Regeringens proposition

1982/83:26

med förslag till följdlagstiftning till den nya vattenlagen;

beslutad den 2 september 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN

CARL AXEL PETRI

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 prop. 1981/82: 130 har föreslagits en ny vattenlag, en lag om införande av den nya vattenlagen saml tvä nya lagar om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn resp. allmän flottled.

1 förevarande proposition föreslås följdändringar till den nya vattenlagen i sjutton lagar. Bl. a. föreslås alt reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter skall tillämpas även pä vatlenrättsliga samfälligheter. I propositionen föreslås också nya regler om i vilken utsträckning valtenrättsliga servitut fär bildas, ändras eller upphävas vid fastighetsreglering enligl fastighetsbildningslagen.

Den nya lagstiftningen föresläs träda i kraft den I januari 1983.

1 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 26

Prop. 1982/83:26

Utförandet av de anläggningar och åtgärder som behövs för en altmän flottled skatt i samband med beslut om flotlledens inrättande eller utvidgning överlämnas åt den som har begärt alt flottteden skall inrättas eller utvidgas, om han inte anses olämplig därtill, eller, när även någon annan har amtiätt sig villig atl utföra arbetena, ål den som prövas kunna säkrast och snabbast utföra arbetena. Om staten vilt Ulf öra arbetena, har den företrädesrätt. Om annan än sökanden antas, skatt han genast betala ersätlning titt sökanden för de anläggningskostnader som denne har haft.

Om det jör inrättande etter utvidgning av en altmän flottled krävs atl en vatienanläggning etter annan byggnad rivs ut eller ändras, skall arbetena utföras av den som har antagits lill anläggare. Om vattenanläggningen eller byggnaden skatt ändras, har ägaren rätt atl ulföra ändringen mot ersättning för kostnaderna.

5 b §

För anläggningskostnaderna har anläggaren rätt titt ersättning av de flottande i den ordning som anges i denna tag. Titt anläggningskostnader hänjörs kostnaderna för utförande av arbeten som avses i 5 a § saml alla andra utgifter för företagets utförande såsom utbetald skadeersättning tUl sakägare, nödvändiga utgifter för förberedande undersökningar angående företagel, kostnader för handläggningen av ärendet om inrättande eUer utvidgning av flottleden saml målet om utförande av flolltedsanlägg-ningar, kostnader för tillsyn över arbetet under byggnadstiden jämte annat sådant samt ränta på förlagskapitalet för tiden intill flottledens godkännande.

Byggnader och anläggningar som har utförts eller övertagits från någon annan för inrättande, utvidgning eller förbättring av en allmän jlottted samt fast etter tös egendom som annars har förvärvats för flottteden med betalningsskyldighet för de flottande hör liU flottleden och skall anses som allmän egendom.

Egendom som hör lill en allmän flottled får inte utmätas för annan skuld än sådan för vilken den enligt tag svarar.

6 §

För skada och intrång, som vällas av flotlgodset eller genom åtgärd, som i 5 § sägs eller eljest i följd av flollningen (flottningsskada), skall gäldas ersätlning med fulla värdet.

Vad i denna lag stadgas med avseende ä flottningsskada gälle ock beträffande skada och inträng, som vällas genom anläggning eller åtgärd för floltleden, i den män ej ersätlning därför blivit i beslut om anläggningen eller åtgärden eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

Hurusom i vissa fall jloltnings-skada kan i sammanhang med beslul rörande flotlledens inrättande, utvidgande eller förbättrande varda uppskuttad och ersatt, därom skits i 6 kap. vattentagen.

1 §

13 §-Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom uppskattning pä förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren påstår del, ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig avgift under hela den tid flottning kommer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty skäligt prövas. Ej må, ändå all parterna må vara ense om visst belopp, ersättningen bestämmas lill högre belopp än som kan anses skäligt.

Bestämmelserna om betalning av

Vad i 9 kap. vattenlagen (1918:523) stadgas beträffande ersättnings nedsättande i vissa fall samt länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel och om anmälan i vissa faU till vederbörande domstol skatt äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättning för flottningsskada, som blivit på förhand bestämd alt utgå på en gång. I samband därmed att ersättning enligl denna S bestämmes, skola skiljemännen giva tillkänna, om och i vilken mån nedsättning därav skatt ske.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes påförhand, vare, sedan bestulet vunnit laga kraft, gällande jämväl mol framtida ägare och innehavare av fastighet, som beröres av beslutet. Om insändande titt vattendomstolen, för anteckning i vut-tenboken, av beslut, varom nu är fråga, förordnar regeringen.

Hurusom titt följd av ändrade förhållanden avgift, som bestämts att utgå årligen, kan varda till beloppet ändrad etter ock bestämd atl upphöra, därom skits i 6 kap. 23 § vattenlagen.

ersätlning samt länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel i 16 kap. vattenlagen (1982:000) skaU tillämpas också i fråga om ersättning för flottningsskada som på förhand har bestämis att utgå på en gång. I beslulel om ersättning skall skitjemännen ange om nedsättning av ersättningsbeloppet skatt ske.

Ett beslut varigenom ersättning bestäms pä förhand gäller, sedan del har vunnit laga kraft, även mot framtida ägare och innehavare av fastigheter som berörs av beslutet.

Har genom heslut enligt denna tag etter enligt 9 kap. 3 § andra stycket vattenlagen (1982:000) etter motsvarande äldre bestämmelser ersättning jör skada etter intrång fastställts alt utgå med årliga belopp, utgör den omständigheten atl bestulet härom har vunnit laga

Sedan i understäUningsmåt rörande företag enligt 6 kap. vattenlagen vattendomstolen meddelat beslut om allmän flottteds inrättande etter om vidtagande av åtgärder för redan befintlig allmän flottleds utvidgande eller förbättrande, äge envar, som vill yttra sig över .synemännens förslag titt bestämmelser rörande de i 10 kap. 19 § vattenlagen omförmälta frågor, att inom trettio dagar från det vattendomstolens beslut meddelades till länsstyrelsen ingiva eller i betalt brev med posten insända sina erinringar i saken. Erfordras före ärendets avgörande ytterligare utredning, äge länsstyrelsen härför anlita biträde av förrältningsmannen etter annan sakkunnig person; prövas nödigt att vidare höra sakägarna, läinne länsstyrelsen dem tillfälle att yttra sig vid sammanträde inför länsstyrelsen eller, där fråga är om mindre flottled och det i övrigt finnes lämpligt, inför någon av länsstyrelsens tjänstetnän. Kungörelse om sådant sammanträde skall minst tre veckor före sammanträdet tillställas den eller de personer, som jämlikt 10 kap. 26 § vattenlagen utsetts att mottaga handlingarna i målet, ävensom senast tio dagar förut införas i ortstidning. Anläggaren av flottleden varde tiU sammanträdet särskilt kallad.

-'Senaste lydelse 1977:671.

När en allmän flottled har inrättats eller utvidgats skall länsstyrelsen upprätta förslag till bestämmelser för flott leden. Förslaget skall ange

1. vilka allmänna grunder som bör tillämpas när särskilda slag av flottgods enligt 29 § jämförs med varandra vid fördelning av kostnader,

2. inom vilken tid och mot vilken ränta anläggningskostnader enligt 30 § bör återbetalas till anläggare eller annan som har anläggares rätt, sedan hånsyn tagits tUl den beräknade virkesåtgången inom varje flottledsdistrikt,

3. hur ta.xan för flottledsavgifter bör utarbetas med ledning av de nämnda omständigheterna.

Kungörelse omförslaget skall införas i ortstidning och innehålla en upplysning om att den som vill yttra sig över förslaget skall framställa skriftliga erinringar i saken inom viss tid. Om det är nödvändigt att sakägarna hörs ytterligare, skällde kattas lill sammanträde inför länsstyrelsen eller, när det är fråga om en mindre flottled och det i övrigt är lämpligt, inför en tjänsteman vid länsstyrelsen. Kungörelse om sådant sammanträde skall senast tio dagar före sammanträdet införas i ortstidning. Anläggaren av floltleden skall särskill kallas till sammanträdet.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

Så snart ske kan företage länsstyrelsen härefter omförmälta frågor till avgörande i enlighet med föreskrifterna i 29 och 30 S§.

Sedan de för allmän flottteds inrättande föreskrivna arbeten blivit besiktigade och godkända, varde flottteden av länsstyrelsen genom särskilt beslut upplåten till allmänt begagnande, dock må dylikt upplåtande ej ske, innan länsstyrelsen meddelat beslut i de frågor, som i 14 § omförmålas, samt fas/ställt reglemente för flottningsförening.

Föreslagen lydelse

Länsstyrelsen skatt därefter så snart som möjligl avgöra angivna frågor i enlighet med 29 och 30 §*?.

6 §

Sedan de arbeten som har föreskrivits för den aUmänna flottteden har be siktats och godkänts, skatt länsstyrelsen meddela beslul om storleken av de anläggningskostnader som enligt 5 b § skatt betalas av de flottande. När länsstyrelsen dessutom har meddelat heslut enligt 14 § och fastställt reglemente jör flottningsförening. skatt länsstyrelsen genom särskill heslut upplåta floltleden titt allmänt begagnande.

Ej må flottning idkas i allmän flottled, förrän den blivit till allmänt begagnande upplåten: dock alt rätt till interimsflottning, efter ty nedan sägs, må kunna av länsstyrelsen i vissa fall dessförinnan medgivas.

Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83:26 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

tagförslag 18 §"

Tillstånd till interimsflottning må Tillstånd lill interimsflottning/«/■
av länsstyrelsen meddelas i den av länsstyrelsen meddelas i den
omfattning, som med hänsyn lill fö- omfattning, som med hänsyn till fö
religgande omständigheter finnes religgande omständigheter finnes
lämplig, dock ej för längre tid än ett lämplig, dock ej för längre tid än ett
år i sänder; och föreskrive länssty- år i sänder. Länsstyrelsen skatt fö
reisen de villkor för flollningen, reskriva de villkor för flottningen
som för varje fall må finnas erfor- som behövs för varje fall med iakl-
dertiga, med iakttagande därav dels tagande av dels alt de allmänna be-
all de av vattendomstolen inedde- stämmelser som har meddelats för
tade allmänna bestämmelser för flotlledens nyttjande till allmän
flotlledens nyttjande till altmän flottning blir gällande i tillämpliga
flottning bliva i tillämpliga delar delar för interimsflottningen, dels
gällande med avseende å interims- atl de interimsfloltande förpliktas
flollningen dels ock alt inlerimsflol- all för sitt floitgods erlägga flott-
lande förpliktas all för sill floitgods ledsavgifter till samma belopp, som
erlägga flottledsavgifter till samma beräknas böra ulgå, sedan flottle-
belopp, som beräknas böra ulgå, den upplåtits lill allmänt begag-
sedan flottleden upplåtits till all- nande.
mänt begagnande.

Interimsfloltande bör tillika erinras om honom åliggande skyldighet atl ersätta ej mindre slrandägare och andra uppkommande flottningsskada än även anläggaren av den allmänna floltleden all genom flollningen förorsakad kostnad för underhåll av floltledsbyggnader, som må vara utförda; och skall vad i 8 samt 10-12 §§ stadgas med avseende å ersättning för flottningsskada i tillämpliga delar gälla även beträffande ersättning av interimsfloltande för flottningsskada och för flollledsbyggnaders underhäll.

Där omständigheterna sädanl påkalla, bör ock föreskrivas, att interimsfloltande, innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod säkerhet för avgifter och skadestånd, som nu sagts.

Vid tillstånds meddelande varde tillsett, att bland flera sökande ingen erhåller obehörig fördel framför annan.

20 f

Vid meddelande av tillstånd lill interimsflottning förordne länsstyrelsen syssloman atl med den befogenhet, som i 33 § 1 mom. andra stycket tillerkännes flottningsslyrelse, av de flottande utlaga de i 18 § omförmälda flottledsavgifter och alt i övrigt tillse, att föreskrivna villkor iakttagas vid flollningen.

Till syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och vederhäftig person eller ock flottningsslyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän tlottled: och njute sysslomannen arvode av de flottande med belopp, som bestämmes av länsstyrelsen.

Flottledsavgifter, som av sysslo- Flottledsavgifter, som uppbärs

mannen uppbäras, skota göras rän- av sysslomannen, skall göras ränle-

'• Senaste lydelse 1977:671. ' Senaste lydelse 1977:671.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

tebärande genom insättande å bankinrältning; och åligger del sysslomannen att, sedan floltleden upplåtits lill allmänt begagnande och flottningsförening bildals, till flotlningsslyrelsen redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränla. Där till följd av stadgandena i 6 kap. 14 § vattenlagen frägan om allmän flottled förfaller, skall redovisning lämnas lill länsstyrelsen som med medlen förfar på sätt i 82 § första stycket stadgas; dock all ägare av enskilda floltledsbyggnader äger av influtna avgifter bekomma vad å nämnda byggnader må belöpa, sä ock, där han ej är anläggare, vad han därutöver kan hava själv erlagt i avgifter.

Föreslagen lydelse

bärande genom all insättas på bank. Det åligger sysslomannen atl, sedan floltleden har upplåtits lill allmänt begagnande och en flottningsförening har bildats, lill flotlningsslyrelsen redovisa vad han har uppburit jämte upplupen ränta. Om frågan om allmän flottled förfaller, skall redovisning lämnas till länsstyrelsen som förfar med medlen på sätt stadgas i 82 § första stycket. Dock har ägare av enskilda floltledsbyggnader rätt att av influtna avgifter erhålla vad som belöper på nämnda byggnader samt, om han inle är anläggare, vad han därutöver själv kan tia erlagt i avgifter.

Propositionens tagförslag

Där beträjfande vatten, varest allmän flottled icke finnes men flottning ändock flere år bedrivits, sådant förhållande uppkommer, att rätten lilt flottning icke vidare utan oskäliga kostnader står till buds, vare, sedan ansökan om allmän flottleds inrättande i vattenområdet inkommit, den omständigheten atl beslul därå ej ännu av vallendomstolen meddelats, ej hinder för länsstyrelsen att medgiva sökanden titt flotltedsföretaget rätt titt inte-rimsjlottning, såframt flotlningens avstannande finnes komma att för honom medföra synnerligen betydande förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i 17—20 §§ äga motsvarande tUlämpning. Ej må dock i fall, som nu nämnts, interimsflottning beviljas, med mindre sökanden släller fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd, som i 18 § omförmålas, dels ock med visst belopp, motsvarande virkets värde, för att flottledsarbelel, därest sökanden aittages till anläggare, behörigen utföres.

/ fråga om vatten där allmän flottled inte flnns, men flottning ändå har bedrivits i flera år, skatt följande gälla om förhållandena ändras så att rätten till flottningen inte längre kan utövas utan oskäliga kostnader. Har ansökan om inrättande av allmän flottled i vattenområdet inkommit, men beslut därom ännu inte meddelats, får länsstyrelsen medge sökanden rätt till inlerim.sjlottning, om jlottningens avstannande skutte medföra synnerligen betydande förluster för honom. I sådana ärenden gäller 17— 20 §§. I fatt som nu har nämnts får dock tillstånd lill interimsflottning endasi meddelas om sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd enligt 18 §, dels med visst belopp, motsvarande virkets värde, för alt flottledsarbelel utförs på ett riktigt sätt, om sökanden antas lill anläggare.

Prop. 1982/83:26 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

22 §9 lagförslag

Har i beslut om allmän flottleds inrättande eller sedermera föreskrivits, att flottning i floltleden skall till viss tid av året inskränkas, äge länsstyrelsen, där för visst fall under pågående flottning yppas behov av tidens utsträckande, på ansökan lämna tillstånd därtill antingen beträffande floltleden i dess helhet eller med avseende å viss del därav.

Skota enligt vattendomstolens Om arbeten av större omfattning
beslut arbeten av större omfattning skall ulföras för atl utvidga eller
utföras för allmän flottleds iitvid- förbättra en allmän flottled och del
gande eller förbättrande och ftnnes är nödvändigt att flottningen här-
nödigt, att flottningen hårunder be- under begränsas eller inställs, får
gränsas etter hett instätles, äger länsstyrelsen på begäran meddela
länsstyrelsen på framställning beslämmelser om detta för tiden till
meddela erforderliga bestämmelser dess arbetena har fullbordats och
angående flotlningens bedrivande godkänts,
under tiden tUl dess arbetena blivit
fullbordade och godkända.

28 §

1 flottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter sammanföras under nedannämnda huvudgrupper:

1. Flottledsutgifier, omfattande kostnader, som skola återgäldas lill anläggare eller annan, vilken njuter anläggares rätt, eller eljest utgives för flottledens utvidgande eller förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fast egendom, allt i den män ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende av ändamål, som under 4, 5 eller 6 omför-mäles;

2. Underhållsutgifter, omfattande kostnader för vidmakthållande av flottleden och av densamma tillhörig egendom, i den mån kostnaderna ej skola hänföras till de under 4, 5 eller 6 omförmälda utgifter;

3. Utfloitningsutgifter, omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets framskaffande i floltleden, strandarrenden, bom- och dammav-gifier, ersättning för flottningsskada, som icke skall hänföras lill 4, saml andra utgifter för liknande ändamål;

4. Sorteringsutgifter, omfattande kostnader för skiljeanordningars inrättande och vidmakthållande, för virkets insamlande och urskiljande vid skiljeställe, för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel för skiljningen, så ock för ersättande av skada genom anläggning för skiljningen eller i följd av skiljningsarbelet;

5. Inventarieuigifter, omfattande kostnader för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel för utflottningen;

6. Förvaliningsulgifter, omfattande kostnader för konlorshållning, bokföring, styrelse- och revisorsarvoden, flottningschefs och kontorspersonals avlöning samt för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;

7. Separatutgifter, omfattande kostnader av icke gemensam art, säsom för utvältning av flottgodset, separatflottning, avskilt virkes bunlning, floltläggning eller transporterande, inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eller spillt virke och dylikt.

' Senaste lydelse 1977:671.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

Har till rättvis fördelning av flottleds- och underhållsutgifter flottie-den indelats i flottledsdistrikt, skola över sagda utgifter räkenskaper föras särskilt för varje distrikt. Lag samma vare om utfloitningsutgifter, där flottleden blivit indelad i utfloltningsdistrikt. Finnes flott-ledsanläggning å visst distrikt bliva till gagn jör flottningen även å andra flottledsdistrikt, äge vattendomstolen eller, där anläggningen utförts utan vattendomstolens lillständ, flottningsstämma besluta, att anläggningskostnaden skall / mån av båtnaden fördelas på samtliga dessa distrikt.

Förestagen lydelse

Har lill rättvis fördelning av flottleds- och underhållsulgifter floltleden indelats i flottledsdistrikt, skaU räkenskaperna över de nämnda utgifterna föras särskill för varje distrikt. Detsamma gäller utfloitningsutgifter, om floltleden har indelats i utfloltningsdistrikt. Om en flotttedsanläggning inom ett visst distrikt blir till nytta för flottningen även inom andra flottledsdistrikt, får länsstyrelsen eller, där anläggningen utförts utan tillstånd, flottningsstämma besluta att anläggningskostnaden skall fördelas pä dessa distrikt alltefter den nytta de har av anläggningen.

Propositionens lagförslag

Finnas inom samma vattensystem flera flottleder under särskilda flottningsföreningars förvaltning, skall / varje led flottningen såvitt möjligt ordnas på sådant sätt, som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss led må vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet; och bör därvid vad flottningschef för nedströms belägen led med iakttagande av de regler, som må vara fastställda av vattendomstolen, bestämmer beträffande vattenhushållningen och flottgodsets framsläppande, såvitt ske kan, lända lill efterrättelse för uppströms belägen led.

Om det inom samma vattensy-stem finns flera floltleder under särskilda flottningsföreningars förvaltning, skall flottningen i varje led såvitt möjligl ordnas pä sådant sätt som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss led kan vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet. Därvid bör vad flottnings-chefen för en nedströms belägen led, med iakttagande av de regler som / samband med flottledens inrättande eller senare har fastställts, bestämmer beträffande vattenhushållningen och flollgodsets framsläppande såvitt möjligl beaktas vid flottningen i en uppströms belägen led.

Prop. 1982/83:26

Föreslagen lydelse

Nuvarande Ivdelse

Har flottande i uppströms belägen flottled försummat erlägga för utgifternas läckande infordrat tillskott, vare på framställning av styrelsen för nämnda led styrelsen för nedströms belägen led. dit den flottandes flott-gods må hava vidare framfloltats, pliktig att, därest flottgodset kan där ur leden uttagas, kvarhålla del för tillskottets uttagande i den ordning, som stadgas i 33 §.

65 §"

Önska olika floltningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem sammanslås till en, skola de var för sig besluta därom. Dylikt beslul jämte förslag lill reglemente skall för fastslällelse underställas länsstyrelsens prövning.

Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivaltendrags flottningsförening förordna, att denna sammanslås med huvud vattendragets förening, där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flotlningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalter i bileden finnas i tillfredsställande skick.

Om sammanslagning av floltningsföreningar underrätte länsstyrelsen vattendomstolen för anteckning i vattenboken.

Propositionens lagförslag

Virke, som tillföres allmän flottled å plats, varifrån dess ulflollning beräknas kunna medhinnas under första flottningsärel. må flottas obarkat, sä framt icke med avseende å beskaffenheten av vattendraget med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden, som kunna inverka på frågan, vattendomstolen finner skäligt atl för hela floltleden eller viss del därav förordna, att allt eller visst slags virke skall, innan del utlägges i floltleden, hava undergått avbarkning.

Virke, vars ulflollning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsärel, skall, innan det utlägges i floltleden, hava medelst avbarkning sä fullständigt som möjligt befriats från bark, där ej med hänsyn till ovan sagda förhållanden vattendomstolen funnit skäligt medgiva undantag från denna bestämmelse.

Virke, som tillförs en allmän flottled på en plats, varifrån dess ulflollning beräknas kunna medhinnas under första floltningsåret,/ar flottas obarkat, så framt icke med avseende å beskaffenheten av vattendraget med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden, som kan inverka på frågan, länsstyrelsen finner skäligt att för hela flottleden eller viss del därav förordna, att allt eller visst slags virke skall, innan det utläggs i flottleden, ha undergått avbarkning.

Virke, vars ulflollning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsärel, skall, innan det utlägges i floltleden, ha medelst avbarkning sä fullständigt som möjligl befriats från bark, där ej med hänsyn lill ovan sagda förhållanden länsstyrelsen funnit skäligt medge undantag från denna bestämmelse.

70 A altmän flottleds skötsel och underhåll samt flottningsförenings verksamhet utöve länsstyrelsen tillsyn. Teknisk lUlsyn å flottledsan-läggningarnas underhåll och nyttjande åligger under länsstyrelsens överinseende tillika tjänstemännen å väg- och vatlenbyggnadsdistrik-ten, vilka hava alt verkställa inspektion å flottlederna i enlighet med de närmare föreskrifter, som därom varda av regeringen meddelade.

Flotlningsslyrelsen och flott-ningschefen äro skyldiga alt vid tillsynens utövande på anfordran lämna vederbörande alla erforderliga upplysningar.

Om rätt att vid förefallande behov hos vatlenrätlsdomaren påkalla besiktning å anläggning för allmän flottled så ock om handräckning skits i 13 kap. vattenlagen.

79 Åsidosattes föreskrift, som i 37 § andra stycket, 41 § första stycket, 44 §, 47 § andra och tredje styckena, 51 § första stycket, 54 § sista stycket eller 76 § första och andra styckena är meddelad, eller försummar styrelseledamot vare sig alt på sätt i 56 § tredje stycket stadgas hålla den där omförmälda förteckningen tillgänglig och över-

Länsstyrelsen utövar tillsyn över aUmänna flottleders skötsel och underhåll samt över flottningsföreningars verksamhel.

Flotlningsslyrelsen och flott-ningschefen är skyldiga att på begäran av länsstyrelsen lämna de upplysningar som behövs för till-svnen.

Åsidosätts föreskrift, som i 37 §, 41 § första stycket, 44 §, 47 § andra och tredje styckena, 51 § första stycket, 54 § sista stycket eller 76 § första och andra styckena är meddelad, eller försummar styrelseledamot all på sätt i 56 § tredje stycket stadgas hålla den där omförmälda förteckningen tillgänglig och översända den lill flottande el-

Prop. 1982/83:26

Föreslagen lydelse

ler all, då flottande enligt sjätte stycket i nämnda § påyrkat hän-skjutande av visst ärende till prövning po flottningsstämma, låta upptaga ärendet på förteckningen, döms den försumlige till dagsböter.

Nuvarande lydelse

sända den till flottande eller atl, då flottande enligl sjätte stycket i nämnda § påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å flottningsstämma, låta upptaga ärendet å förteckningen,

dömes den försumlige lill dagsböter.

Förseelse mot 47 § tredje stycket, 51 § första slykel, 54 § sista stycket eller 56 § tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 56 § omförmälda förteckning upplaga ärende, vars hänskjutande till flottningsstämma av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma S, må åtalas allenast av målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses såväl flollningsföreningen som varje flottande.

Ålal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall anhängig-göras vid allmän underrätt i den ort, där flotlningsslyrelsen har sitt säte.

Propositionens lagförslag

Om en allmän jlottted avlyses och dess tillgångar överstiger skulderna, skall behållningen användas för att bortskaffa sädana flottleds-anordningar som kan orsaka skada eller olägenhet och för att iordningställa vattendraget och intilliggande område i ett frän företrädesvis fiske- och nalurvårdssynpunkl lämpligt skick (återställningsätgärder).

Varder allmän flottled jämlikt 6 kap. 27 § vattenlagen avlyst, skall, där dess tillgångar överstiga skulderna, behållningen användas för bortskaffande av sådana flottleds-anordningar som kunna orsaka skada eller olägenhet saml för iordningställande av vallendraget och intilliggande område i ell från företrädesvis fiske- och naturvärdssyn-skick (ålersläll-

punkt lämpligl ningsätgärder).

Om endasi del av flottled avlyses, skall den behållning framräknas som skäligen kan anses belöpa på delen.

Finnes behållning sedan behövliga äterställningsätgärder vidtagits, skall denna användas på sätt regeringen bestämmer.

Understödsfond, varom i 32 § andra stycket förmäles, skall vid flottleds avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, därvid personer, som redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde framför dem, som ännu icke kommit i åtnjutande därav; och må, där så finnes lämpligl, fondens ändamål tillgodoses genom de understödsberältigades inlösande i anstalt för försäkring eller understöd.

84 §

I fråga om framförande av flott-gods i sammanlagda flottar äge stadgandena i denna lag icke tillämpning; men låter någon flottgods framflyta hopfäst i knippen et-

Senaste lydelse 1977:671

Prop. 19''2/83:26 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag ler mindre buntar eller framföres flottgods i ringbom, räknas del för lö.sflottning och vare förty denna lag därå tUlämplig.

Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning pä gränsfloderna Torneä och Muonio älvar.

84 a §'*

Ta/flAi wor beslut av länsstyrelsen Beslut av länsstyrelsen om utse-

om anlitande av sakkunnigt biträ- ende eller entledigande av styrelse-

de, om utseende eller entledigande ledamot eller revisor i floltningsför-

av styrelseledamot eller revisor i ening, om föranstaltande om åtgärd

flottningsförening, om föranstal- på sädan förenings bekostnad, om

lande om åtgärd på sådan förenings utseende av förvaltare som avses i

bekostnad, om utseende av förval- 82 a § eller med anledning av sädan

tare som avses i 82 a § eller med förvaltares beslul i fråga om åler-

anledning av sådan förvaltares be- ställningsålgärder överklagas hos

slut i fråga om ålerställningsäl- regeringen genom besvär,
gärder/öre.? hos regeringen genom
besvär.

Mot annat beslut av länsstyrel- Beslut av länsstyrelsen enligt

sen enligt denna lag föres talan hos denna lag får i övriga fall överkla-

kammarrätten genom besvär. gas hos kammarrätten genom be-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

Härigenom föreskrivs atl i lagen (1933:269) om ägofred skall införas en ny paragraf, 45 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 a §

Med vattenlagen i 43-45 §§ avses vattenlagen (1918:523) i dess lydelse vid utgången av år 1982.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

"• Senaste lydelse 1977:671

Prop. 1982/83:26 16

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse Propositionens

lagförslag

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.

Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §- "

Mål om tillstånd enligt valtenia- Mäl om tillstånd enligt vattenla
gen (1918:523) lill anläggning, som gen (1982:000) lill anläggning, som
under 2 § I) eller 2) sägs, eller till under 2 § I) eller 2) sägs, eller till
väsentlig ombyggnad, ändring eller väsentlig ombyggnad, ändring eller
utvidgning av sädan anläggning må utvidgning av sädan anläggning/?;/-
ej avgöras med mindre prövnings- inle avgöras med mindre pröv-
myndighetens utlåtande föreligger. ningsmyndighetens ullätande före
ligger.

Vad i första stycket är stadgat gäller ocksä ärende angående tillstånd enligt 2 § lagen (1902:71 s. I), innefattande vissa beslämmelser om elektriska anläggningar, till utförande av elektrisk ledning som under 2 § 3) i denna lag sägs samt ärende angående koncession enligl lagen (1978:160) om vissa rörledningar, dock ej om ärendet avser röriedning för transport av fjärrvärme.

13 §■'

Den ökning i byggnadskostna- Den ökning i byggnadskostna
den, som föranledes av skyddsåt- den, som jöranleds av skyddsåt
gärd enligt denna lag, skall icke ta- gärder enligl denna lag, skall inte
gas i beräkning vid prövning, som / tas i beräkning vid den prövning
2 kap. 3 § första stycket vatlenla- som avses i 3 kap. 4 § vattentagen
gen sägs. (1982:000).

Vid meddelande av tillstånd, som Vid meddelande av tillstånd som
i 12 § första stycket omförmäles, anges i 12 § första stycket iArt///e-
skola av prövningsmyndighelen aktas de föreskrifter som pröv-
med avseende å vattenbyggnadens ningstnyndigheten har meddelat i
utförande givna föreskrifter beak- fråga om valtenantäggningens ut
tas. förande.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

' Lagen omtryckt 1978: 163. ' Senaste lydelse 1982:488. ' Senasie lydelse 1982; 488.

Prop. 1982/83:26 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske

Härigenom föreskrivs aft 35 a § lagen (1950: 596) om rätt till fiske skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 a §'

Den som uppsålUgen eller av Till böter etter fängelse i högst

oaklsamhet hiyter mot föreskrift sex månader döms den som uppsåt-som meddelats med stöd ay 33 f § ligen eller av oaktsamhet biyter dömes, i de faU sont särskilt angi- mot

vas i sålunda meddelad föreskrift, I. föreskrift som meddelats med

lilt böter eller ffingetse i högst sex stöd av 33 f§, i de fall som särskilt
månader, anges i sålunda meddelad före-

skrift,

2. fiskeförbud som meddelats för
visst område i anledning av förelag
enligt vattenlagen (1982:000) eller
motsvarande äldre lag.
Den som gör sjg skyldig tjll för- Den som gör sig skyldig till för-

sök eller förberedelse t'll brpft- fö'" sök eller förberedelse lill brott, för
vilket föreskrivits påföljd enligl vilket föreskrivits påföljd enligt
första stycket, dömes, i de fall som första stycket /, dömes, i de fall
särskill angivas i föreskrift medde- som särskilt anges i föreskrift med
lad med stöd av 33 f §, till ansvar delad med slöd av 33 f §, till ansvar
enligt 23 kp. brottsbalken, enligt 23 kap. brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

5 Förslag tilj

Lag om äpdring i Ipgen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft yii krig m. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande ay vatteiikraft vid krig m. m.' dels alt 14 pch 20 §§ skall upphöra atl gälla, dels alt i I § ordet ''Konungen" skall bytas ul mot "regeringen", dels alt 2, 3, 5-9, 12 och 15-19§§ skall ha nedan angivna lydelse.

2§
För bättre utnyttjande av vatten- För bättre utnyttjande av vatten-

kraft må. efter ansökan hos vallen- kraft,/ar, efter ansökan hos vatten-

' Paragrafen införd genom 1975:176. ' Senaste lydelse av 14 § 1971:532. 2 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 26

Nuvarande lydelse

domstolen enligl // kap. vattenlagen, tillstånd jämlikt bestämmelserna i denna lag lämnas lill åtgärd, som avses i 2 kap. 1 § vattenlagen, eller till tillfällig reglering av avrinningen ur sjö eller annan vatten-samting etter i vattendrag eller ock ändrade bestämmelser meddelas för hushållning med etter framsläppande av vatten, därest åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra fördel, som väsentligt överväger därmed förenade olägenheter.

Föreslagen lydelse

domstolen enligt 13 kap. vattentagen (1982:000), tillstånd enligt denna lag lämnas lill tillfällig vattenreglering eller annat vattenföretag, som avses i / kap. 3 § första stycket 1 vattenlagen, eller också ändrade beslämmelser meddelas om innehållande eller lappning av vatten, om åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra /örc/e/a/-, som överväger kostnaderna samt skadorna och ölägenheterna av den.

Propositionens lagförslag

Vad i 3 kap. vattenlagen är stadgat om vallenreglering med tvångs-delaktighet skatt ej äga tillämpning å reglering, som avses i denna lag. Finnes uppenbart, all regleringen är till nytta för annan, som tillgodogör vattenkraft, är denne dock pliktig alt i den mån så kan anses skäligt bidraga till kostnaden för regleringen. Med avseende å talan om sädanl bidrag gäller vad som är stadgat om talan enligt 3 kap. 9§ vattenlagen.

Hava flera än två förenat sig om regleringen, må förordnas, att företagets angelägenheter skola handhavas av, i stället för styrelse, någon av deltagarna. I sådant falt erfordras icke stadgar för företaget.

Bestämmelserna i 7 kap. vallen-tagen (1982:000) om vattenreglering med tvångsdelaktighet gäller inte regleringar, som avses i denna lag. År del uppenbart, att en reglering är till nytta för annan som tillgodogör vattenkraft, är denne dock skyldig all i den mån sä kan anses skäligt bidra till kostnaden för regleringen; / fråga om talan om sådant bidrag tillämpas vattentagens bestämmelser om stämningsmål.

I fråga om förvattningen av etl vatlenregleringsföreiag med flera deltagare gäller vad som i lagen (1973:1150) omförvattning av samfälligheter är stadgal om samfälligheter enligt vattenlagen.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

atl kunna upptagas lill prövning, anmälas hos vatlenrältsdomaren inom fem är eller den längre lid, högst tolv är, som vattendomstolen må hava föreskrivit, räknat frän det tiden för tillståndet eller, om nytt tillstånd meddelats, liden därför gäll lill ända. Eflerföljes företag enligt denna lag av förelag, vartill lillständ meddelas enligl vattenlagen, må anspräk med anledning av det förra företagel framställas inom den tid, som bestämmes enligl 2 kap. 24§ vattenlagen. Anmälan om ersättningsanspråk skall göras skriftligen och ingivas lill vatlenrältsdomaren i två exemplar. Vattendomstolen skall i domen erinra om vad skadelidande har atl iakttaga.

Föreslagen lydelse

attfå tas upp lill prövning, anmälas titt vattendomstolen inom fem är eller den längre tid, högst tolv är, som vallendomstolen kan ha föreskrivit, räknat från det tiden för tillståndet eller, om nytt tillstånd meddelats, tiden därför gäll till ända. Eflerföljes förelag enligt denna lag av förelag, vartill tillstånd meddelas enligl vattenlagen (1982:000), får anspräk med anledning av del förra förelaget framställas inom den lid, som gäller för det senare förelaget enligt 15 kap. 17§ tredje stycket vattenlagen. Anmälan om ersättningsanspråk skall vara skrifttig och den skatt ges in till vattendomstolen i två exemplar. Vattendomstolen skall i domen erinra om vad skadelidande har att iaktta.

Propositionens lagförslag

Befogenhet, som i II kap. 46 § första stycket vattenlagen litter-känts vattenrättsdomaren för där angivna fält, skatt tillkomma honom jämväl i mål enligt denna lag. Är fråga om åtgärd, som omfattai vidlyftigare arbete, eller är avsevärt intrång på allmän eller enskild rätt att befara därav, må förordnande av vattenrättsdomaren lämnas endast om riket befinner sig i krig.

När synnerliga skäl äro därtill, må vattenrättsdomaren i mål enligt denna lag medgiva sökanden atl utan hinder av bestämmelsen i 2 kap. 20§ 2 mom. vattenlagen påbörja arbete, som där avses.

I mål enligt denna lag får på begäran av sökanden vullendoinslo-len ulan huvudförhandling i brådskande fatt medge alt åtgärder för vultenföretaget vidtas, innan frågan om sådana åtgärder slutligen avgörs. Är fråga om åtgärd, som omfattar vidlyftigare arbete, eller är avsevärt inträng på allmän eller enskild rätt att befara därav, /ör förordnande meddelas endast om riket är i krig.

När synneriiga skäl föreligger, får vattendomstolen i mäl enligt denna lag medge sökanden att utan hinder av bestämmelsen i 4 kap. I § andra stycket vallentagen (1982:000) påbörja arbete, som där avses.

Vattendomstolens beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart, men det kan ändras när förhållandena föranleder det.

Befinner sig riket i krig och är med hänsyn till kraftförsörjningen oundgängligen erforderligt atl åtgärd, som avses i 2§, vidtages utan dröjsmål, äger Konungen eller myndighet, som Konungen bestämmer, förordna att åtgärden må, ändå alt den är av beskaffenhet all vattendomstolens medgivande därtill skall inhämtas, vidtagas ulan föregående prövning av vattendomstolen. Vidtager någon åtgärd med stöd av vad nu sagts, skall han ofördröjligen efter dess verkställande göra ansökan hos vattendomstolen om godkännande av åtgärden.

