Prop. 1982/83:79

Regeringens proposition

1982/83:79

om bibehållande av statens institut för läromedelsinformation;

beslutad den 22 december 1982.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga del förslag som har upptagils i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

BENGT GÖRANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås vissa ändringar i det beslut riksdagen fattade hösten 1981 (prop. 1981/82:51, UbU 1981/82:8, rskr 1981/82:127) om vissa läromedelsfrågor.

Statens institut för läromedelsinformation (SIL) föreslås beslå som central myndighet även efter den 30 juni 1983. Vidare föreslås an den f. n. lill skolöverstyrelsen knutna läromedelsnämnden bibehålls men knyts tiU SIL. SIL bör enligt förslagen bl.a. fastställa vilka läromedel som skall utgöra basläromedel, ansvara för information lill skolorna om läromedel och genom läromedelsnämnden granska läromedel. SIL föreslås förbli central myndighet för Rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade och även i fortsättningen besluta om statsbidrag till produktion av läromedel inom bristområden.

1    Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 79

Prop. 1982/83:79 2

Utdrag
UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1982-12-22

Närvarande: statsministern Palme, ordförande och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Rainer, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg

Föredragande: statsrådet Göransson

Proposition om bibehållande av statens institut för läromedelsinformation

I    Inledning

Efter förslag i prop. 1981/82:51 fattade riksdagen hösten 1981 beslut (UbU 1981/82:8, rskr 1981/82:127) i vissa frågor som gäUer läromedd. På grundval av dessa beslut har bl. a. utfärdats förordning (1982; 393) om vissa statliga insatser beträffande läromedel. .

Enligl beslutet skall elever i gmndskola, gymnasieskola saml motsvarande skolformer ha rätt alt få tillgång till basläromedel enligt 5 § i nyss nämnda förordning. Skolöverstyrelsen (SÖ) skall enligl beslutet fastställa vilka läromedel som kan betecknas som basläromedel. SÖ skall vidare låta granska läromedel som SÖ avser att fastställa som basläromedel i samhällsorienterande ämnen. Granskningen, som skall avse bl.a. saklighet och allsidighel, skall ombesöijas av olika granskare vilkas yttranden skall spridas till skolorna. Den nya ordningen, som bl. a. innebär all läromedelsnämnden inom SÖ avskaffas, skall enligl riksdagens beslut gälla fr.o.m. den Ijuli 1983.

Riksdagsbeslutet innebär även betydande förändringar i vad avser regis-ler över och information om utbudet av läromedel. Den verksamhel som bedrivits av statens institut för läromedelsinformation (SIL) skall ersättas av den som sker genom läromedelsproducenternas branschorganisation. Föreningen Svenska Läromedelsproducenter (FSL). Statens inflytande på verksamheten skaU säkras genom avtal. SÖ skall utöva tillsyn över verksamheten.

Genom avtal den 15 mars 1982 meUan staten och FSL har närmare reglerats hur läromedelsregistrel skall utformas och utnyttjas m.m. Genom avtalet, som gäller fr.o.m. den 1 juU 1982 t.o.m.. den 30 juni 1987, förbinder sig FSL bl. a. att föra elt läromedelsregister som skall vara öppet för alla läromedelsproducenter, dvs. även icke FSL-anslutna förlag och

Prop, 1982/83:79 3

myndigheter, organisationer m. m. I avtalet anges atl det vid utbyggnaden av registret bör övervägas att tillföra det mer utföriig information. FSL skall vidare fortlöpande ge ut läromedelskalaloger och utan kostnad distribuera dem till kommuner m. fl. I mån av behov skall även s. k. specialförteckningar ges ut.

För frågor av vikt rörande läromedelsinformationen skall det finnas en särskUd samrådsgrupp med representanter för FSL, SÖ, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet. I samband med avtalets godkännande har regeringen uppdragit åt SÖ all - för statens del - fuUgöra de uppgifter som följer av avtalet saml att därvid svara för den samhälleliga kontrollen av informationsverksamheten och löpande följa att den information som lämnas genom FSL;s register las lill vara inom skolväsendet. En kopia av avtalet bör fogas till detta protokoll som bilaga 1.

Enligt riksdagsbeslutet skall SÖ den 1 juli 1983 från SIL ta över ansvaret för fördelning av produktionsstöd saml uppgiften att vara tillsynsmyndighet för rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH). Riksdagens beslut innebär vidare an SIL upphör den 30 juni 1983.

