Prop, 1982/83:139

Regeringens proposition

1982/83:139

om likvidation av aktiebolag m. m.;

beslutad den 17 mars 1983.

Regeringen föreslår riksdagen all anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME

OVE RAINER

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en skärpning av aktiebolagslagens bestämmelser om skyldighet för ett akfiebolag att träda i likvidation då aktiekapitalet delvis har gått förlorat.

Vidare föreslås en ändring i akfiebolagslagen som innebär atl likvidatorer i etl aktiebolag alltid skall utses av domstol.

Slutligen föreslås en särskild lag som ålägger aktiebolagen alt före utgången av juni 1984 för registrering anmäla personnummer och postadress för sådana bolagsfunktionärer som har registrerats före den I januari 1977. Syftet med lagstiftningen är att göra det lättare att söka pä person i bolagsregistret.

Ändringarna i aktiebolagslagen föreslås träda i krafl den 1 januari 1984. Den nya lagen om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag föreslås träda i kraft två veckor efter det atl lagen har utkommit i Svensk författningssamUng.

I Riksdagen 1982/83. 1 .saml. Nr 139

Nuvarande lydelse

Det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl att anta att bolagets egel kapital understiger en tredjedel av det registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen att så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt fill bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns ej på ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår balansräkning avseende ställningen vid tiden för stämman som ulvisar att det egna kapitalet uppgår till hälften av del registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om ej bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka att bolaget försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller aktieägare.

Göres ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att bolaget skall träda i likvidation, om ej under ärendets handläggning i fingsrätten styrkes att balansräkning utvisande alt bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Föreslagen lydelse kap.

Del åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl atl anta atl bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapilalel. Visar balansräkningen alt så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns ej på bolagsstämma inom åtta månader efter hånskjutandet balansräkning avseende ställningen vid fiden för stämman som utvisar att det egna kapitalet uppgår till det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om ej bolagsstämman beslutar alt bolaget skaU träda i likvidation, hos rätten ansöka atl bolaget försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller akfieägare.

Görs ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att bolaget skall träda i likvidafion, om det ej under ärendets handläggning i tingsrätten styrks att balansräkning utvisande att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapitalet blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Underlåter styrelseledamöterna att fullgöra vad som åligger dem enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap härom handlar på bolagets vägnar solidariskt för bolagets uppkommande förbindelser. Sådant ansvar inträder även för aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt första stycket tredje meningen, med vetskap härom deltar i beslut att fortsätta bolagets verksamhet. Den ansvarighet som det nu är fräga om gäller dock ej för förbindelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits till rättens prövning eller sedan en balansräkning, som ulvisar att bolagels eget kapital uppgår fill hälften av del registrerade akfiekapitalet, blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Underlåter styrelseledamöterna att fullgöra vad som åligger dem enligl första stycket, svarar de och andra som med vetskap härom handlar på bolagets vägnar solidariskt för bolagels uppkommande förbindelser. Sädanl ansvar inträder även för aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt första stycket tredje meningen, med vetskap härom deltar i beslut att fortsätta bolagets verksamhel. Den ansvarighet som det nu är fråga om gäller dock ej för förbindelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjufits till rättens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att bolagels eget kapital uppgår lill det registrerade aktiekapitalet, blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Bolagsstämma eller domstot, som fattar beslut att bolaget skcdt träda i likvidation, skaU samtidigt utse en eller flera likvidatorer. I bolagsordningen kan föreskrivas att därjämte en eller fiera likvidatorer skaU liUsättas i annan ordning. Likvidalor träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift atl genomföra likvidationen.

När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom stämmans försorg genast anmälas till rätten och denna skall därefter utan dröjsmål utse en eller fiera likvidatorer. Domstol som fattar beslut att bolaget skaU träda i likvidation skall samtidigt utse en eUer flera likvidatorer. Likvidator träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift atl genomföra likvidafionen.

Saknar aktiebolag, som trätt i likvidation, lill registret anmäld behörig likvidalor, skall rätten förordna en eller flera likvidatorer efter anmälan av registreringsmyndigheten eller ansökan av aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att nägon finnes som kan företräda bolaget.

Prop. 1982/83:139 4

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter äger motsvarande tillämpning pä likvidator, i den män ej annat följer av detta kapitel.

Uppdrag atl vara revisor upphör icke genom all bolaget träder i likvidation. Bestämmelserna i 10 kap. äger tillämpning under likvidation. Revisionsberättelsen skaU innehålla uttalande humvida enligt revisorernas mening likvidation onödigt fördröjes.

17 §
Har bolaget trätt i likvidation på Har bolaget trätt i likvidation på
grund av bolagsstämmans beslut el- grund av bolagsstämmans beslut el
ler, i fall som avses i 2 §, på grund ler, i fall som avses i 2 §, på grund
av rättens beslul, kan stämman se- av rättens beslul, kan stämman se
dan revisorerna avgivU yttrande be- dan revisorerna avgivit yttrande be
sluta att likvidationen skall upphöra sluta att likvidationen skall upphöra
och bolagets verksamhet återuppta- och bolagets verksamhel ätemppta-
gas. Sådant beslut får dock ej fal- gas. Sädanl beslut får dock ej fat
tas, om likvidationsanledning på tas, om likvidafionsanledning pä
grund av denna lag eller bolagsord- grund av denna lag eller bolagsord
ningen föreligger eller om bolagets ningen föreligger eller om bolagets
eget kapital beräknat enligt 2 § egel kapital beräknat enligt 2 §
tredje stycket ej uppgår fill hälften tredje stycket ej uppgår lill del re-
av del registrerade aktiekapitalet gistrerade aktiekapitalet eller om
eller om ulskiftning ägt rum. utskiftning ägt rum.

När beslut enligt första stycket fattas, skaU samlidigt väljas styrelse.

Bolagsstämmans beslut om likvidationens upphörande och val av styrelse skall av likvidatorerna genast anmälas för registrering. Beslutet fär ej verkställas förrän registrering skett.

Om likvidationsbeslut som avses i 1-4 §§ blivit upphävt genom domstols lagakraftägande dom eller beslut, skall likvidatorerna genast göra anmälan därom för registrering samt kalla fill bolagsstämma för val av styrelse.

