Prop. 1982/83:99

Regeringens proposition 1982/83:99

om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt;

beslutad den 3 februari 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det nuvarande avdraget i energiskattedeklaration för bränsle som har förbrukats i fartyg ändras så att avdrag endast får göras om bränslet har förbrukats i fartyg som inte används för fritidsändamål eller annat privat ändamål.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 99

24 §-

Nuvarande lydelse

I deklaration som avses i 23 § 1 mom. må avdrag göras för bränsle, som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbrukning i egen rörelse,

b) ätertagits i samband med återgång av köp,

c) förbrukats av eller försålts till kommunikationsföretag för ban-drift eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i fartyg eller luftfartyg.

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbrukas där,

f) förbrukats eller försålts för för
brukning för annat ändamål än
energialstring eller förbrukning, i
samband med fabriksmässig till
verkning av motorer, för avprov-
ning av motorer å provbädd eller å
annan dylik anordning utan att
transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av
bensin eUer i förteckningen angivet
bränsle eller för produktion av an
nan skattepliktig elektrisk kraft än
sådan som avses i 25 § första
stycket d),

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig tUl bristande betalning från köpare.

Föreslagen lydelse

I deklaration som avses i 23 § 1 mom. får avdrag göras för bränsle, som

a) i beskattat skick förvärvats för återförsäljning eller förbmkning i egen rörelse,

b) ätertagits i samband med återgång av köp,

c) förbmkats av eller försålts till kommunikationsföretag för ban-drift eller därmed likartat ändamål,

d) förbrukats eller försålts för
förbrukning i fartyg som inte an
vänds för fritidsändamål eller an
nat privat ändamål, eller /' luftfar
tyg,

e) av den skattskyldige eller för
hans räkning utförts ur riket eller
förts till svensk frihamn för annat
ändamål än att förbmkas där,

O förbrukats eller försålts för förbrukning för annat ändamål än energialstring eller förbrukning, i samband med fabriksmässig tUl-verkning av motorer, för avprov-ning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning utan att transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av bensin eller i förteckningen angivet bränsle eller för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än sådan som avses i 25 § första stycket d),

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Prop, 1982/83:99

Utdrag
FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-02-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-WaUén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition med förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Enligt lagen om allmän energiskatt tas skatt ut bl. a. för molorbrännolja, eldningsolja och bunkerolja. Skatten för dessa flytande bränslen ärf. n. 291. kr. per kubikmeter.

Skatten redovisas i deklarationer för redovisningsperioder som omfattar två kalendermånader. Skattskyldig är bl.a. den som producerar eller i slörre omfattning återförsäljer skattepliktigt bränsle. En skattskyldig skall vara registrerad hos riksskatteverket. Skattskyldigheten inträder bl. a. när bränslet levereras tiU den som inte är registrerad som skattskyldig eller till eget försäljningsställe för detaljförsäljning som inte utgörs av depå.

För varje redovisningsperiod redovisas i deklarationen skatt för sådant bränsle för vilket skattskyldighet inträtt under perioden. I deklarafionen far avdrag göras bl.a. för bränsle som har använts för vissa ändamål. Således gäller atl avdrag får medges t.ex. för bränsle som förbrukats av eller sålts fill kommunikationsföretag för bandrift och för bränsle för förbmkning i fartyg eller luftfartyg. Den som inte är registrerad som skattskyldig för energiskatt får köpa bränsle skattefritt endast mot avgivande av en försäkran om att bränslet skall användas för ett sådant ändamål.

Föredragandens överväganden

Avdragsbestämmelserna i energiskattelagen innebär att molorbrännolja kan användas för drift av järnväg, flygplan eller fartyg utan att skatt tas ut. Att molorbrännolja som används för sådana ändamål har undantagits från beskattning beror på att man önskat befria den allmänna samfärdseln från

Prop, 1982/83:99 4

effekterna av energiskatten. Frågan om dessa undantag bör finnas kvar i framtiden bör bedömas när ställning tas till de förslag som har lagts fram av energiskattekommittén (SOU 1982: 16 och 17). DeUa gäller bl.a. räUen att använda obeskattat bränsle för t.ex. sportfiygning och liknande ändamål. Jag avser att återkomma till frågan. Redan nu bör dock göras en mindre ändring av avdragsbestämmelserna.

Regeln att molorbrännolja skattefritt får användas till drift av fartyg har kommit att innebära att skattefriheten i princip gäller även vid försäljning av molorbrännolja för drift av fritidsbåtar. Begreppet fartyg inkluderar nämligen såväl skepp, dvs. fartyg med en största längd av minst tolv meter och en största bredd av minst fyra meter, som de mindre fartyg som enligt 2 § sjölagen (1891:35) benämns båtar.

Hittills torde avdragsrätten och därmed skattefriheten vad gäller molorbrännolja till fritidsbåtar inte ha utnyttjats i full omfattning. Enligt vad jag har erfarit kan det dock förutses att avdragsbestämmelserna kommer att få en allt större betydelse vad gäller fritidsbåtarna.

Andelen fritidsbåtar eller andra mindre fartyg med motor för brännolje-drift har ökat betydligt under senare år. Försäljningen av molorbrännolja för sådana ändamål är därför numera betydande. Med ledning av uppgifter som har lämnats av de bensinbolag som har försäljning av drivmedel vid s.k. bålstationer kan beräknas att ca 30% av drivmedelsförsäljningen till fritidsbåtarna avser molorbrännolja. Övriga motorbåtar för fritidsändamål är med enstaka undantag bensindrivna.

