AU 1983/84:17

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1983/84:17

om arbetsmarknadsforskning

Utskottet behandlar i betänkandet bilaga 7 till proposition 1983/84:107 om
forskning avsnitten 1, 2, 3.3 och 3.4 samt den i anslutning därtill väckta
motionen 2630 av Lars Wemer m. fl. (vpk).. Vidare behandlas proposition
1983/84:100 bilaga 12 avsnittet vissa arbetslivsfrågor samt motion 1983/
84:916 av Alf Wennerfors m. fl. (m) väckt under allmänna motionstiden i år.

Propositionerna

Proposition 1983184:100 bil. 12 Arbetsmarknadsdepartementet
avsnittet Vissa andra arbetslivsfrågor (s. 32-34).

I propositionen hemställs att riksdagen bemyndigar regeringen att inrätta
en personlig ordinarie tjänst som professor (F 25-28) i arbetsrätt för Sten
Edlund vid Arbetslivscentrum.

Proposition 1983184:107 bil. 7

I propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad statsrådet Leijon
anför om arbetsmarknadspolitisk forskning samt arbetslivs- och arbetsmiljöforskning.

Den del av bilagan som gäller arbetsmiljöforskningen behandlas av
socialutskottet.

Motionerna

Motion väckt under allmänna motionstiden 1984

1983/84:916 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående arbetsmarknadsforskningen.

Yrkandena 1-5, 7-17 och 19-25 behandlas i betänkandet AU 1983/84:21,
yrkandet 18 i betänkandet AU 1983/84:18 samt yrkandet 6 i utbildningsutskottets
betänkande UbU 1983/84:19.

Motion med anledning av proposition 1983/84:107

1983/84:2630 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1 Riksdagen 1983184.18sami. Nr 17

AU 1983/84:17

1. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om maktkoncentrationens
och monopoliseringens effekter vad gäller sysselsättningssituationen, den
industriella strukturen och den inhemska marknaden,

2. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning om multinationaliseringens
effekter vad gäller sysselsättningen i Sverige, dess begränsade effekt på olika
sysselsättningsskapande åtgärder och dess effekter på fackets roll, verksamhet
och framtida utveckling,

3. att riksdagen uttalar sig för ökad forskning kring arbetsmarknadsutbildningen
och andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder i enlighet med vad som
anförs i motionen,

5. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för inrättande av
fackliga forsknings- och kontrollinstitut enligt vad i motionen anförs.

Yrkandet 4 kommer att behandlas i utbildningsutskottets betänkande
UbU 1983/84:28.

Utskottet

När det gäller forskningen på det arbetsmarknadspolitiska området erinras
i proposition 107 om att delegationen (A 1981:01) för arbetsmarknadspolitisk
forskning (EFA), som intar en central ställning i sammanhanget,
kommer att avlämna ett betänkande under våren. Slutlig ställning till den
framtida arbetsmarknadspolitiska forskningen bör enligt propositionen tas
först efter remissbehandling av detta förslag. I avvaktan därpå lämnar
föredragande statsrådet allmänna synpunkter i frågan.

Det anförs i propositionen att forskningen bl. a. bör syfta till att ge ett
förbättrat underlag för överväganden och beslut rörande arbetsmarknadspolitikens
inriktning och dimensionering. Forskningen bör omfatta faktorer
som bestämmer volymen och karaktären på arbetslösheten och dess effekter
på människorna. Den bör också inbegripa såväl utbud som efterfrågan på
arbete och anpassningsprocesserna på arbetsmarknaden.

Avvägning och samordning mellan å ena sidan arbetsmarknadspolitiska
åtgärder och å andra sidan generella ekonomisk-politiska insatser samt
insatser inom industri-, regional-, social- och utbildningspolitik är enligt
propositionen frågor av stor betydelse. Att analysera dessa och ge underlag
för hanteringen av såväl stabiliserings- som fördelningspolitiska awägningsproblem
är en viktig uppgift för arbetsmarknadsforskningen.

Bl. a. ungdomsarbetslösheten har på senare år medfört ett ökat kommunalt
engagemang i sysselsättningspolitiken. Insatsernas art och omfattning
har varit mycket varierande. Det finns ett behov av forskning rörande
kommunernas arbetsmarknadspolitiska åtgärder och de samordnings- och
awägningsproblem som föreligger mellan statliga och kommunala mål och
insatser.

