Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1983/84:12

om verksamhet med ungdomslag m. m.

Utskottet behandlade i betänkande 1983/84:8 regeringens förslag om
särskilda sysselsättningsåtgärder m. m. och med anledning härav väckta
motioner. Vid kammarbehandlingen av betänkandet den 8-9 december 1983
beslöt riksdagen att återförvisa mom. 19-29, 31 samt 33-35 i betänkandets
hemställan till utskottet för ytterligare beredning.

Återförvisningen avser de delar av betänkandet som gäller regeringens
förslag om ungdomslag och i anslutning därtill framställda motionsyrkanden.
Till följd härav behandlas i detta betänkande nedannämnda propositioner
och motioner i angivna delar:

Propositionerna

1983184:26 bilaga 1

Regeringen föreslår under punkten Statsbidrag för ungdomslag

1. att riksdagen godkänner de grunder för statsbidrag till verksamheten
med ungdomslag som förordats i propositionen,

2. att riksdagen till Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1983/84
under tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 300 000 000 kr.,

1983184:46

I denna proposition föreslår regeringen att riksdagen skall

dels anta inom arbetsmarknadsdepartementet upprättade förslag till

1. lag om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare,

2. lag om ändring i lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring,

3. lag om ändring i lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd,

4. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,

5. lag om ändring i lagen (1976:600) om offentlig anställning,

6. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

7. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

8. lag om ändring i lagen (1983:000) om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring,

9. lag om ändring i lagen (1983:000) om ändring i lagen (1981:691) om
socialavgifter,

dels

10. till Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1983/84 under tionde
huvudtiteln utöver i proposition 1983/84:26, bil. 1, upptagna medel
anvisa 120 000 000 kr.

1 Riksdagen 1983184.18sami. Nr 12

AU 1983/84:12

Beträffande de ovan redovisade lagförslagen hänvisas dels till proposition
1983/84:46 s. 2-12, dels till bilaga 1 till betänkande AU 1983/84:8.

Motionsyrkandena

Motioner med anledning av proposition 1983184:26

1983184:21 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

15. att riksdagen beslutar att ungdomslagen skall ges en inriktning mot
fasta arbeten och knytas till en långsiktig utbyggnad av den offentliga sektorn
i enlighet med vad som anförs i motionen.

Yrkandena 2-3, 8-10, 13-14 samt 16 behandlas i betänkande AU

1983/84:8.

Övriga yrkanden behandlas av finans-, bostads- och utbildningsutskotten.

1983/84:23 av Bengt Wittbom (m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening uttalar vad som i motionen
anförts angående arbetslöshetsredovisningen avseende ungdomar mellan 18
och 19 år, verksamma i ungdomslagen.

1983/84:27 av Lars Ernestam (fp) och Kenth Skårvik (fp)

I motionen yrkas att riksdagens beslut om åtgärder för 18-19-åringar för i
motionen redovisade grupper utsträcks till 21-23-årsåldern.

1983184:28 av Thorbjörn Fälldin m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar beträffande ungdomslag

8. att arbetsuppgifter för arbetslösa 18-19-åringar i huvudsak skall avse
åtta tim./dag,

9. att ersättningen till ungdomarna skall vara 20 kr./tim.,

10. att arbetsuppgifter i ungdomslag också skall avse enskild sektor och
med den kostnadsfördelning mellan staten och den enskilde arbetsgivaren
som angivits i motionen,

11. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts beträffande
att målet för ungdomslagsplatser är att dessa skall omfatta 20-åringar,

12. att för sin del uttala vad som i motionen anförts beträffande särskilda
ungdoms- eller introduktionsavtal mellan arbetsmarknadens parter,

13. att till Statsbidrag för ungdomslag för budgetåret 1983/84 under tionde
huvudtiteln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 50 milj. kr.
minskat förslagsanslag av 250 000 000 kr.,

Yrkandena 1-7 behandlas i betänkandet UbU 1983/84:6, yrkandena 14-18
i betänkandet AU 1983/84:8 samt yrkande 19 i betänkandet BoU 1983/84:7.

AU 1983/84:12

1983184:29 av Kurt Hugosson m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts beträffande inrättandet av ungdomslag också i kommunägda
företag,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts i fråga om åldersgränser för förståndshandikappade
ungdomars deltagande i ungdomslagen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om arbetsförmedlingarnas uppgift att anvisa kommunala
beredskapsarbeten under den tid det nya systemet byggs upp.

1983184:32 av Evert Svensson (s)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad som i motionen anförts om en åldersgräns på 25 år för särskoleelever
avseende ungdomsplatser.

1983184:34 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)

I motionen yrkas

3. att riksdagen avslår förslaget om ungdomslag,

4. att riksdagen begär att regeringen återkommer med förslag om ett
flexibelt system för 18- och 19-åringar enligt de riktlinjer som anförs i
motionen,

5. att riksdagen begär att regeringen i överläggningar med parterna prövar
de i motionen anvisade vägarna till en generell utvidgning av ungdomarnas
arbetsmarknad,

6. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om nedsatta arbetsgivaravgifter
med successiv avtrappning enligt de riktlinjer som angivits i
motionen,

7. att riksdagen hos regeringen begär förslag om ändrade regelsystem för
den allmänna löneavgiften och socialförsäkringsavgifterna i fråga om
nyföretagande enligt de riktlinjer som anförs i motionen,

Yrkandena 8,10,15 och 16 behandlas i betänkandet AU 1983/84:8. Övriga
yrkanden behandlas av finans-, socialförsäkrings-, utbildnings- och bostadsutskotten.

1 * Riksdagen 1983184.18sami. Nr 12

AU 1983/84:12

Motioner med anledning av proposition 1983/84:46 (ungdomslag)

1983184:62 av Alf Wennerfors m. fl. (m)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår regeringens förslag i proposition 1983/84:46,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts angående ett system med samhällstjänst och finansieringen
därav,

Yrkandena 3 och 4 behandlas av utskottet i ett senare betänkande.

1983/84:155 av Arne Fransson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar anta i motionen upprättat förslag
till lag om arbete i ungdomslag.

Regeringens förslag

Lag om arbete i ungdomslag hos
offentliga arbetsgivare

Länsarbetsnämnden bedömer hur
många platser i ungdomslag som
behövs och träffar överenskommelser
med landstingskommunen och
med statliga myndigheter, kommunalförbund,
församlingar och kyrkliga
samfälligheter inom nämndens
verksamhetsområde om inrättande
av sådana platser hos dem. De ungdomar
som inte placeras hos en
sådan offentlig arbetsgivare skall beredas
plats i ungdomslag hos den
kommun där de är kyrkobokförda.

Arbetsgivaren planlägger och leder
ungdomslagens verksamhet.
Ungdomarna deltar själva i planläggningen
och i valet av uppgifter.
De kan utföra uppgifter i samarbete
eller enskilt. Arbetsgivaren skall se
till att varje medlem i ett ungdomslag
får sådan sysselsättning som är
lämplig med hänsyn till hans eller
hennes förutsättningar för uppgifterna
och personliga förhållanden i
övrigt.

I fråga om arbetsgivarens skyldighet
att förhandla före beslut om hur
ungdomslagens verksamhet skall läggas
upp och bedrivas gäller fl-14 §§

Föreslagen lydelse

Lag om arbete i ungdomslag

2 §

Länsarbetsnämnden bedömer hur
många platser i ungdomslag som
behövs och träffar överenskommelser
med arbetsgivare inom nämndens
verksamhetsområde om inrättande
av sådana platser hos dem. De ungdomar
som inte placeras hos en
sådan arbetsgivare skall beredas
plats i ungdomslag hos den kommun
där de är kyrkobokförda.

4 §

AU 1983/84:12

Regeringens förslag

lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet. Arbetsgivaren
bör träffa kollektivavtalet i dessa
frågor.

Till verksamheten i ungdomslag
lämnas statsbidrag.

