Prop. 1982/83:174

Regeringens proposition

1982/83:174

om vissa ersättningar till sjukvårdshuvudmännen, m. m.;

beslutad den 14 april 1983.

Regeringen föreslår riksdagen atl antaga de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

STEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen redovisas överenskommelser som har träffats med sjukvårdshuvudmännen om vissa ersättningar från sjukförsäkringen under år 1984 samt om statsbidrag till den psykiatriska vården under åren 1982-1984.

Överenskommelsen om ersättningar från sjukförsäkringen innebär bl. a. alt sjukvårdshuvudmännen den 1 juli 1984 tar över ansvaret för tillhandahållande av hjälpmedel för handikappade elever i skolan och studerande i högskolan.

Vidare införs en ny ersättning till sjukvårdshuvudmännen för att underlätta en utveckling mot öppna vårdformer inom psykiatrin. Denna ersättning med 200 milj. kr. för år 1984 fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen med 24 kr. per invånare. Sjukvårdshuvudmännen skall enligt överenskommelsen tillsammans med primärkommunerna inom sitt område arbeta för en snabbare övergång från institutionsvård flll öppen vård. Utvecklingsläget bör under år 1984 redovisas i en nyinrättad socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning.

Överenskommelsen innebär vidare atl sjukförsäkringens läkarvårdsersättning flU sjukvårdshuvudmännen böjs från 143 flll 150 kr. per läkarbesök fr. o. m. den 1 januari 1984. Försäkringens ersättning för sjukvårdande behandling som utförs av annan personal än läkare höjs samtidigt från 60 till 64 kr. per besök.

Ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för ambulanstransporter och hjälpmedel åt handikappade höjs till 29 kr. resp. 79 kr. per invånare och år. Av hjälpmedelsersättningen skall viss del användas för finansiering av handikappinstitutets verksamhet m.m.

En arbetsgrupp tillsätts med uppgift att före den 1 januari 1984 redovisa underlag för slutligt ställningstagande i fråga om sjukvårdshuvudmännens

1 Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 174

Prop. 1982/83:174 6

tiden efter utgången av år 1983 skulle bli föremål för nya överläggningar. De överläggningar som i enlighet därmed har förts har gällt dels ifrågavarande försäkringsersättningar till sjukvårdshuvudmännen, dels statsbidragen flll den psykiatriska vården. Överenskommelser har nu träffats på båda dessa områden.

Den överenskommelse som har träffals om vissa ersättningar från sjukförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1984 följer på flertalet punkter nu gällande regler med vissa justeringar av ersättningsbeloppen. På ett par punkter innehåller dock överenskommelsen nya åtgärder som är avsedda atl underlätta utveckUngen mol effekflvare och bättre samhällsinsatser inom hälso- och sjukvården. Del gäller en ytterligare samordning av hjälpmedelsverksamheten genom atl sjukvårdshuvudmännen tar över ansvaret även för flllhandahåUandet av hjälpmedel för handikappade skolelever och vissa andra handikappade studerande. Vidare införs en ny generell ersättning lill sjukvårdshuvudmännen för all underlätta en utveckling mot öppnare vårdformer inom psykiatrin. Här kan också nämnas ätt en nyinrättad socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning avses få till uppgift att bl. a. utreda möjligheter och konsekvenser av alt i ökad omfattning föra samman och schablonisera ersättningarna från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen. Beredningen skall också pröva möjligheterna atl lill ersättningssystemet från sjukförsäkringen helt eller delvis knyta an nuvarande driftbidrag för den psykiatriska vården.

Jag vill för egen del uttala min anslutning flll den träffade överenskommelsen och då särskilt flll nyssnämnda åtgärder för samordning av hjälpmedelsverksamheten för handikappade elever i skolan och studerande i högskolan och flll åtgärderna för att få till stånd en snabbare omstrukturering av psykiatrin mot öppnare vårdformer. Riksdagen bör underställas innehållet i här angivna punkter i överenskommelsen. Det ankommer i övrigt på regeringen alt närmare bestämma ersättningsreglerna. Riksdagen bör beredas flilfälle atl ta del av överenskommelsen i sin helhet genom att den fogas till delta protokoll som bilaga 2.

Jag förordar att de i överenskommelsen angivna åtgärderna genomförs på del sätt som jag kommer alt redogöra för i det följande. Jag avser atl återkomma till regeringen med förslag flll erforderliga författningsbestämmelser sedan riksdagen har behandlat propositionen.

1.2 Ersättning för offentlig öppen vård

I enlighet med vad som anges i överenskommelsen bör sjukförsäkringens läkarvårdsersättning flll sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 januari 1984 höjas från 143 flll 150 kr. per besök. Patientavgifl bör få tas ut med högst 40 kr. Vid läkarbesök hos den sjuke bör få tas ut en tilläggsavgift med 20 kr. De nämnda beloppen inkluderar liksom f. n. sådana röntgen- eller laboratorieundersökningar som patienten kan bli remitterad till vid läkarbesöket. Vid

Prop. 1982/83:174 7

rådfrågning per telefon bör patientavgiften vara högst 15 kr., vilket belopp motsvarar arvodel.

Undersökning eller behandling hos sjukvårdshuvudman efter remiss från försäkringsanslulen privatpraktiserande läkare eller från läkare vid företags-hälsovårdsmottagning som registrerats hos allmän försäkringskassa är avgiftsfri för patienten om denne har betalat avgift vid det läkarbesök som föranledde remissen. Enligt överenskommelsen bör ersättningen från försäkringen lill sjukvårdshuvudmannen höjas från 147 flll 150 kr. för varje sådan undersökning eller behandhng.

I enlighet med överenskommelsen bör ersättningen för sjukvårdande behandling som lämnas av annan än läkare höjas från 60 kr. till 64 kr. per behandling eller besök. Patientavgift bör få tas ut med högst 20 kr.

Enligt gällande bestämmelser utgår ersättning från sjukförsäkringen för kostnader för rådgivning i födelsekontrollerande syfte och i samband med rådgivning angående abort eller sterilisering. I enlighet méd överenskommelsen bör ersättningarna till sjukvårdshuvudmännen för rådgivningsverksamheten utgå med 150 kr. per besök om rådgivning lämnas av läkare och med 64 kr. om den lämnas av annan personal.

1.3 Ersättning för vissa läkarutlåtanden

När en person ansöker om förfldspension, handikappersättning eller vårdbidrag skall ansökan åtföljas av ett läkarutlåtande. I vissa fall kan försäkringskassan också själv föranstalta om alt den som ansökt om pension eller uppburit sjukpenning under en längre fld skall genomgå läkarundersökning. I enlighet med överenskommelsen bör försäkringens ersättning höjas till 150 kr. för här aktuella undersökningar och utlåtanden. I vissa fall bör därutöver få tas ut en patientavgift med högst 40 kr.

