Prop. 1982/83:161

Regeringens proposition 1982/83: 161

om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74); beslutad den 24 mars 1983.

- Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag spm har tagits upp i bifpgade utdrag äv regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

CURT BOSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen lämnas förslag till ändringar i civilförsvarslagen (1960: 74) som innebär administrativa förenklingar och förbättringar i systemet för skyddsmmsbyggande. Kommunema skall bl. a. fä bestämma att det inte behövs någon anmälan för vissa typer av byggnader och inom vissa områden där det inte bedöms vara angeläget att bygga skyddsmm.

Förslaget innehåller vidare en bestämmelse som innebär att skyldigheten att bygga skyddsrum även kan gälla vid genomgripande ombyggnad av anläggningar och byggnader.

I propositionen tas också upp förslag om bidrag av statsmedel till dem som på eget initiativ anordnar mindre skyddsrum. Propositionen ger vidare kommunerna rätt att få ersättning för vård och underhåll av de skyddsmm som kommunerna anordnar i befintliga byggnader m, m.

De nya bestämmelserna avses träda i kraft den I juh 1983.

I Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 161

Avser någon att uppföra ny anläggning eller byggnad inom skyddsmmsort, skall han anmäla detta till kommunen. Det åligger kommunen att lämna den som har gjort anmälan besked humvida skyddsmm skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.

Avser någon att uppföra en ny anläggning eller byggnad inom en skyddsmmsort, skall han anmäla detta till kommunen. Undantag från sådan anmälningsskyldighet får föreskrivas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av kommunen. Det åligger kommunen att lämna den som har gjort anmälan besked humvida skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.

Prop. 1982/83:161 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33a§

Den som vill anordna ett skyddsrum i en skyddsrumsort utan att vara skyldig att göra det på grund av beslut enligt 27 § kan få bidrag av statsmedel, om kommunen iför-väg godkänner att skyddsrummet anordnas. Kommunens godkännande får lämnas endast om skyddsrummet fyller ett angeläget behov och medel finns tillgängliga. 41 §

I mom. I varje kommun skola de kommunen med avseende å civilförsvaret åvilande uppgifterna handhavas av en civilförsvarsnämnd, om ej annat följer av andra stycket eller av sådant beslut som avses i 3 kap. 14 § kommunallagen (1977: 179).

Kommunfullmäktige äger upp- Kommunfullmäktige äger upp
draga åt annan nämnd än civilför- draga åt annan nämnd än civilför
svarsnämnden att upprätta skydds- svarsnämnden att upprätta skydds-
mmsplan och att lämna besked en- mmsplan och att lämna besked en
ligt 32 §, Har enligt 23 § överläm- ligt 32 § och godkännande enligt
näts åt kommunen att antaga i5 a . Har enligt 23 § överlämnats
skyddsmmsplan, fattas beslutet åt kommunen att antaga skydds-
härom av kommunfullmäktige. mmsplan, fattas beslutet härom av

kommunfullmäktige.

Kommun får tillsätta särskild civilförsvarsnämnd eller uppdraga åt annan nämnd att vara civilförsvarsnämnd. Har så ej skett är kommunstyrelsen civilförsvarsnämnd. Under civilförsvarsberedskap får regeringen förordna, att särskild civilförsvarsnämnd skall tillsättas.

42§
För kostnad, som kommun fått För kostnad, som kommun fått

vidkännas på gmnd av åtgärd enligt vidkännas på grund av åtgärd enligt
40 § 1 mom. b) eller c) eller 54 § 40 § 1 mom. b) eller c) eller 54 §
första stycket, äger kommunen er- första stycket eller för vård och un-
hålla ersättning av statsmedel, i den derhåll av de i 40§ 1 mom. c)
mån kostnaden kan anses skälig. nämnda anordningarna, äger kom-
Vid ersättningens bestämmande munen erhålla ersättning av stats
skall hänsyn i skälig utsträckning medel, i den mån kostnaden kan
tagas till det värde som åtgärden anses skälig. Vid ersättningens be-
kan ha för anläggningens eller bygg- stämmande skall hänsyn i skälig ut-
nadens användning i fred. sträckning tagas till det värde som

åtgärden kan ha för anläggningens eller byggnadens användning i fred.

Innan medel finns tillgängliga för beräknad ersättning får skyldighet för kommun att vidtaga åtgärd enligt 40 § 1 mom. b) eller c) ej göras gällande mot kommunen.

Senaste lydelse 1979: 162, ' Senaste lydelse 1979: 162.

Ersättningen bestäms av regeringen eller myndighet som regeringen utser.

Kpmmunen har rätt att erhålla förskptt på ersättningen i enlighet med de närmare föreskrifter spm regeringen meddelar.

53 §

1 mpm.'' Uppföres ny anläggning eller byggnad inpm skyddsmmsprt på mark, som är avsedd för annat ändamål än gata, tprg, park eller annan allmän plats, är anläggningens eller byggnadens ägare skyldig att inrätta och utmsta skyddsmm, som skall anordnas i anläggningen eller byggnaden på gmnd av beslut enligt 27 §.

Den som med nyttjanderätt innehar fastighet eller byggnad eller del därav må ej hindra ägaren att där inrätta skyddsmm.

Den som äger anläggning eller byggnad, i vilken skyddsmm anordnats enligt första stycket, är skyldig att vårda och underhålla skyddsmmmet och dess utmstning.

Den som anordnar skyddsmm enligt första stycket äger rätt att av statsmedel utfå ersättning härför enligt de gmnder som angivas i 55 §. Ersättningen bestämmes av länsstyrelsen och utbetalas när slutbesiktning av skyddsmmmet har ägt mm.

56 f

Bidrag för skyddsrum som har anordnats med stöd av 33 a § utgår med ett grundbelopp per plats som motsvarar den genomsnittliga ersättningen för att anordna, vårda och underhålla en skyddsrumsplats i motsvarande byggnadstyp i riket. Vid bestämmande av bidraget skall grundbeloppet anpassas till kostnadsläget i skyddsrumsorten vid tidpunkten för skyddsrummets slutbesiktning enligt grunder som regeringen bestämmer.

Bidraget bestäms av länsstyrelsen och utbetalas när skyddsrummet är slutbesiktat och godkänt.

Den som äger en anläggning eller byggnad, i vilken skyddsrum har anordnats med stöd av 33a§, är skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och dess utrustning.

'Senaste lydelse 1978: 782.

' Förutvarande 56 § upphävd genom 1978: 782.

Prop. 1982/83:161 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

83 §* Över beslut av civilförsvarschef eller polismyndighet i ärende, som avses i denna lag, må besvär anföras hos länsstyrelsen, om ej annat följer av 69§. Talan mot kommunal myndighets beslut enligt 27 och 32 §§ föres hos länsstyrelsen genom besvär. .

Mot länsstyrelses beslut om kost- Mot länsstyrelses beslut om kost
nadsfördelning enligt 49 eller 54§, nadsfördelning enligt 49 eller 54§,
om ersättning enligt 53 5 eller om om ersättning enligt 53 e//er 56 § d-
föreläggande av vite vid underlå- ler om föreläggande av vite vid un-
tenhet att fullgöra skyldighet enligt derlåtenhet att fullgöra skyldighet
15 § föres talan hps kammarrätten enligt 15 § föres talan hps kammar
genom besvär. I samma ordning rätten genom besvär. I samma ord
föres talan mot beslut, som länssty- ning föres talan mot beslut, som
relse enligt denna lag eller med stöd länsstyrelse enligt denna lag eller
därav utfärdade bestämmelser i sär- med stöd därav utfärdade bestäm
skilt fall meddelat om föreläggande, melser i särskilt fall meddelat om
föreskrift, tillstånd eller godkän- föreläggande, föreskrift, tillstånd
nande i vad angår inrättande, ut- eller godkännande i vad angår inrät-
mstning, vård eller Underhåll av tände, utmstning, vård eller under-
skyddsmm, dock ej beslut enligt håll av skyddsmm, dock ej beslut
31 §. enligt 31 §.

I övrigt föres talan mot länsstyrelses beslut enligt denna lag hos regeringen genom besvär, om ej annat följer av 69 §. Detsamma gäller i fråga om talan mot civilförsvarsstyrelsens beslut enligt lagen.

Talan må icke föras mot beslut. Talan må icke föras mot beslut,

som meddelats enligt 19, 34, 35, 37 som meddelats enligt 19, 33a, 34,
eller 58§. 35, 37 eller 58 §.

Under högsta civilförsvarsberedskap så ock eljest när särskilda skäl äro därtill må myndighet, som meddelat beslut enligt denna lag, förordna att beslutet omedelbart skall lända till efterrättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1983. Har före lagens ikraftträdande byggnadslov sökts för ombyggnad, som påbörjas efter den 30 juni 1983, skall äldre bestämmelser tillämpas i fråga om skyldighet att bygga skydds-

* Senaste lydelse 1978: 782.

Prop. 1982/83:161 6

Utdrag
FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-24

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsspn, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström

Föredragande: statsrådet Boström

Proposition om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74)

1 Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande den 18 juni 1975 tillkallades samma dag sakkunniga' (Fö 1975: 03) med uppdrag att lämna förslag till bestämmelser för övergång till ett ändrat system för skyddsmmsbyggande och finansiering av detta. De sjikkunniga antog benämningen 1975 års skyddsmmsutredning. Det nya skyddsmmssystemet infördes i sin helhet den 1 juli 1979. I tilläggsdirektiv (Dir. 1980: 1) i januari 1980 uppdrog regeringen åt utredningen bl. a. att fortlöpande följa det nya skyddsmms-systemets tillämpning och vid behov lämna förslag till förenklingar och andra förbättringar av systemet.

Utredningen har i promemorian (Ds Fö 1982: 2) Skyddsmm, förslag till administrativa förenkhngar m.m. föreslagit vissa ändringar i bl.a. civilförsvarslagen som av utredningen bedöms vara ägnade att underlätta ett ändamålsenligt skyddsmmsbyggande och minska det administrativa arbetet i samband med detta. Promemorian bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats. En inom försvarsdepartementet upprättad sammanställning över remissyttrandena bör fpgas till prptpkpllet i detta ärende spm bilaga 2.

' Generaldirektören Gunnar Gustafsson, ordförande, direktören Gösta Welin, riksdagsledamoten Svea Wiklund och länsrådet Uno Williamsson. Den 25 februari 1980 tillkallades dessutom riksdagsledamoten Olle Aulin.

Prop. 1982/83:161 7

2 Allmän motivering

2.1 Allmänt

Vid 1975 års riksmöte beslutades en genomgripande omarbetning av civilförsvarslagens (1960:74, omtryckt 1975:712, ändrad senast 1980:191) regler om skyddsmm (prop. 1975:21, FöU 17, rskr 174). Anprdnandet av skyddsmm fick en fast anknytning till kpmmunernas planering av bebyggelsen och kommunerna fick ansvar för att skyddsmmmen anordnas på ett ändamålsenligt sätt.

Enligt de regler som då antogs skall skyddsmm anordnas i sådana orter som bedöms kunna bh särskilt utsatta vid stridshandhngar. Enligt skyddsrumsförordningen (1979: 90, ändrad senast 1982: 956) berörs tätprter i sammanlagt 205 kommuner av skyddsmmsbyggandet. I andra pmråden skall enklare åtgärder kunna vidtas när det behövs vid beredskap. Skyddsmmmen anpassas mer än tidigare till pch planeras efter de verkliga behoven. För detta ändamål sker en särskild skyddsmmsplanering i de kommuner där skyddsrum skall anordnas. För vaije skyddsmmsort upprättar kommunen en skyddsmmsplan. Kommunens planering utgår från det behov av skyddsmm som uppkommer på gmnd av den fortlöpande byggnadsproduktionen och det behov som finns i redan bebyggda områden.

Kommunen beslutar med ledning av skyddsrumsplanen var skyddsmm skall inrättas. Skyddsmm anordnas i samband med att nya anläggningar pch byggnader uppförs men inte som tidigare i vaije enskild anläggning eller byggnad. I stället placeras skyddsmmmen i byggnader spm är särskilt lämpliga med hänsyn till möjlighetema att inom rimlig tid nå skyddsmmmen pch till kostnadema för att bygga skyddsmmmen just där. Det är betydelsefullt att skyddsrummen i första hand anordnas i utrymmen som ändå skall finnas i byggnaden så att de Ipkaler som tas i anspråk för skyddsmmmen får en god användning även i fredstid. Den som åläggs att anordna skyddsmm får ersättning för merkostnaderna av statsmedel.

Civilförsvarsstyrelsen har sedan skyddsmmssystemet började tillämpas successivt arbetat med tillämpningsbestämmelser och administrativa mtiner för detta. Härvid har vissa förenklingar och förbättringar kunnat göras i plika delar av systemet. Vissa önskvärda förenklingar eller förbättringar är emellertid av sådan karaktär att de inte kan genomföras utan ändring av civilförsvarslagen och till denna anknytande, författningar.

1975 års skyddsmmsutredning har, som tidigare berörts, föreslagit vissa ändringar bl.a. i civilförsvarslagen som av utredningen bedöms vara ägnade att underlätta ett ändamålsenligt skyddsmmsbyggande och minska det administrativa arbetet i samband med detta.

Utredningens förslag har i sina huvuddrag fått ett positivt mottagande av det heU övervägande antalet remissinstanser.

För egen del vill jag understryka angelägenheten av att reglerna för

Prop. 1982/83:161 8

skyddsmmssystemet görs så enkla som möjligt och att kommunerna får bättre möjligheter än nu att genomföra skyddsmmsplanerna, särskih i bristområden. Jag anser i likhet med flertalet remissinstanser att skydds-mmsutredningens förslag i sina huvuddrag är väl ägnade att fylla dessa syften.

Jag övergår härefter till att närmare behandla de olika huvudpunkterna i skyddsmmsutredningens förslag.

2.2 Anmälan om avsikt att uppföra en ny anläggning eller byggnad

Nuvarande ordning

Enligt 32 § civilförsvarslagen skall den som avser att uppföra en ny anläggning eller byggnad eller göra en tillbyggnad av en befintlig anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort anmäla detta till kommunen. Denna anmälningsskyldighet är till for att kommunema skall få en möjlighet att styra produktionen av skyddsmm. Något undantag för små byggnadsobjekt finns inte i lagen. Kommunen lämnar den som har gjprt anmälan besked humvida skyddsmm skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.

Utredningen

Utredningen föreslår att bygguadsobjekt som på gmnd av storlek, utförande e.d. är uppenbart oförenligt med skyddsmmsbyggande inte skall omfattas av anmälningsplikten enligt 32 § civilförsvarslagen. Vidare föreslår utredningen att kpmmunen ges rätt att bestämma att anmälan inte heller behöver göras för byggnadspbjekt som är olämpliga eller onödiga att förse med skyddsmm med hänsyn till riskerna för skadegörelse i krig, kostnadema för att anordna skyddsmm eller behovet av skyddsmms-platser.

Utredningen framhåller att skyldigheten att göra anmälan när det rör sig om mindre byggnadsobjekt, sorn rimligen inte kan medföra skyddsmms-byggnadsskyldighet medför onödigt arbete både för den byggande och för kommunen.

Genom en ändring i byggnadsstadgan (1959: 612, ändrad 1979: 902) genomfördes den I januari 1980 vissa förenkhngar i bestämmelserna om byggnadslov. För en bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter eller en byggnad av annat slag behövs t. ex. enligt 54 § 2 mom. byggnadsstadgan numera inte byggnadslov för anordnande av skärmtak i anslutning till bostadsbyggnaden om skärmtaket inte är större än 12 m eller för. uppförande av högst två uthus eller andra liknande byggnader med en sammanlagd byggnadsarea som inte är större än 10 m och som inte är avsedda som bostad. Eftersom ett sådant skärmtak är att betrakta som tillbyggnad och sådana byggnader är att betrakta som uppförande av ny

Prop. 1982/83:161 9

byggnad är dessa åtgärder anmälningspliktiga enligt 32 § civilförsvarslagen. Ingen av nämnda åtgärder kan dock rimligen medföra att skyddsmm skall anordnas. Enligt utredningen bör ändringen i byggnadsstadgan därför följas upp med en ändring i civilförsvarslagen.

Utredningen ger också exempel på andra byggnadsobjekt som enligt utredningen bör undantas från anmälningsplikt därför att.de på grund av sin storlek, sitt utförande e.d. är uppenbart oförenliga med skyddsmmsbyggande.

Utredningen anger vidare att det i vissa områden i en skyddsmmsort kan vara så att risken för att bli utsatt för skadegörelse kan antas vara mindre än i övriga delar av orten samtidigt som kostnaderna för att anordna skyddsrum är betydligt högre. En anmälan orn avsikt att uppföra en ny anläggning eller byggnad i sådana områden leder därför som regel till ett besked att skyddsmm inte behöver anordnas. Det kan då av bl. a. administrativa skäl vara lämpligt att ta bort anmälningsplikten genom generella undantag. Utredningen anser också att för byggnadsobjekt inom områden med överskott på skyddsmmsplatser eller inom områden där skyddsrumsbyggande inte kan komma i fråga på grund av geotekniska eller andra omständigheter bör kommunen kunna medge generella undantag från anmälningsplikten. Detsamma kan enligt utredningen t.ex. gälla för exploateringsområden där kommunen planerar att uppföra skolor och daghem i vilka skyddsmmmen lämpligen kan anordnas. Här är det inte nödvändigt att andra byggherrar gör anmälan.

Remissinstanserna

Hovrätten för Övre Norrland anser att det inte är rimligt att den som tänker bygga själv skall behöva avgöra om byggandet kan vara, som def sägs i utredningens förslag, uppenbart oförenligt med byggande av skyddsmm. Det bör enligt hovrätten liksom för övriga föreslagna fall vara kommunens sak att med ledning av vad författningarna föreskriver i skydds-mmsplanen eller på annat lämpligt sätt närmare ange förutsättningarna för att en anmälan inte skall behöva göras. Därför föreslår hovrätten att 32 § civilförsvarslagen formuleras annorlunda än vad utredningen har föreslagit.

Byggherreföreningen anger att förslaget om lättnader och inskränkningar i anmälningsplikten enligt 32 § civilförsvarslagen har administrativa fördelar men anser att den särskilda anmälningsplikten helt borde slopas.