En medlem i ett ungdomslag arbetar
under ordinarie eller schemalagd
arbetstid sådana dagar som är arbetsdagar
hos arbetsgivaren, dock i
genomsnitt högst fem dagar per kalendervecka.
De som på annat sätt
än genom arbete i ungdomslag har
förvärvat rätt att vid arbetslöshet få
ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa
kan välja att arbeta i ungdomslaget
på heltid. De som inte
väljer detta och andra ungdomar arbetar
i genomsnitt fyra timmar per
dag. Arbetsgivaren kan med stöd av
kollektivavtal på egen bekostnad utsträcka
den nu angivna arbetstiden,
när det finns praktiska hinder mot
avbrott i arbetet eller andra liknande
skäl.

Lönen och anställningsvillkoren i
övrigt för ungdomar som arbetar i
ungdomslag bestäms i kollektivavtal.
Träffas inte särskilda kollektivavtal
om villkoren tillämpas, i den
mån det är möjligt, kollektivavtalen
om beredskapsarbete och annars de
kollektivavtal som gäller för närmast
jämförbara arbetstagare i samma ålder.
Lönen till ungdomarna i ett
ungdomslag får inte överstiga den
lönenivå som har fastställts i sådana
kollektivavtal.

Föreslagen lydelse

Till verksamheten i ungdomslag
lämnas statsbidrag. Vid arbete hos
arbetsgivare vars verksamhet drivs
som enskild firma, handelsbolag, aktiebolag
eller ekonomisk förening är
statsbidraget 75 % av ersättningen.

/ stället för lön utgår ersättningen
till den enskilde, vilken bestäms med
utgångspunkt från statsbidragsgivningen.
Anställningsvillkoren i
övrigt för ungdomar som arbetar i
ungdomslag bestäms i kollektivavtal.
Träffas inte särskilda kollektivavtal
om villkoren tillämpas, i den
mån det är möjligt, kollektivavtalen
om beredskapsarbete och annars de
kollektivavtal som gäller för närmast
jämförbara arbetstagare i samma
ålder.

Rättelse'. S. 24, 14 § Tillkommer: 2. beträffande ungdomslag.

AU 1983/84:12

1983184:160 av Jan-Erik Wikström m. fl. (fp)

I motionen yrkas att riksdagen avslår proposition 1983/84:46.

1983/84:162 av Monica Andersson m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen beslutar att 7 § i förslag till lag om arbete i ungdomslag hos
offentliga arbetsgivare, sista meningen ges följande lydelse: ”Arbetsgivaren
kan med stöd av kollektivavtal på egen bekostnad utsträcka den nu angivna
arbetstiden upp till åtta timmar.”,

2. att riksdagen uttalar att utbildning i enlighet med vad som anförts i
motionen bör vara en integrerad del i ungdomslagen med rätt för
ungdomarna att uppbära utbildningsbidrag,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ungdomslagen
skall utformas så att ungdomarna ges en god handledning i enlighet med vad
som sägs i motionen,

4. att riksdagen uttalar att arbete i ungdomslag kan tillgodoräknas som
arbetslivserfarenhet,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som sägs om
en utvärdering av systemet med ungdomslag,

7. att riksdagen i övrigt antar propositionen.

Yrkande 5 behandlas i betänkande AU 1983/84:8.

1983184:163 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen med godkännande av proposition 1983/84:46 i övrigt
beslutar anta följande som Motionärernas förslag betecknade förslag till
lag:

Förslag till

Lag om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare

Regeringens förslag Motionärernas förslag

1 §

Denna lag , av arbetslivet.

2 §

Länsarbetsnämnden bedömer är kyrkobokförda.

3 §

Den offentliga kan godtas.

Anvisning skall ske om arbetsför- Anvisning skall ske om arbetsförmedlingen
inte kan finna annan medlingen inte kan finna annan

lämplig anställning åt den unge och lämplig anställning åt den unge och

om inte heller lämplig utbildning kan om inte heller lämplig utbildning kan

AU 1983/84:12

Regeringens förslag

Motionärernas förslag

anordnas eller annan åtgärd vidtas
inom ramen för ett arbetsmarknadspolitisk
program. Ansträngningarna
att finna annan anställning eller
utbildning skall fortsätta under hela
den tid då den unge har plats i ett
ungdomslag. Arbetsförmedlingens
åtgärder skall vidtas i samarbete med
den unge och skäligen kunna accepteras
av denne.

4 §

Arbetsgivaren planlägger dessa frågor.

5 §

Till verksamheten i ungdomslag lämnas statsbidrag.
Arbetsgivaren anställer

6 §

det träffades.

7 §

En medlem i ett ungdomslag arbetar
under ordinarie eller schemalagd
arbetstid sådana dagar som är
arbetsdagar hos arbetsgivaren, dock
i genomsnitt högst fem dagar per
kalendervecka. Desom på annat sätt
än genom arbete i ungdomslag har
förvärvat rätt att vid arbetslöshet fä
ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa
kan välja att arbeta i ungdomslaget
på heltid. De som inte
väljer detta och andra ungdomar
arbetar i genomsnitt fyra timmar per
dag. Arbetsgivaren kan med stöd av
kollektivavtal på egen bekostnad
utsträcka den nu angivna arbetstiden,
när det finns praktiska hinder mot
avbrott i arbetet eller andra liknande
skäl.

8 §

Lönen och sådana kollektivavtal.

En medlem

9 §

söka arbete.

10 §
i laget.

11 §

En medlem i ett ungdomslag som
gör sig skyldig till misskötsamhet
kan av arbetsgivaren tilldelas var -

1** Riksdagen 1983/84.18sami. Nr 12

Rättelse: S. 21, rad 30 Står: under 1 Rättat till: under 1 och 2

AU 1983/84:12

Regeringens förslag

ning eller, i särskilt allvarliga fall,
avstängas från arbetet utan lön för
en tid av högst fyra veckor eller
skiljas från anställningen. I fråga om
arbetsgivarens skyldighet att förhandla
före beslutet gäller 11-14 §§
lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet. Om den unge
inom en vecka begär det, skall
arbetsgivaren överlämna beslutet till
länsarbetsnämnden för prövning.
Arbetsgivaren skall upplysa den
unge om denna möjlighet. Länsarbetsnämnden
kan besluta att den
unge skall anvisas arbete i ungdomslag
hos en annan arbetsgivare, även
om nämnden finner att den unge inte
borde ha skilts från sin anställning.

Motionärernas förslag

ning eller, i särskilt allvarliga fall,
avstängas från arbetet utan lön för
en tid av högst fyra veckor eller
skiljas från anställningen. I fråga om
arbetsgivarens skyldighet att förhandla
före beslutet gäller 11-14 §§
lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet. Om den unge
inom en vecka begär det, skall
arbetsgivaren överlämna beslutet till
länsarbetsnämnden för prövning.
Arbetsgivaren skall upplysa den
unge om denna möjlighet. Finner
länsarbetsnämnden att den unge inte
borde ha skilts från sin anställning,
äger denne rätt att återgå till denna.
Om den själv så önskar har länsarbetsnämnden
att anvisa arbete i ungdomslag
hos annan arbetsgivare.

12 §

Arbetsförmedlingen skall återkalla
anvisningen till arbete i ungdomslag
för den som

1. utför annat förvärvsarbete som
inte är enbart tillfälligt eller av obetydlig
omfattning,

2. avvisar annat erbjudet lämpligt
arbete, eller

3. utan att uttryckligen avvisa
sådant arbete ändå genom sitt uppträdande
uppenbarligen vållar att anställning
inte kommer till ständ.

En anvisning får, om det är skäligt,
också återkallas för en medlem i ett
ungdomslag som avvisar ett erbjudande
om arbetsmarknadsutbildning
eller om plats i yrkesinriktad rehabilitering.

