AU 1983/84:10

Arbetsmarknadsutskottets betänkande
1983/84:10

om trygghetsfrågor i statlig anställning m. m. (prop. 1983/84:42)

I betänkandet behandlas proposition 1983/84:42 om trygghetsfrågor i
statlig tjänst.

Propositionen

I propositionen föreslår regeringen, efter föredragning av statsrådet
Holmberg, att riksdagen skall

1. beredas tillfälle att ta del av vad som anförs om anställningstryggheten i
statlig tjänst m. m.,

2. godkänna de i propositionen förordade grunderna för finansiering av
trygghetsavtalet,

3. till Särskilda trygghetsåtgärder för lärare på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1983/84 anvisa ett reservationsanslag av 6 milj. kr.

Utskottet

Statens arbetsgivarverk och de statsanställdas huvudorganisationer har i
anslutning till årets lönerörelse slutit ett preliminärt trygghetsavtal. Det
omfattar dels statsanställda, dels skolledare och lärare inom det statligt
reglerade området. Avtalet har godkänts av regeringen och riksdagens
lönedelegation. Fortsatta förhandlingar pågår mellan parterna om de slutliga
avtalsbestämmelserna med inriktningen att de skall kunna träda i kraft den 1
januari 1984.

Trygghetsavtalet

I propositionen lämnas inledningsvis (s. 2-7) en redogörelse för det
huvudsakliga innehållet i det preliminära trygghetsavtalet. Det har tillkommit
mot bakgrund av bl. a. de krav på rationaliseringar och ökad effektivitet
som ställs på statsförvaltningen. Som grund för avtalet ligger det s. k.
trygghetsmålet som anger att förändringar bör ske så att en övergång till ny
verksamhet underlättas för berörda arbetstagare. En eventuell personalavveckling
bör ske genom naturlig avgång, omplacering och andra personaladministrativa
åtgärder. Största möjliga hänsyn skall tas till de anställdas krav
och intressen vid förändringarna.

För de statsanställda anger avtalet bl. a. olika personaladministrativa
åtgärder, t. ex. omplacering, utbildning och ekonomiska förmåner, som
myndigheterna skall eller får använda i samband med sådana omställningar

1 Riksdagen 1983184.18sami. Nr 10

Rättelse: S. 4, rad 4 Står: 6 000 000 milj. kr. Rättat till: 6 000 000 kr.

AU 1983/84:10

som kan medföra att de statsanställdas anställningstrygghet kommer i fara.
Åtgärderna skall tillämpas under minst nio månader före beslutet om
uppsägning. Därefter följer uppsägningstiden enligt nu gällande regler.

Statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN) förutsätts genom sin centrala
omplaceringsverksamhet biträda anställningsmyndigheten vid omplacering
utanför den egna myndigheten. SAMN får också genom nya regler i
omplaceringsförordningen bilda särskilda samverkanskommittéer för omplaceringsarbete
på orten. I en sådan kommitté skall bl. a. ingå företrädare
för de myndigheter som närmast berörs och företrädare för arbetsmarknadsverket.

För att underlätta omplacering skall arbetsgivaren svara för att arbetstagaren
får den utbildning som behövs för en ny anställning inom samma eller
annat yrkesområde. Utbildningen får ha en längsta varaktighet av sex
månader.

Avtalet innebär också att nuvarande regler om inkomsttrygghet och
avgångsförmåner ändras i syfte att stimulera frivillig rörlighet och rörlighet
till icke-statlig anställning. Också de allmänna anställningsvillkoren förbättras,
särskilt genom förbättrade flyttnings- och omstationeringsförmåner.

På det statligt reglerade skolområdet innehåller avtalet huvudsakligen
förmånsregler för tillsvidareanställda lärare som beräknas få otillräckligt
tjänsteunderlag på sina tjänster. Bl. a. kan framhållas de ändringar som
gäller reservlärare.