I det följande kommer jag att redovisa förslag till vissa förändringar av de beslut som riksdagen fattade under föregående riksmöte. Jag kommer atl förorda dels att SIL bibehålls som central myndighet för läromedelsfrågor, dels an läromedelsnämnden bibehålls för granskning av läromedel. Övriga beslul av riksdagen med anledning av prop. 1981/82:51 avser jag f. n. inte att föreslå några ändringar i.

Några av de frågor jag tar upp i del följande är inte av den karaktären atl de kräver riksdagens beslut. Jag redovisar dem dock för sammanhangets skuU.

2    Föredragandens överväganden

2.1 Bakgrund

Riksdagen har tidigare i olika sammanhang (prop. 1973:76, UbU 1973:28, rskr 1973:242 saml prop. 1981/82:51, UbU 1981/82:8, rskr 1981/82:127) underslmkit statens övergripande ansvar för en tillfredsställande läromedelsförsöijning. Vikl har också lagts vid all läromedlen stämmer överens med läroplanema. Ställningstagandena i prop. 1973:76 gjordes mot bakgrund av en markerad obalans mellan konsument- och producentintressen. En vägledande tanke var att regering och riksdag genom olika åtgärder skulle stödja konsumenternas intressen. På så sätt skapades garantier för att produktion och användning av läromedel stödde de mål och riktlinjer som statsmakterna fastställt för undervisningen.

Den obalans som noterades vid 1970-talets böijan står i allt väsentligt kvar. Läromedelsproducenterna är många, men ett fåtal företag dominerar marknaden. Tre storproducenter (koncerner) har ca 75 % marknadsandel. Konsumenterna, dvs. kommunerna och ytterst lärare och elever är där-

Prop. 1982/83:79 4

emot många och spUttrade. Den möjlighel som öppnats för del enskilda rektorsområdet all inom vissa budgetramar självt ta slällning lill lärome-delsvalel minskar sannolikt inle obalansen på marknaden. Kravet på samhällsinsatser kvarstår.

Utbildningens huvudmän, huvudsakligen kommunerna, har ett direkt ansvar för att elevema har tillgång till lämpliga läromedel. Det innefattar också ett ekonomiskt ansvar för anskaffande av läromedel, vilket utgör ett tungt inslag i den kommunala skolbudgeten.

Produktionen av läromedel är ojämnt fördelad. Det finns etl överflöd inom stora och för läromedelsproducenterna lönsamma områden. Brister dröjer däremot kvar inom små och mindre områden. Inom sådana områden finns också risker för att utvecklingsarbetet blir svagt eller obefintligt, om inte samhällsinsatser balanserar detta förhållande.

År 1973 beslöt riksdagen att inrätta en särskild myndighet med övergripande ansvar för samhällets läromedelsinsatser, SIL. Genom dess arbete har en information byggts upp som bättre än den tidigare svarat mol konsumenternas krav på översikt, objektivitet och kvalitetsdeklaralion. Produklionsstödet för små områden har vidgats. Verksamheten vid RPH har förbättrat läget för den Ulla mälgmpp som dessa elever utgör. Den utvärdering som gjorts av de statliga insatsernas kvalitet är övervägande positiv.

År 1976 tillsattes utredningen (U 1976:04) om läromedelsmarknaden (ULÄ). De förslag denna lade fram i sin slutbetänkande (SOU 1980:15) Läromedlen i skolan innebar att ansvaret för samhällets ditiillsvarande insatser splittrades. Ansvaret för utgivning av läromedelskataloger föreslogs överföras lill branschorganisationen FSL. SIL:s verksamhet skulle upphöra. Uppgifterna med granskning, produktionsstöd och viss information skulle överföras lill SÖ, som också skulle vara central myndighet för RPH. Förslagen var sålunda ägnade att försvaga samhällels inflytande på en verksamhet då det — med tilltagande koncenlralionstendenser — i stället borde utökas.

Tre av utredningens sju ledamöter reserverade sig mot förslaget.