Genom återkallelse av en anvisning
skiljs den unge från anställning -

Arbetsförmedlingen skall återkalla
anvisningen till arbete i ungdomslag
för den som erhållit annan
anställning. Genom återkallelse av
en anvisning skiljs den unge från
anställningen.

en.

Avtal är

13 §

i ungdomslag.

14 §

Arbetsförmedlingen skall tre månader.

Har någon skilts från sin anställ- Har någon skilts från sin anställning
enligt 11 eller 12 § får en ny ning enligt 11 §, skall en ny anvisning

anvisning inte ske förrän efter fyra ske snarast och senast inom tre veck -

AU 1983/84:12

Regeringens förslag

veckor. Arbetsförmedlingen skall på
nytt anvisa arbete i ungdomslag
senast tre månader från det att anställningen
upphörde. Detta gäller även
när den unge har begärt prövning av
beslutet och saken inte har slutligt
avgjorts. Har den unge uppfyllt villkoren
för anvisning först efter det att
anställningen upphörde, räknas tremånaderstiden
från denna senare tidpunkt.

Om anvisningen av arbetsförmedlingen.

15 §

Beslut som i arbetstvister.

16 §

Lagen (1969:93) i ungdomslag.

17 §

Ersättning enligt av anställning.

18 §

Arbetsgivaravgifter och av staten.

Denna lag arbetsförmedlingen dessförinnan.

2. att riksdagen beslutar avslå proposition 1983/84:46 vad avser
förslag till lag om ändring i 4 § lagen (1973:370) om arbetslöshetsförsäkring
och lag om ändring i 4 § lagen (1973:371) om
kontant arbetsmarknadsstöd,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen i övrigt sägs om ungdomslag.

Utskottet

I betänkandet AU 1983/84:8 har under rubriken Särskilda åtgärder för
arbetslösa i åldern 18-19 år (s. 30-42) närmare redogjorts för regeringens
förslag om verksamhet med ungdomslag för sådana ungdomar och för de
alternativa förslag som har presenterats i motioner från moderata samlingspartiet,
centerpartiet, folkpartiet och vänsterpartiet kommunisterna liksom
för de förslag som har lagts fram i motioner av enskilda riksdagsledamöter.

Regeringens förslag innebär sammanfattningsvis att det för de ungdomar
det här gäller införs s. k. ungdomslag hos offentliga arbetsgivare och att
verksamheten förankras i en särskild lagstiftning, avsedd att börja gälla vid
årsskiftet. I sista hand är det hemkommunerna som blir skyldiga att
tillhandahålla arbete i ungdomslag. Ungdomarna kommer normalt att arbeta
på halvtid med lön enligt avtal. Rätten till arbetslöshetsersättning påverkas.
De offentliga arbetsgivare som anordnar ungdomslag skall få bidrag som

Motionärernas förslag

or. Detta gäller även när den unge
har begärt prövning av beslutet och
saken inte har slutligt avgjorts.

AU 1983/84:12

täcker hela kostnaden för ersättningen till ungdomarna jämte visst bidrag för
administration och handledning. Bidragskostnaderna innevarande budgetår
beräknas av regeringen till 420 milj. kr.

Vid den förnyade behandlingen har utskottet funnit att regeringens förslag
till lagstiftning om verksamhet med ungdomslag bör ändras i vissa avseenden.
Ändringarna redovisas i det följande i motivform, och i hemställan läggs fram
häremot svarande förslag till ändringar i lagtexten.

Åtgärdernas allmänna inriktning

Det svåra arbetsmarknadsläget bland ungdomar ställer krav på särskilda
åtgärder för att bereda dem sysselsättning. Det är särskilt angeläget att
samhället genom bl. a. arbetsförmedlingen lämnar stöd till ungdomarnas
egna aktiva ansträngningar att skaffa ett eget arbete eller utbildning.
Sysselsättningsläget kräver emellertid ytterligare åtgärder för att bereda
ungdomar sysselsättning. Riksdagen har därför beslutat om införande av
bidrag till rekryteringsplatser inom det enskilda näringslivet. För att
komplettera denna åtgärd har vidare beslutats, med ändring av regeringens
förslag, att enskilda beredskapsarbeten skall finnas kvar som stödform. Till
åtgärderna i detta sammanhang hör också en utbyggnad av lärlingsutbildningen
under innevarande budgetår.

Ungdomslagen som är detta ärendes huvudfråga är som framhållits i
berörda propositioner och utskottets tidigare betänkande avsedda för de
arbetslösa 18-19-åringar som inte genom egna initiativ lyckas lösa sin
arbetsmarknadssituation och som arbetsförmedlingen inte kunnat skaffa ett
arbete och som inte heller har kunnat erbjudas lämplig utbildning. Placering i
ungdomslag skall därmed ses som en åtgärd som skall tillgripas i sista hand.
Det svåra sysselsättningsläget för dessa ungdomar ställer krav på att
lagstiftningen om ungdomslag träder i kraft redan den 1 januari 1984.

Förståndshandikappade ungdomar

Handikappkommittén har i uppdrag att pröva möjligheterna att effektivisera
samhällets stödåtgärder för handikappade, däribland de förståndshandikappade.
Detta bör inte hindra att man nu öppnar möjlighet att ta emot även
denna kategori av ungdomar i ungdomslagen trots att det kommer att gälla
ungdomar i åldern 20-25 år. Man bör noga följa hur en sådan åtgärd kan
bidra till att förbättra situationen för dem. I huvudsak kan gälla samma regler
som för andra ungdomar i ungdomslagen. I fråga om arbetstiden bör man
dock kunna inrätta sig efter vad som är möjligt och lämpligast i det enskilda
fallet. Det får sedan bedömas i varje enskilt fall för sig om och på vilket sätt en
anvisning till arbete i ungdomslag bör ske, med hänsyn inte minst till de
alternativ som står till buds för den enskilde.

På grund av det anförda bör göras ett tillägg till 1 § varav framgår att lagen

AU 1983/84:12

också är tillämplig på här avsedda ungdomar i åldern upp till 25 år, jämte
vissa ytterligare tillägg till 3, 7 och 10 §§. Ställningstagandet innebär att
utskottet biträder de förslag beträffande förståndshandikappade ungdomar
som lagts fram i motionerna 27, 29 och 32.

Vidgning av kretsen berörda arbetsgivare

Ungdomslagen skall enligt regeringens förslag anordnas av stat, landsting,
kommun m. fl. offentliga arbetsgivare. Enligt utskottets mening finns
anledning att vidga denna krets av arbetsgivare.

Med tanke på att kommunal och landstingskommunal verksamhet i
avsevärd utsträckning bedrivs i aktiebolagsform, i ekonomiska föreningar
och stiftelser och med hänsyn till att det från de synpunkter som är av
betydelse för förslaget om ungdomslag ofta inte finns någon viktigare
skillnad mellan verksamhet i kommunal förvaltningsform och den verksamhet
som bedrivs i särskild företagsform, finner utskottet att den föreslagna
lagen bör utsträckas till att gälla även för de kommunala och de landstingskommunala
företagen.

Denna utvidgning av möjligheterna att inrätta ungdomslag sker enklast
genom ett tillägg till 2 §. Med tanke på bl. a. behovet av överblick över
kommunens eller landstingskommunens hela verksamhet vid anordnande av
arbete i ungdomslag är det lämpligt att överenskommelser träffas om saken
mellan företagen och kommunen eller landstingskommunen. När ett företag
samägs av flera kommuner träffas överenskommelser mellan dem och
företaget. För de ungdomar som får plats i ungdomslag hos ett kommunalt
eller landstingskommunalt företag blir företaget arbetsgivare enligt den
föreslagna lagen.

Med det sagda tillgodoses yrkandet om kommunägda företag i motion 29.

Som tidigare betonats ankommer det i sista hand på kommunerna att
ansvara för att sysselsättning ges de unga genom ungdomslag. Genom den
utvidgning av möjliga arbetsuppgifter som blir följden av vad som förordats
ovan underlättas kommunernas möjligheter att finna lämpliga arbetsuppgifter.