Hyresgästernas Riksförbund understryker att ett borttagande av anmälningsplikten inte får innebära att kommunerna i dessa fall inte kan pröva frågan om skyddsrum skall byggas. Kommunen måste kunna ta initiativ till skyddsmmsbyggande, t.ex. vid en byggnadslovsprövning, även.i de fall anmälningsskyldighet inte föreligger.

Prop. 1982/83:161 10

Överväganden

Enligt min mening är det viktigt att systemet för skyddsmmsbyggande fungerar utan onödigt krångel. Jag anser därför att det är olämpligt att behålla en anmälningsplikt i fråga om sådana anläggningar som kommunen på förhand vet att det av olika skäl inte passar att bygga skyddsmm i.

Av 25 § civilförsvarslagen framgår att en skyddsmmsort skall indelas i skyddsmmsområden och att behovet av skyddsmm skall prövas för varje område för sig. Anmälningsskyldigheten enligt 32 § gäller dock inpm hela skyddsmmsprten pch följaktligen också inpm ett skyddsmmspmråde, där behpvet av nya skyddsmm kan ha satts till noll. Som utredningen framhåller bör kommunen ges möjlighet att göra undantag från anmälningsskyldigheten i fråga om sådana pmråden eller delar av områdena.

Undantag från skyldigheten att göra anmälan bör i sådana fall ses som ett generellt förhandsbesked från kommunen att skyddsmm inte behöver anordnas. Undantag som här avses från skyldigheten att göra anmälan för vissa delar av skyddsmmsorten bör anges i skyddsmmsplanen. Genom en hänvisning till skyddsmmsplanen i områdesplanen, i beskrivningen till stadsplanen eller på nybyggnadskartan kan de planerade byggnademas ägare få kännedom om dessa undantag. Överallt där undantag från skyldigheten att göra anmälan inte är klart utsagd föreligger givetvis sådan skyldighet.

Inskränkningen i anmälningsplikten kräver ändring i 32 § civilförsvarslagen. Utredningen har lagt fram förslag till en sådan ändring. Jag förordar dock en något annan utfprmning av lagtexten än vad utredningen har föreslagit. Jag återkommer till detta i specialmptiveringen.

Det är viktigt att skilja på skyldigheten att göra anmälan och skyldigheten att i vissa fall bygga skyddsmm. Även i områden där anmälningsskyldigheten tagits bort kan kommunen på olika sätt ta initiativ till att skydds-mmsbesked lämnas och skyddsrum anordnas.

2.3 Anordnande av skyddsrum i samband med genomgripande ombyggnad

Nuvarande ordning

Enligt 53 § civilförsvarslagen är den som uppför en ny anläggning eller byggnad skyldig att inrätta pch utmsta skyddsmm om kommunen har beslutat detta enligt 27 §. I 32§ föreskrivs bl. a. att anmälan skall göras till kommunen om en ny anläggning eller byggnad skall uppföras så att kommunen kan lämna besked i skyddsmmsfrågan. I 32 och 53 §§ föreskrivs också att vad som gäller pm uppförande av ny anläggning eller byggnad även skall gälla tillbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad. Någpn skyddsmmsbyggnadsskyldighet föreligger inte i samband med ombyggnad.

Prop. 1982/83:161 11

Utredningen

Utredningen föreslår att sådan genomgripande ombyggnad som möjliggör skyddsmmsbyggande jämställs med uppförande av ny anläggning eller byggnad i fråga om skyldighet att göra anmälan och att anordna skyddsmm. Enligt utredningen kommer en inte ringa del av byggnadsverksamheten i framtiden att sannolikt bestå av ombyggnad av äldre byggnader. I många fall är det bara skalet efter den gamla byggnaden kvar efter ombyggnaden. I samband med sådana byggnadsföretag kan det enligt utredningen vara möjligt att komplettera byggnaden med skyddsmm. En förutsättning är att ombyggnaden är tillräckligt genomgripande.

I ersättningsfrågan framhåller utredningen att kpstnadéma i allmänhet blir högre för skyddsmm i samband med pmbyggnad än för skyddsrum spm tillkpmmer i samband med uppförande av ny anläggning eller byggnad. Enligt utredningen bör därför 55 § sjunde stycket civilförsvarslagen, spm medger högre ersättning än nprmalfallet, kunna tillämpas. Dock bör enligt utredningen en liknande schablonmetod tillämpas som den som används vid ersättningens bestämmande för skyddsmm i nya anläggningar eller byggnader.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser godtar utredningens förslag i denna del.

Civilförsvarsstyrelsen anser att utredningens förslag i denna del öppnar nya möjligheter att ta tillvara tillfällen då förhållandevis billiga skyddsmmsplatser i beflntliga byggnader kan anordnas.

Riksrevisionsverket betonar vikten av att förslaget genomförs så snart som möjligt. Förslaget kan enligt verket underlätta tillkomsten av skyddsmm i tätortemas innerområden där stor brist råder.

Svenska kommunförbundet framhåller i ersättningsfrågan att varje ombyggnadsprojekts kostnadsfömtsättningar är specifika och svårbedömda och därför bör ett ersättningssystem som är säkrare än det som utredningen föreslagit övervägas.

Byggherreföreningen har inte något i sak att invända mot förslaget under fömtsättning att den ekonomiska sidan får en tillfredsställande lösning.

Hyresgästemas Riksförbund tillstyrker förslaget men framhåller att kravet på skyddsmm vid ombyggnad inte får belasta fastigheten ekonomiskt.-Liknande synpunkter i ersättningsfrågan framförs av Svenska Byggnadsentreprenörsföreningen och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag.

Sveriges Fastighetsägareförbund anser att kravet på skyddsmm i samband med genomgripande ombyggnad måste kopplas till ett ersättningssystem som ger full kostnadstäckning.

Överväganden

De flesta skyddsmmmen tillkommer i dag i samband med att nya anläggningar eller byggnader uppförs. Skyddsmm kan visserligen anordnas ge-

Prop. 1982/83:161 12

nom kommunens försorg med stöd av 40§ 1 mom. c) civilförsvarslagen i bl.a. befintliga byggnader, men detta är, om byggnaden inte tillhör kommunen, såväl tekniskt som juridiskt komplicerat. I många av våra stadskärnor, där dispens från skyldigheten att anprdna skyddsmm rått under åren 1957- 1975, är bristen på skyddsmm stor. Det är som utredningen framhåller angeläget att ta till vara alla möjligheter som bjuds att bygga skyddsmm i dessa bristområden. Någon större nyproduktion av byggnader kommer inte till stånd i dessa områden utan den byggnation som sker består i att äldre byggnader byggs om. Det bör därför, som utredningen förprdar, vara lämpligare att inrätta skyddsrummet i anslutning till pm-byggnaden än att kpmmunen i ett senare skede med stöd av 40§ 1 mpm. c) civilförsvarslagen låter anprdna skyddsmm i byggnaden. Ägaren av byggnaden är redan med dagens bestämmelser skyldig att tåla ett sådant ingrepp. Jag förprdar därför att 32 och 53 §§ civilförsvarslagen kompletteras med en föreskrift som jämställer genomgripande ombyggnad med uppförande av ny anläggning eller byggnad. Med ombyggnad avses härvid detsamma som i byggnadsstadgan. Skyldighet föreligger i dag att söka byggnadslov för sådan ombyggnad. Regeringen eller den myndighet regeringen utser får närmare komplettera med de verkställighetsföreskrifter som kan behövas för tillämpningen av vad som nu förordas. Genom förslaget kommer kommunerna att få bättre möjligheter att genomföra skyddsmmsplanerna i den pmfattning som tillgängliga medel och övriga omständigheter medger. Handläggningsgången blir också enklare.

I fråga om ersättningen för dessa skyddsmm delar jag utredningens uppfattning. Skyddsmmmen kommer sannplikt att bli dyrare än de skyddsrum spm uppförs i samband med uppförande av ny anläggning eller byggnad. Den ersättningsschablon som används för ersättningens bestämmande för skyddsmm i nybyggnad kan således inte användas. I stället bör 55 § sjunde stycket civilförsvarslagen kunna tillämpas. Enligt detta lagmm får ersättningen bestämmas till högre belopp om tillämpningen av normala ersättningsregler med hänsyn till skyddsmmmmets utförande leder till att ersättningen blir uppenbart obillig för den ersättningsberättigade. Vissa av remissinstanserna har uttryckt farhågor för att ersättningen inte blir tillräcklig om ersättningens storlek även i dessa fall bestäms med hjälp av schabloner på liknande sätt som ersättningen för skyddsrum som anordnas i samband med uppförande av nya anläggningar eller byggnader. Enligt min mening är dessa farhågor överdrivna. Schablpnema bör nämligen kunna utformas så att de spm åläggs att bygga sådana skyddsmm inte belastas ekonpmiskt. Det får ankpmma på regeringen eller myndighet spm regeringen utser att bestämma hur schablpnema skall beräknas.

Prop. 1982/83:161 13

2.4 Bidrag till anordnande av mindre skyddsrum på enskilt initiativ

Nuvarande ordning

F. n. finns inte någon möjlighet att få ersättning av statiiga medel för mindre skyddsrum som uppförs på enskilt initiativ.

Utredningen

Utredningen framhåller att det finns ett intresse hps allmänheten att kunna skydda sig i händelse av krig. Detta har medfört att det har kpmmit fram ett antal förslag till prefabricerade skyddsmm spm är avsedda för ett hushåll och som i allmänhet rymmer 4-10 personer. Enhgt utredningen får civilförsvarsstyrelsen regelbundet förfrågningar om bidrag kan erhållas för anordnande av sådana skyddsmm. Enligt utredningen är det angeläget att uppmuntra enskilda initiativ för att åstadkpmma skydd. Det bör därför enligt utredningen kunna utgå visst statiigt bidrag till sådana skyddsmm. Bidraget kan lämpligen till storleken motsvara en genomsnittiig kpstnad för att anprdna andra skyddsrum i samma typ av bebyggelse. Enligt utredningen uppgår den genpmsnittiiga ersättningen för en skyddsrumsplats i prisläge febmari 1981 till 1600kr. i byggnad med betongstomme och till 2600 kr. i byggnad utan betpngstomme, vilket pfta är alternativet i villaområden. Enligt utredningen bör en fömtsättning för att bidrag skall kunna lämnas vara att skyddsrummet behövs enligt skyddsrumsplanen. Det skall således ligga inom en skyddsmmsort, dét skall vara brist på skyddsmm i omgivningen pch det skall även i övrigt bedömas vara angeläget att skyddsrummet kommer till. En annan fömtsättning bör enligt utredningen vara att skyddsmmmet uppfyller skäliga krav på skyddsförmåga.

Remissinstanserna

Flertalet remissinstanser har tillstyrkt eller lämnat förslaget i denna del utan erinran.

Civilförsvarsstyrelsen anser att det bör prövas om det är lämpligt att ge bidrag för anordnande av mindre skyddsrum som här avses även i områden som ligger utanför skyddsmmsorter.

Riksrevisionsverket anser att förslaget medför att statens utgifter ökar, men har inte något att erinra mot att denna bidragsmöjlighet ges inom gällande ramar för plika civilförsvarsåtgärder.

Hyresgästernas Riksförbund är mycket tveksamt till utredningens förslag och anser att en utveckling mot privata skyddsrum i småhus inte bör stimuleras.

Överväganden

Enligt min mening är det väsentiigt för försvarsviljan att, spm utredningen har kpnstaterat, det hos allmänheten finns ett intresse av att ta initiativ till att bygga skyddsrum. I många pmråden är det svårt att bygga bprt den

Prop. 1982/83:161 14

brist på skyddsmm spm finns geinpm att endast bygga skyddsmm i samband med att nya anläggningar kommer till. Bebyggelsen kan i vissa fall vara så gles att det inte går att nå ekonpmiskt försvarbar stprlek på skyddsmmmen. Det kan pckså vara så att nybyggnadsverksamheten är så låg att lämpliga tillfällen inte ges. I sådana pmråden kan det vara lämpligt med enskilda initiativ för att kunna lösa skyddsfrågan. Jag förprdar således i hkhet med utredningen och de flesta remissinstansema att möjlighet skapas för att ge statsbidrag till skyddsmm som anordnas på enskilt initiativ.

De nu nämnda skyddsmmmen bör i allmänhet kunna rymma 4-10 personer. De kan vara prefabricerade och grävas ner eller förses med jprdtäckning pch placeras i anslutning till den egna bpstaden. De kan också anordnas i befinthga källare eller tillkomma i samband med nybyggnad.

En fömtsättning för att kunna få bidrag av statliga medel bör vara att kommunen bedömer att det är angeläget att skyddsrummet anordnas. Jag kan inte dela civilförsvarsstyrelsens uppfattning att skyddsrummen bör kunna anordnas även utanför skyddsmmsorterna. Enligt min mening bör dessa endast ifrågakomma inom skyddsmmsprter pch där det är stpr brist på skyddsmmsplatser i pmgivniiigen. Skyddsrummen bör inte tillåtas i pmråden som skall utrymmas vid krig pch krigsfara, t. ex. i pmråden som ligger nära militära bekämpningsmål. Skyddsmmmen bör också, som utredningen framhålht, uppfylla skäliga krav på skyddsförmåga. Det behöver dock enligt min mening inte nöd\'ändigtvis ställas samma krav som gäller för nuvarande skyddsmm. Det får ankpmma på regeringen eller myndighet spm regeringen utser att närmare utfprma vilka tekniska krav som bör ställas på dessa skyddsrum.

Jag delar utredningens förslag i fråga pm beräkningen av statsbidragets storlek. Bidraget bör således uppgå till vad som utgör en genpmsnittlig ersättning för en skyddsrumsplats i motsvarande typ av bebyggelse, I prisläge febmari 1981 utgjorde detta belopp enligt utredningens uppfattning 2600 kr. Beloppet bör sedan anpassas till kostnadsläget i orten vid tiden för slutbesiktningen av skyddsrummet. I beloppet bör ingå ersättning för framtida vård och underhåll. Den spm äger en anläggning eller byggnad spm inrymmer skyddsmm av ifrågavarande art bör enligt min mening vara skyldig att vårda Pch underhålla skyddsrummet.

Den spm önskar att inrätta ett skyddsmm mot bidrag av statliga medel bör således först inhämta kpmmunens gpdkännande i frågan. Kpmmunen bör därvid göra bedömningen pm skyddsrummet är angeläget pch pm den tekniska beskrivningen fyller.de krav som ställts upp. De medel spm kan avsättas för att få till stånd dessa skyddsmm måste tas från det tptala anslag spm statsmakterna anslår till skyddsmmsbyggandet. Det innebär att ett pmfattande skyddsmmsbyggande på enskilt initiativ i mptsvarande mån minskar tillkomsten av andra skyddsmm. En alltför långtgående utveckling i denna riktning är givetvis inte önskvärd. Enligt min mening bör

Prop. 1982/83:161 15

därför medlen till de skyddsmm som anprdnas på enskilt initiativ begränsas. Jag avser Pckså att föreslå regeringen att uppdra åt civilförsvarsstyrelsen att noga följa verksamheten och fortlöpande delge regeringen sina erfarenheter.

2.5 Vård och underhåll av skyddsrum som anordnas i befintliga byggnader m.m.

Nuvarande ordning

Enligt 40§ 1 mom. c) civilförsvarslagen åligger det kommunen bl.a. att inrätta och utrusta skyddsmm som skall anordnas i befintlig anläggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad. Enligt 54 § andra stycket får länsstyrelsen medge ägaren av sådan anläggning eller byggnad, om denne är annan än kommunen, att i stället för kommunen inrätta ifrågavarande skyddsmm. Enligt 40 § 1 mom. d) åligger det kommunen att vårda och underhålla nu nämnda skyddsmm. Kommunen eller ägaren om denne har inrättat skyddsmmmet har rätt till ersättning av statsmedel. Kommunen får dock inte någon ersättning för den vård och det underhåll av skyddsmmmet som åligger kommunen.

Utredningen

Utredningen framhåller att i våra 14 största tätorters innerpmråden finns ett antal skyddsrum spm aldrig har färdigställts samt ett antal utrymmen som tidigare har varit skyddsrum men spm numera av plika skäl har avförts som skyddsrum. Enligt utredningens mening skulle dessa utrymmen kunna ställas i ordning till fullgoda skydd om den framtida underhållsfrågan löstes på annat sätt än vad spm nu gäller. Utredningen föreslår därför att när skyddsrum anordnas i en befintlig byggnad, byggnadens ägare blir skyldig att vårda Pch underhålla skyddsmmmet och att denna får ersättning av statsmedel för detta.

Remissinstanserna

Av remissinstanserna har endast civiU"örsvarsstyrelsen yttrat sig i denna del av ärendet. Styrelsen anser att samma regel för vård och underhåll bör gälla oberoende av hur skyddsrummet har kommit till. Mot bakgmnd av att det kpmmer att ske en ökad satsning på skyddsmm i befintliga byggnader under de närmaste åren pch att frågan pm vård och underhåll av dessa skyddsmm betraktas spm ett prpblem av kpmmunerna anser styrelsen att det är mycket angeläget att utredningens förslag genomförs snarast.

Överväganden

Jag viU för min del framhålla att det f.n. inte finns särskilt många skyddsmm spm har anordnats enligt 40 § I mom. c) civilförsvarslagen i andra än av kommunen ägda byggnader. I dessa få fall har frågan om

Prop. 1982/83:161 16

framtida vård och underhåll lösts genom avtal mellan byggnadens ägare och kommunen. Som utredningen framhållit kan i framtiden en ökad aktivitet på detta område förväntas genom ökade möjligheter till särskilda bristtäckningsåtgärder. Jag kan dock f.n. inte se några större svårigheter att genomföra sådana bristtäckningsåtgärder med nuvarande system. Jag har också i det föregående förordat att skyldighet skall föreligga för ägare att inrätta skyddsrum vid genomgripande pmbyggnad av anläggningar och byggnader. Detta torde i viss mån minska behovet för kommunerna att täcka brister med åtgärder i befinfliga anläggningar och byggnader. Med hänsyn till vad jag nu har anfört anser jag att utredningens förslag i denna del inte f. n. bör genomföras. Jag förprdar emellertid att civilförsvarslagen nu ändras på så sätt att kpmmunen får skälig ersättning av statsmedel för framtida vård pch underhåll av skyddsmm spm anprdnas enligt 40 § 1 mom. c) civilförsvarslagen.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom försvarsdepartementet upprättats förslag till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960: 74).