1.4 Ersättning för resekostnader

I enlighet med överenskommelsen bör ersättningen till sjukvårdshuvudmännen för sjuktransporter med ambulansbil eller liknande (sjuktransportersättning) höjas från 27 kr. till 29 kr. per år och invånare.

Sjukreseutredningen föreslog i sitt betänkande (SOU 1981:35) Sjukresor-samordning och förenkling, alt del ekonomiska ansvaret för sjukresorna överförs från försäkringskassorna flll sjukvårdshuvudmännen den 1 januari 1985.

Med denna utgångspunkt har överenskommits att en arbetsgrupp skall tillsättas med representanter för socialdepartementet och Landstingsförbundet. Arbetsgruppen skall senast den 1 januari 1984 flll socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning redovisa underlag för slutligt ställningslagande till genomförande av utredningsförslagen.

Jag vill för egen del understryka det angelägna i en samordning av det

Prop. 1982/83:174 8

ekonomiska och det organisatoriska ansvaret för sjukresorna. Det ter sig därvid logiskt atl delta samordnade ansvar läggs hos sjukvårdshuvudmännen, som utöver ansvaret för sjukvården, tillsammans med primärkommunerna även har ansvar för lokaltrafiken inom sitt område.

Sjukreseutredningen föreslog i sitt betänkande alt en försöksverksamhet borde anordnas för alt praktiskt pröva ett administrativt system för ersättning för sjukresor. Jag räknar med att genomförandet av en sådan försöksverksamhet kan komma att medföra behov av vissa särregler inom det geografiska område där försöksverksamheten bedrivs i förhållande till bestämmelserna i sjukreseförordningen. Jag avser att senare föreslå regeringen att utfärda bestämmelser härom.

1.5 Ersättning för hjälpmedel tiU handikappade

I enlighet med överenskommelsen bör ersättningen till sjukvårdshuvudmännen för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade m. m. höjas från 75 kr. till 79 kr. per år för varje invånare som vid årets ingång var bosatt inom sjukvårdsområdet. Sjukvårdshuvudmannen skall därvid tillhandahålla avgiftsfria eller prisnedsalta glasögon flll barn och ungdomar under 19 år samt fortsätta uppbyggnaden av en samordnad tolktjänst för döva och dövblinda m. fl.

Enligl en särskild överenskommelse som träffats mellan staten och Landstingsförbundet om flnansiering av handikappinsfltutets verksamhet skall 3:30 kr. per invånare och år avräknas från hjälpmedelsersättningen och tillföras en särskild fond.

När det gäller skolelever med handikapp innehåller skollagen och skolförordningen bestämmelser om alt handikappade elever inom grundskolan genom kommunens försorg får de tekniska hjälpmedel de behöver för en tidsenlig undervisning. På det frivUliga skolstadiet utgår statsbidrag till kostnadema för tekniska hjälpmedel. Inom högskolan läcks extra kostnader för handikappade studerande med statsmedel.

Inlegrationsulredningen har i belänkandet (SOU 1981:21) Tekniska hjälpmedel för handikappade föreslagit alt landslingen tar över ansvaret för hjälpmedelshanleringen även inom utbildningsväsendet och att landslingen kompenseras härför genom en justering av hjälpmedelsersättningen. Betänkandet har remissbehandlats och remissinstanserna är posiflva flll förslaget under förutsättning att flnansieringsfrågan kunde lösas.

Enligl den överenskommelse som har träffats skall sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 juli 1984 ta över kostnadsansvaret för tUlhandahållande av tekniska hjälpmedel för handikappade elever i grundskolan, gymnasieskolan, statlig och kommunal vuxenutbildning och för studerande i högskolan. Handikappade elever i folkhögskolor och studiecirklar omfattas inle av denna överenskommelse.

För egen del flnner jag det tillfredsställande atl sjukvårdshuvudmännen i

Prop. 1982/83:174 9

enlighet med inlegrationsutredningens förslag nu får ett samlat ansvar för flUhandahållande av hjälpmedel åt handikappade i olika livssituafloner, inkl. skolsituationen. Det får förutsättas all sjukvårdshuvudmännen fortsätter hjälpmedelsverksamheten i huvudsaklig överensstämmelse med vad som nu gäller för de aktuella grupperna. För atl omläggningen skaU kunna genomföras smidigt fordras atl handikappinstitutet, bl. a. i samråd med rikscentralerna för pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH) och annan pedagogisk expertis, dessförinnan reviderar hjälpmedelsförleckning-en flll atl omfatta även hjälpmedel inom undervisningsområdet. Däri ingår också sådan utrustning som behövs för att elevens personliga hjälpmedel skall fylla sin funkflon, t. ex. förstärkare för hörselskadade, Hksom mikrofon och andra hjälpmedel för lärare som undervisar eleven. Primärkommunerna skaU dock även fortsättningsvis ansvara för lokalanpassning, t. ex. akustikanpassning och speciella anordningar för rörelsehindrade. Moisvarande skall gälla staten beträffande den statliga högskolan

Läromedel omfattas inle av omläggningen. Ansvaret för alt handikappade elever här förses med behövliga läromedel åvilar RPH. För synskadade i högskolan framställer talboks- och punktskriftsbiblioiekel läromedel med bidrag från arbetsmarknadsverket. Vissa gränsdragningsproblem kan uppkomma mellan hjälpmedel och läromedel. Dessa problem bör lösas av handikappinstitutet i samråd med RPH och annan pedagogisk expertis vid handikappinsfltutets revidering av hjälpmeddsförleckningen.

När del gäller ordinationen av de hjälpmedel de handikappade eleverna kan behöva är det naturligt att den även fortsättningsvis sker i samråd med pedagogisk experfls, bl. a. de statligt anställda konsulenterna för rörelsehindrade saml förskolekonsulenlerna och reselärarna för synskadade.

Jag har i dessa frågor samrått med chefen för utbildningsdepartementet och statsrådet Göransson. De bidrag av statsmedel som f. n. utgår från åttonde huvudflteln för anskaffning av tekniska hjälpmedel inom berörda utbildningsområden kommer i nästa budgetproposition att föreslås upphöra fr. o. m. den 1 juli 1984.

1.6 Ersättning till öppna vårdformer inom psykiatrin

Den ersättning som under åren 1982 och 1983 utgår till sjukvårdshuvudmännen för förebyggande hälsovårdande insatser saml primärvård, inräknat långtidssjukvård, bör i enlighet med överenskommelsen utgå även under år 1984. Ersättningen utgår med 24 kr. per invånare och år.