I fräga om ansökan, som i första stycket sägs, och påföljd för underlåtenhet atl göra sådan ansökan skall vad i vattenlagen stadgas för fall, som avses i 2 kap. 20§ I mom. tredje stycket samma lag, äga motsvarande tillämpning.

År riket i krig och är med hänsyn till kraftförsörjningen oundgängligen erforderiigt att åtgärd, som avses i 2 S, vidtas utan dröjsmål,/ijr regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förordna att åtgärden/c/c, ändå att den är av beskaffenhet att vattendomstolens medgivande därtill skall inhämtas, vidtas ulan föregående prövning av vattendomstolen. Vidtar nägon åtgärd med stöd av vad nu sagts, skall han ofördröjligen efter dess verkställande göra ansökan hos vattendomstolen om godkännande av åtgärden.

1 fråga om ansökan, som i första stycket sägs, och påföljd för underlätenhet atl göra sädan ansökan gäUer vad i vattenlagen (1982:000) stadgas för fall som avses i 4 kap. 4§ samma lag.

Prop. 1982/83:26 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag 19§

Säkerhet, som avses i // kap. 66    Säkerhet, som avses i 13 kap. 49
etter 67§ vattenlagen, skall i mål, och 50§§ vattentagen (1982:000),
varom är fråga i denna lag, gälla all    skall i mål, varom är fråga i denna
ersättning, som icke skall erläggas      lag, gälla all ersätlning, som icke
innan meddelat tillstånd tages i an-    skall erläggas innan meddelat till
språk, ävensom kostnader för åt- stånd tages i anspråk, ävensom
gärd, som vattendomstolen må kostnader för åtgärd, som valten-
hava föreskrivit med stöd av 4§ domstolen kan ha föreskrivit med
andra stycket.                             stöd av 4 § andra stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

6 Förslag till

Lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)

Härigenom föreskrivs att i 16, 18och-20§§ naturvårdslagen (1964:822)' orden "vallenlagen (1918:523)" skall bytas ut mot "vattenlagen (1982:000)".

Denna lag träder i kraft den I januari 1983. 1 fråga om företag, vartill tillstånd har lämnats enligt vattenlagen (1918:523), gäller äldre beslämmelser.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs att i 10§ lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln' orden "vattenlagen (1918:523)" skall bytas ut mot "vallenlagen (1982:000)".

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

8 Förslag till

Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)

Härigenom föreskrivs atl 1,2 och 45 S§ miljöskyddslagen (1969:387)' skall ha nedan angivna lydelse.

' Lagen omtryckt 1974: 1025. Senaste lydelse av 18 § enligt prop. 1981/82: 220. ' Senaste lydelse av 10 § 1974:891. ' Lagen omtryckt 1981:420.

Prop. 1982/83:26 23

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

1 § lagförslag

Denna lag är tillämplig pä Denna lag är tillämplig på

1. utsläppande av avloppsval- I. utsläppande av avloppsval
len, fast ämne eller gas från mark. ten, fast ämne eller gas frän mark,
byggnad eller anläggning i vatten- byggnad eller anläggning i vatten
drag, sjö eller annat vattenområde, drag, sjö eller annat vattenområde,

om åtgärden inte utgör valtenförc-lag enligt vattenlagen (1982:000),

2. användning av mark, byggnad 2. användning av mark, byggnad
eller anläggning på sätt som eljest eller anläggning på sätt som eljest
kan medföra förorening av vatten- kan medföra förorening av vatten
drag, sjö eller annat vattenområde, drag, sjö eller annat vattenområde,
om användningen ej utgör byggan- om användningen inle utgör vattcn-
de i vatten, företag enligt vattenlagen

(1982:000),

3. användning av mark, byggnad eller anläggning pä sätt som kan med
föra störning för omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus
eller annat sådant, om störningen ej är helt tillfällig.

Lagen är icke tillämplig pä sådant utsläppande av avfall som avses i lagen (1971:1154) om förbud mol dumpning av avfall i vatten eller på störning i radiomotlagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk anläggning, varom särskilda bestämmelser gäller.

Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas av lagen kallas miljöfariig verksamhel.

2§

Utöver bestämmelserna i denna lag gäller om miljöfarlig verksamhel vad som föreskrivs i hälsovårds-, byggnads- och naturvårdslagstiftning eller i annan lagstiftning. 1 fråga om viss miljöfariig verksamhet gäller särskilda bestämmelser enligl lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.

Har regeringen enligt 136 a § byggnadslagen (1947:385) prövat frågan om tillkomst eller lokalisering av viss verksamhet eller enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar prövat frågan om framdragande eller begagnande av sädan ledning, är beslutet bindande vid prövning enligl denna lag.

I fråga om byggande i vatten för alt motverka vattenförorening och om ianspråktagande av mark för ledning etter annan anläggning för avtoppvatten finns bestämmelser i vattenlagen (1918:523).

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela särskilda beslämmelser till förebyggande av vattenförorening genom fast avfall.

Prop. 1982/83:26 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

45 § lagförslag

Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen eller av oaklsamhel

1. bryter mot förbud som har I. bryter mol förbud som har meddelats med stöd av 8, 23 eller meddelats med slöd av 8. 23 eller 41 § eller åsidosätter sädana be- 41 § eller åsidosätter sådana bestämmelser som har meddelats med stämmelser som har meddelats med stöd av 2 fjärde stycket, stöd av 2 § tredje stycket,

2. underlåter att iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 10 §,

3. åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med slöd av 17 §, 18 § första stycket, 19-21 S, 21 a § andra stycket, 23-25, 27 §, 29 § andra stycket eller 41 §,

4. underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 43 § första stycket eller i ansökan eller annan handling som avges enligl denna lag eller enligl föreskrift som har meddelats med stöd av lagen lämnar vederbörande myndighet oriktiga uppgifter rörande ell förhållande av betydelse för prövning av en fråga om tillstånd eller för tillsynen.

1 ringa fall döms inte till ansvar.

Till ansvar enligl första stycket döms inte, om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

9 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att I kap. 6 § och 9 kap. 33 § jordabalken' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

1 kap.
6§
Har fastighet blivit skild frän an- Har fastighet blivit skild frän an
gränsande vallenområde genom alt gränsande vallenområde genom alt
stranden förskjutits, har faslighe- stranden förskjutits, har fastighe
tens ägare räll att nyttja området tens ägare rätt att nyttja området
mellan fastigheten och vattnet un- mellan fastigheten och vattnet un
der förutsättning att området är av der förutsättning atl området är av
ringa omfattning och alt dess ägare ringa omfattning och all dess ägare
icke lider skada eller olägenhet av icke lider skada eller olägenhet av
betydelse. Fastighetens ägare har betydelse. Faslighetens ägare har
därvid samma rätt som enligl / kap. därvid samma räll som enligt 2 kap
3 S vattenlagen (1918:523) tillkom- 6 § vattentagen (1982:000) tillkom
mer slrandägare. mer slrandägare.

' Balken omtryckt 1971: 1209.

Servitut avseende skogsfång eller rätt aUframdraga annan sådan ledning som avses i ledningsrätlslagen (1973: 1144) än avloppsledning för en fastighet fär ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som kan upplåtas enligt vattenlagen etter efter prövning vid särskild förrättning enligt annan lag och som ej omfattas av förbudet i första stycket, får bildas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. I fråga om servitut som avses i 2—6 kap. vattenlagen fordras vidare atl

Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligl ledningsrätlslagen (1973: 1144) får inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut som kan upplåtas tiUförmån för etl vattenföretag enligt 8 kap. I § vattenlagen (1982:000) får bildas genom fastighetsreglering endast om tUlstånd lilt företaget har meddelats enligt vattenlagen etter om det är uppenbart att varken allmänna eller enskUda intressen skadas genom företagets inverkan på vattenförhållandena. Andra servitut som kan upplåtas enligl

Servitut, som har tillkommit titt förmån för ell vatlenföretag med stöd av 8 kap. I § vattenlagen (1982:000) eller motsvarande äldre bestämmelser, får ändras eller upphävas endast om åtgärden inle medför otägenliet av någon betydelse för företaget. Andra servitut som har tillkommit med stöd av vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får inte ändras eller upphävas genom fastighetsreglering.

Servitut som bildats enligt 2-6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får ej ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Om servitut tiUkommit med stöd av 7 eller 8 kap. valte/dagen etter motsvarande äldre bestämmelser etter enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) eller motsvarande äldre bestämmelser, får åtgärd som nyss nämnts företagas endast om åtgärden sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

Servitut, som har tUlkommit enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningstagen (1973:1149) eller motsvarande äldre lagstiftning, får ändras eller upphävas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och år av betydelse för denna.

9 kap. I§ Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastighels-bildningsmyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sakägar-

' Senaste lydelse 1973: 1157. "Senaste lydelse 1973: 1157.

Uppkommer vid fastighetsbildning fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut, som bildats på annat säll än enligt 2—6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning, skall frägan prövas vid faslighelsbeslämning, om det behövs för fastighetsbildningen.

På ansökan av sakägare fär även i annat fall faslighelsbeslämning ske för prövning av fräga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut, som tillkommit vid avvitlring eller enligl lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla fastighelsbe-

Om det vid fastighetsbildning uppkommer frågor om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut, skall frågan prövas vid faslighelsbeslämning, om del behövs för fastighetsbildningen. I fråga om servitut som har tUlkommit med stöd av vattentagen (1982:000) etter motsvarande äldre lagstiftning får en sådan bestämning endasi avse servitut enligt 8 kap. 1 § vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser.

Pä ansökan av sakägare fär även i annat fall faslighelsbeslämning ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut, som tillkommit vid avvitlring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligl anläggningslagen etter 8 kap. I § vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke frågans avgörande uppenbarligen är ulan betydelse för sökanden. Samma

Prop. 1982/83:26 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag heten och med delägare den som deltar i samfälligheten. Beträffande sådan samfällighet skatt vidare vad som sägs i lagen om delägar-fastighels andelstal i stället gälla delägares andelstal.

3§
Lagens bestämmelser om fastig- Lagens bestämmelser om fastig
het äger motsvarande tillämpning het äger motsvarande tillämpning
på sådan tomträtt, gruva, byggnad, pä sädan tomträtt, gruva, byggnad,
annan anläggning eller naturreser- annan anläggning eller naturreser
vat som har del i samfällighet enligt val som har del i samfällighet enligt
I § första stycket 3 eller 4. I § första stycket 3, 4 eller 5.

Den som innehar faslighet på grund av testamenlariskt förordnande ulan atl äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som faslighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som förvaltar reservatet.

Innehavare av tomträtt i fastighet som har del i samfällighel enligt I § första stycket I eller 2 skall vid tillämpningen av denna lag anses som delägare i fastighetsägarens ställe.

I fråga om samfälligheter enligl 1 § första stycket 5 skatt lagens bestämmelser om fastighetsdomstol i stället gälla vattendomstol. När talan skall föras hos vattendomstol, gäller vattenlagens (1982:000) bestämmelser om stämningsmål.

20 §-Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse.

Sammanträde enligt första stycket hålles av den som fastighetsdomstolen förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973: 1149) faslighetsbildningsmyndighelen eller, om särskild förrättningsman förordnats enligt 4§ sistnämnda lag, denne hälla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighel som beröres av förrättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om del är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt alt samfällighetsförening bildas.

/ fråga om samfälligheler enligt 1 § första stycket 5 skall vad so/n i andra stycket sägs om förrättning och förrättningsman gälla förrättning och förrätlningsman enligl

Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82:221.

I fråga om sammanträde för bildande av samfällighetsförening äger 7§ andra stycket, 8-ll§§, 12 § första stycket första punkten och 14 § motsvarande tUlämpning. Hålles sammanträdet i samband med förrättning enligt fastighelsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149), äger dock i fräga om delgivning av kallelse till sammanträdet vad som gäller om delgivning av kallelse till sammanträde vid förrättningen motsvarande tiUämpning.

1 fråga om sammanträde för bildande av samfällighetsförening äger 7§ andra stycket, 8-ll§§. 12 § första stycket första punkten och 14 § motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdet i samband med förrättning enligl fastighetsbildningslagen (1970:988), anläggningslagen (1973: 1149) eller vattenlagen (1982:000), äger dock i fråga om delgivning av kallelse till sammanträdel vad som gäller om delgivning av kallelse lill sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning.

23§'' I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15 § motsvarande tillämpning.

Prop. 1982/83:26 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag
meddelas enligl 27 a § anläggnings- bildnings-, anläggnings- eller titt-
lagen (1913:1149). ståndsbeslutei eller tillståndsdo
men vinner laga kraft eller atl för
ordnande meddelas enligt 27 a § an
läggningslagen (1973:1149) eller 13
kap. 50§ första stycket vattenla
gen.

44 § Övergår delägarfastighet till ny ägare pä annat sätt än genom försäljning på exekutiv auktion, svarar den nye ägaren tillsammans med den förre ägaren gentemot föreningen för oguldet belopp som dessförinnan påförts den förre ägaren enligt 42 eller 43 § och som ej förfallit till betalning tidigare än ett år före den bestämda tillträdesdagen. Mot den nye ägaren anses beloppet förfallet tillträdesdagen, om ej beloppet enligt debiteringslängden förfaller först efter denna dag.

/ fråga om samfälligheler enligl 1 § första siyckel 5 skall vad som i första stycket sägs om ny ägare lill en delägarfastighet i stället gälla den på vilken delaktigheten i samfälligheten har övergått på annat sålt än genom övergång av äganderätten lill en delägarfastighet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

dels att 18-20 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels all i lagen skall införas en ny paragraf, 21 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I8§ 1 fråga om sådan samfällighet enligt lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar som icke kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter äger vad som i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter föreskrives om samfällighet enligl anläggningslagen (1973:1149) motsvarande tillämpning.

Prop. 1982/83:26

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

I fråga om sådana förelag enligt 3, 7 etter 8 kap. vattentagen (1918:523) som inte kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter saml motsvarande företag enligt äldre bestämmelser gäller vad som i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälUgheter föreskrivs om samfälligheter enligt vattenlagen (1982:000).

19§

På samfällighetsstämma i samfällighet som avses i 17§ kan beslutas atl samfälligheten skall ombildas till samfällighetsförening. Beslutas sådan ombildning, skall stämman vid tillämpningen av lagen (1973:1150) om förvaUning av samfälligheter anses som sammanträde enligt 20§ i lagen.

Första stycket gäller icke samfällighet som åtnjuter förmånsrätt enligt lagen (1966:701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar.

Propositionens tagförslag

21 §

/ samband med beslut, som avses i 22 § andra stycket lagen (1982:000) om införande av vattenlagen (1982:000) och som rör en samfällighet som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter, skall förordnas att samfälligheten skatt upplösas och atl en samfällighetsförening skall bildas för att förvalta den nya samfälUgheten.

När en samfällighetsförening som har bildats enligt första stycket har registrerats, skall bestämmelserna i 20 § tillämpas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

14 Förslag till

Lag om ändring I lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs atl lagen (1973: 1152) om förmänsrätt för fordringar enligl lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheler' skall ha nedan angivna lydelse.

Den som enligl vattenlagen (1982:000) eller miljöskyddslagen (1969: 387) eller äldre lag har medgivits rätt alt inverka på vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet skall vara medlem i förbundet.

Den som enligt vattentagen (1918:523) eller miljöskyddslagen (1969: 387) eller äldre lag har medgivits rätt alt inverka på vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet skall vara medlem i förbundet. Detta gäller även den som inverkar på vattenförhållandena efter medgivande som avses i 10 § andra stycket eller 17 § andra stycket miljöskyddslagen.

Den som inverkar pä vattenförhållandena inom verksamhetsområdet ulan alt det föreligger fall som avses i första stycket skall vara medlem i förbundet, om hans medlemskap är av särskild betydelse för förbundets verksamhel.

Har någon som enligt första eller andra stycket skall vara medlem i förbundet av särskill skäl motsatt sig medlemskap, får han slå utanför förbundet, om dess verksamhet ej avsevärt försvåras därigenom.

Kommun saml sammanslutning av fiskerättsägare får ingå som medlem i vattenförbund, även om skyldighet icke föreligger enligl första eller andra stycket.

11 §

Prop. 1982/83:26 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag

Ktingörelse som avses i // kap. Kungörelse som avses i 13 kap.

87§ vattentagen skall ej införas i 58§ vattenlagen (1982:000) skall

Post- och Inrikes Tidningar. I slät- jämte avskrift av besvärshandling-

let för alt införas i ortstidning får arna tillställas statens naturvårds-

kungörelsen delges varje sakägare. verk och länsstyrelsen.
Kungörelsen jämte avskrift av be
svärshandlingarna skaU tillställas
statens naturvårdsverk och länssty
relsen.

34§

När enligt 29 eller 33 § talan skall När enligt 29 eller 33 § talan skall

föras hos vattendomstol, gäller i föras hos vallendomstol, gäller i

tilllämpliga delar bestämmelserna i tilllämpliga delar bestämmelserna i

vattenlagen (1918:523) om stäm- 13 kap. vattentagen (1982:000) om

ningsmäl. stämningsmål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Om ansökan om förrättning har gjorts före ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser.

16 Förslag till

Lag om ändring I fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4§ fastighetslaxeringslagen (1979:1152) orden "vattenlagen (1918: 523)" skall bytas ut mot "vallenlagen (1982:000)".

Denna lag träder i kraft den I januari 1983. Beträffande mark för vilken täkttillstånd har meddelats enligl vattenlagen (1918:523) tillämpas 2 kap. 4§ i äldre lydelse.

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Härigenom föreskrivs att 2§ lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Säkerhet behöver inle ställas i

1. mäl som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbets-Ivisler,

Prop. 1982/83:26 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens

lagförslag

2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrende-, hyres- eller bostadsrättstvisl,

3. ansökningsmål enligt // kap. 3. ansökningsmål enligl 13 kap. 17§ vattenlagen (1918:523), 13§ vattenlagen (1982:000),

4. växelmäl och checkmål,

5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och

6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.

Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom genstämning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

18 Förslag till

Lag om ändring i vattenlagen (1982:000)

Härigenom föreskrivs atl 13 kap. 2 § vattenlagen (1982:000) skall ha nedan angivna lydelse.

Lydelse enligt prop. 1981/82:130 Föreslagen lydelse

13 kap.
2§
Om domstolar i vattenmål och Om domstolar i vatlenmäl och

rättegången i sådana mål gäller vad rättegängen i sådana mål liksom i
som är föreskrivet om allmän dom- fråga om handläggningen av åren-
stol, i den mån inle annat följer av den vid sådana domstolar gäller
denna lag eller annan författning. vad som är föreskrivet om allmän

domstol, i den mån inte annat följer av denna lag eller annan författning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Lagrådsremiss med förslag till följdlagstiftning till den nya vattenlagen

1 Inledning

Regeringen har tidigare denna dag beslutat att genom proposilion lill riksdagen (prop. 1981/82: 130) föreslå en ny vattenlag, en lag om införande av den nya vattenlagen samt två nya lagar om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn resp. allmän floltied.

Propositionen innehåller inte några förslag till följdändringar i annan lagstiftning.

I sitt slutbetänkande (SOU 1977:27) Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till en ny vattenlag har vattenlagsutredningen' lagt fram förslag till följdlagstiftning till den av utredningen föreslagna nya vattenlagen. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens lagförslag som bilaga 1, dels en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.

Inom justitiedepartementet har upprättats promemorian (Ds Ju 1977:12) Uppföljande, översyn av fastighetsbildningslagstiftningen". Promemorian har remissbehandlats.

Promemorian innehåller bl.a. förslag till ändringar i 7 kap. 2 och 9§§ samt 14 kap. 1 § fastighetsbildningslagen (1970:988). Förslagen avser behandlingen av vattenrättsliga servitut. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels det nyss nämnda lagförslaget i promemorian som bUaga 3, dels en sammanställning av remissyttrandena i nu aktuella delar som bilaga 4.

' F.d. regeringsrådet Gösta Dyrssen, ordförande, överinspektören Sven Andersson, direktören Sture Annevall, överdirektören Jöran Hult, direktören Bengt Steme och föreståndaren, ledamoten av riksdagen Thure Jadestig.

Promemorian har inom justitiedepartementet upprättats av överdirektören Helmer Wallner.

Prop. 1982/83:26 40

2 Kortfattad presentation av förslagen Lagrådsremiss

Förslaget till ny vattenlag i prop. 1981/82: 130 innebären genomgripande systematisk omarbetning av den gällande vattenlagen (1918:523) (VL) saml en förenkling och modernisering av regelsystemet, främst genom atl gemensamma beslämmelser sä långt möjligl införs för de olika slags vatlenföretag som lagen är tillämplig pä. Vidare skärps reglerna om tillstånd till utförande av vatlenföretag.

Den nya vattenlagen medför behov av åtskilliga följdändringar i annan lagstiftning av rent lagleknisk natur, t.ex. nya hänvisningar lill den nya lagen eller till vissa beslämmelser i den. Beträffande vissa lagar behövs det ändringar också av andra skäl.

1 prop. 1981/82: 130 har föreslagils vissa ändringar i floltningslagstifl-ningen. Sålunda har de adminislrativa frågorna om inrättande, utvidgning och avlysning av allmänna floltleder brutits ut ur vattenlagen och tagits in i en särskild lag.

Någon direkt motsvarighet lill 6 kap. VL om allmän flottled har inte tagUs in i den nya vallenlagen, som dock innehåller vissa bestämmelser om allmän flottled av vatlenrätlslig natur. En del bestämmelser i 6 kap. VL, som fortfarande bör gälla, bör, som vattenlagsutredningen har föreslagit, tas in i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled, den s.k. flotlningsla-gen. Även vissa andra ändringar bör göras i flotlningslagen.

Olika förslag rörande behandlingen av valtenrättsliga servitut i fastighetsbildningssammanhang har lämnats av valtenlagsulredningen och i den nyss nämnda departementspromemorian. Jag anser all vissa ändringar bör göras i fastighetsbildningslagens regler om vatlenrättsliga servitut och kommer atl i specialmotiveringen ange hur de nya reglerna bör utformas.

Enligl den nya vallenlagen skall det kunna förordnas om samverkan mellan flera intressenter i vatlenrättsliga samfälligheter (se 5, 6 och 7 kap. nya vattenlagen). Som har förordats i prop. 1981/82:130 bör lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheler göras tillämplig på förvaltningen av sådana samfälligheler. I den angivna lagen bör med anledning härav vissa beslämmelser om de valtenrättsliga samfälligheterna tas in.

Vid den nya lagens ikraftträdande kommer det att finnas företag med en gemensam förvaltning för flera deltagare enligt 3, 7 eller 8 kap. VL. I fråga om sådana företag som har ordnad förvaltning enligt VL har i prop. 1981/ 82: 130 föreslagits atl den lagens förvaltningsbeslämmelser i princip skall tillämpas även i fortsättningen (se 26 § lagen om införande av vallenlagen, i fortsättningen kallad promulgalionslagen).

Som utredningen har föreslagit och som förordas i prop. 1981/82:130 bör del emellertid i fräga om nu angivna företag också vara möjligl alt få förvaltningen ordnad enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. 1 22 § andra stycket i den nyss nämnda promulgalionslagen har också stadgats alt en sådan övergång skall ske i samband med en omprövning enligt 15 kap.

Prop. 1982/83:26 41

15 § nya vattenlagen eller godkännande av en överenskommelse enligt 15 Lagrådsremiss

kap. 16 § samma lag, om kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen

mellan dem ändras genom omprövningen. Denna regel bör kompletteras

med en generell möjlighet för dellagarna i gemensamma förelag enligl VL

att besluta om en övergång till förvaltning enligt lagen om förvaltning av

samfälligheter.

Vad jag nu har förordat avser sådana gemensamma företag enligt VL som har en ordnad förvaltning genom en styrelse och som alltså kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Som framgår av 3 kap. 27 §, 7 kap. 61 § och 8 kap. 40 § VL behöver vissa företag som endast har två deltagare inte ha någon ordnad förvaltning. I fråga om äldre diknings-samfälligheter som tUlkommit före VL gäller en motsvarande ordning för bl. a. företag med högst fem deltagare. Som lantmäteriverket har föreslagit i sitt remissyttrande bör lagen om förvaltning av samfälligheter göras direkt tillämplig på sådana företag.

Vid utarbetande av förslagen till följdändringar till den nya vattenlagen bör utgångspunkten vara den lydelse som den nya vattenlagen har enligt prop. 1981/82: 130.

3 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled,

2. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,

3. lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.,

4. lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske,

5. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.,

6. lag om ändring i naturvärdslagen (1964:822),

7. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinenlalsockeln,

8. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387),

9. lag om ändring i jordabalken,

10. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988),

11. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),

12. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

13. lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

14. lag om ändring i lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

15. lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund,

16. lag om ändring i fastighetslaxeringslagen (1979:1152),

Prop. 1982/83:26 42

17. lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kä- Lagrådsremiss

rande att ställa säkerhet för rättegångskostnader.

De under 2, 4, 6 och 8 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för jordbraksdepartementel, förslagen under 3 och 7 i samråd med chefen för industridepartementet och förslaget under 16 i samråd med chefen för budgetdepartementet.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

4 Motivering till de särskilda förslagen

4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled

Jag hänvisar tiU vad som anförts i prop. 1981/82: 130 om allmänna flottleder och om förslagel till lag om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled.

Enligt 4§ förslaget till lag om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled meddelas beslut enligt den lagen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, dvs. länsstyrelsen. Vattendomstolarna och särskilda synemän skall alltså inte längre handlägga sådana frågor. Detta medför behov av vissa ändringar i förevarande lag.

1 enlighet med vad jag har förordat i avsnitt 2 har vidare vissa bestämmelser i 6 kap. VL, som inte har fått någon motsvarighet i den nya vattenlagen, arbetats in i förevarande lag.

Flotlningslagen har fått elt vidgat tillämpningsområde genom att även s. k. buntflottning skall räknas som flottning (se vid 1 §).

1§

Vattenlagsutredningen har föreslagit att flotlningslagen skall göras tilllämplig även på s.k. buntflottning, dvs. framförande av floitgods i sammanlagda flottar genom bogsering eller liknande. I gällande lag räknas buntflottning som sjöfart och inte som flottning. Förslagel har tillstyrkts av Svenska flottledsförbundel och lämnats utan erinran av övriga remissinstanser. Jag biträder förslaget.

Jag vUl i delta sammanhang erinra om att bogsering av sammanlagda buntar annorstädes än i allmän flottled även i fortsättningen räknas som sjöfart.

1 förevarande paragraf har uttrycket "låta floitgods löst framflyta" ersatts av "flotta". Härmed avses såväl lösflottning som framförande av flottgods i flottar, buntar eller knippen. Även framförande av flottgods inom ringbom omfattas av uttrycket. Med denna utformning av förevarande paragraf saknas anledning att bibehålla bestämmelsen i 84 § första stycket, enligt vilken med lösflottning skall jämställas flottning av knippen

Prop. 1982/83:26 43

eller mindre buntar eller av flottgods inom ringbom. Denna bestämmelse Lagrådsremiss

har därför utgått.

Tvångsrätt för att utföra anordningar som behövs för vattenföretag för allmän flottled, inbegripet för buntflottning, kan erhållas med stöd av 8 kap. 1 § första stycket 3 förslagel till ny vattenlag.

2§

Paragrafen har ändrats redaktionellt bl. a. med hänsyn till den nya utformningen av 1 §.

4§

Paragrafen har ändrats som en följd av att vattendomstolen inte längre skall handlägga flottledsfrågor.

5a§

Paragrafen motsvarar 6 kap. 10 § första och andra styckena VL och reglerar frågan om vem som skall få utföra de anläggningar som erfordras när en allmän flottled skall inrättas. 1 motsats till utredningsförslaget har en motsvarighet till bestämmelsen i 6 kap. 10 § andra stycket andra meningen VL tagits med.

5 b §

Paragrafen motsvarar i huvudsak 6 kap. 11 § första och andra styckena VL och anger bl. a. vad som skall anses ingå i anläggningskostnaderna för! en allmän flottled.

Anläggningskostnaden bestäms enligt gällande lagstiftning på följande sätt. Vattendomstolen gör i samband med beslutet om inrättande av en allmän floltied en preliminär uppskattning av anläggningskostnaden. Anläggningskostnaden bestäms slutligt av vattendomstolen först sedan anläggningarna besiktats enligt 13 kap. I § tredje stycket VL och godkänts (se 11 kap. 66 § 3 mom. VL). Om anläggaren eller någon av de flottande är missnöjd med beslutet om anläggningskostnadens storlek kan vattendomstolens beslut överklagas.

Vattenlagsutredningen har inte närmare angivit hur anläggningskostnaden skall bestämmas efter den nya vattenlagens ikraftträdande. Utredningen har emellertid såsom ett andra stycke till förevarande paragraf föreslagit en bestämmelse om tvist angående anläggningskostnadens storlek.

Enligt min mening bör efter den nya vattenlagens ikraftträdande länsstyrelsen i samband med att en flottled upplåts för allmänt begagnande i ett särskilt beslut bestämma storleken av den anläggningskostnad som skall fördelas på de flottande. En bestämmelse härom har tagits in i 16 §. Anläggaren eller de flottande har då möjlighet att genom talan mot länsstyrelsens beslut få frågan om anläggningskostnadens storlek prövad. Någon motsvarighet till 5 b § andra stycket i utredningens förslag behövs då inte och den bestämmelsen har därför inte fått någon motsvarighet här.

Prop. 1982/83:26 44

5 c § Lagrådsremiss
Paragrafen motsvarar 6 kap. 24 § VL och innehåller regler om allmänna

flottleders egendom.

6 §

Den möjlighet som nu finns enligt 6 kap. 5 § andra stycket VL alt i samband med flottledens inrättande bestämma ersättning för flottningsskada har inte fått någon motsvarighet i den nya vattenlagen eller i förevarande lag. Tredje stycket i förevarande paragraf kan därför upphävas.

7 §

I paragrafens andra stycke, som är nytt, har införts en motsvarighet lill 6 kap. 18 § första meningen VL om rätt för den som bygger i allmän flottled att påkalla bestämmelser om skyddsanordningar. Detta har också föranlett en redaktionell ändring i paragrafens första stycke.

13 §

Paragrafens andra stycke har ändrats redaktionellt.

Bestämmelsen i tredje stycket andra meningen om anteckning i vatten-boken har utgått.

I stället för hänvisningen till 6 kap. 23 § VL [fiärde stycket har tagits in en motsvarighet till nämnda lagrum. Enligl en särskild bestämmelse i styckets sista mening skall frågan om ändrade ersättningsbestämmelser prövas av vattendomstolen antingen i samband med prövningen av de ändrade anordningarna eller föreskrifterna eller efter stämning.

14 §

Ändringarna i förevarande paragraf föranleds av alt länsstyrelsen övertar vattendomstolens och synemännens uppgifter vid inrättande och utvidgande av allmänna flottleder. I förevarande paragraf har dessutom tagits in en motsvarighet till 10 kap. 19 § VL.

16 §

1 enlighet med vad som har anförts vid 5 b § har i förevarande paragraf tagits in en bestämmelse om att länsstyrelsen, innan floltleden upplåts till allmänt begagnande, skall bestämma storieken av den anläggningskostnad som enligt 5 b § skall ersättas av de flottande. Innan beslut härom meddelas bör, liksom f. n., anläggningarna för floltleden ha besiktats.

17 §

I andra stycket har föreskriften om skyldighet för länsstyrelsen atl inhämta yttrande från vattenrättsdomaren och förrättningsmannen tagits bort.

Prop. 1982/83:26 45

18 § Lagrådsremiss

Paragrafen har ändrats som en följd av att vattendomstolen inte längre skall handlägga flottledsfrågor.

20 §

1 paragrafens tredje stycke har andra meningen utgått, eftersom 6 kap. 14 § VL inte får någon motsvarighet i den nya lagstiftningen.

21,22, 28, 37 och 64 §§

Paragraferna har ändrats som en följd av atl vattendomstolen inte längre skall handlägga flottledsfrågor.

65 § Bestämmelsen i tredje stycket om anteckning i vattenboken har utgått.

69 §

Ändringarna i förevarande paragraf innebär att länsstyrelsen övertar vattendomstolens uppgift att pröva frågor om barkning av virke som skall flottas.

70 §

Bestämmelsen i första stycket andra meningen om skyldighet för tjänstemän vid väg- och vattenbyggnadsdistrikten att under länsstyrelsens överinseende utöva tillsyn tillämpas inte och har därför tagits bort.

Hänvisningen i tredje stycket till 13 kap. VL har upphävts.

79 §

Ändringen föranleds av att 37 § efter föreslagen ändring bara har ett stycke. 1 enlighet med terminologin i 25 kap. I § brottsbalken har påföljden i stadgandet angivits till böter. Endast dagsböter kommer emellertid i fråga som brottspåföljd.

82 §

Hänvisningen till 6 kap. 27 § VL i första stycket har utgått.

84 § Första stycket har upphävts av skäl som har angetts vid 1 §.

84 a §

Ändringen i första stycket sammanhänger med den ändrade lydelse av 14 § som nu föreslås och som innebär att ett uttryckligt stadgande angående möjligheten att anlita sakkunnigt biträde inte längre finns.

Prop. 1982/83:26 46

Övergångsbestämmelser Lagrådsremiss

Utredningen har föreslagit en särskild övergångsbestämmelse om att vissa äldre bestämmelser om vattendomstol fortfarande skall gälla i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet av förevarande lagändringar. Enligt min mening behövs det ingen övergångsbestämmelse för atl så skall bli fallet. Inte heller i övrigt behövs det några särskilda övergångsbestämmelser.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

Genom 2 § i den i prop. 1981/82:130 föreslagna promulgationslagen upphävs i princip gällande VL. Denna lags bestämmelser i 3 kap. rörande förvaltningen av vattenregleringssamfälligheter m.m. gäller också enligt 43-45 §§ lagen (1933:269) om ägofred i fråga om förvaltningen av stängsel- och betessamfälligheter med flera än två deltagare. I detta sammanhang måste man alltså ta ställning till frågan hur förvaltningen av befintliga och eventuellt nytillkommande stängsel- och betessamfälligheter bör ordnas. Chefen för jordbraksdepartementel har nyligen tillkallat en särskild utredare att se över lagstiftningen om ägofred (dir. 1981:61). I avbidan på resultatet av den översynen anser jag, efter samråd med chefen för jordbraksdepartementel, det lämpligast atl låta VL:s förvaltningsbestämmelser gälla beträffande ifrågavarande samfälligheter. Ett stadgande härom föreslås infört som 45 a § omedelbart efter nämnda bestämmelser i lagen om ägofred.

4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåt
gärder för vissa kraftanläggningar m. m.

12 §

Hänvisningen i första stycket till VL har ändrats till att gälla den nya vattenlagen.

13 §

Hänvisningen i första stycket till VL har ersatts av en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen.

I andra stycket har ordet "vattenbyggnadens" bytts ut mol "vattenanläggningens" (se 1 kap. 3 § andra stycket nya vattenlagen).

4.4 Förslaget Ull lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske

I 13 kap. 15 § VL finns en hänvisning tiU 30 och 32 §§ fiskeristadgan (1954:607) i fråga om straff och andra påföljder för den som överträder fiskeförbud som har meddelats i anledning av företag enligt VL eller motsvarande äldre lag.

Prop. 1982/83:26 47

I det till lagrådet den 22 januari 1981 remitterade förslaget till ny vatten- Lagrådsremiss

lag logs i 21 kap. I § femte stycket in en motsvarande hänvisning till slraff-och förverkandebestämmelserna i fiskeristadgan. Vid sin granskning av förslaget har emellertid lagrådet påpekat atl en bestämmelse om ansvar för överträdelse av fiskeförbud bör tas upp i lag och inle i fiskeristadgan. Skälen härtill är följande.

Enligt 33 f § lagen (1950:596) om rätt till fiske bemyndigas regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om fiskets vård och bedrivande. Stadgandet utgör underlag för i fiskeristadgan meddelade bestämmelser. I 35 a § lagen om rätt till fiske stadgas straff för den som bryter mot föreskrift som meddelats med slöd av 33 f §, i fall som anges i sålunda meddelad föreskrift. De i 30 § fiskeristadgan givna bestämmelserna om ansvar avser i huvudsak brott mol bestämmelser i stadgan. Så är emellertid inte fallet med den i paragrafens första stycke under 3. upptagna föreskriften om ansvar för brott mot fiskeförbud som meddelats för visst område i anledning av företag enligt VL, i den mån fräga inle endasi är om brott mot ett av länsstyrelsen med tillämpning av fiskeristad-gans 14 § för området meddelat förbud. Något underlag för bestämmelsen om ansvar för brott mot fiskeförbud, som tillkom år 1954, finns inte i bemyndigandet i lagen om rätt till fiske. Någol stöd för atl nu i fiskeristadgan införa ett stadgande om ansvar för den som bryter mot elt av vattendomstol meddelat fiskeförbud enligt 8 kap. 4 § nya vattenlagen torde enligt lagrådet inte föreligga. En bestämmelse om ansvar för överträdelse av fiskeförbud bör därför enligt lagrådet upptas i lag.

En sådan bestämmelse kan enligt lagrådet införas i vattenlagen. Enligt lagrådets mening är del emeUertid lämpligare att bestämmelsen placeras i lagen om rätt till fiske. De i den lagen meddelade bestämmelserna om förverkande och beslag kan då bli direkt tillämpliga vid brolt mot fiskeförbudet.