En fråga som kräver särskilda överväganden är den nya tekniken och
främst datateknikens betydelse för sysselsättning och arbetsmiljö. Dataef -

AU 1983/84:17

fektutredningens (A 1978:05) slutbetänkande som nyligen lagts fram bör bli
en värdefull utgångspunkt för fortsatt forsknings- och utvecklingsarbete.

När det gäller utbudet av arbetskraft framhålls i propositionen behovet av
fortsatt forskning om hur efterfrågan på arbetskraft, demografiska förändringar,
skatte- och bidragsbestämmelser, pensioneringssystem, arbetsmarknadslagstiftning
etc. påverkar arbetskraftsutbudets sammansättning och
arbetskraftens rörlighet.

I fråga om forskning kring faktorer som påverkar efterfrågan av arbetskraft
nämns lönekostnadernas och lönekostnadsrelationernas betydelse för
storleken och sammansättningen av företagens efterfrågan på arbetskraft.
En annan fråga som nämns gäller nya stödformers effekter på företagens
rekrytering av t. ex. handikappade. Slutligen nämns i detta avsnitt av
propositionen betydelsen av forskning och utvärdering av beredskapsarbetena
som bedöms utgöra en betydelsefull och resurskrävande del av de
arbetsmarknadspolitiska åtgärderna.

Till sist erinras i propositionen om den betydelse för forskningen på det
arbetsmarknadspolitiska området som Arbetslivscentrum och delegationen
för arbetstidsfrågor (DELFA) har. I fråga om Arbetslivscentrum anmäls att
en översyn f. n. görs av centrets framtida forskningsinriktning. När det gäller
DELFA erinras om att delegationens uppgift är att initiera och följa
försöksverksamhet som rör arbetstidsfrågor. Delegationen har genom
tilläggsdirektiv våren 1983 fått vidgade uppgifter med bl. a. ökad inriktning
på ekonomi, sysselsättning och jämställdhet mellan kvinnor och män. Vidare
erinras om att debatten om arbetsdelning blivit alltmer intensiv i Sverige och
att en viktig uppgift för DELFA är att belysa frågeställningar kring
arbetstiden som ett eventuellt medel i sysselsättningspolitiken.

Utskottet tar först upp frågan om den arbetsmarknadspolitiska forskningens
och arbetslivsforskningens inriktning som behandlas i vpk:s partimotion
2630. Vpk anser i motionen att den inriktning som forskningen på det
arbetsmarknadspolitiska området enligt propositionen skall ha är felaktig.
Den bygger nämligen på förutsättningen att arbetsmarknadspolitiken anpassas
till den ekonomiska politiken och därmed till att forskningen koncentreras
till frågor om behovet av och effekterna av olika åtgärder som påverkar
utbudet och underlättar anpassningen samt faktorer som påverkar arbetskraftsutbudets
sammansättning och arbetskraftens rörlighet. Motionärerna
menar att forskningen måste ges en helt annan inriktning om den skall kunna
positivt påverka uppfyllelsen av de arbetsmarknadspolitiska målsättningarna
rörande ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet. Den föreslagna
inriktningen leder till att arbetsgivarna får ett forskningsmonopol som bör
brytas. Mot den av arbetsgivarna styrda forskningen måste ställas en
forskning i facklig regi, där de arbetande anger problemen och inriktningen.
Partsforskning är nödvändig för att klargöra de verkliga problemen. Några
exempel på problemområden är: Lönenivå och lönesystem och dess inverkan
på livsbetingelser och livslängd, klassamarbetets effekter på fackföreningsrö 1*

Riksdagen 1983/84.18sami. Nr 17

AU 1983/84:17

relsens möjligheter att hävda sina medlemmars intressen, möjligheter till
förbättringar av arbetsmiljön i tider av stor arbetslöshet och ekonomisk
stagnation; forskning om den nödvändiga arbetstiden i framtiden i relation
till industriproduktionens och den offentliga verksamhetens utveckling.