För att underlätta en utveckling mot öppnare vårdformer inom psykiatrin bör i enlighet med överenskommelsen därutöver införas en särskild ersättning flll sjukvårdshuvudmännen med 200 milj. kr. för år 1984. Den nya

1* Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 174

Prop. 1982/83:174 10

ersättningen skall fördelas mellan sjukvårdshuvudmännen med 24 kr. per invånare. Ersättningen är avsedd all användas för utveckling av vårdformer som underlättar utskrivning av paflenter från den slutna psykiatriska vården till elt boende utanför institution.

Enligt överenskommelsen skall sjukvårdshuvudmännen tillsammans med primärkommunerna inom sitt område arbeta för en snabbare omstrukturering av psykiatrin. Jag viU härvid framhålla betydelsen av en samplanering av landsflngens och primärkommunernas insatser för att utveckla olika öppna behandlingsformer inom den psykiatriska vården. Det är viktigt att insatserna på detta område samordnas med vad som i övrigt görs på vårdområdet och atl arbetsfördelningen mellan sjukvårdshuvudmännen och primärkommunerna preciseras. Enligl min mening är det en angelägen uppgift alt i största möjliga mån åstadkomma alt människor som behöver psykiatrisk vård bereds möjlighet lill elt boende utanför institutionerna.

Avsikten är alt utveckhngsarbetet skall redovisas till den nyinrättade socialdepartementels hälso- och sjukvårdsberedning.

1.7 Kostnader och flnansiering

Den ekonomiska innebörden av överenskommelsen med sjukvårdshuvudmännen framgår av den sammanställning som bör las in som bilaga 2.1 liU detta regeringsprotokoll.

För sjukförsäkringen innebär de nya ersättningsreglerna en sammanlagd kostnadsökning med 427 milj. kr. per år. Detta medför enligt gällande finansieringsregler en beräknad ökning av statens kostnader för bidrag till sjukförsäkringen med 64 milj. kr. per år. För budgetåret 1983/84 kan statens merkostnader beräknas till 32 milj. kr. I årets budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 7, Punkt D 1) beräknades förslagsanslaget Bidrag till sjukförsäkringen för budgetåret 1983/84 till 4 125 milj. kr. Med beaktande av de nya ersättningsreglerna beräknas statens kostnader under anslaget till 4157 milj. kr. för budgetåret 1983/84. Den del av kostnadsökningen som skall finansieras av avgifter från arbetsgivare och egenföretagare föranleder ingen ändring av gällande avgiftsuttag.

1.8 Övriga frågor

I den nu träffade överenskommelsen har förutsatts atl sjukvårdshuvudmännen utan särskild ekonomisk ersättning genomför socialsektorns stati-stikdelegalions förslag angående palientdatabaser med elt av delegationen rekommenderat minimiinnehåll för den slutna vården.

Del har vidare förutsatts att arbetet skall fortsätta med atl utreda möjligheter och konsekvenser av atl i ökad omfattning föra samman och schablonisera ersättningarna från sjukförsäkringen tUl sjukvårdshuvudmännen. Detta arbete skall bedri_vas inom ramen för den nyinrättade socialde-

partementets hälso- och sjukvårdsberedning. I arbetet ingår också frågan om

Prop. 1982/83:174 11

en överföring av kostnadsansvaret för sjukresor som jag nämnt under punkten 1.4. Utredningsarbetet skall också klarlägga hur en mera schabloniserad ersättning lill de offentliga sjukvårdshuvudmännen skall samordnas med försäkringens ersättningar flll privatpraktiserande vårdgivare.

Hälso- och sjukvårdsberedningen skall också pröva möjligheterna all till ersättningssystemet från sjukförsäkringen helt eller delvis knyta an nuvarande driftbidrag för den psykiatriska vården.

Enligl överenskommelsen skaU beredningen också klarlägga på vilket sätt staten och landstingssektorn kan få underlag för en mera kontinuerUg utvärdering av verksamheten och bidragens användning.

1.9 Hemställan

Med hänvisning flU vad jag har anfört i det föregående hemställer jag atl regeringen

dels föreslår riksdagen atl

1. antaga inom socialdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. godkänna vad jag anfört om ändrat ansvar för tillhandahållande av hjälpmedel för handikappade inom utbildningsväsendet,

dels bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad jag anfört om ersättningarna från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen.

2 Bidrag till den psykiatriska vården för åren 1982-1984 2.1 Inledning

Jag vill inledningsvis erinra om de i prop. 1982/83:90 om kommunaleko-nomiska frågor gjorda uttalandena om att den automatiska pris- och löneuppräkning som hittills skett beträffande ersättningar till kommuner och landsflng bör ersättas med en förutsättningslös diskussion angående ersättningarnas storlek. Denna diskussion bör ske med ulgångspunkt från de aktuella samhällsekonomiska förutsättningarna.

De nu aktueUa överläggningarna mellan staten och sjukvårdshuvudmännen har som nämnts gällt såväl försäkringsersättningarna som statsbidragen flll den psykiatriska vården. De träffade överenskommelserna bör ses i ett samlat perspektiv.

Den särskilda överenskommelse om statsbidragen tUl den psykiatriska vården somjag här skall redovisa kompletteras således av den nya försäkringsersättningen avseende vårdformer som underlättar utskrivning av patienter från den slutna psykiatriska vården flll ett boende utanför instituflon.

Jag vill också särskilt uttala min anslutning till överenskommelsen om ett mellan sjukvårdshuvudmännen och primärkommunerna gemensamt arbete för en snabbare omstrukturering av vården av de psykiskt sjuka.

Prop. 1982/83:174 12

I samband med överenskommelsen har parterna också enats om inrättandet av en socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning. Beredningen skall bl. a. verka för en övergripande samordning mellan hälso- och sjukvården och de sektorer i samhället som är av betydelse för en samlad hälso- och sjukvårdspolkik. Beredningen skall vidare behandla frågor som rör hälso- och sjukvårdens omvandling mol en struktur med större inslag av förebyggande åtgärder och öppnare vårdformer. Man skall därvid särskilt ta upp utvecklingen inom äldrevården och menlalvården.

TUl beredningens område hör också bl. a. förutsättningarna för samordning av den långsiktiga planeringen av hälso- och sjukvården, det fortsatta arbetet med läkarfördelningsprogram med de nya förutsättningar för delta som den nya hälso- och sjukvårdslagen ger, övriga vårdpersonalprognoser och utbildningsfrågor saml hur kunskap och insatser från andra sektorer än hälso- och sjukvården skall kunna tas lill vara.

