43

Kalmar län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Högsby	4,21	5,58	8,61	5,52	6,79	9,47
Torsås	3,19	3,13	5,30	3,12	3,16	5,48
Mörbylånga	1,87	1,84	4,12	2,37	2,50	4,93
Hultsfred	4,35	4,54	6,45	4,39	4,87	7,33
Mönsterås	3,84	5,00	7,37	4,21	5,10	8,34
Emmaboda	2,92	3,89	5,13	3,32	4,56	6,52
Kalmar	2,40	2,36	4,58	2,97	2,91	5,61
Nybro	3,92	4,41	6,21	3,94	4,56	5,82
Oskarshamn	3,18	3,86	6,26	3,67	4,29	7,15
Västervik	3,54	3,18	6,33	3,54	3,39	5,56
Vimmerby	4,25	5,28	8,43	4,31	5,46	8,80
Borgholm	2,52	2,27	4,72	2,76	2,95	4,46
Kalmar län	3,25	3,50	5,94	3,55	3,89	6,37
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	4330	2,95	3,17
Kvarstående lediga platser	1 167	0,79	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats		3,71	4,77
I beredskapsarbete	2071	1,41	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1334	0,91	0,89

AU 1983/84:23

B 44

Gotlands län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning	1975 =	100	% över 64 år
	1975 1980 1983	1980	1983 1990	1983 1990
Visby	54400 55 346 55987	101,7	102,9 103,3	18,5 17,5
Gotlands län	54400 55 346 55987	101,7	102,9 103,3	18,5 17,5
Riket		101,3	101,5 101,2	18,0 18,4
Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
	Män	Kvinnor	1984
	1975 1982	1975	1982
Visby	84,1 81,7	63,1	72,9
Gotlands län	84,1 81,7	63,1	72,9	325
Riket	82,9 78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Gotlands län

Arbetslöshet (%)

Kommun 1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt liga	Kvinnor Ung-domar
Visby 1,75	1,76	4,31	2,15	2,24	4,81
Gotlandslän 1,75	1,76	4,31	2,15	2,24	4,81
Riket 3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12
Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984
		Antal		Andel av befolkningen
				i åldern 16	-64 år (%)
				Länet	Riket
Kvarstående arbetslösa arbetssökande
vid månadens slut		781		2,25	3,17
Kvarstående lediga platser		196		0,56	0,66
Sökande kvarstående arbetslösa per
ledig plats				3,98	4,77
1 beredskapsarbete		383		1,10	1,32
I arbetsmarknadsutbildning		574		1,65	0,89

AU 1983/84:23

B 46

Blekinge län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Olofström	17187	15630	15214	90,9	88,5	90,4	16,6	16,4
Karlskrona	60013	60141	59696	100,2	99,5	98,8	20,4	20,1
Ronneby	30368	30159	29694	99,3	97,8	96,4	19,9	19,3
Karlshamn	32136	31879	31730	99,2	98,7	95,9	18,5	18,5
Sölvesborg	15632	15733	15550	100,6	99,5	101,2	18,9	18,9
Blekinge län	155 336	153 542	151884	98,8	97,8	97,1	19,4	19,1
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
	Män		Kvinnor	1984
	1975	1982	1975	1982
Olofström	86,0	81,9	57,6	62,9	375
Karlskrona	82,1	77,3	60,6	70,3	358
Ronneby	83,9	79,0	54,4	64,3	330
Karlshamn	85,8	78,0	60,5	65,3	355
Sölvesborg	86,1	80,0	56,0	63,0	325
Blekinge län	84,1	78,5	58,7	66,6	350
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

B 47

Blekinge län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Olofström	4,35	5,80	8,13	4,61	6,62	7,68
Karlskrona	2,67	2,54	6,26	3,52	3,41	8,22
Ronneby	3,48	4,15	7,52	4,31	5,19	9,09
Karlshamn	5,18	5,45	9,87	5,42	5,80	10,15
Sölvesborg	4,87	5,52	8,64	4,94	6,01	8,44
Blekinge län	3,76	4,10	7,71	4,34	4,85	8,76
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	3 560	3,80	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	423	0,45	0,66
ledig plats		8,42	4,77
I beredskapsarbete	1990	2,12	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1 121	1,19	0,89

