Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Prop. 1982/83:76

Regeringens proposition

1982/83:76

om personalföreträdare i vissa statliga myndigheters styrelser;

beslutad den 16 december 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anla de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

BO HOLMBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa tillägg i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse och lagen (1972:509) om vad som avses med polismyndighet m. m. Lagändringarna syftar till ett förtydligande av att personalrepreseniation kan förekomma i länsstyrelsernas styrelser och de lokala polisstyrelserna.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1983.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 76


 


Prop. 1982/83:76                                                                 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:891) om val av ledamöter i läns­styrelses styrelse

Härigenom  föreskrivs  alt  lagen  (1976:891)  om  val  av  ledamöter  i länsstyrelses styrelse' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1§ Länsstyrelses styrelse beslår, utöver ordföranden, av 14 ledamöter, som utses genom val. Valet förrättas av landstinget. Om det i länet finns en kommun som ej ingår i landstingskommunen, skall valet förrättas av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som regeringen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län skall valet förrättas av kommunfullmäktige i Gollands kommun. För de ledamöter som har valts av landstinget eller kommunfullmäktige skall lika många supple­anter väljas. Ytterligare föreskrifter om val av ledamöter och suppleanter meddelas av regeringen.

Utöver vad som anges i 1 § får i en länsstyrelses styrelse också finnas personalföreträdare: Om personalfö-relrädare och om rätt för arbetstagar­organisationer att utse och entlediga dem finns särskilda föreskrifter.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

Senasie lyddse 1981:1108.


 


Prop. 1982/83:76                                                                 3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:509) om vad som avses med

polismyndighet m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1972:509) om vad som avses med polismyndighet m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

1§|

Med polismyndighet avses polisstyrelsen i distriktet, om ej annat följer av lag eller annan författning.

Polisstyrelsen består av polischefen och det anlal valda ledamöter, minsl sex och högsl åtta, som länsstyrelsen bestämmer.

Ledamöterna utom polischefen skall väljas av landstinget. Om det i polisdistriktet finns en kommun som inle ingår i landstingskommunen, skall valet förrättas av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning mellan dem som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Visby polisdistrikt skall valet förrättas av kommunfullmäktige i Gollands kommun. För de ledamöter som har valts av landstinget eller kommunfullmäktige skall lika många suppleanter väljas.

Utöver vad som anges i andra stycket får i polisstyrelsen också fin­nas personalförelrådare. Om perso­nalföreträdare och om rätt för arbets­tagarorganisationer att utse och entle­diga dem finns särskilda föreskrif­ter.

Närmare föreskrifter om polisstyrelsen meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Genom sådana föreskrifter får endast högre polisbefäl ges befogenhet att besluta i fråga om frihetsberö­vanden.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983.

1 Senaste lydelse 1981:1109.


 


Prop. 1982/83:76                                                                    4

Utdrag
KOMMUNDEPARTEMENTET
                      PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-12-16

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om personalföreträdare i vissa statliga myndigheters styrelser

I Inledning

Enligt lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse (ändrad senast 1981:1108) består styrelsen av en ordförande och 14 andra ledamöter. De sistnämnda utses genom val, som i regel förrättas av landstinget. För de valda ledamöterna skall väljas lika många suppleanter. Enligt länsstyrelse­instruktionen (1971:460, omtryckt 1982:638, ändrad senast 1982:875) är landshövdingen styrelsens ordförande.

I lagen (1972:509) om vad som avses med polismyndighet m. m. i dess från den 1 januari 1983 gällande lydelse finns bestämmelser om polisstyrelsen och val av ledamöter och suppleanter i denna. Polisstyrelsen består enligt lagen av polischefen och det antal valda ledamöter, minst sex och högst åtta, som länsstyrelsen bestämmer. De sistnämnda ledamöterna väljs i regel av landstinget.

I den utsträckning regeringen bestämmer får personalförelrådare utses i statliga myndigheters styrelser eller motsvarande högsta ledningsorgan. Bestämmelser härom finns i lagen (1976:230) om räll för arbetstagarorgani­sation att utse och entlediga företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ vid statlig myndighet saml i kungörelsen (1974:224) om personalföre­trädare i statlig myndighels styrelse m. m. (omtryckt 1976:487, ändrad senast 1977:779). För flertalet länsstyrelser och samtliga polisstyrelser har regering­en beslutat att personalföreträdarkungörelsen skall tillämpas.

Jag vill nu ta upp frågan om den författningsmässiga regleringen av personalrepresenlalionen i länsstyrelsernas styrelser och i polisstyrelserna. I den sistnämnda frågan har jag samrått med chefen för justitiedepartemen­tet.