2.2 Statsbidragen för åren 1982-1984

I prop. 1966:64 (SU 1966:94, rskr 1966:220) angående huvudmannaskapet för mentalsjukvården m. m. redovisades preliminära överenskommelser om landsflngens övertagande den 1 januari 1967 av den statliga mentalsjukvården. Kungl. Maj:t bemyndigades därvid av riksdagen att godkänna avtal med landstingen samt med dåvarande städerna Stockholm, Göteborg och Malmö om huvudmannaskapet för mentalsjukvården m.m. enligl i proposiflonen närmare angivna gmnder. Kungl. Maj:l godkände den 28 oktober 1966 avtal med landstingskommunerna om övertagande av statens mentalsjukvård den 1 januari 1967. Därefter har i prop. 1967:69 (SU 1967:106, rskr 1967:252) redovisats avtal med de nämnda städerna om deras övertagande av hela den psykiatriska sjukvården i städerna, vilka avtal godkänts av Kungl. Maj:t den 24 februari 1967.

Efter förhandhngar mellan parterna träffades år 1981 en överenskomm-el-se om att staten fr. o. m. år 1982 skall lämna bidrag till sjukvårdshuvudmännen för den psykiatriska vården i form av ett aUmänl och elt särskilt bidrag. Dessa bidrag ersätter samfliga bidrag enligl tidigare avtal utom ersättningen för de pensionsåtaganden staten har gjort. Det särskilda bidraget skall utgå t. o. m. år 1991 och innebär alt staten på tio år avlöser de tidigare byggnads-och utruslningsbidragen. För åren 1982 och 1983 fastställdes del allmänna bidraget flll 3 720 resp. 3 900 milj. kr. och det särskilda bidraget till 126 resp. 132 milj. kr. Om löner och priser steg med mer än 5 % under ettvart av åren 1982 och 1983 skulle förhandlingar las upp om konsekvenserna av delta.

Statens förhandUngsnämnd har nu träffat överenskommelse med sjukvårdshuvudmännen om bidrag lill den psykiatriska vården för åren 1982-1984. Överenskommelsen gäller under förutsättning alt den godkänns av regeringen och av samtliga landstingskommuner och berörda kommuner. Överenskommelsen bör fogas till regeringsprotokollet som bilaga 3.

Prop. 1982/83:174 13

Parterna har enats om alt staten lill sjukvårdshuvudmännen skall utge ett allmänt bidrag till den psykiatriska.vården med.3 720 milj. kr. för år 1982, dvs. med det belopp som under år 1982 utbetalats a conlo, med 4 080 milj. kr. för år 1983 samt med 4 300 milj. kr. för år 1984. ■

Staten skall dessutom lill sjukvårdshuvudmännen utge ett särskilt bidrag till den psykiatriska vården med 126 milj. kr. för år 1982, dvs. med det belopp som under år 1982 utbetalats a conlo, med 136 milj. kr. för år 1983 samt med 142 milj. kr. för år 1984. ■. . ■■

I årets budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 7, punkt I 2) beräknades förslagsanslaget Bidrag lill driften av kliniker för psykiskt sjuka m. m. för budgetåret 1983/84 lill 4 126 milj. kr. Med beaktande av de nu överenskomna bidragen beräknas anslaget flll 4 423 milj. kr. för budgetåret 1983/84.

Överenskommelsen reglerar vidare kostnaderna för vård vid rättspsykial-risk klinik av den som genom lagakraftvunnen dom överlämnas till sluten psykiatrisk vård.

2.3 Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

bemyndiga regeringen alt godkänna överenskommelsen mellan statens förhandlingsnämnd och företrädare för Landstingsförbundet om bidrag till den psykiatriska vården för åren 1982-1984, m.m.

3. Behörighet att utöva tandläkaryrket 3.1 Bakgrund

Riksdagens beslut om ny tandläkarutbildning (prop. 1978/79:41, SoU 3 y, UbU 23, rskr 205) innebär att den allmänna utbildningslinjen för tandläkare har moderniserats och förkortats från tio till nio terminer fr. o. m. den 1 juli 1979 och att en ettårig allmäntjänstgöring införs för dem som genomgår den nya kortare utbildningen. Allmäntjänstgöringen kommer att genomföras första gången under år 1984 och förläggas till folktandvården. För tandläkare med den nya utbildningen innebär beslutet bl. a. att legitimation kan erhållas först efter fullgjord allmäntjänstgöring.

Enligl 3 § lagen (1963:251) om behörighet att utöva landläkaryrket krävs nu endast avlagd tandläkarexamen för atl man skall få legitimation som tandläkare. Omläggningen av utbildningen föranleder därför en ändring i nämnda bestämmelse om behörighet. Den nyssnämnda paragrafen har ändrats senast genom lagen (1982:177) om ändring i lagen (1963:251) om behörighet all utöva tandläkaryrket. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Ikraftträdandet är beroende av att den nordiska överenskommelsen om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet

Prop. 1982/83:174 15

Bilaga 1

Gällande bestämmelser för sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen

1. Allmänt

Sjukförsäkringsförmånerna enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (omtryckt 1982:120, ändrad senast 1982:778), AFL, består av sjukvårdsersättning, sjukpenning och föräldrapenning. Sjukvårdsersältning utgår enligl 2 kap. AFL i form av ersättning för läkarvård, landvård, sjukhusvård och för vissa sjukvårdande behandlingar som utförs av annan än läkare. Ersättning utgår även för resor i samband med vården samt för läkemedel. Vidare utgår viss ersättning för sjukvårdshuvudmännens kostnader för ambulanslranspor-ler och handikapphjälpmedel saml för förebyggande hälsovård och primärvård.

2. Ersättning för läkarvård

Ersättning för läkarvård utgår om vården ombesörjs av staten, landstingskommun eller kommun som inte flllhör landstingskommun (offentlig läkarvård) eller lämnas av läkare som är uppförd på en av allmän försäkringskassa upprättad förteckning (annan läkarvård). Ersättning utgår enligl grunder som regeringen fastställer. I fråga om vård som lämnas av läkare som uppförts på den nämnda förteckningen fastställs grunderna för högst två år i sänder efter förslag av riksförsäkringsverket. Regeringen kan därvid bestämma det högsta arvode som får tas ut för vård som lämnas av läkare som är uppförd på förteckningen. Grunder för läkarvårdsersältning m. m. har fastställts i läkarvårdstaxan (1974:699, ändrad senast 1982:527). För offentlig läkarvård betalar försäkringskassan flll sjukvårdshuvudmannen läkarvårdsersältning med 143 kr. för varje läkarbesök. Av patienten får las ut en avgift på högst 40 kr. Beloppen inkluderar ersättning även för det första läkarbesök som sker med anledning av remiss samt för sådana röntgen- och laboralorieundersökningar m. m. som patienten blir remitterad till vid läkarbesöket. Meddelas vården vid läkares besök hos den sjuke kan en tilläggsavgift av 20 kr. tas ut av den försäkrade. Vid rådfrågning per telefon utgår endast patientavgift med högst 15 kr.