Utskottet kan för sin del inte se att den inriktning som regeringen förordar i
fråga om den arbetsmarknadspolitiska forskningen har en så ensidig
inriktning på anpassning av arbetskraften till arbetsmarknadens krav som
framhålls i motionen. Utskottet menar för sin del att statsrådet Leijon i
propositionen gör en rimlig avvägning mellan frågor som å ena sidan har
anknytning till arbetskraften och dess anpassning till arbetstillfällena och å
den andra sidan berör näringslivets efterfrågan av arbetskraft och företagens
anpassning till arbetskraften. Utskottet har mot den här bakgrunden ingen
erinran mot vad som anförs i propositionen om den arbetsmarknadspolitiska
forskningens allmänna inriktning. Det finns dessutom anledning att återkomma
till frågan om den arbetsmarknadspolitiska forskningens framtida
inriktning efter beredningen av det betänkande som delegationen för
arbetsmarknadspolitisk forskning (EFA) lägger fram i dagarna. Med det
anförda avstyrks motion 2630 i motsvarande del.

Den arbetsmarknadspolitiska forskningens organisation är huvudfrågan i
här aktuell del av motion 916 av Alf Wennerfors m. fl. (m) från allmänna
motionstiden i år. I motionen erinras om att behovet av en intensifierad och
brett upplagd forskning i arbetsmarknadsfrågor växer i takt med att
arbetslösheten stiger och arbetsmarknaden fungerar allt sämre. Motionärerna
pekar på att denna forskning i dag till stor del bedrivs inom ramen för
Arbetslivscentrum samt att forskningen i huvudsak finansieras med medel
från arbetarskyddsfonden. Det sker därutöver viss uppdragsforskning vid
universiteten, men den har anknytning till arbetsmarknadsmyndigheterna
och har blivit ensidigt inriktad. Motionärerna menar att i framtiden måste
den fria forskningen kring arbetsmarknadsrelaterade frågor vid universiteten
öka. De föreslår därför att forskningsrådsnämnden under budgetåret 1984/85
skall tillföras 10 milj. kr. från arbetarskyddsfonden för fördelning till
arbetsmarknadsinriktade forskningsprojekt vid universiteten. Moderata
samlingspartiets motion 2634 med anledning av proposition 107 har inte
hänvisats till arbetsmarknadsutskottet men här aktuellt yrkande beskrivs i
den senare motionen som ett första steg som syftar till att ändra finansieringen
av den arbetsmarknadspolitiska forskningen. Denna forskning bör enligt
motion 2634 nämligen bedrivas i samma former och på samma villkor som
annan samhällsvetenskaplig forskning. I ett särskilt avsnitt i samma motion
som gäller avvägningen mellan sektorsinriktad och övrig forskning föreslås
en gradvis avveckling av forskningsadministrationer som arbetar med
sektorsforskning, bl. a. delegationen för arbetsmarknadsforskning. I motion
2634 tas avslutningsvis också upp verksamheten inom Arbetslivscentrum.
Motionärerna ifrågasätter om Arbetslivscentrum skall bestå i nuvarande
former och omfattning och anser att arbetslivsforskningen skulle gynnas av

AU 1983/84:17

en starkare knytning till forskningen vid universitet och högskolor.

Utskottet kan först konstatera att de arbetsmarknadspolitiska frågorna har
en sådan vikt i samhället att en omfattande och allsidig forskning om dem är
nödvändig. Det beror främst på arbetets stora betydelse för individen men
också på de stora kostnader som läggs ned på arbetsmarknadspolitiska
åtgärder. Därför har det ansetts vara av stor vikt att genom forskningsinsatser
belysa effekterna av dessa åtgärder för individ och samhälle. Utskottet
menar för sin del att den prioritering av den arbetsmarknadspolitiska
forskningen som t. ex. verksamheten inom EFA och vid Arbetslivscentrum
innebär därmed är mycket motiverad. Utskottet kan inte se att dessa och
liknande organisationer skulle innebära ett hot mot den fria forskningen
kring här aktuella frågor. De leder genom de forskningsprogram som
statsmakterna antar till att forskningen fokuseras till frågor som är väsentliga
för t. ex. utvecklingen av arbetsmarknadspolitiken. En forskningsorganisation
av EFA:s typ leder dessutom till befruktande kontakt mellan den
utredningsverksamhet som EFA bedriver på regeringens uppdrag och den
aktuella arbetsmarknadspolitiska forskningen. Det kan tilläggas att en stor
del av de uppdrag EFA administrerar utförs av forskare vid universitet och
högskolor.