När likvidation upphört enligt denna paragraf, äger 14 § motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1984.

2 Förslag till

Lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag

Härigenom föreskrivs följande.

Aktiebolag skall före utgången av juni 1984 till registreringsmyndigheten för registrering anmäla postadress och personnummer för styrelseledamot, verkställande direktör och suppleant samt firmatecknare, om anmälan för registrering av dessa uppgifter inte har skett tidigare.

Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkstäUande direktören eller styrelseledamot au fullgöra skyldigheten enligt första stycket.

Prop. 1982/83:139 6

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-03

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-WaUén, Peterson, Rainer, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg.

Föredragande: statsrådet Rainer

Lagrådsremiss oni likvidation av aktiebolag m. m.

1 Inledning

Enligt akfiebolagslagen (1975:1385) kan ett aktiebolag bli skyldigt alt träda i likvidation då akfiekapitalet delvis har gäll förlorat. Riksdagen har i december 1982 uttalat atl starka skäl talar för att en skärpning av dessa likvidalionsbestämmelser kommer till stånd och att förslag till erforderiiga ändringar i bestämmelsema snarast bör föreläggas riksdagen (LU 1982/ 83:16, rskr 89).

Brottsförebyggande rädet (BRÅ) har i en promemoria (BRÅ PM 1980:1) om likvidationsförfarandet enligt aktiebolagslagen bl. a. föreslagit att likvidator i aktiebolag alltid skall utses av domstol. Förslaget har inte genomförts (se prop. 1980/81:146 s. 15 och LU 1980/81:28 s. 9 och 24).

BRÅ har vidare i en skrivelse den 4 november 1981 till handelsdepartementet tagit upp frågan om möjligheten atl söka på person i del datorbaserade aktiebolagsregister som nu är under uppbyggnad hos patent- och registreringsverket. Skrivelsen har överiämnats till justitiedepartemenlet.

Under ärendets beredning har kontakt hållits med företrädare för de danska, finländska och norska justifiedepartementen samt det danska industridepartementet.

2 Allmän motivering

2.1 Tvångslikvidation

Enligt 1910 års aktiebolagslag skulle elt aktiebolag träda i likvidafion, om aktiekapitalet enligt upprättad likvidationsbalansräkning gäll förioral med två tredjedelar och bristen inte blivit fylld inom tre månader efter del atl bolagsstämman fått meddelande om föriuslen.

Prop. 1982/83:139 7

Pä motsvarande sätt ålåg det enligt 1944 års aktiebolagslag styrelsen och verkställande direktören atl upprätta en särskild likvidalionsbälansräkning när det fanns anledning att misstänka atl aktiekapitalet gäll förlorat med två tredjedelar. Visade det sig att bristen i aktiekapitalet översteg tvä tredjedelar, skuUe bolagsstämma utlysas för prövning av balansräkningen och av frågan om bolaget skulle träda i likvidation. Bolagsstämman kunde då antingen besluta om Ukvidation eller ocksä ordna så alt hela brislen täcktes genom kapilallillskoll eUer genom nedsättning av aktiekapitalet. Detta mäste i så faU ske inom fyra månader efter del att Ukvidationsbalans-räkningen framlades för stämman. När fyramånadersfristen gått ut kunde ansökan om tvångslikvidation göras hos rätten.

1975 års aktiebolagslag (ABL) innehåller i förhållande till 1944 års lag vissa uppmjukningar i reglerna om tvångslikvidation. I 13 kap 2 § ABL behåUs utgångspunkten för tvångslikvidationsreglerna, nämligen atl aktiekapitalet har gått förlorat med två tredjedelar. Del åligger styrelsen i sådant fall alt snarast möjligt tUl bolagsstämma hänskjuta frägan om bolagets trädande i likvidation. Beslutar stämman inte om likvidation, får bolaget respit till ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår. Godkänns inte vid denna stämma en balansräkning som visar att det egna kapitalet — eventuellt efter nedsättning av aktiekapitalet - uppgår till halva aktiekapitalet skall styrelsen, om stämman inte har fattal likvidationsbeslut, ge in ansökan till rätlen om tvångslikvidation. Bolaget kan undgå beslut om tvångslikvidation genom atl under ärendets handläggning visa atl Ukvidationsanledningen har upphört. Styrelseledamöterna och i viss utsträckning aktieägarna blir solidariskt ansvariga för bolagels förpliktelser, om styrelsen underlåter att ansöka om likvidation när sädan skyldighet föreligger.

ABL:s regler om Ivångslikvidafion vid förlust av aktiekapital innebär en försvagning av borgenärsskyddet i förhållande tiU äldre lagsiiftning på området. Som framgår av vad jag nyss har sagt är således i ABL tidsfristen för bolagsstämman att besluta om likvidafion inte som enligt 1944 års akfiebolagslag fyra månader utan satt i relation till nästföljande räkenskapsår, vilket i prakfiken kan innebära en frist på mer än ett år. Dessutom räcker det med att halva aktiekapitalet är täckt. Som skäl för dessa sänkta krav på anskaffning av nytt kapital vid förlust av aktiekapital hänvisade föredragande statsrådet främst till svårigheter att inom kort tid täcka hela brislen i ett aktiekapital och fill de ogynnsamma effektema av en likvidation för kapitalägare och anställda i företaget (se prop. 1975:103 s. 218).

I BRÅ:s promemoria (BRÅ PM 1979:5) Aktiebolagslagen - förstärkt skydd för det bundna kapitalet föreslogs bl. a. alt elt bolag som har förioral mer än två tredjedelar av aktiekapitalet skall vara skyldigt att inom viss tid förete full täckning av aktiekapitalet för alt undgå skyldighet att träda i likvidation. I samband med förslag fiU vissa ändringar i ABL är 1980 förklarade emellertid föredragande statsrådet att han i huvudsak delade t2 Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 139

Prop. 1982/83:139 8

den bedömning av frågan om täckning av förlorat aktiekapital som gjordes vid ABL:s tillkomst år 1975 och att han därför inte var beredd alt tillstyrka promemorieförslaget (prop. 1979/80:143 s. 87; se även LU 1980/81:4).

Lagutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända betänkande LU 1982/ 83:16 (s. 31) att det inte kan anses försvarligt att etl aktiebolag under en följd av år får driva verksamhet trots atl aktiekapitalet saknar full täckning. I första hand bör reglerna ändras sä att skyldigheten att upprätta likvidationsbalansräkning inträder när mer än halva aktiekapitalet gått förlorat. Vidare bör tidsfristen för bolagsstämman att besluta om likvidafion förkortas tUl fyra månader. Utskottet ansäg vidare atl inle något bolag bör få fortsätta sin verksamhel i fall då del egna kapitalet understiger den lagstadgade minimigränsen för aktiekapitalet. För aktiebolag med 50000 kr. eller strax däröver i aktiekapital innebär detta i princip etl krav på täckning av hela förlusten inom fyra månader efter det att likvidationsbalansräkningen upprättades. Även när det gäUer bolag med större aktiekapital kan del enligt utskottet med fog hävdas att hela förlusten bör läckas inom en kortare lid. Som närmare utvecklades under förarbetena till ABL kan emellertid elt sådant krav vara alltför strängt med hänsyn bl. a. till sysselsältningspolitiska intressen. Enligt utskottets mening fär del ankomma pä regeringen alt närmare överväga hur stora krav pä täckning av föriuslen som bör ställas och vilka tidsfrister som skall gälla.

För egen del gör jag följande bedömning när det gäller frågan om Ukvidationsskyldighet vid förlust av aktiekapital.

När aktiebolagsformen används har aktieägarna inte nägol personligt ansvar för bolagels förbindelser. Reglerna om aktiekapitalet är här avsedda att ersätta bestämmelserna om personligt ansvar i andra företagsformer. Om en företagare inte är beredd eller i stånd att vidmakthålla aktiekapitalet i sitt bolag bör han därför enligt min uppfattning i princip vara hänvisad till sådana verksamhetsformer där han svarar personligen för företagets förbindelser.

Vid tillkomsten av ABL:s regler om täckning av brist i aktiekapital hänvisade man, som tidigare nämnts, främst till svårigheterna att inom kort tid täcka hela bristen i ett aktiekapital och till de ogynsamma effekterna av en likvidation för kapitalägare och anställda i förelaget. I och för sig har jag förståelse för dessa argument. Förutsättningarna har emellertid enligl min uppfattning radikalt ändrats under senare år. Framför allt har den ekonomiska brottsligheten tilltagit med därav följande förluster för det allmänna och skador för enskilda. Denna brottslighet måste angripas med all kraft och med åtgärder pä bred front. Erfarenheterna visar alt ekonomisk brottslighet ofta kommer lill sländ med hjälp av aktiebolag som har otillräckligt eget kapital. En skärpning av reglerna om tvångslikvidation vid kapitalförlust är därför ett sätt all försvära förutsättningarna för sådan brottslighet. Jag föreslår därför en skärpning av ifrågavarande regler.

När det gäller utformningen av reglerna delar jag till en början uppfatl-

Prop. 1982/83:139 9

ningen att skyldighet att upprätta likvidalionsbälansräkning bör inträda när mera än halva aktiekapitalet har gått förlorat och alt åtminstone i fråga om 50000-kronorsbolag hela förlusten bör täckas inom en kortare tid efter det att Ukvidafionsbalansräkningen har upprättats. Tidsfristen för förlusttäckningen bör enligt min mening fastställas till älta månader.

Av hänsyn tiU olika borgenärsgrupper är det enligt min uppfattning inle försvarligt att ett bolag, vare sig det är stort eller litet, under mer än en kortare lid framträder i aktiebolagsregistret med ett aktiekapital som saknar täckning. Även när det gäller bolag med betydligt större registrerat aktiekapital än 50000 kr. delar jag därför uppfattningen atl hela förlusten bör täckas inom en kortare tid. Jag kan över huvud laget inte finna skäl för atl i fråga om dessa bolag ge likvidationsreglerna ett annat innehåll än då det gäller 50000-kronorsbolag. Saken skulle ställa sig annorlunda, om tvångslikvidation kunde undgås endasi genom kapilaltiUskott. Jag vill emellertid understryka att likvidationslvångel också kan undvikas genom en nedsättning av aktiekapitalet för täckning av förlust. Ett beslut om sådan nedsättning skall fattas av bolagssstämma och anmälas för registrering. Aktiekapitalet betraktas som nedsatt i och med registreringen. Innan tre år har förflufit från registreringen fär vinstutdelning beslutas endast om rätten ger tillstånd därtill eller om aktiekapitalet har ökats med minst nedsättningsbeloppet (se 6 kap. 5 § ABL). Nedsättningen innebär att man genom en bokföringsåtgärd uppnår överensstämmelse mellan det egna kapitalet och det registrerade aktiekapitalet. Jag kan inte finna att denna åtgärd kan leda till några väsentliga negativa konsekvenser då det gäller sysselsättningspolitiska eUer andra beaktansvärda intressen.

Jag föreslår alltså samma skärpning av likvidationsbestämmelserna för alla aktiebolag.

2.2 Utseende av likvidator

Bestämmelser om likvidafion av aktiebolag finns i 13 kap. ABL. Likvidafionen har tUl syfte att realisera bolagets tillgångar. Skulderna betalas och de överskjutande tillgångarna fördelas bland aktieägarna. Ett aktiebolag kan träda i likvidation frivilligt, helt enkelt därför atl aktieägarna inle vill fortsätta verksamheten. Det är då bolagsstämman som beslutar om likvidationen. I vissa faU föreskrivs emellertid att ett bolag skall träda i likvidation, oavsett om aktieägarna vill det eller ej. Om inte bolagsstämman i dessa faU beslutar om Ukvidation, ankommer del på rätten atl fatta ett sådant beslut. Då rätten beslutar om likvidation talar man om ivångslikvidafion. De vanligast förekommande fallen av tvångslikvidation är alt bolaget saknar till bolagsregistret anmäld behörig styrelse eller alt bolaget inte har sänt in årsredovisning för nägot av de senaste tvä räkenskapsåren. Ett annat fall av tvångslikvidation är det tidigare berörda faUet alt bolagets eget kapital fill viss del gått förlorat (se avsnitt 2.1). Rätten beslutar om

Prop. 1982/83:139 10

tvängslikvidation pä ansökan av exempelvis en aktieägare eller en borgenär eller efter anmälan av patent- och registreringsverket.