För öppen läkarvård vid sjukhus som drivs av annan än sjukvårdshuvudman men som har vårdavtal med sjukvårdshuvudman utgår ersättning till huvudmannen enhgl samma regler som om vården meddelats av denne. Vårdgivaren ersätts sedan av huvudmannen i enlighet med reglerna i vårdavtalel.

Undersökning eller behandling hos sjukvårdshuvudman efter remiss från försäkringsanslulen privatpraktiserande läkare eller från läkare vid företagshälsovårdsmottagning som registrerats hos allmän försäkringskassa är

Prop. 1982/83:174 16

avgiftsfri för patienten om denne har betalat avgift vid det läkarbesök som föranledde remissen. Ersättning utgår från försäkringen till sjukvårdshuvudmannen med 147 kr. för varje sådan undersökning eller behandling. Remitteras patienten för undersökning eller behandling till privat röntgen-mottagning eller laboratorium som har driflavtal med sjukvårdshuvudman utgår ersättning från sjukförsäkringen flll sjukvårdshuvudmannen enligt samma regler. Vårdgivaren ersätts sedan av huvudmannen enligl reglerna i vårdavtalel.

3. Ersättning för sjukvårdande behandling m. m.

I 2 kap. 6 § AFL ges regeringen möjUghet föreskriva atl ersättning skall utgå för försäkrads utgifter för annan vård eller behandling i anledning av sjukdom än läkarvård, tandvård och sjukhusvård liksom för resor i samband med sådan vård eller behandling. Närmare bestämmelser härom finns i förordningen (1976:1018, ändrad senast 1982:528) med taxa för sjukvårdande behandling m.m.

Enligt 2 § förordningen avses med sjuk vårdande behandling i offentlig vård sådan sjukvårdande behandhng som ombesörjs av staten, landstingskommun eller kommun som inle tillhör landstingskommun. Därmed avses vård eller behandling som på grund av sjukdom och efter ordination av läkare lämnas av annan vårdpersonal än läkare, t. ex. sjukgymnast, psykolog eller distriktssköterska. Ersättningen från försäkringen utgör 60 kr. per behandling eller besök. Patientavgift får las ut med högst 20 kr. per behandling eller besök. Försäkringsersättning utgår dock inte för vård eller behandling eller rådgivning som ges i anslutning lill besök för vilket utgår arvode enligt läkarvårdslaxan.

För vård eller behandling som lämnas av privatpraktiserande vårdgivare som har avtal med sjukvårdshuvudman utgår ersättning på samma sätt som om vården hade lämnats av huvudmannen.

4. Ersättning för preventivmedelsrådgivning m. m.

I lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m. (ändrad senast 1977:639) ges regler om ersättning från sjukförsäkringen för prevenflvmedelsrådgivning. Samma regler gäller vid rådfrågning angående abort eller sterilisering. Staten, landstingskommun eller kommun får ersättning för kostnader för rådgivning som lämnas den som är omfattad av sjukförsäkringen. Motsvarande ersättning utgår till organisaflon som med socialstyrelsens tillstånd bedriver sådan rådgivning. Ersättning utgår även liU privatpraktiserande läkare enligl grunder som regeringen fastställer.

Ersättning utgår för varje rådgivningsflllfälle med belopp som regeringen fastställer. Ersättningsbestämmelser har meddelats i läkarvårdstaxan

Prop. 1982/83:174 17

(1974:699) och förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvårdande behandling m. m. För rådgivning meddelad av sjukvårdshuvudman utgår arvodet med samma belopp som för läkarundersökning eller för sjukvårdande behandling, dvs. f. n. 143 resp. 60 kr. För privatpraktiserande läkare utgår varierande arvoden beroende på de åtgärder som vidtagits.

5. Ersättning för vissa läkarutlåtanden

Har sjukpenning eller ersättning för sjukhusvård utgivits för 90 dagar i följd, eller finns det i övrigt skälig anledning, skall försäkringskassa enligt 2 kap. 11 § och 3 kap. 13 § första stycket AFL i den utsträckning riksförsäkringsverket föreskriver undersöka om skäl föreligger all vidta åtgärd för alt förkorta sjukdomstiden eller atl förebygga eller häva nedsättning av den försäkrades arbetsförmåga.

När någon begär förtidspension på grund av nedsatt arbetsförmåga, handikappersättning eller vårdbidrag skall enligt 4 § kungörelsen (1962:394) med vissa bestämmelser rörande ansökan om pension enligt lagen om allmän försäkring m. m. (ändrad 1975:480) läkarutlåtande bifogas ansökan då inle särskilda skäl föranleder annat.

Enligl 16 kap. AFL kan som villkor för rätt till förtidspension, handikappersättning eller vårdbidrag föreskrivas att den försäkrade skall undergå läkarundersökning.

Enligl förordningen (1975:1157) om ersättning för vissa läkarutlåtanden m. m. (ändrad senast 1981:948) utgör arvodet 143 kr. om läkarundersökning eller läkamflåtande ombesörjts av staten, landstingskommun eller kommun som ej tillhör landstingskommun. Vid undersökning eller utlåtande enligt 16 kap. 1 § AFL får dessutom av den försäkrade tas ut en patientavgift med 30 kr. För läkarutlåtande som ombesörjs av annan än sjukvårdshuvudman utgår ersättning enligt föreskrifter som riksförsäkringsverket meddelar.

6. Ersättning för sjukhusvård

Ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudman utgår enligt 2 kap. 4 § AFL för sjukhusvård som försäkrad behöver på grund av sjukdom eller förlossning. Fr. o. m. år 1982 utgör denna ersättning 45 kr. per vårddag. I fråga om den som inle omfattas av sjukförsäkringens ersättningsregler i detta hänseende tar sjukvårdshuvudmännen ut patientavgift enligt regler som anges i 17 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) och i förordningen (1981:1177) om vissa avgifter vid sjukhusvård.

För varje dag som försäkrad vistas på sjukhus görs enligt 3 kap. 4 § AFL avdrag med 40 kr. på en sjukpenning denne är berättigad till. Avdraget får dock utgöra högst en tredjedel av sjukpenningens belopp och den återstående sjukpenningen skall alltid uppgå till lägst 8 kr. per dag.