Lagförslaget är i och för sig av den karaktären att det faller inom området för lagrådets granskning enlig 8 kap. 18 § regeringsformen. De föreslagna ändringarna är emellertid av tekniskt enkel beskaffenhet och har inte den betydelse för enskilda att lagrådets yttrande behöver inhämtas.

4 Specialmotivering

Förslaget till lag om ändring i civiiförsvarslagen (1960: 74)

32§

I denna paragraf finns bestämmelser om anmälan till kommun och besked av kommunen i skyddsmmsfrågor. Spm framgår av den allmänna motiveringen bör detta förfarande förenklas och möjhghet ges för kpmmunen att bestämma att anmälan inte behöver göras i vissa fall.

Huvudprincipen är alltjämt att den som avser att uppföra en ny anläggning eller byggnad inom en skyddsmmsort skall anmäla detta till kommunen. Det åligger sedan kommunen att lämna den som har gjort anmälan besked humvida skyddsmm skall anordnas eller inte. Enligt den ändring i paragrafen som nu föreslås bemyndigas regeringen eller, efter regeringens bestämmande, kommunen att föreskriva undantag från anmälningsskyldigheten. De föreskrifter som reglerar vilka områden och vilka typer av byggnader som kan undantas från anmälningsskyldigheten får meddelas av regeringen.

Prop. 1982/83:161 17

De områden som bör undantas är givetvis sådana där behovet av skyddsrumsplatser redan är tillgodosett. Andra områden kan vara sådana där risken för skadegörelse vid krig bedöms vara relativt liten samtidigt som det är dyrare än inom andra områden att bygga skyddsmm.

Vilka slag av byggnader som skall omfattas av undantaget har exemplifierats av utredningen. Jag kan ansluta mig till utredningens överväganden. Följaktligen bör anmälan kunna underlåtas vid uppförandet av mindre byggnader. Utredningen har angett en bmksarea på 40 m som en lägsta gräns.

F.n. föreskrivs i tredje stycket att vad som gäller uppförande av ny anläggning eller byggnad också skall gälla tillbyggnad av befintUg anläggning eller byggnad. Begreppet tillbyggnad används i denna lag i samma betydelse som det har i byggnadslagstiftningen. Enligt vad som framgår av den allmänna motiveringen bör även anmälan göras då en genomgripande ombyggnad sker av en anläggning eller byggnad. En föreskrift om detta har lagts till detta stycke. Föreskriftens utformning anknyter till 75 § c) byggnadsstadgan (1959: 612). I övrigt har paragrafen ändrats redaktionellt.

33a§

Som framgår av den allmänna motiveringen förordas att möjlighet bör finnas att få bygga ett skyddsmm med bidrag av statsmedel trots att någon skyldighet att bygga skyddsmm inte finns. I denna paragraf har tagits in bestämmelser om att den som vill bygga ett nu nämnt skyddsrum måste ha kommunens godkännande. Om kommunen således anser att skyddsrummet bör byggas får kommunen bestämma detta. Kommunen bör därvid i sitt godkännande ange de villkor som skall gälla för skyddsmmmet, exempelvis dess storlek och inom vilken tid det skall färdigställas. Kommunen bör också upplysa vederbörande om vilken ungefärlig ersättning han kan räkna med. Ersättningsreglerna finns intagna i en ny 56 §.

41 §

I denna 41 § 1 niom. föreskrivs bl. a. att i varje kommun en civilförsvarsnämnd skall ha hand om kommunens civilförsvarsuppgifter med vissa undantag. Kommun får tillsätta särskild civilförsvarsnämnd eller uppdra åt annan nämnd att vara civilförsvarsnämnd. Kommunfullmäktige får emellertid uppdra åt annan nämnd än civilförsvarsnämnd att upprätta skyddsmmsplan och att lämna besked enligt 32 §. Med hänsyn härtill bör också kommunfullmäktige få uppdra åt annan nämnd än civilförsvarsnämnd att lämna godkännande enligt den nya 33a§. Ett tillägg om detta har gjorts i första momentet i denna paragraf.

42 §

I denna paragraf finns bestämmelser om ersättning till kommunen för åtgärder som den vidtar enligt 40 § I mom. b) eller c). Som framhålhts i den 2 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 161

Prop. 1982/83:161 18

allmänna motiveringen bör kommunen också få ersättning av staten för den vård och det underhåll som kommunen enligt 40 § 1 mom. d) är skyldig att vidta i fråga om de i 40 § 1 mom. c) nämnda anordningama. Ersättningens storlek bör bestämmas av regeringen eller den myndighet som regeringen utser. Paragrafen har ändrats i enlighet med det anförda.

53 §

Ändringen i första momentet av denna paragraf är föranledd av ändringen 132 §.

56§

I denna nya paragraf har tagits in bestämmelser om bidrag till skyddsmm som anordnas med stöd av nya 33a§. I den allmänna motiveringen har bakgmnd och motiv till denna pai-agraf angetts. Ersättningen bör således utges med ett schablonbelopp som beräknas motsvara den genomsnittliga ersättningen för en skyddsmmsplats inkl. ett fast belopp för framtida vård och underhåll. Beloppet bör fasts-tällas av regeringen och tas in i skydds-mmsförordningen (1979: 90). Beloppet bör sedan kunna räknas upp med hänsyn till kostnadsläget i orten och vid tidpunkten för slutbesiktningen av skyddsmmmet enligt samma regli;r som enligt 23 - 25 §§ skyddsrumsförordningen gäller för skyddsmm som anordnas och ersätts enligt 53 § 1 mom. civilförsvarslagen. Bidraget bör bestämmas av länsstyrelsen och utbetalas när skyddsmmmet har slutbesiktats och godkänts. Vidare bör den som äger en anläggning eller byggnad med ett skyddsrum som anordnats med stöd av 33 a § vara skyldig att vårda och underhålla skyddsmmmet. Paragrafen har utformats i enlighet med det anförda.

Av 57 § e) framgår att en ägare av nu nämnda skyddsmm kan vara skyldig att under civitförsvarsberedskap upplåta detta skyddsrum åt befolkningen enligt vad som föreskrivs av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

83§

I denna paragraf finns besvärsbestämmelser.

I andra stycket föreskrivs bl. a. att talan mot länsstyrelsens beslut om ersättning enligt 53 § förs hos kammarrätten. Beslut om bidrag enligt nya 56 § bör kunna överklagas till kammarrätten. Andra stycket har ändrats i enlighet med det anförda.

Beslut av kommunal myndighet att vägra godkännande enligt nya 33 a § bör inte kunna överklagas. I fjärde stycket har därför lagts till beslut enligt 33a§.

Ikraftträdandebestämmelser

Lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1983. Anmälan som före den I juli 1983 gjorts enligt 32 § bör efter den 30 juni 1983 kunna prövas mot de

Prop. 1982/83:161 19

nya bestämmelsema. Någon särskild övergångsbestämmelse om detta behövs inte. I fra om ombyggnad som påbörjats eller för vilken byggnadslov sökts före den 1 juli 1983 bör däremot äldre bestämmelser gälla, dvs. att någon anmälan inte behöver göras eller att. någon skyddsmmsbyggnadsskyldighet inte föreligger. Om någon däremot avser att vidta en genomgripande ombyggnad och vid lagens ikraftträdande ännu inte ansökt om byggnadslov måste vederbörande efter den 30 juni 1983 först göra en anmälan enligt 32 § i den nya lydelsen. Eri bestämmelse med innehåll som nu sagts har tagits in i övergångsbestämmelserna till lagen.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att antaga förslaget till lag om ändring i civilförsvarslagen (1960:74).

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1982/83:161 22

Ds Fö 1982:2

Till statsrådet och cheilen för försvarsdepartementet

Regeringen bemyndigade den 18 juni 1975 chefen för försvarsdepartementet att tillkalla högst fyra sakkunniga med uppdrag att lämna förslag till bestämmelser för övergång till ändrat skyddsrumssystem. Den 24 januari 1980 utvidgade regeringen uppdraget till att omfatta en vidareutveckling av skyddet för befolkningen i krig.

Den 18 juni 1975 tillkallades som ledamöter generaldirektören Gunnar Gustafsson, tillika ordförande, direktören Gösta Welin, dåvarande riksdagsledamoten Svea Wiklund och länsrådet Uno.Williamsson. Den 25 februari 1980 tillkallades dessutom riksdagsledamoten Olle Aulin att vara ledamot av utredningen.

Till experter utsågs hovrättsassessorn Björn Janson, nuvarande departementsrådet Peter Lagerblad, dåvarande kanslirådet Gösta Terstad Scunt till sekreterare nuvarande avdelningschefen John Tjörneryd. Sedermera har till experter utsetts avdelningsdirektören Jan-Erik Egnell, försvarsdirektören Lars Edmén, sekreteraren Kurt Krona, nuvarande planeringsdirektören Birgitta Böhlin, avdelningsdirektören Sven-Erik Frödin, departementssekreteraren Aage Frank och docenten Charles Strömblad. Till biträdande sekreterare har förordnats nuvarande avdelningsdirektören Sten-Inge Norrman.

Departementsrådet Peter Lagerblad och planeringsdirektören Birgitta Böhlin har på egen begäran entledigats från sina uppdrag.

Utredningen har antagit benämningen 1975 års skyddsrumsutredning.

Utredningen har tidigare överlämnat förslag till bestämmelser för kommunal skyddsrumsplanering och betänkandet (Ds Fö 1977:1) "Normalkostnad för skyddsrum". Den 26 juni 1979 överlämnade utredningen till regeringen förslag till bestämmelser för produktion av skyddsrum. Vidare har ett förslag till system för styrning och administration av skyddsrumsbyggandet utarbetats. I promenorian (Ds Fö 1980:7) "Befolkningens skydd i krig" har utredningen redovisat étt förslag till utveckling av ett system som ger en övergripande syn på skyddet för befolkningen samt lämnat vissa synpunkter på skyddsrumsbyggandets ekonomi.

Prop. 1982/83:161 23

I promemorian (Ds Fö 1981:6) "Besiktning, underhåll och förbättringar av skyddsrum" har utredningen betonat vikten av att befintliga skyddsrum underhålls samt föreslagit en fast organisation för besiktning av äldre skyddsrum. Utredningen har vidare föreslagit att staten skall kunna lämna ersättning för att få vissa brister i skyddsruiomen tillrättade.

Utredningen har i promemorian (Ds Fö 1981:8) redovisat förslag till en modell för en kommunal skyddsplan samt förslag till vissa erforderliga ändringar i civilförsvarslagen. Vidare belyses i nämnda promemoria kostnaderna för att upprätta en skyddsplan. I en särskild promemoria (Ds Fö 1981:9) "Redovisning av studier gjorda i samband med skyddsrumsutredningens arbete" redovisas de särskilda studier som genomförts för att ge underlag för förslag till utformningen av lokala skyddsplaner.

Utredningen överlämnar härmed promemorian (Ds Fö 1982:2) "Skyddsrum, förslag till administrativa förenklingar mm". I denna föreslår utredningen vissa ändringar i civilförsvarslagen, skyddsrumsförordningen och bostads-finansieringsförordningen som bedöms vara ägnade att underlätta ett ändamålsenligt skyddsrumsbyggande samt minska det administrativa arbetet i samband med detta.

Med avlämnandet av denna promemoria anser utredningen att dess utredningsuppdrag är slutfört.

Stockholm i februari 1982

Gunnar Gustafsson

Olle Aulin Gösta Welin

Svea Wiklund Uno Williamsson

/John Tjörneryd Sten-Inge Norrman

Prop. 1982/83:161 24

INNEHALLSFÖRTECKNING SID

Förslag till lag om ändring i civilförsvars
lagen (1960:74)

Förslag till förordning om ändring i skydds
rumsförordningen (1979:90)

Förslag till förordning om ändring i bostadsfinansieringsförordningen (1974 :946)

1 INLEDNING............................................

2 SKYDDSRUM I SAMBAND MED UPPFÖRANDE AV NY ANLÄGGNING ELLER BYGGNAD

2.1 Anmälan om avsikt att uppföra ny anläggning eller byggnad

2.2 Anordnande av skyddsrum i sarr±)and med genomgripande ombyggnad

2.3 Schabloner för beräkning av ersättning för anordnande av skyddsrum ..

2.4 Skyddsrum i småhus .....................

2.5 Skyddsrum i statliga byggnader ...

3 BIDRAG TILL ANORDNANDE AV MINDRE SKYDDSRUM SOM UPPFÖRS PA ENSKILT INITIATIV ...

4 FASTSTRLLELSE av SKYDDSRUMSPLANER ..

5 VÄRD OCH UNDERHÄLL AV SKYDDSRUM SOM ANORDNAS I BEFINTLIGA BYGGNADER

6 FREDSANVÄNDNING OCH UTFORMNING AV SKYDDSRUM

BILAGA Exempel på småhus med skyddsrum och beräknade jämförelsebelopp enligt bostadsfinansieringsförordningen ...

1. den som har gjort anmälan medgiver det,

2. byggnadslov eller godkännande enligt 33 § andra stycket icke har sökts inom tvä är frän beskedets dag eller

3. i fråga om anläggning eller byggnad som tillhöc staten uppförandet icke har påbörjats inom tid som sägs i 2.

Avser någon att uppföra ny anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort, skall han armäZa. d&Ma. till kommunen. Det å-ligger kommunen att lämna den som har gjort anmälan besked huruvida skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal pesoner som skall beredas plats i detta.

A-wikelse från besked som avses i iöuta. stycket får göras endast om

Avser någon att uppföra ny anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort, skall ■ armäJLan göfuu tiiZ komrtunon on\ 4.ntz a.yi-täggningzn ziZvi hijggnadzn. öA wppzn-boAt ofön.eJnU.g med ikyddifmmbyg-gandz.

Konmunzn idA. bzitänma. att an-mäZajri intz kzZZzn. bzhöveA göA/u öK anJUxQgruyig zZJLzA byggnad om åkyddi-fuumibyggandzt äA appenboAt otämptigt zttzÅ. onödigt mzd hämyn tÅJUL

1. bzdömni.ngzyL au liikzfina ö/i ikadz-gd/izlUtZ andzn. kfuig och kodtnadztvna. %ÖK att cinoidm. ikydd&fum zJUizJi

1. bzhovet au ikydd&njumiplatizn.

Det åligger kommunen att lämna den som har gjort anmälan besked huruvida skyddsrum skall anordnas i anläggningen eller byggnaden och, om så är fallet, uppgift om det antal personer som skall beredas plats i detta.

Avvikelse från besked som avses i tAzdjz stycket får göras endast om

Vad i denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller byggnad skall även gälla tillbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad.

Lagen omtryckt 1975:712

Vad i denna paragraf sägs om uppförande av ny anläggning eller, byggnad skall även gälla tillbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad. Vztiamma. göLtZA \)Åd iddan gznomgtu.pandz ombyggnad att mojti.gb.zt gzj> att anoAdna ikydcLiAum -t antäggnÅngzin. ztlzA. byggnadzn.

HäAmoAz ('ölziikAiiteA. om ikylxLighetzn att göna. armäLan mzddeZmi a.v /tee-tvingzn zZlzn. myndighet iom nzgzxingzn

WtiZA..

Prop. 1982/83:161 26

UwoAondz lydeJUz föKZitagen lydzJUz

33 §

Föreligger skyldighet att söka byggnadslov för anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort, ankommer det pä byggnadsnämnden att vid prövning av ansökan om sådant lov tillse, att byggnadsföretaget överensstämmer med besked enligt 32 § samt med bestämmelserna i 29 och 30 §§ och med stöd av dessa meddelade föreskrifter.

Vill någon, då skyldighet ej föreligger att söka byggnadslov, utföra sådant byggnadsfö:retag som avses i 32 §, åligger det honom att 1 förväg inhämta länsstyrelsens godkännande av byggnadsföretaget 1 omfö.-rmälda hänseenden, dock ej 1 fräga om byggnad som tillhör staten.

föizUjggzA. ej bukzd znlUgt 11 §, Byggnadslov eller godkännande

må. byggnadslov eller godkän- enligt andra stycket d/i intz

nande enligt andra stycket ej meddelas utan att ttkydd&HuxiA-

meddelas. i>iÅgan han. pAövcLti.

40 §

1 mom. Utöver de uppgifter som ankomma pä kommun enligt 4 och 7 kap. åligger det kommun att

a) genom sina myndiieter lämna länsstyrelsen och civilförsvarschefen biträde i sådana frågor rörande civilförsvaret som hava samband med de särskilda myndigheternas verksamhetsområden, varvid kommun bland annat har att på därom gjord framställning tillhandahålla tillgängliga, för civilförsvaret erforderliga byggnadsritningar, kartor och dylikt;

b) i enlighet med gällande organisationsplan inrätta och utrusta ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser för det allmänna civilförsvaret samt vidtaga andra byggnadsanordningar ävensom reservanordningar som äro avsedda uteslutande för brandförsvarets försörjning med vatten så ock under civilförsvarsberedskap, i den omfattning civilförsvarsstyrelsen eller efter dennas allmänna anvisningar länsstyrelsen bestämmer, utföra ledningscentraler och andra skyddade uppehållsplatser samt vidtaga andra byggnadstekniska åtgärder avseende det lokala civilförsvaret, oaktat åtgärderna icke upptagits i organisationsplanen;

c) inrätta och utrusta skyddsrum som på grund av beslut enligt 27 § skall anordnas i befintlig anläggning eller byggnad utan samband med tillbyggnad eller pä mark, som är avsedd för gata, torg, park eller annan allmän plats, ävensom vidtaga förberedelser som avses i 22 § andra stycket och, enligt vad regeringen eller myndighet som regeringen utser därom förordnar, under civilförsvarsberedskap iordningställa utrymmen som där avses till skyddsrum;

d) vårda och underhälla de     d) värda och underhålla de
under b) och c) omförmälda      under b) omförmälda anordning
anordningarna;                           arna;

Prop. 1982/83:161 27

NavoAondz lydeJLiz FöAZ&iagzn lydztiz

t) tillhandahälla lämpliga lokaler för civilförsvarets administration samt, i den mån skyldighet härutinnan icke åvilar ägare eller innehavare av anläggning eller byggnad, för förvaring av materiel och utrustning för civilförsvaret ävensom för utbildningsverksamheten inom civilförsvaret;

g) svara för avlöning och annan ersättning till personal, vars tjänstgöring i civilförsvaret enligt 20 § skall anses fullgjord i kommunal anställning;

h) under civilförsvarsberedskap samt vid utbildning och övning, i den omfattning organisationsplanen angiver, till allmänna civilförsvarets förfogande ställa kommunen tillhörig materiel och annan egendom; samt

i) ä trafikled eller annan allmän plats där kommunen ansvarar för gatu- eller väselysning, vidtaga erforderliga anordningar för den vägledande belysning, som enligt organisationsplanen skall finnas där uiKäer mörkläggning."