I prop, 1981/82: 130 har jag uttalat atl jag biträder lagrådets förslag till lagteknisk lösning av förevarande ansvars- och förverkandefrågor. I 21 kap. I § fjärde stycket nya vattenlagen har därför tagils in en erinran om bestämmelserna i lagen om rätt till fiske om straff och andra påföljder för den som överträder vattenrättsliga fiskeförbud. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet har jag funnit del lämpligt atl la in den ifrågavarande straffbestämmelsen som punkt 2 i första stycket av 35 a § förevarande lag, medan den nuvarande straffbestämmelsen i stadgandets första stycke upptas som punkt I. Dessutom föreslås nägra redaktionella jämkningar i paragrafen.

Regeringen har den 24 febraari 1982 beslutat om en ny fiskeriförordning (1982:126) som bl.a. ersätter den nuvarande fiskeristadgan. Förordningen träder i kraft den 1 juli 1982 och samtidigt upphör fiskeristadgan i princip att gälla. Fiskeriförordningen innehåUer inte någon motsvarighet till ansvarsbestämmelserna i fiskeristadgan rörande brott mot fiskeförbud enligl VL.

Prop. 1982/83:26 48

4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för Lagrådsremiss

utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.

1§ 1 paragrafen har ordet "Konungen" bytts ut mot "regeringen".

2§

Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen. Dessutom har paragrafen anpassats till terminologin i den nya vattenlagen. Jag hänvisar till vad som i prop. 1981/82:130 har anförts om uttrycket "vattenreglering" (se 1 kap. 4§ nya vattenlagen).

3§

Hänvisningen i paragrafen till VL har ersatts av en hänvisning lill den nya vattenlagen.

5§

Enligt paragrafen skall bestämmelserna i 2 kap. 3 § första stycket VL om prövning av en vattenbyggnads ekonomiska tillätiighet inte tillämpas pä vattenföretag enligt förevarande lag. I den nya vattenlagen har VL:s detaljerade ekonomiska tillåtlighetsregel ersatts av den mera allmänt hållna bestämmelsen i 3 kap. 4 § om en samhällsekonomisk tillåtlighetsbedömning. Enligt den bestämmelsen får ett vatlenföretag komma till stånd endast om fördelarna från aUmän och enskild synpunkt av förelaget överväger kostnaderna samt skadorna och ölägenheterna av det.

Enligt 2§ förevarande lag fär tillstånd enligt lagen lämnas till ell vatlenföretag m.m., om detta prövas ur allmän synpunkt medföra fördelar, som väsentligt överväger olägenheterna. Denna prövning motsvarar alltså i huvudsak den som skall göras enligt 3 kap. 4§ nya vattenlagen. Nägot behov av undantagsbestämmelsen i 5 § förevarande lag föreligger därför inte. Den föreslås aUtså upphävd.

6§

Hänvisningarna [första stycket till VL har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen.

Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket, som möjliggör förvaltning av ett vatlenregleringsföreiag med flera än två deltagare genom någon av deltagarna i stället för en styrelse, har ersatts av en allmän hänvisning till lagen om förvaltning av samfäUigheter. Det får alltså ankomma på deltagarna själva att bestämma huravida förvaltningen skall ordnas genom delägarförvaltning eller föreningsförvaltning.

Prop. 1982/83:26 49

1 s Lagrådsremiss

Hänvisningarna till VL i förevarande paragraf har ändrats till atl avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen. I första stycket har dessutom ordet "Konungen" bytts ul mot "regeringen".

Enligt paragrafens andra stycke skall någon utomprocessuell förberedelse inte äga rum i fråga om företagel enligl förevarande lag. Det nuvarande undantaget i 14 § från skyldigheten alt i ansökan om tillstånd lill vallenföretaget redovisa vad som har förekommit vid sådan förberedelse har tagits in i förevarande stadgande. 14 § kan därför upphävas.

8§

I andra stycket i förevarande paragraf görs f n. ell undanlag från regeln i

2 kap. 15 § VL om skyldighet för den som begagnar en annans vattenbygg
nad att gottgöra ägaren en skälig andel av byggnadens värde i befintligt
skick saml att ta del i kostnaden för dess framlida underhåll. 1 stället skall
skälig ersättning ges för begagnandet av byggnaden.

Enligt 8 kap. 2 § andra stycket nya vallenlagen, som ersätter 2 kap. 15 § VL, skall den som ges rätt atl använda en vattenanläggning ge anläggningens ägare en skälig ersätlning för rätlen all använda anläggningen. Den nuvarande särregleringen för förelag som omfattas av förevarande lag behövs inte längre. Andra stycket i förevarande paragraf föreslås därför upphävt.

9§

Hänvisningarna i paragrafen lill VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande stadganden i den nya vallenlagen. Genom den tillagda hänvisningen lill 13 kap. 49 § femte stycket nya vallenlagen undantas också uppskjutna ersättningsanspråk enligt förevarande lag frän preskriptionslagens (1981: 130) bestämmelser.

12§

Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen. Eftersom benämningen "vatlenrätlsdomaren" inle förekommer i den nya vattenlagen har denna benämning också här bytts ut mot "vattendomstolen" (se 13 kap. 3 och 4§§ nya vattenlagen).

I4§

Som jag har anfört vid 7§ har en motsvarighet till stadgandet tagils in i andra stycket av nämnda paragraf. 14 § föreslås därför upphävd.

15§

Hänvisningen i paragrafen lill II kap. 30 § första stycket VL har ersatts av en hänvisning lill motsvarande bestämmelse i 4 kap. 5§ andra stycket 4 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 26

Prop. 1982/83:26 50

nya vattenlagen. Paragrafens tillämpningsområde har dessutom vidgats till Lagrådsremiss

att också omfatta fall som avses i 4 kap. 5 § tredje stycket nya vallenlagen, dvs. ansökningar om rätt att använda annans vattenanläggning.

16 §

\ första stycket har benämningen "vatlenrätlsdomaren" bytts ul mot "vattendomstolen" (jfr motiveringen till I2§).

Hänvisningarna i andra stycket till vissa beslämmelser i 11 kap. VL om processuella frister har ersatts av hänvisningar till motsvarande stadganden i 13 kap. nya vattenlagen som fortfarande innehåller beslämmelser om frister.

17§

Enligt 11 kap. 46 § första stycket VL får vatlenrältsdomaren i brådskande fall medge att åtgärder för elt vattenföretag vidtas provisoriskt. Denna befogenhet gäller enVxgt första stycket i förevarande paragraf också åtgärder för företag enligt förevarande lag.

I den nya vattenlagen finns en motsvarande möjlighet för ensamdomare att medge brådskande, provisoriska åtgärder endast när del gäller skadeförebyggande eller skademinskande åtgärder (se 13 kap. 34 § nya vattenlagen). Beträffande förelag som avses i förevarande lag bör emellertid den nuvarande befogenheten finns kvar. Första stycket har utformats i enlighet härmed.

Som framgår av 19 § är sökanden skyldig att ställa säkerhet för den ersättning som kan komma att utgå på grand av medgivna provisoriska åtgärder och som inte skall betalas i förväg.

Hänvisningen till VL i andra stycket i förevarande paragraf har ändrats till ätt avse motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen. "Vatlenrätlsdomaren" har bytts ut mot "vattendomstolen". Vid handläggningen av frågor enligt denna paragraf är vattendomstolen domför med endast ordföranden.

Tredje stycket har lagts till för atl överensstämmelse skall uppnås med vad som föreskrivs i 13 kap. 34 § nya vattenlagen om provisoriska skadeförebyggande eller skademinskande åtgärder.

18§

Första stycket har ändrats redaktionellt, varvid bl.a. uttrycket "Konungen" har bytts ut mot "regeringen".

Hänvisningen till VL i andra stycket har ändrats lill alt avse motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen.

19§

Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen.

Prop. 1982/83:26 51

* Lagrådsremiss

I paragrafen stadgas f. n. att s. k. domstolsavgifter enligl 11 kap. 95 § VL inte skall utgå i mål som avses i förevarande lag. Den nya vattenlagen innehåller inte någon motsvarighet till domstolsavgifter. Undantagsregeln i förevarande paragraf behövs därför inle. Den föreslås upphävd.

4.6 Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)

Hänvisningarna i 16, 18 och 20 §§ naturvärdslagen (1964:822) lill VL har ersatts av hänvisningar till den nya vattenlagen.

4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Undantaget i 10§ lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln avseende VL har ändrats till att avse den nya vattenlagen.

4.8 Förslaget till lag om ändring I miljöskyddslagen (1969:387)

l§

I enlighet med vad som har förordats i prop. 1981/82:130 (se I kap. 3§ första stycket punkt 1 nya vattenlagen) har i första stycket punkierna 1 och 2 i förevarande paragraf undantag gjorts från miljöskyddslagens (1969: 387) tillämpningsområde för sådana utsläppsätgärder och annan markanvändning m. m. som utgör vatlenföretag enligl den nya vattenlagen.

2§

Tredje stycket i förevarande paragraf innehåller f. n. en erinran om atl det i VL finns bestämmelser om byggande i vatten för atl motverka vallenförorening och om ianspråktagande av mark för ledning eller annan anläggning för avloppsvatten. Sådana bestämmelser finns i 8 kap. VL.

Den nya vattenlagen innehåller inte, bortsett frän bestämmelserna i 5 kap. 5—8§§ om kombinerade markavvaltnings- och avloppsföretag, nägra tvångsrällsregler om rätt att ta i anspråk annans mark för ledningar eller andra anläggningar för avloppsvatten. Sådan tvångsrätt fär alltså utverkas med stöd av annan lagsiiftning, t. ex. expropriationslagen (1972: 719) eller ledningsrätlslagen (1973:1144).

Den nya vattenlagen innehåller däremot vissa bestämmelser om vallenföretag för att motverka förorening genom avloppsvatten (se t. ex. 2 kap. 4 § punkt 5 och 8 kap. 1 § första stycket punkt 5). Jag anser emellertid att en hänvisning till sådana bestämmelser inle behövs i miljöskyddslagen.

På grund av det anförda har tredje stycket föreslagits upphävt.

Prop. 1982/83:26 52

4.9 Förslaget till lag om ändring i jordabalken Lagrådsremiss

I kap. 6§

Hänvisningen i paragrafen lill VL har ändrats till att avse motsvarande stadgande i den nya vattenlagen.

9 kap. 33 §

I enlighet med terminologin i den nya vattenlagen har uttrycket "torrläggning av mark" bytts ut mot "markavvattning" och hänvisningen till VL har ändrats till den nya vattenlagen. I en övergångsbestämmelse anges dock att paragrafen fortfarande gäller i fall då jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt VL. Dessutom har hänvisningen till lagen (1939:608) om enskilda vägar kompletterats med en hänvisning till anläggningslagen (1973: 1149).

4.10 Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Som jag har anfört i avsnitt 2 har olika förslag lämnats rörande behandlingen av vatlenrättsliga servitut i faslighetsbildningssammanhang av valtenlagsulredningen och i departementspromemorian Ds Ju 1977: 12.

1 del följande föreslås ändringar i etl anlal bestämmelser i fastighetsbildningslagen (1970:988, FBL) som reglerar förhållandet mellan denna lag och den vatlenrättsliga lagstiftningen. Ändringar föreslås sålunda när det gäller möjligheterna att genom fastighetsreglering bilda, ändra och upphäva vattenrättsliga servitut (7 kap. 2 och 9§§), möjligheterna att.besluta om vattenföretag såsom gemensamt arbete (9 kap. I §) samt möjligheterna alt genom faslighelsbeslämning pröva beståndet och omfånget av vatlenrättsliga servitut (14 kap. I §). De föreslagna ändringarna innebär i huvudsak en vidgning av fastighetsbildningsmyndighetens möjligheter att behandla valtenrättsliga frågor.

Jag vill nämna att fastighetsbildningsutredningen (Ju 1979: 11), som tillsattes i slutet av år 1979, överväger frågor om rättighet sälgärder på grundval av förslag till ändringar i bl. a. 7 kap. FBL som har lagts fram i den nyss nämnda departementspromemorian. Utredningens uppdrag omfattar dock inte frågan om avgränsningen mellan FBL och vattenlagen (se 1980 års kommittéberättelse del 11 s. 103).

7 kap. 2 §

Servitut som avser skogsfäng eller rätt atl dra ledning enUgt ledningsrätlslagen (1973:1144) får inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut som kan upplåtas enligt 8 kap. I § vattenlagen (1982:000) får bildas genom fastighetsreglering. Andra servitut som kan upplåtas enligt vattenlagen får inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i andra fall än som anges i första och andra styckena, får bildas genom

Prop. 1982/83:26 53

fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan Lagrådsremiss

fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

Första — tredje styckena gäller inte servitut som avser avloppsledning för en fastighet eller ledning för vallen lill husbehovsförbrukning.

Departementsförslagei: Innebär utvidgade möjligheter att tillskapa valtenrättsliga servitut genom fastighetsreglering.

Gällande rätt: Paragrafen innehåller beslämmelser som innebär att möjligheten att bilda vissa former av servitut genom fastighetsreglering begränsas. Enligl andra stycket gäller bl.a. alt servitut som kan upplåtas enligt VL får bildas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. 1 fräga om servitut enligl 2-6 kap. VL fordras dessutom alt den tjänande fastighetens ägare inte motsätter sig åtgärden.

Motiv lill gällande rätt: "Kommittén anser all man alllid bör sträva efter största möjliga enhetlighet med avseende på de materiella förutsättningarna att bilda servitut för atl tillgodose samma eller likartade ändamål. Detsamma gäller om den formella handläggningen av likartade serviluts-frågor. Helt frislående servilutsätgärder bör därför inte tillåtas enligt fastighetsbildningslagen, om de kan genomföras med stöd av annan, särskill

för ändamålet tillkommen lagstiftning. Med hänsyn till den speciella

sakkunskap vattendomstolarna besitter på della område är del inle lämpligl med förrältningsprövning i annat fall än då ägaren lill den fastighet som

skall belastas av servitutet underkastar sig åtgärden. Beträffande de

i 7 och 8 kap. VL behandlade servitulen för torrläggning och avledande av avloppsvatten kan det dock inte undvikas att de faslighelsbildande myndigheterna får befogenhet atl - oberoende av fastighetsägarnas frivilliga medverkan — i anslutning till fastighetsbildning tillskapa servitut. En annan ordning skulle nämligen i alltför hög grad komplicera handläggningen av sådana inte sällan förekommande fastighetsregleringar som förutsätter en samtidig lösning av torrläggnings-eller avloppsfrågor." (Prop. 1969: 128 s. B549f)

Vattenlagsutredningens förslag: Ett absolut förbud att genom fastighetsreglering bilda sådana servitut som kan upplåtas enligt den nya vattenlagen.

Motiv: "VL-förslaget medger inte någon uppdelning av valtenrättsliga servitut i två olika grupper. Redan häri ligger etl visst hinder mol all behålla FBL:s nuvarande ordning. Därtill kommer alt servitut enligl nuvarande 7 och 8 kap. VL ingalunda kan anses oviktiga för de valtenrättsliga intressena. De vidgade kraven beträffande förprövning enligl VL-förslaget av markavvattning innebär också en skärpning av gällande ordning på detta område. - Med samma grundsyn som kommit till ullryck i förarbetena på FBL finner utredningen det vara väl förenligt att vatlenrättsliga servitut, dvs. de särskilda tvångsrätterna enligt 9 kap. VL-förslaget, inte bör kunna bildas vid fastighetsbildningsförrällning." (SOU 1977: 27 s. 427)

Prop. 1982/83:26 54

Promemorian: Möjlighet alt i fristående fastighetsregleringsförrältningar Lagrådsremiss

inrätta vatlenlagsserviiut, utom när det gäller servitut avseende rätt att utnyttja vallen för vattenkraft, räll alt utnyttja mark för uppdämning eller räll till vattentäkt för orts vattenförsörjning eller i industriellt syfte.

Motiv: Del bör vara helt fritt atl genom fastighetsreglering bilda servitut som avser de egentliga faslighelsintressena. Rättigheter för elt mera vidsträckt samhällsintresse bör dock instiftas och behandlas enligt annan lagstiftning.

Remissyttranden: Nuvarande kompelensgräns är svårförståelig. Valten-lagsutredningens restriktiva hållning avvisas. Del finns enligt så gott som samtliga remisinslanser ell behov av alt kunna upplåta vattenrättsliga servitut vid fastighetsregleringsförrättning. Flertalet remissinslanser anser atl promemorians förslag lill utformning av bestämmelsen kan vara ell länkbart alternativ.

Skäl för departementsförslagei: I likhet med flertalet remissinslanser anser jag alt det bör vara möjligt atl i viss utsträckning bilda vallenrällsser-vilul genom fastighetsreglering.

Samtliga remissinslanser förutsälter alt möjligheten att bilda vattenrättsliga servitut genom fastighetsreglering skall begränsas så all inte alla former av sådana servitut skall kunna bildas. 1 flertalet fall hänvisas lill promemorieförslaget säsom en tänkbar begränsning.

När det gäller promemorians förslag lill avgränsning delar jag uppfattningen atl rätt atl utnyttja vattenkraft och atl utnyttj-i mark för uppdämning inte bör få upplåtas i form av faslighelsbildningsservitut. Den tredje begränsningen avseende bl. a. rätt till vattentäkt för industriellt syfte anser jag däremot inte berättigad. Denna servitulsform regleras inte i VL och någon begränsning i rätten att bilda ett sådant servitut följer sålunda f. n. inte av förevarande paragraf. Enligt den nya vattenlagen fordras att den som vill utföra en vatientäkt för industriell vattenförsörjning mäste ha rådigheten över det vallen där borlledningspunkten är belägen, medan nägot motsvarande krav inte ställs upp i fråga om vattentäkter för kommunal vattenförsörjning (se 2 kap. 4 § 2 nya vattenlagen).

Något behov av att tillskapa servitut genom fastighetsreglering för del kommunala vattenförsörjningsinlresset finns på grund av det anförda i och för sig inte. Däremot kan den grundläggande rädigheten för en industriell vattentäkt inte tillskapas enligl den nya vattenlagen. Enligl min mening bör därför nuvarande möjlighet atl genom elt faslighelsbildningsservitut tillförsäkra en industrifastighet vatten finnas kvar.

I sistnämnda avseende är gränsdragningen i promemorian sålunda för snäv. I övrigt ger promemorieförslaget enligt min mening alltför vidsträckta möjligheter att tillgripa fastighetsreglering i stället för vattenrättslig prövning. Jag anser därför alt gränsdragningen bör bestämmas på annat sätt än enligt promemorieförslaget. Stockholms tingsrätt har föreslagit atl sådana servitut som inverkar menligt på vallenförhållandena eller på etl

Prop. 1982/83:26 55

vattenföretag inte skall få bildas genom fastighetsreglering. Även denna Lagrådsremiss

gränsdragning är enligl min mening för vid. Samtidigt bör det förhållandel att elt servitut kommer att användas pä elt sätt som inverkar på vallenförhållandena inte självklart omöjliggöra atl del bildas av fastighetsbildnings-myndighet. Frågan om inverkan på vattenförhållandena kan ju prövas i etl efterföljande vatlenmäl.

I FBL bör anges vilka vatlenlagsserviiut som skall kunna bildas genom fastighetsreglering. Del är i huvudsak följande servitutsformer enligt den nya vattenlagen som kan komma i fråga. Rätt att ta i anspräk annans vattenkraft (2 kap. 7 och 8 §§), rätt till avlopp genom väg (5 kap. 11 §), rätt atl för vatlenföretag la i anspräk mark m. m. (8 kap. I §), räll atl använda annans anläggning i vatten (8 kap. 2 §), räll alt lägga upp rensmassor (8 kap. 3 §), fiskeförbud (8 kap. 4 §). Därtill kommer den generella rätlen alt efter tillstånd till vattenförelag genom inverkan på vattenförhållandena skada motstående intressen.

Av ovannämnda Ivängsrälter gäller 5 kap. 11 § och 8 kap. 3 § ulan särskill förordnande av myndighet och behöver sålunda inle las upp här. Enligl min mening bör säväl rälien all ta i anspråk annans vattenkraft som den generella rätten alt skada motstående intressen kunna upplåtas endasi enligl vattenlagen. Detsamma bör gälla rätt atl använda annans anläggning i vatten och fiskeförbud. Dessa tvångsrätler av specifikt vatlenrätlslig art torde sällan eller aldrig aktualiseras i samband med fastighetsbildning. En särskild form av servitut, som inle har berörts ovan, är skyddsomrädesbe-stämmelser enligt 19 kap. nya vattenlagen. Denna form av servitut bör självfallet inle kunna tillskapas genom fastighetsreglering. Återstår alltså tvångsrätler enligl 8 kap. 1 § nya vallenlagen. En sådan Ivångsrätl torde vara den som i det helt övervägande antalet fall blir aktuell i samband med fastighetsbildning. Det kan gälla ianspråkstagande av mark för bål- och badplatser såsom skadeförebyggande åtgärder i samband med vattenföretag eller för diken i samband med rationaliseringar av fastighetsbeståndet.

Jag anser alltså att förhällandet mellan FBL och den nya vattenlagen bör bestämmas så all servitut som kan upplåtas enligl 8 kap. 1 § nya vattenlagen får bildas genom fastighetsreglering. Andra servitut enligt vattenlagen bör inle få upplåtas enligt FBL.

F. n. gäller enligt 7 kap. 2 § andra stycket FBL alt vatlenlagsserviiut får bildas genom fastighetsreglering endasi om del sker i samband med annan faslighelsbildningsåtgärd och servitutet är av betydelse för denna. Enligl min mening bör denna begränsning inte bibehållas. Fastighetsreglering torde normall vara ett snabbare och enklare förfarande all bilda servitut än ett förfarande vid vattendomstol. Elt servitut som bildas vid fastighetsreglering gäller också utan vidare mol ny ägare av den tjänande fastigheten. Detta är ocksä fallet när elt servitut tillskapas genom vallendomstolens dom i ett ansökningsmål. Denna verkan inträder däremot inte när elt servitut tillskapas genom en dom i etl stämningsmål. Med hänsyn lill de

Prop. 1982/83: 26 56

fördelar som sålunda är förenade med fastighetsregleringsförfarandel an- Lagrådsremiss

ser jag alt det bör kunna användas även i de fall ett vatlenlagsserviiut skall bildas ulan samband med annan faslighelsbildningsåtgärd.

Den nuvarande begränsningen lill fall där ägaren av den tjänande fastigheten ger sill medgivande behövs inte enligt min mening. Faslighetsbildningsmyndighelen torde, bl. a. genom möjligheten all anlita sakkunnig, i de flesta fall besitta tillräcklig sakkunskap för alt även i tvistiga fall få bilda servitut. Dessutom kan faslighetsbildningsbeslutet överklagas. Atl såsom Stockholms tingsrätt föreslagit begränsa rätlen att bilda servitut enligl FBL lill sädana som inte inverkar menligt på vattenförhållandena eller pä ett vatlenföretag är som jag tidigare har anfört inle heller lämpligl.

Vad jag sålunda har anfört föranleder all förevarande paragraf fär följande innehåll.

Första stycket innehåller ett generellt förbud alt genom fastighetsreglering bilda skogsfångsservilul eller ledningsrätl som kan upplåtas enligt ledningsrätlslagen. Det undanlag som i sistnämnda hänseende nu görs för avloppsledning för en fastighet har förts över lill fjärde stycket.

Andra stycket reglerar förhållandet till vattenlagen på det säll som framgår av vad jag nyss har anfört.

1 tredje stycket regleras rätlen all genom fastighetsreglering bilda servitut som kan upplåtas vid förrättning enligt andra lagar än ledningsrätlslagen och vattenlagen. Förslaget innebär i detta avseende ingen ändring i förhållande lill gällande rätt.

Enligt fiärde stycket skall första-tredje styckena inle lillämpas beträffande servitut som avser avloppsledning för en fastighet eller vattenledning för husbehovsförbrukning. Motsvarande bestämmelser om undantag finns f n. när del gäller avloppsledning i första stycket och när del gäller vattenledning i tredje stycket.

7 kap. 9 §

ServUut, som har tillkommit med stöd av 8 kap. 1 § vattenlagen (1982:000) etter motsvarande äldre bestämmelser, får ändras etter upphävas genom fastighetsreglering. Andra servitut som har tiltkoinmii med stöd av vattentagen eller motsvarande äldre lagstiftning jår inte ändras etter upphävas genom fastighetsreglering.

Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) etter motsvarande äldre lagstiftning, får ändras etter upphävas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

Departementsförslaget: Innebär vidgade möjligheter alt ändra och upphäva valtenrättsliga servitut genom fastighetsreglering.

Gällande rätt: Paragrafen innehåller beslämmelser om inskränkning i möjligheten alt genom fastighetsreglering ändra eller upphäva vissa former av servitut. Enligl första meningen gäller ett absolut förbud ätt genom

Prop. 1982/83:26 57

fastighetsreglering ändra eller upphäva servitut som har bildals enligt 2-6 Lagrådsremiss

kap. VL. Enligt andra meningen gäller bl. a. att servitut enligl 7 eller 8 kap.

VL får ändras och upphävas genom fastighetsreglering, om åtgärden sker i

samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för

denna.

Motiv till gällande rätt: "De servitut som bildats med stöd av VL eller dessförinnan gällande vattenrättsliga lagstiftning lämpar sig enligl kommittén uppenbarligen inte för behandling vid förrättning enligt fastighelsbildningslagen. Ett uttryckligt förbud alt ändra eller upphäva dessa servitut enligt bestämmelserna i detta kapitel är därför motiverat. Sädana servitut som avses i 7 och 8 kap. VL intar emellertid en särställning dels genom att de i stor utsträckning inverkar på möjligheterna atl ändra fastighetsindelningen eller vidta andra fastighetsbildande åtgärder, dels genom atl de ulan egentliga olägenheter för de valtenrättsliga intressena torde kunna las upp till behandling vid fastighetsbildningsförrällning. Enligt bestämmelsen i 2 § kan sådant servitut också - ulan medgivande av den tjänande fastighetens ägare - nybildas i samband med vissa faslighetsbildningsålgärder. Rättigheten bör då även kunna ändras och upphävas i samma ordning." (Prop. 1969:128 s. B 566.)

Vattenlagsutredningens förslag: Ändring av vatlenlagsserviiut får ske genom fastighetsreglering i samband med annan faslighelsbildningsåtgärd om ändringen är av betydelse för denna. Upphävande av valtenlagsservi-tut får inte ske genom fastighetsreglering.

Motiv: Ändringsreglerna i 7 kap. 3-5 §§ FBL präglas av restriktivitet -ändring får sålunda inte i närnnvärd mån minska eller öka servitutsbelasl-ningen. Med hänsyn bl.a. lill institutels begränsade räckvidd och dä del ibland kan föreligga praktiskt behov av alt i samband med annan faslig-hetsbildningsåtgärd genomföra mindre justeringar av vatlenrättsliga servitut, bör möjlighet till ändring genom fastighetsreglering införas. — I fråga om den mer ingripande åtgärden all upphäva servitut gör sig samma överväganden gällande som vid bildande av servitut. Upphävande av vatlenlagsserviiut bör sålunda inte i något fall få ske enligl FBL.

Promemorian: Servitut avseende rätt atl utnyttja vatten för vallenkraft, rätt att utnyttja mark för uppdämning eller rätt till vattentäkt för orts vattenförsöijning eller i industriellt syfte får inte ändras eller upphävas genom fastighetsreglering, om servitutet tillkommit enligt lagstiftningen om byggande i vatten. 1 övrigt får vatlenlagsserviiut ändras och upphävas genom fastighetsreglering.

Motiv: Se vid 7 kap. 2 §.

Remissyttranden: Bl.a. Stockholms tingsrätt och Svenska kraftverks-föreningen anser att det bör finnas möjlighel alt upphäva vaitenlagsservitul genom fastighetsreglering. Tingsrätten hänvisar bl.a. till atl det bör vara möjligl att upphäva rätt till avläggsplalser som blivit onödiga sedan flottningen nedlagts. Enligt kraftverksföreningen hindrar utredningens förslag

Prop. 1982/83:26 58

önskvärda åtgärder med servitut som tillkommit för skadeförebyggande Lagrådsremiss

åtgärder. Sädana servitut bör enligt föreningen fä upphävas med tillämpning av FBL.

Skäl för departementsförslagei: Jag anser atl bäde ändring och upphävande av vatlenlagsserviiut bör kunna ske genom fastighetsreglering. Pä samma sätt som när det gäller bildande av servitut bör denna möjlighet dock inte stå lill buds när del gäller alla former av valtenrättsliga servitut. Det torde även här i de allra flesta fall vara tvångsrätter enligl 8 kap. I § nya vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser som blir aktuella för ändring eller upphävande i faslighetsbildningssammanhang. Endast dessa typer av Ivångsrätl bör fä behandlas enligt FBL. Av skäl som jag anfört vid 7 kap. 2 § bör den nuvarande begränsningen lill fall dä servituts-ätgärden sker i samband med annan faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna inte bibehållas. Jag anser inte heller atl det är erforderligt alt införa några begränsningar när det gäller inverkan pä vattenförhållandena eller på vatlenföretag. De restriktioner som gäller i fråga om ändring och upphävande av servitut i 7 kap. FBL utgör ocksä en garanti mot en alltför långtgående tillämpning.

Del anförda har föranlett atl förevarande paragraf har delats upp i två stycken. 1 första stycket regleras frägan om ändring och upphävande av vatlenlagsserviiut i enlighet med vad jag nu har anfört.

Bestämmelsen om servitut enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller motsvarande äldre beslämmelser har bralils ul lill etl nytt andra stycke som inte innebär nägon ändring av gällande rätt.

9 kap. 1 §

Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av faslighetsbildningsmyndighelen verkställas under förrättningen som etl för sakägarna gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregleringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

Beslut enligt första stycket får inte avse företag som skulle väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen etter andra vatlenföretag än sådana markavvattningsförelag för vilka tillståndspUkt föreligger enbart på grund av 4 kap. 2 § andra stycket vattenlagen (1982:000).

Kan lill följd av andra stycket förelag icke utföras som gemensamt arbete enligl denna lag eller är sådant utförande icke lämpligl, fär faslighetsbildningsmyndighelen förordna om prövning enligt vattenlagen eller anläggningslagen.

Deparlemenisförslaget: Innebär atl det fortfarande blir möjligt all vid fastighetsreglering besluta om markavvattning som gemensamt arbete.

GäUande rätt: Paragrafen innehåller bestämmelser om faslighelsbild-ningsmyndighetens möjligheter att i samband med fastighetsreglering besluta om s.k. gemensamma arbeten. Enligt andra stycket gäller bl.a. ell förbud att besluta om andra företag enligt VL än dikning.

Prop. 1982/83:26 , 59

Motiv till gällande rätt: "Vid avgörande av vilka företag (enligt VL) som Lagrådsremiss

skall kunna behandlas på detta sätt synes VL:s regler om skyldighet atl inhämta besked från vattendomstol om etl förelags tillåtlighet böra vara

vägledande.--- 1 fråga om vattenavledning och invallning föreskrivs en

långtgående förprövningsskyldighel, och ett vid syneförrätlning avgivet
utlåtande angående sådant förelag skall i stor utsträckning underställas
vattendomstolens prövning. 1 fråga om dikning föreligger däremot förpröv
ningsskyldighel endast när överenskommelse inle kan träffas. På

grund av vad som sålunda gäller om skyldighet att till vattendomstol hänskjuta prövning av torrläggning synes det inte böra komma i fräga att låta vare sig invallningar, vattenavledningar eller med valtenavledningar likställda avdikningar handläggas som rena fastighetsregleringsåigärder. Däremot torde övrig dikning utan olägenhet från allmän synpunkt kunna tas upp och avgöras under fastighetsreglering." (Prop. 1969:128 s. B 620

f.)

Vattenlagsutredningens förslag: Faslighetsbildningsmyndighelen får inte besluta om förelag enligl vattenlagen såsom gemensamt arbete.

Motiv: 1 enlighet med de strängare förprövningskraven för dikning bör möjligheten atl besluta om dikning såsom gemensamt arbete inle kvarstå.

Remissyttrandena: Svea hovrätt och Stockholms tingsrätt anser att skäl saknas att ändra 9 kap. I § FBL. Lantmäteriverket anser alt alla typer av markavvattning bör kunna utföras som gemensamt arbete.

Skäl för departementsförslaget: Fastighetsbildningsmyndighelens möjligheter atl i samband med fastighetsreglering besluta om dikning som gemensamt arbete innebär en betydande rationaliseringsvinst och systemet bör därför enligt min mening bibehållas. Med hänsyn till den skärpning av tUlståndsplikten som sker i den nya vattenlagen måste avgränsningen av de företag som skall få behandlas enligt reglerna om gemensamma arbeten göras annorlunda än nu. Bestämmelserna om tillståndsplikt i 4 kap. 2 § nya vattenlagen innebär i fråga om markavvattningsförelag i allmänhet atl tillståndsplikt föreligger dels, enligl första stycket, om del inte är uppenbart att företagel inle skadar motstående allmänna eller enskilda intressen, dels, enligt andra stycket, om särskild ivångsrätl enligl 8 kap. I eller 2 § behövs för företaget eller, vid deltagande av flera, överenskommelse inte har träffats om delaktigheten. TUlståndsplikten enligl andra stycket i nämnda paragraf överensstämmer med vad som nu gäller för dikningsföre-tag enligt 7 kap. 36 § första stycket VL.

I de fall tillståndsplikl föreligger enbart pä grund av 4 kap. 2 § andra stycket nya vattenlagen bör enligt min mening företaget liksom nu få behandlas av fastighelsbildningsmyndigheten enligt reglerna om gemensamt arbete. För alt undvika gränsdragningsproblem bör denna möjlighet inte begränsas till dikning utan avse markavvallningsföretag över huvud. Bestämmelserna om tillståndsplikt i 4 kap. 2 § första stycket nya vattenlagen torde emellertid i praktiken medföra att endasi dikningsföretag kommer i fräga.

Prop. 1982/83:26 60

Pä grund av det anförda har andra stycket av förevarande paragraf Lagrådsremiss

ändrats så all beslut om gemensamt arbete inle får avse andra vattenföretag än sådana markavvallningsföretag för vilka lillslåndsplikt föreligger enbart på grund av 4 kap. 2 § andra stycket nya vattenlagen.

14 kap. 1 §

Om det vid fastighetsbildning uppkommer frågor om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut, skall frågan prövas vid fastighetsbestämning, om det behövs för fastighetsbildningen. I fråga om servitut som har tillkommit med stöd av vattenlagen (1982:000) eller motsvarande äldre lagsiiftning får en sådan bestämning endast avse servitut enligt 8 kap. 1 § vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut, som tillkommit vid avvitlring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligl anläggningslagen eller 8 kap. I § vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke frågans avgörande uppenbarligen är ulan betydelse för sökanden. Samma rätt atl påkalla faslighelsbeslämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckis om upprättande av sådan plan.

Departementsförslagei: Innebär vidgade möjligheter all pröva vatlenrättsliga servitut vid s. k. faslighelsbeslämning.

GäUande rätt: Enligl förevarande paragraf får bl. a. frågan om beståndet och omfånget av vissa servitut bestämmas vid faslighelsbeslämning. Bestämmelsema i första stycket innebär bl.a. att servitut som har bildats enligl 7 eller 8 kap. VL får prövas vid faslighelsbeslämning, om del vid fastighetsbildning uppkommer fråga om servilulets bestånd eller omfång. I övrigt får vatlenrättsliga servitut inte prövas vid faslighelsbeslämning.

Motiv till gällande rätt: "När servitutsfrågan uppkommer vid faslighets-bildning, bör begränsningen av prövningsmöjligheterna gälla bara sådana servitut, som inle kan ändras eller upphävas genom fastighetsbildning. Med hänsyn till innehållet i de i 7 kap. föreslagna bestämmelserna bör alltså servitut som avses i 2-6 kap. VL undantas." (Prop. 1969:128 s. B 791 f.)

Vattenlagsutredningens förslag: Förbud mot att pröva vatlenrättsliga servitut vid fastighetsbestämning.

Promemorian: Servitut som kan ändras eller upphävas genom fastighetsreglering får prövas vid faslighelsbeslämning såväl i samband med fastighetsbildning som fristående.

Remissyttranden: Från lantmäterihäll anförs att den av utredningen föreslagna begränsningen innebär atl faslighetsbildningsförrätlningar kommer atl försenas och bli mer komplicerade. Inte sällan uppkommer frågor om omfånget av markavvattningsservilut i samband med fastighelsbild-ningsförrättningar.

Prop. 1982/83:26 61

Skäl för departementsförslaget: Även här intar utredningen enligt min Lagrådsremiss

mening en alltför restriktiv hållning. Faslighelsbeslämning av vatlenlagsserviiut bör sålunda få ske i viss utsträckning.

Rätten att genom fastighelsbestämning pröva beståndet och omfånget av vattenrättsliga servitut bör endast gälla servitut som kan ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Tillämpningen av reglerna om fastighelsbestämning bör sålunda i enlighet med den föreslagna lydelsen av 7 kap. 9 § första stycket FBL för vallenlagsservitutens del begränsas till sådana som har upplåtits med slöd av 8 kap. I § nya vattenlagen eller motsvarande äldre beslämmelser. Fastighelsbestämning av vatlenlagsserviiut bör få ske antingen i samband med annan faslighelsbildningsåtgärd eller som en fristående åtgärd.

Paragrafen har ändrats i enlighet med vad som nu har anförts.

4.11 Förslaget till lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

I kap. 6 §

Paragrafen föreslås upphävd. Jag hänvisar lill vad som har anförts i prop. 1981/82: 130 (se vid 5 kap. 12 § nya vattenlagen).