Prop. 1982/83:174 18

7. Ersättning för resor

De grundläggande bestämmelserna om ersättning vid resor flnns i 2 kap. 5-6 §§ AFL. Närmare bestämmelser om resekostnadsersättning finns i sjukreseförordningen (1975:964, ändrad senast 1980:1043). Försäkrad som har fått ersätlningsberättigad läkarvård, tandvård, sjukhusvård, sjukvårdande behandling, rådgivning i födelsekontrollerande syfte eller sjukvård meddelad av distriktssköterska eller distriktsbarnmorska har rält flll ersättning för resekostnader i samband med vården eller behandlingen.

Ersättning för resekostnad vid läkarvård, sjukhusvård, sjukvårdande behandling och sjukvård meddelad av distriktssköterska eller distriklsbarn-morska lämnas med den kostnad som vid varje vårdtillfälle överstiger 30 kr. Vid resor i samband med tandvård och rådgivning i födelsekontrollerande syfte utgör karensbeloppet 38 kr.

Enhgt förordningen (1975:963) om ersättning lill sjukvårdshuvudman för handikapphjälpmedel och sjuktransporter (ändrad senast 1981:947) utgår ersättning till sjukvårdshuvudman för flllhandahållande av sjuktransporter med ambulans eUer annat sjuktransportfordon. Ersättningen utgår med 27 kr. för varje invånare som var bosatt inom sjukvårdsområdet vid årets början. Ersättning får tas ut av den sjuke med högst 30 kr. för varje resa.

8. Ersättning för hjälpmedel till handikappade m. m.

Enligt 2 kap. 6 § AFL utgår ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen för hjälpmedel lill handikappade enligl vad regeringen föreskriver. I förordningen (1975:963) om ersättning till sjukvårdshuvudman för handikapphjälpmedel och sjuktransporter föreskrivs att ersättning för tillhandahållande av hjälpmedel åt handikappade utgår med 75 kr. om året för varje invånare som vid årets början var bosatt inom sjukvårdsområdet. Sjukvårdshuvudmannen skall därvid tillhandahålla glasögon avgiftsfritt eller flll nedsatt pris för barn och ungdomar under 19 år som är bosalla inom sjukvårdsområdet. Av hjälpmedelsersättningen avsätts 3 kr. per invånare och år för flnansiering av verksamheten vid det av staten och Landstingsförbundet gemensamt drivna handikappinstitutet.

9. Ersättning för förebyggande hälsovård m. m.

Enligt 2 kap. 6 § AFL utgår ersättning till sjukvårdshuvudmännen för förebyggande hälsovård och primärvård, inberäknal långtidssjukvård, enligt vad regeringen föreskriver. Enligt förordningen (1981:946) om bidrag till sjukvårdshuvudman för viss sjukvård utgår bidraget med 24 kr. per invånare som var bosalt inom sjukvårdsområdet vid årets början.

Prop. 1982/83:174 19

I Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET LANDSTINGSFÖRBUNDET

1983-03-23

Överenskommelse om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen under år 1984

Överläggningar har denna dag ägt rum om vissa ersättningar från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudmännen samt om statsbidrag till den psykiatriska vården. Därvid har överenskommelse träffals om följande åtgärder omfattande bl. a. ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen fr. o. m. den 1 januari 1984.

1. Ersättningen från sjukförsäkringen lill sjukvårdshuvudman för offentlig
läkarvård höjs från 143 kr. till 150 kr. för varje besök som är föranlett av
sjukdom. Paflenlavgifl får tas ut med högst 40 kr. per läkarbesök. Vid
läkarbesök hos den sjuke får tas ut en tilläggsavgift med högst 20 kr. Vid
rådfrågning hos läkare per telefon får paflenlavgifl las ut med högst 15
kr.

De nämnda beloppen skall liksom f. n. inkludera remisser för röntgen- och laboratorieundersökningar.

Ersättning till sjukvårdshuvudman utgår med 150 kr. för läkarvård efter remiss från privatpraktiserande läkare som är ansluten till försäkringen eller från läkare vid företagshälsovårdsmottagning som registrerats hos allmän försäkringskassa. Ingen avgift las ut av remitterad patient om denne betalat avgift vid föregående läkarbesök.

Ersättning liU sjukvårdshuvudman enligl första stycket får utgå även för öppen läkarvård som ombesörjs av annan än sjukvårdshuvudmannen om läkarvården utförs enligt avtal med denne och med tiUämpning av moisvarande bestämmelser som gäller för öppen läkarvård hos sjukvårdshuvudman.

2. Vid remiss på grund av sjukdom från försäkringsanslulen privatprakti
serande läkare eller från läkare vid företagshälsovårdsmottagning som
registrerats hos allmän försäkringskassa flll röntgenmottagning och labora
torium som drivs av sjukvårdshuvudman eller har driflavtal med sjukvårds
huvudman, utgår ersättning lill huvudmannen med 150 kr. för varje
remitterad patient. Ersättning utgår inle för laboralorieundersökningar som
avses i 9 § första stycket läkarvårdstaxan (1974:699). Ingen avgift las ut av
remitterad patient om denne betalat avgift vid föregående läkarbesök. I
annat fall får patientavgift tas ut med högst 40 kr.

Ersättning från försäkringen till sjukvårdshuvudman som ombesörjt läkarundersökning och läkarutlåtande i samband med ansökan om pension

Prop. 1982/83:174 20

eller handikappersättning enligt lagen om allmän försäkring utgår med 150 kr. för varje ullålande. Patientavgift för utlåtande jämte erforderlig undersökning får las ut med högst 40 kr. För undersökning och uflåtande som föreskrivits av allmän försäkringskassa får ingen avgift las ut av patienten.

3. Ersättning från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudman för sjukvår-
dande behandling i öppen vård utförd av annan anställd än läkare höjs från 60
kr. till 64 kr. för varje behandling som föranlelts av sjukdom och ordinerats
av läkare. Patientavgift får tas ut med högst 20 kr. per behandling
(besök).

Behandhng hos privatpraktiserande vårdgivare får räknas som behandling hos sjukvårdshuvudman om behandlingen utförts enligt avtal mellan vårdgivaren och huvudmannen och med tillämpning av moisvarande bestämmelser som gäller behandling hos sjukvårdshuvudman. Delsamma gäller för behandling som ulförts av kommunalanstäUd personal i enlighet med avtal mellan kommunen och sjukvårdshuvudmannen.

Anm. Om flera sjukvårdande behandlingar ges vid samma flilfälle (besök) utgår endast elt försäkringsbelopp. Delsamma gäller om flera sjukvårdande behandlingar ges under samma dag (dygn) i den sjukes bostad. Behandlings-ersättning utgår inle för behandling som ges i anslutning flU ersätlningsbe-rältigal besök hos läkare.

4. Ersättning från sjukförsäkringen flll sjukvårdshuvudman för prevenliv-medelsrådgivning m. m. enligt lagen 1974:525 utgår med 150 kr. för varje besök hos läkare och med 64 kr. för varje besök hos annan rådgivande personal än läkare. Särskild ersättning utgår inle för laboratorieundersökning av cytologiskt prov.