En bolagsstämma eller domstol som beslutar att ett aktiebolag skaU träda i likvidafion skall samtidigt utse en eller flera Ukvidalorer. Under Ukvidationen träder Ukvidatorerna i styrelsens och den verkstäUande direktörens ställe.

När elt bolag har trätt i Ukvidation skall bolagsledningen genast avge redovisning för sin förvaltning av bolagets angelägenheter för fiden fram tiU beslutet om likvidafion. Likvidatorerna å sin sida skall gå igenom bolagels ställning och skaffa sig uppgifter om dess tillgångar och skulder. Kallelse pä bolagets okända borgenärer skall ske. Likvidatorerna skall sä snart det kan ske förvandla bolagets egendom tiU pengar, i den mån det behövs för likvidationen, samt betala bolagets skulder. Därefter skall likvidatorerna skifta bolagels behållna tillgångar mellan aktieägarna. När likvidatorerna har fullgjort sitt uppdrag och lagt fram sin slutredovisning pä en bolagsstämma, är bolaget upplöst.

Om likvidatorerna finner alt bolaget är pä obestånd och inle kan betala Ukvidationskostnaderna, skaU de ansöka om alt bolaget försätts i konkurs.

För en likvidalor gäller enligt ABL samma kvalifikationskrav som för en styrelseledamot. Del innebär att likvidatorn skaU vara svensk medborgare och bosatt i Sverige. Dispens kan emellertid erhållas från dessa krav. Vidare får en likvidalor inte vara omyndig eller i konkurs. Av konkurslagen följer dessutom att en likvidator, lika litet som en styrelseledamot, får vara underkastad näringsförbud.

Som jag har nämnt i inledningen har BRÅ i en promemoria om likvidationsförfarandet enligt aktiebolagslagen föreslagil att likvidator alltid skall utses av domstol. Förslaget har inte genomförts (se prop. 1980/81:146 s. 15 och LU 1980/81:28 s. 9 och 24).

Av min redogörelse för gällande rätt framgår att ABL utöver de formella kraven på svenskt medborgarskap m.m. inte uppställer några särskilda kompetenskrav för att en person skall kunna utses tiU likvidalor. Lagen kräver inte heUer att Ukvidalorn skall inta en oberoende slällning i förhållande liU bolagets ägare och tidigare ledning. Jag vill i detta sammanhang erinra om att det i första hand alltid är möjligt för bolagsstämman alt besluta om likvidation och utse likvidator. Detta gäller alltså även dä det är fråga om en situation där fömtsättningarna för tvängslikvidation är för handen.

Hur en likvidation genomförs är självfallet ofta av slor betydelse för bolagets borgenärer. Från borgenärssynpunkt är det därför väsentligt att likvidatorn är en sakkunnig och i övrigt lämplig person som står fri i förhållande till bolagets ägare och tidigare ledning. Med hänsyn härtill kan det övervägas alt föra in särskilda kompetenskrav i ABL. Detta skulle emellertid enligt min mening utgöra en stelbent lösning och det är ocksä osäkert hur långt den skulle leda. En bättre ordning är att rätten alltid skall

Prop. 1982/83:139 11

utse likvidator. Härmed får män enligt min uppfattning tillräckliga garanfier för att endast lämpliga personer utses för uppdraget. I de fall där rätlen redan nu fillsäller likvidator utses också nästan undantagslöst personer som fyller de högt ställda kvalifikationer som gäller för konkursförvaltare (se 44 § konkurslagen, 1921:225).

Jag föreslår alltså att likvidatorer i aktiebolag alltid skall utses av rätlen. I specialmofiveringen återkommer jag till frågan om den nya bestämmelsens närmare innebörd.

2.3 Aktiebolagsregistret

Enligt ABL, som trädde i kraft den 1 januari 1977, skall ett aktiebolag för registrering i aktiebolagsregistret anmäla inle bara vem som har utsetts fill styrelseledamot, verkstäUande direktör, suppleant och firmatecknare utan även de angivna funktionärernas postadress och personnummer (se 8 kap. 15 § ABL). Före ABL:s ikraftträdande fanns det däremot ingen skyldighet att uppge postadress och personnummer vid registreringsanmälningen. ABL innebär inte heller någon skyldighet att i efterhand komplettera de äldre registreringsanmälningama med sädana uppgifter.

Akfiebolagsregistret förs f. n. i etl kortregister anordnat efter bolagens organisafionsnummer. En uppbyggnad av ett datorbaserat register pågår emeUertid sedan några år tillbaka hos patent- och registreringsverket. Detta arbete beräknas vara avslutat under år 1984. För funktionärer som har registrerats efter utgången av år 1976, alltså efter ABL:s ikraftträdande, införs bl.a. personnummer i datasystemet. Därigenom blir del möjligt att söka på person i registret, dvs. att få fram uppgifter om i vilka aktiebolag en person är styrelseledamot eller har andra uppdrag. Eftersom personnummer saknas vid registreringar som har skett före utgången av är 1976, kan emellertid inte dessa registreringar på samma sätt uppdagas vid en personsökning i det datorbaserade registret. Patent- och registreringsverket har beräknat att antalet sådana äldre registreringar f. n. uppgår till cirka 150000, vilket motsvarar cirka 40 procent av det totala antalet registrerade funktionärer.

Enligt min uppfattning bör det datorbaserade aktiebolagsregistret kunna bli ett viktigt redskap för spaning och utredning av ekonomisk brottslighet. Jag vill också erinra om att ett näringsförbud enligl de för några år sedan införda reglerna i konkurslagen innebär alt pågående näringsverksamhet och uppdrag som en person har när förbudet meddelas skaU avvecklas. För att liUsynsmyndigheten skall kunna fullgöra sin uppgift att övervaka avvecklingen på ett tillfredsställande sätt är det nödvändigt att myndigheten kan fä uppgifter om i vilka företag den som avses med näringsförbudet är engagerad. Särskilt angeläget är det att vederbörandes uppdrag i olika aktiebolag kan kartläggas, eftersom missbmk av konkursinsfitutet är vanligast vid just denna företagsform (jfr LU 1979/80:31 s. 20).

Prop. 1982/83:139 12

Med hänsyn till vad jag nu har sagt bör det datorbaserade aktiebolagsregistret kompletteras med personnummer på sädana funktionärer som har registrerats före ABL:s ikraftträdande. För att fä överensstämmelse med vad som gäller enligt ABL bör även funktionärernas postadress registreras.

