Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Regeringens proposition

1982/83:29

om ändring i taxeringslagen (1956:623);

beslutad den 9 september 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta del förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

ROLF WIRTÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föresläs att länsstyrelserna och de lokala skattemyndig­heterna ges ökade möjligheter alt till den skatlskyldiges fördel rätta uppen­bara felaktigheter i taxeringen. Enligl förslaget öppnas möjlighel alt rätta taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög till följd av all den skattskyldige på grund av elt felaktigt eller ofullständigt underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för en intäkt som han inle har haft eller av atl den skatlskyldige först efter taxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt till ett yrkat avdrag eller av att taxeringsnämnden inle har prövat uppgifter som har varit tillgängliga för skattemyndigheterna. De nya reglerna föreslås kunna tillämpas i fråga om 1982 års laxering..

1    Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 29

Prop. 1982/83:29

 

Prop. 1982/83:29                                                                  2

Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs all 72 a § taxeringslagen (1956:623)' skall ha ne­dan angivna lydelse.

72 a §'

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av taxe­ringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarli­gen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skatte­myndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattnings­bar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt I § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning eller del antal perioder om trettio dagar för vilka skallskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skallemyndigheten får vidare, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1)  uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration,

2)  uppenbar felaktighet i fråga om uppgift lill ledning för påförande av skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde,

3)  uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av intäkt av annan fastighet enligt 24 § 2 mom. kommunalskatlelagen (1928: 370), beräkning av avdrag enligt 45 § första stycket kommunalskatlelagen eller beräkning av garanti­belopp enligt 47 § kommunalskattelagen,

4)  uppenbar felaktighet i fråga om schablonavdrag för egenaygift och avstämning av sådant avdrag eller avdrag som annars medges skaltskyldig utan särskild utredning,

5)  uppenbar felaktighet i fråga om avdrag, vars rätta belopp framgår av debitering, avdrag för premier och andra avgifter, som avses i 46 § 2 mom. första stycket 3) kommunalskallelagen, eller motsvarande avdrag enligt 4 § I mom. andra stycket lagen (1947:576) om stallig inkomstskatt, avdrag enligt 46 § 3 mom. kommunalskattelagen eller 4 § 2 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller avräkning enligl 46 § 4 mom. kommunalskattelagen av allmänt avdrag,

6)  uppenbar felaktighet i fräga om grundavdrag eller avräkning enligt 50 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen av sådant avdrag,

7)  uppenbar felaktighet i fråga om sådana förutsättningar för skattere­duktion, som enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

 

8)   uppenbar felaktighet i fråga om förutsättningar för tillämpning av bestämmelserna i 11 § I mom. lagen om statlig inkomstskatt om uppdel­ning av A-inkomst och B-inkomst,

9)   uppenbar felaktighet i fråga om beräkning av makars och hemmava­rande barns förmögenhet enligt 12 § lagen (1947:577) om statlig förmögen­hetsskatt.

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773.  Senaste lydelse 1981; 1120.

 

Prop. 1982/83:29                                                                     3

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

10)  uppenbar felaktighet varigenom A-inkomst enligl 9 § 3 mom. lagen om statlig inkomslskall har betecknats sppi B-inkomst eller inkomst av tjänst, till den del denna utgörs av periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, har betecknats som A-inkomst,

11)  uppenbariigen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde stycket kommunalskatlelagen eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt.

Länsstyrelsen etter den lokala skattemyndigheten får också, om inte särskilda skäl talar för alt läns­rätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse av laxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög tUt följd av

1)  att den skatlskyldige på grund av ett felaktigt eller ofullständigt underlag, som lämnats av annan än honörn själv, har taxerats för en intäkt som han inte har haft,

2)  att den skatlskyldige först efter iqxeringsperiodens utgång har styrkt sin rätt titt etl i självdeklara-Honeri eller hos taxeringsnämnden yrkat avdrag,

3)  atl laxeringstiämnden inle har prövat uppgifter som varit tiUgäng­liga för skatlemyndighelerna.

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om därav föranledd ändring av den skatlskyldiges eller niakens taxering i ovan angivna hänseenden.

Efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret får rällelse enligl denna paragraf beslutas endast qpi anrnarkning i fräga om felakfighet av den art som denna paragraf avser cjessförinnan har gjorts hos den som har all besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om   Innan rällelse beslutas skall, om
det behövs, yllrande inhämtas från    del behövs, yttrande inhämtas från
taxeringsnämndens ordförande. In-   taxeringsnämndens ordförande. In­
nebär ifrågasatt åtgärd enligt andra  nebär ifrågasatt åtgärd enligl andra
eller tredje stycket höjning av taxe=  eller fjärde stycket höjning av taxe­
ring, skall den skattskyldige berg- rjng, skall den skattskyldige bere­
das tillfälle yttra sig innan rättelse das tiUfälle yttra sig innan rättelse
sker, om hinder härför ej möter, sker, opi hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom tvä veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslul.