4.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av
samfälligheter

VL:s regler om organisation och förvaltning av samfälligheter är i stort sett gemensamma för alla de olika förelag där enligl lagen samfällighetsbildning kan förekomma. Bestämmelserna i ämnel gällde till en början enbart regleringsföretag (3 kap. 12-25 §§). När VL utökades med 7 kap., gjordes de med vissa modifikationer tillämpliga även pä torrläggningsföretag med fler än tvä deltagare (7 kap. 61-65 S§). De har också i princip gjorts tillämpliga pä avloppsföretag enligt 8 kap. som är gemensamma för tvä eller flera fastigheter (8 kap. 38-45 §§). Förvallningsreglerna bygger i väsentliga delar på den lagstiftning om aktiebolag och ekonomiska föreningar som förelåg vid liden för deras tillkomst. De har sedan dess kvarstått praktiskt taget oförändrade i VL.

Valtenlagsulredningen har föreslagit atl lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheler (LFS) görs tillämplig pä förvaltningen av sädana samfälligheler som kan bildas enligl den nya vallenlagen, dvs. markavvaltnings-, bevattnings- och vattenregleringssamfälligheter. Förslaget har lämnats utan erinran av remissinstanserna och även jag biträder della förslag.

LFS erbjuder möjlighet att i enkla fall, när full enighet råder, anordna en tämligen formlös förvaltning (delägarförvaltning). Är detta inle tillräckligt, går det i stället alt i viss ordning få lill slånd en fast organisation (förenings-förvaltning). Denna jnnebär atl förvaltningen omhänderhas av en juridisk

Prop. 1982/83:26 62

person.. Grandläggande beslut fattas av delägarna på föreningsstämma. Lagrådsremiss

medan löpande göromål ankommer pä en vald styrelse som vid behov får uttaxera bidrag av delägarna. Fordran för sädana bidrag åtnjuter en viss förmånsrätt.

1 sak överensstämmer förvallningsreglerna i VL och LFS till betydande del, men på vissa punkter föreligger skiljakligheler. Främst gäller detta omröstningsreglerna vid sammanträde där stadgar för samfällighetsförening skall antagas eller ändras. LFS föreskriver här undantagslöst omröstning efter huvudtal, medan omröstning enligl VL sker efter andelstal. Emellertid måste beaktas att delägare som är missnöjd med ett beslul i en stadgefråga kan genom klandertalan bringa saken under domstols prövning. Med hänsyn härtill kan del enligl min mening knappast sägas att LFS:s regler skulle missgynna delägare med förhållandevis höga andelstal. Föreningens stadgar skall dessutom granskas av länsstyrelsen.

Vid en jämförelse mellan de båda regelsystemen kan också konstaleras alt rätlen att klandra stämmobeslut i LFS är nägot vidsträcktare än enligt VL. LFS föreskriver att föreningen i skälig omfattning skall beakta även enskild medlems intresse. Under påstående alt så inle har skett torde en medlem genom klandertalan kunna bringa även frågor av lämplighetsnatur under domstols bedömning. Talerätten är dessutom i vissa fall utsträckt lill innehavare av rättigheter i en delägarfastighet. En övergång till motsvarande ordning för valtenföretagen kan enligl min mening knappast medföra några ölägenheter.

LFS:s regler om firma och om registrering av samfällighetsföreningar innebär att uppgifter som är viktiga för tredje man finns lätt tillgängliga. Dessa regler är lämpliga även för valtenföretagen.

Slutligen bör nämnas all LFS ger möjlighel att genom en och samma förening förvalla flera samfälligheter. En sädan ordning kan vara till fördel också beträffande de vatlenrättsliga samfälligheterna, t.ex. en valtenreg-leringssamfällighet för bevattning och en bevattningssamfällighet med samma delägarkrels.

Tillämpningsområdet för LFS bör som jag redan har nämnt alltså utvidgas till att omfalla samfälligheler enligl den nya vattenlagen. De vatlenrättsliga samfälligheternas speciella natur kräver vissa särbestämmelser i LFS. Bl.a. föranleder den omständigheten alt i valtenrättsliga samfälligheter kan delta även andra än ägare av fastigheter och annan därmed jämställd egendom vissa särregler. Vidare bör mål och ärenden som rör vatlenrättsliga samfälligheter prövas av vattendomstol och inle av faslig-hetsdomstol.

I §

\ första stycket anges i en ny punkt 5 att LFS är tillämplig på samfälligheter enligt den nya vattenlagen.

I andra stycket har gjorts tillägg som föranleds av atl kretsen av delägare .

Prop. 1982/83:26 63

i en vatlenrältslig samfällighel kan vara vidare än i övriga samfälligheter Lagrådsremiss

som omfattas av LFS. 1 samfälligheler av sistnämnda slag ingår först och främst ägare av fasligheter. Som framgår av 3 § kan emellertid i samfälligheler enligt anläggningslagen (1973: 1149) och i vissa samfälligheter som utgörs av särskilda rättigheter som hör till flera fastigheter gemensamt delta även innehavare av inskrivna tomträtter och av gruvor samt ägare av byggnader eller andra anläggningar pä ofri grund liksom förvaltare av naturreservat.

I de vatlenrättsliga samfälligheterna kan kretsen av deltagare variera. I princip kan alllid delta ägare av fastigheter, varmed jämställs gruvinneha-vare (se 22 kap. 1 § nya vattenlagen) saml den som innehar en fastighet med ständig besittningsrätt eller med fideikommissräll (se 6 § promulgalionslagen). 1 en markavvattningssamfällighel kan därutöver della en väghållare som inte är fastighetsägare (5 kap. I § andra stycket nya vattenlagen) och i en gemensam samfällighel för markavvattning och avledande av avloppsvallen även huvudmannen för en allmän va-anläggning saml ägare av byggnader eller andra anläggningar pä ofri grund (5 kap. 5 och 7 S§ nya vattenlagen). Delaktigheten i en bevattningssamfällighet enligl 6 kap. nya vattenlagen är knuten till den som har tillstånd lill vattentäkt för bevattning och för elt sådant tillstånd krävs inle alt man är ägare av en fastighet eller ens ägare av en anläggning pä ofri grund. En sädan tillsländshavare kan också delta i en valtenregleringssamfällighet för bevatlningsändamål enligl 7 kap. 4 § nya vattenlagen. Däremot gäller reglerna om Ivängsdelaktighel i en valtenregleringssamfällighet för kraftändamål i princip endast ägare av strömfall. Med ägare av strömfall jämställs den som har en sädan rätt som enligl 2 kap. 7 § nya vattenlagen fär ligga till grund för beräkningen av utbyggnadsvitsord, nämligen en till liden obegränsad servitutsrätt samt en sådan räll till andel i samfällt strömfall som enligl 35 § lagen (1970:995) om införande av jordabalken åtnjuter sakrättsligt skydd.

1 12 och 49 §§ LFS finns bestämmelser om alt röstetal i ekonomiska frågor kan beräknas efter delägarfastighelernas andelstal. 1 fråga om de vattenrättsliga samfälligheterna skall enligt den sista meningen i förevarande stadgande röstetalet i motsvarande fall beräknas efter delägarnas andelstal.

3 §

Bestämmelserna i första stycket om vad som skall jämställas med en fastighet har gjorts tillämpliga även på de vattenrättsliga samfälligheterna. Jag hänvisar till vad som har anförts vid I §.

Fjärde stycket, som är nytt, innebär att lagens bestämmelser om faslig-hetsdomstol i stället skall gälla vattendomstol när fräga är om vallenrälts-liga samfälligheter. Vilken vattendomstol som är räll forum följer av 66 §.

Om talan enligt bestämmelserna i LFS skall väckas vid vattendomstolen, handläggs målet enligt den nya vattenlagens beslämmelser om släm-ningsmål. Övriga frågor handläggs som ärenden.

Prop. 1982/83:26 64

20 §

Tredje stycket, som är nytt, innebär att förrätlningsman enligl den nya vattenlagen, under de föratsättningar som anges i andra stycket, får hålla sammanträden för att bilda en samfällighetsförening enligt LFS för att förvalta en markavvattningssamfällighel enligl den nya vattenlagen. 1 fråga om andra samfälligheler enligt den nya vattenlagen har stadgals att domstolen, dvs. i dessa fall vattendomstolen, får förordna nägon atl hålla sammanträde för bildande av en samfällighetsförening även utan begäran av någon delägare, om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en sådan förening bildas.

21 § .

Paragrafens bestämmelser om förfarandet i fråga om bildandel av en samfällighetsförening i samband med en förrättning har utvidgats till atl omfatta markavvattningsförrättningar enligt den nya vattenlagen.

23 §

Andra stycket har ändrats så atl möjligheten alt hålla sammanträde för bildande av en samfällighetsförening innan beslutet om bildande av samfälligheten har vunnit laga kraft ocksä gäller för de vatlenrättsliga samfälligheterna.

Som jag har anfört vid 1 § andra stycket kan kretsen av delägare i en vattenrättslig samfällighet vara vidare än i övriga samfälligheter enligt LFS. Bestämmelsen i förevarande stycke om vilka som skall anses vara delägare har ändrats i enlighet härmed.

44 §

1 andra stycket, som är nytt, har skyldigheten enligt första stycket för en ny ägare av en delägarfastighet alt i viss omfattning svara för bidrag som har uttaxerats av den förre ägaren gjorts tillämplig även på den på vilken delaktigheten i en vattenrättslig samfällighet har övergått på annat sätt än genom övergång av äganderätten lill en delägarfastighet. Skyldigheten kan alltså i fråga om en markavvattningssamfällighel åvila en ny väghållare eller en ny huvudman för en allmän va-anläggning och i fråga om en bevattningssamfällighet eller en valtenregleringssamfällighet för bevatlningsändamål en ny innehavare av tillstånd till vattentäkt för bevattning, t. ex. en ny jordbraksarrendator.

4.13 Förslaget till lag om ändring I lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

18 §

Andra stycket är nytt. I enlighet med vad jag har förordat i avsnitt 2 har bestämmelserna i LFS om förvaltningen av samfälligheter enligl den nya

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83:26 65

vattenlagen gjorts omedelbart tillämpliga pä sådana samfälligheter enligl Lagrådsremiss

VL eller motsvarande äldre lagstiftning (se 74 § lagen den 20 juni 1879 om dikning och annan avledning av vatten) som inte har ställning som juridisk person.

19 §

1 enlighet med vad jag har förordat j avsnitt 2 har i tredje stycket tagits in en bestämmelse om att delägare i sädana samfälligheter enligt VL eller motsvarande äldre lagstiftning som har slällning som juridisk person i den ordning som anges i första stycket kan besluta om övergång till förenings-förvaltning enligt LFS. Då nägon samfällighetsstämma inte förekommer vid förvaltningen enligt VL, får beslutet i stället fattas vid ell sådant sammanträde som avses i 3 kap. 22 §, 7 kap. 64 § resp. 8 kap. 43 § VL.

20 §

Enligl förevarande paragraf i nuvarande lydelse gäller atl en anläggning som förvaltas av en samfällighet enligl lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar, sedan en övergäng enligt 19 § förevarande lag har skett till föreningsförvaltning enligt LFS, vid tillämpning av LFS skall jämstäUas med en gemensamhelsanläggning enligl anläggningslagen. På motsvarande sätt har nu tillagts atl anläggningar som förvallas av en samfällighet enligt VL eller motsvarande äldre beslämmelser efter en sådan övergång skall jämställas med gemensamma anläggningar i samfälligheter enligl den nya vattenlagen.

4.14 Förslaget Ull lag om ändring i lagen (1973:1152) om förmånsrätt för
fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Ändringen i lagen är föranledd av atl i samfälligheler enligt nya vattenlagen kan delta andra än fastighetsägare, t.ex. arrendalorer och ägare av anläggningar pä ofri grund. Lagen har därför utformats så alt den särskilda förmånsrätten av samfällighelsföreningen endast kan göras gällande i fastighet som omfattas av samfälligheten.

4.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund

I §

Ändringen i paragrafen är föranledd av att uttrycket "vatlenreglering" i den nya vattenlagen används i en mera begränsad betydelse. Därmed avses enligt 1 kap. 4 § punkt 1 ändring av vallenföringen i elt vattendrag lill förmån för annat vatlenföretag. De regleringsåtgärder som avses i förevarande lag kan ha elt vidare syfte, t.ex. att fä till slånd en sådan ändrad vattenförening som tillgodoser det allmänna miljövårdsinlresset (jfr prop. 1975/76:215 s. 80). 5 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 26

Prop. 1982/83:26 66

•' s Lagrådsremiss

I första stycket har hänvisningen till VL ändrats till att avse den nya vattenlagen. Dessutom har andra meningen i förevarande stycke upphävts. Detta är en konsekvens av de ändringar i miljöskyddslagen som har trätt i kraft den I juli 1981 (SFS 1981:420) och som innebar att möjligheten för statens naturvårdsverk och länsstyrelsen att medge undantag från skyldigheten atl söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet togs bort.

12 §

Hänvisningen i paragrafen till förrättningsbeslämmelserna i VL har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya lagen.

13 §

Enligl den nya vattenlagen kan någon biträdande förrätlningsman inle förordnas vid markavvattningsförrättningar. Det har ansetts tillräckligt att förrättningsmannen enligt 12 kap. 8 § nya vattenlagen har möjlighet alt anlita biträde av sakkunniga. Motsvarande bör enligt min mening gälla i fråga om vattenförbundsförrättningar. Det nuvarande förbudet i första stycket i förevarande paragraf mot att anlita sakkunnigt biträde vid förrättningar föreslås därför upphävt.

Eftersom någon biträdande förrätlningsman inte längre skall kunna förordnas har benämningen tagils bort i andra stycket i förevarande paragraf.

15 och 16 §§

Hänvisningarna i paragraferna lill VL har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen. 15 § andra stycket kan upphävas, eftersom en motsvarande bestämmelse finns i 12 kap. 18 § nya vattenlagen.

18 §

Paragrafen kan upphävas, eftersom en motsvarande bestämmelse finns i 12 kap. 12 § andra stycket nya vattenlagen.

22 §

Eftersom den nya vattenlagen inte har någon motsvarighet lill förfarandet enligt VL med förslag till utlåtande, föreslås/öri/a stycket upphävt. 1 andra stycket görs en motsvarande konsekvensändring.

24 §

Eftersom den nya vattenlagen inte har någon motsvarighet till den nuvarande domstolsavgiften enligt 11 kap. 95 § VL, föreslås tredje stycket i förevarande paragraf upphävt.

Prop. 1982/83:26 67

25 S Lagrådsremiss

. Hänvisningen [första stycket till VL:s bestämmelser om besvärsmål har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen om s.k. förrättningsmål.

Andra stycket föreslås upphävt, eftersom i den nya vattenlagen inte finns några särbestämmelser rörande tiden och sättet för förklaring över besvär som angår värdet på båtnad eller ersättning. Besvär rörande medlemskap eller andelstal i vattenförbund skall alltså behandlas som andra överklagade frågor.

Som framgår av 13 kap. 59 § nya vattenlagen skall kungörelsen om anförda besvär över en förrättning endast införas i ortstidning eller i vissa fall delges med berörda sakägare. Kungörande i Post- och Inrikes Tidningar skall alltså inte ske. Några motsvarigheter till nuvarande undantag från VL:s bestämmelser behövs därför inle längre och de har tagits bort i tredje stycket i förevarande paragraf.

34 §

Hänvisningen till VL har ersatts av en hänvisning till den nya vattenlagen.

Övergångsbestämmelserna

1 enlighet med allmänna processuella grundsatser stadgas att äldre bestämmelser skall gälla, om ansökan om förrättning har gjorts före ikraftträdandet av lagändringarna (jfr 5 § promulgalionslagen lill den nya vattenlagen).

4.16 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Hänvisningen i 2 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) till VL avseende ägoslaget läktmark har ändrats till att avse den nya vattenlagen.

4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för
utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Hänvisningen i 2 § första stycket punkt 3 till VL har ersatts av en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen.

5 Hemställan

Jag hemstäUer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1, lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled,

2, lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,

3, lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m,.

Prop. 1982/83:26 68

4. lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt lill fiske, Lagrädsremiss

5. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för ulnylljande av vattenkraft vid krig m. m.,

6. lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822),

7. lagom ändring i lagen (1966:314) om kontinenlalsockeln,

8. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387).

9. lag om ändring i jordabalken,

10. lag om ändring i fastighelsbildningslagen (1970:988),

11. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),

12. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

13. lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheler,

14. lag om ändring i lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligl lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

15. lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund,

16. lag om ändring i fastighetslaxeringslagen (1979:1152),

17. lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande atl ställa säkerhet för rättegångskostnader.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

De. som i annat fall än i 3 sägs flotta i allmän flottled, som upplåtits till allmänt begagnande (allmän flottning), skola utgöra en flottningsförening med uppgift och befogenhet, varom i 4 kap. förmäles.

De, som i annat fall än i 3 ;; sägs låta flottgods löst framflyta i allmän flottled, som upplåtits till allmänt begagnande (allmän flottning), skola utgöra en flottningsförening med uppgift och befogenhet, varom i 4 kap. förmäles.

Huruledes för vissa fall regeringen må bestämma, att allmänna nottningen skall ombesörjas i annan ordning än genom noitningsförening. därom stadgas i 75 >;.

5as U[föralldel av de anläggningar och åtgärder som erfordras för inrättande av allmän jloiilcd skall överlämnas dt den som söki flotlledens inrättande, om han icke anses olämplig därtill.

' Senaste lydelse av 2. 13. 14, 17, 18, 20-22, 37, 65, 70 och 82 §§ enligt prop. 1976/ 77:63 och av 69 § SFS 1958:188.

Prop. 1982/83:26 70

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse BUaga I

eller, när även annan anmält sig villig därtill, åt den som prövas kunna säkrast och snabbast utföra arbetet. Vill siaien utföra arbetet, äger den företrädesräii. Antages annan än sökanden, skall han genast gottgöra sökanden de anläggningskostnader denne förskjutit.

Erfordras för inrätiande av atlinän flottled. all vaitenverk eller annan byggnad utrives eller ändras, ombesörjes arbetet av den som anlagils titt anläggare.

5 b v;

För anläggningskostnad skall antag -garen erhålla ersätlning av de flottande i den ordning som anges i denna lag. Till anläggningskostnad hänlö<-cs kostnaden för utförande av arbeten som avses i 5 a sami all annan utgift lör förelagels genomförande. såsom uibcialad skadecrsäiining till .sakägare, nödvändiga utgifter för förberedande undersökningar angående företaget, kostnaden for ärendets behandling hos länsstyrelsen och fasiiglieis-donistolen. kostnaden för tillsyn över arbetet under byggnadstiden jämte annat dylikt samt ränla på förlagska-pitalel för liden intill flotlledens godkännande.

Tvist rörande beräkning av anläggningskostnadens storlek upplages av behörig fastighetsdomstol som handlägger vaitenmåt.

5cs Byggnader och anläggningar, vilka införts etter övertagits från annan for altmän flotilcds inrätiande. utvidgning eller förbättring, samt fäst eller lös egendom, som eljest för flottteden eller flotlningens ombesörjande förvärvas med betalningsskyldighet för de flottande, är flotlledens tillhörighet och skall anses som allmän egendom.

6 För skada och intrång, som vållas av flotlgodset eller genom åtgärd, som i 5 !; sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada), skall gäldas ersättning med fulla värdet.

Vad i denna lag stadgas med avseende å flottningsskada gälle ock beträffande skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för flottleden, i den mån ej ersättning därför blivit / beslul om anläggningen eller åtgärden eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

Hurusom i vissa fall flottningsskada kan i sammanhang med beslul rörande flotlledens inrättande, utvidgande eller förbättrande varda uppskattad och ersatt därom skils i 6 kap. vattenlagen.

Vad i denna lag stadgas med avseende å flottningsskada gälle ock beträffande skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för floltleden, i den mån ej ersättning därför blivit i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

Bygger någon i allmän flottled annorledes än med lag eller givna föreskrifter överensstämmer, stånde själv den skada, som å byggnaden må vållas i följd av flottningen. Där någon utan att påkalla och avbida vattendomstolens bestämmelse om skyddsåtgärd, som i 6 kap. 18 y) vattenlagen sägs, gör byggnad i flott-leden, stånde ock under tiden själv skadan.

Bygger någon i allmän flottled annorledes än med lag eller givna föreskrifter överensstämmer, stånde själv den skada, som å byggnaden må vållas i följd av flottningen. Där någon utan att påkalla och avbida fastighetsdomstolens bestäm melse om skyddsåtgärd, som i andra stycket sägs, gör byggnad i floltleden, stånde ock under tiden själv skadan.

Menar någon, som byggi eller ämnar bygga i vatten, där allmän flottled finnes, all särskild anläggning etter åtgärd lilt skydd mot skada eller intrång på byggnaden i följd av flottningen bör bekostas av de flotiande. får han genom stämning på flollningsföreningen påkalla bestämmelse om erforderliga skyddsanordningar. Talan upptages av behörig fastighetsdomstol som handlägger vattennidl.

13 s

Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom uppskattning på förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren påstår det, ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig avgift under hela den tid flottning kominer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty skäligt prövas. Ej må, ändå att parterna må vara ense om visst belopp, ersättningen bestämmas till högre belopp än som kan anses skäligt.

Vad i 9 kap. vattenlagen Vad i 19 kap. vattenlagen

(1918:523) stadgas beträffande er- / ; stadgas beträffande er-

sättnings nedsättande i vissa fall sättnings nedsättande i vissa fall

samt länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel och om anmälan i vissa fall till vederbörande domstol skall äga motsvarande tilllämpning i fråga om ersättning för flottningsskada, som blivit på förhand bestämd att utgå på en g,ng. I samband därmed att ersättning enligt denna S bestämmes,skola skiljemännen giva tillkänna, om och i vilken mån nedsättning därav skall ske.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes på förhand, vare. sedan beslutet vunnit laga kraft, gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare av fastighet, som beröres av beslulel. Om insändande till vattendomstolen, för anteckning i vallenboken, av beslut, varom nu är fråga, förordnar regeringen.

Hurusom lill följd av ändrade förhållanden avgift, som beslämts att utgå årligen, kan varda till beloppet ändrad eller ock bestämd alt upphöra, därom skils i 6 kap. 23 vattenlagen.

samt länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel och om anmälan i vissa fall till vederbörande domstol skall äga motsvarande tilllämpning i fråga om ersättning för flottningsskada, som blivit pä förhand bestämd att utgå på en gång. I samband därmed att ersättning enligt denna >; bestämmes,skola skiljemännen giva tillkänna, om och i vilken mån nedsättning därav skall ske.

Beslut, varigenom ersättning bestämmes på förhand, vare. sedan beslutet vunnit laga kraft, gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare av fastighet, som beröres av beslutet.

Har genom beslul enligt denna lag
eller enligl 10 kap. 3 if andra stycket
vallenlagen ( ) ersättning för

skada etter intrång blivit bestämd att utgå med ärliga belopp, utgör den omständigheten att bestulet härom vunnit laga kraft icke hinder Jör part all efter beslul om nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flott-leden påkalla sådana ändrade beslämmelser rörande ersätiningen och sätt el för dess ul fående som må föranledas av de ändrade förhållandena. Talan härom räckes genom stämning vid behörig fäslighcisdomslol som handlägger vallenmål.

Förestagen lydelse

Nuvarande lydelse

Sedan länsstyrelsen meddelat beslut om allmän flottleds inrättande eller utvidgning, skatt länsstyrelsen upprätta förslag titt bestämmelser om dets efter vilka allmänna grunder särskilda slag av floitgods böra enligt

29 If jämföras med varandra vid fördelning av kostnader och dels inom vilken tid och mot vilken ränla enligl

30 s'' anläggningskostnaderna böra med hänsyn titt den inom varje flott-ledsdistrikt beräknade virkestillgången återgäldas lill anläggare eller annan, som njuter anläggares rätt. och huru med ledning av nämnda omsiändig-heier taxa for flottledsavgifter bör uppgöras. Kungörelse om förslaget skatt införas i ortstidning och innehålla erinran om alt den som vilt vttra sig häröver skall inom viss tid framställa skriftliga erinringar i saken; prövas nödigt atl vidare höra sakägarna, lämne länsstyrelsen dem tillfälle alt yttra sig vid sammanträde inför länsstyrelsen eller, där fråga är om mindre flottled och det i övrigt finnes lämpligl, inför någon av länsstyrelsens tjänstemän. Kungörelse om sådant sammanträde skall senast tio dagar före sainmantrådel införas i ortstidning. Anläggaren av flott-leden varde till sammanträdet särskilt kallad.

Sedan / understältningsmål rörande förelag enligl 6 kap. vattenlagen vaticndomstoten meddelat beslut om allmän flottleds inrättande eller om vidtagande av åtgärder för redan befintlig allmän flottleds utvidgande eller förbättrande, äge envar, som vitt yitra sig över .synemännens förslag titt beslämmelser rörande de i 10 kap. 19 vattenlagen oinförmälla frågor, all inom ireitio dagar från det vattendomstolens beslut meddelades till länsstyrelsen ingiva eller i betalt brev med posten insända sina erinringar i saken. Erfordras före ärendets avgörande yllerligare utredning, äge länsstyrelsen härför anlita biträde av förrältningsmannen eller annan sakkunnig person; prövas nödigt att vidare höra sakägarna, lämne länsstyrelsen dem tillfälle att yttra sig vid sammanträde inför länsstyrelsen eller, där fråga är om mindre flottled och det i övrigt finnes lämpligt, inför någon av länsstyrelsens tjänstemän. Kungörelse om sådant sammanträde skall minst tre veckor före saniman-trädei utlsiältas den eller de personer, som jämlikt 10 kap. 26 vattenlagen utsetts att moliaga handlingarna i målet, ävensom senast tio dagar /Ön/r införas i ortstidning. Anläggaren av flottleden varde till sammanträdet särskilt kallad.

Så sniirt ske kan företage länsstyrelsen härefter omförmälta frågor till avgörande i enlighet med föreskrifterna i 29 och 30.

Bilaga 1

Nuvarande lydelse

Ansökan om inierimsnoltning ingives till länsstyrelsen; och åligger det länsstyrelsen att däröver infordra yttrande från vaitenräitsdomarcn. den enligl 10 kap. 2 valtentagen förordnade förräiiningsmannen och anläggaren av flottleden ävensom att, där ärendet ej är av brådskande beskaffenhet och det i övrigt ftnnes erforderligt, på läinpligi sätt bereda strandägare och andra, vilkas rätt kan beröras av frågan, tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.

Förestagen lydelse

Ansökan om Interimsflottning ingives lill länsstyrelsen; och åligger det länsstyrelsen atl däröver infordra yttrande från anläggaren av floltleden ävensom att, där ärendet ej är av brådskande beskaffenhet och det i övrigt flnnes erforderligt, på lämpligt sätt bereda strandägare och andra, vilkas rätt kan beröras av frågan, tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.

Bilaga I

20 s

Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne länsstyrelsen syssloman att ined den befogenhet, som i 33 >; I mom. andra stycket tillerkännes flottningsstyrelse. av de flottande uttaga de i 18 omförmälda flottledsavgifter och all i övrigt tillse, alt föreskrivna villkor iakttagas vid flottningen

Till syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och vederhäftig person eller ock flottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän flottled; och njute sysslomannen arvode av de flottande med belopp, som bestämmes av länsstyrelsen.

Flottledsavgifter, som av sysslo- Flottledsavgifter. som av sysslo-

mannen uppbäras, skola göras ränte- mannen uppbäras, skola göras ränte-

bärande genom insättande å bankinrättning; och åligger det sysslomannen atl,sedan floltleden upplåtits till allmänt begagnande och flottningsförening bildats, till flottningssty-relsen redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränta. Där litt följd av stadgandena i 6 kap. 14 vattenlagen frågan om allmän floiited förfaller, skall redovisning lämnas litt länsstyrel-.sen. som med medlen förfar på sålt i 82 ,s första stycket stadgas; dock att ägare av enskilda flotitedsbyggnader äger av influtna avgifter bekomma vad å nämnda byggnader må belöpa, så ock, där tian ej är anläggare. vad han därutöver kan hava själv erlagt i avgifter.

bärande genom insättande å bankinrättning; och åligger det sysslomannen att,sedan flottleden upplåtits till allmänt begagnande och flottningsförening bildats, till flotlningssty-relsen redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränta.

Nuvarande Ivdelse

Där beträffande vatten, varest allmän flottled icke flnnes men flottning ändock flere år bedrivits, sådant förhållande uppkommer, att rätten till flottning icke vidare utan oskäliga kostnader står till buds. vare. sedan ansökan om allmän flottleds inrättande i vattenområdet inkommit, den omständigheten att beslut därå ej ännu av vattendomstolen meddelats, ej hinder för länsstyrelsen att medgiva sökanden till flottledsföre-taget rätt till interimsflottning såframt flotlningens avstannande finnes komma att för honom medföra synnerligen betydande förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i 17-20 ;; äga motsvarande tillämpning. Ej må dock i fall. som nu nämnts, interimsflottning beviljas, med mindre sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd, som i 18 omförmålas, dels ock med visst belopp, motsvarande virkets värde, för att flottledsarbelel. därest sökanden antages till anläggare, behörigen utföres.

Föreslagen lydelse

Där beträffande vatten, varest allmän flottled icke finnes men flottning ändock flere år bedrivits, sådant förhållande uppkommer, atl rätten till flottning icke vidare utan oskäliga kostnader står till buds, vare, sedan ansökan om allmän flottleds inrättande i vattenområdet inkommit, den omständigheten att beslul därå ännu ej meddelats, ej hinder för länsstyrelsen all medgiva sökanden till flottledsföretaget rätt till interimsflottning. såframt flotlningens avstannande ftnnes komma att för honom medföra synnerligen betydande förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i 17-20 >; äga motsvarande tillämpning. Ej må dock i fall,som nu nämnts, interimsflottning beviljas, med mindre sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd, som i 18 omförmälas, dels ock med visst belopp, motsvarande virkets värde, för att flottledsarbelel. därest sökanden antages till anläggare. behörigen utföres.

BUaga I

70 §

Å allmän flottleds skötsel och underhåll samt flottningsförenings verksamhet utöve länsstyrelsen tillsyn. Teknisk tillsyn å flottledsan-läggningarnas underhåll och nyttjande åligger länsstyrelsen.

Å allmän flottleds skötsel och underhåll samt flottningsförenings verksamhel utöve länsstyrelsen tillsyn. Teknisk tillsyn å flottledsan-läggningarnas underhåll och nyttjande åligger under länsstyrelsens överinseende tillika ijänsicmännen å väg- och vaiienbyggnadsdislriktcn. vilka hava all verkställa inspckiioii å lloiiicdcrna i enlighet med de närmare föreskrifter, som därom varda av regeringen meddelade.

Flotlningsslyrelsen och flottningschefen äro skyldiga att vid tillsynens utövande på anfordran lämna vederbörande alla erforderliga upplysningar.

Om rätt alt vid lörefallande behov hos vaiienrättsdomaren påkalla besiktning å anläggning för allmän floiilcd så ock om handräckning skils i 13 kap. vattenlagen.

79:

Åsidosattes föreskrift, som i 37 j andra slyckei. 41 ;; första stycket, 44 k. 41 >; andra och tredje styckena, 51 första stycket, 54 !; sista stycket eller 76 >; första och andra styckena är meddelad, eller försummar styrelseledamot vare sig atl på sätt i 56 J; tredje stycket stadgas hålla den där omförmälda förteckningen' tillgänglig och översända den till flottande eller att. då flottande enligt sjätte stycket i nämnda >; påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å flottningsstämma. låta upptaga ärendet å förteckningen, dömes den försumlige lill dagsböter.

Åsidosattes föreskrift som i 37 , 41 i; första stycket, 44 ;?, 47 andra och tredje styckena, 51 j första stycket, 54 !; sista stycket eller 76 s första och andra styckena är meddelad, eller försummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 56 tredje stycket stadgas hålla den där omförmälda förteckningen tillgänglig och översända den till flottande eller att. då flottande enligt sjätte stycket i nämnda påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å flottningsstämma. låta upptaga ärendet å förteckningen, dömes den försumlige till dagsböter.

Prop. 1982/83:26 77

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse BUaga I

Förseelse mot 47 ;; tredje stycket, 51 första stycket, 54 ii sista stycket eller 56 >; tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 56 !; omförmälda förteckning upptaga ärende, vars hänskjutande till flottningsstämma av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma >;, må åtalas allenast av målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses såväl flollningsföreningen som varje flottande.

Åtal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort, där flotlningsslyrelsen har sitt säte.

82 §

Varder allmän flottled jämliki 6 Varder allmän flottled avlyst,

kap. J7 vatienlagen avlyst, skall, skall, där dess tillgångar överstiga där dess tillgångar överstiga skul- skulderna, behållningen användas derna, behållningen användas för för bortskaffande av sådana flott-bortskaffande av sådana flottledsan- ledsanordningar som kunna orsaka ordningar som kunna orsaka skada skada eller olägenhet samt för iord-eller olägenhet saml för iordningstäl- ningställande av vattendraget och lande av vattendraget och iniillig- intilliggande område i ett från före-gande område i ett från företrä- irädesvis fiske- och naturvårdssyn-desvis fiske- och naturvårdssyn- punkt lämpligt skick (återställningspunkt lämpligl skick (återställnings- åtgärder), åtgärder).

Om endast del av flottled avlyses, skall den behållning framräknas som skäligen kan anses belöpa på delen.

Finnes behållning sedan behövliga återställningsåtgärder vidtagits, skall denna användas på sätt regeringen bestämmer.

Undersiödsfond, varom i 32 >; andra stycket förmäles, skall vid flottleds avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, diirvid personer, som redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde framför dem, som ännu icke kommil i åtnjutande därav; och må, där så ftnnes lämpligt, fondens ändamål tillgodoses genom de understödsberältigades inlösande i anstalt för försäkring eller understöd.

84 s

Ifråga om framförande av floitgods i sammanlagda flottar äge stadgandena i denna tag icke tillämpning: men låter någon floitgods framflyta hopfäst i knippen eller mindre buntar eller framföres flötigods i ringbom, räknas det för tösfloiining och vare f(>rn denna tag därå tillämplig.

Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning på grätisfloderna Torneå och Muonio älvar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Äldre bestämmelser om vattendomstol 14.14 och 18 >;;;,22 ;j andra stycket, 64 ;j första stycket och 69 :j gäller fort lärande i fråga om beslut som meddelats före den 1 januari 1982.

7KAP

Servitut avseende skogsfäng eller
rätt alt framdraga annan sådan
ledning som avses i ledningsrätls
lagen (1973:1144) än avloppsledning
för en faslighet samt servitut som kan
upplåtas enligl vattenlagen ( )

får ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning enligl annan lag och som ej omfattas av förbudet i första stycket, får bildas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

2s' Servitut avseende skogsllng eller rätt alt framdraga annan sådan ledning som avses i ledningsrätlslagen (1973:1144) än avloppsledning för en fastighet får ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som kan upplåtas enligl vancniagen eller efter prövning vid särskild förrätining enligt annan lag och som ej omfattas av förbudet i första stycket, får bildas genom fastighetsreglering endasi om åtgärden sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. / fråga om senitui som avses i 2-6 kap. vatienlagen fordras vidare atl ägaren av den tjänande fasligheten cj motsätier sig seniliiisbildningen.

Första och andra styckena gäller ej servitut som avser ledning för vatten till husbehovsförbrukning.

Prop. 1982/83:26 79

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse BUaga 1

lagen (1973:1149) eller motsvarande vägar eller enligt anläggningslagen

äldre bestämmelser, får åtgärd som (1973:1149) eller motsvarande äldre

nyss nämnts företagas endast om beslämmelser, lär företagas endasi

åtgärden sker i samband med en om åtgärden sker i samband med en

annan fastighetsbildningsåtgärd och annan fastighetsbildningsåtgärd och

är av betydelse för denna. är av betydelse för denna.

9 KAP.

Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastighetsbildningsmyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sakägarna gemensamt arbete enligl denna lag, om det främjar fastighetsregleringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

Beslul enligt första stycket får ej Beslut enligl första stycket får ej

avse   sådant   företag   som   skulle     avse   sådant   företag   som   skulle
väsentligt ändra arten och omlalt-     väsenlligl ändra arten och omfatt
ningen av regleringen och ej heller     ningen av regleringen och ej heller
annai förelag enligt vattenlagen än     företag enligt vattenlagen
dikning.                                        (           ).

Kan lill följd av andra stycket Kan till följd av andra stycket

företag icke utföras som gemensamt företag icke utföras som gemensamt
arbete enligt denna lag eller är sådant arbete enligt denna lag eller är sådant
utförande icke lämpligt, fär faslig- utförande icke lämpligt, får fastig
helsbildningsmyndigheten förordna hetsbildningsmyndigheten förordna
om prövning enligt vattenlagen eller om prövning enligt vattenlagen
anläggningslagen. / j eller anläggningslagen.

14 KAP.

I s

Uppkommer vid fastighetsbild- Uppkommer vid fastighetsbild-

ning fråga om fastighetsindelning- ning fråga om fastighetsindelning
ens beskaffenhet eller om beståndet ens beskaffenhet eller om beståndet
eller omfånget av ledningsrätt eller eller omfånget av ledningsrätt eller
av servitut, som bildats på annat sätt av servitut, som bildats på annat sätt
än enligt 2-6 Aa/). vattenlagen eller än enligl vattenlagen (" jeller

motsvarande äldre lagstiftning, skall motsvarande äldre lagstiftning, skall
frågan prövas vid fastighetsbestäm- frågan prövas vid fastighelsbestäm
ning, om det behövs för fastighets- ning, om det behövs för fastighets
bildningen, bildningen.