Arbetslivscentrum som också berörs i de aktuella motionerna skall enligt
sina direktiv (SFS 1976:943) bedriva och främja forsknings- och utvecklingsarbete
om förhållanden som rör individer och grupper i arbetslivet,
relationerna mellan arbetsmarknadens parter, frågor om inflytande i arbetslivet
samt arbetsorganisationen och dess funktionssätt. Institutet hade under
budgetåret 1982/83 en budget för verksamhet på ca 30 milj. kr. varav
regeringen hade anvisat en grundfinansiering av 8,45 milj. kr.
Arbetarskyddsfonden beviljade det året därutöver en projektram av 15,3
milj. kr. Arbetslivscentrum leds av en styrelse om tio ledamöter bestående av
främst företrädare för arbetsmarknadens parter. Vid institutet finns f. n. tre
professurer och tre andra tjänster som forskningsledare. Därutöver finns ett
60-tal forskare och assistenter samt ett 30-tal personer som arbetar med
kansliuppgifter av skilda slag. I budgetpropositionen föreslår regeringen att
en personlig professur skall inrättas på det arbetsrättsliga området.

Som anförs i proposition 107 görs inom Arbetslivscentrum en översyn av
centrets framtida forskningsinriktning. Avsikten är att koncentrera resurserna
bättre än hittills bl. a. så att verksamhetens omfattning hålls på en i stort
sett oförändrad nivå. Tre programområden skall enligt planerna utvecklas
tills en ny organisation träder i kraft den 1 juli 1985, nämligen (1)
strukturförändringar och huvudmannaskapsfrågor, (2) styrning och delaktighet
i offentlig verksamhet och (3) utveckling av arbetsorganisation och
produktionsteknik.

Utskottet ser med tillfredsställelse på de ansträngningar som nu görs att
effektivera verksamheten vid Arbetslivscentrum. En överföring av resurser
från centret till universitet och högskolor skulle med stor sannolikhet leda till

AU 1983/84:17

en nedprioritering av forskningen på de aktuella områdena och accepteras
därför inte av utskottet. Redan den inom centret pågående organisationsöversynen
tar sikte på att verksamheten skall bedrivas på en i stort sett
oförändrad nivå. Även förslaget i motion 916 om att forskningsnämnden
(FRN) skulle tillföras 10 milj. kr. av arbetarskyddsfonden för fördelning av
arbetsmarknadsinriktade forskningsprojekt vid universiteten avstyrks av
utskottet, eftersom detta i praktiken också skulle komma att gå ut över
verksamheten vid Arbetslivscentrum.

Utskottet behandlar i sammanhanget också budgetpropositionens förslag
om att en personlig professur skall inrättas på det arbetsrättsliga området vid
Arbetslivscentrum för Sten Edlund. Utskottet har inga erinringar mot
förslaget och föreslår att riksdagen ger regeringen det begärda bemyndigandet.

Utskottet tar avslutningsvis upp förslaget i vpk:s partimotion 2630 om att
statsmakterna villkorslöst skall finansiera en sådan forskning och vidta
sådana åtgärder som gör det möjligt att inrätta fackliga forsknings- och
kontrollinstitut med forskare på olika områden. Bland frågor som bör bli
föremål för särskild uppmärksamhet i forskningen nämns i motionen
multinationaliseringen av den svenska industrin, eftersom denna företeelse
direkt påverkar effekterna av olika sysselsättningsskapande insatser som
t. ex. regionalpolitiska satsningar och olika arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.

Utskottet kan först konstatera att den forskning som de i motionen
föreslagna fackliga forsknings- och kontrollinstituten skulle bedriva i stort
sett sammanfaller med den verksamhet som bedrivs vid Arbetslivscentrum.
Utskottet kan vidare konstatera att LO:s representantskap beslutat bygga
upp ett fackligt ekonomiskt forskningsinstitut. Institutet beräknas vara fullt
utbyggt år 1986. Det anförda innebär att motion 2630 inte bör föranleda
någon åtgärd i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande den arbetsmarknadspolitiska forskningens och arbetslivsforskningens
inriktning

att riksdagen med avslag på motion 1983/84:2630 yrkandena 1-3
lägger proposition 1983/84:107 bilaga 7 i motsvarande del till
handlingarna,

2. beträffande den arbetsmarknadspolitiska forskningens organisation att

riksdagen avslår motion 1983/84:916 yrkande 26,

3. beträffande inrättandet av en personlig professur i arbetsrätt vid
Arbetslivscentrum

att riksdagen ger regeringen det i budgetpropositionen begärda
bemyndigandet,

AU 1983/84:17

4. beträffande fackliga forsknings- och kontrollinstitut
att riksdagen avslår motion 1983/84:2630 yrkande 5.

