Regeringens proposition
1982/83:6
om ändring i lagen (1957:577) om prästval
beslutad den 22 juli 1982.
Regeringen föreslår riksdagen att för sin del anta del förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.
På regeringens vägnar
JAN-ERIK WIKSTRÖM
KARL BOO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att de s. k. tredjegångstillsättningarna av kyrkoherdetjänster flyttas över frän regeringen fill domkapitlen. I propositionen föreslås ocksä atl en möjlighet öppnas för regeringen att till domkapitlen delegera prövningen av ärenden om dispens från vissa behörighetskrav. Prästernas nuvarande bundenhet fill sill hemslift under minst fem år efter prästvigningen föreslås vidare bli avkortad till tre år. Slutligen föresläs att sådana särskilda komministertjänster som får inrättas för andlig vård vid sjukhus alltid tillsätts utan val.
Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1983.
1982 års allmänna kyrkomöte har för sin del godkänt förslagen.
1 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 6
Prop. 1982/83:6
Prop. 1982/83:6
Förslag till Lag om ändring
lagen (1957:577) om prästval
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:577) om präslval
dels att 35 § skall upphöra alt gälla,
dels atl 4, 5, 10, 11, 12, 36 och 42 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
|
4§' |
Nuvarande lydelse
Kyrkoherdetjänst tillsattes utan val var tredje gäng tjänsten är ledig, genom atl regeringen utnämner präst, som sökt tjänsten, eller till tjänsten förflyttar präst, som innehar domprost- eller kyrkoherdetjänst.
Föreslagen lydelse
En kyrkoherdetjänst skall tillsättas utan val var tredje gäng den är ledig. Tjänsten tillsätts antingen genom att domkapitlet utnämner en präst, som har sökt tjänsten, eller genom att regeringen fill tjänsten förflyttar en präst, som innehar domprost- eller kyrkoherdetjänst.
Är jämlikt 16 § andra stycket eller 19 § andra stycket särskild valförättning ej erforderlig, utnämner domkapitlet den präst som skall anses vald.
Har under val jämte annan ställ präst, som kallals av de röstberättigade, utnämner regeringen en av dem som stått under val.
Efter val till kyrkoherdetjänst i annat fall än ovan sägs utnämner domkapitlet den som vid valet erhållit de flesta rösterna eUer, om flera fåll högsta röstetal, den av dem som domkapitlet finner böra erhålla företräde.
|
5 §2 |
' Var tredje gäng komministertjänst är ledig i pastoratet sker tillsättningen utan val, antingen genom all domkapitlet utnämner präst, som sökt tjänsten, eller genom alt regeringen till tjänsten förflyttar präst, som innehar annan prästerlig tjänst.
Var tredje gång komministertjänst är ledig i pastoratet sker tUlsättning-en utan val, antingen genom atl domkapitlet utnämner präst, som sökt tjänsten, eller genom alt regeringen till tjänsten förflyttar präst, som innehar annan prästerlig tjänst.
Första stycket avser ej sådan särskilt inrättad komministertjänst, vars innehavare huvudsakligen skall tjänstgöra vid sjukhus. Sådan tjänst skall alltid tillsättas utan val.
Om tillsättning utan val i vissa fall, dä präst är ensam behörig sökande, stadgas i 16 § tredje stycket.
Efter val till komministertjänst tillsätter domkapitlet tjänsten enligl vad i 4 § fjärde stycket stadgas om kyrkoherdetjänst.
•Senaste lydelse 1975:1430. 2 Senaste Ivdelse 1975:1430.
Prop. 1982/83:6
Nuvarande lydelse Förestagen lydelse
10 §3
Har präst under minst fem år En präst, som inte under minsl tre
fwllg\ort prästerlig tjänstgöring inom år har fullgjort prästerlig ijänstgö-
det sfift, fill vilket han efter prästvig- ring / det sfift fill vilket prästen efter
ningen först knutits, må han endast prästvigningen först har knufils, får
under villkor, som regeringen före- endast på villkor, som regeringen
skriver, på grund av egen ansökan föreskriver, på grund av egen ansö-
komma i fråga lill prästerlig tjänst kan komma i fråga till prästerlig
inom annat stift. tjänst / annat sfift.
11 §"
/ bestämmelser som regeringen Regeringen får föreskriva all den
meddelar kan föreskrivas att dom- som innehar en tjänst som domprost,
prost, kyrkoherde eller komminis- kyrkoherde eller komminister och
ter, som ej innehaft den tjänst, till som ej under en viss minsta lid har
vilken han senast blivit utnämnd, viss innehaft tjänsten inte på grund av
minsta lid, ej utan regeringens till- egen ansökan/nr komma i fråga lill
stånd kan komma i fråga till annan annan prästerlig tjänst utan tillstånd
prästerlig tjänst på grund av egen av regeringen eller den myndighet
ansökan. som regeringen bestämmer.
12 §
På förslag fill prästerlig tjänst skola behöriga sökande uppföras efter som de, med hänsyn jämväl fill tjänstens särskilda behov, finnas äga företräde i förtjänst och skicklighet. Därvid böra tagas i betraktande såväl del nit, del allvar och den skickUghet som sökande visat i honom dittills anförtrott kall, jämte hans ijänslålder, som ock den lärdom han ådagalagt genom examina, utgivna skrifter eller annorledes.
Samma befordringsgrunder skola Samma befordringsgrunder skaU
gälla vid avgivande av förord, som i gälla vid utnämning enligt 36 §.
35 § sägs, och vid utnämning jämlikt
36 §.
36 §5
Är fråga om komministertjänst. Sedan
yttranden enligl föreskrif-
äger domkapitlet, sedan yttranden terna i 34 § har kommit in eller enligt föreskrifterna i 34 § inkommit , därför bestämd fid har gått ut, får eller därför bestämd tid utgått, till domkapitlet utnämna en behörig tjänsten utnämna behörig sökande. sökande lill tjänsten.
42 §« Talan mot domkapitlets beslut enligl 40 och 41 §§ föres hos kammarrätten genom besvär. Tala mot annat beslut av domkapitlet i fråga om tillsättning av prästerlig tjänst föres hos regeringen genom besvär.
3 Senaste lydelse 1975:1430. ■• Senaste lydelse 1975:1430. 5 Senaste lydelse 1964:782. * Senaste lydelse 1975:1430.
1* Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 6
Prop. 1982/83:6
Nuvarande lydelse
Besvärshandlingen skall hava in-kommU inom tre veckor från den dag, då beslutet fillkännagavs genom anslag / domkapitlets lokal.
Över beslut om förslag 5å ock över beslut om förord, som i 35 § sägs, eller om utnämning jämlikt 36 § må besvär anföras endast av sökande; dock må besvär över beslut, varigenom präst, som kallals alt uppföras pä förslag, förklarats obehörig därtill, anföras av den kallade och av röstberättigad.
Föreslagen lydelse
Besvärshandlingen skall ha kommu in inom tre veckor från den dag, dä beslutet tillkännagavs genom anslag på domkapitlets anslagstavla.
Över beslut om förslag eller beslul om utnämning enligt 36 § får besvär anföras endasi av den som har sökt tjänsten. Över beslut varigenom en präst, som har kallats alt uppföras på förslag, har förklarals obehörig därtill får besvär dock anföras av den kallade och av var och en som är röstberättigad.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
2. Ärende som vid utgången av är 1982 är anhängigt hos regeringen handläggs enligt äldre bestämmelser.
Prop. 1982/83:6
Utdrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1982-07-22
Närvarande: statsrådet Wikström, ordförande, och statsråden Dahlgren, Boo, Petri, Elmstedl, Ahrland
Föredragande: statsrådet Boo.