53 §

2 1 mom. Uppföres ny anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort på mark, som är avsedd för annat ähdamål än gata, torg, park eller annan allmän plats, är anläggningens eller byggnadens ägare skyldig att inrätta och utrusta skyddsrum, som skall anordnas i anläggningen eller byggnaden på grund av beslut enligt 27 §.

Den som med nyttjanderätt innehar fastighet eller byggnad eller del därav må ej hindra ägaren att där inrätta skyddsrum.

Den som äger anläggning eller.byggnad, i vilken skyddsrum anordnats enligt första stycket, är skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och dess utrustning.

Den som anordnar skyddsrum enligt första stycket äger rätt att av statsmedel utfå ersättning härför enligt de grunder som angivas i 55 §. Ersättningen bestämmes av länsstyrelsen och utbetalas när slutbesiktning av skyddsrummet har ägt rum.

Vad i denna paragraf sägs om Vad i denna paragraf sägs om

uppförande av ny anläggning uppförande av ny anläggning

eller byggnad skall även gälla eller byggnad skall även gälla till-

tillbyggnad av befintlig an- byggnad zttzn. iddan. genorngfvipandz

läggning eller byggnad. ombyggnad iom avizi .c 32 § av be-

fintlig anläggning eller byggnad.

3 mom. Vzn iom ägzt anlåggntng ztlzti byggnad -i viikzn ikyddiAum han. an-oAdnati zntigt 40 § / tnom. c) eZZzA 54 § andfia itycket äA. ikyldi att vånda och andznhåJUa ikyddi/uvmzt. KgoAzn äA bz/iättigad till ikålig CAiättrUng av itatim&deZ iöK detta zntigt dz iöAziknÅftzA i,om mzddztoi av fizgeningzn zHza myndighzt iom AzgzAingzn utiZA.

2 Senaste lydelse 1978:782

Denna lag träder i kraft

55 a §

Om &kyddit>um ajnondwU) -öiom ikyddi-tium&oAt i annat lall än iom avizi i 40 zllzA 53 § tian bidtuxQ av itatimzdel utgå om komtunzn vid prövning iinnzn. att ikyddifiumnzti anoAdnandz än. angztågzt och att mzdzl finni tiJUgängtiga.

Sidnag utgån pzA ptati mzd ztt ghund-bzZopp iom motivanan. gznominitttig zAiättning iön. att anondna zn ikyddi-nwnåptati i motåvanandz byggnadittjp i niJizt. Vid bzitämandz av bidnagzt ikall gnundbzZopptt cufipaaoi till koitnadilägzt i ikyddinumiontzn vid tidpunktzn 1'än. ikyddinumnzti itut-bz&iktning zntigt gnundzn. iom n.z-gzningzn beitivmzA.

Sidnagzt bzitäm av täniityfvetizn och utbztalai nån, ikyddiniumzt oa ilat-bziiktigat och godkäint.

Vzn iom ägzA ontäggninQ zllzn byggnad, i viZkzn ikydd&num han anon.dnati enligt iömta ityckzt, än ikyldig att vånda och undznhålla ikyddi-njuimzt och dza utnuitning.

Förslag till

Förordning om ändring i skyddsrumsförordningen (1979:90)

Regeringen föreskriver i fråga om skyddsrumsförordningen (1979:90)

deti att 4,6,16, 17., 20, 22, 27 och 30 §§ skall ha nedan angivna

lydelse,

deli att i förordningen skall införas tre nya paragrafer, ISa,

26a och 26b §§, av nedan angivna lydelse.

NavoAandz lydzliz

fönzitagzn lydeLiz

4 §

Skyddsrumsplanen skäll innehålla uppgifter om skyddsrumsortens indelning i skyddsrumsområden.

Om komnmzn han. bzitåmt att andantag ndn ikytdighzt att göna anmälan zntigt 32 § civiZiön.ivaAilagen {1960:74] ikalZ gälla. ön. vina dztoA av ikyddi-numionten ikall dztta avigzi i ikyddi-numiplanen.

6 §

Skyddsrum i sådan lokal som är avsedd att användas för stadigvarande vistelse och iom utönti zntigt bzåtäimelieA i Svenik Byggnonm, ikolövemtynzl-izni anviiningan ön. ikolon, iociatitynelÅzm anviiningan ön (tömkola/initidihejn zlZzn anbz-tanikyddiityn.elizni anviiningan -

Skyddsrum i sådan lokal som på grund av fredsanvändningen är försedd med en öppning zllen ilena öppningoA dän vanjz öppning hoA en minita yta av 4 m - - .

Skyddsrum i sådan lokal som i nzditid är avsedd att användas för stadigvarande vistelse och dansön, utöm med leA öppningoA ön öniteA, dönnoA och ventiiationi-iyitem än dem iom behövi ön. ikyddi-nxmiunktionzn zntigt civZlönvam-ityn.el.izni tzkniika bzitätrmzLizn. {ön. ikyddinum. öppningan ön. vilka ZAiättning utgån iÖÄikiit zntigt näita punkt mzdnäkncLi dänvid intz - - -

Skyddsrum i sådan lokal som på grund av fredsanvändningen är försedd med minit en öppning iom än 4 m ztlzA itönAz - - -

Skyddsrum i en anläggning eller en byggnad med flera än fyra våningar ovanför skyddsrummet- -

Skyddsrum i en anläggning zllzn. zn byggnad söin ilite än uppbänd på berg, sprängbotten, fyllning av sprängsten eller på grus zllen fast lagrad iand med större grundläggningsdjup än 1 meter under den marknivå som omger skyddsrummet, dvs byggnad . som hänförs till huvudfall 2-4 enligt civilförsvarsstyrelsens tekniska bestämmelser för.skyddsrum - - -

Skyddsrum i en anläggning eller ei byggnad med flera än fyra -våningar ovanför skyddsrummet zllen iom av annat ikäl han dimemione-nati lön zn motivanandz nailait enligt civillöKivaniityn.ztizni tzkniika bz-itämmzlieA iön. ikyddinum - - -

Skyddsrum mzd en golvkonitiuktion som inte viZan. diAzkt på berg, på sprängbotten, på fyllning av sprängsten eller på grus, fast lagrad gA.ou- oc/i mzltamand tllzA på fyllning av dnÅktLonijond med' större grundläggningsdjup än 1 meter under den marknivå som omger skyddsrummet, dvs isyggnad-som hänförs till huvudfall 2-4 enligt civilförsvarsstyrelsens tekniska bestämmelser för skyddsrum - - -

26 a §

26 b §

Aniökan om ZAiättning zntigt 53 § 3 mom. civiliönivamtagen [1960:74] gö/i.4 hoi läniityn.ztien. Till aniök-ningen ikall iljathziiktningibeviizt éogoi.

Emättningen betalai ut av cÅviliön.-ivoAiitynztien zten täniityn.ztieni bzitut.

Aniökan om bidnag enligt 55 a § civil-ömvaAilagen [1960:74] göu hoi läni-ityneZizn. Titt aniökan ikall itutbz-iiktningibzviiet ogai.

Bidnagzt betalai ut av civilfönjivaAi-itynztizn ztzn. läniitynzlizm bzilut.

Bidnagzt utgdn. mzd ett gnundbeZopp om J 600 kncnon. pen ikyddinumiplati.

Beloppet ikall anpanoi till koitnadi-låget enligt dz gnunden iom angzi .t 23 - 25 §§.

Ansökan om ersättning för kostnader som kommunen har haft för skyddsrum och andra åtgärder enligt 40 § 1 mom. c) civilförsvarslagen (1960:74) görs hos länsstyrelsen. Till ansökningen skall slutbesiktningsbeviset fogas.

Ansökan om ersättning för kostnader som kommunen har haft för skyddsrum och andra åtgärder enligt 40 § 1 mom. c) civilförsvarslagen (1960:74) görs hos länsstyrelsen. Vztiamma gäLLzA iön. den iom han vidtagit dt-gänd i itällzt fön. kotmunen enligt 54 § andna ityckzt civitiöuvoAi-loQzn. Till ansökningen skall slutbesiktningsbeviset fogas.

Ersättningen bestäms och betalas ut av civilförsvarsstyrelsen.

30 §

Prop. 1982/83:161 33

Förslag till

Förordning om ändring i bostadsfinansieringsförordningen (1974:946)

Regeringen föreskriver att 8 .joch 17 §§ bostadsfinansieringsförordningen (1974:946) skall ha nedan angivna lydelse.

Huvanandz tydeZie fönzilagen lydzliz

8 §

Bostadslän för ombyggnad får, om inte något annat följer av 9 §, lämnas under förutsättning att

1.ombyggnaden inte är av endast ringa omfattning,

2.ombyggnaden medför en väsentlig ökning av bostadsvärdet,

.ombyggnadskostnaden är skälig med hänsyn till arbetenas art och omfattning och till husets återstående användningstid,

4.bostadslägenheterna genom ombyggnaden får en standard som inte är lägre än den som följer av bestämmelserna om lägsta godtagbara standard i 2 b § bostadssaneringslagen (1973:531),

5.bostadslägenheternas standard efter ombyggnaden inte väsentligt överstiger normal standard i nyproducerade lägenheter.

Om lånet avser en sådan ombyggnad av småhus som innebär en ökning av bostadsutrymmena, skall förutsättningen enligt första stycket 2 anses uppfylld endast om ökningen medför att huset kompletteras med sädana normala bostadsfunktioner som saknas eller som med hänsyn till att sökande har stort hushåll eller av andra skäl är uppenbart otillräckliga.

Fönutiättningen zntigt iömta ityckzt 2 ikalZ amei uppiylld om ombyggnaden innziattoA anondnande av ikyddinum zntigt av kommunen lämnat ik'jddinuy.-Abeikzd iom avizi i 32 i cÄviliönivaAilagzn [1960:74].

Förutsättningen enligt första stycket 4 skall anses uppfylld, om länet avser en ombyggnad, för vilken byggnadslov har beviljats, eller en ombyggnad som sker i enlighet med upprustningsåläggande enligt 2 § första stycket bostadssaneringslagen.

Första stycket 4 gäller ej om länet avser ett småhus och läneunderlaget är högst 25 000 kronor.

För sädana arbeten som utgör löpande underhåll lämnas lån endast om arbetena är direkt föranledda av ombyggnaden.

Förordningen omtryckt 1980:329

3 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 161

Prop. 1982/83:161 34

Nuvanandz lydzliz Fönzitagzn lydztiz

17 §

Bostadslån för nybyggnad av småhus utgår ej om summan av de belopp som beräknas enligt 4-6 och 10 §§ förordningen (1978:384) om beräkning av låneunderlag och pantvärde för bostadslån överstiger 197 000 kronor för enfamiljshus eller för någon av lägenheterna i tvåfamiljshus. Beräkningen skall dock ej omfatta kostnad för

anläggning för värme och varmvatten,

engångsavgift för elektrisk energi,

annan energibesparande åtgärd än sådan som kan föreskrivas med stöd av 44 a ,5 byggnadsstadgan (1959:612),

sådan åtgärd i område med samlad äldre bebyggelse som beror på trång arbetsplats, förstärkning mot angränsande hus eller gata eller särskild utformning av hus med hänsyn till bebyggelsemiljön.

Vid beräkning enligt första stycket skall vidare bortses från kostnad utöver den som vid beräkning av låneunderlaget för yttervägg och yttertcik upptas för enklaste utförande. I fråga om värmeisolering skall därvid tillämpas de värden som i Svensk byggnorm anges för klimatzon III och IV.

Högre belopp än son anges i första stycket får godtas om lånesökanden behöver särskilt stor bostadsyta på grund av att

1. sökanden har stort hushåll,

2. medlem av nushållet är handikappad eller av annan orsak behöver särskild vård,

3. medlem av hushållet behöver 3. medlem av hushållet behöver särskilt arbetsrum i lägen- särskilt arbetsrum i lägenheten för förvärvsverksamhet heten för förvärvsverksamhet eller offentligt uppdrag eller offentligt uppdrag, zlZeA

4. lägenheten är avsedd till 4. lägenheten är avsedd till bostad åt lantbrukare. bostad åt lantbrukare etizn

5. iökandzn ikall anondna ikyddinum enligt av kormunen lämnat ikyddnimi-bziked iom aviZi i 32 civllön-ivamlagzn [1960:74].

Denna förordning träder i kraft.

Prop. 1982/83:161 35

1 INLEDNING

Det nuvarande skyddsrumssystemet Infördes med början den 1 juli 1978. I olika sammanhang har bl a påtalats att bestämmelserna i 32 och 33 §§ civilförsvarslagen (1960:74) medför onödig byråkrati vid handläggning av skyddsrumsfrågor. Vidare har framförts att vissa oklarheter råder i fräga om skyddsrumsbyggande i småhusområden. Av denna anledning har skyddsrumsutredningen i tilläggsdirektiv fått i uppgift att under utredningsarbetet fortlöpande följa upp det nya skyddsrumssystemets tillämpning och om så behövs lämna förslag till förenklingar och andra förbättringar av systemet.

Civilförsvarsstyrelsen har sedan nuvarande skyddsrumssystem började tillämpas haft anledning att successivt arbeta med tillämpningsbestämmelser, administrativa rutiner och datorsystem i anslutning till detta. Regler om statlig ersättning för skyddsrumsbyggande fastställdes i mars 1979 och skyddsrumsförordningen ändrades i maj 1980. En ny utgåva av "Skyddsrum - Produktionsbestämmelser" har getts ut i januari 1981. Under detta arbete har vissa förenklingar och förbättringar inarbetats i olika delar av skyddsrumssystemet.

Några av de önskvärda förenklingarna eller förbättringarna är emellertid av sådan principiell karaktär att de inte kan genomföras utan ändring i lag eller förordning. Vissa förslag till sådana ändringar är ägnade att underlätta tillämpningen av nuvarande system. Andra förslag är avsedda att öppna möjligheter för nya idéer och tanlcar vad avser skyddet för befolkningen. Förslag till sådana förenklingar och förbättringar redovisas i det följande. Varje avsnitt med förslag till ändring inleds med en kort sammanfattning av förslaget.

Prop. 1982/83:161 36

2 SKYDDSRUM I SAMBAND MED UPPFÖRANDE AV NY

ANLÄGGNING ELLER BYGGNAD

2.1 Anmälan om avsikt att uppföra ny anläggning eller byggnad

Förslag_till_ändring

Byggnadsobjekt, som på grund av storlek, utförande eller dylikt är uppenbart oförenligt med skyddsrumsbyggande, föreslås ej omfattas av anmälningsplikten enligt 32 § civilförsvarslagen. Vidare föreslås kommunen få rätt att bestämma att anmälan inte heller behöver göras för' byggnadsobjekt, som med hänsyn till riskerna för skadegörelse under krig och .kostnaderna för att anordna skyddsrum, eller behovet av skyddsrumsplatser är olämpligt eller onödigt att förse med skyddsrum.

Det föreslås ankomma på civilförsvarsstyrelsen att utfärda närmare föreskrifter härom.

Bakgrund

Skyddsrumsorter är sådana tätorter eller platser som bedöms kunna bli särskilt utsatta vid stridshandlingar eller hot om skadegörelse. Vilka orter som skall vara skyddsrumsorter har fastställts av regeringen och kungjorts i skyddsrumsförordningen (1979:90). Varje skyddsrumsort har avgränsats efter riktlinjer som finns i civilförsvarsstyrelsens publikation 6.03-27F "Skyddsrum - Planeringsbestämmelser".

För att ge kommunerna en möjlighet att styra produktionen av skyddsrum infördes år 1975 i 32 § civilförsvarslagen en skyldighet för den som avser att uppföra en ny anläggning eller byggnad inom skyddsrumsort att anmäla detta till kommunen. Skyldigheten gäller även vid tillbyggnad av befintlig anläggning eller byggnad. I 17 § skyddsrumsförordningen föreskrivs att sådan anmälan skall vara skriftlig. Något undantag för t ex mindre nya byggnader eller tillbyggnader finns inte i lagen.

Vid en enkät som skyddsrumsutredningen lät göra hösten 1980 frcunkom att kommunerna överslagsmässigt bedömde att under år 1979 anmälan inte hade inlämnats för ungefär hälften av det totala antalet objekt som var anmälningspliktiga enligt lagen. Orsakerna härtill var att dessa nya byggnader eller tillbyggnader var så små att det var uppenbart att skyddsrum inte skulle anordnas i samband med dessa och att systemet 1979 var så nytt att kunskap om detta ännu inte trängt ut överallt. Totalt inlämnades trots detta ca 10 000 arunälningar detta år. Av dessa resulterade ca 9 000 i besked att skyddsrum inte behövde anordnas.

Prop. 1982/83:161 37

Av gjorda aniinälningar ledde alltså endast ca 10 % till besked att skyddsrum skulle byggas. Den huvudsakliga, anledningen till bortfallet var att det ansågs tekniskt eller ekonomiskt orimligt att anordna skyddsrum i byggnadsobjekten. Detta framgår av promemorian Ds Fö 1980:7 "Befolkningens skydd i krig" (sid 68).

Skyldigheten att göra arunälan vid mindre byggnadsobjekt som rimligen inte kan medföra skyddsrumsbyggnadsskyldighet medför onödigt arbete både för den byggande och kommunen. Det finns därför anledning att se över reglerna om i vilka fall anmälan behöver göras.

Objekt iom pd gnund av iin itonlzk, iitt utiönandz z d än appzn-bant oönentigt mzd ikyddinMmibyggandz.