5. ErsäUning flll sjukvårdshuvudman för ambulanstransporter (sjuktran-sporlersätlning) höjs från 27 kr. lill 29 kr. per invånare och år. Sjukvårdshuvudmannen svarar för alt erforderliga sjuktransportmöjhgheler finns att tillgå inom resp. sjukvårdsområde för en avgift av högst 30 kr. vid varje vårdflllfäUe.

Sjukreseutredningen har i skl belänkande SOU 1981:155 Sjukresor -samordning och förenkUng föreslagit all det ekonomiska ansvaret för sjukresor överförs från försäkringskassorna lill sjukvårdshuvudmännen den 1 januari 1985.

En arbetsgrupp med representanter för socialdepartementet och Landstingsförbundet tillsälls med uppgift alt tiU den under punkt 9 nämnda socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning senast den 1 januari 1984 redovisa underlag för slutligt ställningstagande till genomförande av utredningsförslaget.

6. Ersättning lill sjukvårdshuvudman för tUlhandahållande av hjälpmedel
för handikappade (hjälpmedelsersältning) höjs från 75 kr. lill 79 kr. per
invånare och år. Sjukvårdshuvudmannen flllhandahåller kostnadsfria eller
prisnedsalta glasögon lill barn och ungdom under 19 års ålder samt fortsätter

Prop. 1982/83:174 21

en uppbyggnad av en samordnad tolktjänst för döva och dövblinda m. fl.

Sjukvårdshuvudmännen övertar den 1 juli 1984 kostnadsansvaret för tillhandahållande av hjälpmedel för handikappade elever i grundskolan, gymnasieskolan, statlig och kommunal vuxenutbildning och för studerande i högskolan.

Anm. Särskild överenskommelse träffas mellan staten och Landstingsförbundet om flnansieringen av handikappinstitutets verksamhet under år 1984. Av hjälpmedelsersältningen skall ett belopp motsvarande 3:30 kr. per invånare och år tillföras en särskild fond för handikappinstitutets verksamhet m.m.

7. Ersättning från sjukförsäkringen för sjukhusvård utgår med 45 kr. per
vårddag. Sjukpenningavdrag görs med 40 kr. per dag, dock med högst en
tredjedel av sjukpenningens belopp.

För pensionärer för vilka inte utgår försäkringsersättning för sjukhusvård beslutar sjukvårdshuvudmännen om vårdavgift enligt förordningen 1981:1177.

8. Ersättning utgår under år 1984 flll de offentliga sjukvårdshuvudmännen
med 24 kr. per invånare och år till förebyggande hälsovårdande insatser saml
primärvård, inklusive långtidssjukvård.

9. För atl underlätta en utveckling mot öppnare vårdformer inom
psykiatrin utgår under år 1984 en särskild ersättning med 24 kr. per invånare.
Ersättningen avses användas för vårdformer som underlättar utskrivning av
patienter från den slutna psykiatriska vården lill ett boende utanför
institution.

Sjukvårdshuvudmännen skall gemensamt med primärkommunerna inom sill område arbeta för en snabbare omstrukturering av psykiatrin och därvid precisera arbetsfördelningen dem emellan. Inom ramen för arbetet i en nyinrättad socialdepartementets hälso- och sjukvårdsberedning bör under är 1984 redovisas utvecklingslaget i landstings- och primärkommuner.

10. Den ekonomiska innebörden av överenskommelsen framgår av
bilaga.

Vid överenskommelsen har förutsatts att sjukvårdshuvudmännen utan särskild ekonomisk ersättning genomför socialsektorns statistikdelegations förslag angående palientdatabaser med av delegationen rekommenderat minimiinnehåll för den slutna vården.

11. Inom ramen för arbetet i den under punkt 9 nämnda socialdeparte
mentels hälso- och sjukvårdsberedning skall arbetet fortsätta med att utreda
möjligheter och konsekvenser av att i ökad omfattning föra samman och
schablonisera ersättningarna från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmän
nen. Häri ingår även den under punkt 5 nämnda frågan om överföring av
kostnadansvaret för sjukresor. Utredningsarbetet skall också klarlägga hur
en mera schabloniserad ersättning till de offentliga sjukvårdshuvudmännen
skall samordnas med försäkringens ersättningar lill privatpraktiserande
vårdgivare.

Prop, 1982/83:174 23

Bilaga 2.1 Den ekonomiska innebörden av överenskommelsen

Ändamål Total ersättning från Därav

sjukförsäkringen ökning

1. Läkarvård m. m. 2 565 120

Sjukförsäkringens ersättning till sjukvärds-huvudmännen höjs från 143 kr. till 150 kr:/besök.

Patientavgift tas ut med högst 40 kr./ besök

2. Ersättning för röntgen- och laboratorieun- 143 3
dersökningar m. m. efter remiss från pri
vatpraktiserande läkare höjs från 147 kr.

till 150 kr./patient.

3. Sjukvårdande behandlingar 832 52

Sjukförsäkringens ersättning till sjukvårdshuvudmännen höjs från 60 kr. till 64 kr./besök

Patientavgift tas ut med högst 20 kr./ besök

4. Preventivmedelsrådgivning m. m. 39 2

Ersättning för rådgivning höjs från 143 kr. till 150 kr./besök hos läkare och från 60 kr. till 64 kr./besök hos annan rådgivande personal

5. Ambulanstransporter 242 17

Sjuktransportersättning höjs från 27 kr. till 29 kr./invånare

6. Handikapphjälpmedel 658 33

Hjälpmedelsersättningen höjs från 75 kr. till 79 kr./invånare. Av detta belopp skall 3:30 kr./invånare användas för drift av Handikappinstitutet m. m.

7. Sjukhusvård 860

Ersättning utgår frän sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen med 45 kr./vårddag

8. Ersättning från sjukförsäkringen till före- 200 byggande hälsovård och primärvård inkl. långtidssjukvård utgår med 24 kr./invånare

9. För att underlätta en utveckling mot öpp- 200 200 nare värdformer utgår särskild ersättning

från sjukförsäkringen med 24 kr./invånare

Summa milj. kr. 5 739 427

Prop. 1982/83:174 24

Bilaga 3

STATENS

FÖRHANDLINGSNÄMND 1983-03-23

Regeringen Socialdepartementet

Överenskommelse om bidrag till den psykiatriska vården för åren 1982-1984

(1 protokoll)

Statens förhandlingsnämnd (SFN) underställer regeringen den i bilagda protokoll intagna överenskommelsen om bidrag lill den psykiatriska vården för åren 1982-1984. Överenskommelsen har träffats med företrädare för Landstingsförbundet. Den gäller under förbehåll, all den godkänns av regeringen saml av samtliga landstingskommuner och berörda kommuner.