På ansökan av sakägare får även I annat fall fastighelsbestämning ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet elleromtlnget av ledningsrätt ellerav servitut,som tillkommit vid avvitlring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke

■'Senasie lydelse 1973:1157. Senaste Ivdelse 1973.1146.

Prop. 1982/83:26 80

frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt BUaga I

atl påkalla fastighetsbestämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

8. Förslag till

Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)

Härigenom föreskrives i fråga om expropriationslagen (1972:719)

dets alt 1 kap. 6 i; skall upphöra alt gälla.

dets alt 2 kap. 3 f; skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 KAP.

Expropriation får ske för att tillgodose allmänt behov av elektrisk kraft eller annan drivkraft, vatten, värme eller likartad nyttighet eller av atl bortföra eller oskadliggöra avloppsvatten eller annan orenlighet.

Skall ledning för nyttighet som avses i första stycket eller för avloppsvatten ellerannan orenlighet ingå i ledningsnät av betydelse för riket eller för viss ort eller är intrånget av ledningen ringa i jämförelse med nyttan därav, får expropriation ske även om allmänt behov av ledningen ej föreligger.

Första stycket gäller ej sådant Första stycket gäller ej sådant

ianspråktagande av fastighet för till- '\anspråklagande av vatten jör altmäni
godogörande av vattenkraft eller för behov eller av faslighet för tillgodo-
gruvdrift varom bestämmelser ftnns görande av vattenkraft eller för gm v-
i annan lag. drift varopi beslämmelser ftnns i

annan lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Prop. 1982/83:26 81

9. Förslag till BUaga I

Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samrälligheter

Härigenom föreskrives att I. 3, 20, 21, 23 och 66 i;i; lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Niivorandc lydelse Föreslagen Ivdelse

1 >; Vid tillämpningen av denna lag skall som samfällighet anses

1. samfällighet enligt fastighelsbildningslagen (1970:988),

2. annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastigheterna i en socken.

3. servitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt.

4. samfällighet enligt anläggningslagen (1973:1149),

5. samfällighet enligl vatienlagen
( ).

Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har del i samfällighet och med delägare ägaren av delägarfastighet.

3«!
Lagens bestämmelser om fastig- Lagens bestämmelser om fastig-
hel äger motsvarande tillämpning på hel äger motsvarande tillämpning på
sådan lomlrält, gruva, byggnad eller sådan tomträtt, gruva, byggnad eller
annan anläggning eller naturreservat annan anläggning eller naturreservat
som har del i samfällighet enligt 1 § som har del i samfällighet enligt I >;
första stycket 3 etter 4. första stycket 3. 4 eller 5.

20 s Samfälligheisförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse.

Sammanträde enligt första stycket hålles av den som l\istighetsdomstolen förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149) fastighetsbildningsmyndigheten eller, om särskild förrättningsman förordnals enligt 4 :; sistnämnda lag, denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres av förrättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om del är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt alt samfällighetsförening bildas.

Andra stycket äger motsvarande
tillämpning på förrättning och förrätt
ningsman enligt vallentagen
( ).

6 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 26

21 §

I fråga om sammanträde för bildande av samfällighetsförening äger 7 § andra stycket, 8-11 §§, 12 § första stycket första punkten och 14 § motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdet i samband med förrättning enligt fastighelsbildningslagen (1970:988) etter anläggningslagen (1973:1149), äger dock i fråga om delgivning av kallelse till sammanträdet vad som gäller om delgivning av kallelse lill sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning.

delgivning av kallelse lill sammanträdel vad som gällerom delgivning av kallelse lill sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning.

Prop. 1982/83:26 83

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga I

Rör saken samfållighet enligt vat
tenlagen ( ). ankommer pröv
ningen på behörig fästighetsdomsiol
som handlägger vattenmål.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

10. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1151) om inFörande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrives att 19 i; lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvalt.iing av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 s

På samfällighetsstämma i samfällighet som avses i 17 v; kan beslutas att samfälligheten skall ombildas till samfällighetsförening. Beslutas sådan ombildning, skall stämman vid tillämpningen av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter anses som sammanträde enligt 20 i; i lagen.

Första stycket gäller icke samfällighet som åtnjuter förmånsrätt enligt lagen (1966:701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar.

Första stycket äger motsvarande Första stycket äger motsvarande

tillämpning i fråga om vägsamfät- tillämpning i fråga om samfällighel
lighet enligt lagen (1939:608) om enligt J eller 7 kap. vattenlagen
enskilda vägar eller motsvarande C/y/cV.-52-?jof/?enligt lagen (1939:608)
äldre lagstiftning. om enskilda vägar eller motsvarande

äldre lagstiftning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1982.

Prop. 1982/83:26 84

Bilaga 2 BUaga 2

Sammanställning av remissyttranden över vattenlagsutredningens slutbetänkande (SOU 1977:27) i vad avser följdlagstiftning

En förteckning över remissinslanserna finns i prop. 1981/82:130 (bilaga 4).

Utredningens förstag titt lag om ändring i fastighelsbildningslagen (1970:988)

Svea hovrätt: Kritik har riktats mol VL:s avgränsning mot FBL. Den gjorda gränsdragningen har ansetts vara svårförståelig och medföra osäkerhet beträffande tillämpningen. De av utredningen föreslagna ändringarna i FBL synes knappast ägnade att tillgodose det praktiska behovet av enkla och effektiva åtgärder för att tillskapa, ändra eller upphäva servitut, som ofta kan föreligga vid vattenföretag. Det skulle särskilt beträffande vissa typer av servitut, såsom servitut för vägar, fiske-, bad- och båtplatser, framstå som betungande att använda förfarandet i VLF i stället för del enklare förrätlningsförfarandel enligt FBL. Servitut som ej direkt inverkar på vallenförhållandena synes ocksä naturligen böra kunna såväl bildas som ändras och upphävas enligt FBL. Dessa servitut har ju ofta samband med sådana allmänna markanvändningsfrågor, vilka ankommer på fastighetsbildningsmyndighet att pröva. - Hur avgränsningen mot FBL bör utformas kan diskuteras. Det i justitiedepartementets promemoria "Uppföljande översyn av fastighelsbildningslagstiftningen" (Ds Ju 1977: 12) framlagda förslaget till reglering av frågan kan innefatta en godtagbar lösning. Under alla förhållanden bör VLF i denna del omarbetas och större möjligheter beredas fastighetsbildningsmyndighel att taga befattning med vatlenlagsserviiut än utiedningen föreslagit.

Enligt hovrättens mening saknas vidare tillräckliga skäl för den föreslagna ändringen i 9 kap. 1 § FBL beträffande dikning säsom gemensamt arbete.

Hovrätten för Nedre Norrtand: 1 justitiedepartementets promemoria "Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen" (Ds Ju 1977: 12) har framlagts ett förslag angående behandlingen av vaitenlagsservitul som ej överensstämmer med vad vattenlagsutredningen här förordat. De båda förslagen bör sammanställas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Beträffande hovrättens syn på ifrågavarande gränsdragningsproblematik hänvisas lill hovrättens kommande remissyttrande över förenämnda promemoria.

Stockholms tingsrätt, vattendomstolen: Gränsdragningsfrågor mellan VL och FBL behandlas också i justitiedepartementets PM Ds Ju 1977: 12 "Uppföljande översyn av fastighelsbildningslagstiflningen".

Enligt utredningens förslag får servitut som kan upplåtas enligt VL ej bildas genom fastighetsreglering (7 kap. 2 § FBL). Även om förslagel ansluler sig lill gällande bestämmelse är förslaget mindre lyckat. Enligt VL kan vissa typer av servitut bildas som rimligen också bör kunna bildas vid fastighetsreglering, t.ex. servitut som avser vägar, badplatser och båtplatser. Det finns inte något bärande skäl för alt förhindra alt sådana tvångsrätler som avses i 9 kap. I S VL-förslaget också får bildas vid fastighetsreglering. Del är möjligl och har också tillämpats i praktiken alt i

Prop. 1982/83:26 85

samband med inlösen av faslighet som skadas av uppdämning låta den Bilaga 2

inlösta marken ingå i fastighetsreglering för all kompensera skador på andra fastigheter som berörs av dämningen. I samband därmed kan behov uppkomma all upplåta servitut för vägar, fiskeplatser, båtplatser m.m. som eljest skulle ha föreskrivits med slöd av 9 kap. 1 § VL-förslaget. Någon särskild kunskap om vattenförhållandena fordras ej för sådan servi-tutsbildning och ej heller för de flesta andra åtgärder av serviiutskaraktär som syftar lill all förebygga eller minska skada lill följd av ell vatlenföretag. 1 större vallenmål är det inle ovanligt alt frågor om skador på mark löses genom förlikning mellan parterna och i samband därmed uppkommer ofta frågor om skadeförebyggande åtgärder. Om åtgärden är av serviiutskaraktär och servitutet kan bildas i samband med fastighetsreglering saknas anledning att förbjuda detta endast av den anledningen all servitutet kan upplåtas enligt VL. Däremot bör genom fastighetsreglering ej få bildas servitut som medför inverkan på vallenförhållandena (jfr 12 kap. I § VL-förslaget; jfr även uttrycket förändring av vattnets djup eller läge i 1 kap. I § första punkten VL-förslaget). Med servitut som kan bildas enligt VL torde i FBL ej endasi avses de särskilda tvångsrällerna enligl 9 kap. VL-förslaget utan också den belastning som uppkommer på berörda fastigheter genom vallenförelag enligl I kap. I § VL-förslaget. Om del i samband med fastighetsreglering uppkommer behov att bilda servitut som också skulle kunna utgöra vatlenföretag (t. ex. om en torrläggningsfråga måste lösas vid en fastighetsreglering) bör enligl vattendomstolens mening särskild förrättning enligl VL ej krävas om valtenförelaget får ulföras utan tillstånd (se 12 kap. 1 § VL-förslaget); i sådant fall bör servitutet följaktligen kunna bildas genom fastighetsregleringen.

Vad sedan angår frågan om åtgärder med servitut som bildals enligl VL (7 kap. 9 § FBL) bör inte bara ändring ulan också upphävande av sädanl servitut kunna göras genom fastighetsreglering. Även när del gäller upphävande av servitut syftar vallendomstolen närmast på servitut av skadeförebyggande karaktär som kanske redan förioral sin betydelse eller som kommer atl sakna betydelse om fastighetsregleringen genomförs. Tänkbart är sålunda att en väg eller båtplats som sökanden ålagts att utföra i elt vattenmål blir fullständigt meningslös efter en fastighetsreglering och då bör i samband med denna kunna föreskrivas atl servitutet skall upphöra. Längs de vattendrag där flottning tidigare förekommit har i stor utsträckning anordnats vällplalser för virke som tidigare flottades i vattendraget och berörda fastighetsägare har enligt VL ålagts skyldighet att tåla det intrång som vällplalsen medför. Sedan flottlederna numera i de flesta vattendrag avlysts behövs inte heller vältplalserna. Om fråga i samband med fastighetsreglering uppkommer om all upphäva del servitut som anordnandet av vällplalsen innebär, finns enligt vattendomstolens mening ej anledning alt hindra delta. Även utan samband rned annan fastighetsreglering kan det i vissa fall vara lämpligt alt servitut som bildats enligt VL ändras eller upphävs vid fastighetsbildningsförrällning. I regel bör hinder inle möta häremot. Dock bör även beträffande ändring och upphävande av servitut gälla att genom fastighetsreglering ej får åstadkommas menlig inverkan pä vattenförhållandena eller på själva vattenförelaget.

Av vad vattendomstolen anfört vid 7 kap. 2 § FBL framgår all vatten
domstolen anser all anledning saknas all vidta den av ulredningenjiöre-
slagna ändringen i 9 kap. I § FBL. '

Statens lantmäteriverk: Nuvarande kompetensgräns mellan VL och FBL är diffus och har vållat problem vid den praktiska tillämpningen.

Prop. 1982/83:26 86

Angelägna åtgärder har ibland inle kunnat ulföras med slöd av FBL trots Bilaga 2

all detta skulle ha varit smidigt. Vatlenlagsutredningens förslag till ändring i 7 kap. 2 § FBL innebär till skillnad mol förslaget i departementspromemorian "Uppföljande översyn av faslighetsbildningslagstiftningen" atl faslighetsbildningsmyndighelen i ännu mindre utsträckning än för närvarande kommer all kunna behandla frågor om servitut till förmån för vatlenföretag.

Enligt LMVs uppfattning bör frågan lösas i huvudsaklig överensstämmelse med förslagel i departementspromemorian. För ell smidigt fastig-hetsrätlsligl genomförande av planer för bebyggelse, jord- och skogsbruk, kommunikationer m. m. måste fastighelsbildningsmyndigheten ges möjlighel alt bilda, ändra, upphäva och bestämma vatlenrättsliga servitut i ungefär den omfattning som föreslås i promemorian. Vatlenlagsutredningens förslag är helt oacceptabelt.

Den teknik som används i promemorian med konkret angivande av de vatlenrättsliga servitut som inle får behandlas enligl FBL är vidare atl föredra eftersom den förenklar tillämpningen. Också sakägarna kan lättare bedöma lagens tillämpningsområde. Vatlenlagulredningens förslag lill avgränsning mellan VL och FBL blir däremot i praktisk tillämpning mycket svårtolkat.

Möjligheten all utföra dikning som gemensamt arbete bör kvarstå. Skäl talar för all alla typer av markavvallningsföretag bör kunna utföras som gemensamt arbete. Institutet har uppenbara fördelar. Företagel blir nämligen utfört inom förrättningens ram under ledning och kontroll av fastighelsbildningsmyndigheten.

Övertantmälarmyndigheten i Kronobergs län: Enligl VL-förslaget skall tvångsrätler enligt VL inte få bildas, ändras, upphävas eller bestämmas i annan än den nya vattenlagens ordning. En sådan exklusivitet torde komma att bli myckel hämmande för FBM:s faslighelshanlering enligt FBL. Redan nu är FBM:s möjligheter all ens i direkt samband med fastighetsbildning på lämpligl sätt ordna med sådana rättigheter mycket begränsade.

I en nyligen i justitiedepartementet gjord promemoria. Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen, Ds Ju 1977: 12, har emellertid föreslagits en klar avgränsning mellan de rättigheter, som exklusivt förbehålles för prövning enligl den nya vattenlagen och andra rättigheter, som både kan bildas och i övrigt hanleras vid förrättningar enligl FBL. I promemorian har tillämpats den principen, atl endast de relativt få slags "rättigheter för elt mera vidsträckt samhällsintresse" som kan behövas, skall exklusivt förbehållas prövning enligt den nya vattenlagen, medan del stora flertalet ivångsserviiut enligl vattenlagen, "avseende de egentliga fastighetsintressena" även skall fä hanteras vid förrättningar enligt FBL, Promemorians regler skulle bli lätta alt tillämpa och någon risk för att den nya vattenlagens skärpta målsättning skulle förfelas torde inte finnas. FBM är nämligen enligt FBL 4: 25 skyldig all samräda med andra myndigheter och har enligl 4: 34 möjligheter atl anlita biträde av sakkunnig.

Övertantmälarmyndigheten i Kristianstads län: I utredningen föreslås atl servitut som kan upplåtas enligt nya vallenlagen inle skall få bildas eller upphävas genom fastighetsreglering eller göras lill föremål för fastighelsbestämning. Motiven härför synes inte tillräckliga för en sådan begränsning av möjligheten alt reglera frågorna med slöd av fastighelsbildningslagen (FBL). Sambandet mellan markanvändningsfrågor i allmänhet och de frågor som är av servitulskaraklär i VL är påtagligt. Det får anses viktigt all rältigheler av servitulskaraklär kan regleras enligl de regler som gäller

Prop. 1982/83:26 87

för markfrågor i allmänhet och alt inle möjligheten atl behandla "vallen- Bilaga 2

lagsservilulen" i faslighetsbildningssammanhang inskränks. Enligt del nu framlagda VL-förslaget synes gränsen mellan VL och FBL oklar (se bl. a. sid. 246—247, 289 och 427). Del allmännas intressen är vid fastighetsbildningsförrällning tillgodosett genom bestämmelserna i 4 kap. 25 § FBL om samråd med de myndigheter som berörs av åtgärden och i 3 kap. 2 § andra stycket FBL att syftet med särskilda beslämmelser om marks användning inle får motverkas vid fastighetsbildning. Förhållandet mellan VL och FBL bör i denna del regleras så som i princip föreslagits i promemorian Ds Ju 1977: 12 om uppföljande översyn av fastighetsbildningslagsliflningen. Som exempel pä servitut enligt 9 kap. VL-förslaget som inle skulle kunna bildas vid en FBL-förrällning nämns i utredningen tvångsservitut avseende dike eller avloppsledning. Om behov av atl bilda sådant servitut uppkommer vid en FBL-förrällning anges i förslagel (sid. 427) atl frågan får prövas vid en särskild förrättning enligl VL-förslaget eller ledningsrätlslagen (LedL). Del är just denna typ av orationella regler som avses bli tillrättade enligt förslaget i den nämnda promemorian Ds Ju 1977: 12. Bäde förrättningar enligl FBL och LedL handläggs av respektive fastighetsbildningsmyndighet.

Det är uppenbart atl en reglering av lagtillämpningen som medger tillskapandet m. m. av servitut med slöd av FBL inle medför all en prövning av ell vallenförelags tillåtlighet från allmän synpunkt enligt reglerna i VL kan underiåtas. Del är emellertid ingen nyhet vid tillämpningen av FBL atl en rättighet tillskapas som för sill utförande kräver tillstånd enligl annan lagstiftning än FBL.

Överlantmåtarmyndigheten i Malmöhus län: Utredningens förslag medger inle uppdelning av vallenrättsliga servitut i två olika grupper så atl nybildning kan ske både enligt VL och FBL. De särskilda tvångsrällerna enligl 9 kap. VL-förslaget fär enligt utredningsförslaget inte bildas vid fastighetsbildningsförrällning. I den mån det vid en sådan förrättning skulle visa sig erforderligt att bilda tvångsservitut av nu angivet slag föreslås delta ske vid en parallellt ordnad särskild förrätining enligl VL-förslaget eller ledningsrätlslagen.

Överlantmälarmyndighelen anser del vara angeläget all en fastighetsbildning som förutsälter en lösning av t. ex. torrläggnings- eller avloppsfrågor inte onödigtvis stoppas upp eller hindras av atl olika förrätlningsinsti-tut och/eller olika förrältningsorganisalioner måste anlitas. Dubbelarbete och förseningar i handläggningen torde då bli följden.

Överlantmälarmyndighelen i Skaraborgs län: Erfarenheterna frän till
lämpningen av FBL, AL och LL har visat atl nuvarande regler för rätlig-
hetshantering — t.ex. bildande av servitut - är onödigt stelbenta. Det har
även visat sig all avgränsningen mol vattenlagen är så diffus all del i
praktiken föreligger osäkerhet om gränsdragningen. I en inom justitiede
partementet upprättad promemoria "Uppföljande översyn av faslighets-
bildningslagsliflningen" (Ds Ju 1977: 12) har bl.a. dessa frågor tagits upp
lill behandling. Promemorian innehåller bl.a. förslag syftande lill alt få
bättre avgränsning mot vallenlagen ifråga om bildande, förändring och
upphävande av servitut. - Motsvarande avgränsning föreslås även införas
för faslighelsbeslämning.--

Utredningen föreslår all möjligheten all bilda och upphäva servitut som nu finns i 7: 2 och 7:9 FBL saml förordna om gemensamt arbete vad gäller dikning som nu finns i 9 kap. FBL skall upphöra.

Ofta bildas vid avslyckning för bostadsändamål servitut för avloppsled-

Prop. 1982/83:26 88

ning lill markavvattningsanläggning efter överenskommelse med anlägg- Bilaga 2

ningens ägare och under medverkan av tjänstemän från lantbruksnämnd och hälsovårdsnämnd.

Enligl uppgift från lantbruksnämnden förekommer i länet numera knappast några laga syneförrällningar för dikning. Huvuddelen av den dikning som förekommer sker genom överenskommelser mellan markägarna. Huruvida överenskommelserna normalt skall tolkas innefatta upplålelse av rättighet all behälla ledningar och diken (servitut eller nyttjanderätt) kan vara tveksamt. Det har vid fastighetsregleringar här i länet ansetts ej avse rältighelsupplålelser. Om del skall tolkas avse sådana rättigheter blir det vid fastighetsregleringar nödvändigt att betrakta dem som har räll lill ledningar och diken som sakägare, om anläggningen ligger inom den mark som överföres. Del blir även nödvändigt all antingen bilda en ny rättighet lill skydd för anläggningen eller utverka samtycke från sakägaren till regleringen trots att ny rättighet ej bildas.

Om utredningens förslag, att den möjlighel alt bilda vatlenlagsserviiut genom fastighetsreglering som nu finns i FBL, las bort, kommer det atl bli kostsamt, tidsödande och administrativt krångligt atl verkställa fastighels-bildningsförrällningar av angivet slag. Man uppnår ej den enkla och smidiga samordning FBL-VL, som angivits i utredningsdirektiven. Vidare kan man härigenom icke uppnå önskemålet alt lösa så många förrällningsfrågor som möjligt i en och samma förrättning. Den föreslagna ändringen i FBL står icke heller i överensstämmelse med utredningens uttalande all nuvarande valfrihet i fråga om vilken lag, som bör tillämpas vid servitutsbild-ning, bör bibehållas.

Med den slällning som länsstyrelsen får enligl förslagel lill vallenlag och del samrådssyslem som är inbyggt i FBL torde det finnas tillräckliga garantier för alt även vatlenrättsliga intressen blir tillgodosedda vid förrättningar enligl FBL.

Utredningen har i sina motiv till ändring i FBL hänvisat lill den grundsyn som kommit till uttryck i förarbetena till FBL. Fastighetsbildningskommit-lén har emellertid i förarbetena uttalat följande: "Beträffande de i 7 och 8 kap. VL behandlade servitulen för torrläggning och avledande av avloppsvatten kan det dock inte undvikas all de faslighelsbildande myndigheterna får befogenhet atl - oberoende av fastighetsägarnas frivilliga medverkan - i anslutning till fastighetsbildning tillskapa servitut. En annan ordning skulle nämligen i alltför hög grad komplicera handläggningen av sådana icke sällan förekommande fastighetsregleringar som förutsätter en samtidig lösning av torrläggnings- och avloppsfrågor". De av utredningen anförda motiven för ändring i FBL synes pä grund härav icke bärande.

Med hänsyn lill vad ovan anförts avstyrker överlantmälarmyndighelen därt"ör de av valtenlagsulredningen föreslagna ändringarna i 7 och 9 kap. FBL. Del behov av ändring som finns synes i stället böra lösas utgående från de riktlinjer som anges i 1977 års promemoria.

Vattenlagsutredningen föreslär all nuvarande möjlighet all enligt 14 kap. FBL i vissa fall faslighelsbeslämma vissa vaitenlagsservitul skall tas bort. I den förul omnämnda 1977 års promemoria föreslås all möjligheten atl med FBL faslighelsbeslämma vatlenlagsserviiut vidgas. Bl.a. föreslås atl faslighelsbeslämning av vissa vaitenlagsservitul skall kunna ske frislående, dvs. ulan samband med fastighetsbildning.

Efter ändring enligt vattenlagsutredningens förslag måste alla tvister om vatlenlagsserviiut i första instans avgöras av allmän underrätt. Efter sådan ändring mäste ibland fastighetsbildningsförrällning, som är beroende av

Prop. 1982/83:26 89

den tvistiga frägan, förklaras vilande tills tvisten avgjorts. Detta innebär elt Bilaga 2

onödigt kostsamt, tidskrävande och administrativt krångligt föri"arande. Ändringen skulle direkt motverka ell av syftena med utredningens arbete, nämligen alt få etl tidsenligt och i tillämpningen smidigt regelsystem.

Med hänsyn lill vad ovan anförts avstyrker överlantmätarmyndigheten den av valtenlagsulredningen föreslagna ändringen i 14 kap. FBL och föreslår alt ändring i stället här liksom i 7 och 9 kap. FBL sker enligt de riktlinjer som anges i 1977 års promemoria.

Fastighelsbildningsmyndigheten. speciatenhel nr I i Skaraborgs län: De tvångsrätler, som enligl 9 kap. I § i den föreslagna lagen kan bildas, definieras av utredningen vara servitut (sid. 291 x). Utredningen uttalar (sid. 289 y) under omnämnande av bl.a. FBL, AL och LL alt den anser lämpligl all nuvarande valfrihet vid tillskapande av rättigheter behålles. Den hänvisning lill ledningsrällslagsproposilionen utredningen därvid gör innebär måhända atl utredningen endast avsett valfriheten mellan ledningsrätt (som ju ej är servitut) och servitut enligt vallenlagen. Pä annat sätt synes uttalandet nämligen ej vara förenligt med den föreslagna ändringen i 7 kap. av FBL.

Utredningen föreslår alt den begränsade möjlighet lill bildande av vaitenlagsservitul, som nu finns i FBL, skall tas bort. De skäl utredningen anför för ändringen (sid. 427 m) är ej bärande.

Givetvis hör vatlenlagsserviiuten, såsom rättigheter betraktade, lill en "grupp" oavsett för vilket vallenföretag det bildas. Detta gäller ju även servitut som kan bildas enligt nuvarande vattenlag. Den uppdelning i grupper, som finns i FBL och som är relevant i sammanhanget, är uppdelning efter den typ av vatlenföretag servitutet skall bildas för. Det är då naturligt med en uppdelning motsvarande den i FBL.

Givelvis är servitut för anläggningar enligt 7 och 8 kap. nuvarande lag ej oviktiga för de vatlenrättsliga intressena. Med den ställning länsstyrelsen får enligl förslaget lill ny lag och del samrådssyslem som är inbyggt i FBL synes det finnas tillräckliga garantier för atl även vatlenrättsliga intressen blir tillgodosedda vid förrättningar enligl FBL.

Den servitutsbildning för vattenföretag som här i länet kan bedömas bli vanligast förekommande är för täckta diken i markavvattningsförelag. Enligt under hand från lantbruksnämnden erhållna uppgifter förekommer del numera knappast några laga syneförrättningar för dikning här i länet. Däremot görs del en hel del dikning som bygger på överenskommelser mellan flera fastighetsägare.

Enligt lanlbruksslyrelsens statistik gjordes inom Skaraborgs län under budgetåret 1975/76 projektering för totalt 62 företag med totalarealen 1936 hektar och beräknad total kostnad 3,1 milj. kronor. Enligl underhandsupp-giflerna handlades del året ej någon syneförrättning av aktuellt slag här i länet. Större delen av förelagen lär avse överenskommelser om igenlägg-ning av diken, som enligt äldre laga förrättning skall vara öppna. En hel del överenskommelser gäller dock ny dikning eller nya ledningssträckningar inom område som ingår i lagasyneförrältning.

Huruvida de parter som träffat överenskommelse avsett att överens
kommelsen skulle innefatta även avtal om servitut eller annan räll för
ledningarna kan vara tveksamt. Den mall lill överenskommelse som här i
länet brukar användas inom lantbruksnämnden upptager ej nägon bestäm
melse om rätt till ledningarna.

1 den mall för överenskommelse angående skogsdikning, som användes inom Skogsvårdsslyrelsen, anges bl.a. all för diken erforderlig mark upp-låles ulan ersättning.

Prop. 1982/83:26 90

Om överenskommelserna skall tolkas innefatta upplålelse av rätt all Bilaga 2

behålla ledningar och diken (servitut eller nyttjanderätt) blir det vid fas-tighelsregleringsförrällningar erforderiigt, att betrakta dem som har rätt till ledningar och diken som sakägare om anläggningen ligger inom den mark som överföres. Del blir även nödvändigt atl antingen bilda en ny rättighet till skydd för anläggningen eller att sakägaren ger samtycke lill regleringen trots att ny rättighet ej bildas.

Ledningsrätlslagen är ej tillämplig på anläggningar av nu aktuellt slag (diken och ledningar för markavvattning).

Vid fastighetsbildning för bostadsändamål bildas ofta servitut angående avloppsledning fram lill befintlig markavvattningsanläggning (dike eller ledning). Om det gäller ny ledning, som anslutes direkt lill lagasyneföre-tagsaniäggning, ingås ofta efter förrättningen överenskommelse med det företaget - ibland under medverkan av lanlbruksnämndsljänsleman. De samordningsproblem, som uppkommer vid bildande av sädana servitut, är ej berörda i utredningens motivering till föreslagna regler i 9:4 (sid 292-296) eller på annat ställe i utredningens belänkande. För att nå fram till smidiga rutiner bör samordningen belysas under del fortsatta arbetet med lagrevisionen.

Med föreslagna regler kan del därför ofta bli anledning atl la upp fråga om samordning av fastighetsbildningsförrällning med vallenlagsåtgärd, främst markavvatlningsförrältning.

Erfarenheterna av FBL, AL och LL är atl nuvarande regler för rällig-hetshantering är onödigt stelbenta (se t. ex. Sagan om Karlsson, huset och servitulen i Svensk Lantmäleritidskrift 1975:2). Lagändring lär därför övervägas.

Den av utredningen föreslagna ändringen i 7 kap. FBL skulle krångla till och fördyra förrällningsarbelet och bör inle genomföras. Tillräcklig anled-■ ning alt göra annan ändring i 7 och 9 kap. av FBL än anpassning av bestämmelserna lill nya vattenlagens terminologi synes ej finnas.

Att - som utredningen föreslagit — ta bort nuvarande möjlighet att i vissa fall faslighelsbeslämma vissa vaitenlagsservitul motverkar direkt etl av syftena med utredningens arbete, nämligen att få etl tidsenligt och i tilllämpningen smidigt regelsystem.

Vattenlagen innehåller ej några bestämmelser motsvarande fastighets-bildningslägens regler om fastighelsbestämning. Tvist om servitut mäste därför i första instans efter stämning avgöras av allmän underrätt om fastighetsbestämning enligt FBL ej kan ske. Fastighetsbestämning är ett smidigt instrument för prövning av bl. a. fråga om beståndet eller omfånget av servitut. Det är särskilt lämpligt för all bestämma gränser för del område som belastas av ell lokaliserat servitut.

Det synes därför inte finnas några bärande skäl för att inskränka nuvarande möjligheter att faslighelsbeslämma vaitenlagsservitul. Tvärtom synes del finnas skäl atl vidga möjlighelerna alt tillämpa bestämmelserna så att fastighelsbestämning av vatlenlagsserviiut kan ske fristående, dvs. utan samband med fastighetsbildning. I första hand gäller della servitut som bildals vid markavvattningsförrättningar och dess äldre motsvarigheter (jfr. den ändring i 14 kap. FBL, som gjordes vid tillkomsten av AL). Det synes dock böra undersökas om inle även gränser för andra lokaliserade valtenlagsservituts utövningsområde borde kunna bestämmas.

Exempel på situationer i vilka del finns behov av fastighetsbestämning av vatlenlagsserviiut:

1 Vid avslyckning pä grundval av fång enligl vilket del område, som

Prop. 1982/83:26 91

skall avstyckas, skall sträcka sig fram lill elt markavvaliningsdike upp- Bilaga 2

kommer fråga om företaget med det befintliga diket har tagit hela sitt servitutsområde i anspräk.

2 Vid fastighetsbildningsförrällning - eller i annat sammanhang -framkommer att anläggning hörande till vatlenföretag ej föriagts till läge enligl den karta, som hör till det grundläggande beslutet. Ägaren av anläggningen hävdar atl beslulel kan tolkas avse läget på marken. Fastighetsägaren har annan mening. Han hävdar all anläggningen antingen skall flyttas eller att nytt beslul skall meddelas. Han säger sig komma alt i del nya vattenlagsärendet kräva ersätlning därför atl den skada anläggningen vållat är slörre enligt lägel på marken än enligl del som redovisas på kartan.

3 Vid rensning av markavvaliningsdike visar del sig all fastighet, som angränsar diket, såsom tomtmark ianspråktagit mark så nära diket atl rensningen försvåras. Samfällighelsföreningen hävdar att den mark, som företaget har servitutsrätt på, delvis ligger inom del som tomt ianspråktagna området. Tomtägaren har annan mening och vägrar företaget tillträde till del aktuella området.

Överlantmätarmyndigheten i Jämtlands län: Möjligheter att tillskapa
vattenrätt genom faslighelsbildningsservitut i den omfattning som sålunda
angivits bör finnas. Här erinras om att enligl jorddelningslagen (10 kap.
9 §) fanns möjligheter all bilda servitut avseende bl. a. rätt lill vatlenslälle.
vallens ledning eller uppdämning samt flottning.

Den föreslagna ändringen i 7 kap. 9 § FBL i angivna avseende till
styrkes. ----

Såsom villkor för atl servitut skall fä upphävas föreskrives i 7 kap. 5 § FBL bl.a., atl servitutet till följd av ändrade förhållanden ej behövs för den härskande fasligheten eller att servitutet under avsevärd tid ej utövats och omständigheterna även eljest är sådana all det måste anses övergivet.

Det bör i sädana fall vara från praktisk synpunkt till fördel, atl ett enligt
vattenlagen tillkommet servitut, avseende exempelvis rätt till utmål för
virkesupplagsplats eller väg, kan upphävas enligl FBL, säväl i samband
med annan faslighelsbildningsåtgärd som eljest.

För erforderiigt klarläggande av gällande markanvändning bör område för utövande av vatlenlagsserviiut kunna bestämmas genom fastighelsbestämning enligt FBL, säväl i samband med fastighetsbildning som eljest.

Överlantmätarmyndigheten i Västerbottens län: Även om strävan måste vara alt få en klar avgränsning för behandlingen av servitut behöver det inte ske på det restriktiva sätt som skett i föreliggande förslag till ändringar i FBL. Enligt vär bedömning är de enda frågor som bör begränsas de som berör utnyttjande av vatten för vattenkraft och rätten att utnyttja mark för uppdämning. Således bör införas en skrivning i 7 kap. 2 § FBL, med den angivna innebörden avseende bildande av servitut. På analogi sätt skrivs i 7 kap. 9 § FBL rörande ändring och upphävande av servitut. I 9 kap. I § bör inskränkningar rörande tillämpningen av VL endast gälla i ovan diskuterade fall. I 14 kap. I § FBL bör även göras en utformning av texten på ovan angivet säll så all de inskränkningar som avses är fråga om vattenkraft eller uppdämning.

Länsstyrelsen i Kristiansslads län: Länsstyrelsen anser inte atl de föreslagna inskränkningarna i fråga om möjligheten att även behandla "valten-lagsservitulen" m.m. enligl reglerna i fastighelsbildningslagen är befogade. Det är av allmänt intresse atl rättigheter av servitulskaraklär kan regleras enligl de regler som gäller för markfrågor i allmänhet. En sådan ordning kan knappast anses skada de vallenrätlsliga intressena. Tillska-

Prop. 1982/83:26 92

pande av ell servitut enligt fastighelsbildningslagen kan inle medföra atl en Bilaga 2

ev. prövning av ell vallenförelags tillåtlighet från allmän synpunkt enligl reglerna i vattenlagen kan underiåtas.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Reglerna för bildande, ändring och upphävande av servitut är för närvarande föremål för remissbehandling på grundval av en inom justitiedepartementet upprättad promemoria "Uppföljande översyn av faslighelsbildningslagsliflningen" (Ds Ju 1977: 12). Promemorian innehåller bl a förslag syftande lill en bättre avgränsning mol vattenlagen i fråga om bildande, ändring och upphävande av vatlenlagsserviiut. Motsvarande avgränsning föreslås även införas för fastighelsbestämning.

Valtenlagsulredningen föreslår all möjligheterna all bilda och upphäva servitut som nu finns i 7 kap. 2 och 9 §§ FBL och atl förordna om gemensamt arbete vad gäller dikning som nu finns i 9 kap. FBL skall utgå.

Möjligheten atl vid avslyckning bilda servitut för avloppsledning till markavvattningsanläggning och all vid fastighetsreglering bilda, ändra eller upphäva servitut till skydd för anläggningen har visat sig vara ett smidigt och administrativt enkelt förfarande.

Om utredningens förslag, alt den möjlighet all bilda vaitenlagsservitul genom fastighetsreglering som nu finns i FBL tas bort, kommer det alt bli kostsamt, tidsödande och administrativt krångligt att verkställa fastighets-bildningsförrällningar av angivet slag. Man uppnår därvid ej den enkla och smidiga samordning mellan fastighelsbildningslagen och vattenlagen, som angivils i utredningsdirektiven.

Valtenlagsulredningen föreslår vidare, atl nuvarande möjlighel all enligt
14 kap. FBL genom faslighelsbeslämning avgöra vissa valtenlagsservituts
omfattning, skall ulgå. Efter sådan ändring måste faslighetsbildningsför-
rättning, som är beroende av den tvistiga frågan, förklaras vilande tills
tvisten avgjorts. Delta innebär etl onödigt kostsamt, tidskrävande och
administrativt krångligt förfarande. Ändringen skulle direkt motverka ell
av syftena med utredningens arbete nämligen all få etl tidsenligt och i
tillämpningen smidigt regelsystem.----

Med hänsyn lill vad som ovan anförts avslyrker länsstyrelsen de av valtenlagsulredningen föreslagna ändringarna i 7, 9 och 14 kap. FBL och föreslär att reglerna utformas enligt de riktlinjer som anges i justitiedepar-temenlets ovan nämnda promemoria.

Utredningens övriga lagförslag Vissa remissynpunkter redovisas i specialmoliveringen.