Statsrådet Holmberg framhåller i anslutning till redogörelsen för avtalets
innehål) bl. a. nödvändigheten av att myndigheternas verksamhet inkl.
personalstyrkan anpassas till de medel som statsmakterna anvisar. Det är
nödvändigt att myndigheterna långsiktigt och målmedvetet planerar sin
personaladministration så att omställningsåtgärder kan göras i god tid.
Inriktningen måste enligt propositionen vara att övertaligheten så långt
möjligt löses genom en effektiv omplacering och naturlig avgång. För att
myndigheterna skall ha möjlighet att i god tid vidta olika omställningsåtgärder
så framhålls den garantiregel om nio månader som har tagits in i
trygghetsavtalet. Detta kommer att ge de olika åtgärderna tid att verka.
Samtidigt sägs att staten naturligtvis i vissa fall kan besluta om ännu vidare
ramar för omställningsåtgärderna. Det anförs vidare att statens beslut om
förändringar vid större omställningar också bör ange den tid och de resurser
som anvisas för omställningen. Enligt propositionens mening ger den här
ordningen myndigheterna förutsättningar att med omsorgsfull planering och
aktiva omställningsåtgärder uppfylla det s. k. trygghetsmålet.

När det gäller avtalsregleringen av anställningstryggheten så tas också
frågan upp om de politiska organens roll. Här stryks under att det träffade
preliminära trygghetsavtalet givetvis inte innebär någon begränsning i
riksdagens, regeringens eller myndigheternas rätt att besluta om tidpunkten
för vissa verksamhetsförändringar.

Utskottet har inte funnit anledning till något särskilt uttalande i anslutning

AU 1983/84:10

till redogörelsen om det preliminära trygghetsavtalet som inte bör leda till
något initiativ från riksdagens sida.

Finansiering

I propositionen redovisas även grunderna för trygghetsavtalets finansiering
(s. 7-9). Där sägs bl. a. att de kostnader som kan uppstå hos
myndigheterna till följd av trygghetsavtalet bör finansieras inom ramen för
myndigheternas ordinarie anslag. I sammanhanget erinras om att avtalsparterna
inom det statliga området i årets avtalsrörelse har avräknat 10 milj. kr.
årligen från löneökningsutrymmet för åtgärder till följd av trygghetsavtalet.
Myndigheterna bör i sina anslagsframställningar redovisa planer och kostnader
för omställningsåtgärder. För innevarande och nästkommande budgetår
kan det dock uppstå kostnader som inte ryms inom tilldelade anslagsramar.
Enligt propositionen kan regeringen i några fall behöva medge att förslagsanslag
får överskridas. Om motsvarande situation skulle uppstå för verksamhet
som har fått medel på reservationsanslag eller obetecknat anslag bör
regeringen kunna anvisa ytterligare medel från anslaget Täckning av
merkostnader för löner och pensioner på trettonde huvudtiteln. En utvidgning
av användningsområdet för detta anslag förordas därmed. När det gäller
kommunerna föreslås bl. a. att de skall få ersättning för sina kostnader för
skolledare och lärare och att statsbidragen skall lämnas ur driftbidragsanslagen
till resp. skolform.

Redovisningen ovan anger huvudpunkterna i regeringens förslag om
grunderna för finansieringen av trygghetsavtalet. Utskottet föreslår att här
berörda delar av propositionen godkänns av riksdagen.

I propositionen sägs slutligen att parterna vid 1983 års avtal om lönerna för
statstjänstemän har avräknat 4 milj. kr. årligen med början år 1983 för
särskilda trygghetsåtgärder för lärare som inte har kunna omplaceras till
annan lärartjänst. Mot den bakgrunden föreslås i propositionen att ett nytt
anslag benämnt Särskilda trygghetsåtgärder för lärare skall uppföras på
statsbudgeten. Anslaget bör föras upp med 6 milj. kr. förbudgetåret 1983/84.
Utskottet godtar regeringens förslag.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande ett nytt trygghetsavtal

att riksdagen lägger till handlingarna vad som anförts i
propositionen,

2. beträffande grunderna för finansiering av trygghetsavtalet
att riksdagen godkänner vad som förordats i propositionen,

3. beträffande anvisning av medel till särskilda trygghetsåtgärder
för lärare

AU 1983/84:10

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till Särskilda
trygghetsåtgärder för lärare på tilläggsbudget I till statsbudgeten
för budgetåret 1983/84 på trettonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 6 000 000 kr.

Stockholm den 6 december 1983

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

FRIDA BERGLUND

Närvarande: Frida Berglund (s), Erik Johansson (s), Anders Högmark (m),
Marianne Stålberg (s), Karin Flodström (s). Bengt Wittbom (m). Arne
Fransson (c), Lahja Exner (s). Gustav Persson (s). Sonja Rembo (m),
Lars-Ove Hagberg (vpk), Ingrid Hemmingsson (m), Börje Hörnlund (c), Bo
Nilsson (s) och tredje vice talmannen Karl Erik Eriksson (fp).