Proposition om ändring i lagen (1957:577) om prästval
Regeringen har i skrivelse till 1982 års allmänna kyrkomöte (skr 1982:4) begärt kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet för sin del godkände etl vid skrivelsen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval. Regeringens skrivelse och det därvid fogade utdraget av regeringsprolokoll bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Kyrkomötet har i skrivelse till regeringen anmält sitt beslut i frägan (KLU 1982:5, kskr 1982:9). Kyrkomötets skrivelse och kyrkolagsutskottets belänkande bör bifogas protokollet som bilaga 2.
Kyrkomötets beslut innebär alt mötet för sin del har antagit det av regeringen framlagda lagförslaget med den ändring av 5 § som i bilaga till kyrkolagsutskotiets betänkande anges såsom utskottets förslag. Ändringen är av redaktionell natur och innebär inte någon avvikelse i sak från regeringens förslag. Jag kan därför ansluta mig till kyrkomötets förslag.
Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen atl anla det av kyrkomötet godkända förslagel lill lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval.
Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposifion föreslå riksdagen atl för sin del anla del förslag som föredraganden har lagt fram.
Prop. 1982/83:6 6
Bilaga 1
Regeringens skrivelse till 1982 års allmänna kyrkomöte 1982:4
med förslag till lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval;
beslutad den 18 mars 1982.
Regeringen överlämnar till kyrkomötet bifogade utdrag av regeringsprotokoll för det yttrande som föredraganden har hemställt om.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
KARL BOO
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen föreslås atl det i lagen (1957:577) om präslval företas vissa ändringar av praktisk natur, som kan genomföras utan att man därigenom rubbar de principer som ligger lill grund för del nuvarande fiUsältningsför-farandet.
Som ett led i strävandena till decentralisering föreslås de s.k. tredjegängs-lillsällningarna av kyrkoherdetjänster bli överflyttade från regeringen till domkapitlen. Möjlighet öppnas också för regeringen att till domkapitlen delegera prövningen av dispenser från vissa behörighetskrav. Prästernas nuvarande bundenhet till sitt hemstift under minst fem år efter prästvigningen föresläs bli avkortad till tre år. Vidare föreslås atl sådana särskilda komministertjänster som får inrättas för andlig vård vid sjukhus alllid tillsätts utan val.
Ändringarna föresläs träda i kraft den 1 januari 1983.
Prop. 1982/83:6 7
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval
utfärdad den
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:577) om prästval
dels att 35 § skall upphöra att gälla,
dels att 4, 5, 10, 11, 12, 36 och 42 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§'
Kyrkoherdetjänst tillsättes utan En kyrkoherdetjänst skaU tillsät-
val var tredje gång tjänsten är ledig, tas utan val var
tredje gång den är
genom alt regeringen utnämner ledig. Tjänsten tillsätts antingen
präst, som sökt tjänsten, eller fill genom att domkapitlet utnämner en
tjänsten förflyttar präst, som inne- präst, som har sökt tjänsten, eller
har domprost- eller kyrkoherde- genom att regeringen fill tjänsten
tjänst. förflyttar en präst, som
innehar
domprost- eller kyrkoherdetjänst.
Är jämlikt 16 § andra stycket eller 19 § andra stycket särskild valförrättning ej erforderlig, utnämner domkapitlet den präst som skall anses vald.
Har under val jämte annan stått präst, som kallats av de röstberättigade, utnämner regeringen en av dem som stått under val.
Efter val till kyrkoherdetjänst i annat fall än ovan sägs utnämner domkapitlet den som vid valet erhållit de flesta rösterna eller, om flera fått högsta röstetal den av dem som domkapitlet finner böra erhålla företräde.
5 §2
Var tredje
gäng komminister- Om det i ett pastorat finns en
tjänst är ledigi pastoratet sker tillsätt- särskilt
inrättad komministertjänst,
ningen utan val, antingen genom att vars innehavare huvudsakligen skall
domkapitlet utnämner präst, som tjänstgöra vid sjukhus, skall tjänsten
sökt tjänsten, eller genom alt rege- tillsättas utan val.
ringen till tjänsten förflyttar präst. Var tredje gäng e« annan komminis-
som innehar annan prästerlig tertjänsl är ledig i ett pastorat skall
tjänst. tjänsten också tillsättas utari
val. I
dessa fall tillsätts tjänsten .antingen genom att domkapitlet utnämner en. präst, som har sökt tjänsten, eller genom alt regeringen fill tjänsten förflyttar en präst, som innehar annan prästerlig tjänst.
Om fiUsättning utan val i visst fall, dä präst är ensam behörig sökande, stadgas i 16 § tredje stycket.
Efter val fill komministertjänst tillsätter domkapitlet tjänsten enligt vad i 4 § fjärde stycket stadgas om kyrkoherdetjänst.
1** Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 6
Prop. 1982/83:6
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
10!
Har präst ej under minst fern år fullgjort prästerlig tjänstgöring inom det stift, lill vilket han efter prästvigningen först knutils, må han endast under villkor, som regeringen föreskriver, på grund av egen ansökan komma i fråga till prästerlig tjänst inom annat stift.
En präst, som inte under minsl tre år har fullgjort prästerlig tjänstgöring i det stift fill vilket prästen efter prästvigningen först har knutits, får endasi på villkor, som regeringen föreskriver, på grund av egen ansökan komma i fråga till prästerlig tjänst i annat stift.
/ bestämmelser som regeringen meddelar kan föreskrivas att domprost, kyrkoherde eller komminister, som ej innehaft den tjänst, tiU vilken han senast blivit utnämnd, viss minsta fid, ej utan regeringetts tillstånd kan komma i fråga till annan prästerlig tjänst på grund av egen ansökan.
11 §"
Regeringen får föreskriva att den som innehar en tjänst som domprost, kyrkoherde eller komminister och' som ej under en viss minsta tid har innehaft tjänsten inte på grund av egen ansökan får komma i fråga till annan prästerlig tjänst utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
12 § På förslag till prästerlig tjänst skola behöriga sökande uppföras efter som de, med hänsyn jämväl till tjänstens särskilda behov, finnas äga företräde i förtjänst och skicklighet. Därvid böra lagas i betraktande såväl det nit, det allvar och den skicklighet som sökande visat i honom dittills anförtrott kall, jämte hans ijänslålder, som ock den lärdom han ådagalagt genom examina, utgivna skrifter eller annorledes.
Samma befordringsgrunder skola gälla vid avgivande av förord, som i 35 § sägs, och vid utnämning jämlikt "36 §.
Samma befordringsgrunder skaU gälla vid utnämning enligt 36 §.
|
36 §5 |
Är fråga öm komministertjänst, äger domkapitlet, sedan yttranden enligt föreskrifterna i 34 § inkommit eller därför bestämd tid utgått, fill tjänsten utnämna behörig sökande.
Sedan yttranden enligt föreskrifterna i 34 § har kommit in eller därför bestämd tid har gått ut, får domkapitlet utnämna en behörig sökande till tjänsten.
42 §* Talan mot domkapitlets beslut enligt 40 och 41 §§ föres hos kammarrätten genom besvär. Talan mot annat beslut av domkapitlet i fråga om fiUsättning av prästerUg tjänst föres hos regeringen genom besvär.
Prop. 1982/83:6
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Besvärshandlingen skall hava inkommit inom tre veckor från den dag, dä beslutet fillkännagavs genom anslag i domkapitlets lokal.
Över beslut om förslag så ock över beslut om förord, som i 35 § sägs, eller om utnämning jämlikt 36 § må besvär anföras endast av sökande; dock må besvär över beslut, varigenom präst, som kallats alt uppföras på förslag, förklarats obehörig därfill, anföras av den kaUade och av röstberättigad.
Besvärshandlingen skall ha kommit in inom tre veckor från den dag, då beslutet fiUkännagavs genom anslag på domkapitlets anslagstavla.