Genom en ändring i byggnadsstadgan genomfördes den 1 januari 1980 vissa förenklingar i bestämmelserna om byggnadslov.

Beträffande en bostadsbyggnad med högst två bostadslägenheter eller en byggnad av annat slag som hör till en sådan bostadsbyggnad behövs enligt 54 § 2 mom byggnadsstadgan numera inte byggnadslov för bl a följande åtgärder:

Anordnande av skärmtak i anslutning till bostadsbyggnaden om skärmtaket inte är större än 12 m

Uppförande av högst två uthus eller andra liknande fristående byggnader med en sammanlagd byggnadsarea som inte är större än 10 m2 och som inte är avsedda som bostad.

Eftersom anordnandet av sådant skärmtak som anges i första punkten och uppförande av sådana byggnader som anges i andra punkten är att betrakta som tillbyggnad respektive uppförande av ny byggnad är dessa åtgärder anmälningspliktiga enligt 32 § civilförsvarslagen.

Ingen av de nämnda åtgärderna kan dock rimligen medföra att skyddsrum skall anordnas. Ändringen i byggnadsstadgan bör därför följas upp genom en ändring i civilförsvarslagen. -

Det finns även byggnader för vilka byggnadslov erfordras utan att skyddsrum kan komma i fråga. Skyddsrum bör t ex normalt inrymma minst 50 till 60 platser eftersom kostnaden per plats annars blir orimligt hög. Ett skyddsrum med 50 platser har en bruksarea av ca 40 m . Det bör därför inte ställas krav på anlnälan för en ny byggnad éllér tillbyggnad.som har mindre bruksarea än 40 m-. Eftersom den tekniska utvecklingen kan möjliggöra en ekonomisk produktion av mindre skyddsrum

Prop. 1982/83:161 38

i framtiden bör gränsen för undantag inte fastställas i lag eller förordning utan i tillämpningsbestämmelser av civilförsvarsstyrelsen. Genom ett sådant förfarande kan reglerna härom på ett smidigt sätt följa den tekniska utvecklingen.

I vissa fall kan dock både byggherre och kormnun ha intresse av att skyddsrum tillkommer vid en sådan mindre ny- eller tillbyggnad som avses ovan. Man kan t ex inrymma skyddsrum vid nybyggnad av friliggande garage. Anmälan bör då kunna få göras och besked om att skyddsrum skall anordnas lämnas om kommunen och den byggande är överens om detta.

Det finns även andra skal för att undanta alltför små nya byggnader eller tillbyggnader från skyldigheten att göra anmälan. Om kostnaden för en planerad ny byggnad eller tillbyggnad är alltför liten kan en skyldighet att bygga skyddsrum där innebära ett ekonomiskt risktagande och finansieringsproblem som inte står i rimlig proportion till kostnaden för den ursprungligen planerade nya byggnaden eller tillbyggnaden.

Anläggning ztteA byggnad dän ikyddinumibyggandz mzd häniyn tiZi bzdömningan av niikznna {ön ikadzgonztiz anden knig och koit-nadenna iön att anondna ikyddinum elZzn behovet av ikyddinumi-ptatieA ÖA uppznbant olämptigt zllzn onödigt.

Det är i princip angeläget att tillgodose det behov av skyddsrum som redovisas i skyddsrumsplanerna. Trots detta kan det av olika skäl inom en skyddsrumsort finnas nya byggnader där kommunen av olika skäl avstår frän att begära att skyddsrum skall byggas även om tillfälle ges. I sådana fall bör det inte vara nödvändigt att göra anmälan. Undantag från skyldigheten att göra anmälan bör i sådant fall ses som ett generellt förhandsbesked från kommunen att skyddsr-um inte behöver anordnas. Skälen för en dylik undantagsbestämmelse belyses i det följande.

I vissa områden i en skyddsrumsort kan det vara så att risken för att bli utsatt för skadegörelse kan antas vara mindre än i övriga delar av orten samtidigt som kostnaderna för att anordna skyddsrum är betydligt högre. Detta kan innebära att man bör överväga att undanta sådana områden från skyddsrumsbyggande. Tillgängliga medel kan i sådana fall troligen användas bättre genom bristtäckning i högriskområden. En anmälan om avsikt att uppföra ny anläggning eller byggnad i sådana områden skulle därför i regel leda till ett besked att skyddsrum inte behöver anordnas. Då kan det bl a av administrativa skäl vara lämpligt att lämna ett generellt undantag från skyldigheten att göra anmälan. Undantagsbestämmelsen skulle t ex kunna kopplas till småhusbebyggelse inom ett visst område men inte gälla flerbostadshus, skolor eller annan tyngre bebyggelse. Det är dock inte utredningens mening att småhusområden generellt skall undantas från skyddsrumsbyg- . gande.

Prop. 1982/83:161 39

Andra objekt för vilka generellt undantag bör kunna komma i fråga från skyldigheten att göra ifrågavarande anmälan är objekt inom områden med överskott på skyddsrumsplatser. Ett generellt undantag för visst angivet slag av bebyggelse skulle också kunna utnyttjas för område där behovet av skyddsrum kommer att täckas i samband med planerad kommunal eller statlig bebyggelse. Det kan t ex gälla exploateringsområde där kommunen planerar att uppföra skolor och daghem i vilka skyddsrummen lämpligen kan anordnas. Här är det inte nödvändigt att andra byggherrar gör anmälan.

Det kan också vara så att vissa områden inte kan komma i fråga för skyddsrumsbyggande på grund av geotekniska eller andra omständigheter. Även för objekt i sådana områden bör kommunen kunna medge undantag från skyldigheten att göra anmälan.

Undantag som här avses från skyldigheten att göra anmälan för vissa delar av skyddsrumsorten skall anges i skyddsrumsplanen och kan delges de planerade byggnadernas ägare genom hänvisning till skyddsrumsplanen i områdesplan, i beskrivning till stadsplan eller pä nybyggnadskarta. Överallt där undantag från skyldigheten att göra anmälan inte är klart utsagd föreligger givetvis sådan skyldighet.

fonmella knav på anmälan

För bebyggelse som inte undantagits från anmälningsskyldighet bör anmälan i allmänhet göras skriftligt och innehålla de uppgifter kommunen behöver för sin prövning. För att uppnå en smidig tillämpning av skyddsrumssystemet bör det emellertid vara möjligt för kommunen att i vissa situationer medge att anmälan görs muntligt. Om det därvid är uppenbart att skyddsrum behöver anordnas i byggnaden eller om det föreligger tveksamhet därom skall byggherren anmodas att göra en skriftlig anmälan. I annat fall kan kommunens tjänsteman ge muntligt besked om att skyddsrum inte behöver anordnas i byggnaden. E-tt sådant besked bör omgående bekräftas skriftligt för att inte missförstånd skall uppstå om vilka uppgifter som lämnats.

Trots den informationsverksamhet som skett kan det dock fortfarande förekomma att vissa byggherrar ansöker om byggnadslov utan att de har gjort erforderlig anmälan och fått skyddsrumsbesked. I sådana fall bör det vara möjligt för kommunen att betrakta ansökan om byggnadslov även som en anmälan och pröva skyddsrumsfrägan I samband med prövningen av ansökan om byggnadslov. Om kommunen vid denna prövning finner att skyddsrum skall anordnas så skall skyddsrumsbesked lämnas vilket kan medföra att del av byggnaden måste projekteras om. Då skyddsrum inte behöver anordnas kan byggnadslov också anses utgöra skyddsrumsbesked.

Prop. 1982/83:161 40

!S9D§§lSY§D§§£_§y_f9E§§i52D§_SDÉEiD3§

En viss risk kan finnas för att fördelaktiga tillfällen till skyddsrumsbyggande går förlorade genom begränsningen i anmälningsskyldigheten. Denna risk är dock liten i förhållande till de administrativa fördelar som vinns. Kommunerna har i allmänhet också en så god överblick över byggverksamheten inom skyddsrumsorterna att de vid behov på ett tillräckligt tidigt stadium bör kunna ta initiativ till att anmälan görs.

De nu föreslagna ändringarna kommer att medföra att antalet anmälningar till kommunerna minskar väsentligt.

Dét är viktigt att skilja mellan skyldigheten att göra anmälan och skyldigheten att i vissa fall bygga skyddsrum. Även i områden där anmälningsskyldigheten tagits bort kan kommunen på olika sätt ta initiativ till att skyddsrumsbesked lämnas och skyddsrum anordnas, t ex i samband med upplåtelse av mark.

!.Jfi}2Y_äY_iDÉ£iS2ä£_i_lä3_22i}_5E2EÉDiD3

I 32 § civilförsvarslagen föreslås' införas en ny bestämmelse med innebörden att anmälan inte behöver göras för anläggning eller byggnad, som är uppenbart oförenlig med skyddsrumsbyggande. Vidare bör kommun ges rätt att befria från anmälningsplikten i vissa fall. Den befogenheten bör finnas i fråga om byggnadsföretag som med hänsyn till riskerna för skadegörelse under krig, kostnaderna för att anordna skyddsrum eller behovet av skyddsrumsplatser är olämpligt eller onödigt att förse med skyddsrum. Civilförsvarslagens 33 § sista stycket föreslås också ändrad så att byggnadslov inte kan meddelas utan att skyddsrumsfrågan dessförinnan prövats.

I 4 § skyddsrumsförordningen föreslås ett tillägg om att då kommunen bestämmer att anmälan inte behöver göras för del av kommunen skall detta anges i skyddsrumsplanen. Kravet i 17 § skyddsrumsförordningen på att anmälan skall vara skriftlig föreslås utgå. Kommunen bör dock ha möjlighet att begära att anmälan skall göras skriftligt.

Närmare föreskrifter som reglerar vilka typer av objekt som är oförenliga med skyddsrumsbyggande samt regler för när kommun kan få medge undantag från skyldigheten att göra anmälan bör meddelas av civilförsvarsstyrelsen. De bör inarbetas i civilförsvarsstyrelsens publikation "Skyddsrum - Produktionsbestämmelser". I dessa bör också tas in en föreskrift om att skyddsrumsbesked som lämnaE mu:ntligt skall bekräftas skriftligt.

Prop. 1982/83:161 41

2.2 Anordnande av skyddsrum i samband med genomgripande ombyggnad

Försla2_till_ändring

Sådan genomgripande ombyggnad som möjliggör skyddsrumsbyggande föreslås jämställas med uppförande av ny anläggning eller byggnad vad beträffar skyldighet att göra anmälan och att anordna skyddsrum.

Bakgrund

Det stora flertalet skyddsrum tillkommer i dag i samband med att nya anläggningar eller byggnader uppförs.

Skyddsrum kan också anordnas antingen i befintliga byggnader eller på gata, torg, park eller annan allmän plats. Enligt 40 § 1 mom..ankommer det på kommunen att anordna sådana skyddsrum. Enligt 54 § andra stycket får länsstyrelsen medge att byggnadens ägare får anordna ett sådant skyddsrum i stället för kommunen. Ersättning utgår i båda fallen för verkliga, skäliga kostnader .

??2£iY_f5E_ändring

I många av våra stadskärnor finns det stor brist på skyddsrumsplatser. I 14 av våra största städers inner-: • områden har det t ex under perioden 1957 till 1975 irått dispens från skyldigheten att anordna skyddsrum. I sådana områden fordras särskilda insatser om man inom överskådlig tid skall kiinna komma till rätta med bristen på skyddsrumsplatser.

Att anordna skyddsrum i befintliga byggnader som inte tillhör kommunen är i dag såväl tekniskt som juridiskt komplicerat. Ett avtal måste upprättas i varje särskilt fall mellan byggnadens ägare och kommunen.

En inte ringa del av byggnadsverksamheten under 1980- talet kommer sannolikt att bestå av ombyggnad av äldre byggnader. I många fall är bara skalet efter den gamla byggnaden kvar efter ombyggnaden.

I samband med sådana byggnadsföretag kan det ofta vara möjligt att komplettera byggnaden med ett skyddsrum. En förutsättning är emellertid att bestämmelserna om anmälan och besked görs tillämpliga i sammanhanget. Civilförsvarslagens 33, 53 och 55 §§ skulle då bli gällande också för dessa byggnadsprojekt. En annan förutsättning är att ombyggnaden är tillräckligt omfattande.

Prop. 1982/83:161 42

55 § innehåller bestämmelser om beräkning av ersättning. Kostnaden för att anordna skyddsrum i samband med ombyggnad blir i allmänhet högre än kostnaden för att anordna skyddsrum i samband med uppförande av ny anläggning eller byggnad. Sjunde stycket i 55 § torde därför bli tillämpligt. Enligt detta får ersättningen bestämmas till högre belopp om tillämpningen av normala ersättningsregler med hänsyn till skyddsrummets utförande leder till att ersättningen blir uppenbart o-billig för den ersättningsberättigade. Emellertid kan det vara svårt att urskilja vilka kostnader som är att hänföra till skyddsrummet och vilka kostnader som avser kringliggande utryiranen. Det torde alltså även i dessa fall vara lämpligt att bestämma ersättningens storlek med hjälp av schabloner på liknande sätt som ersättningen för skyddsrum som anordnas i samband med uppförande av ny byggnad. Schablonerna bör vara så utformade att de som åläggs att anordna skyddsrum inte systematiskt tjänar på detta men heller inte belastas. Schablonerna bör, efter kompletterande kostnadsutredningar kunna fastställas av civilförsvarsstyrelsen med stöd av 26 § skyddsrumsförordningen.

Konsekvenser_av_förslaget

Förslaget innebär att koimnunerna kommer att få bättre möjligheter än nu att ge:nomföra skyddsrumsplänerna i den omfattning som tillgängliga medel och övriga omständigheter medger.

Handläggningsgången blir också enklare än om man, som nu är fallet, måste tillämpa 40 § 1 mom. c) eller 54 § andra stycket för dessa byggnadsföretag.

§§hov_ay_ändringår_i_lag_och_förordning

32 § sista stycket i civilförsvarslagen föreslås kompletterad med en bestiämmelse som jämställer sådan genomgripande ombyggnad att möjlighet ges att åstadkomma skyddsrum i anläggningen eller byggnaden med uppförande av ny anläggning eller byggnad. I 53 § föreslås ett tillägg så att dess bestämmelser blir tillämpliga.

Skyddsrumsförordningen behöver inte ändras.

Tillämpningsbestämmelser bör ges ut av civilförsvarsstyrelsen i Skyddsrum - Produktionsbestämmelser. Bl a måste begreppet "sådan genomgripande ombyggnad att möjlighet ges att kunna anordna skyddsrum i anläggningen eller byggnaden" definieras.

Prop. 1982/83:161 43

2.3 Schabloner för beräkning av ersättning för anordnande av skyddsrum

Förslag_till_ändring

Reglerna i 22 § skyddsrumsfö.ordningen föreslås förtydligas så att tveksamhet inte skall behöva uppstå om tillägg till grundbeloppet skall utgå eller inte.

Bakgrund

För anordnande av skyddsrum utgår ersättning av statsmedel enligt 53 och 55 § civilförsvarslagen. Ersättningen är beräknad för att täcka kostnader för förstärkning av byggnadsstomme samt anskaffning och iordningställande av särskilda dörrar och karmar, luckor och andra tillslutningsanordningar, ventilationssystem, gasfång och annan särskild utrustning samt reservutgångar. Ersättning utgår även för vård och underhåll av skyddsrummet.

Ersättningsschablonerna för skyddsrumsbyggande är utformade med målsättningen att byggherrar inte skall ekonomiskt belastas extra men inte heller systematiskt tjäna- på skyddsrumsfunktionen om de åläggs att anordna skyddsrum. Reglerna skall främja en god fredsanvändning av skyddsrummet samtidigt som de skall vara enkla att tillämpa.

Dessa grunder återfinns i prop 1975:21 (sid 127 f) och i 1975 års skyddsrumsutrednings betänkande "Normalkostnad för skyddsriim" Ds Fö 1977:1 (sid 62 f) . Riksdagens ställningstagande återfinns i prop 1978/79:1 om ersättning för anordnande av skyddsrum m m.

Den utredning där ovanstående riktlinjer har tillämpats och som ligger till grund för beloppen i skyddsrumsförordningen finns redovisad i civilförsvarsstyrelsens publikation 6.03-45F "Vad kostar skyddsrummet".

Ersättningens storlek beräknas med hjälp av ett grundbelopp och tillägg till grundbeloppet.

Tillägg till grundbeloppet kan utgå för kostnader som erfordras för att skyddsriiinmet under fredstid skall kunna användas för annat än skyddsrumsändamål. Sådana kostnader kan avse särskilda anordningar för att tillsluta dörrar, fönster och andra öppningar. Tillägg kan också utgå för kostnader för särskilda åtgärder som vidtas för förstärkningar mot ras eller på grund av särskilt besvärliga grundläggningsförhållanden.

Prop. 1982/83:161 44

Motiv_för_ändring

Tillägg ön. ikyddansm i lokal iom öa avizdd att användai (,'ån. itadigvanandz viitztiz

Nuvarande skrivning i 22 § skyddsrumsförordningen anger att tillägg kan utgå för skyddsrum i sådan lokal som är avsedd att användas för £;tadigvarande vistelse och som utförts enligt bestämmelser i Svensk Byggnorm, skolöverstyrelsens anvisningar för skolor, socialstyrelsens anvisningar för förskola/fritidshem eller arbetarskyddsstyrelsens anvisningar.

Skrivningen har lett till att vissa byggherrar anser att de har uppfyllt dessa, krav och kanske även fått skyddsriammet godkänt av a.rbetarskyddsstyrelsen som arbetslokal utan att särskilda åtgärder har vidtagits för att lokalen skall användas för stadigvarande vistelse. I dessa fall har man inte: haft några extra kostnader för att t ex anordna fönster men likväl yrkat på att tillägg skall utgå. Det kan även vara sä att avsevärda åtgärder har vidtagits för att utrymmet skall få en god fredsanvändning, t ex insättande av mintkök, skåpinredning, akustikplattor i taket. Sådana åtgärder skulle emellertid ha behövt vidtagas även om utrymmet inte hade varit skyddsrum och kan därför inte anses orsaka skyddsrumsmerkostnader. De bör därför inte berättiga till tillägg.