Stockholm den 8 maj 1984

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Lars Ulander (s), Anders Högmark (m), Marianne Stålberg (s), Karin
Flodström (s), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Sonja Rembo (m), Elver
Jonsson (fp), Lars-Ove Hagberg (vpk), Ingrid Hemmingsson (m), Börje
Hörnlund (c) och Ingvar Karlsson i Bengtsfors (c).

Reservationer

1. Den arbetsmarknadspolitiska forskningens och arbetslivsforskningens
inriktning (mom. 1)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 4 som börjar ”Utskottet kan”
och slutar ”motsvarande del” bort ha följande lydelse:

Som framhålls i vpk:s partimotion 2630 måste de framtida forskningsinsatserna
få en helt annan inriktning och omfattning om de skall kunna positivt
påverka uppfyllelsen av de arbetsmarknadspolitiska målsättningarna att öka
sysselsättningen och minska arbetslösheten.

Regeringens förslag om forskningen förutsätter ett avancerat klassamarbete
där arbetare, arbetsköpare och statsmakt förutsätts ha identiskt lika
intressen. En sådan intressegemenskap finns emellertid inte. Det visar sig
också att en stor del av den forskning som bedrivits kring arbetsmarknadsfrågor
under 1900-talet har sysslat med frågan om hur man skall kunna ta ut
mesta möjliga arbete ur arbetarna. Arbetsgivarna har mycket medvetet tagit
vetenskapen i sin tjänst vid utsugningen av arbetskraften. Det har inte bara
gällt teknisk forskning utan också beteendevetenskaplig.

Mot denna av arbetsgivarna styrda forskning måste ställas en forskning i
facklig regi där de arbetande anger problemen och inriktningen. Partsforskning
är nödvändig för att klargöra de verkliga problemen. Några exempel på
problemområden är: Lönenivå och lönesystem och dess inverkan på
livsbetingelser och livslängd, klassamarbetets effekter på fackföreningsrörelsens
möjligheter att hävda sina medlemmars intressen, möjligheter till
förbättringar av arbetsmiljön i tider av stor arbetslöshet och ekonomisk
stagnation; forskning om den nödvändiga arbetstiden i framtiden i relation
till industriproduktionens och den offentliga verksamhetens utveckling.

AU 1983/84:17

Vad utskottet här anfört med anledning av motion 2630 bör ges regeringen
till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande den arbetsmarknadspolitiska forskningens och arbetslivsforskningens
inriktning

att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2630 yrkandena 1-3
samt med anledning av proposition 1983/84:107 bilaga 7 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. Den arbetsmarknadspolitiska forskningens organisaton (mom. 2)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar ”Utskottet kan”
och på s. 6 slutar ”vid Arbetslivscentrum” bort ha följande lydelse:

Som närmare utvecklas i moderata samlingspartiets partimotion 2634
behövs en väsentlig kursändring i fråga om sektorsforskningen. En viktig
tanke bakom uppbyggnaden av sektorsforskningen har varit att tillgodose
behovet av forskning som har relativt nära anknytning till den politiska
beslutsprocessen. Den nuvarande betoningen av sektorsforskningen är
därför en logisk konsekvens av den offentliga maktens tillväxt. Respekten för
det fria kunskapssökandets villkor har försämrats i takt med att den politiska
samhällsstyrningen förstärkts.

Sådana organisatoriska förändringar måste enligt utskottets mening nu
genomföras att merparten av de resurser som i dag kanaliseras via sektorsorgan
kan föras över till högskolorna.