. Över beslul om förslag eller beslut om utnämning enligt 36 § får besvär anföras endasi av den som har sökt tjänsten. Över beslul varigenom en präst, som har kallats att uppföras pä förslag, har förklarats obehörig därtill får besvär dock anföras av den kallade och av var och en som är röstberättigad.
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
2. Ärende som vid utgången av är 1982 är anhängigt hos regeringen handläggs enligt äldre beslämmelser.
'Senaste lydelse 1975:1430. Senaste lydelse 1975:1430. Senaste lydelse 1975:1430. "Senaste lydelse 1975:1430. Senaste lydelse 1964:782. Senaste lydelse 1975:1430.
Prop. 1982/83:6 10
Utdrag
KOMMUNDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde 1982-03-18
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Åsling, Södet, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedl, Tilländer, Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Boo
Skrivelse till 1982 års allmänna kyrkomöte med förslag till lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval
1 Inledning
Förfarandet vid tillsättning av ordinarie församUngspräster - d.v.s. domprost, kyrkoherde eller komminister - i territoriella pastorat är reglerat i lagen (1957:577) om prästval (ändrad senast 1975:1430) samt den lill denna lag knutna prästvalsförordningen (1958:261, ändrad senast 1980:606). Om regeringen bestämmer det, gäller nämnda författningar även vid tillsättningen av motsvarande tjänster i icke-terriloriella pastoral.
Framställningar om utredning i syfte att fä till stånd mera genomgripande förändringar av nuvarande fillsältningsförfarande har gjorts vid upprepade fillfällen under senare år, bl.a. vid 1970, 1975 och 1979 års allmänna kyrkomöten. Regeringen har dock lämnat de nämnda kyrkomötesframställningarna utan åtgärd.
1979 års allmänna kyrkomöte har med anledning av väckta mofioner också anhållit hos regeringen om förslag till en sådan ändring i prästvalslagen, att fiden för prästernas sliftsbundenhet avkortas från fem lill elt år (KLU 1979:7, kskr 1979:7). Kyrkomötets framställning har remissbehandlats.
Frägan om en översyn av prästvalslagen har på nytt aktualiserats dels av riksdagen (mot. 1979/80:766, KU 1980/81:5, rskr 1980/81:15), dels i en den 9 mars 1981 ingiven skrivelse frän de kyrkliga samfälligheterna i Slockholm, Göteborg och Malmö, dels i en skrivelse den 21 april 1981 från Svenska kyrkans personalförbund.
I dessa framställningar begärs sädana ändringar av nuvarande prästvals-system som berör väsentliga frågor av såväl principiell som praktisk natur. De kan inle genomföras utan ett grundligt utredningsarbete. Som underlag
Prop. 1982/83:6 11
för en bedömning av frågan om elt sådant bör komma till slånd måste en undersökning först ske av del nuvarande systemet och hur detta fungerar i praktiken. Jag har för den skull förordnal en särskild sakkunnig att inom kommundepartementet biträda med denna undersökning.
I avvaktan pä resultatet av undersökningen och de vidare åtgärder som den kan leda lill bör emellertid nii vissa ändringar i prästvalslagen företas, vilka är av praktisk natur och inte innebär några väsentliga avsteg frän de principer som ligger till grund för nuvarande tillsättningsförfarande.
Jag lar i det följande upp frågor om delegation till domkapitlen av beslut vid s.k. tredjegångstillsältning av kyrkoherdar och förenklat tillsättningsförfarande beträffande särskilda komministertjänster för andlig vård vid sjukhus. Jag tar vidare upp frågor om avkortning av sfiftsbundenhelen för präster samt en möjlighet att lill domkapitlen delegera beslut om dispens från vissa behörighetskrav.
2 Tredjegångstillsättning av kyrkoherdetjänster 2.1 Gällande bestämmelser m. m.
Förfarandet vid tillsättningen av kyrkoherdetjänster regleras i lagen (1957:577) om prästval (ändrad senast 1975:1430) och i prästvalsförordningen (1958:261, ändrad senast 1980:606).
Kyrkoherdetjänster tillsätts två gånger av tre efter val av de röstberättigade i församling inom pastoratet. Tredje gängen en kyrkoherdetjänst är ledig tillsätts tjänsten utan val genom att regeringen antingen utnämner en präst som har sökt tjänsten eller fill tjänsten förflyttar en präst som innehar en domprost- eller kyrkoherdetjänst.
När en kyrkoherdetjänst filisätts efter va/väljer de röstberättigade mellan sökande som domkapitlet har fört upp på förslag fill tjänsten. Efter valet utnämner domkapitlet den som har fält de flesta rösterna. Om flera har fått det högsta röstetalet, utnämner domkapitlet den som domkapifiet anser böra ha företräde.
De röstberättigade har rätt att före valet kalla en viss präst till tjänsten. Om domkapitlet finner att den som har kallats är behörig, skall han eller hon föras upp pä domkapitlets förslag. I sådana fall och om förslaget omfaltar minsl två behöriga präster skall regeringen och inte domkapitlet efter valet utnämna en av de föreslagna. I ärendet skall domkapitlet yttra sig fill regeringen.
När en kyrkoherdetjänst skall fillsätlas utan val skall tjänsten inte ledigförklaras, om regeringen önskar utnyttja rätlen att till tjänsten förflytta en annan präst. I annat fall skall tjänsten ledigförklaras och sökas hos domkapitlet. Om någon behörig sökande inte har anmält sig vid ansöknings-lidens utgång, skall domkapitlet sälla ut en ny lid. Om del inle heller då anmäler sig någon behörig sökande, skall tjänsten kungöras ledig när del
Prop. 1982/83:6 12
finns en möjlighet att tillsälta tjänsten. Så länge tjänsten är ledig, skall domkapitlet dock kungöra den lediga tjänsten minst en gång vartannat är.
När del finns en eller flera behöriga sökande, skall domkapitlet bereda kyrkoråden i pastoratets församlingar fillfälle att yttra sig om de sökande. Om ett kyrkoråd i sill yttrande förordar en viss sökande bör kyrkorådet ocksä ange vilka av de sökande som kyrkorådet anser böra komma i fråga i andra och tredje rummen.
Efter det att yttranden har kommit in frän samtUga kyrkoråd eller liden härför har gått ul skall domkapitlet med eget yttrande sända samtliga handlingar i ärendet till regeringen. I yttrandet skall domkapifiet ange vem av de sökande som domkapitlet förordar till tjänsten. Domkapitlet får, om del finns skäl, ocksä ange vilka sökande domkapitlet anser böra komma i fråga i andra och tredje mmmen.
Mot domkapitlets beslut i fråga om tillsättning av prästerlig tjänst får talan föras hos regeringen genom besvär. Över beslut om förslag eller om förord Uksom över beslut om utnämning får besvär anföras av de sökande. Berätfigade att anföra besvär över beslut, varigenom präst, som har kallats atl uppföras på förslag, har förklarats obehörig är dels den kallade, dels de röstberättigade.
2.2 Tidigare reformförslag
Frågan om att flytta över beslutanderätten vid s.k. tredjegängsfiUsättning-ar från regeringen till domkapitlen här aktualiserats i olika sammanhang.
I en promemoria (nr 99) den 12 febmari 1968 tiU ulbildriirigsdepartemenlel föreslog deparlementsulredningen att regeringens befattning med iredje-gångstillsättningar av kyrkoherdetjänster skulle upphöra och beslutanderätten tilläggas domkapitlen. I syfte att få en objektiv och rättvis bedömning av de sökande tänkte sig utredningen möjligheten att föreskriva atl domkapitlet före beslutet skuUe samråda med en central nämnd. Utredningen hade i ett annat sammanhang föreslagit att man skulle inrätta en sädan nämnd för prövning av vissa behörighetsärenden rörande präster. Promemorian remitterades. Remissyttranden avgavs av kammarkollegiet, statskontoret, statens avtalsverk, samtUga domkapitel, ärkebiskopen som hade hört övriga biskopar. Svenska prästförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund. I sina yltranden fiUstyrkte samtliga instanser alt besluten i ärenden om tredjegångsfillsältningar flyttades över till domkapitlen. Flertalet remissinstanser avstyrkte däremot förslaget om att en särskild nämnd skulle inrättas eller att denna skulle höras i dessa fillsättningsärenden.