AU 1983/84:23

Kristianstads län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1975	1980	1983	1980	1983	1990	1983	1990
Ö Göinge	14942	15424	15038	103,2	100,6	101,3	18,0	17,4
Örkelljunga	8843	9306	9288	105,2	105,0	105,6	20,1	19,8
Tomelilla	12605	12664	12467	100,5	98,9	100,0	23,6	22,0
Bromölla	11384	12 069	12143	106,0	106,7	107,8	15,4	15,8
Osby	13810	13765	13 655	99,7	98,9	99,7	21,2	20,7
Perstorp	7407	7526	7415	101,6	100,1	97,7	15,2	16,6
Klippan	16263	16549	16389	101,8	100,8	101,5	19,3	19,3
Åstorp	11486	12946	12785	112,7	111,3	115,3	14,0	13,5
Båstad	11 160	12091	12307	108,3	110,3	112,4	23,4	22,9
Kristianstad	67499	68883	69354	102,1	102,7	104,0	19,2	19,5
Simrishamn	20103	20303	20245	101,0	100,7	101,9	24,1	24,1
Ängelholm	28173	29813	30580	105,8	108,5	112,5	19,8	20,3
Hässleholm	48339	48854	48714	101,1	100,8	101,4	19,3	20,0
Kristianstads län	272 014	280193	280380	103,0	103,1	104,4	19,6	19,7
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Ö Göinge	85,8	79,0	60,6	66,4	328
Örkelljunga	85,0	77,2	60,0	65,7	312
Tomelilla	84,2	81,8	57,3	68,6	299
Bromölla	86,3	80,8	57,7	63,8	339
Osby	85,2	79,9	58,1	65,6	327
Perstorp	85,1	80,5	60,1	66,8	361
Klippan	83,9	81,4	58,6	64,7	333
Åstorp	86,9	82,5	59,1	64,5	318
Båstad	83,8	82,7	56,4	66,7	341
Kristianstad	83,1	79,1	65,1	70,5	365
Simrishamn	85,6	81,1	59,5	69,5	328
Ängelholm	84,2	81,2	63,8	68,8	349
Hässleholm	84,1	77,7	59,0	65,6	329
Kristianstads län	84,4	79,9	61,0	67,5	339
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

B 49

Kristianstads län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
O Göinge	4,80	5,19	6,36	4,32	4,30	6,46
Örkelljunga	3,51	4,30	4,70	3,28	3,91	4,81
Tomelilla	4,02	4,65	8,56	4,31	4,38	8,71
Bromölla	5,88	7,07	10,80	5,53	6,81	9,32
Osby	4,98	5,14	7,50	5,17	5,63	7,64
Perstorp	2,73	3,62	5,39	2,28	2,73	3,91
Klippan	3,19	3,67	5,71	3,38	3,98	6,09
Åstorp	3,71	4,63	6,97	4,05	5,32	7,16
Båstad	1,10	1,12	2,04	1,19	1,36	1,98
Kristianstad	3,19	3,40	6,22	3,99	4,17	7,59
Simrishamn	2,93	2,96	5,42	3,01	2,74	4,92
Ängelholm	2,33	2,50	5,15	2,41	2,69	4,77
Hässleholm	3,85	4,07	8,23	3,67	3,71	6,94
Kristianstads län	3,45	3,79	6,54	3,63	3,90	6,52
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16—64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	5441	3,18	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	1274	0,74	0,66
ledig plats		4,27	4,77
I beredskapsarbete	2295	1,34	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	1463	0,85	0,89