Utskottet föreslår därför att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag
som syftar till att delegationen för arbetsmarknadsforskning (EFA) gradvis
avvecklas. Detta kommer att minska den politiska direktivgivningen över
denna del av forskningen vilket är en väsentlig avsikt med förslaget. Den
arbetsmarknadspolitiska forskningen bör nämligen huvudsakligen bedrivas i
samma former och på samma villkor som annan samhällsvetenskaplig
forskning. Det betyder bl. a. att denna forskning i större utsträckning än f. n.
bör finansieras genom forskningsråden. Utskottet tillstyrker därför förslaget
i motion 916 att 10 milj. kr. under nästa budgetår skall överföras från
arbetarskyddsfonden till forskningsrådsnämnden att användas för arbetsmarknadsinriktade
forskningsprojekt vid universiteten.

Arbetslivscentrum, som huvudsakligen bedriver verksamhet inom det
samhällsvetenskapliga området, har haft svårigheter att finna lämpliga
arbetsformer och arbetsuppgifter. Dessutom synes forskningsresultaten varit
av skiftande kvalitet. Det finns därför anledning ifrågasätta om arbetslivscentrum
skall bestå i nuvarande former och omfattning. Det är troligt att

AU 1983/84:17

arbetslivsforskningen skulle gynnas av en starkare knytning till forskningen
vid universitet och högskolor. Riksdagen bör begära att regeringen återkommer
med förslag om en sådan ändring i organisationen av verksamheten. Det
anförda bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. beträffande den arbetsmarknadspolitiska forskningens organisation att

riksdagen med bifall till motion 1983/84:916 yrkande 26 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

3. Fackliga forsknings- och kontrollinstitut (mom. 4)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar ”Utskottet kan”
och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Inom fackföreningsrörelsen finns som framhålls i motion 2630 ingen
forskningstradition. Detta har inneburit att fackföreningarna har kommit i
underläge. Arbetsgivarna lägger fram sina partsinlagor i form av mer eller
mindre vetenskapliga rapporter. Det är självfallet då också på det sättet att
de problem som blir föremål för forskning är sådana som företagarna anser
vara väsentligt att få belysta. Som framhållits ovan med anledning av vpk:s
förslag när det gäller den arbetsmarknadspolitiska forskningens inriktning
måste mot den av arbetsgivarna styrda forskningen ställas en forskning i
facklig regi. Statsmakterna bör därför som krävs i vpk:s partimotion 2630
villkorslöst finansiera en sådan forskning och vidta åtgärder som gör det
möjligt att inrätta fackliga forsknings- och kontrollinstitut med forskare på
olika områden. Utskottet bifaller alltså motion 2630 i denna del. Regeringen
bör underrättas om detta.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande fackliga forsknings- och kontrollinstitut
att riksdagen med bifall till motion 1983/84:2630 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilda yttranden

1. Den arbetsmarknadspolitiska forskningens och arbetslivsforskningens
inriktning m. m. (mom. 1 och 4)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anför:

Vi har i reservation 2 närmare utvecklat moderata samlingspartiets syn på
den arbetsmarknadspolitiska forskningens organisation och föreslagit en
nedtoning av sektorsforskningen och det politiska inflytandet över forskning -

AU 1983/84:17

en. Det måste i ökad utsträckning vara den enskilde forskaren som avgör
inriktningen av forskningsprojektet varvid projektet har att konkurrera med
andra om anslag från forskningsråd och motsvarande. Vi vill peka på att en
sådan organisatorisk förändring också kommer att påverka den arbetsmarknadspolitiska
forskningens inriktning.

2. Inrättande av en personlig professur i arbetsrätt vid Arbetslivscentrum
(mom. 3)

Alf Wennerfors, Anders Högmark, Sonja Rembo och Ingrid Hemmingsson
(alla m) anför:

Som vi närmare utvecklat i reservation 2 hyser vi stor tveksamhet till den
nuvarande organisationen av Arbetslivscentrum och menar att arbetslivsforskningen
borde få en starkare knytning till universitet och högskolor.
Trots det har vi accepterat inrättandet av en personlig professur i arbetsrätt
vid Arbetslivscentrum eftersom en sådan professur inte innebär en permanent
förstärkning av centret samt att den vid en eventuell omorganisation
därmed bör kunna föras över till någon av högskolorna.

mlnmb/gotab 78573 Stockholm 1984