I anledning av väckta motioner anhöll 1970 års allmänna kyrkomöte (KLU 1970:9, kskr 1970:22) om en utredning om och förslag till sädana ändringar i gällande författningar rörande tillsättningar av ordinarie församlingspräster-
Prop. 1982/83:6 13
Uga tjänster som bl.a. skulle innebära en decentralisering av fiUsättningsför-farandet från regeringen till domkapifien.
Genom beslut den 6 mars 1975 lämnade regeringen såväl departementsutredningens promemoria som 1970 års kyrkomötes framställning :Utan åtgärd.
I sitt slutbetänkande (SOU 1972:36) Samhälle och trossamfund uttalade 1968 års beredning om stat och kyrka att den fann del principiellt riktigt att tredjegångstillsättningarna flyttas över fill domkapifien så snart som möjligt (s. 73). Enligt beredningen låg en sådan överflyttning väl i Unje med huvudprincipen bakom beredningens förslag beträffande inomkyrkliga angelägenheter.
Åven vid 1975 och 1979 års allmänna kyrkomöten väcktes mofioner om ändringar i ordningen för fiUsättning av ordinarie församlingsprästerliga tjänster. Båda kyrkomötena anhöll hos regeringen (KLU 1975:8, kskr 1975:7 och KLU 1979:19, kskr 1979:21) om en utredning som bl.a. skulle syfta fill att domkapitlet i samtliga fall fillsäller tjänster som kyrkoherde och komminister. Kyrkomötesframslällningarna fömtsatte dock en mera genomgripande reform av präslvalslagsliftningen än enbart elt delegationsförfarande i fråga om tredjegångslillsältningarna. Genom beslul den 21 juni 1979 lämnade regeringen de nämnda skrivelserna från 1975 och 1979 års kyrkomöten utan åtgärd.
2.3 Föredragandens överväganden
Det är en allmän strävan att från regeringen flytta sädana grapper av ärenden som utan olägenhet kan handläggas av underlydande myndigheter.
Kyrkoherdetjänster är slafiigl reglerade tjänster som enUgt gällande tjänsteförteckningsavlal för kyrkliga tjänster (TFK) är placerade i lönegraderna F 14, F 15, F 16 eller F 18. Tjänster på denna lönenivå filisätts i regel inte av regeringen, utan av underlydande myndigheter. Det är därför naturligt att nu på nytt ta upp frågan om en decentraUsering av tredjegångstillsättningarna av kyrkoherdetjänster.
Enligt min mening kan ärenden om tredjegängsfillsättning utan olägenhet flyttas fill domkapitlen. Det kan med säkerhet antas att domkapitlens utnämning av kyrkoherdar inte skulle ske med mindre omsorg och objekfivitet än regeringens prövning av sådana ärenden. Under är 1980 utnämnde regeringen kyrkoherdar i 26 fall. I tvä av dessa hade en präst kallals av de röstberättigade. Övriga 24 fall gällde tredjegångsfillsältningar. I 17 av dessa ärenden fanns endast en sökande. I övriga sju ärenden fann regeringen endast i etl fall skäl atl utnämna en annan präst än den som domkapitlet hade förordat till tjänsten.
En överflyttning av beslutanderätten till domkapitlen skulle inle bara svara mot strävandena att delegera ärenden från regeringen tUl underlydan-
Prop. 1982/83:6 14
de myndigheter utan ocksä kunna medföra en viss fidsvinsl i de fall när en vakans har uppstått på kyrkoherdetjänsten. Den nuvarande ordningen innebär att domkapitlet avger förord fill i-egeringen och att det härefter löper en besvärsfid om tre veckor innan regeringen kan ta upp ärendet fill prövning. Om beslutanderätten flyttas, kan domkapitlet omedelbart utnämna en ny kyrkoherde efter det alt kyrkorådens yttranden över de sökande har kommil in. Det är självklart atl möjlighet skall finnas atl genom besvär fä en utnämning prövad av regeringen, i likhet med vad som nu gäller vid tredjegångslillsällning av komministerljänsler. Del finns knappast anledning att anta att antalet besvärsärenden skulle bli särskill stort. I fråga om fiUsättning av komministertjänster har nämligen under den senaste femårsperioden i genomsnitt endast ell ärende per år kommit under regeringens prövning.
Det framstår alltså som klart att ärenden om tredjegångsfiUsättning av kyrkoherdetjänster inle bör prövas av regeringen annat än efter besvär av en sökande som anser sig orättvist bedömd; Jag förordar därför att beslutanderätten i dessa utnämningsärenden flyttas fill domkapitlen.
Det kan i delta sammanhang övervägas om en överflyttning av beslutanderätten tiU domkapitlen bör omfatta ocksä tillsättningar efter val i de fall när en präst har kallats av de röstberättigade. I dessa fall har emellertid domkapitlen upprättat förslag i ärendena och därvid fastställt förslagsrum såväl för de sökande som för den som senare har blivit kallad. Denna omständighet talar enligt min mening för att utnämningsrätten bör ligga kvar hos regeringen, som är obunden av fidigare ställningstaganden i ärendena. Jag anser således inte all en överflyttning av beslutanderätten bör ske i dessa fall.
En överflyttning till domkapitlen av beslutanderätten vid tredjegångslill-sällningar förutsälter vissa ändringar i prästvalslagen. De beslämmelser som berörs av förslaget i denna del finös intagna i 4,12,35, 36 och 42 §§ i nämnda lag. För att åstadkomma överensstämmelse med allmänna verksstadgan bör man samtidigt göra den ändringen i sistnämnda paragraf ätt tillkännagivande av domkapitlets beslut skall ske genom anslag på myndighetens anslagstavla.
3 Tillsättningsförfarandet för vissa komministertjänster 3.1 Gällande bestämmelser m. m.
Förfarandet vid tillsättningen av komministertjänster regleras i lagen (1957:577) om prästval och i prästvalsförordningen (1958:261).
I likhet med vad som gäller för kyrkoherdetjänster filisätts komministertjänster två gånger av tre efter val av de röstberättigade inom pastoratet. Tredje gången en komministertjänst är ledig i.pastoralel skall lillsällningen ske utan val. I detta fall tillsätts tjänsten anfingen genom atl domkapitlet
Prop. 1982/83:6 15
utnämner en präst som har sökt tjänsten, eller genom att regeringen till tjänsten flyttar en präst som inrtehar en annan prästerlig tjänst.
I beslut våren 1980 godkände riksdagen nya riktlinjer för inrättande av prästerliga tjänster för den andliga vården vid sjukhusen (prop. 1979/80:152, s. 12 ff, KrU 1979/80: 29, rskr 1979/80:357). De nya riktlinjerna innebär bl.a. atl regeringen kan medge atl en särskild komministertjänst får inrättas i etl pastorat om det i pastoratet finns en eller flera sjukvårdsinrättningar med fillhopa minst 1 200 vårdplatser. En sådan tjänst skall innehas av en präst som skall ha fill huvudsaklig uppgift att svara för den andliga värden. I fråga om de kompetenskrav som borde ställas på innehavaren av en sädan tjänst anförde jag i propositionen följande.