När det gäller tillvägagångssättet för att komplettera aktiebolagsregistret vill jag till en början erinra om atl enligt 8 kap. 15 § Qärde stycket ABL varje aktiebolag ärligen fill regislreringsmyndigheten skall sända in en förteckning över styrelseledamöter m.fl. Förteckningen skaU innehålla uppgift om postadress och personnummer, även då det är fråga om en funktionär som har registrerats före ABL:s ikraftträdande. Reglerna om förteckningen har emellertid inte utformats med tanke på att uppgiftema omedelbart skall ligga till gmnd för registreringsåtgärder (se prop. 1979/ 80: 143 s. 93). Förteckningarna är inte heUer föremål för nägon kontroll från patent- och registreringsverkels sida. Jag anser därför inle alt förteckningarna är någol lämpligt hjälpmedel när det gäller atl komplettera akfiebolagsregistret med de nu ifrågavarande personuppgifterna. Jag föreslår i stället att en särskild lag införs som ålägger akfiebolagen alt för registrering anmäla personnummer och postadress för funktionärer som har registrerats före den 1 januari 1977. Med hänsyn lill att det datorbaserade aktiebo-lagsregislret skall träda i funktion under år 1984 bör uppgiftsskyldighelen fullgöras före utgången av juni 1984.

Det är givetvis angeläget atl aktiebolagsregistret hålls aktuellt även i andra avseenden än de jag nu har berört. Enligt ABL skall en registreringsanmälan göras genast efter det att någon ändring inträffat i fråga om en tidigare registrering. Enligt min mening bör de nyss nämnda årliga förteckningarna kunna vara till hjälp när det gäller att kontrollera alt denna registreringsskyldighet fullgörs. Formema för och omfattningen av en sådan kontroll får emellertid övervägas i annat sammanhang.

2.4 Ikraftträdande

Del fär anses skäligt att berörda företag ges en viss övergångsfid för att inrätta sig efter den nya ordningen, främst vad gäller Ivångslikvidafion. De föreslagna ändringarna i ABL bör därför träda i krafl först den 1 januari 1984.

Den nya lagen om viss uppgiftsskyldighet för akfiebolag bör träda i kraft två veckor efter det att lagen har utkommit i Svensk författningssamling.

Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.

Prop. 1982/83:139 13

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom jusfitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

2. lag om viss uppgiflsskyldighet för aktiebolag. Förslagen bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

13 kap. 2 §

Paragrafen har behandlats i den allmänna mofiveringen (avsnitt 2.1).

Ändringen i första stycket innebär till en början att skyldigheten för styrelsen att upprätta likvidationsbalansräkning inträder redan om det finns skäl att anta att bolagets eget kapital understiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Om balansräkningen visar att så är fallet skall styrelsen snarast möjligt fill bolagsstämma hänskjuta frågan om bolaget skaU träda i likvidation. Ändringen i första stycket innebär vidare alt bolaget skall täcka hela bristen i aktiekapitalet för att undgå likvidationsplikt och att detta skall ske inom älta månader efter det att frågan har hänskjutits fill bolagsstämma. Liksom enligl gällande rätt kan bristen täckas antingen genom kapitaltillskott eller genom nedsättning av aktiekapitalet.

Ändringarna i andra och fiärde styckena följer av kravet på atl bolaget skall täcka hela bristen i aktiekapitalet för att undgå tvångslikvidation.

13 kap. 7 §

Paragrafen har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).

Ändringarna iförsta stycket innebär att i fortsättningen likvidator alltid skall utses av rätten, även om del är bolagsstämman som har beslutat om likvidation. Däremot görs ingen ändring i gällande rätt i fråga om bolagsstämmans möjligheter att besluta om likvidation.

Som jag närmare har utvecklat i den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.2) innebär enligt min uppfattning det förhållandet alt rätten alltid skall utse likvidator en tillräcklig garanti för att endast personer som är lämpliga för uppdraget kommer att utses. I kravet på lämplighet torde normalt ligga att likvidatom inte har ingått i bolagsledningen och inte heller fiUhör den aklieägarkrets som har del bestämmande inflytandet över bolaget.

I vissa faU kan emellertid ägarna och bolagsledningen ha ett berättigat intresse av att kunna styra händelseutvecklingen även under likvidafionen.

Prop. 1982/83:139 14

Det kan exempelvis vara fråga om ett samgående mellan två bolag där man i stället för fusionsbestämmelserna i 14 kap. ABL vill tUlämpa en ordning som innebär att de överlåtande bolagen upplöses genom Ukvidation och deras fillgångar och skulder utskiftas på etl övertagande tredje bolag. I sådana fall bör det enligt min mening kunna komma ifråga att till likvidator utse någon som fillhör den tidigare ledningen eller den dominerande aktieägarkretsen. Ibland kan berättigade lednings- och ägarintressen fillgodoses genom atl rätten utser flera likvidatorer. Över huvud laget bör rätten vara lyhörd för aktieägarnas önskemål, om inte dessa önskemål kan antas stå i strid med borgenäremas intressen.

Enligt första stycket andra meningen i paragrafens nuvarande lydelse kan vid sidan av de av bolagsstämman eller rätten utsedda likvidatorerna en eller flera lUlsätlas i annan ordning, om bolagsordningen innehåller en föreskrift om det. Eftersom domstol i fortsättningen alltid skall utse likvidator finns det inte längre något utrymme för den angivna bestämmelsen. Bestämmelsen har därför fått utgå. En befintlig föreskrift i bolagsordningen om utseende av likvidator kan domstolen i stället la hänsyn fill vid sitt likvidatorsval, om inte därigenom några andra beaktansvärda intressen åsidosätts.

Det föreskrivs inte någon skyldighet för rätten alt samräda med borgenä-rema när likvidator skall utses i sädana fall då bolagsstämman har beslutat om likvidafion. Del stär dock borgenärema fritt att hos rätten framföra synpunkter i fräga om vem som skall utses till likvidator.