Föreslagen lydelse

Nuvarande Ivdelse

7 kap. 2§'

Genom fastighetsreglering får ej bildas servitut avseende skog.sfång etter bete etter rätt att framdraga ledning som avses i ledningsrätlslagen (1973:1144).

Servitut får ej heller bildas avseende rätt att utnyttja vatten för vattenkraft, rätt all utnyttja mark för uppdämning etter rätt titt vattentäkt för orts vattenförsörjning eller i industriellt syfte.

Servitut avseende skog.sfång eller rätt att framdraga annan sådan ledning som avses i ledningsrätlslagen (1973:1144) än avloppsledning för en fastighet får ej bildas genom fastighetsreglering.

Servitut. som kan upplåtas enligt vattenlagen etter efter prövning vid särskild förrättning enligl annan tag och som ej omfattas av förbudet i första stycket, får bildas genom fastighetsreglering endasi om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. I fråga om servitut som avses i 2—6 kap. vattenlagen fordras vidare att ägaren av den tjänande fasiighe-ten ej motsätter sig servitiiisbitd-ningen.

Första och andra styckena gäller ej servitut som avser ledning för vatten tiU husbehovsförbrukning.

9 §2

14 kap. I§'

Uppkommer vid fastighetsbildning fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut. som bildats på annat sätt än enligt 2—6 kap. vattenlagen etter motsvarande äldre lagstiftning, skall frågan prövas vid fastighelsbestämning, om del behövs för fastighetsbildningen.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighelsbestämning ske för prövning av fräga om fastighetsindelningens beskaffenhet etter om beståndet eller omfånget av ted-ningsrätt eller av servitut, som tillkommit vid avvitlring etter enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla fastighelsbestämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan etter Inggnadsptan eller område beträffande vilket fråga väckis om upprättande av sådan plan.

Uppkommer vid fastighetsbildning fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut eller nyttjanderätt, som får ändras eller upphävas genom fastighetsreglering, skall frågan prövas vid fastighelsbestämning, om det behövs för fastighetsbildningen.

På ansökan av sakägare eller av byggnadsnämnden får även i annat fall faslighelsbeslämning ske för prövning av fråga som avses iförs-ta stycket, såvida icke frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. År det av betydelse för delägare i samfällighet alt samfällighetens omfattning och läge bestämtties, får delägaren ansöka om fasiighetsbesiämning för frågans prövning.

Prop. 1982/83:26 95

Bilaga 4

Sammanställning av remissyttranden över departementspromemorian (Ds Ju 1977:12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningsiagstiftningen i vad avser avgränsningen mot vattenlagen

Hovrätten över Skåne och Blekinge: Med hänsyn till att denna hovrätt saknar erfarenhet av tillämpning av vattenlagen har hovrätten inte ansett sig kunna bedöma reformbehovet i förevarande hänseende. 1 vattenlagsutredningens slutbetänkande Revision av vallenlagen. Del 4, Förslag lill ny vattenlag (SOU 1977:27) har framlagts elt förslag angående behandlingen av vaitenlagsservitul som ej överensstämmer med vad utredningsmannen har förordat. De båda förslagen bör samordnas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Hovrätten för Nedre Norrland: Den föreslagna avgränsningen mot annan lagsiiftning synes ändamålsenlig.

Stockholms tingsrätt: Bakgrunden lill nuvarande bestämmelser i gränsdragningsfrågan är atl största möjliga enhetlighet ansetts böra gälla beträffande de materiella förutsättningarna för åtgärder med likartade servitut och beträffande den formella handläggningen av sådana frågor (se prop. 1969: 128 s. B 549).

Bestämmelserna bygger på principen alt servitut som kan bildas (har bildats) med slöd av särskild lagstiftning inle får bildas (ändras eller upphävas) genom fastighetsreglering. Denna princip har emellertid av praktiska skäl genombrutits på så säll alt flertalet servitut av nyss angiven karaktär får bildas (ändras eller upphävas) i samband med annan faslighelsbildningsåtgärd om det är av betydelse för denna. Eftersom de allra flesta servitulsåtgärder sker i sådant sammanhang, synes del föga meningsfullt all behålla del principiella förbudet.

Den nuvarande regleringen är också ulan tvivel invecklad och svårlill-lämpad.

Tingsrätten delar således den i departementspromemorian framförda uppfattningen alt en reform på området bör övervägas.

När det gäller alt åstadkomma en ny reglering saknas del enligl tingsrättens mening anledning att sträva efter en enhetlig handläggning av servitulsåtgärder. Atl sådana åtgärder kan genomföras i skilda sammanhang är enbart ägnat atl främja en rationell handläggning av markanvändningsfrågor. Med denna utgångspunkt ligger det i öppen dag att tillämplighetsomrä-det för serviiutsreglerna i FBL bör göras så vidsträckt som möjligl. Det står emellertid å andra sidan klart atl fältet inle kan lämnas helt fritt. 1 den mån annan lagstiftning av hänsyn till andra intressen än sådana som beaktas vid fastighetsbildning innefattar begränsningar i fråga om servitulsåtgärder, bör åtgärderna uppenbarligen inte få genomföras med slöd av FBL. Såvitt tingsrätten kunnat finna vid en summarisk genomgång av speciallagstiftningen återfinns begränsningar av angivet slag endast i VL.

I detta sammanhang bör uppmärksammas atl valtenlagsulredningen i sitt i april 1977 avlämnade betänkande med förslag till ny vattenlag förordat vissa ändringar i 7 kap. 2 och 9 §§ FBL. Ändringarna innebär att servitut, som kan upplåtas enligt VL, ej får bildas genom fastighetsreglering samt atl servitut, som bildats enligl VL eller motsvarande äldre lagsiiftning, inle

Bilaga 4

Prop. 1982/83:26 96

får upphävas genom fastighetsreglering och ändras genom sädan åtgärd Bilaga 4

endast om del sker i samband med en annan faslighelsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. Vattendomstolen vid tingsrätten (avd. 5) har avgelt remissyttrande över detta förslag. Yttrandet har tillkommit efter samråd mellan avd. 5 och 9.

Vad som ovan och i nyssnämnda remissyttrande anförts synes böra föranleda beslämmelser om alt servitut inte får bildas, ändras eller upphävas genom fastighetsreglering om åtgärden kan medföra skadlig inverkan på vattenförhållandena eller på vatlenföretag som utförts med tillstånd enligt VL eller motsvarande äldre lagstiftning. 1 övrigt torde inga kompe-lensbegränsande föreskrifter behövas vare sig i FBL eller annan lagstiftning.

Den lösning som tingsrätten sålunda förordar torde lill sin praktiska innebörd inte skilja sig särskill mycket från den som föresläs i departementspromemorian. Den principiella utgångspunkten för tingsrättens förslag är dock en helt annan än den som anges i promemorian. Enligt promemorian (s. 129) bör det avgörande för frågan huruvida åtgärd med servitut skall få vidtas med slöd av FBL eller inte vara huruvida servitutet avser ett egentligt fastighetsintresse eller "ett mera vidsträckt samhällsintresse". Tingsrätten vill i sammanhanget peka på bestämmelserna i 14 kap. I § JB enligt vilka elt servitut skall vara ägnat all främja en ändamålsenlig markanvändning och dessutom i det konkreta fallet avse ändamål av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten. Alla servitut måste med hänsyn härtill avse både elt samhällsintresse och elt fastighelsinlresse av vilka del senare intresset är del primära. En rättighet som inle på sätt nyss anförts tillgodoser ett fastighelsinlresse kan överhuvudtaget inte bli föremål för serviiulsålgärd enligl FBL. Å andra sidan bör man givelvis vid faslighelsbildningsförrättning kunna inle bara tillskapa fastighet för industriändamål ulan också vidta servilutsätgärder som gör fastigheten lämplig för ändamålet. Gränsdragningen enligt promemorian måste därför anses förfelad. Som tingsrätten tidigare anfört bör skiljelinjen i stället dras med utgångspunkt i de intressen som bär upp servitutsbestämmelserna i de olika lagarna.

Enligl tingsrättens mening innebär det här framlagda förslaget en i principiellt hänseende klar och enkel avgränsning av tillämpningsområdet för 7 kap. FBL. Några särskilda lillämpningssvårigheler synes inte heller uppkomma. 1 fall av Iveksamhet har fastighetsbildningsmyndighelerna möjlighet alt rådgöra med de domstolar eller myndigheter som i framliden kommer all pröva tillståndsfrågor enligt VL.

Statens lantmäteriverk: Den nuvarande avgränsningen mellan å ena
sidan FBL och ä andra sidan AL, LL och VL när del gäller rällighelsåt-
gärder är invecklad och delvis svårtolkad och begränsar i vissa fall hand
lingsmöjligheterna. Bestämmelserna bygger i onödigt hög grad på en strä
van all avgränsa exklusiva tillämplighelsområden för de olika lagarna. En
utveckling i riktning mol en viss övertäckning mellan lagarna skulle under
lätta tillämpningen ulan all i annat hänseende innebära olägenhet. De
framlagda förslagen bygger på denna tanke.

I förhållandet till VL innebär förslaget atl FBLs tillämplighet i servituts-frågor utvidgas. Avgränsningen blir också väsentiigl klarare än hittills. LMV tillslyrker därför förslagel. Möjligen kan invändas all del i bestämmelsen bl.a. förekommande begreppet "vatientäkt i industriellt syfte" inrymmer en tolkningsspännvidd som kan bli besvärande. Frågan kan kanske få praktisk betydelse eftersom vallenhushållningsfrägor tilldrar sig ökande intresse.

Prop. 1982/83:26 97

Överlantmälarmyndighelen i Södermantands län: Betydelsen av alt reg- Bilaga 4

leringen av rättighetsproblemen i lagstiftningen görs mer tillämpningsvänlig kan inle nog understrykas. En sammanslällning av laglekniska lösningar av servitut enligt FBL, anläggningslagen, ledningsrätlslagen och vallenlagen gör del nämligen uppenbart atl de olika systemen för bildande, ändring eller upphävande av servitut utgör en snårskog där det krävs betydande skicklighet för all i skilda situationer finna de rätta vägarna. Följaktligen bör det nuvarande splittrade regelsystemet för servilutsätgärder ersättas med ett lättfattligt system. De i promemorian föreslagna ändringarna i 7 kap. FBL innebär förenklingar i regelsystemet. Följaktligen tiUslyrks ändringarna. Etl mera radikalt steg för förenklingar kunde t.ex. vara atl servitut för en enda faslighets behov bildas, ändras eller upphävs enligl FBL oberoende av om delta sker i samband med annan förrätlningsåtgärd eller fristående.

Överlantmätarmyndigheten i Göteborgs och Bohus län: 1 7 kap. 2 § andra stycket dras en klarare gräns mellan vattenlagen (VL) och FBL. Detta är enligt ÖLM:s uppfattning angeläget, eftersom nuvarande regler är svåröverskådliga. Även om förslaget begränsar FBL:s kompetensområde såtillvida att frågor rörande väsentliga VL-inlressen inle får behandlas enligt FBL inte ens om ägaren av tjänande fastighet godtar åtgärden, måste emellertid ändringen betraktas som positiv.

Rättigheter för all tillgodose mera omfallande samhällsintressen bör tillskapas och behandlas enligl annan lagsiiftning, medan faslighelsbildningsservitut skall kunna bildas för atl tillgodose de egentliga faslighelsintressena. I förslagel till ny VL, som är under remissbehandling, synes emellertid dessa frågor enligl ÖLM:s uppfattning inte ha beaktats i erforderlig mån.

Det är överhuvudtaget viktigt all avgränsningen mot annan lagstiftning görs klar och entydig.

Överlantmätarmyndigheten i Skaraborgs län: Förslagen tillstyrkes. Del kan nämnas att valtenlagsulredningen i förslag till ny vattenlag föreslagit etl slopande av möjlighelerna all enligt 7:2 FBL bilda vatlenlagsserviiut. ÖLM har bestämt avstyrkt detta förslag och hänvisar till tidigare översänd promemoria. Det är viktigt atl lagtexten korresponderar i dessa avseenden.

Överlantmätarmyndigheten i Västerbollens län: 1: 2 och 9, 9: I och 14: I FBL behandlar samordningen med vallenlagen. 1 enlighet med överlantmätarens yllrande om förslag till ny vallenlag bör poängleras att enligt vär bedömning är de enda frågor som bör begränsas de som berör utnyttjande av vatten för vattenkraft och rätten atl utnyttja mark för uppdämning.

Statens vallenfaltsverk: 1 vad gäller avgränsningen mellan vattenlagen och fastighelsbildningslagen i fråga om alt bilda, ändra och upphäva servitut har vattenfallsverkel observerat all valtenlagsulredningen i sitt förslag SOU 1977: 27 har en från nu föreliggande promemoria avvikande uppfattning i vissa avseenden. När det gäller servitut avseende rätt lill fallhöjd, dämning och sådana nytligheler som avses i 2 kap. 14 § vallenlagen i nu gällande lydelse finner vattenfallsverkel emellertid inle anledning alt sälta i fråga att inte förslagel i den remitterade promemorian skulle kunna genomföras. Vid fall av ändring eller upphävande av sådana servitut är del emellertid högst angelägel all den härskande fastighetens intresse av all bibehålla servitutet beaktas vid fastighelsbildningsmyndighetens prövning. 1 della intresse inrymmes ofta även annan fastighets, nämligen där servitutet tillkommit för atl möjliggöra skadereglering. Som exempel på sådan

7 Riksdagen 1982/83. 1 .samt. Nr 26

Prop. 1982/83:26 98

skadereglering kan nämnas tillhandahållande av virkesavläggsplats, bål- Bilaga 4

plats eller tvältplats.

Svenska kraflverksföreningen: Beträffande gränsen mellan servitutsbildning enligt FBL och enligt VL upptar förslagel ell förbud mot bildande genom fastighetsreglering av servitut, avseende bl.a. rätt att utnyttja vatten för vattenkraft och mark för uppdämning (7: 2).

Det har i praktiken i vissa fall visat sig fördelaktigt i samband med fastighetsöverlåtelse eller eljest alt sädana servitut kan bildas genom fastighetsreglering. Emellertid finns i de flesta fall möjlighet alt tillgodose behovet genom avtalsservitul. Eftersom den nu föreslagna ändringen ger en klarare gräns för fastighetsreglering, vill kraflverksföreningen icke motsätta sig förslagel i denna del.

Enligt förslaget skulle vidare sådant servitut av ovan angivet innehåll som tillkommit enligl lagsiiftning om byggande i vatten icke få ändras eller upphävas genom fastighetsreglering (7:9). Föreningen finner denna bestämmelse, som icke innebär någon nyhet i förhållande lill nuvarande regel i FBL, lämplig och nödvändig. De rättigheter som frägan gäller kan vara av avgörande betydelse för en kraftanläggnings värde och bör icke fä ändras eller upphävas i annan ordning än enligl regler om byggande i vallen.

Förslagel innebär emellertid all andra servitut, tillkomna enligl vatten-lagstiftningen, än de ovan nämnda skulle kunna ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Beträffande skadeförebyggande åtgärder, t. ex. räll till vägar, avläggsplalser, bålplatser m.m., synes detta vara praktiskt och lämpligl. Beträffande servitut som är nödvändiga för vattenkraftens utnyttjande är förhållandet dock ell annat. En rätt enligl VL 2: 14 lill dammfäste eller kanal eller tub för ledning av vatten eller en rätt enligl VL 2: 16 till utmål kan vara en nödvändig förutsättning för en kraftanläggning. Beträffande ändring eller upphörande av sädana servitut kan samma synpunkter anläggas som ovan angivils beträffande räll till vattenkraft eller dämning.

Ett sådant servitut bör sålunda icke få ändras eller upphävas utan medverkan av den sakkunskap som avgjort frågan om servilulets tillkomst. Det är sålunda icke lämpligt atl dylika servitut kan ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Valtenlagsulredningen har i sitt betänkande (SOU 1977:27) föreslagit en generell regel, atl servitut som bildals enligt valtenlagstiflningen icke får upphävas genom fastighetsreglering och alt det endast under vissa förhållanden får ändras. En så allmän regel hindrar emellertid önskvärda åtgärder med servitut som tillkommit för skadeförebyggande åtgärder. Det är därför önskvärt med en föreskrift atl servitut för skadeförebyggande åtgärder eller liknande, dvs. servitut till omedelbar fördel för annan fastighet än kraftanläggningen, får upphävas eller ändras vid fastighetsreglering men atl övriga servitut, tillkomna enligt valtenlagstiflningen, icke får pä dylikt säll ändras eller upphävas. Vid en förrättning måste ju frågan om ell serviluis innehåll klariäggas, och det bör utan svårighet kunna bedömas, huruvida servitutet är av del ena eller det andra slaget. Om en sådan lagregel mot förmodan icke skulle kunna meddelas, bör i motiven likväl understrykas den allmänna bestämmelsen all servitut lill förmån för kraftanläggning icke fär upphävas eller ändras utan de bärande skäl som allmänt härför gäller och att rätt lill ersättning kan föreligga för kraftanläggningens ägare, om hans rättigheter inskränkes eller upphäves.

Sveriges lantiytätareförening: FBLs kompetens i fråga om servitulsåtgärder är begränsat. Denna begränsning medför atl för vissa typer av

Prop. 1982/83:26 99

befogenheter har andra lagar företräde framför FBL. Konsekvenserna av Bilaga 4

nuvarande avgränsning har blivit en invecklad och svårförståelig lagstiftning som dessutom föranlett mycket extra arbete och svårigheter.

Från praktiska och förrätlningsekonomiska synpunkter är det myckel
angelägel att nuvarande samordning och avgränsning mellan olika lagar ses
över.---

Nuvarande kompelensgräns medan FBL och VL är otydlig och har under hitlillsvarande tillämpning medfört stora problem. Angelägna markanvändningsfrågor har inte alllid kunnat regleras fullständigt med slöd av FBL. Konsekvensen har varit atl viss del av ell projekt har kunnat genomföras med stöd av FBL medan en övergång till VL varit nödvändig för resterande del av projektet. Ett sådant förfarande är orationellt.

Mot denna bakgrund är det myckel angelägel alt en bällre samordning och lämpligare avgränsning sker mellan de båda lagarna. Utgångspunkten bör därvid vara att fastighetsrättsligt genomförande - t. ex. genomförande av planer för bebyggelse, jord- och skogsbruk, kommunikationer m. m. -kan ske enhetligt och så smidigt som möjligt. För atl delta skall kunna uppfyllas måste FBLs kompetens i fråga om vatlenrättsliga servitut utvidgas. Sådana valtenrättsliga servitut som primärt har elt fastighelsinlresse måste således kunna bildas, ändras, upphävas eller faslighelsbestämmas inom ramen för FBL. Rättigheter som i första hand inte har ett fastighelsinlresse utan elt mera vidsträckt samhällsintresse - t.ex. utnyttjande av vallen för vallenkraft eller för industriellt behov - bör däremot vara exklusiva för VL.

De nu nämnda kraven är enligt föreningens mening uppfyllda i prome- '

morian.

Enligt Vattenlagutredningens (SOU 1977:27) förslag skall FBM i avsevärt mindre utsträckning än för närvarande kunna hanlera rättigheter som berör vatlenföretag. Detta förslag medför att nuvarande avgränsnings- och samordningsproblem kvarstår och att del fastighelsrätlsliga genomförande i många olika fall kommer atl bli mer komplicerat och tidsödande än del för närvarande är. För myndigheter och enskilda kommer det att bli svårt att bedöma huruvida FBL är tillämplig i olika situationer. Enligt föreningens mening är valtenlagutredningens förslag oacceptabelt.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

5 a §

Utförandet av de anläggningar och åtgärder som behövs för en allmän flottled skatt överlämnas åt den som har begärt att flottleden skall inrättas, om han inte anses olämplig därtill, eller, när även någon annan har anmält sig vittig att utföra arbetena, åt den som prövas kunna säkrast och snabbast utföra arbetena. Om staten vilt utföra arbetena, har den företrädesrätt. Om annan än sökanden antas, skall han genast beicda ersättning liU sökanden för de anläggningskostnader som denne har haft.

Om det för inrättande av en allmän flottled krävs att en vattenanläggning eller annan byggnad rivs ul eller ändras, skall arbetena utföras av den som har antagits titt anläggare. Om valtenantäggning-en eller byggnaden skall ändras, har ägaren rätt alt utföra ändringen mot ersättning för kostnaderna.

BUaga5

De remitterade

förstagen

Bygger någon i allmän flottled
annorledes än med lag eller givna
föreskrifter överensstämmer,

stånde själv den skada, som å byggnaden må vållas i följd av flottningen. Där någon utan atl påkalla och avhida vattendomstolens bestämmelse om skyddsåtgärd, som i 6 kap. 18 § vattenlagen sägs, gör byggnad i floltleden, stånde ock under tiden själv skadan.

Om någon bygger i en allmän flottled i strid mot lag eller givna föreskrifter, skaU hem själv stå för den skada som flottningen orsakar på byggnaden. Om någon bygger i en allmän flottled utan att begära och invänta skyddsbestämmelser enligl andra stycket, skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar under tiden.

Menar någon, som har byggt eller avser att bygga i vatten där en altmän floltied finns, alt särskilda anläggningar etter åtgärder tiU skydd mot skada eller intrång på byggnaden till följd av flottningen bör bekostas av de flottande, får han väcka talan mot floltningsför-

Vad i 9 kap. vattentagen (1918:523) stadgas beträffande ersättnings nedsättande i vissa fall samt länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel och om anmälan i vissa fall till vederbörande domstol skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ersättning för flottningsskada, som blivit på förhand bestämd att utgå på eh gång. I samband därmed atl ersättning enligt denna § bestämmes, skola skitjemännen giva tiUkänna, om och i vilken mån nedsättning därav skall ske.

Beslut, varigenom ersätlning bestämmes påförhand, vare, sedan beslutet vunnit laga kraft, gällande jämväl mot framtida ägare och innehavare av fastighet, som beröres av beslulel. Om insändande tiU vattendomstolen, för anteckning i vattenboken, av beslut, varom nu är fråga, förordnar regeringen.

Hurusom tUl följd av ändrade förhållanden avgift, som bestämts att utgå årligen, kan varda titt beloppet ändrad eller ock bestämd atl upphöra, därom skUs i 6 kap. 23 § vattenlagen.

Bestämmelserna om betalning av ersättning i 16 kap. vattenlagen (1982:000) skaU tUlämpas också i fråga om ersättning för flottningsskada som påförhand har bestämis atl utgå på en gång. I beslutet om ersättning skall skitjemännen ange om nedsättning av ersättningsbeloppet skatt ske hos länsstyrelsen.

Ett beslul varigenom ersättning bestäms på förhand gäller, sedan det har vunnit laga kraft, även mot framlida ägare och innehavare av fastigheter som berörs av beslutet.

Har genom beslut enligt denna lag eller enligt 9 kap. 3 § andra stycket vattenlagen (1982:000) ersättning jör skada eller intrång fastställts att utgå med årliga belopp, utgör den omständigheten atl beslutet härom har vunnit laga kraft inte hinder för en part att, efter beslut om nya eller ändrade an-

Sedan i underställningsmål rörande företag enligt 6 kap. vattenlagen vattendomstolen meddelat beslut om aUmän flottleds inrättande eller om vidtagande av åtgärder för redan befintlig allmän flottleds utvidgande eller förbättrande, äge envar, som vill yttra sig över synemännens förslag till bestämmelser rörande de i 10 kap. 19 § vattenlagen omförmälta frågor, att inom trettio dagar från det vattendomstolens beslut meddelades tiU lånsstyrelsen ingiva eller i betalt brev med posten insända sina erinringar i saken. Erfordras före ärendets avgörande ytterligare utredning, äge länsstyrelsen härför anlita biträde av förrättningsmannen etter annan sakkunnig person; prövas nödigt atl vidare höra sakägarna, lämne länsstyrelsen dem tillfälle att yttra sig vid sammanträde inför länsstyrelsen etter, där fråga är om mindre flottled och det i övrigt finnes lämpUgt, inför någon av länsstyrelsens tjänstemän. Kungörelse om sådant sammanträde skall minst tre veckor före sammanträdet tillställas den eller de personer, som jämlikt 10 kap. 26 § vattenlagen utsetts alt mottaga handlingarna i målet, ävensom senast tio dagar förut införas i ortstidning. Anläggaren av

Når en allmän flottled har inrättats eller utvidgats skall länsstyrelsen upprätta förslag titt bestämmelser för flottteden. Förslaget skall ange

1. vilka allmänna grunder som bör tillämpas när särskUda slag av floitgods enligt 29 § jämförs med varandra vid fördelning av kostnader,

2. inom vilken tid och mot vilken ränta anläggningskostnader enligt 30 § bör återbetalas lill anläggare eller annan som har anläggares rätt, sedan hänsyn tagits titt den beräknade virkesåtgången inom varje flottledsdistrikt,

3. hur taxan för flottledsavgifter
bör utarbetas med ledning av de
nämnda omständigheterna.

Kungörelse omförslaget skall införas i ortstidning och innehålla en upplysning om att den som vUt yttra sig över förstaget skatt framställa skriftliga erinringar i saken inom viss tid. Om det iir nödvändigt atl sakägarna hörs ytterligare, skatt de kallas till sammanträde inför länsstyrelsen eller, när det är fråga om en mindre flottled och det i övrigt är lämpligt, inför en tjänsteman vid länsstyrelsen. Kungörelse om sådant sammanträde skall senast tio dagar före sammanträdet införas i

Sedan de för allmän flottteds inrättande föreskrivna arbeten blivit besiktigade och godkända, varde flottteden av länsstyrelsen genom särskUt beslut upplåten titt allmänt begagnande, dock må dylikt upplåtande ej ske, innan länsstyrelsen meddelat beslut i de frågor, som i 14 § omförmälas, saml fastställt reglemente för flottningsförening.

Sedan de arbeten som har föreskrivits för den allmänna flottleden har besiktats och godkänts, skatt Jänsslyretsen meddela beslut om storleken av de anläggningskostnader som enligt 5 b § skall betalas av de flottande. När länsstyrelsen dessutom har meddelat beslut enUgt 14 § och fastslällt reglemente för flottningsförening, skall länsstyrelsen genom särskih beslut upplåta flottleden tiU allmänt begagnande.

Ej må flottning idkas i allmän flottled, förrän den blivit till allmänt begagnande upplåten; dock all rätt till interimsflottning, efter ty nedan sägs, må kunna av länsstyrelsen i vissa fall dessförinnan medgivas.

■ 17 §5

Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds inrättande och kan, ändå alt i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits, flottning ske utan väsentligt men för strand-, bro-, fiske- och vattenverks-ägare eller andra saml utan betydligare hinder för föreskrivna flottledsarbetens utförande, må i avbidan på flotlledens upplåtande lill allmänt begagnande tillstånd till interimsflottning kunna efter särskild ansökan medgivas den, som förul enskilt flottat därstädes, så ock annan, som visas genom uppehåll med flottningen komma atl lida avsevärd förlust.

Ansökan om interimsflottning in- Ansökan om interimsflottning

gives lill länsstyrelsen; och åligger ges in till länsstyrelsen. Länsstyrel-

sen skall inhämta yttrande över ansökningen frän anläggaren av flottleden samt, om ärendet inte är av brådskande natur och det i övrigt kan anses behövligt, på lämpligt sätt bereda strandägare och andra vilkas rätt kan beröras tiltfälle att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.

det länsstyrelsen att däröver infordra yttrande från vatlenrätlsdomaren, den enligt 10 kap. 2 § vattentagen förordnade förrältningsmannen och anläggaren av floltleden ävensom atl, där ärendet ej är av brådskande beskaffenhet och det i övrigt finnes erforderligt, på lämpligt sätt bereda strandägare och andra, vilkas rätt kan beröras av frågan, tillfälle atl inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.

" Senaste lydelse 1977:671. - Senaste lydelse 1977:671.

Prop. 1982/83:26 106

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse BUaga 5

De remitterade förstagen

18 §*

Tillstånd till interimsflottning må Tillstånd till interimsfloftning/å/-
av länsstyrelsen meddelas i den    av länsstyrelsen meddelas i den
omfattning, som med hänsyn till fö-     omfattning, som med hänsyn till fö
religgande omständigheter finnes religgande omständigheter finnes
lämplig, dock ej för längre tid än ett    lämplig, dock ej för längre tid än ett
år i sänder; och föreskrive länssty-     år i sänder. Länsstyrelsen skall fö
reisen de vUlkor för flottningen, reskriva de villkor för flottningen
som för varje fall må finnas erfor- som behövs för varje fall med iakt-
derliga, med iakttagande därav dels   tagande av dels att de aUmänna be-
att de av vattendomstolen medde-     stämmelser som har meddelats för
lade allmänna bestämmelser för flottledens nyttjande till allmän
flottledens nyttjande till allmän flottning blir gällande i tillämpliga
flottning bliva i tillämpliga delar delar för interimsflottningen, dels
gällande med avseende å interims-     att de interimsflottande förpliktas
flottningen dels oc att inlerimsflol- att för sitt flottgods eriägga flott-
tande fötpUktas att för sitt floitgods   ledsavgifter till samma belopp, som
eriägga flottledsavgifter till samma      beräknas böra ulgå, sedan flotlle-
belopp, som beräknas böra utgå, den upplåtits till allmänt begag-
sedan flottleden upplåtits till all-    nande.
mänt begagnande.

Interimsflottande bör tillika erinras om honom åliggande skyldighet att ersätta ej mindre strandägare och andra uppkommande flottningsskada än även anläggaren av den allmänna flottleden all genom flottningen förorsakad kostnad för underhäll av floltledsbyggnader, som må vara utförda; och skall vad i 8 samt I0--I2§§ stadgas med avseende å ersätlning för flottningsskada i tillämpliga delar gälla även beträffande ersättning av interimsflottande för flottningsskada och för flollledsbyggnaders underhåll.

Där omständigheterna sådant påkalla, bör ock föreskrivas, att interimsfloltande, innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod säkerhet för avgtfler och skadestånd, som nu sagts.

Vid tillstånds meddelande varde tillsett, atl bland flera sökande ingen erhåller obehörig fördel framför annan.

20 §'

Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne länsstyrelsen syssloman att med den befogenhet, som i 33 § I mom. andra stycket tillerkännes flottningsstyrelse, av de flottande uttaga de i 18 § omförmälda flottledsavgifter och att i övrigt tillse, att föreskrivna vUlkor iakttagas vid floftningen.

Flottledsavgifter, som av sysslo- Flottledsavgifter, som uppbärs

mannen uppbäras, skola göras rän- av sysslomannen, skall göras ränte-

* Senaste lydelse 1977:671. Senaste lydelse 1977:671.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

tebärande genom insättande å bankinrättning; och åligger det sysslomannen att, sedan flottleden upplåtits tUl allmänt begagnande och flottningsförening bildats, till flottningsstyrelsen redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränta. Där till följd av stadgandena i 6 kap. 14 § vattenlagen frågan om allmän flottled förfaller, skaU redovisning lämnas till länsstyrelsen som med medlen förfar på sätt i 82 § första stycket stadgas; dock att ägare av enskilda floltledsbyggnader äger av influtna avgifter bekomma vad å nämnda byggnader må belöpa, så ock, där han ej är anläggare, vad han därutöver kan hava själv erlagt i avgifter.

107

Föreslagen lydelse

bärande genom all insättas på bank. Det åligger sysslomannen att, sedan flottleden har upplåtits till allmänt begagnande och en flottningsförening har bildats, till flotlningsslyrelsen redovisa vad han har uppburit jämte upplupen ränta.

Bilaga 5

De remitterade

förslagen

Där beträffande vatten, varest allmän flottled icke finnes men flottning ändock flere år bedrivUs, sådant förhåUande uppkommer, alt rätten till flottning icke vidare ulan oskäliga kostnader står till buds, vare, sedan ansökan om allmän flottleds inrättande i vattenområdet inkommU, den omständigheten att beslut därå ej ännu av vattendomstolen meddelats, ej hinder för länsstyrelsen att medgiva sökanden till flottledsföretaget rätt till interimsflottning, såframt flotlningens avstannande flnnes komma att för honom medföra synnerligen betydande förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i 17-20 §§ äga motsvarande tUlämpning. Ej må dock ifall, som nu nämnts, interimsflottning beviljas, med mindre sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd, som i 18 § omförmälas, dels ock med visst belopp, motsvarande virkets värde, för att flottledsarbetet, därest sökanden antages till anläggare, behörigen utföres.

/ fråga om vatten där allmän flottled inte flnns, men flottning ändå har bedrivits i flera år, skall följande gåUa om förhåUandena ändras så att rätten till flottningen inle längre kan utövas utan oskäliga kostnader. Har ansökan om inrättande av altmän flottled i vattenområdet inkommit, men beslut därom ännu inte meddelats, får länsstyrelsen medge sökanden rätt till interimsflottning, om flotlningens avstannande skulle medföra synnerUgen betydande förluster för honom. I sådana ärenden gäller 17— 20 §§. I fall som nu har nämnts får dock tiUstånd tiU interimsflottning endast meddelas om sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd enligt 18 §, dels med visst belopp, motsvarande virkets värde, för att flottledsarbetet Utförs på ett rikligt sätt, om sökanden antas till anläggare.

Prop. 1982/83:26 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5

9 De remitterade

förslagen Har i beslut om allmän flottleds inrättande eller sedermera föreskrivits,

att flottning i flottleden skall till viss lid av året inskränkas, äge länsstyrelsen, där för visst fall under pågående flottning yppas behov av tidens utsträckande, på ansökan lämna tillstånd därtill antingen beträffande flottleden i dess helhet eller med avseende å viss del därav.

Skola enligt vattendomstolens Om arbeten av större omfattning

beslut arbeten av slörre omfattning skall utföras för alt utvidga etter

utföras för aUmän flottleds utvid- förbättra en allmän flottled och det

gande eller förbättrande och finnes är nödvändigt att flottningen under

nödigt, att flottningen härunder be- tiden begränsas eller inställs, får

gränsas eUer helt instätles, äger länsstyrelsen på begäran meddela

länsstyrelsen på framställning bestämmelser om detta för liden tiU

meddela erforderliga bestämmelser dess arbetena har fullbordats och

angående flotlningens bedrivande godkänts,
under tiden till dess arbetena bUvit
fullbordade och godkända.

28 §

1 flottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter sammanföras under nedannämnda huvudgrupper:

1, Flottledsutgifter, omfattande kostnader, som skola återgäldas till anläggare eller annan, vilken njuter anläggares rätt, eller eljest utgives för flottiedens utvidgande eller förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fast egendom, allt i den mån ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende av ändamål, som under 4, 5 eller 6 omförmäles;

2, Underhållsutgifter, omfattande kostnader för vidmakthållande av flottleden och av densamma tiUhörig egendom, i den mån kostnaderna ej skola hänföras tiU de under 4, 5 eller 6 omförmälda utgifter;

3, Utflottningsutgifter, omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets framskaffande i flottleden, strandarrenden, bom- och dammavgifter, ersättning för flottningsskada, som icke skall hänföras till 4, samt andra utgifter för liknande ändamål;

4, Sorteringsutgifter, omfattande kostnader för skiljeanordningars inrättande och vidmakthållande, för virkets insamlande och urskiljande vid skiljeställe, för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel för skiljningen, så ock för ersättande av skada genom anläggning för skiljningen eller i följd av skiljningsarbelet;

5, Inventarieutgifter, omfattande kostnader för anskaffande och vid-
,i;nakthållande av redskap och materiel för utflottningen;

6, Förvaltningsutgifter, omfattande kostnader för kontorshållning, bokföring, styrelse- och revisorsarvoden, flottningschefs och kontorspersonals avlöning samt för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;

7, Separatutgifter, omfattande kostnader av icke gemensam art, såsom för utvältning av flottgodset, separatflottning, avskih virkes buntning, flottläggning eUer transporterande, inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eUer spillt virke och dylikt,

' Senaste lydelse 1977:671.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

Har lill rättvis fördelning av flottleds- och underhållsutgifter flottleden indelats i flottledsdistrikt, skola över sagda utgifter räkenskaper föras särskilt för varje distrikt. Lag samma vare om utflottningsutgifter, där flottleden blivit indelad i utflottningsdistrikt. Finnes flott-ledsanläggning å visst distrikt bliva tiU gagn för flottningen även å andra flottledsdistrikt, äge vattendomstolen eller, där anläggningen utförts utan vattendomstolens tillstånd, flottningsstämma besluta, att anläggningskostnaden skaU i mån av båtnaden fördelas på samtliga dessa distrikt.

109

Föreslagen lydelse

Har lill rättvis fördelning av flottleds- och underhållsulgifter floltleden indelats i flottledsdistrikt, skaU räkenskaperna över de nämnda utgifterna föras särskilt för varje distrikt. Detsamma gäller utfloll-ningsutgifter, om floltleden har indelats i utfloltningsdistrikt. Om en flotttedsanläggning inom etl visst distrikt blir till nytta för flottningen även inom andra flottledsdistrikt, får länsstyrelsen besluta atl anläggningskostnaden skall fördelas på dessa distrikt aUlefter den nytta de har av anläggningen.

Bilaga 5

De remitterade

förslagen

Finnas inom samma vattensystem flera flottleder under särskilda flottningsföreningars förvaltning, skall / varje led flottningen såvitt möjligt ordnas på sådant sätt, som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss led tnå vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet; och bör därvid vad flottningschef för nedströms belägen led med iakttagande av de regler, som må vara fastställda av vattendomstolen, bestämmer beträffande vattenhushållningen och flottgodsets framsläppande, såvitt ske kan, tända tiU efterrättelse för uppströms belägen led.