112 § lagen (1957:577) om prästval anges de befordringsgmnder som skall beaktas vid fiUsättning av prästerliga tjänster. Bland dessa anges också hänsyn till tjänstens särskilda behov. Bestämmelsen fär anses inrymma de krav på personlig lämplighet och särskild utbildning eller erfarenhet som bör ställas på en sökande till komministertjänst av här avsett slag. Jag anser därför inte att några särskilda behörighetskrav skall behöva uppställas för innehavare av sådan tjänst. Därernot förtjänar del att övervägas om inle, med hänsyn till de speciella lämplighetskrav som bör ställas på tjänstinnehavaren, tillsättning av en sådan komministertjänst varje gång borde ske i den ordning som föreskrivs för s.k. tredjegångsfiUsättning enligt 5 § första stycket prästvalslagen. Att införa en sådan särskild regel för tillsättningen av dessa komministertjänster förutsälter emellertid ändring i nämnda lag. Eftersom denna är av kyrkolags natur krävs kyrkomötets medverkan härtill. Då del är ovisst när nästa kyrkomöte kan komma att hällas, är jag inte beredd all nu förelägga riksdagen förslag till en sädan ändring av prästvalslagen utan anser alt frågan bör fä anstå lill dess att ett förslag härom först har behandlats av elt kyrkomöte. För alt lämplighetskravet vid tillsättningen redan nu skall kunna tillgodoses bällre, vill jag föreslå att huvudman för sjukvårdsinrättning, till vilken prästens tjänstgöring avses bli knuten, bereds fillfälle att yttra sig över de sökande fill tjänsten. Beslämrrielser som ålägger domkapitlet att i dessa fall inhämta sådant yttrande innan förslag upprättas eller kyrkorådet bereds tillfälle att avge sitt yttrande över de sökande bör införas i prästvalsförordningen (1958:261).
De i citatet sist nämnda bestämmelserna har införts genom förordning (1980:606) om ändring i prästvalsförordningen (1958:261).
3.2 Föredragandens överväganden
Den i prcp. 1979/80:152 förutskickade ändringen i prästvalslagen i fråga om fillsättningen av sädana komministertjänster som inrättas för andlig värd vid sjukhus bör enligt min mening nu komma till slånd.
Jag vill i sammanhanget framhålla atl innehavarna av dessa tjänster har att arbeta bland sjukhuspafienter från etl upptagningsområde som i de flesta fall är betydligt vidare än det enskilda pastorat till vilket tjänsten av praktiska skäl är knuten. Tjänstgöringens art förutsätter som regel också särskild utbildning. Jag anser att det mot bakgrund härav inte är motiverat att de
Prop. 1982/83:6 16 ,
röstberättigade i pastoratet genom val skall tillsätta en sådan tjänst. Enligt min mening bör sädana tjänster tillsättas i den ordning som föreskrivs för ttedjegångstillsättning av komministertjänster. Del innebär bl.a. all kyrkoråden i församlingar inom pastoratet skall beredas tillfälle alt yttra sig om de sökande i de fall då flera behöriga sökande finns. Därutöver bör liksom nu yttrande inhämtas från sjukhusdirektionen innan domkapifiet tillsätter tjänsten. Genom etl sådant fillsältningsförfarande blir det enligt min mening lättare all tillgodose de behov som är förenade med dessa tjänster saml de krav pä särskild skicklighet som ställs på innehavaren av en sädan specialtjänst inom kyrkan.
Förslagel innebär att 5 § prästvalslagen måste ändras (5 § ändrad senast 1975:1430).
4 Prästers stiftsbundenhet
4.1 Gällande bestämmelser m. m. -
Enligt 10 § prästvalslagen kan en präst, som inte under minsl fem år har fullgjort prästerlig tjänstgöring inom det sfift fill vilket han efter prästvigningen först har knufils, bara under särskilda förulsättningar på grund av egen ansökan komma ifråga till prästerlig tjänst inom ett annat sfift. Förutsättningarna finns angivna i kungörelsen (1958:336) med särskUda beslämmelser om tidsbegränsad sfiftsbundenhet för präst. I kungörelsen föreskrivs bl.a. att domkapitlet i del stift fill vilket prästen har knutits (hemsfiftet) kan dispensera från bestämmelsen om fem års sliftsbundenhet. En sådan dispens kan avse viss angiven tjänst och kan under vissa förutsättningar vara tidsbegränsad. I praktiken vägrar elt domkapitel säUan en präst begärd dispens om prästen kan åberopa sakliga skäl för sin önskan alt söka sig till ett annat stift. Domkapitlets beslut i ärenden om dispens kan överklagas hos regeringen.
De nämnda reglerna, som ger uttryck ål det s.k. stiftsbandel, hade ursprungligen till syfte att skydda prästerskapet i etl stift mot konkurrens av präster utifrån vid fiUsättning av lediga tjänster. Stiftsbandel har undan för undan mjukats upp. Kvar står numera endast femårsregdn i prästvalslagen. Denna regels betydelse torde i dag närmast vara atl den möjliggör för biskop och domkapitel att pä sikt planera rekryteringen av präster till stiftet. Enligl 19 kap. 6 § 1686 års kyrkolag är del nämligen biskopen förbjudet atl "viga flera präster, än som nödtorfteligen behövas och med lägenheter kunna •förses". Ett domkapitel får enligt etl kungl. cirkulär den 17 december 1965 inrätta tjänster i befordringsgång för pastoratsadjunkt endast "fill det antal, som oundgängligen fordras för att uppehålla den prästerliga verksamheten i stiftet". Mol prästens stiftsbundenhet svarar alltså f.n. en skyldighet för domkapitlet atl bereda dem som har prästvigts för stiftet anställning där.
Prop. 1982/83:6 17
4.2 Förslag till ändringar
Som jag fidigare har nämnt anhöll 1979 års kyrkomöte hos regeringen om förslag fill en sädan ändring i prästvalslagen atl tiden för sfiftsbundenhelen avkortas till ett år (KLU 1979:7, kskr 1979:7). I det betänkande som låg till grund för kyrkomötets beslul anförde kyrkolagsulskottet följande.
I motionerna framhälles, att det fidigare huvudmotivet för stiftsbandet, nämligen att skydda stiftets präster mot konkurrens utifrån, numera bortfallit. Vidare anföres, att prästkandidater, som överväger att tjänstgöra exempelvis i Norrland, kan avhällas härifrån därför atl en femårig bundenhet fill sfiftel uppfattas som alltför lång, och en arbetskraftscirkulafion mellan stiften betecknas såsom önskvärd.
Enligt utskottets mening talar övervägande skäl för en avkortning av tiden för stiflsbundenheten. Visserligen har arbetskraftscirkulafionen inte enbart posifiva konsekvenser, men särskilt med hänsyn lill den numera vanUga situafionen för två förvärvsarbetande makar synes principen om en femårig bundenhet svårligen kunna upprätthällas. Utskottet är däremot icke berett att tillstyrka en utredning med sikte pä ett fullständigt avskaffande av stiftsbundenheten, främst eftersom biskopens och domkapifiets möjligheter att bestämma det antal prästvigningskandidaler som kan mottagas då blir alltför osäkra.
Efter remiss har yttranden över kyrkomötets framställning avgetts av kammarkoUegiet, samfiiga domkapitel, SACO/SR och Svenska kyrkans församlings- och pastoralsförbund.
Kyrkomötets förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av domkapitlen i Uppsala, Linköping, Skara, Västerås, Växjö, Härnösand, Luleå och Stockholm saml av SACO/SR.
Kammarkollegiet samt domkapitlet i Visby uttalar sig för en avkortning av tiden för stiftsbundenheten till tre år och domkapitlet i Göteborg till lägst tre år. Enligt kammarkollegiet är en bundenhet under en så kort tid som ett år mindre meningsfuU. Kollegiet framhåller atl institutet i så fall likaväl kan avskaffas.