 


Prop.  1982/83:76                                                                5

2 Föredragandens överväganden

2.1      Personalrepresentationsreformen

I prop. 1974:1 (bil. 2 p. 7) drogs riktlinjer upp för en representation för de anställda i statliga myndigheters högsta beslutande organ. Där föreslogs att det i den utsträckning Kungl. Maj;t bestämde skulle införas personalrepre­seniation i lekmannaslyrelse, ämbetsmannastyrelse, enrådighetsverk och disciplinnämnd vid statlig myndighet med som regel minst 100 anställda. Riksdagen godtog denna del av propositionen (InU 1974:4, rskr 1974:95). Därefter utfärdades personalföreträdarkungörelsen. Enligt 1 § gäller kungö­relsen numera för statliga myndigheter med självständiga verksfunktioner i den mån regeringen så förordnar. Enligt regeringens förordnanden gäller kungörelsen för flertalet länsstyrelser och för ett stort antal centrala myndigheter. Enligt 3 § har personalföreträdarna rätt att närvara och yttra sig vid all handläggning i styrelsen. De är enligl 5 § ledamöter i styrelsen, med rätt atl delta i beslut, vid handläggning av frågor som inte har avseende på det slag av verksamhel som myndigheten skall bedriva. Enligt 17 § är det styrelsen som beslutar hur denna regel skall tillämpas. Därvid får personal-företrädarna delta i överläggningen, men inte i beslutet. Beslutet kan överklagas hos regeringen.

Enligt den förut nämnda lagen om rätt för arbetstagarorganisation alt utse och entlediga företrädare för de anställda i styrelse eller annat organ vid statlig myndighet får sådan företrädare, som enligl särskild föreskrift får ingå i styrelsen eller annat organ vid myndigheten, utses och entledigas av den eller de arbetstagarorganisationer som är företrädda hos myndigheten, om inle annat följer av avtal eller särskild föreskrift.

2.2      Länsstyrelsernas styrelser

Enligt lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse består styrelsen, utöver ordföranden, av 14 ledamöter som utses genom val. Sådana val förrättas av landstinget och av kommunfullmäktige i kommun som inte tillhör landstingskommun. Atl dessa frågor regleras i en lag och inte i en förordning beror på atl föreskrifter om kommunernas och landstingskom­munernas åligganden enligt 8 kap. 5 § regeringsformen skall meddelas i lag. Lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse antogs vid 1976/77 års riksmöte (prop. 1976/77:19, KU 1976/77:12, rskr 1976/77:27).

Lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse innehåller inte någon föreskrift som medger undantag från lagens bestämmelser om antalet styrelseledamöter och om val av ledamöter. Av förarbetena till lagen framgår dock inte att avsiklen skulle ha varit att ta avstånd från den ordning med styrelserepresentation för de anställda som redan hade införts vid flera länsstyrelser. Det väsentliga motivet för den ändring i fråga om valet av


 


Prop.  1982/83:76                                                                   6

styrelseledamöter som skedde genom lagen var alt ge länets invånare större inflytande på förtroendemannastyrelsens sammansättning. Denna borde enligl föredragande departementschefen återspegla de politiska partiernas styrka i länet.

Det är enligt min mening av vikt alt länsstyrelsernas styrelser avspeglar den politiska opiniorten inom länen. I den proposilion som låg lill grund för riksdagens beslut om riktlinjer för styrelserepresentation för anställda i statliga myndigheter undvek man avsiktligt atl alltför detaljerat ange vilka frågor som skulle falla inom personalföreträdarnas beslutanderätt. Riksda­gen överlät åt rättstillämpningen alt närmare bestämma detta. I propositio­nen nämndes som exempel på frågor där personalföreträdare skulle kunna delta i besluten frågor om bl. a. arbetsmetoder, arbetsfördelning, organisa­tion och rationalisering inom myndigheten, personalpolitik och personalad­ministration. I den därefter utfärdade personalföreträdarkungörelsen kom detta till uttryck genom att personalförelrädarnas beslutanderätt begrän­sades till beslut som inte har avseende på det slag av verksamhet som myndigheten skall bedriva. Fråga om personalföreträdares rätt att della i styrelsens beslut avgörs av styrelsen. Besvär över styrelsens beslut får enligt kungörelsen anföras hos regeringen.

Regeringen har i särskilda ärenden bl. a. prövat frågan om personalföre­trädares rösträtt i länsstyrelses styrelse vid avgivande av remissyttrande. I ett fall uttalade därvid regeringen bl. a. all avgivandet av en myndighels remissyttrande i regel är en sådan fråga där personalförelrådare saknar rösträtt. Å andra sidan kan enhgt regeringens praxis undantag från denna regel komma i fråga beträffande sådana delar av remissen som får anses angå ett ämne som närmare berör personalen inom myndigheten eller inom den berörda förvaltningsgrenen.

Med en sådan tillämpning av bestämmelserna kan det inte anses att rösträtt för personalföreträdare i länsstyrelsernas styrelser inkräktar på principen alt styrelserna skall avspegla den politiska opinionen i länen. Det är otillfreds­ställande att denna grundsyn inte klart framgår av lagen. Enligt min mening bör man därför även formellt åstadkomma överensstämmelse mellan lagen om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse och personalföreträdarkungörel­sen. Jag förordar alltså atl det nu görs etl tillägg i lagen i det hänseende som jag här har berört. Härutöver kan den nyssnämnda kungörelsen behöva kompletteras med ett förtydligande. Del ankommer på regeringen alt besluta i denna fråga.