AU 1983/84:23

B 50

Malmöhus län

Befolkningsutveckling

Kommun	Befolkning		1975 =	100		% över 64 år
1980	1983	1990	1980	1983	1990	1983	1990
Svalöv	12990	12758.	12746	103,5	101,7	101,6	18,8	17,7
Staffanstorp	16368	17143	17551	103,5	108,4	110,9	7,7	8,2
Burlöv	14323	14 236	14 568	101,5	100,9	103,2	11,8	13,4
Vellinge	23 190	24555	24894	106,2	112,5	114,0	10,7	11,4
Bjuv	14672	14357	14373	103,4	101,2	101,3	14,5	14,7
Kävlinge	20643	20891	21300	107,3	108,6	110,7	12,7	12,9
Lomma	16607	16852	17095	107,8	109,4	111,0	10,4	11,6
Svedala+Bara	15471	16470	16894	116,8	124,4	127,6	10,9	10,4
Skurup	12583	12823	13110	106,7	108,8	111,2	18,6	17,5
Sjöbo	15016	15130	15408	106,9	107,7	109,7	21,1	20,2
Hörby	12624	12782	12928	106,3	107,7	108,9	22,2	20,8
Höör	10902	11348	12071	109,0	113,4	120,6	19,9	19,3
Malmö	233803	229380	225745	96,0	94,2	92,7	21,5	23,6
Lund	78487	80458	84986	102,9	105,5	111,4	14,3	14,3
Landskrona	36493	35 656	34580	95,0	92,8	90,0	20,7	22,0
Helsingborg	101956	103 870	104600	100,3	102,1	102,9	20,1	21,4
Höganäs	22111	22197	22384	104,0	104,4	105,3	19,4	20,1
Eslöv	26829	26481	26849	102,1	100,7	102,1	18,3	18,3
Ystad	23773	23 901	24270	100,3	100,9	102,4	23,1	23,2
Trelleborg	34445	34146	33936	99,1	98,3	97,7	18,5	19,9
Malmöhus län	743 286	745434	750288	100,4	100,7	101,4	18,4	19,3
Riket				101,3	101,5	101,2	18,0	18,4

Förvärvsfrekvens och skattekraft
Kommun	Förvärvsfrekvens			Skattekraft
Män		Kvinnor	1984
1975	1982	1975	1982
Svalöv	87,8	82,7	61,6	70,0	318
Staffanstorp	89,8	83,3	66,1	74,4	373
Burlöv	87,7	81,1	70,3	73,6	390
Vellinge	89,5	82,5	63,4	71,8	379
Bjuv	87,5	81,1	63,6	66,6	336
Kävlinge	89,3	86,3	65,8	73,4	358
Lomma	88,8	82,3	64,3	72,9	397
Svedala+Bara	90,1	86,2	62,7	71,8	318
Skurup	86,7	83,2	57,2	65,0	305
Sjöbo	86,8	83,3	64,3	71,3	298
Hörby	86,6	87,3	68,7	76,1	311
Höör	86,5	81,6	64,0	72,3	326
Malmö	79,4	73,9	66,3	68,7	432
Lund	77,1	76,2	68,5	73,6	425
Landskrona	83,6	78,0	62,7	66,2	379
Helsingborg	82,6	77,4	65,7	70,0	386
Höganäs	85,0	81,5	58,9	66,8	357
Eslöv	86,9	82,7	64,4	71,9	347
Ystad	85,0	82,3	61,2	70,8	355
Trelleborg	86,3	82,1	63,4	70,0	363
Malmöhus län	82,8	78,4	65,3	70,2	390
Riket	82,9	78,9	62,7	70,0	390

AU 1983/84:23

Malmöhus län

Arbetslöshet (%)

Kommun	1982			1983
Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar	Samt- liga	Kvinnor	Ung- domar
Svalöv	2,05	2,34	3,81	2,48	2,56	4,19
Staffanstorp	1,67	2,00	3,74	2,00	2,43	4,39
Burlöv	2,84	3,27	4,63	3,34	3,67	5,28
Vellinge	1,83	2,39	3,91	2,17	2,70	4,36
Bjuv	2,99	3,43	6,84	3,23	3,64	6,23
Kävlinge	1,96	2,14	4,29	2,34	2,40	5,20
Lomma	1,21	1,42	3,35	1,30	1,44	3,15
Svedala	1,80	2,46	3,96	2,06	2,61	4,46
Skurup	3,88	4,82	7,57	4,28	4,77	8,28
Sjöbo	3,17	3,79	6,00	3,65	4,15	7,12
Hörby	2,15	2,06	3,86	2,43	2,25	4,04
Höör	2,44	2,04	5,02	2,29	2,16	3,68
Malmö	4,98	4,80	8,68	5,50	5,17	8,92
Lund	2,82	2,55	5,02	3,08	2,86	5,14
Landskrona	3,69	4,07	6,85	5,14	4,62	7,27
Helsingborg	3,39	3,56	6,29	3,93	4,16	7,12
Höganäs	2,27	2,54	4,02	2,68	2,93	5,25
Eslöv	3,08	3,63	6,53	3,47	3,86	7,73
Ystad	4,86	5,48	10,42	4,70	4,72	9,87
Trelleborg	4,28	5,06	9,77	4,96	5,81	10,95
Malmöhus län	3,62	3,75	6,80	4,07	4,09	7,19
Riket	3,07	3,15	5,72	3,38	3,35	6,12