Enligl domkapitlet i Strängnäs har stiftsbandel fylll en funktion genom att. medverka till etl allvarligt ställningstagande till frägan för vilket sfift man bör prästvigas. I vigningsstiftet tar biskopen och domkapitlet ett särskilt ansvar för kandidaten, vilket bl.a. innebär att vederbörande garanteras en tjänst. Enligt domkapitlet bör denna rättighet motsvaras av en skyldighet att tjänstgöra i stiftet viss begränsad tid. Domkapitlet anser atl tre ärs tjänstgöring i stiftet bör vara en minimitid och framhåller att en avkortning av stiftsbundenheten till etl år gör att denna blir illusorisk. Domkapitlet förordar i första hand atl sfiftsbundenhelen avkortas fill tre år med bibehållen dispensmöjlighet. I andra hand förordar domkapifiet att frågan om ett eventuellt upphävande av stiftsbundenheten utreds. Domkapitlet i Lund anser, atl stiftsbandet måste bestå såsom hittills och i vart fall under minst tre år. Domkapitlet framhåller att om kyrkomötets förslag genomförs mäste skyldigheten atl garantera anställning också upphävas. Delta kräver i
Prop. 1982/83:6 18
så fall atl hela frågan länks igenom också från teologiska utgångspunkter, vUket inte har skelt.
Domkapitlet i Karlstad avstyrker den föreslagna ändringen. Enligt domkapitlets mening är del nödvändigt all bestämmelsen om den med prästvigningen förenade rätlen fill tjänst till pensionsåldern tas bort och atl endasi de i samhäUet gällande lagarna om anställningsskydd lillämpas om stiftsbundenheten förkortas till etl år. Domkapitlet framhåller atl prästrekryteringen nu i hög grad är knuten till stiften och atl varje stift i regel har sin egen leologgrupp pä universiteten som odlar förbindelserna med hemsfiftet och som därifrån också får sill ekonomiska slöd. Om stiftsbandel skulle omfatta endast ett år kommer enligt domkapitlet stiftets roll i prästrekryteringen all slarki undermineras. Domkapitlet anser atl kyrkomötets anhållan är myckel svagt underbyggd. Enligt domkapitlet innebär det nuvarande sfiftsbandel inle några ölägenheter som inle kan avhjälpas med dispens i enskilda fall. Domkapitlet framhåller atl en inskränkning av stiftsbandet skulle få negativa konsekvenser för kyrkans arbete.
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund anser alt en avkortning av tiden för stiflsbundehhel bör kunna genomföras utan ölägenheter. Förbundet förordar dock en avkortning till tvä är pä de grunder som kyrkolagsulskottet anfört, nämligen atl domkapitel och biskop bör ha möjlighet atl bestämma det anlal prästvigningskandidater som kan mottagas.
4.3 Föredragandens överväganden
Kyrkomötet har anhållit om en avkortning av stiflsbundenheten för präster från fem fill ett är. Förslaget om atl stiflsbundenheten skall förkortas tillstyrks med endasi någol undanlag av remissinstanserna. Remissutfallet är emellertid splittrat i fråga om den fid som skall gälla för stiflsbundenheten.
Några av de remissinstanser som anser att stiflsbundenheten bör avkortas endasi till tre år för fram den uppfattningen att prästvigningen för etl visst stift blir illusorisk om sfiftsbundenhelen avkortas fill ett är. Kammarkollegiet uttalar t.ex. alt en bundenhet under så kort lid som elt år måste vara mindre meningsfull och alt institutet i så fall likaväl kan avvecklas helt.
För egen del är jag inte främmande för en så genomgripande lösning av frågan som kammarkollegiet pekar pä. En sädan avveckling av sfiftsbundenhelen skulle emellertid fä sådana konsekvenser för de enskilda sfiflens möjligheter att överblicka och själva avväga sitt personalbehov atl man då måste överväga helt andra former för rekrytering av präster. Under sådana förhållanden blir det sannolikt nödvändigt att överväga någon form av centralt antagningsförfarande. Delta förfarande skulle innebära så betydande avvikelser från den nuvarande ordningen, att det kräver mera omfattande- överväganden än dem som ligger till grund för kyrkomötets framställning.
Prop. 1982/83:6 19
Jag är alltså redan av detta skäl inte beredd att nu föreslå all sfiftsbundenhelen avvecklas.
Av de skäl kyrkolagsutskoltet har angett anser jag i likhet med sä gott som samtliga remissinstanser att en avkortning av stiflsbundenheten bör ske. Jag anser emellerfid att stiftsbundenheten inte bör tidsbegränsas till endast etl år. Som bl.a. kammarkollegiet har framhållit måste en bundenhet under så kort tid anses mindre meningsfull. En avkortning av sfiftsbundenhelen fill etl år skulle dessutom äventyra syftet med den nya prästutbildningen. Denna bygger i hög grad pä en medverkan från de olika stiften. Stiftens villighet alt medverka i utbildningssammanhanget grundar sig naturligtvis på en förväntan om etl mera långsikfigt samarbete med de blivande prästerna. Enligt min mening bör man skaffa sig nägra ärs erfarenhet av den nya prästutbildningen, som genomfördes fr.o.m. hösten 1980, innan man överväger,en mera genomgripande reform i fråga om stiftsbandet.
Som jag tidigare har anfört anser jag alt stiflsbundenheten ändock bäde kan och bör avkortas.. I likhet med kammarkollegiet och flera domkapitel anser jag att en lämplig minimitid för denna bundenhet är tre år. En treårig bundenhet ger stiftsbandet ett reellt innehåll samfidigt som den inte alltför myckel hindrar en arbetskraftscirkulafion. Tre är är ocksä den tjänstgöringstid som enligt 1 § prästvalsförordningen (1958:261) krävs för rätlen atl söka en kyrkoherdetjänst. Om man väljer en fidsgräns om tre år behöver en präst alltså inte söka domkapitlets dispens från stiflsbundenheten för alt kunna söka en kyrkoherdetjänst i elt annat stift när prästen i övrigt är behörig.
Olägenheten av en begränsad stiftsbundenhet under tre år lär inte vara särskill stor i de situationer där en präst har grundad anledning atl dessförinnan söka sig fill ett annat stift. Domkapitlen tillämpar redan i dag en generös praxis vid dispensprövningar. Prästens familjesituation och makes förvärsarbete torde liksom i dag utgöra tillräckliga skäl för dispens. En avslagen dispensansökan kan alltid överklagas hos regeringen.
Milt ställningstagande i denna del innebär sålunda att jag förordar att bestämmelserna om prästers stiftsbundenhet ändras sä att tiden för denna bundenhet avkortas till tre är. Förslaget innebär att 10 § prästvalslagen mäste ändras.
5 Dispens från vissa behörighetskrav
Enligl 11 § prästvalslagen (11 § ändrad senast 1975:1430) kan regeringen föreskriva att en domprost, kyrkoherde eller komminister, som inte en viss minsta fid har innehaft den tjänst fill vilken han senast har blivit utnämnd, inte utan regeringens fillslånd kan pä grund av egen ansökan komma i fråga lill annan prästerlig tjänst.
Med slöd av den nyss angivna bestämmelsen har i 2 § prästvalsförordningen (1958:261, 2 § ändrad senast 1976:10) föreskrivits, att domprost fär pä grund av egen ansökan komma i fråga till annan prästerlig tjänst endast om
Prop. 1982/83:6 20
han har innehaft sin tjänst i minst fem år. Detsamma gäller beträffande en kyrkoherde som söker annan prästerlig tjänst i samma eller lägre lönegrad. Vidare föreskrivs att en komminister får söka en komministertjänst i annat pastorat som är placerad i samma eller lägre lönegrad endast om han har innehaft sin tjänst minst tre år. I paragrafen anges vidare att regeringen kan medge undantag från de angivna viUkoren.