Utskottet anser att det kan finnas andra avgränsade arbetsuppgifter hos
enskilda arbetsgivare som kan vara lämpliga för de ungdomar som ingår i ett
ungdomslag. Det förutsätts då att dessa arbetsuppgifter inte skulle komma
att utföras utan ungdomslagens medverkan och att andra arbetsmarknadspolitiska
åtgärder inte är lämpligare.

När det uppstår fråga om en sådan vidgning av arbetsområdet bör samma
ordning tillämpas för handläggningen som gäller för enskilda beredskapsarbeten.
I det sammanhanget bör erinras om att utskottet nyligen i betänkandet
AU 1983/84:8 (s. 28) framhållit som angeläget att länsarbetsnämnderna och
arbetsförmedlingen, arbetsgivarna och de fackliga organisationerna var för
sig verkar för smidiga kontaktvägar sinsemellan, så att man bättre än i dag får

AU 1983/84:12

snabba och obyråkratiska beslutsgångar vid handläggningen av ärendena om
anvisning av arbetssökande till enskilda beredskapsarbeten.

På samma sätt vill utskottet peka på möjligheterna att inom skogsbruket
finna lämpliga arbetsuppgifter, såsom stamkvistning samt omplantering av
skog på grund av älgskador och liknande. Skogsvårdsstyrelserna bör få
ansvar för att arbeten av detta slag kan komma att utföras av ungdomslag.
Skogsägare som anmält behov av dessa skogsvårdande åtgärder bör ges
tillfälle att med skogsvårdsstyrelserna diskutera hur arbetsledning och
handledning praktiskt skall ordnas.

Samråd mellan ungdomar och arbetsförmedling

Anvisning av ungdomar till arbete i ungdomslag skall ske i de fall annan
lämplig anställning eller utbildning inte kan erbjudas. Detta innebär att en
anvisning kommer att föregås av ingående samtal mellan arbetsförmedlaren
och den unge innan man kommer fram till att en åtgärd av detta slag bör
vidtas. Att ett sådant samråd sker bör markeras genom tillägg i 3 §.
Därigenom understryks ytterligare det ansvar som arbetsförmedlingen har
att stödja den unge och företräda dennes intressen vid placering i anställning
vare sig det sker på den öppna arbetsmarknaden eller i ungdomslag.

Arbetstiden

Enligt regeringens förslag är huvudregeln att arbetstiden skall vara fyra
timmar per arbetsdag. Ungdomar som har rätt till ersättning från arbetslöshetskassa
kan dock välja att arbeta på heltid.

Utskottet har i det tidigare betänkandet behandlat frågan om möjlighet i
första hand för kommunerna som arbetsgivare att på egen bekostnad
utsträcka arbetstiden. Som har utvecklats i betänkandet kan det finnas skäl
att utvidga denna möjlighet i jämförelse med vad som har föreslagits i
regeringens proposition. Utskottet har närmast tänkt på ungdomar som har
försörjningsskyldighet och för vilka det är bättre att de får arbeta mer än fyra
timmar om dagen i ungdomslag än att deras inkomst måste kompletteras med
socialbidrag från kommunen. Enligt utskottets mening kan dock även i andra
fall finnas skäl för att anlita den här avsedda lösningen. På vissa håll bedriver
kommunerna en verksamhet enligt särskilda program för att ge stöd åt
ungdomar med särskilt svåra personliga eller sociala problem, missbruksproblem
o. d. I sådana fall är det ofta viktigt att stödåtgärderna utformas så att
ungdomarna hålls aktiva under hela dagarna genom arbete, utbildning eller
annan social träning. I viss mån tillåter den föreslagna lagen detta redan i sin
hittillsvarande utformning, nämligen på det sättet att arbete i ungdomslag
kombineras med utbildning. Utskottet finner emellertid att det med sikte på
denna grupp av ungdomar bör öppnas möjlighet att möta de särskilda
problemen även med en viss utsträckning av arbetstiden i ungdomslaget.

AU 1983/84:12

Detta kan ske genom en jämkning av lagtexten i 7 §.

Vidare bör i samma paragraf göras en redaktionell ändring som avser att
tydligare markera att det är förhållandena vid anvisningen till arbete i
ungdomslag som avgör den arbetstid som blir aktuell för ungdomar med rätt
till ersättning från arbetslöshetskassa.

Vad ovan sagts innebär att ett yrkande i motion 162 om vidgade
möjligheter för arbetsgivaren att utsträcka arbetstiden delvis tillgodosetts.

I proposition 26 har understrukits betydelsen av att arbete i ungdomslag
varvas med utbildning. Enligt utskottets mening är det viktigt att kommunerna
gör stora ansträngningar att utöver arbetet erbjuda ungdomarna utbildning
dels i det arbete som utförs på arbetsplatsen i fråga, dels inom de
områden som kan stärka ungdomarnas ställning på arbetsmarknaden.

Utskottet föreslår därför att det till kommunerna utgår ett stöd på 20 kr.
per dag och ungdom som stimulansbidrag till ungdomarna och/eller för att
bidra till kommunens utbildningskostnader.

A vstängningstiden

Regeringens lagförslag innebär att om en deltagare i ungdomslag skilts
från sin anställning i laget enligt 11 § på grund av misskötsamhet eller enligt
12 § på grund av avvisande av erbjudande av en annan anställning eller annat
skäl får deltagaren inte ges ny anvisning till ungdomslag förrän efter fyra
veckor. Å andra sidan har deltagaren rätt till en ny anvisning senast inom tre
månader.

Utskottet vill i anslutning härtill framhålla att det är arbetsförmedlingen
som i det enskilda fallet avgör när en ny anvisning skall ske. Att det i lagen har
föreskrivits en längsta tid inom vilken ny anvisning skall ske bör inte fattas så
att arbetsförmedlingen i allmänhet skall vänta så länge. Tvärtom bör ny
anvisning i regel ske så snart som möjligt efter fyraveckorstiden. I vart fall bör
anvisningen ske inom tre veckor därefter, dvs. inom samma tid som
arbetsförmedlingen får använda för utredning m. m. innan en arbetssökande
anvisas arbete i ungdomslag. I enlighet härmed bör ändring göras i 14 § andra
stycket.

I övrigt godtas de i proposition 46 framlagda lagförslagen.

Ställningstagandena innebär att motionerna 21, 28, 34, 62, 155 och 163 i
aktuella delar avstyrks i den mån de inte tillgodosetts genom vad ovan anförts
och föreslagits.

Andra frågor kring verksamheten med ungdomslag

Med hänvisning till vad som anförts i betänkandet AU 1983/84:8 (s. 39-42)
avstyrks yrkandena i motion 29 om kommunala beredskapsarbeten,
motion 23 om redovisning i arbetsmarknadsstatistiken av deltagare i ung -

Rättelse: S. 16, efter rad 15 Tillkommer: Beträffande under kurstiden.

AU 1983/84:12

domslag och motion 162 om utbildningsbidrag till och handledning av
deltagare i ungdomslag m. m.

Genomförande och utvärdering

Beredningstiden i riksdagen har varit kort, och ändringarna i regeringens
förslag är betydelsefulla. Det innebär att det förslag rörande ungdomslag
som nu skall genomföras delvis är ett annat än regeringsförslaget, vars
genomförande nu förbereds av myndigheter och kommuner. De delvis nya
förutsättningarna kan leda till svårigheter inledningsvis när det gäller att
anvisa platser i ungdomslag. Utskottet har förståelse för detta men vill erinra
om möjligheterna till ersättning för dem som måste vänta för att få en plats
anvisad och om att lagen dessutom ger den unge rätt till lön så snart anvisning
utfärdats, även om tillträdet till anställning dröjer något.