Förordnande av likvidator bör ske snabbt. Det föreskrivs därför i den nya bestämmelsen i första stycket första meningen att rätten utan dröjsmål skall utse en eller flera likvidatorer. Några regler om interimslikvidator är enligl min mening inte påkallade. Jag vill i detta sammanhang erinra om att del är möjligt för bolagsstämman att besluta om likvidafion med verkan fr. o. m. den dag likvidator har förordnats av rätten.

Om ett bolag underlåter all ansöka om utseende av likvidator enligl den nya bestämmelsen i första stycket första meningen, skall rätten förordna likvidator efter anmälan av registreringsmyndigheten eller på ansökan av aktieägare, borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att nägon finns som kan företräda bolaget (se andra stycket).

Den nuvarande ordningen innebär att likvidatorn aUtid utses samtidigt med att likvidationsbeslutet fattas. EnUgt den nya ordningen kommer Ukvidalorn däremot atl utses efter likvidationsbeslutet, om detta har fattats av bolagsstämman. Jag har emeUerfid inte funnit skäl att föreslå skyldighet att låta registrera likvidationsbeslutet redan innan likvidator har utsetts. Enligt tredje stycket skall därför bolagsstämmans beslut om likvidation även i fortsättningen anmälas för registrering först sedan likvidator har förordnals.

Prop. 1982/83:139 15

13 kap. 17 §

Ändringen i paragrafens första stycket följer av kravet i 2 § pä atl hela bristen i aktiekapitalet skall täckas.

4.2 Förslaget till lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag

Lagen har behandlats i den allmänna motiveringen (se avsnitt 2.3). Första stycket innebär en skyldighet för aktiebolag att före utgången av juni 1984 för registrering anmäla postadress och personnummer för sädana styrelseledamöter m. fl. som har anmälts för registrering före den 1 januari 1977, alltså före ABL:s ikraftträdande.

Uppgiftsskyldigheten avser inte revisorer. Regislreringsplikt för dem infördes först den I juli 1981 och samtliga registreringar skall därför redan vara försedda med postadress och personnummer (se 10 kap. 15 § ABL).

Vitesbeslämmelserna i andra och tredje styckena har utformats efter mönster av 19 kap. 2 § ABL.

5 Hemställan

Jag hemställer alt lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till

1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

2. lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Det åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning sä snart det finns skäl att anta att bolagets eget kapital undersfiger hälften av det registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen att så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fräga om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns ej på bolagsstämma inom åtta månader efter hånskjutandet balansräkning avseende ställningen vid tiden för stämman som utvisar atl det egna kapitalet uppgår till det registrerade aktiekapilalel, skall styrelsen, om ej bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka atl bolaget försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller aktieägare.

Görs ansökan enligt första stycket, förordnar rätten att bolaget skall träda i likvidafion, om det ej under ärendets handläggning i tingsrätten styrks atl balansräkning utvisande att bolagets egel kapital uppgår tUl det registrerade akfiekapitalet blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Del åligger styrelsen att ofördröjligen upprätta en särskild balansräkning så snart det finns skäl alt anta att bolagets eget kapital understiger en tredjedel av det registrerade aktiekapitalet. Visar balansräkningen att så är fallet, skall styrelsen snarast möjligt till bolagsstämma hänskjuta fråga om bolaget skall träda i likvidation. Godkänns ej på ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår balansräkning avseende ställningen vid liden för stämman som ulvisar att det egna kapitalel uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet, skall styrelsen, om ej bolagsstämman beslutar att bolaget skall träda i likvidation, hos rätten ansöka atl bolaget försätts i likvidation. Sådan ansökan kan även göras av styrelseledamot, verkställande direktör, revisor eller aktieägare.

Göres ansökan enligt första stycket, förordnar rätten atl bolaget skall träda i likvidation, om ej under ärendets handläggning i fingsrätten styrkes att balansräkning utvisande alt bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Vid beräkningen av det egna kapitalets storlek skall inom linjen tilläggas en post utvisande den ökning av tillgångarnas sammanlagda värde som skuUe följa, om de redovisades tiU försäljningsvärdet med avdrag för

' Lagen omtryckt 1982:739.

Senaste lydelse enligt prop. 1982/83:94.

Underlåter styrelseledamöterna alt fullgöra vad som åligger dem enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap härom handlar på bolagets vägnar solidariskt för botagets uppkommande förbindelser. Sådant ansvar inträder även för aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligl första stycket tredje meningen, med vetskap härom deltar i beslut att fortsätta bolagets verksamhet. Den ansvarighet som det nu är fråga om gäller dock ej för förbindelser som uppkommer sedan likvidalionsfrågan hänskjutits tUl rättens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till hälften av det registrerade aktiekapitalet, blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Underlåter styrelseledamöterna alt fullgöra vad som åligger dem enligt första stycket, svarar de och andra som med vetskap härom handlar på bolagels vägnar solidariskt för bolagels uppkommande förbindelser. Sådant ansvar inträder även för aktieägare som, när likvidationsplikt föreligger enligt första stycket tredje meningen, med vetskap härom deltar i beslul atl fortsätta bolagets verksamhet. Den ansvarighet som det nu är fråga om gäller dock ej för förbindelser som uppkommer sedan likvidationsfrågan hänskjutits fill rättens prövning eller sedan en balansräkning, som utvisar att bolagets eget kapital uppgår till det registrerade aktiekapilalel, blivit granskad av revisorerna och godkänd av bolagsstämma.

Bolagsstämma eller domstol, som fattar beslut att bolaget skall träda i likvidation, skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. I bolagsordningen kan föreskrivas att därjämte en eller flera likvidatorer skaU liUsättas i annan ordning. Likvidator träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift alt genomföra likvidationen.

När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall bolaget genast ansöka om och rätten utan dröjsmål utse en eller flera likvidatorer. Domstol som fattar beslut att bolaget skall träda i likvidation skall samtidigt utse en eller flera likvidatorer. Likvidator träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att genomföra Ukvidationen.

Prop. 1982/83:139 18

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

Likvidatorerna skall genast an- Likvidatorerna skall genast för

mäta likvidationsbeslutet för regist- registrering anmäla beslut om likvi-
rering. dation och förordnande av likvida-

tor.

Bestämmelserna i denna lag om styrelse och styrelseledamöter äger motsvarande tillämpning pä likvidator, i den mån ej annat följer av detta kapitel.