SFN har förhandlat på grundval av Kungl. Maj:ts uppdrag lill SFN den 28 oktober 1966 och den 24 februari 1967 atl föra de ytterligare förhandlingar som erfordras med anledning av de mellan staten och landstingskommunerna saml städerna Stockholm, Göteborg och Malmö slutna avtalen om landstingens och storstädernas överlagande av mentalsjukvården. Förhandlingarna har förts i anslutning till överläggningar i socialdepartementet om vissa ersättningar från sjukförsäkringen till sjukvårdshuvudmännen.

De nu förda förhandlingarna har resulterat i en överenskommelse om statliga bidrag till sjukvårdshuvudmännen under åren 1982-1984 som innebär atl staten skall lill sjukvårdshuvudmännen utge ett allmänt bidrag till den psykiatriska vården med 3 720 000 000 kr. för år 1982, dvs. med det belopp som under år 1982 utbetalats a conlo, med 4 080 000 000 kr. för år 1983 samt med 4 300 000 000 kr. för år 1984.

Staten skall dessutom till sjukvårdshuvudmännen utge elt särskilt bidrag till den psykiatriska vården med 126 000 000 kr. för år 1982, dvs. med det belopp som under år 1982 utbetalats a conlo, med 136 000 000 kr. för år 1983 saml med 142 000 000 kr. för år 1984.

Överenskommelsen reglerar vidare kostnaderna för vård vid rätlspsykial-risk klinik av den som genom lagakraftvunnen dom överlämnas lUl sluten psykiatrisk vård.

HEMSTÄLLAN

SFN hemställer atl regeringen för sin del godkänner överenskommelsen. Sedan vederbörande landstingskommuner och kommuner godkänt överenskommelsen och besluten vunnit laga kraft, kommer SFN att anmäla detta flll socialdepartementet.

Bilaga 3:A

Fördelning av bidrag till den psykiatriska vården år 1983

De i förhandlingsprotokoll den 23 mars 1983 under punkterna 1 och 2 angivna beloppen för år 1983 fördelas mellan huvudmännen enligt nedan.

Lands-	Procentuell	Allmänt	Tillskott	Procentuell	Särskilt	Tillskott
ting/	andel av all-	bidrag	till allmänt	andel av	bidrag	enl. överens-
kommun	mänt bidrag	1983	bidrag 1983	särskilda	(1 OOO-tal kr.)	kommelse
	1983	(1 OOO-tal kr.)	(1 OOO-tal kr.)	bidraget	enl, överens-	mars -83
		enl. överens-	enl. överens-	1982	kommelse	(1 OOO-tal kr.)
		kommelse	kommelse		mars -81
		mars -81	mars -83
AB	18,2275	710 872,5	32 809,5	16,4	21 648,0	656,0
C	2,5165	98 143,5	4 529,7	2,5	3 300,0	100,0
D	2,7680	107 952,0	4 982,4	0,4	528,0	16,0
E	4,3444	169 431,6	7 819,9	3,6	4 752,0	144,0
F	3,6300	141 570,0	6 534,0	4,8	6 336,0	192,0
G	2,7827	108 525,3	5 008,7	-	-	-
H	3,1393	122 432,7	5 650,7	3,2	4 224,0	128,0
K	2,6130	101 907,0	4 703,4	3,5	4 620,0	140,0
L	3,0828	120 229,2	5 549.0	0,7	924,0	28,0
M	5,4637	213 084,3	9 834,7	6,5	8 580,0	260,0
N	2,2011	85 842,9	3 962,0	3,3	4 356,0	132,0
O	3,2051	124 998,9	5 769,2	2,0	2 640,0	80,0
P	4,7805	186 439,5	8 604,9	6,0	7 920,0	240,0
R	2,9839	116 372,1	5 371,0	1,2	1 584,0	48,0
S	3,6540	142 506,0	6 577,2	7,7	10164,0	308,0
T	3,2591	127 104,9	5 866,4	0,3	396,0	12,0
U	2,7067	105 561,3	4 872,1	0,4	528,0	16,0
W	4,1711	162 672,9	7 508,0	8,5	11220,0	340,0
X	3,4057	132 822,3	6 130,3	5,4	7128,0	216,0
Y	3,5245	137 455,5	6 344,1	10,4	13 728,0	416,0
Z	1,9637	76 584,3	3 534,7	2,2	2 904,0	88,0
AC	2,8523	111 239,7	5 134,1	6,6	8 712,0	264,0
BD	3,4222	133 465,8	6 160,0	2,5	3 300,0	100,0
I	0,8245	32 155,5	1 484,1	1,0	1 320,0	40,0
MM	3,0301	118173,9	5 454,2	0,9	1 188,0	36,0
OG	5,4476	212 456,4	9 805,7	-	-	-
Summa	100,000 \. BIDRAG	3 900 000,0	180 000,0	100,0	132 000,0 136 OOC	4 000,0
TOTAL/	100,000 \. BIDRAG	4 080 000,0		100,0	132 000,0 136 OOC	1,0

Landsting/ Procentuell Allmänt bidrag

kommun andel av allmänt 1984

drittbidrag 1984 (1 OOO-tal kr.)

[8,2275	783 782,5
2,5165	108 209,5
2,7680	119 024,0
4,3444	186 809,2
3,6300	156 090,0
2,7827	119 656,1
3,1393	134 989,9
2,6130	112 359,0
3,0828	132 560,4
5,4637	234 939,1
2,2011	94 647,3
3,2051	137 819,3
4,7805	205 561,5
2,9839	128 307,7
3,6540	157 122,0
3,2591	140 141.3
2,7067	116 388,1
4,1711	179 357,3
3,4057	146 445,1
3,5245	151 553,5
1,9637	84 439,1
2,8523	122 648,9
3,4222	147 154,6
0,8245	35 453,5
3,0301	130 294,3
5,4476	234 246,8

■M

SUMMA 100,000 4 300 000,0

AB C D E

16,4	23 288,0
2,5	3 550,0
0,4	568,0
3,6	5 112,0
4,8	6 816,0
3,2	4 544,0
3,5	4 970,0
0,7	994,0
6,5	9 230,0
3,3	4 686,0
2,0	2 840,0
6,0	8 520,0
1,2	1 704,0
7,7	10 934,0
0,3	426,0
0,4	568,0
8,5	12 070,0
5,4	7 668,0
10,4	14 768,0
2,2	3 124,0
6,6	9 372,0
2,5	3 550,0
1,0	1 420,0
0,9	1 278,0