Det snabba utarbetandet av de förslag som nu föreligger leder också till
krav på en fortlöpande uppföljning så att regeringen vid behov kan lägga
fram förslag till modifieringar av det regelsystem som skall styra verksamheten
med ungdomslag. Regeringen bör återkomma med en redovisning av
verksamheten i ungdomslag under hösten 1984. Förslag till ändringar i
regelsystem m. m. kan därefter lämnas senast i budgetpropositionen i
januari 1985. Utskottet vill särskilt peka på två frågor som bör uppmärksammas
i utvärderingen. Det gäller arbetstidens längd och kretsen av arbetsgivare
som får driva ungdomslag.

När det gäller arbetstidens längd har utskottet i det föregående lagt förslag
som dels ger kommunerna möjlighet att i vissa fall förlänga arbetstiden
utöver föreslagna fyra timmar, dels förbättrar förutsättningarna att kombinera
arbete i ungdomslag med utbildning. Dessa förslag underlättar för
kommunerna att kombinera arbete och utbildning så att den unge kan
erbjudas aktiviteter under en tid som närmare svarar mot normal arbetstid.
Enligt utskottets mening är det angeläget att de samlade aktiviteterna leder
till att ungdomarna får en dagsrytm som är anpassad till arbetslivets villkor.

Utskottet vill förorda att frågan om arbetstidens förlängning tas upp till
förnyad prövning i samband med utvärderingen. Därvid bör hänsyn tas till de
fördelar den enskilde unge får genom en förlängning av den dagliga
arbetstiden men också till reformens såväl statsfinansiella som samhällsekonomiska
och sociala effekter. Vidare bör i diskussionen vägas in de behov
som finns hos andra grupper av arbetssökande.

I fråga om kretsen av arbetsgivare som får driva ungdomslag har utskottet i
det föregående förordat en sådan utvidgning att även kommunala bolag
m. m. kan innefattas. Utskottet har också förordat andra utvidgningar som
får göras av kommunen, länsarbetsnämnden och skogsvårdsstyreisen. När
det gäller åtgärder för ungdomar i den aktuella åldern inom det privata
näringslivet vill utskottet hänvisa till den föstärkning av åtgärderna som
besluten om rekryteringsplatser och enskilda beredskapsarbeten innebär.

AU 1983/84:12

Utskottet utgår ifrån att den samlade medelsarsenalen för 18-19-åringar
används på ett flexibelt sätt och att länsarbetsnämnderna i resp. län
samordnar de olika åtgärderna så att de får så god effekt som möjligt.
Utskottet vill emellertid tillägga att de nu nämnda besluten om åtgärder för
18-19-åringar dvs. rekryteringsplatser, enskilda beredskapsarbeten och den
nu föreslagna utbyggnaden av regelsystemet för ungdomslag medför att
åtgärdsarsenalen för denna åldersgrupp nu är mångskiftande och delvis
otillräckligt samordnad. Regeringen bör därför överväga om det behövs en
ändring i någon del av åtgärdssystemet för 18-19-åringarna.

Sedan läsåret 1980/81 bedrivs försök med gymnasial lärlingsutbildning.
Denna har varit mycket framgångsrik. Vid den utvärdering av verksamheten
hittills som gjorts av skolöverstyrelsen har det visat sig att 96 av 100 lärlingar
får fast arbete i företagen och att de övriga får anställning utanför företagen.
En viss utbyggnad av denna utbildning kommer att ske innevarande läsår
enligt riksdagens nyligen fattade beslut. Från de synpunkter arbetsmarknadsutskottet
har att företräda är det önskvärt att en ytterligare utbyggnad
kommer till stånd redan under innevarande budgetår i den utsträckning detta
visar sig vara praktiskt möjligt.

Regeringen bör vidare föreslå eventuellt nödvändiga åtgärder för en bättre
samordning av ungdomsplatserna inom skolans uppföljningsansvar och
ungdomslagen. Likaså bör regeringen i samband med utvärderingen av
ungdomslagen ta hänsyn till och ge förslag om åtgärder med anledning av
riksdagens uttalande att ett samlat ansvar bör tas för hela ungdomsgruppen
under 21 år.

Vad utskottet här anfört om utvärdering av verksamheten med ungdomslag
bör ges regeringen till känna.

Enligt vad utskottet inhämtat har vissa parter som berörs av ungdomslagen
redan inlett förberedande diskussioner med syfte att komma fram till ett
särskilt avtal för ungdomslagsverksamheten. Det är enligt utskottets mening
mycket viktigt att kollektivavtal för arbetslivspraktik i ungdomslag kommer
till stånd över hela arbetsmarknaden. Detta blir en ytterligare garanti för att
alla skall göra sitt yttersta för att ungdomarna skall kunna beredas nödvändig
arbetslivspraktik i stället för att hänvisas till öppen arbetslöshet och
kontantstöd enbart.

Riksdagen bör göra ett uttalande om vad utskottet här anfört om
kollektivavtal för arbetslivspraktik i ungdomslag.

Utskottet vill slutligen framhålla att idén med ungdomslag syftar till att
ungdomarna så snart som möjligt skall beredas arbete på den öppna
arbetsmarknaden. Ungdomslagen skall fungera som en sluss till den reguljära
arbetsmarknaden.

Det är därför viktigt att arbetsförmedlingen har en aktiv och fortlöpande
kontakt med ungdomarna i ungdomslagen för att tillvarata deras långsiktiga
intressen. Det är en självklarhet att de ungdomar som har en intresseinriktning
mot andra yrkesområden än dem som anvisningen till ungdomslag
innebär, i första hand erbjuds de lediga arbeten på sådana områden som ställs
till arbetsförmedlingens förfogande.

AU 1983/84:12

När arbetsförmedlingen har arbeten på den öppna marknaden att erbjuda
skall sålunda hänsyn tas till ungdomarnas intresseinriktning, ungdomslagets
funktion, arbetsgivarnas behov och nödvändigheten att upprätthålla kravet
på att den som finns i ett ungdomslag - på samma sätt som i andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder - skall ta lediga lämpliga arbeten när
sådana erbjuds på den öppna arbetsmarknaden.

Statsbidrags/rågan

Utskottet tillstyrker förslagen i proposition 26 att arbetsgivare som
anordnar ungdomslag skall få bidrag med belopp som motsvarar hela
ersättningskostnaden för deltagarna i ungdomslag liksom att särskilt bidrag
utgår med 20 kr. per dag och deltagare för administrationskostnader m. m.
Dessutom bör, som föreslagits i det föregående, kommunerna kunna få ett
bidrag med 20 kr. per dag och ungdom till utbildningskostnader.

Beträffande ungdomar som startar egen verksamhet skall här tilläggas att
avsikten är att sådana ungdomar skall få bidrag med 600 kr. per vecka under
ett halvt år. Visar sig denna period för kort skall länsarbetsnämnden kunna
förlänga den till ett år. Därutöver är det meningen att länsarbetsnämnden
skall kunna erbjuda de ungdomar det här gäller - om så behövs - AMU-kurs i
eget företagande, varvid utbildningsbidrag utgår under kurstiden.

Anslagsfrågor

Med hänvisning till vad som anförts under motsvarande rubrik i betänkandet
AU 1983/84:8 (s. 42) tillstyrker utskottet att det för verksamheten med
ungdomslag under innevarande budgetår anvisas ett förslagsanslag av 420
milj. kr. samtidigt som ett i motion 28 föreslaget lägre anslagsbelopp
avstyrks.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lagstiftning om verksamhet med ungdomslag
att riksdagen med anledning av motionerna 1983/84:21 yrkande
15, 1983/84:27, 1983/84:28 yrkandena 8-12, 1983/84:29
yrkandena 1 och 2, 1983/84:32, 1983/84:34 yrkandena 4-7,
1983/84:62 yrkande 2, 1983/84:155, 1983/84:162 yrkande 1,
1983/84:163 yrkandena 1 och 3, samt med avslag på motionerna
1983/84:34 yrkande 3, 1983/84:62 yrkande 1, 1983/84:160 och
1983/84:163 yrkande 2 antar de genom proposition 1983/84:46
framlagda lagförslagen med den ändringen att följande paragrafer
i förslaget till lag om arbete i ungdomslag hos offentliga
arbetsgivare ges som utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

1 §

Denna lag innehåller regler om arbete i ungdomslag hos staten, kommuner,
landstingskommuner, kommunalförbund, församlingar och kyrkliga

AU 1983/84:12

Regeringens förslag Utskottets förslag

samfälligheter för arbetslösa ungdomar som har fyllt arton men inte tjugo år.