I detta sammanhang vill jag erinra om att riksdagen nyligen har behandlat en fråga om personalföreträdares rösträtt i försäkringskassas styrelse (SfU 1982/83:2). I en motion (mol. 1981/82:538) begärdes alt rösträtten för personalföreträdare i försäkringskassornas styrelser skulle slopas genom ändring i personalföreträdarkungörelsen. Enligt motionärens erfarenhet hade den politiska majoritet i styrelsen som skall avspegla väljaropinionen förryckts i några fall. Socialförsäkringsutskotlel avstyrkte bifall lill motionen


 


Prop. 1982/83:76                                                                    7

med hänsyn till bl. a. det positiva värdet av att personalrepresentanterna har möjlighet att delta i försäkringskassornas styrelsearbete. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

2.3 Polisstyrelserna

För ledningen av verksamheten inom vart och ett av landets 118 polisdistrikt finns en polisstyrelse. Polisstyrelsen består - förutom av polischefen - av det antal särskiU utsedda ledamöter, lägst sex och högst åtta, som länsstyrelsen bestämmer. De särskill utsedda ledamöterna väljs av landstinget utom i de kommuner som inte ingår i någon landstingskommun. I fråga om Göleborgs och Malmö polisdistrikt bestämmer länsstyrelsen hur många av ledamöterna som skall väljas av landstinget resp. kommunfull­mäktige i Göteborgs och Malmö kommuner. Polisstyrelsen i Visby polisdi­strikt utses av kommunfullmäktige i Gotlands kommun. För var och en av de särskilt utsedda ledamöterna skall del enligl nuvarande regler finnas en personlig suppleant. De nu återgivna bestämmelserna finns intagna i 38 och 76 §§ polisinslruktionen (1972:511, omtryckt 1981:735; jft dock 1982:687). Enligt 38 § tillämpas personalföreträdarkungörelsen på samtliga polisstyrel­ser.

Vid 1981/82 års riksmöte beslutade riksdagen om vissa ändringar i sättet för val till ett flertal statliga och liknande organ, för vilka ledamöter och suppleanter utses av kommunfullmäktige eUer landsting (prop. 1980/81:185, KU 1981/82:2, rskr 1981/82:1). För polisstyrelsernas del innebär beslutet atl ordningen med personligt valda suppleanter ersätts av en ordning som medför att suppleanterna skall väljas i grupp, dvs. efter samma principer som gäller för val av suppleanter i kommunala och landstingskommunala nämnder. I samband med alt bestämmelserna om val till polisstyrelserna sålunda ändrades var det med hänsyn till regeln i 8 kap. 5 § regeringsformen nödvändigt att ge dem form av lag. Bestämmelserna överfördes därför till lagen om vad som avses med polismyndighet m.m. De träder i kraft den 1 januari 1983 (SFS 1981:1109).

Vid överförandel lill polismyndighelslagen av bestämmelserna om val till polisstyrelserna gjordes ingen hänvisning tiU den bestämmelse i polisinstruk­tionen som anger alt personalföreträdarkungörelsen är tillämplig i fråga om alla polisstyrelser. Någon ändring i sak beträffande personalföreträdares rätt att delta i polisstyrelsernas arbete var uppenbarligen inte avsedd. Med den avfattning som lagen enligl riksdagsbeslutet kommer alt få från den 1 januari 1983 framgår det emellertid inte uttryckligen att personalföreträdare kan della i polisstyrelsernas arbete. Enligt min mening är detta inte tillfredsstäl­lande.

Efter samråd med chefen för justitiedepartementet förordar jag därför att det i polismyndighetslagen nu görs ell tillägg, varigenom det uttryckligen anges att personalförelrådare får finnas i polisstyrelserna.


 


Prop. 1982/83:76                                                                    8

Avslutningsvis vill jäg nämna all 1981 års polisberedning (Ju 1981:02) i enlighet med ett principbeslut av riksdagen (prop. 1980/81:13, JuU 1980/81:24, rskr 1980/81:210) har anförtrotts uppgiften atl lägga fram förslag till en polislag, i vilken de grundläggande reglerna om polisens uppgifter, organisation och befogenheter skall föras samman. Som riklmärke för polislagens ikraftträdande har angetts den 1 juli 1984. När polislagen beslutas får bestämmelserna om utseende av polisstyrelse, liksom sannolikt bestäm­melserna i polismyndighetslagen i dess helhet, sin naluriiga plats i den nya lagen.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundeparlementet upprättats förslag till

1.  lag om ändring i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse

2.  lag om ändring i lagen (1972:509) om vad som avses med polismyndighet m. m.

Förslaget under 2. har utarbetats i samråd med chefen för justitiedeparte­mentet.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anla lagförslagen.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

GOTAB 73094 Stockliolm 1982