Till gmnd för förslagen i prop. 1981/82:51 låg nämnda förslag från ULÄ. Utredningens förslag att avveckla SIL hade emellertid i remissyttrandena utsatts för stark kritik. En mycket klar majoritet av remissinstanserna avstyrkte ULÄ:s förslag, vilket också föredragande statsrådet anmälde i prop. 1981/82: 51. De båda kommunförbunden samt flertalet av tillfrågade kommuner, myndigheter och organisationer ingick i denna majorilet. Bl. a. avstyrkte samtiiga elev- och lärarorganisationer förslaget. Statskontoret och SÖ framhöll att konsekvenserna av ell genomförande av ULÄ:s förslag var otillräckligt utredda.

Mot bakgmnd av den så gott som enhälliga kritiken från konsumentintressena och med beaktande av min principiella inställning atl samhället skall vara dessa intressen till stöd finner jag det motiverat atl nu föreslå

Prop. 1982/83:79 5

åtgärder som håller vid makt det inflytande på och den insyn i läromedelsmarknaden som samhället hittills haft.

2.2      Central myndighet

Statens övergripande ansvar för en tillfredsställande läromedelsförsöijning motiverar enligt min mening att det även fortsättningsvis finiis en central myndighet som har som huvudsaklig uppgift att bära och utveckla detta ansvar. Den myndighet som hittUls haft denna uppgift bör därför fortsätta sin verksamhet. Jag förordar således att SIL bibehålls även efter den 30 juni 1983. SIL bör därvid få de uppgifter jag förordar i det följande. Till frågan om personal återkommer jag i mina förslag till budgetpropositionen.

2.3      Uppgifter för SIL

2.3.1 Granskning

Läromedelsnämnden, som fungerat alltsedan år 1974, har i flera avseenden påverkat utvecklingen av läromedel i samhällsorienterande ämnen. Inflytandet har bl.a. gjort sig gällande genom att nämnden utarbetat riktlinjer för granskningen. Genom sin sammansättning har nämnden också kommil att utgöra en förbindelselänk mellan samhället och läromedelsmarknaden.

EnUgt min mening innebär riksdagens beslut att avskaffa läromedelsnämnden betydande nackdelar. I enlighet med de principieUa stäUningsta-ganden jag tidigare redovisat är det för mig självklart att inflytandet för det allmänna skall vidmakthållas. Förslaget alt avskaffa den brett sammansatta nämnden till förmån för en ordning med endast två enskilda granskare beaktar enligt min mening inte tillräckligt, att frågeställningama om saklighet och allsidighet i läromedel ofta är utomordentiigt kontroversiella och därför naturligt hör hemma i en krets där det allmänna är representerat. Konsumentintressena bör också få möjlighet alt göra sig gällande.

Ett ytteriigare skäl till all bibehålla nämnden är behovel av elt oberoende organ meUan granskare och föriag. Den på grundval av prop. 1981/82:51 beslutade ordningen ger den utsedda granskaren inte bara en granskningsfunktion utan också något som kan uppfattas som en faktisk beslutsfunktion. För egen del vill jag hålla det för sannolikt att granskarna lättare kan upprätlhålla sin integritet om det avgörande omdömet om läromedlen är överlåtet på en oberoende nämnd.

Mot bakgrund av della förordar jag atl läromedelsnämnden bibehålls även efter den 30 juni 1983. Det nuvarande syslemel med obligatorisk förhandsgranskning av vissa läromedel bör tUlämpas även fortsällningsvis. Följande bör härvid gälla.

För att läromedel i samhällsorienterande ämnen skall kunna fastställas som basläromedel krävs all de har granskats av särskilda av läromedels-

Prop. 1982/83:79 6

nämnden utsedda granskare. Granskaren skall i ett skriftligt yttrande uttala sig i frågan om läromedlet behandlar sitt ämnesområde på ett sakligt och allsidigt sätt och även i övrigt stämmer överens med mål och riktiinjer i läroplanen. Normalt bör det räcka med en granskare, men inom ämnen eller ämnesområden där problemen kring allsidighet och saklighet är mer svårbemästrade bör redan från böijan två granskare studera läromedlet. Förlaget som gett ut läromedlet skaU alltid beredas tillfälle att yttra sig över ett granskningsutlåtande. Utiåtande och eventuell förlagsskrivelse utgör underlag för nämndens ställningstagande. Nämnden skall på basis av underlaget göra en egen bedömning som sammanfattas i ett kortfattat uttalande. Det är härvid inte fråga om ett godkännande eller underkännande av läromedlet i fråga utan endast om en kortfattad bedömning av läromedlets saklighet och aUsidighet. Nämndens uttalande bör emellertid vara en viktig faktor vid fastställande av basläromedel.