Talan mot beslut i fråga om rällelse enligt denna paragraf förs genom besvär över den laxering som avses med rättelsebeslulet.

ti    Riksdagen 1982183. 1 siiml. Nr 29

 

Prop. 1982/83:29

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag då lagen enligl uppgift pä den utkommit från trycket i Svensk författningssamling och tillämpas första gängen i fräga om 1982 års taxering.

 

Prop. 1982/83:29                                                                     5

Utdrag
BUDGETDEPARTEMENTET                       PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-09-09

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson. Boo, Eliasson, Elmstedt, Tilländer, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Wirtén

Proposition om ändring i taxeringslagen

1    Inledning

Väntetiden för att få ell skatlemål avgjort i länsrätt är oacceptabelt lång på många håll. Under senare år har visserligen målbalanserna minskat genom atl antalet inkommande mäl har gått ned och atl länsrätterna har ökat sin målavverkning. Denna tendens bröts under år 1981 genom den stora tillströmningen av faslighelslaxeringsmål efter 1981 års allmänna fastighetstaxering. Härtill kommer all länsrätterna på senare tid har till­förts nya arbetsuppgifter bl. a. i samband med den nya socialljänsllagslifl-ningen.

En arbetsgrupp inom riksskatteverket med uppgift att se över besvärsorganisationen (ÖBO-gruppen) har lagl fram en rapport. Förenkla taxeringsprocessen, med förslag hur man skall angripa olika problem inom laxeringsförfarandel och skatteprocessen. 1 rapporten framhålls bl.a. att det inte är möjligt all enbart genom rationaliseringar eller resursförstärk­ningar komma lill rätta med balansproblemen. Långtgående reformer av skatteprocessen är också nödvändiga. Rapporten har remissbehandlats. Remissinstanserna är överens om atl genomgripande åtgärder behövs me­dan det däremot råder delade meningar om vilka åtgärder som bör vidtas. Jag har därför efter regeringens bemyndigande tillkallat en kommitté med uppgift att utreda taxeringsförfarandet och skatleprocessen (Dir. 1982:24). På längre sikt bör del finnas goda utsikter alt de problem som del här är fråga om kommer atl lösas.

Mot bakgrund av den situation som råder i dag krävs del dock enligl min uppfattning åtgärder som snabbt kan bidra till atl lätta pressen på länsrät­terna. 1 detta syfte har nyligen gränsen för ensamdomarbehörigheten i taxeringsmål i länsrätt höjts fill 2500 kr. (prop. 1981/82: 190, JuU 1981/ 82:57, rskr 1981/82:330, SFS 1982:331). Vidare har länsrätternas skyldig-

 

Prop. 1982/83:29                                                      6

het atl underrätta kommunerna om taxeringsbesluten begränsats (SFS 1982:750). Domstolsverket och riksskatteverket undersöker på regering­ens uppdrag möjligheterna att låta besvärshandlingarna ges in till de lokala skattemyndigheterna i stället för direkt till länsrätterna. Tanken är att man skall öka de praktiska förutsättningarna för att rätta eller ompröva taxe­ringsbesluten och minska måltillslrömningen till och lidutdräkten i länsrät­terna.

1 direktiven till den kommitté som jag nyss har nämnt framhålls att en utvidgning av gällande möjligheter atl rätta laxeringsfel enligt 72 a § taxe­ringslagen (1956:623), TL, bör kunna genomföras provisoriskt och atl delta skall utredas inom budgetdepartementet.

Jag skall i det följande lägga fram förslag till en viss utvidgning av rältelsemöjligheterna.