Reglerna tillämpas också på
ungdomar som inte har fyllt tjugofem
år och som bereds eller har beretts
undervisning, vård eller omsorger i
övrigt enligt lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Ett ungdomslag är en grupp av ungdomar som deltar som biträden i arbete
som utförs åt arbetsgivaren och uträttar andra nyttiga sysslor som annars inte
skulle ha blivit uträttade. Syftet är att ungdomarna skall få en meningsfull
sysselsättning och praktisk erfarenhet av arbetslivet.

2 §

Länsarbetsnämnden bedömer hur många platser i ungdomslag som behövs
och träffar överenskommelser med landstingskommunen och med statliga
myndigheter, kommunalförbund, församlingar och kyrkliga samfälligheter
inom nämndens verksamhetsområde om inrättande av sådana platser hos
dem. De ungdomar som inte placeras hos en sådan offentlig arbetsgivare
skall beredas plats i ungdomslag hos den kommun där de är kyrkobokförda.

Kommuner och landstingskommuner
som bedriver verksamhet i
aktiebolag, ekonomisk förening, stiftelse
eller annan särskild företagsform
får träffa överenskommelse
med företaget om att platser i ungdomslag
skall inrättas där. Företaget
skall då vara arbetsgivare för de
ungdomar som får sådana platser i
ungdomslag.

Den offentliga arbetsförmedlingen
anvisar ungdomarna arbete i ungdomslag
hos den arbetsgivare som
förmedlingen efter samråd med den
unge finner lämpligast.

Ungdomar som anvisas arbete i
ungdomslag skall vara anmälda som
arbetssökande hos arbetsförmedlingen
och, om det inte finns starka
personliga skäl för annat, vara oförhindrade
att arbeta på heltid och
beredda att anta erbjudet lämpligt
arbete under tid för vilken de inte
har anmält hinder som kan godtas.

Anvisning skall ske om arbetsförmedlingen inte kan finna annan lämplig
anställning åt den unge och om inte heller lämplig utbildning kan anordnas
eller annan åtgärd vidtas inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt
program. Ansträngningarna att finna annan anställning eller utbildning skall
fortsätta under hela den tid då den unge har plats i ett ungdomslag.

Den offentliga arbetsförmedlingen
anvisar ungdomarna arbete i ungdomslag
hos den arbetsgivare som
förmedlingen finner lämpligast.

Ungdomar som anvisas arbete i
ungdomslag skall vara anmälda som
arbetssökande hos arbetsförmedlingen,
oförhindrade att arbeta på
heltid och beredda att anta erbjudet
lämpligt arbete under tid för vilken
de inte har anmält hinder som kan
godtas.

AU 1983/84:12

Regeringens förslag

En medlem i ett ungdomslag arbetar
under ordinarie eller schemalagd
arbetstid sådana dagar som är arbetsdagar
hos arbetsgivaren, dock i
genomsnitt högst fem dagar per kalendervecka.
De som på annat sätt
än genom arbete i ungdomslag har
förvärvat rätt att vid arbetslöshet få
ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa
kan välja att arbeta i ungdomslaget
på heltid. De som inte
väljer detta och andra ungdomar
arbetar i genomsnitt fyra timmar per
dag. Arbetsgivaren kan med stöd av
kollektivavtal på egen bekostnad utsträcka
den nu angivna arbetstiden,
när det finns praktiska hinder mot
avbrott i arbetet eller andra liknande
skäl.

Utskottets förslag

En medlem i ett ungdomslag arbetar
under ordinarie eller schemalagd
arbetstid sådana dagar som är arbetsdagar
hos arbetsgivaren, dock i
genomsnitt högst fem dagar per kalendervecka.
De som vid anvisningen
till arbete i ungdomslag på annat
sätt än genom sådant arbete har
förvärvat rätt att vid arbetslöshet få
ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa
kan välja att arbeta i ungdomslaget
på heltid. De som inte
väljer detta och andra ungdomar
arbetar i genomsnitt fyra timmar per
dag. Arbetsgivaren kan med stöd av
kollektivavtal på egen bekostnad utsträcka
den nu angivna arbetstiden,
när den unge är underhållsskyldig
gentemot annan eller det annars finns
starka personliga skäl eller när det
finns praktiska hinder mot avbrott i
arbetet eller andra liknande skäl.

Ungdomar som avses i 1 § andra
stycket får välja arbete på heltid eller
kortare arbetstid.

10 §

En medlem i ett ungdomslag som har fått annat arbete eller antagit ett
erbjudande om utbildning som han eller hon inte kan delta i vid sidan av
verksamheten i ungdomslaget eller som av något annat skäl vill lämna
anställningen i ungdomslaget, skall anmäla detta till arbetsgivaren. Genom
denna anmälan upphör anställningen. Någon uppsägningstid behöver inte
iakttas.

När en medlem i ett ungdomslag
fyller tjugo år upphör anställningen i
laget.

När en medlem i ett ungdomslag
fyller tjugo år upphör anställningen i
laget. Detsamma gäller när någon
som avses i 1 § andra stycket fyller
tjugofem är.

14 §

Arbetsförmedlingen skall anvisa arbete i ungdomslag senast tre veckor
från det att den unge har anmält sig som arbetssökande hos förmedlingen och
uppfyllt villkoren i övrigt för anvisning. Har den unge anmält sig efter att ha
slutat skolan eller annan utbildning som inte har varit helt kortvarig, skall
anvisningen i stället ske senast efter tre månader.

Har någon skilts från sin anställ- Har någon skilts från sin anställning
enligt 11 eller 12 § får en ny ning enligt 11 eller 12 § får en ny

anvisning inte ske förrän efter fyra
veckor. Arbetsförmedlingen skall på
nytt anvisa arbete i ungdomslag senast
tre månader från det att anställ -

anvisning inte ske förrän efter fyra
veckor. Arbetsförmedlingen skall på
nytt anvisa arbete i ungdomslag senast
sju veckor från det att anställ -

AU 1983/84:12

Regeringens förslag Utskottets förslag

ningen upphörde. Detta gäller även ningen upphörde. Detta gäller även

när den unge har begärt prövning av när den unge har begärt prövning av

beslutet och saken inte har slutligt beslutet och saken inte har slutligt

avgjorts. Har den unge uppfyllt vill- avgjorts. Har den unge uppfyllt villkoren
för anvisning först efter det att koren för anvisning först efter det att

anställningen upphörde, räknas tre- anställningen upphörde, räknas sju månaderstiden

från denna senare veckorstiden från denna senare tidtidpunkt.
punkt.

Om anvisning inte sker inom föreskriven tid eller om den unge tilldelas
uppgifter som inte är lämpliga på det sätt som anges i 4 §, har den unge rätt till
lön från arbetsgivaren eller, om den unge inte är anställd, ersättning från
kommunen motsvarande den dagpenning från en erkänd arbetslöshetskassa
som den unge har förvärvat rätt till. Ersättningen är 100 kronor per dag om
den unge inte har rätt till dagpenning eller om dagpenningen är lägre än det
beloppet. Beslut om sådan lön eller ersättning fattas på den unges begäran av
arbetsförmedlingen.

2. beträffande utvärdering

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om utvärdering av verksamheten med ungdomslag,

3. beträffande riksdagsuttalande om kollektivavtal för arbetslivspraktik
i ungdomslag

att riksdagen godkänner vad utskottet anfört.