I överensstämmelse med vad som gäller f.n. bör läromedelsnämnden utarbeta riktiinjer för granskning, utse granskare samt genom konferenser m.m. söka medverka till atl läromedel utvecklas enligt statsmakternas intentioner. Nämnden bör även på eget initiativ låta genomföra tema-och/eller ämnesområdesgranskning. Som exempel på vad nämndens utvecklingsinsatser skulle kunna riktas in på vill jag erinra om att det behövs sådana läromedel i orienteringsämnena på gmndskolans högstadium som kan bidra lill att förverkliga integrationen mellan dessa ämnen.

I likhet med vad flera remissinslanser anförde i yttranden över ULÄ-be-tänkandet anser jag det lämpligt och ändamålsenligt att läromedelsnämnden administrativt knyts till SIL. SIL bör ha rätt att föreskriva atl granskningsverksamheten skall avse läromedel i även andra ämnen än samhällsorienterande. SIL bör också svara för att skolorna fortlöpande informeras om nämndens uttalanden. Innan ell basläromedel antas bör vederbörande lärare och elever ha tagit del av nämndens uttalande i frågan.

Regeringen bör utse nämndens ledamöter. Antalet ledamöter bör vara nio, av vilka minst fyra bör företräda allmänna intressen på riksplanet och minst två allmänna intressen på det kommunala planet. En ledamot bör representera SÖ och ytterligare två hämtas bland personer med anknytning till skolväsendet.

Vad jag här har förordat om granskningsverksamhet bör avse basläromedel för gmndskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, kommunal och statlig vuxenutbildning, riksinternatskolor samt privatskolor som omfattas av privatskolförordningen.

2.3.2 Faststältande av basläromedet m. m.

De bestämmelser om fastställande av basläromedel som utfärdats pä basis av riksdagens beslul bör i huvudsak ligga fast, dock med den ändringen att SIL bör vara ansvarig myndighet. Som jag tidigare angett bör läromedelsnämndens granskningsuttalande väga tungt vid bedömningen av

Prop. 1982/83:79 7

om ett läromedel skall betecknas som basläromedel eller ej. SIL:s beslul om fastställande av basläromedel bör inte kunna överklagas.

Vad jag hittills har uppehållit mig vid beträffande läromedel har i första hand gällt basläromedel. Dessa, för skolan specialproducerade, läromedel styr ofta undervisningens uppläggning och innehåll. Redan i propositionen öm skolans inre arbete (prop. 1975/76:39) underströks att läromedlen inte får uppfattas som styrande för arbetets uppläggning utan skall ses som hjälpmedel i undervisningen och vid valet av lärostoff

Detta synsätt har även kommit till uttryck i föreskrifterna i den nya läroplanen för gmndskolan (Lgr 80), där det anges att den lokala undervisningsplaneringen primärt skall utgå från centrala mål och från kursplanernas huvudmoment. Först därefter skall valet av lämpliga läromedel -studiebesök, läroböcker, fack- och skönlitleratur, tidningar, tidskrifter, experiment - komma in. Detta vidsträckta läromedelsbegrepp bör vara en utgångspunkt vid den lokala undervisningsplaneringen.

Detta kommer förmodligen an leda lill en ökad användning av annat material än den traditionella gmndboken. Samhället bör på olika sätt understödja lärares och elevers strävan atl komma bort från basläromedlens styrande inverkan på undervisningens uppläggning. Härvid kan en systematisk information om mer än bara basläromedel fylla en viktig funktion. SIL bör därför få i uppdrag att i samarbete med olika intressenter undersöka behovet av och möjliga former för bedömning av andra läromedel än basläromedel. Jag avser att återkomma till regeringen i denna fråga.

2.3.3 Information om läromedel

Det avtal som träffats mellan staten och FSL begränsar f n. möjligheterna till samhälleliga åtgärder för läromedelsinformation. EnUgl min mening finns det skäl atl, inom de ramar avtalet ger, verka för alt läromedelsregistrel och kataloginformationen i FSL:s regi utvecklas. Det är mindre tillfredsställande om registret och katalogerna kommer all kunna fungera som hjälpmedel endast för dem som redan vet vilket läromedel de skall köpa. Vidare är jag angelägen om atl små företag och mer udda läromedelsproducenter som organisationer och myndigheter får samma möjlighet all nå ul till skolorna som i del tidigare systemet. FSL-registret ger läromedelsproducenterna eti avgörande inflytande på bedömningen av vUken skolform-/sladium/ämne som etl visst läromedel är lämpligt för. Del är angeläget att detta inflytande så långt som möjligt balanseras.