2   Föredragandens överväganden

2.1 Nuvarande ordning vid rättelse

Ett taxeringsbeslut kan i dag ändras genom omprövning, rättelse eller besvär. Omprövning sker hos taxeringsnämnd och rättelse görs av lokal skaltemyndighet eller länsstyrelse. Besvär prövas av förvaltningsdomstol, i första hand av länsrätt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten kan enligt 72 a § första stycket TL besluta om rättelse av skattelängden om laxeringen inle har förts in i längden inom föreskriven lid eller förts in för annan än den taxeringen avsett eller på annat sätt uppenbarligen förts in felaktigt i längden. Rällelse av längden kan vidare göras i vissa fall vid ändring av sjöinkomst. De felaktigheter som här avses är sädana som uppstått i samband med skattemyndigheternas arbete med registrering av taxerings­nämndernas beslut. Felaktigheter kan uppslå exempelvis när uppgifterna registreras i det ADB-register - skatteregislrel - som ligger lill grund för framställning bl.a. av skattsedlarna för slutlig skatt och av skattelängden. Upptäcks felet innan förslag lill skallelängd, den s. k. stommen, har fram­ställts skall skattemyndigheten rätta detta. Om förslag till skattelängd har framställts men ännu inte skrivits under skall den lokala skaltemyndighe­ten, i enlighet med föreskrifterna i 38S 2 mom. taxeringskungörelsen (1957:513), rätta eventuella felaktigheter i längdexemplaren.

Möjligheter finns även all rätta felaktigheter i taxeringsnämndernas be­slut. Bestämmelser om detta finns i 72 a§ andra stycket TL. Rättelsemöj­ligheterna avser i huvudsak tekniska fel vid taxeringen. Som villkor gäller atl felaktigheten skall vara uppenbar. Därmed förstås alt felet skall vara sådant att olika åsikter inle kan råda om alt en felaktighet verkligen föreligger. Det innebär bl. a. alt etl beslut vars riktighet inte kan bedömas ulan tolkning av författningsbestämmelser inte kan rättas med tillämpning

 

Prop. 1982/83:29                                                                     7

av 72 a§ TL. Rättelse kan sålunda göras av uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i deklaration samt uppenbar felak­tighet i fråga om uppgift lill ledning för påförande av skogsvärdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde. Rättelse får vidare göras av uppenbar felak­tighet i fråga om bl.a. beräkning av intäkt av en- eller tvåfamiljsfastighet, beräkning av procentavdrag och garanlibelopp för fastighet, avdrag som medges skattskyldig utan särskild utredning samt allmänt avdrag i ell flertal fall liksom även grundavdrag.

Rättelse kan vidare göras när en uppenbar felaktighet förekommer i fråga om skattereduktion, sparskattereduktion eller skattereduktion för aktieutdelning. Uppenbar felaktighet i fråga om s.k. laxeringskod, vilken bl. a. styr frågan om gemensam skatteberäkning för B-inkomst, kan ocksä korrigeras inom ramen för rättelseförfarandel, liksom uppenbar felaktighet i fråga om gemensam förmögenhelsberäkning för makar och hemmavaran­de barn. Rättelseförfarandel omfattar vidare omrubricering av A-inkomst som felaktigt betecknats som B-inkomst samt vissa fall då B-inkomst felaktigt betecknats som A-inkomst. Rättelse kan slutligen göras i fräga om extra avdrag för folkpensionär, om rättelsen blir lill den skatlskyldiges fördel.

Följdändringar i den skatlskyldiges eller makens laxering som föranleds av dessa rättelser får också företas.

1 enlighet med vad min företrädare uttalat angående laxeringsnämnds beslut och skattelängd i prop. 1978/79:161 s. 99 bör enligl min mening den lokala skattemyndigheten och länsstyrelsen inte avvakta skattelängdens underskrivande innan en upptäckt felaktighet rättas.

Rättelse får i princip inte göras efter utgången av maj månad året efter taxeringsåret. Om det behövs skall yllrande inhämtas från laxeringsnämn­dens ordförande innan rättelse görs. Den skattskyldige skall vid ifrågasatt höjning av taxeringen beredas tillfälle att yttra sig innan rättelse vidtas, om hinder inte möter. Den skattskyldige skall vidare underrättas om beslulel, om delta inte är uppenbart överflödigt. Talan mol beslutet kan föras endasi i samband med talan mot taxeringen.

2.2 Utvidgade rättelsemöjligheter

Brister i utrednings- och beslutsförfarandel hos taxeringsnämnderna kan drabba den enskilde hårt. Arbetet i nämnderna sker under lidspress. Om misstag som begås inle upptäcks i lid, hinner beslulel inte omprövas av taxeringsnämnden. Samma sak inträffar om t.ex. den skallskyldige först sent kunnat skaffa fram begärda kvitton för att styrka ell avdragsyrkande e.d. Den enskilde kan då för att få rättelse tvingas anföra besvär hos länsrätten. Som jag tidigare nämnt kan länsrättens prövning komma alt dröja lång tid. För den enskilde vållar delta betydande ölägenheter.