4. beträffande andra frågor kring verksamheten med ungdomslag
att riksdagen avslår motionerna 1983/84:23,1983/84:29 yrkande
3 och 1983/84:162 yrkandena 2, 3, 4, 6 och 7,

5. beträffande statsbidragsfrågan

att riksdagen dels godkänner de i proposition 1983/84:26
förordade grunderna för statsbidrag till verksamhet med
ungdomslag, dels som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om införande av ett särskilt bidrag till utbildningskostnader,

6. beträffande anslagsfrågor

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i propositionerna
1983/84:26 och 1983/84:46 samt med avslag på motion
1983/84:28 yrkande 13 till Statsbidrag för ungdomslag på tilläggsbudgeti
till statsbudgeten för budgetåret 1983/84 under
tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 420000000 kr.

Utskottet hemställer dessutom

att förevarande ärende företas till avgörande efter endast en
bordläggning.

Stockholm den 14 december 1983

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
FRIDA BERGLUND

AU 1983/84:12

Närvarande: Frida Berglund (s), Alf Wennerfors (m), Erik Johansson (s),
Lars Ulander (s), Anders Högmark (m), Marianne Stålberg (s), Bengt
Wittbom (m), Arne Fransson (c), Lahja Exner (s), Gustav Persson (s), Sonja
Rembo (m), Elver Jonsson (fp), Lars-Ove Hagberg (vpk), Sten Östlund (s)
och Börje Hörnlund (c).

Reservationer

1. Lagstiftning om verksamhet med ungdomslag (mom. 1 och 2)

Lars-Ove Hagberg (vpk) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar ”Vid den” och på
s. 15 slutar ”till känna” bort ha följande lydelse.

Inledningsvis kan noteras att ungdomslagen skall ses i ett större sysselsättningspolitiskt
sammanhang, där målet är att avskaffa arbetslöshet och
undersysselsättning samt skapa jämlikhet mellan män och kvinnor.

I Sverige, liksom i andra äldre industriländer, har långsammare ekonomisk
tillväxt och snabb rationalisering på senare år fördjupat lågkonjunkturerna
och försvagat högkonjunkturerna. Det därigenom växande arbetslöshetsproblemet
har gjort allt större arbetsmarknadspolitiska insatser nödvändiga.
Utan dessa skulle situationen varit utomordentligt allvarlig. Det måste
emellertid samtidigt betonas, att växande och mer konstanta sysselsättningsproblem
i längden inte kan mötas endast med hjälp av arbetsmarknadsåtgärder.
Antalet fasta arbeten måste väsentligt ökas. Det kan ske genom att
förena en aktiv industripolitik med en utbyggnad av den offentliga sektorn.
Den sistnämnda har, inte minst i det nuvarande krisläget, en stor sysselsättningspolitisk
roll.

När utskottet nu har att ta upp ärendet till förnyad behandling måste
hänsyn vidare tas till den kritik som från bl. a. vänsterpartiet kommunisternas
sida har riktats mot regeringens utformning av ungdomslagen. Den
kritiken kan sammanfattas i följande tre huvudpunkter:

1. Det är fel att bara erbjuda majoriteten av ungdomarna deltidsarbete
med fyra timmar per dag.

2. Arbete i ungdomslag måste syfta framåt mot fast anställning, vilket inte
är innebörden i regeringens förslag.

3. Regeringens förslag innebär långtgående tvångsåtgärder och förnekar
konsekvent ungdomarnas rätt till medinflytande över arbetsplatser och val av
inriktning.

Vänsterpartiet kommunisterna har visat på hur man skall kunna komma
till rätta med dessa brister genom de förslag som vpk har redovisat i
betänkandet AU 1983/84:8. Vid den förnyade prövning som nu har skett har
utskottet stannat för att problemen bör lösas genom att lagstiftningen i det
väsentliga utformas såsom vpk förordat i reservation 21 och därtill knutna

AU 1983/84:12

följdreservationer i det nyssnämnda betänkandet. I detta sammanhang
föreslås därutöver att verksamhet med ungdomslag även skall kunna omfatta
förståndshandikappade i åldern 20-25 år och att kommunägda företag skall
få räknas som bidragsberättigade arbetsgivare.

Enligt regeringens förslag är huvudregeln att arbetstiden skall vara fyra
timmar per arbetsdag. Ungdomar som har rätt till ersättning från arbetslöshetskassan
kan dock välja att arbeta på heltid.

Av flera skäl anser utskottet att huvudregeln bör vara att ungdomarna i
ungdomslagen skall erbjudas arbete på heltid. Endast i de fall då den unge
själv så önskar eller dennes förhållanden i övrigt lägger hinder i vägen för
heltidsarbete bör kortare arbetstid förekomma. Om regeringens förslag
skulle genomföras kommer det att innebära en olycklig uppdelning av de
unga - de som är kvalificerade för heltidsarbete genom rätten till kassaersättning
och de som inte är det. Vidare torde det ur försörjningssynpunkt vara
nödvändigt att erbjuda heltidsarbete. Det har också ett värde att arbete i
ungdomslag, även vad gäller arbetstiden, i största möjliga utsträckning liknar
förhållandena på arbetsmarknaden i övrigt.

För att arbetet i ungdomslag skall vara framåtsyftande med hänsyn till
ungdomarnas framtida yrkesliv bör en del av arbetet kunna utgöras av
studier. Andelen studier kan beroende på personliga och lokala förhållanden
variera mellan hälften och en fjärdedel av den totala arbetstiden. I
statsbidragshänseende skall härvid anses att tre åttondelar av arbetstiden
utgörs av studier.

På grund av den korta tid som återstår tills verksamheten skall starta och de
modifieringar som gjorts i de ursprungliga förslagen till ungdomslag är det
angeläget att verksamheten fortlöpande följs och utvärderas. Regeringen
bör återkomma till riksdagen med en redovisning under hösten 1984 och i
samband därmed lägga fram de förslag till förändringar som betingas av
gjorda erfarenheter.

dels att utskottets hemställan under 1 och 2 bort ha följande lydelse:

1. beträffande lagstiftning om verksamhet med ungdomslag
att riksdagen med bifall till motionerna 1983/84:21 yrkande 15
och 1983/84:163 och med anledning av motionerna 1983/84:27,
1983/84:29 yrkandena 1 och 2 och 1983/84:32 samt med avslag
på motionerna 1983/84:28 yrkandena8-12, 1983/84:34 yrkandena
3-7, 1983/84:62 yrkandena 1 och 2, 1983/84:155, 1983/
84:160 och 1983/84:162 yrkande 1,

dels antar det genom proposition 1983/84:46 framlagda förslaget
till lag om arbete i ungdomslag hos offentliga arbetsgivare
med den ändringen att följande paragrafer ges som Alternativt
förslag betecknade lydelse:

AU 1983/84:12

Regeringens förslag

Alternativt förslag

Denna lag innehåller regler om
arbete i ungdomslag hos staten,
kommuner, landstingskommuner,
kommunalförbund, församlingar
och kyrkliga samfälligheter för arbetslösa
ungdomar som har fyllt arton
men inte tjugo år.

Ett ungdomslag är en grupp av
ungdomar som deltar som biträden i
arbete som utförs åt arbetsgivaren
och uträttar andra nyttiga sysslor
som annars inte skulle ha blivit uträttade.
Syftet är att ungdomarna skall
få en meningsfull sysselsättning och
praktisk erfarenhet av arbetslivet.

Denna lag innehåller regler

tjugo år.

Reglerna tillämpas också på ungdomar
som inte har fyllt tjugofem år
och som bereds eller har beretts undervisning.
, värd eller omsorger i
övrigt enligt lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda.

Ett ungdomslag är en grupp

arbetslivet.