Texten i 22 § skyddsrumsförordningen föreslås ändrad så att man pä ett entydigare sätt kan bestämma när tillägg kan utgå. Tillägg bör utgå för skyddsrum som i fredstid skall användas för stadigvarande vistelse och därför utförs med fler öppningar för fönster, dörrar och ventilationssystem än dem som behövs för skyddsrumsfunktionen enligt civilförsvarsstyrelsens tekniska bestämmelser för skyddsrum. Tveksamhet skall inte behöva uppstå om tillägget utgår eller inte.

Civiiförsvarsstyrelsens tekniska beEtäiranelser anger att skyddsrxim skall ha en ingångsdörr och en eller tvä reservutgångar. För ett skyddsrum på 120 platser beräknas tillägget räcka till ungefär en dörr och fyra öppningar för fönster. För att tillägg skall utgå bör krävas att man haft minst halva denna kostnad dvs anordnat en extra dörr och en extra öppning för fönster eller tre extra öppningar för fönster utöver de öppningar som de tekniska bestärranelserna föreskriver för skyddsrumsfunktionen. För mindre eller större skyddsrum justeras gränsen i proportion till antalet skyddsrumsplatser.

Dörr eller fönster som berättigar till ersättning enligt nedanstående punkt "Tillägg för stor öppning" skall inte medräknas i antalet öppningar enligt ovan.

Prop. 1982/83:161 45

Tillägg iön. iton. öppning

I nuvarande skyddsrumsförordning anges att tillägg kan utgå för skyddsrum i sådan lokal som på grund av fredsanvändningen är försedd med en öppning eller flera öppningar där varje öppning har en minsta yta av 4 m.

Skyddsrum är emellertid alltid försedda med någon öppning som är mindre än 4 m, t ex reservutgången. Förordningen föreslås därför ändrad så att tillägg kan utgå om det finns minst en öppning i skyddsrummet som har en yta som är större än 4 m.

2 Kravet på en öppning som är större än 4 m medför att

skyddsrum måste vara försett med antingen dubbeldörrar av typ NSDD 191 eller NSDD 24 3 eller skjutbart väggelement för att berättiga till tillägg. Det finns ytterligare en typ av dubbeldörrar, NSDD 190, som inte uppfyller kravet på 4 m och således inte berättigar till tillägg. Den är också mindre och billigare än de båda tidigare nämnda.

I prop 1978/79:1 motiveras den större öppningen med krav på framkomlighet med bil eller truck. I skyddsrumsförordningen har detta utvidgats till att avse alla de fall där stor öppning anordnas på grund av skyddsrummets fredsanvändning, öppningen får således under fredstid förses med stora fönster. Huvudsaken är att skyddsrummet kan ställas i ordning pä 48 timmar. Sådant fönsterparti får naturligtvis inte medräknas som ersättningsgrundande också för ovan nämnda tillägg för stadigvarande vistelse.

Tillägg för stor öppning bör liksom nu bara kunna utgå en gång för varje skyddsrum.

Tillägg {ön dimemionzAing mot nailait

Tillägg utgår för närvarande för skyddsrum i en byggnad med fler än fyra våningar ovanför skyddsrummet. Enligt civilförsvarsstyrelsens tekniska bestämmelser måste emellertid skyddsrum dimensioneras för att klara stora raslaster även i andra fall, t ex om skyddsrummet ligger bredvid en hög byggnad eller under traverser e d i en industrihall. Även i dessa fall föresläs nu att tillägg skall kunna utgå.

Pyra våningar ovanför skyddsrummet innebär vanligtvis en raslast av omkring 50 kN/m2 eller dubbelt så mycket som vapenlasten enligt civilförsvarsstyrelsens tekniska bestämmelser. Raslasten är således dimensionerande för takplattan även vid vissa lägre byggnader men de åtgärder som dä behöver vidtagas är vanligen sä begränsade att de inte bör berättiga till tillägg.

Prop. 1982/83:161 46

Om inte hela takplattan behöver dimensioneras mot ras enligt civilförsvarsstyrelsens tekniska bestämmelser bör krävas att åtminstone hälften av plattan är dimensionerad för att tåla minst 50 kN/m för att berättiga till tillägg.

Tillägg bör bara utgå för hela skyddsrummet och inte del av detta.

Tillägg ön dynanz gnundläggning

Tillägg för grundläggning kan utgå i de fall skyddsrummets grundläggning hänförs till huvudfall 2-4 enligt civilförsvarsstyrelsens tekniska bestämmelser.

Föreslagen ändring i 22 § skyddsrumsförordningen innebär ingen ändring i sak utan endast en anpassning av texten till en ny utgåva av tekniska bestäiranelser för skyddsrum.

£225S!SYiQ5§E_iY_f2ES§iä22ä_§QEiD3SE

Genom föreslagen skrivning i 22 § skyddsrumsförordningen undanröjs en del oklarheter i nuvarande formulering. Den byggande får härigenom redan pä ett tidigt stadium klarhet om den slutliga ersättningens storlek.

Ändringarna bedöms inte komma att medföra ökade kostnader för staten.

§6Ö2Y_äY_§GäEiS3äE_i_lå3__2.'_jfÖ£ordn_in2_

Ändringarna ligger inom ramen för nuvarande lagtext och prop 1978/79:1 om ersättning för anordnande av skyddsrum. Civilförsvarslagen behöver därför inte ändras.

Skyddsrumsförordningens 22 § föreslås ändrad i enlighet med ovanstående.

Motsvarande justering behöver då göras i "Skyddsrum -Produktionsbestämmelser".

2.4 Skyddsrum i småhus

Förslag_till_ändring

Reglerna för finansiering av småhus i bostadsfinansieringsförordningen (1974:946 omtryckt 1980:329, senast ändrad 1981:588), BFF, föreslås ändrade dels så att gällande kostnadsgräns för jämförelsebelopp får överskridas för nybyggnad inrioranande skyddsrum, dels så att nu gällande krav på att ombyggnad skall medföra väsentlig ökning av bostadsvärdet skall anses uppfyllt vid tillbyggnad som inrymmer skyddsrum.

Prop. 1982/83:161 47

Bakgrund

Vid nyproduktion av styckebyggda småhus eller vid tillbyggnader inom äldre villaområden har skyddsrum hittills anordnats endast i begränsad omfattning. Flera faktorer har bidragit till detta förhällande, bl a begränsade ekonomiska ramar för skyddsrumsbyggande och svårighet att erhålla statliga bostadslån för småhus som inrymmer skyddsrum.

Motiv

övzAiknidandz av koitnadignäni iön. jämöneZiebelopp vid nybyggnad

1 BFF fastställs krav pä standard och storlek på småhus för att medge statligt bostadslån. Därvid beräknas ett jämförelsebelopp för varje småhus vilket, frånsett vissa undantag, för närvarande inte får överstiga en i 17 § BFF fastställd kostnadsgräns på 197 000 kronor.

Ett skyddsrumsbesked innebär i vissa fall att större primär eller sekundär bruksarea än vad som annars skulle erfordras kan behövas i källare eller markplan. En viss mindre area tas också i anspråk för förvaring i fred av skyddsrumsutrustning såsom fläktaggregat, TC, vattenkärl m m. I vissa fall kan därför jämförelsebeloppet komma att överskrida kostnadsgränsen 197 000 kronor varvid den sökande antingen måste minska bruksarean eller söka finansiera byggandet utan statligt bostadslån. Att kräva skyddsrum under sädana förhållanden upplevs av kommunen och den byggande som orimligt eftersom statligt bostadslån innebär påtagliga ekonomiska fördelar för den byggande.

I bilaga visas exempel pä småhus med och utan skyddsrum både när skyddsrummet orsakar problem vad beträffar kostnadsgränsen (ex 3 och 4) och när skyddsrummet inte orsakar problem (ex 1).

Genom att tillåta den byggande att överskrida kostnadsgränsen om han åläggs anordna skyddsrum genom ett koimnunalt skyddsrumsbesked underlättas koimnunens möjlighet att genomföra skyddsrumsplanens intentioner i småhusområden.

Boitadildn dön. tillbyggnad

Regler för i vilka fall bostadslän kan utgå för tillbyggnad finns i 8 och 9 §§ BFF.

Ett stort antal bostadsområden med småhus saknar skyddsrumsplatser. Många äldre villaområden har dock vanligtvis stora tomter. På senare tid har därför genom tomtdelning förtätning i bebyggelsen kunnat ske som tillbyggnader eller nybyggnader. Tillbyggnad sker i mänga fall genom uppförande av garage- eller förrådsbyggnad.

Prop. 1982/83:161 48

Sådan tillbyggnad skulle vid behov enkelt kunna projekteras med skyddsrum om den är tillräckligt stor. En ändring i BFF så att statligt bostadslån kan utgå vid tillbyggnad i vilket skyddsrum skall anordnas enligt kormnunalt skyddsrumsbesked skulle underlätta att skyddsrum tillkommer i dylika områden.

Exempel på garage som är skyddsrum finns i exempel 2 i bilagan.

?S2G§S!SY§D5iE_äY_l2E§§iä31}ä_ä2EiQ2äE

Kommunala myndigheter kan efter föreslagen ändring lättare uppfylla intentionerna i skyddsrumsplanen.

Färre administrativa förvecklingar skulle uppstå

vid handläggningen av bostadslåneärenden för småhus som

inrymmer skyddsrum.

Låneunderlaget kan tänkas öka med i genomsnitt ca 5 000 kronor för högst 200 smålius per år. Sammantaget innebär detta att låneunderlaget ökar med högst 1 miljon kronor och därmed de statliga bostadslånen med högst 250 000 kronor per år.

Statens ökade kostnader beror på det räntebidrag som utgår på låneunderlaget. Detta blir uppenbarligen tämligen obetydligt.

§§h2Y_äY_äQäEiQ3äE_i_lä3..2_5E2E4Gi29

Civilförsvarslagen och skyddsrumsförordningen påverkas inte.

BFF föreslås ändras så att gällande kostnadsgräns i 17 § kan få överskridas när skyddsrum skall anordnas i småhus enligt skyddsrumsbesked samt så att kravet i 8 § på att ombyggnad skall medföra väsentlig ökning av bostadsvärdet skall anses uppfyllt vid tillbyggnad som innehåller skyddsrum.

Civilförsvarsstyrelsen bör utforma särskilda anvisningar avseende produktion och fredsanvändning av skyddsrum i småhus.

2.5 Skyddsrum i statliga byggnader

Förslag_till_ändring

Statlig myndighet föreslås själv få avgöra om finansiering av skyddsrum i statlig byggnad skall ske över civilförsvarsstyrelsens anslag eller över ordinarie anslag för respektive byggnadsföretag.

Bakgrund

Fortifikationsförvaltningen, byggnadsstyrelsen eller i

Prop. 1982/83:161 49

förekommande fall berörd uppdragsmyndighet (posten, televerket, luftfartsverket etc) skall göra en anmälan till kommunen om avsikt att uppföra en ny anläggning eller byggnad på samma sätt som varje annan byggherre. Kommunen lämnar därefter ett skyddsrumsbesked som anger hur många skyddsrumsplatser som skall anordnas. Detta antal platser kan överstiga behovet för det aktuella byggnadsföretaget och täcka ett behov även för kringliggande byggnader.

Vid upprättande av byggnadsprogram för en statlig byggnad och vid projektering tas skyddsrum med enligt skyddsrumsbeskedet. I redovisningen till regeringen för det aktuella byggnadsföretaget ingår kostnaden för skyddsrummet. Regeringen lämnar därefter medel för byggnadens uppförande. Dessa medel täcker alltså även merkostnaden för skyddsrummet. När ersättningen för skyddsrumsbyggande uppburits frän civilförsvarsstyrelsen återbetalar byggnadsstyrelsen och fortifikationsförvaltningen beloppet till statskassan. Byggnadsstyrelsen har begärt att bli befriad från att ansöka om ersättning eftersom denna omgående måste återställas till statskassan.

Motiv_till_ändring

Statens kostnader för skyddsrummet blir lika stor oberoende av om finansiering sker över civilförsvarsstyrelsens anslag eller över ordinarie anslag för respektive byggnadsföretag. Genom att fortifikationsförvaltningen och byggnadsstyrelsen inte behöver ansöka om ersättning för en kostnad, som de i princip redan fått medel av regeringen för, minskar det administrativa arbetet för såväl byggande myndighet som för länsstyrelse och civilförsvarsstyrelsen.

Det faktura att skyddsrum i statliga byggnader i vissa fall dimensioneras för att räcka åt arbetande eller boende i näraliggande privata eller kommunala byggnader som saknar skyddsrum torde vara av marginell betydelse och åtminstone i viss män kompenseras av att i andra fall, skyddsrum i näraliggande byggnader dimensioneras för att täcka sådana brister i statliga byggnader.

Byggnadsstyrelsen bygger emellertid också för de affärsdrivande verkens räkning. Dessa vill ha ersättning för anordnande av skyddsrum sä att kostnaden inte behöver belasta verkens resultat. Av denna anledning bör berörd statlig myndighet själv få avgöra hur finansieringen av skyddsrummet bör ske.

För militär myndighet gäller redan idag motsvarande regler. ÖB får själv avgöra om civilförsvarslagen eller annan författning som rör civilförsvaret skall gälla för civilförsvar vid militäranläggning.

4 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 161

Prop. 1982/83:161 50

Beslutar ÖB att civilförsvarslagen inte skall tillämpas innebär detta att skyddsrum bara behöver anordnas för det egna behovet i anläggningen samt att försvarsmakten får bekosta skyddsrummet från egna anslag.

52'§§!SY§D5®E_äY_2.?l~i.'l'l_'Q.i2.3.t

Förslaget innebär att vissa skyddsrum kommer att byggas utan att belasta civilförsvarsstyrelsens anslag. Kommunernas behov av skyddsrumskvot kommer härigenom att minska i motsvarande grad. Effekten är dock marginell eftersom staten totalt är ägare till nya byggnader med ungefär 5 % av antalet tillkommande skyddsrumsplatser.

Förslaget leder till tvä alternativa handläggningssätt när staten bygger.

Ingen zmättning utgdn {ön anondnandz av ikyddinum

I den beräknade kostnaden för byggnadsföretaget inkluderas skyddsrumsmerkostnaderna. I respektive investeringsplaner förs upp ramar för byggnadsföretaget inklusive kostnaderna för skyddsrum. Finansiering av skyddsrum sker alltså helt via respektive bygganslag. Fortifikationsförvaltningen, byggnadsstyrelsen eller annan statlig myndighet meddelar länsstyrelsen att ersättning inte skall utgå.

Skyddsrumsmerkostnaden skall inte ingå i den fastighetsförvaltande myndighetens förmögenhetsredovisning eftersom det inte skall ställas krav på förräntning av denna del.

Emättning utgdn pd nonmalt iätt iSn anondnande av ikyddinum

Byggnadsföretag som projekteras eller byggs av byggnadsstyrelsen på uppdrag av de affärsdrivande verken m fl handläggs enligt sairana regler som tillämpas för närvarande.

I investeringsplanerna för byggnadsföretagen förs upp ramar som även omfattar kostnader för skyddsrum samt anges att ersättning för skyddsrumsmerkostnader skall sökas. När ett skyddsrum besiktigats och godkänts ansöker vederbörande myndighet på vanligt sätt om ersättning. Ersättningen tillgodogörs respektive byggnadsföretag vars byggkostnad härigenom minskar.

Behgv_av_ändringar_i_lag_och_förordning

Förslaget är huvudsakligen av budgetteknisk karaktär och ändringen synes inte behöva påverka civilförsvarslagen eller skyddsrumsförordningen. Det torde vara tillfyllest att ändra pä några ställen i "Skyddsrum -Produktionsbestämmelser" och i fortifikationsförvaltningens och byggnadsstyrelsens interna anvisningar.

Prop. 1982/83:161 51

3 BIDRAG TILL ANORDNANDE AV MINDRE SKYDDSRUM

SOM UPPFÖRS PA ENSKILT INITIATIV

Förslag_till_ändring

En möjlighet föreslås införas att lämna bidrag av statliga medel för anordnande av mindre skyddsrum som uppförs på enskilt initiativ.

Bakgrund

Det finns ett intresse hos allmänheten att kunna skydda sig i händelse av krig. Detta har medfört att det kommit fram ett antal förslag till prefabricerade skyddsrum avsedda för ett hushåll. De rymmer i allmänhet 4-10 personer. De är vanligtvis avsedda att grävas ner eller förses med jordtäckning och placeras i anslutning till den egna bostaden. Ibland kan de användas under fredstid som matkällare, annat förrädsutrymme eller liknande. Civilförsvarsstyrelsen får regelbundet förfrågningar om bidrag kan erhållas för anordnande av sådana skyddsrum.

Enligt nuvarande regler kan ersättning endast erhållas under förutsättning att byggherren får ett kommunalt skyddsrumsbesked. Ersättning beräknas i så fall enligt schabloner med ett belopp per skyddsrum och ett belopp per skyddsrumsplats. Denna konstruktion gör att ersättningen vid små skyddsrum blir hög per skyddsrumsplats vilket också de verkliga kostnaderna blir. Ett skyddsrum omfattande 10 platser skulle medföra en ersättning av ca 7 500 kronor per plats och ett skyddsrum med 4 platser ca 16 000 kronor per plats. Eftersom kommunen skall ta samhällsekonomiska hänsyn bör den inte lämna skyddsrumsbesked som omfattar så små skyddsrum. För samma belopp kan man få betydligt fler skyddsrumsplatser i större skyddsrum.

M2tiY_för_änäring

I många områden är det svårt att bygga bort bristen på skyddsrumsplatser i samband med att nya anläggningar eller byggnader kommer till. Bebyggelsen är så gles att man inte kan nå ekonomisk storlek på skyddsrummen. Det kan också vara så att nybyggnadsverksamheten är så låg att lämpliga tillfällen helt enkelt inte ges. I sådana områden kan det vara angeläget att uppmuntra egna initiativ för att åstadkomma skydd.

Ett bidrag till dem som anordnar skyddsrum på eget initiativ bör vara avpassat så att samhället totalt sett inte förlorar skyddsrumsplatser genom att tillgängliga resurser används på detta sätt. Det kan då vara lämpligt att bidraget till storleken motsvarar en genomsnittlig kostnad för anordnande av andra skyddsrum i samma typ av bebyggelse. Skyddsrum som anordnas i färdigbyggda områden eller glesa villaområden blir eljest ofta dyrare än genomsnittet.