Motorbrännoljedrivna fritidsbåtar kan således användas med obeskattat bränsle. Enbart avgift enligt lagen (1973: 1216) om särskild avgift för oljeprodukter tas ut. Avgiften är f. n. 93 kr. per kubikmeter.

För drift av bensindrivna fritidsbåtar eller andra fartyg får däremot enbart beskattad bensin användas. Skatten på bensinen är f. n. totalt I kr. 71 öre per liter, varav energiskalt 34 öre per liter och bensinskall 1 kr. 37 öre per liter.

Att avdragsrätten i energiskatlelagen kommil att bli tillämplig även när del gäller molorbrännolja m. m. som används i fritidsbålar innebär enligt min mening en omotiverad skattefavör för brännoljedrift av sådana båtar.

Till detta kommer emellertid ocksä atl skattefriheten för molorbrännolja Ull fartygsdrift har en sådan teknisk utformning att den blir ytterst svårhanterlig om den skall avse användningen av molorbrännolja för elt stort antal fartyg. Avdrag i energiskaltedeklaralion förutsätter nämligen att en särskild försäkran lämnats om användningen av bränslet. Farlygsägarna skall således vid varje bränsleinköp lämna en försäkran till leverantören om att den köpta molorbrännoljan endasi skall användas för drift av fartyg. 1 vissa fall kan en s, k. stående försäkran lämnas för inköp under en viss lid. Det åligger säljaren att bevara kopior av avgivna försäkringar för alt vid kontroll kunna styrka rätlen lill avdrag i energiskatledeklarationen.

Antalet försäkringar skulle bli synnerligen betydande om bestämmelser-

Prop, 1982/83:99 5

na om rätt till avdrag utnyttjades på avsett sätt. F. n. tillämpas bestämmelserna dock vanligen så att återförsäljarna intygar att den molorbrännolja som sålts på båtstafioner m. m. har använts till fartygsdrift. Att upprätthålla kravet på att försäkran skall lämna av alla fritidsbåtsägare och andra fartygsägare vid varje inköp av obeskattad molorbrännolja möter stora praktiska svårigheter. Att man fått efterge kravet på individuella försäkringar innebär dock uppenbara risker för missbruk. Nägon möjlighet att effektivt kontrollera att inköpt obeskattad molorbrännolja inte används exempelvis till motorfordon finns inte. Om möjligheten alt använda skattefri molorbrännolja togs bort vad gäller fritidsbåtarna skulle emellertid systemet med försäkringar kunna tilllämpas på avsett sätt för övriga fartyg. Detta skulle också innebära betydande förenklingar för oljebolagen.

Mot den nu beskrivna bakgrunden förordarjag att en inskränkning görs i avdragsrätten vad gäller molorbrännolja m.m. som används för drift av fartyg. Enligt min mening bör möjlighet att skattefritt använda molorbrännolja föreligga endast när fartyg inte används för fritidsändamål. När fartyg används för privat bruk under semestertid eller annan fritid skall de således inte få drivas med obeskattad molorbrännolja. Detsamma bör gälla fartyg som används för fritidsfiske, när fråga inte är om fartyg som yrkesmässigt används för anordnande av fiskeutflykter etc. Vidare bör obeskattad molorbrännolja inte få användas för resor med egen båt mellan bostad och arbetsplats, eller för annat privat bruk. Skattefri molorbrännolja bör heller inle få användas till sådana fartyg som yrkesmässigt hyrs ut till nu angivna ändamål.

När ett fartyg inte används för fritidsändamål eller annat privat ändamål bör däremot avdragsrätten bestå. Fartyg som används för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske skall således alltjämnt kunna drivas med obeskattad molorbrännolja. Detsamma bör gälla t.ex. de fartyg som an-vands för militära ändamål, tullens och sjöfartsverkets fartyg, bogserbåtar, skotfartyg och livräddningsbåtar.

I de fall skattefritt bränsle fär användas skall i försäkran uppgifter lämnas om användningssättet. Möjligheterna att kontrollera försäkringarnas riktighet underlättas av att båtar som används yrkesmässigt, exempelvis till befordran av gods eller passagerare, till bogsering eller bärgning eller i vissa fall till fiske, skall vara registrerade i båtregister enligt lagen (1979: 377) om registrering av båtar för yrkesmässig sjöfart m. m. Registrerade båtar tilldelas särskild igenkänningssignal. I försäkran enligt energiskattelagen bör i förekommande fall ingå uppgift om sädan igenkänningssignal. Mot denna bakgrund finns inte anledning att räkna med att några betydande kontrollsvårigheter behöver uppstå till följd av begränsningen i avdragsrätten. I jämförelse med de nackdelar som ett oförändrat avdragssystem skulle ha, om det utnyttjades fuUt ut, är det uppenbart att den inskränkta avdragsrätten innebär en förenkUng av skattekontrollen.

Jag förordar att avdragsrätten i 24 § d) energiskattelagen inskränks i

Prop, 1982/83:99 6

enlighet med vad jag nu har anfört. Ändringen bör träda i kraft i sådan tid att de nya reglema kan tillämpas under frifidsbåtsäsongen 1983.

Med hänsyn liU lagstiftningsärendets enkla beskaffenhet anser jag att något yttrande från lagrådet inte bör inhämtas.

Hemställan

Med hänvisning tiU vad jag nu har anfört hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskalt.

Beslut

Regeringen ansluter sig fill föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen atl antaga del förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983