Uppdrag atl vara revisor upphör icke genom att bolaget träder i likvidation. Bestämmelserna i 10 kap. äger tillämpning under likvidation. Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande huruvida enligt revisorernas mening likvidation onödigt fördröjes.

17 §

Har bolaget trätt i likvidation på Har bolaget trätt i likvidation på
grund av bolagsstämmans beslut el- grund av bolagsstämmans beslut el
ler, i faU som avses i 2 §, på gmnd ler, i fall som avses i 2 §, på gmnd
av rätlens beslut, kan stämman se- av rättens beslut, kan stämman se
dan revisorerna avgivit yttrande be- dan revisorerna avgivit yttrande be
sluta atl likvidationen skall upphöra sluta att likvidationen skall upphöra
och bolagets verksamhet åtemppta- och bolagets verksamhel åtemppta-
gas. Sådant beslut får dock ej fat- gas. Sådant beslut fär dock ej fat
tas, om likvidationsanledning på tas, om likvidationsanledning på
grund av denna lag eller bolagsord- gmnd av denna lag eller bolagsord
ningen föreligger eller om bolagets ningen föreligger eller om bolagets
eget kapital beräknat enligt 2 § eget kapital beräknat enligt 2 §
tredje stycket ej uppgår till hälften tredje stycket ej uppgår tiU det re-
av det registrerade aktiekapitalet gistrerade aktiekapitalet eller om
eller om utskiftning ägt mm. utskiftning ägt rum.

När beslul enligt första stycket fattas, skall samtidigt väljas styrelse.

Bolagsstämmans beslul om likvidationens upphörande och val av styrelse skall av likvidatorerna genast anmälas för registrering. Beslutet får ej verkställas förtän registrering skett.

Om likvidafionsbeslut som avses i 1.-4 §§ blivit upphävt genom domstols lagakraftägande dom eller beslul, skall likvidatorerna genast göra anmälan därom för registrering samt kalla till bolagsstämma för val av styrelse.

När likvidation upphört enligt denna paragraf, äger 14 § motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1984.

2 Förslag till

Lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag

Härigenom föreskrivs följande.

Akfiebolag skall före utgången av juni 1984 fill regislreringsmyndigheten för registrering anmäla postadress och personnummer för styrelseledamot.

Prop. 1982/83:139 19

verkställande direktör och suppleant saml firmatecknare, om anmälan för registrering av dessa uppgifter inte har skett tidigare.

Registreringsmyndigheten kan vid vite förelägga verkställande direktören eller styrelseledamot att fullgöra skyldigheten enligt första stycket.

Följs inte föreläggandet kan regislreringsmyndigheten döma ut vitet.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1982/83:139 20

Utdrag
LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1983-03-11

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, justitierådet Rydin, regeringsrådet Brink.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1983 har regeringen på hemställan av statsrådet Rainer beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385),

2. lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Per Pettersson. Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

13 kap. 7 §

Enligt gällande lydelse av första stycket i paragrafen skall bolagsstämma eller domstol, som fattar beslut att bolaget skall träda i likvidafion, samtidigt utse en eller flera likvidatorer. 1 sista meningen av stycket föreskrivs att likvidator träder i styrelsens och verkställande direktörs ställe och har i uppgift att genomföra likvidationen. Av det anförda framgår att styrelsens och verkställande direktörens uppdrag upphör i och med likvidationsbeslutet och att de därefter inte äger företräda bolaget.

De föreslagna ändringarna i paragrafens första stycke innebär att i fortsättningen likvidalor aUtid skall utses av rätten, även om det är bolagsstämman som har beslutat om likvidation. Enligl den föreslagna lydelsen av den nya bestämmelsen skall bolaget, när stämman har fatlat beslul om likvidation, genast hos rätten ansöka om att en eller flera likvidatorer utses, varefter rätten utan dröjsmål skaU fatta beslul härom.

Innebörden i förslagel fär anses vara att styrelse och verkställande direktör frånträder sina uppdrag i och med likvidationsbeslutet. Efter bolagsstämmans beslut om likvidafion finns alltså ingen som är behörig att företräda bolaget. Delta måste anses vara en i och för sig olillfredsstäUande ordning. Om man inte vill låta styrelsen och verkställande direktören ha fortsatt behörighet lill dess att likvidator utsetts, kräver frågans lösning etl mer ingående övervägande än vad lagrådet har tillfälle alt göra. Beträffande en särskUd fråga, nämligen på vem det skaU vila att göra framställning till rätlen om utseende av likvidalor, bör emellertid lagen ge uttryckligt besked. Ansvaret i detta hänseende bör åvila bolagsstämman. Denna kan

Prop. 1982/83:139 21

fullgöra sin skyldighet tiU exempel genom att i samband med likvidationsbeslutet uppdra åt en person att utföra åtgärden.

Det synes naturligast att frågan om utseende av likvidator efter bolags-slämmobeslut om likvidation anhängiggörs hos rätten genom anmälan och inte, såsom föreslagits i remissen, genom ansökan.

Med hänsyn till vad som har anförts i det föregående förordar lagrådet att första meningen i förevarande paragrafs första stycke ges följande lydelse:

"När bolagsstämman har fattat beslut om likvidation skall detta genom stämmans försorg genast anmälas tiU rätten och denna skall därefter utan dröjsmål utse en eller flera likvidatorer."

Gmndtanken bakom försläget om att rätten alltid skall utse likvidator är enligt motiven, att man härigenom får en garanti för alt endast personer som är lämpliga för uppdraget utses. I anslutning härtiU vill lagrådet påpeka att det ibland kanske kan vara svårt alt få personer med erforderliga kvalifikationer att åtaga sig uppdrag som likvidalor i de fall då likvidatorn på grund av att bolagets tillgångar är otillräckliga inte kan erhålla skälig ersättning för uppdraget. Beträffande exempelvis konkursförvaltare gäUer numera enligt 188 § konkurslagen (1921:225) att ersätiningen till honom i sista hand kan utgå av allmänna medel. Någon motsvarande reglering finns inte i fråga om likvidator. Vad angår uppdrag som likvidator kan emellertid erinras om att det - säsom framgår av 3 § förordningen (1980:548) med instmktion för de allmänna advokatbyråerna - är fömtsatt att tjänstemän vid dessa advokatbyråer skall kunna anlitas, om nödvändiga åtgärder annars inte skulle vidtas på gmnd av atl ersätlning för uppdraget ej kan påräknas.