Jag vill allmänt stryka under vikten av att SIL noga följer läromedelsmarknaden och vidtar sådana åtgärder alt också de små och udda produ-cenlema har möjlighet att hävda sig. För utvecklingen av läromedel är del viktigt att ta till vara alla kreativa resurser.

En samrådsgmpp med representanter för staten och kommun- och landstingsförbunden skall finnas enligt avtalet mellan staten och FSL. Jag fömtsätter att den statliga representanten i denna gmpp kommer att vara

Prop. 1982/83:79 8

uppmärksam på de problem jag här har nämnt. Vidare bör staten i enlighet med vad avtalet medger genom samrådsgruppen verka för att den nuvarande informationen om vaije enskilt läromedel utvidgas. Det är också av vikt att den statliga representanten i samrådsgruppen bevakar all registret byggs upp pä ett sådant sätt att det kan utnyttjas för en löpande kontroll av prisutvecklingen inom läromedelsområdet.

I avtalet har angetts att SÖ skall svara för den statliga representationen i samrådsgmppen. Mol bakgmnd av mina här framlagda förslag anser jag det naturligt att SIL övertar denna roll. Till SIL bör även ges samma rätt tUl uttag ur register m. m. som SÖ har. Jag utgår från alt det skall vara möjligt att genomföra detta inom ramen för avtalet.

SIL bör vara ansvarig myndighet för tillsynen av verksamheten med information enligt avtalet. Jag avser att föreslå regeringen att ge SIL i uppdrag att i god lid före avtalets upphörande år 1987 till regeringen redovisa en samlad utvärdering av avtalets konsekvenser.

2.3.4 Övriga uppgifter

I riksdagens beslul med anledning av prop. 1981/82:51 ingick också att till SÖ föra över SIL:s stäUning som central myndighet för RPH och uppgiften att fördela produktionsstöd. Detta torde mest vara att se som en konsekvens av att övriga uppgifter för SIL skulle falla bort. Jag ser nu inga skäl för att SIL skulle fråntas dessa uppgifter. SIL bör i samband med handläggningen av produktionsstödet verka för en förbättrad tillgång på läromedel inom områden där det råder brist. SIL bör vidare liksom hittills främja produktion av och utge information om läromedel för minoritetsspråks- och invandrarundervisning i avvaktan på förslag från språk- och kulturarvsutredningen. SIL bör även kunna bedriva annan informationsverksamhet, som t. ex. att ge ul olika typer av specialförteckningar.

Vid bifall till mina förslag kommer statens uppgifter för läromedelsförsörjning att renodlas så att huvuddelen av uppgifterna faller på SIL. SÖ:s ansvar blir forsknings- och utvecklingsarbete inom läromedelsområdet. En sådan fördelning stämmer enligt min mening väl överens med den nya synen på den centrala skoladministrationens uppgifter. Det är emellertid myckel angeläget att erfarenheter och uppslag löpande kan utbytas mellan myndigheterna. Jag utgår från att SIL och SÖ i samråd utvecklar lämpliga kontaktformer sinsemeUan.

2.4 SIL:s styrelse

För att SIL:s uppgift all stödja olika insatser på läromedelsområdet ytterligare skall betonas bör representanter för handikapp- och invandrar-undervisningsområdet ingå i styrelsen. Representanterna fömtsätts ha aktuella erfarenheter från området. Antalet ledamöter och ersättare i SIL;s styrelse kommer därigenom att öka från fem tiU sju.

Prop. 1982/83:79 9

2.5      Kostnader

Del avtal som träffals mellan staten och FSL påverkar redan under innevarande budgetår meddsbehovel under anslaget D4. Statens institut för läromedelsinformation. Jag återkommer i denna fråga i samband med förslag till tilläggsbudget II.