Syflel med de nämnda bestämmelserna är att undvika alltför täta ombyten av innehavare av ordinarie församlingspräsltjänster. Dispens beviljas därför inte enbart av det skälet att en sökande finner en annan tjänst mera lockande än den som sökanden redan innehar. Det skall finnas starka skäl för atl vederbörande skall fä lämna den innehavda tjänsten. Sådana skäl kan vara alt söka i arbetsförhållandena på platsen, t.ex. problem i samarbetet med medhjälpare i församlingen o.d. Åven familjeskäl eller hälsoskäl kan mofivera att dispens ges för att möjliggöra flyttning från den innehavda tjänsten.
För regeringens bedömning av dessa ärenden är ofta domkapitlets kännedom om de lokala förhållandena eller sökandens personUga skäl av avgörande betydelse. Enligt min mening kan det därför övervägas, om inte dispensprövningen i dessa ärenden bör kunna delegeras lill det domkapitel som prästen lyder under. Liknande delegafion frän regeringen till domkapitlen av dispensprövningen i andra ärenden rörande tillsättningen av präslerUga tjänster har skett på senare tid.
En förutsättning för att genomföra en delegering av de dispensbeslut som det här är fråga om är emeUertid atl 11 § prästvalslagen ändras så att där framgår att annan myndighet än regeringen kan meddela dispens. Jag förordar en sådan ändring av paragrafen.
6 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom kommundeparlementet upprättats förslag tiU lag om ändring i lägen (1957:577) om präslval.
7 Hemställan
Jag hemställer att regeringen inhämtar kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet för sin del godkänner förslaget.
8 Beslut
Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden och beslutar atl från kyrkomötet inhämta det yttrande som föredraganden har hemstäUt om.
Prop. 1982/83:6 21
Bilaga 2
KYRKOMÖTETS SKRIVELSE
nr 9
1982-05-10
REGERINGEN
Kyrkolagsutskottets betänkande 1982:5 med anledning av dels regeringens skrivelse med förslag till ändring i lagen om prästval, dels ock \ ämnet väckta motioner
Med överlämnande av nämnda betänkande fär jag anmäla atl kyrkomötet den 7 maj 1982 har bifallit vad utskottet hemställt.
OLOF SUNDBY
/Bengt Törnell
Prop. 1982/83:6 22
Kyrkolagsutskottets betänkande 1982:5
med anledning av dels regeringens skrivelse med förslag till ändring i lagen om prästval, dels ock i ämnet väckta motioner
Regeringen har i skrivelse, beslutad den 18 mars 1982, nr 4, till kyrkomötet överlämnat utdrag av regeringsprotokoll för alt inhämta kyrkomötets yttrande huruvida kyrkomötet för sin del godkänner vid skrivelsen fogat förslag till lag om ändring i lagen (1957:577) öm prästval. Skrivelsen har hänvisats till kyrkolagsutskoltet. Lagförslaget är av följande lydelse:
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:577) om prästval
utfärdad den
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:577) om prästval
dels all 35 § skall upphöra alt gälla,
dels att 4, 5, 10, 11, 12, 36 och 42 §§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Förestagen lydelse
4§'
Kyrkoherdetjänst tillsättes utan En kyrkoherdetjänst skaU tillsät-
val var tredje gäng tjänsten är ledig, las utan val var
tredje gång den är
genom alt regeringen utnämner ledig. Tjänsten tillsätts antingen
präst, som sökt tjänsten, eller till genom att domkapitlet utnämner en
tjänsten förflyttar präst, som inne- präst, som har sökt tjänsten, eller
har domprost- eller kyrkoherde- genom att regeringen till tjänsten
tjänst. förflyttar en präst, som
innehar
domprost- eller kyrkoherdetjänst.
År jämlikt 16 § andra stycket eller 19 § andra stycket särskild valförrättning ej erforderlig, utnämner domkapitlet den präst som skall anses vald.
Har under val jämte annan ställ präst, som kallats av de röstberättigade, utnämner regeringen en av dem som ställ under val.
Efter val till kyrkoherdetjänst i annat fall än ovan sägs utnämner domkapitlet den som vid valet erhållit de flesta rösterna eller, om flera fäll högsta röstetal den av dem som domkapitlet finner böra erhålla företräde.
5 §2
Var tredje gång komminister- Om del i ett pastoral finns en
t'iänstärledigipasloratetskertillsätt- särskih inrättad komministertjänst, ningen utan val, antingen genom att vars innehavare huvudsakligen skall
Prop. 1982/83:6
23
|
Nuvarande lydelse domkapitlet utnämner präst, som sökt tjänsten, eller genom att regeringen lill tjänsten förflyttar präst, som innehar annan prästerlig tjänst. |
Föreslagen lydelse
tjänstgöra vid sjukhus, skall tjänsten tillsättas utan val.
Var tredje gäng en annan komministertjänst är ledig i ett pastorat skall tjänsten också tillsättas utan val. / dessa fall tillsätts tjänsten antingen genom att domkapitlet utnämner en präst, som har sökt tjänsten, eller genom alt regeringen till tjänsten förflyttar en präst, som innehar annan prästerlig tjänst.
Om tillsällning ulan val i visst fall, då präst är ensam behörig sökande, stadgas i 16 § tredje stycket.
Efter val till komministertjänst tillsätter domkapitlet tjänsten enligt vad i 4 § fjärde stycket stadgas om kyrkoherdetjänst.
10 §3
Har präst ej under minsl fem år En präst, som inte under minst tre
|
fullgjort prästerlig tjänstgöring inom det sfift, till vilket han efter prästvigningen först knutils, må han endast under villkor, som regeringen föreskriver, på grund av egen ansökan komma i fråga fill prästerlig tjänst inom annat sfift. |
är har fullgjort prästerlig tjänstgöring / det stift till vilket prästen efter prästvigningen först har knufils, får endasi på viUkor, som regeringen föreskriver, på grund av egen ansökan komma i fråga till prästerlig tjänst i annat sfift.
|
11 §" |
|
/ beslämmelser som regeringen meddelar kan föreskrivas att domprost, kyrkoherde eller komminister, som ej innehaft den tjänst, tiU vilken han senast blivit utnämnd, viss minsta lid, ej utan regeringens tillstånd kan komma i fråga till annan prästerlig tjänst på grund av egen ansökan. |
Regeringen får föreskriva atl den som innehar en tjänst som domprost, kyrkoherde eller komminister och som ej under en viss minsta lid har innehaft tjänsten inte på grund av egen ansökan får komma i fråga till annan prästerlig tjänst utan tillstånd av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
12 § På förslag till prästerlig tjänst skola behöriga sökande uppföras efter som de, med hänsyn jämväl lill tjänstens särskilda behov, finnas äga företräde i förtjänst och skicklighet. Därvid böra tagas i betraktande såväl det nit, del allvar och den skicklighet som sökande visat i honom dittills anförtrott kall, jämte hans ijänslålder, som ock den lärdom han ådagalagt genom examina, utgivna skrifter eller annorledes.
Samma befordringsgrunder skola gälla vid avgivande av förord, som i
35 § sägs, och vid utnämning jämUkt
36 §.
Samma befordringsgrunder skaU gälla vid utnämning enligl 36 §.
|
36 §5 |
Ar fråga om komministertjänst, äger domkapitlet, sedan yttranden
Sedan yttranden enligt föreskrifterna i 34 § har kommu in eller
Prop. 1982/83:6 24
Nuvarande lydelse Förestagen lydelse
enligt föreskrifterna i 34 § inkommU därför bestämd tid har gått ut, får eller därför bestämd tid utgåu, lill domkapitlet utnämna en behörig tjänsten utnämna behörig sökande. sökande lill tjänsten.