Anhopningen av mål hos skattemyndigheter och skalledomslolar får

 

Prop. 1982/83:29                                                                     8

också negativa konsekvenser för myndigheterna. Arbetssituationen blir besvärlig för personalen och myndigheterna fär sämre möjligheter att koncentrera sina resurser på de skattemål där en verklig tvist mellan den skatlskyldige och del allmänna föreligger.

Det förenklade rättelseförfarandet innebär alt ell betydande anlal skat­teärenden inte i onödan behöver underkastas handläggningen i länsrätt. Som exempel på i vilken omfattning rätlelseinslitutel redan i dag används kan nämnas alt vid den lokala skattemyndigheten i Göleborgs fögderi förelogs över 2000 rättelser i anslutning till taxeringen 1980. Erfarenheter­na av rätlelseinstilulel är odelat positiva. Del finns därför goda skäl atl undersöka i vilken mån det är möjligl all utvidga del.

När man lar ställning i denna fråga mäste man ta hänsyn till alt taxe­ringsnämnden enligl nu gällande bestämmelser skall avsluta taxeringsarbe­let senast den 31 oktober under taxeringsåret. Omprövningsförfarandel i taxeringsnämnderna kan således inle utnyttjas efter denna tidpunkt. Detta är en nackdel inte minsl med tanke pä all inle sä få felaktigheter uppmärk­sammas först i och med alt den skallskyldige lar del av skallsedeln på slutlig skatt.

En strävan bör vara alt uppenbara felaktigheter klaras ut så enkelt som möjligt och på en gång. Man spar tid, pengar och arbete om ell ärende blir slutligt avgjort i den första instansen. Det finns följaktligen elt stort behov av atl relativt enkla och klara frågor kan klaras av även efter laxeringspe-rioden ulan domstolsprövning. Som jag nämnde leder mottagandet av skattsedlarna till att en hel del skattskyldiga överklagar taxeringsnämn­dens beslut. 1 åtskilliga av dessa mål är saken uppenbar och parterna ense om utgången.

En utvidgning av rältelsemöjligheterna får som jag har sagt förul ses som en provisorisk åtgärd i avvaktan på del förslag i fråga om utformningen av ell framtida rältelseförfarande som kommer atl läggas fram av den tidigare nämnda kommillén. Överväganden om en provisorisk utvidgning bör en­ligl min mening inriktas på en lösning som faller inom ramen för det nuvarande rättelseförfarandel och förutsällningarna för della.

Justitieombudsmannen (JO) P-E Nilsson har i sitt yttrande över ÖBO-gruppens rapport rekommenderat en sådan utvidgning i fråga om laxe-ringsnämndsbeslul som visar sig vara uppenbart felaktiga i sak.

Enligt JO bör en rättelse lill den skatlskyldiges fördel kunna göras av taxeringsnämndens beslut i följande situationer. Det skall vara fräga om fall där taxeringsnämndens beslul genom felaktig rättstillämpning har blivit uppenbart oriktigt eller där nytt utredningsmaterial har tillförts ärendet efter taxeringsnämndens beslut och materialet är sådant alt taxerings­nämnden, om den haft tillgång lill detta, uppenbarligen skulle ha följt deklarationen.

En grundförutsättning vid införandet av gällande rättelsemöjligheler var att det skall vara fråga om en felaktighet av uppenbart slag, dvs. det skall

 

Prop. 1982/83:29                                                                     9

inle råda nägon tvekan om all taxeringsnämnden skulle ha rättat till felak­tigheten om den uppmärksammals. Detta villkor bör enligt vad jag sagt nyss gälla som utgångspunkt för överväganden av en provisorisk utvidg­ning av möjlighelerna att rätta enligt 72 a § TL.

Man får därför enligt min mening avstå från att nu exempelvis utsträcka rättelseförfarandel till fall som kan inrymmas under en allmän bestämmel­se om felaktig rättstillämpning. En sådan rättelsemöjlighel skulle enligl min mening innebära en vidgning av rätlelseinstitutel utanför dess nuva­rande ram. Det bör däremot som JO har påpekat vara möjligl alt införa vissa rättelsemöjligheler bl.a. när nytt utredningsmaterial har tillförts ärendet efter laxeringsnämndens beslul.

Utvidgningen bör enligt min mening utformas på elt sådant säll alt rättelserna begränsas lill okomplicerade fall där de kan genomföras på ell enkelt och säkert sätt. Det kan inle komma i fråga atl låta rättelseförfaran­det bygga på en ingående prövning som skulle innebära alt man i praktiken tillerkände den lokala skattemyndigheten och länsstyrelsen en slällning som prövningsinstans mellan taxeringsnämnden och länsrätten. Rättelseförfarandel bör heller inle komma ifråga när utredningsmaterialet till stöd för ett avdragsyrkande e. d. är så omfångsrikt atl en genomgång av materialet skulle kräva en omfattande arbetsinsats.