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Antal

Andel av befolkningen
i åldern 16-64 år (%)

Länet Riket

Kvarstående arbetslösa arbetssökande

vid månadens slut	18622	3,93	3,17
Kvarstående lediga platser Sökande kvarstående arbetslösa per	2477	0,52	0,66
ledig plats		7,52	4,77
I beredskapsarbete	7158	1,51	1,32
I arbetsmarknadsutbildning	2778	0,58	0,89

AU 1983/84:23

B 52

Definitioner

Regionalstatistiskt underlag

I föregående tabeller redovisas regionalstatistiska uppgifter för landets
kommuner och län avseende befolkning, förvärvsfrekvens, arbetslöshet
samt arbetsmarknadsläget under första kvartalet 1984. De redovisade uppgifterna
är hämtade från följande källor.

Befolkningsutveckling åren 1975—1990
Redovisade uppgifter rörande befolkningens storlek år 1975, 1980 och
1983 är hämtade ur statistiska centralbyråns officiella statistik och avser
förhållandena per den 31 december resp. år. Hänsyn har ej tagits till de
senaste två årens kommunbildningar. Sålunda särredovisas ej Essunga och
Österåkers kommun i statistiken.

Beteckningen ”1975 = 100” i tabellen beskriver befolkningsutvecklingen
sedan år 1975 i form av en index. Uppgifterna för år 1990 är härvid
baserade på länsstyrelsernas officiella prognoser per mars 1982.

Förvärvsfrekvens åren 1975 och 1982 och skattekraft
Uppgifter avseende förvärvsfrekvensen år 1975 är hämtade från folkoch
bostadsräkningen. 1982 års uppgifter är baserade på specialbearbetningar
av inkomststatistiken (SPINK). Denna statistik har anpassats för
största möjliga jämförbarhet med folk- och bostadsräkningarna. Förvärvsfrekvensen
avser andelen förvärvsarbetande som arbetar minst 1 timme
per vecka av befolkningen i arbetsför ålder, dvs. i åldern 16—64 år.

Skattekraften redovisas på grundval av preliminära siffror från 1983 års
taxering. Med skattekraft avses antal skattekronor dividerat med invånarantalet
vid taxeringsårets ingång.

Arbetslöshet

Redovisade uppgifter rörande den procentuella arbetslösheten baseras
på det genomsnittliga antalet kvarstående arbetslösa arbetssökande utan
arbete aktuella för omedelbar placering för åren 1982 och 1983 enligt
arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.

För att räkna fram den procentuella arbetslösheten har antalet arbetslösa
ställts i relation till den aktuella åldersgruppens storlek. Det totala
antalet arbetslösa samt antalet arbetslösa kvinnor har sålunda ställts i
relation till totalbefolkningen resp. antalet kvinnor i åldern 16-64 år.
Antalet arbetslösa ungdomar har ställts i relation till det totala antalet
individer i åldern 16-24 år.

Arbetsmarknadsläget första kvartalet 1984

Samtliga uppgifter rörande arbetsmarknadsläget under första kvartalet

AU 1983/84:23

1984 avser ett genomsnittsvärde för årets tre första månader. Kvarstående
arbetslösa arbetssökande samt det totala antalet arbetssökande vid månadens
slut är hämtade ur arbetsmarknadsstyrelsens arbetssökanderegister.

Antalet lediga platser är tagna ur arbetsmarknadsstyrelsens register över
lediga platser.

Antalet sökande kvarstående arbetslösa per ledig plats har beräknats
genom att dividera antalet lediga platser med antalet kvarstående arbetslösa
vid månadens slut.

Uppgifter rörande personer i beredskapsarbete, i övriga sysselsättningsskapande
åtgärder samt i olika typer av arbetsmarknadsutbildning har
hämtats ur löpande statistik från arbetsmarknadsstyrelsen.

Uppgifter rörande antalet personer med förtidspension och sjukbidrag är
hämtade från riksförsäkringsverkets statistik och avser förhållandet i början
på april månad 1984.