2 §

3 §

Den offentliga kan godtas

Anvisning skall ske om arbetsförmedlingen
inte kan finna annan
lämplig anställning åt den unge och
om inte heller lämplig utbildning kan
anordnas eller annan åtgärd vidtas
inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt
program. Ansträngningarna
att finna annan anställning eller
utbildning skall fortsätta under hela
den tid då den unge har plats i ett
ungdomslag.

Länsarbetsnämnden kyrkobokförda.

Kommuner och landstingskommuner
som bedriver verksamhet i
aktiebolag, ekonomisk förening, stiftelse
eller annan särskild företagsform
får träffa överenskommelse
med företaget om att platser i ungdomslag
skall inrättas där. Företaget
skal! då vara arbetsgivare för de
ungdomar som får sådana platser i
ungdomslag.

Anvisning skall ske om arbetsförmedlingen
inte kan finna annan
lämplig anställning åt den unge och
om inte heller lämplig utbildning kan
anordnas eller annan åtgärd vidtas
inom ramen för ett arbetsmarknadspolitiskt
program. Ansträngningarna
att finna annan anställning eller
utbildning skall fortsätta under hela
den tid då den unge har plats i ett
ungdomslag. Arbetsförmedlingens
åtgärder skall vidtas i samarbete med
den unge och skäligen kunna accepteras
av denne.

AU 1983/84:12

Regeringens förslag

En medlem i ett ungdomslag arbetar
under ordinarie eller schemalagd
arbetstid sådana dagar som är
arbetsdagar hos arbetsgivaren, dock
i genomsnitt högst fem dagar per
kalendervecka. De som på annat sätt
än genom arbete i ungdomslag har
förvärvat rätt att vid arbetslöshet få
ersättning från en erkänd arbetslöshetskassa
kan välja att arbeta i
ungdomslaget på heltid. Desom inte
väljer detta och andra ungdomar
arbetar i genomsnitt fyra timmar per
dag. Arbetsgivaren kan med stöd av
kollektivavtal på egen bekostnad
utsträcka den nu angivna arbetstiden,
när det finns praktiska hinder mot
avbrott i arbetet eller andra liknande
skäl.

Alternativt förslag

En medlem i ett ungdomslag som
gör sig skyldig till misskötsamhet
kan av arbetsgivaren tilldelas varning
eller, i särskilt allvarliga fall,
avstängas från arbetet utan lön för
en tid av högst fyra veckor eller
skiljas från anställningen. I fråga om
arbetsgivarens skyldighet att förhandla
före beslutet gäller 11-14 §§
lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet. Om den unge
inom en vecka begär det, skall
arbetsgivaren överlämna beslutet till
länsarbetsnämnden för prövning.
Arbetsgivaren skall upplysa den
unge om denna möjlighet. Länsarbetsnämnden
kan besluta att den
unge skall anvisas arbete i ungdomslag
hos en annan arbetsgivare, även
om nämnden finner att den unge inte
borde ha skilts från sin anställning.

En medlem i ett ungdomslag som
gör sig skyldig till misskötsamhet
kan av arbetsgivaren tilldelas varning
eller, i särskilt allvarliga fall,
avstängas från arbetet utan lön för
en tid av högst fyra veckor eller
skiljas från anställningen. I fråga om
arbetsgivarens skyldighet att förhandla
före beslutet gäller 11-14 §§
lagen (1976:580) om medbestämmande
i arbetslivet. Om den unge
inom en vecka begär det, skall
arbetsgivaren överlämna beslutet till
länsarbetsnämnden för prövning.
Arbetsgivaren skall upplysa den
unge om denna möjlighet. Finner
länsarbetsnämnden att den unge inte
borde ha skilts från sin anställning,
äger denne rätt att återgå till denna.
Om den själv sä önskar har länsarbetsnämnden
att anvisa arbete i ungdomslag
hos annan arbetsgivare.

12 §

Arbetsförmedlingen skall återkalla
anvisningen till arbete i ungdomslag
för den som

1. utför annat förvärvsarbete som
inte är enbart tillfälligt eller av obetydlig
omfattning,

Arbetsförmedlingen skall återkalla
anvisningen till arbete i ungdomslag
för den som erhållit annan
anställning. Genom återkallelse av
en anvisning skiljs den unge från
anställningen.

AU 1983/84:12

Regeringens förslag Alternativt förslag

2. avvisar annat erbjudet lämpligt
arbete, eller

3. utan att uttryckligen avvisa

sådant arbete ändå genom sitt uppträdande
uppenbarligen vållar att anställning
inte kommer till stånd. En
anvisning får, om det är skäligt,
också återkallas för en medlem i ett
ungdomslag som avvisar ett erbjudande
om arbetsmarknadsutbildning
eller om plats i yrkesinriktad rehabilitering.

Genom återkallelse av en anvisning
skiljs den unge från anställningen.

Arbetsförmedlingen skall

14 §

- - tre månader.

Har någon skilts från sin anställning
enligt 11 §, skall en ny anvisning
ske snarast och senast inom tre veckor.
Detta gäller även när den unge
har begärt prövning av beslutet och
saken inte har slutligt avgjorts.

Har någon skilts från sin anställning
enligt 11 eller 12 § får en ny
anvisning inte ske förrän efter fyra
veckor.

Arbetsförmedlingen skall på nytt
anvisa arbete i ungdomslag senast tre
månader från det att anställningen
upphörde. Detta gäller även när den
unge begärt prövning av beslutet och
saken inte har slutligt avgjorts. Har
den unge uppfyllt villkoren för anvisning
först efter det att anställningen
upphörde, räknas tremånaderstiden
från denna senare tidpunkt.

dels avslår regeringens förslag till ändring av 4 § lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring resp. 4§ lagen
(1973:371) om kontant stöd vid arbetslöshet,
dels antar de till proposition 1983/84:46 fogade lagförslagen i
övriga delar.

2. beträffande utvärdering

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om utvärdering av verksamheten med ungdomslag.

2. Anslagsfrågor (mom. 6)

Alf Wennerfors (m). Anders Högmark (m), Bengt Wittbom (m), Arne
Fransson (c), Sonja Rembo (m). Elver Jonsson (fp) och Börje Hörnlund (c)

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar ”anslagsbelopp avstyrks” bort ha följande lydelse:

AU 1983/84:12

Bedömningen av den omfattning som verksamheten med ungdomslag
kommer att få under innevarande budgetår innehåller stora osäkerhetsmoment.
Man kan här särskilt peka på de startsvårigheter som nödvändigtvis
uppstår på grund av att alla berörda parter behöver tid till förberedelser för
och uppbyggnad av verksamheten. Mot den bakgrunden uppskattar utskottet
den totala kostnaden till 350 milj. kr. Häri inkluderas utgifterna för
sociala kostnader och det bidrag till hemkommunernas utbildningskostnader
som utskottet förordat.

Införandet av ungdomslag innebär att AMS kostnader för beredskapsarbeten
för 18- och 19-åringar i den offentliga sektorn kommer att bortfalla och
vidare kommer kostnaderna för KAS-ersättningarna under resterande del av
budgetåret att reduceras. Dessa medel bör kunna användas för att täcka
kostnader för ungdomslagen. Riksdagen bör därför bemyndiga regeringen
att täcka eventuellt tillkommande kostnader utöver det av utskottet föreslagna
anslaget om 350 milj. kr. inom ramen för redan anvisade arbetsmarknadspolitiska
medel.

Med det anförda får även syftet med det i motion 28 framställda yrkandet
om ett lägre anslagsbelopp än regeringen föreslagit anses vara besvarat.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande anslagsfrågor
att riksdagen

dels med anledning av regeringens förslag i propositionerna
1983/84:26 och 1983/84:46 samt motion 1983/84:28 yrkande 13
till Statsbidrag för ungdomslag på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1983/84 under tionde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 350 000 000 kr.,

dels som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört om bemyndigande för regeringen att täcka merkostnader
för verksamheten med ungdomslag genom att utnyttja
besparingar på andra arbetsmarknadspolitiska anslag.

minab/gotab Stockholm 1983 77387