42 §" .■ . ■ ' '
, Talan mol domkapitlets beslul enligt 40 och 41 §§ föres hos kammarrätten genom besvär. Talan mot annat beslut av domkapitlet i fräga om tillsättning av prästerlig tjänst föres hos regeringen genom besvär.
Besvärshandlingen skall hava in- Besvärshandlingen skall ha kom-
kommit inom tre veckor frän den w/r/n inom tre veckor frän den dag,
dag, dä beslutet fillkännagavs ge- då beslutet tillkännagavs genom
nom anslag / domkapitlets lokal. anslag på domkapitlets anslagstavla
Över beslut om förslagna ock över Över beslut om förslag eller beslut
beslul om förord, som i 35 § sägs, om
utnämning enligl 36 § får besvär
eller om utnämning jämlikt 36 § må anföras
endast av den som har sökt
besvär anföras endast av sökande; tjänsten.
Över beslut varigenom en
dock må besvär över beslut, vari- präst,
som/lar kallats att uppföras pä
genom präst, som kallats att uppfö- förslag,
har förklarals obehörig dar
ras pä förslag, förklarals obehörig, fill
får besvär dock anföras av den
därtill, anföras av den kallade och av kallade
och. av var och en som är
röstberättigad. röstberättigad..
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
2. Ärende som vid utgången av år 1982 är anhängigt hos regeringen handläggs enligl äldre bestämmelser
I anledning av skrivelsen har väckts tre motioner, som likaledes hänvisats fill kyrkolagsutskotlet. I motionen nr 15 av Sune Garmo m.fl. yrkas, atl kyrkomötet hos regeringen anhåller om en skyndsam utredning med direktiv atl avskaffa präslvalssystemel. I motionen nr 19 av Anders Svärd framhälles behovel av en mer genomgripande förändring av tillsättningsförfarandet när del gäller församlingspräslerliga tjänster och yrkas, atl kyrkomötet som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen. 1 motionen nr 81 av Gunnar Andersson m.fl. yrkas, ätt kyrkomötet hemställer atl regeringen - i stället för atl nu lägga proposilion om de föreslagna ändringarna i prästvalslagen - till nästkommande kyrkomöte lägger fram förslag till nya bestämmelser, innebärände éti slopande äv välförfärandet.
Utskottet
Såsom redovisas i skrivelsen har förfarandet vid fiUsättning av oi-dinarie församlingspräslerliga tjänster sedan.länge varit föremål,för kritik, och framställningar om utredning i syfte all få lill sländ mera genomgripande förändringar har gjorts bl. a. av de tre senasie kyrkomötena. Departementschefen har nu förordnal en särskild sakkunnig att inom kommundepartementet verkställa en undersökning av det nuvarande systemet och hur detta fungerar i praktiken. I avvaktan pä resultatet av undersökningen och de
Prop. 1982/83:6 25
vidare åtgärder som den kan leda till föreslås nu ett antal ändringar, som anges vara av praktisk natur och inte innebära några väsentliga avsteg från de principer som ligger till grund för nuvarande lillsätlningsförfarande. För det första föreslås, att befogenheten atl utnämna kyrkoherdar vid s. k. tredjegångsfillsältningar flyttas från regeringen till domkapitlen, varvid besvärsmöjlighet tillskapas. För del andra ändras tillsättningen av sådana komministerljänsler som inrättas för andlig vård vid sjukhusen så atl de alltid fillsälts i den ordning som föreskrivs för tredjegångslillsällning av komministertjänster. För det tredje avkortas sfiftsbundenhelen för nyvigda präster från fem lill tre är, och för det fjärde tillskapas möjlighet för regeringen att delegera dispensbeslut för sökande av ny tjänst fill domkapitlen.
Utskollel finner de av regeringen föreslagna förändringarna i sak välmotiverade, en mening som samtliga motionärer i och för sig synes dela. Samtliga motionärer framför emellertid önskemål om mera genomgripande ändringar och riktar i synnerhet stark kritik mot valförfarandet. 1 motionen nr 81 anföres farhågor för alt de föreslagna ändringarna kan medföra en fördröjning av en mera genomgripande reform. Med hänsyn till de åtgärder som nu vidtagits inom departementet anser utskoltet emellertid inle att det finns fog för sädana farhågor ulan tillslyrker alt kyrkomötet för sin del antager de av regeringen föreslagna ändringarna. En redaktionell jämkning bör dock företagas i 5 §, eftersom den i skrivelsen föreslagna lydelsen enligl ulskotlets mening kan föranleda den misstolkningen atl beräkningen av när tillsättningen ulan val skall ske i ell pastorat med flera komministertjänster skall ske för varje tjänst särskilt.
Utskottet delar den mening som kyrkolagsutskollen vid 1970, 1975 och 1979 års kyrkomöten i sina av kyrkomötet godtagna betänkanden anfört, nämligen att det nuvarande förfarandet vid tillsättning av församlingsprästerliga tjänster är i behov av en snar och genomgripande omgestaltning. Eftersom etl utredningsförfarande nu påbörjats inom kommundeparlementet anser utskottet någon särskild framställning utöver del instämmande i sak med huvudsynpunkterna i motionerna som utskottets motivering innebär icke påkallad.
Utskoltet hemställer därför
1. att kyrkomötet med anledning av ifrågavarande skrivelse,
nr 4,
mätte lill regeringen anmäla att kyrkomötet för sin del antagit
det i skrivelsen upptagna förslaget till lag om ändring i lagen
(1957:577) om prästval med den ändring av 5 § som i bilaga till
delta belänkande anges säsom ulskotlets förslag;
2. att motionerna nr 15, 19 och 81, i den män de ej kan
anses
besvarade med vad utskottet ovan anfört, icke måtte föranleda
nägon kyrkomötets åtgärd.
Lidingö den 27 april 1982
Pä kyrkolagsutskottets vägnar GUSTAV ÖBERG
Prop. 1982/83:6 26
I detta ärendes slutbehandling inom utskoltet har deltagit: Gustav Öberg, Carl Strandberg, biskop Per-Olov Ahrén, biskop Bertil Gärtner, Karl-Erik Johansson i Boxholm, biskop Sven Lindegärd, Christina Odenberg, Stina Eliasson, Bertil Ericsson, Eskil Jinnegård, Alvar Lundqvist, Margareta Schwartz, Anders Svärd och Per Wihlborg.
Särskilt yttrande
av Anders Svärd.
Utskollel borde enhgt min mening, utöver vad som anförs i utlåtandet, beträffande mofionsyrkandena, ha föreslagit kyrkomötet besluta ge regeringen som sin mening till känna vad som i motionen nr 19 anförts beträffande framfida tillsättningsförfarande för församlingsprästerliga tjänster.
Prop. 1982/83:6
27 Bilaga
5§
|
Nuvarande lydelse Var tredje gång komministertjänst är ledig i pastoratet sker tillsättningen ulan val, antingen genom all domkapitlet utnämner präst, som sökt tjänsten, eller genom att regeringen till tjänsten förflyttar präst, som innehar annan prästerlig tjänst. |
Utskottets förslag
Var tredje gäng komministertjänst är ledig i pastoratet sker fillsättningen utan val, anfingen genom atl domkapitlet utnämner präst, som sökt tjänsten, eller genom atl regeringen till tjänsten förflyttar präst, som innehar annan prästerlig tjänst.
Första stycket avser ej sådan särskill inrättad komministertjänst, vars innehavare huvudsakligen skall tjänstgöra vid sjukhus. Sådan tjänst skall alltid tillsättas utan val.
Om lillsättning ulan val i vissa fall, dä präst är ensam behörig sökande, stadgas i 16 § tredje stycket.
Efter val till komministertjänst tillsätter domkapitlet tjänsten enligt vad i 4 § fjärde stycket stadgas om kyrkoherdetjänst.
GOTAB 71663 Stockholm 1982