Den lokala skattemyndigheten och länsstyrelsen bör liksom hittills göra rättelse i taxeringsnämndens ställe bara när det är fråga om etl uppenbart fel.

En framkomlig väg att utvidga rältelseområdet möt bakgrund av vad jag har sagt nu är enligt min mening atl ge de lokala skattemyndigheterna och länsstyrelserna befogenhet atl rätta laxeringen också i följande tre huvud-situationer.

Den första situationen gäller fall då den skattskyldige genom elt felaktigt eller ofullständigt underlag, som lämnats av annan — t. ex. arbetsgivare -taxerats för en intäkt som han inle har haft. En sådan felaktighet kan ha berott på att en kontrolluppgift försetts med oriktiga eller ofullständiga identiletsuppgifter eller felaktiga belopp. Felaktigheter kan ocksä uppslå vid överföring av den information som finns på kontrolluppgiften till laxe-ringsavin, dvs. den handling som numera insorteras i deklarationen.

Den andra situationen i vilken rättelse i vissa fall bör kunna göras är då det genom kompletterande uppgifter visar sig att en av taxeringsnämnden beslutad avvikelse från deklarationen eller från elt hos taxeringsnämnden framställt yrkande är uppenbart felaktig. Vad jag här avser är atl den skattskyldige först efter taxeringsperiodens utgång styrker elt yrkat avdrag pä etl eller annat sätt. Detta kan exempelvis ske genom att den skatlskyldi­ge företer elt kvitto på kostnaderna. Han kan också påvisa en ny omstän­dighet, säsom all han är den verkligt ansvarige för betalningen av en skuld, som taxeringsnämnden inte godtagit som hans egen. Har etl ärende tillförts kompletterande utredning som nu har sagts bör del vara möjligl alt vidta rättelse även om taxeringsnämnden inte har prövat yrkandet.

 

Prop. 1982/83:29                                                                    10

Den tredje situationen avser fall då taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit tillgängliga för skattemyndigheterna. Rätielsemöjlighe­ten bör i överensstämmelse med den nyss nämnda situationen ocksä finnas i denna. Del skall vara fråga om uppgifter som taxeringsnämnden av nägon anledning inle lagil slällning till. Uppgifterna kan ha getts in så sent atl en prövning inle varit möjlig. Del skatlskyldige har t.ex. styrkt elt yrkat avdrag men taxeringsnämnden har på grund av tidsbrist inte kunnat om­pröva taxeringen före taxeringsperiodens utgång. Del kan också vara fråga om fall då uppgifterna funnits tillgängliga hos annan myndighet inom skalteförvaltningen men inte av något skäl överlämnats lill taxeringsnämn­den före laxeringsperiodens slut. Av del sagda följer alt rättelse också i dessa fall skall kunna vidtas oberoende av om taxeringsnämnden prövat den skallskyldiges yrkande eller inle.

Jag vill betona att en utvidgning av rällelseföriarandel pä della säll bara bör gälla möjlighel atl rätta lill den skattskyldiges förmän. Jag vill också framhålla all del skall vara fråga om fel av uppenbart slag. Utrymme för olika åsikter fär inte finnas om hur fallet skall bedömas i sak. Jag vill vidare understryka alt rättelse enligl 72 a § TL inte får ske om särskilda skäl talar för atl länsrätten bör avgöra frågan. Sådana särskilda skäl bör enligt min mening anses föreligga om en påstådd felaktighet inte kan klarläggas utan en ingående prövning eller en omfattande utredningsinsats.

Jag föreslår att 72 a§ TL ändras i enlighet med vad jag anfört nu och all de nya bestämmelserna las in som ell nytt tredje stycke i paragrafen. De föreslagna bestämmelserna bör tillämpas redan i fråga om 1982 års taxe­ring.

Som framgått av vad jag tidigare har sagt, har mitt förslag haft som förutsättning att det helt skall falla inom den principiella ramen för del rättelseförfarande som nu finns. Förslaget är därför enligt min bedömning inte av den beskaffenheten atl del kräver en lagrädsgranskning.

3    Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta elt inom budgetdepartementel upprättat förslag till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

4    Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar att genom proposilion föreslå riksdagen atl anla del förslag som föredra­ganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982