Prop. 1982/83:161 52

Den genomsnittliga ersättningen för skyddsrum enligt lämnade skyddsrumsbesked 1980/81 beräknas bli ca 1 600 kronor per plats i prisläge februari 1981. För skyddsrum i byggnad som inte har betongstomme, vilket annars ofta är alternativet i villaområden, kan den genomsnittliga ersättningen beräknas till ca 2 600 kronor per plats i samma prisläge. För att motsvara samma prisläge som grundbelopp och tillägg i 21 och 22 §§ skyddsrumsförordningen skall beloppen justeras till 1 000 kronor respektive 1 600 kronor (prisläge november 1976, tidskoefficienten = 1,0),, Bidraget till skyddsrum som anordnas på eget initiativ föreslås utgå med det högre av dessa belopp dvs ca 2 600 kronor per plats i prisläge februari 1981.

En förutsättning för att bidrag skall kunna lämnas bör vara att skyddsrummet behövs enligt skyddsrumsplanen. Det skall således ligga inom skyddsrumsort, det skall vara brist på skyddsrumsplatser i omgivningen och det skall även i övrigt bedömas vara angeläget. I vissa områden kan kommunen ha gjort sådana bedömningar att skyddsrum inte skall tillkomma eftersom området bör utrymmas vid krig eller krigsfara. Orsaken kan t ex vara närhet till militärt bekämpningsmål. I sådana områden bör inte heller bidrag utgå till små skyddsrum som anordnas på eget initiativ.

En annan förutsättning bör vara att skyddsrummen anordnas och utrustas så att de uppfyller skäliga krav på skyddsförmåga. Det är inte säkert att dessa krav måste överensstämma med civilförsvarsstyrelsens tekniska bestämmelser för skyddsrum, TB 78. Eftersom skyddsrummen är så små kan andra material eller dimensioner bli tillämpliga. Redan idag finns skyddsrum både av plast och av stål som bör kunna uppfylla kravet på skyddsförmåga eller kan anpassas för att uppfylla detta. Pä sikt kan det komma fram bättre lösningar pä effektiva och lailliga små skyddsrum.

Det bör ankomma på civilförsvarsstyrelsen att närmare studera vilka krav som bör ställas pä små skyddsrum för att de skall vara bidragsberättigande.

Rutinen vid uppförandet bör vara att den som önskar anordna ett sådant skyddsrum tar kontakt med kommunen som prövar om det är angeläget enligt kommunens mening och om det finns skyddsrumskvot disponibel. I sä fall kan kommunen, efter att ha godkänt den tekniska lösningen, lämna ett besked om att bidrag kan utgå och uppgift om storleken av detta. Skillnaden mellan ett vanligt skyddsrumsbesked och detta besked är att utförandet av detta skyddsrum är frivilligt och att bidraget inte är avsett att täcka hela kostnaden.

Prop. 1982/83:161 53

När skyddsruitunet är färdigt skall det slutbesiktigas av länsstyrelsen eller kormnunen. När skyddsrummet är slutbesiktigat och godkänt bör den som uppfört det kunna ansöka om bidrag hos länsstyrelsen på samma sätt som gäller för ansökan om ersättning för skyddsrum som Uppförs enligt ett vanligt skyddsrumsbesked.

Den som äger en anläggning eller byggnad till vilken ett sådant skyddsrum hör, bör vara skyldig att vårda och underhålla detsamma. Detta bör gälla även om byggnaden eller anläggningen byter ägare.

Bestämmelserna i 57 § e) om att ägaren är skyldig att Upplåta skyddsrummet åt befolkningen vid civilförsvarsberedskap bör gälla även för dessa skyddsrum.

52D5§!SYS2§§E_äY_5E§§iä3fG_äOEiG3

Föreslagen ändring gör det möjligt att uppmuntra egna initiativ och stimulera en produktutveckling i skyddsrumsfrågan. En viss kontroll erhålls på var dessa skyddsrum kommer till och på att de har tillfredsställande skyddsförmåga.

Trots bidraget kommer skyddsrum som anordnas på eget initiativ att bli dyra för dem som anordnar sådana varför verksamheten inte kan förväntas få någon större omfattning.

Bidragsmöjligheten inverkar inte på den totala tillkomsten av nya skyddsrumsplatser.

§§i}2Y_§Y_§GEiG2§E_i_i§3_22{l_förordning

Civilförsvarslagen föreslås bli kompletterad med en ny paragraf, 55 a §, som medger att bidrag lämnas för skyddsrum som uppförs på enskilt initiativ i sådana fall då varken 40 eller 53 §§ är tillämpliga och under förutsättning att kommunen vid en prövning funnit att skyddsrummet är angeläget.

I den nya paragrafen föreslås tas in en bestämmelse som reglerar bidragets storlek samt en skyldighet för den som äger anläggningen eller byggnaden till vilket skyddsrummet hör att vårda och underhålla detta.

Vidare bör införas ett stycke om att bidraget skall bestämmas av länsstyrelsen och utbetalas när skydds-rujmmet är slutbesiktigat och godkänt.

I skyddsrumsförordningen föreslås införas två nya paragrafer, 18 a och 26 b §§, som reglerar dels handläggningen av sådana ärenden, dels bidragets storlek.

Tillämpningsföreskrifter, med bl a tekniska krav, bör meddelas av civilförsvarsstyrelsen.

5 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 161

Prop. 1982/83:161 54

4 FASTSTÄLLELSE AV SKYDDSRUMSPLANER

Förslag_till_ändring

Länsstyrelsens fastställelse av skyddsrumsplan föresläs slopad när det gäller skyddsrumsortens indelning i skyddsrumsomräden och det totala behovet av skyddsrumsplatser i varje skyddsrumsområde.

Bakgrund

Enligt de bestämmelser som gäller idag skall skyddsrumsplanerna antagas av kommun och fastställas av länsstyrelse i fräga om

1 skyddsrumsortens avgränsning

2 indelning av orten i skyddsrumsomräden

3 det totala behovet av skyddsrumsplatser i varje skyddsrumsomräde.

Detta föreskrivs i 3 och 6 §§ i skyddsrumsförordningen. I 8 § skyddsrumsförordningen anges att bestämmelserna om antagande och fastställande gäller även ändring av planen.

Mgtiv_för_ändring

Skyddsrumsplanen skall utgöra underlag för kommunens beslut om skyddsrumsbyggande i fred. För att ge ett gott beslutsunderlag måste planen vara aktuell i förhållande till skyddsramsortens utveckling. Vissa marginella justeringar kan göras utan att någon formell revidering är nödvä:ndig. Samhällsutvecklingen och förändringar i kommunens planering inom andra områden kan dock leda till att större förändringar behöver göras. Bl a kan det vara praktiskt att kunna förändra områdesindelningen och anpassa den till ändrade bebyggelseplaner. Detta bör kunna ske utan en omständig och tidsödande fastställelseprocess som kan bidra till att man underlåter att göra ändringar i skyddsrumsplanen.

Enligt utredningens meniiig behöver endast skyddsrumsortens gräns fastställas av länsstyrelsen. Den bör vara bestående under lång tid och är avgörande för skyldigheten att anordna skyddsrum efter kommunalt beslut. I övrigt bör ett kommunalt antagande av skyddsrumsplanen föregånget av samråd med länsstyrelsen vara tillräckligt.

K2G§£!£Y§G5SE_5Y_£5Eliä3S'.fe

Förslaget innebär att kommunerna lättare kan hälla skyddsrumsplanerna aktuella och lämna skyddsrumsbesked som innebär bästa möjliga utnyttjande av statliga medel.

Prop. 1982/83:161 55

§Sll2Y_5Y_§G§EiG3§E_i_i§3_22l}_£2E2EGiG3 Civilförsvarslagen behöver inte ändras.

6 § skyddsrumsförordningen föresläs ändrad sä att 2:a och 3:e punkterna utgår. Punkt 2 avser länsstyrelsens fastställelse av ortens indelning i skyddsrumsområden. Punkt 3 avser länsstyrelsens fastställelse av det totala behovet av skyddsrumsplatser i varje skyddsrumsområde.

I civilförsvarsstyrelsens tillämpningsföreskrifter föresläs ett tillägg göras som reglerar kommunens samrådsförfarande med länsstyrelserna vid upprättande och ändring av skyddsrumsplanerna.

Prop. 1982/83:161 56

5 VARD och UNDERJHALL av SKYDDSRUM SOM

ANORDNAS I BEFINTLIGA BYGGNADER

FÖrslag_till_ändring

När skyddsrum anordnas i befintlig byggnad med ersättning av statsmedel föreslås att byggnadens ägare blir skyldig att vårda och underhålla skyddsrummet och att han kan ges ersättning för detta.

Bakgrund

Anordnande av skyddsrum i befintliga byggnader kan för närvarande göras med statliga medel enligt 40 § 1 mom. c) civilförsvarslagen. Detta medför emellertid att kommunen får en skyldighet att värda och underhälla skyddsrummet enligt 40 § 1 mom. d).

I våra 14 största tätorters innerområden förekommer ett antal aldrig färdigställda skyddsrum samt ett antal utrymmen som tidigare har varit skyddsrum men som numera av olika skäl har avförts som skyddsrum. Dessa skulle kunna färdigställas respektive rustas upp och ge ett förhållandevis gott skydd i områden med brist på skyddsrumsplatser. Denna verksamhet skulle underlättas om underhållsfrågan löstes på annat sätt än i 40 § 1 mom d>.

Ännu finns det dock inte särskilt många skyddsrum som anordnats enligt- 40 § 1 rnom. c) i byggnader som inte tillhör kommunen. I dessa få fall har frågan om freun-tida vård och underhåll lösts genom avtal mellan byggnadens ägare och kommunen. I framtiden kan en ökad aktivitet på detta område förväntas genom ökade möjligheter till särskilda bristtäckningsåtgärder.

I avsnitt 2.2 föreslås också en utökad skyldighet att göra anmälan och utföra skyddsrum vid sådan genomgripande ombyggnad att möjlighet ges att kunna anordna skyddsrum i anläggningen och byggnaden.

??2£iY_£5E_MGEiG3

För skyddsrum som avses i 32 och 53 §§ civilförsvarslagen är byggnadens ägare ansvarig för vård och underhåll. Han får viss ersättning av statsmedel för detta. Det är rimligt att låta samma regler gälla om skyddsrum anordnas i befintlig anläggning eller byggnad.

52G§§!SY§Q§§E_äY_l2E§i53§?:

Kommunens möjligheter att bygga skyddsrum i befintliga byggnader enligt skyddsrumsplanen underlättas. Statens kostnad för att anordna skyddsrum i befintlig byggnad stiger något och kommunens kostnader minskar i motsvarande grad. Ett strikt ansvar för byggnadens ägare att

Prop. 1982/83:161 57

vårda och underhålla skyddsrummet erhålls vilket är en klar fördel.

§Sh2Y_äY_äGEiG3äE_i_i3_iJLJJ?J.?iliP.3

Civilförsvarslagen föreslås ändrad sä att koimnunens skyldigheter enligt 40 §1 mom. d) att vårda och underhålla inte längre omfattar skyddsrum som uppförs enligt 40 § 1 mom. c) i andra fall än när kommunen är ägare av byggnaden. Sistnämnda fall regleras dock av 53 §.

53 § bör kompletteras med ett nytt moment med innebörden att den som äger anläggning eller byggnad med skyddsrum som byggts enligt 40 § 1 mom. c) eller 54 § andra stycket är skyldig att vårda och underhålla det. Momentet föreslås även stadga en rätt för ägaren att erhålla skälig ersättning för framtida värd och underhåll enligt föreskrifter som bestäms av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

I en ny paragraf, 26a §, i skyddsrumsförordningen bör föreskrivas att: ansökan om ersättning för underhåll av skyddsrum enligt 53 § 3 mom., civilförsvarslagen, och ersättning för anordnande av skyddsrum enligt 54 § andra stycket civilförsvarslagen görs hos länsstyrelsen. Ersättningen bestäms av länsstyrelsen och betalas ut av civilförsvarsstyrelsen.

Nya tillämpningsbestämmelser erfordras i civilförsvarsstyrelsens publikation "Skyddsrum - Produktionsbestäm-melser".

Prop. 1982/83:161 58

6 FREDSANVÄNDNING OCH UTFORMNING AV SKYDDSRUM

Förslag_till_ändring

Civilförsvarsstyrelsen föresläs fä en uttrycklig rätt att meddela bestämmelser om utformning och fredsanvändning av skyddsrum.

Bakgrund

I civilförsvarslagen i dess lydelse före 1975 års ändring skildes mellan normalskyddsrum och bergfast skyddsrum. I 26 § angavs skyddskraven för normalskyddsrum och i 27 § bemyndigades civilförsvarsstyrelsen att ge ut föreskrifter om fredsanvändning av skyddsrum. I 29 § fanns bestämmelser om beräkning av det antal personer som skulle kunna hysas i ett enskilt skyddsrum och i 30 § bemyndigades länsstyrelsen att medge undantag frän bestämmelserna om normalskyddsrum.

I den år 1975 ändrade lydelsen (1975:553) har samtliga dessa paragrafer ändrats. Tidigare detaljkrav pä skyddsrum har ersatts med det generella kravet att ett skyddsrum skall utföras och utrustas sä att det ger skydd mot verkningar av stridsmedel som kan antas komma till användning i krig. Närmare föreskrifter meddelas av civilförsvarsstyrelsen enligt 30 § civilförsvarslagen och 16 och 34 §§ skyddsrumsförordningen. I 16 § ges civilförsvarsstyrelsen en uttrycklig rätt att meddela bestämmelser om utrustning av skyddsrum. Stöd för civilförsvarsstyrelsen att utfärda bestämmelser beträffande fredsanvändning av befintliga skyddsrum fanns i civilförsvarslagen enligt den äldre lydelsen. Enligt vissa uppfattningar skulle civilförsvarsstyrelsen sakna möjlighet att föreskriva om fredsanvändningen av äldre skyddsrum enär övergångsbestämmelserna till de nya lagbestämmelserna saknade föreskrift om detta.

??2tiY_l5E_§GEiQ3

Skyddsrum är unika pä sä sätt att man normalt inte får göra några som helst ingrepp i dem i efterhand. Detta framgår bl a av föreskrifter i civilförsvarsstyrelsens tekniska bestämmelser för skyddsrum. Emellertid kan fredsanvändning eller nya normer och bestämmelser pä andra områden ställa krav på ingrepp. En ändrad fredsanvändning kan t ex ställa krav på nya öppningar. Ny kunskap eller ny materiel på skyddsrumsområdet kan tom göra ingrepp önskvärda från underhålls- och skyddsteknisk synpunkt. Det kan t ex vara önskvärt att byta ett äldre svårskött ventilationssystem mot ett modernare och effektivare.

Prop. 1982/83:161 59

Det är emellertid viktigt att skyddsförmågan inte försämras vid sådana ingrepp på grund av att de utförs felaktigt. Särskild kompetens erfordras för att bedöma hur ingrepp skall utföras utan att skyddsförmågan försämras. Det är också viktigt att skyddsrummen kan ställas i ordning för skyddsrumsbruk inom 48 timmar. Länsstyrelserna har personal med erforderlig kompetens. Länsstyrelserna bör därför ha rätt att medge undantag frän äldre tekniska bestämmelser för skyddsrum om det kan ske utan att skyddsförmågan försämras.

Genom en uttrycklig rätt att meddela bestämmelser om utformning och fredsanvändning av skyddsrum kan civilförsvarsstyrelsen ge länsstyrelserna rätt att ge erforderliga dispenser samt erforderligt tekniskt underlag

52G§SliY§G§§E_§Y_£5E§i§3§£

I och med att civilförsvarsstyrelsen får möjlighet att lämna föreskrifter om fredsanvändning av äldre skyddsrum kan vissa ingrepp som inte försämrar skyddsför-mägan tillåtas i dessa. Detta kan göra det möjligt att använda äldre skyddsrum mer meningsfullt i fredstid och hindra att skyddsförmågan onödigtvis försämras genom att felaktiga ingrepp görs i skyddsrum.

§f!i2Y_2Y_5GäEiG3äE_i_iä3_2£l}_£2E2EGiG3

Någon ändring i civilförsvarslagen behövs inte.

16 § skyddsrumsförordningen föreslås kompletterad så att civilförsvarsstyrelsen får en uttrycklig rätt att meddela föreskrifter om skyddsrums utformning och fredsanvändning.

INV NOO

MTTeNn.*N

1-plans typhus med fHliggande skyddsrum

PrioSr bruksarea BRA,p 106 m

SekundSr bruksarea BRA,s 54 m

jmnjRELSEBELOPP 171.400 kronor

Komnentar:

Denna hustyp uppnår inte övre grSns f0r jämförelsebelopp, 197 000 kronor, fttrrSn vid en primlir bruksarea av cirka 145 m, motsvarande 6 rum och kök.

INV 6000

Friliggande komplementbygghad

Sekundär bruksarea BRA,s 54 m

Byggkostnad kalkyl prisläge 8102 cirka 260 000 kronor

Schablonersättning prisläge 8102 180 000 kronor

Komnentar:

Genom att betrakta anordnande av skyddsrum som likvärdigt med en väsentlig ökning av bostadsvärdet underlättas möjligheterna att få erforderliga lån till den del av kostnaden som överstiger ersättningen för anordnande av skyddsrum.

sov 2

, ffi |EHffl

BOTTENPLAN

INV 12920

i____

KÄLLARPLAN

1-plans typhus med källare, vidbyggt garage-förréd

Primär bruksarea BRA.p 103 m2

Sekundär bruksarea BRA,s 120 m

JÄMFÖRELSEBELOPP 194 900 kronor

Kommentar:

I källarplan inryms inte skyddsrum för 60 platser utan omdisponering av utrymmen och funktioner. I det fall typhuset kompletteras med skyddsrum i friliggande byggnad kommer jämförelsebeloppet att öka till 200.700 kronor.

ÖVRE PLAN

BOTTENPLAN

Ij-plans typhus utan källare,, friliggande garage; förrfld

Primär bruksarea BRA.p 155 tifi

Sekundär bruksarea BRA.s 33 m

JÄMFÖRELSEBELOPP 192 700 kronor

Kommentar:

Skyddsrum för 60 personer inryms inte inom denna hustyp.