Om det inom samma vattensy-stem finns flera floltleder under särskilda flottningsföreningars förvaltning, skall flottningen i varje led såvitt möjligt ordnas på sådant sätt som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss led kan vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet. Därvid bör vad flottningschefen för en nedströms belägen led, tned iakttagande av de regler som / samband med flotlledens inrättande eller senare har fastställts, bestämmer beträffande vattenhushållningen och flollgodsets framsläppande såvitt möjligt beaktas vid flottningen i en uppströms belägen led.

110

Prop. 1982/83:26

Föreslagen lydelse

Nuvarande lydelse

Har flotiande i uppströms belägen flottled försummat eriägga för utgifternas täckande infordrat tillskott, vare på framställning av styrelsen för nämnda led styrelsen för nedströms belägen led, dit den flottandes flott-gods må hava vidare framfloltats, pliktig att, därest floUgodsel kan där ur leden uttagas, kvarhålla del för tillskottets uttagande i den ordning, som stadgas i 33 §.

65 §"

Önska olika floltningsföreningar inom samma eller närbelägna vallensystem sammanslås till en, skola de var för sig besluta därom. Dylikt beslul jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas länsstyrelsens prövning.

Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivaltendrags flottningsförening förordna, att denna sammanslås med huvudvattendragets förening, där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flotlningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet saml byggnader och anstalter i bileden finnas i tillfredsställande skick.

Om sammanslagning av floltningsföreningar underrätte länsstyrelsen vattendomstolen för anteckning i vattenboken.

Bilaga 5

De remitterade

förstagen

Virke, som tillföres allmän flottled å plats, varifrån dess ulflollning beräknas kunna medhinnas under första flottningsärel, må flottas obarkat, så framt icke med avseende å beskaffenheten av vattendraget med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden, som kunna inverka pä frågan, vattendomstolen finner skäligt att för hela floltleden eller viss del därav förordna, atl allt eller visst slags virke skall, innan det utlägges i flottleden, hava undergått avbarkning.

Virke, vars utflottning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsåret, skall, innan det utlägges i flottleden, hava medelst avbarkning så fullständigt som möjligt befriats från bark, där ej med hänsyn till ovan sagda förhållanden vattendomstolen funnit skäligt medgiva undantag från denna bestämmelse.

Virke, som tillförs en allmän flottled på en plats, varifrån dess ulflollning beräknas kunna medhinnas under första flottningsärel, får flottas obarkat, så framt icke med avseende på beskaffenheten av vattendraget med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden, som kan inverka på frågan, länsstyrelsen finner skäligt att för hela flottleden eller viss del därav förordna, aU allt eller visst slags virke skall, innan det utläggs i floltleden, ha undergått avbarkning.

Virke, vars ulflollning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsåret, skall, innan det utlägges i flottleden, ha medelst avbarkning så fullständigt som möjligl befriats från bark, där ej med hänsyn till ovan sagda förhållanden länsstyrelsen funnit skäligt medge undantag från denna bestämmelse.

Å allmän flottleds skötsel och underhåll saml flottningsförenings verksamhel utöve länsstyrelsen tillsyn. Teknisk tillsyn å flottledsan-låggningarnas underhåU och nyttjande åligger under länsstyrelsens överinseende tillika tjänstemännen å väg- och vattenbyggnadsdistrikten, vilka hava att verkställa inspektion å flottlederna i enlighet med närmare föreskrifter, som därom varda av regeringen meddelade.

Flottningsstyrelsen och flottningschefen äro skyldiga att vid tillsynens utövande på anfordran lämna vederbörande alla erforderliga upplysningar.

Om rätt att vid förefallande behov hos vattenrättsdomaren påkalla besiktning å anläggning för aUmän flottled så ock om handräckning skils i 13 kap. vattenlagen.

Länsstyrelsen utövar tiUsyn över allmänna floltleders skötsel och underhåll samt över flottningsföreningars verksamhet.

Flottningsstyrelsen och flottningschefen är skyldiga att på begäran av länsstyrelsen lämna de upplysningar som behövs för tillsynen.

Prop. 1982/83:26 112

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5

De remitterade

nämnda § påyrkat hänskjutande av skjulande av visst ärende till prov- fn-sian m

visst ärende tUl prövning å flott- ning på flottningsstämma, låta upp-

ningsstämma, låta upptaga ärendet taga ärendet ä förteckningen, döms

å förteckningen, den försumlige tiU böffr.

dömes den försumlige till dagsböter.

Förseelse mol 47 § tredje stycket, 51 § första slykel, 54 § sista stycket eller 56 § tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 56 § omförmälda förteckning upplaga ärende, vars hänskjutande lill flottningsstämma av flottande påyrkats enligl sjätte stycket i samma §, må åtalas allenast av målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses såväl flollningsföreningen som varje flotiande.

Ålal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort, där flottningsstyrelsen har sitt säte.

82 §'-

Varder allmän jlottted jämlikt 6 Om en allmän flottled avlyses

kap. 27 § vattenlagen avlyst, skall, och dess tillgångar överstiger skul-

där dess tillgångar överstiga skul- derna, skall behållningen användas

derna, behållningen användas för för att bortskaffa sådana flottleds-

bortskaffande av sådana flottleds- anordningar som kan orsaka skada

anordningar som kunna orsaka ska- eller olägenhet och för att iordning-

da eller olägenhet saml för lord- ställa vallendraget och intilliggande

ningställande av vattendraget och område i etl från företrädesvis fis-

intilliggande område i etl frän före- ke- och nalurvårdssynpunkl lämp-

trädesvis fiske- och nalurvårdssyn- ligt skick (ålerslällningsåtgärder).
punkt lämpligt skick (ålersläll
ningsåtgärder).

Om endast del av flottled avlyses, skall den behållning framräknas som skäligen kan anses belöpa pä delen.

Finnes behållning sedan behövliga återställningsåtgärder vidtagits, skall denna användas på sätt regeringen bestämmer.

Understödsfond, varom i 32 § andra stycket förmäles, skall vid flottleds avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, därvid personer, som redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde framför dem, som ännu icke kommit i åtnjutande därav; och må, där så finnes lämpligt, fondens ändamål tillgodoses genom de understödsberältigades inlösande i anstalt för försäkring eller understöd.

84 §

I fråga om framförande av flottgods i sammanlagda flottar äge stadgandena i denna tag icke tiUämpning; men låter någon flottgods framflyta hopfäst i knippen eller mindre buntar eller framföres flott gods i ringbom, räknas det för lösflottning och vare förty denna lag därå tillämpUg.

" Senaste lydelse 1977:671.

Prop. 1982/83:26 113

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5

De remitterade

Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning pa gränsfloderna .. ,

„o, ,,..., forslagen

Tornea och Muonio älvar. ' *

84 a §'*

Talan mot beslut av länsstyrelsen    Beslut av länsstyrelsen om utse-
om anlitande av sakkunnigt biträ-   ende eller entledigande av styrelse
t/e, om utseende eller entiedigande ledamot eller revisor i flottningsför-
av styrelseledamot eller revisor i    ening, om föranstaltande om åtgärd
flottningsförening, om föranstal-     på sådan förenings bekostnad, om
tände om åtgärd på sådan förenings utseende av förvaltare som avses i
bekostnad, om utseende av förval- 82 a § eller med anledning av sådan
tare som avses i 82 a § eller med    förvaltares beslut i fråga om åter-
anledning av sådan förvaltares be-   ställningsålgärder överklagas hos
slut i fråga om återställningsåt-            regeringen genom besvär.
gärder föres hos regeringen genom
besvär.

Mot annat beslut av länsstyrel- Beslut av länsstyrelsen enligl

sen enligt denna lag föres talan hos denna lag får i övriga falt överkta-

kammarrätten genom besvär. gas hos kammarrätten genom be-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred

Härigenom föreskrivs att i lagen (1933:269) om ägofred skall införas en ny paragraf, 45 a §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 a §

Med vatienlagen i 43-45 §§ avses vattenlagen (1918:523) i dess lydelse vid utgången av år 1982.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

"■ Senaste lydelse 1977:671

8 Riksdagen 1982/83. 1 samt. Nr 26

Lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till flske

Härigenom föreskrivs att 35 a § lagen (1950:596) om rätt lill fiske skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35 a §'

Den som uppsåtligen eller av Till böter eUer fängelse i högst

oaklsamhet bryter mot föreskrift sex månader döms den som uppsål-som meddelats med stöd av 33 f § ligen etter av oaklsamhel bryter dömes, i de falt som särskUt angi- mot

vas i sålunda meddelad föreskrift, 1. föreskrift som meddelats med

till böter eller fängelse i högst sex stöd av 33 f§, i de faU som särskilt
månader. anges i sålunda meddelad före-

skrift,

2. fiskeförbud som meddelats för
visst område i anledning avföretag
enligt vattenlagen (1982:000) eller
motsvarande äldre lag.
Den som gör sig skyldig till för- Den som gör sig skyldig till för-

sök eller förberedelse till brott, för sök eller förberedelse till brott, för
vilket föreskrivits påföljd enligt vilket föreskrivits påföljd enligt
första stycket, dömes, i de fall som första stycket /, dömes, i de fall
särskilt angivas i föreskrift medde- som särskilt anges i föreskrift med
lad med stöd av 33 f §, till ansvar delad med stöd av 33 f §, till ansvar
enligt 23 kap. brottsbalken. enligl 23 kap. brottsbalken.

förslagen

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

domstolen enligt 11 kap. vattentagen, tillstånd jämlikt bestämmelserna i denna lag lämnas till åtgärd, som avses i 2 kap. 1 § vattenlagen, eller till tillfällig reglering av avrinningen ur sjö eller annan vattensamling eller i vattendrag eller ock ändrade bestämmelser meddelas för hushållning med eller framsläppande av vatten, därest åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra fördel, som väsentligt överväger därmed förenade ölägenheter.

116

Föreslagen lydelse

domstolen enligt 13 kap. vattenlagen (1982:000), tillstånd enUgt denna lag lämnas till vattenförelag, som avses i / kap. 3 § första stycket 1 vattenlagen, eller lill en tillfällig vattenreglering eller också ändrade bestämmelser meddelas om innehållande eller tappning av vatten, om åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra fördelar, som väsentligt överväger olägenheterna med den.

BUaga5

De remitterade

förstagen

Vad i 3 kap. vattentagen är stadgat om vattenreglering med tvångs-delaktighet skaU ej äga tiUämpning å reglering, som avses i denna lag. Finnes uppenbart, att regleringen är till nytta för annan, som tillgodogör vattenkraft, är denne dock pliktig att i den mån så kan anses skäligt bidraga till kostnaden för regleringen. Med avseende å talan om sådant bidrag gäller vad som är stadgat om talan enligt 3 kap. 9§ vattenlagen.

Hava flera än två förenat sig om regleringen, måförordnas, att företagets angelägenheter skola handhavas av, i stället för styrelse, någon av deltagarna. I sådant fall erfordras icke stadgar för företaget.

Bestämmelserna i 7 kap. vallenlagen (1982:000) om vattenreglering med tvångsdelaklighel gäller inte regleringar, som avses i denna lag. År det uppenbart, att en reglering är till nytta för annan som tillgodogör vattenkraft, är denne dock skyldig all i den män så kan anses skäligt bidra till kostnaden för regleringen. I fråga om talan om sådant bidrag tillämpas vattenlagens beslämmelser om stämningsmål.

I fråga om förvaltningen av elt vatlenregleringsföreiag med flera deltagare gäller vad som i tagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter är stadgat om samfälligheter enligt vattenlagen.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

må anspråk med anledning av det förra företaget framställas inom den tid, som bestämmes enligt 2 kap. 24 § vattenlagen. Anmälan om ersättningsanspråk skall göras skriftUgen och ingivas till vatlenrätlsdomaren i två exemplar. Vattendomstolen skall i domen erinra om vad skadelidande har att iakttaga.

118

Förestagen lydelse

får anspråk med anledning av det förra företaget framställas inom den tid, som gäller för det senare företaget enligt 13 kap. 47§ första stycket 10 och 15 kap. I7§ tredje stycket vattentagen. Anmälan om ersättningsanspråk skall vara skriftlig och den skall ges in till vattendomstolen i två exemplar. Vattendomstolen skall i domen erinra om vad skadelidande har atl iaktta.

Bilaga 5

De remitterade

förstagen

1 mål enligt denna lag skall ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen städse genom vattenrättsdomarens försorg tillställas länsstyrelsen i det län, inom vilket företaget huvudsakligen skall verkställas.

Vid tillämpning i mål, varom nu är fråga, av bestämmelserna i // kap. 38§, 39 § andra stycket, 45 § 1 mom. andra stycket sista punkten, 47§, 50§ andra stycket och 61 § första stycket vattenlagen må i brådskande fall frister, som avses i nämnda stadganden, begränsas med iakttagande likväl av att skäUgt rådrum beredes.

1 mål enligt denna lag skall ett exemplar av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen av vcuten-domsiolen tillställas länsstyrelsen i del län, inom vilket företagel huvudsakligen skall verkställas.

Vid tillämpning i mål, varom nu är fråga, av bestämmelserna i 13 kap. 29 och 37§§ vattenlagen (1982:000) får i brådskande fall de i dessa lagrum angivna fristerna begränsas. Parterna skall dock beredas skäligt rådrum.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

av vattenrättsdomaren lämnas endast om riket befinner sig i krig.

När synnerliga skäl äro därtiU, må vatlenrältsdomaren i mål enligl denna lag medgiva sökanden alt utan hinder av bestämmelsen i 2 kap. 20§ 2 mom. vattenlagen påbörja arbete, som där avses.

119

Föreslagen lydelse

skild rätt att befara därav, får förordnande meddelas endasi om riket är i krig.

När synnerliga skäl föreligger, får vattendomstolen i mål enligl denna lag medge sökanden atl ulan hinder av bestämmelsen i 4 kap. 1 § andra stycket vattenlagen (1982:000) påbörja arbete, som där avses.

Vattendomstolens beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart, men det kan ändras när förhållandena föranleder det.

Bilaga 5

De remitterade

förslagen

Befinner sig riket i krig och är med hänsyn till kraflförsörjningen oundgängligen erforderligt atl ål-gärd, som avses i 2§, vidtages ulan dröjsmål, äger Konungen eller myndighet, som Konungen bestämmer, förordna atl åtgärden må, ändå att den är av beskaffenhet att vattendomstolens medgivande därtill skall inhämtas, vidtagas ulan föregående prövning av vattendomstolen. Vidtager någon åtgärd med slöd av vad nu sagts, skall han ofördröjligen efter dess verkställande göra ansökan hos vattendomstolen om godkännande av åtgärden.

1 fråga om ansökan, som i första stycket sägs, och påföljd för underlåtenhet alt göra sådan ansökan skall vad i vattenlagen stadgas för fall, som avses i 2 kap. 20§ 1 mom. tredje stycket samma lag, äga motsvarande tUlämpning.

År riket i krig och är med hänsyn lill kraftförsörjningen oundgängligen erforderligt alt åtgärd, som avses i 2 §, vidtas utan dröjsmål,/år regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, förordna all åtgärden/år, även om den är av beskaffenhet atl vattendomstolens medgivande därtill skall inhämtas, vidtas ulan föregående prövning av vattendomstolen. Vidtar nägon åtgärd med stöd av vad nu sagts, skall han ofördröjligen efter dess verkställande göra ansökan hos vattendomstolen om godkännande av åtgärden.

I fråga om ansökan, som i första stycket sägs, och påföljd för underlåtenhet att göra sådan ansökan gäller vad [vattenlagen (1982:000) stadgas för fall som avses i 4 kap. 4§ samma lag.

Prop. 1982/83:26 120

6 Förslag till BUaga 5

De remitterade

förslagen

Lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822)

Härigenom föreskrivs att i 16, 18 och 20§§ naturvårdslagen (1964:822)' orden "vattenlagen (1918:523)" skall bytas ut mot "vattenlagen (1982:000)".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. 1 fråga om företag, vartill tillstånd har lämnats enligt vattenlagen (1918:523), gäller äldre bestämmelser.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs aft i 10 § lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln' orden "vattenlagen (1918:523)" skaU bytas ut mot "vattenlagen (1982:000)".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

8 Förslag till

Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)

Härigenom föreskrivs att I och 2 §§ miljöskyddslagen (1969:387)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§
Denna lag är tillämplig på Denna lag är tillämplig på

1. utsläppande av avloppsval- 1. utsläppande av avloppsvat
ten, fast ämne eller gas från mark, ten, fast ämne eller gas från mark,
byggnad eller anläggning i vatten- byggnad eller anläggning i vatten
drag, sjö eller annat vattenområde, drag, sjö eller annat vattenområde,

om åtgärden inte utgör vattenföretag enligt vattentagen (1982:000),

2. användning av mark, byggnad 2. användning av mark, byggnad
eller anläggning på sätt som eljest eller anläggning på sätt som eljest
kan medföra förorening av vatten- kan medföra förorening av vatten
drag, sjö eller annat vattenområde, drag, sjö eller annat vattenområde,
om användningen ej utgör byggan- om användningen inte utgör vatten-
de i vatten, förelag enligt vattenlagen

(1982:000),

' Lagen omtryckt 1974: 1025.

' Senaste lydelse av I0§ 1974:891.

' Lagen omtryckt 1981:420.

Prop. 1982/83:26 121

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5

förslagen

De remitterade 3. användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra störning för omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant, om störningen ej är helt tillfällig.

Lagen är icke tillämplig på sådant utsläppande av avfall som avses i lagen (1971:1154) om förbud mol dumpning av avfall i vallen eller på störning i radiomotlagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk anläggning, varom särskilda bestämmelser gäller.

Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas av lagen kallas miljöfarlig verksamhet.

2§

Utöver bestämmelserna i denna lag gäller om miljöfariig verksamhet vad som föreskrivs i hälsovårds-, byggnads- och naturvårdslagstiftning eller i annan lagstiftning. I fråga om viss miljöfarlig verksamhet gäller särskilda bestämmelser enligt lagen (1971:850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.

Har regeringen enligt 136 a § byggnadslagen (1974:385) prövat frågan om tillkomst eller lokalisering av viss verksamhel eller enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar prövat frågan om framdragande eller begagnande av sådan ledning, är beslutet bindande vid prövning enligt denna lag.

Ifråga om byggande i vatten för att motverka vattenförorening och om ianspråktagande av mark för ledning eller annan anläggning för avloppvatten finns beslämtnelser i vattentagen (1918:523).

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela särskilda bestämmelser lill förebyggande av vattenförorening genom fast avfall.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

9 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att I kap. 6 § och 9 kap. 33 § jordabalken' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I kap.
6§
Har fastighet blivit skild från an- Har faslighet blivit skild från an-

gränsande vattenområde genom att gränsande vattenområde genom att stranden förskjutils, har faslighe- stranden förskjutils, har fastighe-

' Balken omtryckt 1971: 1209.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

tens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 1 kap. 3 § vattenlagen (1918:523) tillkommer slrandägare.

122

Förestagen lydelse

tens ägare rätt atl nyttja området mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Faslighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 2 kap 6 § vattenlagen (1982:000) tillkommer strandägare.

Bilaga 5

De remitterade

förslagen

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

Servitut, som kan upplåtas enligt vattenlagen eller efter prövning vid särskild förrättning enligt annan lag och som ej omfattas av förbudet i första stycket, får bildas genom fastighetsreglering endasi om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgård och är av betydelse för denna. I fråga om servitut som avses i 2—6 kap. vattenlagen fordras vidare att ägaren av den tjänande fastigheten ej motsätter sig servitutsbildning-en.

Första och andra styckena gäller ej servitut som avser ledning för vatten till husbehovsförbrukning.

123

Föreslagen lydelse

Servitut som kan upplåtas enligl 8 kap. 1 § vattenlagen (1982:000) får bUdas genom fastighetsreglering. Andra servitut som kan upplåtas enligt vattenlagen får inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut, som kun upplåtas efter prövning vid särskild förrätining i andra falt än som anges i första och andra styckena, får bUdas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

Eörsta-tredje styckena gäller inle servitut som avser avloppsledning för en fastighet eller ledning för vallen lill husbehovsförbrukning.

Bilaga 5

De remitterade

förslagen

Servitut som bildats enligt 2—6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får ej ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Om servitut tiUkommit med stöd av 7 eller 8 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser eller enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) eller motsvarande äldre bestämmelser, får åtgärd som nyss nämnts företagas endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

Servitut, som har tillkommU med stöd av 8 kap. 1 § vattenlagen (1982:000) eller motsvarande äldre bestämmelser, får ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Andra servitut som har tUlkommit med stöd av vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får inte ändras eller upphävas genom fastighetsreglering.

Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) eller motsvarande äldre lagstiftning, får ändras eller upphävas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

Beslut enligt första stycket får ej avse sådant förelag som skulle väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen och ej heller annat företag enligt vattentagen än dikning.

Beslut enligt första stycket får inte avse företag som skulle väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen etter andra vatlenföretag än sådana markavvattningsförelag, för vilka tillslåndspUkl föreligger enbart på grund av 4 kap. 2 § andra stycket vattenlagen (1982:000).

Kan till följd av andra stycket förelag icke ulföras som gemensamt arbete enligl denna lag eller är sådant utförande icke lämpligl, får fastighetsbildningsmyndigheten förordna om prövning enligt vattenlagen eller anläggningslagen.

14 kap.

Uppkommer vid fastighetsbildning fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut, som bildats på annat säll än enligt 2—6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning, skall frågan prövas vid fastighelsbestämning, om del behövs för fastighetsbildningen.

Otn del vid fastiglielsbildning uppkommer frågor om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut, skall frågan prövas vid fastighelsbestämning, om det behövs för fastighetsbildningen. I fråga om servitut som har tillkommit med slöd av vattenlagen (1982:000) etter motsvarande äldre lagstiftning får en sådan bestämning endasi avse servitut enligl 8 kap. 1 § vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighelsbestämning ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätl eller av servitut, som tillkommit vid avvitlring eUer enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller 8 kap. 1 § vattenlagen eller motsvarande äldre

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla fastighetsbestämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eUer byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.

125

Förestagen lydelse

bestämmelser, såvida icke frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla fastighetsbestämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.

BUaga5

De remitterade

förslagen

Prop. 1982/83:26 126

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5

De remitterade

Lagens bestämmelser om fastig- Lagens bestämmelser om faslig-
hel äger motsvarande tillämpning hel äger motsvarande tillämpning
på sådan tomträtt, gruva, byggnad, på sådan tomträtt, gruva, byggnad,
annan anläggning eller naturreser- annan anläggning eller naturreser
vat som har del i samfällighet enligt val som har del i samfällighel enligl
I § första stycket 3 eller 4. I § första stycket 3, 4 etter 5.

Den som innehar fastighet på grund av testamenlariskt förordnande utan all äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som fastighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som förvallar reservatet.

Innehavare av tomträtt i faslighet som har del i samfällighel enligl I § första stycket 1 eller 2 skall vid tillämpningen av denna lag anses som delägare i fastighetsägarens ställe.

I fråga om samfälligheter enligt 1 § första stycket 5 skatt tagens bestämmelser om fastigtietsdomstot i stället gälla vattendomstol. När talan skatt föras hos vattendomstol. gäUer vattenlagens (1982:000) bestämmelser om stämningsmål.

20 §

Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom atl de antager stadgar och utser styrelse.

Sammanträde enligt första stycket hålles av den som fastighetsdomstolen förordnal därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligl fastighetsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973: 1149) fastighelsbildningsmyndigheten eller, om särskild förrätlningsman förordnals enligt 4§ sistnämnda lag, denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres av förrättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt atl samfällighetsförening bildas.

I fråga om samfälUgheter enligt I § första stycket 5 skall vad som i andra stycket sägs om förrättning och förrätlningsman gälla förrättning och förrätlningsman enligt vattenlagen (1982:000). Om det är av väsentlig betydelse från allmän .synpunkt atl en samfälligheisföre-" ning bUdas för förvaltningen av en bevattnings- etter vatlenregterings-samfällighet. får domstolen förordna någon atl hålla sammanträde enligt första stycket även om ingen delägare i samfälUgheten har begärt det.

Prop. 1982/83:26

Nuvarande lydelse

1 fråga om sammanträde för bildande av samfällighetsförening äger 7§ andra stycket, 8-ll§§, 12 § första stycket första punkten och 14 § motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdet i samband . med förrättning enligt fastighelsbildningslagen (1970:988) eller anläggningslagen (1973:1149), äger dock i fråga om delgivning av kallelse lill sammanträdet vad som gäller om delgivning av kallelse till sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning.

127

Föreslagen lydelse

21 §

1 fråga om sammanträde för bildande av samfällighetsförening äger 7§ andra stycket, 8-11 §§, 12 § första stycket första punkten och 14 § motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdel i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), anläggningslagen (1973: 1149) eUer vattenlagen (1982:000), äger dock i fråga om delgivning av kallelse till sammanträdet vad som gäller om delgivning av kallelse till sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning.

Bilaga 5

De remitterade

förslagen

Har fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut meddelats, får sammanträde för bildande av samfällighetsförening hållas innan beslutet om samfällighetens bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som enligt beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslul som fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning att fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslutet vinner laga kraft eller, i fråga om anläggningsheslut, att förodnande meddelas enligt 27 a § anläggningslagen (1973:1149).

Har fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut eller tillståndsdom eller tillståndsbeslut enligt vattenlagen (1982:000) meddelats, får sammanträde för bildande av samfällighetsförening hållas innan domen eller beslutet om samfällighetens bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet och annan som enligt domen eller beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning att fastighetsbildnings-, anläggnings- eUer tillståndsbeslutet eller tUlståndsdo-men vinner laga kraft eller att förordnande meddelas enligt 27 a § anläggningslagen (1973:1149) eller 13 kap. 50§ första stycket vattenlagen.

Prop. 1982/83:26 128

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse BUaga 5

De remitterade
än ell år före den bestämda tillträdesdagen. Mol den nye ägaren anses förslagen

beloppet förfallet tillträdesdagen, om ej beloppet enligt debileringslängden förfaller först efter denna dag.

/ fråga om samfälligheter enligt 1 § första stycket 5 skatt vad som i första stycket sägs om ny ägare titt en delägarfastighet även gälla den på vilken delaktigheten i samfälligheten har övergått på annat sätt än genom övergång av äganderätten till en delägarfastighet.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 18-20§§ lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18§

1 fråga om sådan samfällighet enligt lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar som icke kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter äger vad som i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter föreskrives om samfällighel enligt anläggningslagen (1973:1149) motsvarande tillämpning.

I fråga om sådana företag enligt 3 kap. 27§, 7 kap. 61 § eller 8 kap. 40 § vattenlagen (1918:523) eller motsvarande äldre bestämmelser som inte kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter gäller vad som i lagen (1973:1150) omför-vattning av samfäUigheter föreskrivs om samfäUigheter enligt vattenlagen (1982:000).

I9§ På samfällighetsstämma i samfällighel som avses i 17 § kan beslutas alt samfälligheten skall ombildas till samfällighetsförening. Beslutas sådan ombildning, skall stämman vid tillämpningen av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter anses som sammanträde enligl 20§ i lagen.

Prop. 1982/83:26 131

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5

De remitterade
förbundet, om hans medlemskap är av särskUd betydelse för förbundets - r-.. ,

verksamhet. ""

Har någon som enligt första eller andra stycket skall vara medlem i

förbundet av särskilt skäl motsatt sig medlemskap, får han slå utanför

förbundet, om dess verksamhet ej avsevärt försvåras därigenom.

Kommun samt sammanslutning av fiskerättsägare får ingå som medlem i

vattenförbund, även om skyldighet icke föreligger enligt första eller andra

stycket.

12§

1 fråga om förrättning enligl den- 1 fråga om förrättning enligt den-

na lag skall bestämmelserna i vat- na lag skall bestämmelserna i 12 tenlagen (1918:523) om syneför- kap. vattenlagen (1982:000) gälla i rättning rörande förelag enUgt 3, 7 tUlämpliga delar, i den mån ej annat och 8 kap. gälla i tillämpliga delar, i följer av vad nedan sägs. den mån ej annat följer av vad nedan sägs.

13§

Vid förrättningen biträdes för- Vid förrättningen biträdes för-

rätlningsman av två gode män. rättningsmannen av två gode män. Sakkunnigt biträde får icke förordnas.

Med synemän förstås i denna lag Med synemän förstås i denna lag

förrättningsmannen, biträdande förrättningsmannen och gode män-föräitningsman och gode männen. nen.

Synemännen skall erhålla ersättning i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

15§

Kungörelse som avses i 10 kap. Kungörelse som avses i 12 kap.

38§ vattentagen (1918:523) skall 14§ vattenlagen (1982:000) skall utfärdas, om det ej är uppenbart utfärdas, om det ej är uppenbart obehövligt. 1 kungörelsen skall obehövligt. 1 kungörelsen skall anges det vattenområde som avses. anges det vattenområde som avses.

Förrättningsmannen skall, om det ej är uppenbart obehövligt, förordna aktförvarare som avses i 10 kap. 39§ vattenlagen.

I6§

Underrättelse om tid och ställe för förrättningen skall i god tid före första sammanträdet delges den som skall vara medlem i förbundet enligl 3 § första stycket samt, i den mån förrättningsmannen anser det lämpligt, den som kan antagas skola vara medlem i förbundet enligt 3§ andra stycket. Att delgivning icke skett, utgör ej hinder för sammanträdet.

Underrättelse som avses i första stycket skall alltid sändas till vederbörande kommun samt till sammanslutning av fiskerätlsägare som är känd för förrättningsmannen.

Vid kallelse lill nytt sammanträ- Vid kallelse till nytt sammanträ-

de får första och andra styckena de får första och andra styckena tilllämpas i stället för bestämmelsen tilllämpas i stället för bestämmelsen

1 fråga om talan mot beslut eller åtgärd vid förrättning enligt denna lag gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i vattenlagen (1918:523) om besvärsmål, som angår syneförrättning rörande företag enligt 3,7 eller 8 kap.

Angår besvären fråga om medlemskap eller andelstal, gäller vad som i II kap. 53 § och 89§ andra stycket vattenlagen föreskrives för det fallet att besvären angår fråga om värdet på båtnad eller ersättning.

Kungörelse som avses i // kap. 87 § vattenlagen skall ej införas i Post- och Inrikes Tidningar. I stället för alt införas i ortstidning får kungörelsen delges varje sakägare. Kungörelsen jämte avskrift av besvärshandlingarna skaU tillställas statens naturvårdsverk och länsstyrelsen.

1 fråga om talan mot beslut eller åtgärd vid förrättning enligt denna lag gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i vattenlagen (1982:000) om förrättningsmål.

Kungörelse som avses i 13 kap. 58§ vatienlagen (1982:000) skaU jämte avskrift av besvärshandlingarna tiUställas statens naturvårdsverk och länsstyrelsen.

Prop. 1982/83:26 133

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse BUaga 5

De remuterade

förstagen

34 §

När enligt 29 eller 33 § talan skall När enligt 29 eller 33 § talan skall
föras hos vattendomstol, gäller i föras hos vattendomstol, gäller i
tilllämpliga delar bestämmelserna i tilllämpliga delar bestämmelserna i
vattenlagen (1918:523) om stäm- vattenlagen (1982:000) om stäm
ningsmål. ningsmäl.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Om ansökan om förrättning har gjorts före ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser.

16 Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) orden "vattenlagen (1918:523)" skall bytas ut mot "vattenlagen (1982:000)".

Denna lag träder i kraft den I januari 1983. Beträffande mark för vilken täkttillstånd vid ikraftträdandet gäller enligt vattenlagen (1918:523) tillämpas 2 kap. 4 § i äldre lydelse.

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§ Säkerhet behöver inte ställas i

1. mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbets-tvister,

2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrende-, hyres- eller bostadsrättstvist,

3. ansökningsmål enligt 11 kap. 3. ansökningsmål enligt 13 kap. 17§ vattenlagen (1918:523), 13 § vattenlagen (1982:000),

4. växelmål och checkmål,

5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och

6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.

Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom genstämning.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

Prop. 1982/83:26 134

Lagrådets
Utdrag Yttrande

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1982-1)6-22

Närvarande: justitierådet Fredlund, regeringsrådet Brodén, juslitierådet Palm.

Enligt protokoll vid regeringssammanlräde den 25 mars 1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för justitiedepartementet beslutat inhämta lagrådets yllrande över förslag lill

1. lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled,

2. lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred,

3. lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.,

4. lag om ändring i lagen (1950:596) om räU lill fiske,

5. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.,

6. lagom ändring i naturvårdslagen (1964:822),

7. lag om ändring i lagen (1966:314) om kontinenlalsockeln,

8. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387),

9. lag om ändring i jordabalken,

10. lag om ändring i fastighelsbildningslagen (1970:988),

11. lag om ändring i expropriationslagen (1972:719),

12. lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter,

13. lagom ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheler,

14. lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheler,

15. lag om ändring i lagen (1976:997) om vatlenförbund,

16. lag om ändring i laslighelslaxeringslagen (1979: 1152),

17. lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande atl ställa säkerhet för rällegångskoslnader.

Förslagen har inför lagrådet föredragils av hovrättsassessorn Rolf Strömberg. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:426) om llottning i allmän flottled

Lagstiftningen om allmänna floltleder och flottning i dessa är för närvarande behäftad med brister i fräga om bl. a. systematik och överskådlighel.

Prop. 1982/83:26 135

Någon mera väsentlig förbättring härutinnan kommer inle atl inträda ge- Lagrådets

nom de reformer sotn behandlats i proposilion 1981/82: 130 med förslag lill yttrande

ny vallenlag m. m. Med hänsyn lill flotlningens minskade betydelse har det nämligen inle ansetts motiverat alt göra någon genomgripande omarbetning av flollningslagsliflningen (se nämnda prop. s. 146). Nu angivna förhållanden medför alt det ibland inle är möjligl att åstadkomma tillfredsställande lösningar när del gäller all på flottningslagsliflningens område vidta följdändringar lill den föreslagna nya vattenlagen (i fortsättningen kallad nya vattenlagen). Olägenheterna härav torde med flotlningens nuvarande omfattning få anses begränsade.

1 §

Enligt 84 § flotlningslagen räknas framförande av floitgods i sammanlagda flottar - s. k. buntflottning - inte som flottning i lagens mening. 1 lagrådsreniissen föreslås atl flotlningslagen skall tillämpas också på buntflottning och all den angivna bestämmelsen i 84 § följaktligen skall upphävas. Motiveringen till della förslag har upplagils i anslutning lill I § flotlningslagen. Av vad som anförs där kan del förefalla som om begreppen flottning och sjöfart skulle vara två varandra uteslutande alternativ. Lagrådet vill därför anmärka att förhållandel alt flotlningslagen görs tillämplig självfallet inte innebär alt sjövägsreglerna och andra regler för sjöfart och sjötrafik inle skulle gälla när buntflottning med hjälp av fartyg sker.

5 a-5 c §§

Bestämmelserna i 5 a och 5 c §§ har sådant samband med del ämne som behandlas i den i prop. 1981/82: 130 föreslagna lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled att de med fördel skulle kunna placeras i den lagen. Om de överförs dit, kan reglerna i 5b*) lämpligen inarbetas i 16§ flotlningslagen. Skulle bestämmelserna i 5 a §, pä sätt förordals i del remitterade förslaget, placeras i flotlningslagen, är det erforderligt atl paragrafen kompletteras med en föreskrift som anger vilken myndighet som har att besluta i de frågor som avses i paragrafen (jfr beträffande beslulskompelensen i 4§-ns fall hänvisningen i den paragrafen lill 3 § lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled).

Regleringen i 5 a och 5 b §§ lar sikte på fall då fråga är om inrätiande av allmän faried. Eftersom regleringen också bör kunna göra tjänst i fall då det är fråga om utvidgning av allmän flottled, bör den kompletteras med bestämmelser för sädanl fall (jfr 6 kap. 22 § nuvarande vallenlag).

7 § ■

1 den nya vattenlagen har termen "byggande i vallen", som förekommer i den gällande vattenlagen, utmönstrats och ersatts av uttrycket "vatlenföretag" (prop. 1981/82: 130 s. 393). Lagtexten i förevarande paragraf bör anpassas härtill.

Prop. 1982/83:26 136

Lagrådet föreslår att 7 § ges följande lydelse: Lagrådets

"Om någon i strid mot lag eller givna föreskrifter utför anläggning eller yttrande

annan anordning i en allmän flottled skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar på anordningen. Utför någon anläggning eller anordning i en allmän flottled utan att begära och invänta skyddsbestämmelser enligl andra stycket, skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar under tiden.

Menar någon som utfört eller avser att utföra vattenföretag där en allmän flottled finns, att särskilda anläggningar eller åtgärder till skydd mot skada eller intrång lill följd av flottningen bör bekostas av de flottande, får han väcka talan mot flollningsföreningen hos vattendomstolen rörande bestämmelser om erforderliga skyddsanordningar. 1 fråga om en sådan talan gäller bestämmelserna i vattenlagen (1982:000) om stämningsmål."

13 §

Förslaget tar i andra stycket första meningen upp etl stadgande av innebörd alt bestämmelserna i 16 kap. nya vattenlagen om betalning av ersätlning skall tillämpas i fråga om vissa ersättningar för flottningsskada. Av styckets andra mening framgår att ersättningsbeloppet skall nedsättas hos länsstyrelsen i fall då skiljemännen beslutar det. För sådant fall avses även bestämmelserna i 16 kap. 13-15 §§ om länsstyrelsens befattning med de nedsatta ersättningsmedlen vara tillämpliga. Den föreslagna hänvisningen till 16 kap. nya vattenlagen bör för tydlighetens skull uttryckligen inbegripa bestämmelserna om länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel.