I mofiveringen till förevarande stadgande uttalar departementschefen atl i kravet på lämplighet som likvidator normalt borde ligga att likvidatorn inte har ingått i bolagsledningen och inte heller fillhör den aklieägarkrets som har det bestämmande inflytandet över bolaget. Departementschefen framhåller emellertid också att i vissa fall ägama och bolagsledningen kan ha ett berättigat intresse av att kunna styra händelseutvecklingen även under likvidationen samt att rätten över huvud taget bör vara lyhörd för akfieägarnas önskemål, om inle dessa önskemål kan antas stå i strid med borgenäremas intressen.

Med anledning av vad departementschefen sålunda anfört må framhållas, atl de fall där likvidationen beror inte på alt bolaget är i ekonomiska svårigheter utan på alt den av bolaget bedrivna verksamheten av annan anledning skaU avvecklas torde vara ganska vanliga. I dessa fall synes anledning saknas att inte som regel låta aktieägarna ha det bestämmande inflytandet över likvidationen och därmed också valet av likvidator. De faU som här åsyftas torde karaktäriseras av att likvidationen beslutats av bolagsstämman och att beslutet ej föranletts av atl bolagets aktiekapital understiger det registrerade aktiekapitalet. Aktieägamas anspråk på atl i

Prop. 1982/83:139 22

dessa fall ha ett avgörande inflytande på frågan om vem som skaU utses fill likvidator har enligt lagrådets mening den tyngd att det kan ifrågasättas humvida icke lagtexten bör ge en anvisning i saken. Delta skulle kunna ske genom alt i första stycket införs en ny tredje mening av innehåU att om likvidationen beslutats av bolagsstämman och inte föranletls av att bolagets eget kapital understiger det registrerade aktiekapitalet, elt av bolaget framfört förslag om vem som skall utses till Ukvidator skaU tillgodoses, om ej särskilda skäl är däremot. Då lagtexten ej i övrigt innehåller närmare anvisningar om vad rätten har att beakta vid utseende av likvidator, skulle en sådan regels upptagande i lagtexten emellertid i viss mån bryta mot den här valda tekniken. För övrigt är atl förvänta alt domstolama även utan en uttrycklig regel i lagen kommer att tillämpa den fömt angivna grundsatsen. En uttrycklig regel kan därför ej anses påkallad.

Förslaget till lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag

Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Prop. 1982/83:139 23

Utdrag
JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-03-17

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström

Föredragande: statsrådet Rainer

Proposition om likvidation av aktiebolag m. m.

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1. lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385),

2. lag om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför.

Lagrådet har anmärkt att det remitterade förslaget innebär att del efter bolagsstämmans beslut om likvidation och till dess likvidator har utsetts inle finns någon som är behörig atl företräda bolaget. Enligt lagrådet måste delta anses vara en i och för sig otillfredsställande ordning.

För min del anser jag till en början alt det inte är acceptabelt att styrelsen och verkställande direktören får behörighet att företräda bolaget under tiden efter likvidalionsbeslutel lill dess likvidator har utsetts. En sådan ordning skulle kunna motverka syftet med de nya reglerna. Som jag har underslmkit i remissprotokollet bör elt förordnande av likvidator ske snabbt. Som jag också har framhållit i remissprotokollet blir det även möjligt för bolagsstämman att besluta om Ukvidation med verkan fr. o. m. den dag likvidator har utsetts av rätten. Jag vill slufiigen erinra om bestämmelsen i 13 kap. 7 § andra stycket ABL som gör det möjligt för olika intressenter att hos rätten påkalla att behörig likvidator utses. Med hänsyn lill vad jag nu har sagt anser jag att den ordning som följer av remissprotokollets förslag bör godtas.

Jag ansluter mig tiU lagrådels uttalanden i övrigt angående lydelsen av 13 kap. 7 § första stycket första meningen ABL och tillstyrker lagrådets förslag till lagtext.

Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 3 mars 1983.

Prop. 1982/83:139 24

Jag har inget att erinra mot lagrådels uttalande angående ersättning för uppdrag som likvidator och angående aktieägamas anspråk på inflytande i frågan om vem som skall utses till likvidator.

Enligt 18 kap. 2 § ABL skall, med ett visst undantag, del som införs i aktiebolagsregistret kungöras i Post- och Inrikes Tidningar. Nägot praktiskt behov av en sådan kungörelse föreligger emellertid knappast när del gäller registreringar enligt förslagel till lag om viss uppgiftsskyldighel för aktiebolag. Jag föreslår därför alt detta lagförslag kompletteras med en bestämmelse om att registreringar enligt den nya lagen inte behöver kungöras.

Det är svårt att nu närmare beräkna hur mänga särskilda anmälningar till patent- och registreringsverket som kommer att föranledas av den nya lagen om viss uppgiftsskyldighet för aktiebolag. Det är därför också vanskligt att nu bedöma vilka hanteringsmässiga problem som kan uppkomma hos verkel. Jag är emellertid beredd atl längre fram, när situationen bättre kan överblickas, ta initiativ fill överiäggningar med verket om hur eventuella praktiska problem skall kunna lösas.

Hemställan

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen alt anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop. 1982/83:139 25
Innehåll

Propositionens huvudsakliga innehåll ..................... 1

Propositionens lagförslag ...................................... 2

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1983 .... 6

1 Inledning ........................................................ 6

2 Allmän motivering ........................................... 6

2.1 Tvängslikvidation ...................................... 6

2.2 Utseende av likvidator ................................ 9

2.3 Aktiebolagsregistret ................................... 11

2.4 Ikraftträdande.............................................. 12

3 Upprättade lagförslag ....................................... 13

4 Specialmotivering ........................................... 13

4.1 Förslagel fill lag om ändring i aktiebolagslagen . .. 13

4.2 Förslaget fill lag om viss uppgiflsskyldighet för aktiebolag ... 15

5 Hemställan .................................................... 15

6 Beslut .......................................................... 15

Bilaga. De remitterade förslagen .......................... .. 16

Utdrag av lagrådets protokoll den 11 mars 1983 ..... 20

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 1983 ... 23

Norstedts Tryckeri; Stockholm 1983