ÖVRE PLAN

INV tooo

B_._.]R]

BOTTENPLAN

U-planshus utan källare, friliggande skyddsrum

Primär bruksarea BRA.p 155 m2

Sekundär bruksarea BRA.s 54 m

JÄMFÖRELSEBELOPP 198 500 kronor

Kommentar:

Med skyddsrum överskrids gränsen,197 000 kronor,för jämförelsebeloppet.

Prop. 1982/83:161 68

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena

Efter remiss har yttranden över promemorian avgetts av överbefälhavaren, fortifikationsförvaltningen, civilförsvarsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, riksrevisionsverket, bostads styrelsen, hovrätten för Övre Norrland, statens planverk, länsstyrelsen i Västerbottens län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet, Centralorganisationen SACO/SR, Byggherreföreningen, Hyresgästernas Riksförbund, Svenska Byggnadsentreprenörföreningen och Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag. Dessutom har yttrande inkommit från Sveriges Fastighetsägarförbund. Länsstyrelsen i Västerbottens län har bifogat yttranden som den har inhämtat från Umeå och Skellefteå kommuner.

1 Allmänt

Skyddsrumsutredningens förslag får i sina huvuddrag ett positivt mottagande av remissinstanserna. Överbefälhavaren, länsstyrelsen i Västerbottens län och Centralorganisationen SACOISR har tillstyrkt förslagen utan erinran. Övriga remissinstanser har också tillstyrkt förslagen men de har haft invändningar mot och synpunkter på främst de delar av skyddsrumsutredningens förslag som avser utformningen av regeringens tillämpningsföreskrifter. Dessa invändningar och synpunkter kommer att beaktas vid den slutliga utformningen av tillämpningsföreskrifterna och redovisas endast översiktligt här.

Hovrätten för Övre Norrland anser att de föreslagna författningsändringarna bör kunna underlätta ett ändamålsenligt skyddsrumsbyggande och minska det administrativa arbetet med detta byggande. Även om man nu inte kan nå de föreslagna förenklingarna utan att samtidigt genomföra detaljändringar i de författningar som reglerar skyddsrumsbyggandet bör det enligt hovrättens mening vara angeläget att se över civilförsvarslagstiftningen som tillkommit i skilda sammanhang och vid olika tidpunkter och är svåröverskådlig. Därigenom ger man också möjligheter till en mera effektiv och ändamålsenlig användning av samhällets resurser för byggande och underhåll av skyddsrum.

Prop. 1982/83:161 69

2 Skyddsrum i samband med uppförände av ny anläggning eller byggnad och vid genomgripande ombyggnad

2.1 Anmälan om avsikt att uppföra ny anläggning eller byggnad

Fortifikationsförvaltningen framhåller att militära anläggningar och byggnader som regel undantas från det ansvar som kommunen har för skyddsrumsplanering inom skyddsrumsorten i övrigt och ifrågasätter därför om förvaltningen rutinmässigt skall behöva göra anmälan till kommunen för erhållande av skyddsrumsbesked.

Hovrätten för Övre Norrland anser det inte vara rimligt att den som tänker bygga själv skall behöva avgöra om byggandet kan vara, som det sägs i utredningens förslag, uppenbart oförenligt med byggande av skyddsrum. Det bör liksom i övriga föreslagna fall vara kommunens sak att med ledning av vad författningarna föreskriver i skyddsrumsplanen eller på annat lämpligt sätt närmare ange förutsättningarna för att en anmälan inte skall behöva göras. Därför föreslår hovrätten att 32 § civiiförsvarslagen formuleras annorlunda än vad utredningen har föreslagit.

Byggherreföreningen anser att förslaget om lättnader och inskränkningar i anmälningsplikten enligt 32 § civilförsvarslagen har administrativa fördelar men anser att den särskilda anmälningsplikten helt borde slopas. I stället skulle ansökan om byggnadslov betraktas som anmälan enligt 32 § civilförsvarslagen. Samtidigt bör den byggherre som så önskar kunna utverka skyddsrumsbesked. Av denna anledning föreslår Byggherreföreningen att möjligheten därtill blir lagfäst i civilförsvarslagen.

Hyresgästernas Riksförbund understryker att ett borttagande av anmälningsplikten inte får innebära att kommunen i dessa fall inte kan pröva om frågan om skyddsrum skall byggas. Kommunen måste kunna ta initiativ till skyddsrumsbyggande, t.ex. vid en byggnadslovsprövning, även i de fall anmälningsskyldighet inte föreligger.

2.2 Anordnande av skyddsrum i samband med genomgripande ombyggnad

Civilförsvarsstyrelsen framhåller att en ökning av möjlighetema att åstadkomma skyddsrumsplatser i redan bebyggda områden är angelägen för att komma till rätta med de allvarligaste bristerna på skyddsrumsplatser i sådana områden. Utredningens förslag öppnar nya möjligheter att ta tillvara tillfällen då förhållandevis billiga skyddsrumsplatser i befintlig byggnad kan anordnas. Styrelsen framhåller vidare att det i samband med ombyggnader kan vara svårare för kommunen att tidigt nå ut med information om vilka skyldigheter som åligger den byggande, vilket kan leda till att skyddsrumsfrågan kommer in när ombyggnaden redan har projekterats. Detta förhållande bör enligt styrelsen ytteriigare utredas.

Riksrevisionsverket betonar vikten av att förslaget om att sådan genom-

Prop. 1982/83:161 70

gripande ombyggnad som möjliggör skyddsrumsbyggande jämställs med uppförande av ny anläggning eller byggnad vad beträffar skyldighet att göra anmälan och att anordna skyddsrum genomförs så snart som möjligt. Förslaget kan underlätta tillkomsten av skyddsrum i tätorternas innerområden där stor brist råder.

Svenska kommunförbundet framhåller att vaije ombyggnadsprojekts kostnadsförutsättningar är specifika och svårbedömda i ett inledande projekteringsskede. Kommunförbundet anser därför att ett ersättningssystem vid genomgripande ombyggnad, som är säkrare än det av utredningen förordade systemet med schabloner och överensstämmer med den faktiska merkostnaden, bör övervägas.

Byggherreföreningen anser att det är mycket eftersträvansvärt att åstad-■ komma förenklingar avseende såväl olika normer av betydelse för byggnaders tekniska utformning som normer av betydelse för handläggningen av byggnadsärenden. Utredningens förslag till administrativa förenklingar avseende skyddsrumsfrågor finner föreningen därför vara vällovliga. Vissa förslag leder emellertid enligt föreningen inte till förenklingar utan snarare till motsatsen. Föreningen syftar då bl.a. på de föreslagna reglerna om anordnande av skyddsrum vid genomgripande ombyggnad. Sakligt har föreningen emellertid intet att erinra mot detta förslag under förutsättning att den ekonomiska sidan får en tillfredsställande lösning.

Hyresgästernas Riksförbund tillstyrker förslaget om anordnande av skyddsrum i samband med genomgripande ombyggnad men framhåller att kravet på skyddsrum vid ombygjjnad inte får belasta fastigheten ekonomiskt.

Svenska Byggnadsentreprenörjöreningen tillstyrker förslaget men är tveksam till om ersättningsfrågorna har diskuterats tillräckligt mycket. Det är enligt föreningen viktigt att dessa frågor utreds ordentligt så att ombyggnadsverksamheten inte försvåras eller förhindras genom att en skydds-rumsbyggnadsplikt införs vid ombyggnad. Total kostnadstäckning för skyddsrummet måste uppnås. Föreningen anser därför att det är väsentligt att de schablonbelopp som utredningen föreslår ger full kostnadstäckning i de fall de tillämpas, att de inte fastställs av civilförsvarsstyrelsen förrän styrelsen och berörda branschorganisationer är överens om resultatet av de kompletterande kostnadsutredningama och att det skapas enkla rutiner för ersättning i sådana enskilda fall där schablonerna inte bör tillämpas. I dessa fall bör priser angivna i anbudshandlingar tillmätas avgörande betydelse.

Sveriges Allmännyttiga Bostad.sföretag (SABO) anser att schablonersättningar för anordnande av skyddsrum i samband med genomgripande ombyggnad kommer att leda till stora orättvisor för de ersättningsberättigade då de fysiska förutsättningarna - och därmed kostnaderna- för att anordna skyddsrum varierar starkt från fall till fall. SABO föreslår därför att skyddsrumskostnaden i ombyjnadssammanhang bestäms vid entré-

Prop. 1982/83:161 71

prenadupphandlingen genom särredovisning i anbudshandlingarna. Vid byggande i egen regi föreslås att den byggandes kostnadskalkyl tillmäts avgörande betydelse för ersättningsbeloppets storlek. Prövning av kostnademas skälighet får fömtsättas ske. Ombyggnadsverksamheten är enligt SABO redan i dag kringgärdad av en mängd svårbemästrade restriktioner av olika slag. En absolut fömtsättning för att SABO skäll biträda den restriktion som förslaget om skyddsmmsbyggnadsplikt vid genomgripande ombyggnad innebär är att ersättningssystemet ger kostnadstäckning i varje enskilt fall. SABO betonar vikten av en relativt frikostig övergångstid innan skyddsmmsbyggnadsplikten utökas till att omfatta även genomgripande ombyggnad, främst därför att tiden för ombyggnadsprojektering inte sällan är 3 - 5 år.

Sveriges Fastighetsägarförbund anser att kravet på att anordna skyddsrum i samband med genomgripande ombyggnad ovillkorligen måste kopplas till ett ersättningssystem som ger full kostnadstäckning. Schabloner-sättning leder enligt förbundet till orättvisor då fastigheternas olika fysiska fömtsättningar spelar en avgörande roll vid utökade krav på nya aktiviteter inom fastigheterna.

3 Bidrag till anordnande av mindre skyddsrum som uppförs på enskilt initiativ

Civilförsvarsstyrelsen anser att bidrag skall kunna ges till dem som själva vill anordna sitt skyddsrum under de fömtsättningar som anges i utredningens förslag. Styrelsen anser att det bör prövas om det är lämpligt att ge bidrag för anordnande av sådana mindre skyddsmm som här avses även i områden som ligger utanför skyddsmmsort. Styrelsen anser vidare att som gmnd för kommunens prövning av om bidrag kan utgå samt för länsstyrelsens utbetalning av bidraget måste kravet på skyddsegenskaper regleras någonstans i civilförsvarslagen.

Riksrevisionsverket framhåller att utredningens förslag att införa en möjlighet att lämna bidrag av statliga medel för anordnande av mindre skyddsmm som uppförs på eget initiativ medför att statens utgifter ökar även om verksamheten inte anses få någon större omfattning. Riksrevisionsverket anser i likhet med utredningen att möjligheten att få detta bidrag skulle uppmuntra egna initiativ och stimulera en produktutveckling i skyddsmmsfrågan. Riksrevisionsverket har inget att erinra mot att denna bidragsmöjlighet ges inom gällande ramar för olika civilförsvarsåtgärder.

Hyresgästernas Riksförbund är mycket tveksamt till utredningens förslag. Förbundet anser inte att en utveckling mot privata skyddsmm i småhusbebyggelse bör stimuleras. I stället måste kommunen ges möjlighet att skapa skyddsmmsplatser även i dessa områden.

Prop. 1982/83:161 72

4 Förslag som enbart avser regeringens tillämpningsföreskrifter m.m.

4.1 Schabloner för beräkning av ersättning för anordnande av skyddsrum

Civilförsvarsstyrelsen anser att förslaget om ändring av reglerna i 22 § skyddsmmsförordningen så att tveksamhet inte skall behöva uppstå om tillägg till gmndbeloppet skall utgå eller inte leder till att större klarhet uppnäs och att ett antal tveksamma bedömningsfall därigenom elimineras.

4.2 Skyddsrum i småhus

Civilförsvarsstyrelsen och bostadsstyrelsen framhåller att utredningens förslag om ändring av reglerna i bostadsfinansieringsförordningen (1974: 946) för finansiering av småhus inte längre är aktuelh sedan förordningen numera har ändrats så att några hinder för skyddsmmsbyggande nu inte föreligger.

4.3 Skyddsrum i statliga byggnader

Utredningen har föreslagit att statlig myndighet själv skall få avgöra om finansiering av skyddsmm i statlig byggnad skall ske över civilförsvarsstyrelsens anslag eller över ordinarie anslag för resp. byggnadsföretag. Byggnadsstyrelsen föreslår att styrelsen för de projekt där sistnämnda förfaringssätt tillämpas generellt biemyndigas att engångsnedskriva statskapitalet, motsvarande skyddsmmsmerkostnaden enligt skyddsmmsbe-skedet. Därigenom skulle administrationen för dessa projekt ytterligare förenklas.

4.4 Fastställelse av skyddsrumsplaner

Civilförsvarsstyrelsen anser i likhet med utredningen att länsstyrelsens fastställelse av skyddsmmsortemas indelning i skyddsmmsområden kan slopas.

4.5 Vård och underhåll av skyddsrum som anordnas i befintliga byggnader

Utredningen föreslår att när skyddsmm anordnas i befintlig byggnad med ersättning av statsmedel så skall byggnadens ägare bli skyldig att vårda och underhålla skyddsmmmet och ges ersättning för detta. Civilförsvarsstyrelsen anser att samma regler för vård och underhåll bör gälla oberoende av hur skyddsmmmet kommit till. Mot bakgmnd av den ökade satsning på skyddsmm i befintlig byggnad som kommer att ske under de närmaste åren och att frågan om vård och underhåll av dessa skyddsmm

Prop. 1982/83:161 73

" betraktas som ett problem av kommunerna anser styrelsen att det är mycket angeläget att utredningens förslag genomförs snarast.

Byggnadsstyrelsen framhåller att i många redan godkända men äldre skyddsmm uppfylls inte nuvarande normer. T.ex. är inte lysrörsarmaturen skak- och rassäkra. Av förslaget framgår inte hur finansieringen av sådana förbättringar skall ske.

4.6 Fredsanvändning och utformning av skyddsrum

Utredningen föreslår att civilförsvarsstyrelsen får en uttrycklig rätt att meddela föreskrifter om utformning och fredsanvändning av skyddsrum. Civilförsvarsstyrelsen framhåller att utredningens förslag medför att styrelsen kan ge länsstyrelserna möjlighet att ge dispens för vissa ingrepp i befintliga skyddsmm. Detta ökar möjligheterna att utnyttja dessa för annan fredsanvändning än den som avsågs när de byggdes. Styrelsen anser att förslaget ger möjligheter till bättre nyttjande av skyddsmmmen och därmed samhällsekonomiska vinster. Enligt styrelsen är det viktigt att styrelsens rätt att ge allmänna råd i form av rekommendationer och exempel också regleras i regeringens tillämpningsföreskrifter.

Statens planverk framhåller att föreskrifterna om fredsanvändning av skyddsmm innebär att vissa byggnadstekniska åtgärder kan komma att vidtas i äldre skyddsmm i samband med annan användning av dessa. Eftersom skyddsmmsbyggandet är nära förbundet med övrigt byggande inom en kommun och byggnadsnämnden är ålagd att medverka bl.a. vid besiktning av skyddsrummen anser planverket att det i regeringens till-lämpningsföreskrifter bör anges att föreskrifterna om fredsanvändning bör utfärdas av civilförsvarsstyrelsen efter samråd med planverket.

Svenska kommunförbundet förutsätter att ersättning utgår om meddelade föreskrifter om fredsanvändning av skyddsrum medför sådana inskränkningar i användningssättet att intäktsbortfall eller alternativa kostnader uppkommer för kommunerna.

Landstingsförbundet fömtsätter att civilförsvarsstyrelsens rätt att meddela föreskrifter om utformning och fredsanvändning av skyddsmm inte får inskränka huvudmännens möjligheter att i fred utnyttja skyddsmmmen för de ändamål som bedöms mest lämpliga under fömtsättning att lokalerna kan iordningställas för skyddsmmsbmk inom 48 timmar.

Byggherreföreningen har inget att erinra mot utredningens förslag under fömtsättning att den ekonomiska sidan får en tillfredsställande lösning.

SABO framhåller att restriktioner i form av föreskrifter om skyddsrummens fredsanvändning skulle kunna allvarligt förändra fömtsättningarna för en fastighetsekonomisk förvaltning av skyddsmm i fredstid. Begränsa ningar av fredsanvändningssätten kan komma att leda till intäktsbortfall för fastighetsägaren och SABO vill understryka att frågan om ersättning för sådant bortfall bör prövas innan ställning tas till utredningens förslag.

Prop. 1982/83:161 74

SABO delar inte utredningens bedömning av behovet av fredsanvänd-ningsrestriktioner.

Sveriges Fastighetsägarförbund framhåller att förslaget om restriktioner i skyddsrummens fredsanvändning kan komma att förändra de ekonomiska fömtsättningama för fastighetsförvaltningen. Begränsningen i fredsanvändning av i första hand befintliga skyddsmm men även nybyggda skyddsmm måste kopplas till en marknadsanpassad ersättning för dessa ytor. Vidare måste stor hänsyn tas till om alternativytor finns inom fastigheten för att fastighetsförvaltningens fömtsättningar inte skall förändras.

Prop. 1982/83:161 75

Innehåll

Propositionen ..................................................... ... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Lagförslag.......................................................... ... 2

Protokoll från regeringssammanträde 1983-03-24 .... ... 6

1 Inledning ........................................................ ... 6

2 Allmän motivering ........................................... ... 7

2.1 Allmänt .................................................... ... 7

2.2 Anmälan om avsikt att uppföra en ny anläggning eller byggnad 8

2.3 Anordnande av skyddsmm i samband med genomgripande ombyggnad 10

2.4 Bidrag till anordnande av mindre skyddsrum på enskilt initiativ 13

2.5 Vård och underhåll av skyddsmm som anordnas i befintliga byggnader m. m 15

3 Upprättade lagförslag .......... ... ................... 16

4 Specialmotivering ............................................ 16

5 Hemställan ..................................................... .. 19

6 Beslut .......................................................... .. 19

Bilagor

1 1975 års skyddsmmsutrednings promemoria (Ds Fö 1982: 2) Skyddsmm, förslag till administrativa förenkhngar m. m.............................................. .. 21

2 Sammanställning av remissyttrandena ................ .. 68

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983