Sista stycket i paragrafen avses vara en motsvarighet lill 6 kap. 23 § i gällande vattenlag med endasi det tillägget att frågan om ändrade ersättningsbestämmelser skall kunna prövas inle bara i samband med alt nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flottleden beslutas utan också på särskild talan efter del atl sådant beslut meddelats. Enligl lagrådets mening kommer detta bättre till uttryck om 13 § sista stycket utformas i närmare anslutning till den nuvarande bestämmelsen enligl följande förslag, där lagrådet ansett det påkallat atl hänvisa också till beslul som meddelats med stöd av äldre bestämmelser:

"Har genom beslut enligt denna lag eller enligt 9 kap. 3 § andra stycket vattenlagen (1982:000) eller motsvarande äldre bestämmelser ersättning för skada eller intrång fastställts att utgå med årliga belopp, utgör den omständigheten att beslutet härom har vunnit laga kraft inte hinder för vattendomstolen att i samband med beslut om nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flottleden, eller senare efter talan i den ordning som enligt vattenlagen gäller för stämningsmål, meddela sädana ändrade bestämmelser om ersättningen och sättet för betalning som föranleds av de ändrade förhållandena."

Prop. 1982/83:26 137

20 § Lagrådets

Nu gällande flotlningslag upptar i 20 § tredje stycket beslämmelser om yttrande

hur syssloman för interimsflottning skall redovisa flottledsavgifter som han uppburit av interimsflottande. Bestämmelserna skiljer mellan två fall. I det ena fallet, nämligen när beslutad allmän flottled upplåtits lill allmänt begagnande och flottningsförening bildats, skall redovisning ske till flottningsstyrelsen (20 § tredje stycket första meningen). Någon ändring i denna del föreslås inte i remissen. 1 det andra fallet skall redovisning ske till länsstyrelsen, nämligen när beslut om inrättande av allmän flottled jämlikt 6 kap. 14 § nuvarande vattenlag förklaras förfallet, därför all den utsedde anläggaren av flottleden avsagt sig arbetet eller förverkat rätlen all utföra del och ny anläggare inte kunnat erhållas (20 § tredje stycket andra meningen). Någon redovisningsregel för detta fall har inte upplagils i förslaget. Som skäl härför har anförts, alt 6 kap. 14 § inle får nägon motsvarighet i den nya valtenlagstiflningen. Även utan en sådan motsvarighet behöver emellertid lagstiftningen ge besked om lill vem sysslomannen skall redovisa uppburna medel, när beslutad allmän flottled inle kan upplåtas lill allmänt begagnande därför att erforderliga anläggningsarbeten inte kommit till utförande. Möjligen bygger förslagel på tanken att flottleden i dylikt fall skall avlysas och 82 § flpttningslagen lillämpas. Emellertid är 2 § i den föreslagna lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled inle så avfattad atl den medger avlysning i det berörda fallet. Förevarande paragraf bör därför kompletteras med en regel motsvarande bestämmelsen i 20 § tredje stycket andra meningen nuvarande flotlningslag.

79 §

Beträffande denna paragraf föresläs i remissen bl.a. en anpassning till brottsbalkens terminologi genom utbyte av ordet "dagsböter" mot "böter". Lagrådet vill ifrågasätta, om en sådan anpassning bör ske utan alt motsvarande ändring görs i de övriga straffbestämmelserna i flotlningslagen.

Övergångsbestämmelser

Vissa av vattenlagsutredningen föreslagna övergångsbestämmelser till ändringar i flotlningslagen har av departementschefen funnits onödiga och har inle fält någon motsvarighet i lagrådsremissen. Lagrådet har i den delen inte någon erinran utom såvitt rör 4§. Genom att den föreslagna lagtexten i den paragrafen uttryckligen hänvisar till beslul "enligl 3 § lagen (1982:000) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled" torde motsvarande beslut av vattendomstolen enligt den nu gällande vattenlagen inte - som avsett är - kunna innefattas.

En övergångsbestämmelse med anledning av vad som nu har sagts kan utformas i princip på samma sätt som den som fogats vid förslaget lill ändring i fastighetslaxeringslagen. Etl alternativ, som synes ligga närmare 10 Riksdagen 1982183. I saml. Nr 26

Prop. 1982/83:26 138

till hands, är en motsvarighet lill remissens övergångsbestämmelse vid Lagrådets

förslaget lill lag om ändring i jordabalken, exempelvis med följande inne- yttrande

håll:

"Vad som sägs i 4 § angående beslut om separatflottning enligl 3 § lagen (1982:000) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled gäller också motsvarande beslut av vattendomstol enligt vallenlagen (1918:523)."

Slutligen finns möjligheten alt direkt i 4§ fiotlningslagen hänvisa också lill beslut enligl vallenlagen (1918:523) - jfr 3 § förslagel lill lag om ändring i lagen (1976:997) om vatlenförbund.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.

1962 års ovannämnda lag är en vattenrättslig krislag som träder i tillämpning i krig och efter förordnande vid krigsfara och i vissa andra krissituationer. Lagen innefattar beträffande särskilt angivna åtgärder i vattenområde lättnader i förhållande lill den ordinära vallenlagsiiftningen i fråga om förutsällningarna och vUlkoren för åtgärdernas genomförande och förfarandet. Bestämmelserna i 1962 års lag har karaktär av undanlag från nu gällande vattenlag. 1 den mån inle annat följer av dessa undantagsbestämmelser är således vattenlagens regler tillämpliga. Såsom framgår av 3§ i förslaget till lag om ändring i 1962 års lag är avsikten atl vad nu sagts om vattenlagen i fortsättningen skall gälla den nya vattenlagen.

2 och 5 §§

1 2 § i dess nuvarande lydelse anges de åtgärder i vattenområde som lagen är tillämplig på. Dessa är åtgärd som avses i 2 kap. I § vattenlagen, tillfällig reglering av avrinningen ur sjö eller annan vattensamling eller i vattendrag samt ändring av bestämmelser för hushållning med eller framsläppande av vatten. Enligt det remitterade förslagel skall lagen vara tillämplig på vatlenföretag som avses i I kap. 3 § första stycket I i den nya vattenlagen, på tillfällig vatlenreglering och på ändring av beslämmelser om innehållande eller tappning av vatten. Mot den anpassning till den nya vattenlagen som sålunda föreslagits finns i sak ej anledning lill erinran. Den föreslagna lagtexten bör emellertid jämkas så, att det framgår all tillfällig vattenreglering ingår bland vattenföretag som avses i I kap. 3§ första stycket 1.

För att åtgärd, på vilken 1962 års lag är tillämplig, skall vara tillåtlig, krävs enligl 2§ i dess nuvarande lydelse, alt åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra fördel, som väsentligt överväger därmed förenade ölägenheter. Detta tillållighetsrekvisit gäller i stället för del allmänna ekonomiska tUlåtlighetsrekvisitet i 2 kap. 3 § första stycket gällande vattenlag.

Prop. 1982/83:26 139

Bestämmelsen i detta lagrum är nämligen enligt 5 § i 1962 års lag inte Lagrådets

tillämplig på förelag som avses i lagen. I nya vattenlagen har det ekonomis- yttrande

ka tillätlighetsrekvisilet utformats pä annat sätt än i 2 kap. 3S första stycket nuvarande vattenlag. Enligl 3 kap. 4 § i nya vattenlagen får sålunda elt vatlenföretag komma lill stånd om fördelarna från allmän och enskild synpunkt av förelaget överväger kostnaderna saml skadorna och ölägenheterna av del.

1 del remitterade förslagel förordas, atl den ekonomiska lillåtlighelsre-geln i 2§ i 1962 års lag bibehålls i sak oförändrad. Om förslaget till ny vattenlag antas och 3 kap. 4§ i förslaget således blir lag, kommer den ekonomiska tillåtlighetsregeln i den ordinära valtenlagstiflningen inle atl ställa krav på annat än att de positiva effekterna av etl vatlenföretag skall överväga de negativa. Någon fordran på kvalificerad övervikt för de positiva effekterna kommer alltså inle att gälla. All ställa längre gående lillål-lighelskrav i den valtenrättsliga krislagstiflningen slår ej väl samman med denna lagstiftnings syfte. Kravet på väsentlig övervikt i 2§ i 1962 ärs lag bör därför utgå. Beskrivningen i nämnda paragraf av åtgärdens negativa effekter torde kunna ändras till överensstämmelse med motsvarande beskrivning i 3 kap. 4§ nya vattenlagen ulan att nägon ändring i sak därigenom uppkommer.

1 remissen föresläs ocksä, alt 5§ i 1962 års lag skall upphävas. Som skäl härför anförs, all den prövning som skall göras enligl 2§ i 1962 års lag i huvudsak motsvarar den som skall göras enligt 3 kap. 4§ nya vallenlagen. Tillällighelsreglerna i dessa båda lagrum är visserligen nära besläktade men inte helt identiska. Vid bedömning av etl vallenföretags positiva effekter skall sålunda vid prövning enligl 2§ i 1962 års lag hänsyn las endast till fördelar ur allmän synpunkt, medan vid prövning enligt 3 kap. 4§ nya vattenlagen fördelar ur såväl allmän som enskild synpunkt skall beaktas. Reglerna i de båda lagrummen bör med hänsyn lill denna olikhet inte vara tillämpliga samtidigt. Lagrådet föreslår, att den speciella tillåtlighetsregeln i 2 § i 1962 års lag liksom hittills skall, med uteslutande av den ekonomiska lillållighelsregeln i den ordinära valtenlagstiflningen, vara tillämplig på vattenförelag enligt 1962 års lag. 5§ bör följaktligen inte upphävas ulan endasi ändras så alt hänvisningen avser den nya vattenlagen.

Beaktas vad ovan anförts kan, efter erforderlig justering av första och tredje alt-satsen i den föreslagna lagens ingress, 2 och 5§§ få förslagsvis följande lydelse:

"2 §

För bättre utnyttjande av vattenkraft får, efter ansökan hos vattendomstolen enligl 13 kap. vattenlagen (1982:000), tillstånd enligt denna lag lämnas lill tillfällig vattenreglering eller annat vatlenföretag, som avses i I kap. 3§ första stycket 1 vattenlagen, eller också ändrade bestämmelser

Prop. 1982/83:26 140

meddelas om innehållande eller lappning av vatten, om åtgärden prövas ur Lagrådets

allmän synpunkt medföra fördelar, som överväger kostnaderna samt ska- yttrande

dorna och olägenheterna av den."

"5 §

Bestämmelsen i 3 kap. 4§ vattenlagen (1982:000) skall inte äga tillämpning i fråga om företag enligt denna lag."

7 §

Det avsedda innehållet i 7§ första stycket kommer enligt lagrådels uppfattning lill tydligare ullryck om stycket får följande lydelse:

"1 stället för bestämmelserna i 11 kap. I och 2 §§ vattenlagen (1982:000) gäller vid tillämpning av denna lag i fråga om vallenförelag som där avses bestämmelserna i 11 kap. 3 § vattenlagen."

Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)

1 remissen har föreslagils den ändringen i 2§ miljöskyddslagen, atl paragrafens tredje stycke skall ulgå. Om sä sker, bör hänvisningen i 45 § fösta stycket I miljöskyddslagen lill 2 § fjärde stycket ändras lill atl avse 2 § tredje stycket. Lagförslagels ingress får därvid justeras.

Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

7 kap. 2 §

I denna paragraf upptas bl.a. bestämmelserom fastighelsbildningsmyn-dighelens rätt alt genom fastighetsreglering bilda servitut som kan upplåtas enligt vallenlagen (1918:523). Den nuvarande regleringen har ansetts vara svårlillämpad och har givit upphov lill samordningsproblem i fastighels-bildningsarbetel. Den ersätts enligt förslaget av en bestämmelse i paragrafens andra stycke enligt vilken sädana servitut som kan upplåtas enligl 8 kap. I § nya vattenlagen får bildas genom fastighetsreglering. Förslaget motiveras av önskemål om en förenkling och en utvidgning av nuvarande möjligheter alt bilda vatlenrättsliga servitut genom fastighetsreglering.

Enligt lagrådets mening får ell visst mått av övertäckning mellan fastighelsbildningslagen och vattenlagen godtas för all faslighetsrältsliga åtgärder skall kunna genomföras så smidigt som möjligl. Förslaget synes emellertid ge en alltför långtgående befogenhet för fastighelsbildningsmyndigheten att pröva frågor om bildande av vatlenrättsliga servitut; All förrält-ningslanlmätaren kan bilda vatlenlagsserviiut genom fastighetsreglering i fall då vattendomstol ändå skall ta upp servitutsfrågorna i samband med prövning av frågan om tillstånd till ell vatlenföretag framstår knappast som

Prop. 1982/83:26 141

en rationell ordning vare sig från processekonomisk synpunkt eller med Lagrådets

hänsyn till vattendomstols särskilda sakkunskap på området. Närmast lill yttrande

hands synes vara atl i anslutning lill den nya vattenlagens beslämmelser om lillslåndsplikt för vallenföretag (4 kap. nya vallenlagen) söka en gräns för befogenheten att handlägga vaitenlagsservitul enligl fastighelsbildningslagen. Står frågan om atl bilda servitut i sakligt sammanhang med elt vatlenföretag som kräver tillstånd enligt huvudregeln i 4 kap. 2§ första stycket nya vattenlagen, bör servitutsfrågan naturligen ingå i den tillållig-hetsprövning som skall utföras av vattendomstol. Frågan om servitutsbildning torde också i flertalet sådana fall initieras genom ansökningen hos domstolen. Föreligger däremot inle någon lillsländsplikt för valtenförelaget enligt huvudregeln härom i 4 kap. 2 § första stycket nya vattenlagen -dvs. omständigheterna är sådana all det är uppenbart atl varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vallenförelagels inverkan på vallen- . förhållandena - synes någol hinder ej böra uppställas mot alt serviluls-bildningen sker med stöd av fastighetsbildningslagen. Hinder häremot bör givetvis ej heller finnas om vallenförelagels tillåtlighet redan har prövals och tillstånd meddelats. Förrätlningslanlmätaren bör då kunna bilda elt valtenrättsligt servitut genom fastighetsreglering t.ex. i sådana fall när behov därav uppkommer i anslutning till vallenförelagels utförande, jfr vad som anförs i motiveringen om servitut för. rätt att använda annans mark för brygg- eller badplats i s. k. skadeförebyggande syfte.

Vad angår den tillståndsprövning som under vissa förutsättningar skall ske i fråga om markavvattningsförelag enbart enligl den särskilda regeln i 4 kap. 2 § andra stycket innebär del sagda inle någon begränsning av lantmätares befogenhet. Tillståndsprövningen föreslavas emellertid i dessa fall av andra skäl än företagets inverkan på vattenförhållandena. Det torde enligl förarbetena också vara här som behovel av en utvidgad kompelens gör sig särskill gällande.

Mot bakgrund av det nu anförda förordar lagrådet alt del till del föreslagna stadgandet i 7 kap. 2§ fogas etl inskränkande villkor av den innebörd som angetts i det föregående. Paragrafens andra stycke kan därvid ges förslagsvis följande lydelse:

"Servitut som kan upplåtas lill förmån för ell vallenförelag enligt 8 kap. I § vattenlagen (1982:000) får bildas genom fastighetsreglering endasi om tillstånd till företaget har meddelats enligt vattenlagen eller om del är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom företagets inverkan på vattenförhållandena."

7 kap. 9 §

Stadgandet avgränsar fastighetsbildningsmyndighetens möjligheter atl genom fastighetsreglering ändra eller upphäva servitut som tillkommit enligl beslämmelser i vallenlagen. Med avsevärd utvidgning i förhållande till vad som gäller nu föreslås att servitut, som tillkommit med stöd av 8

Prop. 1982/83:26 142

kap. I § nya vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser, får ändras Lagrådets

eller upphävas genom fastighetsreglering. 1 motiveringen anförs att det yllrande

torde vara dessa tvångsrätler som i de allra flesta fall blir aktuella i faslighetsbildningssammanhang.

1 yltranden över de lagförslag som föregått det remitterade förslaget läggs bland annat frän kraflproducenthåll vikt vid, att servitut som utgör en nödvändig förutsättning för t.ex. en kraftanläggning inle får ändras eller upphävas i annan ordning än enligt bestämmelser i vattenlag. Enligt en regel i nya vattenlagen om vattendomstols omprövning av villkoren för meddelat tillstånd lill ett vatlenföretag gäller även atl vid omprövning bl. a. för tillgodoseende av allmänna intressen villkor inte får föreskrivas som medför all förutsättningarna för företaget rubbas avsevärt.

De vid remissbehandlingen framförda önskemålen om begränsningar i bestämmelsen om ändring och upphävande av servitut med hänsyn till åtgärdernas inverkan på ell vatlenföretag avvisas emellertid av departementschefen. Han hänvisar därvid lill alt de restriktioner i 7 kap. fastighelsbildningslagen som gäller i fråga om ändring och upphävande utgör en garanti mot en alltför långtgående tillämpning av lagförslaget. Såvitt lagrådet kan finna ger emellertid faslighelsbildningslagens bestämmelser om fastighetsreglering inle elt tillräckligt skydd för en av tillsländshavare utverkad räll alt la annans mark i anspråk för anläggning eller anordning som behövs för valtenförelaget. Enligt lagrådets mening bör del säkerställas all åtgärder vid fastighetsreglering inte inkräktar på en ål valtenförela-garen enligt nya vallenlagen upplåten ivångsrätl. Den föreslagna bestämmelsen bör därför kompletteras med etl villkor av innebörd all ändring och upphävande av valtenrätlsligt servitut får ske genom fastighetsreglering endast om åtgärden inte medför olägenhet av någon betydelse för företaget.

Lagrådet föreslår med hänsyn lill det anförda atl första meningen i första stycket av förevarande paragraf ges förslagsvis följande lydelse:

"Servitut, som har tillkommit lill förmån för ell vallenföretag med stöd av 8 kap. I § vallenlagen (1982:000) eller motsvarande äldre beslämmelser, fär ändras eller upphävas endasi om åtgärden inte medför olägenhet av någon betydelse för företaget."

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

I §

Enligl propositionen med förslag till ny vattenlag skall lagen om förvaltning av samfälligheler tillämpas när samverkan mellan deltagare i vallenföretag skall ske i form av samfällighel. 1 remissen föreslås en bestämmelse om delta i en ny punkt 5 i I § första slyckei. Vidare föreslås vissa ändrade

Prop. 1982/83:26 143

begreppsbestämningar i paragrafens andra stycke. Lagrådet förordar här Lagrådets

en något ändrad lydelse av författningstexten. Bestämmelsen blir tydligare yttrande

om den såvitt avser samfälligheter enligt första stycket I -4 behålls oförändrad. Ändringen föranleds nämligen uteslutande av att för de vatlenrättsliga samfälligheterna det enligt den nya vattenlagen inte skall förekomma att delägarskap i samfällighet representeras av fastigheter (se härom förutom vad departementschefen anfört i förevarande remiss också t.ex. uttalandena av lagrådet i prop. 1981/82: 130 s. 289 f). 1 följande förslag av lagrådet har också tagits med en för samfälligheter enligt punkt 5 speciell definition av ordet "delägarfastighet". Ordet förekommer utan sammanhang med ordet andelstal på flera håll i samfällighetslagen. 1 44 § bör en ändring ske så som föreslagils i remissen. 1 49 och 52 §§ saknar i och för sig ordets betydelse relevans. Vad gäller 12 § sista stycket, 15 § tredje stycket, 48 § sista stycket och 53 § första stycket torde en "översättning" av ordet delägarfastighet såvitt gäller vatlenrättsliga samfälligheter sakna större praktisk betydelse men bör enligt lagrådels mening ändå göras. Lagrådet föreslår följande lydelse av andra stycket: "Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har del i samfällighet och med delägare ägaren av delägarfastighet. 1 fråga om samfällighet enligt första stycket 5 förstås dock med delägarfastighet fastighet som på annat sätt än genom delaktighet omfattas av samfälligheten och med delägare den som deltar i samfälligheten. Beträffande sådan samfällighet skall vidare vad som sägs i lagen om delägarfastighets andelstal i stället gälla delägares andelstal."

3 §

1 etl tillägg lill denna paragraf föreslås i remissen en regel om alt bestämmelserna om slämningsmål i nya vattenlagen skall gälla när enligt samfällighetslagen talan skall föras hos vattendomstol. Beträffnde andra frågor som vattendomstol får befattning med enligt samfällighetslagen i föreslagen ny lydelse — såsom förordnande att hålla sammanträde enligt 7 eller 20 § - anmärker departementschefen i specialmoliveringen alt de kommer alt handläggas som ärenden. Vad som därmed skall gälla om handläggningen synes emellertid vara oklart. Beträffande domförhet synes den närmast liggande tolkningen bli att handläggning skall ske på fullsutlen avdelning enligl 13 kap. 3§ nya vattenlagen. Vad som i prop. 1981/82:130 (s. 623) i anslutning lill 22 kap. 5§ nya vattenlagen har anförts om att ärende kan handläggas av ordföranden ensam motsägs av att den i 13 kap.

4 § nya vattenlagen angivna möjligheten för en ensamdomare alt besluta är
förbehållen handläggningen av "mål" och att enligt 13 kap. 12 § nya
vattenlagen termen mål inte kan innefatta ärenden. (Jfr beträffande mot
svarande spörsmål i fråga om fastighetsdomstol prop. 1971: 106 s. 91 och
121 samt den ändring i 1§ andra stycket fastighetsdomstolslagen som
införts på grundval av prop. 1974: 144.)

Prop. 1982/83:26 144

Lagrådet anser alt ett klargörande i del angivna avseendet är påkallat Lagrådets

och alt i första hand en reglering inom ramen för 13 kap. nya vattenlagen yllrande

bör övervägas.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Enligl 22 § andra stycket i den i prop. 1981/82:130 föreslagna lagen (1982:000) om införande av vallenlagen (1982:000) skall en samfällighet enligt nuvarande vattenlag eller motsvarande äldre beslämmelser (här i fortsättningen kallad äldre samfällighet) efter beslut om ändring av kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem anses ombildad lill en samfällighet enligt den nya vattenlagen. Nägra närmare bestämmelser om hur ombildningen skall ske meddelas inle.

Den angivna övergångsbestämmelsen får, om del nu föreliggande förslagel antas, inle någon betydelse i fråga om äldre samfällighel som inle är juridisk person, eftersom enligl 18 § förevarande lagförslag de nya reglerna i samfällighetslagen skall bli ulan vidare tillämpliga på sådana samfälligheter. Beträffande sådana äldre samfälligheler som har ställning av juridisk person följer däremot av 19§ förslaget till ändring av införandelagen för samfällighetslagen att den gamla ordningen blir gällande, om inte delägarna själva beslutar en övergäng.

Elt beslut enligl sistnämnda paragraf kan inte avse annat än s. k. föreningsförvaltning enligt samfällighetslagen. I linje med vad som sålunda skall gälla för "frivillig" övergång bör en regel införas om föreningsför-vallning ocksä för äldre samfällighet som är juridisk person och som på grund av ändrad deltagarkrets eller kostnadsfördelning skall falla in under den nya ordningen. Vidare kan det vara lämpligl med en bestämmelse om alt förordnande skall meddelas om atl den äldre samfälligheten skall upplösas (jfr 11 § förevarande lag).

Den bestämmelse som nu har förordats kan - med erforderlig justering av ingressen - tas in som en ny 21 § i den förevarande lagen och få förslagsvis följande lydelse:

"I samband med beslut, som avses i 22!? andra stycket lagen (1982:000) om införande av vattenlagen (1982:000) och som rör en samfällighel som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter, skall förordnas atl samfälligheten skall upplösas och atl en samfällighetsförening skall bildas för alt förvalla den nya samfälligheten.

När en samfällighetsförening som har bildats enligt första stycket har registrerats, äger 20§ motsvarande tillämpning."

Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund

1 motiven lill förslaget om ändrad lydelse av I3§ förordas atl någon biträdande förrätlningsman inte vidare skall förordnas vid förrättningar

Prop. 1982/83:26 145

enligt lagen om vallenförbund, 1 enlighet härmed föreslås där atl benäm- Lagrådets

ningen biträdande förrättningsman skall tas bort i 13 § andra stycket. Om yttrande

detta förslag genomförs, bör även bestämmelserna om biträdande förrätlningsman i 11 § första och tredje styckena ulgå.

Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

1 den föreslagna övergångsbestämmelsen till denna lag har inle beaktats, alt i mål som pågår vid nya vattenlagens ikraftträdande täkttillstånd enligl vattenlagen (1918:523) kan komma att meddelas också efter det atl ändringen i fastighetstaxeringslagen har trätt i kraft. Orden "vid ikraftträdandet gäller" bör därför ersättas av ordet "meddelats". En annan möjlighet är alt i 2 kap. 4§ fastighetslaxeringslagen, i definitionen av ägoslagel "Täktmark", byta ut orden "eller vattenlagen (1918:523)" mol orden "vattenlagen (1918:523) eller vattenlagen (1982:000)" - jfr vad lagrådet anfört beträffande övergångsbestämmelserna till flotlningslagen.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen ulan erinran.

1 Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

6. lag om ändring i

7. lag om ändring i

8. lag om ändring i

9. lag om ändring i

10. lag om ändring i

11. lag om ändring i

1. lagom ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled,

2. lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred,

3. lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.,

4. lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske,

5. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.,

i naturvårdslagen (1964: 822),

■ lagen (1966:314) om kontinentalsockeln,

i miljöskyddslagen (1969: 387),

i jordabalken,

i fastighetsbildningslagen (1970:988),

i expropriationslagen (1972:719),

12. lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheler,

13. lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheler,

14. lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,

15. lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund,

16. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

17. lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utiändska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader.

Föredraganden redogör för lagrådets yttrande.

Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 25 mars 1982.

Prop. 1982/83:26 147

Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled

Vad lagrådet under / § har anfört rörande begreppen flottning och sjöfart föranleder inte någon erinran från min sida.

Som lagrådet påpekar kan vissa invändningar från systematisk synpunkt riktas mot placeringen av de nya 5 a-5 c §§ i flotlningslagen. Jag anser emellertid att ölägenheterna därav inle är större än all de med hänsyn lill flotlningens nuvarande omfattning bör kunna accepteras. Jag biträder däremot lagrådets förslag till kompletteringar av 5 o och 5 b §§. Av den nya formuleringen av 5 a § första stycket framgår alt del är regeringen eller, efter regeringens bemyndigande länsstyrelsen, som är beslulsmyndighel rörande frågor om antagande av anläggare.

Jag godtar lagrådets förslag till ändrad utformning av 7, 13 och 20 §. Dessutom bör 4 § jämkas så alt den även omfattar äldre beslul av vattendomstol.

1 överensstämmelse med terminologin i övriga straffbestämmelser i flotlningslagen bör termen "dagsböter" behållas i 79 §.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.

Jag har inle något atl erinra mol vad lagrådet har anfört i anslutning lill 2 och 5 §§ och biträder lagrådets förslag lill utformning av dessa paragrafer liksom av 7 § första stycket.

Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)

Jag biträder lagrådets förslag till jämkning i 45 § första stycket 1.

Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)

Avsikten med de i lagrådsremissen föreslagna ändringarna i 7 kap. 2 och 9 §§ är att tillgodose välmotiverade önskemål om förenkling och utvidgning av nuvarande möjligheter alt bilda, ändra och upphäva valtenrättsliga servitut genom fastighetsreglering. Lagrådet anser emellertid att förslagen ger alltför långtgående befogenheter för fastighelsbildningsmyndigheten att pröva frågor om vattenrättsliga servitut. Lagrådet föreslär därför begränsningar i dessa befogenheter.

7 kap. fastighetsbildningslagen innehåller särskilda regler om förutsättningarna för bildande, ändring och upphävande av servitut. Dessa servi-tutsregler utgör påbyggnader till de allmänna bestämmelserna om fastighetsreglering i 5 kap. (jfr prop. 1969: 128 s. B 1137). De sistnämnda bestämmelserna skall alltså tillämpas i första hand också när del gäller prövningen av frågor om vattenrättsliga servitut, och dessutom skall iakttas de allmänna villkoren för fastighetsbildning i 3 kap.

Slutprotokoll

Prop. 1982/83:26 148

Reglerna i nämnda tre kapitel anger alltså förutsättningarna för fastig- Slutprotokoll

hetsbildningsmyndighetens befattning med frågor rörande vatlenrättsliga servitut och innebär i sig viktiga begränsningar i myndighetens befogenheter rörande sådana frågor. Med den utformning som laglexlen har fått i det remitterade förslaget kan det dock göras gällande all faslighetsbild-ningsmyndighetens befogenheter har blivit mer långtgående än som kan anses motiverat av de önskemål om lagändringar som har framförts, bl. a. när det gäller bildande av servitut för etl vatlenföretag som ändå mäste ullständsprövas enligt vattenlagen. Jag delar därför lagrådets uppfattning att man bör införa vissa begränsningar av befogenheten alt handlägga frågor om vattenlagssefvilul enligl fastighetsbildningslagen. Jag kan ansluta mig till vad lagrådet har anfört rörande sådana begränsningar och biträder lagrådets förslag till utformning av 7 kap. 2 § andra stycket första meningen och 9 § första stycket första meningen.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (LFS)

Jag biträder lagrådets förslag till ändrad utformning av 1 § andra stycket.

Lagrådet har i anslutning till 3 § efterlyst elt klargörande om vilka regler som skall gälla rörande handläggningen av ärenden vid vallendomstol. Jag återkommer till denna fråga i det följande.

1 detta sammanhang vill jag ta upp en fråga som rör genomförandel av ell vattenföretag, som skall utföras inom ramen för en samfällighet, sedan beslutet om tillstånd till valtenförelaget har vunnit laga kraft. Tillstånd till markavvaltnings- och vatlenregleringsföreiag tillkommer i angivna fall samfälligheten, se 5 kap. 2 § och 7 kap. 2 och 4 §§ nya vattenlagen. Som jag har uttalat i prop. 1981/82: 130 s. 438 är alltså förfogandet över tillståndet en gemensam angelägenhet varom beslul skall fattas enligl reglerna i LFS.

En fråga som därvid har stor betydelse är om en majoritet av delägare i samfälligheten, som kanske har anslutits till denna mot sin vilja, kan på grund av omröstningsreglerna i LFS stoppa genomförandel av förelaget mol den åsikt som företräds av minoriteten, däribland främst sökanden till företaget.

Vid granskningen av det remitterade förslaget till ny vattenlag har lagrådet vänt sig mot ett uttalande i remissprotökollet alt ett beslut alt inte utföra företaget fick anses strida mot LFS och det grundläggande tillståndsbeslutet (se prop. 1981/82: 130 s. 291 och bilagedelen s. 582). Enligt lagrådet utgår uttalandet från en felaktig analogi med anläggningslagen. Den som förfogar över ett tillstånd enligt den nya vattenlagen har enligt lagrådet fuU frihet att välja mellan att utnyttja tillståndet eller att avstå från detta, medan ett anläggningsbesluts rättsverkningar i princip är av samma karaktär som ett fastighetsbildningsbesluts.

Prop. 1982/83:26 149

Det av lagrådet kritiserade uttalandet synes närmast ha avsett det fallet SlutprotokotI

att samtliga delägare i en vatlenrätlslig samfällighel är ense om att inte utföra företaget. Därvid biträder jag lagrådels ståndpunkt att någon laglig skyldighet att genomföra företaget inte föreligger. Om däremot några delägare vill genomföra förelaget men röstas ned av majoriteten, anser jag atl frågan bör bedömas annorlunda. Genom lillsländsdomen eller lillslånds-beslulel har de tvistiga frågorna om bl.a, tvångsanslulning rättskraftigl avgjorts. Av 15 och 19 §§ LFS framgår alt varje delägares enskilda intressen skall beaktas i skälig omfattning. Ett beslut av majoriteten mot minoritetens vilja att inte genomföra företagel måste anses strida mol del grundläggande tillståndet och mot LFS. En överröstad delägare mäste dä kunna få beslutet alt inte genomföra företaget undanröjt efter klandertalan enligl 15 eller 53 § LFS (jfr prop. 1973: 160 s. 387). Detsamma gäller också beslul av majoriteten om avvikelser i andra avseenden från tillståndet.

Vad jag nu har anfört föranleder ingen lagändring.

Slutligen vill jag i delta sammanhang anmärka atl regeringen, sedan nu föreliggande förslag remitterades till lagrådet, till riksdagen har överiämnat prop. 1981/82:221 med förslag till lag om exploateringssamverkan m. m. I den propositionen föreslås bl.a., liksom i förevarande förslag, ändringar i I, 20, 21 och 23 §§ LFS samt i lagen (1973: 1152) om förmånsräft för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheler. Lagförslagen i prop. 1981/82:221 avses träda i kraft den I juli 1983, medan lagstiftningen enligl förevarande förslag avses träda i kraft den I januari 1983. Det bör överlämnas ål riksdagen att vidta de jämkningar i de olika lagförslagen som kan vara erforderliga.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om rörvaltning av samfälligheter

Jag biträder lagrådets förslag om atl lill lagen foga en ny 2/ § med i huvudsak den av lagrådet föreslagna lydelsen.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund

Jag biträder lagrådets förslag om alt bestämmelserna om biträdande förrätlningsman i // § första och tredje styckena utgår.

Förslaget tUl lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

I enlighet med lagrådels påpekande bör den föreslagna övergångsbestämmelsen ändras så atl den ocksä omfattar tillstånd enligt den äldre vattenlagen som meddelas efter det ändringen i fastighetslaxeringslagen har trätt i kraft.

Prop. 1982/83:26 150

Utöver vad som har nämnts i det föregående bör vissa redaktionella SlutprolokoU

jämkningar göras i lagförslagen.

Ändring i den i prop. 1981/82:130 föreslagna vattenlagen (1982:000)

Som tidigare berörts har lagrådet i anslutning till den föreslagna ändringen i 3 § lagen om förvaltning av samfälligheter anmärkt att förslaget lill ny vattenlag inte reglerar frågan om vattendomstols handläggning av domstolsärenden. Jag delar lagrådets uppfattning att denna fråga bör regleras i den nya vattenlagen. Jag föreslår därför att i 13 kap. 2 § nya vattenlagen görs ett tillägg av innebörd att vad som är föreskrivet om allmän domstol också gäller vattendomstols handläggning av ärenden, om inte annat är särskilt föreskrivet. Vad beträffar domförheten blir 6 § lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärenden tillämplig. 1 fall då enligl denna paragraf domstolen skall ha full sammansättning, bör det enligt min mening utan särskild bestämmelse stå klart att vattendomstolen skall ha den sammansättning som anges i 13 kap. 3 § första stycket nya vattenlagen (jfr prop. 1971:106 s. 121).

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta dels de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar, dels inom justitiedepartementet upprättat förslag till 18. lag om ändring i vattenlagen (1982:000).

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1982/83:26 151

Innehåll

Propositionen ..................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... I

Lagförslag

1. Lagom ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled 2

2. Lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred .... 15

3. Lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder

för vissa kraftanläggningar m.m.......................... 16

4. Lagom ändring i lagen (1950:596).om räti till fiske 17

5. Lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m 17

6. Lag om ändring i naturvårdslagen (1964:822) ....... 22

7. Lag om ändring i lagen (1966:314) om.kontinentalsockeln 22

8. Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387) .. 22

9. Lag om ändring i jordabalken ........................... .. 24

10. Lag om ändring i fastighelsbildningslagen (1970:988) 25

11. Lagom ändring i expropriationslagen (1972:719) .. 28

12. Lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter ; 28

13. Lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973: 1150) om förvaUning av samfälligheter ............. .. 31

14. Lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter ........................... .. 33

15. Lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund 34

16. Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) 37

17. Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader ..................................... 37

18. Lag om ändring i vattenlagen (1982:000) ............ 38

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1982 ... 39

1 Inledning ......................................................... 39

2 Kortfattad presentation av förslagen .................. 40

3 Upprättade lagförslag ....................................... .. 41

4 Motivering till de särskilda förslagen ..................... 42

4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled 42

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred .. 46

4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.......................................................... 46

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950:596) om rätt till fiske 46

4.5 Förslagel till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m..................................................... 48

4.6 Förslaget till lagom ändring i naturvårdslagen (1964:822) ... 51

4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln 51

4.8 Förslaget till lagom ändring i miljöskyddslagen (1969:387) .. 51

4.9 Förslaget tUl lagom ändring i jordabalken ....... 52

4.10 Förslaget till lag om ändring i fastighelsbildningslagen (1970:988) 52

4.11 Förslaget till lagom ändring i expropriationslagen (1972:719). 61

Prop. 1982/83:26 152

4.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning

av samfälligheter ...................................... 61

4.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter 64

4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter . 65

4.15 Förslaget tiU lag om ändring i lagen (1976:997) om vatlenförbund 65

4.16 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) 67

4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande atl ställa säkerhet för rättegångskostnader ............ ............. 67

5 HemstäUan....................................................... 67

6 Beslut ........................................................... 68

Bilaga 1 Vattenlagsutredningens förslag till följdlagstiftning 69

Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över vattenlags
utredningens slutbetänkande (SOU 1977:27) i vad avser
följdlagstiftning ..................................... 84

Bilaga 3 Förfallningsförslag i departementspromemorian (Ds Ju
1977: 12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningslag
stiftningen ............................................ 93

Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över departements
promemorian (Ds Ju 1977; 12) Uppföljande översyn av
faslighetsbildningslagsliftningen i vad avser avgränsning
en mol vattenlagen ......... ................... 95

BUaga 5 De remitterade förslagen....................... 100

Utdrag av lagrådets protokoll den 22 juni 1982 ....... 134

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 2 september 1982 146

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982