TUl frågan om beräkning av anslag tUl SIL för budgetåret 1983/84 återkommer jag i samband med mina förslag till budgetpropositionen. Jag vill dock redan i delta sammanhang anmäla alt jag räknar med att SIL:s verksamhet fortsältningsvis — till huvuddelen - skall finansieras genom en särskild läromedelsavgift. Ett förslag lill en sådan avgift kommer alt utarbetas inom regeringskansliet. Enligl min mening är del rimligt att hela läromedelsproduktionen får bära kostnaderna för insatser även inom områden som förlagen bedömer som icke lönsamma. Avgiften bör därför, förtJlom huvuddelen av SIL:s verksamhel, även läcka kostnaderna för det statliga stöd som utgår till produktion av läromedel inom bristområden. Jag räknar med alt ell avgiftssystem skall kunna utarbetas i sådan lid alt förslag kan föreläggas riksdagen under hösten 1983 och alt den nya ordningen kan träda i kraft den 1 januari 1984.

2.6      Sammanfattning

Mina förslag i det föregående innebär sålunda att SIL bör bestå som central myndighet även efter den 30 juni 1983. Fr. o. m. den 1 juli 1983 bör SIL sammanfattningsvis svara för följande arbetsuppgifter:

- fastställa basläromedel

- genom läromedelsnämnden granska läromedel

- ansvara för information till skolorna om läromedel

— vara central myndighet för RPH

— besluta om statsbidrag till produktion av läromedel inom bristområden

-     främja produktion av och utge information om läromedel för minori
tetsspråks- och invandramndervisning

— verka för förbättrad tillgång på läromedel inom områden där det råder brist

— i övrigt handlägga de ärenden som regeringen föreskriver.

Den nuvarande obligatoriska förhandsgranskningen av vissa läromedel bör i slort sett bibehållas. Läromedelsnämnden bör bestå och administrativt knytas tUl SIL.

3   Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen atl

1. godkänna milt förslag att statens institut för läromedelsinformation

Prop. 1982/83:79 10

skall bibehållas och fr.o.m. den 1 juli 1983 få de arbetsuppgifter jag redovisat,

2. godkänna de av mig förordade riktlinjerna för granskning av läromedel,

3. godkänna mitt förslag atl läromedelsnämnden bibehålls och atl den administrativt knyts till statens institut för läromedelsinformation.

4    Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag föredraganden har lagt fram.

Prop. 1982/83:79 11

Bilaga 1

Kopia

Protokoll, fört vid förhandlingar den 15 mars 1982 mellan statens förhandlingsnämnd och företrädare för Föreningen Svenska Läromedelsproducenter om läromedelsinformalion

Närvarande: Statens förhandlingsnämnd (SFN)-

Överdireklören Svante Englund - Departementssekreteraren Curt Malmborg Departementssekreteraren Stefan Sjölander Avdelningsdirektören Folke Sjöström

Föreningen Svenska Läromedetsprodu-. center (FSL) Förlagsdireklören Elov Edman, ordf i FSL Verkställande direktören Olof Storm Direktörsassislenlen Christine Hansson

Vid förhandlingar denna dag om läromedelsinformalion enas parterna om följande.

1 §

Föreningen Svenska Läromedelsproducenter (FSL) förbinder sig genom sitt bolag. Svenska Läromedelsproducenters Service AB, beträffande läromedelsinformation från och med den 1 juli 1982

alt föra ett dalabaserat register över informationsbärande läromedel (i huvudsak tryckta läromedel med tillhörande komponenter saml annat material av liknande karaklär) som anmälts för registrering och som är avsedda för grundskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, kommunal och statlig vuxenutbildning, riksintematskolor, privatskolor som omfattas av privalskoleförordningen eller särskolan eller däremot svarande skolformer,

atl kontinuerligt ge ut kalaloger över i registret upptagna läromedel,

atl läromedelsregistret skall vara öppet för alla läromedelsproducenter, såväl sådant förlag som är, respektive inle är, anslutet lill FSL saml myndigheter, organisationer m.fl.,

atl verka för att läromedelsregistrel skall täcka en så stor del av marknadens utbud som möjUgl och atl uppgifterna skall vara aktuella.

2  §

FSL åtar sig beträffande läromedelsregistret

all registret skall innehålla alla typer av informationsbärande läromedel, såsom text-, ljud- och bildmaterial, som anmälts för registrering,

atl i registret även skall ingå läromedel för bristområden, t.ex. för specialundervisning och invandrarundervisning,

att för läromedelskonsumenterna erforderliga basfakta redovisas för varje i registret ingående läromedel. Härmed avses t. ex.