AU 1983/84:23

B 54

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1

Motionerna 3

Den regionala utvecklingen 16

Utskottet 22

Förutsättningar och riktlinjer för regionalpolitiken 22

Utvecklingen inom vissa olika samhällssektorer 28

Jordbruket 28

Industrin 28

Utbildningsfrågor 30

Decentralisering av statlig verksamhet 31

Utveckling av statligt anställda m. m 31

Arbetet med decentralisering av statlig verksamhet 33

Motionerna 36

Förändringar av de regionalpolitiska stödformerna 39

Regionalpolitisk stöd till näringslivet 40

Kommunala industrilokaler 44

Industricentra 45

Glesbygdsstödet 46

Anslagsfrågor m. m 47

Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet 47

Regionalpolitisk stöd: Vissa lokaliseringsbidrag m. m 51

Regionalpolitisk stöd: Lokaliseringslån 51

Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser 52

Täckande av förluster på grund av kreditgarantier till företag i

glesbygder m. m 55

Ersättning för nedsättning av socialavgifter 55

Stödområdesindelningen 58

Utvecklingsproblem i landsdelar och län 62

Skåne 64

Blekinge, Smålandslänen och Östergötland 67

Västsverige 72

Stockholms, Södermanlands och Gotlands län 75

Mellansverige 77

Övre och mellersta Norrland 87

Kust och skärgård 92

Utskottets hemställan 92

Reservationer 99

1. Riktlinjer för regionalpolitiken (m) 99

2. Riktlinjer för regionalpolitiken (c) 101

3. Riktlinjer för regionalpolitiken (fp) 104

4. Riktlinjer för regionalpolitiken (vpk) 105

5. Statlig verksamhet till Sandvikens, Hofors och Söderhamns kommuner
i Gävleborgs län (vpk) 107

6. Lokaliseringslånens hantering av den ordinarie kreditmarknaden
(m) 108

7. Lokaliseringslånens hantering av den ordinarie kreditmarknaden

8. Beloppsgränserna för stöd till glesbygdsföretag m. m. (c, fp) ... 109

9. En uppdelning av anslaget till lokaliseringsbidrag (c) 109

10. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet (m) 110

11. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Bidragsverksamhet (c) lil

AU 1983/84:23 B 55

12. Anslag till Regionalpolitisk! stöd: Vissa lokaliseringsbidrag (m) . 112

13. Anslag till Regionalpolitisk! stöd: Vissa lokaliseringsbidrag (c) . 112

14. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Vissa lokaliseringslån (m) ... 112

15. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Vissa lokaliseringslån (c) .... 113

16. Anslag till Regionalpolitisk stöd: Regionala utvecklingsinsatser

(s) 114

17. Länsanslagen (s) 115

18. Regler om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län m. m. (m) 116

19. Regler om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län m. m. (c) 117

20. Regler om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län m. m. (fp) 118

21. Regler om nedsättning av socialavgifter och allmän löneavgift i
Norrbottens län m. m. (vpk) 119

22. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (m) 120

23. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (c) 120

24. Ersättning för nedsättning av socialavgifter (vpk) 121

25. Stödområdesindelningen (vpk) 121

26. Åtgärd sprogram för Östergötlands län (vpk) 123

27. Regionalpolitiska insatser i Stockholms län (vpk) 124

28. Anslag till Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen (m) 125

29. Anslag till Särskilda utvecklingsinsatser i Bergslagen (vpk) .... 126

30. Stiftelse för företagsetablering i Karlskogaområdet (m) 127

31. Särskilda åtgärder på bruksorter i Bergslagen (vpk) 128

32. Statsbidrag till lärlingsutbildning m. m. (fp) 128

33. Fördelning av medel till de regionala utvecklingsfonderna (c) ... 129

34. Inrättande av en Bergslagsdelegation (vpk) 130

35. Åtgärdsprogram för Värmlands län (vpk) 131

36. Åtgärdsprogram för Västmanlands län (vpk) 131

37. Utvecklingsprogram för Kopparbergs län (vpk) 132

38. Regionalpolitiska insatser i den svenska skärgården (vpk) 133

Särskilda yttranden 134

1. Uppdrag till vissa centrala myndigheter om decentralisering av
verksamheten (c) 134

2. Förenklingar av det regionalpolitiska stödsystemet (vpk) 134

3. Förutsättningarna för utvecklingen i länen (m) 134

Bilaga Bl —B 53

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984