— ISB-nummer

-   författare

Prop. 1982/83:79 12

- titel

- komponent (t. ex. faktabok, bildband, film)

- förlag/leverantör

- skolforn-i/stadium

- årskurs/ämne

- bindning/förpackning

- omfång (antal, sidor, speltid, etc.)

- upplaga/tryckning

- pris (i regel F-pris dvs. förlagsneltopris för kommuner, skolor och bokhandel)

- uppgift om atl läromedlet har fastställts som basläromedel; enligt gällande beslämmelser blivit objeklivitelsgranskat; handikappsanpassäts, exempelvis överförts till punktskrift; ingått i övergripande granskning av skolöverstyrelsen, t.ex. temagranskning,

all vid utbyggnaden av registret överväga atl tillföra det mer utföriig information.

atl låta den fortsatta utvecklingen av registret bli föremål för samråd enligt 5 §,

all medge rätt för skolöverstyrelsen, länsskolnämnder, kommuner och styrelser för berörda skolor, saml för dellagande förlag (motsvarande), att göra uttag ur registret.

3  §              ■

FSL ålar sig beträffande registret

atl kontinuerligt ge ut kataloger (huvudkatalog, stadievisa kataloger och liknande) över de i registret ingående läromedlen och ulan kostnad distribuera dem i sammanlagt minst 20000 exemplar lill kommuner m.fl.,

all därutöver, i mån av behov, ge ut läromedelsförteckningar för specieUa områden,

atl i katalogerna redovisa de basfakta som angivils i 2 §.

Anmärkning

Partema är överens om att ta upp förhandlingar om innehållet i denna paragraf, om sädana tekniska förändringar inträffar att någondera parten mot denna bakgrund anser det önskvärt.

4  §

FSL finansierar verksamheten enligl detta avtal genom avgifter från dem, som anmält läromedel för införande i registret och förbinder sig beträffande avgifter

att för läromedelsregistret och för produktion och distribution av katalogerna utarbeta egen budget, som bygger på principen alt registret, dalabasen och kalalogerna skall vara självfinansierande,

all kostnaden för registret och kalalogerna i princip skall beräknas i förhållande tiU omfattningen av varje läromedelsproducents deltagande och atl särskild inträdesavgift ej skall lillämpas,

all eventuellt medgivande av nedsättning av avgifter kan göras efter samråd enligt 5§,

atl för uttag ur dalabasen debitera den som begärt uttaget alla särskilda kostnader i samband därmed.

Vid handläggning av produktionsslödsårenden har skolöverstyrelsen rätt all ulan kostnad utnyttja databasen vid behovsanalyser för berörda bristområden. Medgivandet avser såväl tekniska som andra kostnader.

Prop. 1982/83:79 13

För andra uttag ur registret debiteras skolöverstyrelsen för andra kostnader än dem som avser tillgången till informationen i registerbasen och FSL;s administrativa kostnader.

5 §

För frågor av vikt rörande läromedelsinformalionen skall FSL samråda med skolöverstyrelsen. Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

Anmärkning

Regeringen avser all uppdra åt skolöverstyrelsen att - för statens del - fullgöra de uppgifter som följer av avtalet samt att därvid svara för den samhälleliga kontrollen av informationsverksamheten och löpande följa hur såväl den information som lämnas genom FSL:s register som de upplysningar som ges genom granskningsyttrandena tas tillvara inom skolväsendet.

6 §

Överenskommelsen gäller från och med den I juli 1982 till och med den 30 juni 1987. Sägs ej överenskommelsen upp etl år före avtalstidens utgång föriängs den med fem år i sänder.

7 §

Beslutar FSL att träda i likvidation och annan branschorganisation inte träder i dess ställe skall staten ha rätt atl utan särskild kostnad överta läromedelsregistrel, databasen och kalalogutgivningen.

Överenskommelsen gäller under förbehåll all den godkänns av regeringen och FSL;s styrelse.

Detta protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sin.

För svenska staten För Föreningen Svenska

Statens förhandlingsnämnd Läromedelsproducenter/

Svenska Läromedelsproducenternas Service AB

Svante Englund Elov Edman

Folke Sjöström Olof Storm

Bestyrkes i tjänsten

Inga-Lisa Kårnås

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982